Skatteutskottets betänkande
1986/87:35

om höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och
släpvagnar (prop. 1986/87:82)

SkU

1986/87:35

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet med en detaljändring regeringens proposition
om en höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och släpvagnar m.m.
Vidare avstyrker utskottet ett antal motioner från den allmänna motionstiden
om bl.a. ett slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar, vägtrafikskatten
för handikappfordon och veteranfordon, traktortåg, skattskyldighet
vid ägarbyte, restavgift, olika kilometerskattefrågor samt accis för äldre
importerade bilar.

Reservationer har avgivits gemensamt av m och fp beträffande vägtrafikskatt
för äldre motorfordon, ägarbyte och restavgift samt i fråga om ett
avskaffande av kilometerskattesystemet och nivån på kilometerskatten.
Dessutom har m reserverat sig i fråga om accis vid import av äldre bilar, fp
angående en utredning om vägtrafikskatten och c beträffande skattelättnader
för tunga fordon med bränslebesparande anordningar.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:82 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

2. lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa fordon, som
icke är registrerade i riket.

I propositionen föreslås att fordonsskatten för tyngre dieseldrivna lastbilar
och deras släpvagnar höjs med drygt 50%. Höjningen skall finansiera de i
budgetpropositionen föreslagna särskilda åtgärderna för att förstärka bärigheten
på det svenska vägnätet.

Vidare föreslås att den gräns som avgör om fordonsskatt skall debiteras
för skatteår eller för skatteperiod höjs från nuvarande 1 500 kr. i årlig
fordonsskatt till 3 500 kr.

Ändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1988.

Lagförslagen har följande lydelse.

1

1 Riksdagen 1986/87. ösarn!. Nr35

1 Förslag till

Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 12§ och bilagal till vägtrafikskattelagen
(1973:601)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §2

Fordonsskatt utgår för skatteår Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna lag, om inte enligt bilaga 1 till denna lag, om inte

annat följer av 12a§. Skatten utgår annat följer av 12a §. Skatten utgår

för skatteperiod med en tredjedel, för skatteperiod med en tredjedel,

för kalendermånad med en tolftedel för kalendermånad med en tolftedel

och för dag med 1/360 av skatten och för dag med 1/360 av skatten

för helt år. Överstiger fordonsskat- för helt år. Överstiger fordonsskatten
för ett fordon 1500 kronor för ten för ett fordon 3500 kronor för

helt år utgår fordonsskatt för skat- helt år utgår fordonsskatt för skatteperiod.
teperiod.

Föreligger skatteplikt för fordon under del av kalendermånad, utgår
fordonsskatt för hela månaden. Vad nu sagts gäller dock icke i fråga om
fordon, för vilket fordonsskatten uppgår till minst 4 800 kronor för helt
skatteår, för den kalendermånad under vilken skatteplikt första gången
inträder för fordonet eller skatteplikt upphör av annan anledning än avställning.
Har sådant fordon varit avställt avräknas eller återbetalas fordonsskatt
för avställningstiden om denna omfattat minst 15 dagar eller om
fordonet övergått till ny ägare under avställningstiden.

Fordonsskatt erläggs före ingången av skatteår eller skatteperiod. Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag
härifrån för grupp av fordon.

' Lagen omtryckt 1984:256.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 869.
2 Senaste lydelse 1986: 214.

SkU 1986/87:35

2

Bilaga 1 till vägtrafikskattelagen (1973:601 )3

Nuvarande lydelse
Fordonsskatt

Fordonsslag

Skattevikt,

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A	Motorcyklar
1	Tvåhjulig motorcykel	0- 75	100	0
	utan sidvagn	76-	125	0
2	Annan motorcykel	0-	200	0
B	Personbilar	0- 900	355	0
		901 —	445	90
C	Bussar
1	Buss som är	0- 1600	355	0
	inrättad för	1601- 3000	391	36
	drift endast	3001 -	895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan buss	0- 1600	355	0
		1601- 3000	391	36
		3001- 7000	895	14
		7001- 10000	1455	35
		10001- 30000	2505	61
		30001-	14 705	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som är	0- 1600	355	0
	inrättad för	1601- 3000	391	36
	drift endast	3001 -	895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan lastbil
	2.1 med anordning
	för påhängs-
	vagn
	med två hjul-	0- 1600	540	0
	axlar	1601- 3000	565	25
		3001- 6000	915	44
		600/- 10000	2235	56
		10001- 14000	4475	125
		14001 —	9475	220
	med tre eller	0- 1600	540	0
	flera hjul-	1601- 3000	565	25
	axlar	3001- 6000	915	50
		600/- 11000	2415	62
		11001- 15000	5515	75
		15001- 18000	8515	88
		18001- 23 000	II155	160
		23001- 27000	19155	136
		27001-	24595	0

SkU 1986/87:35

3 Senaste lydelse 1986: 1421.

Fordonsslag Skattevikt, Skalt. kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

2.2 utan anordning
för påhängsvagn -

	med två hjul-	0-	1 600	355	0
	axlar	I 601 —	3 000	391	36
		3001-	6000	895	7
		6001-	10000	1105	25
		10 001 —	14000	2105	72
		14001-	17000	4 985	129
		17001-		8855	169
	med tre eller	0-	1600	355	0
	flera hjul-	1 601 —	3000	391	36
	axlar	3 001-	6000	895	4
		6001-	II000	1015	13
		11001 —	15 000	1665	57
		15001 —	18000	3 945	101
		18001-	27 000	6 975	126
		27 001-		18315	0
E	Traktorer
1	Traktor klass I	0-	1 300	370	0
	(trafiktraktor)	1 301 -	3 000	425	55
	som inrättats	3001 —	7000	1 360	95
	för drift med	7001-		5 160	168
	annat drivmedel
	än brännolja
2	Traktor klass I	0-	1 300	570	0
	(trafiktraktor)	1301-	3000	660	90
	som inrättats	3 001 —	7000	2 190	150
	för drift med	7001-		8 190	260
	brännolja
3	Traktor klass II	0-	2 500	150	0
	(jordbrukstraktor)	2 501-		225	0
F	Släpvagnar
1	Släpvagnar med	0-	1000	150	0
	skattevikt högst	1 001 -	3 000	170	21
	3 000 kilogram
2	Släpvagnar med
	skattevikt över
	3000 kilogram,
	som dras av en
	bensin- eller
	gasoldriven bil'
	med en hjulaxel	3 001 —		580	11
	med två hjul-	3001-	13 000	580	9
	axlar	13001-		1480	0
	med tre eller	3001-	13000	580	6
	flera hjul-	13001-		1 180	0

axlar

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven. tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt
4.

SkU 1986/87:35

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

3 Kilometerskattepliktiga
släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven

3.1 styraxel för
påhängsvagn
med en hjul -

axel	3001-	5 000	630	57
	5001-	8000	1770	87
	8001-		4380	161
med två eller	3 001-	8000	610	31
flera hjul-	8001-	11000	2160	62
axlar	11001-	14 000	4020	93
	14001-		6810	130
3.2 andra släp-
vagnar
med en hjul-	3001-	5000	320	24
axel	5001-	8000	800	31
	8001-		1730	52
med två hjul-	3 001 —	8000	310	17
axlar	8001-	11000	1 160	31
	11001-	14 000	2 090	47
	14001-	17000	3500	62
	17001-		5360	68
med tre eller	3 001 —	11000	300	II
flera hjul-	11001 —	17000	1180	24
axlar	17001 —	25000	2620	40
	25 001 —	32000	5820	53
	32001-		9530	0
Släpvagnar med
skattevikt över
3 000 kilogram.
som dras av en
trafiktraktor
eller av ett
motorredskap2 som
beskattas som
en trafiktraktor
med en hjulaxel	3001 —	8000	445	30
	8001-		1945	65
med två hjul-	3 001 —	8000	440	15
axlar	8001 —	11000	1 190	45
	11001-	17000	2 540	115
	17001 —		9440	120
med tre eller	3001 —	11000	390	15
flera hjul-	11001-	14 000	1 590	35
axlar	14001-	20000	2640	60
	20001-	25000	6240	70
	25 001 —	30 000	9740	75
	30001-	35 000	13 490	55
	35001 -		16240	0

2 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

SkU 1986/87:35

1* Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr35

Föreslagen lydelse
Fordonsskatt

SkU 1986/87:35

Fordonsslag

Skattevikt.

kilogram

Skatt, kronor

grund belopp -

tilläggsbelopp
för varje helt
hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

A	Motorcyklar
1	Tvåhjulig motorcykel	0-	75	100	0
	utan sidvagn	76-		125	0
2	Annan motorcykel	0-		200	0
B	Personbilar	0-	900	355	0
		901 —		445	90
C	Bussar
1	Buss som är	0-	1 600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001-		895	0
	med bensin
	eller gasol
2	Annan buss	0-	1600	355	0
		1 601 —	3000	391	36
		3 001 —	7000	895	14
		7001-	10000	1455	35
		10001 —	30000	2505	61
		30 001 —		14705	0
D	Lastbilar
1	Lastbil som är	0-	1 600	355	0
	inrättad för	1 601 —	3000	391	36
	drift endast	3001 —		895	0

med bensin
eller gasol

Annan lastbil
2.1 med anordning
för påhängsvagn -

med två hjul-	0-	1600	540	0
axlar	1 601 —	3000	565	25
	3001 -	10000	915	85
	10001 —	14000	6865	193
	14001-		14585	339
med tre eller	0-	1 600	540	0
flera hjul-	1 601 —	3000	565	25
axlar	3 001 —	11000	915	95
	11 001 —	15000	8515	115
	15001-	18 000	13115	135
	18001-	23000	17165	246
	23001-	27000	29465	210
	27001-		37865	0
2.2 utan anordning
för påhängs-
vagn
med två hjul-	0-	1 600	355	0
axlar	1 601 —	3000	391	36
	3001-	6000	895	27
	6001-	10 000	1705	38
	10001 —	14 000	3225	lil
	14001-	17000	7665	199
	17001 —		13635	260

Fordonsslag Skattevikt, Skatt, kronor

kilogram

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilogram
över den
lägsta vikten i
klassen

	med tre eller	0-	1600	355	0
	flera hjul-	1 601 —	3000	391	36
	axlar	3001-	11000	895	21
		11001-	15000	2575	88
		15001 —	18000	6095	155
		18 001 —	27000	10745	194
		27001-		28205	0
E	Traktorer
1	Traktor klass 1	0-	1 300	370	0
	(trafiktraktor)	1 301 —	3000	425	55
	som inrättats	3001-	7 000	1 360	95
	för drift med	7001-		5 160	168
	annat drivmedel
	än brännolja
2	Traktor klass I	0-	1 300	570	0
	(trafiktraktor)	1 301 —	3000	660	90
	som inrättats	3001-	7000	2190	150
	för drift med	7 001-		8190	260
	brännolja
3	Traktor klass 11	0-	2500	150	0
	(jordbrukstraktor)	2501 —		225	0
F	Släpvagnar
1	Släpvagnar med	0-	1000	150	0
	skattevikt högst	1 001 -	3000	170	21
	3 000 kilogram
2	Släpvagnar med
	skattevikt över
	3 000 kilogram,
	som dras av en
	bensin- eller
	gasoldriven bil'
	med en hjulaxel	3001 —		580	11
	med två hjul-	3001-	13 000	580	9
	axlar	13 001 —		1480	0
	med tre eller	3001-	13000	580	6
	flera hjul-	13 001 —		1 180	0

axlar

3 Kilometerskattepliktiga
släpvagnar
och andra släpvagnar
med skattevikt över
3000 kilogram, som
dras av en bil som
inte är bensin- eller
gasoldriven

1 Dras annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3. Dras
släpvagn även av en trafiktraktor eller ett registrerat motorredskap tas skatt ut enligt
4.

SkU 1986/87:35

Fordonsslag	Skattevikt, kilogram	Skatt, kronor
	grund- belopp	tilläggsbelopp för varje helt hundratal kilo-gram över den lägsta vikten i klassen
3.1 styraxel för påhängsvagn med en hjul-
axel	3001- 5000	630	105
	5001- 8000	2 730	134
	8001-	6 750	248
med två eller	3001- 8000	610	55
flera hjul-	8001- 11000	3360	95
axlar	11 001 — 14000	6210	143
	14001 —	10500	200
3.2 andra släp- vagnar
med en hjul-	3001- 8000	320	47
axel	8001-	2670	80
med två hjul-	3001- 8000	310	30
axlar	8001- 11000	1810	48
	11 001 — 14000	3 250	72
	14001- 17000	5410	95
	17001 —	8260	105
med tre eller	3001- 11000	300	19
flera hjul-	11001- 17000	1820	37
axlar	17 001- 25000	4040	62
	25001- 32000	9000	81
	32 001 —	14670	0
4 Släpvagnar med skattevikt över 3000 kilogram, som dras av en trafiktraktor eller av ett motorredskap2 som beskattas som en trafiktraktor
med en hjulaxel	3001- 8000	445	30
8001-	1945	65
med två hjul-	3 001- 8000	440	15
axlar	8001- 11000	1 190	45
	11001- 17000	2 540	115
	17001-	9440	120
med tre eller	3001- 11000	390	15
flera hjul-	11001- 14000	1590	35
axlar	14001- 20000	2640	60
	20001- 25 000	6 240	70
	25001- 30000	9740	75
	30001- 35 000	13490	55
	35001-	16240	0

SkU 1986/87:35

2 Dräs annan släpvagn än påhängsvagn även av en kilometerskattepliktig bil, eller
av en annan bil som inte är bensin- eller gasoldriven, tas skatt ut enligt 3.

8

SkU 1986/87:35

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Debiteras under tiden den 1 juni - den 31 december 1987 fordonsskatt
som hänför sig till tid efter ikraftträdandet, får fordonsskatten för denna tid
beräknas enligt de nya skattesatserna.

3. De nya bestämmelserna i 12 § tillämpas i fråga om fordonsskatt som
debiteras den 1 juni 1987 eller senare.

4. Vid särskild uppbörd av skatt som sker i anledning av denna lagändring
skall i stället för vad som anges i 29 § andra stycket beloppsgränsen
vara 100 kr.

9

2 Förslag till

SkU 1986/87:35

Lag om ändring i lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket

Härigenom föreskrivs att bilaga 1 till lagen (1976:338) om vägtrafikskatt
på vissa fordon, som icke är registrerade i riket1 skall ha följande lydelse.

Bilaga 1 till lagen (1976: 338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket

Nuvarande lydelse

Fordonsskatt

Fordonsslag	Totalvikt, kilogram	Skatt, kronor för påbörjat dygn
1. Motorcyklar	_	0,25
2. Personbilar	—	1
3. Släpvagnar, kopplade till	-	0,25
eller avsedda att kopplas till personbilar
4. Lastbilar, bussar eller	0-10000	8
släpvagnar, kopplade till	10001-15000	14
eller avsedda att kopplas	15001-20 000	27
till lastbilar eller	20001-	41
bussar
' Lagen omtryckt 1984:257.
Föreslagen lydelse
Fordonsskatt
Fordonsslag	Totalvikt,	Skatt, kronor
	kilogram	för påbörjat
		dygn
1. Motorcyklar	_	0,25
2. Personbilar	-	1
3. Släpvagnar, kopplade till	-	0,25
eller avsedda att kopplas till personbilar
4. Lastbilar, bussar eller	0-10000	12
släpvagnar, kopplade till	10001-15000	22
eller avsedda att kopplas	15001-20000	42
till lastbilar eller	20001-	63
bussar

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om debitering av skatt
för dygn före ikraftträdandet.

10

Motionerna

1986/87:Sk502 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betalningsansvarigheten
för försåld bil.

1986/87:Sk510 av Anita Persson (s) och Margareta Palmqvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av befrielse från vägtrafikskatt för icke förvärvsarbetande
handikappade personer och om bilbidrag till sådana personer när det
statsfinansiella läget så tillåter.

1986/87:Sk514 av Anders Nilsson (s) och Sven-Gösta Signell (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag på en speciell försäljningsskatt
— utformad efter t.ex. norsk förebild — på 30 år gamla motorfordon.

1986/87:Sk532 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Wiggo
Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att försäljningsskatt för
fordon av årsmodell 1950 eller äldre skall utgå med ett schablonbelopp på
1 500 kr. för bil och 750 kr. för motorcykel, såvida inte fordonet avyttras
inom ett år.

1986/87:Sk543 av Olle Grahn (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om rullande 30-årsgräns för skattebefrielse
av registrerade samlarfordon (veteranbilar).

1986/87:Sk546 av Olle Grahn (fp) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen ser över beskattningen av dieseldrivna
personbilar med målsättningen att finna ett system där ägarna av dessa
fordon inte längre missgynnas i förhållande till ägarna av bensinbilar.

1986/87:Sk551 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av traktorer.

1986/87:Sk554 av Lars Sundin (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om att avskaffa kilometerskattesystemet och införa en ordning
genom vilken beskattningen tas ut i samband med dieselinköpet.

1986/87:Sk560 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om att
fordonsskatten för motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och
intäktsminskningen tas ut i form av höjd bensinskatt,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av fordonsskatten
på övriga bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa
sammanlagt inte ökar,

3.att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till differentiering
av bensinskatten, och i motsvarande grad kilometerskatten, så att
glesbygdsbefolkningen får en rejäl kompensation för längre avstånd och
därmed dyrare transportkostnader.

1986/87:Sk563 av Jan Sandberg (m) vari - med hänvisning till motion
1986/87:T414 - yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

SkU 1986/87:35

11

motionen beträffande dubbel accisbeskattning för ombyggda fordon,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag
om en rullande 30-årsgräns för samlarfordon i vad gäller befrielse från
vägtrafikskatt,

3. att riksdagen beslutar att införa ett schablonbelopp på 1 500 kr. för
import av samlarfordon enligt norsk modell.

1986/87:Sk572 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär omedelbart förslag till ändring av
reglerna om restavgift såvitt gäller fordonsskatter i enlighet med vad som
anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en förutsättningslös utredning om
vägtrafikskatterna.

1986/87:Sk573 av Wiggo Komstedt (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om en sådan översyn av kilometerskatten för personbilar
som anges i motionen.

1986/87:Sk576 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i 14 § vägtrafikskattelagen
i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sk579 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Per-Ola Eriksson (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om skattelättnader för
miljövänliga fordon.

Utskottet

Propositionen

I propositionen föreslås en drygt 50-procentig höjning av fordonsskatten på
tyngre brännoljedrivna lastbilar och släpvagnar som dras av sådana fordon.
För fordon med skattevikt strax över 3 000 kg föreslås dock en något lägre
höjning än för de tyngsta fordonen. Vidare föreslås att gränsen för att
fordonsskatt skall få debiteras för skatteperioder och inte för skatteår höjs
från 1 500 kr. till 3 500 kr. Avsikten är att höjningen skall träda i kraft den 1
januari 1988 och beaktas vid uppbörder fr.o.m. den 1 juni 1987. De nya
reglerna för debitering av fordonsskatt för skatteperioder skall enligt
förslaget tillämpas fr.o.m. den 1 juni 1987.

Höjningen av fordonsskatten beräknas öka skatteintäkterna med 400 milj.
kr. om året. Syftet är att de ökade skatteintäkterna för verksamhetsåret 1988
skall bidra till en finansiering av åtgärder för att förstärka bärigheten på det
svenska vägnätet. Förslag härom har lagts fram i budgetpropositionen, bilaga
8, som för närvarande behandlas av trafikutskottet.

Utskottet anser att gränsen för periodvis uppbörd av fordonsskatt av
uppbördstekniska skäl bör bestämmas till 3 600 kr. men har i övrigt inte
funnit anledning till erinran mot regeringens förslag. Med denna ändring
tillstyrker utskottet således propositionen.

Sk U 1986/87:35

12

Slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar m.m. SkU 1986/87:35

I motion Sk560 av Alf Svensson (c) begärs förslag om att fordonsskatten för
motorcyklar och bensindrivna personbilar slopas och att bensinskatten höjs i
motsvarande mån. Vidare begärs en översyn av fordonsskatten för övriga
bensindrivna fordon så att den totala skatten på dessa sammanlagt inte ökar.
Slutligen begär motionären ett förslag om differentierad bensinskatt och
kilometerskatt i syfte att kompensera glesbygdsbefolkningen. Den föreslagna
omläggningen av beskattningen skulle enligt motionären motverka
onödig bilkörning och innebära förenklingar i uppbördshänseende.

Utskottet vill erinra om att vägtrafikskatteutredningen i betänkandet Ds B
1980:13 lade fram ett förslag om slopad fordonsskatt och höjd bensinskatt.
Förslaget ledde dock inte till lagstiftning. Utskottet är inte heller berett att nu
ställa sig bakom en sådan reform. Bl.a. skulle, som motionären själv
framhåller, en sådan ändring innebära högre transportkostnader för glesbygdsbefolkningen.
De kompensationsåtgärder som motionären föreslår -en lägre bensin- och kilometerskatt inom stödområdena — har utskottet
tidigare tagit avstånd från, bl.a. med hänsyn till de kontrollproblem,
konkurrensrubbningar och administrativa kostnader ett sådant system skulle
föra med sig. Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motion
Sk560.

Vägtrafikskatt för handikappfordon m.m.

Anita Persson och Margareta Palmqvist (båda s) begär i motion Sk510 att
befrielse från vägtrafikskatt skall få medges även efter en handikappad
fordonsinnehavares förtids- eller ålderspensionering. Motionärerna yrkar
också att bilbidrag skall utgå även åt icke förvärvsarbetande handikappade
när det statsfinansiella läget tillåter det. Som skäl för sina yrkanden
framhåller de att de handikappade är beroende av bil lika mycket efter som
före förtids- eller ålderspensionering.

Utskottet vill erinra om att man i betänkandet Ds S 1986:11 Bilstödet åt
handikappade nyligen föreslagit en viss utvidgning av bilstödet och en
successiv omvandling av de nuvarande skatteförmånerna till olika former av
bidrag. En utgångspunkt för förslaget har varit att utforma det nya bilstödet
så att det vartefter ekonomin medger kan utvecklas till ökad behovstäckning.
Bakgrunden till förslaget är ett uttalande av riksdagen om att bilstödet måste
förbättras och att målet bör vara att utvidga det till nya grupper av
handikappade, bl.a. för att minska trycket på färdtjänsten och ge de
handikappade större frihet. Betänkandet remissbehandlas för närvarande,
och enligt vad utskottet erfarit är man inom regeringskansliet inställd på att
lägga fram en proposition i ämnet så snart som möjligt. Utskottet förutsätter
att man i det fortsatta beredningsarbetet beaktar riksdagens tidigare
uttalande i frågan. Någon ny framställning av riksdagen finner utskottet inte
erforderlig, och utskottet avstyrker därför motion Sk510.

13

Vägtrafikskatt för äldre motorfordon

I motionerna Sk543 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) och Sk563 av Jan
Sandberg (m) - i den sistnämnda motionen hänvisas till motivering i motion
T414 - begärs en rullande 30-årsgräns för skattebefrielse av registrerade
veteranbilar. Härigenom skulle man enligt motionärerna gynna den teknikhistoriskt
intressanta fordonsparken och uppnå en förenkling av bestämmelserna.

Vid behandlingen av liknande motionsyrkanden har utskottet tidigare
framhållit att en rullande 30-årsgräns för skattebefrielse skulle innebära en
risk för att ett alltför stort antal bilar, som regelmässigt används för körning
på de allmänna vägarna, inom några år skulle komma att omfattas av
skattebefrielsen. Utskottet vidhåller sin uppfattning att en fastställd gräns är
att föredra från denna synpunkt och anser desutom till skillnad från
motionärerna att de nuvarande reglerna är enklare att tillämpa än en
rullande gräns. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk543 och
motion Sk563 i denna del.

Traktortåg

I motion Sk551 av Siw Persson (fp) yrkas en viktbegränsning till 15 ton för
lasten på traktorsläp i jordbruk och liknande näringar för att traktorn skall få
klassificeras som jordbrukstraktor. Motionärens syfte är att begränsa
förekomsten av s.k. traktortåg.

Samma fråga som den motionären tagit upp prövades av riksdagen så sent
som i höstas i samband med behandlingen av ett regeringsförslag om vissa
ändringar av traktorbeskattningen (prop. 1986/87:50, SkU 10). Skatteutskottet
framhöll därvid bl.a. att det inte var säkert att en begränsning av den
tillåtna lasten på jordbrukstraktorer och släpvagnar som kopplats till dessa
skulle förbättra trafiksäkerheten, eftersom en sådan begränsning skulle
kunna medföra en ökning av antalet transporter. Utskottet vidhåller sin
uppfattning härvidlag och avstyrker motion Sk551.

Ägarbyte

Marianne Karlsson (c) begär i motion Sk502 ett uttalande om att betalningsansvaret
för vägtrafikskatt vid ägarbyte bör åvila den som ägt bilen under den
tid skatteskulden uppkommit och inte näste ägare av bilen.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att det i princip är ägaren till
ett fordon vid den tidpunkt då skattskyldighet uppkommer som är skattskyldig
för fordonet. Det är denne som är betalningsansvarig för skatten, och
några exekutiva åtgärder mot en senare ägare kan inte komma i fråga. En
annan sak är att ett fordon, för vilket till betalning förfallen skatt inte
betalats, under vissa omständigheter beläggs med brukandeförbud, vilket
gäller även efter en eventuell överlåtelse. Utskottet är medvetet om att
konsekvensen i enskilda fall kan bli att en ny ägare måste betala en tidigare
ägares skatt för att få bruka bilen. Enligt utskottets uppfattning är emellertid
dessa bestämmelser allmänt kända, och det är relativt enkelt att hos
länsstyrelsen få besked huruvida skatten för en viss bil är betald. Normalt

SkU 1986/87:35

14

beaktas således förekomsten av obetald skatt när köpare och säljare
överenskommer om pris för en begagnad bil. En allmän uppmjukning av
reglerna om brukandeförbud skulle enligt utskottets mening lätt kunna leda
till missbruk och kringgående av vägtrafikskattebestämmelserna. Utskottet
vill samtidigt beträffande kilometerskatten erinra om att reglerna nyligen
ändrats så att varje fordonsägare numera endast ansvarar för den kilometerskatt
som belöper på den körsträcka som körts med fordonet medan denne
har varit ägare.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Sk502.

Gunilla André och Bengt Kindbom (båda c) begär i motion Sk576 att
reglerna om fordonsskatt skall utformas så att vid ägarbyte under uppbördsmånaden
den nye ägaren blir betalningsansvarig för skatten.

Den bestämmelse motionärerna kritiserar — 14 § vägtrafikskattelagen
(1973:601), VSL — föreskriver att den som äger ett fordon vid ingången av
den kalendermånad under vilken skatten skall betalas är skattskyldig för
fordonsskatten. Som ägare anses enligt 1 § fjärde stycket VSL den som är
eller bör vara upptagen i bilregistret som ägare.

Även dessa bestämmelser är enligt utskottets uppfattning väl kända av
allmänheten och torde normalt beaktas vid överlåtelser av begagnade bilar.
En ändring som innebär att man vid en överlåtelse under uppbördsmånaden
flyttar över skattskyldigheten till den nya ägaren skulle enligt utskottet
medföra praktiska och administrativa problem, leda till osäkerhet om vem
som rätteligen är skattskyldig och alltför lätt kunna missbrukas. Vägtrafikskatteutredningen,
som i betänkandet Ds Fi 1986:23 gjort en författningsteknisk
översyn, har inte heller föreslagit några ändringar i sak på denna punkt,
och utskottet anser också att nuvarande regler tills vidare bör behållas.
Utskottet avstyrker således även motion Sk576.

Restavgift för fordonsskatt m. m.

I motion Sk572 yrkar Karin Ahrland (fp) att reglerna om fordonsskatteuppbörd
efter avställning ändras så att restavgift påförs först viss tid efter det att
bilägaren mottagit avi om postförskott. Vidare begärs en förutsättningslös
utredning om vägtrafikskatterna.

Reglerna om uppbörd av fordonsskatt efter det att avställning upphört
innehåller bestämmelser om förfallodag och om sista inbetalningsdag.
Normalt förfaller skatten till betalning omedelbart då avställningen upphör
och skall betalas senast 21 dagar efter denna tidpunkt. Betalas skatten senare
tas restavgift ut. Normalt får fordonet inte användas förrän skatten har
betalats, men fordonsägaren har en möjlighet att få tillstånd att använda
fordonet omedelbart genom ett beslut om s.k. skattekredit. Ett sådant beslut
innebär att skatten förfaller till betalning först 21 dagar efter avställningens
upphörande.

Vägtrafikskatteutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit att reglerna
om uppbörd och betalning av skatt tills vidare behålls med vissa författningstekniska
ändringar. Utredningen anser dock att systemet bör ses över senare
när vissa tekniska problem avseende bl.a. skattekrediten har fått en lösning.
Frågan om skattekredit har tagits upp av avställningsutredningen i dess

SkU 1986/87:35

betänkande Avställning i bilregistret (Ds K 1985:6). Båda betänkandena
bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Utskottet vill inte bestrida att uppbördsbestämmelserna på detta område
är komplicerade och att en översyn kan visa sig motiverad. I avvaktan på
resultatet av det pågående beredningsarbetet finner dock utskottet någon
särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen inte
motiverad. Utskottet avstyrker därför motion Sk572 i denna del.

I fråga om yrkandet om en ny utredning av vägtrafikskatten vill utskottet
erinra om att vägtrafikskatteutredningen, som arbetat i nästan 11 år, numera
har slutfört sitt arbete. Att nu tillsätta en ny utredning om vägtrafikskatten
finner utskottet inte motiverat, och utskottet avstyrker därför motion Sk572
även i denna del.

Avskaffande av kilometerskattesystemet

I motion Sk554 begär Lars Sundin (fp) att kilometerskattesystemet skall
avskaffas och att beskattningen skall ske i samband med inköpet av
dieselolja. Enligt motionären medför kilometerskattesystemet en tung
administration och stora olägenheter för ägarna till dieselbilar.

Den fråga motionären tagit upp prövades av riksdagen under våren 1986.
Nu liksom vid behandlingen av det då aktuella ärendet anser skatteutskottet
att kilometerskattesystemet tills vidare bör behållas, eftersom de alternativa
system som står till buds enligt utskottet inte kan anses ha några större
fördelar från administrativ och ekonomisk synpunkt. Kilometerskatten
erbjuder vidare de överlägset bästa möjligheterna att avpassa skatteuttaget
för olika typer av fordon till fordonens vägkostnadsansvar. Utskottet
avstyrker följaktligen motion Sk554.

Nivån på kilometerskatten

1 motion Sk546 begär Olle Grahn och Elver Jonsson (båda fp) en översyn av
kilometerskatten för dieseldrivna personbilar, vilka enligt motionärerna för
närvarande missgynnas i förhållande till bensindrivna personbilar. Även
Wiggo Komstedt (m) begär i motion Sk573 en översyn av kilometerskatten
för personbilar i syfte att stimulera dieseldrift. Enligt motionärerna bör
dieseldrivna fordon gynnas av miljöskäl.

Utskottet anser sig för sin del kunna konstatera att det råder delade
meningar om dieselfordonens miljöfarlighet i jämförelse med bensindrivna
fordon. Från olika håll görs gällande att dieselmotorernas utsläpp av
kväveoxider och partiklar vållar minst lika stora problem som bensinmotorernas
avgasemissioner. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
enligt en ny bilavgaslag som riksdagen antog i höstas samma avgasbestämmelser
kommer att — med verkan fr.o.m. den 1 juli 1987 — gälla för alla
personbilar oavsett om de drivs med bensin, dieselolja, gas eller annat
drivmedel. Naturvårdsverket har också nyligen i en skrivelse till regeringen
krävt bestämmelser om renare avgaser på tunga dieselfordon som lastbilar
och bussar. Att avpassa skatteuttaget efter miljöfarligheten hos dieselbilar
och bensindrivna bilar är således vanskligt och bör därför inte komma i fråga.

I kommunikationsdepartementets bilaga till budgetpropositionen (bil. 8, s.

SkU 1986/87:35

16

25) har kommunikationsministern anmält att man inom kommunikationsdepartementet
påbörjat en vidareutveckling av 1979 års trafikpolitiska beslut.
Enligt vad utskottet erfarit kan detta arbete komma att beröra även frågor
om fordonens vägkostnadsansvar. För närvarande finns emellertid ingen
anledning att ändra de nuvarande principerna för skatteuttaget för personbilar,
vilka innebär att skatten skall avvägas så att belastningen per körd
vägsträcka blir lika stor för jämförbara bilar, oavsett om bilarna drivs med
bensin eller dieselolja. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
Sk546 och Sk573.

Skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande
anordningar

I motion Sk579 begär Gunnar Björk i Gävle och Per-Ola Eriksson (båda c)
att regeringen lägger fram förslag om befrielse helt eller delvis från
kilometerskatten för bussar med bränslebesparande anordningar. Sådana
skattelättnader skulle enligt motionärerna bidra till att påskynda introduktionen
av dessa system hos lokala bussbolag i hela landet.

Utskottet har tidigare ställt sig positivt till att kilometerskatten dispensvägen
reduceras för fordon med bränslebesparande anordningar och motiverat
sin ståndpunkt med att en sådan ordning ligger i linje med de allmänna
strävandena att spara energi. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen
inom kort att ta ställning till en framställning av Storstockholms lokaltrafik
om nedsättning av kilometerskatten för bussar med sådana anordningar.
Något uttalande nu av riksdagen i detta ärende finner utskottet inte
erforderligt. Utskottet avstyrker därför motion Sk579 i den mån den inte
redan kan anses tillgodosedd.

Accis på äldre bilar m.m.

I en rad motioner kritiseras de nuvarande bestämmelserna om försäljningsskatt
på äldre bilar i de fall skatten tas ut vid import. I motion Sk514 av
Anders Nilsson och Sven-Gösta Signell (båda s) begärs en lägre accis på 30 år
gamla motorfordon. Ingegerd Troedsson och Wiggo Komstedt (båda m)
yrkar i motion Sk532 att motorfordon av årsmodell 1950 eller äldre skall
beskattas genom en schablonaccis på 1 500 kr. för bil och 750 kr. för
motorcykel, såvida inte fordonet avyttras inom ett år. I motion Sk563 begär
Jan Sandberg (m) - med hänvisning till motivering i motion T414 - att en
schablonaccis införs på 1 500 kr. för import av samlarfordon. Genomgående
framhåller motionärerna att dessa enligt deras mening teknikhistoriskt
intressanta fordon på grund av sin vanligtvis höga vikt för närvarande
betingar en förhållandevis hög accis. Vidare pekar motionärerna på att man i
Norge tillämpar ett sådant system som förespråkas i motionerna.

Utskottet vill till att börja med påpeka att den norska försäljningsskatten
för personbilar och motorcyklar är betydligt högre än den svenska. Detta bör
enligt utskottet beaktas vid en jämförelse mellan den norska och den svenska
accisen. Mot den bakgrunden framstår det som mindre angeläget att i Sverige
sänka accisen för dessa speciella fordon. Vidare vill utskottet erinra om att

SkU 1986/87:35

17

motorfordon som enligt bilregistret är av årsmodell 1950 eller äldre redan är
undantagna från fordonsskatt och - i förekommande fall - kilometerskatt.
Att medge detta bilbestånd ytterligare skatteförmåner finner utskottet inte
motiverat, och utskottet avstyrker därför motionerna Sk514 och Sk532 samt
motion Sk563 i denna del.

I motion Sk563 av Jan Sandberg (m) yrkas även ett slopande av accisen på
fordon som byggts av delar av äldre, redan beskattade fordon. Den
nuvarande ordningen innebär enligt motionären att dubbel accis betalas för
dessa fordon.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte negligera svårigheterna att
författningsreglera en nedsättning och schablonisering av bilaccisen för
fordon som består av delar av äldre fordon, bl.a. beroende på att det kan
uppstå tvekan om identiteten och vilken årsmodell som skall åsättas det nya
fordonet. Enligt vad utskottet erfarit kommer riksskatteverket att granska
frågan närmare. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Sk563 även i
denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en höjning av fordonsskatten för vissa lastbilar och
släpvagnar m.m.

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:82 antar de vid
propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601) med den ändringen
att 12 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna lag, om inte
annat följer av 12 a §. Skatten utgår
för skatteperiod med en tredjedel,
för kalendermånad med en tolftedel
och för dag med 1/360 av skatten för
helt år. Överstiger fordonsskatten
för ett fordon 3 500 kronor för helt
år utgår fordonsskatt för skatteperiod.

Utskottets förslag
12 §

Fordonsskatt utgår för skatteår
enligt bilaga 1 till denna lag, om inte
annat följer av 12 a §. Skatten utgår
för skatteperiod med en tredjedel,
för kalendermånad med en tolftedel
och för dag med 1/360 av skatten för
helt år. Överstiger fordonsskatten
för ett fordon 3 600 kronor för helt
år utgår fordonsskatt för skatteperiod.

Föreligger skatteplikt av fordon.

b) lag om ändring i lagen (1976:338) om vägtrafikskatt på vissa
fordon, som icke är registrerade i riket,

2. beträffande slopande av fordonsskatten för bensindrivna bilar
m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk560 yrkandena 1—3,

3. beträffande vägtrafikskatt för handikappfordon m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk510,

SkU 1986/87:35

18

4. beträffande vägtrafikskatt för äldre motorfordon

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk543 och motion motion 1986/
87:Sk563 yrkande 2,

5. beträffande s.k. traktortåg

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk551,

6. beträffande ägarbyte

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk502

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk576,

7. beträffande restavgift för fordonsskatt efter avställning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk572 yrkande 1,

8. beträffande en utredning om vägtrafikskatten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk572 yrkande 2,

9. beträffande avskaffande av kilometerskattesystemet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk554,

10. beträffande nivån på kilometerskatten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk546 och 1986/87:Sk573,

11. beträffande skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande
anordningar

att riksdagen avslår motion 1986/87: Sk579,

12. beträffande accis vid import av äldre bilar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sk514 och 1986/87:Sk532
samt motion 1986/87:Sk563 yrkande 3,

13. beträffande accis för bilar som byggts av delar av äldre bilar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sk563 yrkande 1.

Stockholm den 31 mars 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m)*, Bo Forslund (s),
Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Lars Hedfors (s), Britta Bjelle (fp). Karl Björzén
(m),Bruno Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c)*, Tommy Franzén (vpk)
och Sverre Palm (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1986/87:35

19

Reservationer

SkU 1986/87:35

1. Vägtrafikskatt för äldre motorfordon (mom. 4)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vid
behandlingen” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Nuvarande regler innebär att en gräns för skattebefrielse för veteranfordon
dras vid årsmodell 1950. Detta medför i sin tur att några tusen icke fullt så
gamla samlarfordon ställs utanför skattebefrielsen. Dessa fordon har ofta ett
teknikhistoriskt värde och torde endast i begränsad utsträckning och under
korta tider användas i trafik. Det skattebortfall som uppstår om även dessa
fordon befrias från skatt torde alltså inte ha någon större betydelse. Vid en
rullande gräns för skattebefrielse för registrerade samlarfordon inträder
skattebefrielsen successivt efter hand som fordonen uppnår karaktär av
veteranfordon. Starka skäl talar sålunda enligt utskottets mening för att
skattebefrielsen för veteranbilar ges denna utformning, som dessutom - som
motionärerna framhåller — skulle minska problemet med ständiga avställningar
för dessa fordon.

Mot bakgrund av vad som anförts anser utskottet att regeringen så snart
som möjligt bör lägga fram förslag med den inriktning som nu angetts.
Utskottet tillstyrker således motion Sk543 och motion Sk563 i denna del.

dels att utskottet under mom. bort 4 hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk543 och motion
1986/87:Sk563 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en rullande gräns för skattebefrielse för registrerade
samlarfordon.

2. Ägarbyte (mom. 6 a)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 15 med ”motion Sk502.” bort ha följande lydelse:
Bestämmelserna om brukandeförbud innebär långtgående inskränkningar
i en fordonsägares rätt att bruka sitt fordon. Det är inte rimligt att
statsmakterna skall kunna tvinga fram betalning av skatt av en person som
inte är ansvarig för skatten genom att belägga hans fordon med brukandeförbud.
Rimligen bör skatten endast vara en fråga mellan staten och den
betalningsskyldige. När ett fordon övergår till ny ägare bör således gälla att
endast skatt som förfallit till betalning efter förvärvet kan föranleda
brukandeförbud. Regeringen bör lägga fram förslag med denna inriktning så
snart som möjligt, och utskottet anser att detta bör ges regeringen till känna.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk502.

20

dels att utskottet under mom. 6 a bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk502 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande brukandeförbud
efter överlåtelse.

3. Restavgift för fordonsskatt efter avställning (mom. 7)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m), Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Sk572 i denna del.” bort ha följande lydelse:
Reglerna om uppbörd av fordonsskatt efter det att en avställning upphört
är enligt utskottets mening krångliga och kan, som motionärerna påpekar,
leda till att fordonsinnehavaren måste betala restavgift utan att vederbörande
rår för förseningen med betalningen av skatten. Reglerna bör därför
ändras så att sådana effekter inte inträffar, och utskottet anser att regeringen
bör lägga fram förslag med denna inriktning så snart som möjligt. Detta bör
enligt utskottets mening ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker
följaktligen motion Sk572 i denna del.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk572 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
restavgift för fordonsskatt efter avställning.

4. En utredningom vägtrafikskatten (mom. 8)

Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”1 fråga”
och slutar med ”även i denna del.” bort ha följande lydelse:

Flera olika myndigheter har olika funktioner inom vägtrafikbeskattningen,
nämligen länsstyrelsen, riksskatteverket, trafiksäkerhetsverket, tullverket
och postverket. Detta gör regelsystemet svåröverskådligt, och för den
enskilde är det inte alltid lätt att veta vart han skall vända sig med ett
skatteärende. Mängden inblandade myndigheter gör också att besvärsreglerna
blir svåra att överblicka, och den enskilde fordonsinnehavaren kan lätt
göra rättsförluster. Enligt utskottets uppfattning bör man sträva efter att
minska på antalet myndigheter som har att befatta sig med skatten och
förenkla den krångliga och omfattande lagstiftningen. Utskottet anser
således i likhet med motionären att regeringen bör låta utreda möjligheterna
att förenkla lagstiftningen om vägtrafikskatten. Detta bör ges regeringen till
känna och utskottet tillstyrker följaktligen motion Sk572 i denna del.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk572 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande en
utredning om vägtrafikskatten.

SkU 1986/87:35

21

5. Avskaffande av kilometerskattesystemet (mom. 9)

SkU 1986/87:35

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Den fråga”
och slutar med ”motion Sk554.” bort ha följande lydelse:

Som punktskatt torde kilometerskatten vara unik genom de stora krav som
systemet ställer på fordonsägarna i olika sammanhang. Utskottet tänker bl.a.
på de återkommande avstämplingarna som, om de inte utförs i rätt tid,
medför skönsbeskattningoch förseningsavgift. Andra exempel på de besvär
som kilometerskattesystemet medför för fordonsägarna är de särskilda
avstämplingarna vid utlandskörning, de krångliga bestämmelserna om vilka
åtgärder som skall vidtas när fel uppstått på räknaren samt reglerna om
funktionskontroll och besiktning. Krångliga bestämmelser reglerar också
den utländska dieseldrivna trafiken i Sverige. Även för myndigheterna har
kilometerskattesystemet gett upphov till praktiska och administrativa besvärligheter.
Eftersom kilometerskatten är extremt svårkontrollerad har
stora resurser måst satsas på att komma till rätta med fusk och manipulationer
med kilometerräknarna.

När kilometerskattesystemet infördes hade man i Sverige vissa förhoppningar
att andra länder i den industrialiserade världen skulle följa det svenska
exemplet, men ännu är Sverige och Norge ensamma i Europa om att tillämpa
systemet. Kilometerskattesystemet bidrar således till att isolera Sverige från
omvärlden.

En skatt på motorbrännoljan, eventuellt i kombination med en märkning
av lågbeskattad olja, erbjuder enligt utskottets uppfattning överlägsna
fördelar i fråga om enkelhet och smidighet för såväl enskilda fordonsägare
som myndigheter. Denna uppfattning vinner stöd av utländska erfarenheter.
Eventuella icke avsedda effekter i fråga om storleken av skatteuttaget för
olika slags fordon kan rättas till genom justeringar i fordonsskatteskalorna.
En skatt på brännoljan gör dessutom fordonsägarna mer benägna att spara
bränsle.

Med hänsyn till vad som sagts anser utskottet att regeringen bör inrikta
arbetet på att snarast avskaffa kilometerskattesystemet och i stället införa
samma system som tillämpas i de flesta andra europeiska länder, nämligen en
särskild skatt på motorbrännoljan. Detta bör ges regeringen till känna. Med
det anförda tillstyrker utskottet motion Sk554.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk554 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande avskaffande
av kilometerskattesystemet.

6. Nivån på kilometerskatten (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp), Bo Lundgren (m). Britta
Bjelle (fp) och Karl Björzén (m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 17 med ”och Sk573.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör beaktas att en dieseldriven bil kräver en betydligt
större investering än en bensindriven bil. På grund härav bör de körlängdsberoende
skatterna för dieseldrivna bilar vara lägre än för bensindrivna bilar, i
all synnerhet som dieseldrivna bilar från olika synpunkter - miljömässiga,
energipolitiska, försörjningsmässiga etc. — torde vara att föredra. Så var
också förhållandet när kilometerskatten infördes, men sedan dess har de
rörliga skatterna för dieseldrivna fordon höjts i betydligt snabbare takt än
bensinskatten. I synnerhet kilometerskattehöjningen i mars 1985 och
oljeskattehöjningen den 1 januari 1987 har missgynnat dieselbilarna så att
drivmedelskostnaderna per mil för dieselbilar nu är betydligt högre än för
bensinbilar.

Utskottet anser att beskattningen av dieseldrivna personbilar bör ses över i
syfte att finna ett system där ägarna av dessa fordon inte missgynnas i
förhållande till ägarna av bensindrivna personbilar. Detta bör ges regeringen
till känna. På grund härav tillstyrker utskottet motionerna Sk546 och Sk573.

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sk546 och 1986/
87:Sk573 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående nivån på kilometerskatten.

7. Skattelättnader för tunga fordon med bränslebesparande
anordningar (mom. 11)

Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”anses tillgodosedd.” bort ha följande lydelse:

Genom att förse tunga fordon med bränslebesparande anordningar kan
man vinna en betydande minskning av utsläppen av sådana ämnen som är
farliga för hälsan och miljön. För att stimulera de lokala bussbolagen i hela
landet att satsa på sådan teknik behövs enligt utskottets mening ett rejält
incitament. En mindre skattenedsättning är knappast till fyllest för att göra
en investering i ett nytt bränslebesparingssystem lönsam. Utskottet anser i
likhet med motionärerna bakom motion Sk579 att fordon med dylika
anordningar bör undantas från kilometerskatt helt eller delvis. Vad nu
anförts bör ges regeringen till känna, och utskottet tillstyrker följaktligen
motionen.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk579 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande skattelättnader
för tunga fordon med bränslebesparande anordningar.

8. Accis vid import av äldre bilar (mom. 12)

Knut Wachtmeister, Bo Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 18 med ”Sk563 i denna del.” bort ha följande lydelse:
Vid import av äldre, utländska bilmodeller av teknikhistoriskt värde utgår

SkU 1986/87:35

23

accis enligt allmänna regler. Denna accis är ofta hög, eftersom dessa
fordonstyper för det mesta är relativt tunga. Samtidigt torde det vara så att
dessa fordon brukas i endast obetydlig omfattning i trafiken. Våra nordiska
grannländer har tagit hänsyn till dessa förhållanden och infört olika slag av
skattelättnader vid import av äldre fordon. Även Sverige bör införa en sådan
ordning och sänka accisen vid sådan import. Härigenom underlättar man
importen av äldre värdefulla fordon och motverkar att vår egen äldre
fordonspark säljs utomlands. De belopp som föreslås i motion Sk532 - 1 500
kr. för bil och 750 kr. för motorcykel - framstår enligt utskottets mening som
rimliga.

Utskottet föreslår att riksdagen beslutar i enlighet med det sagda. På
samma sätt som gäller i fråga om flyttgods bör fordonet inte få avyttras inom
ett år utan att full accis erläggs. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker
motion Sk532, varigenom motion Sk514 och motion Sk563 i denna del får
anses i huvudsak tillgodosedda.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk532 och med anledning
av motion 1986/87: Sk514 och motion 1986/87: Sk563 yrkande 3
antar följande

Förslag till
Lagom ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Skatten utgår 3 360 kronor.

Vid införsel av skattepliktig bil av
årsmodell 1950 eller äldre utgår skatt
med 1 500 kronor oavsett bilens vikt.
Vid införsel av skattepliktig motorcykel
av årsmodell 1950 eller äldre
utgår skatt med 750 kronor oavsett
motorcykelns vikt.

Om skatt enligt tredje stycket betalats
för bil eller motorcykel och fordonet
överlåts tidigare än ett år efter
det att det angavs till förtullning skall
den som var skattskyldig vid införseln
betala tillkommande skatt uppgående
till skillnaden mellan den
skatt som skulle ha utgått enligt första
eller andra stycket och den skatt som
har betalats.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1987.

SkU 1986/87:35

24

gotab Stockholm 1987 12757