Socialförsäkringsutskottets
betänkande

1986/87:11

SfU

om studiesocialt stöd m. m. (prop. 1986/87:100) 1986/87:11

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:100, bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under litt. E Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att

(E 1) godkänna att 35 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används för att
delvis finansiera anslaget,

(E 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. förbudgetåret 1987/88 anvisa
ett ramanslag av 83 888 000 kr.,

(E 2) till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
12 885 000 kr.,

(E 3) godkänna vad som förordats om centrala studiestödsnämndens
fördelning av statsbidrag till lokaltrafikföretagen,

(E 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 2 065 645 000 kr.,

(E 4) godkänna den förändring av utbetalningsrutinerna för studiemedel
som förordats i propositionen,

(E 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 4 517 900 000 kr.,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i semesterlagen (1977:480),

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i taxeringslagen (1956:623),

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

(E 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel m.m.,

(E 5) godkänna de riktlinjer för företräde mellan behöriga sökande till
korttidsstudiestöd som förordats,

(E 5) godkänna vad som förordats om en förlängning av den tvååriga

1 Riksdagen 1986/87.11 sami. Nr 11

Rättelse: S. 2 rad 13, S. 24 rad 1 och S. 29 rad 12 tillkommer: och inlösen

försöksverksamheten med friare resursutnyttjande inom vuxenstudiestödsområdet,

(E 5) godkänna att 992 100 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används för att
finansiera anslaget,

(E 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 992 100 000 kr.,

(E 6) godkänna att 36 700 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används för att
finansiera anslaget,

(E 6) till Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 160 300 000 kr.,

(E 7) till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån med
statlig kreditgaranti för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.,

(E 8) medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 2 800 000 kr. som förordats i propositionen,

(E 8) till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag av 81 507 000 kr.

De i propositionen bil. 10 framlagda lagförslagen finns intagna som bilaga
1 till betänkandet.

Vidare har regeringen i bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet) (s. 92)
föreslagit riksdagen att anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Lagförslaget som finns intaget som bilaga 2 har överlämnats till socialförsäkringsutskottet
från arbetsmarknadsutskottet i utskottets yttrande AU
1986/87:1 y. Yttrandet berör flera frågor och har bilagts betänkande Sfu
1986/87:14.

Motioner

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1986/87

1986/87:Sf203 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

7. (delvis) att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att i särskild
ordning höja basbeloppet med 400 kr. samt att därvid besluta justera andra
basbeloppsanknutna ersättningar i enlighet med det anförda.

1986/87:Sf244 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en översyn
vad gäller ersättning till personer som genomgår grundläggande vuxenutbildning
och studerar svenska för invandrare.

1986/87:Sf401 av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära nya direktiv till
studiestödsutredningen med uppdrag att utreda förslag till studiemedelssystem
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om äktamakeprövningens
slopande,

SfU 1986/87:11

2

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ytterligare
avdragsmöjligheter för barn vid beräkning av avgiftsunderlaget innebärande
att avdrag med ett basbelopp får göras för barn under 16 år och med ett halvt
basbelopp för ytterligare barn,

4. att riksdagen beslutar att sätta avgiften vid uppskovsansökan till
maximalt 10 % av skillnaden mellan avgiftsunderlaget och avgiftsgränsen.

1986/87:Sf402 av Bengt Kronblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av en
översyn av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

1986/87:Sf403 av Sven-Olof Nordlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning för
gymnasieelevers dagliga resor.

1986/87:Sf404 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen skyndsamt
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
vidgade inkomstgränser för extra tillägg till studiehjälpen.

1986/87:Sf405 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att studiemedlens totalbelopp höjs till 155 % av
basbeloppet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att bidragsdelens andel av totalbeloppet bör höjas till
25 %,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att barntillägget görs om till bidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att fribeloppsgränsen endast skall omfatta den faktiska
studieperioden och att inkomster från perioder mellan terminer, t. ex. juloch
sommaruppehåll, ej skall påverka fribeloppet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
återbetalning av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på medianlönen
för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster på den
nivån eller under ej medför återbetalningsskyldighet samt att successiv uppoch
nedtrappning av gränsen sker,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om att år som den skuldsatte ej har en inkomst motsvarande
medianlönen för TCO-kollektivet avskrivs som återbetalningspliktigt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att återbetalningsplikten återinträder först när den egna inkomsten
når över medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bestämmelsen
om antalet förfallodagar ändras så att CSN kan avisera återbetalning en gång
per månad,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att studiemedelsavgiften
bör sänkas när den återbetalningsskyldige genom en större inbetalning
minskat återbetalningsskulden.

SfU 1986/87:11

3

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att äktamakeprövningen
avskaffas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att studerande
som fullgör militär repetitionsutbildning får behålla studiemedel och får
skuldreducering enligt samma regler som gäller vid sjukdom.

1986/87:Sf406 av Marianne Andersson och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar begära att regeringen för riksdagen framlägger förslag om
att kravet på tillhörighet till a-kassa skall upphöra för att en person skall
kunna erhålla vuxenstudiestöd.

1986/87:Sf407 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ekonomiska villkor vid vuxenstudier,

2. att riksdagen beslutar fastställa vuxenutbildningsavgiften till 0,40 % av
den totala lönesumman,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till användande av
intäkter från vuxenutbildningsavgiften i enlighet med vad som i motionen
anförs.

1986/87:Sf408 av Margö Ingvardsson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar att i proposition 1986/87:100, bil. 10, E 8 uppföra ett i förhållande till
regeringens förslag höjt anslag med 220 794 kr.

1986/87:Sf409 av Mats O Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att bestämmelserna om samverkan med
folkhögskolan för vuxenstudiestöd ändras i enlighet med vad som sägs i
motionen.

1986/87:Sf410 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa äktamakeprövningen i studiemedelssystemet
vid återbetalning av studiemedel fr. o. m. den 1 januari 1988,

2. att riksdagen beslutar att fribeloppsreglerna inom studiemedelssystemet
generellt höjs med 10 procentenheter,

3. att riksdagen beslutar att studiehjälp skall kunna utgå vid studier
utomlands under ett år enligt vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar att studiemedel skall kunna utgå för studier
utomlands efter i princip samma regler som i Sverige,

5. att riksdagen hos regeringen begär översyn av vuxenstudiestödet i
enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Sf411 av Rosa Östh (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen påtalats om behovet av en översyn
av reglerna för inackorderingstillägg.

1986/87: Sf412 av Berit Bölander och Gerd Engman (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om deltagare i grundläggande svenskundervisning för invandrare.

1986/87:Sf413 av Hans Göran Franck och Åke Wictorsson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att studiemedelskommittén får i uppdrag att
jämväl pröva frågan om införande av någon form av studielön.

SfU 1986/87:11

4

1986/87:Sf414 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
ersättningen vid korttidsstudier utgår för det antal timmar som motsvarar
förlorad arbetstid.

1986/87:Sf415 av Ove Karlsson m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att ansökningsförfarandet för särskilt vuxenstudiestöd
och studiemedel för vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå bör
samordnas såväl administrativt med en gemensam ansökan som organisatoriskt
till en länsmyndighet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att vuxenutbildningsnämndens arbetsuppgifter genom
ändring av instruktionen utökas till att avse dels handläggning av såväl
särskilt vuxenstudiestöd som studiemedel för vuxenstuderande på grundskole-
och gymnasienivå, dels medansvar i den regionala vuxenutbildningsplanering
som för närvarande är något oklart angiven i vuxenutbildningslagen.

1986/87:Sf416 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande möjliga
stimulansåtgärder för de högskolestuderande i form av avskrivning av
studieskulder.

1986/87:Sf417 av Kristina Svensson och Berit Oscarsson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samordnade administrativa rutiner vid ansökan om
studiestöd,

2. att riksdagen anhåller att regeringen ger CSN möjlighet att justera
tilldelningen av pengar inom totalanslagets ram i enlighet med motionens
intentioner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att personer som uppfyller klart angivna kriterier bör få
studiestöd utan urvalsprövning.

1986/87:Sf418 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att direktiven till studiestödskommittén
skall ändras så att det blir möjlig för kommittén att föreslå reformer av
studiemedelssystemet också till en högre kostnad än i dag,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen att prövningen
mot makes inkomst i samband med beräkningen av avgiftsunderlaget vid
återbetalning av studieskuld skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1988,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i studiestödslagen fr. o. m. den 1
juli 1987 att återbetalning av studiemedel påbörjas ett kalenderår efter det år
då man senast lyfte studiemedel,

4. att riksdagen begär att regeringen genomför en omläggning av
studiemedelssystemet så att studiemedlens lånedel fr.o.m. den 1 juli 1987
inte finansieras med statsbudgetmedel,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 4 anslå ett med 3 200 000 000
kr. minskat anslag jämfört med regeringens förslag,

SfU 1986/87:11

5

6. att riksdagen hos regeringen begär nya regler som underlättar för
studerande att få studiemedel för studier utomlands.

1986/87:Sf419 av Barbro Sandberg m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avbryta försöksverksamheten med möjlighet
för pensionärsorganisation att kollektivt ansöka om dagstudiestödets internatbidrag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kvinnors möjlighet att erhålla det högre bidragsbeloppet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inkomstgränser för extra tillägg.

1986/87:Sf420 av Grethe Lundblad (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att höja
inkomstgränserna för extra tillägget inom studiehjälpen.

1986/87:Sf421 av Nils Carlshamre m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100, bilaga 10
under förutsättning av bifall till yrkande 1 i motion 1986/87:Sf348 beslutar att
för budgetåret 1987/88 under anslaget E 3, Studiehjälp m.m., anvisa
2 065 165 000 kr.,

2. att riksdagen vid behandlingen av proposition 1986/87:100, bilaga 10
under förutsättning av bifall till yrkande 1 i den ovan nämnda motionen
beslutar att för budgetåret 1987/88 under anslaget E 4, Studiemedel m. m.,
anvisa 4 444 100 000 kr.

1986/87:Sf422 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen beslutar anslå
7 300 000 kr. i statsbidrag till studerandehälsovården för budgetåret 1987/88.

1986/87:Sf423 av Ylva Annerstedt (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
elever i odlingskurser för biodynamisk odling skall vara berättigade till
studiemedel.

1986/87:Sf424 av Birgitta Rydle m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att fribeloppet för egen inkomst höjs med 10
procentenheter samt att till E 4. Studiemedel m. m. för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 4 527 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående studiehjälp för studier utomlands,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående studiemedel för studier utomlands,

4. att riksdagen beslutar att de särskilda anslagsposterna under anslaget
E 5. Vuxenstudiestöd Uppsökande verksamhet på arbetsplatser samt Planering
av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
avskaffas,

5. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 till särskilt vuxenstudiestöd
för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 603 900 000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att under anslaget E 5 till korttidsstudiestöd för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 154 000 000 kr.,

SfU 1986/87:11

6

7. att riksdagen godkänner att 814 900 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används
för att finansiera anslaget E 5. Vuxenstudiestöd m. m.,

8. att riksdagen beslutar att till E 5. Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 814 900 000 kr.,

9. att riksdagen godkänner att 33 700 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används
för att finansiera anslaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar,

10. att riksdagen beslutar att till E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 157 300 000 kr.,

11. att riksdagen beslutar att under anslaget E 8. Bidrag till vissa
studiesociala ändamål till anslagsposten Bidrag till hälso- och sjukvård för
högskolestuderande för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationssanslag
med utöver regeringens förslag 150 000 kr.,

12. att riksdagen beslutar att under anslaget E 8. till Talboks- och
punktskriftsbiblioteket för budgetåret 1987/88 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 1 000 000 kr. höjt belopp till talböcker för rörelsehindrade
som bedriver högskolestudier,

13. att riksdagen beslutar att till anslaget E 8. Bidrag till vissa studiesociala
ändamål för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 82 657 000
kr.

Utskottet

E1. Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder som handlägger ärenden om studiemedel och för 24
vuxenutbildningsnämnder som har hand om ärenden om vuxenstudiestöd
och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.

De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden
beräknas i propositionen till 35 000 000 kr. I propositionen begärs godkännande
av att ett motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 används för att
delvis finansiera anslaget. Totalt föreslås till anslaget E 1 anvisat ett
ramanslag av 83 888 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag i nu behandlad del.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av
studiesocialt stöd

Från anslaget bestrids kostnaderna för portoavgifter och avgifter till kronofogdemyndigheter
och tingsrätter för viss kravverksamhet.

I propositionen föreslås att till anslaget E 2 för budgetåret 1987/88 skall
anvisas ett förslagsanslag av 12 885 000 kr.

Utskottet biträder förslaget.

SfU 1986/87:11

7

E3. Studiehjälp m. m.

SfU 1986/87:11

Från anslaget bestrids kostnaderna för studiehjälp.

Studiehjälpen består förutom av studiebidraget av olika tillägg. Studiebidraget
är samordnat med det allmänna barnbidraget och utgår för närvarande
med 485 kr. per månad. Inackorderingstillägg utgår utan ekonomisk
prövning, medan extra tillägg förutsätter en sådan prövning. Detsamma
gäller återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet. Inackorderingstillägg
utgår till alla elever som måste bo inackorderade på
studieorten med ett schabloniserat belopp vars storlek är beroende på
avståndet till hemorten. Inackorderingstillägget utgår med för närvarande
lägst 670 och högst 1 330 kr. per månad. Extra tillägg utgår efter behovsprövning
med högst 660 och lägst 220 kr. per månad. Vid prövningen tas hänsyn
till elevens och hans föräldrars ekonomiska förhållanden, och det ekonomiska
underlaget får uppgå till högst 45 000 kr. per år för att maximalt tillägg
skall utgå. Lägsta tillägg utgår vid en inkomst om högst 85 000 kr.

I propositionen föreslås bl. a. en höjning av inackorderingstilläggen till att
utgå med lägst 770 och högst 1 550 kr. per månad. Vidare föreslås att
inkomstgränserna för extra tillägg justeras upp med 3 000 kr.

I motion Sf411 anför Rosa Östh att de nuvarande kraven på viss restid för
rätt till inackorderingstillägg ibland utesluter elever från att få tillägget, trots
att de måste bo inackorderade om kommunikationerna inte överensstämmer
med skolans tider. Motionären nämner som ett exempel härpå elever som
har jourtjänstgöring morgon och kväll vid lantbruksskolor, hushållsskolor
m.fl. Hon begär ett tillkännagivande till regeringen om att de nuvarande
bestämmelserna för inackorderingstillägg skall ses över så att de nämnda
problemen kan rättas till.

Enligt CSN:s föreskrifter CSNFS 1985:5 kan inackorderingstillägg bl. a.
beviljas om restiden mellan föräldrarnas bostad och skolan överstiger två
timmar minst två dagar per vecka. Enligt allmänna råd/kommenterar härtill
är det tidpunkterna när skoldagen normalt börjar och slutar och inte elevens
individuella skoldag som är avgörande för tidberäkningen.

Utskottet har erfarit att skolöverstyrelsen (SÖ) redan uppmärksammat
CSN på de problem som motionären tagit upp, och samråd i frågan har
förekommit mellan de båda myndigheterna. Eftersom inackorderingstilläggens
syfte är att ge ekonomisk hjälp till elever som behöver inackordering bör
enligt utskottets mening administrativt lättillämpliga bestämmelser inte
utesluta att tillägg kan utgå om ett faktiskt behov av inackordering föreligger
för att studierna skall kunna fullföljas. Utskottet förutsätter därför att CSN
överväger om de nuvarande bestämmelserna behöver ändras så att gränsdragningsproblem
av det slag som påtalas i motionen inte behöver uppkomma
för elever vid olika former av folkhögskolor.

Motion Sf411 får härmed anses tillgodosedd.

Tre motioner berör inkomstgränserna för det extra tillägget. Birgitta
Hambraeus anför i motion Sf404 att endast en mindre del av anslagsposten
för extra tillägg under innevarande budgetår tagits i anspråk. Enligt
motionären bör inkomstgränserna höjas snarast så att anslagna medel kan
utnyttjas. Även Barbro Sandberg i motion Sf419 (yrk. 3) och Grethe

Lundblad i motion Sf420 anser att inkomstgränserna bör höjas. I den
sistnämnda motionen framhålls att propositionens förslag om en höjning
med 3 000 kr. inte är tillräcklig om man skall uppfylla tidigare beslutad
målsättning att ca 25 000 elever skulle kunna erhålla extra tillägg.

Utskottet förutser betydande problem ur såväl rättvisesynpunkter som
administrativa synpunkter om inkomstgränserna skulle höjas redan innevarande
budgetår. Många elever har redan erhållit sitt extra tillägg för
vårterminen och tidpunkten för sista ansökningsdag för vårterminen är redan
den 15 april. Däremot delar utskottet motionärernas uppfattning att
inkomstgränserna för nästa budgetår behöver höjas utöver vad som föreslagits
i propositionen. Utskottet beräknar att föreslagna medel för extra tillägg
budgetåret 1987/88, 70,3 milj. kr., ger utrymme för en höjning av de
nuvarande inkomstgränserna med 10 000 kr. och föreslår att en sådan
höjning sker fr. o. m. den 1 juli 1987. Det ankommer på regeringen att
utfärda bestämmelser härom.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Sf404, Sf419 (yrk. 3)
och Sf420 bör ges regeringen till känna.

Studiehjälp kan utgå till svensk medborgare för studier i ett land utanför
Norden om studierna inte med lika stor fördel skulle kunna bedrivas vid
svensk läroanstalt. För studier vars allmänna inriktning motsvarar svensk
gymnasieskola beviljas i enlighet härmed inte studiehjälp. Om den studerandes
föräldrar är bosatta utomlands beviljas dock studiehjälp för gymnasiala
studier i det land där föräldrarna är bosatta.

Carl Bildt m. fl. anser i motion Sf410 (yrk. 3) att internationella kontakter i
form av studier utomlands är betydelsefulla och att som ett första steg
riksdagen skall besluta att studiehjälp skall utgå under studier på gymnasial
nivå utomlands under ett år. En ökad möjlighet till studiehjälp utomlands
begärs också i motion Sf424 av Birgitta Rydle m. fl. (yrk. 2).

Såsom ovan nämnts är studiehjälpen beloppsmässigt samordnad med det
allmänna barnbidraget och båda bidragsformerna ingår i samhällets stöd till
barnfamiljerna. Barnbidrag kan såsom motionärerna påpekat utgå under en
utlandsvistelse som varar högst ett år. Utskottet, som ser positivt på att
gymnasieelever som under sin gymnasieutbildning vill studera utomlands
under något år får behålla studiehjälpen, har erfarit att frågan för närvarande
utreds och övervägs inom CSN. Utskottet anser med hänsyn härtill att
motionerna nu inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Fr. o. m. den 1 juli 1983 har länshuvudmännen för kollektivtrafiken fått
ansvaret för studiehjälpsberättigade elevers dagliga resor till och från skolan.
För kostnaderna utgår ett statsbidrag som för nästa budgetår beräknas till
253,9 milj. kr. Fördelningen av statsbidraget mellan länshuvudmännen görs
av CSN med utgångspunkt i vad som utgick i resetillägg till eleverna inom
resp. huvudmans område under budgetåret 1981/82. CSN kan därvid göra
vissa justeringar i fördelningen med hänsyn till bl. a. taxe-och elevutveckling
inom varje huvudmans område.

I propositionen erinras om att CSN redovisat ett uppdrag att pröva om det
finns andra sätt än det nuvarande att tillförsäkra gymnasieeleverna ersättning
för deras resekostnader. CSN har därvid bl. a. anfört att det är nödvändigt att
statsmakterna, innan bidragssystemet förändras, preciserar villkoren för

SfU 1986/87:11

9

2 Riksdagen 1986/87. 11 sami. Nr 11

gymnasieelevernas dagliga resor samt klargör om ansvaret för verksamheten
skall ligga hos staten eller kommunerna. I avvaktan på ett bättre underlag för
beslut om en eventuell förändring av ansvaret för verksamheten begärs i
propositionen riksdagens godkännande av att fördelningen av statsbudgetmedlen
mellan de olika länshuvudmännen skall grunda sig på kostnaden för
månadskort i de olika länen samt på antalet resande elever i varje län
budgetåret 1986/87. Utskottet har ingen erinran häremot.

Sven-Olof Nordlund tar i motion Sf403 upp frågan om det framtida
ansvaret för gymnasielevernas resekostnader och erinrar om att CSN vid sitt
förenämnda utredningsuppdrag stannat för två alternativa lösningar, antingen
att det ekonomiska ansvaret för resorna återförs till staten eller att
ansvaret överförs till primärkommunerna. Om nuvarande system skall
ändras begär motionärerna ett tillkännagivande om att förändringen bör ske
mot ett minst lika samhällsekonomiskt och kollektivtrafikanpassat system
som det nuvarande. För att uppnå detta bör enligt motionären kommunerna
ha det ekonomiska, planeringstekniska och praktiska ansvaret för gymnasieelevernas
dagliga resor.

För att få ett bättre underlag för beslut om en eventuell förändring av
ansvaret för de ifrågavarande resorna har CSN fått ett nytt uppdrag att utreda
frågan. Utskottet anser att resultatet härav bör avvaktas innan riksdagen gör
något uttalande med anledning av motion Sf403. Utskottet avstyrker sålunda
bifall till motionen.

I propositionen föreslås att ett förslagsanslag av 2 065 645 000 kr. anvisas
till anslaget Studiehjälp m. m. för budgetåret 1987/88. Nils Carlshamre m. fl.
hänvisar i motion Sf421 (yrk. 1) till att motionärerna i motion Sf348 motsatt
sig regeringens förslag om ett tilläggsbelopp om 400 kr. till basbeloppet vid
beräkningen av vissa basbeloppsanknutna förmåner. Till följd härav yrkar
motionärerna, under förutsättning av bifall till motion Sf348 i motsvarande
del, att anslaget till Studiehjälp beräknas till 2 065 165 000 kr.

Utskottet tillstyrker nedan (s. 12) regeringens förslag till lag om tilläggsbelopp
till basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Till följd härav bör med
bifall till propositionen och med avslag på motion Sf421 (yrk. 1) till
Studiehjälp m. m. anvisas ett förslagsanslag av 2 065 645 000 kr.

E4. Studiemedel

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
För ett normalläsår uppgår studiemedlen för heltidsstuderande till 145 % av
basbeloppet. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår.
Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt barntillägg utgå med
25 % av basbeloppet per barn och läsår.

Studiemedel utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid under fem månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
första kalenderhalvåret överstiger 40 % av basbeloppet och under andra
kalenderhalvåret 55 % av basbeloppet. Vid heltidsstudier under kortare tid
och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

SfU 1986/87:11

10

Studiemedelsskulden löper utan ränta men justeras årligen upp enligt det
s. k. garantitalet som är högst 1,042. För år 1986 har skulden räknats upp med
1,0345 %. Studiemedlen återbetalas genom årliga avgifter, jämnt fördelade
över återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen kan beviljas om det
s. k. avgiftsunderlaget understiger tre och ett halvt basbelopp. Vid fastställande
av avgiftsunderlaget tas hänsyn till inte enbart den avgiftsskyldiges
egen inkomst utan även makes inkomst.

Studiemedelskommittén (U 1985:09) tillsattes i juni 1985 med uppgift att
utreda behovet av förändringar av studiemedelssystemet. I direktiven
betonas vikten av att kommittén bedömer styreffekter på rekryteringen till
skilda slag av studier bl. a. med hänsyn till ålder och social bakgrund.
Kommittén skall bedriva sitt arbete förutsättningslöst, men förslagen måste
rymmas inom oförändrade ekonomiska ramar. Vissa områden som kommittén
bör ta upp betonas dock särskilt. Det gäller studiemedelsbeloppets
storlek, regler för avskrivning, hänsynstagande till makes ekonomi vid
återbetalningen, inriktningen av subventionselementen samt studiemedelssystemets
förhållande till andra system. Kommittén beräknas lägga fram ett
samlat förslag om ett reformerat studiemedelssystem till hösten 1987.

Sedan riksdagen vid föregående riksmöte beslutat begära hos regeringen
att studiemedelskommittén skulle få i uppdrag att framlägga förslag om att
den s. k. äktamakeprövningen skulle slopas har studiemedelskommittén fått
tilläggsdirektiv i enlighet med beslutet samt också fått i uppdrag att redovisa
konsekvenserna av en sådan förändring samt att ta ställning till hur angelägen
den är i förhållande till övriga förslag som lämnas av kommittén. I
promemorian Ds U 1986:15 har kommittén utan att lämna några förslag
presenterat ett bakgrundsmaterial i frågan. Avsikten är att kommittén skall
återkomma med förslag i frågan i sitt slutbetänkande.

I propositionen framhåller departementschefen att frågan om äktamakeprövningen
har viktiga juridiska aspekter och stor betydelse för den
principiella synen på hur de studerandes levnadskostnader skall finansieras
och på vem som till slut skall svara för finansieringen. Den har också
avsevärda omedelbara ekonomiska konsekvenser för statsverket. Enligt
departementschefen skulle det därför vara synnerligen obetänksamt att bryta
ut frågan om äktamakeprövningen ur det sammanhang där den hör hemma
för ett ställningstagande i särskild ordning. Remissinstanserna, regering och
riksdag bör få tillfälle att i ett sammanhang pröva studiemedelskommitténs
förslag. Det finns därför enligt hans mening över huvud taget ingen anledning
att nu fatta beslut som skulle ändra grundläggande principer i studiemedelssystemet.
Däremot finns det, med hänsyn till den kostnadsutveckling som
skett sedan år 1975 då den nedre inkomstgränsen 20 000 kr. för beaktande av
makes inkomst fastställdes, anledning att justera upp denna till 60 000 kr.
och i propositionen föreslås en sådan uppräkning.

I motionerna Sf410 av Carl Bildt m.fl. (yrk. 1) och Sf418 av Bengt
Westerberg m. fl. (yrk. 2) begärs att riksdagen skall besluta avskaffa den s. k.
äktamakeprövningen fr. o.m. den 1 januari 1988. I den senare motionen
föreslås (yrk. 3) att reformförslaget skall delfinansieras genom att återbetalningen
av studiemedelsskulden påbörjas ett år tidigare än för närvarande.
Olof Johansson m. fl. begär i motion Sf401 (yrk. 2) förslag från regeringen

SfU 1986/87:11

11

om att äktamakeprövningen skall avskaffas medan Lars Werner m.fl. i
motion Sf405 (yrk. 10) begär ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

Utskottet anser att ett slopande av äktamakeprövningen vid återbetalning
av studiemedel är så angeläget att resultatet av studiemedelskommitténs
arbete inte bör avvaktas. Förslag i frågan bör snarast föreläggas riksdagen så
att ändrade regler kan träda i kraft den 1 januari 1988. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionerna Sf410
(yrk. 1), Sf418 (yrk. 2), Sf401 (yrk. 2) och Sf405 (yrk. 10).

Såvitt gäller det i motion Sf418 (yrk. 3) framförda finansieringsförslaget
om att återbetalningen av studieskulden skall påbörjas ett år tidigare än för
närvarande vill utskottet framhålla att ett sådant nytt villkor endast kan
uppställas för studiemedel som ännu inte beviljats. Det skulle således dröja
åtskilliga år innan några skärpta återbetalningsregler skulle få full genomslagskraft
och kunna bidra till en delfinansiering av kostnaderna för slopande
av äktamakeprövningen. Utskottet avstyrker därför bifall till motion Sf418
(yrk. 3).

I bil. 7 (socialdepartementet) till budgetpropositionen föreslår socialministern
en särskild lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m. m. Tilläggsbeloppet som skall utgå fr. o. m. den 1 juli
1987 utgör 400 kr. Utbildningsministern anför att en motsvarande uppräkning
bör komma de studerande till godo och lägger därför fram förslag om lag
om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel m. m. För
studiemedel som utgår med 145 % av basbeloppet innebär detta en
förstärkning med 580 kr. per läsår.

I motion Sf203 av Olof Johansson m.fl. (yrk. 7, delvis) yrkas avslag på
regeringens förslag om tilläggsbelopp till basbeloppet. Motionärerna förutsätter
därvid att riksdagen, vid bifall till det nämnda yrkandet, justerar
ersättningsnivån i andra basbeloppsanknutna ersättningar.

Lars Werner m. fl. begär i motion Sf405 (yrk. 1-3) tillkännagivanden om
att studiemedlens totalbelopp omedelbart skall höjas till 155 % av basbeloppet,
att bidragsdelen skall höjas till 25 % av totalbeloppet och att barntillägget
skall utgå som bidrag i stället för att vara återbetalningspliktigt.

Utskottet har i betänkande SfU 1986/87:10 under moment 1 i hemställan
tillstyrkt regeringens förslag om ett tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av pensionsförmåner. I konsekvens härmed tillstyrkt utskottet
också förslaget om ett tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel.

Däremot är utskottet mot bakgrund av studiemedelskommitténs pågående
förutsättningslösa arbete inte berett att nu förorda någon ytterligare höjning
av studiemedlens belopp eller någon höjning av bidragsdelen på sätt som
begärts i motion Sf405 (yrk. 1—3).

Tre motionsyrkanden berör frågan om hur stor del av den studerandes
inkomster som skall påverka rätten till studiemedel. I motionerna Sf410 (yrk.

2) av Carl Bildt m. fl. och Sf424 av Birgitta Rydle m. fl. (yrk. 1) begärs som ett
första steg i en reformering av fribeloppsreglerna att fribeloppsgränserna
generellt skall höjas med 10 %. I den senare motionen begärs också att 10
milj. kr. skall anvisas för ändamålet. Lars Werner m. fl. begär i motion Sf405
(yrk. 4) att man vid studiemedelstilldelningen inte skall ta hänsyn till
inkomster som intjänats under perioder mellan terminerna.

SfU 1986/87:11

12

Fribeloppsgränserna ändrades den 1 juli 1986 bl. a. i syfte att minska
betydelsen av ferieinkomsternas fördelning. Sålunda är fribeloppsgränserna
högre under andra kalenderhalvåret än under det första. Enligt vad utskottet
erfarit har utfallet av ändringarna varit mycket gynnsamt för studiemedelstagarna.
Inte heller när det gäller fribeloppsgränsernas utformning anser
utskottet med hänsyn till studiemedelskommitténs arbete att någon ändring
nu bör göras i gällande bestämmelser och utskottet avstyrker bifall till
motionerna Sf410, Sf424 och Sf405 i motsvarande delar.

I motionerna Sf410 (yrk. 4) och Sf424 (yrk. 3) berörs också frågan om rätt
till studiemedel vid studier utomlands. Motionärerna anser att studiemedel
vid utlandsstudier bör kunna utgå efter i princip samma regler som gäller för
studier här i Sverige. I den förstnämnda motionen begärs att riksdagen
beslutar i enlighet med det anförda medan i den senare motionen begärs ett
tillkännagivande i frågan. Bengt Westerberg m.fl. anser i motion Sf418
(yrk. 6) att regeringen bör ge UHÄ och CSN i uppdrag att gemensamt
presentera förslag till en liberalisering av de nuvarande reglerna för att
erhålla studiemedel vid studier utomlands.

Studiemedel kan beviljas för studier i annat nordiskt land enligt huvudsakligen
de villkor som gäller för studier i Sverige. För att studiemedel skall
kunna beviljas för studier utanför de nordiska länderna gäller emellertid
strängare villkor. En grundförutsättning för beviljning i dessa fall är att
studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas i Sverige. Vid prövningen av
rätten till studiemedel för utlandsstudier tar centrala studiestödsnämnden
hänsyn till om utbildningen saknas i Sverige eller om den innehållsmässigt
väsentligt skiljer sig från närmaste svenska motsvarighet. CSN har under de
senaste åren avsevärt förbättrat möjligheterna att erhålla studiemedel för
utlandsstudier. Bl. a. har möjligheterna till studiemedel för språkstudier
utomlands vidgats. I en särskild skrivelse till regeringen i oktober 1984
föreslog CSN ytterligare förbättrade möjligheter till studiemedel för utlandsstudier.
Nämndens förslag innebar att studiemedel fortsättningsvis borde
kunna beviljas även för vissa s. k. platsbristutbildningar utomlands. Med
platsbristutbildningar avsåg CSN i detta sammanhang sådana utbildningar
till vilka antalet sökande i Sverige klart översteg antalet tillgängliga
studieplatser. Förslaget avvisades emellertid av såväl regering som riksdag
med hänvisning till statsfinansiella skäl (prop. 1984/85:100, SfU 16, rskr. 12).
Utskottet ansåg därvid att det även fanns utbildningspolitiska skäl som talade
mot en större utvidning av möjligheterna att få studiemedel för studier
utomlands.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare ståndpunkt och
avstyrker bifall till motionerna Sf410 (yrk. 4), Sf418 (yrk. 6) och Sf424 (yrk.

3).

Lars Werner m. fl. tar i motion Sf405 (yrk. 11) också upp situationen för
studerande som fullgör militär repetitionsutbildning. Motionärerna ansluter
sig till ett förslag från CSN om att en studerande skall få behålla studiemedlen
under en sådan utbildning och få skuldreducering enligt samma regler som
gäller under sjukdom.

Departementschefen har i propositionen framhållit att även om han i sak
finner skäl för CSN:s förslag är han inte beredd att nu tillstyrka det.

SfU 1986/87:11

13

Genomförandet av förslaget kräver ett relativt nära samarbete mellan CSN,
riksförsäkringsverket och försvarets civilförvaltning och enligt hans uppfattning
behöver förutsättningen för detta samarbete klarläggas ytterligare.
Även vissa konsekvenser när det gäller samordningen mellan dagpenningen
vid repetitionsutbildning och studiemedelssystemet kan behöva belysas.
Avsikten är att CSN skall få i uppdrag att i samråd med de båda övriga
berörda myndigheterna utforma ett mer fullständigt förslag i frågan.

Mot denna bakgrund finner utskottet för närvarande inte skäl för någon
riksdagens åtgärd med anledning av motion Sf405 (yrk. 11).

Ett villkor för att en utbildning skall berättiga till statligt studiestöd är att
utbildningen är statlig, statsunderstödd eller står under statlig tillsyn. Det
ankommer på regeringen att besluta om vid vilka utbildningar eleverna kan
uppbära studiestöd och utbildningarna i fråga återfinns i till studiestödsförordningen
bilagda förteckningar.

I motion Sf423 av Ylva Annerstedt begärs att riksdagen skall besluta om att
elever i odlingskurser för biodynamisk odling skall vara berättigade till
studiemedel. I motionen nämns att en linje för sådan undervisning finns vid
Rudolf Steinerseminariet.

Enligt vad utskottet erfarit har i ifrågavarande fall någon framställan till
berörd myndighet eller till regeringen om statsbidrag eller statlig tillsyn inte
gjorts av utbildningsanordnaren. Regeringen har därför inte haft anledning
pröva frågan om rätt till studiemedel för eleverna. Vid sådant förhållande
anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med
anledning av motion Sf423.

I propositionen föreslås att avgiften vid återbetalning av studiemedel skall
erläggas vid fyra inbetalningstillfällen per år i stället för som för närvarande
vid tre tillfällen. CSN skall dock under en tvåårig försöksperiod ha möjlighet
att tillgodose individuella önskemål om tätare betalningar, t. ex. månadsvis.

Utskottet biträder förslaget och anser att detta tillgodoser motion Sf405
(yrk. 8) av Lars Werner m.fl. om att återbetalningen av studiemedel skall
kunna ske månadsvis.

I motion Sf405 (yrk. 5-7 och 9) läggs fram ytterligare förslag som berör
återbetalningen av studiemedel. Motionärerna begär tillkännagivande om
att vid återbetalning av studiemedel avgiftsunderlaget (gränsen) baseras på
medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet och att inkomster
på den nivån eller under ej medför återbetalningsskyldighet samt att
successiv upp- och nedtrappning av gränsen sker. För de år som den
skuldsatte ej har en inkomst motsvarande medianlönen för TCO-kollektivet
bör vidare studiemedelsavgiften avskrivas. Återbetalningsplikten bör återinträda
först när den egna inkomsten når över medianlönen för heltidsarbetande
inom TCO-kollektivet. Slutligen bör studiemedelsavgiften sänkas när
återbetalningsskulden minskat genom en större återbetalning än som
behövts.

Även Olof Johansson m. fl. begär i motion Sf401 (yrk. 3 och 4) lättnader i
återbetalningsreglerna. Sålunda bör regeringen lägga fram förslag om att vid
beräkning av avgiftsunderlaget avdrag får göras med ett basbelopp för ett
barn under 16 år och med ett halvt basbelopp för varje ytterligare barn under
16 år. Vidare bör riksdagen besluta att den årliga återbetalningen skall kunna

SfU 1986/87:11

14

begränsas till 10 % av skillnaden mellan avgiftsgränsen tre och ett halvt
basbelopp och avgiftsunderlaget i stället för som för närvarande 20 %.

Utskottet finner att ett omedelbart genomförande av de nämnda förslagen
i motionerna Sf405 och Sf401 skulle bli både kostnadskrävande och innebära
inskränkningar i studiemedelskommitténs, enligt direktiven, förutsättningslösa
arbete. Utskottet kan därför inte biträda förslagen.

I propositionen föreslås att till anslaget Studiemedel m. m. skall anvisas ett
förslagsanslag av 4 517 900 000 kr.

I motion Sf421 av Nils Carlshamre m.fl. (yrk. 2) begärs - under
förutsättning av bifall till motion Sf348, vari motionärerna yrkat avslag på
regeringens förslag om ett tilläggsbelopp till basbeloppet - att anslaget skall
beräknas till 4 444 100 000 kr.

Motionärerna i motion Sf418 av Bengt Westerberg m.fl. (yrk. 4)
framhåller att en bred politisk enighet numera synes föreligga om att en del
av studiemedlen skall bestå av marknadsmässiga lån och att den delen bör
lyftas ut ur budgeten. Enligt motionärerna bör principen vara att, i stället för
att som för närvarande även den återbetalningspliktiga delen av studiemedlen
budgeteras som utgift, endast den del som motsvarar statssubventionen
tas med i budgeten. För att täcka utgifterna för den del av studiemedlen som
skall ligga utanför budgeten kan antingen CSN ges rätt att emittera
obligationer eller bankerna åta sig att själva ställa erforderliga medel till
förfogande. Motionärerna begär att regeringen skall få i uppdrag att
genomföra den föreslagna förändringen fr. o. m. den 1 juli 1987. Till följd
härav skall enligt motionärerna (yrk. 5) anslaget till studiemedel för nästa
budgetår minskas med 3,2 miljarder kronor.

Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag om ett tilläggsbelopp till
basbeloppet vid beräkningen av studiemedel.

Vad gäller förslaget i motion Sf418 om att en del av studiemedlen bör lyftas
ur statsbudgeten redan fr. o. m. den 1 juli 1987 vill utskottet erinra om att
frågan övervägs av studiemedelskommittén. Inom kommittén har man
undersökt olika alternativ för en förändring. Vilket alternativ man än väljer
krävs ett omfattande berednings- och lagstiftningsarbete innan det kan
genomföras. På grund av det anförda är det enligt utskottets uppfattning
varken lämpligt eller möjligt att genomföra någon av de i motionen
aktualiserade förändringarna i studiemedlens finansieringssystem redan den
1 juli i år.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
Sf421 (yrk. 2) och Sf418 (yrk. 4 och 5) och beräknar medelsbehovet till
4 517 900 000 kr. under anslaget Studiemedel.

Utskottet behandlar slutligen under detta avsnitt fyra motionsyrkanden
som direkt anknyter till studiemedelskommitténs pågående arbete.

I motion Sf401 av Olof Johansson framhålls att studiemedelssystemet är i
kris och att intresset för högskolestudier minskar i takt med sjunkande statlig
subvention under studietiden och urholkad köpkraft för högskoleutbildade.
Förutom vissa omedelbara åtgärder som enligt vad ovan angivits begärts av
motionärerna, begär de (yrk. 1) att nya direktiv bör ges till studiemedelskommittén
så att ett system med en nettokostnad som är 500-1 000 milj. kr.
större än i dag kan utredas och utformas i enlighet med vad som sägs i

SfU 1986/87:11

15

motionen. Motionärerna skisserar ett framtida studiestödssystem som innebär
att en studielön utges i storleksordningen ett basbelopp för heltidsstudier.
Studielönen skall vara skattepliktig och därigenom differentieras den
automatiskt med hänsyn till andra inkomster och förmögenhet. Utlägg för
studielitteratur m. m. bör vara avdragsgilla. Studielånen bör kompletteras
med ett statsgaranterat lån som administreras utanför budgeten. Frågan om
extra stöd till barnfamiljer bör lösas inom den generella familjepolitiken.

Även Bengt Westerberg m. fl. begär i motion Sf418 (yrk. 1) att direktiven
till studiemedelskommittén skall ändras så att det blir möjligt att föreslå
reformer till högre kostnad än i dag. Motionärernas utgångspunkt inför det
fortsatta arbetet är att totalramen för studiemedel skall kunna höjas till
155 — 165 % av basbeloppet och bidragsdelen till 20—30 % av totalramen.
Lånehanteringen bör läggas på bankerna och räntorna på lånen bör antingen
bli avdragsgilla vid taxeringen eller bör lånen löpa med en uppräkningsprocent
som är hälften av den gällande marknadsräntan. Barnfamiljerna bör ha
möjlighet att få extra studiemedel som bidrag och lån i samma proportioner
som i systemet i övrigt. Kostnaderna för det föreslagna programmet är enligt
motionärerna lägre än vad kostnaderna för systemet varit de senaste 20 åren.
Däremot är kostnaderna högre än vid alternativet att behålla nuvarande
system om 1986 års inflationstakt blir bestående.

Hans Göran Franck och Åke Wictorsson framhåller i motion Sf413 att det
nuvarande studiemedelssystemet har lett till att de flesta högskolestuderande
har studieskulder på mellan 100 000 och 300 000 kr. och att den stora
skuldsättningen verkar starkt avskräckande. Enligt motionärerna skulle
studielön och rejält tilltagna stipendier göra den högre utbildningen mycket
mer attraktiv, och de begär att studiemedelskommittén får i uppdrag att
jämväl pröva frågan om införande av någon form av studielön.

Birger Hagård anser i motion Sf416 att det finns anledning för studiemedelskommittén
att ägna ökad uppmärksamhet åt just möjligheterna till
avskrivning av studieskulderna och då bl. a. i samband med studieprestationerna.
Så t. ex. skulle antingen en del av skulden kunna avskrivas vid
fullbordade studier eller utgå som en extra bonus om studierna fullbordades i
tid. Motionären begär ett tillkännagivande om vad han anfört i motionen om
möjliga stimulansåtgärder för högskolestuderande i form av avskrivning av
studieskulden.

Med anledning av de påståenden om studieskuldernas storlek som gjorts i
motion Sf413 vill utskottet erinra om att av samtliga avgiftsskyldiga år 1986
(641 000 personer) hade 5,6 % en skuld som var högre än 100 000 kr. Den
genomsnittliga studieskulden var 36 000 kr.

Vad gäller de olika förslagen till förändringar i studiemedelssystemet
framgår av direktiven till studiemedelskommittén att kommittén har en stor
frihet vid utformningen av sina förslag och stora möjligheter att bedriva
arbetet förutsättningslöst. Det ingår i kommitténs uppgifter att lämna förslag
till bl. a. inriktningen av subventionselement i studiemedelssystemet, och
förslaget skall innefatta ett ställningstagande till om studiestödets syften nås
bäst genom ett studiebidrag eller genom lättnader i återbetalningsbördan.
Vid prövningen av olika möjligheter att finansiera reformen bör belysas i vad

SfU 1986/87:11

16

mån resurser kan frigöras genom bl. a. en finansiering av studiemedlen, helt
eller delvis, utanför statsbudgeten.

Såsom framgår av motionerna Sf401 och Sf418 råder det skilda uppfattningar
och osäkerhet om vad det nuvarande systemet kostar och vilken grad
av subvention som inryms i det. Enligt utskottets mening bör därför
studiemedelskommitténs arbete nu inte bindas upp av några uttalanden från
riksdagens sida om inriktning och finansieringsmöjligheter utan kommitténs
kommande förslag och analyser bör avvaktas. Utskottet avstyrker således
bifall till motionerna Sf401 (yrk. 1), Sf418 (yrk. 1), Sf413 och Sf416.

E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Under anslaget Vuxenstudiestöd m. m. bestrids, förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, även bidrag som utgår för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser, planering av uppsökande verksamhet,
utbildning av studieorganisatörer och information om vuxenstudiestödet.

Anslaget finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften. Tillgängligt
utrymme under anslaget för budgetåret 1987/88 beräknas i propositionen
till 992,1 milj. kr. Särskilda medel motsvarande 0,014 % av vuxenutbildningsavgiften
avsätts sedan budgetåret 1984/85 till ett särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet utgår vid längre studier till studerande på
grundskole- och gymnasieskolenivå samt till studerande som genomgår
yrkesteknisk högskoleutbildning. Stödet, som fr. o. m. budgetåret 1984/85 är
differentierat, utgår till medlem i arbetslöshetskassa med ett skattepliktigt
bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. Till studerande som inte är
medlem i arbetslöshetskassa utgår ett bidrag med 32,5 % av motsvarande
utbildningsbidrag. Den som får det högre bidraget har även rätt till ett
barntillägg, som utgår med 0,09 % av basbeloppet per dag. Särskilt
vuxenstudiestöd kan därutöver utgå i form av återbetalningspliktiga studiemedel
med så högt belopp att stödet blir lika stort som utbildningsbidraget
efter skatt.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 252 kr. per dag och
internatbidrag med 210 kr. per dygn.

Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar. Stödet utgår
med 42 kr. per timme.

Departementschefen beräknar att 684,1 milj. kr. av de medel som inflyter
från vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1987/88 kan avsättas till det
särskilda vuxenstudiestödet och att härigenom ett ökat antal studerande skall
få tillgång till stödet. Det ökade utrymmet bör fördelas så att det i första hand
kommer studerande på grundskolenivå till del. I övrigt bör medlen fördelas
så att de regionala skillnader som fortfarande finns vad gäller möjligheterna
att få vuxenstudiestöd i görligaste mån utjämnas. Departementschefen
räknar med att hans förslag skall leda en bra bit på väg mot målet att samtliga

SfU 1986/87:11

17

ansökningar om vuxenstudiestöd på grundskolenivå skall kunna beviljas.
Såvitt gäller tim- och dagstudiestöden föreslås i propositionen att dessa slås
samman till en enda stödform, ett korttidsstudiestöd. Stödet skall enligt
propositionen vara timrelaterat och kunna utgå under sammanlagt 240
timmar under ett år. Längre sammanhängande studieperioder får inte
överstiga tio dagar. Vid cirkelstudier bör korttidsstödet utgå för varje timme
man förlorar arbetsförtjänst. Vid samverkanskurser på folkhögskola bör
stödet på samma sätt utgå med minst åtta timmar per dag. Ersättningen per
timme föreslås höjd till 44 kr. Liksom för närvarande skall även fortsättningsvis
internatbidrag kunna utgå, och detta föreslås höjt till 220 kr. per dygn. I
propositionen förordas också vissa ändringar i reglerna för vilka sökande som
skall ha företräde till korttidsstudiestödet. De föreslagna ändringarna
innebär att vuxenutbildningsnämnderna skall ge företräde åt sökande med
kort tidigare utbildning, som har stort behov av utbildning och stöd. Vid
bedömningen skall, förutom kort tidigare utbildning, svåra arbetsförhållanden
vara de viktigaste kriterierna. Härutöver skall nämnden kunna göra en
helhetsbedömning av den sökandes sociala och ekonomiska situation.
Kostnaderna för korttidsstudiestöd beräknas i propositionen till 200 milj.
kr., vilket beräknas ge utrymme för att ett oförändrat antal personer skall
komma i åtnjutande av stödet. Kostnaderna för bidrag till uppsökande
verksamhet på arbetsplatser beräknas till 35 milj. kr. och kostnader för
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga
studieorganisatörer till 13 milj. kr., vilket innebär en höjning av beloppen
med 2 resp. 1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Till anslaget
Vuxenstudiestöd m. m. föreslås anvisat 992,1 milj. kr.

I motion Sf424 av Birgitta Rydle m.fl. yrkandena 4-8 föreslås i
besparingssyfte att till anslaget skall anvisas ett 177,2 milj. kr. lägre belopp än
som föreslagits i propositionen eller 814,9 milj. kr. Besparingen bör enligt
motionärerna tillföras anslaget C 4. Bidrag till studieförbunden m. m. under
utbildningsdepartementets huvudtitel. Medelsanvisningen till detta anslag
behandlas av utbildningsutskottet. De i motionen föreslagna medlen för
vuxenstudiestöd föreslås fördelade med 603,9 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd,
57 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och 154 milj.
kr. för korttidsstudiestöd. För kostnader för uppsökande verksamhet,
planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer
bör enligt motionärerna medel inte längre anvisas eftersom sådan
verksamhet nu pågått under en relativt sett lång tid.

Syftet med vuxenstudiestödet - och vuxenutbildningsavgiften - är att öka
möjligheterna till studier för kortutbildade vuxna och främst för dem som är
förvärvsarbetande. På grund av det statsfinansiella läget har efter hand
betydande belopp i besparingssyfte förts över från vuxenutbildningsmedlen
til folkbildningsändamål. Förslaget i motion Sf424 skulle medföra en
ytterligare kraftig urholkning av vuxenstudiestödet. Utskottet kan inte
medverka härtill och avstyrker bifall till motion Sf424 (yrk. 4-8) och
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget Vuxenstudiestöd
m. m.

Lars Werner m. fl. anser i motion Sf407 att det är nödvändigt att öka de
ekonomiska resurserna för att förbättra möjligheterna att använda utbild -

SfU 1986/87:11

18

ning av vuxna som ett fördelningspolitiskt instrument. Motionärerna begär
därför att vuxenutbildningsavgiften skall höjas från 0,27 % till 0,40 % av
avgiftsunderlaget. Av de härigenom ökade intäkterna bör 400 miljoner
anslås för en förbättring av de ekonomiska villkoren vid vuxenstudier.
Motionärerna lämnar inte något förslag om hur dessa medel skulle fördelas,
utan anser att det bör ankomma på regeringen att lämna sådana förslag.
Motionärerna nämner dock särskilt att kvinnornas villkor bör förbättras
eftersom dessa ofta endast kan erhålla det lägre särskilda vuxenstudiestödet.
Det bör enligt motionärerna ankomma på regeringen att lämna förslag till
riksdagen om hur den föreslagna medelsökningen skall fördelas.

Utskottet som nedan närmare kommer att behandla frågan om det
särskilda vuxenstudiestödets konstruktion kan i nuvarande statsfinansiella
läge inte tillstyrka ett ökat avgiftsuttag för att förbättra vuxenutbildningen
och de vuxenstuderandes ekonomiska villkor.

Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Sf407 (yrk. 1 delvis och yrk. 2
och 3).

I syfte att skapa utrymme för en höjd ersättning till studerande - främst
familjeförsörjare - som avstår från inkomst för att börja studera differentierades
det särskilda vuxenstudiestödet fr. o. m. budgetåret 1984/85. Endast den
som är berättigad till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa - eller har
uppburit sådan ersättning under längsta möjliga tid - får ersättning enligt den
tidigare ersättningsnivån, dvs. med 65 % av det utbildningsbidrag som den
studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning. För övriga sökande
har bidraget sänkts till 32,5 % av motsvarande utbildningsbidrag. För
sökande som får det högre bidraget finns även rätt till barntillägg om de har
vårdnaden om barn under 16 år eller barn över 16 år som går i grundskola.
Barntillägget utgör 0,09 % av basbeloppet per dag.

Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet berörs i tre motioner.

I motion Sf406 av Marianne Andersson och Stina Gustavsson framhålls att
hemarbetande kvinnor drabbats hårt av kopplingen till arbetslöshetskassa
som villkor för den högre ersättningen. Motionärerna begär att regeringen
skall lägga fram ett förslag om att differentieringen skall slopas. Barbro
Sandberg m.fl. begär mot samma bakgrund i motion Sf419 (yrk. 2) att en
utvärdering skall ske av hur differentieringen påverkat kvinnornas möjlighet
att få det högre beloppet, medan Lars Werner m.fl. i den förenämnda
motionen Sf407 (yrk. 1, delvis) begär ett tillkännagivande om att vuxenstudiestödets
utformning är ett hinder för många kvinnor att studera och att
stödet måste utformas så att vuxenutbildning inte är avhängig av ekonomiska
skäl.

Motionsyrkanden som berörde differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet
behandlades av utskottet vid föregående riksmöte i betänkandet
SfU 1985/86:14. Utskottet påminde då om att antalet förvärvsarbetande som
hade sökt och fått vuxenstudiestöd hade ökat markant efter det att stödet
differentierats. Ett slopande av differentieringen skulle medföra antingen ett
kraftigt minskat antal stöd eller en betydande kostnadsökning. Utskottet
ansåg sig då inte kunna medverka till något av de nämnda alternativen.
Utskottet erinrade emellertid om att frågan om olika gruppers ekonomiska
möjligheter till vidareutbildning ryms inom ramen för studiemedelskommitténs
arbete.

SfU 1986/87:11

19

Mot bakgrunden av det anförda, som alltjämt äger giltighet, avstyrker
utskottet bifall till motionerna Sf406, Sf419 och Sf407 (yrk. 1, delvis).

Bengt Kronblad begär i motion Sf402 ett tillkännagivande om att en
översyn skall göras av det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Motionären
framhåller att anvisade medel snabbt tagit slut vilket tyder på ett stort
behov och att man bör permanenta stödformen. Syftet med stödet bör dock
klargöras bättre och vissa justeringar bör göras i reglerna för att man skall
kunna upprätthålla två skilda system för särskilt vuxenstudiestöd.

Utskottet är medvetet om att resurserna för särskilt vuxenstudiestöd för
arbetslösa är för små för att möta det behov som föreligger av stödformen.
Utskottet ser dock ingen möjlighet att med nuvarande resurser för vuxenstudiestöd
förorda ett förbättrat permanent stöd. I frågan ryms också arbetsmarknadspolitiska
aspekter. Med hänsyn till stödets nuvarande provisoriska
karaktär förutsätter utskottet dock att regeringen uppmärksamt följer
utvecklingen och att en utvärdering görs av framtida behov av och syfte med
stödformen. Med det anförda får motion Sf402 anses besvarad.

I motion Sf414 påpekar Ove Karlsson m. fl. att lagregleringen av det
föreslagna korttidsstudiestödet inskränker rätten till stöd på ett sätt som
innebär en försämring i förhållande till vad som nu gäller vid cirkelstudier,
och motionärerna begär ett klarläggande från riksdagens sida att ersättning
skall kunna utgå inte bara för studietimmar utan även för förlorade
arbetstimmar i övrigt på grund av studierna.

Utskottet föreslår att ett förtydligande görs i den föreslagna lydelsen av 5
kap. 3 § studiestödslagen, så att det av lagrummet klart framgår att
korttidsstudiestöd kan utgå för varje timme under vilken den studerande
förlorar arbetsinkomst på grund av att han deltar i utbildning. Motion Sf414
får härigenom anses tillgodosedd.

Ansökan om timstudiestöd och dagstudiestöd kan göras såväl av enskild
person som kollektivt av fackliga organisationer. Enligt förslag i föregående
års budgetproposition, vilken godtogs av riksdagen, har även pensionärs- och
handikapporganisationer fått möjlighet att söka dagstudiestödens internatbidrag
kollektivt under en tvåårig försöksperiod.

I motion Sf419 (yrk. 1) av Barbro Sandberg m. fl. erinras om att
folkpartiets ledamöter vid föregående riksmöte ansåg att försöksverksamheten
med vidgad rätt till kollektiv ansökan endast skulle avse handikappgrupper.
Motionärerna begär att riksdagen omprövar sitt beslut och avbryter
försöksverksamheten med kollektiv ansökan om internatbidrag från pensionärsorganisationerna.
Som skäl härför anger motionärerna att de begränsade
resurserna för vuxenstudiestödet bör användas för att finansiera studier för
personer i arbetsaktiv ålder.

Utskottet framhöll vid frågans behandling föregående år att, med hänsyn
till att regeringens förslag endast innebär en tvåårig försöksverksamhet,
utskottet inte ville motsätta sig att även pensionärsorganisationerna fick
möjlighet till kollektiv ansökan. Utskottet erinrade därvid om att någon övre
åldersgräns för dagstudiestödet inte finns och att bland ålders- och förtidspensionärer
finns ett stort antal kortutbildade. Utskottet framhöll dock att
med de begränsade resurser som vuxenstudiestödet har bör stödet företrädesvis
utgå till dem som är i aktiv ålder. Med hänvisning till utskottets

SfU 1986/87:11

20

ställningstagande föregående år kan utskottet inte nu förorda att försöksverksamheten
avbryts. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motion Sf419 i
nu behandlad del.

I föregående års budgetproposition förordades en tvåårig försöksverksamhet
med ett friare resursutnyttjande av medlen för tim- och dagstudiestöd och
uppsökande verksamhet. Syftet med en sådan försöksverksamhet är att finna
former för att nå kortutbildade personer som är högst prioriterade för
studiestöd men som är svåra att rekrytera till studier. En del av försöksverksamheten
t. ex. mer flexibla ansökningstider hade kunnat sättas i gång redan
inom ramen för gällande bestämmelser eller efter dispens från av CSN
meddelade föreskrifter och allmänna råd. Efter ett bemyndigande till
regeringen föregående år (se SfU 1985/86:14) har andra projekt kunnat
inlemmas i försöksverksamheten. Ett sådant projekt rör uppsökande verksamhet
bland arbetslösa och utanför arbetsplatserna. Ett annat projekt syftar
till en viss liberalisering när det gäller vilka kurser som berättigar till
timstudiestöd och det antal timmar som timstudiestöd kan utgå för. Ett tredje
försöksområde avser användningen av särskilda vuxenstudiestöd i en selektiv
uppsökande verksamhet där avsteg från urvalsreglerna kan behöva göras.

Enligt den förevarande propositionen har det visat sig svårt att snabbt
komma i gång med försöksverksamheten. Departementschefen begär därför
ett godkännande av att försöksverksamheten med ett friare resursutnyttjande
inom vuxenstudiestödsområdet förlängs till den 30 juni 1989.

Utskottet har ingen erinran häremot.

Utskottet behandlar i detta sammanhang tre motioner, Sf415, Sf417 och
Sf409, som tar sikte pk förenklade regler inom vuxenstudiestödet.

I såväl motion Sf415 av Ove Karlsson m. fl. som motion Sf417 av Kristina
Svensson och Berit Oscarsson begärs ett tillkännagivande om att ansökningsförfarandet
för särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel bör samordnas till
en länsmyndighet. Härigenom skulle en förenkling och förbättrad service
uppnås för den enskilde vuxenstuderanden samtidigt som en angelägen
regionalpolitisk satsning kunde genomföras. I motion Sf415 begärs vidare ett
tillkännagivande om att det skall ankomma på vuxenutbildningsnämnderna
att handlägga frågor om såväl särskilt vuxenstudiestöd som studiemedel för
vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå och att nämnderna skall
ha medansvar i den regionala vuxenutbildningsplaneringen. I motion Sf417
tas också frågan om variationer i vuxenutbildningsnämndernas tillämpning
av reglerna upp. Det har, anför motionärerna, visat sig att vuxenutbildningsnämnder
som framgångsrikt når sin målgrupp inte har möjlighet att få
ytterligare pengar under året samtidigt som det kanske finns pengar kvar hos
andra nämnder. Motionärerna anser att CSN skall få möjlighet att justera
tilldelningen av pengar inom totalanslagets ram och att sökande som
uppfyller klart angivna kriterier för vuxenstudiestöd bör få stöd utan
urvalsprövning.

Utskottet har erfarit att CSN följer de administrativa frågorna kring
vuxenstudiestödet och studiemedlen med stor uppmärksamhet. Bl. a. har
CSN tagit initiativ till en lokalmässig samordning av studiemedelsnämnder
och vuxenutbildningsnämnder, varvid försök också görs att samordna olika
administrativa rutiner. Utskottet förutsätter att man vid utvärderingen av

SfU 1986/87:11

21

den pågående försöksverksamheten med ett friare resursutnyttjande också
ser över rutiner och regler i samband med vuxenstudiestödet och därvid
överväger möjligheterna till en administrativ samordning av det särskilda
vuxenstudiestödet och studiemedlen. Någon omedelbar åtgärd med anledning
av motionerna Sf415 och Sf417 (yrk. 1) finner utskottet inte påkallad.

Övriga frågor som tagits upp i motion Sf417 ligger inom ramen för den
pågående försöksverksamheten med ett friare resursutnyttjande. De ökade
ekonomiska resurserna för särskilt vuxenstudiestöd under nästa budgetår
och de uttalanden som görs i propositionen om urval av sökande och regional
fördelning av medlen anser utskottet också bör kunna bidra till att man bättre
når de högst prioriterade målgrupperna för vuxenstudiestöd. Inte heller
motion Sf417 i övriga delar behöver föranleda någon åtgärd.

Mats O Karlsson m. fl. erinrar i motion Sf409 om att ett villkor för att
vuxenstudiestöd skall beviljas är att den kurs som den studerande deltar i
anordnats i samverkan med folkhögskola. Motionärerna uppger att i vissa län
har vuxenutbildningsmedel inte kunnat utnyttjas därför att folkhögskolorna
inte velat samverka vilket ofta berott på att de nått taket för antalet
statsbidragsgrundande elevveckor. Enligt motionärerna borde det vara
möjligt att låta vuxenutbildningsnämnderna lokalt bedöma om undantag kan
beviljas från kravet på samverkan, och de begär ett tillkännagivande om att
reglerna skall ändras.

Begränsningen av rätten till tim- och dagstudiestöd till vissa av SÖ
godkända studiecirklar eller kurser vid folkhögskola syftar till att garantera
att stödet används vid studier av en viss kvalitet. Eftersom det finns ett
omfattande utbud av kurser och utbildning vid sidan av godkända studieförbund
och folkhögskolor kan utskottet förutse vissa problem om rätten att
utnyttja korttidsstudiestöden blir helt fri. Utskottet vill emellertid inte
utesluta möjligheten av att pröva motionsförslaget inom ramen för den
pågående försöksverksamheten med en friare resursanvändning om önskemål
därom framställs från någon vuxenutbildningsnämnd.

Med det anförda får motion Sf409 anses besvarad.

I motion Sf410 (yrk. 5) anser Carl Bildt m. fl. att en samlad översyn behövs
av hela vuxenstudiestödet inbegripet vuxenutbildningsavgiften och det
särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa. Motionärerna framför kritik mot
främst tim- och dagstudiestöden för att dessa i huvudsak utnyttjas för fackliga
kurser och det därför kan ifrågasättas om stöden går till den avsedda
målgruppen.

CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 berört användningen
av tim- och dagstudiestöd. CSN har anfört att det torde vara en ganska
utbredd uppfattning bland vuxenutbildningsnämnderna att tim- och dagstudiestöd
inte bör användas för t. ex. fackliga styrelseutbildningar. Flera
vuxenutbildningsnämnder har betonat detta i överläggningar och kontakter
med de fackliga organisationerna och försökt åstadkomma en sådan avgränsning.
CSN har inte varit beredd att föreslå en lagändring, som innebär att timoch
dagstudiestöd inte kan utgå för genomgång av olika typer av funktionsutbildningar,
men har för avsikt att återkomma med ett sådant förslag om
fortsatta diskussioner med berörda organisationer inte leder till några
lösningar.

SfU 1986/87:11

22

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att den kritik som framförts i
motion Sf410 inte behöver föranleda någon översyn av vuxenstudiestöden
och utskottet avstyrker bifall till motionen i nu behandlad del.

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från förevarande anslag bestrids utgifter för timersättning för deltagare i
grundutbildning för vuxna och för timersättning vid grundläggande svenskundervisning
för invandrare (grund-sfi). Stödet utgår med 42 kr. per timme
till den som förlorar arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd på grund av deltagande i utbildningen. Till
övriga studerande utgår stödet med 13 kr. per timme.

I propositionen föreslås att timersättning för den som har inkomstbortfall
skall höjas till 44 kr. per timme medan den lägre timersättningen föreslås
oförändrad. Den del av kostnaderna för timersättningen vid grundvux som
finansieras genom vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till
36 700 000 kr. och det totala anslagsbehovet till 160,3 milj. kr.

I motion Sf424 av Birgitta Rydle m.fl. (yrk. 9 och 10) förordas en
oförändrad timersättning, varigenom en besparing på 3 milj. kr. kan göras på
förevarande anslag.

Utskottet, som ovan har tillstyrkt en höjning av timstudiestödet till 44 kr. i
timmen, anser det rimligt med en motsvarande höjning av den högre
timersättningen vid vissa vuxenutbildningar. Utskottet tillstyrker sålunda
propositionens förslag och avstyrker bifall till motion Sf424 i motsvarande
delar.

Ove Karlsson m. fl. anför i motion Sf244 att i den mån personer som
uppbär timersättning vid grundvux och sfi-undervisning också uppbär
socialbidrag sker avdrag för timersättningen på socialbidraget. Detta motverkar
syftet med den lägre timersättningen om 13 kr., nämligen att stimulera
till studier. Motionärerna anser att det behövs klarlägganden och översyn i
frågan för att ge de bäst behövande erforderlig stimulans i enlighet med vad
riksdagen beslutat, och de begär ett tillkännagivande härom till regeringen.

Enligt vad utskottet erfarit har CSN uppmärksammat den problematik
som motionärerna tagit upp, och CSN har i dagarna lämnat en rapport i
frågan till regeringen. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionen inte
för närvarande bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Berit Bölander och Gerd Engman erinrar i motion Sf412 om att CSN
lämnat förslag om utformning av ett inkomstrelaterat korttidsstudiestöd.
Motionärerna begär ett tillkännagivande om att regeringen vid de fortsatta
övervägandena av CSN:s förslag också uppmärksammar behovet för dem
som deltar i grund-sfi att få en kompensation som bättre ansluter sig till
inkomstbortfallet.

CSN:s ifrågavarande förslag som lämnats i en rapport Bibehållen lön
under studieledighet (BLUS) bereds för närvarande i regeringskansliet. Om
förslaget föranleder ändrad lagstiftning, utgår utskottet från att frågan om
reglerna för timersättning vid grundvux och grund-sfi samtidigt övervägs.
Motion Sf412 får härmed anses besvarad.

SfU 1986/87:11

23

E 7. Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa studielån
med statlig kreditgaranti

Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under denna
punkt.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

Från anslaget bestrids dels kostnader för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande, dels stöd till synskadades merkostnader för studielitteratur vid
högskolestudier och dels bidrag för reserabatter till studerande.

Tillsynen över studerandehälsovården utövas av universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) fr. o. m. budgetåret 1984/85, och ett nytt statsbidragssystem
har införts fr.o.m. budgetåret 1985/86. Anslagsposten för bidrag till
hälso- och sjukvård för studerande har för innevarande budgetår beräknats
till 6 804 000 kr.

I propositionen har medelsbehovet för bidrag till hälso- och sjukvård för
studerande efter prisomräkning beräknats till 7 077 000 kr. för budgetåret
1987/88.

I såväl motion Sf408 av Margo Ingvardsson m. fl. som motion Sf422 av Jan
Hyttring erinras om att enligt departementspromemorian Ds U 1982:12 som
låg till grund för det nya statsbidragssystemet för studerandehälsovården
skulle sedvanlig pris- och löneomräkning göras av anslaget. Med hänsyn till
att 80 % av studerandehälsovårdens kostnader består av löner och lönebikostnader
måste enligt motionärerna det nya statsbidraget inte bara prisuppräknas
utan även löneuppräknas. Den sammanlagda uppräkningen bör
därvid ske med 7,1 %, och motionärerna begär att riksdagen beslutar i
enlighet härmed. Motionärerna i motion Sf424 (yrk. 11) av Birgitta Rydle
m. fl. anser att föreslaget belopp inte medger bibehållen ambitionsnivå och
begär en uppräkning av anslaget med ytterligare 150 000 kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att statsbidraget till studerandehälsovården
bör räknas upp med hänsyn till såväl löne- som prisökningar
för att den nuvarande ambitionsnivån skall kunna bibehållas. Utskottet
biträder sålunda förslagen i motionerna Sf408 och Sf422 om en uppräkning
med 7,1 %. Anslagsposten bör beräknas till avrundat 7 300 000 kr. Härigenom
tillgodoses även motion Sf424 (yrk. 11).

Statsbidraget för produktion av studielitteratur till synskadade högskolestuderande,
vilket disponeras av talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB),
beräknas i propositionen till 6 180 000 kr. för budgetåret 1987/88. I likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt propositionen
medlen anvisas reservationsvis. Med hänsyn till de förhållandevis långa
leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen föreslås i propositionen
att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av litteratur som
förfaller till betalning först under budgetåret 1988/89 till ett belopp av högst
2,8 milj. kr.

I motion Sf424 av Birgitta Rydle m. fl. (yrk. 12) erinras om att TPB
föreslagit att vissa rörelsehindrade skall likställas med synskadade när det
gäller TPB:s produktion av studielitteratur men att förslaget inte biträtts av

SfU 1986/87:11

24

regeringen. Motionärerna föreslår att anslaget ökas för detta ändamål med 1
milj. kr., motsvarande vad TPB föreslagit.

Enligt vad utskottet erfarit har den ifrågavarande gruppen rörelsehindrade
studerande samma svårigheter som synskadade studerande att tillgodogöra
sig tryckt kurslitteratur. Den beräknade kostnaden för att ge eleverna i fråga
möjlighet att få studiematerialet i talbok är ringa, vägd mot angelägenheten
av att ge eleverna bästa möjliga stöd för att genomföra en utbildning.

Utskottet biträder förslaget i motion Sf424 (yrk. 12) och föreslår att
anslagsposten beräknas till 7 180 000 kr.

Medelsbehovet till bidrag för reserabatter till studerande beräknas i
propositionen till 68 250 000 kr. för budgetåret 1987/88. Utskottet har ingen
erinran häremot.

Vad utskottet anfört under detta avsnitt medför att till anslaget Bidrag till
vissa studiesociala ändamål bör anvisas ett reservationsanslag av 82 730 000
kr.

Lagförslagen

Förutom de ändringar som föreslås i propositionen i studiestödslagen
(1973:349) föreslås följdändringar i semesterlagen (1977:480), i lagen
(1981:691) om socialavgifter, i taxeringslagen (1956:623) och i kommunalskattelagen
(1928:370). Följdändringarna föranleds av att timstudiestödet
och dagstudiestödet slås samman till ett korttidsstudiestöd. En motsvarande
följdändring föreslås i budgetpropositionen bil. 12 (arbetsmarknadsdepartementet)
i lagen om allmän försäkring (underbilaga 12.2). I sistnämnda lag
föreslås också andra ändringar som behandlats av arbetsmarknadsutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet har i yttrandet AU 1986/87:1 y tillstyrkt lagförslaget
såvitt gäller de delar som hänför sig till arbetsmarknadsutskottets
beredningsområde och överlämnat det till socialförsäkringsutskottet för
vidare behandling.

Utskottet har ovan s. 20 föreslagit en justering av den föreslagna lydelsen
av 5 kap. 3 § studiestödslagen. Utskottet föreslår också att i 6 kap. 8 § p. 1.
ordet ”skall” utbyts mot ordet ”får”. I övrigt har utskottet ingen erinran mot
lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

Centrala studiestödsnämnden m. m.

1. att riksdagen godkänner att 35 000 000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1987/88 används för att delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden
m. m.,

2. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett ramanslag av 83 888 000 kr.,

SfU 1986/87:11

25

Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

3. att riksdagen till Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 12 885 000 kr.,

Studiehjälp m. m.

4 .beträffande inackorderingstillägg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf411,

5. beträffande extra tillägg

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Sf404, 1986/
87:Sf419 yrkande 3 och 1986/87:Sf420 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande studiehjälp utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf410 yrkande 3 och 1986/
87:Sf424 yrkande 2,

7. beträffande ansvar för gymnasieelevers resor
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf403,

8. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om
centrala studiestödsnämndens fördelning av statsbidrag till lokaltrafikföretagen,

9. beträffande medelsanvisning till studiehjälp m. m.

att riksdagen - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan i
betänkande SfU 1986/87:10 moment 1 - med bifall till propositionen
och med avslag på motion 1986/87:Sf421 yrkande 1 till Studiehjälp
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
2 065 645 000 kr.,

Studiemedel m. m.

10. beträffande äktamakeprövning

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Sf401 yrkande 2,
1986/87:Sf405 yrkande 10,1986/87:Sf410 yrkande 1 och 1986/87:Sf418
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

11. beträffande tidpunkt för återbetalning av studiemedel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf418 yrkande 3,

12. beträffande tilläggsbelopp till basbelopp vid beräkning av studiemedel
m. m.

att riksdagen - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan i
betänkande SfU 1986/87:10 moment 1 - med avslag på motion
1986/87:Sf203 yrkande 7 i motsvarande del antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid
beräkning av studiemedel m.m.,

13. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp och bidragsdel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf405 yrkandena 1-3,

14. beträffande ändrade fribelopp

SfU 1986/87:11

26

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf405 yrkande 4, 1986/
87:Sf410 yrkande 2 och 1986/87:Sf424 yrkande 1,

15. beträffande studiemedel utomlands

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf410 yrkande 4, 1986/
87:Sf424 yrkande 3 och 1986/87:Sf418 yrkande 6,

16. beträffande studiemedel under militär repetionsutbildning
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sf405 yrkande 11,

17. beträffande studiemedel vid kurs i biodynamisk odling
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sf423,

18. beträffande betalningsrutiner för studiemedel

att riksdagen dels godkänner den förändring i betalningsrutinerna för
studiemedel som förordats i propositionen, dels avslår motion
1986/87:Sf405 yrkande 8,

19. beträffande lättnader i äterbetalningsreglerna

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf405 yrkandena 5-7 och 9
och 1986/87: Sf401 yrkandena 3 och 4,

20. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen - under förutsättning av bifall till utskottets hemställan i
betänkande SfU 1986/87:10 moment 1 - med bifall till propositionen
och med avslag på motionerna 1986/87:Sf421 yrkande 2 och 1986/
87:Sf418 yrkandena 4 och 5 till Studiemedel m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 4 517 900 000 kr.,

21. beträffande vidgade direktiv till studiemedelskommittén

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf401 yrkande 1, 1986/
87:Sf418 yrkande 1, 1986/87:Sf413 och 1986/87:Sf416,

Vuxenstudiestöd m. m.

22. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion
1986/87:Sf424 yrkandena 4-8 dels godkänner att 992 100 000 kr. av de
medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1987/88 används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd
m. m., dels till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 992 100 000 kr.,

23. beträffande höjd vuxenutbildningsavgift m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Sf407 yrkande 1 i motsvarande del
samt yrkandena 2 och 3,

24. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf406,1986/87:Sf407 yrkande
1 i motsvarande del och 1986/87:Sf419 yrkande 2,

25. beträffande särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf402,

26. beträffande korttidsstudiestöd m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1986/
87:Sf414 dels antar de i proposition 1986/87:100 bil. 10 framlagda
förslagen till

SfU 1986/87:11

27

a. Lag om ändring i studiestödslagen med den ändringen att 5 kap.
3 § första stycket p.l och tredje stycket samt 6 kap. 8 § p. 1 erhåller
följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse

Föreslagen lydelse Utskottets förslag

5 kap.

3 §

Kortidsstudiestöd utgår för varje timme

1. under vilken den studerande 1. under vilken den studerande
deltar i utbildning och på grund dä- förlorar arbetsinkomst på grund av
rav förlorar arbetsinkomst. att han deltar i utbildning.

Vid heltidsstudier under en sam- Vid heltidsstudier under en sammanhängande
tidsperiod får kort- manhängande tidsperiod får kort tidsstudiestöd

utgå för studier under tidsstudiestöd utgå för studier under

högst tio dagar. Vid deltidsstudier högst tio dagar. Vid deltidsstudier

får korttidsstudiestöd utgå för stu- får korttidsstudiestöd utgå för högst

dier som omfattar högst åtta timmar åtta timmar under en vecka,

under en vecka.

6 kap.

8 §

Har en facklig organisation ansökt om internatbidrag för fördelning mellan
vissa arbetstagare gäller följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget skall utgå till den fack- 1. Bidraget får utgå till den fackli liga

organisationen i stället för till ga organisationen i stället för till den

den studerande. studerande.

b. Lag om ändring i semesterlagen (1977:480),

c. Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

d. Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

e. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels antar i propositionen bil. 12 framlagt förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels godkänner de riktlinjer
för företräde mellan behöriga sökande till korttidsstudiestöd som
förordats i propositionen,

27. beträffande kollektiv ansökan om internatbidrag
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf419 yrkande 1,

28. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om
en förlängning av den tvååriga försöksverksamheten med friare
resursutnyttjande inom vuxenstudiestödsområdet,

29. beträffande förenklade regler inom vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf409, 1986/87: Sf415 och
1986/87:Sf417,

30. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf410 yrkande 5,

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

SfU 1986/87:11

31. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion

28

1986/87:Sf424 yrkandena 9 och 10, dels godkänner att 36 700 000 kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1987/88 används för att finansiera delar av anslaget
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning vid
vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 160 300 000 kr.,

32. beträffande stimulansbidraget
att riksdagen avslår motion 1986/87:Sf244,

32. beträffande inkomstrelaterad timersättning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Sf412,

A vskrivning av vissa studielån

34. att riksdagen till Kostnader för avskrivning och inlösen av vissa
studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

35. beträffande statsbidraget till studerandehälsovården

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf408 i motsvarande
del och 1986/87:Sf422 och med anledning av motion 1986/87:Sf424
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

36. beträffande studielitteratur till synskadade elever

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf424 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

37. att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och
punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 2 800 000
kr. som förordats i propositionen,

38. beträffande medelsanvisning till bidrag till vissa studiesociala
ändamål

att riksdagen med anledning av propositionen och motionerna 1986/
87:Sf408 i motsvarande del och 1986/87:Sf424 yrkande 13 till Bidrag till
vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 82 730 000 kr.

Stockholm den 31 mars 1987

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s). Börje Nilsson (s), Ralf Lindström (s), Karin
Israelsson (c), Ulla Johansson (s), Gullan Lindblad (m), Lena Öhrsvik (s),
Nils-Olof Gustafsson (s), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Ingegerd
Elm (s), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Sten Andersson i
Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp).

SfU 1986/87:11

29

Reservationer

SfU 1986/87:11

1. Studiehjälp utomlands (mom. 6)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Såsom ovan”
och slutar med ”riksdagens åtgärd.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf410 är internationella kontakter i form av
studier utomlands betydelsefulla. Utskottet föreslår därför att studiebidrag
skall kunna utgå under ett års studier på gymnasienivå utomlands som ett
första steg till en ökad internationalisering. Regeringen bör snarast lägga
fram förslag till riksdagen härom.

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande studiehjälp utomlands
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf410 yrkande 3 och med
anledning av motion 1986/87:Sf424 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisning till studiehjälp m. m. (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 1-4 i betänkande
SfU 1986187:10

Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Sten
Andersson i Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp) anser att utskottet under
mom. 9 bort hemställa

9. beträffande medelsanvisning till studiehjälp m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf421 yrkande 1 och med
anledning av propositionen till Studiehjälp m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 2 065 165 000 kr,

3. Äktamakeprövning(mom. 10)

Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lindström, Ulla Johansson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson och Ingegerd Elm (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Sf405 (yrk. 10).” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i propositionen beräknas studiemedelskommittén i höst
lägga fram ett samlat förslag till ett framtida studiemedelssystem och hur ett
sådant skall finansieras. Frågan om äktamakeprövningen är, såsom framgår
av kommitténs promemoria Ds U 1986:15 Makeprövning vid återbetalning
av studiemedel, av stor betydelse i flera avseenden inte minst när det gäller
den principiella synen på hur den studerandes kostnader skall finansieras.
Frågan har också avsevärda omedelbara ekonomiska konsekvenser för
statsverket då ett slopande av äktamakeprövningen skulle minska återbetalningen
av studiemedel med 300 milj. kr. per år. Utskottet anser därför att

frågan om äktamakeprövning inte nu bör brytas ut ur det sammanhang där
den hör hemma utan att studiemedelskommitténs förslag bör avvaktas.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna Sf401 (yrk. 2), Sf405
(yrk. 10), Sf410 (yrk. 1) och Sf418 (yrk. 2).

dels att utskottet under mom. 10 bort hemställa

10. beträffande äktamakeprövning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Sf401 yrkande 2, 1986/
87:Sf405 yrkande 10, 1986/87:Sf410 yrkande 1 och 1986/87:Sf418
yrkande 2,

4. Tidpunkt för återbetalning av studiemedel (morn. 11)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Såvitt gäller”
och slutar med ”Sf418 (yrk. 3).” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan begärt att regeringen skall lägga fram förslag om att
äktamakeprövningen skall slopas fr.o.m. den 1 januari 1988. För första
halvåret 1988 innebär detta ett minskat inflöde - utöver vad som följer av
regeringens förslag om justerade inkomstgränser - med 142 milj. kr. Som
delfinansiering av reformen föreslår utskottet att återbetalningsreglerna
ändras så att återbetalning av sådana lån som utbetalas fr. o. m. den 1 juli
1987 skall påbörjas ett, i stället för som för närvarande två, kalenderår efter
det år då man senast lyfte studiemedel. Det anförda bör ges regeringen till
känna med anledning av motion Sf418 yrkande 3.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

11. beträffande tidpunkt för återbetalning av studiemedel

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf418 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel m. m. (mom. 12)

Under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 1-4 i betänkande
SfU 1986/87:10

Karin Israelsson (c). Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp). Siri
Häggmark (m), Rune Backlund (c), Margo Ingvardsson (vpk), Sten
Andersson i Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp) anser att utskottet under
mom. 12 bort hemställa

12. beträffande tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf203 yrkande 7 i
motsvarande del avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag
om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel m. m,

SfU 1986/87:11

31

6. Höjning av studiemedlens totalbelopp och bidragsdel
(mom. 13)

Margo Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Däremot är”
och slutar med ”Sf405 (yrk. 1-3.)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser principiellt att det enda rimliga studiefinansieringssystemet
är studielön. Till dess gehör härför finns bör förändringar ske som bl. a.
syftar till att studiemedlen skall vara tillräckliga för försörjningen under
terminerna. En sådan förändring är att såsom föreslagits i motion Sf405
omedelbart höja studiemedlens totalbelopp till 155 % av basbeloppet. För
att stimulera rekryteringen till högre studier bör också bidragsdelen återges
sitt ursprungliga värde och höjas till 25 % av studiemedelsbeloppet. Slutligen
bör barntillägget omvandlas från lån till bidrag. Det bör ankomma på
regeringen att snarast lägga fram förslag för riksdagen i enlighet med det
anförda.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

13. beträffande höjning av studiemedlens totalbelopp och bidragsdel
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf405 yrkandena 1-3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Ändrade fribelopp (morn. 14)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening inskränker fribeloppsreglerna på ett onödigt sätt
de studerandes möjligheter till extrainkomster på fritiden. De ger även stora
marginaleffekter. Kraven på en given studietakt är enligt utskottet tillräckliga
för att förhindra att extraarbetet tar för stor del av den studerandes tid.
Utskottet förordar därför i enlighet med vad som föreslagits i motionerna
Sf410 och Sf424 en höjning av fribeloppsgränserna med 10 % fr. o. m. nästa
budgetår, och i syfte att finansiera en sådan höjning tillstyrker utskottet
förslaget i motion Sf410 om ökad medelsanvisning med 10 milj. kr.
Regeringen bör lägga fram förslag i enlighet med det anförda.

dels att utskottet under mom. 14 bort hemställa

14. beträffande ändrade fribelopp

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf410 yrkande 2 och
1986/87:Sf424 yrkande 1 och med avslag på motion 1986/87:Sf405
yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

SfU 1986/87:11

gotab Stockholm 1987 13224

32

8. Studiemedel utomlands (mom. 15)

SfU 1986/87:11

Gullan Lindblad (m), Kenth Skårvik (fp), Siri Häggmark (m), Sten
Andersson i Malmö (m) och Barbro Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Sf424 (yrk. 3).” bort ha följande lydelse:

I dag är möjligheterna att erhålla studiemedel från Sverige för studier vid
icke-nordiskt lärosäte små. Det är främst när det gäller s. k. bristutbildning,
dvs. sådan utbildning som inte ges i Sverige eller som inte har tillräckligt antal
platser i förhållande till uppskattat arbetsmarknadsbehov, som studiemedel
för studier i utomnordiska länder kan erhållas. Enligt utskottets mening är
det viktigt att - som ett led i internationaliseringsarbetet - förbättra
möjligheterna att bedriva högre studier utomlands. Regeringen bör därför
framlägga förslag till nya regler som underlättar för studerande att få
studiemedel för studier utomlands.

dels att utskottet under mom. 15 bort hemställa

15. beträffande studiemedel utomlands
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf410 yrkande 4,
1986/87:Sf424 yrkande 3 och 1986/87:Sf418 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Lättnader i återbetalningsreglerna (morn. 19)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”biträda förslagen.” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Sf401 anser utskottet i väntan på en
mer genomgripande förändring av studiemedelssystemet att vissa akuta
åtgärder måste vidtas för att minska återbetalningsbördan. En sådan åtgärd
är att halvera återbetalningarna för dem som har de lägsta inkomsterna.
Endast ett belopp motsvarande 10 % av den del av avgiftsunderlaget som
överstiger 3,5 basbelopp skall behöva återbetalas, medan uppskov skall
kunna medges med resten. Utskottet anser också att man vid fastställande av
återbetalningsskyldigheten i högre grad bör ta hänsyn till försörjningsskyldigheten
mot barn. Vid fastställande av avgiftsunderlaget bör därför avdrag
få göras inte bara som för närvarande för ett barn under 10 år utan även för
barn mellan 10 och 16 år med ett basbelopp och för varje ytterligare barn
under 16 år med 1/2 basbelopp. Regeringen bör snarast lägga fram förslag för
riksdagen som tillgodoser vad utskottet ovan uttalat.

Motion Sf405 avstyrks i de delar den inte blir tillgodosedd med vad
utskottet anfört ovan.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande lättnader i återbetalningsreglerna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf401 yrkandena 3 och 4
och med anledning av motion 1986/87:Sf405 yrkandena 5-7 och 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3 Riksdagen 1986/87.11 sami Nr 11

10. Lättnaderiåterbetalningsreglerna(mom. 19)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”biträda förslagen.” bort ha följande lydelse:

De nuvarande bestämmelserna om studiemedel medför att många studerande
bygger upp en skuld, vars återbetalning blir en besvärlig börda under
många år. För att undvika detta anser utskottet i likhet med vad som
framförts i motion Sf405 att gränsen för återbetalning skall ändras med en
successiv skala till medianlönen för heltidsarbetande inom TCO-kollektivet.
Den som har en inkomst under denna nivå bör få studieskulden/avgiften
avskriven det året. Inkomsten skall därefter prövas år från år och om
inkomsten höjs återinträder återbetalningsplikten. Studiemedelsavgiften
bör också kunna sänkas när den avgiftsskyldige minskat skulden genom en
större avbetalning.

Det bör ankomma på regeringen att lägga fram förslag om förbättringar av
återbetalningsreglerna i enlighet med det anförda.

Med det anförda får även motion Sf401 i motsvarande del anses tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 19 bort hemställa

19. beträffande lättnader i återbetalningsreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf405 yrkandena 5-7 och 9
och med anledning av motion I986/87:Sf401 yrkandena 3 och 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Medelsanvisning till studiemedel m. m. (mom. 20)

Under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 1-4 i betänkande
SfU 1986187:10

Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m), Siri Häggmark (m), Rune
Backlund (c), Margö Ingvardsson (vpk) och Sten Andersson i Malmö (m)
anser att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1986/
87:Sf421 yrkande 2 och med avslag på motion 1986/87:Sf418 yrkandena
4 och 5 till Studiemedel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 4 452 700 000 kr,

12. Medelsanvisning till studiemedel m. m. (mom. 20)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Vad gäller”
och slutar med ”anslaget Studiemedel.” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att en bred politisk enighet numera synes föreligga
om att en del av studiemedlen skall bestå av marknadsmässiga lån och att den
delen bör lyftas ut ur statsbudgeten. Utskottet finner en sådan budgeterings -

SfU 1986/87:11

34

princip rimligare än den som hittills tillämpats. För närvarande budgeteras
återbetalningspliktiga lån som statsutgifter. Principen bör i stället vara att
statssubventionen i systemet budgeteras som utgift, medan lånen inte tas in i
budgeten. Det kan ske genom att CSN ges rätt att emittera obligationer eller
genom att bankerna åtar sig att själva ställa erforderliga medel till förfogande.
Enligt utskottets mening bör denna förändring genomföras från den 1 juli
1987, och regeringen bör ges i uppdrag att genomföra en sådan omläggning
av systemet. I statsbudgeten bör upptas ett anslag till CSN som är så stort att
de utgifter som är förknippade med nuvarande uppskovsregler etc. täcks.
Även om det är vissa svårigheter förknippade med att korrekt beräkna de
verkliga kostnaderna i systemet är utskottets bedömning att 1 miljard kronor
är tillräckligt för att täcka de utgifter som kan uppkomma. Det innebär att
anslaget kan minskas med 3,2 miljarder kronor.

dels att utskottet under mom. 20 bort hemställa

20. beträffande medelsanvisning till studiemedel m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf418 yrkandena 4 och 5
och med avslag på propositionen och motion 1986/87:Sf421 yrkande 2
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
finansiering av studiemedlens lånedel utanför statsbudgeten, dels till
Studiemedel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
1 317 900 000 kr,

13. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (mom. 21)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 17 med ”och Sf416.” bort ha följande lydelse:

Såsom framhållits i motion Sf416 finns det i anslutning till studiemedelskommitténs
pågående utredningsarbete anledning att se över var subventionerna
i systemet är mest befogade. Man bör därvid ägna ökad uppmärksamhet
åt möjligheten av avskrivning av studieskulderna och då bl. a. i samband
med studieprestationerna. För att stimulera till längre studier kunde t. ex.
fullbordandet av en normal grundläggande akademisk utbildning på 120
poäng berättiga till en procentuell avskrivning av skulden med t. ex. 5 % och
med ökad procentsats för ytterligare utbildning. Kanske borde också
föreskrivas en tidsgräns för examen för att få en sådan avskrivning. Enligt
utskottets mening bör det anförda ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande vidgade direktiv till studiemedelskommittén

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf416 och med avslag på
motionerna 1986/87: Sf401 yrkande 1, 1986/87: Sf413 och 1986/
87:Sf418 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

SfU 1986/87:11

35

14. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (mom. 21)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 17 med ”och Sf416.” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör målet för en studiestödsreform vara det
som angivits i motion Sf418. Utskottets bedömning är att det endast behövs
en marginell vidgning av kostnadsramen för att åstadkomma en bra
studiemedelsreform, och utskottet anser att direktiven till studiemedelskommittén
bör ändras så att kommittén får möjlighet att föreslå en reform som
kostar mer än nuvarande system. Utgångspunkterna för en sådan reform bör
vara att studiemedlen höjs till 155-165 % av basbeloppet och bidragsdelen
till 20-30 % av totalramen samt att lånehanteringen bryts ut från statsbudgeten
och läggs på bankerna. Staten skall garantera studielånen inom totalramen
på i stort sett samma villkor som i dag, och garantin bör vara utformad så
att bankerna får frihet att variera avbetalningstidens längd och utformningen
av annuiteterna. Räntorna på lånen bör när de börjar avbetalas vara
avdragsgilla vid taxeringen eller alternativt utgöra 50 % av gällande marknadsvärde.
Barnfamiljer bör få möjlighet till extra studiemedel. Studerande
inom grundvux bör lyftas ur studiemedelssystemet till det förmånligare
vuxenstudiestödet.

Vad utskottet ovan anfört och som närmare utvecklas i motion Ub641 bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande vidgade direktiv till studiemedelskommittén
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Sf418 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1986/87:Sf401 yrkande 1, 1986/87:Sf413 och
1986/87:Sf416 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

15. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (mom. 21)

Karin Israelsson och Rune Backlund (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Vad gäller”
och slutar på s. 17 med ”och Sf416.” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom de riktlinjer för ett framtida studiemedelssystem
som skisserats i motion Sf401. Riktlinjerna innebär att en studielön i
paritet med statens subvention av studiemedlen år 1970 införs. Studielönen
skulle utgå i storleksordningen ett basbelopp (för närvarande 24 100 kr.).
Genom att studielönen görs skattepliktig skulle den på grund av progressiviteten
i skatteskalan automatiskt differentieras mot andra inkomster, och
prövningen mot inkomst och förmögenhet kunde slopas. Utgifter för
studielitteratur m. m. skulle vara avdragsgilla vid taxeringen. De studerande
som inte klarade sig på studie- och ferielön skulle ha möjlighet att ta ett
statsgaranterat lån i storleksordningen 80 % av basbeloppet. Lånet skulle
vara amorteringsfritt under studietiden. Räntan på lånet skulle motsvara
halva marknadslåneräntan och inte vara avdragsgill. Lånen skulle kunna

SfU 1986/87:11

36

administreras utanför statsbudgeten. Extra stöd till barnfamiljer skulle utgå
inom den generella familjepolitiken, varvid dagens barnstöd för barn under 7
år skulle ersättas av en vårdnadsersättning.

Utskottet anser att riksdagen bör begära att regeringen utfärdar nya
direktiv till studiemedelskommittén så att kommittén får i uppdrag att utreda
det ovan skisserade förslaget i enlighet med vad som närmare angivits i
motion Sf401.

dels att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. beträffande vidgade direktiv till studiemedelskommittén

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf401 yrkande 1 och med
avslag på motionerna 1986/87:Sf418 yrkande 1, 1986/87:Sf413 och
1986/87: Sf416 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. Medelsanvisning till vuxenstudiestöd m. m. (mom. 22)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Syftet med”
och slutar med ”vuxenstudiestöd m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Sf424 att betydande besparingar
bör kunna göras inom vuxenstudiestödet för att frigöra avgiftsmedel för
finansiering av studieförbundens verksamhet. Till anslaget Vuxenstudiestöd
m. m. bör därför anvisas ett 177,2 milj. kr. lägre belopp än som föreslagits av
regeringen. Återstående medel för vuxenstudiestöd 814,9 milj. kr. bör
fördelas med 603,9 milj. kr. för särskilt vuxenstudiestöd, 57 milj. kr. för
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och 154 milj. kr. för korttidsstudiestöd.
Medel bör däremot inte längre anvisas för kostnader för uppsökande
verksamhet och utbildning av studieorganisatörer då tidigare års insatser på
dessa områden får anses tillräckliga.

dels att utskottet under mom. 22 bort hemställa

22. beträffande medelsanvisning till vuxenstudiestöd

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1986/87:Sf424 yrkandena 4-8 dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om fördelning av medel under
anslaget, dels godkänner att 814 900 000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1986/87
används för att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m.m., dels till
Vuxenstudiestöd m. m. förbudgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 814 900 000 kr,

17. Höjdvuxenutbildningsavgiftm. m. (mom. 23)

Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med ”ekonomiska villkor.” bort ha följande lydelse:

För att öka möjligheterna att använda utbildning av vuxna som ett

SfU 1986/87:11

37

fördelningspolitiskt instrument anser utskottet det nödvändigt att öka de
ekonomiska resurserna. Vuxenutbildningsavgiften bör därför ökas till
0,40 % av den totala lönesumman och inte begränsas till nuvarande 0,27 %.
Utskottet beräknar de därigenom ökade intäkterna till 520 milj. kr. Av dessa
pengar bör 10 miljoner användas till en ökning av antalet bidragsveckor till
folkhögskolan. 110 milj. kr. bör fonderas till åtgärder och täckande av behov
inom folkhögskolan med anledning av den breda översyn av folkhögskolan
som föreslås i motion Ub264 samt till anslag av ytterligare elevveckor vid
folkhögskolor. 400 milj. kr. bör anslås för förbättring av de studieekonomiska
villkoren vid vuxenstudier. Särskilt bör kvinnors villkor beaktas så som
påtalas i reservation 18. Det bör ankomma på regeringen att närmare
utforma förslag härom till riksdagen.

dels att utskottet under mom. 23 bort hemställa

23. beträffande höjd vuxenutbildningsavgift m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf407 yrkande 1 i
motsvarande del och yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. Differentierat vuxenstudiestöd m. m. (mom. 24)

Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Margö Ingvardsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Motionsyrkanden
som” och slutar på s. 20 med ”(yrk. 1, delvis).” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den nuvarande differentieringen av
vuxenstudiestödet ett hinder för många kvinnor som vill börja studera efter
att ha varit hemarbetande eller ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser
att kortutbildade kvinnor och män skall ha samma möjligheter att studera
som vuxna och att det är ett samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja
att gå på vuxenutbildning och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl.
Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet bör därför snarast
upphöra och förslag härom föreläggas riksdagen.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Sf406, 1986/87: Sf407
yrkande 1 i motsvarande del och med anledning av motion 1986/
87:Sf419 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

19. Differentierat vuxenstudiestöd m. m. (mom. 24)

Kenth Skårvik och Barbro Sandberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Motionsyrkanden
som” och slutar på s. 20 med ”(yrk. 1, delvis).” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den nuvarande differentieringen av

SfU 1986/87:11

38

vuxenstudiestödet ett hinder för många kvinnor som vill börja studera efter
att ha varit hemarbetande eller ha deltagit i jordbruksarbete. Utskottet anser
att kortutbildade kvinnor och män skall ha samma möjligheter att studera
som vuxna och att det är ett samhälleligt intresse att kvinnor skall kunna välja
att gå på vuxenutbildning och inte hindras att göra detta av ekonomiska skäl.
Differentieringen av det särskilda vuxenstudiestödet bör därför såsom
begärts i motion Sf419 utredas i syfte att utröna hur differentieringen
påverkat kvinnornas möjligheter att få det högre beloppet.

dels att utskottet under mom. 24 bort hemställa

24. beträffande differentierat vuxenstudiestöd m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Sf419 yrkande 2 och med
anledning av motionerna 1986/87:Sf406 och 1986/87:Sf407 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. Kollektiv ansökan om internatbidrag (mom. 27)

Karin Israelsson (c), Kenth Skårvik (fp), Rune Backlund (c) och Barbro
Sandberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Utskottet
framhöll” och slutar på s. 21 med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning finns det anledning ompröva riksdagens
beslut vid föregående riksmöte om att inleda en försöksverksamhet med rätt
för pensionärsorganisationerna att kollektivt ansöka om tim- och dagstudiestöd.
Utskottet anser det nämligen inte rimligt att de begränsade resurser
som står till förfogande för vuxenstudiestödet används till internatbidrag för
kurser som riktar sig till ålderspensionärer, utan vuxenstudiestödet skall
användas för att finansiera studier för personer i arbetsaktiv ålder. Pensionärer
bör som alternativ för sin studieverksamhet kunna erhålla stöd från
studieförbunden.

dels att utskottet under mom. 27 bort hemställa

27. beträffande kollektiv ansökan om internatbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf419 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Översyn av vuxenstudiestödet (mom. 30)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”CSN har” och
slutar på s. 23 med ”behandlad del.” bort ha följande lydelse:

Fackliga organisationer som planerar kurser som deras medlemmar skall
delta i kan i förväg ansöka om ett antal studiestöd. Riksrevisionsverket
(RRV) har vid en undersökning av vilka kurser som kollektiva internatbidrag
använts till funnit att 15 % av LO-gruppernas och 4 % av TCO-gruppernas
ansökningar avser icke-fackliga kurser. Majoriteten av ledamöterna i
vuxenutbildningsnämnderna utses av de fackliga organisationerna, och RRV

SfU 1986/87:11

39

anser att denna sammansättning innebär risk för att ledamöterna uppfattas
som företrädare för partsintressen. Mot denna bakgrund anser utskottet att
det kan ifrågasättas om reglerna för vuxenstudiestöd verkligen innebär att
stödet går till den avsedda målgruppen, och det finns enligt utskottets mening
anledning att göra en ytterligare utvärdering och uppföljning av RRV:s
undersökning. Det anförda bör med anledning av motion Sf410 yrkande 5 ges
regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. beträffande översyn av vuxenstudiestödet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Sf410 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (mom. 31)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”motsvarande delar.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den nuvarande nivån på timersättningen, 42 kr. per
timme, är tillräcklig vid deltagande i grundvux och grund-sfi och förordar
därför i enlighet med motion Sf424 en oförändrad ersättning. Till följd härav
kan en besparing med 3 milj. kr. göras på anslaget.

dels att utskottet under mom. 31 bort hemställa

31. beträffande timersättning vid vissa vuxenutbildningar

att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1986/87:Sf424 yrkandena 9 och 10 dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om timersättningens storlek,
dels godkänner att 33 700 000 kr. av de medel som tillfaller vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1987/88 används för att finansiera
delar av anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar dels till
Timersättning vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 157 300 000 kr.

Särskilt yttrande

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (mom. 25)

Gullan Lindblad, Siri Häggmark och Sten Andersson i Malmö (alla m) anför:

När det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa - SVUXA - infördes
”varnade” moderata samlingspartiets ledamöter för att denna stödform, som
då sades vara tillfällig, skulle bli en permanent stödform. Utskottet
förutsätter nu att regeringen följer utvecklingen noga och att en utvärdering
görs av det framtida behovet av och syftet med stödformen.

Vi anser en sådan utvärdering nödvändig och förutsätter därvid att
regeringen prövar andra möjliga lösningar, t. ex. inom arbetsmarknadspolitiken.

SfU 1986/87:11

40

Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)'
dels att 1 kap. 4 § och 6 kap. 9-11 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 4, 7 och 27 §§, 4 kap. 5-7, 21 och 25 §§, 5 kap.
1-8 §§, 6 kap. 1, 2 och 4-8 §§, 7 kap. 5 §, 8 kap. 2, 31, 62 och 76 §§ samt
rubrikerna till 5 och 6 kap. skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 3 S och 7 kap.
21 §, av följande lydelse.

1 kap.

1 §2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Staten lämnar studiestöd enligt Staten lämnar studiestöd enligt
denna lag i form av studiehjälp, stu- denna lag i form av studiehjälp, studiemedel,
timstudiestöd, dagstu- diemedel, korttidsstudiestöd, interdiestöd
och särskilt vuxenstudie- natbidrag och särskilt vuxenstustöd.
diestöd.

3 kap.

4 §3

Studiebidrag jämte tillägg utgår endast vid heltidsstudier.

7

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 670 och högst 1330 kronor i
månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

Närmare föreskrifter om omfattningen
av de studier som kan ge
rätt till studiebidrag jämte tillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

§4

Inackorderingstillägg utgår med
lägst 770 och högst 1550 kronor i
månaden till studerande som behöver
inackordering. Närmare föreskrifter
om inackorderingstillägg
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen utser.

1 Lagen omtryckt 1981:579.
Senaste lydelse av

6 kap.9 § 1985: 258
6 kap. 10 § 1985:258
6 kap. II § 1986:230.

2 Senaste lydelse 1986:230.

1 Senaste lydelse 1986: 230.

4 Senaste lydelse 1986: 230.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

41

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

fosterbarn gäller vad som sägs om
föräldrar i stället fosterföräldrarna.

4 kap.

5 §

Studerande har rätt till studiemedel såväl vid heltidsstudier som deltidsstudier.
Till deltidsstuderande utgår dock studiemedel endast om han
bedriver studierna på minst halvtid.

Närmare föreskrifter om omfattningen
av de studier som kan ge
rätt till studiemedel meddelas av
regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

6 §5

Till studerande, som avses i 1 § och som ej tidigare varit inskriven vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §,
utgår studiemedel utan föregående prövning av hans lämplighet för studierna.

Till annan studerande som avses i 1 § utgår studiemedel endast om det
med hänsyn till de resultat som han har uppnått måste anses sannolikt, att
han kommer att slutföra studierna inom normal tid. Vid denna bedömning
skall hänsyn tas till förhållanden av personlig natur som kan antas ha
inverkat på studieresultaten.

Närmare föreskrifter för tillämpningen
av andra stycket meddelas
av regeringen eller den mydighet
som regeringen bestämmer.

7 §

Till studerande, som avses i 2 § och som ej tidigare varit inskriven vid
läroanstalt eller utbildningslinje som omfattas av förordnande enligt 1 §
eller 3 kap. 1 §, utgår studiemedel utan föregående prövning av hans
lämplighet för studierna.

Inom ramen för sådan utbildningslinje vid gymnasieskolan som omfattas
av förordnande enligt 3 kap. 1 § utgår studiemedel alltid utan prövning som
avses i första stycket.

Till annan studerande som avses i 2 § utgår studiemedel endast om han
bedrivit sina tidigare studier i normal takt. Vid denna bedömning skall
skälig hänsyn tagas till förhållanden av personlig natur som kan antagas ha
inverkat på studieresultaten.

Nuvarande lydelse

27

Vad i detta kapitel föreskrivs om
föräldrar avser dels fader och moder
som har vårdnaden eller, i fråga
om studerande som fyllt 18 år, senast
haft vårdnaden om den studerande,
dels fader eller moder som
stadigvarande sammanbor med sådan
vårdnadshavare. I fråga om

Föreslagen lydelse
§

Vad i detta kapitel föreskrivs om
föräldrar avser dels fader och moder
som har vårdnaden eller, i fråga
om studerande som fyllt 18 år, senast
haft vårdnaden om den studerande,
dels fader eller moder som
stadigvarande sammanbor med sådan
vårdnadshavare.

5 Senaste lydelse 1984:313.

42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

SfU 1986/87:11

21

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag,
förlängt barnbidrag, handikappersättning
och annat studiestöd
enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas inte som inkomst.

Närmare föreskrifter för tillämpningen
av tredje stycket meddelas
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

§6

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Statligt eller statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag,
förlängt barnbidrag, handikappersättning
och annat studiestöd
enligt denna lag än korttidsstudiestöd
och vuxenstudiebidrag räknas
inte som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

25 §

Studerande, som till följd av bestämmelserna i 16, 17, 19 och 21 §§ eller
bestämmelse som avses i 22 § ej är berättigad till studiemedel, kan dock få
återbetalningspliktiga studiemedel om synnerliga skäl föreligger.

Om synnerliga skäl föreligger, får studiemedel utgå med högre belopp än
som följer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i
22 §. Det överskjutande beloppet utgår i form av återbetalningspliktiga
studiemedel.

Närmare föreskrifter för tillämpningen
av första och andra styckena
meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

Timstudiestöd

Timstudiestöd kan utgå till studerande
som deltager i utbildning av
det slag som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Timstudiestöd kan utgå till studerande
som är arbetstagare.

Korttidsstudiestöd

Korttidsstudiestöd kan utgå till
studerande som deltar i utbildning
av det slag som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regeringen
utser.

Korttidsstudiestöd kan utgå till
studerande som är arbetstagare.

5 kap.
1 §

Bilaga 1

Senaste lydelse 1986:230.

43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Timstudiestöd utgår för Korttidsstudiestöd utgår för varje

timme

1. studietimme under vilken den 1. under vilken den studerande

studerande är närvarande och på deltar i utbildning och på grund

grund därav förlorar arbetsinkomst därav förlorar arbetsinkomst,

för en timme,

2. timme för vilken den studeran- 2. under vilken den studerande

de förlorar sin arbetsinkomst på förlorar arbetsinkomst på grund av

grund av resor till eller från den resor till eller från den plats där ut plats

där utbildningen äger rum. bildningen äger rum.

Till samma studerande får tim- Till samma studerande får kortstudiestöd
under ett budgetår utgå tidsstudiestöd utgå högst åtta tim för

högst 70 studietimmar enligt mar under en dag och högst 240

första stycket I och för högst 20 timmar under ett budgetår.

timmar enligt första stycket 2. Timstudiestöd
enligt första stycket 2 utgår
dock för högst två timmar för
varje studietillfälle.

Studietimme omfattar det antal Vid heltidsstudier under en sam minuter

som bestämmes av rege- manhängande tidsperiod får kortringen
eller myndighet som rege- tidsstudiestöd utgå för studier un ringen

utser. der högst tio dagar. Vid deltidsstu dier

får korttidsstudiestöd utgå för
studier som omfattar högst åtta
timmar under en vecka.

4 §7

Timstudiestöd beviljas efter an- Korttidsstudiestöd beviljas efter

sökan. ansökan.

Ansökan göres av arbetstagaren Ansökan görs av arbetstagaren

eller av facklig organisation för för- eller av facklig organisation för fördelning
mellan arbetstagare som delning mellan arbetstagare som

kan komma i fråga till timstudie- kan komma i fråga för sådant stöd.

stöd.

Ansökan ges in inom den tid och i Ansökan ges in inom den tid och i

den ordning som bestämmes av re- den ordning som bestäms av rege geringen

eller myndighet som rege- ringen eller den myndighet som re ringen

utser. Om särskilda skäl fö- geringen utser. Om det finns sär religger,

får ansökan prövas även skilda skäl får ansökan prövas även

om den kommit in för sent. om den kommit in för sent.

5 §s

Timstudiestöd utgör 42 kronor Korttidsstudiestöd utgör 44 kro för

studietimme enligt 3 § första nor för varje timme,

stycket I och för timme enligt J §
första stycket 2.

7 Senaste lydelse 1983:272.

8 Senaste lydelse 1986:230.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

44

Nuvarande lydelse

6

Timstudiestöd för deltagande i
utbildning som avses i 1 § utgår ej
till studerande som uppbär annat
studiestöd enligt denna lag för den
tidsperiod som utbildningen pågår.
Att den studerande uppbär dagstudiestöd
enligt 6 kap. utgör dock ej
hinder för timstudiestöd.

7 §

Timstudiestöd inom ett län får
utgå till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
huvudsakligen inom länet och
för vilken facklig organisation har
ansökt om timstudiestöd,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utfört sitt arbete
inom huvudsakligen ett län men för
vilken facklig organisation, som har
sin postadress i länet, har ansökt
om timstudiestöd,

3. arbetstagare som själv har ansökt
om timstudiestöd och som är
bosatt i länet, när han ger in ansökan
om sådant stöd.

8

Vid beviljande av timstudiestöd
ges företräde åt studerande med
särskilt svåra arbetsförhållanden.
Därefter ges företräde åt studerande
med kort tidigare utbildning
framför studerande med längre utbildning.

Kan de studerande inte skiljas åt
enligt första stycket skall timstudiestöd
beviljas den som med hänsyn
till familjesituation, ekonomiska
förhållanden och andra omständigheter
av vikt bedöms bäst behöva
timstudiestöd.

Föreslagen lydelse

Korttidsstudiestöd för deltagande
i utbildning som avses i 1 § utgår
ej till studerande som uppbär studiehjälp,
studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd
eller utbildningsbidrag
för den tidsperiod som utbildningen
pågår.

10

Korttidsstudiestöd inom ett län
får utgå till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
huvudsakligen inom länet och
för vilken facklig organisation har
ansökt om sådant stöd,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utfört sitt arbete
inom huvudsakligen ett län men för
vilken facklig organisation, som har
sin postadress i länet, har ansökt
om sådant stöd,

3. arbetstagare som själv har ansökt
om sådant stöd och som är
bosatt i länet, när han ger in ansökningen.

i"

Vid beviljande av korttidsstudiestöd
skall hänsyn tas till den studerandes
behov av utbildning och
stöd.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

9 Senaste lydelse 1983:272.

10 Senaste lydelse 1985:258.
" Senaste lydelse 1984: 122.

45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

Dagstudiestöd Internatbidrag

1 §

Dagstudiestöd kan utgå till stu- Internatbidrag kan utgå till studerande
som vid folkhögskola del- derande som vid folkhögskola deltager
i kurs av det slag som bestäm- tar i kurs av det slag som bestäms

mes av regeringen eller myndighet av regeringen eller den myndighet

som regeringen utser. som regeringen utser.

2 §12

Dagstudiestöd utgår i form av in- Internatbidrag utgår inte till stukomstbidrag
och internatbidrag. derande som uppenbart inte är i

ekonomiskt behov av stödet.

Dagstudiestöd utgår inte till studerande
som uppenbart inte är i
ekonomiskt behov av stödet.

Inkomstbidrag kan endast utgå
till studerande som är arbetstagare
eller till studerande som, utan att
vara arbetstagare, uppbär ersättning
från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd.

3§

Internatbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltar i kurs och på grund därav
har sådana särskilda kostnader för
resa, kost elter logi i samband med
kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
kursen äger rum och på grund därav
har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi som är av
betydelse.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå internatbidrag
för högst tio dygn enligt första
stycket I och för högst två dygn
enligt första stycket 2.

Närmare föreskrifter om ersättning
för kostnader som avses i första
stycket meddelas av regeringen
eller den myndighet som regeringen
bestämmer.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

12 Senaste lydelse 1982:266.

46

Nuvarande lydelse

4 §

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där en
kurs äger rum och på grund därav
förlorar sin arbetsinkomst för detta
dygn,

2. för vilket den studerande eljest
förlorar sin arbetsinkomst på grund
av att han deltar i en kurs.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå inomstbidrag för
högst två dygn enligt första stycket
I och för högst tio dygn enligt första
stycket 2.

Med arbetsinkomst enligt första
stycket jämställs ersättning från arbetslöshetskassa
och kontant arbetsmarknadsstöd.

Internatbidrag utgår för varje
dygn

1. under vilket den studerande
deltager i kurs och pä grund därav
har sådana särskilda kostnader för
resa, kost eller logi i samband med
kursen som är av betydelse,

2. under vilket den studerande
reser till eller från den plats där
kursen äger rum och på grund därav
har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi som är av
betydelse.

Till samma studerande får under
ett budgetår utgå internatbidrag
för högst tio dygn enligt första
stycket I och för högst två dygn
enligt första stycket 2.

Föreslagen lydelse

13

Internatbidrag beviljas efter ansökan.

Ansökan görs av den studerande
eller av facklig organisation för fördelning
mellan arbetstagare som
kan komma i fråga för internatbidrag.

Ansökan ges in inom den tid och i
den ordning som bestäms av regeringen
eller den myndighet som regeringen
utser. Om det finns särskilda
skäl får ansökan prövas även
om den kommit in för sent.

§

Internatbidrag utgör 220 kronor
för varje dygn.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

13 Senaste lydelse 1984: 122.

47

Nuvarande lydelse

6

Dagstudiestöd beviljas efter ansökan.

Ansökan göres av den studerande
eller av facklig organisation för
fördelning mellan arbetstagare
som kan komma i fråga till dagstudiestöd.

Ansökan ges in inom den tid och i
den ordning som bestämmes av regering
eller myndighet som regeringen
utser. Om särskilda skäl föreligger,
får ansökan prövas även
om den kommit inför sent.

7

Inkomstbidrag utgör 252 kronor
för varje dygn.

Internatbidrag utgör 210 kronor
för varje dygn.

8

Dagstudiestöd för deltagande i
kurs som avses i I § utgår ej till
studerande som uppbär annat studiestöd
enligt denna lag för den
tidsperiod som infaller från kursens
början till dess slut. Att den studerande
uppbär timstudiestöd enligt 5
kap. utgör dock ej hinder för dagstudiestöd.

Dagstudiestöd för deltagande i
kurs som avses i I $ utgår ej heller

Föreslagen lydelse

§14

Internatbidrag inom ett län får
utgå till

1. arbetstagare som utför sitt arbete
huvudsakligen inom länet och
för vilken en facklig organisation
ansökt om sådant bidrag,

2. arbetstagare som på grund av
resor i sin anställning eller annan
omständighet ej utför sitt arbete
inom huvudsakligen ett lån men för
vilken en facklig organisation, som
har sin postadress i länet, har ansökt
om sådant bidrag,

3. studerande som själv har ansökt
om sådant bidrag och som är
bosatt i länet, när han ger in ansökningen.

Vuxenutbildningsnämnden får
bestämma att viss del av det belopp
som står till förfogande för korttidsstudiestöd
och internatbidrag
skall utgå i form av internatbidrag
och förbehållas studerande som
inte är arbetstagare.

§15

Vid beviljande av internatbidrag
skall hänsyn tas till den studerandes
behov av utbildning och stöd.

Har en facklig organisation ansökt
om internatbidrag för fördelning
mellan vissa arbetstagare gäller
följande särskilda bestämmelser.

1. Bidraget skall utgå till den
fackliga organisationen i stället för
till den studerande.

2. Bidraget skall motsvara den
Jäktiska kostnaden för resor, kost
och logi för den studerande.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

14 Senaste lydelse 1983:272.

15 Senaste lydelse 1986:230.

16 Senaste lydelse 1983:272.

48

Nuvarande lydelse

till studerande sorn uppbär utbildningsbidrag
för den tidsperiod sorn
infaller från kursens början till dess
slut.

Bekostas den studerandes uppehälle
helt eller till väsentlig del av
staten eller kommun utgår ej dagstudiestöd
till honom, om ej annat
följer av bestämmelse som regeringen
meddelar.

7 kap.

!v§17

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå såväl vid heltidsstudier om minst 15
dagar under ett kalenderhalvår som vid deltidsstudier om minst 30 dagar
under ett kalenderhalvår. Till deltidsstuderande kan dock särskilt vuxenstudiestöd
utgå endast om han bedriver studierna på minst halvtid.

Särskilt vuxenstudiestöd får utgå för kalenderhalvår som infaller senast
under det år då den studerande fyller 50 år. Särskilt vuxenstudiestöd får
även utgå för senare kalenderhalvår, om särskilda skäl föreligger.

1 fråga om särskilt vuxenstudiestöd tillämpas 4 kap. 6-8 §§ på motsvarande
sätt.

Närmare föreskrifter om omfattningen
av de studier som kan ge
rätt till särskilt vuxenstudiestöd
meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.

21 §

För studerande som enligt kollektivavtal
eller annat skriftligt avtal
uppbär lön under utbildningstiden
kan vuxenstudiebidraget minskas.
Detsamma gäller i fråga om
andra motsvarande ersättningar.
Närmare föreskrifter om minskning
av vuxenstudiebidraget meddelas
av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer.

Föreslagen lydelse

3. För varje kurs får bidragen
dock aldrig beräknas till högre belopp
än som motsvarar 220 kronor i
genomsnitt för varje dygn och varje
studerande som har rätt till bidraget.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

17 Senaste lydelse 1986:230.

4 Riksdagen 1986/87.11 sami. Nr 11

49

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

2 §

Återbetalningen skall börja under
det tredje året efter det för vilket
den återbetalningsskyldige senast
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
enligt 3 kap. eller studiestöd
enligt 4 eller 7 kap.

Det år då återbetalningen skall börja benämnes första avgiftsåret.

Återbetalningen skall börja under
det tredje året efter det för vilket
den återbetalningsskyldige senast
uppburit studiestöd enligt 3, 4 eller
7 kap.

31 §'

Är den återbetalningsskyldige gift,
del av makens inkomst, nämligen

1. om inkomsten uppgår till högst
20000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger
20000 kronor, 40 procent ökat med
en procentenhet för varje helt tusental
kronor i inkomst över 20000
kronor, dock högst 65 procent.

inräknas i avgiftsunderlaget följande

1. om inkomsten uppgår till högst
60000 kronor, 40 procent,

2. om inkomsten överstiger
60000 kronor, 40 procent ökat med
en procentenhet för varje helt tusental
kronor i inkomst över 60000
kronor, dock högst 65 procent.

62 §

1. överstiger 200 kronor med en
fjärdedel senast vid vart och ett av
fyra betalningstillfällen.

Preliminär avgift skall erläggas under avgiftsåret och om avgiften

1. överstiger 200 kronor med en
tredjedel senast vid vart och ett av
tre betalningstillfällen,

2. överstiger 100 men icke 200 kronor med hälften senast vid vartdera av
två betalningstillfällen,

3. uppgår till högst 100 kronor i sin helhet senast vid ett betalningstillfälle.

Kvarstående avgift skall erläggas under andra året efter avgiftsåret och
med hälften senast vid vartdera av två betalningstillfällen.

Skall preliminär eller kvarstående
avgift enligt första eller
andra stycket fördelas på två eller
tre betalningstillfällen, avrundas
det belopp som skall erläggas vid
annat tillfälle än det sista uppåt till
helt krontal. Öresbelopp varmed
avrundning skett, skall avräknas
vid det sista betalningstillfället.

Skall preliminär eller kvarstående
avgift enligt första eller
andra stycket fördelas på två eller
flera betalningstillfällen, avrundas
det belopp som skall erläggas vid
annat tillfälle än det sista uppåt till
helt krontal. Öresbelopp varmed
avrundning skett, skall avräknas
vid det sista betalningstillfället.

Centrala studiestödsnämnden bestämmer tidpunkten för varje betalningstillfälle.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

18 Senaste lydelse 1982: 266.

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

76 S'

Häftar den. som är berättigad att
återfå avgift enligt 74 eller 75 S, för
preliminär avgift, kvarstående avgift.
extra avgift, tilläggsavgift, aviseringsavgift
eller påminnelseavgift
som förfallit till betalning, har han
rätt att utfå endast vad som överstiger
det obetalda beloppet.

Häftar den, som är berättigad att
återfå avgift enligt 74 eller 75 S. för
preliminär avgift, kvarstående avgift,
extra avgift, tilläggsavgift, aviseringsavgift.
påminnelseavgift eller
återkrav enligt 9 kap. 2 § som
förfallit till betalning, har han rätt
att utfå endast vad som överstiger
det obetalda beloppet.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 8 kap. 2, 31, 62 och 76 SS den I
januari 1988. samt i övrigt den I juli 1987.

Bestämmelsen i 8 kap. 31 S i sin nya lydelse tillämpas första gången vid
bestämmande av slutlig avgift för avgiftsåret 1988.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

19 Senaste lydelse 1982: 266.

51

Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 §'

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 §
lagen (1962: 381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning
utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och
5 §§ samma lag, i den mån frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd
sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder,
180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4
kap. 10 och 11 §§ samma lag,

3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren
är berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180
dagar.

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till semesterlön,
om arbetstagaren erhåller
rimstudiestöd, inkomstbidrag
eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller om
utbildningen till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig verksamhet
sammanhängande frågor, i den
mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till semesterlön.
om arbetstagaren erhåller
korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen
(1973: 349) eller om utbildningen
till väsentlig del avser fackliga
eller med facklig verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån
frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar.

5. ledighet på grund av sådan i 27 § värnpliktslagen (1941:967) eller med
stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning
och ej heller direkt ansluter sig till grundutbildning, eller
ledighet på grund av motsvarande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,

6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det kalenderår då han har
fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret på annan tid än då
civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten,
i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60
dagar, eller

7. ledighet enligt lagen (1986: 163) om rätt till ledighet för grundläggande
svenskundervisning för invandrare.

1 Senaste lydelse 1986: 164.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

52

Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90
dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har
arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet
frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter
infallande dag av frånvaroperioden icke rätt till semesterlön.

I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under
perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

53

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 9 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Före slaf; en lydelse

4 kap.

9 §

Vuxenutbildningsavgifter förs till
staten och används för finansiering
av limstudiestöd, dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd enligt
studiestödslagen (1973:349) samt
vuxenutbildning enligt bestämmelser
som regeringen meddelar.

Vuxenutbildningsavgifter förs till
staten och används för finansiering
av korttidsstudiestöd, internatbidrag
och särskilt vuxenstudiestöd
enligt studiestödslagen (1973:349)
samt vuxenutbildning enligt bestämmelser
som regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

54

Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 37 § 1 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall
ha följande lydelse.

37 §

Nuvarande lydelse
1 morn.2 Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och registrering
av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall
varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det
föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse

avse

3 f. Vuxenutbildningsnämnd.

Den som åtnjutit timstudiestöd,
inkomstbidrag
eller vuxenstudiebidrag
enligt studiestödslagen
(1973:
349).

Den som uppburit timersättning
vid grundutbildning
för vuxna
(grundvux) och vid
grundläggande
svenskundervisning
för invandrare.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

1 Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1986: 1387.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

55

Föreslagen lydelse

SfU 1986/87:11

I mom. Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhetstaxering och
registrering av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall Vad uppgiften skall

avse avse

3 f. Vuxenutbildningsnämnd.

Den som åtnjutit korttidsstudiestöd
eller
vuxenstudiebidrag enligt
studiestödslagen
(1973:349).

Den som uppburit timersättning
vid grundutbildning
för vuxna
(grundvux) och vid
grundläggande
svenskundervisning
för invandrare.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Utgivet belopp som
uppgår till sammanlagt
minst 100 kronor för
hela året.

Denna lag träder i kraft den I juli 1987 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock gälla vid nämnda taxering
i fråga om utbetalda ersättningar som avser tid före ikraftträdandet.

Bilaga 1

56

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 32 §

12.' Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och
för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår
till 6000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956: 293) om
ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes
än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Timstudieslöd, inkomstbidrag Korttidsstudiestöd och vuxenstu och

vuxenstudiebidrag enligt stu- diebidrag enligt studiestödslagen

diestödslagen (1973:349), utbild- (1973:349), utbildningsbidrag för

ningsbidrag för doktorander, timer- doktorander, timersättning vid

sättning vid grundutbildning för grundutbildning för vuxna (grundvuxna
(grundvux) och timersätt- vux) och timersättning vid grundning
vid grundläggande svenskun- läggande svenskundervisning för

dervisning för invandrare räknas invandrare räknas som skattepliktig

som skattepliktig intäkt av tjänst. intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd,
statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar
egen rörelse, ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983: 1070) om arbete i
ungdomslag hos offentlig arbetsgivare samt stöd enligt 6 § förordningen
(1983: 1079) om statsbidrag till verksamheten med ungdomslag, m. m. räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången vid
1988 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock gälla vid nämnda taxering
i fråga om utbetalda ersättningar som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1986: 161.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

57

Förslag till

Lag om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
studiemedel m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Vid bestämmande av studiemedel enligt 4 kap. och barntillägg enligt 7
kap. studiestödslagen (1973:349) skall det basbelopp som har fastställts
enligt 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring ökas med ett
tilläggsbelopp om 400 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången i fråga
om studiemedel och barntillägg som beräknas för andra kalenderhalvåret
1987 med ledning av basbeloppet för samma år.

SfU 1986/87:11

Bilaga 1

58

Förslag till

SfU 1986/87:11

Bilaga 2

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring1
skall ha följande lydelse.

Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner,
i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en
och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1000
kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen
av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av
ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet.
Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i
stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för
merkostnader,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering i form av dagpenning,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag g) korttidsstudiestöd och vuxen och

vuxenstudiebidrag enligt stu- studiebidrag enligt studiestödslagen
diestödslagen (1973: 349), (1973: 349),

h) delpension enligt lagarna (1975: 380) och (1979: 84) om delpensionsförsäkring,

i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning,
frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning
eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk
tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,

j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vid
grundläggande svenskundervisning för invandrare,

1) livränta enligt 4 kap. lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

2 §2

' Lagen omtryckt 1982: 120.
2 Senaste lydelse 1986: 1138.

59

Föreslagen lydelse

m) från Sveriges författarfond
och konstnärsnämnden utgående
bidrag som ej är att hänföra till inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
3 §, i den mån regeringen så
förordnar,

n) statsbidrag till arbetslösa som
tillskott till deras försörjning när de
startar egen rörelse.

I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första
stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2 §
andra stycket.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt
handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska
medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk
person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande
över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande
makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk
medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk
medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses såsom arbetsgivare.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 11 kap. 2 § första stycket n) den 1
januari 1988, och i övrigt den 1 juli 1987.

2. Bestämmelserna i 11 kap. 2 § första stycket n) tillämpas första gången
när pensionsgrundande inkomst bestäms för år 1988.

Nuvarande lydelse

m) från Sveriges författarfond
och konstnärsnämnden utgående
bidrag som ej är att hänföra till inkomst
av annat förvärvsarbete enligt
3 §, i den mån regeringen så
förordnar.

SfU 1986/87:11

Bilaga 2

60

Innehållsförteckning SfU 1986/87:11

Propositionen 1

Motioner 2

Utskottet 7

E 1. Centrala studiestödsnämnden 7

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd 7

E 3. Studiehjälpm. m 8

E 4. Studiemedel 10

E 5. Vuxenstudiestöd m. m 17

E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar 23

E 7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
24

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål 24

Lagförslagen 25

Hemställan 25

Reservationer 30

1. Studiehjälp utomlands (m) 30

2. Medelsanvisning till Studiehjälp m. m. (m, fp, c, vpk) 30

3. Äktamakeprövning(s) 30

4. Tidpunkt för återbetalning av studiemedel (fp) 31

5. Tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel (m,

fp, c, vpk) 31

6. Höjning av studiemedlens totalbelopp och bidragsdel (vpk) .... 32

7. Ändrade fribelopp (m) 32

8. Studiemedel utomlands (m, fp) 32

9. Lättnader i återbetalningsreglerna (c) 33

10. Lättnader i återbetalningsreglerna (vpk) 34

11. Medelsanvisning till studiemedel m. m. (m, c, vpk) 34

12. Medelsanvisning till studiemedel m. m. (fp) 34

13. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (m) 35

14. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (fp) 36

15. Vidgade direktiv till studiemedelskommittén (c) 36

16. Medelsanvisningen till vuxenstudiestöd m. m. (m) 37

17. Höjd vuxenutbildningsavgift (vpk) 37

18. Differentierat vuxenstudiestöd m. m. (c, vpk) 38

19. Differentierat vuxenstudiestöd m. m. (fp) 38

20. Kollektiv ansökan av internatbidrag (fp, c) 39

21. Översyn av vuxenstudiestöd (m) 39

22. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar (m) 40

Särskilt yttrande 40

Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (m) 40

Bilaga 1 Lagförslag från utbildningsdepartementet
Bilaga 2 Lagförslag från arbetsmarknadsdepartementet

41

59

61