Näringsutskottets betänkande
1986/87:43

om gruvdriften i Dannemora, Grängesberg och
Stekenjokk

Ärendet

I detta betänkande behandlas - helt eller delvis - fyra motioner som gäller
gruvorna i Dannemora, Grängesberg och Stekenjokk där gruvdriften
planeras bli nedlagd. Tre av motionerna har väckts med anledning av
proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet. Den fjärde
motionen är från allmänna motionstiden.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreteraren i
industridepartementet Olof Rydh.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker tre motioner om fortsatt gruvdrift i Dannemora och
Grängesberg. Det görs med hänvisning till de initiativ som regeringen har
tagit beträffande näringslivets utveckling och sysselsättningen i de regioner
som berörs om driften läggs ner. I en reservation (c) krävs att konsekvenserna
av en nedläggning skall utredas innan en sådan får verkställas. I en annan
(vpk) begärs att driften skall tryggas under en längre period än de fem år
regeringen har ställt i utsikt.

Utskottet avstyrker också en motion om ett åtgärdsprogram för fortsatt
gruvbrytning och prospektering i Stekenjokkområdet. Härvid utgår utskottet
från att regeringen fortsätter sina ansträngningar att skapa nya arbetstillfällen
i Vilhelmina kommun, vilken närmast berörs av en nedläggning av
gruvdriften. Utskottet räknar också med att regeringen undersöker om något
gruvföretag kan överta driften efter Boliden Mineral AB. Motionen får stöd i
en reservation (vpk). I en annan reservation (m, fp, c) avstyrks den med en
annan motivering än utskottets.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986/87:74 och
behandlas här är följande:

1986/87:N142 av Karl Boo (c) och Birgitta Hambraeus (c), vari hemställs att
riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en utredning av de samhällsekonomiska
1 Riksdagen 1986/87. 17sami. Nr43

Rättelse: S. 14 rad 5 nerifrån Står: (m. fp, c) Rättat till: (vpk)

1986/87:43

konsekvenserna vid en fortsatt gruvdrift [i Dannemora och Grängesberg] i
enlighet med vad som framförts i motionen,

2. anslår 100 milj. kr. för att genomföra ett åtgärdsprogram för utveckling
av gruvorterna i enlighet med vad som anges i motionen.

1986/87:N146 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (3) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av att trygga driften i Grängesbergs- och Dannemoragruvorna.

1986/87:N148 av Karl Boo m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om en
samhällsekonomisk och regionalpolitisk utredning om gruvdriften i Bergslagen.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är:

1986/87:N365 av John Andersson (vpk) och Paul Lestander (vpk), vari
hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för fortsatt gruvbrytning i
Stekenjokkområdet,

2. hos regeringen begär åtgärder för prospektering av nya malmfyndigheter
i Stekenjokkområdet i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motivering

De statligt ägda Dannemora- och Grängesbergsgruvorna riskerar att läggas
ned på grund av en tryckt världsmarknad i nuläget, anförs det i motion
1986/87:N146 (s). Motionen går ut på att åtgärder skall vidtas för att trygga
driften i dessa gruvor.

Den strukturplan som har utarbetats av SSAB Svenskt Stål AB innebär
bl. a. att driften vid gruvorna i Dannemora och Grängesberg skall upphöra,
heter det i motion 1986/87:N142 (c). En snabb nedläggning skulle drabba
dessa samhällen mycket hårt och innebära ett kraftigt slöseri med resurser.
Det bör, anför motionärerna, inte ställas högre krav på ekonomisk avkastning
från en gruva än vad som är normalt för branschen. Det är en styrka för
vår stålindustri att ha kontroll över råvarutillgången.

Det erinras om att olika förslag att driva gruvorna vidare har presenterats.
Särskilt intressant finner motionärerna möjligheten att tillverka miljövänliga
gödningsmedel, termiska fosfater, som biprodukt vid malmbrytningen.
Innan så drastiska förändringar som nedläggning av gruvdriften i Dannemora
och Grängesberg inleds måste, hävdar de, en samhällsekonomisk totalbedömning
genomföras som innefattar såväl sysselsättnings- och regionalpolitiska
konsekvenser som miljömässiga.

Också i motion 1986/87:N148 (c) anförs att gruvdriften i Dannemora och
Grängesberg inte bör läggas ned innan en samhällsekonomisk utredning
innefattande både sysselsättnings- och regionalpolitiska konsekvenser har
genomförts. Förverkligas den nu aviserade avvecklingen kommer möjligheterna
att utveckla och använda ny teknik inom näringslivet i Bergslagen
ytterligare att minska. En nedläggning av gruvdriften innebär, heter det
vidare, att en viktig del av infrastrukturen tas bort med ökad arbetslöshet i en

NU 1986/87:43

mängd andra näringsgrenar som följd. Motionärerna kräver att regeringen
tillsätter den av dem förordade utredningen innan någon förändring av
gruvdriftens omfattning görs i Bergslagen.

En avveckling av gruvverksamheten i Stekenjokkområdet skulle innebära
enorma problem i Vilhelmina kommun, sägs det i motion 1986/87:N365
(vpk). Det är ett välmotiverat krav från länsmyndigheterna och kommunen
liksom från gruvarbetarhåll att ordentliga undersökningar görs innan gruvan
läggs ned.

Samtidigt som eventuella åtgärder måste vidtas för att förlänga gruvdriften
vid Stekenjokkgruvan, måste det också göras undersökningar och utvärderingar
av om brytning och förädling av andra metaller är möjlig.

Den svenska gruvnäringen bör breddas till att i större omfattning än nu
omfatta legeringsmetaller och industrimineral, fortsätter motionärerna. De
begär med hänvisning till bl. a. beredskapsskäl ett brett upplagt åtgärdsprogram
som innebär att fyndigheterna av sådana mineral blir undersökta och
utvärderade.

I Västerbottens läns fjälltrakter finns stora tillgångar av s. k. peridotiter,
en bergart som bl. a. innehåller magnesium, krom, nickel, kobolt och
platinametaller, anförs det vidare. Västerbotten är också det län som har
landets största nu kända tillgångar av nickel. Erforderliga undersökningar
bör enligt motionärerna göras för att möjligheten till utvinning skall
klarläggas. Resultatet av dessa undersökningar samt de bedömningar som
därvid görs bör redovisas för riksdagen och regeringen för ställningstagande.
Undersökningarna skall också omfatta miljöaspekterna.

Uppgifter i anslutning till motionerna
SSAB Svenskt Stål AB:s gruvdivision

Verksamheten år 1986 m. m.

SSAB-koncernens försäljningsintäkter uppgick år 1986 till ca 13 miljarder
kronor. Rörelseresultatet efter finansnetto var 245 milj. kr. Antalet anställda
år 1986 var drygt 15 000. Koncernen är indelad i divisioner.

Gruvdivisionen bryter och anrikar järnmalm i Dannemora och Grängesberg.
Produktprogrammet består främst av granulerad och icke granulerad
slig samt styckemalm, vilket allt används som råvaror vid järnframställning.
Även produkter för andra ändamål framställs, bl. a. koltvättslig, som är
råvara för keramiska produkter och ballastmaterial. Apatit är en viktig
biprodukt som utvinns vid anrikningen. Apatit innehåller fosfor och används
som råvara för att framställa konstgödsel.

Under år 1986 har produktionskapaciteten i gruvdivisionen utnyttjats till
fullo. Ett haveri i Grängesbergsanläggningen innebar dock ett betydande
produktionsbortfall.

Årets leveranser uppgick totalt till 2 501 000 ton. Härav levererades ca
46 % till SSAB:s division Metallurgi i Oxelösund, medan resten exporterades.
Divisionens totala rörelseintäkter, dvs. för såväl interna leveranser som
leveranser utanför koncernen, uppgick år 1986 til 396 milj. kr. Resultatet
efter finansiella intäkter och kostnader blev -23 milj. kr.

NU 1986/87:43

Priserna på järnmalm i svenska kronor har sjunkit kraftigt under år 1986
beroende på dels sänkta malmpriser i dollar räknat, dels lägre dollarkurs.
Den lägre dollarkursen har endast i mindre omfattning påverkat divisionens
resultat eftersom dollarintäkterna har varit terminssäkrade. Om intäkterna
inte hade varit terminssäkrade hade divisionens intäkter och resultat
försämrats med 53 milj. kr.

Resultatet försämrades kraftigt under året. Orsakerna var främst produktionsstörningar
och lägre malmpriser.

Investeringarna uppgick till 26 milj. kr. och avsåg huvudsakligen maskiner
för användning under jord.

Av följande sammanställning framgår gruvdivisionens intäkter och resultat
m. m. åren 1985 och 1986.

Division Gruvor

	1985	1986
Intäkter (milj. kr.)	577	396
Resultat (milj. kr.)	12	-23
Avkastning (%)	11	-13
Anställda	845	834

Källa: SSAB:s årsredovisning 1986

- Intäkterna avser såväl interna som externa leveranser.

- Resultatet är efter finansiella intäkter och kostnader.

- Avkastningen är beräknad på arbetande tillgångar före skatt.

- Uppgifterna om antalet anställda gäller medelantal resp. år.

Antalet faktiskt anställda i gruvdivisionen våren 1987 var ca 890, varav ca 170
i Dannemora och ca 720 i Grängesberg.

SSAB:s handlingsplan

SSAB:s styrelse har antagit en handlingsplan som innebär en långsiktig
satsning inför 1990-talet. Bakgrunden till handlingsplanens tillkomst är bl. a.
överkapacitet i världens stålindustri och ett kraftigt prisfall på stålprodukter
under andra halvåret 1986. SSAB-koncernens resultat har successivt försämrats
sedan år 1984.

Det område inom SSAB:s produktprogram som bedöms ha den största
marknadspotentialen och där SSAB har det mest påtagliga långsiktigt
försvarbara konkurrensfördelarna är tunnplåt. Detta produktområde, med
därtill knuten metallurgi och vidareförädling i olika former, föreslås därför i
handlingsplanen bli SSAB:s s. k. kärnaffär.

Inom kärnaffären förfogar SSAB över enheter som är konkurrenskraftiga i
ett europeiskt perspektiv. Avsikten är att inom detta område satsa på en
utbyggnad av SSAB:s positioner på den skandinaviska marknaden med sikte
på att snabbt uppnå en marknadsdominerande och prisledande ställning.
Investeringarna kommer också att koncentreras inom detta område.

Verksamheter vid sidan av denna kärnaffär kommer att bibehållas endast
om de antingen stöder kärnaffären och därigenom bidrar till att förbättra
koncernens totala resultat eller självständigt uppfyller koncernens totala
lönsamhetskrav och är finansiellt självförsörjande.

De åtgärder som föreslås i planen innebär en minskning av antalet
anställda med ca 2 200.1 det följande lämnas några uppgifter om den åtgärd i

NU 1986/87:43

handlingsplanen som är närmast aktuell i detta betänkande, nämligen en
avveckling av gruvverksamheten i Dannemora och Grängesberg.

SSAB har anfört följande motiv för en nedläggning av gruvorna.

Världsmarknadspriset på järnmalm kommer under överskådlig framtid att
understiga SSAB:s kostnad för att i egen regi förse sina stålverk med malm.
Differensen mellan kostnad och pris uppskattas av SSAB till 100 milj. kr. per
år.

De investeringar som fordras för nya avsänkningar i Grängesberg kan inte
konkurrera med investeringsbehoven inom SSAB:s kärnaffär. Det råder
brist på investeringsmedel inom SSAB, och de medel som står till förfogande
skall satsas i verksamhet med framtida tillväxtpotential.

Fortsatt användning av malm i stället för övergång till pellets innebär
avsevärda miljöinvesteringar i Oxelösunds sinterverk. SSAB har uppgivit
dessa vara ca 60 milj. kr. samt leda till en ökad driftskostnad på 20 milj. kr.
per år.

Med dagens marknadssituation är motiven för att äga egna järnmalmsgruvor
försumbara för stålverk.

Tre investeringsprojekt har diskuterats inom gruvdivisionen. De bedöms
samtliga av SSAB-ledningen vara osäkra och investeringstunga. Termiska
fosfater är ett projekt som förädlar 100 000 ton malm till växtförädlingspreparat.
Risknivån i projektet är dock hög även om avskrivningstiden, vid ett
lyckat utfall, kan vara kort. SSAB har hittills ingen erfarenhet av denna
produkt. Vanadinprojektet är liksom projekt hårda ferriter investeringsintensivt
och ligger utanför kärnaffären för SSAB. Vanadinprojektet skulle,
om det håller tekniskt, vara mer ekonomiskt för SSAB att förlägga till
stålverken i Luleå och/eller Oxelösund än i Grängesberg. Subventioner för
investeringar skulle förbättra kalkylen för SSAB men är tvivelaktiga från
handelspolitisk synpunkt och skulle försvåra för SSAB:s export.

Handlingsplanen berörs kortfattat i årsredovisningen för år 1986. I en
reservation tar två av de ledamöter som har utsetts av de anställda avstånd
från företagets program. De hänvisar i stället till ett program som de fackliga
organisationerna från Mellansverige inom SSAB har utarbetat.

Pressmeddelande från industridepartementet

Mot bakgrund av den allmänna debatt som har förekommit i samband med
förhandlingar enligt medbestämmandelagen (1976:580) om SSAB:s handlingsplan
har industridepartementet den 3 maj 1987 utgett ett pressmeddelande
med i huvudsak följande innehåll.

Den strukturplan som SSAB:s styrelse har fattat beslut om innebär en
långsiktig satsning inför 1990-talet. Åtgärderna kommer att genomföras
under flera år från slutet av år 1988. Arbetet med att skapa ny sysselsättning
för att ersätta den som på sikt försvinner börjar omedelbart.

En särskilt central arbetsgrupp bildas i regeringskansliet med uppgift att ta
fram förslag till åtgärder som syftar till att utveckla näringslivet och
arbetsmarknaden i Västerbergslagen, Borlänge och Luleå. Samarbete
kommer att ske med berörda fackliga organisationer, länsorgan och kommuner.
Borlänge, Ludvika och Smedjebackens kommuner har redan tagit fram

NU 1986/87:43

förslag till åtgärder inom en rad områden.

Länsstyrelsen i Uppsala får i uppdrag att i samverkan med övriga regionala
organ utarbeta en plan för insatser i Östhammars kommun. Särskilda medel
ställs till länsstyrelsens förfogande för dessa insatser.

En särskilt lång avvecklingsperiod blir enligt vad som sägs i pressmeddelandet
nödvändig på gruvorterna:

Gruvan i Dannemora drivs vidare som tidigare i SSAB:s regi, då företaget
behöver malmen från gruvan till Oxelösunds järnverk. Detta är således ett
rent företagsekonomiskt motiverat beslut. Det bör enligt regeringens mening
vara möjligt för SSAB att upprätthålla driften t.o. m. år 1991.

Gruvan i Grängesberg drivs enligt nuvarande plan av SSAB t.o.m. år
1988. Därefter kommer driften att fortsätta under ytterligare tre år i ett nytt
statligt gruvbolag. Härigenom kommer båda gruvorna att få en femårig
avvecklingsperiod.

I en gemensam kommentar säger arbetsmarknadsminister Anna-Greta
Leijon och industriminister Thage Peterson bl. a. följande:

- Vi är i dag i den situationen att vi inte kan förhindra att både enskilda
människor och hela yrkesgrupper måste acceptera att lämna sina yrken. Men
med en rad olika åtgärder kan vi ge människor möjligheter till en ny start.

- För detta spelar arbetsmarknadspolitiken och regionalpolitiken en
betydelsefull roll, t. ex. när det gäller att på olika sätt förnya näringslivet och
bredda arbetsmarknaden på bruksorterna samt att genom utbildning göra
det möjligt för den enskilde att börja ett nytt yrkesliv. Vi skall sträva efter att
varje enskild individ får det stöd han eller hon behöver för att få ett nytt
arbete.

Frågesvar i riksdagen

Industriminister Thage Peterson besvarade den 7 maj 1987 en fråga
(1986/87:537) av Lars-Ove Hagberg (vpk) om ersättningsarbete åt friställda
inom SSAB.

Det förslag till strukturplan som ledningen för SSAB har utarbetat syftar,
anförde industriministern, till att få ett starkt och konkurrenskraftigt företag
inför 1990-talet. Ägarna skall inte godkänna planen. Styrelsen har ägarnas
uppdrag att sköta företaget på ett sätt som innebär att företaget kan överleva
på lång sikt.

Industriministern erinrade om att MBL-förhandlingarna angående strukturplanen
just hade avslutats utom vad gällde SSAB i Luleå. Förhandlingar
om trygghetsfrågorna hade ännu inte påbörjats. Regeringen är, framhöll
industriministern, fast besluten att göra allt för att hjälpa de människor och
regioner som kommer att drabbas av neddragningarna vid SSAB.

Ändrade ägarförhållanden i SSAB

Riksdagen har våren 1987 fattat beslut som möjliggör förändrade ägarförhållanden
i SSAB (prop. 1986/87:71, NU 1986/87:22, rskr. 1986/87:162).
Beslutet innebär dels förtida inlösen av Gränges AB:s andel på 25 % av
aktierna i SSAB, dels överlåtelse av 33,3 % av aktierna i bolaget till sex

NU 1986/87:43

institutionella placerare. Vidare bemyndigas regeringen att i framtiden
medverka till att statens ägarandel i SSAB minskas genom utgivning av
konvertibla skuldebrev eller genom nyemissioner, med den restriktionen att
fråga om minskning av ägarandelen under 51 % räknat efter aktiernas
röstvärde skall underställas riksdagen.

Stekenjokkfyndigheten

Boliden Mineral AB gjorde på uppdrag av staten åren 1962-1967 en
förberedande projektering, gruvundersökning och anrikningsteknisk undersökning
av mineralfyndigheter i Stekenjokkområdet i Västerbottens län. År
1971 tillsatte staten en utredning, Steken jokkutredningen, med uppdrag att
göra en totalbedömning av ett gruvprojekt, dvs. sett ur såväl företagsekonomisk
som samhällsekonomisk synvinkel. Följande år avlämnade utredningen
sin rapport, som visade att gruvdrift i Steken jokk enligt vissa förutsättningar
skulle bli lönsam och framför allt ge en samhällsekonomisk vinst.

År 1973 tecknades efter ett anbudsförfarande ett ramavtal om gruvdrift i
Stekenjokk. Enligt avtalet upplät staten fr. o. m. den 1 februari 19731, o. m.
den 31 december 1992 till Boliden på arrende gruvrätten i angivna utmål i
Stekenjokk. Gruvdriften förutsattes vara i gång senast den 1 juli 1979. Man
räknade i detta skede med en malmbas på 8 miljoner ton och en årsbrytning
på 400 000 ton. Investeringskostnaderna beräknades till 130 milj. kr. i 1972
års penningvärde.

I avtalet ingick att staten skulle lämna ett bidrag på 27 milj. kr.
Arrendeavgiften per ton bruten malm skulle erläggas till staten, och
arrendets storlek var knuten till metallnoteringarna.

På mindre än tre år var anläggningarna färdiga. Verket startade i januari
1976. När anläggningen hade färdigställts visade det sig att kostnaderna
uppgick till ca 170 milj. kr. Malmbrytningen sker nu underjord, men tidigare
har malm även brutits i dagbrott. Malmbasen beräknades år 1985 till ca 2,8
miljoner ton. Fyndigheterna innehåller främst zink och koppar.

När gruvdriften startade hade man som nämnts räknat med en årsproduktion
av 400 000 ton. Av lönsamhetsskäl har produktionen ökats till 600 000
ton per år. Den åtgärden har i sin tur förkortat gruvans livslängd.
Ansträngningar har gjorts för att hitta mer malm, särskilt inom ramen för det
s. k. djupundersökningsprogrammet som startade år 1983.

De statliga insatserna i Stekenjokk åren 1973-1983 har sammanlagt
uppgått till ca 114 milj. kr., varav 52 milj. kr. har avsett djupundersökningsprogrammet.
Därutöver har nämnden för statens gruvegendom (NSG) av
ordinarie anslagsmedel satsat närmare 2 milj. kr. i kompletterande undersökningar
under år 1986. Boliden beviljades vid gruvans tillkomst statliga
lånegarantier om 100 milj. kr.

Boliden har i februari 1987 underrättat länsarbetsnämnden om varsel för
de ca 170 anställda i Stekenjokk.

NSG har i april 1987 för regeringen redovisat resultaten av djupundersökningsprogrammet
i Stekenjokk. NSG och Boliden Mineral har gemensamt
konstaterat att man inte funnit några malmtillskott av betydelse för en
fortsatt lönsam drift i Stekenjokk. NSG:s styrelse har på grundval av

NU 1986/87:43

undersökningsresultaten meddelat regeringen att den vidhåller sin bedömning
i november 1986 om förutsättningarna för en fortsatt gruvbrytning i
Stekenjokk. Då hemställde NSG om att regeringen skall pröva frågan om
statlig medverkan att med regionalpolitiska och/eller arbetsmarknadspolitiska
medel säkerställa gruvdrift i Stekenjokk under år 1988.

Regeringen har gett chefen för NSG i uppdrag att förhandla med Boliden
om en förlängd avvecklingsperiod. Detta har gjorts mot bakgrund av
regeringens uppfattning att en avveckling av gruvdriften stegvis är att föredra
framför en nedläggning inom ett halvår. Boliden Mineral har dock valt att
inte gå med på en förlängd avvecklingsperiod. Regeringen har kallat
företrädare för Boliden och dess ägare till överläggningar om att gemensamt
genomföra insatser i Vilhelmina kommun. I ett pressmeddelande från
industridepartementet den 22 maj 1987 har informerats om att Boliden sagt
nej till regeringens krav om insatser från företagets sida för att hjälpa de
anställda till nya arbetstillfällen liksom till särskilda insatser för att bredda
näringslivsstrukturen i Vilhelmina kommun.

Utskottet

Inledning

Utskottet har nyligen behandlat en rad mineralpolitiska frågor (NU 1986/
87:32). Motioner om de nedläggningshotade gruvorna i Dannemora, Grängesberg
och Stekenjokk uppsköts i avvaktan på pågående förhandlingar och
överväganden i regeringen. Utskottet tar nu upp dessa motioner.

Dannemora- och Grängesbergsgruvorna

Två motioner har som direkt utgångspunkt den av SSAB Svenskt Stål AB
aviserade nedläggningen av gruvdriften i Dannemora och Grängesberg.

Genomförs den aviserade nedläggningen minskar ytterligare möjligheterna
att utveckla och använda ny teknik inom näringslivet i Bergslagen, sägs
det i motion 1986/87:N148 (c). Motionärerna kräver att regeringen tillsätter
en utredning med uppgift att göra en samhällsekonomisk och regionalpolitisk
bedömning av gruvdriften i Bergslagen. Någon förändring av gruvdriftens
omfattning skall enligt motionärerna inte få göras innan en sådan bedömning
föreligger.

I motion 1986/87:N142 (c) framförs önskemål om en utredning av de
samhällsekonomiska konsekvenserna av en fortsatt gruvdrift i Dannemora
och Grängesberg. Innan så drastiska förändringar som nedläggning av
gruvdriften inleds måste en samhällsekonomisk totalbedömning genomföras,
anför motionärerna. Därvid bör sysselsättningseffekterna, de regionalpolitiska
verkningarna och även de miljömässiga konsekvenserna bedömas.

Vidare föreslås att riksdagen skall anslå 100 milj. kr. för att ett åtgärdsprogram
för utveckling av gruvorterna skall kunna genomföras. Särskilt nämns i
motionen möjligheten att som biprodukt tillverka miljövänliga gödningsmedel,
s. k. termiska fosfater.

NU 1986/87:43

Också i motion 1986/87:N146 (s) framförs ett förslag rörande SSAB:s
gruvor. Det går ut på att riksdagen skall uttala sig om behovet av att trygga
driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna.

SSAB:s styrelse har, som framgår av den tidigare redogörelsen (s. 4)
antagit en handlingsplan som innebär en koncentration av verksamheten på
sådana affärsområden som bedöms ha de bästa konkurrensfördelarna på
lång sikt. Denna verksamhet benämns SSAB:s kärnaffär och gäller produktionsområdet
tunnplåt.

Verksamheter utanför kärnaffären skall enligt planen behållas endast om
de stöder kärnaffären eller självständigt uppfyller koncernens totala lönsamhetskrav
och är finansiellt självförsörjande. Syftet med handlingsplanen är
att den skall leda fram till att SSAB blir ett starkt och konkurrenskraftigt
företag inför 1990-talet. Enligt handlingsplanen innebär tilltänkta åtgärder
en minskning av antalet anställda med 2 200. Ett väsentligt inslag i planen är
avveckling av gruvverksamheten i Dannemora och Grängesberg. En grundläggande
orsak till dessa planer är att världsmarknadspriset på järnmalm
under en överskådlig framtid bedöms komma att understiga SSAB:s
kostnader för att i egen regi förse sina stålverk med malm. SSAB:s ledning
räknar inte med att olika investeringsprojekt som har diskuterats inom
gruvdivisionen skall kunna bli företagsekonomiskt försvarbara.

Utskottet har noterat att regeringen nu har tagit initiativ för att få fram
förslag till åtgärder som syftar till en utveckling av näringslivet och
arbetsmarknaden i Västerbergslagen, Borlänge och Luleå. Särskilda medel
kommer vidare att ställas till länsstyrelsens i Uppsala förfogande. Regeringen
har pekat på möjligheten att i SSAB:s regi fortsätta driften i Dannemora
t. o. m. år 1991. För gruvan i Grängesberg är det regeringens avsikt att verka
för att driften kan fortsätta i ett nytt statligt gruvbolag under perioden
1989-1991. De båda gruvorna får därigenom en femårig avvecklingsperiod.
Industriministern har vidare, enligt det tidigare (s. 6) återgivna frågesvaret i
riksdagen, ställt i utsikt att regeringen skall hjälpa de människor och regioner
som kommer att drabbas av neddragningarna vid SSAB.

Utskottet finner mot den här angivna bakgrunden inte skäl för riksdagen
att uttala sig för sådana utredningar om samhällsekonomiska och regionalpolitiska
konsekvenser som förespråkas i motionerna 1986/87:N142 (c) och
1986/87:N148 (c). Inte heller är utskottet berett att på basis av motion
1986/87:N142 (c) föreslå riksdagen att anslå särskilda medel till ett åtgärdsprogram.
De åtgärder som SSAB har föreslagit bygger på företagsekonomiska
grundvalar. Det är dock uppenbart att regeringen vid sina överväganden
har beaktat såväl samhällsekonomiska som regionalpolitiska aspekter. Till
de konkreta förslag som regeringen vill underställa riksdagen i detta ämne
blir det tillfälle att ta ställning senare. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande
motionsyrkanden.

Utskottet anser mot bakgrund av den nu lämnade redogörelsen att det inte
för närvarande krävs något uttalande av riksdagen om behovet av att trygga
driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna.

NU 1986/87:43

Stekenjokkgruvan

NU 1986/87:43

Stekenjokkfyndigheten ligger på kalfjället i sydvästra delen av Västerbottens
län inom Vilhelmina kommun. Malm påträffades år 1918 av Sveriges
geologiska undersökning. Gruvrättigheterna tillhör svenska staten. Boliden
Mineral AB har på basis av ett arrendeavtal bedrivit gruvdrift i Stekenjokk
sedan år 1976. Bolaget har beslutat om nedläggning av verksamheten i
Stekenjokk. Bakgrunden till gruvans tillkomst och åtgärder för att få till
stånd en fortsatt verksamhet i Stekenjokk har liksom en del andra uppgifter
om gruvan redovisats i det föregående (se s. 7 f.).

I motion 1986/87:N365 (vpk) krävs ett åtgärdsprogram för fortsatt
gruvbrytning i Stekenjokkområdet. Vidare föreslås åtgärder för prospektering
av nya malmfyndigheter i detta område. I Västerbottens fjälltrakter
finns, framhåller motionärerna, stora tillgångar på s. k. peridotiter, en
bergart som bl. a. innehåller magnesium, krom, nickel, kobolt och platinametaller.

NSG har i skrivelse till regeringen hösten 1986 hemställt om att regeringen
skall pröva frågan om statlig medverkan att med regionalpolitiska och/eller
arbetsmarknadspolitiska medel säkerställa gruvdrift i Stekenjokk under år
1988.

I april 1987 har NSG redovisat resultat av djupundersökningsprogrammet i
Stekenjokk. En rapport har utarbetats av Boliden Mineral AB och NSG.
NSG:s styrelse har informerats om rapportens innehåll och, enligt vad NSG
informerat regeringen om, beslutat att vidhålla den bedömning NSG gjorde
hösten 1986 om fortsatt gruvbrytning i Stekenjokk.

Förhandlingar mellan en av regeringen utsedd förhandlare - chefen för
NSG - och Boliden Mineral har inte lett fram till någon ändrad ståndpunkt
hos Boliden beträffande nedläggning av verksamheten i Stekenjokk. Vidare
har regeringen kallat företrädare för Boliden och dess ägare till överläggningar
om huruvida staten och Boliden gemensamt skulle genomföra insatser i
Vilhelmina kommun. Överläggningarna har emellertid inte resulterat i några
ytterligare åtaganden från Boliden.

Utskottet konstaterar att ansträngningar har gjorts och görs i syfte att
förlänga gruvdriften i Stekenjokk. Utskottet finner det anmärkningsvärt att
Boliden Mineral AB inte har velat ta ansvar för sina anställda i Stekenjokk
och för den region där bolaget bedriver verksamhet. Då alltså en uppgörelse
inte har kunnat uppnås förutsätter utskottet att regeringen fortsätter
strävandena att skapa nya arbetstillfällen och stärka näringslivet i Vilhelmina
kommun. Utskottet räknar med att regeringen också undersöker huruvida
förutsättningar föreligger för att något annat gruvföretag övertar driften.
Något uttalande av riksdagen ter sig i detta läge inte befogat. Kraven i motion
1986/87:N365 (vpk) ställer sig utskottet inte bakom. Den avstyrks följaktligen.

Hemställan

NU 1986/87:43

Utskottet hemställer

1. beträffande samhällsekonomisk utredning m. m.
att riksdagen

a) avslårmotion 1986/87:N142 yrkande 1 och motion 1986/87:N148,

b) avslår motion 1986/87:NI42 yrkande 2,

2. beträffande driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna
att riksdagen avslår motion 1986/87:N146 yrkande 3,

3. beträffande gruvdrift i Stekenjokkområdet
att riksdagen avslår motion 1986/87:N365.

Stockholm den 26 maj 1987

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m). Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Per Westerberg
(m), Bo Finnkvist (s), Gudrun Norberg (fp), Bruno Poromaa (s), Elving
Andersson (c) och John Andersson (vpk).

Reservationer

1. Samhällsekonomisk utredning m. m. (morn. 1)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med "Utskottet
finner” och slutar med "ifrågavarande motionsyrkanden" bort ha följande
lydelse:

Som anförs i motionerna 1986/87:N142 (c) och 1986/87:N148 (c) är det
nödvändigt att en grundlig samhällsekonomisk och regionalpolitisk utredning
genomförs innan något bindande beslut fattas om en nedläggning av
driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna. Även miljömässiga aspekter
bör belysas. Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att en
nedläggning innebär ett kraftigt slöseri med resurser. En viktig del av
infrastrukturen i Bergslagen försvinner liksom möjligheterna att utveckla ny
teknik. Flera intressanta investeringsprojekt har presenterats i anslutning till
verksamheten i gruvorna, bl. a. tillverkning av ett miljövänligt gödningsmedel.
Regeringen bör snarast ta de initiativsom krävs för att den här förordade
utredningen skall komma till stånd. Utskottet tillstyrker alltså ifrågavarande
motionsyrkanden. Däremot finner utskottet inte nu skäl för riksdagen att
anslå 100 milj. kr. till ett sådant åtgärdsprogram som föreslås i motion
1986/87:N142 (c). Denna del av motionen avstyrks alltså.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande samhällsekonomisk utredning m. m.
att riksdagen

a) med bifall till motion 1986/87: N142 yrkande 1 och motion
1986/87:N148 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b) (= utskottet).

2. Driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna
(mom. 2)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”och Grängesbergsgruvorna” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill dock redan nu slå fast att utgångspunkten för såväl statens
åtgärder som SSAB:s egna bör vara att driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna
skall tryggas även på längre sikt än fem år. Med anledning av
yrkandet i motion 1986/87:N146 (s) föreslår utskottet att riksdagen uttalar
detta som sin mening.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande driften i Dannemora- och Grängesbergsgruvorna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N146 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Gruvdrift i Stekenjokkområdet (morn. 3)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson
(m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att ansträngningar har gjorts och görs i syfte att
förlänga gruvdriften i Stekenjokk. Då en uppgörelse därom inte har kunnat
uppnås räknar utskottet med att regeringen fortsätter strävandena att skapa
nya arbetstillfällen och att stärka näringslivet i Vilhelmina kommun. Något
uttalande av riksdagen ter sig i detta läge inte befogat. Kraven i motion
1986/87:N365 (vpk) ställer sig utskottet inte bakom. Den avstyrks följaktligen.

4. Gruvdrift i Stekenjokkområdet (mom. 3)

John Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Som föreslås i motion 1986/87:N365 (vpk) bör ett särskilt åtgärdsprogram
utarbetas för fortsatt gruvbrytning i Stekenjokkområdet. Utskottet finner
det anmärkningsvärt och ytterst beklagligt att Boliden Mineral AB inte har

NU 1986/87:43

utarbetas för fortsatt gruvbrytning i Stekenjokkområdet. Utskottet finner
det anmärkningsvärt och ytterst beklagligt att Boliden Mineral AB inte har
velat ta ansvar för sina anställda i Stekenjokk och för den region där bolaget
bedriver verksamhet. Stekenjokkgruvan är emellertid statligt ägd och därför
måste ägaren ta det yttersta ansvaret för att driften fortsätter åtminstone
under de två år som nu känd malm räcker till. En frist på minst två år skulle
också göra det möjligt att alternativ sysselsättning förbereddes. Enligt
utskottets mening bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att säkra
driften vid Stekenjokkgruvan i minst två år.

Ett åtgärdsprogram bör också innefatta en noggrann undersökning av
tillgången på peridotiter och möjligheterna till utvinning. Det är från
beredskapssynpunkt väsentligt att den svenska gruvnäringen kan breddas
och i större omfattning än nu inriktas på legeringsmetaller och industrimineral.
Resultatet av de här förordade undersökningarna samt de bedömningar
som därvid görs bör snarast efter det att undersökningarna har slutförts
redovisas för regeringen och riksdagen för ställningstagande. Undersökningarna
bör också omfatta miljöaspekterna.

Vad här har anförts bör riksdagen uttala som sin mening. Sålunda
tillstyrker utskottet motionen.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande gruvdrift i Stekenjokkområdet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N365 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Samhällsekonomisk utredning m. m. (mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m) och Gudrun Norberg (fp) anför:

De samhällsekonomiska konsekvenserna av en alternativ användning av
tillgängliga ekonomiska resurser bör noga analyseras med tanke på de stora
kostnader en fortsatt gruvdrift i Grängesberg efter år 1988 innebär.

I en sådan analys bör de långsiktiga konsekvenserna av stöd till nyföretagande
och till annan utveckling i de berörda regionerna vägas mot insatser för
att täcka driftsförlusterna i gruvverksamheten efter år 1988.

NU 1986/87:43

Innehåll

NU 1986/87:43

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Motionerna 1

Yrkanden 1

Motivering 2

Uppgifter i anslutning till motionerna 3

SS AB Svenskt Stål AB :sgruvdivision 3

Verksamheten år 1986 m. m 3

SSAB:shandläggningsplan 4

Pressmeddelande från industridepartementet 5

Frågesvar i riksdagen 6

Ändrade ägarförhållanden i SSAB 6

Stekenjokkfyndigheten 7

Utskottet 8

Inledning 8

Dannemora- och Grängesbergsgruvorna 8

Stekenjokkgruvan 10

Hemställan 11

Reservationer 11

1. Samhällsekonomisk utredningm. m. (c) 11

2. Driften i Dannemora-och Grängesbergsgruvorna (vpk) 12

3. Gruvdrift i Stekenjokkområdet (m, fp, c) 12

4. Gruvdrift i Stekenjokkområdet (vpk) 12

Särskilt yttrande 13

Samhällsekonomisk utredning m. m. (m, fp) 13