Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets

betänkande

1986/87:20

om socialavgifter på vinstandelar (prop. 1.986/87:107)


SfU 1986/87:20


Propositionen

I proposition 1986/87:107 föresläs att arbetsgivaravgifter skall tas ut på de bidrag en arbetsgivare lämnar till en s. k. vinstandelsstiftelse, dvs. en stiftel­se till vilken ett företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekono­miska intressen. Den anställde skall tillgodoräknas pensionsgrundande in­komst för sin andel för det är då bidraget lämnas.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1988 och tillämpas i fräga om bidrag som lämnas efter ikraftträdandet.

I propositionen hemställs att riksdagen antar förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.    lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.    lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.    lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundan­de inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta med anledning av proposition

1986/87:107

l986/87:Sfl 10 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar av­slå regeringens proposition 1986/87:107 med förslag om uttag av socialav­gifter pä vinstandelsmedel.

1986/87:Sfl 11 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1.   att riksdagen avslår regeringens proposition 1986/87:107,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om ramlag för företagsanknutna vinstdelningssystem.

l986/87:Sfl 12 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) vari yrkas att riksdagen av­slår proposition 1986/87:107 med förslag om uttag av socialavgifter pä vinstandelsmedel.

1986/87:Sfl 13 av Nic Grön vall (m) vari yrkas att riksdagen avslår proposi­tionens samtliga förslag.

1     Riksdagen 1986/87. 11 saml. Nr 20


l986/87:Sfll4 av Cari Bildt m. fi. (m) vari yrkas                                SfU 1986/87:20

1.   att riksdagen avslår proposition 1986/87:107,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om den otillfredsställande propositionsberedningen,

[3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av ett ökat enskilt sparande,]

[4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av   , vinstandelar med den inriktning som angivits i motionen.]

Yrkande 3 i motionen har överlämnats till finansutskottet och behandlas i betänkande FiU 1986/87:30.

Yrkande 4 har överlämnats till skatteutskottet och behandlas i betänkan­de SkU 1986/87:42.

1986/87:Sfl 15 av Stig Josefson m:n. (c) vari yrkas

I. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:107, [2. att riksdagen beslutar.att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om utveckling av vinstandelssystem samt personliga investe­ringskonton.]

Yrkande 2 i motionen har överlämnats till finansutskottet och behandlas i betänkande FiU 1986/87:30.

Motioner överlämnade av skatteutskottet, väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sk335 av Christer Eirefelt m. fi. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen sägs om att vinstandelar som binds i långsiktigt sparande inte skall beläggas med arbetsgivaravgifter.

1986/87:Sk382 (delvis) av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frivilliga vinstandelssystem i företagen bör underlättas genom frånvaro av arbetsgivaravgifter.

Utskottet

Förslagets huvudsakliga innehåll

Den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras till
övervägande del med arbetsgivaravgifter och egenavgifter enligt lagen
(1981:69l) om socialavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas för tio olika ända­
mål med för närvarande sammanlagt 35,076 % av ett avgiftsunderlag som
utgör summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar
eller vissa angivna naturaförmåner eller såvitt gäller uppdragstagare som
annan ersättning för utfört arbete. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
bortses bl. a. från ersättning som ej uppgår till 1 000 kr, till en och samme
arbetstagare och frän ersättning till arbetstagare som vid årets ingång ej fyllt
65 år. På samma avgiftsunderlag erlägger arbetsgivaren också en allmän
löneavgift med 2 %.
                                                                                                2


 


1 propositionen framhålls att under framför allt det senaste decenniet har SfU 1986/87:20 i ett stort antal företag åtgärder vidtagits för att genom vinstdelning tillgo­dose ekonomiska intressen hos resp, företags anställda. Överföringen sker till en av de anställda eller personalorganisationerna vid företaget bildad . stiftelse, som utgör ett från företaget fristående rättssubjekt. Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas pä anställning i det överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod och de individuella andelar­na bestäms med utgångspunkt i anställningsform, avlönad tid eller liknan­de. Stiftelsen förvaltar de överförda medlen för andelsägarnas räkning och efter viss tid erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter eller aktier.

Enligt departementschefen är det uppenbart att överföringen till vinstan­delsstiftelser alltid kommer den enskilde till godo i form av ekonomisk ersättning och att avsättningarna är ett konkurrensmedel och ett argument i strävandena att knyta till sig anställda. De anställda fär ut sin del av avkast­ningen i förhällande till den tid de arbetat eller den arbetsinsats de gjort i företaget. Avsättningarna bär sålunda i flera hänseenden de karaktäristika som ocksä gäller för löneersättningar. Även andra skäl talar enligt departe­mentschefen för att avsättningarna bör avgiftsbeläggas. De företag som använder vinstandelsstiftelser kan, anför hon, på ett billigare sätt knyta till sig arbetskraft än de företag som väljer att konkurrera enbart med lön och andra förmåner som i dag är belagda med arbetsgivaravgifter. På sikt kan detta leda till en snedvridning av konkurrensförutsättningarna företag emellan. Departementschefen erinrar också om att samhällets fördelnings­politik i stor utsträckning bygger pä arbetsgivarnas avgifter till den allmän­na försäkringen och att detta fördelningssystem urholkas om allt fier före­tag väljer att ersätta sina anställda med avsättningar till vinstandelsstiftel­ser. Det är också, framhåller hon slutligen, otillfredsställande med en ut­veckling där arbetsmarknaden riskerar att delas upp i företag med och företag utan vinstandelssystem. Enligt hennes mening bör överföringarna behandlas som lön i socialavgiftshänseende och i princip vara avgiftsgrun­dande eftersom de är avsedda att komma de slutliga mottagarna till del pä grund av anställningen och som erkänsla för arbete som utförts för arbetsgi­varens räkning. Departmentschefen föreslär därför att i socialavgiftslagen införs en bestämmelse varigenom bidrag som en arbetsgivare lämnar till en juridisk person likställs med lön i socialavgiftshänseende om ett väsentligt ändamål för den juridiska personen är att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren. Bidragen skall följaktligen ingå i en arbetsgivares underlag för beräkning av socialavgifter och den allmänna löneavgiften. Bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m, m, skall dock icke föranleda avgiftsskyldighet.

Med hänsyn till det principiella kollektiva samband som finns mellan
förmåner och avgifter inom socialförsäkringssystemet bör enligt departe­
mentschefen den anställdes andel i vad arbetsgivaren lämnat till en vinstan­
delsstiftelse göras förmänsgrundande enligt samma principer som gäller för
avgiftspliktig lön, 1 tilläggspensionshänseende bör således vad som tillgo­
doförs den anställde på grund av arbetsgivarens bidrag till vinstandelsstif-
        3

1 *     Riksdagen 1986/87. 11 saml. Nr 20


telse anses som inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundan- SfU 1986/87:20 de inkomst och sädan inkomst skall beräknas för honom för det är arbetsgi­varen lämnar bidraget till stiftelsen. Däremot föreligger svårigheter att ta med andelen vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, eftersom denna inkomst bygger på en förväntad framtida inkomst och det inte går att pä förhand uppskatta vinstandelens storlek. Dessutom kommer den som kvalificerat sig för en andel att tillgodoföras denna oavsett senare sjukdom. Departementschefen föreslår mot denna bakgrund att förmån av andel i vinstandelsstiftelse inte skall grunda rätt till sjukpenningförmän eller — pä grund av sambandet mellan arbetsskadeförsäkringen och sjukpenningför­säkringen — inte heller arbetsskadeförmäner. Till följd härav skall sjukför­säkringsavgifter och arbetsskadeavgifter inte heller tas ut pä andelarna i fräga.

Arbetsgivaravgifter pä bidrag till vinstandelsstiftelser m. m. skall enligt propositionen betalas i samma ordning som gäller för avgifter pä vanlig lön. Avsikten är att en särskild uppbördshandling skall utformas för ändamålet med hänsyn bl. a. till den särredovisning som fordras på grund av att sjuk­försäkrings- och arbetsskadeavgift inte skall tas ut. Arbetsgivaren skall ock­så avge en särskild uppgift till lokala skattemyndigheten som skall ligga till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst på värdet av de ande­lar som avsätts för var och en anställd.

Departementschefen beräknar att förslaget, som avses träda i kraft den 1 januari 1988, skall ge ökade avgiftsinkomster om ca 110 milj. kr. Samtidigt uppkommer nya utgifter genom de ökade tilläggspensionsförmånerna.

Motionerna

1 samtliga de med anledning av propositionen väckta motionerna yrkas avslag pä propositionen.

1 motion Sfl 14 av Cari Bildt m. fi. framhålls att förslaget inte beretts eller remissbehandlats på sedvanligt sätt, trots att det är fråga om en tekniskt svär lagstiftning som kan medföra gränsdragningsproblem. Bl. a, är det, anför motionärerna, oklart i vad män avsättningar exempelvis till stipendiestiftel­ser, idrottsföreningar m, m, också kommer att drabbas. Motionärerna anser också att förslaget kommer att leda till ökad byråkrati, ökade kostnader och ökat krångel för företagen. Förslaget minskar ocksä det bundna sparandet i de företagsanknutna stiftelserna,

Bengt Westerberg m, fi, framför i motion Sfl 12 likartad kritik mot att för­slaget inte remissbehandlats pä sedvanligt sätt, att det råder oklarhet om vilka avsättningar till vilka stiftelser som skall föranleda sociala avgifter och att förslaget kommer att medföra en inte oväsentlig ökning av före­tagens uppgiftsskyldighet. Motionärernas huvudsakliga invändning mot förslaget är emellertid att avsättningar till vinstandelar inte kan jämställas med lön. Den anställde kan, anför de, först i efterhand veta om det blir någon vinst att dela på och i så fall hur stor den blir. Den anställde kan inte heller omedelbart disponera andelen eftersom denna är bunden i minst fem är och vinstandelen bestäms inte i löneförhandlingar utan beslutas av ägar­na till företaget. Motionärerna underkänner därför regeringens motiv för att belägga vinstandelar med arbetsgivaravgifter.


 


Motionärerna i motion Sfl 15, Stig Josefson m, fi,, anser att det är viktigt SfU 1986/87:20 att skilja mellan vad som är vinstandel och vad som är lön och att regering­en i propositionen strävat efter att sudda ut gränsen mellan dessa båda begrepp. Förslaget är, menar de, också ologiskt i beaktande av att arbetsgi­varavgifter ej utgär till ett kollektivt och centralistiskt system som löntagar­fonderna.

Även i motionerna Sfl 10 av Hugo Hegeland, Sf 111 (yrkande 1) av Alf Svensson och Sfl 13 av Nic Grönvall kritiseras propositionen för att den bygger pä en sammanblandning av begreppen vinstandel och lön, Alf Svensson anser (yrkande 2) att om det finns en bestående och ärlig oro för att vinstandelsmedel kan komma att ersätta lön kan detta förebyggas ge­nom en ramlagstiftning, vari stadgades att insatta vinstandelsmedel inte får överstiga 25 % av ett basbelopp och att andelarna skall vara lika stora per anställd i förhällande till arbetad tid under året,

I de av skatteutskottet överlämnade motionerna Sk335 yrkande 7 av Christer Eirefelt och Sk382 delvis av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö, vilka motioner väckts under den allmänna motionstiden, begärs tillkännagivanden om att arbetsgivaravgifter inte skall erläggas för vinstan­delar.

Remissyttranden

Utskottet har beslutat inhämta yttrande över propositionen från riksförsäk­ringsverket och riksskatteverket. Vidare har Sveriges arbetsgivareförening (SAF), Småföretagens Riksorganisation, Företagarförbundet, Centralor­ganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO) beretts tillfälle yttra sig över proposi­tionen.

Riksförsäkringsverket anser i likhet med departementschefen att man bör undvika en utveckling som skulle innebära att en ökande del av löneförmå­nerna ges formen av särskilda ersättningar för att undvika avgiftsbelast: ning. Verket har därför inget att erinra mot förslaget.

Verket framhåller vidare att förslaget visserligen vållar visst merarbete pä grund av att ett fjärde avgiftsunderlag för arbetsgivaravgifter mäste faststäl­las och viss särredovisning mäste ske vid uppbördsdeklarationen. Med hän­syn till att förslaget sannolikt kommer att beröra ett relativt begränsat antal fall, för närvarande ca 200 arbetsgivare, anser verket att avgiftsskyldighe­tens konstruktion kan godtas. Verket har heller ingen erinran mot förslaget i förmänshänseende.

Även riksskatteverket anser det sakligt riktigt att avgiftsbelägga bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse och att avgiftsskyl­
digheten uppkommer i och med att bidraget lämnas till stiftelsen. Däremot
anser riksskatteverket att förslaget om att avgifter inte skall erläggas för
sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna kommer att komplicera avgiftssyste­
met. Verket erinrar om att det direkta sambandet mellan avgifter och förmå­
ner successivt brutits. Verket anser ocksä att det inte föreligger nägon prin­
cipiell skillnad mellan de fall där vinstandelen slussas via en vinstandels­
stiftelse eller utbetalas direkt frän arbetsgivaren till den anställde. På vinst­
andelar, tantiem, gratifikationer o. d. direkt från arbetsgivaren tas, anför
            5


 


verket, i dag samtliga avgifter ut. Om förslaget genomförs så, att avgifter för      SfU 1986/87:20 sjuk- och arbetsskadeförsäkringen inte tas ut på bidrag till vinstandelsstif­telser, anser riksförsäkringsverket att den 10-procentiga nedsättningen av socialavgifter för vissa arbetsgivare i Norrbottens län bör tas bort i dessa fall.

LO tillstyrker propositionens förslag och hänvisar i sitt yttrande ttll att organisationen i ett tidigare yttrande över departementspromemorian Ds Fi 1983:21 tillstyrkt att arbetsgivaravgifter tas ut på företagsanknutna vinstandelssystem.

S.4F. S.4C0/SR. Småföretagens Riksorganisation och Företagarförbun­det avstyrker förslaget,

SAFpekar på att de avsättningar som förekommer till olika vinstandels­system är små i förhållande till lönesummorna och bestäms i efterhand beroende pä företagets resultat. De har karaktär av vinstdispositioner och beslut mäste därför fattas av bolagsstämman dvs, ägarna. Avsättningarna kan inte heller påverkas av den ordinarie löneförhandlingen och kan såle­des av flera skäl inte jämställas med lön. Medlen blir inte tillgängliga för lyftning eller disponibla förrän efter ett viss antal är och en jämförelse med pension och pensionsavsättningar är därför mer relevant. SAFanser vidare att det av den föreslagna lagstiftningen tydligare bort framgå att avsättning­ar för pensionsändamäl inte skall bli föremål för avgiftsuttag och att den föreslagna lagtexten kommer att skapa besvärliga avgränsningsproblem. SAF pekar i detta sammanhang på att det i näringslivet förekommer en mångfald av stiftelser och andra juridiska personer som på ett eller annat . sätt gynnar anställda och nämner som exempel avsättningar till idrottsför­eningar, stipendiestiftelser som inte begränsas till anställda, personalstiftel­ser för fritidsbostäder m. m. Förslaget kritiseras ocksä för att det kommer att medföra ökad arbetsbelastning för bäde företag och myndigheter. SAF. menar avslutningsvis att ett alternativ att komma ifrån de nämnda proble­men är att överväga att införa ett fribelopp för mindre avsättningar, för­slagsvis belopp upp till ett fjärdedels basbelopp per anställd och är.

Småföretagens Riksorganisation framhåller att vinstandelsstiftelser kan användas för att underlätta småföretags riskkapitalförsörjning och även underlätta ett generationsskifte i form av att de anställda successivt övertar ägandet i företaget. Genom förslaget försväras — eventuellt omöjliggörs — utnyttjandet av vinstandelsstiftelser i framtiden. Organisationen hänvisar till att regeringen enligt proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet funnit det motiverat att utreda riskkapitalförsörjning hos små företag och finner mot den bakgrunden att ett beslut i enlighet med proposi­tionen skulle innebära att en av de möjliga vägarna att lösa småföretagens riskkapitalförsörjning elimineras redan innan den aviserade utredningen hunnit tillsättas, 1 vilket fall som helst bör därför en lagändring genom,föras först efter det att utredningen fått tillfälle att utvärdera vinstandelsstiftelser­nas möjligheter att underlätta riskkapitalbildningen. Eventuellt kan, anför organisationen avslutningsvis, diskuteras att införa ett fribelopp för ärliga avsättningar på t, ex, ett halvt basbelopp per anställd.

Även Föreiagarförbundei kritiserar att propositionen helt saknar en ana­
lys av såväl positiva som negativa effekter av vinstandelssystemen. Enligt
          6


 


förbundet visar flera undersökningar att vinstandelssystemen har mycket SfU 1986/87:20 positiva effekter i arbetslivet. Förbundet föreslär en utredning av möjlighe­ten att stimulera resultatlöner, vinstandelar och aktiespridning för att förstärka arbetsglädje och effektivitet i både privat och offentlig sektor, - SACO/SR avvisar de motiv som anges i propositionen för att belägga vinstandelsmedel med socialavgifter och framhåller att det över huvud taget inte finns något utbytesförhållande mellan vinstandelar och löner. Avsätt­ningarna utgår frän de vinstmedel som annars skulle tillfalla ägarna och mot den bakgrunden är det svårt att förstå att en rättvis fördelningspolitik skulle främjas av att vinstandelssystemen begränsas eller slopas. SACO/SR framhåller ocksä att den höjning av den pensionsgrundande inkomsten som följer av att vinstandelarna avgiftsbeläggs inte är särskilt attraktiv bl. a. med hänsyn till det tak om sju och ett halvt basbelopp som gäller för ATP-förmåner, Organisationen anser dessutom att det föreslagna avgiftsuttaget skapar en hel del onödig byråkrati och administrativa kostnader när det i stället vore angeläget att förenkla och rationalisera regelsystemen för avgif­ter och skatter,

I ärendet har inkommit skrivelser frän Industriförbundet, Bankinstitu­tens arbetsgivareorganisation-Svenska bankmannaförbundet. Svenska bankföreningen och stiftelsen Oktogonen med begäran att riksdagen skall avslå propositionen. Även i dessa skrivelser framhålls vinstandelsstiftelser­nas positiva effekter och man vänder sig mot att avsättningar till vinstan­delsstiftelser jämställs med lön. Administrativa svårigheter och gränsdrag­ningsproblem framhålls också som skäl för avslag, I Industriförbundets skrivelse yrkas i andra hand att ett vinstandelsbelopp per person motsva­rande minst ett femtedels basbelopp skall frånräknas det avsatta beloppet när avgiftsunderlaget fastställs.

Företrädare för stiftelsen Volvoresultat har vid en uppvaktning inför ut­skottet ocksä framfört olika invändningar mot att vinstandelsavsättningar avgiftsbeläggs. De har bl, a, framhållit att det är de anställda som fär betala avgifterna, eftersom vars och ens andel minskar med motsvarande belopp och att den administrativa belastningen pä stiftelsen blir orimlig eftersom uppgift skall lämnas om ca 63 000 andelar. Om förslaget genomförs borde ett belopp per anställd motsvarande ett halvt basbelopp undantas från av­giftsplikt.

Utskottets bedömning    '

Utskottet tar först upp till behandling den begäran som framställts i yrkan­de 2 i motion Sfl 14 av Carl Bildt m, fi, om ett tillkännagivande till regering­en om att propositionen inte är tillfredsställande beredd.

Såsom framgår av propositionen avlämnade en arbetsgrupp inom rege­
ringskansliet i juli 1983 till chefen för finansdepartementet en promemoria
(Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för produktionfaktorsskatter, I prome­
morian föreslogs att en särskild grundavgift om 20 % till socialförsäkringen
skulle tas ut på vissa avgiftsfria inkomster. Bl, a. skulle så vara fallet när en
arbetsgivare lämnar bidrag till en stiftelse vars ändamål är att tillgodose
ekonomiska intressen hos de anställda eller tidigare anställda hos arbetsgi-
      7


 


våren. Promemorian remissbehandlades och några invändningar mot den      SfU 1986/87:20 lagtekniska lösning som valts beträffande grundavgift pä vinstandelsmedel framfördes inte, 1 övrigt berördes förslaget i denna del uttryckligen endast i nägra av remissvaren.

Efter den fortsatta beredningen i regeringskansliet, under vilken kontak­ter förekommit med bl. a. representanter för stiftelsen Oktogonen och för Svenska bankmannaförbundet samt riksförsäkringsverket och riksskatte­verket, har lagrådet granskat lagförslagen och lämnat dem utan erinran.

Utskottet har, som ovan nämnts, inhämtat yttrande över förslaget frän riksskatteverket och riksförsäkringsverket och också gett arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tillfälle att yttra sig över förslaget.

Mot bakgrund av det anförda tillbakavisar utskottet den kritik som fram­förts om att förslaget inte är tillfredsställande berett och avstyrker bifall till motion Sfl 14 yrkande 2.

Inom utskottet har sedermera uppkommit fräga om ett utökat remissför­farande liksom om de myndigheter och organisationer som omfattats av utskottets remissförfarande borde erhållit längre tid för att inkomma med sina svar. Utskottet har emellertid funnit det angeläget att riksdagen tar ställning till propositionen redan under innevarande riksmöte med hänsyn till att ändringar i avgiftsuttaget av praktiska skäl bör ske vid ett årsskifte och förslagets genomförande kräver ett relativt omfattande förberedelsear­bete.

Mot ett genomförande av propositionens förslag har främst åberopats att avsättningar till vinstandelsstiftelser inte kan jämställas med lön för utfört arbete, eftersom avsättningarna inte bestäms på förhand i löneförhandling­ar utan först i efterhand av arbetsgivaren, och att den anställde ofta inte kan disponera andelen förrän efter en viss tid.

Utskottet vill erinra om att det inte är ovanligt med ersättningar frän arbetsgivare till arbetstagare som i avgiftshänseende betraktas söm lön trots att ersättningarnas belopp inte bestämts i löneförhandlingar. Exempel pä sädana ersättningar är gratifikationer, bonus, tantiem och vinstandelar som utbetalas direkt till arbetstagaren. Det förhällandet att de nu aktuella vinst­andelsbeloppen först utbetalas till en stiftelse för att i ett senare skede slus­sas vidare till andelsägarna förändrar enligt utskottets mening inte belop­pens karaktär av löneersättningar.

Utskottet anser således att någon principiell invändning inte kan riktas mot att arbetsgivaravgifter tas ut på avsättningar till vinstandelsstiftelser.

Andra invändningar som riktats mot propositionens förslag är att det kommer att leda till en ökad administration för säväl myndigheterna som företagen och de berörda stiftelserna och att svårigheter kommer att uppstå när man skall avgränsa vilka avsättningar som skall föranleda avgiftsskyl­dighet. Det har också hävdats att en avgiftsskyldighet hindrar en vidare utveckling av systemet med vinstandelsstiftelser.

Utskottet vill inte förneka att propositionens förslag kommer att kompli­
cera avgiftssystemet och leda till ett visst merarbete för berörda myndighe­
ter och arbetsgivare. Såsom riksförsäkringsverket framhållit kommer emel­
lertid förslaget sannolikt att beröra ett relativt begränsat antal fall. Det
administrativa merarbete som i dessa fall följer av avgiftsskyldighetens
               8


 


konstruktion bördärför inte hindra förslagets genomförande. Vad gäller de SfU 1986/87:20 påtalade avgränsningssvårigheterna ger enligt utskottets uppfattning såväl den föreslagna författningstexten som propositionens motivering en god ledning för bedömningen av i vilka fall avsättningar till juridiska personer skall föranleda avgiftsskyldighet eller ej. Bidrag som lämnas till en pen­sions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pen­sionsutfästelse m. m. blir uttryckligen undantagna från avgiftsskyldighet. Stipendiestiftelser, stiftelser för idrottsanläggningar och för fritidsbostäder m. m. torde i det övervägande antalet fall kunna hänföras till personalstif­telser enligt den nämnda lagen.

Utskottet delar avslutningsvis departementschefens farhågor för att, om överföringar till vinstandelsstiftelser är undantagna från avgiftsskyldighet, detta kan leda till en snedvridning av konkurrensförutsättningarna företag emellan och också — vid en mera utbredd förekomst av vinstandelssystem — på sikt urholka det sociala trygghetssystemet. Utskottet vill inte främja en sådan utveckling genom att förorda att man avstår från att ta ut avgifter för avsättningar till vinstandelsstiftelser i vidare män än som följer av proposi­tionens förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker bifall till samtliga motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:107 och med av­slag på motionerna l986/87:Sfll0, 1986/87;Sfl 11, 1986/87:Sfl 12, 1986/87:Sfl 13, 1986/87:Sfl 14 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sfl 15 yr­kande 1, l986/87:Sk335 yrkande7 och 1986/87:Sk382 i motsvarande del antar de i propositionen framlagda förslagen till

1.   lag om ändring i lagen (1981 ;691) om socialavgifter,

2.   lag om ändring i lagen (1987:000) om ändringi lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.   lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.   lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.   lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions­grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Stockholm den 21 maj 1987             ,

Pä socialförsäkringsutskottets vägnar

Nils Carlshamre

Närvarande: Nils Carishamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp) och Gunhild Bolander (c).


 


Reservation                                                    SfU 1986/87:20

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Barbro Sandberg (fp) och Gunhild Bo­lander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjarpå s, 7 med "Utskottet tar" och slutar på s, 9 med "samtliga motioner." bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som riktas mot den bristfälliga bered­ningen av propositionen. Lagstiftningen är tekniskt komplicerad bäde till följd av att den innebär avvikelser från socialavgiftsbestämmelserna i övrigt och på grund av de variationer som olika vinstandelssystem uppvi­sar. Förslaget borde därför ha föregåtts av en grundlig remissbehandling. Visserligen har utskottet till en del åtgärdat bristerna i beredningen genom en snabbremiss till de närmast berörda myndigheterna och arbetsmarkna­dens huvudorganisationer men detta förfarande kan inte ersätta det breda remissförfarande som normalt skall föregå ett förslag till riksdagen. Utskot- tet anser att det finns anledning för riksdagen att i enlighet med yrkande 2 i motion Sfl 14 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om propositionens bristfälliga beredning.

1 sak anser utskottet att regeringens skäl för att avgiftsbelägga avsättning­ar till vinstandelssystem är alltför svaga. Förslaget bygger på att bidrag till vinstandelsstiftelser kan jämställas med lön. Det finns dock fiera framträ­dande skillnader mellan bidragen och löneutbetalningarna. Bidragen be­stäms i efterhand ensidigt av företagets ägare medan lönen bestäms i för­handlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Andelarna i vinstandels­stiftelser binds under en viss tid innan de kan disponeras av de slutliga mottagarna. De i propositioiien förda resonemangen om när och i vilken utsträckning avgifter skall tas ut och förmåner beräknas visar enligt utskot­tets mening tydligt på det bristande sambandet mellan ä ena sidan lön och ä andra sidan bidrag till vinstandelsstiftelser. Enbart av denna anledning borde förslaget avvisas.

Vad som ytterligare motiverar ett avslag på propositionen är de admini­strativa problem som följer av att avsättningarna till vinstandelsstiftelser avgiftsbeläggs. För myndigheternas del föroi-sakar det föreslagna avgiftsut­taget nya särskilda rutiner och fastställande av ytterligare avgiftsunderlag, och för de redovisningsskyldiga företagens del särredovisningar för säväl avgiftsuppbörden som för beräkning av pensionsgrundande inkomst. San­nolikt kommer det ocksä att välla problem med att avgränsa vilka avsätt­ningar till juridiska personer som är avgiftspliktiga.

Av vad som framhållits i motionerna, i fiera remissyttranden från arbets­marknadens organisationer och vid uppvaktning inför utskottet har fram­gått att vinstandelssystemen har gynnsamma effekter för samhälle, närings­liv och anställda och utskottet anser att propositionen ger en alltför negativ bild av följderna av en utbyggnad av systemet. Utskottet anser för sin del att det inte finns anledning att försvåra en fortsatt utveckling av vinstandelssy­stemen och även av den anledningen bör propositionen avslås.

Det i motion Sfl 11 framställda yrkandet om en ramlagstiftning för vinst­
andelsstiftelser avstyrks av utskottet.
                                                                 10


 


i/e/i att utskottet bort hemställa                                                   SfU 1986/87:20

att riksdagen med bifall till motionerna l986/87:Sfl 10, 1986/ 87:Sflll yrkande I, l986/87:Sfl 12, l986/87:Sfl 13, 1986/87:Sfl 14 yrkandena 1 och 2, l986/87:Sfl 15 yrkande 1, l986/87:Sk335 yrkan­de 7 och l986/87:Sk382 i motsvarande del och med avslag pä propo­sitionen och motion l986/87:Sfl 11 yrkande 2 delsavslår de i propo­sitionen framlagda förslagen till

1.    lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2.    lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.    lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4.    lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5.    lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- , grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beredningen av propositionen.

II


 


Propositionens lagförslag                                SfU 1986/87:20

Bilaga

i   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Häiigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5§S lagen (1981:691) om socialav-gifier skall ha följande lydelse.

Nitviir                      Föreslage/i lydelse

2 kap.

3S Ihulcrlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren imdcr året Inir utgett som lön i pengai eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap, 2S andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Bidrag som iivscs i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen om allmän försäkring likstalls med lön.

Med lön likställs också bidrag som en arbetsgivare lä/nnar titt en juridisk person, o/n ett väsentligt ändamål för den juridiska personen är att tillgodose ekonomiska intres­sen hos de/n so/n är etter har varit anställda hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte bidrag som lämnas ull en pensions- eller personalstif­telse e/digt lagen (1967:531) om t/yggande av pe/isio/tstiifästelse m./n.

Värdet av vad någon tillgodoförs so//} följd av sådant bidrag so/n lik­ställs med lön enligt andra stycket skall anses som ersättning till ar­betstagare vid tillämpning av 4 och 5§§.

5S

Vitl bcsiänmiande av underlaget för beräkning av tilläggspensionsavgift skall bortses frän ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt II kap. 2§ tredje eller fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här, dä ersättningar­na avser arbete utom riket.

Vid bestämnumde av underlaget för beräkning av annan avgift än till-läggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 1 fiäga om arbete som har utförts för annans räkning utan all anställning löielogat skall vid beräkningen bortses från ersättningar till personer som varit bosatta lUomlands och utfört arbetet utom riket.

12


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     SfU 1986/87:20

Vid hestäm/nande av underlaget Bilaga för beräkning av sjukförsäkringsav­gift och arbetsskadeavgift skall bortses från sådant bidrag som lik­ställs med lön enligt 3 § andra stvcket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

13


 


2 Förslag till                                                                SfU 1986/87:20

Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen   

(1962:381) om allmäri försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2§ och ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

11 kap. 2§= Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har lätt såsom arbetstaga­re i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte frän en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. 1 fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkning­en av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsätt­ningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även

a)  sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför­säkring eller motsvarande ersättning som utgär enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b)  föräldrapenning,

c)  vårdbidrag enligt 9 kap, 4S, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,

d)   dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e)      kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar­
betsmarknadsstöd,

f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g)  korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),

h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför-säkiing,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti­tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbands-övning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga.

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,

I) livränta enligt 4 kap, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3§, i den mån regeringen så förordnar.

' Lagen omtryckt 1982:120.

- Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87:100 (bil. 12) föreslagna lydelsen.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      SfU 1986/87:20

n) statsbidrag till arbetslösa som  n) statsbidrag till arbetslösa som      Bilaga

tillskott till deras försörjning när de     tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse.
                  startar egen rörelse,

o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs so/n jöljd av att en ar­betsgivare lämnar sådant bidrag so/n tikställs med lön enligt 2 kap. 3§ a/ulra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter.

I fräga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som- sägs i första stycket för arbete som nägon utfört för någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap, 2 S andrastycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall dä den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap, 2 a § eller dä han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handels­fartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juri­disk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande infly­tande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsver­ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning frän främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sädan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsver­ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller Ijärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

1.    Denna lag träder i kraft, i frå- I. Denna lag träder i kraft, i frå­ga om 11 kap, 2§ första stycket n) ga om 11 kap, 2S första stycket n) den 1 januari 1988, och i övrigt den och o) den 1 januari 1988, och i Ijuli 1987.      övrigt den Ijuli 1987.

2.    Bestämmelserna i 11 kap. 2§ 2. Bestämmelserna i II kap. 2S första stycket n) tillämpas första   första stycket n) och o) tillämpas gången när pensionsgrundande in- första gången när pensionsgrun-komst bestäms för år 1988.       dande inkomst bestäms för år 1988.

15


 


3 Förslag till                                                                SfU 1986/87:20

Lagom ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring  *

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän försäk­
ring' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
                       Föreslagen lydelse

11 kap.

'; ili gi und för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret ansi > iiava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxerings­året.

Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.

Angående   beräkningen   av   in- Angående   beräkningen   av   in-

komst av anställning, för vilken den komst av anställning, so/n avses i
försäkrade icke är skattskyldig här i 2 .' första stycket o) eller för vilken
riket eller för vilken den försäkrade den försäkrade inte är skattskyldig
har att erlägga sjömansskatt, stad- här i riket eller för vilken den för-
gas särskilt.
                                säkrade  har att  erlägga  sjömans-

skatt, .finns del särskilda hestä/n-/nelser.

Denna lag träder i kraft den I januari 1988.

Lagen omtryckt 1982:120.


 


4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 54 S I mom. och ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1987:000) om ändringi uppbördslagen (1953:272) skall ha följan­de Ivdelse.


SfU 1986/87:20 Bilaga


 


Niiva/-unde Ivdelse


Föreslagen lydelse


54!}


1 mom,' En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi­
när A-skatt eller utgett lön för vil­
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
skall utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration)
                                           om

detta till den länsskattemyndighet som avses i 52 § första stycket. Ar­betsgivare som avses i 3§ andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av socialavgifter från ar­betsgivare skall dock lämna dekla­rationen till länsskattemyndigheten i Stockholms län. Deklaration skall lämnas av landstingskommun och kommun senast den 12 och av an­nan arbetsgivare senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs.

I mom. En arbetsgivare, som
har gjort skatteavdrag för prelimi­
när A-skatt eller utgett lön för vil­
ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om uppbörd
av socialavgifter från arbetsgivare
skall, om inte annat följer av sjätte
stycket, utan anmaning lämna upp­
gift
                                                          (uppbördsdeklaration)
om detta till den länsskattemyn­
dighet som avses i 52 § första
stycket. Arbetsgivare som avses i
3 S andra stycket sista meningen la­
gen om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare skall dock lämna
deklarationen till länsskattemyn­
digheten i Stockholms län. Deklara­
tion skall lämnas av landstingskom­
mun och kommun senast den 12
och av annan arbetsgivare senast
den 18 i uppbördsmånaden efter
den månad då skatteavdraget
gjordes eller lönen utgavs.
Efter anmaning av länsskattemyndigheten eller lokal skattemyndighet är

också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att

avge uppbördsdeklaration.

Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på

blankett enligt fastställt formulär. Uppbördsdeklaration skall upptaga

1)   arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;

2)   uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;

3)   det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt;

4)   sådan   utgiven   avgiftspliktig   4) sådan   utgiven   avgiftspliktig

lön eller ersättning som avses i 2 kap. 3S lagen (1981:691) om social­avgifter, dock inräknat det belopp som avses i punkt 5;

lön eller ersättning som avses i 2 kap, 3 § första stycket lagen (1981:691) om socialavgifter, dock inräknat det belopp som avses i punkt 5;

Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87:100 (bil.9) föreslagna lydelsen.


 


Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                      SfU 1986/87:20

5)   det belopp med vilket avdrag görs enligt 6§ lagen om uppbörd av      Bilaga socialavgifter från arbetsgivare;

6)   den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;

7)   månadsavgiftens belopp;

8)   summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.

En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Så­dan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av för kvarstående skatt, I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första-tredje styckena.

En arbetsgivare, som skall /-edo-visa månadsavgift för sådant hi-. drag som likstälts med lön enligt 2 kap. 3§ andra stycket tagen om so-, cialavgijier, skall lämna uppgift (upp börds de klarat ion fö r vins t a nd el sbidra g) om detta. Sådan deklaration skall upplaga uppgift som avses i fjärde stycket I, 2, 6 och 7. I övrigt gäller i till-lämpliga delar vad som sägs i för­sta—tredje styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli    Denna lag träder i kraft, i fråga

1987,                                          om 54 § I mo/7i. första stycket sista

me/ungen den I juli 1987, och i öv­rigt den I januari 1988.


 


5 Förslag till    ,                                                           SfU 1986/87:20

Bilaga

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensions­grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Fö/-estagen lydelse

3§-

Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skattskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgi­varen. Sådan uppgift skall sepast den 31 januari året näst efter det är, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37§ 4 mom, första stycket taxeringslagen (1956:623), 1 uppgiften skull angivas den försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den utbetalade löpen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit natura­förmåner i form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall jnom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.

Med arbetsgivare förstås yid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap, 2 § första stycket m) Isgen (1962:381) om allmän försäkring.

Inkomst av anställning, son\ avses i 11 kap. 2 § första stycket o) lagen om allmän försäkring, skall bestämt/tas med ledning av uppgift pm det värde so/n den försäkrade liltgodoförts so/n följd av bidraget. Sådan uppgift skad av arbetsgiva­ren lä/nnas

1.   för e/i försäkrad, sp/n inte är skattskyldig här i riket, i särskild uppgift e/digt första .stycket,

2.   för en föfsäkrad, som avses i 1 § första stycket tagen (1958:295) om sjömansskatt, I redares redovis-ning enligt 14 § samma lag,

f jör annan jörsäkrad, I kon-trpduppgift enligt 37§ I inp//i. taxe­ringslagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988,


! Lagen omtryckt 1976:1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

? Senaste lydelse 1984:672.


19


 


Svenskt Tryck Stockholm 1987