Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1986/87:15

om invandring m. m. (prop. 1986/87:100) SfU

1986/87:15

Propositionen

TIONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1986/87:100, bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
under litt. D Invandring m. m. föreslagit riksdagen att
(D 1)1. bemyndiga regeringen att besluta om de resursförstärkningar vid
statens invandrarverk som utöver anvisade anslag kan erfordras för handläggning
av asylärenden och mottagning av flyktingar och asylsökande,

(D 1) 2. till Statens invandrarverk för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 82 558 000 kr.,

(D 2) till Informationsverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 10 250 000 kr.,

(D 3) till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 12 189 000 kr.,

(D 4) till Översättningsservice för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

(D 5) 1. bemyndiga regeringen att vid behov besluta om att inrätta
ytterligare permanenta utredningsförläggningar för asylsökande i enlighet
med de riktlinjer som har förordats,

(D 5) 2. till Överföring och mottagning av flyktingar m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 411 000 000 kr.,

(D 6) till Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 785 100 000 kr.,

(D 7) till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 911 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sf501 av Sonja Rembo och Anita Bråkenhielm (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar begära att regeringen vidtar sådana förändringar i
utlänningsförordningen att flykting kan erhålla temporärt arbetstillstånd
under den tid utredning om uppehållstillstånd pågår.

1986/87: Sf504 av Gunnar Thollander och Ingrid Andersson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

1

1 Riksdagen 1986/87.11 sami. Nr 15

Rättelse: S. 21 res. 1, s. 22 res. 3, s. 27 res. 13, s. 29 res. 16 och s. 30 res. 19 Namn
tillkommit

anförts om behovet för flyktingar att få tidsbegränsat arbetstillstånd under
väntetiden.

1986/87:Sf505 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1 (delvis), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en generös och human flyktingpolitik,

3. att riksdagen av regeringen begär att flyktingkvoten för den organiserade
överföringen av flyktingar till Sverige höjs till 3 000 personer per år,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de asylsökande
som finns i landet skall ha rätt till allmän sjukvård,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslutsmotivering
alltid bör ges vid avslagsbeslut i asylärenden.

1986/87:Sf509 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som angetts i
motionen om behovet av utökad flyktingkvot,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen angetts om behovet av förbättrade bestämmelser och insatser för
flyktingåtervändande till hemländer.

1986/87:Sf510 av Hans Göran Franck m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om snabb handläggning av
asylärenden enligt vad som anges i motionen.

1986/87: Sf511 av Margareta Palmqvist och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att invandrarverket får i uppdrag att ändra
reglerna för ansökan om särskilt bidrag till folkrörelser för opinions- och
kontaktverksamhet inom flyktingmottagningen i kommunerna, så att organisationen
kan lämna ansökan till invandrarverket.

1986/87:Sf512 av Margareta Palmqvist m.fl. (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättringar för flyktingbarnen under vistelse på
förläggning.

1986/87:Sf513 av Rune Backlund m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om kortare handläggningstider i asylärenden,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en översyn av gällande
regler för ekonomiskt bistånd till flyktingar som vistas i kommunerna,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om åtgärder för flyktingbarnen.

1986/87:Sf514 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln D 2
Informationsverksamheten beslutar anvisa 1 000 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende invandrarverkets informationsverksamhet,

2. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln D 3
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3 000 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende Bidrag till den centrala verksamheten vid invandrarnas
riksorganisationer,

SfU 1986/87:15

2

3. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln D 3
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 2 000 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende Bidrag till vissa avgränsade projekt,

4. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln D 3
Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 2 000 000 kr. avseende stöd till
verksamhet bland invandrarkvinnor inom invandrarorganisationerna,

5. att riksdagen för budgetåret 1987/88 under tionde huvudtiteln D 1
Statens invandrarverk beslutar anvisa 25 000 000 kr. utöver regeringens
förslag,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatt
ekonomiskt stöd bör utgå till SIO:s kansli i syfte att garantera dess
samordnade funktioner.

1986/87:Sf515 av Görel Bohlin (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som ovan anförts beträffande placeringen av
flyktingsluss för ankommande flyktingar via Arlanda.

1986/87:Sf516 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar att beslut om politisk asyl förses med motivering
av skälen för beslutet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om skyndsamt verkställande av det tidigare riksdagsbeslutet
om publicering av praxis,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om bättre utredningar av barnens situation i asylärenden,

12. att riksdagen beslutar att anslå 13 289 000 kr. på anslaget D 3 för att
skapa utrymme för ett specialteam för flyktingbarn vid PBU,

15. att riksdagen hos regeringen begär en plan för tillfälliga lösningar vid
tidpunkter då flyktingmottagningarna får för stor belastning,

16. att riksdagen beslutar höja flyktingkvoten för 1987/88 till 1 500
personer,

17. att riksdagen beslutar anslå 413 000 000 kr. på anslaget D 5,

18. att riksdagen beslutar anslå 789 900 000 kr. på anslaget D 6,

19. att riksdagen beslutar anslå 94 456 000 kr. på anslaget D 1 för att bl. a.
möjliggöra inrättande av 34 tjänster hos SIV utöver regeringens förslag,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag för att korta handläggningstiderna
i asylärenden,

21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av hindren för
flyktingar som önskar arbeta under väntetiden.

1986/87:Sf517 av Per Arne Aglert och Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att de synpunkter som anförs i motionen
skall beaktas av SIV och arbetsmarknadsdepartementet och i den utredning
som invandrarministern aviserat.

1986/87:Sf518 av Siw Persson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om rätt för flyktingar att
omedelbart vid ankomsten till Sverige söka arbete.

SfU 1986/87:15

3

1986/87:Sf519 av Rune Backlund m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att till D 3 Åtgärder för invandrare anvisa ett
reservationsanslag av 14 999 000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ny utformning av
organisationsstödet i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:Sf520 av Berndt Ekholm (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om studier och praktik
inom näringsliv och offentlig sektor för asylsökande i väntan på beslut om
uppehållstillstånd.

1986/87:Sf521 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100, bilaga 12,
beslutar att för budgetåret 1987/88 under anslaget D 1 Statens invandrarverk
anvisa 90 420 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
specialgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet, som förordnats att handlägga
tillståndsärenden, fr. o. m. den 1 april får i uppgift att biträda
invandrarverket med att avverka ärendebalansen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de statliga
bidragen till kommunernas insatser för flyktingar slås ihop i syfte att
möjliggöra ett snabbare inträde på arbetsmarknaden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bosättningsbidrag
för flyktingar bör ersättas med bosättningslån,

6. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag syftande till
tvåmansbeslut vid invandrarverkets handläggning av asylärenden.

1986/87:Sf522 (delvis) av Erkki Tammenoksa och Oskar Lindkvist (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en förbättrad flyktingpolitik.

1986/87:Sf524 av Sture Thun m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av reglerna för ersättning till kommunerna för utgivet
bistånd till flyktingar.

1986/87:Sf525 av Alf Svensson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om hur ett ökat
antal flyktingar kunde tas emot,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ökade
resurser för handläggning av asylärenden,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skyldighet
för statens invandrarverk att under en period välja ut ett antal avvisningsfall
och följa de avvisades öden,

9. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om större
möjlighet för kommunerna att i samverkan disponera statsbidrag för
flyktinginsatser över kommungränserna, t. ex. när det gäller anskaffande av
bostäder,

10. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om inrättande
av praktikplatser vid arbetsplatser i syfte att bereda asylsökande meningsfull
sysselsättning under utredningstiden.

SfU 1986/87:15

4

Utskottet

SfU 1986/87:15

D 1. Statens invandrarverk

Statens invandrarverk (SIV) är central förvaltningsmyndighet för invandraroch
medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet.
Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 §
utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som
regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket har
också huvudansvaret för överföring och mottagning av flyktingar och för
mottagning av asylsökande. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet
av samt föreslå och samordna åtgärder till förmån för invandrare och
språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör
som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är
tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån
och administrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

I budgetpropositionen föreslås att till Statens invandrarverk för budgetåret
1987/88 skall anvisas ett förslagsanslag av 82 558 000 kr.

I propositionen framhålls att det ökade antalet asylsökande under de
senaste åren inneburit en mycket stor arbetsbelastning för invandrarverket.
Förutom de delar av verket som svarar för tillståndsprövningen berörs
verksamheten vid samordningsbyrån, administrativa byrån och informationsbyrån
av variationer i antalet asylsökande. Verkets organisation har
fr. o. m. den 1 januari 1986 förstärkts med medel motsvarande 18 tjänster,
varav tio för handläggning av tillståndsärenden. Därutöver har verket
beviljats medel för tillfälliga förstärkningar. Trots detta, interna rationaliseringar
och ett stort övertidsuttag, har handläggningstiderna i tillståndsärenden
ökat. Behov av resursförstärkningar finns redan under innevarande
budgetår, och invandrarverket har därför beviljats anslagsöverskridande för
att möjliggöra en förstärkning med ca 80 personer. För nästa budgetår bör
verket enligt propositionen permanent tillföras nya medel motsvarande 44
årsarbetskrafter. Resursförstärkningen är beräknad med utgångspunkt i att
antalet asylsökande i genomsnitt är ca 1 000 per månad. Föredraganden
anför att vid en asylinvandring på högre nivå är det nödvändigt att snabbt
kunna förstärka resurserna för tillståndsprövning och inom andra delar av
verket som direkt påverkas. För att så skall kunna ske föreslår han att
regeringen får ett bemyndigande att besluta om de tillfälliga resursförstärkningar
som erfordras för handläggning av asylärenden och mottagning av
flyktingar och asylsökande. De genom bemyndigandet beviljade resursförstärkningarna
bör varje år i efterskott anmälas för riksdagen.

I propositionen redovisas också andra åtgärder som vidtagits för att hålla
handläggningstiderna nere. Sedan rikspolisstyrelsen i oktober 1986 redovisat
att balanssituationen beträffande asylärenden var otillfredsställande beslöt
regeringen att förstärka polisens resurser för asylutredningar under innevarande
budgetår med 23 tjänster. Arbetsmarknadsdepartementets resurser
för handläggning av utlänningsärenden förstärktes fr.o.m. den 1 januari
1986 mera långsiktigt med medel motsvarande tio tjänster. Därutöver fick

departementet en tillfällig förstärkning motsvarande fem tjänster. Därefter
har extraordinära åtgärder måst vidtas, och fr. o. m. augusti 1986 har
utlänningsenheten förstärkts med 25 personer för att under sex månader
arbeta av en balans av ca 2 000 utlänningsärenden. Utvecklingen av
handläggningstiderna i sådana ärenden vid polismyndigheterna, invandrarverket
och departementets utlänningsenhet följs av en grupp inom regeringskansliet.

Ett flertal motioner tar upp frågan om hur man skall komma till rätta med
de långa handläggningstiderna i tillståndsärenden och vilka resurser som
verket behöver för detta ändamål.

I motion Sf521 av Nils Carlshamre m. fl., yrkande 1, anförs att de 44 nya
årsarbetskrafter som invandrarverket tillförs endast innebär en papperskonstruktion.
Verkets möjligheter till ytterligare rationalisering är nu praktiskt
taget uttömda. Samtidigt har ärendebalansen, trots en väsentligt ökad
produktivitet, mer än fördubblats på två år och motionärerna förutser en
ytterligare ökning om inte ytterligare resurser tillförs verket. De begär att
riksdagen skall anvisa 90 420 000 kr. till anslaget för nästa budgetår, eller
samma belopp som verket begärt. Vidare begär de, yrkande 2, ett tillkännagivande
om att den specialgrupp inom invandrarverket som sedan i fjol
arbetat med att minska ärendebalansen hos regeringen fr. o. m. den 1 april i
år skall få förordnande att biträda verket för att arbeta av dess ärendebalans.

Även Bengt Westerberg m.fl. anser i motion Sf516 yrkande 19 att
invandrarverket bör få de tjänster som verket begärt för nästa budgetår.
Motionärerna begär att riksdagen skall anvisa 94 456 000 kr. till anslaget,
vilket möjliggör inrättande av 34 nya tjänster. Motionärerna framhåller att
det utdragna väntandet på uppehållstillstånd ger majoriteten av de asylsökande
psykiska problem och att det är oacceptabelt att låta dem fortsätta att
lida efter sina svåra upplevelser i hemlandet. De begär i yrkande 20 att
regeringen skall få i uppdrag att lägga fram förslag i syfte att korta
handläggningstiderna.

Lars Werner m.fl. begär i motion Sf514 yrkande 5 att invandrarverket
skall få ytterligare resurser för att verkets anställda skall få en dräglig
arbetssituation. Den av regeringen föreslagna förstärkningen är enligt
motionärerna helt otillräcklig, och de begär att 25 milj. kr. skall anvisas till
anslaget utöver vad regeringen föreslagit.

I några motioner begärs tillkännagivanden till regeringen om åtgärder för
att minska handläggningstiderna. Rune Backlund m. fl. anför i motion Sf513
yrkande 1 att de åtgärder som föreslås i budgetpropositionen inte är
tillräckliga utan att kraftiga resurstillskott måste ske i hela instanskedjan
redan innevarande år så att normala handläggningstider kan uppnås fr. o. m.
nästa budgetår. Vidare måste enligt motionärerna särskilda insatser vidtas
för att behålla kvalificerad personal på tillståndsbyrån. Parallellt med dessa
insatser bör en översyn ske av behandlingsordningen av asylärenden i syfte
att åstadkomma förenklingar som kan förkorta handläggningstiderna. Alf
Svensson anser i motion Sf525 yrkande 2 att antalet handläggartjänster måste
ökas.

Hans Göran Franck m. fl. framhåller i motion Sf510 yrkande 1 att det är
viktigt att på alla sätt söka koncentrera asylutredningen, och de asylsökande

SfU 1986/87:15

6

bör i långt större utsträckning själva kunna medverka till en bra utredning.
Vidare måste handläggarnas utbildning fortlöpande förbättras och tillgången
till tolkar på frekventa språk säkras. Målsättningen bör vara att en
utplacering i kommunerna inte bör ske förrän uppehållstillståndet beviljats,
och en tidsgräns inom vilken invandrarverket skall fatta beslut bör fastställas,
förslagsvis till två månader. Om inte denna tid kan hållas bör den
asylsökande omedelbart kallas till muntlig förhandling, varefter beslut skall
fattas senast inom förslagsvis en vecka.

Sedan de nu återgivna motionerna väcktes har regeringen vid sammanträde
den 12 februari i år tillkallat två särskilda utredare. Den ene utredaren
skall göra en översyn av utlänningslagen och den andre en översyn av
organisation och rutiner för handläggning av utlänningslagen.

I direktiven för översynen av utlänningslagen (dir. 1987:3) understryks
inledningsvis att det inte är aktuellt att förändra grundprinciperna för
flykting- och invandringspolitiken som dessa kommit till uttryck i utlänningslagens
regler och i riksdagens beslut med anledning av proposition 1983/
84:144. Utredarens centrala uppgift är att, med hänsyn tagen bl. a. till
Sveriges internationella förpliktelser, föreslå sådana ändringar av reglerna
för handläggning av utlänningsärenden som kan bidra till att korta handläggningstiderna.
Målsättningen bör vara en handläggningstid som inte överstiger
två månader från ansökningsdagen till dess invandrarverket fattar beslut
och två månader för regeringens prövning av ärendet.

Enligt direktiven för översynen av organisation och rutiner för handläggning
av utlänningsärenden (dir. 1987:4) anges en motsvarande målsättning
beträffande handläggningstider. Utredaren bör undersöka vilka organisatoriska
och administrativa förändringar som krävs för att väsentligt förkorta
handläggningstiderna i asylärenden och lämna förslag till sådana förändringar.
Utredaren bör vidare analysera behovet av och förutsättningarna för att
genomföra alla förhör i asylärenden medan den asylsökande befinner sig på
en utredningsförläggning. I samband därmed bör också övervägas om det
skulle innebära fördelar att den asylsökande normalt vistas på en förläggning
till dess tillståndsärendet har avgjorts. Utredaren bör i sitt övervägande utgå
från att antalet asylsökande kan vara ungefär lika stort som under senare år
och även överväga vilken beredskap som krävs för att möta kraftiga
variationer i antalet asylsökande. Parallellt med översynen av organisation
och rutiner för att i framtiden förkorta handläggningstiderna bör utredaren
också överväga och föreslå de åtgärder som behövs för att på kort sikt komma
till rätta med de mycket stora balanser av asylärenden som för närvarande
finns hos polisen och invandrarverket.

De båda utredningarna skall bedrivas i nära samarbete med varandra och
för båda utredarna gäller att uppdragen bör slutföras senast vid årsskiftet
1987-1988. Den utredare som gör en översyn av utlänningslagen bör senast
den 1 juni 1987 redovisa en bedömning av möjligheten att genom ändringar i
utlänningslagen kraftigt förkorta handläggningstiderna, medan den andre
utredaren skall avlämna en delrapport före denna tidpunkt.

Inom utskottet råder en bred enighet om att nuvarande handläggningstider
i asylärenden inte kan accepteras och att åtgärder måste vidtas för att snabbt
förkorta dem. Utskottet finner det därför särskilt tillfredsställande att de

SfU 1986/87:15

7

båda översynerna på området skall ske snabbt och avslutas senast vid
årsskiftet. Utskottet bedömer också utredarnas möjligheter att lägga fram
förslag som är ägnade att väsentligt förkorta handläggningstiderna som goda.

Utskottet har stor förståelse för motionärernas krav på att ytterligare
resurser bör tillföras invandrarverket under nästa budgetår. Mot bakgrund
av de möjligheter att minska handläggningstiderna på annat sätt än genom
ökade handläggarresurser som kan komma fram genom det nämnda
utredningsarbetet anser utskottet emellertid att det inte är rimligt att i
nuläget permanent tillföra invandrarverket ytterligare tjänster utöver de 44
tjänster som föreslagits i propositionen. Däremot kommer invandrarverket
att ha ett behov av extra förstärkningar även under nästa budgetår för att
kunna arbeta av balanserna. Detta behov kan då tillgodoses inom ramen för
det bemyndigande att besluta om resursförstärkningar vid verket utöver
anvisade medel som regeringen begärt och som utskottet tillstyrker. Utskottet
utgår härvid från att även behovet av snabba förstärkningar vid
polismyndigheterna uppmärksamt följs. Utskottet förutsätter också att
regeringen verkar för att de handläggare som har haft i uppgift att arbeta av
balanserna av tillståndsärenden inom regeringskansliet kan biträda invandrarverket
med att avverka ärendebalanserna.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till nu behandlade yrkanden i
motionerna Sf521, Sf516, Sf514, Sf513, Sf510 och Sf525 i den mån yrkandena
inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet ovan anfört.

I flera motioner framförs önskemål om ändringar i handläggningsförfarandet
vid invandrarverket. Nils Carlshamre m. fl. begär i motion Sf521 yrkande
6 utredning och förslag om att två handläggare bör delta i beslut i
asylärenden. Bengt Westerberg m. fl. i motion Sf516 yrkande 7 och Lars
Werner m. fl. i motion Sf505 yrkande 6 anser att beslut i asylärenden alltid
skall förses med motivering, medan Per Arne Aglert och Bengt Harding
Olson i motion Sf517 anser att i komplicerade asylärenden bör den
asylsökande kallas till muntlig förhandling för att ge sina skäl för sin begäran
om asyl. I motion Sf516 yrkande 8 begärs också ett tillkännagivande om att
verket systematiskt skall dokumentera och sprida praxis i asylärenden.

Samtliga de nu nämnda frågorna kommer såvitt utskottet kan bedöma att
aktualiseras i utredningsarbetet, och motionsyrkandena behöver inte nu
föranleda någon åtgärd. Utskottet vill i anslutning till yrkandet i motion
Sf521 erinra om att två handläggare redan i dag deltar vid beslut som innebär
att sökanden vägras asyl. Huruvida detta skall vara fallet även vid för
sökanden positiva beslut är till stor del en resursfråga som får bedömas i det
pågående utredningsarbetet.

De problem med beslutsmotivering som motionärerna i motionerna Sf516
och Sf505 har påtalat har särskilt uppmärksammats i direktiven för översynen
av utlänningslagen. I dessa framhålls att besluten i utlänningsärenden har
kritiserats för att vara alltför knapphändigt motiverade och att utredaren bör
undersöka om det är möjligt att mer ingående ange skälen för ett beslut utan
att äventyra skyddet för den enskilde.

Såsom påpekats i motion Sf516 underströk föredragande statsrådet i
proposition 1983/84:144 om invandrings- och flyktingpolitiken starkt vikten
av att gällande regler, riktlinjer, motivuttalanden och praxis blir föremål för

SfU 1986/87:15

8

en systematisk dokumentation och spridning. Statsrådets uttalande i frågan
föranledde inget uttalande från riksdagens sida. Utskottet anser för sin del en
sådan dokumentation inte bara vara värdefull ur rättssäkerhetssynpunkt
utan även ägnad som ett medel att förkorta handläggningstiderna, detta
framför allt med hänsyn till den stora nyrekrytering av handläggare som skett
under senare år. Utskottet förutsätter emellertid att även denna fråga
uppmärksammas i utredningsarbetet.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt motion Sf525 yrkande 5
av Alf Svensson, vari begärs att invandrarverket skall vara skyldigt att under
en period välja ut ett antal avvisningsfall och följa de avvisades öden.

Utskottet avstyrkte ett liknande yrkande under föregående riksmöte och
framhöll då i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:21 att ett
avlägsnandebeslut förutsätter att det står klart att utlänningen inte löper risk
för förföljelse eller motsvarande. Mot den bakgrunden föreföll det inte
rimligt att göra en organiserad uppföljning av vad som händer personer som
blir avlägsnade ur landet. Skulle det i något fall komma fram uppgifter om att
en avlägsnad person skulle ha råkat illa ut fanns det däremot anledning att
undersöka vad som hänt, och utskottet hade erfarit att så sker i praktiken.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare beslut och avslå
motion Sf525 yrkande 5.

D 2. Informationsverksamhet

Under anslaget beräknas medel för bidrag till den stiftelse som ger ut
Invandrartidningen. Vidare bekostas invandrarverkets arbete med sådan
samhällsinformation till invandrare som inte ankommer på annan myndighet
och verkets påverkans- och samordningsarbete för att öka majoritetsbefolkningens
kunskaper om invandring och invandrare.

I propositionen föreslår föredraganden att bidraget till stiftelsen Invandrartidningen
beräknas till 5 880 000 kr. För verkets informationsverksamhet
beräknas medel till ett belopp av 5 250 000 kr. I detta belopp ingår liksom
innevarande budgetår extra medel med 1 milj. kr. för att förstärka
informationsarbetet i kommuner som tar emot flyktingar och för att vidga
den opinionsbildande verksamheten i flyktingfrågor.

Lars Werner m. fl. framhåller i motion Sf514 att de föreslagna resurserna
för informationsverksamheten är otillräckliga och att speciella och ökade
insatser krävs på detta område. Motionärerna föreslår i yrkande 1 att
ytterligare 1 milj. kr. skall anvisas för ändamålet.

Redan föregående års budgetproposition innehöll förslag om en avsevärt
ökad medelsanvisning i syfte att öka informationsarbetet och opinionsbildningen
beträffande flyktingfrågor. Sålunda beräknades under anslaget A 2,
Utredningar m. m. 1 milj. kr. för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor
och under anslaget D 6, som behandlas nedan, 2 milj. kr. för att stimulera
samverkansprojekt mellan kommuner och frivilligorganisationer. Under år
1986 har verksamheten med informationsinsatser och opinionsbildning
kunnat öka väsentligt såväl på riksplanet som lokalt. Utskottet konstaterar
att även innevarande år föreslår regeringen extra medel inte bara under
förevarande anslag D 2 utan även under anslagen A 2 och D 6 för

SfU 1986/87:15

9

1* Riksdagen 1986187.11 sami. Nr 15

opinionsbildning och samverkan i flyktingfrågor. Utskottet finner inte
anledning att bifalla förslaget i motion Sf514 om ytterligare medel för
nämnda ändamål, och utskottet tillstyrker propositionen i nu behandlad del.

D 3. Åtgärder för invandrare

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten vid de riksorganisationer
för invandrare som är berättigade till statsbidrag. Vidare utgår bidrag
till avgränsade projekt och till viss publikationsverksamhet som sker inom
sammanslutningar bland invandrare.

Grunderna för organisationsstödet och för bidrag till avgränsade projekt
lades fast vid föregående riksmöte (prop. 1985/86:98, SfU 20, rskr. 301).
Stödet till organisationerna har utformats på samma sätt som stödet till
folkrörelserna, och organisationerna kan själva välja sin verksamhetsinriktning.
Stödet bygger på en indelning i stödklasser efter organisationernas
medlemsantal och utgår till riksorganisationer som har minst 1 000 medlemmar
som själva individuellt har visat att de vill tillhöra organisationen.

I propositionen räknar föredraganden med att ytterligare någon mer
organisation kan visa sig vara bidragsberättigad under nästa budgetår, vilket
föranleder ett ökat anslag. I övrigt är anslagsposterna uppräknade med
hänsyn till kostnadsökningen. Till bidrag till den centrala verksamheten vid
invandrarnas riksorganisationer föreslås 10 190 000 kr., till bidrag till
avgränsade projekt 18 540 000 kr. och till viss publikationsverksamhet
145 000 kr. Sammanlagt föreslås till anslaget D 2 anvisat ett reservationsanslag
av 12 189 000 kr.

Rune Backlund m. fl. återkommer i motion Sf519 yrkandena 1 och 2 till ett
vid fjolårets behandling av proposition 1985/86:98 framställt yrkande om att
stödet till invandrarorganisationerna skall utformas såsom ett grundstöd
kombinerat med en rörlig del som bygger på antalet medlemmar. Härigenom
skulle man undvika tröskeleffekter vid variationer i medlemsantal. Till följd
av den föreslagna ändrade bidragskonstruktionen begär motionärerna också
att anslaget skall höjas till 14 999 000 kr.

Utskottet framhöll föregående år att den av regeringen förslagna bidragskonstruktionen
skulle bli lätt att administrera och överblicka för såväl
invandrarverket som för organisationerna. Däremot hade det gjorts gällande
under remissbehandlingen av invandrarpolitiska kommitténs förslag till
bidragskonstruktion - vilken var densamma som förordas av motionärerna -att detta förslag inte medförde någon förenkling. Utskottet anser att det nu är
för tidigt att uttala sig om effekterna av det nya bidragssystemet och att
riksdagen bör avslå motion Sf519 yrkandena 1 och 2.

Även när det gäller anslaget D 3 anser Lars Werner m. fl. i motion Sf514
yrkandena 2—4 att regeringens förslag till medelsanvisning är otillräckligt.
Motionärerna begär att ytterligare 7 milj. kr. skall anvisas, varav 3 milj. kr.
till bidrag till invandrarorganisationerna, 2 milj. kr. till bidrag till vissa
avgränsade projekt och 2 milj. kr. till stöd till verksamhet bland invandrarkvinnor
inom invandrarorganisationerna. Vidare begär motionärerna i
yrkande 6 ett tillkännagivande om att fortsatt ekonomiskt stöd skall utgå till
invandrarorganisationernas samarbetsorgan, SIO, för att garantera dess
fortsatta verksamhet.

SfU 1986/87:15

10

Likartade yrkanden avslogs vid fjolårets riksmöte (se SfU 1985/86:20) med
hänvisning till de förbättringar som det nya organisationsstödet innebar för
de organisationer som då erhöll verksamhetsbidrag och med hänsyn till
angelägenheten av återhållsamhet med statens utgifter. Beträffande bidrag
till invandrarorganisationernas samarbetsorgan anslöt sig utskottet till
propositionens förslag att, med hänsyn till de uppräkningar av stöden till
riksorganisationerna som det nya bidragssystemet medförde, organisationerna
i fortsättningen själva borde finansiera en sådan samverkan. Utskottet
kan inte heller nu förorda någon ökad medelstilldelning utöver regeringens
förslag och avstyrker bifall till motion Sf514 yrkandena 2—4 och 6.

I motion Sf516 yrkande 12 av Bengt Westerberg m.fl. begärs att under
anslaget skall anvisas ytterligare 1,1 milj. kr. Härigenom skulle man kunna
pröva en modell som utarbetats av Stockholms läns landsting med barnexpertis
inkopplad redan från första början av asylutredningen. Detta skulle kunna
ske genom att ett specialteam inom PBU förlädes till en utredningsförläggning.

Enligt vad utskottet erfarit har Stockholms läns landsting gjort en
framställning om medel för ifrågavarande ändamål och framställningen
bereds inom regeringskansliet. Utskottet som finner att ändamålet lika väl
skulle kunna tillgodoses genom medel från anslagen D 5 eller D 6 anser att
den föreliggande ansökan får prövas i vederbörlig ordning inom ramen för
anslagna medel, och utskottet avstyrker bifall till motion Sf516 i nu
behandlad del.

D 4. Översättningsservice

Från detta anslag bestrids sådana kostnader för SIV:s språksektions verksamhet
som inte täcks av intäkter. För budgetåret 1986/87 föreslås i
propositionen ett oförändrat förslagsanslag av 200 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot medelsanvisningen till anslaget D 4.
Översättningsservice.

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar

Från anslaget finansieras organiserad överföring till Sverige av flyktingar och
mottagnings- och utredningsförläggningar för flyktingar och asylsökande.
Från anslaget bekostas vidare bidrag enligt förordningen (1984:890) om
bidrag till flyktingars resa från Sverige för bosättning i annat land samt bidrag
enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för anhörigas resor
till Sverige.

Från anslaget kan också vid behov betalas kostnader för extraordinära
statliga insatser vid en onormalt stor flyktinginvandring.

I propositionen föreslår föredraganden att insatserna vad gäller den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör vara av samma
omfattning som tidigare, ca 1 250 personer. Han förutsätter att regeringen
liksom tidigare därutöver kan besluta om överföring och övriga åtgärder som
bedöms nödvändiga under budgetåret. Kostnaderna beräknas till 6,3 milj.
kr.

SfU 1986/87:15

11

Till följd av det kraftigt ökade antalet asylsökande under hösten 1986 har
förläggningskapaciteten fått utökas väsentligt och den 1 december 1986 fanns
16 tillfälliga utredningsförläggningar och tillfälliga s. k. slussförläggningar.
Med hänsyn till erfarenheterna från de senaste åren och en bedömning av
antalet asylsökande under de närmaste åren bedömer föredraganden att en
viss ökning av den fasta förläggningskapaciteten kan komma att behövas. För
närvarande bedöms behovet av permanenta platser till högst 1 200. Han är
inte nu beredd att utan ytterligare redovisning ta ställning till ett förslag från
invandrarverket till ny basorganisation, vare sig vad gäller antal förläggningar,
dimensionering eller lokalisering. Ställningstagandet till hur mottagningsoch
utredningsverksamheten i anslutning till Arlanda flygplats skall organiseras
bör också anstå för en samlad bedömning efter ytterligare utredning. I
propositionen beräknas kostnaderna för verksamheten vid mottagnings- och
utredningsförläggningar till 400 milj. kr. för nästa budgetår. I propositionen
begärs också ett bemyndigande för regeringen att besluta om att inrätta
ytterligare permanenta utredningsförläggningar för asylsökande enligt i
propositionen angivna riktlinjer. Bidraget till kostnader för flyktingars resor
från Sverige för bosättning i annat land beräknas till 2,6 milj. kr. och bidraget
till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige beräknas till 2,1
milj. kr. Tillhopa föreslås till anslaget D 5 anvisat ett förslagsanslag av
411 000 000 kr.

Flera motionärer anser att den organiserade överföringen av flyktingar,
den s.k. flyktingkvoten, bör öka. Bengt Westerberg m.fl. anser i motion
Sf516 yrkande 6 mot bakgrunden av det jämförelsevis låga flyktingtryck som
Sverige har, vår höga levnadsstandard och våra stora utrymmen att
flyktingkvoten på sikt måste öka. Motionärerna föreslår som ett första steg
att flyktingkvoten ökas med 250 personer till 1 500 per år och att anslaget till
följd härav skall bestämmas till 413 milj. kr. Lars Werner m.fl. begär i
motion Sf505 att regeringen skall höja flyktingkvoten till 3 000 personer per
år. Aven Hans Göran Franck m. fl. anser i motion Sf509 att det med hänsyn
till de faktiska behoven ute i världen behövs en utökning av den svenska
flyktingkvoten. Motionärerna påpekar också vikten av att den beslutade
flyktingkvoten verkligen utnyttjas och om så inte sker, att ett överskott på
den beslutade kvoten under ett år kan utnyttjas under ett kommande år. I
motion Sf525 av Alf Svensson yrkande 1 begärs förslag från regeringen om
hur ett ökat antal flyktingar kunde tas emot.

Vid behandlingen av motioner om ökad flyktingkvot vid fjolårets riksmöte
erinrade utskottet om att flyktingkvoten fastställdes varje år i samråd med
FN: s flyktingkommissarie (UNHCR) och att regeringen har en beredskap att
överföra flyktingar utöver den fastställda kvoten när situationen kräver det.
Utskottet erinrade också om att Sverige inlett samtal med UNHCR om
förstärkt samarbete när det gäller överföring av flyktingar från hårt belastade
första asylländer. Sådana samtal pågår alltjämt och beroende på resultatet
härav kan frågan om en höjning av kvoten komma att aktualiseras.

Såvitt gäller frågan om den del av kvoten som inte utnyttjas under ett år
kan utnyttjas senare vill utskottet erinra om att så redan sker, bl. a. på grund
av den tid som åtgår både för att ta ut kvotflyktingar och för att överföra dem
till Sverige.

SfU 1986/87:15

12

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion Sf516 yrkandena
16 och 17, Sf505 yrkande 3, Sf509 yrkande 1 och Sf525 yrkande 1 inte behöver
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Två motioner berör invandrarverkets kapacitet att ta emot flyktingar vid
förläggningar. Enligt motion Sf516 yrkande 15 av Bengt Westerberg m.fl.
har ett motiv för en restriktiv flyktingpolitik varit att flyktingmottagningarna
inte klarar av en större belastning. Detta problem går, anför motionärerna,
att lösa genom att temporära flyktingmottagningar inrättas vid behov och
regeringen bör få i uppdrag att utarbeta en plan för tillfälliga lösningar vid
tidpunkter då flyktingmottagningarna får för stor belastning.

Utskottet, som inte känner till vilket belägg motionärerna har för sitt
påstående att förläggningskapaciteten skulle styra mottagandet av asylsökande,
vill erinra om att invandrarverket gjort stora ansträngningar för att
finna tillfälliga lösningar vid tidpunkter då antalet asylsökande kraftigt
överstigit det beräknade. Verket kommer också under våren 1987 att
rapportera ett uppdrag att utreda beredskapen för mottagande och omhändertagande
av flyktingar under kriser och krig. I det sammanhanget
uppmärksammas också hur mycket stora flyktingströmmar skall kunna tas
emot på kort tid i normal fredstid. Vidare bör som nämnts enligt direktiven
för den förutnämnda översynen av organisation och rutiner för handläggning
av utlänningsärenden utredaren även överväga vilken beredskap som krävs
för att möta kraftiga variationer i antalet asylsökande. Någon åtgärd med
anledning av motion Sf516 yrkande 15 är med hänsyn till det anförda inte
påkallad.

Görel Bohlin begär i motion Sf515 ett tillkännagivande om att en
flyktingsluss för asylsökande som anländer till Sverige via Arlanda flygplats
skall ligga i Sigtuna. Motionären vänder sig mot planerna på att flytta den
nuvarande flyktingslussen i Märsta kommun till Upplands-Väsby kommun,
vilket enligt henne bl. a innebär att man skingrar ett utomordentligt väl
intrimmat personalteam som nu arbetar i Sigtuna kommuns tjänst med
flyktingmottagning.

Det bemyndigande att vid behov besluta om att inrätta ytterligare
permanenta utredningsförläggningar för asylsökande som regeringen begärt
att få skall enligt vad som framhållits i propositionen även innefatta att
besluta om resurser för inkvartering och asylutredningar i anslutning till
Arlanda flygplats. Invandrarverket och rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag
att lämna förslag i frågan och nyligen föreslagit att Carlslunds vårdhem som
ligger i Upplands-Väsby kommun och på ett avstånd av ca 15 km från
Arlanda flygplats skall bli en permanent utredningssluss.

Utskottet anser att det bör ankomma på regeringen att ta ställning till var
en permanent utredningsförläggning i anslutning till Arlanda flygplats
lämpligen bör lokaliseras och tillstyrker att regeringen får det nämnda
bemyndigandet. Motion Sf515 får härmed anses besvarad.

Flyktingbarnens situation under vistelsen på förläggningar tas upp i tre
motioner. Margareta Palmqvist m. fl. anser i motion Sf512 yrkande 2 att det
är angeläget att flyktingar med barn så långt möjligt får plats direkt på en
förläggning där de kan få stanna tills de får komma till en kommun. På en
sådan förläggning skulle det bli möjligt att samla och utveckla de resurser

SfU 1986/87:15

13

som behövs för att hjälpa barnen och deras föräldrar. En social/medicinsk/
psykologisk bedömning redan i inledningsskedet skulle enligt motionärerna
kunna ge vägledning för hur barnens och de vuxnas behov av hjälp skall
utformas under väntetiden. Rune Backlund m.fl. anför i motion Sf513
yrkande 3 att den i propositionen aviserade översynen av reglerna om när ett
barn får tas i förvar också bör innefatta en översyn av vilka åtgärder som
behövs för att bättre tillgodose flyktingbarnens behov i samband med
asylansökan och övrig flyktingmottagning. Bengt Westerberg m. fl. anför i
motion Sf516 yrkande 11 att barn kan ha väl så starka skäl att söka politisk
asyl som föräldrarna, men att de ytterst sällan får egna utredningar och att
handläggaren vid flyktingutredningen inte alltid begär in uppgifter om dem.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att bättre utredningar av
barnens situation måste göras i asylärenden.

Inom socialstyrelsen pågår för närvarande en utredning om flyktingbarnens
situation. I uppdraget ingår bl. a. att utreda den sociala och psykologiska
situationen för barnen, socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens
eventuella skyldighet att bistå utlänningsmyndigheten med utredningar och
utlåtanden i fråga om uppehållstillstånd samt invandrarverkets resp. kommunernas
och landstingens ansvar för att asylsökandes och flyktingars sociala
och medicinska behov tillgodoses under vistelsen på förläggningar drivna av
invandrarverket. Utredningen beräknas bli avslutad under innevarande år.

Utskottet, som vill understryka angelägenheten av att barnens situation
noga uppmärksammas såväl vid tillståndsprövningen som under förläggningsvistelsen,
anser med hänsyn till det pågående utredningsarbetet att
motionerna inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Hans Göran Franck m. fl. tar i motion Sf509 yrkande 2 upp problem som
möter flyktingar som önskar återvända till hemlandet. Den tidigare möjligheten
för personer som fått svenskt medborgarskap att få ersättning för
flygresan bör enligt motionärerna snarast återinföras. Vidare bör flexiblare
former för stöd, inte enbart riktade till återvändande utan också till andra
repressionsoffer, arbetas fram och stöd till initiativ i form av jordbrukskooperativ,
små industrier, handel, service, privata skolor, daghem, hälsocenter
m. m. kan då rymmas inom det humanitära biståndet. Flyktingar i
Sverige bör också enligt motionärerna få bättre möjligheter bl. a. genom
utbildningsbidrag att aktivt planera för sitt återvändande och organisationer
som stödjer återvändande flyktingar behöver få större resurser för att kunna
stödja olika projektförslag. Slutligen måste pågående arbete för att förbättra
de frivilliga möjligheterna att återvända påskyndas och intensifieras.

Enligt vad utskottet erfarit har flera invandrarorganisationer påtalat
behovet av åtgärder som underlättar för flyktingar att återvända till
hemlandet när förhållandena där medger det. En arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet
har fått i uppgift att under det första halvåret 1987
utreda och överväga frågorna i nära samarbete med invandrarorganisationerna.
Utskottet förutsätter att de speciella frågor och problem som berörts i
motionen kommer att behandlas av arbetsgruppen och någon åtgärd med
anledning av motion Sf509 yrkande 2 anser utskottet inte påkallad.

SfU 1986/87:15

14

D 6. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m. m.

Från anslaget finansieras ersättning enligt förordningen (1984:683) om statlig
ersättning för mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättning
kan enligt 5—9 §§ nämnda förordning lämnas för ekonomiskt bistånd
som kommunen utgivit till den som väntar på beslut i fråga om uppehållstillstånd
och för ekonomiskt bistånd till flyktingar under det år de beviljats
uppehållstillstånd samt ytterligare tre år. För ekonomiskt bistånd till sjuka
och handikappade flyktingar och flyktingar som är över 60 år då de kommer
till Sverige kan ersättning lämnas under längre tid än tre år. Ersättningen
utbetalas av länsstyrelsen kalenderårsvis i efterskott.

Vidare kan enligt 10-12 §§ nämnda förordning schablonersättningar utgå
till kommuner som har träffat överenskommelse med SIV om mottagande av
flyktingar och vissa andra utlänningar. Ersättningarna lämnas av SIV, som
enligt 13 § utöver schablonersättningarna också har möjlighet att lämna
särskilda bidrag för vissa kostnader. Vidare lämnas enligt 14—17 §§
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdskostnader och kostnader
för hälsoundersökningar. SIV kan slutligen enligt 24 § samma förordning i
särskild ordning utge ersättning till kommunerna för bl. a. kostnader för
kollektiva genomgångsbostäder för asylsökande.

Ersättning till kommunerna under budgetåret 1986/87 för ekonomiskt
bistånd beräknas i propositionen till 460 milj. kr., schablonersättningar till
kommuner som träffat överenskommelse med SIV om mottagande av
flyktingar och asylsökande till 240 milj. kr. och särskilda bidrag till
kommuner till 13 milj. kr. Ersättning till landstingskommuner för sjukvård
m. m. beräknas till 37,1 milj. kr., varav 2,1 milj. kr. avser särskilda bidrag för
speciella vårdinsatser för handikappade flyktingar och andra flyktingar med
särskilda behov. Slutligen beräknas ersättningar för särskilda genomgångsbostäder
till 35 milj. kr. Sammanlagt föreslås anvisat ett förslagsanslag av
785,1 milj. kr.

I motion Sf516 av Bengt Westerberg m. fl. yrkande 18 begärs att under
anslaget skall anvisas 789 900 000 kr. Den föreslagna ökningen är en
konsekvens av förslaget i samma motion om att flyktingkvoten skall ökas
med 250 personer.

I den mån en överföring kommer till stånd under nästa budgetår av ett
större antal flyktingar än som beräknas i propositionen har regeringen
möjlighet att återkomma till riksdagen i frågan. Utskottet ser nu ingen
anledning frångå propositionens förslag till medelsanvisning under förevarande
anslag och avstyrker bifall till motion Sf516 yrkande 18.

Ett flertal motionsyrkanden berör konstruktionen av de olika ersättningar
som kan utgå till kommunerna.

Nils Carlshamre m. fl. anser i motion Sf521 yrkandena 4 och 5 att den
nuvarande konstruktionen med ersättning för flyktingmottagning och för
kontant socialbidrag innebär en risk för att flyktingars inträde på arbetsmarknaden
försenas. En sammanslagning av de olika bidragsformerna, inkl.
sfi-medlen, skulle enligt motionärerna innebära förenklingar för de statliga
och kommunala myndigheterna och skapa förutsättningar för ”program”

SfU 1986/87:15

15

som innebär en kombination av svenskundervisning, praktik- eller beredskapsarbete
och/eller arbetsmarknadsutbildning, alltefter individuella behov.
Motionärerna anser också att bidraget till bosättning bör omvandlas till
ett lån.

Liknande tankegångar framförs i motion Sf513 av Rune Backlund m. fl.,
yrkande 2. Motionärerna anför att den gällande ordningen, som innebär att
ekonomiskt bistånd till flyktingar som tas om hand av en kommun utgår
enligt socialtjänstlagen, inte är bra. Den förhållandevis långa tid som man nu
får ekonomiskt bistånd utan motprestation verkar hämmande på flyktingars
anpassning till ett normalt liv. Motionärerna anser att en översyn av nu
gällande regler bör göras skyndsamt i syfte att frikoppla biståndet till
flyktingar från socialtjänstlagens bestämmelser och i stället koppla det till
någon form av motprestation, t. ex. deltagande i sfi-undervisning, arbetslivspraktik
eller annan verksamhet som ingår i det kommunala flyktingmottagandet.
Möjligheten att inrätta särskilda bosättningslån för flyktingar bör
också enligt motionärerna övervägas.

Även Sture Thun m. fl. begär i motion Sf524 att en översyn skall göras av
reglerna för ersättningar till kommunerna. Motionärerna vänder sig emot att
ersättning för ekonomiskt bistånd endast utgår under den tid en flykting
väntar på uppehållstillstånd och under tre år efter det tillstånd getts.
Reglerna medför att kommuner som har många flyktingar som efter denna
tid inte lyckats erhålla arbete, har fått ökade kostnader för socialhjälp. Även
om hänsyn kan tas till kommunernas kostnader för socialbidrag inom
skatteutjämningssystemet, borde enligt motionärerna en jämnare fördelning
av kostnaderna för flyktingar åstadkommas mellan kommunerna.

Lars Werner m. fl. anser i motion Sf505, yrkande 1 i motsvarande del, att
det kommunala omhändertagandet av flyktingar bör genomgå en grundlig
utvärdering. Motionärerna vänder sig mot att socialtjänstlagen tillämpas så
att flyktingar kan mista sin rätt till bistånd om de under väntetiden bosätter
sig i annan kommun än den anvisade mottagningskommunen.

Inom riksrevisionsverket bedrivs för närvarande ett projektarbete avseende
den kommunala flyktingmottagningen och de statliga bidragen till denna.
Avsikten är att en rapport i frågan skall föreligga i september 1987 och
rapporten skall ligga till grund för en bedömning av om nuvarande statliga
bidrag behöver ändras. Samtidigt pågår inom regeringskansliet en översyn av
de materiella reglerna för ekonomiskt bistånd till flyktingar och asylsökande.

I detta sammanhang kommer frågan om biståndets anknytning till socialtjänstlagen
att tas upp och även frågan om bidrag eller lån skall utgå för
bosättning. Såsom framhållits i propositionen skall också utbetalningarna av
det ekonomiska biståndet utredas i syfte att få till stånd en förenklad
administration.

Mot bakgrund härav anser utskottet att resultatet av det ovannämnda
översyns- och utredningsarbetet bör avvaktas och att motionerna Sf521
yrkandena 4 och 5, Sf513 yrkande 2, Sf524 och Sf505 yrkande 1 i motsvarande
del inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Alf Svensson begär i motion Sf525 yrkande 9 ett förslag om att kommunerna
skall få större möjlighet att i samverkan disponera statsbidrag för
flyktinginsatser över kommungränserna.

SfU 1986/87:15

16

Såvitt utskottet kan finna utgör de olika bestämmelserna om statsbidragen
inget hinder för en samverkan mellan kommunerna, och kommunerna kan
själva besluta om hur man vill använda schablonbidragen. Invandrarverket
kan också ge särskilda bidrag till samarbetsprojekt mellan olika kommuner.
Även bidragen till genomgångsbostäder bör kunna utnyttjas för objekt som
är gemensamma för flera kommuner. Utskottet anser att de nämnda
möjligheterna tillgodoser syftet med motion Sf525 yrkande 9.

I motion Sf505 yrkande 5 av Lars Werner m. fl. begärs ett tillkännagivande
till regeringen om att asylsökande skall ha rätt till allmän sjukvård.

Under vistelsetiden på förläggning görs en hälsoundersökning med
intervju och provtagning för att bedöma smittrisk och behov av akutsjukvård
för asylsökande. Under denna tid och under kommunvistelsen fram till dess
uppehållstillstånd ges har den asylsökande rätt endast till akutsjukvård, akut
tandvård, förlossningsvård och vård vid abort. Utskottet anser att denna vård
i princip bör vara tillräcklig så länge det inte står klart att den asylsökande får
stanna i landet. Utskottet är dock medvetet om att begränsningen i rätten till
sjukvård kan medföra vissa problem när handläggningstiderna i asylärenden
är så långa som för närvarande och detta har också uppmärksammats av
invandrarverket och sjukvårdshuvudmännen. Med hänsyn härtill och till de
åtgärder som nu vidtas för att bringa ned handläggningstiderna till en normal
nivå avstyrker utskottet bifall till motion Sf505 yrkande 5.

I såväl motion Sf511 av Margareta Palmqvist och Ulla-Britt Åbark som
motion Sf522 av Erkki Tammenoksa och Oskar Lindkvist framhålls folkrörelsernas
stora betydelse för att skapa bättre relationer mellan landets
majoritetsbefolkning och invandrare/flyktingar och för att ge trygghet och
stimulans åt flyktingar. I motion Sf511 erinras om att de särskilda bidragen
till kommunerna för stöd till folkrörelser som bedriver lokalt opinionsarbete
beviljas kommunerna och i vissa fall Kommunförbundets länsavdelningar.
Däremot kan en organisation som vill bedriva opinionsverksamhet inte
direkt ansöka hos invandrarverket om bidraget. Motionärerna begär en
ändring i detta hänseende. I motion Sf522 begärs ett tillkännagivande om
vikten av att de svenska folkrörelserna engageras och får stöd och möjligheter
att bedriva opinionsverksamhet. Vidare förordar motionärerna att
kontakter mellan landets befolkning och flyktingar bör förbättras med ett
faddersystem.

Utskottet har ovan under anslaget D 2 redogjort för vilka medel som under
olika anslag finns tillgängliga för opinionsbildande verksamhet i flyktingfrågor.
Sålunda beräknas medel härför inte bara under det förevarande anslaget
utan även under anslagen A 2 Utredningar och D 2 Informationsverksamhet.
Organisationerna har vidare möjlighet att hos invandrarverket ansöka om
bidrag för sådan verksamhet inom ramen för de medel som beräknas under
anslaget D 3 för bidrag till avgränsade projekt.

Utskottet framhöll vid behandlingen av föregående års budgetförslag
beträffande Invandring m. m. i betänkandet SfU 1985/86:13 att regeringens
förslag i syfte att öka informationsarbetet och opinionsbildningen beträffande
flyktingfrågor innebar att utrymme kom att finnas för en kraftigt ökad
verksamhet på detta område. Satsningen fullföljs i årets budgetproposition
och goda möjligheter finns således till stöd för folkrörelser och kommuner för

SfU 1986/87:15

17

ett fortsatt opinions- och kontaktarbete. Utskottet som i likhet med
motionärerna vill understryka angelägenheten av detta arbete anser att
motionerna Sf511 och Sf522 får anses besvarade med vad utskottet anfört.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt sju motionsyrkanden om
möjligheter till arbete eller annan meningsfull sysselsättning under den tid en
asylsökande väntar på uppehållstillstånd.

Motionerna Sf501 av Sonja Rembo och Anita Bråkenhielm, Sf504 av
Gunnar Thollander och Ingrid Andersson, Sf516 yrkande 21 av Bengt
Westerberg m. fl. och Sf518 av Siw Persson syftar till att asylsökande skall
kunna få möjlighet till arbetstillstånd under tiden som de väntar på
uppehållstillstånd. I motionerna Sf520 av Berndt Ekholm, Sf525 av Alf
Svensson och Sf522 av Erkki Tammenoksa och Oskar Lindkvist förordas
åtgärder i syfte att bereda asylsökande meningsfull sysselsättning under
väntetiden. Som exempel på sådana åtgärder nämns möjligheter till studier
eller praktik på arbetsplatser. I motionerna framhålls särskilt de problem
som den påtvingade sysslolösheten under de långa handläggningstiderna för
uppehållstillstånd utgör för asylsökande.

Ett motionsyrkande om möjlighet till tidsbegränsat arbetstillstånd under
väntetid behandlades senast i utskottets betänkande SfU 1985/86:21. Utskottet
framhöll då, i enlighet med riksdagens tidigare ställningstagande i frågan,
att man i första hand måste komma till rätta med de problem som
uppkommer under väntetiden genom att hålla nere handläggningstiderna
och utskottet vidhöll att arbetstillstånd borde beviljas först då beslut om
uppehållstillstånd ges.

Utskottet, som vill erinra om att det i direktiven såväl för en översyn av
utlänningslagen som för en översyn av organisation och rutiner för handläggning
av utlänningsärenden särskilt framhållits vilka påfrestningar de långa
handläggningstiderna innebär framför allt för dem som söker asyl, anser i
avvaktan på resultatet av dessa översyner att riksdagen bör vidhålla sin
tidigare inställning och avslå motionerna Sf501, Sf504, Sf516 yrkande 21 och
Sf518.

Såvitt gäller möjligheterna till studier och praktik under den tid en
asylsökande väntar på beslut om uppehållstillstånd har utskottet erfarit att
olika projekt pågår ute i kommunerna i syfte att bereda asylsökande
meningsfull sysselsättning under väntetiden. Utskottet anser att sådana
verksamheter måste prövas och utformas lokalt efter de olika förutsättningar
som råder och att det inte finns anledning till något uttalande från riksdagens
sida i frågan. Med det anförda får motionerna Sf520, Sf525 yrkande 10 och
Sf522 i motsvarande del anses besvarade.

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Från anslaget betalas kostnader för ombudsmannen mot etnisk diskriminering
jämte kansli och för nämnden mot etnisk diskriminering.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att under anslaget skall anvisas
ett förslagsanslag av 1 911 000 kr.

SfU 1986/87:15

18

Hemställan

SfU 1986/87:15

Utskottet hemställer

1. beträffande statens invandrarverk

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1986/87:Sf521 yrkande 1, 1986/87:Sf516 yrkande 19 och 1986/
87:Sf514 yrkande 5 dels till Statens invandrarverk för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 82 558 000 kr., dels bemyndigar
regeringen att besluta om de resursförstärkningar vid statens invandrarverk
som utöver anvisade anslag kan erfordras för handläggning av
asylärenden och mottagning av flyktingar och asylsökande,

2. beträffande åtgärder för att förkorta handläggningstider

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf521 yrkande 2, 1986/
87:Sf516 yrkande 20,1986/87:Sf513 yrkande 1,1986/87:Sf510 yrkande
1 och 1986/87:Sf525 yrkande 2,

3. beträffande tvåmansbeslut i asylärenden

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf521 yrkande 6,

4. beträffande muntlig handläggning

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf517,

5. beträffande motivering av beslut

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Sf516 yrkande 7 och 1986/
87:Sf505 yrkande 6,

6. beträffande publicering av praxis

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf516 yrkande 8,

7. beträffande uppföljning av enskilda ärenden

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf525 yrkande 5,

8. beträffande informationsverksamhet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1986/87:Sf514 yrkande 1 till Informationsverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10 250 000 kr.,

9. beträffande åtgärder för invandrare

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1986/87:Sf519 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sf514 yrkandena 2, 3, 4
och 6 och 1986/87:Sf516 yrkande 12 till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 12 189 000 kr.,

10. beträffande översättningsservice

att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

11. beträffande flyktingkvoten

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf516 yrkande 16, 1986/
87:Sf505 yrkande 3, 1986/87:Sf509 yrkande 1 och 1986/87:Sf525
yrkande 1,

12. beträffande plan för tillfälliga förläggningsplatser
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf516 yrkande 15,

13. beträffande utredningsförläggningar

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Sf515 bemyndigar
regeringen att vid behov besluta om att inrätta ytterligare permanenta
utredningsförläggningar för asylsökande i enlighet med de riktlinjer
som förordats i propositionen,

14. beträffande flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse SfU 1986/87:15
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf512 yrkande 2, 1986/

87:Sf513 yrkande 3 och 1986/87:Sf516 yrkande 11,

15. beträffande åtgärder vid flyktingåtervändande
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf509 yrkande 2,

16. beträffande överföring och mottagning av flyktingar m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1986/87:Sf516 yrkande 17 till Överföring och mottagning av flyktingar
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 411 000 000
kr.,

17. beträffande översyn av bidragskonstruktioner m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf513 yrkande 2, 1986/

87:Sf521 yrkandena 4 och 5,1986/87: Sf524 och 1986/87:Sf505 yrkande
1 i motsvarande del,

18. beträffande samverkan mellan kommuner

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf525 yrkande 9,

19. beträffande sjukvård för asylsökande

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf505 yrkande 5,

20. beträffande bidrag för opinions- och kontaktverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf511 och 1986/87:Sf522,
sistnämnda motion i motsvarande del,

21. beträffande arbetstillstånd m. m. under väntetid

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf501, 1986/87:Sf504, 1986/

87:Sf518, 1986/87:Sf520, 1986/87:Sf525 yrkande 10, 1986/87:Sf516
yrkande 21 och 1986/87:Sf522, sistnämnda motion i motsvarande del,

22. beträffande ersättning till kommuner

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1986/87:Sf516 yrkande 18 till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 785 100 000 kr.,

23. att riksdagen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 911 000
kr.

Stockholm den 9 april 1987
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Nils Carlshamre (m), Börje Nilsson (s), Ralf
Lindström (s), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s),
Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Ingegerd Elm (s), Rune
Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Margareta Persson (s), Sten
Andersson i Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp).

20

Reservationer

SfU 1986/87:15

1. Statens invandrarverk (mom. 1)

Nils Carlshamre (m), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp). Sten
Andersson i Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Inom
utskottet” och slutar på s. 8 med ”ovan anfört.” bort ha följande lydelse:
Invandrarverket begärde i sin petita medel för 78 nya tjänster, men medel
för endast 44 tjänster bifalls av regeringen i budgetpropositionen. Dessa
pengar är dock inte ett nytillskott, utan innebär endast en permanentning av
tidigare beviljade extra resurser. Om invandrarverket skall tillföras några
nya tjänster måste därför ytterligare pengar anslås. Med det nuvarande stora
antalet ärenden som ännu ej avgjorts av SIV, och i beaktande av det ökade
antalet asylsökande, bör medel för ytterligare tjänster anslås. Utskottet
föreslår därför att invandrarverket beviljas ett lika stort anslag som man
äskat i sin petita eller 94 456 000 kr., vilket bl. a. möjliggör 34 nya tjänster.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens invandrarverk
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 19 och med
anledning av propositionen och motionerna 1986/87: Sf521 yrkande 1
och 1986/87:Sf514 yrkande 5 dels till Statens invandrarverk för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 94 456 000 kr., dels
bemyndigar regeringen att besluta om de resursförstärkningar vid
statens invandrarverk som utöver anvisade anslag kan erfordras för
handläggning av asylärenden och mottagning av flyktingar och
asylsökande,

2. Statens invandrarverk (morn. 1)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Inom
utskottet” och slutar på s. 8 med ”ovan anfört.” bort ha följande lydelse:
Invandrarverkets ständigt otillräckliga resurser, den ökade tillströmningen
av flyktingar och det nya systemet med kommunalt omhändertagande av
flyktingar har gjort att invandrarverket i dag inte kan fylla sina arbetsuppgifter.
Det invandrarpolitiska arbete som verket förut bedrev har nästan
försvunnit till förmån för akuta insatser inom flyktingmottagandet. Verkets
personal behöver också få en dräglig arbetssituation. Utskottet anser att det
är ytterst viktigt att förutsättningar skapas så att invandrarverket fyller sina
uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Såväl förslagen i propositionen som i
motionerna Sf521 och Sf514 om medel för nya tjänster är helt otillräckliga,
och utskottet anser att 25 milj. kr. utöver regeringens förslag bör anvisas för
personalförstärkningar vid verket.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens invandrarverk
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf514 yrkande 5 och med

anledning av propositionen och motionerna 1986/87: Sf516 yrkande
9 och 1986/87:Sf521 yrkande 1 dels till Statens invandrarverk för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 107 558 000 kr., dels
bemyndigar regeringen att besluta om de resursförstärkningar vid
statens invandrarverk som utöver anvisade anslag kan erfordras för
handläggning av asylärenden och mottagning av flyktingar och
asylsökande,

3. Tvåmansbeslut i asylärenden (mom. 3)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Samtliga de”
och slutar med ”pågående utredningsarbetet.” bort ha följande lydelse:
För att asylsökande och svenska organisationer som hanterar flyktingfrågor
skall känna förtroende för invandrarverkets handläggning är det enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att rutinerna utformas på ett sätt som
fyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Även om en utredning utförs av
endast en handläggare bör fler än en delta i beslutet. Den översyn av
lagstiftning och handläggningsrutiner som nu pågår bör innebära att man
bl. a. analyserar också den aspekten. Kostnadsökningarna för en sådan
ändring torde vara marginella i den totala flyktingbudgeten. En förändring
från enmans- till tvåmansbeslut i asylärenden skulle också för handläggarna
innebära lättnader i en påfrestande arbetssituation. Vad utskottet anfört bör
med anledning av motion Sf521 yrkande 6 ges regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande tvåmansbeslut i asylärenden
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf521 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Motivering av beslut (morn. 5)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”De problem”
och slutar med ”den enskilde.” bort ha följande lydelse:

En grundläggande princip i svensk rätt är att beslut skall motiveras.
Förvaltningslagens regler om motivering av beslut gäller även i asylärenden.
Men av sekretesskäl efterlevs de inte. Arbetsbördan för invandrarverket är
ett annat skäl som anförs mot att motivera besluten i asylärenden. Sådana
argument är stötande för rättskänslan.

Enligt utskottets uppfattning måste beslut i asylärenden motiveras. Det är
inte tillräckligt att enbart återge innehållet i de åberopade lagrummen.
Motiveringen bör anges i själva beslutet. Den asylsökande och dennes
juridiska ombud skall självklart få ta del av beslutet med motivering, även i
de fall detta sekretessbeläggs. Så länge besluten inte motiveras kan myndigheternas
handläggning inte kontrolleras på ett tillfredsställande sätt. Besluts -

SfU 1986/87:15

22

motivering behövs dessutom för att kunna ha tillgång till en rättspraxis
eftersom det utan en sådan praxis är svårt att skapa rättssäkerhet.

Det får ankomma på regeringen att snarast förelägga riksdagen de förslag
till lagändringar som behövs för att genomföra den ovan angivna ordningen.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande motivering av beslut
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf516 yrkande 7 och med
anledning av motion 1986/87: Sf505 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Motivering av beslut (mom. 5)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "De problem”
och slutar med "den enskilde.” bort ha följande lydelse:

En viktig princip i svenskt rättsväsende är att beslut som fattas av olika
myndigheter och organ med verkställande funktion bör motiveras. Det är en
förutsättning för granskning av olika myndigheters maktutövning. Samma
princip måste gälla invandrarverkets avslagsbeslut i olika asylärenden. Som
det är i dag får varken flyktingen själv, hans ombud eller de högre instanser
som handlägger överklaganden reda på motiveringen till beslut om avslag på
asylsökan. Det innebär bl. a. att flyktingens juridiska ombud inte vet vad han
skall grunda ett eventuellt överklagande på. Det innebär också att den
politiska kontrollen och debatten kring flyktingpolitiken försvåras avsevärt.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det ur rättssäkerhetssynpunkt är helt
nödvändigt att beslutsmotiveringen ges åtminstone till asylsökanden själv
och hans juridiska ombud.

Vad utskottet anfört bör med bifall till motion Sf505 yrkande 6 ges
regeringen till känna.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande motivering av beslut
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf505 yrkande 6 och med
anledning av motion 1986/87:Sf516 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Publicering av praxis (mom. 6)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Såsom
påpekats” och slutar på s. 9 med ”i utredningsarbetet.” bort ha följande
lydelse:

I flera omgångar har invandrarverket påmints om riksdagens beslut att
verket systematiskt skulle dokumentera och sprida den praxis som finns i
fråga om att ge uppehållstillstånd åt asylsökande. Det är enligt utskottets
uppfattning stötande att riksdagsbeslut ignoreras under flera år. Riksdags -

SfU 1986/87:15

23

beslutet kan inte heller anses som automatiskt upphävt genom regeringens
skrivelse om flyktingpolitiken. Skrivelsen om flyktingpolitiken och en
dokumentation om praxis är två helt olika instrument för att möjliggöra
politisk debatt och en demokratisk kontroll av hur flyktingpolitiken utformas
i praktiken.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande publicering av praxis
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf516 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Informationsverksamhet (mom. 8)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Redan
föregående” och slutar på s. 10 med ”behandlad del.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att det behövs speciella och ökade insatser på informationsverksamhetens
område. De personer som arbetar med flyktingar och
invandrare i de olika kommunala församlingarna och på olika nivåer i
samhällsapparaten behöver en ökad och kontinuerlig information om
frågorna. Detta är en förutsättning för invandrarpolitikens framgångar och
en garanti mot breda invandrarfientliga störningar. Utskottet föreslår därför
att, såsom begärts i motion Sf514, ytterligare 1 milj. kr. anvisas under
anslaget Informationsverksamhet.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

8. beträffande informationsverksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf514 yrkande 1 och med
anledning av propositionen till Informationsverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 11 250 000 kr.,

8. Åtgärder för invandrare (mom. 9)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
framhöll” och slutar med ”och 2.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den utformning stödet till invandrarorganisationerna
fick genom föregående riksmötets beslut leder till besvärande tröskeleffekter.
Stödet bör i stället utformas som ett grundstöd kombinerat med ett
rörligt stöd beräknat per medlem. En sådan konstruktion ger ett jämnare
utfall såväl mellan organisationerna som över åren. En modell för det stöd
utskottet förordar har utformats av invandrarpolitiska kommittén. Enligt
utskottets mening bör regeringen snarast ändra konstruktionen av stödet till
organisationerna på sätt utskottet förordat.

Till följd härav och för att också förbättra det samlade stödet till
invandrarorganisationerna föreslår utskottet att anslaget höjs med 2,81 milj.
kr. i förhållande till regeringens förslag.

SfU 1986/87:15

24

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf519 yrkandena 1 och 2
och med anledning av propositionen och motion 1986/87:Sf514
yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1986/87:Sf514 yrkandena 3,
4 och 6 och 1986/87: Sf516 yrkande 12 dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört, dels till Åtgärder för
invandrare för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
14 999 000 kr.,

9. Åtgärder för invandrare (morn. 9)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Ett förslag på hur barnexpertis regelmässigt kan kopplas in från första
början av en asylutredning har utarbetats av PBU i Stockholms län; man vill
där i samarbete med landstinget skapa ett specialteam inom PBU för
flyktingbarn, förlagt till en utredningsförläggning. Den föreslagna modellen
förefaller vara väl ägnad att tillfredsställa kraven på att bättre uppmärksamma
flyktingbarnens situation. Utskottet anser att utrymme för kostnader för
ett sådant specialteam bör skapas genom att till anslaget D 3 anvisas
ytterligare 1,1 milj. kr.

dels att moment 9 i hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 12 och med
anledning av propositionen samt med avslag på motionerna 1986/
87:Sf519 yrkandena 1 och 2 och 1986/87:Sf514 yrkandena 2, 3, 4 och 6
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, dels
till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 13 289 000 kr.,

10. Åtgärder för invandrare (mom. 9)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Likartade
yrkanden” och slutar med ”och 6.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den verksamhet som får bidrag från
anslaget Åtgärder för invandrare ha hög prioritet vid medelstilldelningen.
Utskottet föreslår därför att för organisationsstöd anslås ytterligare 5 milj.
kr., varav 3 milj. kr. för den centrala verksamheten vid invandrarorganisationerna
och 2 milj. kr. för kvinnoverksamhet inom organisationerna. Vidare
bör till avgränsade projekt anslås ytterligare 2 milj. kr. Totalt bör anslaget
således ökas med 7 milj. kr.

SfU 1986/87:15

25

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande åtgärder för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf514yrkandena 2,3,4 och
6 och med anledning av propositionen och motion 1986/87: Sf519
yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1986/87: Sf519 yrkande 2
och 1986/87:Sf516 yrkande 12 dels som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört, dels till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 19 189 000 kr.,

11. Flyktingkvoten (mom. 11), överföring och mottagning av
flyktingar m. m. (mom. 16) och ersättning till kommuner
(mom. 22)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 13 med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande
lydelse:

Ett generöst mottagande av asylsökande står inte i någon som helst
motsatsställning till att öka antalet kvotflyktingar. Mot bakgrund av det
jämförelsevis låga flyktingtryck Sverige har, vår höga levnadsstandard och
stora utrymmen anser utskottet att flyktingkvoten på sikt måste ökas.
Utskottet föreslår att flyktingkvoten i år ökas med 250 personer till 1 500
personer som ett första steg. Anslaget D 5 Överföring och mottagning av
flyktingar m. m. bör därför bestämmas till 413 000 000 kr. och anslaget D 6
Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m. m. till 789 900 000
kr.

dels att momenten 11, 16 och 22 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

11. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 16 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sf505 yrkande 3, 1986/87:Sf509
yrkande 1 och 1986/87:Sf525 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande överföring och mottagning av flyktingar
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 17 och med
anledning av propositionen till Överföring och mottagning av flyktingar
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
413 000 000 kr.,

22. beträffande ersättning till kommuner
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 18 och med
anledning av propositionen till Ersättning till kommunerna för åtgärder
för flyktingar m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 789 900 000 kr.,

SfU 1986/87:15

26

12. Flyktingkvoten (mom. 11)

SfU 1986/87:15

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Vid
behandlingen” och slutar på s. 13 med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser att den sedan snart tio år oförändrade kvoten för den
organiserade överföringen av flyktingar till Sverige bör höjas till 3 000
personer i enlighet med vad som föreslagits i motion Sf505. Nödvändiga
medel för ändamålet bör anslås på tilläggsbudget för budgetåret 1987/88.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande flyktingkvoten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf505 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sf516 yrkande 16, 1986/87:Sf509
yrkande 1 och 1986/87:Sf525 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Utredningsförläggningar(mom. 13)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Det
bemyndigande” och slutar med ”anses besvarad.” bort ha följande lydelse:
För ett korrekt flyktingmottagande är det absolut nödvändigt med
kompetent personal. Vid den nuvarande s. k. flyktingslussen i Sigtuna
kommun arbetar ett utomordentligt väl intrimmat personalteam. Eftersom
slussen ligger nära Arlanda flygplats kan flyktingar som kommer dit tas om
hand snarast möjligt. Invandrarverkets förslag att förlägga den första
mottagningen av flyktingar som kommer till Arlanda till Carlslunds vårdhem
i Upplands-Väsby kommun innebär att man skingrar ett väl fungerande
arbetsteam i Sigtuna kommuns tjänst. Med hänsyn till arbetsbördan hos
polisens utredningspersonal är det också olyckligt att flyktingförläggningen
lokaliseras längre bort från flygplatsen. Utskottet anser därför att en
flyktingsluss för ankommande flyktingar vid Arlanda även fortsättningsvis
bör finnas i Sigtuna kommun.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande utredningsförläggningar
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf515 och med anledning
av propositionen dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels i övrigt bemyndigar regeringen att vid behov
besluta om att inrätta ytterligare permanenta utredningsförläggningar
för asylsökande i enlighet med de riktlinjer som förordats i propositionen,

27

14. Flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse m. m.
(mom. 14)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste barnens situation uppmärksammas i
samtliga fall av asylutredningar. Barn får ytterst sällan egna utredningar i
asylärenden, trots att de kan ha väl så starka skäl att söka asyl som
föräldrarna. Handläggaren vid flyktingutredningen begär inte heller alltid in
uppgifter om barnen. Detta kan ibland leda till att familjer med barn som
verkligen varit i starkt behov av att få stanna i Sverige inte fått göra det.

Förutom flyktingbarnens rättssäkerhet och deras behov av att inte bli
bortglömda i utredningarna är det viktigt att man behandlar och förebygger
psykiska störningar till följd av flykten eller de långa väntetiderna. Barn med
svåra upplevelser kan behöva terapi, och det specialteam inom PBU som
utskottet ovan förordat i reservation 9 kan komma väl till pass med den
uppbyggnad av kompetens och erfarenhet som då sker. Det är också
angeläget att ärenden som rör familjer med barn behandlas skyndsamt så att
inte barnens utveckling störs av den press de upplever under en lång
utredningstid.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 11 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sf512 yrkande 2 och 1986/87: Sf513
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. Flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse m. m.
(mom. 14)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att det uttalande som gjordes i proposition
1983/84:144 om att ”vid bedömningen av utlänningsärenden som rör
barnfamiljer skall självfallet beaktas sådana omständigheter av humanitär
natur som hänför sig till barnen och deras situation från hälsosynpunkt och i
övrigt” inte fått praktiskt genomslag. En rapport som presenterats av Rädda
barnen har visat på en rad brister i flyktingmottagningen när det gäller att
tillgodose barnens behov. Den i budgetpropositionen aviserade översynen av
reglerna om när barn kan tas i förvar bör därför enligt utskottets mening
vidgas till att också presentera åtgärder som kan bättre tillgodose flyktingbarnens
behov i samband med asylansökan och övrig flyktingmottagning.

SfU 1986/87:15

28

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf513 yrkande 3 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sf512 yrkande 2 och 1986/87:Sf516
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. Översyn av bidragskonstruktioner m. m. (morn. 17)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Det utrednings- och översynsarbete som pågår beträffande bidrag och
ersättningar som utgår till kommunerna för flyktingmottagande m. m. bör
enligt utskottets uppfattning innefatta även bidrag för sfi-undervisning. En
sammanslagning av schablonersättningar, sfi-medel och ekonomiskt bistånd
skulle innebära förenklingar för statliga och kommunala myndigheter och
gynna okonventionella och lokalt betingade anordningar för flyktingar. En
sammanslagning av medlen skulle också skapa förutsättningar för ”program”
som innebär en kombination av svenskundervisning, praktik och
beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning, allt efter individuella
behov. Med hänsyn till de ökade kostnaderna för flyktingmottagningen bör
man också återgå till att ge lån i stället för bidrag till flyktingars bosättning.
Vad utskottet anfört bör med bifall till motion Sf521 yrkandena 4 och 5 ges
regeringen till känna.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande översyn av bidragskonstruktioner m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf521 yrkandena 4 och 5
och med anledning av motionerna 1986/87:Sf513 yrkande 2, 1986/
87:Sf524 och 1986/87:Sf505 yrkande 1 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Översyn av bidragskonstruktioner m. m. (mom. 17)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den utredning som pågår inom regeringskansliet
om det ekonomiska biståndets anknytning till socialtjänstlagen resultera i
ett skyndsamt förslag till lagändring som innebär att asylsökande skall kunna
erhålla ekonomiskt bistånd oavsett om de väljer att under väntetiden vistas i
en annan kommun än i den som de hänvisats till av invandrarverket. Detta
bör med anledning av motion Sf521 ges regeringen till känna.

SfU 1986/87:15

29

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande översyn av bidragskonstruktioner
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf505 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1986/87: Sf513 yrkande
2, 1986/87:Sf521 yrkandena 4 och 5 och 1986/87:Sf524 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Sjukvård för asylsökande (morn. 19)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Under
vistelsetiden” och slutar med ”yrkande 5.” bort ha följande lydelse:

Den akutsjukvård som i dag ges en asylsökande är enligt utskottets
uppfattning helt otillräcklig. Omfattningen av akutsjukvården är också oftast
helt beroende av resp. läkares välvilliga tolkning av vad som är att hänföra till
akutsjukvård. Utskottet anser därför att asylsökande bör ha samma rätt till
sjukvård som de som är bosatta i landet. Det anförda bör med bifall till
motion Sf505 yrkande 5 ges regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande sjukvård för asylsökande
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf505 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Arbetstillstånd m. m. under väntetid (morn. 21)

Nils Carlshamre, Gullan Lindblad och Sten Andersson i Malmö (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Ett
motionsyrkande” och slutar med ”och Sf518.” bort ha följande lydelse:
Såsom framhållits i motion Sf501 utsätts asylsökande för mycket stora
påfrestningar under en påtvingad, ibland årslång, sysslolöshet medan de
väntar på uppehållstillstånd. I allmänhet är de asylsökande inställda på att
skapa sig en ny framtid och försörja sig genom eget arbete. I stället hamnar de
i en beroendesituation som de inte kan påverka. En del svenska medborgare
uppfattar också de asylsökandes sysslolöshet som ett hot mot den egna
välfärden, och det är inte allmänt känt att en asylsökande förmenas rätten att
själv arbeta för sitt uppehälle.

Utskottet anser därför, i de fall det står klart att de asylsökandes fall skall
tas upp till utredning om uppehållstillstånd, att ett tidsbegränsat arbetstillstånd
bör kunna ges och att regeringen bör ändra utlänningsförordningen i
enlighet härmed.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande arbetstillstånd m. m. under väntetid
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf501 och med anledning
av motionerna 1986/87:Sf504, 1986/87:Sf518, 1986/87:Sf520, 1986/
87:Sf525 yrkande 10, 1986/87:Sf516 yrkande 21 och 1986/87:Sf522,

SfU 1986/87:15

30

sistnämnda motion i motsvarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

20. Arbetstillstånd m. m. under väntetid (mom. 21)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Ett
motionsyrkande” och slutar med ”och Sf518.” bort ha följande lydelse:

De långa väntetiderna blir än mer destruktiva för den asylsökande då man
inte får lov att arbeta under tiden. Flertalet asylsökande får efter beslut lov
att stanna i Sverige. Utskottet anser att det vore en stor fördel för dem och en
god början på vistelsen i Sverige om de kunde arbeta under väntetiden.
Integreringen i samhället underlättas och självkänslan stärks av att kunna
göra nytta och få del av en arbetsgemenskap. En mycket negativ följd av
kombinationen långa väntetider och förbud mot att arbeta är att många
svenskar reagerar mot att de asylsökande ”lever på det sociala”.

Enligt utskottets mening är den bästa lösningen på detta problem att
radikalt korta väntetiderna. Regeringen bör emellertid också pröva möjligheterna
att tillåta beredskapsarbete under väntetiden.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande arbetstillstånd m. m. under väntetid
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf516 yrkande 21 och med
anledning av motionerna 1986/87: Sf501, 1986/87:Sf504, 1986/
87:Sf518,1986/87:Sf520,1986/87:Sf525 yrkande 10 och 1986/87 :Sf522,
sistnämnda motion i motsvarande del, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Översyn av bidragskonstruktioner m. m. (mom. 17)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anför:

I motion Sf513 har framhållits att den nu gällande ordningen för ekonomiskt
bistånd inte är bra. Det är viktigt att flyktingen så snabbt som möjligt
kommer in i ett ”normalt” liv och själv kan svara för sin försörjning. Den
förhållandevis långa tid som man kan få ekonomiskt bistånd utan motprestation
verkar hämmande på flyktingarnas anpassning till ett normalt liv.

Med hänsyn till det översyns- och utredningsarbete som pågår beträffande
flyktingmottagningen och de statliga bidragen i anslutning härtill har vi för
dagen inget yrkande i frågan. Vi förutsätter emellertid att det nämnda
arbetet ger ett snabbt resultat och att de synpunkter på bidragskonstruktionen
som framförts i motion Sf513 beaktas.

SfU 1986/87:15

31

Innehållsförteckning SfU 1986/87:15

Propositionen 1

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986/87 1

Utskottet

D 1. Statens invandrarverk 5

D 2. Informationsverksamhet 9

D 3. Åtgärder för invandrare 10

D 4. Översättningsservice 11

D 5. Överföring och mottagning av flyktingar 11

D 6. Ersättningtillkommunernaföråtgärderförflyktingarm. m. 15

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering 18

Hemställan 19

Reservationer

1 Statens invandrarverk (fp) 21

2 Statens invandrarverk (vpk) 21

3 Tvåmansbeslut i asylärenden (m) 22

4 Motivering av beslut (fp) 22

5 Motivering av beslut (vpk) 23

6 Publicering av praxis (fp) 23

7 Informationsverksamhet (vpk) 24

8 Åtgärder för invandrare (c) 24

9 Åtgärder för invandrare (fp) 25

10 Åtgärder för invandrare (vpk) 25

11 Flyktingkvoten, överföring och mottagning av flyktingar m. m.

och ersättning till kommuner (fp) 26

12 Flyktingkvoten (vpk) 26

13 Utredningsförläggningar (m) 27

14 Flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse m. m. (fp) 27

15 Flyktingbarnens behov vid förläggningsvistelse m. m. (c) 28

16 Översyn av bidragskonstruktioner m. m. (m) 29

17 Översyn av bidragskonstruktioner m. m. (vpk) 29

18 Sjukvård för asylsökande (vpk) 30

19 Arbetstillstånd m. m. under väntetid (m) 30

20 Arbetstillstånd m. m. under väntetid (fp) 30

Särskilt yttrande

Översyn av bidragskonstruktioner m.m. (c) 31

gotab Stockholm 1987 12802

32