Skatteutskottets betänkande
1986/87:11

om ändringar i taxeringsorganisationen (prop. 1986/
87:47 delvis och 1986/87:16 i viss del)

SkU

1986/87:11

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 1986/
87:47 om ändringar i taxeringsorganisationen och de i anslutning därtill
väckta motionerna. Ett par av lagförslagen behandlas dock i annat sammanhang.
Vidare behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den
allmänna motionstiden vid förra riksmötet avseende frågor om taxering och
uppbörd. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Samtidigt tillstyrker utskottet i proposition 1986/87:16 framlagt
förslag om en följdändring i uppbördslagen (1953:272).

Vid betänkandet har fogats 23 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1986/87:47 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

5. lag om ändring i lagen (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om

allmänna förvaltningsdomstolar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

8. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

11. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

14. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

15. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

16. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

1 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter,

21. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

22. lag om ändring i lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

23. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

24. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

25. lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond,

26. lag om ändring i förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet under
krigsförhållanden m. m.,

27. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
m. m.,

28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensiongrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

29. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

30. lag om ändring i lagen (1986:271) om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

31. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,

33. lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond,

34. lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198),

35. lagom ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

36. lag om ändring i lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering
erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens
Beredskapsfond, m. m.,

37. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

38. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på
fastighet,

39. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

40. lag om ändring i datalagen (1973:289),

41. lag om ändring i tullagen (1973:670),

42. lag om ändring i lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljöfond,

43. lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild investeringsfond,

44. lag om ändring i lagen (1974:989) om insättning på investeringskonto
för skog,

45. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

46. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

47. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst,

48. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

49. lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

50. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

51. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

SkU 1986/87:11

52. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto,

53. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

54. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,

55. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter,

56. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto,

57. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m.,

58. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,

59. lag om ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift,

60. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

Vidare föreslår regeringen riksdagen att godkänna vad i regeringsprotokollet
föreslagits om ett nytt taxeringsförfarande och bereder riksdagen tillfälle att
ta del av vad föredraganden i övrigt i regeringsprotokollet har anfört om det
nya taxeringsförfarandet.

Propositionen innehåller dels förslag till lagreglering av vissa frågor rörande
taxeringsorganisationen, dels ett principförslag till ett nytt taxeringsförfarande.

Lagregleringen innebär till att börja med att mellankommunala skatterätten
avvecklas. Domstolens verksamhet skall övertas av länsrätterna. Den
nuvarande mellankommunala målgruppen skall i princip fördelas mellan
alla länsrätter. En möjlighet skall dock öppnas att till en länsrätt föra
samman sådana mål från olika länsrätter som har nära samband med
varandra. Uppgiften att föra det allmännas talan i de mål som nu handläggs
i mellankommunala skatterätten läggs i princip på länsskattemyndigheterna.
Det nuvarande allmänna ombudet för'mellankommunala mål avskaffas
följaktligen.

Överklaganden fr. o. m. 1987 års taxering skall handläggas vid länsrätterna.
Verksamheten vid mellankommunala skatterätten skall vara helt
avvecklad den 1 juli 1988.

Vidare föreslås att besvär av en skattskyldig över ett beskattningsbeslut
skall ges in till beslutsmyndigheten i stället för till den myndighet eller
domstol som har att pröva besvären. Besvär över beslut av en taxeringsnämnd
skall dock ges in till den lokala skattemyndigheten. Den föreslagna
regleringen föranleds av den nya förvaltningslagen som träder i kraft den 1
januari 1987.

I propositionen föreslås också lagändringar med anledning av inrättandet
av länsskattemyndigheter och några mindre ändringar som rör den
förenklade självdeklarationen.

SkU 1986/87:11

Principförslaget till ett nytt taxeringsförfarande innebär i huvudsak följande.

Taxeringsbesluten skall enligt förslaget fattas av länsskattemyndigheterna
och de lokala skattemyndigheterna och inte som för närvarande av
taxeringsnämnderna. Men också enligt den föreslagna nya ordningen skall
det finnas en beslutsform där förtroendevalda lekmän deltar. I varje skattemyndighet
skall det nämligen finnas en skattenämnd, i vilken lekmän skall
ingå. Skattenämndens och därmed lekmännens medverkan vid taxeringen
skall koncentreras till ärenden där ett behov av insyn och inflytande gör sig
gällande. Lekmännen skall i första hand delta i beslut som avser omprövning
av tidigare taxeringsbeslut. Till ordförande i en skattenämnd skall
förordnas en tjänsteman inom skatteförvaltningen.

Möjligheterna till omprövning av ett taxeringsbeslut föreslås bli väsentligt
vidgade. Skattemyndigheterna skall inom fem år från taxeringsårets
utgång ompröva ett beslut om den enskilde begär det. På skattemyndigheternas
initiativ skall omprövning kunna ske inom ett år från taxeringsårets
utgång. Efter ettårsfristens utgång skall liksom för närvarande eftertaxering
kunna äga rum om den skattskyldige lämnat ett oriktigt meddelande.

Reglerna om överklagande till länsrätt föreslås bli anpassade till det nya
omprövningsförfarandet. Om den skattskyldige överklagar ett taxeringsbeslut
skall länsskattemyndigheten svara för processföringen för det allmänna.
I fråga om det allmännas rätt att överklaga ett beslut av en skattemyndighet
föreslås att en överordnad skattemyndighet skall få överklaga
ett beslut av en lägre myndighet.

Avsikten är att riksdagen skall ta ställning till principförslagen. En
reform med detaljerade lösningar förutsätter ytterligare utredningsarbete
och kan genomföras tidigast vid 1990 års taxering.

I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare. Andra ändringar i den lagen har
föreslagits i proposition 1986/87:16 med förslag om förhandsbesked i
socialavgiftsfrågor, m. m. och proposition 1986/87:46 om beskattning av
förmån av fri bil. Utskottet tar upp de till skatteutskottet remitterade
ändringsförslagen i betänkandet 1986/87:19.

Även i fråga om 37 § taxeringslagen (1956:623) förekommer ändringsförslag
i såväl förevarande proposition som de båda tidigare nämnda propositionerna
och dessutom i proposition 1986/87:61 om en tillfällig förmögenhetsskatt
för livförsäkringsbolag, m. m. Även dessa ändringar behandlas i
betänkandet 1986/87:19

Däremot behandlar utskottet i detta betänkande det förslag till ändring i
uppbördslagen (1953:272) som läggs fram i proposition 1986/87:16 och som
socialförsäkringsutskottet överlämnat till skatteutskottet (SfU 1986/87:4).

Lagförslagen har - med uteslutande av de föreslagna ändringarna i lagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och 37 § 1 mom.
taxeringslagen (1956:623) och sedan det i proposition 1986/87:16 framlagda
förslaget angående uppbördslagen (1953:272) sammanförts med det i
proposition 1986/87:47 framlagda förslaget angående samma lag - följande
lydelse.

SkU 1986/87:11

1 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)1
dels att 3 och 29 §§, 105 § 2 mom. och 109 § skall upphöra att gälla,
dels att i 6—9, 12 och 13 §§, 16 § 4 morn., 35 §, 37 § 2 morn., 50 § 2
morn., 61 § 1 morn., 116 d § och 129 § 2 mom. ordet ”länsstyrelse” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande
form,

dels att i 15 och 26 §§, 31 § 3 morn., 33 §, 37 § 2 morn., 42 § 4 mom. och
46 § ordet ”skattechef’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form,
dels att i 74 och 96 §§, 101 § 1—3 morn., 102, 115 och 116 n §§ ordet
”taxeringsintendenf ’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form,
dels att nuvarande 16 § 4 mom. och 105 § 1 mom. skall betecknas 16
respektive 105 §,

dels att 2 § 1 morn., 10, 11, 14 och 18 §§, 22 § 1 och 3 morn., 24 § 2 och 3
morn., 25 och 28 §§, 38 § 1 morn., 42 § 1 och 2 morn., 43 § 5 morn., 51 och
53 §§, 56 § 3 morn., 57 §,61 § 2 morn., 63 och 66 a-68 §§, 69 § 1 morn., 72
a, 73, 75, 76 och 100 §§, den nya 105 §, 106, 116 1, 116 m, 116 o och 124 §§
samt 129 § 3 och 5 mom. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

/ morn.21 denna lag förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig
inkomstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan
taxering av fastighet, som enligt
1 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall verkställas vart
femte år; samt

allmän fastighetstaxering: sådan
taxering av fastighet, som enligt
1 kap. 7 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) skall verkställas vartannat
år; samt

1 Lagen omtryckt 1971: 399.
Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:773

3 § 1978:316

6 § 1978:316

7 § 1981:1110

8 § 1981:1110

9 § 1981: 1110

10 § 1978:316

12 § 1978:316

13 § 1978:316

16 § 4 mom. 1979:490
26 § 1983:318
29 § 1984:1081
31 § 3 mom. 1986:467
33 § 1984:1081

2 Senaste lydelse 1981:1120.

35 § 1979:490

37 § 2 mom. 1986: 513

42 § 4 mom. 1984:952

46 § 1980:1086

50 § 2 mom. 1980: 1086

61 § 1 mom. 1981: 1110

96 § 1979:175

101 § 1 mom. 1985:406

101 § 3 mom. 1978:196

102 § 1981: 1120

105 § 2 mom. 1979: 175

115 § 1985: 106

116 d § 1980:1015
116 n § 1979:175
124 § 1979:175

129 § 2 mom. 1974:773.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt
16 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall verkställas de år, då
allmän fastighetstaxering inte äger rum.

Inkomsttaxering och förmögenhetstaxering samt särskild fastighetstaxering
innefattas under benämningen ärlig taxering.

Till den årliga taxeringen hänförs också vad som enligt 68 § skall antecknas
i skattelängden i fråga om annat än inkomsttaxering eller förmögenhetstaxering.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

6 a §

Länsskattemyndigheten får förordna
en tjänsteman vid myndigheten
eller vid lokal skattemyndighet
(taxeringsnämndsombud) att fullgöra
de uppgifter i en taxeringsnämnd
som följer av 11 § andra
stycket och 63 § tredje stycket. Förordnandet
får när som helst återkallas.

10 §3

Besvär över kommunfulimäk- Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt tiges eller landstings beslut enligt

7 § eller över val av ledamöter och 7 § eller över val av ledamöter och

suppleanter i taxeringsnämnd an- suppleanter i taxeringsnämnd anförs
hos länsstyrelsen. I fråga om förs hos kammarrätt. I fråga om

överklagandet skall / övrigt bestäm- överklagandet skall bestämmelser melserna

i kommunallagen na i kommunallagen (1977:179) om

(1977:179) om besvär över beslut besvär över beslut av kommunfull av

kommunfullmäktige tillämpas. mäktige tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt Mot en kammarrätts beslut enligt

första stycket får talan ej föras. Ta- första stycket får talan ej föras. Talan
får ej heller föras mot beslut lan får ej heller föras mot beslut

enligt 5 § eller mot länsstyrelsens enligt 5 § eller mot en läns skatt e beslut

enligt 6—9 §§. myndighets beslut enligt 6—9 §§.

II §4

Taxeringsnämndens ordförande skall, utöver vad i denna lag annars
anges, huvudsakligen ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete.
Ordföranden skall granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning
som behövs för en noggrann och tillförlitlig taxering och vid
behov föranstalta om utredning i ärendena. Ordföranden får själv föredra
ärende i nämnden.

3 Senaste lydelse 1978:316.

4 Senaste lydelse 1978: 316.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Skattechefen skall bevaka det
allmännas rätt i taxeringsfrågor
och verka för att taxeringarna blir
likformiga och rättvisa. Han leder
och ansvarar för deklarationsgranskningen
och annan kontroll
vid taxeringen. Han skall även ansvara
för att taxeringarna granskas
i erforderlig omfattning, varvid särskilt
skall uppmärksammas ojämnheter
mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattechefen får anlita sakkunnig
för utredning av taxeringsfråga,
som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen
kalla ordförande eller annan ledamot
av taxeringsnämnd i länet för
att av denne erhålla upplysningar.

Riksskatteverket skall genom råd
och anvisningar främja en riktig
och enhetlig tillämpning av denna
lag och av de skatteförfattningar,
enligt vilka taxering verkställes på
sätt i denna lag sägs.

Taxeringsnämndsombudet skall
biträda nämndens ordförande i arbetet
med förenklade självdeklarationer.
Ombudet får föredra ärende
i nämnden.

§5

Länsskattemyndigheten får anlita
sakkunnig för utredning av taxeringsfråga,
som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får länsskattemyndigheten
kalla ordförande eller
annan ledamot av taxeringsnämnd i
länet för att av denne erhålla upplysningar.

§6

Riksskatteverket leder och ansvarar
för skatteförvaltningens
verksamhet enligt denna lag.
Länsskattemyndigheten leder och
ansvarar för verksamheten i länet.

Riksskatteverket har samma befogenheter
som länsskattemyndighet
enligt 14 §, 43 § 5 morn., 46,
51 och 53 §§, 61 § 2 mom. och 124 §
och som chef för länsskattemyndighet
enligt 57 §.

Det allmännas talan i ärenden
enligt denna lag förs av länsskattemyndigheten.
En länsskattemyndighel
får uppdra åt en annan
länsskattemyndighet att föra det
allmännas talan i visst ärende eller
viss grupp av ärenden. Ett uppdrag
får ges endast om den andra myndigheten
medger det.

5 Senaste lydelse 1978: 316.

6 Senaste lydelse 1974:773.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Riksskatteverket får ta över uppgiften
att föra det allmännas talan i
visst ärende eller viss grupp av
ärenden. Därvid skall vad som är
föreskrivet angående länsskattemyndighet
gälla i tillämpliga delar.

22 §

I morn.1 Nedannämnda skattskyldiga är, om ej annat följer av 3 morn.,
skyldiga att utan anmaning till ledning för egen taxering avlämna deklaration
(självdeklaration), nämligen:

1) aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt
och aktiefond ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning
som har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers
eller bestämda personers ekonomiska intressen,

2) ideell förening, som avses i 7 § 5 mom. första stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, om dess bruttointäkter av en eller flera
förvärvskällor under beskattningsåret överstigit grundavdraget enligt 8 §
nämnda lag,

3) annan juridisk person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

4) fysisk person, vilkens brut- 4) fysisk person, vilkens bruttointäkter
av en eller flera förvärvs- tointäkter av en eller flera förvärvskällor
under beskattningsåret upp- källor under beskattningsåret uppgått,
om han varit här i riket bosatt gått, om han varit här i riket bosatt

under hela beskattningsåret och un- under hela beskattningsåret och under
denna tid icke erlagt sjömans- der denna tid icke erlagt sjömansskatt,
till sammanlagt minst 6000 skatt, till sammanlagt minst 10000

kronor och eljest till sammanlagt kronor och eljest till sammanlagt

minst 100 kronor, minst 100 kronor,

5) fysisk eller juridisk person, vilkens tillgångar av den art som anges i
3 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, vid beskattningsårets
utgång haft ett värde överstigande 400000 kronor eller, såvitt
angår sådan juridisk person som avses i 6 § 1 mom. b nämnda lag, 25 000
kronor,

6) skattskyldig, för vilken garantibelopp
för fastighet skall tas upp
såsom skattepliktig inkomst,

7) juridisk person för vilken un- 6) juridisk person för vilken underlag
för skogsvårdsavgift eller derlag för skogsvårdsavgift eller

statlig fastighetsskatt skall faststäl- statlig fastighetsskatt skall fastställas.
las.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons deklarationsskyldighet
enligt punkterna 2)—5) skall hänsyn icke tagas till sådan inkomst eller
förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke är skattskyldig
enligt kommunalskattelagen (1928: 370), lagen om statlig inkomstskatt
eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

7 Senaste lydelse 1984:1081.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och
levt tillsammans under större delen därav, var för sig haft inkomst eller
förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet bedömas med
hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt taxeras för
förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn därtill tagas vid
deklarationsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 4) är stadgat, skall svensk
medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning hos
utländsk makt, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands,
anses ha varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons
make samt barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har
bott hos honom. En person, som under beskattningsåret har tillhört främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens
eller konsulatets betjäning, som inte har varit svensk medborgare
och som inte var bosatt här i riket när han kom att tillhöra beskickningen
eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses
däremot vid tillämpningen av vad i första stycket vid 4) är stadgat inte ha
varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make, barn
under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har
varit svenska medborgare.

1 fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter skattskyldig, som har
avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som skulle ha gällt för
den avlidne.

3 morn} Skattskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som
anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration
endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året varit
större än belopp motsvarande intäkten för skattskyldig, som under beskattningsåret
inte haft annan intäkt än ålderspension enligt 6 kap. 2 §
första stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott. För gift skattskyldig, som
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, beräknas intäkten med utgångspunkt från en pension utgörande
78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas intäkten
med utgångspunkt från en pension utgörande 96 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller också för gift skattskyldig som
under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av
året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make
saknar folkpension. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket
gäller inte om den skattskyldiges gäller inte om den skattskyldiges

make är skyldig att utan anmaning make är skyldig att utan anmaning

avlämna självdeklaration, om den avlämna självdeklaration eller om

skattskyldige har varit bosatt i riket den skattskyldige har varit bosatt i

endast en del av beskattningsåret riket endast en del av beskattnings -

Senaste lydelse 1983:971.

Nuvarande lydelse

eller om garantibelopp för fastighet
skall upptagas såsom skattepliktig
inkomst för honom. Bestämmelsen
gäller inte heller i fråga om ogift
skattskyldig om hans skattepliktiga
förmögenhetstillgångar överstiger
90000 kronor och i fråga om gift
skattskyldig om makarnas gemensamma
skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 180000
kronor.

24 §

2 morn.9 Fysisk person får, om inte annat följer av 3 morn., avlämna
förenklad självdeklaration, om vad som skall redovisas i fråga om intäkter
och avdrag avser endast

1. inkomst av annan fastighet beträffande högst två fastigheter vilka den
skattskyldige innehaft hela beskattningsåret och för vilka dels intäkten
skall beräknas enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370), dels
taxeringsvärde har bestämts för beskattningsåret,

2. inkomst av tjänst samt intäkten utgått i pengar och annat avdrag än
som avses i 33 § 2 mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för
fullgörande av tjänsten,

3. inkomst av kapital samt avdrag för kostnader yrkas endast för ränta
och intäkten utgörs av

a) ränta,

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska aktiefonder
eller ekonomiska föreningar eller

c) sådan förmån av fastighet
som skall tas upp som skattepliktig
intäkt enligt punkt 2 andra stycket
av anvisningarna till 38 § kommunalskattelagen
och förmånen inte
har överlåtits under beskattningsåret,

4. allmänt avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn eller för
avgift för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt skatteförmåga som avses i 50 § 2 mom.
andra eller fjärde stycket kommunalskattelagen.

3 morn.10 Förenklad självdeklaration får inte avlämnas, om

1. den skattskyldige eller den med vilken den skattskyldige skall samtaxeras
inte varit bosatt här i riket under hela beskattningsåret,

2. den skattskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anställning i
utlandet eller annars från utlandet haft inkomst eller vid utgången av
beskattningsåret där ägt skattepliktig förmögenhet,

3. den skattskyldige under beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt
enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt,

a) ränta eller

b) utdelning på svenska aktier
och andelar i svenska aktiefonder
eller ekonomiska föreningar,

Föreslagen lydelse

året. Bestämmelsen gäller inte heller
i fråga om ogift skattskyldig om
hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar
överstiger 90000 kronor
och i fråga om gift skattskyldig om
makarnas gemensamma skattepliktiga
förmögenhetstillgångar överstiger
180000 kronor.

9 Senaste lydelse 1985:406.

10 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

4. den skattskyldige är företags- 4. den skattskyldige är företagsledare
i fåmansföretag, närstående ledare i fåmansföretag, närstående

till sådan person eller delägare i få- till sådan person eller delägare i fåmansföretag,
mansföretag eller

5. den skattskyldige skall sam- 5. den skattskyldige skall samtaxeras
med person som är skyldig taxeras med person som är skyldig

att i självdeklaration lämna uppgift att i självdeklaration lämna uppgift

om inkomst av rörelse eller jord- om inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet
eller av annan fastig- bruksfastighet eller av annan fastighet,
för vilken intäkten skall beräk- het, för vilken intäkten skall beräknas
enligt 24 § 1 mom. kommunal- nas enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370) eller skattelagen (1928: 370).

6. den skattskyldige skall redovisa
sådant räntetillägg som avses i
10 § 6 mom. fjärde stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

25 §"

Allmän självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom
beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person
det land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt,
uppgift om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i
vilken skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av
den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit
fastigheten åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels
ock, därest fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till
vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. l.g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock
endast om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära 6) beloppet av den preliminära
skatt, som genom skatteavdrag er- skatt, som genom skatteavdrag erlagts
för året näst före taxerings- lagts för året näst före taxeringsåret,
ävensom året,

7) garantibelopp,

Senaste lydelse 1986:513. 11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

7) om deklarationen avser fåmansföretag,
delägares eller honom
närstående persons namn, personnummer
och adress och i förekommande
fall aktie- eller andelsinnehav
tillika med angivande av röstvärde,
om olika röstvärden förekomma,
dock att uppgifter icke behöva
lämnas för närstående person,
som ej uppburit ersättning från,
träffat avtal eller haft annat därmed
jämförligt förhållande med företaget,

8) räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för
tilläggsbelopp.

8) om deklarationen avser fåmansföretag,
delägares eller honom
närstående persons namn, personnummer
och adress och i förekommande
fall aktie- eller andelsinnehav
tillika med angivande av röstvärde,
om olika röstvärden förekomma,
dock att uppgifter icke behöva
lämnas för närstående person,
som ej uppburit ersättning från,
träffat avtal eller haft annat därmed
jämförligt förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaktas
vid fastställande av underlag för
tilläggsbelopp samt grunderna för
beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för
särskilda fall föreskrivs i denna lag eller som erfordras för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller för beräkning av skogsvårdsavgift enligt lagen (1946: 324) om skogsvårdsavgift
eller fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Om skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall
uppgift lämnas även om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal så
att överskjutande öretal bortfalla.

28 §12

Förenklad självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn, personnummer, postadress och hemortskommun,

2) de uppgifter som behövs för att bestämma huruvida den skattskyldige
skall samtaxeras eller inte,

3) de intäkter och avdrag som är att hänföra till inkomst av annan
fastighet, varvid särskilt skall anges fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret,

4) de intäkter som är att hänföra till inkomst av tjänst och som den
skattskyldige inte har fått meddelande om enligt 37 § 5 morn., med undantag
av ersättning som enligt 37 § 1 mom. 1 g inte behöver tas upp i
kontrolluppgift,

5) de intäkter som är att hänföra
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått meddelande
om enligt 37 § 5 morn., jämfört
med 8 mom. fjärde stycket,
samt de avdrag för ränta som den
skattskyldige yrkar,

5) de intäkter som är att hänföra
till inkomst av kapital och som den
skattskyldige inte har fått meddelande
om enligt 37 § 5 morn., jämfört
med 8 mom. femte stycket,
samt de avdrag för ränta som den
skattskyldige yrkar,

12 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

6) garantibelopp, 6) sådant räntetillägg som den

skattskyldige inte har fått meddelande
om enligt 37 § 5 morn., jämfört
med 2 mom. tionde stycket,

7) de avdrag som den skattskyldige yrkar för underhåll av icke hemmavarande
barn, för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatteförmåga
enligt 50 § 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen (1928:370),

8) den skattskyldiges skattepliktiga tillgångar och hans skulder vid utgången
av beskattningsåret, om hans skattepliktiga förmögenhetstillgångar
uppgick till minst 90000 kronor eller, om beskattningsbar förmögenhet
skall beräknas gemensamt för den skattskyldige och hans make eller barn
enligt 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, de
sammanlagda skattepliktiga förmögenhetstillgångarna uppgick till minst
180000 kronor,

9) de uppgifter som behövs för beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller av fastighetsskatt enligt
lagen (1984: 1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skattskyldige taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall
uppgift lämnas också om sådan förmögenhet som om den tillhörde den
skattskyldige. Härvid tillämpas första stycket 8.

Om uppgiftsskyldighet i fråga om skuldbelopp och långivare föreskrivs i
25 c §.

38 §

1 morn.15 Vanligt handelsbolag,
kommanditbolag och rederi för registreringspliktigt
fartyg skall varje
år till ledning för delägares taxering
utan anmaning avlämna följande
uppgifter angående bolaget eller rederiet,
nämligen

a) för varje kommun, där delägare
är skattskyldig till statlig inkomstskatt
och statlig förmögenhetsskatt:
uppgift, särskilt för varje
sådan delägare, vilken uppgift skall
avfattas enligt reglerna för allmän
självdeklaration och tillika innehålla
upplysning om den delägaren tillkommande
andelen av bolagets eller
rederiets inkomst och värdet av
hans andel eller lott i bolaget eller
rederiet; samt

b) för varje kommun, dit någon
av bolaget eller rederiet innehavd
förvärvskälla är att hänföra: uppgift,
avfattad enligt reglerna för
särskild självdeklaration, med upp -

1 mom. Vanligt handelsbolag,
kommanditbolag och rederi för registringspliktigt
fartyg skall vaije år
till ledning för delägares taxering
utan anmaning avlämna uppgifter
särskilt för vaije delägare, angående
den delägaren tillkommande
andelen av bolagets eller rederiets
inkomst och värdet av hans
andel eller lott i bolaget eller rederiet.
Uppgifterna skall avfattas och
avlämnas enligt reglerna för allmän
självdeklaration. Till uppgifterna
skall fogas de i 30 § 1 mom. första
och andra styckena nämnda handlingarna.

15 Senaste lydelse 1973: 1106.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

lysning tillika om den andel av inkomsten,
som å varje delägare belöper.

Äro bolagets eller rederiets samtliga
delägare skattskyldiga till statlig
inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt
i samma kommun,
skall dock uppgift, som i b) avses,
icke lämnas för den kommunen.

Innefattar kommun flera församlingar,
skola vid avlämnande av
uppgifter som ovan sägs i förekommande
fall jämväl lämnas erforderliga
uppgifter för tillämpning av bestämmelserna
i 60 § kommunalskattelagen.

Vid uppgift, som i denna paragraf
sägs, skola fogas i 30 § 1 mom.
första och andra styckena omförmälda
handlingar.

42 §

1 morn.'6 Har medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag
under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller till övervägande
del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tillkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje
år av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens
eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket
därav som utgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag
skall även lämna uppgift
angående värdet av varje medlems
eller delägares andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet
beräknat på sätt anges i punkt 2
andra stycket av anvisningarna till
38 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Motsvarande gäller beträffande sådan ekonomisk förening eller sådant
aktiebolag som enligt punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §
kommunalskattelagen likställs med bostadsförening och bostadsaktiebolag
vid inkomstbeskattningen.

Uppgift om förmögenhetsvärde
behöver inte lämnas om föreningen
eller bolaget saknar behållen förmögenhet.
Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt
säte får i andra fall medge befrielse
från att lämna uppgift om förmö -

16 Senaste lydelse 1984: 1081.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

genhetsvärde. Beslut som skattechefen
meddelat enligt detta stycke
får inte överklagas.

2 mom. Efter anmaning åligger
det bostadsförening eller bostadsaktiebolag
att även beträffande
andra medlemmar eller delägare
än som avses i 1 mom. i den omfattning,
som i anmaningen angives,
avlämna uppgift angående
värdet av medlems eller delägares
andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet.

5 morn.17 Chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet
samt taxeringsintendent
eller, efter hans förordnande,
honom underställd tjänsteman är
berättigad att hos den, som har
mottagit uppgifter som i 1 mom.
sägs, för taxeringskontroll taga del
av dessa uppgifter. Den hos vilken
uppgifterna förvaras är därvid skyldig
att lämna det biträde, som erfordras
för kontrollens genomförande.

Anmaning som avses i 22 § 2
morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn.,
33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 §
får utfärdas av chef för taxeringsenhet,
revisionsenhet eller lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd, taxeringsintendent
samt tjänsteman
som biträder taxeringsnämnden.
Samma rätt tillkommer den, som
verkställer taxeringsrevision, dock
att han icke får anmana någon att
avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2
mom. utfärdas av skattechefen i det
län, där den uppgiftsskyldige är bosatt
eller, efter skattechefens förordnande,
av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom.
andra stycket får anmaning utfär -

2 mom. Efter anmaning åligger
det bostadsförening eller bostadsaktiebolag
att i den omfattning, som
i anmaningen angives, avlämna
uppgift angående värdet av medlems
eller delägares andel i föreningens
eller bolagets behållna
förmögenhet.

5 mom. Länsskattemyndighet
och lokal skattemyndighet är berättigad
att hos den, som har mottagit
uppgifter som i 1 mom. sägs, för
taxeringskontroll taga del av dessa
uppgifter. Den hos vilken uppgifterna
förvaras är därvid skyldig att
lämna det biträde, som erfordras
för kontrollens genomförande.

Anmaning som avses i 22 § 2
morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§,
39 § 1 mom. samt 45 § får utfärdas
av länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd, och
tjänsteman som biträder taxeringsnämnden.
Samma rätt tillkommer
den, som verkställer taxeringsrevision,
dock att han icke får anmana
någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2
mom. utfärdas av länsskattemyndigheten
i det län där den uppgiftsskyldige
är bosatt.

I de fall som avses i 39 § 3 morn.,
41 §, 42 § 2 mom. samt 42 § 3 mom.
andra stycket får anmaning utfär -

17 Senaste lydelse 1978: 316.

18 Senaste lydelse 1983: 1045.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

das av chef för taxeringsenhet, das av länsskattemyndighet och lo revisionsenhet

eller lokal skatte- kal skattemyndighet,

myndighet, taxeringsintendent
samt den som får meddela beslut
om taxeringsrevision.

53 §19

I anmaning, som utfärdas av chef
för taxeringsenhet, revisionsenhet
eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd
eller taxeringsintendent,
får, utom i fall som i 31 §
2 mom. andra stycket sägs, vite
föreläggas.

I anmaning, som utfärdas av
länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet
eller taxeringsnämnd
får, utom i fall som i 31 § 2 mom.
andra stycket sägs, vite föreläggas.

56 §

3 mom. Taxeringsrevision skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på
sådan tid att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den, hos vilken
revisionen sker.

Skattechefen äger, när det finnes
påkallat, bestämma tid och plats för
revisionen. Denna må verkställas
hos den, vars verksamhet skall
granskas. Skall revisionen äga rum
annorstädes, skola räkenskaper
och andra handlingar, som skola
granskas, på anfordran av den som
skall verkställa revisionen mot
kvitto överlämnas till denne.

Den som meddelar ett beslut om
taxeringsrevision äger, när det
finnes påkallat, bestämma tid och
plats för revisionen. Denna må
verkställas hos den, vars verksamhet
skall granskas. Skall revisionen
äga rum annorstädes, skola räkenskaper
och andra handlingar, som
skola granskas, på anfordran av
den som skall verkställa revisionen
mot kvitto överlämnas till denne.

Böcker och andra handlingar, som överlämnats för taxeringsrevision,
må ej vara tillgängliga för annan än den som har att verkställa revisionen
och honom underställt biträde ävensom tjänsteman, som har att övervaka
revisionens verkställande. Handlingarna skola återställas så fort ske kan.

Meddelande om resultatet av revisionen skall snarast lämnas den, hos
vilken revisionen skett, i vad angår hans taxering.

57 §2

Beslut om taxeringsrevision
meddelas av skattechefen eller
tjänsteman som har erhållit uppdrag
enligt 3 § andra stycket. Finner
skattechefen taxeringsrevision
böra verkställas i annat län, skall
han framställa begäran därom hos
skattechefen i det länet.

Beslut om taxeringsrevision
meddelas av chef för länsskattemyndighet
eller av en sådan annan
kvalificerad tjänsteman vid myndigheten
eller vid lokal skattemyndighet
som länsskattemyndigheten
har gett i uppdrag att meddela sådana
beslut. En sådan tjänsteman
är granskningsledare enligt bevis -

19 Senaste lydelse 1978:316.

20 Senaste lydelse 1978:316.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

säkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen endast
om länsskattemyndigheten särskilt
har förordnat honom till det. Finner
en länsskattemyndighet att taxeringsrevision
hör verkställas i annat
län, skall begäran om detta
framställas till länsskattemyndigheten
i det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden
att göra framställning därom till den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Taxeringsrevision skall verkställas
av tjänsteman, som den, som får
meddela beslut om revision, därtill
förordnar. Taxeringsrevision får
även uppdragas åt annan i bokföring
och taxering sakkunnig person,
som därtill har godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse eller
lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd
har deltagit i slutlig
handläggning av taxering, får utan
hinder av 4 § första stycket 3 förvaltningslagen
(1971:290) utföra
taxeringsrevision rörande taxeringen
om särskilda skäl föreligger.
Detsamma gäller sådan tjänsteman
som avses i 13 §.

Tjänsteman vid länsskattemyndighet
eller lokal skattemyndighet,
som i taxeringsnämnd har deltagit i
slutlig handläggning av taxering, får
utan hinder a v // § första stycket 3
förvaltningslagen (1986:223) utföra
taxeringsrevision rörande taxeringen
om särskilda skäl föreligger.
Detsamma gäller sådan tjänsteman
som avses i 13 §.

Mot beslut om taxeringsrevision får talan ej föras.

61 §

2 morn.2' Sammanträde med taxeringsnämnd skall hållas inom stängda
dörrar.

Taxeringsnämndsombud, föredragande
tjänsteman och suppleant
som ej har trätt i ledamots ställe får
deltaga i nämndens överläggningar
men ej i dess beslut.

Är den som har verkställt taxeringsrevision ej tillika föredragande får
han företräda inför nämnden för att lämna upplysningar i ärendet.

Föredragande tjänsteman och
suppleant som ej har trätt i ledamots
ställe får deltaga i nämndens
överläggningar men ej i dess beslut.

Skattechefen eller tjänsteman,
som han har beordrat, får närvara
vid sammanträde med taxeringsnämnd
men har rätt att närvara vid
nämndens överläggningar endast
om nämnden beslutar det.

Länsskattemyndigheten får bestämma
att viss tjänsteman skall få
närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd.
En sådan tjänsteman
har rätt att närvara vid nämndens
överläggningar endast om nämnden
beslutar det.

Senaste lydelse 1978:316.

2 Riksdagen 1986187. 6 sami Nr 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

63 §22

Taxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller, i
taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra
ledamöter. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid
behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande
detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten
nämnd, är taxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

1) beslut som ej innefattar prövning av ärendet i sak,

2) beslut om taxering utan avvikelse från självdeklaration eller annan av
den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift,

3) beslut om taxering med avvikelse från självdeklaration eller annan av
den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift, om avvikelsen
uppgår till högst 2500 kronor taxerad inkomst,

4) beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel
eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar samt

6) avgivande av yttrande i besvärsmål eller i annat mål eller ärende.

Taxeringsnämnd är beslutför
med taxeringsnämndsombudet ensam
vid beslut om taxering på
grundval av en förenklad självdeklaration
i fall som avses i andra
stycket 2.

66 a23

Vid inkomsttaxeringen skall sär- Vid inkomsttaxeringen skall särskilt
iakttas att den skattskyldige skilt iakttas att den skattskyldige

utan yrkande medges de avdrag utan yrkande medges de avdrag

som han har rätt till enligt 33 § 2 som han har rätt till enligt 33 § 2

morn., 39 § 3 morn., 45 §, 46 § 1 morn., 39 § 3 morn., 46 § 1 mom.

mom. och 50 § 2 mom. fjärde och 50 § 2 mom. fjärde stycket

stycket kommunalskattelagen kommunalskattelagen (1928:370).

(1928:370).

66 b §24

Taxering får beslutas på grundval av en förenklad självdeklaration utan
att den som avgett deklarationen underrättats om och beretts tillfälle att
yttra sig över

1. vad som från folkbokföringsmyndighet har inhämtats i fråga om
förutsättningarna för sådan skattereduktion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953: 272) som får åtnjutas av ogift skattskyldig eller

2. kontrolluppgift som den lokala 2. kontrolluppgift som den lokala

skattemyndigheten fått enligt 37 § skattemyndigheten fått enligt 37 §

och som avser inkomst av tjänst el- och som avser inkomst av tjänst eller
kapital. ler kapital eller avser räntetillägg.

22 Senaste lydelse 1983:976.

25 Senaste lydelse 1985:406.

24 Senaste lydelse 1985:406.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Har den skattskyldige lämnat en förenklad självdeklaration, får taxering
beslutas på grundval av denna, även om förutsättningarna enligt 24 § 2 och
3 mom. för en sådan självdeklaration inte föreligger i alla delar. Detta
gäller dock inte om uppgift skall lämnas om inkomst av rörelse eller
jordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas
enligt 24 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370).

67 §25

Omräkning av inkomst på grund Omräkning av inkomst på grund
av 43 § 1 mom. kommunalskattela- av 43 § 1 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) eller taxering till gen (1928: 370) får inte verkställas

kommunal inkomstskatt på grund av taxeringsnämnd. Anser nämn av

57 § 3 mom. samma lag får inte den att sådan åtgärd bör vidtas skall

verkställas av taxeringsnämnd. An- skriftlig anmälan härom göras hos

ser nämnden att sådan åtgärd bör länsskattemyndigheten, som får

vidtas skall skriftlig anmälan härom göra framställning i frågan hos läns göras

hos skattechefen. Denne får rätten. I förekommande fall skall

göra framställning i frågan hos läns- länsskattemyndigheten överlämna

rätten. I förekommande fall skall anmälan till annan länsskattemyn han

överlämna anmälan till all- dighet för framställning hos läns männa

ombudet för mellankom- rätten i det länet. Vad nu sagts gäl munala

mål för framställning hos ler också i fråga om tillämpning av

den mellankommunala skatterätten lagen (1980: 865) mot skatteflykt.

och samtidigt underrätta skattechefen
i annat län, där den skattskyldige
taxerats till kommunal inkomstskatt.
Vad nu sagts gäller
också i fråga om tillämpning av lagen
(1980: 865) mot skatteflykt.

Om handläggning av framställning enligt första stycket och om fullföljd
av talan mot beslut i sådan fråga skall i tillämpliga delar gälla vad som är
stadgat om besvär rörande taxering.

68 §26

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig
införas i skattelängd.

1 skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor,
medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad nettoinkomst
(summan av inkomsterna av olika förvärvskällor, minskad med
avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott
i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst samt räntetilllägg
och underlag för tilläggsbelopp,

dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt
och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det
antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit
sådan inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut
om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

25 Senaste lydelse 1980: 867.

26 Senaste lydelse 1986:513. 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och 3
mom. kommunalskattelagen (1928: 370) eller för skattereduktion enligt 2 §
4 mom. uppbördslagen (1953: 272),
dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,
dels uppgift om underlag, varpå skogsvårdsavgift skall beräknas,
dels uppgift om underlag, varpå statlig fastighetsskatt skall beräknas,
dels vinstdelningsunderlag,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå
enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig
inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6 000 kronor
för ensamstående och till sammanlagt
minst 6 000 kronor för makar,
som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under detta år
levt tillsammans, skall den beräknade
taxerade inkomsten införas,
även om beskattningsbar inkomst
icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta taxeringsnämndens
beslut.

69 §

/ morn.27 Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen, skall
deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika
skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden
deklarationen har frångåtts samt om skälen härför och om möjligheten till
omprövning enligt 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla beträffande
avvikelse från annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad
uppgift eller upplysning.

Underrättelse enligt första stycket får underlåtas, om avvikelsen leder
till lägre taxering och grundas på förhållanden som anges i högst två av
följande punkter:

1. uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
självdeklarationen;

2. uppenbar felaktighet i fråga om 2. uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastig- beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunal- het enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning skattelagen (1928: 370);

av avdrag enligt 45 § första stycket
kommunalskattelagen eller beräkning
av garantibelopp enligt 47 §
kommunalskattelagen;

27 Senaste lydelse 1983: 976.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

i. uppenbar felaktighet i fråga
om avdrag enligt 25 § 3 mom. andra
stycket kommunalskattelagen;

4. uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag enligt 33 § 2 mom. kommunalskattelagen; 5.

uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen.

3. uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag enligt 33 § 2 mom. kommunalskattelagen; 4.

uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag enligt 39 § 3 mom. kommunalskattelagen.

Bestämmelsen i andra stycket skall inte tillämpas, om särskilda skäl
talar för att den skattskyldige underrättas enligt första stycket. Tillämpas
bestämmelsen i andra stycket skall den skattskyldige i stället underrättas
om avvikelsen genom anmärkning på skattsedeln för slutlig skatt enligt de
närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet åsatts skattskyldig,
som icke avgivit deklaration, skall
underrättelse om taxeringen sändas
till den skattskyldige, dock att sådan
underrättelse icke är erforderlig,
då den som i fastighetslängden
för året näst före taxeringsåret
upptagits såsom ägare till fastighet
åsättes allenast taxering till kommunal
inkomstskatt för garantibelopp
för fastigheten.

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet åsatts skattskyldig,
som icke avgivit deklaration, skall
underrättelse om taxeringen sändas
till den skattskyldige.

72 a §2

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i skattelängd
inom föreskriven tid eller
har sådan taxering införts för annan
än den taxeringen avsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i sådan
längd, får länsstyrelsen eller
den lokala skattemyndigheten besluta
om rättelse av längden i denna
del. Har beskattningsbar inkomst
enligt 2 § lagen (1958: 295) om sjömansskatt
eller enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning
eller det antal perioder om
trettio dagar för vilka skattskyldig
uppburit sådan inkomst ändrats,
skall myndigheten vidtaga härav
betingad rättelse av längden.

Har taxering för inkomst eller
förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i skattelängd
inom föreskriven tid eller
har sådan taxering införts för annan
än den taxeringen avsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i sådan
längd, får länsskattemyndigheten
eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden
i denna del. Har beskattningsbar
inkomst enligt 2 § lagen
(1958:295) om sjömansskatt eller
enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning eller det antal
perioder om trettio dagar för vilka
skattskyldig uppburit sådan inkomst
ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad rättelse av
längden.

28 Senaste lydelse 1986: 513.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten får vidare, om
inte särskilda skäl talar för att länsrätten
bör avgöra frågan, besluta
om rättelse av taxeringen i den mån
denna blivit oriktig till följd av

Läns skattemyndigheten eller den
lokala skattemyndigheten får vidare,
om inte särskilda skäl talar för
att länsrätten bör avgöra frågan, besluta
om rättelse av taxeringen i
den mån denna blivit oriktig till
följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt eller om fastighets taxeringsvärde,

3) uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928: 370),

3) uppenbar felaktighet i fråga om
beräkning av intäkt av annan fastighet
enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370), beräkning
av avdrag enligt 45 § kommunalskattelagen
eller beräkning av garantibelopp
enligt 47 § kommunalskattelagen.
,

4) uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenavgift och
avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig
utan särskild utredning,

5) uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag, vars rätta belopp framgår
av debitering,

6) uppenbar felaktighet i fråga om
grundavdrag,

5) uppenbar felaktighet i fråga om
avdrag, vars rätta belopp framgår
av debitering eller avräkning enligt
46 § 4 mom. kommunalskattelagen
av allmänt avdrag,

6) uppenbar felaktighet i fråga om
grundavdrag eller avräkning enligt
50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen
av sådant avdrag,

7) uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattereduktion,
som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

9) uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmavarande
barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket
kommunalskattelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig
inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala
skattemyndigheten får också, om
inte särskilda skäl talar för att länsrätten
bör avgöra frågan, besluta
om rättelse av taxeringen i de fall
då denna uppenbarligen blivit för
hög till följd av

Länsskattemyndigheten eller den
lokala skattemyndigheten får också,
om inte särskilda skäl talar för
att länsrätten bör avgöra frågan, besluta
om rättelse av taxeringen i de
fall då denna uppenbarligen blivit
för hög till följd av

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Skill 986/87: 11

1) att den skattskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt
underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt
som han inte har haft,

2) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt
sin rätt till ett i självdeklarationen eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3) att taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga
för skattemyndigheterna,

4) att den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång yrkat avdrag
enligt 46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av
den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har
att besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
fjärde stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i
fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf förs genom
besvär över den taxering som avses med rättelsebeslutet.

73 §29

Talan mot taxeringsnämnds be- En taxeringsnämnds beslut får

slut föres genom besvär hos läns- överklagas genom besvär hos länsrätten.
rätten.

Är förvärvskälla i fråga om be- En skattskyldig eller en kommun

skattningsort att hänföra till skilda skall ge in besvärsskrivelsen till lolän,
skall dock den mellankomma- kala skattemyndigheten i det fög nala

skatterätten pröva besvär rö- deri där den skattskyldiges hem rande

taxering av den skattskyldige ortskommunför det taxeringsår be och

hans hemmavarande barn, svårén avser är belägen. Saknar

som icke fyllt 18 år. Om den skatt- den skattskyldige hemortskommun

skyldige varit gift vid ingången av i riket skall besvären ges in till lobeskattningsåret
och under detta år kala skattemyndigheten i Stock levt

tillsammans med maken, skall holms fögderi. Lokala skattemyn den

mellankommunala skatterätten digheten skall överlämna besvärs pröva

besvär jämväl rörande ma- skrivelsen och övriga handlingar i

kens taxering. ärendet till den länsrätt som skall

Den mellankommunala skatte- pröva överklagandet,

rätten prövar likaledes besvär rö- Besvär av en länsskattemyn rande

fråga, i vilket län skattskyl- dighet skall ges in till länsrätten,
dig skall taxeras. Länsrätten prövar om besvärs Besvär

rörande taxering av aktie- skrivelsen har kommit in i rätt tid.

bolag, som tillsammans med annat Ett överklagande av en taxe -

29 Senaste lydelse 1983:976.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

sådant bolag utgör koncernbolag
enligt I kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385), prövas av den mellankommunala
skatterätten, om bolagen
avlämnat eller skulle ha avlämnat
självdeklaration inom skilda
län.

ringsnämnds beslut förfaller, om
beslutet med stöd av 72 a § ändrats
så som klaganden begärt.

Bestämmelserna i andra—femte
styckena gäller i tillämpliga delar i
fråga om sådana framställningar
som skall prövas av länsrätten enligt
49 §, 50 § 2 mom. och 75 §
I mom. kommunalskattelagen
(1928:370), 9 § 2 mom. och 15 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt samt 15 § 1 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

75 §30

Ha besvärshandlingarna till- Har en skattskyldig eller en komställts
annan länsrätt än den som mun inom överklagandetiden gett

har att pröva besvären, utgör detta in besvärsskrivelsen till en annan

ej hinder för målets prövning. lokal skattemyndighet än den som

Handlingarna skola då omedelbart anges i 73 § andra stycket, skall

översändas till den länsrätt som detta inte hindra att målet prövas,

skall pröva besvären. Detsamma gäller om skrivelsen

getts in till en taxeringsnämnd, en
länsrätt eller en länsskattemyndighet.
Skrivelsen skall i sådana
fall omedelbart översändas till den
lokala skattemyndighet som enligt
73 § andra stycket skall ta emot
den.

Har en länsskattemyndighet
inom överklagandetiden gett in
besvärsskrivelsen till en annan
länsrätt än den som skall pröva
överklagandet skall inte heller detta
hindra att målet prövas. 1 sådant
fall skall skrivelsen omedelbart
översändas till den länsrätt som
skall pröva överklagandet.

Bestämmelserna i första stycket
gäller i tillämpliga delar i fråga om
sådana framställningar som avses i
73 § sjätte stycket.

76 §31

Besvär av skattskyldig skall ha inkommit före utgången av februari
månad året efter taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha inkommit före utgången av maj månad året
efter taxeringsåret.

30 Senaste lydelse 1979: 175.

31 Senaste lydelse 1979: 175.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Besvär av taxeringsintendent Besvär av länsskattemyndighet
skall ha inkommit före utgången av skall ha inkommit före utgången av

juni månad året efter taxeringsåret, juni månad året efter taxeringsåret.

Han skall inom samma tid ha angi- Myndigheten skall inom samma tid

vit yrkanden och grunder för be- ha angivit yrkanden och grunder för

svärstalan, om ej med hänsyn till besvärstalan, om ej med hänsyn till

utredningens vidlyftighet eller and- utredningens vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl länsrätten med- ra synnerliga skäl länsrätten medgiver
anstånd, dock längst intill ut- giver anstånd, dock längst intill utgången
av september månad sam- gången av september månad samma
år. ma år.

Inkommer skattskyldigs besvär Inkommer skattskyldigs besvär
efter den i första stycket angivna efter den i första stycket angivna

tiden men före utgången av juni må- tiden men före utgången av juni månad
året efter taxeringsåret, får nåd året efter taxeringsåret, får

länsrätten pröva besvären om taxe- länsrätten pröva besvären om

ringsintendenten helt eller delvis länsskattemyndigheten helt eller

biträder besvären i sak. delvis biträder besvären i sak.

Har länsrätten avgjort besvär över viss skattskyldigs taxering får besvär
ej anföras hos länsrätten rörande samma taxering.

100 §32

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den skattskyldige,

1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, som icke är av
skattepliktig natur,

2) om han taxerats för inkomst eller förmögenhet, för vilken han icke är
skattskyldig,

3) om han taxerats till kommunal
inkomstskatt för garantihelopp för
fastighet, vilket icke bortför honom
upptagas såsom skattepliktig inkomst,

4) om han taxerats för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en
ort eller eljest taxerats å orätt ort,

5) om hans taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende eller på grund av att kontrolluppgift
enligt 37 §, som avser inkomst av tjänst eller kapital, saknats eller varit
felaktig,

6) om han, till följd av underlåtenhet att avgiva deklaration eller annan
uppgift eller på grund av felaktighet i deklaration eller i annan uppgift från
honom eller i annan kontrolluppgift än som avses vid 5) eller i handling
som legat till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt
högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7) om han eljest kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda
väsentligt lägre taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8) om han inte erhållit avräkning av utländsk skatt eller avdrag enligt
46 § 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen som han är berättigad
till.

32 Senaste lydelse 1985:924.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

I de fall som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärstalan ej
tagas upp till prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eller
bevis, varom kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari
rättelse sökes, och det framstår såsom ursäktligt att den skattskyldige icke
i annan ordning åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av
riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efter taxeringsåret.

105 §

1 morn.33 Finner kammarrätt eller
regeringsrätten vid prövning av
besvär, att taxering verkställts på
orätt ort eller underlåtits på rätt ort
eller ej skett till riktigt belopp, må
rätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse.
Skattskyldigs hela taxering må
dock icke höjas utöver vad tidigare
bestämts, om icke sådan höjning
yrkats i besvären. Ändras taxering
av kammarrätten eller regeringsrätten
därför att inkomst eller utgift
bör hänföras till annat beskattningsår
än det som taxeringen
avser, må härav föranledd ändring
vidtagas i den skattskyldiges taxering
för det förstnämnda beskattningsåret.
Om någon av kammarrätten
eller regeringsrätten befrias
från taxering därför att annan person
i stället bort taxeras, må rätten
överflytta taxeringen på denne.

Kammarrätt eller regeringsrätten
äger vid ändring i skattskyldigs
taxering besluta om härav påkallad
rättelse i taxering, som avser den
skattskyldiges make eller med
make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår tillämpning
av 48 § 2 morn., 52 § 1 mom.
eller anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen,
11 § 1 mom. lagen
om statlig inkomstskatt eller
12 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt
eller avser förutsättning
för skattereduktion enligt 2 § 4
mom. uppbördslagen. I mål angående
avdrag eller beskattning för
periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning äger

Finner länsrätt, kammarrätt eller
regeringsrätten vid prövning av besvär,
att taxering verkställts på
orätt ort eller underlåtits på rätt ort
eller ej skett till riktigt belopp, må
rätten, efter vederbörandes hörande,
vidtaga erforderlig rättelse.
Skattskyldigs hela taxering må
dock icke höjas utöver vad tidigare
bestämts, om icke sådan höjning
yrkats i besvären. Ändras taxering
därför att inkomst eller utgift bör
hänföras till annat beskattningsår
än det som taxeringen avser, må
härav föranledd ändring vidtagas i
den skattskyldiges taxering för det
förstnämnda beskattningsåret. Om
någon befrias från taxering därför
att annan person i stället bort taxeras,
må rätten överflytta taxeringen
på denne.

Vid ändring i skattskyldigs taxering
äger rätten besluta om härav
påkallad rättelse i taxering, som
avser den skattskyldiges make eller
med make vid taxeringen jämställd
skattskyldig, såvitt angår tillämpning
av 52 § 1 mom. eller anvisningarna
till 52 § kommunalskattelagen
(1928:370), 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
eller 12 § 1 mom. lagen (1947:577)
om statlig förmögenhetsskatt eller
avser förutsättning för skattereduktion
enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen
(1953:272). I mål angående avdrag
eller beskattning för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning äger rätten
vid ändring av givarens eller mottagarens
taxering vidtaga därav för -

33 Senaste lydelse 1984: 349.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

kammarrätt eller regeringsrätten
vid ändring av givarens eller mottagarens
taxering vidtaga därav föranledd
ändring av den andres taxering.

Hava besvär anförts hos kammarrätten
eller regeringsrätten rörande
taxering, som åsatts avliden
person eller hans dödsbo, och har
dödsboet tidigare befriats från att
erlägga skatt på grund av taxeringen,
skall vid ändring av taxeringen i
anledning av besvären jämväl beslutet
om skattebefrielse i erforderlig
mån ändras.

Vidtager kammarrätt eller regeringsrätten
sådan ändring i fråga
om taxering till kommunal inkomstskatt
inom viss kommun att avdrag
enligt 46 § 2 mom. kommunalskattelagen
eller kommunalt grundavdrag
icke vidare kan helt utnyttjas
inom samma kommun, skall, ändå
att yrkande därom icke framställts,
sådan ändring vidtagas i taxering
inom annan kommun som kan föranledas
av bestämelserna i 46 § 4
mom. eller 50 § 3 mom. andra
stycket nämnda lag.

106 §

Taxeringsintendent får inom den
för honom gällande besvärstiden
anföra besvär till den skattskyldiges
förmån. Därvid har han samma
behörighet som den skattskyldige.

116

Talan mot lokal skattemyndighets
beslut i fråga om särskild avgift
förs genom besvär hos länsrätten.

anledd ändring av den andres taxering.

Har besvär anförts rörande taxering,
som åsatts avliden person eller
hans dödsbo, och har dödsboet
tidigare befriats från att erlägga
skatt på grund av taxeringen, skall
vid ändring av taxeringen i anledning
av besvären jämväl beslutet
om skattebefrielse i erforderlig mån
ändras.

Länsskattemyndighet får inom
den för myndigheten gällande besvärstiden
anföra besvär till den
skattskyldiges förmån. Därvid har
myndigheten samma behörighet
som den skattskyldige.

1§34

En lokal skattemyndighets beslut
om särskild avgift får överklagas
genom besvär hos länsrätten.

Ett överklagande av en skattskyldig
skall ges in till den lokala skattemyndighet
som har meddelat det
beslut som överklagas. Ett överklagande
av en länsskattemyndighet
skall ges in till länsrätten. Länsrätten
skall pröva om be svärs skriv elsen
har kommit in i rätt tid.

34 Senaste lydelse 1979: 175.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

116m §3

Skattskyldigs besvär över lokal
skattemyndighets beslut om särskild
avgift som har meddelats under
taxeringsåret skall ha kommit in
till länsrätten före utgången av februari
månad året därefter. Har den
skattskyldige inte fått del av beslutet
under taxeringsåret får han dock
anföra besvär intill utgången av året
efter taxeringsåret eller, om han
inte under taxeringsåret har fått del
av skattsedel eller annan handling
med uppgift om den särskilda avgiftens
storlek, inom ett år efter det
han erhöll sådan handling.

Skattskyldigs besvär över lokal
skattemyndighets beslut om särskild
avgift som har meddelats under
taxeringsåret skall ha kommit in
före utgången av februari månad
året därefter. Har den skattskyldige
inte fått del av beslutet under taxeringsåret
får han dock anföra besvär
intill utgången av året efter
taxeringsåret eller, om han inte under
taxeringsåret har fått del av
skattsedel eller annan handling med
uppgift om den särskilda avgiftens
storlek, inom ett år efter det han
erhöll sådan handling.

Har den lokala skattemyndigheten meddelat beslut i fråga om särskild
avgift efter taxeringsårets utgång, får den skattskyldige anföra besvär inom
två månader från det han fick del av beslutet.

Utan hinder av bestämmelserna i
första och andra styckena skall
skattskyldigs yrkande i fråga om
särskild avgift prövas, om den taxering
som avgiften avser inte har
vunnit laga kraft. Detsamma gäller
sådant yrkande av taxeringsintendent
till förmån för skattskyldig.
Om yrkande som har sagts nu framställs
först hos regeringsrätten eller
kammarrätt, kan domstolen förordna
att målet om särskild avgift
skall upptagas och vidare handläggas
av länsrätt.

Utan hinder av bestämmelserna i
första och andra styckena skall
skattskyldigs yrkande i fråga om
särskild avgift prövas, om den taxering
som avgiften avser inte har
vunnit laga kraft. Detsamma gäller
sådant yrkande av länsskattemyndighet
till förmån för skattskyldig.
Om yrkande som har sagts nu framställs
först hos regeringsrätten eller
kammarrätt, kan domstolen förordna
att målet om särskild avgift
skall upptagas och vidare handläggas
av länsrätt.

116 o §3

Har beslut om skattetillägg vunnit
laga kraft, får den skattskyldige
genom besvär i särskild ordning
föra talan mot beslutet, om detta
blivit oriktigt på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbart
förbiseende. Detsamma
gäller, om den skattskyldige kan
åberopa tidigare ej framförd omständighet
eller nytt bevis till stöd
för yrkandet och det framstår som
ursäktligt att han ej i annan ordning
åberopat omständigheten eller
beviset. Besvär som nu har sagts

35 Senaste lydelse 1980: 1015.

36 Senaste lydelse 1979: 175.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

S kU 1986/87: 11

får föras även av taxeringsintendent
till den skattskyldiges förmån.

Taxeringsintendent får genom
besvär i särskild ordning föra talan
om höjning av skattetillägg, om beslut
i fråga om tillägg blivit oriktigt
på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende.
Beslutas på grund därav
höjning av skattetillägg enligt
116 c § med anledning av utebliven
självdeklaration, gäller bestämmelserna
i 116 d § i fråga om undanröjande
eller nedsättning av tillägget.

Besvär som avses i första eller
andra stycket får föras hos länsrätt.
Besvären skall ha kommit in till
länsrättens kansli inom fem år från
utgången av det taxeringsår som
skattetillägget avser.

får föras även av länsskattemyndighet
till den skattskyldiges förmån.

Länsskattemyndighet får genom
besvär i särskild ordning föra talan
om höjning av skattetillägg, om beslut
i fråga om tillägg blivit oriktigt
på grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende.
Beslutas på grund därav
höjning av skattetillägg enligt
116 c § med anledning av utebliven
självdeklaration, gäller bestämmelserna
i 116 d § i fråga om undanröjande
eller nedsättning av tillägget.

Besvär som avses i första eller
andra stycket får föras hos länsrätt.
Besvären skall ha kommit in inom
fem år från utgången av det taxeringsår
som skattetillägget avser.

124 §37

Om uttagande av vite förordnar Om uttagande av vite förordnar
länsrätten efter anmälan av skatte- länsrätten efter anmälan av länschefen
eller chef för lokal skatte- skattemyndighet eller lokal skattemyndighet.
myndighet.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med
vitet hava förfallit, får vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits
först efter det anmälan enligt första stycket har inkommit, skall ändamålet
med vitet icke anses hava därigenom förfallit.

Vid prövning av anmälan enligt första stycket får också fråga, huruvida
och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas, komma under bedömande.

129

3 mom. Sakkunnig eller tolk erhåller
gottgörelse, som bestämmes
av länsstyrelsen eller, då den sakkunnige
eller tolken biträtt allmänna
ombudet för mellankommunala
mål, av riksskatteverket.

I fråga om gottgörelse till sakkunnig eller tolk, som anlitats av domstol,
finnas särskilda bestämmelser.

3 mom. Sakkunnig eller tolk erhåller
gottgörelse, som bestämmes
av länsskattemyndigheten eller, då
den sakkunnige eller tolken biträtt

riksskatteverket, av verket.

5 morn?* De ordförande och andra
ledamöter i taxeringsnämnd,
som har inställt sig efter kallelse av
skattechefen eller länsstyrelsen för
att lämna upplysningar eller för

5 mom. De ordförande och andra
ledamöter i taxeringsnämnd, som
har inställt sig efter kallelse av
länsskattemyndigheten för att lämna
upplysningar eller för överlägg -

37 Senaste lydelse 1979: 175.

38 Senaste lydelse 1979:490.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

överläggningar rörande taxerings- ningar rörande taxeringsarbetet,

arbetet har rätt att för inställelsen få har rätt att för inställelsen få ersätt ersättning

av statsmedel enligt be- ning av statsmedel enligt bestäm stämmelser

som meddelas av rege- melser som meddelas av regeringringen.
en.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Äldre bestämmelser som rör mellankommunala skatterätten eller
allmänna ombudet för mellankommunala mål tillämpas intill utgången av
juni 1988 såvitt gäller åtgärder med anledning av 1986 års taxering samt
extraordinära besvär och eftertaxering för samma eller tidigare år.

3. Mål som är anhängigt vid mellankommunala skatterätten vid utgången
av juni 1988 prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya bestämmelserna.

4. De nya bestämmelserna i 22 § 1 mom. tillämpas första gången vid 1988
års taxering utom såvitt avser första stycket 4 som tillämpas första gången
vid 1989 års taxering.

5. Vid 1987 och 1988 års taxeringar gäller, i stället för vad som i 28 §
första stycket 5 anges om intäkter, som skall upptas i den förenklade
självdeklarationen, att alla intäkter som är att hänföra till inkomst av
kapital skall upptas. Vad som i 28 § första stycket 6 anges om räntetillägg
tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

6. De nya bestämmelserna i 66 b § första stycket 2 tillämpas första
gången vid 1988 års taxering utom såvitt avser kontrolluppgift om inkomst
av kapital som tillämpas första gången vid 1989 års taxering.

7. De nya bestämmelserna i 22 § 3 morn., 24 § 2 och 3 morn., 25 §, 42 §
1 och 2 morn., 66 a §, 69 § 1 morn., 72 a § andra stycket 3, 5 och 6 och
100 § tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

8. Äldre bestämmelser i 22 § 1 mom. första stycket 6, 22 § 3 morn., 25 §
första stycket 7, 29 §, 38 § 1 mom. tredje stycket, 67 § såvitt gäller hänvisningen
i första stycket till 57 § 3 mom. kommunalskattelagen (1928: 370),
69 § 1 morn., 72 a § andra stycket 3, 100 § samt 105 § 1 mom. Qärde
stycket tillämpas i fråga om förvärvskälla för vilken beskattningsåret påbörjats
före den 1 maj 1986.

9. Med avvikelse från vad annars stadgas skall följande gälla beträffande
överklagande av taxeringsnämnds beslut och lokal skattemyndighets
beslut om särskild avgift, som rör 1987 och tidigare års taxeringar.

En skattskyldig eller en kommun skall ge in skrivelsen med överklagandet
till länsrätten. Har skrivelsen inom överklagandetiden kommit in till en
annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet eller till en taxeringsnämnd,
en lokal skattemyndighet eller en länsskattemyndighet utgör detta
inte hinder för målets prövning. Skrivelsen skall i sådana fall översändas
till den länsrätt som har att pröva besvären.

10. Bestämmelsen i 73 § femte stycket tillämpas första gången vid 1988
års taxering.

2 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)1

dels att i 22 §, 27 § 4 morn., 39 § 4 morn., 40 § 3 morn., 45 § 1 morn., 49 §

2 morn., 52 §,53 § 1 och 2 morn., 54 § 1-3 morn., 55 § 1 och 2 mom.,57 §,

58 § 2 morn., 61 § 1 morn., 62 och 67 §§, 68 § 1-4 morn., 69 a §, 70 § 2
morn., 74, 75 a och 75 b §§, 78 § 1 och 2 morn., 83 §, 85 § 2 morn., 86 § 1
mom. och 88 § samt punkt 1 av anvisningarna till 45 § ordet ”länsstyrelse”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet" i motsvarande
form,

dels att i punkt 1 av anvisningarna till 49 § ordet ”taxeringsintendent”
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”,
dels att 2 § 1 morn., 3 § 2 morn., 18 och 25 §§, 40 § 1 morn., 44 §, 49 §

1 morn., 72 §, 75 §, 85 § 1 mom. och 87 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 86 a §, och anvisningar
till 75 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

1 mom} Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928: 370),
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt
eller taxeringslagen (1956:623) har samma betydelse i
denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

3 §

2 morn.3 Preliminär skatt utgår såsom preliminär A-skatt eller preliminär
B-skatt.

1. Preliminär A-skatt skall med de undantag, som framgår av vad nedan i
detta moment och i 10 § sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken
helt eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga

1 Lagen omtryckt 1972:75. 68 § 1 mom. 1974: 853

Senaste lydelse av 68 § 2 mom. 1974: 853

lagens rubrik 1974:771 68 § 4 mom. 1979:489

22 § 1984:1084 69 a § 1983:977

27 § 4 mom. 1985:404 70 § 2 mom. 1974:853

40 § 3 mom. 1979:489 74 § 1984:669

45 § 1 mom. 1979: 489 75 a § 1985: 149

49 § 2 mom. 1980:868 75 b § 1985:404

52 § 1985:404 78 § 1 mom. 1979:489

53 § 1 mom. 1984:669 78 § 2 mom. 1979:489

53 § 2 mom. 1979:489 83 § 1979:489

54 § 1 mom. 1986:474 85 § 2 mom. 1981:254

55 § 1 mom. 1984:669 86 § 1 mom. 1979:489

55 § 2 mom. 1979:489 88 § 1974: 771

57 § 1984:669 punkt 1 av anvisningarna

61 § 1 mom. 1981:839 till 49 § 1979:999.

62 § 1981: 839 44 § föreslås ändrad i prop. 1986/87: 16.

67 § 1974:853

2 Senaste lydelse 1979: 1159.

3 Senaste lydelse 1985:407.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

inkomst av tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos
fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka,
skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör
utgift i en av arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst likställes i denna lag rätt till pension, livränta, som utgår på
grund av sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på
grund av försäkring och inte utgör vederlag vid avyttring av egendom,
ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, tagen i samband med tjänst, samt undantagsförmåner
ävensom sådant periodiskt understöd eller sådan därmed jämförlig
periodisk intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen
är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som avses i 4 §, eller
enligt de grunder som angivas i 7, 12 eller 40 §. Beträffande preliminär
A-skatt för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12 av
anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen må regeringen föreskriva särskild
beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å
viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att
skatten skall utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd
inkomst av tjänst, skattskyldig
jämväl för annan inkomst, för garantibelopp
för fastighet eller för
förmögenhet må lokal skattemyndighet,
då särskilda skäl därtill föranleda,
föreskriva att preliminär
A-skatt skall erläggas jämväl för
sistnämnda inkomst eller för garantibeloppet
eller förmögenheten.

Därvid skall den skattskyldiges preliminära
skatt beräknas antingen till
viss procent av den huvudsakliga
inkomsten av tjänst eller enligt
skattetabell å nämnda inkomst
ökad med visst belopp eller ock
utgå med visst belopp utöver vad i
skattetabellen angives för den huvudsakliga
inkomsten av tjänst.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid sidan av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst betydande i förhållande till denna eller
föreligga eljest särskilda omständigheter, må lokal skattemyndighet föreskriva,
att preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall jämnas till
närmast högre hela krontal.

Är den, som åtnjuter ovan avsedd
inkomst av tjänst, skattskyldig
jämväl för annan inkomst eller för
förmögenhet må lokal skattemyndighet,
då särskilda skäl därtill föranleda,
föreskriva att preliminär
A-skatt skall erläggas jämväl för
sistnämnda inkomst eller för förmögenheten.
Därvid skall den skattskyldiges
preliminära skatt beräknas
antingen till viss procent av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst
eller enligt skattetabell å nämnda
inkomst ökad med visst belopp eller
ock utgå med visst belopp utöver
vad i skattetabellen angives
för den huvudsakliga inkomsten av
tjänst.

2. Preliminär B-skatt skall för inkomståret
betalas av skattskyldig,
som inte skall betala preliminär
A-skatt enligt 1. Preliminär B-skatt
skall betalas för inkomster från den
skattskyldiges samtliga förvärvskällor
samt för garantibelopp för

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

fastighet och för förmögenhet. Pre- minär B-skatt skall betalas enligt

liminär B-skatt skall betalas enligt särskild debitering,

särskild debitering.

Den lokala skattemyndigheten får besluta att fysisk person, som har
inkomst av sådan uppdragsverksamhet som avses i 4 § lagen (1982: 1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,
skall betala preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skatt. Ett
sådant beslut får meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga
skatten kan antas till huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

18 §

Preliminär självdeklaration skall avfattas å blankett enligt formulär som
riksskatteverket fastställer.

Preliminär självdeklaration enligt
17 § 1 mom. skall avlämnas senast
den 1 december under året näst före
inkomståret eller, om den skattskyldige
då icke ägde kännedom
om att han kommer att för inkomståret
taxeras för inkomst, senast
fjorton dagar efter det han vunnit
sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration enligt
17 § 1 mom. skall avlämnas senast
den 1 december under året näst före
inkomståret eller, om den skattskyldige
då icke ägde kännedom
om att han kommer att för inkomståret
taxeras för inkomst eller garantihelopp
för fastighet, senast
fjorton dagar efter det han vunnit
sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration enligt 17 § 2 mom. skall avlämnas senast den
1 december året näst före inkomståret.

Preliminär självdeklaration skall avlämnas till den lokala skattemyndighet,
som har att debitera skatt enligt vad i 22 § sägs.

25 §4

Vid debitering av preliminär B-skatt med ledning av preliminär taxering
skall iakttas:

att egenavgifter uträknas med ledning av bestämmelserna i lagen
(1981:691) om socialavgifter samt

att kommunal inkomstskatt
uträknas med ledning av den skattesats,
som för inkomståret gäller i
beskattningsorten; dock får regeringen
eller den myndighet regeringen
bestämmer, om det föreligger
särskilda omständigheter, förordna
att utdebitering i hemortskommunen
får läggas till grund vid
debitering av preliminär B-skatt
även om beskattningsorten är en

att kommunal inkomstskatt
uträknas med ledning av den skattesats,
som för inkomståret gäller i
beskattningsorten.

4 Senaste lydelse 1984: 1083. 33

3 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

40 §

I morn.5 Arbetstagare, som skall I mom. Arbetstagare, som skall
vidkännas avdrag för preliminär vidkännas avdrag för preliminär

A-skatt, skall överlämna skattsedel A-skatt, skall överlämna skattsedel

å sådan skatt till arbetsgivaren å sådan skatt till arbetsgivaren

omedelbart efter det han mottagit omedelbart efter det han mottagit

den. Annan arbetstagare skall sna- den. Annan arbetstagare skall snarast
för arbetsgivaren uppvisa rast för arbetsgivaren uppvisa

skattsedel å preliminär B-skatt, på- skattsedel å preliminär B-skatt eller

förd i hemortskommunen, eller skattekort å sådan skatt eller intyg

skattekort å sådan skatt eller intyg av lokal skattemyndighet, att han

av lokal skattemyndighet, att han icke har att erlägga preliminär A icke

har att erlägga preliminär A- skatt,

skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighet enligt första stycket, skall avdrag
för preliminär skatt göras enligt skattetabellen för den ort, där arbetsgivaren
har sitt kontor eller lönen eljest utbetalas, efterföljande grunder,
nämligen

1) i fråga om inkomst som avses i 4 § 4 morn.: ett belopp, motsvarande
avdrag enligt skattetabellen för sådan inkomst jämte tio procent av nämnda
avdrag;

2) i fråga om inkomst som avses i 7 § första stycket: ett belopp, motsvarande
avdrag för månadslön enligt den i 4 § 2 mom. första stycket vid 1)
avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag;

3) i fråga om inkomst som avses i 7 § andra stycket: ett belopp, motsvarande
avdrag för sådan inkomst beträffande skattskyldig, som avses i 4 §
2 mom. första stycket vid 1), jämte tio procent av nämnda avdrag;

4) i övriga fall: ett belopp, motsvarande avdrag enligt den i 4 § 2 mom.
första stycket vid 1) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte tio procent
av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förutom kontant inkomst, naturaförmån som
avses i 8 § första stycket, skall skatteavdraget enligt andra stycket beräknas
även på naturaförmånens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket vid 1)—4) skall utgöra
minst en krona för daglön, fem kronor för veckolön, tio kronor för halvmånadslön
och tvåveckorslön samt tjugu kronor för månadslön.

44 §

Länsstyrelsen skall övervaka, att
arbetsgivare behörigen fullgör sina
skyldigheter enligt bestämmelserna
i 39-43 §§.

Det åligger lokal skattemyndighet
att biträda länsstyrelsen vid
fullgörande av ovannämnda övervakning.

På begäran av arbetsgivare eller
arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten
å den ort, där arbetsgivaren
har sitt kontor eller lönen

Läns skatte myndigheten skall

övervaka, att arbetsgivare behörigen
fullgör sina skyldigheter enligt
bestämmelserna i 39-43 §§.

Det åligger lokal skattemyndighet
att biträda länsskattemyndigheten
vid fullgörande av ovannämnda
övervakning.

På begäran av arbetsgivare eller
arbetstagare skall den lokala skattemyndigheten
lämna besked i frågor,
som angår skyldigheten att verk -

5 Senaste lydelse 1979:489.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

eljest utbetalas, lämna besked i frågor
som angå skyldigheten att
verkställa skatteavdrag, beräknandet
av sådant avdrag eller tillämpningen
i övrigt av bestämmelserna i
39-43 §§.

Länsstyrelsen och den lokala
skattemyndigheten äger på begäran
av arbetsgivare lämna besked beträffande
arbetstagares skatteavdrag.

ställa skatteavdrag, beräknandet av
sådant avdrag eller tillämpningen i
övrigt av bestämmelserna i 39—
43 §§. Sådana besked skall meddelas
av den lokala skattemyndighet
hos vilken arbetsgivaren är registrerad
för inbetalning och redovisning
av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren
inte registrerad, meddelas
besked av den lokala skattemyndigheten
i det fögderi där arbetsgivaren
är bosatt. Saknar en
arbetsgivare, som är bosatt utomlands
eller är utländsk juridisk person,
fast driftställe här i riket, meddelas
beskedet av den lokala skattemyndigheten
i Stockholms fögderi.

Länsskattemyndigheten och den
lokala skattemyndigheten äger på
begäran av arbetsgivare lämna besked
beträffande arbetstagares
skatteavdrag.

49 §

I momf Skattskyldig får av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd
med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om taxeringsintendenten har
anfört besvär över taxeringen med
yrkande om ändring till den skattskyldiges
förmån: till det belopp
som betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört
besvär över taxeringsnämndens
beslut om taxering och taxeringsintendenten
helt eller delvis
har tillstyrkt besvären eller ansökan
om anstånd eller det - utan att
yttrande har inhämtats från taxeringsintendenten
— kan med skäl
antas att besvären kommer att bifallas
helt eller delvis: till det belopp
som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört
besvär över länsrätts eller kammarrätts
beslut om taxering och
taxeringsintendenten helt eller delvis
har tillstyrkt besvären eller ansökan
om anstånd: till det belopp
som betingas härav,

1) om länsskattemyndigheten har
anfört besvär över taxeringen med
yrkande om ändring till den skattskyldiges
förmån: till det belopp
som betingas härav,

2) om den skattskyldige har anfört
besvär över taxeringsnämndens
beslut om taxering och länsskattemyndigheten
helt eller delvis
har tillstyrkt besvären eller ansökan
om anstånd eller det - utan att
yttrande har inhämtats från länsskattemyndigheten
— kan med skäl
antas att besvären kommer att bifallas
helt eller delvis: till det belopp
som betingas härav,

3) om den skattskyldige har anfört
besvär över länsrätts eller kammarrätts
beslut om taxering och
länsskattemyndigheten helt eller
delvis har tillstyrkt besvären eller
ansökan om anstånd: till det belopp
som betingas härav,

6 Senaste lydelse 1981:1156.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

4) om taxeringen har blivit oriktig på grund av felräkning, felskrivning
eller annat uppenbart förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet,

5) om den skattskyldige har taxerats
på mer än en ort för samma
inkomst eller förmögenhet: till det
belopp som svarar mot ettdera av
eller båda de skattebelopp som har
påförts med anledning av taxeringen.

5) om den skattskyldige har taxerats
på mer än en ort för samma
inkomst, garantibelopp för fastighet
eller förmögenhet: till det belopp
som svarar mot ettdera av eller
båda de skattebelopp som har
påförts med anledning av taxeringen,

6) om avgiftsunderlag för egenavgifter har bestämts till för högt belopp:
till det belopp som betingas av felaktigheten,

7) om skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av
fel vid debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8) om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den
skattskyidige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bli
avkortad enligt 65 § samt den skattskyldige inte har erhållit jämkning enligt
bestämmelserna i 45 § 1 mom. sista stycket: till så stor del av skatten som
kan antas bli avkortad.

72 §7

Riksskatteverket leder och ansvarar
för skatteförvaltningens
verksamhet enligt denna lag och tagen
(1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare.
Länsskattemyndigheten leder och
ansvarar för verksamheten i länet.

Det åligger riksskatteverket att
efter framställning från länsskattemyndighet,
lokal skattemyndighet,
arbetsgivare eller när anledning
därtill eljest uppkommer meddela
bindande förklaring beträffande frågor
om sättet för uttagande av preliminär
skatt samt om verkställande
av skatteavdrag.

Ärenden enligt andra stycket skall avgöras inom riksskatteverket av den
särskilda nämnd, som avses i 19 § taxeringslagen.

Talan får ej föras mot beslut som avser bindande förklaring.

Riksskatteverket skall handlägga
centrala uppgifter inom och utöva
tillsyn över uppbördsväsendet i riket
såvitt avser debitering och uppbörd
av skatt enligt denna lag och
arbetsgivaravgifter som uppbärs
enligt lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare.

Det åligger verket att efter framställning
från länsstyrelse, lokal
skattemyndighet, arbetsgivare eller
när anledning därtill eljest uppkommer
meddela bindande förklaring
beträffande frågor om sättet för uttagande
av preliminär skatt samt
om verkställande av skatteavdrag.

75 §

Om arbetsgivare utan skälig anledning underlåter att göra avdrag för
preliminär eller kvarstående skatt, är han ansvarig för skatt, som skatteavdraget
skulle ha avsett, till belopp som svarar mot vad han har underlåtit
att avdraga. Gäller arbetsgivarens ansvarighet på grund av underlåtenhet

7 Senaste lydelse 1984:669.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

att göra avdrag för preliminär skatt arbetstagare, som ej är känd, skall vad
arbetsgivaren har underlåtit att avdraga anses utgöra 40 procent av den lön
på vilken skatteavdrag skulle ha gjorts.

Fråga om arbetsgivares betal- Fråga om arbetsgivares betalningsskyldighet
enligt första styc- ningsskyldighet enligt första stycket
skall prövas av den lokala skat- ket skall prövas av den lokala skattemyndighet
som har eller skulle ha temyndighet som avses i 44 § tredje

utfärdat arbetstagarens skattsedel. stycket.

Om arbetstagaren ej är känd, skall
dock frågan prövas av den lokala
skattemyndighet som skall debitera
slutlig skatt för arbetsgivaren för
det inkomstår under vilket skatteavdraget
skulle ha gjorts.

Åläggs betalningsskyldighet arbetsgivare på grund av underlåtenhet att
göra avdrag för preliminär skatt, innan slutlig skatt har debiterats för det
inkomstår under vilket skatteavdraget skulle ha gjorts, skall betalningsskyldighet
för skattebeloppet åläggas också arbetstagaren, om han är
känd. Beloppet får indrivas hos arbetstagaren i samma ordning som gäller
för restförd skatt.

Om arbetstagare blir känd först sedan betalningsskyldighet har ålagts
arbetsgivaren, men före debiteringen av slutlig skatt som avses i tredje
stycket, skall betalningsskyldighet för skattebeloppet åläggas arbetstagaren.
Blir arbetstagaren känd senare än som har sagts nu skall beslut
meddelas om hur stor del av arbetstagarens kvarstående eller tillkommande
skatt som omfattas av arbetsgivarens betalningsskyldighet.

Betalningsskyldighet får i fall som avses i tredje eller fjärde stycket
åläggas arbetstagaren också efter det att slutlig skatt har debiterats, om det
med fog kan antagas att tillkommande skatt kommer att påföras honom.

(Se vidare anvisningarna.)

85 §

I momf Den lokala skattemyndighetens beslut enligt denna lag överklagas
hos länsrätten genom besvär, om inte annat följer av andra stycket. I
fråga om beslut om fastställande av avgiftsunderlag för egenavgifter gäller
vad som föreskrivs i 11 § lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Beslut om preliminär taxering,
sättet för uttagande av preliminär
skatt, debitering eller jämkning av
sådan skatt, verkställande av skatteavdrag
och anstånd med inbetalning
av skatt överklagas hos länsstyrelsen
genom besvär. Vad som
sagts nu gäller dock inte lokal skattemyndighets
beslut med anledning
av en begäran enligt 44 § om besked
angående skyldigheten att
verkställa skatteavdrag.

Beslut om preliminär taxering,
sättet för uttagande av preliminär
skatt, debitering eller jämkning av
sådan skatt, verkställande av skatteavdrag
och anstånd med inbetalning
av skatt överklagas hos länsskattemyndigheten
genom besvär.
Vad som sagts nu gäller dock inte
lokal skattemyndighets beslut med
anledning av en begäran enligt 44 §
om besked angående skyldigheten
att verkställa skatteavdrag.

8 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87: 16 föreslagna lydelsen.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

De allmänna ombuden får överklaga lokala skattemyndigheters beslut
endast i fråga om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Lokala skattemyndigheters beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller
varigenom vite har förelagts får inte överklagas.

Om en besvärshandling före besvärstidens
utgång inkommit till
någon annan länsrätt eller länsstyrelse
än den som har att pröva besvären,
skall de trots detta tas upp
till prövning. Handlingarna skall
då omedelbart översändas till den
länsrätt eller länsstyrelse som skall
pröva besvären.

86 a §

/ fråga om besvär över länsrättens
eller kammarrättens beslut beträffande
beräkning av avgiftsunderlag
för egenavgifter gäller vad
som föreskrivs i 11 § lagen
(1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

87 §9

Besvär över beslut enligt denna lag eller över taxering inverkar icke på
skyldigheten att erlägga den skatt, som besvären rör.

Åtgärd enligt denna lag skall
verkställas oavsett att det beslut eller
utslag som föranleder åtgärden
icke vunnit laga kraft. Motsvarande
gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken.
Beslut eller utslag
i taxeringsmål, där taxeringen fastställts
till lägre belopp än taxeringsintendenten
yrkat eller medgivit,
får dock icke föranleda restitution
om taxeringsintendenten anmält
hinder härför. I sistnämnda
fall får länsstyrelsen på ansökan
medgiva restitution, varvid bestämmelserna
i 49 § 2 mom. sista
stycket om ställande av säkerhet
tillämpas.

Bestämmelserna i andra stycket
om restitution äga motsvarande
tillämpning i mål där allmänt om -

Åtgärd enligt denna lag skall
verkställas oavsett att det beslut eller
utslag som föranleder åtgärden
icke vunnit laga kraft. Motsvarande
gäller vid verkställighet enligt utsökningsbalken.

9 Senaste lydelse 1981:839.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

bud har besvärsrätt samt i mål om
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen.

Anvisningar till 75 §

En arbetsgivare får anses ha haft
skälig anledning att underlåta skatteavdrag
bland annat omförutsättning
för eftergift föreligger enligt
22 d § lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
i fråga om arbetsgivaravgifterna
för den ersättning på vilken
skatteavdrag skulle ha gjorts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
dock fortfarande såvitt angår

1. 44 § tredje stycket, i fråga om besked som begärts före ikraftträdandet; 2.

85 § 1 mom. andra stycket, i fråga om beslut med anledning av sådan
begäran om besked som gjorts före ikraftträdandet;

3. 86 a §, i fråga om beslut som meddelats före ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna i 3 § 2 morn., 18, 25 och 40 §§ tillämpas första
gången i fråga om preliminär skatt för år 1987. Äldre bestämmelser tillämpas
dock i fråga om preliminär skatt som skall avräknas på slutlig skatt
såvitt avser förvärvskälla för vilken beskattningsåret har påbörjats före
den 1 maj 1986. Den nya bestämmelsen i 49 § 1 mom. 5 tillämpas första
gången i fråga om skatt på grund av 1988 års taxering. Äldre bestämmelse i
2 § 1 mom. tillämpas intill utgången av juni 1988. Äldre bestämmelser i
85 § 1 mom. femte stycket gäller fortfarande i fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet.

3 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430)1 om mervärdeskatt
dels att 75 a § skall upphöra att gälla,

dels att i 2, 2 a, 3, 5, 5 a, 6, 10, 19, 20, 22, 23, 25, 28, 29, 33, 37, 39-41,
43, 45, 46, 49, 51, 64 a, 64 g och 69 §§ samt anvisningarna till 2, 16 och
22 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att i 57 § ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”,

dels att 52, 61 och 62 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

52 §

Besvär enligt 51 § första stycket
skall ha inkommit till länsrätten
inom två månader från det klaganden
fått del av det överklagade beslutet.

Besvär enligt 51 § första stycket
skall ha inkommit inom två månader
från det klaganden fått del av
det överklagade beslutet.

61 §

Riksskatteverket skall genom råd
och anvisningar främja en riktig
och enhetlig tillämpning av denna
lag.

Riksskatteverket leder och ansvarar
för skatteförvaltningens
verksamhet enligt denna lag.

62 §2

Riksskatteverket kan för att tillgodose
det syfte som anges i 61 §
meddela bindande förklaring huruvida
vara eller tjänst är skattepliktig
enligt denna lag. Även i annan fråga
kan verket meddela bindande
förklaring som rör tillämpningen av
denna lag.

Riksskatteverket kan för att
främja en riktig och enhetlig
tillämpning av denna lag meddela
bindande förklaring huruvida vara
eller tjänst är skattepliktig. Även i
annan fråga kan verket meddela
bindande förklaring som rör tillämpningen
av denna lag.

Talan får ej föras mot beslut om bindande förklaring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser i 52 §
gäller fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

' Lagen omtryckt 1979:304 . 25 § 1980: 1090

Senaste lydelse av 28 § 1981: 1276

lagens rubrik 1974:885 40 § 1985:110

2 § 1985: 1116 49 § 1985: 147

2a § 1985: 1116 51 § 1981: 1276

5 a § 1983:1052 69 § 1984:357

6 § 1985: 1116 anvisningarna till 2 § 1985: 1116

10 § 1985: 1116 anvisningarna till 16 § 1984:357.

19 § 1981: 1276

2 Senaste lydelse 1984:357.

4»

4 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna
förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 dels

att 22-25 §§ samt rubriken närmast före 22 § skall upphöra att
gälla,

dels att 1, 20 och 28 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Regeringsrätten är, i enlighet med vad i regeringsformen sägs, högsta
allmänna förvaltningsdomstol. Den har sitt säte i Stockholm.

Kammarrätterna är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under regeringsrätten.

Kammarrätterna är kammarrätten i Stockholm, kammarrätten i Göteborg,
kammarrätten i Sundsvall och kammarrätten i Jönköping.

Länsrätterna och mellankom- Länsrätterna är allmänna förvalt munala

skatterätten är allmänna ningsdomstolar närmast under

förvaltningsdomstolar närmast un- kammarrätterna. I varje län finns

der kammarrätterna. I varje län en länsrätt,

finns en länsrätt. Mellankommunala
skatterätten har sitt säte i
Stockholm.

20 §2

Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är myndig svensk
medborgare, som är kyrkobokförd i länet och inte har fyllt sjuttio år.

Tjänsteman vid allmän förvalt- Tjänsteman vid allmän förvaltningsdomstol,
länsstyrelse eller un- ningsdomstol, länsstyrelse, läns der

länsstyrelse lydande myndig- skattemyndighet eller under läns het,

lagfaren domare, åklagare, po- styrelse eller länsskattemyndighet

lisman eller advokat eller annan lydande myndighet, lagfaren doma som

har till yrke att föra andras ta- re, åklagare, polisman eller advokat

lan inför rätta får inte vara nämnde- eller annan som har till yrke att föra

man. andras talan inför rätta får inte vara

nämndeman.

Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammarrätt.

Den som har fyllt sextio år eller uppger annat giltigt hinder är inte
skyldig att mottaga uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som
nämndeman är inte skyldig att mottaga nytt uppdrag förrän efter sex år.

Rätten prövar självmant den valdes behörighet.

28 §

Ledamöter och föredragande i Ledamöter och föredragande i

allmän förvaltningsdomstol skall allmän förvaltningsdomstol skall

vara svenska medborgare. Den som vara svenska medborgare. Den som

1 Lagen omtryckt 1981: 1323.
Senaste lydelse av 24 § 1984: 135.

2 Senaste lydelse 1983:372.

Nuvarande lydelse

är omyndig eller i konkurstillstånd
får inte utöva befattning som ledamot
eller föredragande. I fråga om
nämndemän i kammarrätterna och
länsrätterna gäller 20 och 21 §§ och
i fråga om nämndemän i mellankommunala
skatterätten 25 §.

Ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol skall ha avlagt
domared.

De som står i sådant förhållande till varandra som anges i 4 kap. 12 §
rättegångsbalken får inte samtidigt tjänstgöra som ledamöter i allmän förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 20 § den 1 januari 1987, och i övrigt
den 1 juli 1988.

5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986: 169) om ändring i lagen
(1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
i paragrafens lydelse enligt lagen (1986: 169) om ändring i
nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen (1980:620), lagen (1980:621) med särskilda
bestämmelser om vård av unga, lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare
i vissa fall, utlänningslagen (1980: 376), smittskyddslagen (1968: 231),
lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge
för verkställighet av beslut om vård eller behandling och körkortslagen
(1977:477) i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar samt mål
enligt 6 kap. 21 § och 21 kap. föräldrabalken,

3. mål som avses i 24 § lagen (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet,

4. mål som avses i 6 § första stycket lagen (1985: 206) om vitén.

Länsrätten i Östergötlands län prövar mål enligt luftfartslagen

(1957:297) i den utsträckning som är föreskrivet i den lagen.

Förekommer vid mer än en länsrätt
flera mål enligt skatte-, taxerings-
eller uppbördsförfattningarna
som har nära samband med varandra,
får målen handläggas vid en
av länsrätterna, om det kan ske
utan avsevärd olägenhet för någon
enskild. Närmare föreskrifter om

överlämnande av mål mellan läns- 42

rätter meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

är omyndig eller i konkurstillstånd
får inte utöva befattning som ledamot
eller föredragande. I fråga om
nämndemän i kammarrätterna och
länsrätterna gäller 20 och 21 §§.

6 Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen (1980: 100)*
skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

9 kap.

1 §2

Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande
av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av
underlag för bestämmande av skatt,
för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Motsvarande sekretess gäller i
myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur register
som avses i skatteregisterlagen
(1980: 343) för uppgift som har tillförts
sådant register. Uppgift hos
tullverket får dock lämnas ut, om
det står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada
eller men. För uppgift i mål hos
domstol gäller sekretessen endast
om det kan antas att den enskilde
lider skada eller men om uppgiften
röjs. Har uppgiften erhållits från
annan myndighet och är den sekretessbelagd
där, gäller dock denna
sekretess hos domstolen, om uppgiften
saknar betydelse i målet.

Sekretess gäller i myndighets
verksamhet, som avser bestämmande
av skatt eller som avser taxering
eller i övrigt fastställande av
underlag för bestämmande av skatt,
för uppgift om enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden.
Motsvarande sekretess gäller i
myndighets verksamhet som avser
förande av eller uttag ur register
som avses i skatteregisterlagen
(1980: 343) för uppgift som har tillförts
sådant register. Uppgift hos
tullverket får dock lämnas ut, om
det står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde lider skada
eller men. För uppgift i mål hos
domstol gäller sekretessen endast
om det kan antas att den enskilde
lider skada eller men om uppgiften
röjs. Detsamma gäller uppgift som
med anledning av överklagande
hos domstol registreras hos annan
myndighet enligt 15 kap. 2 § första
stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål
hos domstol erhållits från annan
myndighet och är den sekretessbelagd
där, gäller dock denna sekretess
hos domstolen, om uppgiften
saknar betydelse i målet.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet samt
omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg
och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande
av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.

Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida
inte beslutet meddelas i ärende om

1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,

,SkU 1986/87: 11

1 Lagen omtryckt 1985: 1059.

2 Senaste lydelse 1986: 618.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

2. befrielse från tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig
realisationsvinst vid avyttring av aktier och liknande egendom i
samband med strukturrationalisering,

3. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,

4. rätt att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för exportkredit,

5. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av forskarskattenämnden.

Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lag om förfarandet vid beskattning eller om skatteregister.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

2 §3

Sekretess gäller i

1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i
samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll
och som inte faller under 1 §,

2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3. ärende om anstånd med erläggande av skatt för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden.

I fråga om sekretess enligt denna I fråga om sekretess enligt denna
paragraf tillämpas 1 § första stycket paragraf tillämpas 1 § första stycket
tredje-femte meningarna. tredje-sjätte meningarna.

Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
3 Senaste lydelse 1986:618.

7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951: 442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951: 442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor1

dels att i 3, 5 och 6 §§ ordet ”taxeringsintendent” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att 11 § skall ha följande lydelse.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1980:866
3 § 1970:914

5 § 1984:359

6 §1971:312. 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

11 §2

Vad i denna lag sägs om taxe- Vad i denna lag sägs om länsskatringsintendent
skall avse jämväl temyndighet skall avse jämväl all allmänna

ombudet för mellankom- mänt ombud enligt lagen (1968:430)

munala mål och allmänt ombud en- om mervärdeskatt,

ligt lagen om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Intill utgången av juni 1988
får allmänna ombudet för mellankommunala mål i fråga om ett visst förhandsbesked
ta över den befogenhet att anföra besvär som enligt 6 §
tillkommer en länsskattemyndighet.

2 Senaste lydelse 1980:866.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 8 § och 12 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8 §

Skattskyldig med hemmavarande
barn under 18 år taxeras även för
barnets förmögenhet, om barnets
till statlig inkomstskatt beräknade
beskattningsbara inkomst inte uppgår
till minst 6 000 kronor. Barnets
förmögenhet räknas då in i den
skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

Föreslagen lydelse

Skattskyldig med hemmavarande
barn under 18 år taxeras även för
barnets förmögenhet, om barnets
till statlig inkomstskatt beräknade
beskattningsbara inkomst inte uppgår
till minst 100 kronor. Barnets
förmögenhet räknas då in i den
skattskyldiges skattepliktiga förmögenhet.

12 §

1 morn.3 För makar som levt tillsammans under beskattningsåret beräknas
den skattepliktiga förmögenheten för makarna var för sig. Brist som
uppkommer vid beräkningen av den ena makens förmögenhet, får avräknas
från den andres förmögenhet.

Har skattskyldig hemmavarande
barn under 18 år, vars till statlig
inkomstskatt beräknade beskattningsbara
inkomst uppgår till minst
6000 kronor, beräknas den skattepliktiga
förmögenheten för den
skattskyldige och barnet var för sig.

Har skattskyldig hemmavarande
barn under 18 år, vars till statlig
inkomstskatt beräknade beskattningsbara
inkomst uppgår till minst
100 kronor, beräknas den skattepliktiga
förmögenheten för den
skattskyldige och barnet var för sig.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859.

2 Senaste lydelse 1980: 270.

3 Senaste lydelse 1980:270.

Den beskattningsbara förmögenheten beräknas i fall som avses i första SkU 1986/87: 11

stycket gemensamt för makarna och i fall som avses i andra stycket
gemensamt för föräldrar och barn. Frågan om skatteplikt enligt 10 § bedöms
med hänsyn till den gemensamma beskattningsbara förmögenheten.

Skatten beräknas med hänsyn till denna förmögenhet och fördelas på var
och en efter hans skattepliktiga förmögenhet. Därvid skall 11 § 3 mom.
iakttas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. De nya bestämmelserna
tillämpas första gången vid 1988 års taxering.

9 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av
statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1
dels att i 5 § ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten” dels

att 4 och 8 §§ samt anvisningarna till 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §,
har att därom göra ansökan. I fråga om sådan ansökan och beslut i
anledning därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om
yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat följer av
bestämmelserna i denna lag.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §3

Föreligger förutsättningar för
skatteberäkning enligt 1 § först efter
meddelandet av sådant beslut av
länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten,
som i 7 § sägs, eller har
den beräknade ackumulerade inkomsten
höjts genom sådant beslut,
äger den skattskyldige inkomma
med ansökan enligt 4 § inom ett år
från det ifrågavarande beslut med 1

Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 860
5 § 1974:860.

2 Senaste lydelse 1979: 173.

3 Senaste lydelse 1979: 173.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

delades. Detsamma gäller i fråga
om beslut som meddelas av taxeringsnämnd
eller av lokal skattemyndighet
enligt 72 a § taxeringslagen
(1956:623), om förutsättningar
för skatteberäkning enligt 1 § föreligger
först efter meddelandet av
beslutet.

delades. Detsamma gäller i fråga
om beslut som meddelas av taxeringsnämnd
eller av lokal skattemyndighet
enligt 72 a eller 72 b §
taxeringslagen (1956:623), om förutsättningar
för skatteberäkning enligt
1 § föreligger först efter meddelandet
av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 99 § taxeringslagen (1956:623) i särskild ordning
anföra besvär hos länsrätt, får han tillika inom där angiven tid inkomma
med ansökan enligt 4 §.

Har skatteberäkning enligt 1 §
skett och visas att skatteberäkningen
med hänsyn till sedermera framkomna
omständigheter har grundats
på oriktiga förutsättningar,
äger vederbörande taxeringsintendent
i särskild ordning anföra besvär
rörande skatteberäkningen.
Härvid tillämpas bestämmelserna i
103 § taxeringslagen (1956:623).
Ny skatteberäkning i anledning av
besvär som nu sagts får icke verkställas
med mindre fråga därom
prövats inom fem år efter utgången
av det kalenderår, under vilket den
ansökan, som har föranlett skatteberäkningen
enligt 1 §, har inkommit
till taxeringsnämnden eller länsrätten.
Har den skattskyldige avlidit,
får sådan ny skatteberäkning
som här avses icke verkställas med
mindre fråga därom har prövats
inom två år efter utgången av det
kalenderår, under vilket bouppteckning
efter honom har blivit ingiven
för registrering.

Har skatteberäkning enligt 1 §
skett och visas att skatteberäkningen
med hänsyn till sedermera framkomna
omständigheter har grundats
på oriktiga förutsättningar,
äger vederbörande länsskattemyndighet
i särskild ordning anföra besvär
rörande skatteberäkningen.
Härvid tillämpas bestämmelserna i
103 § taxeringslagen (1956:623).
Ny skatteberäkning i anledning av
besvär som nu sagts får icke verkställas
med mindre fråga därom
prövats inom fem år efter utgången
av det kalenderår, under vilket den
ansökan, som har föranlett skatteberäkningen
enligt 1 §, har inkommit
till taxeringsnämnden eller länsrätten.
Har den skattskyldige avlidit,
får sådan ny skatteberäkning
som här avses icke verkställas med
mindre fråga därom har prövats
inom två år efter utgången av det
kalenderår, under vilket bouppteckning
efter honom har blivit ingiven
för registrering.

Anvisningar

till 4 §4

Ansökan om skatteberäkning
görs hos den taxeringsnämnd, som
har att åsätta den skattskyldige taxering
till statlig inkomstskatt för det
taxeringsår, då inkomsten tages till
beskattning. Ansökan bör göras i
den skattskyldiges självdeklaration.
Skattskyldig som icke har
kommit in med ansökningshandling

Ansökan om skatteberäkning
görs hos den taxeringsnämnd, som
har att åsätta den skattskyldige taxering
till statlig inkomstskatt för det
taxeringsår, då inkomsten tas till
beskattning. Ansökan bör göras i
den skattskyldiges självdeklaration.
Skattskyldig som icke har
kommit in med ansökningshandling

4 Senaste lydelse 1979: 173.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Har ansökningshandlingen kommit
in till taxeringsnämnd inom föreskriven
tid men efter utgången av
september månad under taxeringsåret
äger taxeringsnämnden, när
ärendets särskilda beskaffenhet påkallar
det, genom särskilt beslut
överlämna ärendet till länsrätten
för prövning.

före utgången av november månad
under taxeringsåret får göra ansökan
om skatteberäkning hos den
länsrätt som har att upptaga besvär
rörande den taxering som förut har
sagts. Ansökningshandlingen skall,
med undantag för fall som i 8 eller
9 § sägs, före utgången av året efter
taxeringsåret ha kommit in till lokala
skattemyndigheten i det fögderi
där den skattskyldiges hemortskommun
för det taxeringsår då
inkomsten tas till beskattning är belägen.
Den omständigheten att ansökningshandlingen
har getts in till
en annan taxeringsnämnd eller lokal
skattemyndighet än nu har sagts
eller till en länsskattemyndighet eller
en länsrätt, utgör inte hinder för
ärendets prövning. Handlingarna
skall då omedelbart översändas till
den taxeringsnämnd eller lokala
skattemyndighet som skall ta emot
ansökningen.

Har ansökningshandlingen kommit
in till taxeringsnämnd inom föreskriven
tid men efter utgången av
september månad under taxeringsåret
får taxeringsnämnden, när
ärendets särskilda beskaffenhet påkallar
det, genom särskilt beslut
överlämna ärendet till den lokala
skattemyndigheten för prövning av
länsrätten.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 4 § i sin äldre lydelse
tillämpas intill utgången av juni 1988. Har ansökan om skatteberäkning hos
mellankommunala skatterätten inte avgjorts vid utgången av juni 1988,
skall ansökningen prövas av den länsrätt som är behörig enligt de nya
bestämmelserna.

2. Bestämmelsen i anvisningarna till 4 § om november månad skall till
dess regeringen förordnar annat avse oktober månad.

10 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1958: 295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958: 295) om sjömansskatt1
dels att i 19 och 30 §§ ordet ”länsstyrelse” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”,

dels att 2 och 31 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I denna lag förstås med

sjöman: arbetstagare som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som
sjöman,

handelsfartyg: fartyg, som nyttjas till handelssjöfart eller resandes fortskaffande
eller till annat ändamål, som äger gemenskap med handelssjöfarten,

närfart: linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs
vid kusterna samt linjefart mellan svensk och utländsk hamn, dock ej
linjefart bortom linjen Hanstholm-Lindesnäs eller bortom Cuxhaven,
fjärrfart: annan fart än inre fart och närfart,

inkomst ombord: lön eller annan gottgörelse, som sjöman uppbär på
grund av sin anställning ombord och som skulle hava utgjort intäkt av
tjänst enligt kommunalskattelagen,
beskattningsbar inkomst: inkomst ombord med undantag för sådan fri
kost som har beaktats vid bestämningen av tabellerna i 7 § 1 mom. och 8 §
samt fri logi, i förekommande fall minskad med belopp, som har fastställts
genom beslut om jämkning och, i den mån det har medgivits av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer, med belopp som enligt avtal
mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer utgör krigsrisktillägg eller
motsvarande ersättning,
beskattningsår: det kalenderår, under vilket sjömansskatt erlägges.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

beslut i ärenden som avses i 21 § 1 ärenden som avses i 21 § 1 mom.

mom. vid 6) må klagan föras hos vid 6) får överklagas hos regeringregeringen
genom besvär, vilka en.

skola ingivas till finansdepartementet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 2 § i sin äldre lydelse
tillämpas intill utgången av juni 1988.

1 Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:777

19 § 1978:319
30 § 1981:389.

2 Senaste lydelse 1979:176.

2 §2

(Se vidare anvisningarna.)

Över sjömansskattenämndens

Sjömansskattenämndens beslut i

3 Senaste lydelse 1974:777.

4 Riksdagen 1986/87. ösaml. Nr 11

11 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1963: 587) om
inkomstbeskattning av fideikommissbo, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1963: 587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m
dels att 6 § skall upphöra att gälla,

dels att rubriken till förordningen samt 3-5 §§ skall ha följande lydelse.

SkU 1986/87: 11

Nuvarande lydelse

Förordning om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m. m.

3 §'

Föreslagen lydelse

Lag om inkomstbeskattning av
fideikommissbo, m. m.

Fråga om befrielse från beskattning
och om överförande av rätt till
värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar
och skogsvägar
handlägges av länsrätten i det
län, där fastigheten är belägen. Är
fråga om fastighet eller fastighetskomplex
i mer än ett län, skall ärendet
handläggas av den mellankommunala
skatterätten.

Framställning om befrielse och
överförande ingives eller insändes
till länsrättens kansli, eller om
ärendet skall handläggas av den
mellankommunala skatterätten till
den mellankommunala skatterättens
kansli, och skall vara till kansliet
inkommen före utgången av året
efter det varunder fastigheten överförts
till bolaget. Har ansökan
gjorts hos annan länsrätt än i första
stycket sägs eller hos den mellankommunala
skatterätten, skola
handlingarna omedelbart översändas
till kansliet hos den länsrätt
som har att pröva ansökningen.
Har ansökan gjorts hos länsrätt, då
den mellankommunala skatterätten
har att pröva ansökningen, skola
handlingarna omedelbart översändas
till den mellankommunala skatterättens
kansli.

Fråga om befrielse från beskattning
och om överförande av rätt till
värdeminskningsavdrag för täckdikningsanläggningar
och skogsvägar
handläggs av den länsrätt som
har att pröva besvär rörande inkomsttaxeringen
det år som framställningen
avser av bolag som
avses i 2 § första stycket.

Framställning om befrielse och
överförande skall ges in till lokala
skattemyndigheten i det fögderi där
bolaget har sin hemortskommun
och skall ha kommit in före utgången
av året efter det då fastigheten
överfördes till bolaget. Den omständigheten
att framställningen
getts in till en annan lokal skattemyndighet
eller till en länsrätt eller
en länsskattemyndighet utgör inte
hinder för ärendets prövning.
Handlingarna skall då omedelbart
översändas till den lokala skattemyndighet
som skall ta emot dem.

4 §

Om handläggning av framställning
som avses i denna förordning,
så ock om fullföljd av talan mot be -

Om handläggning av framställning
som avses i denna lag och om
fullföljd av talan mot beslut rörande

' Senaste lydelse 1979:179.

2 Senaste lydelse 1979:179.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

slut rörande tillämpning av förordningen
skall i tillämpliga delar gälla
vad i taxeringslagen är stadgat rörande
handläggning av besvär över
taxeringsnämnds beslut och om
fullföljd av talan mot länsrätts och
den mellankommunala skatterättens
beslut rörande taxering.

tillämpning av lagen skall i tillämpliga
delar gälla vad i taxeringslagen
(1956:623) är stadgat rörande handläggning
av besvär över taxeringsnämnds
beslut och om fullföljd av
talan mot länsrätts beslut rörande
taxering.

5 §3

Berör beslut enligt 3 § första
stycket åsatt taxering, skall av beslutet
betingad ändring i taxeringen
vidtagas. Ändringen ankommer på
den länsrätt, som har att taga befattning
med taxeringen, eller på
den mellankommunala skatterätten
om denna har att taga befattning
med taxeringen, eller, om besvär
rörande taxeringen äro föremål för
prövning i högre instans, på denna.

Underrättelse angående beslut
enligt 3 § första stycket skall i förekommande
fall tillställas den myndighet
som har att vidtaga ändringen
i taxeringen samt länsstyrelsen i
det län där bolagets styrelse har sitt
säte för att tillställas den taxeringsnämnd,
som har att verkställa taxering
av bolaget.

Berör beslut enligt 3 § första
stycket åsatt taxering, skall av beslutet
betingad ändring i taxeringen
vidtagas. Ändringen ankommer på
den länsrätt som har att taga befattning
med taxeringen eller, om besvär
rörande taxeringen är föremål
för prövning i högre instans, på
denna.

Underrättelse angående beslut
enligt 3 § första stycket skall i förekommande
fall tillställas den myndighet
som har att vidtaga ändringen
i taxeringen samt länsskattemyndigheten
i det län där bolagets
styrelse har sitt säte för att tillställas
den taxeringsnämnd, som har
att verkställa taxering av bolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och tillämpas första gången i
fråga om 1987 års taxering.

3 Senaste lydelse 1979:179.

12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967: 531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 §'

Talan mot tillsynsmyndighetens beslut enligt 22 § föres hos regeringen
genom besvär.

1 Senaste lydelse 1975: 1388.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

Talan mot annat beslut av tillsynsmyndigheten
enligt denna lag
och mot länsskattemyndighetens
beslut enligt 11 § tredje stycket
föres hos kammarrätten genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

13 Förslag till
Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973: 601)

Härigenom föreskrivs att 3 och 30 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601)’
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen i det län, där fordonets ägare
har sin adress enligt bilregistret eller, om fordonet ej är registrerat, i det län
där fordonets ägare har sin hemvist. Saknar ägaren hemvist inom landet, är
länsstyrelsen i Stockholms län beskattningsmyndighet.

Beskattningsmyndigheten får anlita sakkunnig i enlighet med reglerna i
1 kap. 6 § lagen (1984: 151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

Hos beskattningsmyndigheten Det allmännas talan hos förvalt skall

det finnas ett allmänt ombud ningsdomstol i mål och ärenden en somför

det allmännas talan hos för- ligt denna lag förs av ett allmänt

valtningsdomstol i mål och ärenden ombud. Ombudet skall också yttra

enligt denna lag. Ombudet skall sig i mål och ärenden hos riksskat också

yttra sig i mål och ärenden teverket om förhandsbesked,

hos riksskatteverket om förhandsbesked.

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer för- het som regeringen bestämmer förordnar
det allmänna ombudet och ordnar allmänna ombud och ersät ersättare

för denne. tare för dessa.

30 §2

Vad som föreskrivs i uppbördsla- Vad som föreskrivs i uppbördslagen
(1953:272) om indrivning, av- gen (1953:272) om indrivning, av kortning

och avskrivning av skatt kortning och avskrivning av skatt

skall i tillämpliga delar gälla for- skall i tillämpliga delar gälla fordonsskatt,
kilometerskatt, skatte- donsskatt, kilometerskatt, skattetillägg
och förseningsavgift. For- tillägg och förseningsavgift. Vad i

donsskatt som förfallit till betalning 58 § 2 mom. första stycket och 67 §

men inte har erlagts får dock avkor- första stycket uppbördslagen sägs

Talan mot annat beslut av tillsynsmyndigheten
enligt denna lag
föres hos kammarrätten genom besvär.

' Lagen omtryckt 1984:256.
2 Senaste lydelse 1986:214.

Föreslagen lydelse SkU 1986/87: 11

om länsskattemyndighet skall därvid
i stället gälla länsstyrelse. Fordonsskatt
som förfallit till betalning
men inte har erlagts får dock avkortas
genom automatisk databehandling
på grundval av uppgifter i bilregistret,
utan att beslut meddelas
av beskattningsmyndigheten. Vid
återbetalning av skatt skall avräknas
endast sådan till betalning förfallen
fordonsskatt eller kilometerskatt
som ej erlagts, resta vgift och
skattetillägg som belöper på sådan
skatt, förseningsavgift enligt 28 §
samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs
i samband med uppbörd av
vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen
skall 23 och 31 §§ tillämpas.

Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum vid indrivning av
fordonsskatt, kilometerskatt, restavgift, skattetillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

14 Förslag till
Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att i 12 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975: 1385)'
ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1982: 739.

15 Förslag till
Lag om ändring i bokföringslagen (1976: 125)

Härigenom föreskrivs att i 12, 22 och 23 §§ bokföringslagen (1976: 125)'
ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighef
’ i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Nuvarande lydelse

tas genom automatisk databehandling
på grundval av uppgifter i bilregistret,
utan att beslut meddelas
av beskattningsmyndigheten. Vid
återbetalning av skatt skall avräknas
endast sådan till betalning förfallen
fordonsskatt eller kilometerskatt
som ej erlagts, restavgift och
skattetillägg som belöper på sådan
skatt, förseningsavgift enligt 28 §
samt sådan avgift enligt bilregisterkungörelsen
(1972:599) som uppbärs
i samband med uppbörd av
vägtrafikskatt. I fråga om avräkningen
skall 23 och 31 §§ tillämpas.

1 Senaste lydelse av

12 § 1976:991

22 § 1982:151

23 § 1985:929.

16 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979: 141)

Härigenom föreskrivs att i 8, 18 och 19 §§ jordbruksbokföringslagen
(1979: 141)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Senaste lydelse av

18 § 1982:153

19 § 1985:930

17 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
dels att 17 kap. 1 § skall upphöra att gälla,

dels att i 17 kap. 6-9, 11, 13, 15 och 22 §§, 18 kap. 9 och 10 §§, 19
kap. 8 §, 25 kap. 4 och 6 §§, 26 kap. 1 § och 28 kap. 12 § ordet ”länsstyrelse”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form,
dels att i 17 kap. 17, 20 och 21 §§,18 kap. 28 §, 19 kap. 5 och 6 §§ samt
20 kap. 1 § ordet ”skattechef’ i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att i 21 kap. 6 § och 22 kap. 3 § ordet ”taxeringsintendent” i olika
böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande
form,

dels att 17 kap. 14, 19 och 24 §§, 18 kap. 22 och 24 §§, 19 kap. 1 §, 20
kap. 4 §, 21 kap. 1, 2 och 5 §§, 24 kap. 2 §, 25 kap. 7 § och 29 kap. 2 §
skall ha följande lydelse.

1 Senaste lydelse av

17 kap. 8 § 1981:1111

18 kap. 9 § 1986:258

19 kap.5 § 1986:258
19 kap. 6 § 1986:258
19 kap. 8 § 1986:258

21 kap. 6 § 1985:820

22 kap. 3 § 1981:280
25 kap.4 § 1981:1119

25 kap.6 § 1981:1119

26 kap. 1 § 1981:1119
28 kap. 12 § 1981:1119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

17 kap.
14 §

Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt 7,
8 eller 12 § anförs hos länsstyrelsen.
I fråga om överklagandet skall
i övrigt bestämmelserna i kommunallagen
(1977: 179) om besvär över
beslut av kommunfullmäktige tilllämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt
första stycket får talan ej föras. Talan
får ej heller föras mot beslut
enligt 5 § eller mot länsstyrelsens
beslut enligt 6—8 och 11 — 13 §§.

Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt 7,
8 eller 12 § anförs hos kammarrätt.
1 fråga om överklagandet skall bestämmelserna
i kommunallagen
(1977:179) om besvär över beslut
av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot en kammarrätts beslut enligt
första stycket får talan ej föras. Talan
får ej heller föras mot beslut
enligt 5 § eller mot en länsskattemyndighets
beslut enligt 6—8 och
11-13 §§.

19 §

Skattechefen skall bevaka det
allmännas rätt i fastighetstaxeringsfrågor
och verka för att taxeringarna
blir likformiga och rättvisa.
Han leder och ansvarar för deklarationsgranskningen
och annan
kontroll vid fastighetstaxeringen.
Han skall även ansvara för att taxeringarna
granskas i den omfattning
som behövs, varvid särskilt
skall uppmärksammas ojämnheter
mellan olika fastighetstaxeringsdistrikt.

Riksskatteverket leder och ansvarar
för skatteförvaltningens
verksamhet enligt denna lag.
Länsskattemyndigheten leder och
ansvarar för verksamheten i länet.

Det allmännas talan i ärenden
enligt denna lag förs av länsskattemyndigheten.

24 §

Person, som skattechefen kallat
med stöd av 20 § samt person, som
kallats till instruktionssammanträde,
som anordnats av riksskatteverket,
statens lantmäteriverk eller
länsstyrelse får för inställelsen betalt
av statsmedel enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Person, som kallats med stöd av
20 § samt person, som kallats till
instruktionssammanträde, som anordnats
av riksskatteverket, statens
lantmäteriverk eller läns skattemyndighet
får för inställelsen betalt av
statsmedel enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestäm -

18 kap.
22 §

Anmaning får utfärdas av chef
för taxeringsenhet eller lokal skattemyndighet
, fastighetstaxeringsnämnd,
taxeringsintendent samt
tjänsteman eller konsulent för fastighetstaxering
som biträder fastighetstaxeringsnämnden.
Konsu -

Anmaning får utfärdas av länsskattemyndighet,
lokal skattemyndighet
eller fastighetstaxeringsnämnd
samt tjänsteman eller konsulent
för fastighetstaxering som biträder
fastighetstaxeringsnämnden.
Konsulent för fastighetstaxering får

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

lent för fastighetstaxering får dock
ej anmana någon att lämna allmän
fastighetsdeklaration.

I anmaning, som utfärdas av chef
för taxeringsenhet eller lokal skattemyndighet
, fastighetstaxeringsnämnd
eller taxeringsintendent, får
vite föreläggas utom i fall som sägs i
7 §.

dock ej anmana någon att lämna allmän
fastighetsdeklaration.

I anmaning, som utfärdas av
länsskattemyndighet, lokal skattemyndighet
eller fastighetstaxeringsnämnd,
får vite föreläggas utom i
fall som sägs i 7 §.

24 §

19 kap.

1 §

Senast den 15 december andra året före det år då allmän fastighetstaxering
äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast nämnda dag lämnar riksskatteverket
beträffande småhus
och tomtmark förslag till sådana föreskrifter
som avses i 7 kap. 7 §.
Senast den 1 mars året före det år
då allmän fastighetstaxering äger
rum lämnar riksskatteverket beträffande
övriga byggnadstyper och
ägoslag förslag till de föreskrifter
som avses i 7 kap. 7 §.

Sådana föreskrifter och förslag
till föreskrifter skall omedelbart tillställas
statens lantmäteriverk och
länsstyrelserna.

Senast nämnda dag lämnar riksskatteverket
beträffande småhus
och tomtmark förslag till sådana föreskrifter
som avses i 7 kap. 7 §.
Senast den 15 maj året före det år
då allmän fastighetstaxering äger
rum lämnar riksskatteverket beträffande
övriga byggnadstyper och
ägoslag förslag till de föreskrifter
som avses i 7 kap. 7 §.

Sådana föreskrifter och förslag
till föreskrifter skall omedelbart tillställas
statens lantmäteriverk och
läns skattemyndigheterna.

20 kap.

4 §

Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom stängda
dörrar.

Föredragande tjänsteman och konsulent för fastighetstaxering samt
suppleant som inte har trätt i ledamots ställe får delta i nämndens överläggningar
men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman som
av statens lantmäteriverk har beordrats
biträda arbetsgrupp enligt
19 kap. 2 §, får företräda inför
nämnden för att lämna upplysningar.
Skattechefen eller tjänsteman,
som denne har beordrat, får närvara
vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd,
men har rätt att
närvara vid nämndens överläggningar
endast om nämnden beslutar
det.

Sakkunnig samt tjänsteman som
av statens lantmäteriverk har beordrats
biträda arbetsgrupp enligt
19 kap. 2 §, får företräda inför
nämnden för att lämna upplysningar.
Länsskattemyndigheten får bestämma
att viss tjänsteman skall få
närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd.
En sådan
tjänsteman har rätt att närvara vid
nämndens överläggningar endast
om nämnden beslutar det.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

21 kap.

1 §2

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut förs genom besvär
hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av
den fastighet beslutet rör samt av
vederbörande kommun och taxeringsintendent.

En fastighetstaxeringsnämnds
beslut får överklagas genom besvär
hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av
den fastighet beslutet rör samt av
vederbörande kommun och länsskattemyndighet.

En fastighetsägare eller en kommun
skall ge in besvärsskrivelsen
till lokala skattemyndigheten i det
fögderi där fastigheten är belägen.
Lokala skattemyndigheten skall
överlämna besvärsskrivelsen och
övriga handlingar i ärendet till den
länsrätt som skall pröva överklagandet.

Besvär av en länsskattemyndighet
skall ges in till länsrätten.

Länsrätten prövar om besvärsskrivelsen
har kommit in i rätt tid.

Ett överklagande av en fastighetstaxeringsnämnds
beslut förfaller,
om beslutet med stöd av 20
kap. 23 § ändrats så som klaganden
begärt.

Har besvärshandlingarna sänts
till annan länsrätt än den som har
att pröva besvären, utgör detta inte
hinder för målets prövning. Handlingarna
skall då omedelbart översändas
till den länsrätt som skall
pröva besvären.

Har en fastighetsägare eller en
kommun inom överklagandetiden
gett in besvärsskrivelsen till en annan
lokal skattemyndighet än den
som anges i 1 § tredje stycket, skall
detta inte hindra att målet prövas.
Detsamma gäller om skrivelsen
getts in till en fastighetstaxeringsnämnd,
en länsrätt eller en länsskat
te myndighe t. Skrivelsen skall i
sådana fall omedelbart översändas
till den lokala skattemyndighet som
enligt I § tredje stycket skall ta
emot den.

Har en länsskattemyndighet
inom överklagandetiden gett in
besvärsskrivelsen till en annan
länsrätt än den som skall pröva
överklagandet skall inte heller detta
hindra att målet prövas. I sådant
fall skall skrivelsen omedelbart
översändas till den länsrätt som
skall pröva överklagandet.

2 Senaste lydelse 1981:280.

3 Senaste lydelse 1981: 280.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

5 §4

Taxeringsintendent har rätt att
anföra besvär intill utgången av maj
året efter taxeringsåret. Han skall
inom samma tid ange yrkanden och
grunder för besvärstalan, om inte
med hänsyn till utredningens vidlyftighet
eller andra synnerliga skäl
länsrätten medger anstånd.

Länsskattemyndighet har rätt att
anföra besvär intill utgången av maj
året efter taxeringsåret. Myndigheten
skall inom samma tid ange yrkanden
och grunder för besvärstalan,
om inte med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd.

24 kap.

2 §5

Taxeringsintendent får inom den
för honom gällande besvärstiden
anföra besvär till fastighetsägarens
förmån. Därvid har han samma behörighet
som fastighetsägare.

Länsskattemyndighet får inom
den för myndigheten gällande besvärstiden
anföra besvär till fastighetsägarens
förmån. Därvid har
myndigheten samma behörighet
som fastighetsägare.

25 kap.
7 §6

Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt

5 § eller 6 §, såvitt den gäller tilllämpningen
av 17 kap. 8 och 12 §§,
anförs hos länsstyrelsen. I fråga om
överklagandet skall i övrigt bestämmelserna
i kommunallagen
(1977:179) om besvär över beslut
av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt
första stycket får talan inte föras.
Talan får inte heller föras mot beslut
enligt 3 § eller mot länsstyrelsens
beslut enligt 4 och 5 §§ samt

6 §, såvitt den gäller tillämpningen
av 17 kap. 8 och 11-13 §§.

Besvär över kommunfullmäktiges
eller landstings beslut enligt
5 § eller 6 §, såvitt den gäller tiillämpningen
av 17 kap. 8 och 12 §§,
anförs hos kammarrätt. I fråga om
överklagandet skall bestämmelserna
i kommunallagen (1977: 179) om
besvär över beslut av kommunfullmäktige
tillämpas.

Mot en kammarrätts beslut enligt
första stycket får talan inte föras.
Talan får inte heller föras mot beslut
enligt 3 § eller mot en länsskattemyndighets
beslut enligt 4 och
5 §§ samt 6 §, såvitt den gäller tilllämpningen
av 17 kap. 8 och 11 —
13 §§.

29 kap.

2 §7

Besvär av ägare av fastighet skall ha kommit in senast den 15 december
under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha kommit in före utgången av januari året efter
taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent Besvär av länsskattemyndighet
skall ha kommit in före utgången av skall ha kommit före utgången av

4 Senaste lydelse 1985:820.

5 Senaste lydelse 1981:280.

6 Senaste lydelse 1981:1119.

7 Senaste lydelse 1985:820.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

maj året efter taxeringsåret. Han
skall inom samma tid ha angivit yrkanden
och grunder för besvärstalan,
om ej med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd
dock längst intill den 15 oktober
samma år.

Kommer besvär från ägare in efter
den i första stycket angivna tiden
men före utgången av maj året
efter taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären
i sak.

maj året efter taxeringsåret. Myndigheten
skall inom samma tid ha
angivit yrkanden och grunder för
besvärstalan, om ej med hänsyn till
utredningens vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl länsrätten
medger anstånd dock längst intill
den 15 oktober samma år.

Kommer besvär från ägare in efter
den i första stycket angivna tiden
men före utgången av maj året
efter taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om länsskattemyndigheten
helt eller delvis biträder
besvären i sak.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Den nya bestämmelsen i 21 kap. 1 § sjätte stycket tillämpas första
gången vid 1988 års taxering.

3. 29 kap. 2 § tillämpas i sin lydelse enligt lagen (1981: 1119) om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979:1152) vid särskild fastighetstaxering år 1987
eller tidigare såvitt gäller vid vilken tidpunkt besvär skall ha kommit in.

4. Med avvikelse från vad annars stadgas skall följande gälla beträffande
överklagande av fastighetstaxeringsnämnds beslut, som rör 1987 och tidigare
års taxeringar.

En fastighetsägare eller en kommun skall ge in skrivelsen med överklagandet
till länsrätten. Har skrivelsen inom överklagandetiden kommit in
till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet eller till en fastighetstaxeringsnämnd,
en lokal skattemyndighet eller en länsskattemyndighet
utgör detta inte hinder för målets prövning. Skrivelsen skall i sådana
fall översändas till den länsrätt som har att pröva besvären.

18 Förslag till
Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980: 343)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen1
dels att i 4 och 10 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall
bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att 5 och 7 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

För fysisk person som är kyrkobokförd i riket skall i det centrala skatteregistret
anges

1 Lagen omtryckt 1983: 143.
Senaste lydelse av 10 § 1985:155.

2 Senaste lydelse 1983:143.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

1. personnummer, namn, adress, civilstånd, datum för civilståndsändring,
kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförhållanden,

2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt registrerings-
och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,

3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skattelängd,

4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke territoriell församling,
tillhörighet till svenska kyrkan,

5. nationalitet, antal hemmava- 5. nationalitet, personnummer
rande barn som inte har uppnått 16 för hos personen kyrkobokförda

eller 18 års ålder, personnummer barn under 18 år, antal hemmava för

make och, om samtaxering sker rande barn som inte har uppnått 16

med annan person, personnummer eller 18 års ålder, personnummer

för denne. för make och, om samtaxering sker

med annan person, personnummer
för denne,

6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera
socialförsäkringsavgift,

7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.

För person som inte har uppnått 18 års ålder skall också anges personnummer
för den hos vilken personen är kyrkobokförd.

För person som inte har uppnått 15 års ålder skall införas endast uppgift
om personnummer, namn och adress samt personnummer för den hos
vilken personen är kyrkobokförd, om inte ytterligare uppgifter som avses i
första stycket behövs för beskattning.

För person som ej är kyrkobokförd här i riket skall uppgifter enligt
första, andra eller tredje stycket införas i den mån det behövs för beskattning
här i riket.

7 §3

För fysisk och juridisk person får, utöver de uppgifter som anges i 5 och
6 §§, det centrala skatteregistret innehålla följande uppgifter.

1. Sådana uppgifter om ägarförhållandena i fåmansföretag som avses i
25 § 8) taxeringslagen (1956:623).

2. Uppgifter angående avslutad revision, verkställt taxerings- eller mervärdeskattebesök
eller annat sammanträffande enligt 31 § 2 mom. tredje
stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt. För
varje sådan åtgärd får anges tid, art, beskattningsperiod, skatteslag, myndighets
beslut om beloppsmässiga ändringar av skatt eller underlag för
skatt med anledning av åtgärden samt uppgift huruvida bokföringsskyldighet
har fullgjorts.

3. Uppgift om registrering av skyldighet att betala skatt, uppgifter som
behövs för att bestämma skatt enligt uppbördslagen (1953:272) och lagen
om mervärdeskatt eller avgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift
och lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt
uppgifter om redovisning, inbetalning och återbetalning av sådana skatter
eller avgifter.

4. Uppgift om maskinellt framställt förslag till sådant beslut som enligt
lag eller förordning skall antecknas i skattelängd.

3 Senaste lydelse 1985: 155.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

5. Uppgift om beslut om anstånd med avgivande av deklaration och med
betalning av skatt, dock ej skälen för besluten, samt uppgift om att laga
förfall föreligger för underlåtenhet att fullgöra deklarationsskyldighet.

6. Administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen.

7. Uppgifter som skall lämnas i 7. Uppgifter som skall lämnas i
självdeklaration i sammanställning- allmän självdeklaration i samman arna

för statlig och kommunal in- ställningarna för statlig och kom komstskatt

samt i förmögenhetsre- munal inkomstskatt, i förmögen dovisningen

om skattepliktig för- hetsredovisningen om skattepliktig

mogenhet. förmögenhet samt uppgifter som

skall lämnas i förenklad självdeklaration.

8. Uppgift om beslut om beskattning, dock ej skälen för beslutet, samt
uppgift om utmätning enligt 68 § 6 mom. uppbördslagen.

9. Uppgift om att fordran mot personen registrerats hos kronofogdemyndighet,
uppgift om indrivningsresultat, uppgift om beslut om ackord, likvidation
eller konkurs samt uppgift om betalningsinställelse.

10. Uppgift om antal anställda och de anställdas personnummer.

11. Uppgift om telefonnummer, särskild adress för skattsedelsförsändelse
samt namn, adress och telefonnummer för ombud.

12. Uppgift från kontrolluppgift 12. Uppgift från kontrolluppgift
enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3 b-3 f, 4 enligt 37 § 1 mom. 1-3, 3 b-3 f, 4,

och 8 samt 42 § 1 mom. och 3 mom. 4 a, 8 och 10, 8 mom. samt 42 § 1

första stycket taxeringslagen samt mom. och 3 mom. första stycket

från sådan särskild uppgift som taxeringslagen samt från sådan sär avses

i 3 § lagen (1959:551) om be- skild uppgift som avses i 3 § lagen

räkning av pensionsgrundande in- (1959:551) om beräkning av pen komst

enligt lagen (1962:381) om sionsgrundande inkomst enligt la allmän

försäkring. gen (1962:381) om allmän försäk ring.

13. Uppgift om beteckning, köpeskilling, taxeringsvärde, delvärde, beskattningsnatur,
typ av fång och tidpunkt för fånget för fastighet som ägs
eller innehas av personen, andelens storlek om fastigheten har flera ägare,
sådan uppgift om fastigheten som behövs för bedömning huruvida inkomst
av fastigheten skall beräknas med tillämpning av 24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och uppgift om intäkt som har beräknats med
tillämpning av nämnda lagrum, övriga uppgifter som behövs för beräkning
av statlig fastighetsskatt samt uppgift som behövs för värdering av bostad
på fastighet.

14. Uppgift om tid och art för planerad eller pågående revision samt
beskattningsperiod och skatteslag som denna avser samt uppgift om tid för
planerat taxerings- eller mervärdeskattebesök eller annat sammanträffande
enligt 31 § 2 mom. tredje stycket taxeringslagen eller 26 a § lagen om
mervärdeskatt.

15. Uppgift om postgiro- och bankgironummer, om personen är näringsidkare.

16. Uppgift om bruttointäkt av tjänst och dennas fördelning på olika
kategorier av tjänst samt summan av avdrag från intäkten och dennas
fördelning på kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats å ena sidan
och övriga kostnader å andra sidan.

17. Uppgift om omsättning i näringsverksamhet.

18. Uppgift angående varulager, resultat av bruttovinstberäkning, annan SkU 1986/87: 11
beräkning av relationstal eller liknande, nettointäkt eller underskott av

förvärvskälla med angivande av den del därav som belöper på delägare,
skönsmässig beräkning, belopp som under beskattningsåret har stått till
förfogande för levnadskostnader, varuuttag, totala bilkostnader samt privat
andel därav, bilförmån, bostadsförmån eller annan sådan förmån,
avsättning till fond, investeringsreserv eller liknande, insättning på skogskonto
eller liknande, nedskrivning av fordringar samt av- och nedskrivning
med högsta möjliga belopp, dock endast uppgift om att här angivet förhållande
föreligger och om belopp, procenttal eller årtal.

19. Uppgift från centrala bilregistret om innehav av fordon samt om
fordonets registreringsnummer, märke, typ och årsmodell.

20. Uppgift för beräkning av skattereduktion för fackföreningsavgift.

21. Uppgift om bosättningsland och tidpunkt för byte av bosättningsland.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

19 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter
dels att i 5 kap. 5 § ordet ”taxeringsintendent” skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet ”,
dels att 8 kap. 5 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

Besvär över kammarrättens be- Besvär över kammarrättens beslut
i frågor som avses i 1 § första slut i frågor som avses i 1 § första

stycket skall ha kommit in till rege- stycket skall ha kommit in inom två

ringsrätten inom två månader från månader från den dag då den som

den dag då den som klagar har fått klagar har fått del av beslutet,

del av beslutet.

Besvär över kammarrättens be- Besvär över kammarrättens beslut
om utdömande av vite skall ha slut om utdömande av vite skall ha

kommit in till regeringsrätten inom kommit in inom tre veckor från den

tre veckor från den dag då den som dag då den som klagar har fått del

klagar har fått del av beslutet. av beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter

Härigenom föreskrivs att i 4 § 5, 13, 15 och 16 mom. samt 6 § lagen
(1908: 128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1
ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsskattemyndighet”
i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 855
4 § 5 morn. 1974:855
4 § 13 mom. 1974:855
4 § 15 mom. 1974:855
4 § 16 mom. 1973:71

6 § 1971:413.

21 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att 3 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §'

Med taxeringsår förstås i denna lag det kalenderår, under vilket taxering
i första instans verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som
närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller
med kalenderår (brutet räkenskapsår), det räkenskapsår, som gått till ända
närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser tillämpas
dock intill utgången av juni 1988.

1 Senaste lydelse 1979: 169.

22 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933: 395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933: 395) om ersättningsskatt1

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1984: 1077

7 § 1979: 170.

dels att i 7 § ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyn- SkU 1986/87: 11
digheten”
dels att 4 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fråga om taxering till ersätt- Fråga om taxering till ersättningsskatt
prövas, efter framställ- ningsskatt prövas, efter framställning
från taxeringsintendent, av ning från länsskattemyndighet, av

den länsrätt, som har att upptaga den länsrätt, som har att upptaga

besvär rörande företagets taxering besvär rörande företagets taxering

till statlig inkomst- och förmögen- till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
hetsskatt.

Framställning om taxering skall ske hos länsrätten senast andra året
efter det år, då företaget rätteligen skolat taxeras till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt för sin inkomst under det i 1 § avsedda verksamhetsåret.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 4 §
tredje stycket tillämpas intill utgången av juni 1988. Mål som då är
anhängigt hos mellankommunala skatterätten prövas av den länsrätt som
är behörig enligt de nya bestämmelserna.

2 Senaste lydelse 1984: 1077.

23 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att i 17 §, 22 § 2 morn., 26 och 44 §§, 52 § 1 morn.,
52 a och 53 §§, 55 §2,4 och 6 morn., 56, 59, 60, 61, 61 a och 62 §§, 64 § 2
mom. samt 70 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt1 ordet ”länsstyrelse”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av

lagens rubrik 1974:857

17 § 1974:857

22 § 2 mom. 1983:384

26 § 1983:384

44 § 1967:793

52 § 1 mom. 1983:978

52 a § 1974:857

53 § 1974:857

55 § 2 mom. 1983: 384

55 §4 mom. 1981: 1118

55 §6 mom. 1983:384

56 § 1977:1174

59 § 1980:75

60 § 1964:800

61 § 1986:475

61 a § 1986:475

62 § 1974:857

64 § 2 mom. 1974:857
70 § 1983:384.

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1 dels

att i 7 § 5 mom. uttrycket ”Skattechefen eller tjänsteman, som
skattechefen förordnar,” skall bytas ut mot ordet ”Länsskattemyndigheten”,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

Till staten skall årligen erläggas inkomstskatt enligt i denna lag givna
bestämmelser.

Beträffande statlig inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning å
aktie i svenskt aktiebolag och beträffande sjömansskatt skall gälla vad
därom finnes särskilt stadgat.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
inkomstskatt stadgas i taxeringslagen.

Med länsrätt förstås i denna lag
även den mellankommunala skatterätten,
om inte annat framgår av
omständigheterna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 1 §
tillämpas intill utgången av juni 1988.

'Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974: 770
7 §5 mom. 1984: 1061.

2 Senaste lydelse 1979: 171.

25 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1954:40) om särskild fartygsfond1 dels

att 14 § skall upphöra att gälla,

dels att i 2, 4, 10 och 12 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1984: 1075

2 § 1984: 1075

4 § 1984: 1075

10 § 1984: 1075
12 § 1984: 1075
14 § 1984: 1075.

5 Riksdagen 1986/87. ösaml. Nr 11

26 Förslag till

SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i förordningen (1957: 686) om
taxeringsväsendet under krigsförhållanden m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet
under krigsförhållanden m. m.
dels att i 1-7 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 2 § ordet ”taxeringsförordningen” skall bytas ut mot ”taxeringslagen
(1956:623)”,
dels att i 3 § orden ”uppbördsförordningen” och ”folkbokföringsförordningen”
skall bytas ut mot ”uppbördslagen (1953:272)” respektive ”folkbokföringslagen
(1967: 198)”,
dels att i 6 § ordet ”länsstyrelse” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”,

dels att i 6 och 7 §§ ordet ”förordning” i olika böjningsformer skall bytas
ut mot ”lag” i motsvarande form,
dels att rubriken till förordningen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning om taxeringsväsen- Lag om taxeringsväsendet under
det under krigsförhållanden m. m. krigsförhållanden m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

27 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958: 575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.1
dels att 9 § skall upphöra att gälla,

dels att i 7 § 3 mom. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:940.

Lagen omtryckt 1977:940.

28 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959: 551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.

1 Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.

Nuvarande lydelse

Handlingar, som har upprättats
för beräkning av pensionsgrundande
inkomst eller som har avlämnats
eller tillhandahållits enligt någon
bestämmelse i denna lag, får
inte tillhandahållas annan tjänsteman
än den som för sin befattning
bör få del av dessa. Ledamöter i
taxeringsnämnden, länsrätten eller
mellankommunala skatterätten får
ta del av handlingar som nyss har
sagts.

Den som får ta del av sådana handlingar, som avses i första stycket, får
också ta del av självdeklarationer och andra uppgifter eller handlingar som
har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar som har upprättats
vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) samt handlingar som
har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver det för att
kunna fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag.

Föreslagen lydelse

Handlingar, som har upprättats
för beräkning av pensionsgrundande
inkomst eller som har avlämnats
eller tillhandahållits enligt någon
bestämmelse i denna lag, får
inte tillhandahållas annan tjänsteman
än den som för sin befattning
bör få del av dessa. Ledamöter i
taxeringsnämnden eller länsrätten
får ta del av handlingar som nyss
har sagts.

SkU 1986/87: 11

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.
2 Senaste lydelse 1980: 189.

29 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas
ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1976: 1014.

30 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986: 271) om ändring i lagen
(1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:271) om ändring i lagen
(1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
dels att i 16 § ordet ”länsstyrelserna” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheterna”,

dels att ikraftträdandebestämmelserna till lagen skall ha följande lydelse. 67

Nuvarande lydelse

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1987. Äldre bestämmelser gäller i
fråga om avräkning av kommunernas
kostnader för kommunala bostadstillägg
för tid före ikraftträdandet.

Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft, i fråga
om 16 § andra stycket den 1 januari
1987, och i övrigt den 1 juli 1987.
Äldre bestämmelser i 16 § första
stycket gäller i fråga om avräkning
av kommunernas kostnader för
kommunala bostadstillägg för tid
före den 1 juli 1987.

SkU 1986/87: 11

31 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960: 63) om förlustavdrag

Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1960: 63) om förlustavdrag1 ordet
”taxeringsintendent” skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1983:987
11 § 1983:987.

32 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965: 269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets
utdebitering av skatt, m. m.

Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 4 a, 5 och 6 §§ lagen (1965: 269) med
särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Senaste lydelse av 4 § 1985: 534

lagens rubrik 1977: 191 4 a § 1985:534

1 § 1982:1054 5 § 1977:191

3 § 1979: 1161 6 § 1977: 191.

33 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild
nyanskaffningsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond1 1

Senaste lydelse av
lagens rubrik 1984: 1074
8 § 1984: 1074

10 § 1984: 1074

11 § 1984: 1074. 68

dels att 11 § skall upphöra att gälla, SkU 1986/87: 11

dels att i 8 och 10 §§ ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

34 Förslag till
Lag om ändring i folkbokföringslagen (1967: 198)

Härigenom föreskrivs att i 3, 40 och 57 §§ folkbokföringslagen
(1967: 198)' ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet" i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1985: 1121
40 § 1985:1121
57 § 1982:1135.

35 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967: 752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning
av fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet1
dels att 13 § skall upphöra att gälla,

dels att i 3, 4, 10 och 11 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1976: 345
4 § 1976:345

10 § 1976:345

11 § 1976:345
13 § 1976:345.

36 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1969: 738) om rätt att vid
inkomsttaxering erhålla avdrag för belopp som tillförts
Stiftelsen Petroleumindustriens Beredskapsfond, m. m.

Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1969: 738) om rätt att vid inkomsttaxering
erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens
Beredskapsfond, m.m. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

37 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)

Härigenom föreskrivs i fråga om kupongskattelagen (1970: 624)1

dels att i 17, 21, 22, 25 och 29 §§ ordet "länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 27 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §2

Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän
skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre
belopp än vad som skall erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,
har den utdelningsberättigade rätt till restitution av vad som
innehållits för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast
vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen
skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt
innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet
ej föreligger för honom.

Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet
för utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen
prövats.

Föreligger de förutsättningar för Föreligger de förutsättningar för
restitution som anges i första restitution som anges i första

stycket först sedan länsrätt, den stycket först sedan länsrätt, kam mellankommunala

skatterätten, marrätt eller regeringsrätten med kammarrätt

eller regeringsrätten delat beslut angående utdelningsbe meddelat

beslut angående utdel- loppet eller efter det att utdelnings ningsbeloppet

eller efter det att ut- berättigad åsatts eftertaxering för

delningsberättigad åsatts eftertax- detsamma, kan ansökan om restitu ering

för detsamma, kan ansökan tion göras hos riksskatteverket seom
restitution göras hos riksskatte- nast inom ett år efter det beslutet

verket senast inom ett år efter det meddelades eller eftertaxeringen

beslutet meddelades eller eftertax- skedde,

eringen skedde.

Är den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga
skatt enligt denna lag eller uppbördslagen (1953: 272), gäller 68 § 3 och 4
mom. uppbördslagen i tillämpliga delar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelser i 27 §
tillämpas alltjämt i fråga om beslut av mellankommunala skatterätten.

1 Senaste lydelse av
lagens rubrik 1974:996
25 § 1980:76

29 § 1974:996.

2 Senaste lydelse 1979: 182. 70

38 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1971: 171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs att i 4, 5 och 6 §§ lagen (1971:171) om särskilt
uppskattningsvärde på fastighet1 ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1980:960.

39 Förslag till
Lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971: 291)

Härigenom föreskrivs att 1, 9, 27 och 33 §§ förvaltningsprocesslagen
(1971: 291) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller rättskipning i regeringsrätten,
kammarrätt, länsrätt
och den me liankommunala skatterätten
samt i försäkringsöverdomstolen
och försäkringsrätt.

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller rättskipning i regeringsrätten,
kammarrätt och länsrätt
samt i försäkringsöverdomstolen
och försäkringsrätt.

9 §

Förfarandet är skriftligt.

1 handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när
det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande
av målet.

I kammarrätt, försäkringsrätt,
länsrätt och den mellankommunala
skatterätten skall muntlig förhandling
hållas, om enskild som för talan
i målet begär det samt förhandlingen
ej är obehövlig och ej heller särskilda
skäl talar mot det.

27:

Finner länsrätt att förhör med
vittne eller sakkunnig lämpligen bör
hållas av annan länsrätt eller av den
mellankommunala skatterätten, får
rätten efter samråd med denna besluta
härom. Vad nu har sagts gäller
också den mellankommunala

I kammarrätt, försäkringsrätt och
länsrätt skall muntlig förhandling
hållas, om enskild som för talan i
målet begär det samt förhandlingen
ej är obehövlig och ej heller särskilda
skäl talar mot det.

Finner länsrätt att förhör med
vittne eller sakkunnig lämpligen bör
hållas av annan länsrätt, får rätten
efter samråd med denna besluta
härom.

1 Senaste lydelse 1979:167.

2 Senaste lydelse 1983:461.

3 Senaste lydelse 1979: 167.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

skatterätten, om denna finnér att
förhör med vittne eller sakkunnig
lämpligen bör hållas av länsrätt.

I fråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och
11 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.

33 §“

Mot länsrätts och den mellan- Mot länsrätts beslut föres talan
kommunala skatterättens beslut hos kammarrätt. Mot kammarrätts

föres talan hos kammarrätt. Mot beslut föres talan hos regeringsrät kammarrätts

beslut föres talan hos ten. Mot försäkringsrätts beslut

regeringsrätten. Mot försäkrings- föres talan hos försäkringsöver rätts

beslut föres talan hos försäk- domstolen. Talan föres genom be ringsöverdomstolen.

Talan föres svär.

genom besvär.

Talan får föras av den som beslutet angår, om det gått honom emot.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988. I fråga om besvär över beslut
som meddelats före ikraftträdandet gäller den äldre lydelsen av 33 §.

4 Senaste lydelse 1979: 167.

40 Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973: 289)

Härigenom föreskrivs att i 28 § datalagen (1973:289)' ordet ”länsstyrelse”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ordet ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Lagen omtryckt 1982:446.

41 Förslag till
Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrivs att i 54 a § tullagen (1973:670)' ordet ”länsstyrelse”
skall bytas ut mot "länsskattemyndighet”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av 54 a § 1986:315.

42 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 325) om avsättning till
arbetsmiljöfond

Härigenom föreskrivs att i 8, 10, 11 och 19 §§ lagen (1974:325) om
avsättning till arbetsmiljöfond1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

I Senaste lydelse av
8 § 1983:666

10 § 1983: 666

II § 1983:666
19 § 1983:666.

43 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild
investeringsfond

Härigenom föreskrivs att i 7, 9, 10 och 18 §§ lagen (1974:988) om
avsättning till särskild investeringsfond1 ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande
form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
7 § 1983:667

9 § 1983:667

10 § 1983: 667
18 § 1983:667.

44 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:989) om insättning på
investeringskonto för skog

Härigenom föreskrivs att i 7 och 16 §§ lagen (1974:989) om insättning på
investeringskonto för skog ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

45 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att i 6 kap. 5 § kommunallagen (1977: 179) ordet
"länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

SkU 1986/87: 11

46 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd

Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1978:401) om exportkreditstöd
ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

47 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978: 970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst
dels att i 7, 8 och 9 §§ ordet ”skattechefen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”,

dels att i 13 § ordet "länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”,

dels att 12 § skall ha följande lydelse.

i , - '

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §'

Uppskov erhålles endast om den Uppskov erhålles endast om den
skattskyldige framställer ett yr- skattskyldige framställer ett yrkande
om detta hos taxeringsnämn- kande om detta hos taxeringsnämnden
eller, såvida besvär har anförts, den eller, såvida besvär har anförts,

hos länsrätten, eller om besvären hos länsrätten. Yrkandet skall gö skall

prövas av den mellankom- ras på blankett enligt ett formulär

munala skatterätten, hos denna. som riksskatteverket fastställer.

Yrkandet skall göras på blankett Till självdeklarationen skall fogas

enligt ett formulär som riksskatte- två exemplar av blanketten,

verket fastställer. Till självdeklaration
skall fogas två exemplar av
blanketten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Äldre bestämmelse i 12 §
tillämpas intill utgången av juni 1988.

1 Senaste lydelse 1979: 187.

48 Förslag till
Lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979: 189)

Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 §§ bötesverkställighetslagen
(1979: 189) ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

49 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979: 362) om
skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs att i 11, 15 och 16 §§ lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag
ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas
ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

50 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 609) om allmän
investeringsfond

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:609) om allmän investeringsfond' dels

att i 3, 15 och 17 §§ ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”länsskattemyndigheten”,

dels att 14 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §2

Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investeringsfond i fall som avses i 11 § första stycket a)-g)
helt eller delvis har återförts till beskattning,

d) om beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs,

e) om allmän investeringsfond helt eller delvis har överförts till annat
företag och medlen därför skall överföras till annat företags konto för
investering eller

f) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än tre fjärdedelar
av det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond
eller för vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligt bestämmelserna i
2 §.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

I fall som avses i första stycket c) I fall som avses i första stycket c)
skall länsstyrelsen på framställning skall länsskattemyndigheten på

av företaget besluta om utbetalning framställning av företaget besluta

av medel som svarar mot tre fjärde- om utbetalning av medel som sva delar

av den återförda fonden i den rar mot tre fjärdedelar av den åter mån

medlen inte tidigare har åter- förda fonden i den mån medlen inte

gått till företaget. Sådant beslut får tidigare har återgått till företaget.

' Senaste lydelse av
3 § 1986:481
15 § 1986:481
17 § 1983:668.

2 Senaste lydelse 1984: 1091.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SkU 1986/87: 11

inte utan medgivande av taxeringsintendent
fattas förrän taxeringen
för det beskattningsår, då återföringen
har skett, har vunnit laga
kraft.

I fall som avses i första stycket O
skall länsstyrelsen på framställning
av företaget besluta om utbetalning
av det överskjutande beloppet.

Om hinder inte föreligger får sådant
beslut fattas även om taxeringen
för det beskattningsår, då återföringen
har skett, inte har vunnit
laga kraft.

I fall som avses i första stycket f)
skall länsskattemyndigheten på
framställning av företaget besluta
om utbetalning av det överskjutande
beloppet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

51 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979: 610) om allmän
investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1979: 610) om allmän investeringsreserv1
ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse 1986:482.

52 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt vinstkonto1
dels att i 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till vinstkonto skall vid självdeklarationen
lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten.
Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har vinstfond eller som under
beskattningsåret har avvecklat sin vinstfond skall vid självdeklarationen

1 Senaste lydelse av
6 § 1983:670
14 § 1986:483
19 § 1983:670.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SkU 1986/87:11

lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna
skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs
av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från riksbanken
angående insättning på vinstkonto.

Efter anmaning är ett företag,
som avses i 1 §, skyldigt att lämna
uppgifter enligt första stycket. Anmaningen
får utfärdas av chef för
taxeringsenhet elter revisionsenhet,
taxeringsnämnd eller taxeringsintendent.
1 anmaningen får vite föreläggas.
Bestämmelserna om vite
i 123—125 §§ taxeringslagen
(1956: 623) gäller i tillämpliga delar
på sådant vite.

Efter anmaning är ett företag,
som avses i 1 §, skyldigt att lämna
uppgifter enligt första stycket. Anmaningen
får utfärdas av länsskattemyndighet
eller taxeringsnämnd.
I anmaningen får vite föreläggas.
Bestämmelserna om vite i 123—
125 §§ taxeringslagen (1956:623)
gäller i tillämpliga delar på sådant
vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

53 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 296) om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs att i 12 och 13 §§ lagen (1981: 296) om eldsvådefonder
ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

54 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom föreskrivs att i 9, 11, 18, 20, 25, 27, 28, 30 och 31 §§ lagen
(1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar1
ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas
ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
9 § 1983:856
20 § 1985:152
25 § 1985: 114.

55 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att i 8 kap. 5 § lagen (1982: 1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

56 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 1185) om inbetalning på
särskilt investeringskonto'
dels att i 3, 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,
dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till särskilt investeringskonto skall i
självdeklarationen lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till
grund för inbetalningsskyldigheten. Uppgifterna skall lämnas på blankett
enligt formulär som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har särskild investeringsfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin särskilda investeringsfond
skall i självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning
och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på
blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen
skall fogas bevis från riksbanken angående inbetalning på särskilt
investeringskonto.

Efter anmaning är ett företag,
som avses i 1 §, skyldigt att lämna
uppgifter enligt första stycket. Anmaningen
får utfärdas av chef för
taxeringsenhet eller revisionsenhet,
taxeringsnämnd eller taxeringsintendent.
I anmaningen får vite föreläggas.
Bestämmelserna om vite
i 123-125 §§ taxeringslagen
(1956:623) gäller i tillämpliga delar
på sådant vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Senaste lydelse av
3 § 1983:985

6 § 1983:671
14 § 1986:484

19 § 1983:671. 78

57 Förslag till SkU 1986/87:11

Lag om ändring i lagen (1984: 533) om arbetsställenummer
m. m.

Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer
m. m. ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

58 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984: 1090) om inbetalning på
förnyelsekonto

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984: 1090) om inbetalning på
förnyelsekonto'

dels att i 3, 6, 14, 16 och 19 §§ ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet” i motsvarande form,

dels att 15 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Företag som skall betala in medel till förnyelsekonto skall i självdeklarationen
lämna uppgifter om beräkningen som skall ligga till grund för inbetalningsskyldigheten.
Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär
som fastställs av riksskatteverket.

Företag som vid beskattningsårets utgång har förnyelsefond eller som
under beskattningsåret har avvecklat sin förnyelsefond skall i självdeklarationen
lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling.
Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som
fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas bevis från
riksbanken angående inbetalning på förnyelsekonto.

Efter anmaning är ett företag. Efter anmaning är ett företag,
som avses i 1 §, skyldigt att lämna som avses i 1 §, skyldigt att lämna

uppgifter enligt första stycket. An- uppgifter enligt första stycket. An maningen

får utfärdas av chef för maningen får utfärdas av länsskat taxeringsenhet

eller revisionsenhet, temyndighet eller taxeringsnämnd,

taxeringsnämnd eller taxeringsin- I anmaningen får vite föreläggas.

tendent. I anmaningen får vite före- Bestämmelserna om vite i 123—

läggas. Bestämmelserna om vite 125 §§ taxeringslagen (1956:623)

i 123-125 §§ taxeringslagen gäller i tillämpliga delar på sådant
(1956:623) gäller i tillämpliga delar vite.
på sådant vite.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

' Senaste lydelse av 14 § 1986:485.

59 Förslag till SkU 1986/87: 11

Lag om ändring i lagen (1985: 533) om skatteutjämningsavgift

Härigenom föreskrivs att i 7 och 9 §§ lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift1
ordet ”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot
”länsskattemyndighet” i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Senaste lydelse av
7 § 1986:495
9 § 1986:495.

60 Förslag till
Lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986: 617)

Härigenom föreskrivs att i 8 § utsökningsregisterlagen (1986:617) ordet
”länsstyrelse” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsskattemyndighet”
i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Motionerna

SkU 1986/87:11

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla mellankommunala
skatterätten (MKSR),

2. att riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa allmänna ombudet
för mellankommunala mål (AO),

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om nya bestämmelser om
begränsning av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för skattemyndigheternas
diarieföring av överklagande till domstol (9 kap. 1 och 2 §§
sekretesslagen),

4. att riksdagen hos regeringen begär ett mera detaljerat förslag om
sammansättningen av skattenämnderna,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag att till ordförande och vice
ordförande i skattenämnderna skall förordnas tjänsteman i skatteförvaltningen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag att skattemyndigheten skall sorn
första instans få fatta beslut om eftertaxering,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag att länsskattemyndighet skall till
skattemål få utse tjänsteman hos berörd lokal skattemyndighet som har
meddelat det överklagade beslutet att såsom ombud företräda det allmänna.

1986/87:Skl26 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att mellankommunala skatterätten och den till
denna knutna AO-funktionen bibehålls,

2. att riksdagen beslutar att det allmännas processföring skall ske i enlighet
med det av skatteförenklingskommittén föreslagna alternativ Al., innebärande
att det allmännas ombud skall vara självständigt i förhållande till
skatteförvaltningen i övrigt,

3. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om ändring av 9
kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen,

4. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om att skattemyndigheten
som första instans skall få fatta beslut om eftertaxering,

5. att riksdagen avslår propositionen i vad avser förslag om förändrad
beslutsordning för förenklade självdeklarationer.

1986/87:Skl27 av Stig Josefson m.fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lokala samhällsmyndigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om taxeringsorganisationen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om det allmännas processföring.

6 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1985/86

SkU 1986/87:11

1985/86:Sk288 av Karin Söder m. fl. (c), vari - med hänvisning till motion
1985/86:N267 — och såvitt nu är i fråga yrkas

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om sänkt
preliminär B-skatt till 100 % av föregående års slutliga skatt,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande begränsning och koncentration av företagens uppgiftslämnande
till myndigheter,

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av reglerna
om skyldigheten för företagsledare m. fl. i fåmansföretag att avge deklarationsblankett
10.

1985/86: Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari såvitt nu är i fråga yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande tidsgräns för beslut om avvikelse från självdeklaration,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration
i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
taxeringsrevision i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande tidsgräns för behandlingen av besvär i länsrätt och
mellankommunal skatterätt,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
anstånd med erläggande av skatt vid besvär enligt vad som anförts i
motionen,

15. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
skattetillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen
i vad avser betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar avskaffa lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

1985/86:Sk567 av Görel Thurdin (c), vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den enskilda människans
situation på grund av långa skatteprocesser.

1985/86:Sk704 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), vari - med hänvisning till motion
1985/86:K207 - och såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen beslutar att avskaffa lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

1985/86:Sk705 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen
beslutar att uttaget för jordbrukare med preliminär B-skatt fr. o. m. uppbördsåret
1986/87 skall vara 100% av den slutliga skatt som påförts den
skattskyldige året före inkomståret.

1985/86:Sk707 av Bengt Harding Olson (fp) och Elver Jonsson (fp), vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i
taxeringslagen som i motionen anförts om taxeringsintendentens roll i
skatteprocessen.

1985/86:Sk709 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp), vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i uppbörslagen som i
motionen anförts angående utvidgade möjligheter till anstånd med betalning
av tvistig skatt enligt taxeringsbeslut.

1985/86:Sk710 av Rolf Dahlberg (m) och Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär ett förenklat förfarande för ansökan om
förtidsåterbetalning av överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen
anförts.

1985/86:Sk712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av A-skattetabellerna i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1985/86:Sk713 av Sten Andersson i Malmö (m) och Gullan Lindblad (m),
vari yrkas att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder för att en
redovisning av lönekostnader och sociala avgifter skall göras på kontrolluppgiften
inför deklarationen från den 1 januari 1986.

1985/86:Sk714 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) och Karl-Gösta
Svenson (m), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande
att uppbörden av källskatt och arbetsgivaravgifter ändras till att ske
varannan månad.

1985/86:Sk715 av Anders Andersson (m) och Karl Björzén (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

Härigenom föreskrivs att orden ”120 procent” i 13 § första stycket uppbördslagen
(1953:272) skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag den enligt därpå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången i fråga om preliminär skatt för uppbördsåret 1987/88.

1985/86:Sk718 av Bo Lundgren m. fl. (m, fp, c), vari såvitt nu är i fråga yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts i fråga om taxeringsnämnds omprövning av taxeringsbeslut,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre motiverade avvikelser från självdeklaration.

1985/86:Sk719 av Margit Gennser (m) och Olle Aulin (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
tiden för avlämnande av självdeklaration.

SkU 1986/87:11

1985/86:Sk720 av Ivar Virgin (m), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om borttagandet av kvarskatteavgift
i samband med annuitet på avdikningslån.

1985/86:Sk721 av Rosa Östh (c) och Kerstin Göthberg (c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att sista dag för fyllnadsinbetalning av skatt
flyttas från den 30 april till annan lämpligare dag.

1985/86:Sk904 av Anders Andersson (m) och Karl Björzén (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
avveckling av taxeringslagens bestämmelser om skattetillägg och eventuell
justering av skattelagstiftningen i övrigt med anledning av en sådan
förändring.

Yttrande från annat utskott

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen och motionerna såvitt de avser frågan om ändring i 9 kap. 1 och
2 §§ sekretesslagen (1980:100). Yttrandet (KU 1986/87:8 y) har fogats som
bilaga till betänkandet.

Utskottet

Inledning

Ett omfattande reformarbete pågår sedan lång tid tillbaka för att förbättra
taxeringsorganisationen och förenkla skattesystemet. Avsikten är att förenkla
de materiella reglerna och på olika sätt skapa goda förutsättningar för
arbetet i första instans genom att förbättra beslutsfunktionerna och möjligheterna
till omprövning och rättelse.

Den mest omfattande reformen hittills är den av riksdagen våren 1985
beslutade nyordningen med en förenklad självdeklaration (prop. 1984/
85:180, SkU 60, rskr. 375). Den innebär att ca fyra miljoner löntagare och
pensionärer fr. o. m. taxeringsåret 1987 kan använda sig av en starkt
förenklad deklarationsblankett. Samtidigt förenklas de materiella beskattningsreglerna,
bl. a. genom höjda schablonavdrag. Vidare beslutade riksdagen
våren 1986 i bl. a. förenklingssyfte att avskaffa sambeskattningen av
makars B-inkomster (prop. 1985/86:130, SkU 40, rskr. 332) och slopa den
kommunala garanti- och utbobeskattningen (prop. 1985/86:150 bil. 1, SkU
50, rskr. 360). För juridiska personer har kommunaltaxeringen redan
tidigare slopats.

Som ett led i arbetet med att förbättra taxeringsorganisationen beslutade
riksdagen förra hösten om en ny sammanhållen skatteförvaltning (prop.
1985/86:55, BoU 11, SkU 2 y, rskr. 82). Beslutet innebär bl. a. att skatteförvaltningen
bryts ut ur länsstyrelserna och bildar självständiga länsskattemyndigheter
under riksskatteverkets (RSV) ledning. Den nya organisationen
träder i kraft den 1 januari 1987.

I den nu aktuella propositionen tar regeringen upp dels vissa följdfrågor
med anledning av de angivna reformerna, dels vad som i framtiden bör gälla
beträffande mellankommunala skatterätten och allmänna ombudet för

SkU 1986/87:11

mellankommunala mål, dels ordningen för ingivande av besvär på skatteområdet
med anledning av de av riksdagen i april 1986 antagna förslagen till ny
förvaltningslag och ändringar i förvaltningsprocesslagen (prop. 1985/86:80,
KU 21, rskr. 202).

I propositionen lägger regeringen vidare fram principförslag till ett nytt
taxeringsförfarande på grundval av skatteförenklingskommitténs betänkande
(SOU 1985:42) Förenklad taxering. Till denna del finns således inte några
lagförslag. Sedan riksdagen har fattat principbeslutet om en samordning av
beslutsfunktionerna och ett utvidgat omprövningsförfarande skall skatteförenklingskommittén
fortsätta arbetet med reformen och i ett senare betänkande
lägga fram detaljförslag. Avsikten är att det nya taxeringsförfarandet
- åtminstone delvis - skall kunna genomföras i samband med 1990 års
taxering.

Utskottet kommer först att behandla de principfrågor som tas upp i
propositionen och sedan övergå till de aktuella lagregleringsfrågorna. Med
anledning av propositionen har väckts motioner med yrkanden om avslag på
och ändringar i vissa av förslagen. Även motioner från den allmänna
motionstiden vid förra riksmötet innehåller yrkanden som direkt eller
indirekt knyter an till frågor som behandlas i propositionen och som därför
tas upp i det här sammanhanget. Slutligen behandlar utskottet vissa andra
motionsyrkanden avseende taxering och uppbörd, vilka med hänsyn till sitt
innehåll ansetts lämpligen böra tas upp i detta betänkande.

Principförslag om förenklad taxering
Beslutsorganisationen

I propositionen föreslås bl. a. att beslut om taxering skall fattas av de lokala
skattemyndigheterna och länsskattemyndigheterna och att i var och en av
dessa myndigheter skall finnas en skattenämnd med förtroendevalda lekmän.
Till ordförande och vice ordförande i skattenämnden skall enligt
förslaget förordnas tjänstemän inom skatteförvaltningen, företrädesvis från
den egna myndigheten.

Kjell Johansson m. fl. (fp) begär i motion Skl25 bl. a. ett mera detaljerat
förslag i olika avseenden. Vidare yrkar motionärerna avslag på propositionen
i vad den avser frågan om ordförande och vice ordförande i skattenämnd.
De anser att även kompetenta lekmän skall kunna inneha dessa poster.

Även Stig Josefson m. fl. (c) kritiserar i motion Skl27 förslaget om
beslutsorganisationen. Enligt motionärerna bör skattenämnderna fatta
samtliga beslut men med möjlighet att delegera vissa typer av ärenden till
föredragande tjänstemän. De anser även att nämnderna bör ha förtroendevald
ordförande och vice ordförande.

I propositionen (s. 122 f. och s. 146 f.) uttalar sig finansministern i stora
drag om fördelningen av beslutskompetensen mellan tjänstemän och skattenämnd.
Som exempel på ärendetyper som bör avgöras av skattenämnd
nämns ärenden angående omprövning och eftertaxering samt andra taxeringsbeslut
som rymmer svårare skälighets- och bedömningsfrågor med
kännbara ekonomiska konsekvenser för den skattskyldige. Däremot bör
otvistiga ärenden av rutinkaraktär kunna avgöras av tjänstemän. Enligt

SkU 1986/87:11

finansministern kan någon detaljreglering om beslutsfunktionerna knappast
förekomma, men han avser att i ett senare sammanhang återkomma med
mera preciserade riktlinjer och eventuella författningsförslag.

Utskottet kan för sin del ställa sig bakom det förslag till en ny beslutsorganisation
som presenteras i propositionen. Med den nya organisationen bör
enligt utskottets mening taxeringsarbetet i framtiden kunna bedrivas mera
effektivt än i dag, samtidigt som fördelarna med ett medborgerligt inflytande
tas till vara i de fall där det är särskilt önskvärt. Att nu ta ställning till olika
detaljfrågor med avseende på den nya organisationen kan emellertid inte
komma i fråga, utan detta bör anstå tills konkreta förslag föreligger. Med det
sagda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna
Skl25 yrkande 4 och 5 samt Skl27 yrkande 2.

I motion Skl27 av Stig Josefson m. fl. (c) begärs bl. a. ett tillkännagivande att
man även överväger i vilken utsträckning taxeringsverksamheten kan
samordnas med annan statlig verksamhet i en s. k. lokal samhällsmyndighet,
som skulle bestå av bl. a. den nuvarande lokala skattemyndigheten.

Utskottet har tidigare - samtidigt som utskottet helt allmänt ställt sig
positiv till en decentralisering av statsförvaltningen och en förstärkning av
det lokala inflytandet - framhållit skatteförvaltningens karaktär av en för
riket gemensam angelägenhet där krav ställs på en enhetlig praxis samt en
jämlik och rättvis behandling av alla skattskyldiga i landet. Utskottet
vidhåller denna uppfattning men vill samtidigt erinra om att finansministern i
återkommande sammanhang betonat att tyngdpunkten i förfarandet bör
förskjutas nedåt mot skattemyndigheten, vilket i viss mån tillgodoser
motionärerna. Med det anförda avstyrker utskottet även motion Skl27
yrkande 1.

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering

I propositionen föreslås att länsskattemyndigheter och lokala skattemyndigheter
som första instans skall få fatta beslut om eftertaxering.

I motionerna Skl25 av Kjell Johansson m. fl. (fp) och Skl26 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna
anser det vara av stor principiell betydelse att en skattskyldig får sitt
mål prövat av domstol i första instans.

Avsikten är att talan om eftertaxering även i fortsättningen skall kunna
väckas direkt i länsrätten. Därmed undviker man den fördröjning som en
obligatorisk skattemyndighetsprövning skulle kunna innebära i svårbedömda
och tvistiga fall. Om även skattemyndigheterna blir behöriga att meddela
beslut om eftertaxering skapar man förutsättningar för en samordning med
andra skatteslag så att de t. ex. vid s. k. integrerade revisioner kan fatta beslut
för samtliga berörda skatter. Som anförs i propositionen kan man också
uppnå en klar förbättring när det i samband med granskning av det löpande
årets deklaration uppmärksammas utelämnade inkomster som avser löpande
och tidigare år. Kan myndigheten pröva samtliga sådana ärenden vid ett enda
tillfälle bör beslutsprocessen kunna bli avsevärt snabbare och smidigare än
för närvarande. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker
motionerna Skl25 yrkande 6 och Skl26 yrkande 4.

SkU 1986/87:11

Det allmännas processföring

SkU 1986/87:11

Det allmännas processföring i taxeringsmål sköts för närvarande av taxeringsintendenter
vid besvärsenheten inom länsstyrelsens skatteavdelning.
Med taxeringsintendent avses också skattechefen som bl. a. skall bevaka det
allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likformiga
och rättvisa.

Principbeslutet 1985 om en ny sammanhållen skatteförvaltning innebär att
länsstyrelsernas skatteavdelningar den 1 januari 1987 bryts ut ur länsstyrelserna
och bildar egna myndigheter, länsskattemyndigheter, en i varje län.
Tillsammmans med RSV och de lokala skattemyndigheterna kommer
länsskattemyndigheterna att bilda en renodlad och sammanhållen beskattningsorganisation.
Samtidigt avvecklas skattechefsinstitutet.

I överensstämmelse med tankegångarna i principbeslutet föreslås i propositionen
att det allmännas talan i skattemål i ett framtida taxeringsförfarande
skall vara en uppgift för beskattningsmyndigheterna som sådana. Om den
skattskyldige överklagar ett taxeringsbeslut skall enligt förslaget länsskattemyndigheten
svara för processföringen för det allmänna, och en överordnad
myndighet skall få föra talan om ändring i en lägre myndighets beslut. Detta
innebär att länsskattemyndighet skall få överklaga beslut av lokal skattemydighet
medan RSV skall få överklaga beslut av länsskattemyndighet.

I motionerna Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) och Skl27 av Stig
Josefson m. fl. (c) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna
förordar en ordning som i stort sett motsvarar den nu gällande, dvs.
funktionellt fristående allmänna ombud som administrativt är knutna till
skatteförvaltningen. Motionärerna bakom motion Skl26 anser även att
RSV:s roll i sammanhanget enbart borde vara ledande och samordnande.

En viktig målsättning med det nya taxeringsförfarandet är att skattemyndigheterna
i hela landet uppträder enhetligt och konsekvent gentemot de
skattskyldiga. Mot den bakgrunden är det enligt utskottets uppfattning
viktigt att det allmänna i en process företräds av en representant med stark
bindning till skatteförvaltningen, så att även processverksamheten så långt
det är möjligt samordnas med övrig beskattningsverksamhet. Antalet mål
som kommer att prövas av domstol på skattemyndigheternas initiativ torde
med hänsyn därtill minska kraftigt i förhållande till i dag och främst avse fall
där tveksamhet råder om rättsläget och behov finns av ett prejudicerande
avgörande. Det allmännas talan bör - som föreslagits i propositionen - i
sådana fall föras av länsskattemyndighet och RSV. När det gäller att
uppträda som motpart i mål där den skattskyldige överklagar finns det enligt
utskottets mening inga principiella hinder mot att myndigheten som sådan
fullgör partsfunktionen. Så är för övrigt fallet i fråga om många andra
förvaltningsområden. Utskottet vill i sammanhanget - i likhet med finansministern
- betona de starka krav på objektivitet som ställs på skattetjänstemännen
inkl. processförarna. De skall alla ha målet inriktat på att nå riktiga
och rättsenliga beskattningsbeslut.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del
och avstyrker motionerna Skl26 yrkande 2 och Skl27 yrkande 3.

Ett annat förslag i propositionen går ut på att en länsskattemyndighet får -om det är lämpligt - utse tjänsteman hos den lokala skattemyndighet som
har meddelat det överklagade beslutet att såsom ombud företräda det
allmänna.

Kjell Johansson m. fl. (fp) anser i motion Skl25 bl. a. att detta är
oacceptabelt av principiella skäl och yrkar därför avslag på propositionen i
denna del.

Utskottet finner - liksom finansministern - att det kan vara lämpligt med
en delegationsmöjlighet i vissa fall och avstyrker motion Skl25 i denna del.

I en motion från förra riksmötet, Sk707, yrkar Bengt Harding Olson och
Elver Jonsson (båda fp) att taxeringsintendentens roll i skatteprocessen
ändras och görs mindre offensiv och mer lik åklagarens roll i den allmänna
straffprocessen.

Utöver det som redan anförts ovan vill utskottet i sammanhanget tillägga
att beslut om beskattning är ett led i en fördelning av den samlade kostnaden
för statens och kommunernas verksamhet. Genom beskattningen fastläggs
efter noggrant bestämda regler hur mycket var och en med hänsyn till sin
förmåga skall bidra med till de gemensamma kostnaderna. Det är i detta
sammanhang inte fråga om att bestämma någon form av straff och man kan
inte dra någon direkt parallell mellan taxeringsintendent och allmän
åklagare. Med det sagda avstyrker utskottet motion Sk707.

Lagreglering

Förutom principförslag till ett nytt taxeringsförfarande innehåller propositionen
förslag till lagreglering av vissa frågor som i huvudsak föreslås träda i
kraft den 1 januari 1987.

Mellankommunala skatterätten m. m.

I propositionen föreslås att mellankommunala skatterätten (MKSR) avvecklas
den 1 juli 1988. Domstolens verksamhet skall enligt förslaget övertas av
länsrätterna, och den nuvarande mellankommunala målgruppen skall i
princip fördelas mellan alla länsrätter. En möjlighet skall dock öppnas att till
en länsrätt föra samman sådana mål från olika länsrätter som har nära
samband med varandra. Uppgiften att föra det allmännas talan i de mål som
nu handläggs i mellankommunala skatterätten läggs i princip på länsskattemyndigheterna.
Det nuvarande allmäna ombudet (AO) för mellankommunala
mål avskaffas.

I motionerna Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och i Skl26 av Knut
Wachtmeister m. fl. (m) framhålls vikten av att behålla MKSR som en väl
fungerande domstol för storföretagens ofta komplicerade taxeringsmål. Som
en följd av denna inställning yrkar motionärerna att såväl MKSR som
AO-funktionen bibehålls.

Utskottet vill inte bestrida att det finns behov av en viss samordning på
domstolsnivå av mål angående storföretagens taxeringar som ofta avser
komplicerade skattefrågor och betydande belopp. De synpunkter som kan
tala för att storföretagens taxeringar hålls samman motiverar dock inte ett

SkU 1986/87:11

bibehållande av en helt fristående specialdomstol vid sidan av de ordinarie
förvaltningsdomstolarna. En tillräcklig samordning kan uppnås genom att —
såsom även föreslås i propositionen — ge länsrätterna möjlighet att föra
samman sådana mål som har nära samband med varandra. Med det anförda
tillstyrker utskottet propositionen om en avveckling av MKSR och avstyrker
motionerna Sk 125 yrkande 1 och Sk 126 yrkande 1 i denna del.

Utskottet biträder också propositionens förslag att föra över det allmännas
talerätt från de allmänna ombuden i mellankommunala mål till regional nivå,
vilket enligt utskottet ligger i linje dels med den föreslagna fördelningen av de
mellankommunala målen på domstolssidan, dels med riksdagens principbeslut
år 1985 att inrätta särskilda länsskattemyndigheter och avveckla
skattechefsinstitutet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionerna i
denna del.

Registrering och sekretess

Den ändrade ordningen för ingivande av besvär, som föreslås i propositionen
i anslutning till den nya förvaltningslagen, innebär bl. a. att de lokala
skattemyndigheterna kommer att få hantera överklaganden som för närvarande
ges in direkt till länsrätterna.

Mot bakgrund av denna nya ordning föreslås i propositionen en begränsning
av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för skattemyndigheternas
diarieföring av överklaganden till domstol. För uppgifter som med
anledning av ett överklagande till domstol registreras hos myndighet enligt 15
kap. 2 § första stycket 3 eller 4 sekretesslagen skall således sekretess gälla
endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften
röjs. Enligt gällande rätt råder s. k. absolut sekretess, dvs. utan skaderekvisit,
för alla uppgifter i skatteärenden hos andra myndigheter än tullverket och
domstolarna; beslut i skatteärenden är dock i princip undantagna. Avsikten
med ändringen är att undvika att dubbla diarier behöver föras beträffande
besvär till domstol.

I två motioner Skl25 av Kjell Johansson m.fl. (fp) och Skl26 av Knut
Wachtmeister m,fl. (m) yrkas avslag på propositionen i vad avser förslaget
till ändring i 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen. Motionärerna hänvisar till vad
lagrådet i detta hänseende anfört om att underlaget för förslaget inte är
tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av det.

Konstitutionsutskottet noterar i sitt yttrande att propositionen efter
lagrådets påpekande ändrats i förhållande till lagrådsremissen. Det ursprungliga
förslaget avsåg en generell uppmjukning av sekretessen i vad
gäller skattemyndigheternas diarieföring. Efter lagrådets kritik fick paragrafen
den i propositionen angivna lydelsen, som också föreslogs av lagrådet
som ett alternativ till förslaget i lagrådsremissen. Med det anförda har
konstitutionsutskottet förklarat sig inte ha någon erinran mot propositionsförslaget
i denna del.

Med instämmande i vad konstitutionsutskottet anfört tillstyrker skatteutskottet
propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena Skl25
yrkande 3 och Sk 126 yrkande 3.

SkU 1986/87:11

Taxeringsnämndsombud

I propositionen föreslås att det fr. o. m. 1987 års taxering och tills det nya
taxeringsförfarandet genomförts, kanske med början vid 1990 års taxering,
införs en modifierad beslutsordning. Länsskattemyndigheten skall nämligen
få förordna en tjänsteman vid myndigheten eller en lokal skattemyndighet
(taxeringsnämndsombud) att biträda ordföranden i arbetet med de förenklade
deklarationerna. Taxeringsnämnden föreslås bli beslutför med taxeringsnämndsombudet
ensamt vid beslut om taxering som grundar sig på förenklad
självdeklaration och som inte föranleder någon avvikelse från uppgifterna i
deklarationen.

I motion Skl26 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna anser det inte vara meningsfullt att
under en övergångsperiod flytta beslutsbehörigheten från en taxeringsnämnd
till en av länsskattemyndigheten förordnad tjänsteman.

Den förenklade självdeklarationen införs vid 1987 års taxering. Såvitt man
i dag kan bedöma kommer större delen av dessa deklarationer att leda till
beslut om taxering enligt lämnade uppgifter, varför man i fråga om dessa
deklarationer kan tala om ett rutinmässigt beslutsförfarande. De förenklade
deklarationerna måste normalt resultera i beslut så tidigt att de skattskyldiga
kan få meddelande om taxeringen senast vid utgången av juni månad
taxeringsåret. Enligt utskottets mening talar redan dessa omständigheter för
en lösning där rutinuppgifterna sköts och beslutas av en till skattemyndigheterna
knuten tjänsteman. Denne kan på ett snabbt sätt få t. ex. registeruppgifter
och liknande uppgifter som han behöver från skattemyndigheterna.
Denna ordning resulterar i att taxeringsnämndens ordförande har större
möjligheter att ägna sig åt mer komplicerade ärenden.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motion Skl26 yrkande 5.

Förutom de förslag till lagreglering som utskottet behandlat särskilt i detta
betänkande föreslås i propositionen bl. a. lagändringar föranledda av den
redan beslutade omorganisationen av skatteförvaltningen. Under utskottsbehandlingen
har uppmärksammats att riksdagens principbeslut förra hösten
föranleder ytterligare lagändringar — utöver de som intagits i propositionen.
Med anledning härav förordar utskottet att i förekommande paragrafer i
kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller
medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige och i kungörelsen (1969:5)
om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning skall ordet ”länsstyrelsen”
bytas ut mot ”länsskattemyndigheten”.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

Övriga frågor
Taxering

Förenklad självdeklaration m. m.

I motion Sk719 begär Margit Gennser och Olle Aulin (båda m) att ordinarie
tiden för fysiska personers avlämnande av självdeklaration skall utsträckas

SkU 1986/87:11

till den 1 mars och i motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs
ändrad självdeklaration med förtryckta inkomstuppgifter.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen nyligen har beslutat att
ändra sista dag för att avlämna självdeklaration taxeringsåret 1987 till den 10
mars med anledning av uppkomna förseningar i förberedelsearbetet inför
taxeringen på grund av stridsåtgärder på den offentliga arbetsmarknaden
under hösten 1986 (prop. 1986/87:64, SkU 14, rskr. 25). Tidigare har
emellertid utskottet avstyrkt en allmän förlängning av den ordinarie deklarationstiden
till den 1 mars med hänsyn till möjligheterna att få anstånd i
enskilda fall om kravet på en förlängd deklarationstid stödde sig på
beaktansvärda skäl.

Utskottet vidhåller denna ståndpunkt och vill dessutom betona att det
främsta skälet till att man våren 1985 valde en deklarationsmetod med
försäkran angående innehållet i kontrolluppgifter i stället för en metod med
förtryckta inkomstuppgifter var att i det senare fallet skulle deklarationstiden
förlängas med minst två månader. En senarelagd deklarationstidpunkt skulle
bl. a. motverka strävandena mot en utskrift av slutskattesedlarna i juni
månad under taxeringsåret.

I samband med behandlingen av propositionen angående förenklad
självdeklaration prövade och avstyrkte utskottet ett liknande motionsyrkande
som Sk501 yrkande 8. Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att
uttala sig om effekterna av den förenklade självdeklarationen innan den
börjat användas.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk719 och Sk501 yrkande

Taxeringsperiodens längd m. m.

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att tiden för beslut om
avvikelse från självdeklaration skall utgå senast en månad före taxeringsperiodens
utgång. Skulle tidsgränsen inte följas får beslut om avvikelse ej leda
till ändrad taxering. Motionärerna bakom motion Sk718, Bo Lundgren m. fl.
(m, fp, c), anser att under oktober månad taxeringsåret skall endast
omprövningsbeslut få fattas. Motionärerna efterlyser även bättre motiverade
avvikelse beslut.

I det taxeringsförfarande som föreslagits i förevarande proposition blir
visserligen behovet av en bestämd taxeringsperiod inte lika påtagligt som för
närvarande men som finansministern påpekar är det lämpligt med vissa fasta
hållpunkter, bl. a. för att ange när den skattskyldige senast skall få besked om
sin taxering. Finansministern redovisar i propositionen vissa överväganden
rörande taxeringsperiodens längd och när de skattskyldiga skall få besked om
sin taxering; dock utan att lämna några förslag till riksdagen. Avsikten är att
frågan om taxeringsperiodens längd skall utredas ytterligare, och finansministern
utgår från att detta skall kunna göras i samband med ställningstagandet
till skatteförenklingskommitténs kommande betänkande om detaljutformningen
av de behandlade förslagen.

Utskottet förutsätter att även frågor om besluts- och underrättelseformer
kommer att utredas i det sammanhanget.

SkU 1986/87:11

Resultatet av detta utredningsarbete bör enligt utskottet avvaktas innan
ställning tas till de frågor motionärerna aktualiserat. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Besvär hos länsrätt

I motion Sk501 yrkar Knut Wachtmeister m. fl. (m) att besvär i länsrätt resp.
mellankommunal skatterätt skall vara prövade senast vid utgången av året
efter taxeringsåret. På något längre sikt bör tiden sträcka sig till utgången av
taxeringsperioden efter den taxering besvären avser.

Utskottet har tidigare framhållit att det inte är lämpligt att införa särskilda
tidsfrister för handläggningen i länsrätt eller kammarrätt. Utskottet vidhåller
denna ståndpunkt men vill samtidigt framhålla att det i proposition 1986/
87:47 föreslagna omprövningsförfarandet bör leda till att balanserna i
länsrätterna och därmed också handläggningstiderna avsevärt förkortas.
Härigenom torde syftet med motionen vara i viss mån tillgodosett och
utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Taxeringsrevision

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas även ändrade regler
för taxeringsrevision så att revisionen endast får avse kontroll att en
deklarations- eller uppgiftsskyldig fullgjort sin egen skyldighet enligt taxeringslagen.

Yrkandet riktar sig mot den nya lag om utredning för beskattning som
utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS-utredningen)
föreslagit i sitt slutbetänkande (SOU 1986:39) Skatteutredningar och
som för närvarande bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på regeringens
ställningstagande till USS-utredningens förslag avstyrker utskottet motion
Sk501 yrkande 9.

Skattetillägg

I samband med införandet av det förenklade deklarationsförfarandet
bestämde riksdagen att något skattetillägg inte längre skall utgå för de fall då
en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst eller
kapital och som rättats eller hade kunnat rättas med ledning av en
kontrolluppgift enligt 37 § taxeringslagen som varit tillgänglig för taxeringsnämnden
före taxeringsperiodens utgång.

I motion Sk904 av Anders Andersson och Karl Björzén (båda m) yrkas en
avveckling av taxeringslagens bestämmelser om skattetillägg och i motion
Sk501 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas ändrade regler om skattetillägg
så att hänsyn alltid skall kunna tas till omständigheterna i det enskilda fallet.

Utskottet har i olika sammanhang framhållit vikten av att förenkla
deklarations- och taxeringsarbetet och att förenklingen förutsätter schabloner
som är lätta att tillämpa. Från denna utgångspunkt är ett administrativt
sanktionssystem med enkla och klara gränsdragningar att föredra framför ett
mera nyanserat system. Ett bifall till yrkandena i motionerna leder — såvitt
utskottet kan bedöma — inte till några förenklingar utan till antingen
ytterligare nyansering av systemet eller en återgång till ett system med enbart
straffrättsliga påföljder. Med hänsyn härtill och då — enligt vad utskottet

SkU 1986/87:11

erfarit - regeringskansliet har bestämmelserna om skattetillägg under
överväganden avstyrker utskottet motionerna Sk904 och Sk501 yrkande 15.

Uppbörd

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar

I syfte att minska användningen av grå arbetskraft infördes lagen (1982:1006)
om avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdragsersättningar (prop.
1982/83:11, SkU 1983/84:5) (AUL). Hösten 1983 genomfördes vissa lättnader
för småhus- och lägenhetsägare (prop. 1982/83:177, SkU 1983/84:5).

I motion Sk501 av Knut Wachtmeister m.fl. (m) och Sk704 av Ulf
Adelsohn m.fl. (m) yrkas avskaffande av lagen. Motionärerna anser att
lagen inte är nödvändig mot bakgrund av redan gällande uppbördsbestämmelser.

Utskottet (SkU 1984/85:49) avstyrkte ett likalydande yrkande våren 1985
med motiveringen att det då var för tidigt att uttala sig om effekterna av
lagstiftningen.

För närvarande övervägs inom regeringskansliet en vidareutveckling av
socialavgiftsutredningens förslag angående möjligheterna att knyta skyldigheten
att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter närmare reglerna
om utfärdande av skattsedlar. Enligt vad utskottet erfarit kommer i det
sammanhanget även frågan om AUL:s framtid att övervägas. I avvaktan på
resultatet därpå avstyrker utskottet motionerna Sk501 yrkande 17 och Sk704
yrkande 2.

Arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt

Enligt 75 § uppbördslagen är arbetsgivare ansvarig för arbetstagares skatt om
arbetsgivaren utan skälig anledning underlåter att göra skatteavdrag. 44 §
uppbördslagen ger arbetsgivaren möjlighet att få besked huruvida han är
skyldig att göra skatteavdrag eller ej. Har han följt ett besked att ej göra
avdrag anses han i praxis ha haft ”skälig anledning”.

I motion Sk501 yrkar Knut Wachtmeister m.fl. (m) ändring i reglerna
avseende arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt. Motionärerna
anser att 75 § uppbördslagen bör kompletteras så att det klart framgår att
hänsyn skall tas till omständigheterna i det enskilda fallet vid bedömingen av
om arbetsgivaren haft skälig anledning att göra skatteavdrag eller inte.

Utskottet vill erinra om att riksdagen inom kort kommer att ta ställning till
ett förslag från regeringen om en möjlighet att efterge skyldigheten att betala
arbetsgivaravgifter (prop. 1986/87:16, SfU 4). Eftergiftsgrund eller skälig
anledning att underlåta skatteavdrag enligt 75 § uppbördslagen skall enligt
förslaget anses föreligga om en arbetsgivare i ett visst fall inte insåg att han
var arbetsgivare och med hänsyn till föreliggande omständigheter måste
anses ha saknat anledning räkna med att han var arbetsgivare. Om
uppdragstagaren var registrerad till preliminär A-skatt får dock eftergift
medges endast om särskilda skäl föreligger.

Med det anförda får yrkande 16 i motion Sk501 anses tillgodosett.
Utskottet avstyrker motionen i denna del.

SkU 1986/87:11

Uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift

SkU 1986/87:11

Med verkan fr. o. m. 1985 (prop. 1983/84:167, SfU 28, SkU 13 y, rskr. 369)
gäller samlad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Den 18:e i varje
månad skall en gemensam uppbördsdeklaration för källskatt och arbetsgivaravgifter
avges.

I motion Sk714 av förste vice talman Ingegerd Troedsson och Karl-Gösta
Svenson (båda m) pekar motionärerna på bl. a. de problem i form av
likviditetsindragningar som de nya bestämmelserna inneburit för inte minst
småföretagarna. De yrkar därför en återgång till uppbörd varannan månad.

Redan i förarbetena (prop. s. 78 ff. och SfU s. 7) till den nya lagstiftningen
kommenterades och avfärdades arbetsgivarnas likviditetsproblem i sammanhanget.
Enligt finansministern skulle arbetsgivarna visserligen få en viss
likviditetsförsämring, men det tidigare systemet gav i vissa fall krediter till
näringslivet som inte var avsedda och socialförsäkringsutskottet framhöll att
det förhållandet att arbetsgivarna på grund av brister i uppbördssystemet
kunnat göra likviditets- och räntevinster inte kunde tas till intäkt för att staten
skulle underlåta att vidta åtgärder för att rätta till bristerna. Enligt vad
utskottet erfarit är arbetsgivarna genomgående nöjda med reformen. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Sk714.

Företagens uppgiftsskyldighet

Enligt förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av
uppgifter från näringsidkare och kommuner skall myndigheterna samråda
med företagens uppgiftslämnardelegation. Den s. k. normgruppen (inom
industridepartementet) är en sammanhållande länk och pådrivande kraft i
arbetet att skapa färre och enklare regler samt bättre regeltillämpning
gentemot näringslivet.

I motion Sk288 yrkar Karin Söder m. fl. (c) att företagens skyldighet att
lämna uppgifter av olika slag bör begränsas och koncentreras och att
riksdagen begär en översyn av skyldigheten för fåmansföretagare att avge
deklarationsblankett 10.

Utskottet kan konstatera att åtskilliga insatser har gjorts på skatte- och
avgiftsområdet för att förenkla och minimera uppgiftslämnandet och som
exempel kan nämnas den samordnade uppbörden. Vidare vill utskottet
framhålla att det pågår utredningsarbete som kan komma att leda till enklare
deklarationsförfarande även för företagarna. RSV har en särskild grupp med
uppdrag att föreslå förenklingar vari ingår även översyn av blanketter.
Vidare har regeringen givit RSV i uppdrag att undersöka förutsättningarna
att vid deklaration och taxering som rör företag arbeta med ett standardiserat
räkenskapsschema. I det sammanhanget avses företagens uppgiftsskyldighet
att övervägas. Även den ovannämnda normgruppen har i sitt arbete
uppmärksammat frågan om företagens uppgiftsskyldighet.

Med det anförda finner utskottet anledning att avvakta resultaten av
pågående utredningsarbeten. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

Sten Andersson i Malmö och Gullan Lindblad (båda m) begär i motion Sk713
att arbetsgivaren skall informera de anställda om den sammanlagda lönekostnaden
inkl. arbetsgivaravgifter på kontrolluppgiften.

Som utskottet tidigare framhållit vid sin prövning av likartade frågor är en
arbetsgivare alltid oförhindrad att till sina anställda lämna information i
sådana frågor som anges i motionen. Men någon obligatorisk skyldighet att
lämna sådan information bör enligt utskottets mening inte komma i fråga.
Utskottet avstyrker därför motion Sk713.

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

I samband med beslutet om 3000 kr. i schablonavdrag i inkomstslaget tjänst
(prop. 1984/85:180, SkU 60) beslöts — på förslag av finansministern — att
skattetabellerna för preliminär A-skatt skulle grundas på ett motsvarande
schablonavdrag om 1500 kr., dock högst 5 procent av intäkten.

I motion Sk712 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) begärs en översyn av
preliminärskattetabellerna för A-skatt i syfte att reducera uttaget till en
rimligare nivå.

Utskottet vill erinra om att skälet till att schablonavdraget inte tillåtits
återverka fullt ut i preliminärskattetabellerna är den omständigheten att
skattetabellerna inte beaktar de övriga inkomster, t. ex. räntor eller utdelningar
eller sidoinkomster av annat slag, som den skattskyldige kan ha.
Utskottet finner inte anledning att nu ompröva denna fråga som riksdagen
fattade beslut om våren 1985 och som tillämpats första gången i fråga om
preliminär skatt för år 1986. Utskottet avstyrker motion Sk712 och utgår från
att regeringen noga följer den fortsatta utvecklingen.

Debiteringen av B-skatt

Preliminär B-skatt betalas huvudsakligen av dem som driver rörelse och
skulle tidigare motsvara den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året
före inkomståret. Fr. o. m. 1983 skall preliminär B-skatt utgå enligt schablon
med 120 procent av den slutliga skatten året före inkomståret (prop.
1982/83:53, SkU 11).

I motionerna Sk288 av Karin Söder m. fl. (c) och Sk715 av Anders Andersson
och Karl Björzén (båda m) yrkas en återgång till tidigare regler. I motion
Sk705 yrkar också Knut Wachtmeister m. fl. (m) en återgång till de tidigare
reglerna beträffande jordbrukarna.

Utskottet vill inledningsvis påpeka att redan nu är vissa grupper skattskyldiga
undantagna från 120-procentsregeln nämligen: pensionärer, skattskyldiga
med enbart annan fastighet och dödsbon. Även annan skattskyldig kan
efter kontakt med lokal skattemyndighet bli debiterad lägre preliminärskatt.

— I samband med att regeringen i december 1985 prövade en ansökan från
Lantbrukarnas riksförbund om att jordbrukare för år 1986 borde undantas
från den generella uppräkningen av den preliminära B-skatten förutskickades
en utredning om uppbörden av preliminär B-skatt. I mars 1986 fick RSV
uppdraget att försöka skapa en bättre överensstämmelse mellan preliminär
och slutlig skatt. Enligt vad utskottet erfarit är underuttaget fortfarande stort

— för fysiska personer ca 2,5 miljarder/år - men för många kan det förhöjda

SkU 1986/87:11

uttaget antas ha lett till ett överuttag. Den överskjutande skatten har
nämligen ökat betydligt mer än fyllnadsbetalningarna.

I avvaktan på resultatet av RSV:s utredningsuppdrag som kan beräknas
föreligga vid nästa höstsession avstyrker utskottet samtliga motioner i denna
fråga.

Förtidsåterbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning av skatt

I motion Sk710 av Rolf Dahlberg och Wiggo Komstedt (båda m) yrkas ett
förenklat förfarande om förtidsåterbetalning av överskjutande skatt genom
en kryssmarkering på deklarationsblanketten. I motion Sk721 av Rosa Östh
och Kerstin Göthberg (båda c) yrkas med hänsyn till postgiropersonalens
arbetsbörda att sista dagen för fyllnadsinbetalning av preliminärskatt senareläggs
till förslagsvis den 8 maj.

Utskottet har tidigare motsatt sig att deklarationsblanketterna utformas på
sätt som yrkats i motion Sk710 (SkU 1982/83:11).

Skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande SOU 1985:42 föreslagit
att skattskyldiga som taxeras på grundval av en förenklad självdeklaration
skall få slutskattesedeln redan i juni under taxeringsåret och därmed
utbetalning av överskjutande skatt. Vidare har kommittén som en följd
därav föreslagit att rätt till förtida återbetalning av skatt inte skall föreligga
för denna kategori. För övriga deklaranter skall fortsättningsvis gälla
nuvarande regler. Fyllnadsinbetalning av preliminär skatt skall tidigareläggas
till den 10 april taxeringsåret.

Finansministern framhåller i proposition 1986/87:47 att man bör avvakta
erfarenheterna från något års hantering av det förenklade deklarationsförfarandet
innan ställning tas till en tidigareläggning av utskriften av slutskattesedlarna
och att man i samband därmed överväger de båda andra frågorna.

Resultatet av utredningsarbetet bör enligt utskottets mening avvaktas
innan ställning tas till de frågor motionärerna aktualiserat. Med hänsyn
härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Anståndsregler

Som allmän regel gäller att en skattskyldig i vanlig tid och ordning skall betala
det skattebelopp som han debiterats på grund av taxeringen, även om han
överklagar denna. Under vissa förutsättningar kan dock lokal skattemyndighet
eller länstyrelse medge anstånd med inbetalningen.

I motionerna Sk501 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), Sk567 av Görel
Thurdin (c) och Sk709 av Rune Backlund m.fl. (c, m, fp) kritiseras de
nuvarande bestämmelserna om anstånd med inbetalningen av skatt med
anledning av att den skattskyldige anfört besvär hos domstol.

Skatteförenklingskommittén lämnade i sitt betänkande (SOU 1985:42)
Förenklad taxering även ett principförslag om ökade möjligheter att medge
anstånd med skatteinbetalningen. Även finansministern anser enligt propositionen
att de nuvarande villkoren för anstånd bör kunna mildras, men enligt
hans mening bör frågan tas upp i särskild ordning och han räknar med att
presentera ett förslag i ämnet inom en nära framtid.

I avvaktan på detta förslag bör enligt utskottets mening ett ställningstagan -

SkU 1986/87:11

de till de frågor motionärerna tagit upp anstå, och utskottet avstyrker
följaktligen motionerna Sk501 yrkande 13, Sk567 och Sk709.

Kvarskatteavgift pä annuitet pä avdikningslån

I motion Sk720 kritiserar Ivar Virgin (m) det förhållandet att en låntagare
som första gången får anmodan att betala en annuitet på avdikningslån
samtidigt påförs en kvarskatteavgift. Han yrkar borttagande av kvarskatteavgiften
på annuitet på avdikningslån.

Annuitet på avdikningslån räknas som skatt i uppbördslagens mening. Dessa
lån skall återbetalas med ett lika stort belopp årligen. Lånen skall vara
slutbetalade år 1992. Annuiteten följer fastigheten och debiteras den som är
ägare enligt senaste fastighetstaxeringslängd. Om flera fastighetsägare skall
svara för återbetalningen proportionerar majoriteten av skattemyndigheterna
annuiteten mellan antalet nya fastigheter och debiterar vardera fastighetsägaren.
Annuiteten beaktas vid debitering av slutlig skatt men inte vid
debitering av preliminär skatt (vid tillämpning av 120-procentsregeln i 13 §
uppbördslagen frånräknas den dock inte). 127 § 3 mom. uppbördslagen finns
regler om beräkning av kvarskatteavgift. Denna är 10 % om kvarskattebeloppet
uppgår till 5100 kr. eller mer. I annat fall är avgiften 8 %. Belopp
under 50 kr. påförs inte. Vid beräkningen av avgiften är det endast
skattetillägg och förseningsavgift som inte inräknas i den slutliga skatten.
(Information därom ges bl. a. i RSV:s deklarationsupplysningar för löntagare
1986 s. 40). Då kvarskatteräntan gällde — till för ca 10 år sedan - räknades
inte heller annuitet på avdikningslån in i den slutliga skatten. På förslag av
departementschefen och med biträdande av utskottet beslutades ändringar
(prop. 1974:159, SkU 57, rskr. 360) med bl. a. den motiveringen att det
huvudsakligen var fråga om kända belopp för den som skulle betala dem och
små belopp samt att underlaget för kvarskatteavgiften och räntan på
överskjutande skatt genom ändringen skulle komma att beräknas enligt
samma principer.

Enligt vad utskottet erfarit uppgick vid 1985 års taxering det sammanlagda
annuitetsbeloppet för avdikningslån till 1032182 kr. fördelat på 2926
fastigheter (ungefär 350 kr./fastighet). Det förtjänar påpekas att endast
belopp på minst 700 kr. medför avgift. Inom RSV har väckts frågan att bryta
ut annuitet på avdikningslån från skatteuppbörden i övrigt, men ett sådant
förfarande skulle enligt verket föra med sig ett utbyte av en maskinell rutin
mot en mera opraktisk manuell rutin. Med hänsyn härtill och då utskottet
inte funnit anledning att frångå sin tidigare uppfattning i frågan avstyrker
utskottet motion Sk720.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beslutsorganisationen i första instans
att riksdagen bifaller proposition 1986/87:47 i denna del och avslår
motionerna 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och 5 och 1986/87:Skl27
yrkande 2,

SkU 1986/87:11

7 Riksdagen 1986/87. 6 sami. Nr 11

2. beträffande lokal samhällsmyndighet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Skl27 yrkande 1,

3. beträffande beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1986/87:Sk 125 yrkande 6 och 1986/87:Sk 126 yrkande 4,

4. beträffande det allmännas processföring

att riksdagen bifaller propositionen i denna del och avslår motionerna
1986/87: S k 125 yrkande 7,1986/87:Sk 126 yrkande 2 och 1986/87:Skl27
yrkande 3,

5. beträffande taxeringsintendentens roll i skatteprocessen
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk707,

6. beträffande mellankommunala skatterätten

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motionerna 1986/87:Sk 125 yrkande 1 och 1986/87: Sk 126 yrkande 1
i motsvarande del beslutar avveckla mellankommunala skatterätten,

7. beträffande allmänna ombudet för mellankommunala mål

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motionerna 1986/87:Sk 125 yrkande 2 och 1986/87:Skl26 yrkande 1
i motsvarande del beslutar avveckla allmänna ombudet för mellankommunala
mål,

8. beträffande registrering och sekretess

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 3 och 1986/87:Sk 126 yrkande 3
beslutar anta propositionens förslag om sekretessbegränsning för
skattemyndighets diarieföring av överklaganden till domstol,

9. beträffande taxeringsnämndsombud

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med avslag
på motion 1986/87:Skl26 yrkande 5 beslutar anta propositionens
förslag om ett taxeringsnämndsombud,

10. beträffande tiden för avlämnande av självdeklaration
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk719,

11. beträffande ny förenklad självdeklaration

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 8,

12. beträffande taxeringsperiodens längd

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 7 och 1985/
86:Sk718 yrkande 2,

13. beträffande beslutsmotivering

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk718 yrkande 3,

14. beträffande tidsfrist för behandling av besvär i underrätt
att riksdagen avslår motion 1985/86: Sk501 yrkande 12,

15. beträffande taxeringsrevision

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 9,

16. beträffande skattetillägg

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 15 och
1985/86:Sk904,

17. beträffande vissa uppdragsersättningar

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 17 och
1985/86:Sk704 yrkande 2,

SkU 1986/87:11

18. beträffande arbetsgivaransvar

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk501 yrkande 16,

19. beträffande gemensam uppbörd

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk714,

20. beträffande företagens uppgiftsskyldighet

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk288 yrkande 6,

21. beträffande deklarationsblankett 10

att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk288 yrkande 7,

22. beträffande redovisning på kontrolluppgift
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk713,

23. beträffande preliminärskattetabellerna för A-skatt
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk712,

24. beträffande debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande
del, 1985/86:Sk705 och 1985/86:Sk715 i motsvarande del,

25. beträffande debiteringen av B-skatt beträffande övriga

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i motsvarande
del och 1985/86:Sk715 i motsvarande del,

26. beträffande förtidsåterbetalning av överskjutande skatt
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk710,

27. beträffande fyllnadsinbetalning av preliminär skatt
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk721,

28. beträffande anståndsreglerna m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 13, 1985/
86:Sk567 och 1985/86:Sk709,

29. beträffande kvarskatteavgift på annuitet pä avdikningslän
att riksdagen avslår motion 1985/86:Sk720,

30. beträffande vad i propositionen i övrigt anförts
att riksdagen bifaller proposition 1986/87:47,

31. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt

dels antar de här ovan på s. 5-80 återgivna förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

4. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

5. lag om ändring i lagen (1986:169) om ändring i lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar,

6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

7. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

8. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

9. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

SkU 1986/87:11

11. lag om ändring i förordningen (1963:587) om inkomstbeskattning
av fideikommissbo, m.m.,

12. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601),

14. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

15. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),

16. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter,

20. lag om ändring i lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter,

21. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

22. lag om ändring i lagen (1933:395) om ersättningsskatt,

23. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

24. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

25. lag om ändring i lagen (1954:40) om särskild fartygsfond,

26. lag om ändring i förordningen (1957:686) om taxeringsväsendet
under krigsförhållanden m. m.,

27. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m.m.,

28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensiongrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

29. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

30. lag om ändring i lagen (1986:271) om ändring i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

31. lag om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om
kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

33. lag om ändring i lagen (1967:96) om särskild nyanskaffningsfond,

34. lag om ändring i folkbokföringslagen (1967:198),

35. lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet,

36. lag om ändring i lagen (1969:738) om rätt att vid inkomsttaxering
erhålla avdrag för belopp som tillförts Stiftelsen Petroleumindustriens
beredskapsfond, m. m.,

37. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

38. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde
på fastighet,

39. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291),

40. lag om ändring i datalagen (1973:289),

41. lag om ändring i tullagen (1973:670),

42. lag om ändring i lagen (1974:325) om avsättning till arbetsmiljö fond,

SkU 1986/87:11

100

43. lag om ändring i lagen (1974:988) om avsättning till särskild
investeringsfond,

44. lag om ändring i lagen (1974:989) om investeringskonto för skog,

45. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

46. lag om ändring i lagen (1978:401) om exportkreditstöd,

47. lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst,

48. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189),

49. lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

50. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

51. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

52. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto,

53. lag om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder,

54. lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
beträffande vissa uppdragsersättningar,

55. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter,

56. lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt
investeringskonto,

57. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m. m.,

58. lag om ändring i lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto,

59. lag om ändring i lagen (1985:533) om skatteutjämningsavgift,

60. lag om ändring i utsökningsregisterlagen (1986:617),

dels antar
1 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som
är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig
föreställning m.m. i Sverige
Härigenom föreskrivs att i 1 § 2 morn., 2 och 3 §§ kungörelsen (1913:380)
om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig
föreställning m.m. i Sverige ordet ”länsstyrelsen” skall bytas ut mot
”länsskattemyndigheten”

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1969:5) om skatteavdrag i vissa
fall från artistersättning
Härigenom föreskrivs att i 5 och 6 §§ kungörelsen (1969:5) om
skatteavdrag i vissa fall från artistersättning ordet ”länsstyrelsen” skall bytas
ut mot ”länsskattemyndigheten”

SkU 1986/87:11

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

101

Stockholm den 4 december 1986
På skatteutskottets vägnar

SkU 1986/87:11

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s), Knut Wachtmeister (m), Olle Westberg (s),
Bo Forslund (s)*, Kjell Johansson (fp)*, Stig Josefson (c), Torsten Karlsson
(s)*, Anita Johansson (s), Britta Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Bruno
Poromaa (s), Karl-Anders Petersson (c), Tommy Franzén (vpk)*, Gunnar
Nilsson (s)* och Margit Gennser (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Beslutsorganisationen i första instans (mom. 1)

1. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsorganisationen i första instans bort anföra
följande:

1 propositionen föreslås att taxeringsnämnderna skall ersättas av skattenämnder
utan att det t. ex. klargörs när skattenämnd skall delta i besluten
eller vem som skall avgöra när lekmannainflytande är påkallat. Detta anser
utskottet vara en brist. I fråga om ordförande resp. vice ordförandeposten i
skattenämnd anser utskottet att det skulle vara värdefullt om dessa poster
också kunde innehas av kompetenta lekmän. Den ”pool” av lekmän som
föreslås måste enligt utskottets mening få en så allsidig sammansättning som
möjligt, varför poolen inte får göras för liten. Utskottet anser det angeläget
att regeringen redan på det här stadiet preciserar de kriterier efter vilka
lekmännen skall utses. Utskottet förväntar sig ett mera detaljerat förslag från
regeringen och tillstyrker motion Skl25 i denna del. Motion Skl27 yrkande 2
får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och
5, med anledning av motion 1986/87:Skl27 yrkande 2 och med avslag
på propositionen i denna del hos regeringen begär dels ett mera
detaljerat förslag om sammansättningen av skattenämnderna, dels
begär ett ändrat förslag beträffande ordförandeposterna i enlighet
med vad utskottet anfört.

2. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsorganisationen i första instans bort anföra
följande:

I den nya taxeringsorganisationen minskas antalet lekmän genom att
antalet nämnder minskas. Man minskar även lekmännens reella inflytande
genom att minska kontinuiteten, eftersom de kallas till sammanträden enligt
ett rullande schema. Enligt utskottet finns det risk för att de ej kan fullfölja

ärendena. Dessutom ökas tjänstemannainflytandet ytterligare genom att
ordföranden är tjänsteman. Utskottet anser att detta resulterar i en oönskad
sammanblandning av fiskala och dömande funktioner. Kraven på objektivitet
skjuts i bakgrunden och taxeringsförfarandet blir mer fiskalt inriktat.
Myndighetsmakten stärks på lekmannainflytandets bekostnad. Behovet av
förenklingar för myndigheten går ut över den enskilde. Utskottet anser
vidare att det är viktigt att skilja myndigheten från det formella ansvaret för
besluten. Därför bör skattenämnderna ha fasta medlemmar med deltidsarvoderade
förtroendevalda som ordförande och vice ordförande. Tjänstemännen
bör endast vara föredragande sekreterare i nämnden. Nämnden skall
vidare ha rätt att delegera beslutsfunktionen till de granskande tjänstemännen.
Det skall dock vara nämnden som ytterst är ansvarig för besluten.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger det nu anförda
regeringen till känna och tillstyrker därmed motion Skl27 i denna del.
Motion Skl25 yrkandena 4 och 5 får härigenom anses i huvudsak tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sk 127 yrkande 2, med
anledning av motion 1986/87:Skl25 yrkandena 4 och 5 och med avslag
på propositionen i denna del ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Lokal samhällsmyndighet (mom. 2)

3. Stig Josefson och Karl-Anders Petersson (båda c) anser

dels att utskottet i fråga om lokal samhällsmyndighet bort anföra följande:
Enligt utskottets mening är det viktigt att vid överväganden om ändringar
av taxeringsorganisationen pröva i vilken utsträckning denna verksamhet
kan samordnas med annan statlig verksamhet i servicekontor eller lokal
samhällsmyndighet. I vart fall bör det vara möjligt och lämpligt att genom
samlokalisering och visst samarbete öka förutsättningarna att bedriva
verksamheten så, att människors servicebehov bättre tillgodoses. Vid
omorganisation av den exekutiva verksamheten bör dessa samarbetsmöjligheter
beaktas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Med det anförda tillstyrker utskottet motion Skl27 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl27 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om lokal
samhällsmyndighet.

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering (mom. 3)

4. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

SkU 1986/87:11

dels att utskottet i fråga om beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering
bort anföra följande:

Trots finansministerns uttalade tveksamhet om det lämpliga i att förändra

103

den nuvarande ordningen för beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering
anser han att skattemyndigheten skall fatta beslut om eftertaxering i första
instans därför att beslutsprocessen då blir avsevärt snabbare och smidigare.
Utskottet delar inte denna uppfattning utan anser det vara av stor principiell
betydelse att en skattskyldig kan få sin sak prövad direkt av domstol i första
instans.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Skl25 yrkande 6 och
Skl26 yrkande 4 om avslag på propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 6
och 1986/87:Skl26 yrkande 4 avslår propositionen i denna del.

Det allmännas processföring (mom. 4)

5. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om det allmännas processföring bort anföra följande:
Enligt utskottets mening är det angeläget att det allmännas talan även
framgent kan föras av ett fristående allmänt ombud med en gentemot
myndigheten självständig och oberoende ställning. RSV:s roll i skatteprocessen
bör begränsas till att vara ledande och samordnande utan rätt att
överklaga beslut av länsskattemyndigheterna. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 7,

1986/87:Sk 126 yrkande 2 och 1986/87:Skl27 yrkande 3 avslår propositionen
i denna del.

Taxeringsintendentens roll i skatteprocessen (mom. 5)

6. Kjell Johansson och Britta Bjelle (båda fp) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsintendentens roll i skatteprocessen bort
anföra följande:

Utskottet delar motionärenas uppfattning att taxeringsintendentens roll i
skatteprocessen bör göras mindre offensiv och att större hänsyn bör tas till
”positiva” fakta. Vid överklagande till den skattskyldiges nackdel bör krävas
mycket starka skäl. Till vederbörandes fördel kan det räcka med svagare
skäl. Härigenom skulle ”onödiga” processer undvikas utan att man allvarligt
äventyrar likformig och rättvis beskattning och behovet av prejudikatbildning.
En sådan ordning skulle även på ett positivt sätt förbättra klimatet
mellan skattskyldiga och skattemyndigheterna.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Sk707.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk707 hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i taxeringslagen som föranleds av vad

SkU 1986/87:11

104

utskottet anfört i fråga om taxeringsintendentens roll i skattepro- SkU 1986/87:11
cessen.

Mellankommunala skatterätten (mom. 6och 31 i motsvarande
del)

7. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om mellankommunala skatterätten bort anföra
följande:

Enligt utskottets uppfattning bör mellankommunala skatterätten (MKSR)
bibehållas. Under en lång följd av år har en unik kompetens och erfarenhet
samlats i MKSR, och det vore mycket olyckligt att splittra denna väl
fungerande domstol. Särskilt när det gäller storföretagens komplicerade,
ofta internationella, skattefrågor är det otänkbart att länsrätterna kan
förvärva sådana personella och administrativa resurser som erfordras för att,
vid sidan av övriga uppgifter, snabbt och effektivt kunna lösa uppkomna
tvister. Detta gäller även om merparten av de mål som nu handläggs av
MKSR fördelas på ett begränsat antal länsrätter i första hand på länsrätten i
Stockholms län som på det sättet i realiteten blir en ”ny” MKSR. Enligt vad
utskottet erfarit vid kontakter med representanter för näringslivet åtnjuter
MKSR ett stort förtroende hos berörda skattskyldiga. I samband med
behandlingen av propositionen om slopandet av den kommunala taxeringen
av juridiska personer underströk skatteutskottet (SkU 1984/85:23) det
angelägna i att i samlad form behålla den särskilda kompetens som MKSR
förvärvat. Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Sk 125 yrkande 1
och Skl26 yrkande 1 i motsvarande del om avslag på propositionen i denna
del. Förslag om MKSR:s återinförande bör föreläggas riksdagen så snart som
möjligt.

dels att utskottet under mom. 6 och 31 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl25 yrkande
1 och 1986/87:Skl26 yrkande 1 i motsvarande del och propositionen i
denna del hos regeringen begär förslag om att mellankommunala
skatterätten bibehålls.

Allmänna ombudet för mellankommunala mål (mom. 7 och 31
i motsvarande del)

8. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om ett allmänt ombud i mellankommunala mål bort
anföra följande:

Utskottet har tillstyrkt att MKSR bibehålls. Av skäl som utskottet därvid
åberopat bör enligt utskottets mening också det allmänna ombudet för
mellankommunala mål (AO) finnas kvar.

Utskottet tillstyrker således motionerna Skl25 yrkande 2 och Skl26
yrkande 1 i denna del om avslag på propositionen i denna del. Förslag om 105

AO:s återinförande bör föreläggas riksdagen så snart som möjligt.

8 Riksdagen 1986187. 6 sami. Nr 11

dels att utskottet under mom. 7 och 31 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Skl25 yrkande
2 och 1986/87:Skl26 yrkande 1 i motsvarande del och propositionen i
denna del hos regeringen begär förslag om att allmänna ombudet för
mellankommunala mål bibehålls.

Registrering och sekretess (mom. 8 och 31 i motsvarande del)

9. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om registrering och sekretess bort anföra följande:
Lagrådet har framhållit att de administrativa fördelarna av en uppmjukning
av sekretessreglerna i vad gäller den integritetskänsliga skattesekretessen
noga måste vägas mot nackdelarna för den enskilde. Enligt utskottets
mening har några vägande skäl för behovet av den föreslagna ändringen inte
anförts. Utskottet noterar i sammanhanget att förslaget i förevarande del
beretts uteslutande som en för skattemyndigheterna intern fråga och att
utomstående intressen inte fått tillfälle att komma till tals. Utskottet anser
med hänvisning till det anförda att propositionens förslag i ifrågavarande del
inte bör godtas.

Utskottet tillstyrker följaktligen motionerna Skl25 yrkande 3 och Skl26
yrkande 3 om avslag på propositionens förslag i denna del.

dels att utskottet under mom. 8 och 31 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Skl25 yrkande 3
och 1986/87: Sk 126 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Taxeringsnämndsombud (mom. 9 och 31 i motsvarande del)

10. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsnämndsombud bort anföra följande:

I likhet med motionärerna finner utskottet det inte meningsfullt att
beslutsbehörigheten under den övergångsperiod det här är fråga om flyttas
från taxeringsnämnd till en av länsskattemyndigheten förordnad tjänsteman.

Utskottet tillstyrker således motion Skl26 i denna del och avstyrker
propositionens förslag om ett taxeringsnämndsombud.

dels att utskottet under mom. 9 och 31 i motsvarande del bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Skl26 yrkande 5 och
med avslag på propositionen i denna del beslutar att 6 a § och de
föreslagna ändringarna i 11 §,61 § 2 mom. och 63 § taxeringslagen
(1956:623) utgår.

Ny förenklad självdeklaration (mom. 11)

11. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om förenklad självdeklaration bort anföra följande:
Enligt utskottets mening bör ett förenklat självdeklarationsförfarande

SkU 1986/87:11

106

utformas så att de till skattemyndigheten inkomna inkomstuppgifterna finns SkU 1986/87:11
förtryckta på en blankett som översänds till deklaranten. Denne får
därigenom möjlighet att kontrollera att de uppgifter som kommit in till
skattemyndigheten är korrekta. Utskottet är medvetet om att ett sådant
system förutsätter en förlängd deklarationstid, men enligt utskottets mening
bör en sådan förlängning vara möjlig utan att gransknings- och taxeringsarbetet
blir lidande. Utskottet biträder alltså motionärernas yrkande att regeringen
återkommer med förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med vad
utskottet anfört.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 8 hos
regeringen begär förslag om förenklad självdeklaration i enlighet med
vad utskottet anfört.

Taxeringsperiodens längd (morn. 12)

12. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsperiodens längd bort anföra följande:

Utskottet delar finansministerns i propositionen uttryckta uppfattning att
om taxeringsperioden får fortgå till den 30 november taxeringsåret granskningsperioden
bör kunna utnyttjas effektivare och jämnare, vilket för de
skattskyldiga betyder längre rådrum för skriftväxling. Utskottet delar även
finansministerns uppfattning att det skulle vara lämpligt att förena en
förlängning av taxeringsperioden med en särskild regel om när den skattskyldige
senast skall ha underrättats om taxeringen vid avvikelse från deklarationen.
På det sättet skulle den sista delen av taxeringsperioden kunna användas
för omprövningar av den årliga taxeringen. Utskottet vill dock för sin del
poängtera att grundläggande taxeringsbeslut skall ha fattats före september
månads utgång under taxeringsåret. Den sista månaden skall förbehållas
omprövningsbeslut. Utskottet anser att frågan om taxeringsperiodens längd
är så angelägen att den inte bör skjutas upp.

dels att utskottet under mom. 12 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk718 yrkande 2 och
med anledning av motion 1985/86:Sk501 yrkande 7 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Beslutsmotivering (morn. 13)

13. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c). Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om beslutsmotivering bort anföra följande:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att beslut om taxering är
klart och fullständigt motiverade så att den skattskyldige dels kan kontrollera
att beslutet är riktigt, dels vet vad han skall utgå från om han avser att begära
omprövning resp. anföra besvär. Det finns visserligen bestämmelser i 69 § 1

mom. taxeringslagen att beslut skall vara motiverade, men det förekommer
inte sällan att taxeringsnämnderna använder sig av blanketter med förtryckta
avslagsbeslut utan någon motivering alls - ett förhållande som justitieombudsmannen
har kritiserat. På grund av det anförda förordar utskottet en
tydligare formulering av 69 § 1 mom. taxeringslagen och att man inför en
bestämmelse om sanktion mot dåligt motiverade beslut. Utskottet tillstyrker
därför motion Sk718 i denna del.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk718 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bättre
motiverade avvikelser från självdeklaration.

Tidsfrist för behandling av besvär i underrätt (mom. 14)

14. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m)och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om en tidsfrist för behandling av besvär i underrätt
bort anföra följande:

Enligt utskottet är det synnerligen otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt
att det i ett stort antal fall tar flera år att behandla ett ärende i
länsrätten (mellankommunala skatterätten). Utskottet förordar därför en
nyordning där en första målsättning bör vara att besvär skall vara prövade i
underrätten senast vid utgången av året efter taxeringsåret. På något längre
sikt bör målsättningen dock vara att besvär normalt skall vara avgjorda före
utgången av taxeringsperioden efter den taxering besvären avser. Det
anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan anfört.

Taxeringsrevision (morn. 15)

15. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om taxeringsrevision bort anföra följande:

Enligt 56 § taxeringslagen får en taxeringsrevision i dag äga rum hos
deklarations- och uppgiftsskyldig för att bereda beskattningsmyndigheten
upplysning till ledning vid beslut om taxering eller eftertaxering. Utgångspunkten
är att den enskildes skatteförhållanden i första hand bör behandlas
som en angelägenhet mellan skattemyndigheten och den enskilde. Utomstående
personer bör inte i onödan engageras i utredningen. I dagens
skattelagstiftning saknas emellertid betämmelser härom, och det är inte
ovanligt att utomstående personer avkrävs uppgifter om den skattskyldiges
förhållanden innan denne själv tillfrågats. För att komma till rätta med dessa
förhållanden förordar utskottet uttryckliga regler som hindrar skattemyndigheterna
från att kontrollera andra än den granskade. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Sk501 yrkande 9.

SkU 1986/87:11

108

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa SkU 1986/87:11

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 9 hos
regeringen begär förslag om ändrade regler för taxeringsrevision i
enlighet med vad utskottet ovan anfört.

Skattetillägg (morn. 16)

16. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om skattetillägg bort anföra följande:

Systemet med skattetillägg och förseningsavgift genomfördes år 1971 i
syfte att genom enkla och effektiva sanktioner mot deklarationsförsummelser
av olika slag inskärpa vikten av att deklarationsskyldigheten fullgörs på
ett riktigt sätt och samtidigt begränsa åtalen för skattebrott till fall av
allvarliga förseelser. Härav följer att sanktionssytemet måste vara enkelt,
schabloniserat och likformigt i tillämpningen. Enligt utskottets uppfattning
måste systemet för att fungera också vara så utformat att det uppfattas som
rättvist. Detta förutsätter att hänsyn tas till omständigheter i det enskilda
fallet, och utskottet anser att regeringens fortsatta överväganden rörande det
skatteadministrativa sanktionssystemet bör inriktas på att utforma nya regler
som medger en ökad individualisering i tillämpningen. Utskottet finner det
anmärkningsvärt att regeringen drygt fyra år efter det att skattetilläggsutredningen
avgett sina betänkanden (SOU 1982:54 och 55) ännu inte presenterat
något förslag eller redovisat något resultat av sina överväganden. Utskottet
förutsätter att de fortsatta övervägandena sker skyndsamt.

Utskottet tillstyrker motion Sk501 yrkande 15. Härmed får syftet med
motion Sk904 anses i huvudsak tillgodosett.

dels att utskottet under mom. 16 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 15 och
med anledning av motion 1985/86:Sk904 hos regeringen begär förslag
om ändrade regler för skattetillägg i enlighet med vad i förstnämnda
motion anförts.

Vissa uppdragsersättningar (mom. 17)

17. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m)och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om vissa uppdragsersättningar bort anföra följande:

Den särskilda uppgiftsskyldighet som — trots borgerligt motstånd - ålades
småhusägare och lägenhetsinnehavare hösten 1982 har alltsedan dess utsatts
för berättigad kritik från olika håll. Denna kritik har bekräftat utskottets
uppfattning att de vidgade krav som dessa medborgare utsatts för inte har
förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Utskottet anser att det är
orimligt att kräva att personer som i allmänhet saknar praktisk erfarenhet
som arbetsgivare skall lämna uppgifter i sina självdeklarationer om företag,
hantverkare eller andra uppdragstagare av skilda slag som de har anlitat och
att den som äger en vanlig bostad skall kunna åläggas betalningsansvar för en 209

uppdragstagares skatteskulder i långt större utsträckning än tidigare. Risken
är bl. a. att den osäkerhet som dessa regler medför leder till att fler
betalningar sker under bordet. Det kan dessutom ifrågasättas - att döma av
rapporter från olika håll under senare tid — om reglerna över huvud taget
haft någon nämnvärd effekt när det gäller att minska förekomsten av s. k.
”grå arbetskraft”.

Lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet är enligt vår mening inte
erforderlig med tanke på de bestämmelser som redan finns i uppbördslagen.
Regler om när kontrolluppgift skall lämnas finns redan och innebär
skyldighet att lämna sådan uppgift så fort ett anställningsförhållande uppstår.
Lagen bör därför omedelbart avskaffas. Utskottet tillstyrker följaktligen
motionerna Sk501 och Sk704 i denna del.

dels att utskottet under mom. 17 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 17
och 1985/86:Sk704 yrkande 2 antar följande

Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom förskrivs att lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar skall upphöra att
gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Arbetsgivaransvar (morn. 18)

18. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om arbetsgivaransvar bort anföra följande:
Bestämmelserna i uppbördslagen om arbetsgivares ansvar för arbetstagares
skatt har de senaste åren - mot bakgrund av att bestämmelserna i
enskilda fall kommit att tillämpas på ett sätt som lagstiftaren uppenbarligen
inte avsett och som varit stötande för rättskänslan — debatterats ingående i
massmedia. Utskottet anser också — i likhet med motionärerna bakom
motion Sk501 - att reglerna bör ändras så att den enskildes rättstrygghet
stärks och större hänsyn kan tas till omständigheterna i varje enskilt fall. De
nya möjligheterna till eftergift av betalningsskyldighet som riksdagen inom
kort skall behandla är ett steg i rätt riktning, men ytterligare förändringar
behövs för att öka rättssäkerheten.

Numera förekommer ett vidgat samarbete mellan lokala skattemyndigheter
och länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter när det gäller inbetalningen
av preliminär skatt och registrering till mervärdeskatt. Det sker en mycket
noggrann kontroll innan någon person registreras som skatte- och redovisningsskyldig
till mervärdeskatt. Med hänsyn härtill anser utskottet att
reglerna bör utformas så, att om arbetstagaren vid tidpunkten för avtalets

SkU 1986/87:11

110

ingående är registrerad för betalning av preliminär B-skatt eller för
redovisning av mervärdeskatt arbetsgivaren inte skall kunna åläggas betalningsansvar
för skatten.

Det nu föreslagna systemet bör införas i avvaktan på resultatet av de
överväganden som pågår med att vidareutveckla socialavgiftsutredningens
förslag, och regeringen bör skyndsamt lägga fram förslag till lagändringar i
enlighet med vad utskottet ovan anfört. Med det anförda tillstyrker utskottet
motion Sk501 i denna del.

dels att utskottet under mom. 18 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk501 yrkande 16 hos
regeringen begär förslag om ändring av uppbördslagen i vad avser
betalningsskyldighet för arbetstagares skatt i enlighet med vad i
motionen anförts.

Företagens uppgiftsskyldighet och deklarationsblankett 10
(mom. 20 och 21)

19. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om företagens uppgiftsskyldighet och deklarationsblankett
10 bort anföra följande:

Som utskottet anfört vid tidigare års behandling av dessa frågor bör
regeringen utan särskild framställning från riksdagen uppmärksamt följa
utvecklingen i fråga om kraven på olika uppgifter från företagen och tillse att
uppgiftsskyldigheten i möjligaste mån förenklas. Det grundläggande problemet
i fråga om deklarationsblanketterna är emellertid att beskattningsreglerna
är för krångliga. När det gäller företagsledare i fåmansföretag gäller
särskilda regler som — trots att det många gånger gäller bagateller - kan
föranleda ett avsevärt merarbete såväl för de skattskyldiga som för beskattningsmyndigheterna
och väcka förståelig irritation. Hithörande problem bör
enligt utskottets uppfattning lämpligen uppmärksammas av 1980 års företagsskattekommitté.

Med det anförda förordar utskottet att riksdagen med anledning av
motionen hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får
tilläggsdirektiv att i samråd med skatteförenklingskommittén föreslå förenklingar
av beskattningsreglerna för företagsledare i fåmansföretag.

dels att utskottet under mom. 20 och 21 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1985/86: Sk288 yrkandena 6
och 7 hos regeringen begär att 1980 års företagsskattekommitté får
tilläggsdirektiv att i samråd med skatteförenklingskommittén föreslå
förenklingar av de särskilda beskattningsreglerna för företagsledare i
fåmansföretag.

SkU 1986/87:11

lil

Preliminärskattetabellerna för A-skatt (mom. 23)

20. Knut Wachtmeister (m), Karl Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om preliminärskattetabellerna för A-skatt bort
anföra följande:

Det för närvarande mycket höga överuttaget av preliminär A-skatt beror
på flera faktorer. Överuttaget sker numera i inkomstskiktets övre gräns mot
tidigare i mitten. Hänsyn tas vidare inte till avdrag för vare sig resor till och
från arbetet eller fackföreningsavgifter.

Överuttaget av preliminär A-skatt anser utskottet vara oacceptabelt stort,
och utskottet tillstyrker därför att en utredning tillsätts med uppgift att
reducera uttaget till en rimligare nivå, exempelvis genom att låta schablonavdraget
i dess helhet slå igenom i preliminärskattetabellerna.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk712 hos regeringen
begär en översyn av A-skattetabellerna i syfte att reducera uttaget av
preliminär A-skatt till en rimlig nivå.

Debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare m. fl. (mom. 24
och 25)

21. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m). Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare
m.fl. bort anföra följande:

Inkomstutvecklingen för de egna företagarna och i synnerhet jordbrukarna
har varit mycket svag under de senaste åren. Den av riksdagen 1982
beslutade uppräkningen av preliminär B-skatt till 120 % av den slutliga
skatten nästföregående år är mot bakgrund av regeringens inflationsmål
svårförståelig och innebär otvivelaktigt en belastning för inte bara de
skattskyldiga utan också för skattemyndigheterna, eftersom dessa tvingas
handlägga ett växande antal jämkningsansökningar. I likhet med motionärerna
bakom motionerna Sk288 och Sk715 anser utskottet att B-skatt bör
debiteras med 100 % av föregående års slutliga skatt.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i
motsvarande del, 1985/86:Sk705 och 1985/86:Sk715 i motsvarande del
hos regeringen begär förslag om sänkt preliminär B-skatt beträffande
jordbrukare.

dels att utskottet under mom. 25 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Sk288 yrkande 3 i
motsvarande del och 1985/86:Sk715 i motsvarande del hos regeringen
begär förslag om sänkt preliminär B-skatt beträffande övriga.

SkU 1986/87:11

Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt (mom. 26)

22. Knut Wachtmeister (m). Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anser

dels att utskottet i fråga om förtidsåterbetalning av överskjutande skatt bort
anföra följande:

Den omständigheten att ansökan om återbetalning av för mycket erlagd
skatt måste göras senast den 30 april innebär för vissa småföretagare,
exempelvis jordbrukare, betydande problem.

En lantbrukare, som sökt och erhållit anstånd med att avlämna sin
självdeklaration till den 15 maj, saknar kanske möjlighet att senast den 30
april ansöka om förtidsåterbetalning.

Denna olägenhet skulle kunna undanröjas om man genom en kryssmarkering
på blanketten kunde anmäla att man önskar förtidsåterbetalning. Om
deklaration sedan inlämnas inom anståndstiden skulle återbetalningsansökan
vara giltig.

dels att utskottet under mom. 26 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk710 hos regeringen
begär förslag om ett förenklat förfarande för ansökan om återbetalning
av överskjutande skatt i enlighet med vad utskottet anfört.

Anståndsreglernam. m. (mom. 28)

23. Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp), Stig Josefson (c), Britta
Bjelle (fp), Karl Björzén (m), Karl-Anders Petersson (c) och Margit
Gennser (m) anser

dels att utskottet bort anföra följande:

Enligt 49 § 1 mom. uppbördslagen kan länsstyrelse bevilja anstånd med
inbetalning av skatt om den skattskyldige anfört besvär över en inte
lagakraftvunnen taxering, och det skulle medföra betydande skadeverkningar
eller framstå som obilligt om den skattskyldige skulle betala skatten. En
ytterligare förutsättning för anstånd är att den skattskyldige ställer säkerhet
hos länsstyrelsen, om det inte med hänsyn till anståndstidens varaktighet,
den skattskyldiges förhållanden och omständigheter i övrigt kan antas att
skatten ändå kommer att betalas.

Mot bakgrund av de långa handläggningstiderna i domstolarna har
behovet av ett skydd mot indrivningsåtgärder blivit allt större. Genomsnittsåldern
för skattemål i länsrätternas utgående målbalans 1984 var mellan 15
och 16 månader.

För att få anstånd vid taxeringsbesvär måste de skattskyldiga vända sig till
såväl domstol som LSM och/eller länsstyrelse. Uppdelningen på två beslutsmyndigheter
kan medföra rättsförluster för den enskilde.

Den skattskyldige är ofta helt beroende av taxeringsintendentens ställningstagande.
Denne är part i processen och borde därför inte ha inflytande
på anståndsfrågan. En annan väsentlig brist är att länsstyrelses beslut inte
kan överklagas.

Skatteförenklingskommittén har i sitt betänkande (SOU 1985:42) Förenk -

SkU 1986/87:11

113

lad taxering lagt fram förslag som - om de genomförs - kommer att
undanröja nuvarande brister i anståndssystemet.

Enligt utskottets mening bör de av kommittén behandlade anståndsfrågorna
behandlas med förtur. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen hos
regeringen begär att de av skatteförenklingskommittén föreslagna åtgärderna
angående anstånd med att betala tvistigt skattebelopp enligt taxeringsbeslut
skall tillämpas redan fr. o. m. 1986 års taxering.

dels att utskottet under mom. 28 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Sk709 och med anledning
av motionerna 1985/86:Sk501 yrkande 13-och 1985/86:Sk567 hos
regeringen begär förslag om utvidgade möjligheter att erhålla anstånd
med inbetalning av skatt i enlighet med vad i förstnämnda motion
anförts.

Särskilt yttrande

Tiden för avlämnande av självdeklaration (mom. 10)

Knut Wachtmeister (m), Kjell Johansson (fp). Britta Bjelle (fp), Karl
Björzén (m) och Margit Gennser (m) anför:

Eftersom man på goda grunder kan anta att större delen av de förenklade
självdeklarationerna kommer att leda till beslut om taxering enligt lämnade
uppgifter bör enligt vår mening en senareläggning av deklarationstidpunkten
med 14 dagar kunna ske utan att skattemyndigheternas gransknings- och
taxeringsarbete blir lidande.

SkU 1986/87:11

114

Konstitutionsutskottets yttrande skui986/87:ii

Bilaga 1

1986/87:8 y

över viss sekretessfråga i proposition 1986/87:47
angående ändringar i taxeringsorganisationen

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1986/87:47 om ändringar i taxeringsorganisationen såvitt den
avser frågan om registrering och sekretess jämte motionerna 1986/87:Sk 125
av Kjell Johansson m. fl. (fp) och 1986/87:Sk 126 av Knut Wachtmeister m. fl.
(m) i de delar de tar sikte på nyssnämnda fråga.

Propositionen

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till lagreglering av vissa frågor
rörande taxeringsorganisationen. Den ändring som föreslås i sekretesslagen
avser en begränsning av sekretessen för sådana uppgifter som behövs för
skattemyndigheternas diarieföring av överklagande till domstol. För uppgifter
som med anledning av överklagande till domstol registreras hos myndighet
enligt 15 kap. 2 § första stycket 3 eller 4 sekretesslagen skall således
sekretess gälla endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Enligt gällande rätt råder s. k. absolut sekretess, dvs. utan
skaderekvisit, för alla uppgifter i skatteärenden hos andra myndigheter än
tullverket och domstolarna; beslut i skatteärenden dock i princip undantagna.
Avsikten med ändringen är att undvika att dubbla diarier behöver föras
beträffande besvär till domstol.

Regeringsförslaget kritiseras i denna del i motionerna 1986/87:Skl25 av
Kjell Johansson m. fl. (fp) och 1986/87:Sk 126 av Knut Wachtmeister m. fl.
(m). I båda motionerna yrkas avslag på propositionen i vad avser förslaget till
ändring av 9 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen. Motionerna hänvisar till vad
lagrådet i detta hänseende anfört om att underlaget för förslaget inte är
tillräckligt för att bedöma konsekvenserna av det.

Konstitutionsutskottets bedömning

Beträffande den föreslagna ändringen av 9 kap. 1 § sekretesslagen noterar
utskottet att propositionen efter lagrådets påpekande ändrats i förhållande
till lagrådsremissen. Det ursprungliga förslaget avsåg en generell uppmjukning
av sekretessen vad gäller skattemyndigheternas diarieföring. Efter
lagrådets kritik fick paragrafen den i propositionen angivna lydelsen, som
föreslogs av lagrådet som ett alternativ till förslaget i lagrådsremissen.

Konstitutionsutskottet har utifrån de synpunkter utskottet företräder
ingen erinran mot att sekretessen för diarieuppgifter uppmjukas på sätt som
föreslagits i propositionen.

Stockholm den 27 november 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny
Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s),
Ingela Mårtensson (fp) och Ove Karlsson (s).

Avvikande mening

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Börje Stensson
(fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Bengt Kindbom (c) och Ingela
Mårtensson (fp) anser att utskottet i stället för det stycke som börjar
”Konstitutionsutskottet har” och slutar ”i propositionen” bort anföra
följande.

Som lagrådet framhållit måste de administrativa fördelarna av en uppmjukning
av sekretessreglerna vad gäller den integritetskänsliga skattesekretessen
noga vägas mot nackdelarna för den enskilde. Enligt utskottets
mening har övertygande skäl för behovet av den föreslagna ändringen inte
anförts. Utskottet noterar i sammanhanget att förslaget i förevarande del
beretts uteslutande som en för skattemyndigheterna intern fråga och att
utomstående intressen inte fått tillfälle att anlägga synpunkter. Utskottet
anser med hänvisning till det anförda att propositionens förslag i ifrågavarande
del inte bör godtas.

SkU 1986/87:11

Bilaga 1

116

Innehållsförteckning

Sammanfattning

Propositionen

Lagförslagen

Motionerna

Utskottet

Inledning

Principförslag om förenklad taxering

Beslutsorganisationen

Beslutsbehörigheten beträffande eftertaxering ....

Det allmännas processföring

Lagreglering

Mellankommunala skatterätten m. m

Registrering och sekretess

Taxeringsnämndsombud

Övriga frågor

Taxering

Förenklad självdeklaration m. m

T axeringsperiodens längd m. m

Besvär hos länsrätt

Taxeringsrevision

Skattetillägg

Uppbörd

Avdrags- och uppgiftsskyldighet för vissa uppdrags ersättningar

Arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt . .

Uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift

Företagens uppgiftsskyldighet

Preliminärskattetabellerna för A-skatt

Debiteringen av B-skatt

Förtidsåterbetalning av skatt och fyllnadsinbetalning
av skatt

Anståndsregler

Kvarskatteavgift på annuitet på avdikningslån ....

Hemställan

Reservationer

Beslutsorganisationen i första instans

Lokal samhällsmyndighet

Beslutsbehörigheten i ärenden om eftertaxering

Det allmännas processföring

Taxeringsintendentensrolliskatteprocessen

Mellankommunala skatterätten

Allmänna ombudet för mellankommunala mål

Registrering och sekretess

Taxeringsnämndsombud

Ny förenklad självdeklaration

Taxeringsperiodens längd

Beslutsmotivering

Tidsfrist för behandling av besvär i underrätt 108 SkU 1986/87:11

Taxeringsrevision 108

Skattetillägg 109

Vissa uppdragsersättningar 109

Arbetsgivaransvar 110

Företagens uppgiftsskyldighet m.m lil

Preliminärskattetabellerna för A-skatt 112

Debiteringen av B-skatt avseende jordbrukare m. fl 112

Förtidsåterbetalning av överskjutande skatt 113

Anståndsreglerm. m 113

Särskilt yttrande

Tiden för avlämnande av självdeklaration 114

Bilaga

Konstitutionsutskottets yttrande 115

118