Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1986/87:12 ' '

SfU

om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom 1986/87:12

och vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)

Propositionen

I proposition 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom
och vid tillfällig vård av barn har regeringen (socialdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om

4. föräldrapenning och havandeskapspenning,

5. värnpliktsförmåner och motsvarande.

Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Sfl04 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:69 hos regeringen
begär att en parlamentarisk beredning tillkallas för en översyn av sjukersättningsreglerna
vid korttidssjukdom så att nya regler kan träda i kraft fr. o. m.
den 1 december 1987.

1986/87:Sfl05 av Nils Carlshamre m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1986/87:69,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag till reformering
av sjukpenningförsäkringen med beaktande av vad som anförts i motionen.

1986/87:Sfl06 av Margareta Andrén m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om ett nytt och bättre förslag till
lösning av problemet med den orättvisa kompensationen för försäkrade som
arbetar s. k. koncentrerad deltid i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen.

1986/87:Sfl07 av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om tidpunkten
för ändring av sjukpenninggrundande inkomst.

1 Riksdagen 1986187.11 samt. Nr 12

1986/87:Sfl08 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timsjukpenning
vad avser arbetstagare med oreglerad arbetstid.

Yrkande 2 i motion 1986/87:Sfl04 och yrkande 3 i motion 1986/87:Sfi05
behandlas i utskottets betänkande SfU 1986/87:14.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sf230 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om ändrade tillämpningsföreskrifter
beträffande sjukpenninggrundande inkomst, så att den i motionen
påtalade orättvisan undanröjs.

1986/87:Sf313 av Aina Westin och Anita Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts
om tidpunkten för ändring av sjukpenninggrundande inkomst till försäkringskassan.

1986/87:Sf328 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning och ett förslag till helt slopande eller förkortning av
väntetiden för sjukpennings ikraftträdande.

1986/87:Sf349 av Margareta Andrén m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändring av reglerna för insjuknandedagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om kompensationsnivån inom sjukförsäkringen för den som
arbetar koncentrerad deltid, delår eller under ferier.

Utskottet

Inledning

Gällande regler för beräkning av sjukpenning ger i de flesta fall en avsedd
kompensation, 90 % av inkomstbortfallet vid sjukdom och vid tillfällig vård
av barn. I vissa fall ger dock beräkningsreglerna mindre tillfredsställande
effekter. Det gäller vid kortare sjukfall och då särskilt vid deltidsarbete och
skiftarbete som inte är jämnt fördelat över veckans arbetsdagar utan utförs
under koncentrerade arbetsperioder. Ogynnsamma effekter uppstår även
för säsong- och feriearbete.

Sedan behovet av en översyn av sjukpenningreglerna påtalats bl. a. i
riksdagen tillkallades år 1978 en kommitté för översyn av sjukpenningförsäkringen.
Kommittén, som antog namnet sjukpenningkommittén, avgav två
betänkanden, (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor och (SOU 1983:48)
Egenföretagares sjukpenning, m. m. Sjukpenningkommitténs förslag i nu
aktuella delar ledde dock inte till någon lagändring.

I april 1986 tillsattes efter begäran av SAF och LO en särskild arbetsgrupp
inom socialdepartementet för att arbeta fram ett förslag om ändring i
reglerna för ersättning från sjukförsäkringen vid korttidssjukdom och vid

SfU 1986/87:12

föräldraledighet för vård av sjukt barn. Arbetsgruppen redovisade sina
förslag i departementspromemorian (Ds S 1986:8) Förbättrad kompensation
vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn.

I propositionen, som i väsentliga delar bygger på arbetsgruppens betänkande,
föreslås dels ett nytt sätt att beräkna sjukpenning och tillfällig
föräldrapenning för försäkrade, vilkas sjukpenninggrundande inkomst
(SGI) helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, dels att nuvarande
regler om att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen och för vissa
fridagar slopas för alla sjukpenningförsäkrade.

Utskottet kommer nedan att först behandla propositionens förslag och
därefter att ta upp vissa motioner med anknytning till förslaget.

Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.
Timberäkning av sjukpenning

I propositionen föreslås en ny metod för beräkning av ersättning vid
sjukperioder som varar högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av
sjukperioder som varar längre tid samt vid vårdtillfällen med tillfällig
föräldrapenning. Metoden omfattar endast försäkrade vilkas sjukpenninggrundande
inkomst helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, inkl.
uppdragstagare. Övriga försäkrade omfattas inte av det nya beräkningssättet.

Enligt det nya beräkningssättet skall ersättningsunderlaget (90 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten), i stället för att som hittills slås ut på årets
alla 365 dagar oavsett hur mycket och med vilken fördelning över tiden den
försäkrade förvärvsarbetar, i princip relateras endast till den tid han faktiskt
skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjuk eller vårdat barn. För
att detta skall kunna åstadkommas införs ett nytt begrepp, nämligen
årsarbetstid. En försäkrads årsarbetstid skall tillsammans med hans sjukpenninggrundande
inkomst fastställas av försäkringskassan.

Sjukpenningen resp. den tillfälliga föräldrapenningen bestäms enligt det
nya beräkningssättet med hjälp av en timberäkning. Som utgångspunkter
används den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och hans årsarbetstid.
Ett timbelopp räknas fram genom att ersättningsunderlaget delas med
årsarbetstiden uttryckt i timmar. Hel sjukpenning resp. föräldrapenning för
en dag räknas fram genom att timbeloppet multipliceras med antalet
ordinarie eller normala arbetstimmar som den försäkrade skulle ha utfört
förvärvsarbete under dagen, om han inte blivit sjuk eller vårdat barn. Vid
sjukperioder om flera dagar räknas hel sjukpenning eller föräldrapenning
per dag fram genom att timbeloppet multipliceras med det sammanlagda
antalet ordinarie eller normala arbetstimmar under perioden som den
försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete, om han inte blivit sjuk eller vårdat
barn, varefter det erhållna beloppet delas med antalet sjukpenningdagar.
Begreppet sjukperiod definieras redan nu i lagen om allmän försäkring.
Definitionen får med de nya bestämmelserna en ökad betydelse eftersom den
i vissa fall kommer att styra bedömningen av när en timberäkningsperiod
slutar resp. när en ny sådan börjar.

SfU 1986/87:12

Ersättning utges under en timberäkningsperiod endast för de dagar då den
försäkrade avstår från förvärvsarbete.

För försäkrade med blandad inkomst, dvs. inkomst både av anställning och
av annat förvärvsarbete kommer sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen
att bestå av en del som räknas fram enligt timberäkningsmetoden
och en del som beräknas enligt nuvarande regler, vilka båda delar läggs
samman.

För att sjukpenning skall kunna timberäknas krävs som nämnts att ett nytt
begrepp, årsarbetstid, införs. Med årsarbetstid skall avses det antal arbetstimmar
per år som en försäkrad med sjukpenninggrundande inkomst helt
eller delvis av anställning kan antas komma att tills vidare ha i anställning som
ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. I tiden räknas in
ledighet för semester, däremot i princip inte övertid, mertid, jourtid,
beredskapstid o. d. Den årsarbetstid i bisysslor och uppdrag som kan anses
motsvara ordinarie arbetstid räknas med när årsarbetstiden fastställs.
Beräkningen bör enligt propositionen göras utifrån en oreducerad arbetsvecka,
dvs. utan hänsyn till arbetsdagar som faller bort på grund av att de
infaller på helgdag. Till skillnad från vad som gäller för sjukpenninggrundande
inkomst föreslås inte något tak när det gäller årsarbetstid.

För bestämmande av ersättningsbar arbetstid avses motsvarande krav
gälla.

Det finns emellertid, enligt vad som också framhålls i propositionen, stora
grupper anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag eller som
har avtalade löneförmåner som bl. a. innebär enhetliga inkomstavdrag vid
sjukfrånvaro oberoende av arbetstidsförläggningen. För dessa anställda skall
det inte vara nödvändigt att använda den föreslagna beräkningstekniken i
detalj för att ersättningen från den allmänna försäkringen skall uppgå till
90 % av inkomstbortfallet även vid kortare sjukfall. I stället förordas för
dessa grupper att schablonberäkningar får användas. En schabloniserad
dagersättning, som räknas fram med hjälp av den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst och årsarbetstid, kan därvid utges med lika stort belopp
för varje dag som den försäkrade avstår från förvärvsarbete på grund av
sjukdom eller för tillfällig vård av barn. Regeringen eller efter dess
bemyndigande riksförsäkringsverket skall enligt propositionen få meddela
föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid och av ersättningsbar
arbetstid.

I propositionen påpekas att schablonberäkningen i vissa fall kan leda till att
en försäkrad för en arbetsdag med ett litet antal arbetstimmar kan få ett
högre ersättningsbelopp än som skulle ha utgetts utan schablonberäkning.
Den kan också för en arbetsdag med ett större antal arbetstimmar leda till det
motsatta, dvs. lägre ersättning än som skulle ha utgetts utan schablonberäkning.
Den avsedda effekten - att den försäkrade skall få en ersättning som
motsvarar i princip 90 % av inkomstbortfallet per dag - uppnås dock.

För de arbetstagare med statligt reglerade anställningar som omfattas av
arbetsgivarinträde utges sjukpenningen till arbetsgivaren. I de fall där staten
är arbetsgivare utges redan i dag en schabloniserad ersättning. Ersättningen
till övriga arbetsgivare med arbetstagare som har statligt reglerade anställningar
bör enligt propositionen också schabloniseras och ett särskilt bemyn -

SfU 1986/87:12

digande för regeringen att meddela föreskrifter härom föreslås intaget i 3
kap. 16 § lagen om allmän försäkring.

För att överkompensation på grund av det nya beräkningssättet skall
undvikas fordras vissa ändringar av de regler för avdrag som enligt avtal görs
från lönen vid sjukdom. I propositionen förutsätts att dessa ändringar görs.

Det nya beräkningssättet för sjukpenning från den allmänna försäkringen
föreslås även omfatta sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen och det
statliga personskadeskyddet liksom s. k. smittbärarersättning.

Sjukpenning skall däremot utgå enligt nuvarande regler, dvs. utan
timberäkning, till den som är helt eller delvis arbetslös, till den som
genomgår rehabilitering och till den som skall ha sjukpenning för tid då
annars rätt till havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha förelegat.
Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse och havandeskapspenning
omfattas inte heller av det nya systemet.

I propositionen meddelas att frågorna om skatteavdrag och om införsel
och utmätning i sjukpenning skall beredas ytterligare. Förslag i dessa frågor
har nu lagts fram i proposition 1986/87:133.

Ersättning för insjuknandedag och slopande av fridagsregeln

För att kompensationsnivån vid kortare sjukfall, vid vilka timberäkningsmetoden
används, skall kunna uppnås föreslås i propositionen att den nuvarande
regeln om att inte utge sjukpenning för insjuknandedag tas bort. Likaså
medför det nya beräkningssättet enligt vilket sjukpenning endast utges för
dagar då den försäkrade skulle ha arbetat att fridagsregeln inte längre behövs
och kan tas bort.

De nu angivna förbättringarna av kompensationen från sjukförsäkringen
föreslås gälla för alla sjukpenningförsäkrade.

Kostnadsberäkning, finansiering och ikraftträdande

De ökade försäkringskostnaderna för reformen beräknas, under förutsättning
av att sjukförhållandena är ungefär desamma som år 1985 för försäkrade
med anställningsinkomst, till sammanlagt drygt 3 000 milj. kr. per år i 1985
års kostnadsnivå. Härav belöper 1 580 milj. kr. på ersättning för insjuknandedagen,
1 105 milj. kr. på förbättrad sjukersättning övriga dagar till följd av
timberäkningsmetoden och 375 milj. kr. på förbättrad tillfällig föräldrapenning
till följd av nämnda beräkningsmetod. Kostnaden för ersättning för
insjuknandedagen för egenföretagare beräknas till 4,5 milj. kr. och för
slopande av fridagsregeln för samma kategori likaledes till 4,5 milj. kr.

Till den ökade försäkringskostnaden kommer en beräknad ökning av
administrationskostnaden. För budgetåret 1987/88 beräknas den ökningen
till 128,2 milj. kr. vari inkluderas introduktionskostnader av engångskaraktär.

Av de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen med anledning av reformen
finansieras 85 % med en höjning av sjukförsäkringsavgiften. Resterande
15 % finansieras genom statsbidrag.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 1987.

SfU 1986/87:12

Motionsyrkanden om avslag m. m. på propositionen

SfU 1986/87:12

I tre motioner, 1986/87:Sf104—106 av resp. Karin Israelsson m.fl., Nils
Carlshamre m. fl. och Margareta Andrén m. fl., yrkas avslag på propositionen
och begärs nytt förslag till lösning av de problem som avses i
propositionen.

I motion Sfl04 yrkande 1 anför Karin Israelsson m. fl. att propositionens
förslag innebär stora oklarheter om vad som kommer att gälla för stora
grupper på arbetsmarknaden såsom lärare, präster, skiftarbetare med långa
skift och feriearbetande ungdomar och att det nya systemet kommer att ge
stora problem vid försäkringskassorna bi a. därför att det tar många år innan
nya vägledande prejudikat skapats. Motionärerna ifrågasätter, dels om det
inte försöksvis borde ordnas ett system där försäkrade med oregelbunden
arbetstid efter särskild framställning kan få sjukpenning som bättre svarar
mot deras inkomstförlust än enligt nuvarande regler, dels om det inte skulle
vara möjligt att åstadkomma mera tillfredsställande regler genom någon
form av arbetsgivarinträde också på den privata marknaden. I motionen
yrkas avslag på propositionen och motionärerna begär att en parlamentarisk
beredning tillkallas för en översyn av sjukersättningsreglerna vid korttidssjukdom
så att nya regler kan träda i kraft fr. o. m. den 1 december 1987.

I motion Sfi05 yrkandena 1 och 2 anför Nils Carlshamre m. fl. att förslaget
är illa utformat och förbigår svårigheter. Det ersätter gamla orättvisor med
nya. Motionärerna påpekar att de offentliga arbetsgivarna i sina remissyttranden
förutspått stora administrativa kostnader och problem. Vidare
påpekas att några remissinstanser föreslagit att ett nytt timsjukpenningsystem
skall införas endast för de grupper som kan ha mest nytta av det, medan
det stora kollektivet anställda skulle stå kvar i det tidigare systemet.
Motionärerna förutser stora problem att fastställa årsarbetstid och ersättningsbar
arbetstid för stora grupper, bl. a. skiftarbetare och lärare. Systemets
tillämpning på uppdragstagare medför också särskilda problem. Motionärerna
har inte någon erinran mot förslaget att sjukpenning skall ges ut för
insjuknandedagen, men påminner om att de i annat sammanhang föreslår en
lägre kompensationsnivå än 90 % under den första tiden av en sjukdomsperiod.
Eftersom motionärerna anser en reform i etapper olämplig föredrar de,
trots angelägenheten av snabba förbättringar för missgynnade grupper, ett
uppskov med hela reformen till senast den 1 juli 1988. De yrkar därför avslag
på propositionen (yrkande 1) och hemställer om ett nytt förslag till
reformering av sjukpenningförsäkringen med beaktande av vad de anfört i
motionen (yrkande 2).

Även i motion Sfl06 yrkandena 1 och 2 av Margareta Andrén m.fl.
kritiseras propositionens förslag för att vara krångligt och tekniskt bristfälligt.
Motionärerna förordar att andra lösningar prövas. En sådan lösning
vore att ersätta det faktiska inkomstbortfallet. En annan lösning vore att dela
den sjukpenninggrundande årsinkomsten med en lägre divisor än 365 för att
därmed kunna basera dagsjukpenningen på det faktiska antalet arbetsdagar.
En tredje lösning vore att införa möjlighet till timsjukpenning för den grupp
som nu är missgynnad utan att rubba regelsystemet för övriga försäkrade. En
fjärde möjlighet, som dock enligt motionärerna torde ta betydligt längre tid

att genomföra, vore övergång till sjuklön. Motionärerna hänvisar också till
den kritik som framförts mot förslaget under remissbehandlingen. De pekar
bl. a. på de offentliga arbetsgivarnas kritik att systemet inte passar den
offentliga sektorn samt på försäkringsöverdomstolens och försäkringsrätternas
kritik som innefattar att det föreslagna systemet blir kostnadskrävande
och komplicerat. De åberopar också riksrevisionsverkets uppskattning av de
ökade administrationskostnaderna till 150—200 milj. kr./år. Vidare påtalar
motionärerna riskerna för över- eller underkompensation för olika arbetsgrupper
och speciellt de kompensationsproblem som uppstår för lärare under
ferier. De yrkar avslag på propositionen (yrkande 1) och anhåller om ett nytt
och bättre förslag till lösning av problemet med den orättvisa kompensationen
(yrkande 2).

Även i motion 1986/87:Sf349 yrkande 3 berör Margareta Andrén m. fl.
förslaget i propositionen och påtalar att de grupper som har sin arbetstid
oregelbundet fördelad i vissa situationer har ett mycket dåligt försäkringsskydd
vid sjukdom och att det är angeläget att dessa orättvisor rättas till.
Både i motion Sfl06 och i motion Sf349 motsätter sig motionärerna förslaget
att sjukpenning skall utgå även för insjuknandedagen. I motion Sf349
yrkande 2 begärs i stället att insjuknandedagen skall göras effektiv på så sätt
att den första dagen en försäkrad är frånvarande från arbetet skall räknas
som insjuknandedag. Detta beräknas innebära minskade utgifter med 320
milj. kr.

I motion 1986/87: Sf 108 anför Karl-Göran Biörsmark att propositionens
förslag att beräkna sjukpenning får betydande negativa konsekvenser på
lärarområdet, när lärare blir sjuka under ferietid. Motionären begär
tillkännagivande av vad som anförts om timsjukpenning vad avser arbetstagare
med oreglerad arbetstid.

Utskottets överväganden

Såsom redan berörts har frågan om sjukersättning för deltids- och delårsarbetande
och andra med oregelbunden arbetstid länge varit aktuell. Utskottet
har haft frågan uppe vid varje riksmöte i vart fall de senaste tio åren och har
senast vid förra årets riksmöte (SfU 1985/86:16) kraftigt understrukit
angelägenheten av att problemen med sjukpenning för försäkrade som har
sin arbetstid ojämnt fördelad snarast får en tillfredsställande lösning. Såsom
framgår av motionerna är utskottet också nu helt enigt om att åtgärder
behövs för att lösa de angivna problemen.

Den kritik som riktats mot propositionens förslag till lösning av problemen
med för låg kompensation för vissa försäkrade avser främst att lösningarna är
alltför komplicerade och svåra att tillämpa samt att de är kostsamma.

Reformens syfte är som nämnts att bättre anpassa sjukpenningen till
inkomstbortfallet för grupper som missgynnas av nuvarande bestämmelser.
Om detta syfte skall kunna uppnås synes det oundvikligt att ersättningsbestämmelserna
blir mer komplicerade. Såsom nämnts är också avsikten att
sjukpenningberäkningen för stora grupper försäkrade skall ske enligt
schabloniserade metoder. Genom bemyndigandet att regeringen eller riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter om schablonmässig årsarbetstid

SfU 1986/87:12

och ordinarie arbetstid ges möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande för
grupper där det inte behövs arbetstidsberäkning i timmar för att få en riktig
ersättningsnivå. För dessa grupper kan man enligt utskottets mening, inte
minst för att underlätta informationen till den enskilde försäkrade, t. ex.
föreskriva att arbetstiden anges i dagar.

En svårighet som särskilt uppmärksammats motionsledes är hur arbetstiden
skall bestämmas för lärare. För att lösa problemet med ersättning åt
lärare under ferier och motsvarande uppehåll förordar utskottet ett tillägg i
de paragrafer i lagen om allmän försäkring och i lagen om arbetsskadeförsäkring
där det anges vilka ledigheter som skall jämställas med tid för
förvärvsarbete i fråga om rätt till sjukpenning. Tillägget avser endast de
lärare som är anställda över ferierna eller motsvarande uppehåll. Utskottet
har i detta sammanhang också beaktat att all ledighet som skall jämställas
med tid för förvärvsarbete också skall beaktas vid bestämmandet av
årsarbetstid.

Vad slutligen gäller kritiken mot kostnaderna för reformen konstaterar
utskottet att cirka halva kostnadsökningen belöper på att ersättning i
fortsättningen skall utges under insjuknandedagen. Utskottet ser detta som
en stor rättvisereform, eftersom stora grupper på arbetsmarknaden redan i
dag genom avtal är skyddade mot inkomstförluster från första sjukdagen.
Utskottet kan sålunda inte tillstyrka den försämring av sjukpenningskyddet
som föreslås i motionerna SflOö och Sf349, båda av Margareta Andrén m. fl.,
och som innebär att en effektiv första karensdag införs i systemet.

Mot bakgrund av att syftet med reformen är att undanröja de orättvisor i
kompensationshänseende som hittills enbart drabbat vissa kategorier försäkrade
anser utskottet att några invändningar inte heller kan göras mot de
kostnadsökningar som föranleds av förbättringarna i kompensationssystemet
genom det nya timberäkningssättet och genom att fridagsregeln slopas
för alla försäkrade.

Utskottet vill slutligen kommentera motionsförslagen i de delar de syftar
till att en ny utredning skall tillsättas för att snabbt få fram ett nytt förslag till
rättvist kompensationssystem inom sjukförsäkringen. Som påpekats inledningsvis
har behovet av en översyn av sjukpenningreglerna för deltids- och
delårsarbetande och för skiftarbetande påtalats sedan snart tio år. Även den
ojämna kompensationsnivån för tillfällig föräldrapenning har kritiserats.
Frågan har tidigare utretts utan att detta lett till något resultat. När nu en
proposition med förslag till lösningar av problemen och till finansiering av en
angelägen reform äntligen lagts på riksdagens bord är utskottet av den
bestämda uppfattningen att förslaget bör antas. I annat fall föreligger en
uppenbar risk att frågan avsevärt fördröjs genom ett nytt utredningsarbete.
Det är nämligen knappast realistiskt att förvänta sig att ett nytt förslag skulle
kunna utarbetas, remissbehandlas och beredas under den korta tid som står
till buds om förslaget skulle kunna träda i kraft såsom angivits i motion Sfl04
den 1 december 1987 eller i motion Sf 105 senast den 1 juli 1988. Utskottet
förutsätter att verkningarna av reformen noggrant följs upp av regeringen
och berörda myndigheter och att, i den mån det skulle visa sig att
bestämmelserna behöver ändras eller kompletteras, förslag härom snarast
läggs fram.

SfU 1986/87:12

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag med de
ändringar utskottet föreslagit och avstyrker bifall till motionerna Sfl04
yrkande 1, Sfl05 yrkandena 1 och 2, Sfl06 yrkandena 1 och 2 och Sf349
yrkandena 2 och 3. Motion Sfi08 blir tillgodosedd med vad utskottet anfört.

Vissa andra sjukpenningfrågor
Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst

Enligt nuvarande regler ligger den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst till grund för bestämmandet av sjukpenning. Med sjukpenninggrundande
inkomst avses den årliga inkomst i pengar eller vissa naturaförmåner
som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få för eget arbete
antingen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning)
eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Vid fastställande
av sjukpenninggrundande inkomst bortses från den del av årsinkomsten
som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180 700 kr. för år
1987).

Riksförsäkringsverket har i en kungörelse (RFFS1981:5) om sjukpenninggrundande
inkomst angett att endast sådan inkomst skall beaktas som en
försäkrad kan antas komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete under minst
sex månader i följd eller av eget årligen återkommande arbete. I propositionen
föreslås att samma ordning skall gälla även för bedömande av årsarbetstid.

I motion Sf230 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson anför motionärerna att
den nämnda tillämpningen innebär att tillfälliga inkomstökningar till följd av
att en deltidsarbetande t. ex. tar ett kortare vikariat på heltid inte kan
beaktas.

Vid bedömningen av om en inkomst kommer att bestå tillräckligt länge
skall tillämpande myndigheter använda sexmånadersregeln endast som ett
kriterium av flera att lägga till grund för avgörandet. Sjukpenninggrundande
inkomst kan fastställas för den som t. ex. efter avslutad utbildning påbörjar
en anställning, även om det står klart att just den anställningen inte kommer
att bestå sex månader. Detta förutsätter att den försäkrades avsikt är att efter
den aktuella anställningens slut fortsätta förvärvsarbeta i motsvarande
omfattning. Nuvarande bestämmelser tar fasta på behovet av att inte behöva
göra alltför täta ändringar av den sjukpenninggrundande inkomsten med
anledning av tillfälliga förändringar i förvärvsinkomsten. Sådana täta
ändringar skulle för övrigt också kunna utfalla till den försäkrades nackdel.
Utskottet finnér inte anledning föreslå någon ändring i gällande bestämmelser
och avstyrker bifall till motion Sf230.

Tidpunkt för ändring a v sj ukpenninggrundande inkomst

Försäkringskassan är skyldig att pröva en försäkrads sjukpenninggrundande
inkomst när kassan får kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden
har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek. Den försäkrade är skyldig att inom två veckor
anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som kan påverka rätten till

SfU 1986/87:12

sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Försäkringskassan skall också i
skälig utsträckning på eget initiativ inhämta uppgifter om inkomstförhållanden
m. m. från den försäkrade eller på annat lämpligt sätt. Om prövningen
leder till att den sjukpenninggrundande inkomsten skall ändras sker ändringen
30 dagar efter det att kassan har fått kännedom om inkomständringen.

I motion Sfl07 anför Stig Gustafsson m.fl. att det är angeläget att den
sjukpenninggrundande inkomsten kan ändras omgående bl. a. därför att
många först i samband med sjukfall uppmärksammar att de har felaktig
sjukpenninggrundande inkomst. Enligt motionärerna är det viktigt att
sådana hinder i lagstiftningen som för den enskilde är svårförståeliga och
inkonsekventa undanröjs, bl. a. eftersom offentliga myndigheter och förvaltningar
ofta kritiseras för byråkrati och dålig service. Också i motionerna
Sf313 av Aina Westin och Anita Johansson samt Sf328 av Gullan Lindblad
kritiseras den långa väntetiden för att ändra en försäkrads sjukpenninggrundande
inkomst. Gullan Lindblad begär i sin motion en utredning och ett
förslag till helt slopande eller förkortning av väntetiden.

Propositionen innehåller inte något ändringsförslag i detta avseende. T rots
att inte heller arbetsgruppen hade några förslag om förkortning av väntetiden,
tog några remissinstanser, bl. a. riksförsäkringsverket och arbetstagarorganisationerna,
upp frågan om förkortning av väntetiden för ändring av
sjukpenninggrundande inkomst. Riksförsäkringsverket förordade en förkortning
till 14 dagar.

Utskottet behandlade denna fråga senast i sitt betänkande SfU 1983/84:24.
Utskottet hänvisade då till att sjukpenningkommitténs betänkande (SOU
1981:22) Sjukersättningsfrågor med förslag om sänkning av väntetiden till 14
dagar bereddes i regeringskansliet samt ansåg därför inte då något riksdagens
uttalande i frågan påkallat.

Regeln om en väntetid på 30 dagar innan en anmäld eller på annat sätt
uppmärksammad inkomständring träder i kraft tillkom bl. a. för att hindra
spekulation i sjukpenningklassplacering. Denna risk föreligger knappast
längre sedan reglerna för avgiftsberäkning och debitering ändrats. Enligt
riksförsäkringsverkets bedömning föreligger inte några administrativa hinder
för en förkortning av väntetiden till 14 dagar. Mot denna bakgrund och
med anledning av motionerna Sfl07, Sf313 och Sf328 tillstyrker utskottet att
väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst förkortas. Detta
bör ges regeringen till känna.

Lagförslagen

De ändringar i 3 kap. 2 och 10 §§ lagen om allmän försäkring samt 3 kap.
5 a § lagen om arbetsskadeförsäkring som avser beaktande av ferieledighet
och motsvarande uppehåll för lärare m. m. då årsarbetstid eller ersättningsbar
arbetstid bestäms har berörts tidigare. I 3 kap. 10 § lagen om allmän
försäkring och 3 kap. 5 a § lagen om arbetsskadeförsäkring har utskottet
vidare beaktat att tim- och dagstudiestödet enligt studiestödslagen i proposition
1986/87:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) föreslås utbytt mot ett
korttidsstudiestöd och att utskottet i sitt betänkande SfU 1986/87:14 tillstyrkt
förslaget.

SfU 1986/87:12

Hemställan

SfU 1986/87:12

Utskottet hemställer

1. beträffande förbättrad kompensation frän sjukförsäkringen m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:69 och med anledning
av motion 1986/87:Sfl08 samt med avslag på motionerna 1986/
87:Sfl04 yrkande 1, 1986/87:Sfl05 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Sfl06
och 1986/87:Sf349 yrkande 3 antar de i propositionen framlagda
förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den
ändringen att 3 kap. 2 b § första stycket och 3 kap. 10 § tredje stycket
erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

Årsarbetstid fastställs av försäkringskassan
för försäkrade som har
en sjukpenninggrundande inkomst
som helt eller delvis är att hänföra till
anställning. Årsarbetstiden är det
antal timmar för år som en försäkrad
kan antas komma att tills vidare ha i
ifrågavarande förvärvsarbete som
ordinarie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid. Vid beräkningen
av årsarbetstiden inräknas
även ledighet för semester.

kap.
b §

Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken
oavkortade löneförmåner utges,
och

3. ledighet under tid då den försäkrade
genomgår sådan utbildning
eller undervisning som anges i 5 §
tredje stycket 2 eller uppbär timeller
dagstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349).

Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken
oavkortade löneförmåner utges,

3. ledighet under tid då den försäkrade
genomgår sådan utbildning
eller undervisning som anges i 5 §
tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudiestöd
enligt studiestödslagen
(1973:349), och

4. ledighet för ferier eller för motsvarande
uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring med
den ändringen att 3 kap. 5 a § tredje stycket erhåller följande såsom
Utskottets förslag betecknade lydelse

Föreslagen lydelse

Utskottets förslag

SfU 1986/87:12

3 kap.

5 a §

Med tid för förvärvsarbete enligt Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs första stycket jämställs

1. ledighet för semester, 1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vil- 2. ledighet under studietid för vil ken

oavkortade löneförmåner utges, ken oavkortade löneförmåner utges,
och 3. ledighet under tid då den för 3.

ledighet under tid då den för- säkrade genomgår sådan utbildning

säkrade genomgår sådan utbildning eller undervisning som anges i 3 kap.

eller undervisning som anges i 3 kap. 5 § tredje stycket 2 lagen (1962:381)

5 § tredje stycket 2 lagen (1962:381) om allmän försäkring eller uppbär

om allmän försäkring eller uppbär korttidsstudiestöd enligt studiestöds tim-

eller dagstudiestöd enligt stu- lagen (1973:349), och

diestödslagen (1973:349). 4. ledighet för ferier eller för mot svarande

uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

2. beträffande sjukpenning för insjuknandedagen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf349 yrkande 2,

3. beträffande beräkning av sjukpenninggrundande inkomst
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf230,

4. beträffande väntetid för ändring av sjukpenninggrundande inkomst att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Sfi07, 1986/
87:Sf313 och 1986/87:Sf328 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 april 1987

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s),
Margareta Andrén (fp), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena
Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark
(m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Sten
Andersson i Malmö (m) och Kersti Johansson (c).

Reservationer

1. Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.

(mom. 1)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Den kritik”

och slutar på s. 9 med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse: 12

Utskottet är i och för sig berett att tillstyrka förslaget i den del det avser att
sjukpenning skall utges även för insjuknandedagen. Den självrisk som
utskottet anser bör finnas i sjukpenningförsäkringen bör i stället utformas
som en för alla lika, något lägre kompensation för de första sjukdagarna
under en viss tidrymd.

Förslaget i vad det avser timberäknad sjukpenning är däremot enligt
utskottets uppfattning illa utformat. Förutsebara svårigheter förbigås och
nya orättvisor skapas i stället för gamla. Stora problem kan förutses att
fastställa årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid för stora grupper anställda
och i än högre grad för uppdragstagare. Såsom bl. a. de offentliga arbetsgivarna
påtalat i sina remissyttranden över arbetsgruppens förslag kan stora
administrativa kostnader och problem förutses. Utskottet vill, med hänsyn
till det föreslagna systemets svårhanterlighet, i likhet med en del remissinstanser
ifrågasätta om inte en begränsad reform för de mest missgynnade
grupperna vore lämpligare. Förslaget i vad det gäller timberäkning är enligt
utskottets uppfattning så bristfälligt att det inte kan genomföras.

En reform i etapper där sjukpenning för insjuknandedagen genomfördes
redan nu vore olämplig. Trots angelägenheten av snabba förbättringar för de
missgynnade grupperna bör därför hellre hela reformen skjutas upp. Ett nytt
förslag bör föreläggas riksdagen så snart att hela reformen kan träda i kraft
senast den 1 juli 1988. Detta bör med bifall till motion Sfl05 yrkandena 1 och
2 ges regeringen till känna. Med det anförda blir även motionerna Sfl04
yrkande 1, Sfl06, Sf 108 och Sf349 yrkande 3 tillgodosedda.

dels att mom. 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sfl05 yrkandena 1 och 2
och med anledning av motionerna 1986/87:Sfl04 yrkande 1, 1986/
87:Sfl06, 1986/87:Sfl08 och 1986/87:Sf349 yrkande 3
dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m. och
sjukpenning för insjuknandedagen (mom. 1 och 2)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Den kritik”
och slutar på s. 9 med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att sjukersättningen till
anställda med koncentrerad deltid förbättras. Det förslag till en rättvis
kompensation åt deltids- och delårsarbetande vid sjukdom som lagts fram i
propositionen är emellertid krångligt och tekniskt bristfälligt. Andra lösningar
bör enligt utskottets mening prövas. En sådan lösning vore att dela den
sjukpenninggrundande årsinkomsten med en lägre divisor än 365 för att
därmed kunna basera dagsjukpenningen på det faktiska antalet arbetsdagar.

SfU 1986/87:12

En tredje lösning vore att införa möjlighet till timsjukpenning för den grupp
som nu är missgynnad utan att rubba regelsystemet för övriga försäkrade. En
fjärde möjlighet, som dock torde ta alltför lång tid att genomföra, vore
övergång till sjuklön. Utskottet vill peka på den kritik som framförts mot
förslaget under remissbehandlingen. Bl. a. har de offentliga arbetsgivarna
anfört att systemet inte passar den offentliga sektorn. Försäkringsöverdomstolen
och försäkringsrätterna har uttryckt farhågor för att det föreslagna
systemet blir kostnadskrävande och komplicerat. Riksrevisionsverket har
uppskattat de ökade administrationskostnaderna till 150—200 milj. kr./år.
Utskottet instämmer i den återgivna kritiken och vill också påtala riskerna
för över- eller underkompensation för olika grupper. Sammantaget finner
utskottet att förslaget inte kan läggas till grund för den behövliga reformen.
Ett nytt och bättre förslag till lösning av problemet med den orättvisa
kompensationen behövs. Enligt utskottets mening bör en sådan reform
kunna finansieras genom att kompensationsnivån vid korttidsfrånvaro sänks
och att insjuknandedagen görs effektiv. Det anförda bör med bifall till
motionerna Sfl06 och Sf349 yrkandena 2 och 3 ges regeringen till känna.
Härigenom blir också motionerna Sfi04 yrkande 1, Sfl05 yrkandena 1 och 2
och Sfl08 tillgodosedda.

dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Sfi06 och 1986/
87:Sf349 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1986/87:Sfl04
yrkande 1, 1986/87:Sf 105 yrkandena 1 och 2 och 1986/87:Sfl08
dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande sjukpenning för insjuknandedagen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf349 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en effektiv
insjuknandedag.

3. Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.

(mom. 1)

Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Den kritik”
och slutar på s. 9 med ”utskottet anfört.” bort ha följande lydelse:
Förslaget i propositionen att sjukpenning skall kunna utgå redan anmälningsdagen
medverkar enligt utskottets mening till att avhjälpa orättvisorna
mot dem som arbetar endast någon dag eller få dagar i veckan.

Propositionens förslag om timberäkning innebär emellertid enligt utskottets
uppfattning stora oklarheter om vad som kommer att gälla för vissa
grupper på arbetsmarknaden såsom präster, skiftarbetare med långa skift

SfU 1986/87:12

och feriearbetande ungdomar. Det nya systemet kommer att ge stora
problem vid försäkringskassorna bl. a. därför att det tar många år innan nya
vägledande prejudikat skapats. Utskottet vill därför ifrågasätta, dels om det
inte försöksvis borde ordnas ett system där försäkrade med oregelbunden
arbetstid efter särskild framställning kan få sjukpenning som bättre svarar
mot deras inkomstförlust är enligt nuvarande regler, dels om det inte skulle
vara möjligt att åstadkomma mera tillfredsställande regler genom någon
form av arbetsgivarinträde också på den privata marknaden.

Utskottet anser att propositionen i de tekniska detaljerna inte är så
genomarbetad att den föreslagna lagen kommer att kunna tillämpas på avsett
sätt. Den bör därför avslås och en parlamentarisk beredning tillsättas för en
snabb översyn av sjukersättningsreglerna vid korttidssjukdom så att nya
regler kan träda i kraft den 1 december 1987. Med det anförda tillstyrker
utskottet bifall till motion Sfl04 yrkande 1. Härigenom tillgodoses även
motionerna Sfl05 yrkandena 1 och 2, Sfl06, Sfl08 och Sf349 yrkande 3.

dels att mom. 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sfl04 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sfl05 yrkandena 1 och 2, 1986/
87:Sfl06, 1986/87:Sfi08 och 1986/87:Sf349 yrkande 3
dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1986/87:12

1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 4-6, 8, 10, II, 16och 17§§, 4kap. 6och 14 §§ samt 21 kap.
1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 3kap. 2b, 10a-10c
och 14 §§ samt 4kap. 14a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

2b§

Årsarbetstid fastställs av försäkringskassan
för försäkrade som har
en sjukpenninggrundande inkomst
som helt eller delvis är att hänföra
till anställning. Årsarbetstiden är
det antal timmar för år som en försäkrad
kan antas komma att tills
vidare ha i ifrågavarande förvärvsarbete
som ordinarie arbetstid eller
däremot svarande normal arbetstid.
Vid beräkningen av årsarbetstiden
inräknas även ledighet för semester.

Årsarbetstiden avrundas till närmaste
hela timtal, varvid halv timme
avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden
skall, där förhållandena inte är
kända för försäkringskassan, grundas
på de upplysningar som kassan
kan inhämta från den försäkrade
eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter
om schablonberäkning av årsarbetstid.

4 §2

Hel sjukpenning utgör för dag 90
procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad
med 365. Sjukpenningen avrundas
till närmaste hela krontal.

Om inte annat följer av 10—
I0b§§ utgör hel sjukpenning för
dag 90 procent av den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,
delad med 365. Sjukpenningen avrundas
till närmaste hela krontal.

SfU 1986/87:12

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1982: 120.

2 Senaste lydelse 1985:1082.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För varje dag då den försäkrade
får sjukhusvård skall sjukpenningen
minskas med 55 kronor, dock
med högst en tredjedel av sjukpenningens
belopp. Därvid skall det
belopp varmed minskning sker avrundas
till närmast lägre hela krontal.

För varje dag då den försäkrade
får sjukhusvård skall sjukpenning
enligt denna lag minskas med 55
kronor, dock med högst en tredjedel
av sjukpenningens belopp. Därvid
skall det belopp varmed minskning
sker avrundas till närmast lägre
hela krontal.

5 §5

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
1 fråga om en försäkrad
som avses i I § skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst. Av
beslutet skall framgå i vad mån den
sjukpenninggrundande inkomsten
är att hänföra till anställning eller
till annat förvärvsarbete. Beslut om
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om
att den försäkrades inkomstförhållanden
undergått ändring av betydelse
för rätten till sjukpenning eller
för sjukpenningens storlek.

Den allmänna försäkringskassan
skall i samband med inskrivning av
en försäkrad besluta om den försäkrades
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen.
I fråga om en försäkrad
som avses i 1 § skall kassan
samtidigt fastställa den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst
och, om inkomsten helt eller delvis
är att hänföra till anställning,
dennes årsarbetstid. Av beslutet
skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande
inkomsten är att
hänföra till anställning eller till annat
förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen
skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om
att den försäkrades inkomstförhållanden,
arbetstid eller andra omständigheter
har undergått ändring
av betydelse för rätten till sjukpenning
eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades
arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) ej ske förrän 30
dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen.
Ändring skall i annat fall ske så
snart anledning till ändringen uppkommit.

Ändring skall i fall som avses i
första stycket a) inte ske förrän 30
dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om de ändrade omständigheterna.
Ändring skall i annat
fall ske så snart anledning till
ändringen uppkommit.

SfU 1986/87:12

Bilaga

5 Senaste lydelse 1986: 248.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än
som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (19,73: 349), studiestöd enligt
lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande
svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en
arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen
(1978: 410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller
vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett
år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

För en försäkrad som avses i
tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden,
beräkna sjukpenningen
på en sjukpenninggrundande inkomst
som har fastställts på grundval
av enbart den inkomst av eget
arbete som den försäkrade kan antas
få under denna tid. Under studieuppehåll
mellan vår- och hösttermin,
då den försäkrade inte uppbär
studiesocial förmån som anges i
tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen
beräknas på den sjukpenninggrundande
inkomst som följer
av första-tredje styckena, om den
blir högre än sjukpenning beräknad
enligt detta stycke.

För en försäkrad som avses i
tredje stycket 1 skall försäkringskassan,
vid sjukdom under utbildningstiden,
beräkna sjukpenningen
på en sjukpenninggrundande inkomst
som har fastställts på grundval
av enbart den inkomst av eget
arbete som den försäkrade kan antas
få under denna tid. Om därvid
den sjukpenninggrundande inkomsten
helt eller delvis är att hänföra
till anställning, skall årsarbetstiden
beräknas på grundval av enbart det
antal arbetstimmar som den försäkrade
kan antas ha i ifrågavarande
förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan våroch
hösttermin, då den försäkrade
inte uppbär studiesocial förmån
som anges i tredje stycket 1, skall
dock sjukpenningen för tid efter utgången
av en sådan period om
14 dagar som anges i 10 § beräknas
på den sjukpenninggrundande inkomst
som följer av första-tredje
styckena, om sjukpenningen blir
högre än sjukpenning beräknad på
den sjukpenninggrundande inkomsten
enligt fjärde stycket.

SfU 1986/87:12

Bilaga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5a §4

För en försäkrad, till vilken tjänstepension
utges i form av ålderspension
eller annan därmed jämställd
pension före utgången av den
månad under vilken han fyller 65 år,
skall sjukpenninggrundande inkomst
fastställas om han har ett förvärvsarbete
som beräknas pågå under
minst sex månader i följd. Den
sjukpenninggrundande inkomsten
beräknas därvid enligt 2 §.

För en försäkrad, till vilken tjänstepension
utges i form av ålderspension
eller annan därmed jämställd
pension före utgången av den
månad under vilken han fyller 65 år,
skall sjukpenninggrundande inkomst
och, om inkomsten helt eller
delvis är att hänföra till anställning,
årsarbetstid fastställas om
han har ett förvärvsarbete som beräknas
pågå under minst sex månader
i följd. Den sjukpenninggrundande
inkomsten beräknas därvid
enligt 2 § och årsarbetstiden enligt
2 b§.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt
eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande inkomst
fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av
lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande inkomsten
beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensionsavgången
eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i
samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete
som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall
iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger basbeloppet.
Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får
dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös
erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt
första stycket.

6 §

Försäkrad är skyldig att så snart
ske kan och senast inom två veckor
till den allmänna försäkringskassan
anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden,
som påverkar
rätten till sjukpenning eller sjukpenningens
storlek.

Allmän försäkringskassa skall i
den utsträckning det skäligen påkallas
genom förfrågningar hos de
försäkrade eller på annat lämpligt
sätt inhämta uppgifter om den försäkrades
inkomstförhållanden och
andra omständigheter som ha betydelse
för sjukpenningförsäkringen.

En försäkrad är skyldig att så
snart det kan ske och senast inom
två veckor till den allmänna försäkringskassan
anmäla sådan ändring i
sina inkomstförhållanden eller av
sin arbetstid eller andra omständigheter,
som påverkar rätten till sjukpenning
eller sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i
den utsträckning det skäligen påkallas
genom förfrågningar hos de
försäkrade eller på annat lämpligt
sätt inhämta uppgifter om den försäkrades
inkomstförhållanden, arbetstid
och andra omständigheter
som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.

SfU 1986/87:12

Bilaga

4 Senaste lydelse 1986:247.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga

8 §

Vid bedömande huruvida fullständig
nedsättning av arbetsförmågan
föreligger skall, om sjukdomen
kan antas vara kortvarig, särskilt
beaktas huruvida den försäkrade på
grund av sjukdomen är ur stånd att
utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt
arbete. Om den försäkrade
på grund av sjukdomen behöver avstå
från förvärvsarbete under minst
hälften av sin normala arbetstid en
viss dag, skall hans arbetsförmåga
anses nedsatt i minst motsvarande
mån den dagen.

Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i
2 kap. 11 §, skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäkrade
på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning
av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga
ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som
ligger till grund för utgående pension.

Som sjukperiod anses tid, under
vilken en försäkrad i oavbruten
följd lider av sjukdom som avses i
7§.

Vid bedömande huruvida fullständig
nedsättning av arbetsförmågan
föreligger skall, om sjukdomen
kan antagas vara kortvarig, särskilt
beaktas huruvida den försäkrade på
grund av sjukdomen är urståndsatt
att utföra sitt vanliga eller därmed
jämförligt arbete.

För den dag då sjukdomsfallet inträffade
utgår sjukpenning endast
om den försäkrade på grund av
sjukdomen gått miste om dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd eller
sjukperioden börjar inom tjugu dagar
efter föregående sjukperiods
slut.

För den dag då anmälan om sjukdomsfallet
gjordes hos den allmänna
försäkringskassan och de
följande 13 dagarna i sjukperioden
utges sjukpenning som svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av
anställning endast under förutsättning
att den försäkrade skulle ha
utfört förvärvsarbete om han inte
hade varit sjuk.

Utges sjukpenning för tid före
anmälan skall dock vad som föreskrivs
i första stycket gälla som om
den första ersättningsdagen var
sjukanmälningsdag.

5 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse

Varar sjukperioden högst sex dagar
utöver den dag då sjukdomsfallet
inträffade, utgår sjukpenning
för dag, då den försäkrade icke
skulle hava utfört förvärvsarbete i
sin huvudsakliga sysselsättning,
endast i den mån antalet sådana
dagar, den dag då sjukdomsfallet
inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår a)

sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning till försäkrad som
vid sjukperiodens början äger uppbära
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Sjukpenning må ej utgivas för
tid, innan anmälan om sjukdomsfallet
gjorts hos den allmänna försäkringskassan,
där ej hinder mött
för sådan anmälan eller eljest särskilda
skäl föranleda att sjukpenning
bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder
försäkrad i oavbruten följd
lider av sjukdom som avses i 7 §.

Föreslagen lydelse

Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för
vilken oavkortade löneförmåner
utges, och

3. ledighet under tid då den försäkrade
genomgår sådan utbildning
eller undervisning som anges i
5 § tredje stycket 2 eller uppbär timeller
dagstudiestöd enligt studiestödslagen
(1973:349).

10a §

Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 10 § svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av
enbart anställning, skall till grund
för beräkningen av beloppet av hel
sjukpenning för dag läggas det tal
som erhålls när 90 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten
delas med årsarbetstiden.

Skall sjukpenning utges för endast
en dag multipliceras det enligt
första stycket erhållna talet med
antalet timmar av ordinarie arbetstid
eller däremot svarande normal
arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning
för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer
än en dag multipliceras det enligt
första stycket erhållna talet med

SfU 1986/87:12

Bilaga

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

det sammanlagda antalet timmar
av ordinarie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid
erhålls delas med antalet dagar
med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet
av hel sjukpenning för dag.

Det enligt första stycket erhållna
talet avrundas till närmaste hela
krontal. Om antalet timmar enligt
andra stycket eller det sammanlagda
antalet timmar enligt tredje
stycket inte uppgår till ett helt timtal
skall avrundning ske till närmaste
hela timtal, varvid halv timme
avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter
om schablonberäkning av ordinarie
arbetstid och däremot svarande
normal arbetstid.

10b §

Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 10 § svarar mot
sjukpenninggrundande inkomst av
såväl anställning som annat förvärvsarbete
beräknas beloppet av
hel sjukpenning för dag enligt följande.
Den del av sjukpenningen
som svarar mot inkomst av anställning
beräknas enligt 10 a § första—
fjärde styckena. Den del som svarar
mot inkomst av annat förvärvsarbete
beräknas enligt 4 § första
stycket.

10c §

Utan hinder av föreskrifterna i
10—I0b§§ beräknas sjukpenning
enligt 4 § första stycket när den försäkrade 1.

är helt eller delvis arbetslös
och anmäld som arbetssökande på
arbetsförmedling samt är beredd
att anta erbjudet arbete i en omfattning
som svarar mot den fastställda
sjukpenninggrundande inkomsten,

2. skall uppbära sjukpenning för

SfU 1986/87:12

Bilaga

Nuvarande lydelse

Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan
skall sjukpenning som svarar mot
inkomst av annat förvärvsarbete
inte utgå för de första 3 eller 30
dagarna av varje sjukperiod, den
dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad
(karenstid). Ifråga om
sådan sjukpenning tillämpas inte
10§ första-tredje styckena. Vid
beräkning av karenstid skall, om en
sjukperiod börjar inom 20 dagar efter
föregående sjukperiods slut, de
båda perioderna anses såsom en
sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till
försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt
55 år. En sådan ändring skall bli gällande 30 dagar efter den, då framställningen
gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat
innan ändringen blivit gällande.

14 §

Sjukpenning får inte utges för tid
innan anmälan om sjukdomsfallet
har gjorts hos den allmänna försäkringskassan,
där inte hinder mött
för sådan anmälan eller annars särskilda
skäl föranleder att sjukpenning
bör utges.

Föreslagen lydelse

tid då annars havandeskapspenning
eller föräldrapenning skulle ha
uppburits,

3. skall uppbära sjukpenning
med tillämpning av 8 § andra
stycket, eller

4. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut
eller efter förmedling
av en arbetsmarknadsmyndighet
genomgår yrkesutbildning.

Vid beräkning av sjukpenning på
en sjukpenninggrundande inkomst
som omfattar ersättning för sådan
vård som avses i 12 § skall sjukpenning
som svarar mot denna ersättning
beräknas enligt 4 § första
stycket.

§6

Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan
skall sjukpenning som svarar mot
inkomst av annat förvärvsarbete
inte utges för de första 3 eller 30
dagarna av varje sjukperiod, den
dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad
(karenstid). Vid beräkning
av karenstid skall, om en sjukperiod
börjar inom 20 dagar efter
föregående sjukperiods slut, de
båda perioderna anses såsom en
sjukperiod.

SfU 1986/87:12

Bilaga

6 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §7

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala
eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen föreskriva
undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning.

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den
ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den
del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit
lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning,
är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är
att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare
som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga
om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som
avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning
och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av
sådant avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter
om sjukpenningberäkning
för arbetstagare med statligt reglerad
anställning som är anställda
hos en annan arbetsgivare än staten
och som omfattas av sådant
kollektivavtal som anges i tredje
stycket.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit
underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning
regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäkrades
sjukpenning i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

17 §8

Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas
ned om en försäkrad

a) vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan
att utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,

b) underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han
under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som
angetts till kassan,

c) underlåter att enligt 6§ första c) underlåter att enligt 6§ första

stycket anmäla sådan ändring i sina stycket anmäla sådan ändring, som

inkomstförhållanden, som är av be- är av betydelse för rätten till sjuk tydelse

för rätten till sjukpenning penning eller för sjukpenningens

eller för sjukpenningens storlek. storlek.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här
avses stadgas i 20 kap. 3 §.

SfU 1986/87:12

Bilaga

7 Senaste lydelse 1984: 685.

8 Senaste lydelse 1985:999.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

6 §9

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 Föräldrapenning för de första 180

dagarna utges med belopp motsva- dagarna utges med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning, be- rande förälderns sjukpenning, beräknad
enligt 3 kap. med undantag räknad enligt 3 kap. med undantag

av 5 § fjärde stycket, om föräldern av 5 § fjärde och femte styckena

under minst 240 dagar i följd före samt 10 a och I0b§§, om föräldern

barnets födelse eller den beräknade under minst 240 dagar i följd före

tidpunkten härför har varit försäk- barnets födelse eller den beräknade

rad för en sjukpenning över garan- tidpunkten härför har varit försäk tinivån.

rad för en sjukpenning över garan tinivån.

Utöver vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra

stycket utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för

varje barn för 90dagar med belopp vaije barn för 90 dagar med belopp

motsvarande förälderns sjukpen- motsvarande förälderns sjukpenning,
beräknad enligt 3 kap. med ning, beräknad enligt 3 kap. med

undantag av 5 § fjärde stycket, och undantag av 5 § fjärde och femte

90 dagar med belopp enligt garan- styckena samt 10a och I0b§§, och

tinivån. 90 dagar med belopp enligt garan tinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3§ andra stycket beräknas
enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om
förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 § tredje
stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst
på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen
skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet
därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för
vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och
beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom
nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas
på motsvarande sätt.

14 §'°

Tillfällig föräldrapenning utges med
belopp som motsvarar förälderns sjukpenning
enligt 3 kap.

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete.
Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en
förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den
tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 §
andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

SfU 1986/87:12

Bilaga

9 Senaste lydelse 1986: 384.

10 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1986/87:12

Tillfällig föräldrapenning beräknas,
för den tid som förmånen
avser, enligt 3 kap. 10a § när den
skall utges på grundval av sjukpenninggrundande
inkomst av anställning
och enligt 10 b § nämnda kapitel
när den skall utges på grundval
av sjukpenninggrundande inkomst
av såväl anställning som annat förvärvsarbete.
1 fall som avses i 3
kap. 5 § femte stycket beräknas tillfällig
föräldrapenning dock inte på
grundval av den sjukpenninggrundande
inkomst som föijer av första—tredje
styckena i den paragrafen.

Tillfällig föräldrapenning som
utges på grundval av enbart inkomst
av annat förvärvsarbete beräknas
enligt 3 kap. 4 § första
stycket.

14 a §

Utan hinder av föreskrifterna i
14 § andra stycket beräknas tillfällig
föräldrapenning enligt 3 kap. 4 §
första stycket

1. när den försäkrade skall uppbära
tillfällig föräldrapenning för
tid då annars havandeskapspenning
eller föräldrapenning skulle ha
uppburits, eller

2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §
första stycket 1 och 4 samt andra
stycket.

21 kap.
1 §

Den som är inskriven hos en all- Den som är inskriven hos en allmän
försäkringskassa, men inte är män försäkringskassa, men inte är

försäkrad för en sjukpenning som försäkrad för en sjukpenning som,

uppgår till garantinivån enligt 4 kap. beräknad enligt 3 kap. 4§ första

6§, skall kunna genom frivilliga av- stycket, uppgår till garantinivån engifter
försäkra sig för erhållande av ligt 4 kap. 6 §, skall kunna genom

sjukpenning eller sjukpenningtill- frivilliga avgifter försäkra sig för er lägg.

hållande av sjukpenning eller sjuk penningtillägg.

Bilaga

11 Senaste lydelse 1985:87.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1986/87:12

Den som inte har rätt till sjukpenning
enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
för sjukpenning som uppgår till
lägst 20 kronor och högst till garantinivån
enligt 4 kap. 6§. Den som
har rätt till sjukpenning enligt 3 kap.
1 § får försäkra sig för sjukpenningtillägg,
som tillsammans med den
sjukpenning som han är berättigad
till uppgår till lägst 20 kronor och
högst till garantinivån.

Den som inte har rätt till sjukpenning
enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig
för sjukpenning som uppgår till
lägst 20 kronor och högst till garantinivån
enligt 4 kap. 6§. Den som
har rätt till sjukpenning enligt 3 kap.
1 § får försäkra sig för sjukpenningtillägg,
som tillsammans med den
sjukpenning som han är berättigad
till enligt 3 kap. 4 § första stycket
uppgår till lägst 20 kronor och högst
till garantinivån.

En frivillig försäkring påverkas
inte av att den försäkrades sjukpenning
enligt 3kap., under där angivna
förutsättningar, beräknas
med tillämpning av 5 § femte
stycket eller 10 a eller 10 b §
nämnda kapitel.

Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla utan karenstid eller
med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällande
karenstid enligt tredje stycket tillkommer endast den som är under 55 år.

Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter den månad då
den försäkrade böljar uppbära hel
förtids- eller ålderspension.

Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter ingången av
den månad då den försäkrade börjar
uppbära hel förtids- eller ålderspension.

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1987.

2. De nya föreskrifterna i 3 kap. 2 b §, 5 § fjärde och femte styckena samt
10— 10c §§ tillämpas första gången på sjukdomsfall som inträffar efter
ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 3 kap. 10 § andra och tredje styckena
tillämpas fortfarande på sjukdomsfall som inträffat före ikraftträdandet.

3. De nya föreskrifterna i 4 kap. Hoch 14a §§ tillämpas första gången på
föräldraledighet som börjar efter ikraftträdandet.

4. När en försäkrads årsarbetstid fastställs första gången efter ikraftträdandet
skall den, såvida inte fråga är om fastställande av årsarbetstid i
samband med inskrivning hos försäkringskassan, gälla från och med den
dag då kassan fick kännedom om den försäkrades arbetstidsförhållanden.

5. Är årsarbetstid inte fastställd för en försäkrad när sjukdomsfall eller
föräldraledighet anmäls till försäkringskassan första gången efter ikraftträdandet,
skall kassan genom den gjorda anmälan anses ha fått kännedom
om arbetstidsförhållandena.

6. När försäkringskassan första gången efter ikraftträdandet fastställer
den försäkrades årsarbetstid skall kassan ompröva den sjukpenninggrundande
inkomsten. Om därvid denna inkomst skall ändras skall ändringen
ske med verkan från och med den dag då årsarbetstiden blir gällande.

7. Får försäkringskassan under november 1987 kännedom om att inkomstförhållandena
för en försäkrad, som har en sjukpenninggrundande
inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning, har undergått
ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens
storlek skall ändringen av den sjukpenninggrundande inkomsten ske med
verkan från och med den I december 1987.

Bilaga

2 Förslag till SfU 1986/87:12

Lag om ändring i lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring BllaSa

Härigenom föreskrivs i fraga om lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring' dels

att 3 kap. 5-8 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 kap. 5a-5c§§, av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Vid sjukdom som efter samordningstidens slut sätter ned den försäkrades
förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst hälften utgår
sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen.

Saknar den försäkrade förmåga att skaffa sig inkomst, utges hel sjukpenning.
I annat fall utges halv sjukpenning.

Hel sjukpenning utgör för dag en
trehundrasextiofemtedel av den
försäkrades sjukpenningunderlag
enligt 6§. Sjukpenningen avrundas
till närmaste hela krontal.

Om inte annat följer av 5 a—
5 c§§ utgör hel sjukpenning för dag
en trehundrasextiofemtedel av den
försäkrades sjukpenningunderlag
enligt 6§. Sjukpenningen avrundas
till närmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under
vilken en försäkrad i oavbruten
följd lider av sjukdom som avses i
första stycket.

5 a§

Medför arbetsskada att den försäkrade
insjuknar efter samordningstidens
slut utges sjukpenning,
som svarar mot sjukpenningunderlag
i form av inkomst av anställning,
för den dag då anmälan om
sjukdomsfallet gjordes hos den allmänna
försäkringskassan och de
följande 13 dagarna i sjukperioden
endast under förutsättning att den
försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete
om han inte hade varit
sjuk.

Utges sjukpenning för tid före
anmälan skall dock vad som föreskrivs
i första stycket gälla som om
den första ersättningsdagen var
sjukanmälningsdag.

Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs

I. ledighet för semester,

1 Lagen omtryckt 1977: 264.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. ledighet under studietid för
vilken oavkortade löneförmåner
utges, och

3. ledighet under tid då den försäkrade
genomgår sådan utbildning
eller undervisning som anges i
3 kap. 5§ tredje stycket 2 lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
uppbär tim- eller dagstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349).

Har en påbörjad period om högst
14 dagar som avses i 3 kap. 10§
första stycket lagen om allmän försäkring
inte avslutats före samordningstidens
utgång, skall sjukpenning
som utges från arbetsskadeförsäkringen
för sjukperioden beräknas
med tillämpning av föreskrifterna
i denna paragraf samt 5 b
och 5 c §§, dock för högst det antal
dagar som återstod vid samordningstidens
utgång.

5 b§

Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 5 a§ svarar mot ett
sjukpenningunderlag i form av enbart
inkomst av anställning, skall
till grund för beräkningen av beloppet
av hel sjukpenning för dag läggas
det tal som erhålls när sjukpenningunderlaget
delas med den försäkrades
årsarbetstid enligt 3 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för mer
än en dag multipliceras det enligt
första stycket erhållna talet med
det sammanlagda antalet timmar
av ordinarie arbetstid eller däremot
svarande normal arbetstid som belöper
på dagarna. Det tal som därvid
erhålls delas med antalet dagar
med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet
av hel sjukpenning för dag.

Det enligt första stycket erhållna

SfU 1986/87:12

Bilaga

Nuvarande lydelse

Sjukpenningunderlag utgöres av

1. för den sorn är sjukpenningförsäkrad
enligt 3 kap. lagen
(1962: 381) om allmän försäkring:
hans sjukpenninggrundande inkomst
enligt 3 kap. 2 § nämnda lag,

Föreslagen lydelse

talet avrundas till närmaste hela
krontal. Om antalet timmar enligt
andra stycket eller det sammanlagda
antalet timmar enligt tredje
stycket inte uppgår till ett helt timtal
skall avrundning ske till närmaste
hela timtal, varvid halv timme
avrundas uppåt. Sjukpenning
avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, riksförsäkringsverket
får meddela föreskrifter
om schablonberäkning av ordinarie
arbetstid och däremot svarande
normal arbetstid.

5c§

Om den försäkrades sjukpenning
i fall som avses i 5 a § svarar mot ett
sjukpenningunderlag i form av inkomst
av såväl anställning som annat
förvärvsarbete beräknas beloppet
av hel sjukpenning för dag enligt
följande. Den del av sjukpenningen
som grundar sig på inkomst
av anställning beräknas enligt 5 b§
första—fjärde styckena. Den de!
som grundar sig på inkomst av annat
förvärvsarbete beräknas enligt
5 § tredje stycket.

Utan hinder av föreskrifterna i
första stycket samt 5 a och 5b§§
beräknas sjukpenning enligt 5 §
tredje stycket

1. när den försäkrade skall uppbära
sjukpenning med tillämpning
av 6 kap. 5 §, och

2. i fall som avses i 3 kap. 10 c §
första stycket 1, 2 och 4 samt andra
stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Sjukpenningunderlag utgörs av

1. för den som är sjukpenningförsäkrad
enligt 3 kap. lagen
(1962: 381) om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande inkomst
enligt nämnda kapitel,

SfU 1986/87:12

Bilaga

2 Senaste lydelse 1981:693.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad
enligt 3 kap. lagen om allmän
försäkring men likväl har inkomst
av förvärvsarbete:
den inkomst som skulle ha utgjort
sjukpenninggrundande inkomst
för honom enligt 3 kap. 2§
nämnda lag, om han hade varit
sjukpenningförsäkrad, dock lägst
6 000 kronor,

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad
enligt 3 kap. lagen om allmän
försäkring men likväl har inkomst
av förvärvsarbete:
den inkomst som skulle ha utgjort
sjukpenninggrundande inkomst
för honom enligt nämnda kapitel,
om han hade varit sjukpenningförsäkrad,
dock lägst 6 000 kronor.

3. för försäkrad som avses i 1 kap. 1 § andra stycket eller som i annat fall
genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:
hans livränteunderlag enligt 4 kap.

Sjukpenningunderlaget får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar
sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän
försäkring som gällde vid årets början.

Medför arbetsskada som har föranlett
livränta enligt 4 kap. på nytt
sjukdom, har den försäkrade rätt
till sjukpenning, om sjukdomen sätter
ned hans kvarstående förmåga
att skaffa sig inkomst genom arbete.
Därvid skall 5 och 6§§ gälla i
tillämpliga delar.

8 §3

För dag då den försäkrade erhåller sjukhusvård eller konvalescentvård
minskas sjukpenningen med belopp som framgår av 3 kap. 4§ andra
stycket lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna i 3 kap. 15# lagen
om allmän försäkring skall tilllämpas
även beträffande sjukpenning
som utgår från arbetsskadeförsäkringen.

Bestämmelserna i 3 kap. 14 och
15 §§ lagen om allmän försäkring
skall tillämpas även beträffande
sjukpenning som utges från arbetsskadeförsäkringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1987.

2. De nya föreskrifterna i 5-5 c och 7§§ tillämpas första gången på
sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet.

SfU 1986/87:12

Bilaga

3 Senaste lydelse 1979: 1127.

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 §'

Föreslagen lydelse

Ersättningen för inkomstbortfall
åt den som omfattas av sjukförsäkring
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring utgår för dag räknat
med det högsta belopp som han vid
sjukdom är berättigad att uppbära i
sjukpenning och sjukpenningtillägg
på grund av försäkring enligt
nämnda lag eller med stöd därav
meddelade bestämmelser; dock att
ersättning åt den som åtnjuter annan
inkomst av förvärvsarbete än
inkomst av anställning alltid skall
bestämmas till det belopp för dag
räknat som skulle hava utgått till
honom, därest hela hans årsinkomst
av förvärvsarbete utgjort inkomst
av anställning.

I annat fall än i första stycket avses skall ersättningen åt tillfällig smittbärare
för inkomstbortfall med tillämpning av de i nämnda stycke angivna
grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt
uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit sjukpenningförsäkrad
jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han visar
att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1987 och tillämpas första gången
vid myndighets ingripande som sker efter ikraftträdandet.

SfU 1986/87:12

Bilaga

1 Senaste lydelse 1973:469.
gotab Stockholm 1987 12750