Socialförsäkringsutskottets betänkande

1986/87:12

SfU
om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom 1986/87:12

och vid tillfällig vård av barn (prop. 1986/87:69)

Propositionen

I proposition 1986/87:69 om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn har regeringen (socialdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att anta förslagen till

1, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2, lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

3, lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om

4, föräldrapenning och havandeskapspenning,

5, värnpliktsförmåner och motsvarande. Lagförslagen redovisas i bilaga till betänkandet.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1986/87:Sfl04 av Karin Israelsson m,fl, (c) vari yrkas

1, att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:69 hos regeringen begär att en parlamentarisk beredning tillkallas för en översyn av sjukersättningsreglerna vid kortfidssjukdom så att nya regler kan träda i kraft fr, o, m, den 1 december 1987,

1986/87:Sfl05 av Nils Carlshamre m, fl, (m) vari yrkas

1, att riksdagen avslår proposition 1986/87:69,

2, att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag till reformering av sjukpenningförsäkringen med beaktande av vad som anförts i motionen,

1986/87:Sfl06 av Margareta Andrén m,fi, (fp) vari yrkas

1, att riksdagen avslår propositionen,

2, att riksdagen hos regeringen anhåller om ett nytt och bättre förslag till lösning av problemet med den orättvisa kompensationen för försäkrade som arbetar s, k, koncentrerad delttd i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

1986/87:Sfl07 av Stig Gustafsson m, fl, (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen ttll känna vad som i motionen anförts om tidpunkten för ändring av sjukpenninggrundande inkomst,

1 Riksdagen 1986/87.11 samt. Nr 12

1986/87:Sfl08 av Karl-Göran Biörsmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin Sfy 1986/87:12 mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om timsjukpenning vad avser arbetstagare med oreglerad arbetstid.

Yrkande 2 i motion 1986/87:Sfl04 och yrkande 3 i motion 1986/87:Sfl05 behandlas i utskottets betänkande SfU 1986/87:14.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sf230 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ändrade tillämpningsföreskrifter beträffande sjukpenninggrundande inkomst, så att den i motionen påtalade orättvisan undanröjs,

1986/87:Sf313 av Aina Westin och Anita Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mofionen angetts om tidpunkten för ändring av sjukpenninggrundande inkomst till försäkringskassan.

1986/87:Sf328 av Gullan Lindblad (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning och ett förslag till helt slopande eller förkortning av väntetiden för sjukpennings ikraftträdande.

1986/87:Sf349 av Margareta Andrén m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ändring av reglerna för insjuknandedagen,

3, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om kompensattonsnivån inom sjukförsäkringen för den som
arbetar koncentrerad deltid, delar eller under ferier.

Utskottet Inledning

Gällande regler för beräkning av sjukpenning ger i de flesta fall en avsedd kompensation, 90 % av inkomstbortfallet vid sjukdom och vid tillfällig vård av barn, I vissa fall ger dock beräkningsreglerna mindre ttllfredsställande effekter. Det gäller vid kortare sjukfall och då särskilt vid deltidsarbete och skiftarbete som inte är jämnt fördelat över veckans arbetsdagar utan utförs under koncentrerade arbetsperioder. Ogynnsamma effekter uppstår även för säsong- och feriearbete.

Sedan behovet av en översyn av sjukpenningreglerna påtalats bl.a. i riksdagen tillkallades år 1978 en kommitté för översyn av sjukpenningförsäkringen. Kommittén, som antog namnet sjukpenningkommittén, avgav två betänkanden, (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor och (SOU 1983:48) Egenföretagares sjukpenning, m.m. Sjukpenningkommitténs förslag i nu aktuella delar ledde dock inte till någon lagändring,

I april 1986 tillsattes efter begäran av SAF och LO en särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet för. att arbeta fram ett förslag om ändring i reglerna för ersättning från sjukförsäkringen vid korttidssjukdom och vid

föräldraledighet för vård av sjukt barn. Arbetsgruppen redovisade sina SfU 1986/87:12 förslag i departementspromemorian (Ds S 1986:8) Förbättrad kpmpensatton vid korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn.

I propositionen, som i väsentliga delar bygger på arbetsgruppens betänkande, föreslås dels ett nytt sätt att beräkna sjukpenning och tillfällig föräldrapenning för försäkrade, vilkas sjukpenninggrundande inkomst (SGI) helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, dels att nuvarande regler om att sjukpenning inte utges för insjuknandedagen och för vissa fridagar slopas för alla sjukpenningförsäkrade.

Utskottet kommer nedan att först behandla propositionens förslag och därefter att ta upp vissa motioner med anknytning till förslaget.

Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m.

Timberäkning av sjukpenning

I propositionen föreslås en ny metod för beräkning av ersättning vid sjukperioder som varar högst 14 dagar och för de första 14 dagarna av sjukperioder som varar längre tid samt vid vårdttllfällen med tillfällig föräldrapenning. Metoden omfattar endast försäkrade vilkas sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis utgörs av inkomst av anställning, inkl. uppdragstagare. Övriga försäkrade omfattas inte av det nya beräkningssättet.

Enligt det nya beräkningssättet skall ersättningsunderiaget (90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten), i stället för att sorn hittills slås ut på årets alla 365 dagar oavsett hur mycket och med vilken fördelning över tiden den försäkrade förvärvsarbetar, i princip relateras endast ttll den tid han faktiskt ' •'■ ' skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte blivit sjukeller vårdat barn. För att detta skall kunna åstadkommas införs ett nytt begrepp, nämligen årsarbetstid. En försäkrads årsarbetstid skall ttllsammans med hans sjukpenninggrundande inkomst fastställas av försäkringskassan.

Sjukpenningen resp, den tillfälliga föräldrapenningen bestäms enligt det nya beräkningssättet med hjälp av en timberäkning. Som utgångspunkter används den försäkrades sjukpemiinggrundande inkomst och hans årsarbetstid. Ett timbelopp räknas fram genom att ersättningsunderlaget delas med årsarbetstiden uttryckt i timmar. Hel sjukpenning resp. föräldrapenning för en dag räknas fram genom att timbeloppet multipliceras med antalet ordinarie eller normala arbetstimmar som den försäkrade skulle ha utföri förvärvsarbete under dagen, om han inte blivit sjuk eller vårdat barn. Vid sjukperioder om flera dagar räknas hel sjukpenning eller föräldrapenning per dag fram genom att timbeloppet multipliceras med det sammanlagda antalet ordinarie eller normala arbetstimmar under perioden som den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete, om han inte bli vit sjuk eller vårdat barn, varefter det erhållna beloppet delas med antalet sjukpenningdagar. Begreppet sjukperiod definieras redan nu i lagen om allmän försäkring. Definitionen får med de nya bestämmelserna en ökad betydelse eftersom den i vissa fall kommer att styra bedömningen av när en timberäkningsperiod slutar resp. när en ny sådan börjar.

Ersättning utges under en timberäkningsperiod endast för de dagar då den SfU 1986/87:12 försäkrade avstår från förvärvsarbete.

För försäkrade med blandad inkomst, dvs. inkomst både av anställning och av annat förvärvsarbete kommer sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen att bestå av en del som räknas fram enligt timberäkningsmetoden och en del som beräknas enligt nuvarande regler, vilka båda delar läggs samman.

För att sjukpenning skall kunna timberäknas krävs som nämnts ätt ett nytt ■

begrepp, årsarbetstid, införs. Med årsarbetstid skall avses det antal arbetstimmar per år som en försäkrad med sjukpenninggrundande inkomst helt eller delvis av anställning kan antas komma att tills vidare ha i anställning som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. I tiden räknas in ledighet för semester, däremot i princip inte övertid, mertid, jourtid, beredskapstid o.d. Den årsarbetstid i bisysslor och uppdrag som kan anses motsvara ordinarie arbetstid räknas med när årsarbetsttden fastställs. Beräkningen bör enligt proposittonen göras utifrån en oreducerad arbetsvecka, dvs, utan hänsyn till arbetsdagar som faller bort på grund av att de infaller på helgdag. Till skillnad från vad som gäller för sjukpenninggrundande inkomst föreslås inte något tak när det gäller årsarbetstid.

För bestämmande av ersättningsbar arbetstid avses motsvarande krav gälla.

Det finns emellertid, enligt vad som också framhålls i propositionen, stora grupper anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag eller som har avtalade löneförmåner som bl, a, innebär enhetliga inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oberoende av arbetstidsförläggningen. För dessa anställda skall det inte vara nödvändigt att använda den föreslagna beräkningstekniken i detalj för att ersättningen från den allmänna försäkringen skall uppgå till 90 % av inkomstbortfallet även vid kortare sjukfall, I stället förordas för dessa grupper att schablonberäkningar får användas. En schabloniserad dagersättning, som räknas fram med hjälp av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid, kan därvid utges med lika stort belopp för varje dag som den försäkrade avstår från förvärvsarbete på grund av sjukdom eller för tillfällig vård av barn. Regeringen eller efter'dess bemyndigande riksförsäkringsverket skall enligt propositionen få meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid och av ersättningsbar arbetsttd,

I propositionen påpekas att schablonberäkningen i vissa fall kan leda till att en försäkrad för en arbetsdag med ett litet antal arbetstimmar kan få ett högre ersättningsbelopp än som skulle ha utgetts utan schablonberäkning. Den kan också för en arbetsdag med ett större antal arbetstimmar leda till det motsatta, dvs, lägre ersättning än som skulle ha utgetts utan schablonberäkning. Den avsedda effekten - att den försäkrade skall få en ersättning som motsvarar i princip 90 % av inkomstbortfallet per dag - uppnås dock.

För de arbetstagare med statligt reglerade anställningar som omfattas av arbetsgivarinträde utges sjukpenningen till arbetsgivaren. I de fall där staten är arbetsgivare utges redan i dag en schabloniserad ersättning. Ersättningen till övriga arbetsgivare med arbetstagare som har statligt reglerade anställningar bör enligt propositionen också schabloniseras och ett särskilt bemyn-

digande för regeringen att meddela föreskrifter härom föreslås intaget i 3 SfU 1986/87:12 kap, 16 § lagen om allmän försäkring.

För att överkompensation på grund av det nya beräkningssättet skall undvikas fordras vissa ändringar av de regler för avdrag som enligt avtal görs från lönen vid sjukdom. I proposittonen förutsätts att dessa ändringar görs.

Det nya beräkningssättet för sjukpenning från den allmänna försäkringen föreslås även omfatta sjukpenning från arbetsskadeförsäkringen och det statliga personskadeskyddet liksom s, k, smittbärarersättning.

Sjukpenning skall däremot utgå enligt nuvarande regler, dvs, utan timberäkning, till den som är helt eller delvis arbetslös, till den som genomgår rehabilitering och till den som skall ha sjukpenning för tid då annars rätt fill havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha förelegat. Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse och havandeskapspenning omfattas inte heller av det nya systemet,

I propositionen meddelas att frågorna om skatteavdrag och om införsel och utmätning i sjukpenning skall beredas ytterligare. Förslag i dessa frågor har nu lagts fram i propositton 1986/87:133.

Ersättning för insjuknandedag och slopande av fridagsregeln

För att kompensationsnivån vid kortare sjukfall, vid vilka timberäkningsmetoden används, skall kunna uppnås föreslås i proposittonen att den nuvarande regeln om att inte utge sjukpenning för insjuknandedag tas bort. Likaså medför det nya beräkningssättet enligt vilket sjukpenning endast utges för dagar då den försäkrade skulle ha arbetat att fridagsregeln inte längre behövs och kan tas bort.

De nu angivna förbättringarna av kompensationen från sjukförsäkringen föreslås gälla för alla sjukpenningförsäkrade.

Kostnadsberäkning, finansiering och ikraftträdande

De ökade försäkringskostnaderna för reformen beräknas, under förutsättning av att sjukförhållandena är ungefär desamma som år 1985 för försäkrade med anställningsinkomst, till sammanlagt drygt 3 000 milj, kr, per år i 1985 års kostnadsnivå. Härav belöper 1 580 milj, kr, på ersättning för insjuknandedagen, 1 105 milj, kr. på förbättrad sjukersättning övriga dagar fill följd av timberäkningsmetoden och 375 milj, kr, på förbättrad tillfällig föräldrapenning till följd av nämnda beräkningsmetod. Kostnaden för ersättning för insjuknandedagen för egenföretagare beräknas till 4,5 milj. kr. och för slopande av fridagsregeln för samma kategori likaledes till 4,5 milj. kr.

Till den ökade försäkringskostnaden kommer en beräknad ökning av administrationskostnaden. För budgetåret 1987/88 beräknas den ökningen till 128,2 milj, kr. vari inkluderas introduktionskostnader av engångskaraktär.

Av de ökade kostnaderna för sjukförsäkringen med anledning av reformen finansieras 85 % med en höjning av sjukförsäkringsavgiften. Resterande 15 % finansieras genom statsbidrag.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 december 1987.

Motionsyrkanden om avslag m. m. på propositionen SfU 1986/87:12

I tre motioner, 1986/87:Sfl04-106 av resp. Karin Israelsson m.fl., Nils Carlshamre m.fl, och Margareta Andrén m, fl,, yrkas avslag på propositionen och begärs nytt förslag till lösning av de problem som avses i propositionen.

I motion Sfl04 yrkande 1 anför Karin Israelsson m. fl. att propositionens förslag innebär stora oklarheter om vad som kommer att gälla för stora grupper på arbetsmarknaden såsom lärare, präster, skiftarbetare med långa skift och feriearbetande ungdomar och att det nya systemet kommer att ge stora problem vid försäkringskassorna bl. a. därför att det tar många år innan nya vägledande prejudikat skapats. Motionärerna ifrågasätter, dels om det inte försöksvis borde ordnas ett system där försäkrade med oregelbunden arbetsttd efter särskild framställning kan få sjukpenning som bättre svarar mot deras inkomstförlust än enligt nuvarande regler, dels om det inte skulle vara möjligt att åstadkomma mera tillfredsställande regler genom någon form av arbetsgivarinträde också på den privata marknaden. I motionen yrkas avslag på propositionen och motionärerna begär att en parlamentarisk beredning tillkallas för en översyn av sjukersättningsreglerna vid korttidssjukdom så att nya regler kan träda i kraft.fr. o, m, den 1 december 1987,

I motton Sfl05 yrkandena 1 och 2 anför Nils Carlshamre m, fl, att förslaget är illa utformat och förbigår svårigheter. Det ersätter gamla orättvisor med nya. Motionärerna päpekar att de offentliga arbetsgivarna i sina remissyttranden förutspått stora administrativa kostnader och problem. Vidare påpekas att några remissinstanser föreslagit att ett nytt timsjukpenningsys-tem skall införas endast för de grupper som kan ha mest nytta av det, medan det stora kollektivet anställda skulle stå kvar i det tidigare systemet. Motionärerna förutser stora problem att fastställa årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid för stora grupper, bl, a, skiftarbetare och lärare. Systemets tillämpning på uppdragstagare medför också särskilda problem. Motionärerna har inte nägon erinran mot förslaget att sjukpenning skall ges ut för insjuknandedagen, men påminner om att de i annat sammanhang föreslår en lägre kompensationsnivå än 90 % under den första tiden av en sjukdomsperiod . Eftersom motionärerna anser en reform i etapper olämplig föredrar de, trots angelägenheten av snabba förbättringar för missgynnade grupper, ett uppskov med hela reformen till senast den 1 juli 1988, De yrkar därför avslag på propositionen (yrkande 1) och hemställer om ett nytt förslag till reformering av sjukpenningförsäkringen med beaktande av vad de anfört i motionen (yrkande 2),

Även i motion Sfl06 yrkandena 1 och 2 av Margareta Andrén m.fl, kritiseras proposittonens förslag för att vara krångligt och tekniskt bristfälligt. Motionärerna förordar att andra lösningar prövas. En sädan lösning vore att ersätta det faktiska inkomstbortfallet. En annan lösning vore att dela den sjukpenninggrundande årsinkomsten med en lägre divisor än 365 för att därmed kunna basera dagsjukpenningen på det faktiska antalet arbetsdagar. En tredje lösning vore att införa möjlighet ttll timsjukpenning för den grupp som nu är missgynnad utan att rubba regelsystemet för övriga försäkrade. En fjärde möjlighet, som dock enligt motionärerna torde ta betydligt längre tid

att genomföra, vore övergång till sjuklön: Motionärerna hänvisar också till SfU 1986/87:12 den krittk som framförts mot förslaget under remissbehandlingen. De pekar bl, a, pä de offentliga arbetsgivarnas kritik att systemet inte passar den offentliga sektorn samt på försäkringsöverdomstolens och försäkringsrätternas kritik som innefattar att det föreslagna systemet blir kostnadskrävande och komplicerat. De åberopar också riksrevisionsverkets uppskattning av de ökade administrationskostnaderna till 150-200 milj. kr./år. Vidare påtalar' motionärerna riskerna för över- eller underkompensation för olika arbetsgrupper och speciellt de kompensationsproblem som uppstår för lärare under ferier. De yrkar avslag på propositionen (yrkande 1) och anhåller om ett nytt och bättre förslag till lösning av problemet med den orättvisa kompensationen (yrkande 2).

Även i motion 1986/87:Sf349 yrkande 3 berör Margareta Andrén m.fl. förslaget i propositionen och påtalar att de grupper som har sin arbetstid oregelbundet fördelad i vissa situationer har ett mycket dåligt försäkringsskydd vid sjukdom och att det är angeläget att dessa orättvisor rättas till. Både i motion Sfl06 och i motton Sf349 motsätter sig motionärerna förslaget att sjukpenning skall utgå även för insjiiknandedagen. I motton Sf349 yrkande 2 begärs i stället att insjuknandedagen skall göras effektiv på så sätt' att den första dagen en försäkrad är frånvarande från arbetet skall räknas som insjuknandedag. Detta beräknas innebära minskade utgifter med 320 milj. kr,

I motion 1986/87:Sfl08 anför Kari-Göran Biörsmark att propositionens förslag att beräkna sjukpenning får betydande negativa konsekvenser på lärarområdet, när lärare blir sjuka uhder ferietid. Motionären begär tillkännagivande av vad som anförts om timsjukpenning vad avser arbetstagare med oreglerad arbetstid, t

Utskottets överväganden

Såsom redan berörts har frågan om sjukersättning för delfids- och delårsar-betande och andra med oregelbunden arbetsttd länge varit aktuell. Utskottet har haft frågan uppe vid varje riksmöte i vart fall de senaste tio åren och har senast vid förra årets riksmöte (SfU 1985/86:16) kraftigt understrukit angelägenheten av att problemen med sjukpenning för försäkrade som har sin arbetstid ojämnt fördelad snarast får en tillfredsställande lösning. Såsom framgår av motionerna är utskottet också nu helt enigt om att åtgärder behövs för att lösa de angivna problemen.

Den kritik som riktats mot proposittonens förslag till lösning av problemen med för låg kompensation för vissa försäkrade avser främst att lösningarna är alltför komplicerade och svåra att tillämpa samt att de är kostsamma.

Reformens syfte är som nämnts att bättre anpassa sjukpenningen till inkomstbortfallet för grupper som missgynnas av nuvarande bestämmelser. Om detta syfte skall kunna uppnås synes det oundvikligt att ersättningsbestämmelserna blir mer komphcerade. Såsom nämnts är också avsikten att sjukpenningberäkningen för stora grupper försäkrade skall ske enligt schabloniserade metoder, Geiiom bemyndigandet att regeringen eller riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonmässig årsarbetstid

och ordinarie arbetstid ges möjlighet att tillämpa ett förenklat förfarande för SfU 1986/87:12 grupper där det inte behövs arbetstidsberäkning i timmar för att få en riktig ersättningsnivå. För dessa grupper kan man enligt utskottets mening, inte minst för att underlätta informationen till den enskilde försäkrade, t, ex, föreskriva att arbetstiden anges i dagar.

En svårighet som särskilt uppmärksammats motionsledes är hur arbetstt-den skall bestämmas för lärare. För att lösa problemet med ersättning åt lärare under ferier och motsvarande uppehåll förordar utskottet ett tillägg i de paragrafer i lagen om allmän försäkring och i lagen om arbetsskadeförsäkring där det anges vilka ledigheter som skall jämställas med tid för förvärvsarbete i fråga om rätt ttll sjukpenning. Tillägget avser endast de lärare som är anställda över ferierna eller motsvarande uppehåll. Utskottet har i detta sammanhang också beaktat att all ledighet som skall jämställas med tid för förvärvsarbete också skall beaktas vid bestämmandet av årsarbetstid.

Vad slutligen gäller kritiken mot kostnaderna för reformen konstaterar utskottet att cirka halva kostnadsökningen belöper på att ersättning i fortsättningen skall utges under insjuknandedagen. Utskottet ser detta som en stor rättvisereform, eftersom stora grupper pä arbetsmarknaden redan i dag genom avtal är skyddade mot inkomstförluster från första sjukdagen. Utskottet kan sålunda inte tillstyrka den försämring av sjukpenningskyddet som föreslås i motionerna Sf 106 och Sf349, båda av Margareta Andrén m, fl,, och som innebär att en effektiv första karensdag införs i systemet.

Mot bakgrund av att syftet med reformen är att undanröja de orättvisor i kompensationshänseende som hittills enbart drabbat vissa kategorier försäkrade anser utskottet att några invändningar inte heller kan göras mot de kostnadsökningar som föranleds av förbättringarna i kompensationssystemet genom det nya timberäkningssättet och genom att fridagsregeln slopas för alla försäkrade.

Utskottet vill slutligen kommentera motionsförslagen i de delar de syftar till att en ny utredning skall tillsättas för att snabbt få fram ett nytt förslag till rättvist kompensationssystem inom sjukförsäkringen. Som påpekats inledningsvis har behovet av én översyn av sjukpenningreglerna för deltids- och delårsarbetande och för skiftarbetande påtalats sedan snart tio år. Även den ojämna kompensationsnivån för tillfällig föräldrapenning har kritiserats. Frågan har tidigare utretts utan att detta lett till något resultat. När nu en proposition med förslag till lösningar av problemen och till finansiering av en angelägen reform äntligen lagts pä riksdagens bord är utskottet av den bestämda uppfattningen att förslaget bör antas, I annat fall föreligger en uppenbar risk att frågan avsevärt fördröjs genom ett nytt utredningsarbete. Det är nämligen knappast realistiskt att förvänta sig att ett nytt förslag skulle kunna utarbetas, remissbehandlas och beredas under den korta tid som står till buds om förslaget skulle kunna träda i kraft såsom angivits i motion Sfl04 den 1 december 1987 eller i motion Sfl05 senast den 1 [uli 1988, Utskottet förutsätter att verkningarna av reformen noggrant följs upp av regeringen och berörda myndigheter och att, i den mån det skulle visa sig att bestämmelserna behöver ändras eller kompletteras, förslag härom snarast läggs fram.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag med de SfU 1986/87:12 ändringar utskottet föreslagit och avstyrker bifall till motionerna Sfl04 yrkande 1, Sfl05 yrkandena 1 och 2, Sfl06 yrkandena 1 och 2 och Sf349 yrkandena 2 och 3, Motion Sfl08 blir tillgodosedd med vad utskottet anfört:

Vissa andra sjukpenningfrågor

Beräkning av sjukpenninggrundande inkomst

Enligt nuvarande regler ligger den försäkrades sjukpenninggrundande . inkomst till grund för bestämmandet av sjukpenning. Med sjukpenninggrundande inkomst avses den årliga inkomst i pengar eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antas komma att tills vidare få för eget arbete anttngen som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete). Vid fastställande av sjukpenninggrundande inkomst bortses från den del av årsinkomsten som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (180 700. kr, för år 1987),

Riksförsäkringsverket har i en kungörelse (RFFS 1981:5) om sjukpenning
grundande inkomst angett att endast sådan inkomst skall beaktas som en . .
försäkrad kan antas komma att ttlls vidare åtnjuta av eget arbete under minst . ,-
sex månader i följd eller av eget årligen återkommande arbete, I propositto
nen föreslås att samma ordning skall gälla även för bedömande av årsar
betstid,

I mofion Sf230 av Jan Hyttring och Berfil Jonasson anför motionärerna att den nämnda fillämpningen innebär att tillfälliga inkomstökningar fill följd av , att en delfidsarbetande t, ex, tar ett kortare vikariat på helfid inte kan beaktas.

Vid bedömningen av om en inkomst kommer att bestå tillräckligt länge skall fillämpande myndigheter använda sexmånadersregeln endast som ett , kriterium av flera att lägga till grund för avgörandet. Sjukpenninggrundande inkomst kan fastställas för den som t, ex, efter avslutad utbildning påbörjar en anställning, även om det står klart att just den anställningen inte korhmer att bestå sex månader. Detta förutsätter att den försäkrades avsikt är att efter den aktuella anställningens slut fortsätta förvärvsarbeta i motsvarande omfattning. Nuvarande bestämmelser tar fasta på behovet av att inte behöva göra alltför täta ändringar av den sjukpenninggrundande inkomsten med anledning av tillfälliga förändringar i förvärvsinkomsten. Sådana täta ändringar skulle för övrigt också kunna utfalla till den försäkrades nackdel. Utskottet finner inte anledning föreslå någon ändring i gällande bestämmelser och avstyrker bifall till motion Sf230,

Tidpunkt för ändring av sjukpenninggrundande inkoinst

Försäkringskassan är skyldig att pröva en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst när kassan får kännedom om att den försäkrades inkomstförhällanden har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek. Den försäkrade är skyldig att inom två veckor anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden som kan påverka rätten till

1 • Riksdagen 1986/87.11 saml. Nr 12

sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Försäkringskassan skall också i SfU 1986/87:12 skälig utsträckning på eget initiafiv inhämta uppgifter om inkomstförhållanden m, m, från den försäkrade eller på annat lämpligt sätt. Om prövningen leder ttll att den sjukpenninggrundande inkomsten skall ändras sker ändringen 30 dagar efter det att kassan har fått kännedom om inkomständringen,

I motion Sfl07 anför Stig Gustafsson m.fl. att det är angeläget att den sjukpenninggrundande inkomsten kan ändras omgående bl. a, därför att många först i samband med sjukfall uppmärksammar att de har felakfig sjukpenninggrundande inkomst. Enligt motionärerna är det viktigt att sådana hinder i lagstiftningen som för den enskilde är svårförståeliga och inkonsekventa undanröjs, bl, a. eftersom offentliga myndigheter och förvaltningar ofta kritiseras för byråkrati och dålig service. Också i motionerna SD13 av Aina Westin och Anita Johansson samt Sf328 av Gullan Lindblad krittseras den långa väntetiden för att ändra en försäkrads sjukpenninggrundande inkomst. Gullan Lindblad begär i sin motion en utredning och ett förslag ttll helt slopande eller förkortning av väntettden.

Propositionen innehåller inte något ändringsförslag i detta avseende, Trots att inte heller arbetsgruppen hade några förslag om förkortning av väntetiden, tog några remissinstanser, bl, a, riksförsäkringsverket och arbetstagarorganisationerna, upp frågan om förkortning av väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkomst. Riksförsäkringsverket förordade en förkortning ttll 14 dagar.

Utskottet behandlade denna fråga seiiast i sitt betänkande SfU 1983/84:24, Utskottet hänvisade då ttll att sjukpenningkommitténs betänkande (SOU 1981:22) Sjukersättningsfrågor med förslag om sänkning av väntetiden ttll 14 dagar bereddes i regeringskansliet samt ansåg därför inte då något riksdagens uttalande i frågan påkallat.

Regeln om en väntettd på 30 dagar innan en anmäld eller på annat sätt uppmärksammad inkomständring träder i kraft tillkom bl, a. för att hindra spekulafion i sjukpenningklassplacering. Denna risk föreligger knappast längre sedan reglerna för avgiftsberäkning och debitering ändrats. Enligt riksförsäkringsverkets bedömning föreligger inte några administrativa hinder för en förkortning av väntetiden till 14 dagar. Mot denna bakgrund och med anledning av motionerna Sfl07, Sf313 och Sf328 ttllstyrker utskottet att väntetiden för ändring av sjukpenninggrundande inkotnst förkortas. Detta bör ges regeringen till känna,

Lagförslagen

De ändringar i 3 kap. 2 och 10 §§ lagen om allmän försäkring samt. 3 kap,
5 a § lagen om arbetsskadeförsäkring som avser beaktande av ferieledighet
och motsvarande uppehåll för lärare m. m. då årsarbetstid eller ersättnings
bar arbetstid bestäms har berörts tidigare: I 3 kap. 10 § lagen om allmän
försäkring och 3 kap. 5 a § lagen om arbetsskadeförsäkring har utskottet
vidare beaktat att tim- och dagstudiestödet enligt studiestödslagen i proposi
fion 1986/87:100 bil. 10 (utbildniiigsdepartementet) föreslås utbytt mot ett
kortfidsstudiestöd och att utskottet i sitt betänkande SfU 1986/87:14 ttllstyrkt
förslaget. 0

Årsarbetstid fastställs av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra ttll anställning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetsfid eller däremot svarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet för semester.

kap, b§

Årsarbetstid fastställs av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra fill anställning. Årsarbetstiden är det antal fimmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetsfid eller däremot svarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 § tredje stycket.

10 §

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1, ledighet för semester,

2, ledighet under studiefid för vilken oavkortade löneförmåner utges, och

3, ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär tim-eller dagstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349).

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2, ledighet under studiefid för vilken oavkortade löneförmåner utges,

3, ledighet under ttd då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), öch

4. ledighet för ferier eller för mot
svarande uppehåd för lärare som år
anställda inom utbildningsväsendet.

Föreslagen lydelse Utskottets förslag SfU 1986/87; 12

3 kap,
5a§
Med tid för förvärvsarbete enligt Med tid för förvärvsarbete enligt
första stycket jämställs första stycket jämställs

1, ledighet för semester, 1, ledighet för semester,

2, ledighet under studiefid för vil- 2, ledighet under studiefid för vilken oavkortade löneförmåner utges, ken oavkortade löneförmåner utges, och 3, ledighet under ttd då den för-

3, ledighet under fid då den för- säkrade genomgår sådan utbildning
säkrade genomgår sådan utbildning eller undervisning som anges i 3 kap,
eller undervisning som anges i 3 kap, 5 § tredje stycket 2 lagen (1962:381)
5 § tredje stycket 2 lagen (1962:381) om allmän försäkring eller uppbär
om allmän försäkring eller uppbär korttidsstudiestöd enligt studiestöds-
tim- eller dagstudiestöd enligt stu- lagen (1973:349), och
diestödslagen (1973:349), 4. ledighet för ferier eller för mot
svarande uppehåll för lärare som är
anställda inom utbildningsväsendet.

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

2, beträffande sjukpenning för insjuknandedagen att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf349 yrkande 2,

3, beträffande beräkning av sjukpenninggrundande, inkomst att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf230,

4, beträffande väntelid för ändring av sjukpenninggrundande inkomst

att riksdagen med anledning av mofionerna 1986/87:Sfl07, 1986/ 87:Sf313 och 1986/87:Sf328 som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört,

Stockholm den 7 april 1987

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Margareta Andrén (fp), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s), Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd Elm (s), Rune Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk), Sten Andersson i Malmö (m) och Kersti Johansson (c).

Reservationer

1. Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m.m. (mom. 1)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Den kritik"

och slutar på s. 9 med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse: 12

Utskottet är i och för sig berett att tillstyrka förslaget i den del det avser att SfU 1986/87:12 sjukpenning skall utges även för insjuknandedagen. Den självrisk som utskottet anser bör finnas i sjukpenningförsäkringen bör i stället utformas som en för alla lika, något lägre kompensation för de första sjukdagarna under en viss tidrymd.

Förslaget i vad det avser timberäknad sjukpenning är däremot enligt utskottets uppfattning illa utformat. Förutsebara svårigheter förbigås och nya orättvisor skapas i stället för gamla. Stora problem kan förutses att fastställa årsarbetstid och ersättningsbar arbetstid för stora grupper anställda och i än högre grad för uppdragstagare. Såsom bl, a, de offentliga arbetsgi- , . varna påtalat i sina remissyttranden över arbetsgruppens förslag kan stora administrativa kostnader och problem förutses. Utskottet vill, med hänsyn till det föreslagna systemets svårhanterlighet, i likhet med en del remissinstanser ifrågasätta om inte en begränsad reform för de mest missgynnade grupperna vore lämpligare. Förslaget i vad det gäller timberäkning är enligt utskottets uppfattning så bristfälligt att det inte kan genomföras.

En reform i etapper där sjukpenning för insjuknandedagen genomfördes redan nu vore olämplig. Trots angelägenheten av snabba förbättringar för de missgynnade grupperna bör därför hellre hela reformen skjutas upp. Ett nytt förslag bör föreläggas riksdagen så snart att hela reformen kan träda i kraft senast den 1 juli 1988, Detta bör med bifall till motion Sfl05 yrkandena 1 och 2 ges regeringen till känna. Med det anförda blir även motionerna Sfl04 yrkande 1, Sfl06, Sf 108 och Sf349 yrkande 3 fillgodosedda,

dels att mom. 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m. att riksdagen med bifall fill mofion 1986/87:Sfl05 yrkandena 1 och 2 och med anledning av motionerna 1986/87:Sfl04 yrkande 1, 1986/ 87:Sfl06, 1986/87:Sfl08 och 1986/87:Sf349 yrkande 3 dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen fill

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring j lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förbättrad kompensation från sjukförsäkringeii m. m. och sjukpenning för insjuknandedagen (mom. 1 och 2)

Margareta Andrén och Kenth Skårvik (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med "Den kritik" och slutar på s. 9 med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det ytterst angeläget att sjukersättningen till
anställda med koncentrerad delttd förbättras. Det förslag till en rättvis
kompensation åt deltids- och delårsarbetande vid sjukdom som lagts fram i
propositionen är emellerttd krångligt och tekniskt bristfälligt. Andra lösning
ar bör enligt utskottets mening prövas. En sådan lösning vore att dela den
sjukpenninggrundande årsinkomsten med en lägre divisor än 365 för att
därmed kunna basera dagsjukpenningen på det faktiska antalet arbetsdagar, 13

En tredje lösning vore att införa möjlighet till timsjukpenning för den grupp (gfy 1986/87-12 som nu är missgynnad utan att rubba regelsystemet för övriga försäkrade. En fjärde möjlighet, som dock torde ta alltför lång tid att genomföra, vore övergång till sjuklön. Utskottet vill peka på den kritik som framförts mot förslaget under remissbehandlingen. Bl, a, har de offentliga arbetsgivarna anfört att systemet inte passar den offentliga sektorn, Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna har uttryckt farhågor för att det föreslagna systemet blir kostnadskrävande och komplicerat. Riksrevisionsverket har uppskattat de ökade administrationskostnaderna till 150-200 milj. kr./år. Utskottet instämmer i den återgivna kritiken och vill också påtala riskerna för över- eller underkompensation för olika grupper. Sammantaget finner utskottet att förslaget inte kan läggas fill grund för den behövliga reformen. Ett nytt och bättre förslag till lösning av problemet med den orättvisa kompensationen behövs. Enligt utskottets mening bör en sådan reform kunna finansieras genom att kompensattonsnivån vid korttidsfrånvaro sänks och att insjuknandedagen görs effekttv. Det anförda bör med.,bifall fill motionerna Sfl06 och Sf349 yrkandena 2 och 3 ges regeringen ttll känna. Härigenom blir också motionerna Sfl04 yrkande 1, Sfl05 yrkandena 1 och 2 och Sfl08 ttllgodosedda,

dels att mom. 1 och 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbättrad kompensation frän sjukförsäkringen m. m.
att riksdagen med bifall ttll motionerna 1986/87:Sfl06 och 1986/
87:Sf349 yrkande 3 och med anledning av mofionerna 'l986/87:Sfl04
yrkande 1, 1986/87:Sfl05 yrkandena 1 och 2 och 1986/87:Sfl08
dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande sjukpenning för insjuknandedagen

att riksdagen med bifall till motton 1986/87:Sf349 yrkande 2 som sin mening ger regeringen ttll känna vad utskottet anfört om en effektiv insjuknandedag.

3, Förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m, m. (mom. 1)

Rune Backlund och Kersti Johansson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s, 7 med "Den krifik" och slutar på s, 9 med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:

Förslaget i proposittonen att sjukpenning skall kunna utgå redan anmälningsdagen medverkar enhgt utskottets mening fill att avhjälpa orättvisorna mot dem som arbetar endast någon dag eller få dagar i veckan.

Propositionens förslag om timberäkning innebär emellertid enligt utskottets uppfattning stora oklarheter om vad som kommer att gälla för vissa grupper på arbetsmarknaden såsom präster, skiftarbetare med länga skift

och feriearbetande ungdomar. Det nya systemet kommer att ge stora SfU 1986/87:12

problem vid försäkringskassorna bl, a, därför att det tar många år innan nya

vägledande prejudikat skapats. Utskottet vill därför ifrågasätta, dels om det

inte försöksvis borde ordnas ett system där försäkrade med oregelbunden

arbetstid efter särskild framställning kan få sjukpenning som bättre svarar

mot deras inkomstförlust är enligt nuvarande regler, dels om det inte skulle

vara möjligt att åstadkomma mera tillfredsställande regler genom någon

form av arbetsgivarinträde också på den privata marknaden.

Utskottet anser att propositionen i de tekniska detaljerna inte är så genomarbetad att den föreslagna lagen kommer att kunna tillämpas på avsett sätt. Den bör därför avslås och en pariamentarisk beredning tillsättas för en snabb översyn av sjukersättningsreglerna vid korttidssjukdom så att nya regler kan träda i kraft den 1 december 1987. Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motion Sfl04 yrkande 1, Härigenom tillgodoses även motionerna Sfl05 yrkandena 1 och 2, Sfl06, Sfl08 och Sf349 yrkande 3,

dels att mom, 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1, beträffande förbättrad kompensation från sjukförsäkringen m. m. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sfl04 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1986/87:Sfl05 yrkandena ,1 och 2, 1986/ 87:Sfl06, 1986/87:Sfl08 och I986/87:Sf349 yrkande 3 dels avslår de i proposition 1986/87:69 framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b) lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

c) lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, deh som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3 kap.

2b§

Årsarbetstid fastställs av försäkringskassan för försäkrade som.har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra tid anstädning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma atf tills vidare ha i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet för semester.

Årsarbetstiden avrundas tid närmaste heta timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

Regeringen etter, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid.

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete: Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i I § skall kassan samttdigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenning-försäkringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek.

a) när kassan fått kännedom om
att den försäkrades inkomstförhål
landen, arbetstid eller andra om
ständigheter har undergått ändring
av betydelse för rätten till sjukpen
ning eller för sjukpenningens stor-
. . lek,

b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden, samt

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första styclcet b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade

1, bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (19,73: 349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorander,

2, genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,

3, är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,

4, är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5, är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder ttll barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m, m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

SfU 1986/87:12 Bilaga

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om den blir högre än sjukpenning beräknad enligt detta stycke.

För en försäkrad som avses i tredje stycket i skall försäkrings-, kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande' inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som dén försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpehninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra tid anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavaran-' de förvärvsarbete under utbildningstiden.

Under studieuppehåll mellan vår-och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges.i tredje stycket 1, skall dock sjukpenningen/ö/- tid efter utgången av en sådan period om .14 dagar som anges i 10 § beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enhgt fjärde stycket.

För en försäkrad, till vilken tjänstepension utges i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i Följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2 §,

För en försäkrad, till vilken tjänstepension utges i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande . inkomst och, om inkomsten hell eller delvis är att hänföra till anställning, årsarbetstid fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid enligt 2§ och årsarbetstiden enligt 2b§.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensionsavr gången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidai-e skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket.

6§

Försäkrad är skyldig att så snart ske kan och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden och andra omständigheter som ha betydelse för sjukpenningförsäkringen.

En försäkrad är skyldig att så snart det kan ske och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den' utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäicrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhällanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för sjukpenningförsäkringen.

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger skall, om sjukdomen kan antagas vara kortvarig, särskilt beaktas huruvida den försäkrade på grund av sjukdomen är urståndsatt att utföra sitt vanliga eller därmed jämföriigt arbete.

Vid bedömande huruvida fullständig nedsättning av arbetsförmågan föreligger skall, om sjukdomen kan antas vara kortvarig, särskilt beaktas humvida den försäkrade på grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete. Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

Är den försäkrade föremål för åtgärd av beskaffenhet, som angives i 2kap, 11 §, skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån den försäkrade på grund av åtgärden är hindrad att utföra förvärvsarbete.

Åtnjuter den försäkrade förtidspension enligt denna lag, skall vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning bedömningen av hans arbetsförmåga ske med bortseende från den nedsättning av arbetsförmågan, som ligger till grund för utgående pension.

Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7§.

För den dag då sjukdomsfallet inträffade utgår sjukpenning endast om den försäkrade på grund av sjukdomen gått miste om dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enUgt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd eller sjukperioden börjar inom tjugu dagar efter föregående sjukperiods slut.

För den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes lios den allmänna försäkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade värd sjuk.

Utges sjukpenning för tid före anmälan skad dock vad som föreskrivs i första stycket gälla som om den första, ersättningsdagen var sjukanmälnings dag.

Nuvarande lydelse

Varar sjukperioden högst sex dagar utöver den dag då sjukdomsfallet inträffade, utgår sjukpenning för dag, då den försäkrade icke skulle hava utfört förvärvsarbete i sin huvudsakliga sysselsättning, endast i den mån antalet sådana dagar, den dag då sjukdomsfallet inträffade oräknad, överstiger två.

Utan hinder av andra stycket utgår

a) sjukpenning för semesterdag;

b) sjukpenning tid försäkrad som vid sjukperiodens början äger uppbära dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973; 371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Sjukpenning må ej utgivas för tid, innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där ej hinder mött för sådan anmälan eller eljest särskdda skäl föranleda att sjukpenning bör utgå.

Såsom sjukperiod anses tid, varunder försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 7§.

Föreslagen lydelse

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1. ledighet för semester,

2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges, och

3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär tim-eller dagstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349).

SfU 1986/87:12 Bilaga

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga det sammanlagda antalet timmar

' av ordinarie arbetstid eder däremot-svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av hel sjukpenning för dag.

Det enligt första stycket erhållna : ■ talet avrundas tid närmaste ■ hela krontal. Om antalet timmar enhgt andra stycket eller det samman-

; lagda antalet timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

10b §

Om den försäkrades sjukpenning i fall som avses i 10 § svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt föl-■ jande. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anställning beräknas enligt 10a § första-fjärde styckena. Den del som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 4§ första stycket.

IOc§

Ulan hinder av föreskrifterna i I0-10b§§ beräknas sjukpenning enligt 4 § förstå stycket när den försäkrade

1. är helt eller delvis, arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedling samt är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,

2. skall uppbära sjukpenning för 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga tid då annars havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha uppburits,

3. skall uppbära sjukpenning med tillämpning av 8§ andra stycket, eller

4. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling ay en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning.

Vid beräkning av sjukpenning på en sjukpenninggrundande inkomst som omfattar ersättning för sådan vård somavses i 12 § skad sjukpenning som svarar mot denna ersätt ning beräknas enligt 4§ första stycket.

11                                               §*
Om en försäkrad gör anmälan till Om en försäkrad gör anmälan till
den allmänna försäkringskassan den allmänna försäkringskassan
skall sjukpenning som svarar mot skall sjukpenning som svarar mot
inkomst av annat förvärvsarbete inkomst av annat förvärvsarbete
inte utgå för de första 3 eller 30 inte utges för de första 3 eller 30
dagarna av varje sjukperiod, den dagarna av varje sjukperiod, den
dag då sjukdomsfallet inträffade in- dag då sjukdomsfallet inträffade in
räknad (karens tid),//r(5a om    räknad (karenstid). Vid beräk-
sådan sjukpenning tillämpas inte ■ ning av karenstid skall, om en sjuk-
10§ första-tredje styckena. Vid period börjar inom 20 dagar efter
beräkning av karenstid skall, öm en föregående sjukperiods slut, de
sjukperiod börjar inom 20 dagar ef- båda perioderna anses såsom en
ter föregående sjukperiods slut, de                        sjukperiod,

båda perioderna anses såsom en , .
sjukperiod.

En försäkrad, som gjort anmälan enligt första stycket, får övergå till försäkring med kortare karenstid eller utan karenstid, om han inte har fyllt 55 år. En sådan ändring skall bli gällande 30 dagar efter den, då framställningen gjordes hos kassan, men får ej tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen blivit gällande,

14 §

Sjukpenning får inte utges för tid innan an/hälan orn sjukdomsfallet har gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där inte hinder mött ■ för sådan anmälan eller annars särskdda skäl föranleder att sjukpenning bör utges.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

16 § Bilaga

Om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser, kan regeringen föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning,

I den mån sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren i den ordning regeringen bestämmer uppbära arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

En överenskommelse, som innebär att en arbetsgivare som har utgivit lön till en arbetstagare under sjukdom har rätt att uppbära dennes sjukpenning, är bindande för försäkringskassan om den har form av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som huvudorganisation. Ett sådant kollektivavtal får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelse åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men sysselsätts i arbete som avses i det. Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal.

Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anstädning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i tredje stycket.

Har en försäkrad drabbats av sjukdom utom riket och därvid erhållit underhåll genom utrikesförvaltningens försorg får förvaltningen i den ordning regeringen bestämmer från försäkringskassan erhålla den försäkrades sjukpenning i den mån den inte överstiger vad som har utgivits i underhåll.

17 §»

Sjukpenning får, om omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad

a) vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan att utreda rätten till sjujitpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,

b) underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han under sjukdomsfall vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan,

c) underiåter att enligt 6 § första c) underiåter att enligt 6 § första stycket anmäla sådan ändring /' sina stycket anmäla sådan ändring, som inkomstförhåltanden, som är av be- är av betydelse för rätten till sjuk-tydelse för rätten ttll sjukpenning penning eller för sjukpenningens eller för sjukpenningens storlek, storlek.

Angående nedsättning eller indragning i andra fall av ersättning som här avses stadgas i 20kap. 3 §,

' Senaste lydelse 1984:685,

* Senaste lydelse 1985:999. 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87; 12

4 kap. Bilaga

6§' Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 Föräldrapenning för de första 180
dagarna utges med belopp motsva- dagarna utges med belopp motsva
rande förälderns sjukpenning, be- rande förälderns sjukpenning, be
räknad enligt 3 kap, med undantag räknad enligt 3 kap, med undantag
av 5 § fjärde stycket, om föräldern av 5 § fjärde och femte styckena
under minst 240 dagar i följd före samt lOa och 10b§§, om föräldern
barnets födelse eller den beräknade under minst 240 dagar i följd före
tidpunkten härför har varit försäk- barnets födelse eller den beräknade
rad för en sjukpenning över garan- tidpunkten härför har varit försäk-
tinivån. rad för en sjukpenning över garan
tinivån.

Utöver vad som anges i andra Utöver vad som anges i andra
stycket utges föräldrapenning för stycket utges föräldrapenning för
varje barn för 90 dagar med belopp varje barn för 90 dagar med belopp
motsvarande förälderns sjukpen- motsvarande förälderns sjukpen
ning, beräknad enligt 3 kap, med ning, beräknad enligt 3 kap, med
undantag av 5 § fjärde stycket, och undantag av 5 § fjärde och femte
90 dagar med belopp enligt garan- styckena samt 10a och IOb§§, och
tinivån, 90 dagar med belopp enligt garan
tinivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd enligt 3 § andra stycket beräknas enligt tredje stycket.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap, 5 § tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fortsättningsvis beräknas på motsvarande sätt,

14 §'0 Tillfällig föräldrapenning utges med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning enligt 3 kap.

Hel tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som avstår från förvärvsarbete. Halv eller fjärdedels tillfällig föräldrapenning utges till en förälder som arbetar högst hälften respektive högst tre fjärdedelar av den tid han skulle ha arbetat om han inte vårdat barnet. Bestämmelserna i 7 § andra stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om tillfällig föräldrapenning.

' Senaste lydelse 1986: 384.

'"Senaste lydelse 1985:87. 25

Nuvarande lydelse . Föreslagen.lydelse SfU 1986/87:12

. . Bilaga

Tillfällig föräldrapenning beräknas, för den tid som förmånen avser, enligt 3 kap. 10a § när den skall utges på grundval av sjukpen-ninggritndande inkomst av anställning och enligt 10b § nämnda kapitel när den skad utges.på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete. I fall som avses 13 kap. 5 § femte stycket beräknas tillfällig föräldrapenning d()ck inte på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första—tredje styckena i den paragrafen.

Tillfällig föräldrapenning som utges på grundval av enbart inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 3 kap. 4§ första stycket.

14a§

Utan hinder av föreskrifterna i
14 § andra stycket beräknas tillfäl
lig föräldrapenning enUgt 3 kap. 4 §
första stycket
• ' I. när den försäkrade skatt upp-

bära tillfällig föräldrapenning för tid då annars havandeskapspenning eller föräldrapenning skulle ha uppburits, eller

, 2. ifall sorn avses i 3 kap. IOc§
första stycket 1 och 4 samt andra
stycket. '"

21 kap,
1§."
Den som är inskriven hos en all- Den som är inskriven hos en all-

män försäkringskassa, men inte är män försäkringskassa, men inte är
försäkrad för en sjukpenning som försäkrad för en sjukpenning som,
uppgår fill garanfinivån enligt 4 kap, beräknad enligt 3 kap. 4§ första
6 §, skall kunna genom frivilliga av- jryce/, uppgår till garanfinivån en-
gifter försäkra sig för erhållande av ligt 4kap, 6§, skall kunna genom
sjukpenning eller sjukpenningtill- frivilliga avgifter försäkra sig för er-
lägg, hållande av sjukpenning eller sjuk-

penningtillägg.

Senaste lydelse 1985:87. 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga
Den som inte har rätt till sjukpen- Den som inte har rätt till sjukpen-

ning enligt 3 kap. 1 § får försäkra sig ning enligt 3 kap, 1 § får försäkra sig
för sjukpenning som uppgår ttll för sjukpenning som uppgår till
lägst 20 kronor och högst till garan- lägst 20 kronor och högst till garan
tinivån enligt 4 kap, 6§, Den som tinivån enligt 4 kap, 6§, Den som
har rätt till sjukpenning enligt 3 kap, har rätt till sjukpenning enligt 3 kap,
1 § får försäkra sig för sjukpenning- 1 § får försäkra sig för sjukpenning
tillägg, som tillsammans med den tillägg, som tillsammans med den
sjukpenning som han är berättigad sjukpenning som han är berättigad
till uppgår till lägst 20 kronor och till enUgt 3 kap. 4 § första stycket
högst till garantinivån, uppgår till lägst 20 kronor och högst

till garantinivån.

En frivillig försäkring påverkas inte av att den försäkrades sjukpenning enligt 3kap., under där angivna förutsättningar, beräknas med tdlämpning av 5 § femte stycket eller 10 a eller 10 b § nämnda kapitel.

Försäkringen skall efter den försäkrades val gälla utan karenstid eller med en karenstid av 3 eller 30 dagar.

Rätt till inträde i den frivilliga försäkringen eller förkortning av gällande karenstid enligt tredje stycket tillkommer endast den som är under 55 år.

Ersättning enligt denna paragraf Ersättning enligt denna paragraf
utges inte för tid efter den månad då utges inte för tid efter ingången av
den försäkrade börjar uppbära hel den månad då den försäkrade bör-
förtids-eller ålderspension, jar uppbära hel förtids-eller ålders-

pension.

1, Denna lag träder i kraft den I december 1987,

2, De nya föreskrifterna i 3 kap, 2 b §, 5 § fjärde och femte styckena samt 10-I0c§§ tillämpas första gången på sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser i 3 kap, 10 § andra och tredje styckena tillämpas fortfarande på sjukdomsfall som inträffat före ikraftträdandet,

3, De nya föreskrifterna i 4 kap, 14 och 14 a §§ tillämpas första gången på föräldraledighet som börjar efter ikraftträdandet,

4, När en försäkrads årsarbetstid fastställs första gången efter ikraftträdandet skall den, såvida inte fråga är om fastställande av årsarbetstid i samband med inskrivning hos försäkringskassan, gälla från och med den dag då kassan fick kännedom om den försäkrades arbetstidsförhållanden.

5, Är årsarbetstid inte fastställd för en försäkrad när sjukdomsfall eller föräldraledighet anmäls till försäkringskassan första gången efter ikraftträdandet, skall kassan genom den gjorda anmälan anses ha fått kännedom om arbetstidsförhåltandena.

6, När försäkringskassan första gången efter ikraftträdandet fastställer den försäkrades årsarbetstid skall kassan ompröva den sjukpenninggrundande inkomsten. Om därvid denna inkomst skall ändras skall ändringen ske med verkan från och med den dag då årsarbetstiden blir gällande,

7, Får försäkringskassan under november 1987 kännedom om att inkomstförhållandena för en försäkrad, som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning, har undergått

ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens 27

storlek skall ändringen av den sjukpenninggrundande inkomsten ske med verkan från och med den 1 december 1987,

Hel sjukpenning utgör för dag en trehundrasextiofemtedel av den försäkrades sjukpenningunderlag enligt 6§. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

Om inte annat följer av 5 a— 5c§§ utgör hel sjukpenning för dag en trehundrasextiofemtedel av den försäkrades sjukpenningunderlag enligt 6§, Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal.

Som sjukperiod anses tid, under vdken en försäkrad i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i första stycket.

5a§

Medför arbetsskada att den försäkrade insjuknar efter samordningstidens slut utges sjukpenning, som svarar mot sjukpenningunderlag i form av inkomst av anställning, för den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes hos den allmänna försäkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte hade varit sjuk..

Utges sjukpenning, för tid före anmälan skall dock vad som föreskrivs i första stycket gälla som om den första, ersättningsdagen var sjukanmälningsdag.

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs

1. ledighet för semester.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga

2, ledighet under studietid för
vilken oavkortade löneförmåner
utges, och

3. ledighet under tid då den för
säkrade genomgår sådan utbild
ning eller undervisning som anges i
3 kap. 5§ tredje stycket 2 lagen
(1962:381) om allmän försäkring el
ler uppbär tim- eller dagstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349).

Har en påbörjad period om högst 14 dagar som avses i 3 kap. 10 § första stycket lagen om admän försäkring inte avslutats före samordningstidens utgång, skad sjukpenning som utges från arbetsskadeförsäkringen för sjukperioden beräknas med tdlämpning av föreskrifterna i denna paragraf samt 5 b och 5 c §§, dock för högst det antal dagar som återstod vid samordningstidens utgång.

5b§

Om den försäkrades sjukpenning ifad som avses 15 a§ svarar mot ett sjukpenningunderlag i form av enbart inkomst av anställning, skall tdl grund för beräkningen av beloppet av hel sjukpenning för dag låggas det tal som erhålls när sjukpenningunderlaget delas med den försäkrades årsarbetstid enligt 3kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Skall sjukpenning utges för endast en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Produkten utgör hel sjukpenning för dagen.

Skall sjukpenning utges för mer än en dag multipliceras det enligt första stycket erhållna talet med det sammanlagda antalet limmar av ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid som belöper på dagarna. Det tal som därvid erhålls delas med antalet dagar med sjukpenning. Kvoten utgör beloppet av het sjukpenning för dag.

Det enligt första stycket erhållna 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse SfU 1986/87:12

Bilaga talet avrundas till närmaste hela krontal. Om antalet timmar enligt andra stycket eller det sammanlagda antalet timmar enligt tredje stycket inte uppgår till ett helt timtal skall avrundning ske tdl närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt. Sjukpenning avrundas tdl närmaste hela krontal.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och däremot svarande normal arbetstid.

5c§

Om den försäkrades sjukpenning ifall som avses 15 a § svarar mot ett sjukpenningunderlag i form av inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enUgt följande. Den del av sjukpenningen som grundar sig på inkomst av anställning beräknas enligt 5b§ första—fjärde styckena. Den del som grundar sig på inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 5 § tredje stycket.

Utan hinder av föreskrifterna i första stycket samt 5 a och 5 b§§ beräknas sjukpenning enligt 5 § tredje stycket

1. när den försäkrade skall uppbära sjukpenning med tillämpning av 6 kap. 5 §, och

2. ifad som avses i 3 kap. 10 c § första stycket 1, 2 och 4 samt andra stycket tagen (1962:381) om allmän försäkring.

.'      6§' ■
Sjukpenningunderlag utgöres av Sjukpenningunderiag utgörs av
1, för den som är sjukpenning- 1, för den som är sjukpenning-
försäkrad,    enligt     3 kap,     lagen försäkrad     enligt     3 kap,     lagen
(1962:381.) om allmän försäkring:    , (1962: 381) om allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande in- hans sjukpenninggrundande in
komst enligt 3 kap. 2 § nämnda tag, komst enligt nämnda kapitel,

Senaste lydelse 1981:693,

Föreslagen lydelse

2. för den som ej är sjukpenning-försäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring men likväl har inkomst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomst för honom enligt nämnda kapitel, om han hade varit sjukpenningförsäkrad, dock lägst 6 000 kronor.

Nuvarande lydelse

2. för den som ej är sjukpenning-
försäkrad enligt 3 kap. lagen om all
män försäkring men likväl har in
komst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomst för honom enligt 3 kap. 2§ nämnda lag, om han hade varit sjukpenningförsäkrad, dock lägst 6000 kronor,

3, för försäkrad som avses i 1 kap, 1 § andra stycket eller som i annat fall
genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:

hans livränteunderlag enligt 4 käp::

Sjukpenningunderlaget får ej beräknas till högre belopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring som gällde vid årets början.

SfUT986/87:12 Bilaga

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

3§'

Ersättningen för inkomstbortfall åt den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring utgår för dag räknat med det högsta belopp som han vid sjukdom är berättigad att uppbära i sjukpenning och sjukpenningtillägg på grund av försäkring enligt nämnda lag eller med stöd därav meddelade bestämmelser; dock att ersättning åt den som åtnjuter annan inkomst av förvärvsarbete än inkomst av anställning alltid skall bestämmas till det belopp för dag räknat som skulle hava utgått till honom, därest hela hans årsinkomst av förvärvsarbete iitgjort inkomst av anstädning.

I annat fall än i första stycket avses skall ersättningen åt tillfällig smittbärare för inkomstbortfall med tillämpning av de i nämnda stycke angivna grunderna utgå med det belopp för dag räknat som han skulle hava ägt uppbära från allmän försäkringskassa, därest han varit sjukpenningförsäkrad jämlikt 3 kap. lagen om allmän försäkring.

Den som ej fyllt sexton år må ej åtnjuta ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1987 och tillämpas första gången vid myndighets ingripande som sker efter ikraftträdandet.