Propositionen

I proposition 1986/87:107 föresläs att arbetsgivaravgifter skall tas ut på de bidrag en arbetsgivare lämnar till en s. k. vinstandelsstiftelse, dvs. en stiftelse till vilken ett företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. Den anställde skall tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst för sin andel för det är då bidraget lämnas.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1988 och tillämpas i fräga om bidrag som lämnas efter ikraftträdandet.

I propositionen hemställs att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motioner väckta med anledning av proposition

1986/87:107

l986/87:Sfl 10 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 1986/87:107 med förslag om uttag av socialavgifter pä vinstandelsmedel.

1986/87:Sfl 11 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1986/87:107,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ramlag för företagsanknutna vinstdelningssystem.

l986/87:Sfl 12 av Bengt Westerberg m. fi. (fp) vari yrkas att riksdagen avslår proposition 1986/87:107 med förslag om uttag av socialavgifter pä vinstandelsmedel.

1986/87:Sfl 13 av Nic Grön vall (m) vari yrkas att riksdagen avslår propositionens samtliga förslag.

1 Riksdagen 1986/87. 11 saml. Nr 20

l986/87:Sfll4 av Cari Bildt m. fi. (m) vari yrkas SfU 1986/87:20

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:107,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om den otillfredsställande propositionsberedningen,

[3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om betydelsen av ett ökat enskilt sparande,]

[4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning av , vinstandelar med den inriktning som angivits i motionen.]

Yrkande 3 i motionen har överlämnats till finansutskottet och behandlas i betänkande FiU 1986/87:30.

Yrkande 4 har överlämnats till skatteutskottet och behandlas i betänkande SkU 1986/87:42.

1986/87:Sfl 15 av Stig Josefson m:n. (c) vari yrkas

I. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:107, [2. att riksdagen beslutar.att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om utveckling av vinstandelssystem samt personliga investeringskonton.]

Yrkande 2 i motionen har överlämnats till finansutskottet och behandlas i betänkande FiU 1986/87:30.

Motioner överlämnade av skatteutskottet, väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sk335 av Christer Eirefelt m. fi. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om att vinstandelar som binds i långsiktigt sparande inte skall beläggas med arbetsgivaravgifter.

1986/87:Sk382 (delvis) av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frivilliga vinstandelssystem i företagen bör underlättas genom frånvaro av arbetsgivaravgifter.

Utskottet

Förslagets huvudsakliga innehåll

Den allmänna försäkringen och vissa andra sociala ändamål finansieras till
övervägande del med arbetsgivaravgifter och egenavgifter enligt lagen
(1981:69l) om socialavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas för tio olika ända
mål med för närvarande sammanlagt 35,076 % av ett avgiftsunderlag som
utgör summan av vad arbetsgivaren under året har utgett som lön i pengar
eller vissa angivna naturaförmåner eller såvitt gäller uppdragstagare som
annan ersättning för utfört arbete. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
bortses bl. a. från ersättning som ej uppgår till 1 000 kr, till en och samme
arbetstagare och frän ersättning till arbetstagare som vid årets ingång ej fyllt
65 år. På samma avgiftsunderlag erlägger arbetsgivaren också en allmän
löneavgift med 2 %. 2

1 propositionen framhålls att under framför allt det senaste decenniet har SfU 1986/87:20 i ett stort antal företag åtgärder vidtagits för att genom vinstdelning tillgodose ekonomiska intressen hos resp, företags anställda. Överföringen sker till en av de anställda eller personalorganisationerna vid företaget bildad . stiftelse, som utgör ett från företaget fristående rättssubjekt. Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas pä anställning i det överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod och de individuella andelarna bestäms med utgångspunkt i anställningsform, avlönad tid eller liknande. Stiftelsen förvaltar de överförda medlen för andelsägarnas räkning och efter viss tid erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter eller aktier.

Enligt departementschefen är det uppenbart att överföringen till vinstandelsstiftelser alltid kommer den enskilde till godo i form av ekonomisk ersättning och att avsättningarna är ett konkurrensmedel och ett argument i strävandena att knyta till sig anställda. De anställda fär ut sin del av avkastningen i förhällande till den tid de arbetat eller den arbetsinsats de gjort i företaget. Avsättningarna bär sålunda i flera hänseenden de karaktäristika som ocksä gäller för löneersättningar. Även andra skäl talar enligt departementschefen för att avsättningarna bör avgiftsbeläggas. De företag som använder vinstandelsstiftelser kan, anför hon, på ett billigare sätt knyta till sig arbetskraft än de företag som väljer att konkurrera enbart med lön och andra förmåner som i dag är belagda med arbetsgivaravgifter. På sikt kan detta leda till en snedvridning av konkurrensförutsättningarna företag emellan. Departementschefen erinrar också om att samhällets fördelningspolitik i stor utsträckning bygger pä arbetsgivarnas avgifter till den allmänna försäkringen och att detta fördelningssystem urholkas om allt fier företag väljer att ersätta sina anställda med avsättningar till vinstandelsstiftelser. Det är också, framhåller hon slutligen, otillfredsställande med en utveckling där arbetsmarknaden riskerar att delas upp i företag med och företag utan vinstandelssystem. Enligt hennes mening bör överföringarna behandlas som lön i socialavgiftshänseende och i princip vara avgiftsgrundande eftersom de är avsedda att komma de slutliga mottagarna till del pä grund av anställningen och som erkänsla för arbete som utförts för arbetsgivarens räkning. Departmentschefen föreslär därför att i socialavgiftslagen införs en bestämmelse varigenom bidrag som en arbetsgivare lämnar till en juridisk person likställs med lön i socialavgiftshänseende om ett väsentligt ändamål för den juridiska personen är att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren. Bidragen skall följaktligen ingå i en arbetsgivares underlag för beräkning av socialavgifter och den allmänna löneavgiften. Bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m, m, skall dock icke föranleda avgiftsskyldighet.

Med hänsyn till det principiella kollektiva samband som finns mellan
förmåner och avgifter inom socialförsäkringssystemet bör enligt departe
mentschefen den anställdes andel i vad arbetsgivaren lämnat till en vinstan
delsstiftelse göras förmänsgrundande enligt samma principer som gäller för
avgiftspliktig lön, 1 tilläggspensionshänseende bör således vad som tillgo
doförs den anställde på grund av arbetsgivarens bidrag till vinstandelsstif- 3

1 * Riksdagen 1986/87. 11 saml. Nr 20

telse anses som inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundan- SfU 1986/87:20 de inkomst och sädan inkomst skall beräknas för honom för det är arbetsgivaren lämnar bidraget till stiftelsen. Däremot föreligger svårigheter att ta med andelen vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst, eftersom denna inkomst bygger på en förväntad framtida inkomst och det inte går att pä förhand uppskatta vinstandelens storlek. Dessutom kommer den som kvalificerat sig för en andel att tillgodoföras denna oavsett senare sjukdom. Departementschefen föreslår mot denna bakgrund att förmån av andel i vinstandelsstiftelse inte skall grunda rätt till sjukpenningförmän eller — pä grund av sambandet mellan arbetsskadeförsäkringen och sjukpenningförsäkringen — inte heller arbetsskadeförmäner. Till följd härav skall sjukförsäkringsavgifter och arbetsskadeavgifter inte heller tas ut pä andelarna i fräga.

Arbetsgivaravgifter pä bidrag till vinstandelsstiftelser m. m. skall enligt propositionen betalas i samma ordning som gäller för avgifter pä vanlig lön. Avsikten är att en särskild uppbördshandling skall utformas för ändamålet med hänsyn bl. a. till den särredovisning som fordras på grund av att sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgift inte skall tas ut. Arbetsgivaren skall också avge en särskild uppgift till lokala skattemyndigheten som skall ligga till grund för beräkning av pensionsgrundande inkomst på värdet av de andelar som avsätts för var och en anställd.

Departementschefen beräknar att förslaget, som avses träda i kraft den 1 januari 1988, skall ge ökade avgiftsinkomster om ca 110 milj. kr. Samtidigt uppkommer nya utgifter genom de ökade tilläggspensionsförmånerna.

Motionerna

1 samtliga de med anledning av propositionen väckta motionerna yrkas avslag pä propositionen.

1 motion Sfl 14 av Cari Bildt m. fi. framhålls att förslaget inte beretts eller remissbehandlats på sedvanligt sätt, trots att det är fråga om en tekniskt svär lagstiftning som kan medföra gränsdragningsproblem. Bl. a, är det, anför motionärerna, oklart i vad män avsättningar exempelvis till stipendiestiftelser, idrottsföreningar m, m, också kommer att drabbas. Motionärerna anser också att förslaget kommer att leda till ökad byråkrati, ökade kostnader och ökat krångel för företagen. Förslaget minskar ocksä det bundna sparandet i de företagsanknutna stiftelserna,

Bengt Westerberg m, fi, framför i motion Sfl 12 likartad kritik mot att förslaget inte remissbehandlats pä sedvanligt sätt, att det råder oklarhet om vilka avsättningar till vilka stiftelser som skall föranleda sociala avgifter och att förslaget kommer att medföra en inte oväsentlig ökning av företagens uppgiftsskyldighet. Motionärernas huvudsakliga invändning mot förslaget är emellertid att avsättningar till vinstandelar inte kan jämställas med lön. Den anställde kan, anför de, först i efterhand veta om det blir någon vinst att dela på och i så fall hur stor den blir. Den anställde kan inte heller omedelbart disponera andelen eftersom denna är bunden i minst fem är och vinstandelen bestäms inte i löneförhandlingar utan beslutas av ägarna till företaget. Motionärerna underkänner därför regeringens motiv för att belägga vinstandelar med arbetsgivaravgifter.

Motionärerna i motion Sfl 15, Stig Josefson m, fi,, anser att det är viktigt SfU 1986/87:20 att skilja mellan vad som är vinstandel och vad som är lön och att regeringen i propositionen strävat efter att sudda ut gränsen mellan dessa båda begrepp. Förslaget är, menar de, också ologiskt i beaktande av att arbetsgivaravgifter ej utgär till ett kollektivt och centralistiskt system som löntagarfonderna.

Även i motionerna Sfl 10 av Hugo Hegeland, Sf 111 (yrkande 1) av Alf Svensson och Sfl 13 av Nic Grönvall kritiseras propositionen för att den bygger pä en sammanblandning av begreppen vinstandel och lön, Alf Svensson anser (yrkande 2) att om det finns en bestående och ärlig oro för att vinstandelsmedel kan komma att ersätta lön kan detta förebyggas genom en ramlagstiftning, vari stadgades att insatta vinstandelsmedel inte får överstiga 25 % av ett basbelopp och att andelarna skall vara lika stora per anställd i förhällande till arbetad tid under året,

I de av skatteutskottet överlämnade motionerna Sk335 yrkande 7 av Christer Eirefelt och Sk382 delvis av Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö, vilka motioner väckts under den allmänna motionstiden, begärs tillkännagivanden om att arbetsgivaravgifter inte skall erläggas för vinstandelar.

Remissyttranden

Utskottet har beslutat inhämta yttrande över propositionen från riksförsäkringsverket och riksskatteverket. Vidare har Sveriges arbetsgivareförening (SAF), Småföretagens Riksorganisation, Företagarförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Landsorganisationen i Sverige (LO) beretts tillfälle yttra sig över propositionen.

Riksförsäkringsverket anser i likhet med departementschefen att man bör undvika en utveckling som skulle innebära att en ökande del av löneförmånerna ges formen av särskilda ersättningar för att undvika avgiftsbelast: ning. Verket har därför inget att erinra mot förslaget.

Verket framhåller vidare att förslaget visserligen vållar visst merarbete pä grund av att ett fjärde avgiftsunderlag för arbetsgivaravgifter mäste fastställas och viss särredovisning mäste ske vid uppbördsdeklarationen. Med hänsyn till att förslaget sannolikt kommer att beröra ett relativt begränsat antal fall, för närvarande ca 200 arbetsgivare, anser verket att avgiftsskyldighetens konstruktion kan godtas. Verket har heller ingen erinran mot förslaget i förmänshänseende.

Även riksskatteverket anser det sakligt riktigt att avgiftsbelägga bidrag
som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse och att avgiftsskyl
digheten uppkommer i och med att bidraget lämnas till stiftelsen. Däremot
anser riksskatteverket att förslaget om att avgifter inte skall erläggas för
sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna kommer att komplicera avgiftssyste
met. Verket erinrar om att det direkta sambandet mellan avgifter och förmå
ner successivt brutits. Verket anser ocksä att det inte föreligger nägon prin
cipiell skillnad mellan de fall där vinstandelen slussas via en vinstandels
stiftelse eller utbetalas direkt frän arbetsgivaren till den anställde. På vinst
andelar, tantiem, gratifikationer o. d. direkt från arbetsgivaren tas, anför 5

■ verket, i dag samtliga avgifter ut. Om förslaget genomförs så, att avgifter för SfU 1986/87:20 sjuk- och arbetsskadeförsäkringen inte tas ut på bidrag till vinstandelsstiftelser, anser riksförsäkringsverket att den 10-procentiga nedsättningen av socialavgifter för vissa arbetsgivare i Norrbottens län bör tas bort i dessa fall.

LO tillstyrker propositionens förslag och hänvisar i sitt yttrande ttll att organisationen i ett tidigare yttrande över departementspromemorian Ds Fi 1983:21 tillstyrkt att arbetsgivaravgifter tas ut på företagsanknutna vinstandelssystem.

S.4F. S.4C0/SR. Småföretagens Riksorganisation och Företagarförbundet avstyrker förslaget,

SAFpekar på att de avsättningar som förekommer till olika vinstandelssystem är små i förhållande till lönesummorna och bestäms i efterhand beroende pä företagets resultat. De har karaktär av vinstdispositioner och beslut mäste därför fattas av bolagsstämman dvs, ägarna. Avsättningarna kan inte heller påverkas av den ordinarie löneförhandlingen och kan således av flera skäl inte jämställas med lön. Medlen blir inte tillgängliga för lyftning eller disponibla förrän efter ett viss antal är och en jämförelse med pension och pensionsavsättningar är därför mer relevant. SAFanser vidare att det av den föreslagna lagstiftningen tydligare bort framgå att avsättningar för pensionsändamäl inte skall bli föremål för avgiftsuttag och att den föreslagna lagtexten kommer att skapa besvärliga avgränsningsproblem. SAF pekar i detta sammanhang på att det i näringslivet förekommer en mångfald av stiftelser och andra juridiska personer som på ett eller annat . sätt gynnar anställda och nämner som exempel avsättningar till idrottsföreningar, stipendiestiftelser som inte begränsas till anställda, personalstiftelser för fritidsbostäder m. m. Förslaget kritiseras ocksä för att det kommer att medföra ökad arbetsbelastning för bäde företag och myndigheter. SAF. menar avslutningsvis att ett alternativ att komma ifrån de nämnda problemen är att överväga att införa ett fribelopp för mindre avsättningar, förslagsvis belopp upp till ett fjärdedels basbelopp per anställd och är.

Småföretagens Riksorganisation framhåller att vinstandelsstiftelser kan användas för att underlätta småföretags riskkapitalförsörjning och även underlätta ett generationsskifte i form av att de anställda successivt övertar ägandet i företaget. Genom förslaget försväras — eventuellt omöjliggörs — utnyttjandet av vinstandelsstiftelser i framtiden. Organisationen hänvisar till att regeringen enligt proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet funnit det motiverat att utreda riskkapitalförsörjning hos små företag och finner mot den bakgrunden att ett beslut i enlighet med propositionen skulle innebära att en av de möjliga vägarna att lösa småföretagens riskkapitalförsörjning elimineras redan innan den aviserade utredningen hunnit tillsättas, 1 vilket fall som helst bör därför en lagändring genom,föras först efter det att utredningen fått tillfälle att utvärdera vinstandelsstiftelsernas möjligheter att underlätta riskkapitalbildningen. Eventuellt kan, anför organisationen avslutningsvis, diskuteras att införa ett fribelopp för ärliga avsättningar på t, ex, ett halvt basbelopp per anställd.

Även Föreiagarförbundei kritiserar att propositionen helt saknar en ana
lys av såväl positiva som negativa effekter av vinstandelssystemen. Enligt 6

förbundet visar flera undersökningar att vinstandelssystemen har mycket SfU 1986/87:20 positiva effekter i arbetslivet. Förbundet föreslär en utredning av möjligheten att stimulera resultatlöner, vinstandelar och aktiespridning för att förstärka arbetsglädje och effektivitet i både privat och offentlig sektor, - SACO/SR avvisar de motiv som anges i propositionen för att belägga vinstandelsmedel med socialavgifter och framhåller att det över huvud taget inte finns något utbytesförhållande mellan vinstandelar och löner. Avsättningarna utgår frän de vinstmedel som annars skulle tillfalla ägarna och mot den bakgrunden är det svårt att förstå att en rättvis fördelningspolitik skulle främjas av att vinstandelssystemen begränsas eller slopas. SACO/SR framhåller ocksä att den höjning av den pensionsgrundande inkomsten som följer av att vinstandelarna avgiftsbeläggs inte är särskilt attraktiv bl. a. med hänsyn till det tak om sju och ett halvt basbelopp som gäller för ATP-förmåner, Organisationen anser dessutom att det föreslagna avgiftsuttaget skapar en hel del onödig byråkrati och administrativa kostnader när det i stället vore angeläget att förenkla och rationalisera regelsystemen för avgifter och skatter,

I ärendet har inkommit skrivelser frän Industriförbundet, Bankinstitutens arbetsgivareorganisation-Svenska bankmannaförbundet. Svenska bankföreningen och stiftelsen Oktogonen med begäran att riksdagen skall avslå propositionen. Även i dessa skrivelser framhålls vinstandelsstiftelsernas positiva effekter och man vänder sig mot att avsättningar till vinstandelsstiftelser jämställs med lön. Administrativa svårigheter och gränsdragningsproblem framhålls också som skäl för avslag, I Industriförbundets skrivelse yrkas i andra hand att ett vinstandelsbelopp per person motsvarande minst ett femtedels basbelopp skall frånräknas det avsatta beloppet när avgiftsunderlaget fastställs.

Företrädare för stiftelsen Volvoresultat har vid en uppvaktning inför utskottet ocksä framfört olika invändningar mot att vinstandelsavsättningar avgiftsbeläggs. De har bl, a, framhållit att det är de anställda som fär betala avgifterna, eftersom vars och ens andel minskar med motsvarande belopp och att den administrativa belastningen pä stiftelsen blir orimlig eftersom uppgift skall lämnas om ca 63 000 andelar. Om förslaget genomförs borde ett belopp per anställd motsvarande ett halvt basbelopp undantas från avgiftsplikt.

Utskottets bedömning '

Utskottet tar först upp till behandling den begäran som framställts i yrkande 2 i motion Sfl 14 av Carl Bildt m, fi, om ett tillkännagivande till regeringen om att propositionen inte är tillfredsställande beredd.

Såsom framgår av propositionen avlämnade en arbetsgrupp inom rege
ringskansliet i juli 1983 till chefen för finansdepartementet en promemoria
(Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för produktionfaktorsskatter, I prome
morian föreslogs att en särskild grundavgift om 20 % till socialförsäkringen
skulle tas ut på vissa avgiftsfria inkomster. Bl, a. skulle så vara fallet när en
arbetsgivare lämnar bidrag till en stiftelse vars ändamål är att tillgodose
ekonomiska intressen hos de anställda eller tidigare anställda hos arbetsgi- 7

våren. Promemorian remissbehandlades och några invändningar mot den SfU 1986/87:20 lagtekniska lösning som valts beträffande grundavgift pä vinstandelsmedel framfördes inte, 1 övrigt berördes förslaget i denna del uttryckligen endast i nägra av remissvaren.

Efter den fortsatta beredningen i regeringskansliet, under vilken kontakter förekommit med bl. a. representanter för stiftelsen Oktogonen och för Svenska bankmannaförbundet samt riksförsäkringsverket och riksskatteverket, har lagrådet granskat lagförslagen och lämnat dem utan erinran.

Utskottet har, som ovan nämnts, inhämtat yttrande över förslaget frän riksskatteverket och riksförsäkringsverket och också gett arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tillfälle att yttra sig över förslaget.

Mot bakgrund av det anförda tillbakavisar utskottet den kritik som framförts om att förslaget inte är tillfredsställande berett och avstyrker bifall till motion Sfl 14 yrkande 2.

Inom utskottet har sedermera uppkommit fräga om ett utökat remissförfarande liksom om de myndigheter och organisationer som omfattats av utskottets remissförfarande borde erhållit längre tid för att inkomma med sina svar. Utskottet har emellertid funnit det angeläget att riksdagen tar ställning till propositionen redan under innevarande riksmöte med hänsyn till att ändringar i avgiftsuttaget av praktiska skäl bör ske vid ett årsskifte och förslagets genomförande kräver ett relativt omfattande förberedelsearbete.

Mot ett genomförande av propositionens förslag har främst åberopats att avsättningar till vinstandelsstiftelser inte kan jämställas med lön för utfört arbete, eftersom avsättningarna inte bestäms på förhand i löneförhandlingar utan först i efterhand av arbetsgivaren, och att den anställde ofta inte kan disponera andelen förrän efter en viss tid.

Utskottet vill erinra om att det inte är ovanligt med ersättningar frän arbetsgivare till arbetstagare som i avgiftshänseende betraktas söm lön trots att ersättningarnas belopp inte bestämts i löneförhandlingar. Exempel pä sädana ersättningar är gratifikationer, bonus, tantiem och vinstandelar som utbetalas direkt till arbetstagaren. Det förhällandet att de nu aktuella vinstandelsbeloppen först utbetalas till en stiftelse för att i ett senare skede slussas vidare till andelsägarna förändrar enligt utskottets mening inte beloppens karaktär av löneersättningar.

Utskottet anser således att någon principiell invändning inte kan riktas mot att arbetsgivaravgifter tas ut på avsättningar till vinstandelsstiftelser.

Andra invändningar som riktats mot propositionens förslag är att det kommer att leda till en ökad administration för säväl myndigheterna som företagen och de berörda stiftelserna och att svårigheter kommer att uppstå när man skall avgränsa vilka avsättningar som skall föranleda avgiftsskyldighet. Det har också hävdats att en avgiftsskyldighet hindrar en vidare utveckling av systemet med vinstandelsstiftelser.

Utskottet vill inte förneka att propositionens förslag kommer att kompli
cera avgiftssystemet och leda till ett visst merarbete för berörda myndighe
ter och arbetsgivare. Såsom riksförsäkringsverket framhållit kommer emel
lertid förslaget sannolikt att beröra ett relativt begränsat antal fall. Det
administrativa merarbete som i dessa fall följer av avgiftsskyldighetens 8

konstruktion bördärför inte hindra förslagets genomförande. Vad gäller de SfU 1986/87:20 påtalade avgränsningssvårigheterna ger enligt utskottets uppfattning såväl den föreslagna författningstexten som propositionens motivering en god ledning för bedömningen av i vilka fall avsättningar till juridiska personer skall föranleda avgiftsskyldighet eller ej. Bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. blir uttryckligen undantagna från avgiftsskyldighet. Stipendiestiftelser, stiftelser för idrottsanläggningar och för fritidsbostäder m. m. torde i det övervägande antalet fall kunna hänföras till personalstiftelser enligt den nämnda lagen.

Utskottet delar avslutningsvis departementschefens farhågor för att, om överföringar till vinstandelsstiftelser är undantagna från avgiftsskyldighet, detta kan leda till en snedvridning av konkurrensförutsättningarna företag emellan och också — vid en mera utbredd förekomst av vinstandelssystem — på sikt urholka det sociala trygghetssystemet. Utskottet vill inte främja en sådan utveckling genom att förorda att man avstår från att ta ut avgifter för avsättningar till vinstandelsstiftelser i vidare män än som följer av propositionens förslag.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker bifall till samtliga motioner.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:107 och med avslag på motionerna l986/87:Sfll0, 1986/87;Sfl 11, 1986/87:Sfl 12, 1986/87:Sfl 13, 1986/87:Sfl 14 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sfl 15 yrkande 1, l986/87:Sk335 yrkande7 och 1986/87:Sk382 i motsvarande del antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1981 ;691) om socialavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändringi lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Stockholm den 21 maj 1987 ,

Pä socialförsäkringsutskottets vägnar

Nils Carlshamre

Närvarande: Nils Carishamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Barbro Sandberg (fp) och Gunhild Bolander (c).

Reservation SfU 1986/87:20

Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Barbro Sandberg (fp) och Gunhild Bolander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjarpå s, 7 med "Utskottet tar" och slutar på s, 9 med "samtliga motioner." bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik som riktas mot den bristfälliga beredningen av propositionen. Lagstiftningen är tekniskt komplicerad bäde till följd av att den innebär avvikelser från socialavgiftsbestämmelserna i övrigt och på grund av de variationer som olika vinstandelssystem uppvisar. Förslaget borde därför ha föregåtts av en grundlig remissbehandling. Visserligen har utskottet till en del åtgärdat bristerna i beredningen genom en snabbremiss till de närmast berörda myndigheterna och arbetsmarknadens huvudorganisationer men detta förfarande kan inte ersätta det breda remissförfarande som normalt skall föregå ett förslag till riksdagen. Utskot- ■ tet anser att det finns anledning för riksdagen att i enlighet med yrkande 2 i motion Sfl 14 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om propositionens bristfälliga beredning.

1 sak anser utskottet att regeringens skäl för att avgiftsbelägga avsättningar till vinstandelssystem är alltför svaga. Förslaget bygger på att bidrag till vinstandelsstiftelser kan jämställas med lön. Det finns dock fiera framträdande skillnader mellan bidragen och löneutbetalningarna. Bidragen bestäms i efterhand ensidigt av företagets ägare medan lönen bestäms i förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Andelarna i vinstandelsstiftelser binds under en viss tid innan de kan disponeras av de slutliga mottagarna. De i propositioiien förda resonemangen om när och i vilken utsträckning avgifter skall tas ut och förmåner beräknas visar enligt utskottets mening tydligt på det bristande sambandet mellan ä ena sidan lön och ä andra sidan bidrag till vinstandelsstiftelser. Enbart av denna anledning borde förslaget avvisas.

Vad som ytterligare motiverar ett avslag på propositionen är de administrativa problem som följer av att avsättningarna till vinstandelsstiftelser avgiftsbeläggs. För myndigheternas del föroi-sakar det föreslagna avgiftsuttaget nya särskilda rutiner och fastställande av ytterligare avgiftsunderlag, och för de redovisningsskyldiga företagens del särredovisningar för säväl avgiftsuppbörden som för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Sannolikt kommer det ocksä att välla problem med att avgränsa vilka avsättningar till juridiska personer som är avgiftspliktiga.

Av vad som framhållits i motionerna, i fiera remissyttranden från arbetsmarknadens organisationer och vid uppvaktning inför utskottet har framgått att vinstandelssystemen har gynnsamma effekter för samhälle, näringsliv och anställda och utskottet anser att propositionen ger en alltför negativ bild av följderna av en utbyggnad av systemet. Utskottet anser för sin del att det inte finns anledning att försvåra en fortsatt utveckling av vinstandelssystemen och även av den anledningen bör propositionen avslås.

Det i motion Sfl 11 framställda yrkandet om en ramlagstiftning för vinst
andelsstiftelser avstyrks av utskottet. 10

i/e/i att utskottet bort hemställa SfU 1986/87:20

att riksdagen med bifall till motionerna l986/87:Sfl 10, 1986/ 87:Sflll yrkande I, l986/87:Sfl 12, l986/87:Sfl 13, 1986/87:Sfl 14 yrkandena 1 och 2, l986/87:Sfl 15 yrkande 1, l986/87:Sk335 yrkande 7 och l986/87:Sk382 i motsvarande del och med avslag pä propositionen och motion l986/87:Sfl 11 yrkande 2 delsavslår de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions- , grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om beredningen av propositionen.

Propositionens lagförslag SfU 1986/87:20

Bilaga

i Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Häiigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5§S lagen (1981:691) om socialav-gifier skall ha följande lydelse.

Nitviir Föreslage/i lydelse

2 kap.

3S Ihulcrlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren imdcr året Inir utgett som lön i pengai eller naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap, 2S andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Bidrag som iivscs i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen om allmän försäkring likstalls med lön.

Med lön likställs också bidrag som en arbetsgivare lä/nnar titt en juridisk person, o/n ett väsentligt ändamål för den juridiska personen är att tillgodose ekonomiska intressen hos de/n so/n är etter har varit anställda hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte bidrag som lämnas ull en pensions- eller personalstiftelse e/digt lagen (1967:531) om t/yggande av pe/isio/tstiifästelse m./n.

Värdet av vad någon tillgodoförs so//} följd av sådant bidrag so/n likställs med lön enligt andra stycket skall anses som ersättning till arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5§§.

5S

Vitl bcsiänmiande av underlaget för beräkning av tilläggspensionsavgift skall bortses frän ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt II kap. 2§ tredje eller fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här, dä ersättningarna avser arbete utom riket.

Vid bestämnumde av underlaget för beräkning av annan avgift än till-läggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, 1 fiäga om arbete som har utförts för annans räkning utan all anställning löielogat skall vid beräkningen bortses från ersättningar till personer som varit bosatta lUomlands och utfört arbetet utom riket.

12