Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Näringsutskottets betänkande 1986/87:36

om ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12, prop, 1986/87:142, prop. 1986/87:148 m.fl.)


NU 1986/87:36


Sammanfattning

Betänkandet behandlar, som framgår av den följande redogörelsen för ärendet, lagförslag i sju olika propositioner. I proposition 1986/87:12, framlagd i oktober 1986, har föreslagits att de nu gällande banklagarna skall ersättas av fyra nya lagar, nämligen dels en för bankinstituten gemen­sam bankrörelselag, dels en bankaktiebolagslag, en sparbankslag och en föreningsbankslag. I första hand är det fråga om en lagteknisk anpassning lill andra lagar, bl. a. aktiebolagslagen (1975:1385). Dessutom förekommer ett antal sakliga ändringar. Många frågor får dock anstå i avvaktan på att kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) har slutfört sin översyn av kredit­marknadens struktur. Följdändringar i ett stort antal andra lagar föreslås också i propositionen.

Två senare propositioner, framlagda i april 1987, innehåller förslag till ändringar i eller tillägg till regeringens ursprungliga förslag. Enligt den ena ges en som provisorisk avsedd möjlighet, närmast föranledd av vissa sparbankers situation, till dispens frän normalt gällande kapitalläcknings-krav. I den andra föreslås bl.a., likaledes som ett provisorium, nya regler om finansiella koncerner. Av de övriga propositionerna behandlar närings­utskottet bara begränsade delar, som avser lagändringar vilka huvudsakli­gen är konsekvenser av annan lagstiftning.

Näringsutskottet förordar ett antal delvis sakliga men mestadels formel­la ändringar i lagtexterna. I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens slutliga förslag. Detta sker dock inte enhälligt. I anslutning till motionsyr­kanden har avgetts reservationer av bl. a. följande innebörd. Kravet på att bankaktiebolagens val av styrelseordförande skall underställas regeringen bör avskaffas (m, fp, c). Kravet på kapitaltäckning för bankernas place­ringar bör minskas väsentligt (fp). De föreslagna reglerna om finansiella koncerner bör inte komma till stånd (m). Lokala föreningsbanker med en utlåning av högst 100 milj. kr. bör slippa kravet på auktoriserad eller godkänd revisor (c).

Från de borgerliga partiernas sida har vidare begärts att riksdagen skall rikta en rad önskemål till regeringen om förslag till ytteriigare ändringar i banklagstiftningen. Ett antal reservationer av detta slag har bl. a. följande innebörd. En omfattande avreglering bör genomföras på bankväsendets område (m, fp). Regeringens rätt att utse vissa styrelseledamöter i bankak­tiebolagen bör upphävas (m, fp). Kvalificerad majoritet pä bolagsstämman

Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


bör krävas för beslut om bidrag fill allmännyttiga ändamål (m). Utländskt NU 1986/87:36 ägande i svenska banker bör tillåtas (m, fp). Utländska banker bör få etablera filialer i Sverige (m, fp). Sparbanker bör fä etablera filialer utom­lands (m). Bankerna bör när de medverkar i akiieemissioner få inneha aktier längre tid (fp). Fondkommissionärerna bör få ha större handelslager av aktier (m). Alla reservationer finns angivna i innehållsförteckningen (s. 189 f.).

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels, med vissa undantag (se s. 4), proposition 1986/87:12 (finansdepar­tementet) om ny banklagstiftning och - i ett fall med visst undantag - fem motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels - såvitt gäller två lagförslag avseende följdändringar till den nya lag som föreslås - proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar (justitie­departementet),

dels - såvitt gäller ett lagförslag avseende följdändringar till den nya lag som föresläs - proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m.m. (fi­nansdepartementet),

dels - såvitt gäller fyra lagförslag avseende följdändringar till den nya lag som föreslås - proposition 1986/87:90 om ny konkurslag (justitiedepar­tementet),

dels proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen) bilaga 1 (finanspla­nen) moment 6, som avser förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (finansdepartementet),

dels proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens bestämmel­ser om kapitaltäckning (finansdepartementet) och två motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m. (finansde­partementet) och en motion som har väckts med anledning av denna proposition,

dels — helt eller delvis - fyra motioner frän allmänna motionstiden år

1986   med yrkanden rörande
sammansättningen av bankaktiebolagens styrelser,
sparbankernas kapitalförsörjning,

kontroll av yrkesmässig låneverksamhet,

dels - helt eller delvis - fem motioner från allmänna motionstiden år

1987   med yrkanden rörande bl. a.
avreglering av de finansiella marknaderna,
ökat skydd för aktieägare i bankaktiebolag,
sparbankernas kapitalförsörjning.

Upplysningar har inför utskottet lämnats av direktör Jan Rydh, Svenska sparbanksföreningen, rörande sparbankernas kapitalförsörjning och av bankdirektör Sven Erik Ragnar, Götabanken, och direktör Gabriel Urwitz,


 


Proventus AB, i anslutning till behandlingen av proposifion 1986/87:148     NU 1986/87:36 om finansiella koncerner.

En motion om möjlighet till arvodering av huvudmän i sparbank har remissbehandlats (se s. 40).

Skrivelser har inkommit från Första Sparbanken om etablering av spar­banksfilialer utomlands, från Svenska sparbanksföreningen om sparbanks rätt att förvärva aktier i bankaktiebolag samt från Lantbrukarnas riksför­bund och Sveriges föreningsbankers förbund (gemensamt) om förlagsin­satser inom kooperationen.

Propositionerna

Proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johans­son - såvitt här är i fråga att riksdagen

dels antar förslag till

1.    bankrörelselag,

2.    bankaktiebolagslag,

3.    sparbankslag,

4.    föreningsbankslag,

5.    lag om införande av ny banklagstiftning,

6.    lag om förenklad aktiehantering,

7.    lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehand­lingar,

8.    lag om ändring i lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhetskassa,

 

10.   lag om ändring i föräldrabalken,

11.   lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkrings­företag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

12.   lag om ändring i lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars kon­kurs,

13.   lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

14.   lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästel­se m. m.,

 

16.    lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

17.    lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

18.    lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

19.    lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

20.    lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

 

22.    lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

23.    lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

24.    lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.


 


22.    lag om ändring i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de     NU 1986/87:36 anställda i bankinstitut och försäkringsbolag,

23.    lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

24.    lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

25.    lagom ändring i lagen (1980:2) om finansbolag,

26.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

27.    lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden,

28.    lag om ändring i bulvanlagen (1985:277),

dels antar förslag till (32) lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsför­bud.

Lagförslagen 1-31 har, med undantag av vissa delar, granskats av lagrå­det. I sitt slutliga skick finns dessa lagförslag i band 1 av propositionen på s. 3-159. Förslaget till lag om ändring i lagen om näringsförbud finns i band 1 på s. 160 f. Med ändringar vilka antingen föranleds av propositioner som redovisas i det följande eller av andra skäl föreslås av utskottet återges lagförslagen 1-6, 14, 24, 27 och 28 - med bibehållande av propositionens numrering - såsom bilagor 1-10 till detta betänkande.

Här ej uppräknade lagförslag i propositionen behandlas i andra samman­hang, nr 9 av skatteutskottet (SkU 1986/87:5), nr 15 av näringsutskottet (NU 1986/87:37) och nr 21 av finansutskottet (FiU 1986/87:28). Ett i propositionen redovisat förslag till förordning om ändring i valutaförord­ningen har riksdagen (rskr. 1986/87:92) lämnat utan erinran på förslag av näringsutskottet i betänkandet NU 1986/87:16 om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till fyra nya banklagar, nämligen bankrö­relselagen, bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbanks-lagen. Dessa lagar skall ersätta nu gällande banklagar, dvs. lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Lagförslaget innebär i huvudsaken lagteknisk anpassning av banklagarna till aktiebolagslagen (1975:1385) och bokföringslagen (1976:125). Den nya föreningsbankslagen har dessutom anpassats till det förslag till ny lag om ekonomiska föreningar som ingår i en av regeringen i oktober 1986 avlämnad proposition (1986/87:7).

Den nya banklagstiftningen har disponerats så, att bankrörelselagen innehåller sådana bestämmelser om bankverksamheten som är gemensam­ma för de tre bankkategorier som finns på marknaden, nämligen bankaktie­bolag, sparbanker och föreningsbanker. De övriga tre banklagarna tar upp regler huvudsakligen av associationsrättslig karaktär för var och en av dessa bankkategorier.

Bland nyheterna märks viktiga sakliga ändringar av redovisningsregler­na. Vidare införs bestämmelser om koncernförhållanden och bestämmel­ser som möjliggör nya former av fusioner. Bankaktiebolagen ges rätt alt ge


 


ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till     NU 1986/87:36 nyteckning. Bankaktiebolagen får också möjlighet att inrätta filialer i utlan­det. Föreningsbanksrörelsen får ökad frihet att välja den organisations­form som är lämpligast, bl. a. genom att dess riksorganisation inte längre regleras i lagen. Vissa ändringar föreslås också i bankernas rörelseregler.

Proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar förslag till 3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse

m.m., 7. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de

anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns i propositionen på s. 40 f. resp. s. 56 f.

Förslagens innebörd

De föreslagna lagändringarna är, såsom framgår av specialmotiveringen (s. 280 resp. s. 287), väsentligen av formell natur.

Proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m. m.

Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar (4) förslag till ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000). Lagförslaget har granskats av lagrådet. Det finns i propositionen på s. 12-15.

Förslagets innebörd

De föreslagna lagändringarna innebär, såsom framgår av specialmotive­ringen (s. 38 f.), en anpassning till samtidiga ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385).

Proposition 1986/87:90 om ny konkurslag Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar förslag lill

17.    lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000),

18.    lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000),

19.    lag om ändring i sparbankslagen (1987:000),

20.    lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:000).

Lagförslagen finns i propositionen på s. 73-76.


 


Förslagens innebörd                                                       NU 1986/87:36

De föreslagna lagändringarna är, såsom framgår av specialmotiveringen (s. 431), av formell natur och föranledda av nya bestämmelser i den före­slagna konkurslagen, vilken avses skola träda i kraft den 1 januari 1988.

Proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen)

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johans­son - såvitt här är i fråga att riksdagen (6) antar förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000).

Lagförslaget finns i bilaga 1.5 till propositionen (sist i bilaga I, Finanspla­nen).

Förslagets innebörd

Lagförslaget innebär att postverket för sin postgirorörelse får hålla konton för allmänheten utan att därmed få status som bank. Det sammanhänger, såsom framgår av motiveringen (bil. 1 s. 75), med en ändring av formerna för samverkan mellan postverket och PKbanken. Riksdagen har den 11 mars 1987 godkänt riktlinjer och lämnat bemyndiganden i detta avseende (FiU 1986/87:10, rskr. 1986/87:122).

Proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens bestämmelser om kapitaltäckning

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av finansminister Kjell-Olof Feldt - att riksdagen antar förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000).

Lagförslaget finns i propositionen på s. 2.

Förslagets innebörd

För närvarande liksom enligt det i proposition 1986/87:12 framlagda försla­get fill bankrörelselag gäller att en bank i sin kapitalbas får räkna in bl. a. förlagslån till ett belopp som motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna. Den lagändring som föreslås i proposition 1986/87:142 innebär att en bank efter tillstånd av bankinspektionen får bredda kapitalbasen genom att i denna räkna in förlagslån etc. upp till en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna. Tillstånd får ges endast om det finns synnerliga skäl.


 


Proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m. m. NU 1986/87:36

Förslag

Regeringen föreslär - efter föredragning av finansminister Kjell-Olof Feldt (lagrådsremissen) och statsrådet Bengt K. Å. Johansson (anmälan av lag­rådets yttrande) - att riksdagen antar

1.    förslag till lagom ändring i bankaktiebolagslagen (1987:00),

2.    förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning,

3.    förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000),

4.    förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748).

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns i propositionen på s. 2-8.

Huvudsakligt innehåll

Banklagstiftningen får anses vara uppbyggd så att en bank förutsätts vara ett juridiskt och ekonomiskt självständigt företag. Genom skilda banklags­regler tillgodoses olika säkerhets- och sundhetskrav i bankverksamheten. Del finns emellertid inte några regler som förbjuder koncernbildningar med bankaktiebolag som dotterföretag.

De regler som föreslås i propositionen avses reglera förhållandena i en koncern i vilken en bank ingår utan att vara moderbolag. Utgångspunkten skall därvid vara all denna form av koncern inte ges gynnsammare förut­sättningar för sin verksamhet än vad som gäller beträffande en traditionell bankkoncern. Ett syfte med de föreslagna reglerna är vidare all förhindra att banklagstiftningens skyddsregler i nya typer av bankkoncerner blir mindre verkningsfulla eller t. o. m. kringgås.

I bankaktiebolagslagen föreslås därför en regel som säger att ett bank­aktiebolag får ingå som dotterföretag i en koncern endast om ett annat bankbolag är moderbolag. Från denna huvudregel skall regeringen få med­ge undantag om det finns särskilda skäl. Om regeringen har medgivit ett sådant undantag skall bestämmelserna i bankrörelselagen om banks rörel­se och om tillsyn av bank liksom också bankaktiebolagslagens bestämmel­ser om ledningen av en bank gälla för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag i koncernen som om de vore dotterföretag till en bank. Vidare föreslås en kapilaltäckningsregel som säger att moderbolagets inne­hav av aktier eller andelar i dotterföretag inte får överstiga moderbolagets eget kapital. I bankaktiebolagslagen finns intaget ett förbud för vissa rättssubjekt att förvärva aktier i ett bankbolag. Det föreslås nu att det förbudet också skall gälla förvärv av aktier i en banks moderbolag.

De föreslagna reglerna anges vara av provisorisk karaktär. De föreslås träda i kraft den 1 juli 1987. Reglerna skall gälla också för koncerner som har bildats innan lagen träder i kraft. För sådana koncernbildningar får moderföretaget möjlighet att senast den 31 augusti 1987 ansöka hos rege­ringen om undantag från huvudregeln.

För att en bättre balans i förutsättningarna för konkurrens mellan bank­koncerner av olika slag skall uppnås läggs också i propositionen fram ett


 


förslag om ändring i fondkommissionslagen. Den föreslagna bestämmelsen NU 1986/87:36 är av mer permanent karaktär än de som innefattas i de tidigare nämnda förslagen. Det gäller en ändring i lagen som gör det möjligt för en bank att äga ett fondkommissionsbolag. Banken får på så sätt möjlighet att driva fondkommissionsrörelse såväl inom banken som i ett eget fondkommis­sionsbolag. De regler i fondkommissionslagen som säger att ell fondkom­missionsbolag får ha ett handelslager som uppgår till högst 50 milj. kr. föreslås därvid gälla för banken och det bankägda fondkommissionsbola-get gemensamt. Även denna ändring föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

Slutligen uttalas att den nuvarande principen att en bank inte får förlägga s.k. egentliga bankverksamheter fill ett dotterbolag inte längre bör upp­rätthållas. Detta kräver, anförs det, inte någon särskild lagregel, eftersom principen inte är lagfäst.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986/87:12 är följande:

1986/87:NI 19 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari hemställs att riksda­gen beslutar om ändring i banklagstiftningen som möjliggör utländskt aktieägande i svenska bankaktiebolag i erilighet med vad som anförs i motionen.

1986/87:N120 av Birgitta Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen beslutar ge banker möjlighet att avtala om del i vinst vid kreditgivning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:N121 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1.    avslår proposifion 1986/87:12,

2.    hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med vad som i motio­nen anförts.

1986/87:N122 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs all riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till ändring i 2 kap. 3 § tredje stycket
bankaktiebolagslagen, 2 kap. 3 § tredje stycket sparbankslagen samt 2 kap.
2 § tredje stycket föreningsbankslagen, med avseende på behovsprövning
vid etablering av banker, i enlighet med vad som i motionen anförs,

2. hos regeringen begär förslag till förändring av 1 kap. 1 § andra stycket
sparbankslagen angående sparbanks verksamhetsområde, i enlighet med
vad som i motionen anförs,

3.    hos regeringen begär förslag till förändringar i bankakliebolagslagen så att utländskt ägande av aktier i svenska bankaktiebolag möjliggörs, i enlighet med vad som i motionen anförs,

4.    hos regeringen begär förslag till ändring av 1 kap. 4 § andra stycket bankrörelselagen så att sparbanker får möjlighet att etablera filialer i utlan­det, i enlighet med vad som i motionen anförs,

5.    hos regeringen begär förslag till ändring av bankrörelselagen så att


 


utländska banker får möjlighet att inrätta filialer i Sverige, i enlighet med     NU 1986/87:36 vad som i motionen anförs,

6.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående lagreglering av bankernas verksamhet,

7.    beslutar att val av ordförande i styrelse för bankaktiebolag inte skall underställas regeringen för godkännande och att därmed 7 kap. 11 § andra och tredje styckena i förslaget till bankaktiebolagslag utgår,

8.    beslutar att regeringen inte skall äga rätt att utse offentliga ledamöter i bankaktiebolags styrelser och att därmed 7 kap. 1 § andra stycket i förslaget till bankaktiebolagslag utgår.

1986/87:N123 av Karl-Anders Petersson (c) och Stig Josefson (c), vari hemställs att riksdagen

1.    hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv lill kreditmarknads­kommittén med uppdrag dels att belysa formerna för den framtida kre-dilverksamheten med avseende på näringslivets kapitalförsörjning och dess utveckling i eftersatta regioner i enlighet med vad som anförs i motionen, dels att utreda och lägga fram förslag om nya kapitaltäcknings-regler för föreningsbankerna i enlighet med vad som anförs i motionen, dels att införa ett försäkringssystem som komplement lill nuvarande kapi-taltäckningsregler i syfte att skydda insättarnas medel i enlighet med vad som anförs i motionen,

2.    beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen kravet på auktoriserad eller godkänd revisor endast skall avse lokal föreningsbank med en utlåning överstigande 100 milj. kr.,

3.    avslår proposition 1986/87:12 om ny banklag i den del som avser stadgande i 7 kap. 11 § andra-femte styckena om former för val av styrelseordförande i affärsbankerna i enlighet med vad som anförs i motio­nen.

Motion 1986/87: N121 behandlas, såvitt gäller yrkande 1 i vad detta avser lagförslagen 9, 15 och 21, i samma betänkanden som dessa (se. s. 6), i förekommande fall efter att i resp. del ha överlämnats till annat utskott.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986/87:142 är följande:

1986/87:N172 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar om ändring i bankrörelselagens bestämmelser om kapitaltäckning enligt vad som anförs i motionen.

1986/87:N173 av Nic Grönvall (m), vari hemställs attriksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående regeringens förfarande att framlägga förslag till ändring i av riksdagen ännu ej behandlade lagförslag,

2.    beslutar att 2 kap. 9 § bankrörelselagen får följande lydelse: "Utan hinder av andra och tredje styckena/år en bank likställa eget kapital och egna fonder med det nominella värdet av sådana förlagsbevis, andra skuld­förbindelser och förlagsinsatser, som där avses, intill ett belopp som mot­svarar en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna."


 


Den motion som har väckts med anledning av proposition 1986/87:148 är     NU 1986/87:36 följande:

1986/87:N175 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1.    avslår regeringens förslag om ändring av 1 kap. 4 och 5 §§ i den i proposition 1986/87:12 föreslagna bankaktiebolagslagen,

2.    avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning,

3.    beslutar att 16 § första stycket första meningen fondkommissions­lagen skall lyda: "Fondkommissionsakfiebolag       , dock högst ett­hundra miljoner kronor."

De motioner//-ån allmänna motionstiden år 1986 som behandlas här är följande:

1985/86:N216 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såviu gäller hemställan att riks­dagen

2.    beslutar att 77 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha den lydelse den hade den 31 december 1984,

3.    hos regeringen begär förslag om förändringar i lagen (1955:183) om bankrörelse så att systemet med offentliga styrelserepresentanter avskaf­fas.

1985/86:N236 av Roland Sundgren m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i sparbankslagen att externt riskkapital kan tillföras garantifond.

1985/86: N250 av Ingemar Konradsson (s) och Bo Forslund (s), vari hem­ställs att riksdagen hos regeringen begär att frågan om sparbanks försörj­ning med eget kapital snarast utreds i särskild ordning.

1985/86: N273 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsing­borg (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om skärpt kontroll av yrkesmässig låneverksamhet.'

De motioner från allmänna motionstiden år 1987 som behandlas här är följande:

1986/87:Fi809 av Lars Tobisson m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen avslår förslaget [i proposition 1986/87:100] till lag om ändring i bankrörelselageh.

1986/87:N358 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen, vid dess fortsatta behandling av banklagstiftningen, beslutar om ändringar i fram­lagt förslag till lagstiftning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:N379 av Mats O Karlsson m.fl. (s), vari heniställs att riksdagen, som sin mening ger regeringen till känna att sparbankernas kapitalförsörj­ning löses på ett sådant sätt att sparbankskonstruklionen kan bibehållas.

1986/87:N406 av Erik Hovhammar m.fl. (m, s, fp, c), vari hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts                  (O


 


om behovet av ändring i 4 § sparbankskungörelsen så alt huvudman i     NU 1986/87:36 sparbank kan arvoderas för sitt uppdrag.

1986/87:N434 av Erik Hovhammar m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen' lill känna vad i motionen anförs angående formerna för reglering av de finansiella marknaderna.

Utskottet

Allmänt

Bakgrund

Bankverksamhet i egentlig mening, innefattande inlåning från allmänheten på räkning, bedrivs i Sverige av tre olika slags institut, bankaktiebolagen -vanligen omtalade som affärsbankerna -, sparbankerna och föreningsban­kerna. Finansbolag, kredilakliebolag och andra institut vilkas upplåning sker på kapitalmarknaden är definitionsmässigt inte banker. Detsamma gäller sparkassor, vilkas inlåning sker endast från medlemmar av en viss organisation.

Den grundläggande skillnaden mellan de tre kategorierna av banker är av associationsrätlslig natur. Bankaktiebolagens verksamhet regleras i lagen (1955:183) om bankrörelse, som i stor utsträckning knyter an till den tidigare gällande lagen (1944:705) om aktiebolag. Också lagen (1955:416) om sparbanker har i mycket haft denna till förebild. Sparbankerna repre­senterar en särartad typ av företag utan ägare; huvudmännen, som ytterst svarar för verksamheten, har delvis sina mandat från kommuner och landsting. Föreningsbankerna är en gren av jordbrukets ekonomiska för­eningsrörelse. För dem gäller lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, enligt vilken de olika enheterna i sin firma skall ha såväl ordet förenings­bank som ordet jordbrukskassa resp. - på regional nivå — uttrycket centralkassa för jordbrukskredit. Den lagen bygger till väsentlig del pä lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, vilken den 1 juli 1987 avlöses av en ny lag med samma rubrik.

De tre typerna av banker skilde sig ursprungligen ganska mycket från varandra i fråga om säväl verksamhetsinriktning som rörelseregler. En samling ändringar är 1968 i de tre konstitutiva lagarna innebar övergång till en samordnad banklagstiftning. Med vissa mindre väsentliga undantag har de nämnda kategorierna av banker sedan dess"haft lagliga möjligheter att bedriva en likartad verksamhet, vilket framför allt har inneburit att spar­bankerna och föreningsbankerna alltmer har kunnat komma in på affärs­bankernas hävdvunna verksamhetsområde. Denna utveckling har under­lättats ytterligare genom att sparbanksrörelsen och föreningsbanksrörelsen har byggt upp var sin affärsbank - Sparbankernas Bank resp. Förenings­bankernas Bank - till tjänst för medlemsbankerna.


 


Proposition 1986/87:12                                                   NU 1986/87:36

Tillkomsten av den nu gällande aktiebolagslagen (1975:1385) var huvud­skälet lill del utredningsarbete vars resultat ligger till grund för proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning. Det utfördes av banklagsutredningen, som tillsattes är 1976 och avgav sitt. slutbetänkande år 1984 (SOU 1984:26-26). Förutom till den nya aktiebolagslagen skulle banklagstift­ningen anpassas till den nya bokföringslagen (1976:125). Också vissa änd­ringar i rörelse- och tillsynsreglerna skulle övervägas.

Förutsättningarna för lagstiftningsarbetet ändrades år 1983 genom att en ny utredning, kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06; ordförande: f.d. landshövding Nils Hörjel), tillsattes med uppgift att göra en översyn av kreditmarknadens struktur. Kreditmarknadskommittén prövar en rad vik­tiga frågor beträffande rörelsereglerna för skilda slag av finansinstitut, såväl bankerna som andra, och beträffande tillsynen över kreditmarkna­den. Arbetsområdet är dock i huvudsak begränsat till sådana institut som finansierar sin verksamhet, genom upplåning hos allmänheten på öppna marknaden.

Den nämnda uppläggningen av utredningsinsatserna har medfört att den föreslagna nya banklagstiftningen innehåller rätt få nyheter i sak. Dessa är i huvudsak följande. Redovisnings- och revisionsreglerna ändras ganska väsentligt. Nya bestämmelser om fusion mellan banker införs. Nya finansi­eringsformer - utgivning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev för­enade med optionsrätt till nyteckning — blir tillgängliga för bankaktiebo­lagen. Dessa får också möjlighet att skaffa kaptal genom riktade emissio­ner. Andra nyheter i rörelsereglerna gäller bankernas etäbleringar utom­lands. Sålunda får bankaktiebolagen öppna filialer i andra länder, och det införs krav på konsoliderad kapitaltäckning för banker som äger större andelar i utländska bankföretag. Reviderade regler om krediljäv samt ökad organisatorisk frihet för föreningsbanksrörelsen är ytterligare nya inslag i lagstiftningen.

Av det sagda följer att de föreslagna nya lagarnas främsta betydelse ligger på det tekniska och redaktionella planet. Den nuvarande banklag­stiftningen omfattar, som nämnts, tre separata men i många hänseenden sinsemellan överensstämmande lagar, en för varje kategori av bankinsti­tut. En nyhet är att vissa gemensamma bestämmelser nu placeras i en för hela bankväsendet gällande bankrörelselag, under det all bestämmelser specifika för de olika bankkategorierna ungefär som hittills meddelas i en bankaktiebolagslag, en sparbankslag och en föreningsbankslag. Förslaget till föreningsbankslag ansluter sig till det förslag till liy lag om ekonomiska föreningar som - samtidigt med banklagspropositionen — har framlagts i proposition 1986/87:7 och som nyligen praktiskt taget oförändrat har anta­gits av riksdagen (LU 1986/87:20, rskr. 1986/87:172). Vid beredningen av utredningens förslag har bankrörelselagen utvidgats genom att somliga bestämmelser har överförts dit från de tre speciallagarna. Lagrådet och föredragande statsrådet i en kommentar till lagrådets yttrande har diskute­rat om man inte hade bort gå betydligt längre i detta hänseende; till den

frågan återkommer utskottet i det följande. Lagrådet har också förutsatt

17
att det skulle ske "en ytterligare teknisk kontroll i samband med proposi-     '


 


tionsarbetet i syfte att så långt som möjligt garantera enhetlighet och     NU 1986/87:36 konsekvens i lagtexterna".

Förutom de fyra nämnda lagarna, för vilka ikraftträdande- och över­gångsbestämmelser samlas i en särskild lag om införande av ny banklag­stiftning, föreslås i propositionen en rad andra lagar. Den nuvarande lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering ersätts sålunda av en ny lag med samma rubrik. Följdändringar som föranleds av den nya lagstiftningen genomförs genom ytterligare 26 lagar. Det rör sig därvid huvudsakligen om nödvändiga ändringar av hänvisningar till banklagstiftningen. Även några ändringar eller tillägg av materiell innebörd förekommer dock.

Regeringen hade föreslagit att den nya banklagstiftningen skulle träda i kraft den 1 juli 1987. Beredningen av lagstiftningsärendet visade sig emel­lertid kräva mer tid än som därvid hade förutsatts. Den har fortsatt under våren 1987, sedan - såsom redovisas i nästa avsnitt - ytterligare förslag från regeringen om ändringar i banklagstiftningen har tillkommit.

En föreslagen ny bestämmelse i lagen om bankrörelse, avseende möjlig­het för bankaktiebolag att under vissa förutsättningar inrätta filialer i utlandet, fick riksdagen i sak ta ställning till redan i december 1987. Näringsutskottet föreslog nämligen (NU 1986/87:16) att en sådan bestäm­melse provisoriskt skulle, med giltighet fr. o. m. den 1 januari 1987, infogas i lagen (1955:183) om bankrörelse. Riksdagen beslöt om denna lagändring (SFS 1986:1396).

Övriga propositioner

I januari 1987 framlade regeringen i budgetpropositionen (prop. 100 bil. 1)
förslag till ändring i den ännu inte antagna bankrörelselagen. Det rörde sig
härvid om ett tillägg, föranlett av ändrade relationer mellan postverket och
PKbanken. Mera betydelsefulla ändringar i regeringens ursprungliga lag­
förslag har föreslagits i två propositioner som avlämnades i början av april.
Den ena, 1986/87:142, avser bankrörelselagens bestämmelser om kapital­
täckning. Den andra, 1986/87:148, berör framför allt bankaktiebolags­
lagen, som föreslås bli kompletterad med nya bestämmelser om finansiella
   ''
koncerner.

Samtidigt med propositionen om ny banklagstiftning överlämnade rege­
ringen till riksdagen proposition 1986/87:7, innehållande förslag till ny lag
om ekonomiska föreningar. Denna proposition hänvisades till lagutskottet.
Det nu nämnda lagförslaget utgör i väsentliga hänseenden förebild för det -

förslag till föreningsbankslag som näringsutskottet har haft alt bereda. Om
den i propositionerna förutsatta tidsplanen hade följts skulle förenings­
bankslagen ha trätt i kraft innan förslaget till ny lag om ekonomiska
föreningar hunnit prövas av. lagutskottet och riksdagen. Riksdagens beslut
kommer nu i motsatt ordningsföljd, och de båda lagarna kan träda i kraft
samtidigt. Ett par lagförslag i proposition 1986/87:7, avseende följdänd­
ringar föranledda av den nya lagen om ekonomiska föreningar, har av
lagutskottet överlärnnats lill näringsutskottet för att de skulle kunna sam­
ordnas med motsvarande lagförslag i banklagspropositionen. Detsamma
           13


 


gäller de förslag till följdändringar i den nya banklagstiftningen som i mars     NU 1986/87:36 1987 har framlagts i proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m. m. och proposition 1986/87:90 om ny konkurslag.

Motioner

Med anledning av proposition 1986/87:12 har väckts fem motioner, alla från de borgerliga partiernas sida. Enligt en motion (fp) borde riksdagen avslå propositionen och begära ett nytt förslag från regeringen i motionens anda. De övriga (m; c) går ut på vissa detaljändringar i lagförslagen eller pä framställningar fill regeringen att den skulle återkomma med förslag till mer eller mindre vittgående ändringar eller kompletteringar pä olika punk­ter. Tre nya motioner har föranletts av propositionerna 1986/87:142 och 1986/87:148. Några av de aktuella sakfrågorna berörs i fyra helt eller delvis kvarvarande motioner från allmänna motionstiden år 1986. Under allmän­na motionstiden i år har tillkommit ytterligare fyra motioner som delvis innebär upprepningar av tidigare föreliggande yrkanden, delvis påkallar ändringar på punkter som förut har framstått som okontroversiella.

Vissa allmänna ställningstaganden

På detta inledande stadium i betänkandet tar utskottet upp ett par motions­yrkanden av övergripande slag.

Det gäller först det redan omnämnda yrkandet i motion 1986/87:N121 (fp) att riksdagen skall avslå proposifionen. Motionen innehåller kritik mot en rad olika bestämmelser i den föreslagna nya banklagstiftningen; motio­närerna vill att riksdagen hos regeringen skall begära ett nytt förslag som uppfyller ett antal angivna önskemål. Dessa, som avser både rörelseregler­nas allmänna karaktär och olika detaljbestämmelser, överensstämmer i mycket med de önskemål som från moderata samlingspartiets sida - utan motsvarande avslagsyrkande - framförs bl.a. i motion 1986/87:N122. Vid utskottsbehandlingen har upphovsmännen till motion 1986/87:N121 (fp) inte vidhållit sitt avslagsyrkande.

Som framgår av del följande ställer sig utskottet positivt till regeringens förslag utom i vad avser vissa detaljfrågor. Utskottet avstyrker yrkandet i motion 1986/87:N121 (fp) om avslag på proposition 1986/87:N121 i dess helhet.

I motion 1986/87: N173 (m), som har föranlelts av den i april i år framlag­
da propositionen om delvis ändrade kapitalläckningsregler, finns ett yr­
kande av generell natur som utskottet också behandlar i detta inledande
avsnitt. Motionären konstaterar att ändringen avser ett lagförslag som,
med undanlag av en rhindre del, ännu inte har behandlats av riksdagen.
Det är, säger han, oacceptabelt att lagstiftning pä detta sätt behandlas som
en fortlöpande verksamhet där ändringar föreslås redan innan det ur­
sprungliga lagförslaget har antagils av riksdagen. Det nu avsedda yrkandet
i motionen är att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall instäm­
ma i denna kritik.
                                                                              ]4


 


Redan av praktiska skäl är det givetvis önskvärt att ett lagförslag i en NU 1986/87:36 proposition är så slutgiltigt att regeringen inte behöver lämna ändrings-eller tilläggsförslag medan det bereds inom riksdagen. Undantag kan dock bli nödvändiga. Ny eller ändrad lagstiftning på ett område föranleder ofta att det i andra lagar måste göras följdändringar som inte kan anstå. Propo­sitionerna 1986/87:142 och 1986/87:148 — av vilka den förstnämnda har gett anledning lill motion 1986/87: N173 (m) - syftar till sakliga ändringar i regeringens ursprungliga lagförslag. I dessa fall rör det sig om inifiativ som regeringen har ansett böra tas sedan dess tidsplan för den nya banklagstift­ningens genomförande inte kunnat följas av riksdagen och omständigheter under tiden inträtt som enligl regeringens mening kräver omedelbart beak­tande. I det fall som motion 1986/87: N173 (m) närmast gäller har motionä­ren själv anslutit sig till uppfattningen att de tidigare föreslagna bestämmel­serna bör ändras. Det anförda leder utskottet till slutsatsen att riksdagen inte bör göra något sådant allmänt uttalande om lagstiftningsarbetet som påyrkas i motion 1986/87: N173 (m).

I det följande granskar utskottet i en rad olika avsnitt dels förslagen till bankrörelselag, bankaktiebolagslag, sparbankslag och föreningsbankslag, dels vissa andra lagförslag. Dessförinnan ägnas ett avsnitt åt vissa allmän­na kommentarer rörande banklagstiftningens formella utformning.

Utskottet koncentrerar sin framställning på de punkter i regeringens förslag som har föranlett motionsyrkanden eller där utskottet på eget initiativ vill föreslå ändringar eller klargörande uttalanden. Om inte annat sägs ställer sig utskottet bakom regeringens slutliga förslag i vad avser säväl lagbestämmelser som motivering. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

Allmänna synpunkter på lagarnas utformning

I anslutning till lagrådels yttrande i ärendet diskuteras i propositionen vissa grundläggande lagtekniska problem som är förknippade med den aktuella associalionsrättsliga lagstiftningen. Regleringen för vaije kategori av banker kan ske antingen genom en självständig lag, vilken oundvikligen blir relativt omfattande, eller genom en mera kortfattad lag innehållande erforderiiga specialbestämmelser och i övrigt hänvisningar till aktiebolags­lagen resp. lagen om ekonomiska föreningar. Lagrådet hade föredragit den senare lösningen. Utskottet anser liksom regeringen att lagrådet därvid har underskattat de praktiska fördelarna med en fullt utbyggd lag för dem som skall tillämpa den. I första hand gäller detta de många personer som är verksamma i bankerna.

Lagrådets påpekanden om nackdelar med den lagstiftningsteknik som
har använts ter sig emellertid inte obefogade. Till följd av att identiska eller
likartade bestämmelser upprepas i flera lagar blir den sammanlagda mäng­
den lagtext stor, och ändringar som behöver genomföras — inte sällan som
en konsekvens av annan lagstiftning - måste företas i flera lagar samtidigt.
En viss begränsning i förhällande till banklagsutredningens förslag, vilket
ligger till grund för propositionen, har åstadkommits genom alt vissa
           j5


 


bestämmelser, även sådana som är specifika för en viss kategori av ban- NU 1986/87:36 ker, har förts till den för alla banker gemensamma bankrörelselagen. Det skulle, menar utskottet, sannolikt med den teknik som har valts vara möjligt att föra över ytterligare delar av det väsentligen gemensamma stoffet till bankrörelselagen. Utskottet utgår från att denna möjlighet prö­vas i det fortsatta reformarbetet på banklagstiftningens område.

Lagrådet har i en inledningsvis citerad passus understrukit kravet på enhetlighet och konsekvens i lagtexterna och förutsatt att propositionsar­betet skulle innefatta en ytteriigare teknisk kontroll. Det angivna kravet kan ställas dels på varje lag för sig, dels på de olika lagarna i förhållande till varandra och i förhållande till aktiebolagslagen (1975:1385) och den nya lagen om ekonomiska föreningar, som de delvis nära ansluter sig till. Den tekniska kontrollen kunde ha varit mera ingående.

Utskottet föreslår på åtskilliga punkter smärre redaktionella ändringar i lagtexterna. Endast i några fall redovisas de genom parallell uppställning av regeringens och utskottets förslag; i övrigt har de utan särskild marke­ring inarbetats i utskottets version av lagtexterna, vilken presenteras i form av bilagor till utskottets hemställan. De följande avsnitten om de olika viktigare lagförslag som ärendet omfattar innehåller uppgifter om en del av de ändringar som utskottet har vidtagit. Till dessa hör också några ändringar i sak, vilka utskottet särskilt motiverar. I lagförslagen har, ulan att det särskilt anges i bilagorna, de ändringsförslag inarbetats som rege­ringen har framlagt i senare propositioner.

Förslaget till bankrörelselag, m.m.

Inledning

Vad som främst skiljer den föreslagna nya banklagstiftningen från den nu gällände är, som har framgått, att den innefattar en särskild lag med vissa bestämmelser som är gemensamma för de tre kategorierna av banker. Här finns de grundläggande rörelsereglerna, som bl. a. anger vilken verksamhet en bank får bedriva, hur stort kapital den skall förfoga över till insättarnas skydd och vilka huvudsakliga villkor som gäller för dess kreditgivning. I den sistnämnda delen innebär lagförslaget att bestämmelserna om kredit­jäv revideras och att bestämmelsen om krediternas löptid förenklas. Bank-elablering över gränserna är en alltmer betydelsefull fråga som regleras i den nya lagen. Ämnen som har brutits ut ur sitt vanliga associationsrättsli­ga sammanhang och tagits upp i denna är revision och redovisning. Regler­na om tillsyn och registrering intar en naturiig plats i bankrörelselagen.

De ursprungliga föreslagna kapitaltäckningsreglerna har genom proposi­
tion 1986/87:142 kompletterats i ett viktigt avseende. På den punkten finns
motionsyrkanden som syftar till omedelbara ändringar i lagtexten. Övriga
kvarstående motionsyrkanden inom bankrörelselagens ämnesområde går
ut på framställningar till regeringen om att den skall föreslå lagändringar
enligt motionärernas intentioner. De frågor som aktualiseras pä det sättet
är i allmänhet sådana som kreditmarknadskommittén har anledning att
syssla med. Utskottet kommenterar motionsyrkandena i anslutning lill de
           15


 


avsnitt i lagen som de kan hänföras till. För korthetens skull talas fortsätt-     NU 1986/87:36 ningsvis om "bankrörelselagen" etc. i betydelsen "förslaget till bankrörel­selag" etc.

Etablering över gränserna

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1985 infördes möjlighet för utländska bankföretag att med regeringens tillstånd etablera sig i Sveri­ge på väsentligen samma villkor som gäller för svenska banker, dvs. genom att bilda bankaktiebolag. De grundläggande bestämmelserna härom återfinns i 1 kap. 4 § bankrörelselagen. Filialer med inlånings- eller utlå­ningsrörelse får utländska bankföretag inte öppna i Sverige men väl s.k. representationskontor.

I två motioner, I986/97:NI22 (m) och 1986/87:N121 (fp), föreslås att det även skall öppnas möjlighet för utländska banker att inrätta filialer i Sverige. I båda fallen anförs som motiv att Sverige bör tillämpa principen om reciprocilel inom den internationella tjänstehandeln. Motionärerna uttalar sig för att valutaregleringen skall avskaffas. Om sä sker kommer, menar de, en stor del av invändningarna mot etablering av utländska filialbanker att falla.

Kreditmarknadskommitténs direktiv, signerade av finansminister Kjell-Olof Feldt, innehåller ett bestämt uttalande mot all utländska banker skulle få upprätta filialer i Sverige. En sådan ordning skulle, anförs det, skapa alltför svårbemästrade kredit- och valutapolitiska kontrollproblem. Det kan nämnas att banklagskommittén enligt tilläggsdirektiv är 1981, utfärdade av ekonomi- och budgetminister Rolf Wirtén, skulle överväga en sådan möjlighet. I den delen upphävdes tilläggsdirektiven - efter rege­ringsskifte - år 1983. I proposition 1984/85:191 om utländska banketable-ringar i Sverige uttalades att det inte hade framkommit något som gav anledning att ändra den avvisande inställningen till filial som etablerings-form.

En rad utländska banker har efter den nyssnämnda lagändringen bildat dotterbanker i Sverige. Vårt land har alltså på ett påtagligt sätt öppnat sig för ingående banketableringar. Det är enligt utskottets mening motiverat att utländska bankers möjligheter till etablering i Sverige även fortsätt­ningsvis begränsas till de två formerna bankaktiebolag och representation­skontor. Utskottet avstyrker följaktligen de båda motionsyrkanden enligt vilka även filialer till utländska banker skall tillåtas på den svenska kredit­marknaden.

Svenska bankaktiebolag har efter en tidigare (s. 13) nämnd lagändring
sedan 1987 års början möjlighet att få öppna filialer utomlands. Lagänd­
ringen byggde på vad som hade föreslagits i propositionen om ny banklag­
stiftning. Frågan om filialelablering utomlands av sparbanker och för­
eningsbanker bör enligt vad föredragande statsrådet uttalar i propositionen
prövas av kreditmarknadskommittén i samband med att den överväger om
sådana banker skall få förvärva aktier i utländska bankförelag. Om en
sparbank vill expandera i utlandet och detta kan ske utan fara för banken
         17

2    Riksdagen 1986/87. 17 .saml. Nr 36


finns, anförs det i motion 1986/87:N122 (m), ingen anledning att sparban-     NU 1986/87:36 ken skall behandlas på annat sätt än ett bankaktiebolag. Motionären vill att regeringen skall anmodas att föreslå en sådan ändring i 1 kap. 4 § andra stycket bankrörelselagen att den principen blir tillgodosedd.

Utskottet finner, med hänsyn till föredragande statsrådels uttalande om kreditmarknadskommitténs överväganden, inte skäl att föreslå någon så­dan framställning från riksdagen. Motion 1986/87:N122,(m) avstyrks allt­så.

Bankernas verksamhet

Vilka slags verksamhet en bank får bedriva anges i de inledande paragra­ferna i 2 kap. bankrörelselagen. Det rör sig om in- och utlåning av pengar och verksamhet som har samband därhred, inkl. fondkommissionsrörelse. I lagen räknas upp olika typer av fordringar, t. ex. växlar, checkar, obliga­tioner och förlagsbevis, som en bank får handla med. Sammanfattningsvis är det sådana fordringsbevis som är avsedda för den allmänna marknaden. Sä långt svarar bestämmelserna mot dem som nu gäller. Kreditgivningen har emellertid, framhålls det i propositionen, under de senaste två decenni­erna i allt större omfattning kunnat ske i former som delvis är nya, delvis innebär en vidareutveckling av den traditionella kreditgivningen. Mot den­na bakgrund föreslås att en bank skall få rätt att förvärva en fordran, om det låneavtal som denna grundas på har sådant innehåll att banken själv vid förvärvstillfället skulle ha kunnat bevilja krediten. Även vissa fordringar som inte är avsedda för den allmänna marknaden skall alltså kunna förvär­vas av bankerna. Frågan om bankernas innehav av aktier etc. vid medver­kan i emission och inom ramen för fondkommissionsrörelse.är också aktuell; till den återkommer utskottet i det följande.

Väsentliga bestämmelser i sammanhanget är de som anger i vilka slags företag banker - efter tillstånd av regeringen eller bankinspektionen - får äga aktier eller andelar. Det rör sig generellt om svenska företag som kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna. Ett bankaktiebo­lag får ha ägarintressen även i ett utländskt företag som uppfyller något av dessa kriterier och dessutom i annat bankaktiebolag. För sparbankernas och föreningsbankernas del talas även om svenska företag som tillgodoser för sparbanker resp. för föreningsbanker gemensamma intressen. De be­gränsningar som följer av dessa bestämmelser har i en av de båda senaste propositionerna om banklagstiftningen, 1986/87:148 om finansiella kon­cerner m. m., föreslagits bli något modifierade. Del gäller, som senare (s. 41) skall beröras, engagemang i fondkommissionsbolag. En närbesläktad fråga är i vilken mån en bank får flytta över verksamhet till ett dotterbolag, t. ex. ett finansbolag: även till den frågan återkommer utskottet (s. 20 f.).

I de båda motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet som redan har berörts i olika sammanhang diskuteras också principerna för lagregleringen av bankernas verksamhet. Den verklighetsuppfattning som bankrörelselagen ger uttryck för riskerar att snart framstå som omodern, hävdas del i motion 1986/87:N122 (m). Innovationstakten på de finansiella marknaderna är snabb. Motionärerna ifrågasätter om det är ändamålsenligt


 


att förbjuda bankerna att i dotlerbolagsform bedriva olika typer av verk- NU 1986/87:36 samhet som inte kan innefattas i bankbegreppet. De rekommenderar störs­ta möjliga avreglering. En möjlighet vore, säger de, att man i lagstiftningen nöjde sig med att definiera vad en bank inte får syssla med. Riksdagen föreslås anmoda regeringen att dra försorg om att den angivna möjligheten uppmärksammas vid regeringens behandling av kreditmarknadskommit­téns förslag. Likartade synpunkter möter i motion 1986/87:N12I (fp). Även här anförs att utvecklingen pä penning- och kapitalmarknaden moti­verar en lag som snarare tar sikte på att föreskriva vilka typer av verksam­het en bank inte får bedriva. Man kan, säger motionärerna, i dagsläget inte förutsäga vilka instrument som kommer att introduceras i framliden.

En huvudfråga för kreditmarknadskommittén är enligt dess direktiv vilken typ av verksamhet banker och andra institut bör bedriva och vilka skiljelinjer som därvidlag bör upprätthållas mellan instituten. I proposition 1986/87:12 erinrar föredragande statsrådet om kommitténs uppdrag att kartlägga och utvärdera bankernas engagemang i olika slags företag och att föreslå de regler eller riktlinjer som kan anses behövliga. Mot den bakgrun­den vore det, anför han, att föregripa kommitténs arbete om man vid ställningstagandet till banklagsutredningens förslag skulle överväga nya regler för bankernas verksamhet.

De båda motionsyrkandena rör ett ämne som är centralt i kreditmark­nadskommitténs verksamhet. Utskottet har inte blivit övertygat om alt "största möjliga avreglering" med den mening uttrycket torde ha i motion 1986/87: N122 (m) är en önskvärd utgångspunkt för det fortsatta reformar­betet på banklagstiftningens område. Det bör i dagens läge med förtroende kunna överlämnas åt kreditmarknadskommittén alt söka lösningar inom den vida ram som dess direktiv erbjuder. Regeringens kommande behand­ling av kommitténs förslag, vid vilken också ett rikt material i form av remissyttranden kan väntas föreligga, synes det inte heller finnas anled­ning att nu ge allmänna anvisningar för. Utskottet avstyrker alltså de båda senast nämnda motionerna i här aktuella delar.

Den fidigare i detta avsnitt refererade nya regeln omförvärv av fordran kritiseras i motion 1986/87: N121 (fp). Den innebär, hävdas det, en onödig begränsning av bankernas verksamhet. Den hindrar dem att förvärva ex­portfordringar i ett för allt för vidare placering på den internationella marknaden liksom att ta hand om köpeskillingsreverser för t. ex. fastighe­ter. Motionärerna ansluter sig sålunda till synpunkter som Svenska bank­föreningen har framfört vid remissbehandlingen (se prop. 1986/87:12 band 5 s. 183). Nya instrument introduceras ständigt, betonar motionärerna. Det förslag lill en mera genomgripande förändring av banklagstiftningen som de efterlyser skulle alltså ge bankerna större handlingsfrihet.

Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att han finner de nya bestämmelserna om fordringsförvärv lämpliga i avvaktan på en mer ge­nomgripande översyn av rörelsereglerna för olika finansinstitut.

Utskottet gör samma bedömning och menar att riksdagen inte nu bör
uttala sig om olika tänkbara ändringar i fråga om bankernas rätt att förvär­
va fordringar. Bankinstituten har, vill utskottet tillägga, goda möjligheter
    19


 


att få sina önskemål prövade i det fortsatta utredningsarbetet. Motion     NU 1986/87:36 I986/87:N 121 (fp) avstyrks sålunda även i den del som nu har berörts.

I anslutning till de inledande bestämmelserna i 2 kap. bankrörelselagen diskuteras i propositionen vilka slag av verksamhet bankerna bör få bedri­va i dotterbolag. 1 avvaktan på resultatet av kreditmarknadskommitténs överväganden bör, anförs det, utgångspunkten vara att bankerna i dotter­bolag får i princip utöva endast sådan verksamhet som får bedrivas inom banken.. I helägda finansbolag får bankerna dock, framhålls det, ägna sig åt verksamhet som inte år tillåten inom banken, t. ex. kreditgivning i form av factoring (fakturaköp) och leasing. Villkoren för sådan verksamhet regle­ras i lagen (1980:2) om finansbolag.

I proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m. behandlas, för­utom huvudämnet, en annan aspekt på förhållandet mellan en bank och ett finansbolag sorn tillhör bankkoncernen. Som princip gäller, anförs det, att banken inte får lill dotterbolag fiytla ut sådana verksamhetsgrenar som får anses utgöra central eller egentlig bankverksamhet. Denna princip bygger, konstaterar föredraganden, delvis på ett uttalande av näringsutskottet i dess betänkande år 1979 (NU 1979/80:23 s. 15 f.) om regeringens förslag till lag om finansbolag. Innebörden var i korthet - såsom uttalandet också har åberopats av bankinspektionen i en cirkulärskrivelse - att angelägen produktionsutveckling skulle få fortgå även i de bankägda finansbolagen men att det inte skulle tillåtas några större avvikelser från principen att ett bankägt finansbolag inte skall få ägna sig åt annan verksamhet än som är tillåten för banken själv.

Regeringens syfte med att ta upp detta ämne i propositionen om finansi­ella koncerner m. m. är att det skall bli fastslaget att den refererade princi­pen inte längre skall upprätthållas. Förbudet för en bank att flytta ut vissa verksamheter till ett av banken ägt finansbolag har, uppges det, medfört en snedvridning i konkurrensen mellan dessa bolag och övriga finans- och finansieringsbolag. Någon risk för att bankerna i alltför stor omfattning kommer att flytta ut sin verksamhet i olika bolag anser regeringen inte föreligga.

Eftersom den berörda principen "inte är lagfäst utan grundar sig främst på det nämnda uttalandet av näringsutskottet" menar föredragande stats­rådet att det inte är nödvändigt att det utformas en lagregel som ger uttryck för det sätt att se på verksamhetsfördelningen som han har förespråkat. Han har inte riktat någon formell hemställan i ämnet till regeringen, och regeringen förelägger inte heller riksdagen något formellt förslag på denna punkt. Avsikten är dock tydligtvis att riksdagen skall ställa sig bakom den ändring i praxis som är fillämnad.

Utskottet vill framhålla att dess åberopade uttalande är 1979 uppenbart är att betrakta som motivutlalande till lagen (1980:2) om finansbolag, närmare bestämt till de bestämmelser som reglerar bankinspektionens tillsyn över finansbolagen. En för rättstillämpningen viktig grundsats är att ändring av gällande rätt från lagstiftarens sida sker genom föreskrifter i lag eller motivutlalanden i anslutning fill att ny eller ändrad lagtext antas (se JuU 1976/77:15 s. 6; jfr NU 1977/78:71 s. 5 L, NU 1978/79:3 s. 5, NU 1979/80:64 s. 4 f.). Allmänna uttalanden i annat sammanhang, t. ex. i


20


 


lagstiftningsärenden som inte gäller det lagrum som uttalandena avser, är     NU 1986/87:36 således inte ett godtagbart instrument för en sådan ändring av en i lagstift­ningssammanhang fastslagen princip som det nu gäller.

Någon materiell ändring i de nyss omtalade bestämmelserna i lagen om finansbolag synes det inte finnas skäl för. Utskottet vill emellertid föreslå att II §, till vilket lagrum det ifrågavarande motivuttalandet är anknutet, ändras i redaktionellt avseende. Det är nu utformat efter mönster av 147 § andra stycket lagen (1955:183) om bankrörelse och motsvarande bestäm­melser i lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jord­brukskasserörelsen. Dessa bestämmelser ersätts enligt regeringens förslag av en för alla bankinstitut gemensam bestämmelse, 7 kap. I § andra styc­ket, i den nya bankrörelselagen. Den har fått en något modernare utform­ning än de nuvarande bestämmelserna och kan lämpligen utgöra förebild för en ändrad version av 7 kap. I § andra stycket lagen om finansbolag. Utskottet föreslär att den ändring i denna lag som regeringen föreslår i proposition 1986/87:12 (lagförslag 28) kombineras med en sådan formell ändring som nu sagts. I detta sammanhang ansluter sig utskottet till före­dragande statsrådets uttalande om en banks rätt att förlägga viss verksam­het till dotterbolag. Det tidigare motivuttalandet i detta ämne skall alltså inte längre gälla.

Beträffande rätt för bank att driva fondkommissionsrörelse hänvisas i 2 kap. 1 § bankrörelselagen till bestämmelser i fondkommissionslagen (1979:748). Ett förslag i proposition 1986/87:148 om ändring i dessa be­stämmelser tas upp senare i detta betänkande (s. 41).

När en bank lämnar medverkan vid emission av aktier pä den allmänna marknaden får den förvärva aktier som ingår i emissionen men skall avyttra dessa sä snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvär­vet. Om det föreligger synnerliga skäl kan bankinspektionen dock medge att aktierna får innehas längre tid. De bestämmelser i de tre nuvarande banklagarna som har den angivna innebörden ersätts enligt regeringens förslag av en för bankerna gemensam bestämmelse i 2 kap. 7 § bankrörel-seiagen. Därvid får bankinspektionen en vidgad möjlighet att ge tillstånd till längre innehav. Kravet på synnerliga skäl för ett sådant tillstånd mild­ras nämligen; det skall räcka med att det finns särskilda skäl.

Denna ändring föreslås med åberopande av en framställning från Svens­ka bankföreningen. Enligt föreningen innebär dispensmöjlighelen inte nå­gon nöjaktig lösning på problemet att den nuvarande tidsfristen ibland visar sig vara alltför kort. Bankerna borde i stället få tre år på sig innan de behöver dispens för fortsatt innehav. Regeringen har sålunda bara delvis gått bankerna till mötes i denna fråga. Föredragande statsrådet uttalar emellertid att han förutsätter att kreditmarknadskommittén, trots lagänd­ringen, prövar bestämmelserna om aktieförvärv förutsättningslöst.

Frågan har tagits upp i motion 1986/87:N121 (fp). Dispensreglerna blir även efter den föreslagna lagändringen otillräckliga, menar motionärerna. Bankernas risktagande vid introduktioner blir onödigt högt. Tidsfristen borde utsträckas lill tre år.

Utskottet ansluter sig till regeringens ställningslagande, som ju innebär att frågan om en sådan mera långtgående lagändring som motionärerna


21


 


önskar skall övervägas vidare. Motionen bör alltså i denna del inte föranie-     NU 1986/87:36 da någon särskild åtgärd.

Kapitaltäckning

I de tre nuvarande banklagarna ingår utförliga kapitalläckningsregler, som har till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Affärsbankerna och föreningsbankerna skall ha eget kapital och sparbankerna egna fonder av viss storlek. Beräkningen görs med utgångspunkt i bankens placeringar, dvs. dess tillgångar och garantiförbindelser. Placeringarna har på ett detal­jerat sätt delats in i fyra grupper med olika kreditrisk. För vissa placering­ar, t. ex. fordringar hos staten, kommun eUer bank, gäller inte något kapitalkrav. För de övriga grupperna uppgår kapitalkravet till resp. 1 %, 4% och 8% av summan av bankens placeringar i gruppen. Förutom eget kapital eller egna fonder enligt närmare definition i lagen får som kapital­täckning medräknas bankens s.k. värderegleringskonton - 40% av dess obeskattade reserver - och del nominella värdet av förlagslän som banken har tagit upp. I ingetdera fallet får dock större belopp medräknas än som motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna.

Rätten att som kapitaltäckning få tillgodoräkna värderegleringskonton infördes år 1979. Detsamma gäller för affärsbankernas och sparbankernas del beträffande förlagslånen. I stället upphävdes en i procent angiven lättnad i kapitaltäckningskravet som provisoriskt hade införts två år tidiga­re.

De nu gällande bestämmelserna på detta område bibehålls enligt propo­sition 1986/87:12 sakligt sett oförändrade i den nya lagsfiftningen. De förs emellertid in i den för bankerna gemensamma bankrörelselagen. Med anledning av vissa önskemål från bankernas sida om ändringar i bestäm­melserna gör föredragande statsrådet (band I s. 229) ett uttalande av i huvudsak följande innebörd. De olika riskklasserna och reglerna för beräk­ning av kapitalbasen är utformade med beaktande av att en rimlig kapital­täckning skall uppnås totalt sett för varje bankkategori. Förändringar i reglerna måste föregås av en ingående analys av vilka effekter de får, och de bör vidtas endast om de är mycket angelägna. Kreditmarknadskommit­téns förslag kan komma att aktualisera ändringar. De ändringskrav som har framförts i denna omgång får då övervägas i ett större sammanhang. Föredraganden tillägger att bankerna numera vid medverkan i emissioner gör stora åtaganden som måhända också borde kräva kapitaltäckning.

Kapitaltäckningskraven är sä till vida särskilt kännbara för sparbanker­
na, som dessa har sämre möjligheter än affärsbankerna och föreningsban­
kerna att skaffa externt riskkapital. Det sistnämnda problemet behandlas
av kreditmarknadskommittén; utskottet återkommer (s. 39) på tal om
sparbankslagen till motioner i ämnet. Mot bakgrund av att kapitaltäck-
ningssituationen för en del sparbanker har blivit allvarlig och att kommit­
téns överväganden om en långsiktig lösning av frågan om riskkapital för
sparbankerna inte är avslutade föreslås i proposition 1986/87:142 en provi­
sorisk möjlighet till lättnad i kapitaltäckningskravet. Denna proposition
har framlagts inemot ett halvt år senare än propositionen om ny banklag-
   22


 


stiftning. Förslaget, som härstamniar från kreditmarknadskommittén, in- NU 1986/87:36 nebär att en bank efter medgivande av bankinspektionen skall i kapitalba­sen få räkna in förlagslån upp lill en och en halv gånger — mot för närvarande en gång - det egna kapitalet. Ett sådant medgivande skall dock bankinspektionen få lämna bara om det finns synnerliga skäl för det. Med begreppet synnerliga skäl anges i lagstiftningen allmänt att ifrågava­rande bestämmelser skall tillämpas på ett mycket restriktivt sätt; även det mildare uttrycket särskilda skäl syftar till en restriktiv bedömning.

Formellt sett kommer den föreslagna nya bestämmelsen att gälla även för bankaktiebolag och föreningsbanker. Det understryks dock i proposi­tion 1986/87:142 att dessa bankkategorier har alternativa sätt att anskaffa kapital. Allmänt skall gälla att en bank i första hand måste i rimlig grad ha utnyttjat olika möjligheter att uppfylla huvudregelns krav på kapilaltäck-ning. Det kan t. ex. vara motiverat att en större del av rörelseöverskottet tas fram till beskattning eller att en obeskattad reserv upplöses så att reservfonden kan ökas. En omstrukturering av placeringarna kan också vara en väg att reducera kapitalbehovet. Extraordinära åtgärder i förhål­lande till andra banker skall dock inte krävas i dessa avseenden. Ytterliga­re anvisas möjligheterna att bankinspektionen kan tillåta ett mera begrän­sat tillgodoräknande av förlagslån än upp till en och en halv gång det egna kapitalet eller begränsa ett medgivande i tiden.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen om den nu berörda ändringen i kapitaltäckningsbestämmelserna. De har samma syfte. Förslaget till temporär lösning av sparbankernas kapitaltäckningsproblem är omgärdat med onödiga restriktioner, sägs det i motion 1986/87:N172 (fp). Den nya regeln borde göras generellt tillämplig utan krav på medgi­vande från bankinspektionen och följaktligen utan krav på synnerliga skäl. Argumentationen i motion 1986/87:NI73 (m) för denna ståndpunkt ärmera utförlig. Det anförs bl.a. att sparbankerna själva har valt att driva verk­samhet i konkurrens med affärsbankerna utan att tillräckligt beakta kapi­taltäckningskraven. Sparbankerna kan genom vinstdispositioner planera för en långsiktig uppbyggnad av kapitalbasen. Det dispensförfarande som det nu skiille öppnas möjlighet till kan, menar motionären, medföra risk för att bankinspektionen kommer att styra eller i vart fall påverka sparbanker­nas kreditgivning, vinstdispositioner och expansion. Det kan också medfö­ra orättvisa gentemot sparbanker som har fört en mera försiktig politik och därför inte nu kan påräkna dispens. Motionären hävdar också att det kan bli svårt för kreditmarknadsutredningen att vid sitt slutliga ställningstagan­de förbigå det faktiska förhållande som dispensregelns tillämpning har skapat. Lagstiftningen måste vara konkurrensneutral, säger han och på­yrkar att det i proposition 1986/87:142 föreslagna tillägget till 2 kap. 9 § bankrörelselagen skall utformas som ett generellt medgivande för banker­na att i sin kapitalbas medräkna förlagsbevis etc. i den utsträckning som enligt propositionen skulle kunna tillåtas efter särskild prövning.

Utskottet vill först notera att en annan lagteknisk lösning än den i motion
1986/87:N173 (m) angivna bör väljas om man vill tillgodose önskemålet i
de båda motionerna. Den utvidgade rätten att tillgodoräkna förlagsbevis
etc. kan, om den inte förutsätter någon särskild prövning, anges redan i
    23


 


paragrafens andra stycke; något nytt stycke efter mönster av propositionens     NU 1986/87:36 lagtext erfordras då icke.

I sak vill utskottet anföra följande. Vad som föreslås i de båda molioner­na innebär att bankerna generellt skulle få möjlighet att, under förutsätt­ning att fördelningen pä riskklasser blir densamma som tidigare, med oförändrad kapitalbas öka sin utlåning med som mest 25%. Det är alltså fråga om en mycket betydande reduktion av det kapitaltäckningskrav som nu gäller.

Några utredningsresultat som skulle kunna las till intäkt för en sådan åtgärd föreligger inte. De mindre ändringar i kapitaltäckningsbestämmel­serna som har påkallats av bl.a. Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen (se prop. 1986/87:12 band I s. 228) torde inte ha tillnärmelsevis samma räckvidd som motionärernas förslag. Det bör också påpekas att en sådan minskning av kapitaltäckningskravet som motionä­rerna begär skulle påverka konkurrensförhållandena på kredilmarknaden. Finansbolagen, för vilka gäller kapitaltäckningskrav liknande bankernas, skulle nämligen inte få någon motsvarande ändring. En sådan prejudice­rande verkan som det varnas för i motion 1986/87: N173 (m) borde enligt utskottets bedömning ligga närmare till hands om lagändringen nu blir generellt giltig. Utskottet finner ett disjjcnssystem i dagens läge vara den enda lösningen om man vill bereda en lättnad för de sparbanker som har en ansträngd kapitalsituation. Ett dispenssystem innefattar väl alltid ett mått av skönsmässig prövning men behöver ingalunda medföra sådana långtgå­ende ingrepp i bankernas dispositioner som det talas om i motion 1986/ 87: N173 (m). Den rimliga slutsatsen av resonemanget i denna motion borde vara att proposition 1986/87:142 skall avslås. Sammanfattningsvis tillbakavisar utskottet alltså den kritik och del motförslag som framförs i de båda motionerna. I avvaktan pä att frågan kan prövas igen på grundval av kreditmarknadskommitténs slutliga förslag tillstyrker utskottet att kapi­taltäckningsreglerna i bankrörelselagen kompletteras såsom föreslås i pro­position 1986/87:142.

Utskottet tar så upp några andra frågor som rör kapitaltäckningsbestäm­melserna.

I 2 kap. 9 § bankrörelselagen finns - liksom i de nuvarande banklagarna - en bestämmelse om att vid beräkning av kapitalbasen skall från det egna kapitalet och de egna fonderna avräknas del bokförda värdet av vad som tillskjuts som aktiekapital eller i annan form till in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock inte, sägs det i anslutning härtill, ske i fråga om placeringar iföretag där staten är delägare. Utskottet vill här i klarhetens intresse slå fast att de avsedda företagen är sådana som ägs direkt av staten. Den refererade bestämmelsen är utan tvivel välmotiverad när det gäller sådana av staten och banker tillsammans ägda institut som främst torde vara åsyftade. Den synes dock vara något kategoriskt formulerad så till vida att den inte anger någon miniminivå på den statliga ägarandel som skall ha den nämnda verkan. Utskottet finner det önskvärt att undantagsregelns utformning övervägs närmare vid den fortsatta översynen av kapitaltäckningsreglerna.


24


 


Som tidigare sagts fårföriagsinsatser - som förekommer i föreningsban- NU 1986/87:36 kerna - i viss utsträckning likställas med eget kapital vid beräkning av kapitalbasen. I propositionen nämns (band 1 s. 228) att Sveriges förenings­bankers förbund under hand har tagit upp frågan om en sådan ändring att förlagsinsatserna, liksom fallet är med medlemsinsatserna, helt räknas in i det egna kapitalet när det år fråga om kapitaltäckning. Detta önskemål har tagits upp i motion 1986/87:NI23 (c), där det påyrkas att kreditmarknads­kommittén genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag alt lägga fram förslag till nya kapitalläckningsregler för föreningsbankerna.

Föredragande statsrådet har, såsom tidigare (s. 22) nämnts, framhållit att kreditmarknadskommitténs förslag kan komma att aktualisera ändring­ar i kapitaltäckningsbestämmelserna och uttalat att bankernas önskemål härvidlag får övervägas senare och i ett större sammanhang. Utskottet hänvisar till detta uttalande och avstyrker motion 1986/87: N123 (c) i angi­ven del.

En nyhet i regeringens förslag är att det i bankrörelselagen (2 kap. 11 §)
för svenska banker som äger andelar i utländska bankföretag införs krav på
konsoliderad kapitaltäckning. Detta innebär att de kapitalläckningsregler
som gäller för verksamheten i Sverige i princip skall tillämpas också för de
hel- och delägda företagen i utlandet. Bankgruppen måste alltså tillsam-
     

mans ha ett eget kapital som svarar mot en viss del av såväl den svenska bankens som de utländska bankföretagens placeringar. Av de utländska bankföretagens eget kapital och egna placeringar skall endast den andel som motsvarar den svenska bankens ägarandel beaktas. Konsoliderad kapitaltäckning skall tillämpas endast för de utländska bankföretag i vilka den svenska bankens ägarandel är minst 20%.

Regeringens förslag på denna punkt innebär en konkurrensnackdel för svenska banker, hävdas det i motion 1986/87:NI2I (fp). Det finns enligt motionärerna fall då de svenska kapitaltäckningskraven ligger avsevärt över vad som gäller i utlandet. Motionärerna uppger att konsoliderings­kravet långt ifrån alltid tillämpas i andra länder. Förslaget skulle därför, hävdar de, innebära en konkurrensnackdel för svenska företag. Motionen går i denna del ut på att regeringen skall komma med ett ändrat förslag, i enlighet med motionärernas synpunkter.

I motiveringen för bestämmelsen hänvisar regeringen till internationella strävanden mot ett konsolideringsförfarande. I detta samarbete har slagits fast bl. a. att ansvaret för övervakningen av en bankgrupps solvens främst åvilar myndigheterna i moderbankens hemland. Det framhålls också att kravet på konsoliderad kapitaltäckning numera är internationellt vederta­get och införs i banklagstiftningen i allt fler länder. Av de länder som är ledande i det internationella samarbetet på det finansiella området, den s. k. 10-gruppen, skulle Sverige i själva verket vara det enda som inte har infört ett sådant krav. I propositionen pekas också på att en växande del av bankernas risker numera finns utomlands.

De motiv för kravet på konsoliderad kapitaltäckning som anförs i propo­sitionen är enligt utskottets mening övertygande. Motion I986/87:N12I (fp) avstyrks därför i den del som nu behandlas.

Kapitaltäckningsreglerna borde, anförs det i motion 1986/87:123 (c),                 25


 


kompletteras med ett försäkringssystem till skydd för insättarnas medel. NU 1986/87:36 Möjligheten att utnyttja räntan som konkurrensmedel innebär, framhåller motionärerna, att räntan i allt högre grad kommer att sättas av marknaden. Den höjda ränterisken ökar enligt deras mening sannolikheten för konkur­ser speciellt för finansiella företag. De nuvarande kapitaltäckningsreglerna är, menar motionärerna, otillräckliga om man skall ta hänsyn till mer än kreditrisken. Försäkringssystem av åsyftat slag finns sedan länge i USA, sägs det i motionen. Försäkringssystemet skulle medge ökad rörelsefrihet för bankerna.

Kapitaltäckningskrav för bankerna är traditionellt det medel som stats­makterna har valt för att åstadkomma erforderligt skydd för insättarnas medel. Del torde i första hand få ankomma på bankinspekfionen att fortlö­pande bedöma öm gällande kapitaltäckningskrav är tillräckliga och i annat fall ta initiativ till att kraven skärps. Möjligheten av att kapitaltäckningsbe­hovet delvis skulle tillgodoses genom ett försäkringssystem synes inte ha prövats i det utredningsarbetet som har redovisats och inte heller ha aktualiserats vid remissbehandlingen. Utskottet anser inte alt riksdagen har underlag för ett initiativ i detta avseende och avstyrker därför motion 1986/87:N123 (c) på denna punkt.

Som framgår har bestämmelserna om kapitalläckning föreslagils bli änd­rade på flera punkter. Ytterligare förändringar torde, som också har nämnts, bli aktuella. Inom regeringskansliet bereds för närvarande en av kreditmarknadskommittén avlämnad promemoria om de risker som är förenade med vissa åtaganden från bankernas sida vilka inte framgår av deras balansräkningar. Promemorian, som endast lar upp kreditrisker, berör förutom bankerna även finansbolag och fondkommissionsbolag. Kreditinstituten är utsatta även för andra risker i sin verksamhet, såsom ränterisker, kursrisker och administrativa risker. Bestämmelserna om ka­pitaltäckning kan behöva övervägas med hänsyn också till dessa risker, bl. a. enligt de riktlinjer som utarbetas internationellt. Utskottet utgår från att bestämmelserna i ett sådant sammanhang kommer att bli omprövade i grunden.

Kreditgivning

En grundläggande regel för bankernas kreditgivning är att en bank inte vid avtal om kredit eller i sin rörelse i övrigt får förbehålla sig andel i vinst på en affär som banken inte själv får avsluta. Inte heller får banken på annat sätt beredas andel i vinst på en verksamhet som den inte själv får bedriva.

Undantag är dels - som naturligt är - att bankerna får uppbära utdel­ning etc. på aktier som de äger, dels att sparbanker och centrala förenings­banker får lämna vinstandelslån till företag som tillgodoser för sparbanker eller föreningsbanker gemensamma intressen.

Motion 1986/87:NI20 (c) förespråkar att huvudregeln skall ändras. Ban­
kerna borde få möjlighet att i viss utsträckning förhandla om del i vinst vid
kreditgivtung. Rätten till andel i vinst kan, hävdar motionären, fungera
bättre än ränta vid finansiering av socialt och ekologiskt ansvarsfulla
verksamheter.
                                                                                                       26


 


Den aktuella bestämmelsen - som för affärsbankernas del infördes     NU 1986/87:36 redan år 1911 - är, sägs det i propositionen, nödvändig för att förhindra att bankrörelselagens förvärvsregler kringgås. Det påpekas dock att bestäm­melsen intehindrar bankerna att tillämpa s.k. mjuka räntevillkor, t. ex. med lägre räntesats i början av kredittiden.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring av den hittillsvarande ordningen så att vinstandelslän tillåts mera allmänt. Följaktligen avstyrker utskottet motion 1986/87:NI20 (c).

Bankrörelselagen innefattar liksom den nuvarande banklagstiftningen vis­sa bestämmelser om krediters löptid. Huvudregeln är att en bank inte skall få lämna lån med längre löptid än ett år utan förbehåll att lånet får sägas upp till återbetalning. Till ett belopp som motsvarar högst en fjärdedel av summan av bankens eget kapital resp. egna fonder och dess inlåning får bankerna dock lämna län för längre tid utan förbehåll (s.k. bundna lån). Bestämmelsen om en i princip ettårig löptid för bankkrediter betecknas i motion 1986/87:N12I (fp) som anakronistisk. Den leder, säger motionärer­na, till administrativt krångel och extra kostnader för konsumenterna; särskilt olämplig blir den mot bakgrund av den ökande internationella integrationen pä penning- och kapitalmarknaden. Motionärernas yrkande pä denna punkt går ut på att regeringen skall lägga fram ett nytt lagförslag, enligt vilket bankerna får ökad möjlighet att själva avgöra hur deras utlå­ning skall vara sammansatt.

Det principiella kravet på korlfrislighet för bankernas kreditgivning sammanhänger, framhålls det i propositionen (band 1 s. 199), med att inlåningen normalt är kortfristig. Bestämmelsen har vunnit hävd. Bank­lagsutredningen har föreslagit att den skall bibehållas, och bl.a. Svenska bankföreningen har tillstyrkt att så sker.

Eftersom bundna lån får lämnas i inte obetydlig utsträckning, är bestäm­melsen om en i princip ettårig löptid för bankernas krediter inte så katego­risk som motion 1986/87:N121 (fp) tycks ge vid handen. Utskottet finner de föreslagna bestämmelserna på denna punkt - vilka i det väsentliga över­ensstämmer med dem som nu gäller - vara väl avvägda. Motionen av­styrks alltså i nu berörd del.

Revision

Bestämmelserna om revision föreslås, som tidigare nämnts, bli placerade i den nya bankrörelselagen. I förhållande till gällande rätt innehåller de vissa nyheter, som i huvudsak innebär en anpassning till de regler som gäller för andra företag än banker. I fortsättningen skall krävas att sparbanker och centrala föreningsbanker i likhet med bankaktiebolag har minst en auktori­serad revisor och att lokala föreningsbanker har minst en auktoriserad eller godkänd revisor.

I motion 1986/87: N123 (c) föreslås att det sistnämnda kravet skall mju­
kas upp. En lokal föreningsbank skulle behöva ha en auktoriserad eller
godkänd revisor endast om dess utlåning översfiger 100 milj. kr. Motionä­
rerna hävdar att bankrörelselagens krav inte medför någon påtaglig för-
           27


 


stärkning av det befintliga kontrollsystemet, eftersom de centrala för-     NU 1986/87:36 eningsbankernas granskningsarbeté avser även de lokala föreningsbanker­nas verksamhet.

Av de lokala föreningsbankerna, som är ca 400 till antalet, har ungefär tiondelen en utlåning på över 100 milj. kr. Bestämmelsen att en godkänd revisor får anlitas innebär, framhålls det i propositionen, ett avsteg från det krav som har ställts upp för de andra bankerna.

Utskottet ansluter sig till regeringens ståndpunkt och finner inte skäl för ett sådant undantag som motionärerna föreslår. Aktuella erfarenheter från bankväsendet — inkl. föreningsbankssektorn — visar att kraven på kvalifi­cerad revision måste ställas mycket högt. Bl.a. medför datoriseringen risker för oegentligheter som kan vara mycket svära att upptäcka. Utskot­tet är inte berett att medverka till någon sänkning av de krav i fråga om revisorernas kompetens som regeringen föreslår. Motion I986/87:NI23 (c) avstyrks därför i nu angiven del.

Övrigt

Utskottet tillstyrker det förslag till ett nytt tredje stycke i 1 kap. 2 § bankrörelselagen som regeringen har föreslagit i årets finansplan och som föranleds av ändrade former för samverkan mellan postverket och PKban­ken (se S.6). Stycket har införts i utskottets version av förslaget lill bankrö­relselag i bilaga 1. Även ett i proposition 1986/87:148 föreslaget tillägg till 2 kap. 7 §, avseende fondkommissionsverksamheten, har införts i lagförsla­get; dess innebörd behandlas senare i betänkandet under rubriken Fond­kommissionslagen (s. 41).

Av redaktionella ändringar som utskottet föreslår kan det finnas skäl alt nämna följande. Ordet garantifondbevis har justerats till garantifonds-bevis; innebörden förblir givetvis oförändrad. Formella skäl talar för att uttrycket "revisor i föreningsbank" i 2 kap. 17 § första stycket 5 byts ut mot "revisor i banken". Innebörden förblir oförändrad. Hänvisningen till annat lagrum har i det sammanhanget rättats. I 7 kap. 6 § 2 har kravet på att bankerna skall tillställa bankinspektionen "uppgift om de räntesatser som banken under månaden tillämpat vid in- och utlåning" borttagits. Detta har skett efter påpekande under hand från bankinspektionen, som har samrått i saken med riksbanken och statistiska centralbyrån. Den citerade bestämmelsen finns i lagen (1955:183) om bankrörelse men tilläm­pas inte i praktiken. Om sädana uppgifter skulle behövas på nytt har bankinspektionen möjlighet att kräva in dem med åberopande av paragra­fens avslutande moment.


28


 


Andra för bankerna gemensamma frågor                    NU 1986/87:36

Behovsprövning vid etablering av banker

Innan bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen kommenteras var för sig, tar utskottet här upp några bestämmelser som i sak är gemensamma för olika kategorier av banker och - med formella differenser — förekommer i mer än en av de tre banklagarna.   ,

Den första av dessa bestämmelser gäller behovsprövning vid etablering av banker. När ett bankaktiebolag, en sparbank eller en föreningsbank bildas, skall stiftarna begära stadfästelse av det konstitufiva dokumentet, som i det första fallet är bolagsordningen, i det andra reglementet och i det tredje stadgarna. Om regeringen vid sin prövning "finner den planerade rörelsen vara nyttig för det allmänna" skall den stadfästa dokumentet och bevilja banken oktroj - tills vidare, eller, om det är fråga om ett bankaktie­bolag, för högst tio år. Bestämmelsen om oktrojprövning finns i 2 kap. 3 § bankaktiebolagslagen, 2 kap. 3 § sparbankslagen och 2 kap. 2 § förenings­bankslagen, genomgående i tredje stycket. Den egentliga innebörden av kravet på att rörelsen skall vara nyttig för det allmänna är, sägs det i propositionen (band 2 s. 7), all den utgör en grund för möjligheten alt stoppa banketableringar i en situation då det finns tendenser till en från allmän synpunkt osund utveckling mot en överetablering av bankinstitut.

Frågan om behovsprövning berörs i kreditmarknadskommitténs direktiv från år 1983. Erfarenheten har, sägs där, visat att den nuvarande behovs­prövningen är svår att tillämpa. Kommittén bör därför överväga möjlighe­terna att införa en "omvänd" behovsprövning, innebärande exempelvis all man prövar om den tilltänkta verksamheten bedöms vara oförenlig med en sund utveckling av bankväsendet. Kommittén har övervägt frågan om behovsprövningen i sitt delbetänkande (Ds Fi 1984:20) Utländska banketa­bleringar i Sverige. Den fann det då olämpligt alt reglerna för behovspröv­ningen skulle ändras enbart för utländska banker; därför förordades att reglerna tills vidare skulle kvarstå oförändrade. Kommittén anmälde alt den ämnade återkomma till frågan i sitt slutbetänkande. Regeringens redo­visning av detta ställningslagande (prop. 1984/85:191) föranledde modera­ta samlingspartiet och folkpartiet att begära att en övergång till omvänd behovsprövning i oktrojförfarandet skulle genomföras omgående (NU 1984/85:35 res. 2). I proposition 1986/87:12 uttalar föredragande statsrådet att det finns anledning att återkomma till frågan när kommitténs huvudbe­tänkande föreligger.

Det kan noteras att bestämmelserna om koncession i försäkringsrörelse­lagen (1982:713) från början var utformade på samma sätt som de nu aktuella oktrojbestämmelserna. Från 1985 års början gäller i stället att koncession skall ges om inte den planerade rörelsen bedöms oförenlig med en sund utveckling av försäkringsväsendet.

De berörda oktrojbestämmelserna kritiseras i motionerna 1986/87: N122
(m) och 1986/87:N121 (fp). I den förstnämnda vänder man sig mot tanken
att statsmakterna skulle kunna fastställa den lämpliga konkurrens- och
servicenivån inom banksektorn. Endast bristande finansiella förutsättning­
ar utgör, menar motionärerna, motiv för att en bankelablering bör kunna
     29


 


förhindras. Statsmakternas uppgift bör inskränka sig till kontroll, anför de, NU 1986/87:36 och samma uttalande möter i motion 1986/87:N121 (fp). Hushållens och företagens efterfrågan av finansiella tjänster bör avgöra om behov förelig­ger, tillägger man i denna. Båda motionerna går, liksom också motion 1986/87:N434 (m), såviu nu är i fråga ut på att regeringen skall anmodas lägga fram förslag om slopande av behovsprövningen.

Liksom regeringen anser utskottet att frågan om hurbehovsprövningen skall vara utformad lämpligen bör behandlas liär kreditmarknadskommit­téns slutbetänkande föreligger. Utskottet avstyi;ker därf"ör motionsyrkan­dena om att riksdagen nu skall rikta en framställning i denna sak till regeringen.

Styrelseledamöters medborgarskap

Den andra för bankinstituten gemensamma frågan gäller styrelseledamö­ters medborgarskap. Enligt 7 kap. 3 § bankaktiebolagslagen skall ledamö­terna i ett bankaktiebolags styrelse vara svenska medborgare - och även, ifall inte undantag särskilt medges, bosatta i Sverige. I ett bankaktiebolag som är bildat av ett utländskt bankförelag får dock högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter vara utländska medborgare. Huvudbestäm­melsen har sin motsvarighet i 3 kap. 3 § sparbankslägen. Föreningsbanks­lagen — 6 kap. 3 § - liksom aktiebolagslagen och såväl den gamla som den nya lagen om ekonomiska föreningar (och med den gamla också lagen om jordbrukskasserörelsen) tillåter däremot alt dispens kan ges från kravet på svenskt medborgarskap. Lagrådet har erinrat om detta förhållande och ifrågasatt om inte en dispensmöjlighel för bankaktiebolagen och sparban­kerna borde övervägas redan nu. Denna tanke avvisas i propositionen. Skälet är för bankaktiebolagens del att det föreslås råda ett absolut förbud för utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt att förvärva aktier i sådana bolag. Föredragande statsrådet hänvisar till att kreditmark­nadskommittén har i uppdrag att ta ställning till frågan om möjlighet för utländska rättssubjekt att förvärva aktier i svenskägda banker. Frågan om dispens beträffande medborgarskapskravet är, menar han, nära förknippad med frågan om utländskt ägande. Den borde därför lämpligen övervägas i samband med att kreditmarknadskommitténs förslag i denna del föreligger.

En mera bestämd mening uttrycks i motion 1986/87:N121 (fp). Bolags­stämman bör ges rätt att tillsätta styrelse på grundval av kompetens, sägs det här. Kravet pä svenskt medborgarskap bör följaktligen slopas.

Utskottet delar regeringens uppfattning på denna punkt. Frågan huruvi­da det skall kunna ges dispens från kravet alt bankaktiebolagens och sparbankernas styrelseledamöter skall vara svenska medborgare bör prö­vas senare i ett större sammanhang. Motion 1986/87:121 (fp) avstyrks alltså i berörd del.


30


 


Bankaktiebolagslagen                                                  NU 1986/87:36

Inledning

Förslaget till bankaktiebolagslag innebär i första hand att de associations­rättsliga bestämmelserna för affärsbankerna anpassas till motsvarande be­stämmelser i akfiebolagslagen (1976: 1385). Sedan aktiebolagslagen kom till har emellertid lagspråket moderniserats. Bankaktiebolagslagen företer därför många formella avvikelser från aktiebolagslagen på punkter där ingen saklig belydelseskillnad är avsedd. Nyheter av saklig betydelse är bl.a. bestämmelserna om nya finansieringsformer — konvertibla skulde­brev och skuldebrev med optionsrätt tUl nyteckning -, om riktade emis­sioner och om fusion. Bestämmelsen om möjlighet för bankaktiebolagen att öppna filialer utomlands har redan nämnts. Det ursprungliga lagförsla­get har i ett betydelsefullt hänseende kompletterats genom proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m. m. Vad som föreslås i huvuddelen av denna proposition tar utskottet här först upp till granskning. Fortsätt­ningsvis berörs dels några frågor som redan tidigare har behandlats av riksdagen - det gäller ufiändskt ägande i svenska banker samt bestämmel­ser om offentliga styrelseledamöter och om val av styrelseordförande -dels en fråga som har aktualiserats genom affärsbankernas beslut i år att lämna visst stöd till forskning.

Finansiella koncerner

Proposifion 1986/87:148 innehåller, såsom framgår av den inledande redo­
görelsen i detta betänkande (s. 7 f.), regler beträffande förhållandena i en
koncern där en bank ingår utan att vara moderbolag. Utgångspunkten är
att en bank förutsätts vara ett i juridiskt och ekonomiskt avseende själv­
ständigt företag. Bankerna är underkastade olika säkerhets- och sund­
hetskrav; regeringens syfte med de nya bestämmelserna är att skyddsreg­
lerna inte skall kunna kringgås genom koncernbildningar. Bestämmelser­
nas huvudsakliga innebörd är följande. Ett bankaktiebolag får som dotter­
bolag ingå i en koncern endast om ett annat bankaktiebolag är moderbolag;
om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från denna
regel. Om regeringen har medgivit att ett bankaktiebolag får ingå i en
koncern där moderbolaget inte är bank, skall bankrörelselagens rörelse-
och tillsynsregler och bankaktiebolagslagens regler om banks ledning i
tillämpliga delar gälla för företagen i koncernen. Vidare finns regler om
koncernbidrag, om kapitaltäckning och om förbud för utlänningar att äga
aktier. Bestämmelserna skall gälla även redan befintliga koncerner; dis­
pens skall sökas före utgången av augusti 1987. Vad som har föranlett
förslaget är i första hand tillkomsten av den s. k. Gola-gruppen, i vilken
bl.a. Götabanken och Wermlandsbanken ingår som dotterbolag. Gota­
gruppen nämns inte i propositionen men beskrivs i den promemoria (Ds Fi
1983:3) som ligger till grund för denna. Även ägarförhållandena för Östgö­
ta Enskilda Bank och Skaraborgsbanken, där aktiemajoriteten har kommit
i ett och samma företags hand, har intresse i sammanhanget.
                           31


 


De föreslagna bestämmelserna anges vara av provisorisk karaktär, i     NU 1986/87:36 avvaktan på att frågan kan prövas på nytt på grundval av kreditmarknads­kommitténs förslag. Formellt kommer dock de grundläggande bestämmel­serna att införas i bankaktiebolagslagen och bli giltiga utan tidsbegräns­ning.

I motion 1986/87:N175 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om nya bestämmelser av nu angiven innebörd i bankaktiebolagslagen och lagen om införande av ny banklagstiftning. Motionärerna betecknar det som en ogrundad föreställning att bankägandet skulle vara reglerat i den svenska lagstiftningen. Banklagstiftningens förbud för bank att förvärva aktier i rörelsedrivande företag innebär inte, anför de, implicit förbud för industri­företag alt äga aktier i bank. Propositionens dispensregler sägs avse dis­pens från ett förbud som inte föreligger. Flera element i föredragande statsrådets resonemang ifrågasätts. Motionärerna hävdar att skyddet för insättarna kan säkerställas med hjälp av kapitaltäcknings- och tillsynsreg­ler. Behovet av lagändringar bör enligt deras mening bedömas när kredit­marknadskommitténs förslag föreligger. De betecknar det som oaccepta­belt att lagstiftning genomförs med anledning av enskilda projekt.

Den sistnämnda uppfattningen delas inte av utskottet. Om strukturför­ändringar av nytt slag med svårförutsebara effekter inträffar inom bankvä­sendet bör regeringen kunna påverka utvecklingen så att inte banklagstift­ningens skyddsregler sätts ur kraft. Dispensreglerna lämnar regeringen möjlighet all på ett smidigt sätt låta utvecklingen fortgå i den mån det kan ske ulan skadeverkningar. Rådrum skapas för mera grundliga övervägan­den om de nya koncernbildningarnas konsekvenser. Genom kreditmark­nadskommitténs försorg kan de nya företeelserna på affärsbanksområdet inom en nära framtid få erforderiig ytterligare belysning, så att permanenta regler kan åstadkommas. Utskottet godtar regeringens förslag i proposi­fion 1986/87:148 och avstyrker alltså motion 1986/87:N175 (m).

Utländskt ägande i bankaktiebolag

Den nuvarande bankrörelselagen innehåller bestämmelser som inskränker utlänningars möjligheter att förvärva aktier i bankaktiebolag. En föresla­gen bestämmelse i 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen överensstämmer i stort sett med vad som nu gäller. Den föreskriver att aktier i bankaktiebolag inte får förvärvas av utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt och inte heller av svenska bolag och föreningar som är kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska förelag m.m. Aktier i ett bankaktiebolag som har bildats av en utländsk bank är givetvis undantagna från denna bestämmelse.

Såväl från moderata samlingspartiets som från folkpartiets sida begärs
att förbudet mot utländskt ägande i svenska bankaktiebolag skall mildras. I
motion 1986/87:N122 (m) föreslås riksdagen begära alt regeringen lägger
fram förslag till sådana ändringar i bankaktiebolagslagen att utländskt
ägande i svenska bankaktiebolag möjliggörs. Motionärerna pekar bl.a. på
att förbudet mot utländskt ägande omöjliggör att ett samarbete mellan
      32


 


nordiska banker förstärks genom ägarsamband. Liknande synpunkter NU 1986/87:36 finns i motion 1986/87:N119 (m). I denna anförs att kreditmarknadskom­mittén ännu - i april 1987 - inte har påbörjat överväganden kring ut­ländskt ägande i svenska banker. Önskemålet om.nordiskt ägarsamband kvarstår oförändrat, säger motionärerna. De vill emellertid att inte bara nordiska banker utan även andra utländska rättssubjekt skall få möjlighet att förvärva aktier i svenska banker. Till en början kunde den gränsen sättas att utlänningar får äga upp till 20% av aktiekapitalet och röstvärdet. Samma regel förordas i motion 1986/87:N121 (fp). På sikt bör, sägs det i denna motion, samtliga restriktioner för utländskt ägande i banker slopas. En senare motion, 1986/87:N434 (m), ger även den uttryck för kravet på att utländska banker skall få köpa aktier i svenska bankaktiebolag.

Den fråga som motionärerna har tagit upp behandlades av riksdagen våren 1985 i anslutning till regeringens förslag om att utländska banketab­leringar i Sverige skulle tillåtas (prop. 1984/85:191, NU 1984/85:35). I den dä föreliggande propositionen uttalade finansminister Kjell-Olof Feldt att det enligt hans mening inte fanns tillräckligt underlag för ett ställningsta­gande i frågan. Han motsatte sig emellertid inte att kreditmarknadskom­mittén övervägde en sådan förändring.

Näringsutskottet instämde i att frågan borde övervägas av kreditmark­nadskommittén innan den togs upp fill avgörande av statsmakterna. En möjlighet för utländska intressenter att i vissa fall äga en begränsad del av aktiekapitalet i en svensk affärsbank skulle kunna få positiv betydelse för det ekonomiska samarbetet i Norden, tillade utskottet och sade sig förut­sätta att kreditmarknadskommittén skulle särskilt beakta den aspekten. Med det sagda avstyrkte utskottet ett motionsyrkande (m) om att riksda­gen redan då skulle ta ställning för en lagändring i det angivna syftet. Reservanter (m, fp) krävde att regeringen skulle anmodas lägga fram ell förslag i saken under hösten 1985. Riksdagen följde utskottet.

Under den tid som har gått sedan riksdagen senast behandlade frågan om utländskt ägande i svenska banker har kreditmarknadskommittén fort­satt sitt arbete. Dess slutbetänkande väntas nu föreligga i slutet av detta år. 1 avvaktan på att frågan på så sätt får ytteriigare belysning bör riksdagen inte ta något sådant initiativ som de nyss refererade motionsyrkandena går ut på. Dessa avstyrks alltså.

Statligt inflytande i bankaktiebolagens styrelser

Ett ganska nytt inslag i den statliga regleringen av affärsbankerna- är
systemet med s. k. offentUga styrelseledamöter. Regeringen får enligt
lagen (1955:183) om bankrörelse utse högst fem ledamöter i ett bankaktie­
bolags styrelse. Deras uppgift är enligt lagen att särskilt verka för att
samhällets intressen beaktas i bolagels verksamhet. Även direktionens och
andra s.k. delegatgruppers arbete skall offentliga styrelseledamöter få ta
del i. Bestämmelserna överförs enligt regeringens förslag till 7 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen.
Moderata samlingspartiet har — i motion 1985/86:N216 - redan under
              33

3    Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36 Rättelse: S. 41 3:e st. sista meningen Ny lydelse

S. 42 Efter 3:e st. Ny text: Lagen----- inte här.

S. 48 q) Ny lydelse


allmänna motionsfiden år 1986 i linje med tidigare motionsyrkanden begärt NU 1986/87:36 att systemet med offentliga styrelserepresentanter skall avskaffas. Detta önskemål har från partiets sida också förts fram i motion 1986/87:NI22 med anledning av proposition 1986/87:12 och i motion 1986/87:N434 under allmänna motionstiden i år. Motionärernas yrkande är i vart och ett av fallen att systemet med offentliga slyrelserepresentanter skall avskaffas. Enligt motion 1986/87:N122 skall detta åstadkommas genom att den berör­da bestämmelsen i bankaktiebolagslagen utgår. I de båda övriga motioner­na efterlyses ett lagändringsförslag från regeringen.

Nu liksom tidigare ställer sig utskottet avvisande till tanken att systemet med offentliga styrelseledamöter skulle slopas. Systemet har visat sig värdefullt, och det tycks vara fullt accepterat från bankernas sida. Det finns således, menar utskottet, inget skäl att föranstalta om en ändring när det gäller denna form för kontakt mellan staten och bankerna. Därför avstyrker ulskollet de nämnda motionsyrkandena.

Sedan 1985 års början gäller en ordning enligt vilken en affärsbanksstyrel­ses val av ordförande skall underställas regeringen för godkännande. Även bestämmelserna härom överförs enligt regeringens förslag till bank­aktiebolagslagen, där de får sin plats i 7 kap. 11 § andra-femte styckena. En rad motionsyrkanden syftar till att den nämnda ordningen skall slopas. Motionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87:N123 (c) går i aktuell del ut på att proposition 1986/87:12 skall avslås vad gäller de berörda lagrummen. Motion 1985/86:N216 (m), som är av äldre datum än propositionen, har i sak samma innebörd som de nyssnämnda motionerna. Enligt motionerna I986/87:N434 (m) och 1986/87:N121 (fp) skulle regeringen anmodas aU föreslå en lagändring.

Utskottet konstaterar först att det lagtekniskt rör sig om en enkel fråga. Riksdagen har att välja mellan att låta de angivna bestämmelserna ingå i bankaktiebolagslagen eller att låta dem falla; någon övergångsbestämmelse behövs inte i det senare fallet.

Liksom tidigare menar utskottet att den nuvarande ordningen med viss statlig medverkan i valet av styrelseordförande i en affärsbank är välmo­tiverad. Den möjliggör ett förstärkt inflytande från det allmännas sida över affärsbankerna utan långtgående ingrepp i det institutionella systemet i övrigt. Utskottet avstyrker sålunda de fem motionsyrkandena i ämnet.

Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål

Tio av Svenska bankföreningens elva svenska medlemsbanker saml den
lill större delen statsägda PKbanken, som inte är medlem i Bankförening­
en, har vid sina bolagsstämmor i mars 1987 beslutat lämna bidrag till
forskningsändamål. Detta har skett i enlighet med en rekommendation av
Bankföreningens styrelse. Enligt den skulle bankerna under tre är lämna
sådana bidrag med 200 milj. kr. per år. Styrelsebeslutet föregicks av
överläggningar mellan regeringen och representanter för bankerna. Dessa
anmäldes för riksdagen i årets finansplan (prop. 1986/87: 100 bil. 1 s. 6) och
senare i propositionen om forskning (prop. 1986/87: 80 s. 31, bil. 6 s. 6, 9).
Vad som har förevarit finns närmare redovisat av konstitutionsutskottet i
   34


 


årets granskningsbetänkande (KU 1986/87:33 s. 69-71, 606-611). I de NU 1986/87:36 berörda bankernas årsredovisningar har regelmässigt angivits att styrelsen rekommenderat bolagsstämman att fatta beslut om en avsättning av viss storlek. Bolagsstämmorna har i vissa fall präglats av oenighet om ifrågava­rande beslut. I flera fall har beslut fattats genom votering, och i ett fall har aviserats att minoriteten skulle föra talan hos domstol med begäran att få bolagsstämmans beslut i saken upphävt.

Under allmänna motionstiden, då endast mera begränsade uppgifter om saken förelag, har i motion 1986/87: N358 (m) begärts att riksdagen med anledning av det inträffade skall besluta om ändringar i regeringens förslag fill ny banklagstiftning.

Banklagstiftningens främsta mål är, framhålls i motionen, att garantera insättarna trygghet och att garantera att bankrörelse bedrivs på ett sätt som står i överensstämmelse med lagstiftningens innehåll. Motionären hänvisar till bestämmelserna om vinstdelning i 9 kap. bankaktiebolagslagen och vidare fill bestämmelserna om redovisning i 4 kap. bankrörelselagen, i vilka också hänvisas till bokföringslagen (1976:125). Av bestämmelserna följer, anför motionären, att endast fill rörelsen hörande kostnader får redovisas såsom kostnader i denna.

Den   överenskommelse   "om   bankers   finansiering   av   viss   forsk- >

ningsverksamhet" som har offenfiiggjorts innebär i många hänseenden överträdelser av de föreslagna lagreglerna, hävdar motionären. Då de medel som bankerna avstår från är att jämföra med skatt överträds regeln ätt endast kostnader som har samband med bankrörelse får redovisas såsom kostnad i rörelsen. Vidare torde reglerna om vinstutdelning och beslut om sådana ha överträtts, eftersom överenskommelsen synes förut­sätta att bolagsstämman skall godkänna "den av överenskommelsen åstad- -komna felaktiga kostnadsbokföringen".

Motionären betecknar det som uppseendeväckande att regeringen initi­erar "en klar överträdelse av en helt ny lagstiftning som ännu inte har färdigbehandlats i riksdagen". Han finner det angeläget "att förtydligan-den inarbetas" i bankrörelselagen och i bankaktiebolagslagen. Därigenom skulle klargöras dels att endast till bankrörelsen naturligt hörande kostna­der får kostnadsföras i bankverksamheten, dels att styrelsens befogenhet icke omfattar rätten att disponera över bankens intjänade vinstmedel. "Beslut härom skall exklusivt tas av bolagsstämma. En regel om att sådant beslut av styrelsen är ogiltigt bör införas i lagstiftningen."

Lagen (1955:183) om bankrörelse innehåller i 52 och 83 §§ vissa bestäm­melser om gåvor till allmännyttiga ändamål m. m. Sakinnehållet i dessa bestämmelser återfinns i 9 kap. 6 § bankaktiebolagslagen. Bolagsstämman får, sägs det där bl.a., besluta om gåvor till allmännyttiga eHer därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. En motsvarande bestäm­melse finns i 12 kap. 6 § aktiebolagslagen.

Om talan mot bolagsstämmobeslut finns för närvarande regler i 115 och
171 §§ lagen om bankrörelse. Motsvarande bestämmelser återfinns i 8 kap.
16 § bankaktiebolagslagen. Enligt dessa gäller bl. a. följande. Om ett beslut
av bolagsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt
           35


 


strider mot bankaktiebolagslagen, bankrörelselagen eller bolagsordningen,     NU 1986/87:36 kan aktieägare eller styrelsen eller styrelseledamot föra talan om att beslu­tet skall upphävas eller ändras. Även härvidlag finns motsvarande bestäm­melser i aktiebolagslagen (9 kap. 17 §).

Beträffande de ifrågavarande gåvornas behandling i skattehänseende kan hänvisas till förordningen (1975:127) om avdrag för bidrag fill viss forskning m. m. (senast ändrad 1986:152).

Mot bakgrund av de bestämmelser som här har refererats och de faktis­ka förhållanden som i korthet finns redovisade i inledningen till detta avsnitt har motionären vid utskottsbehandlingen preciserat sitt yrkande på följande sätt. Riksdagen borde hos regeringen begära förslag fill regler i bankaktiebolagslagen om förstärkt minoritelsskydd för aktieägare när det gäller beslut enligt 9 kap. 6 §.

Av föreslagna minoritelsskyddsregler - som överensstämmer med akfiebolagslagens — synes främst en vara av intresse i detta sammanhang. Enligt 8 kap. 5 § gäller bl. a. följande. Beslut av bolagsstämman om dispo­sitioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkning­en skall skjutas upp till en fortsatt stämma, om en minoritet som består av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier begär del. En sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Utskottet kan inte finna att årets beslut vid affärsbankernas bolagsstäm­mor om stöd till forskning skulle motivera extraordinära regler till skydd för aktieägare som har hamnat i minoritet. Det finns, menar utskottet, knappast skäl för att aktieägare i affärsbanker skall äga ett längre gående minoritelsskydd än vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Utskottet avstyrker motion 1986/87:N358 (m).

Övrigt

I utskottels version av förslaget till bankaktiebolagslag {bilaga 2) har
infogats dels de ytterligare bestämmelser som regeringen har föreslagit i
proposifion 1986/87:148 (se s. 31 f.), dels ändringar som föranleds av den
av riksdagen beslutade lagen om vissa riktade emissioner i akfiemarknads-
bolag, m.m. (prop. 1986/87:76, LU 1986/87:27, rskr. 1986/87:172). I 2
kap 6 och 7 §§ har gjorts vissa redaktionella justeringar som gäller begrep­
pet teckningslista. En annan närmast redaktionell ändring gäller bestäm­
melsen om emissionsprospekl i 4 kap. 19 §. Omformuleringar av rent
redaktionell natur har ytteriigare gjorts bl. a. i 4 kap. 11 § och i 6 kap. 6 §
tredje stycket. I 8 kap. 10 § har, efter mönster av den nya lagen om
ekonomiska föreningar och i enlighet med motsvarande bestämmelser i
sparbanks- och föreningsbankslagarna, insatts en bestämmelse om vem
som skall öppna bolagsstämman. Aktiebolagslagen och lagen (1955:183)
om bankrörelse saknar bestämmelse härom. Den nya konkurslag som
riksdagen har antagit med giltighet från den 1 januari 1988 har föranlett
ändringar i 10 kap. 20 §. I lagen om införande av ny banklagstiftning
tillfogas övergångsbestämmelser avseende tiden fram till den nya konkurs­
lagens ikraftträdande.
                                                                       36


 


Sparbankslagen                                                          NU 1986/87:36

Ändamålsbestämmelsen

De drag som är särskiljande för en sparbank anges enligt regeringens förslag i 1 kap. 1 § andra stycket sparbankslagen, vars innehåll är hämtat ' från den nu gällande lagen om sparbanker. Tre kännetecken nämns, nämli­gen avsaknaden av enskilt vinstintresse, ändamålet att främja sparsamhet • och den lokala anknytningen. En sparbank har, heter det, till ändamål att, "ulan rätt för dess stiftare eller andra alt fä del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen", främja sparsamhet genom att driva bankverksam­het. Det slås vidare fast att en sparbanks rörelse skall avse främst ett visst verksamhetsområde.

I proposifionen (band 3 s. 2) utvecklas närmare vad den citerade formu­leringen innebär. Ränta kan utgå pä medel som har tillskjufits till grund­fond eller garantifond. Det betraktas nämligen som uppenbart att sädana tillskott inte främst har föranlelts av intresset att få del av eventuell utfäst ränta. Utöver dessa och även andra "normala" ränteutbetalningar (t. ex. i anledning av förlagskapitalupplåning) finns, heter det, "inget utrymme för annan medelsdisposition, som skulle kunna ifrågasättas innebära vinstut­delning till enskilda intressenter". En sparbanks vinst skall, framhålls det, i första hand användas till sparbankens konsolidering genom fondbildning.

Mot bakgrund av motsvarande formuleringar i banklagsutredningens betänkande (SOU 1984:28 s. 13 f.) har, såsom redovisas i propositionen. Svenska sparbanksföreningen och Svenska bankmannaförbundet i sina remissyttranden sagt sig förutsätta att resultatandelssysiem i sparbank inte strider mot regeln om förbud för bankens stiftare eller andra att fä del av sparbankens vinst. Sparbanksföreningen har uttryckligen påkallat ett mo­tivuttalande av denna innebörd. Föredragande statsrådet förklarar emel­lertid att han inte tar upp denna fråga; den har, konstaterar han, inte berörts av utredningen.

De båda organisationerna har, enligt vad utskottet har inhämtat, efter    -

samråd med bankinspektionen kommit överens om ett för sparbankerna gemensamt resultatandelssysiem för de anställda, vilket har införts vid årsskiftet 1985-1986. För detta system gäller sammanfattningsvis att indi­viduella resultatandelar för sparbankernas anställda inom ramen för årli­gen avsatta fonder på visst sätt är relaterade till rörelseresultatet för den sparbank där vederbörande är anställd.

Lagstiftaren måste uppenbarligen, när nu en ny sparbankslag skall stif­tas, ta ställning lill huruvida ett resultatandelssysiem av antydd art kan vara förenligt med sparbankslagens ändamålsbestämmelse eller icke. Inte minst det till synes kategoriska motivuttalande som har citerats gör denna fräga naturlig.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på en tidigare
ändring av ändamålsbestämmelsen. Den passus i den föreslagna lagtexten
som har citerats motsvarades i 1892 ärs sparbankslag av orden "utan
rättighet för dess stiftare eller desses rättsinnehafvare att tillgodonjuta
andel i den vinst, som å rörelsen kan uppkomma". I en lagrädsremiss år
1922 medförslag till ny lagom sparbanker gjordes blott en språklig moder-
        37


 


nisering; här talades om "dess stiftare eller deras rättsinnehavare". Lagra- NU 1986/87:36 det (prop. 1922:147 s. 91 f.) anmärkte följande. Bl.a. av den aktuella paragrafen framgick att man inte hade tänkt sig att andra än stiftarna skulle äga tillskjuta bidrag till grundfonden. Särskilt om man beaktade att bolag, föreningar och personer inte kunde vara stiftare men väl kunde länkas vara villiga att med penningtillskott medverka till bildande av sparbank, syntes det emellertid inte lämpligt att ovillkorligen fordra alt grundfonden skulle tillskjutas av stiftarna. Därför borde den berörda paragrafen avfattas så, att den inte kom att innehålla en sådan begränsning. Regeringen följde lagrå­dets anvisning (s. 100). I 1923 års sparbankslag, som blev resultatet av beredningsarbetet, användes uttrycket "dess stiftare eller andra". Detta återkom i den nu gällande lagen (1955:416) om sparbanker och återfinns som nämnts även i det föreliggande förslaget fill ny sparbankslag.

Av det sagda framgår att syftet med den diskuterade delen av ändamåls­bestämmelsen hela liden har varit att markera principerna för kapitalbild­ningen inom sparbankerna. Den vid tidigare lagstiftningstillfällen oförut­sedda anordningen med ett resultatandelssysiem för de anställda träffas således inte utan vidare av de citerade avsnitten i ändamålsbestämmelsen och dess motivering.

Ett resultatandelssysiem för de anställda enligt grunder som numera tillämpas på olika håll inom bankväsendet bör, menar utskottet, mot här angiven bakgrund kunna vara förenligt med ändamålsbestämmelsen. Del torde, fastän det är relaterat till vinstutvecklingen i sparbankerna, i första hand få betraktas som ett inslag i avlöningssystemet. Med det sagda har utskottet velat förtydliga och något modifiera det fidigare citerade mofivut-talandet i propositionen. Utskottet har inte med det anförda redovisat någon närmare bedömning av det aktuella resultatandelssystemet inom sparbanksrörelsen. Ett system av detta slag får givetvis inte vidareutveck­las på sådant sätt att de anställda kan anses etablera något slags ägarposi­tion i strid med sparbanksväsendets grundidé.

Ett annat för sparbankerna särskiljande drag är som nämnts den lokala anknytningen. Bestämmelsen att en sparbanks rörelse skall avse ett visst verksamhetsområde är olycklig, sägs det i mofion 1986/87:N122 (m). La­gens utformning kan bli ett stöd för åsikten att sparbanker inte skall konkurrera med varandra. Innan sparbanksfusionerna började genomföras på 1960-talet var det, uppger mofionärerna, inte ovanligt att flera sparban­ker uppträdde inom samma områden. Det borde överlämnas ål sparban­kerna att avgöra om en sådan konkurrens skall förekomma.

Den nu berörda bestämmelsen har relativt utförligt diskuterats i bankin­
spektionens remissyttrande över banklagsutredningens förslag till spar­
bankslag (se prop. 1986/87:12 band 5 s. 233 f.). Olika sparbankers verk­
samhetsområden, säger inspektionen, skall i princip inte lappa över var­
andra. Det förekommer emellertid att sparbankers naturliga kundupptag­
ningsområden särskilt inom storstadsregionerna och till dessa gränsande
områden kan delvis sammanfalla. I sådana områden kan det, menar bank­
inspekfionen, finnas ett legitimt behov för en sparbank att etablera kontor
inom ett område som ingår i en annan sparbanks verksamhetsområde. Att
verksamhetsområden på detta sätt delvis kan sammanfalla bör därför,
        38


 


säger inspektionen, kunna godtas. Något direkt hinder mot att större     NU 1986/87:36 regionala sparbanker inrättar kontor i Stockholm finns inte längre, anför bankinspekfionen vidare, utan frågan får bedömas utifrån kravet på en sund utveckling av sparbankens rörelse. - Föredragande statsrådet har inte kommenterat bankinspektionens synpunkter.

Vad bankinspektionen sålunda utan att möta invändningar har anfört visar att bestämmelsen om avgränsade verksamhetsområden för sparban­kerna kan tillämpas på ett nyanserat sätt. Sparbanker i andra delar av landet har också i ett par fall fått tillstånd att öppna kontor i Stockholm. Från sparbanksrörelsens sida tycks man inte ha haft något att erinra mot den angivna bestämmelsen. Utskottet finner inte skäl för någon ändring i den och,avstyrker mofionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87:N121 (fp) i här aktuell del.

Sparbankernas försörjning med riskkapital

I avsnittet om kapitaltäckning har utskottet berört de svårigheter som sparbankerna har att få externt riskkapital för att på så sätt vidga sin kapitalbas. Svenska sparbanksföreningen har år 1985 gjort en framställning till regeringen om att sparbankslagen skall ändras så att en sparbank kan filiföras riskkapital utifrån även i andra fall än då det krävs för att dess verksamhet skall kunna upprätthållas. Framställningen har överlämnats till kreditmarknadskommittén. I den skrivelse som ligger till grund för proposition 1986/87:142 meddelar kommittén att den har blivit övertygad om det angelägna i att sparbankerna ges en möjlighet att erhålla externt riskkapital, som i kapitaltäckningshänseende skall utgöra äkta eget kapital. Kommittén har emellertid ansett sig behöva ytterligare lid för att finna en lösning på frågan.

Tre motioner syftar till att det skall utformas nya bestämmelser som gör det möjligt för sparbankerna att få tillgång fill externt riskkapital. En av dessa gäller närmast en procedurfråga. Det är motion 1985/86:N250 (s), vari krävs att Sparbanksföreningens förslag skall prövas i särskild ordning i stället för att behandlas av kreditmarknadskommittén. En viss lösning anvisas i motion 1985/86:236 (s), enligl vilken riksdagen bör begära all regeringen föreslår en sådan ändring i sparbankslagen att externt riskkapi­tal kan tillföras en sparbanks garantifond. I en senare motion, 1986/ 87:N379 (s), begärs ett uttalande av riksdagen om att sparbankernas kapi­talförsörjning bör ordnas på sådant sätt att sparbankskonstruklionen kan bibehållas.

De båda senare motionerna är, anser utskottet, väsentligen tillgodosed­da genom det utredningsarbete som pågår; de föreslås bli lämnade utan åtgärd. Även motion 1986/87: N250 (s) avstyrks. Något annat organ för utredningsarbetet än kreditmarknadskommittén vill utskottet inte förorda. Utskottet förutsätter emellertid att kommittén behandlar den angivna frå­gan med största skyndsamhel.


39


 


övrigt                                                                          NU 1986/87:36

På en punkt innebär utskottets version av sparbankslagen (bilaga 3) en saklig nyhet. Sparbankernas huvudmän får enligt gällande bestämmelser inte arvoderas för sitt uppdrag; endast ersättning för förlorad arbetsför­tjänst och resekostnader samt traktamente får betalas ut. Den bestämmel­sen skall enligt regeringens förslag föras in i den nya lagen. Motion 1986/ 87:N406 (m, s, fp, c) går ut på att arvodering skall tillåtas. Sparbanksrörel­sen arbetar på att utveckla förtroendemannainflytandel, framhåller motio­närerna. Det sker bl.a. genom brett upplagda utbildningsprogram, som inte sällan föriäggs till kvällar och helger. Sparbankerna uppfattar det då ofta som ett hinder att de inte på ett skäligt sätt kan arvodera huvudmän­nen.

Utskottet har berett bankinspektionen. Sparbanksföreningen och Svens­ka kommunförbundet tillfälle att yttra sig över motionen. De båda först­nämnda har tillstyrkt att motionen skall tillgodoses, medan Kommunför­bundet har avstått från att yttra sig. Utskottet föreslår att 4 kap. 19 § sparbankslagen utformas såsom bankinspektionen har föreslagit i sitt ytt­rande. Syftet med motionen tillgodoses därmed.

Utskottet föreslår ett flertal ändringar i sparbankslagen av redaktionell karaktär. Två bör särskilt nämnas. I 7 kap. 1 § har en omotiverad hänvis­ning lill 8 § fått utgå. Eftersom en sparbank inte får förvärva aktier i något annat bankaktiebolag än Sparbankernas Bank har vidare i den sistnämnda paragrafen andra styckets andra mening, som tycks motsäga detta, blivit ändrad.

Föreningsbankslagen

I 7 kap. 15 § första stycket föreningsbankslagen finns en bestämmelse om krav på kvalificerad majoritet för att vissa beslut på föreningsbankssläm-man skall bli giltiga. Det gäller bl. a. om beslutet innebär att medlems "rätt till överskottsutdelning" inskränks. Efter mönster av vad som föreskrivs i motsvarande bestämmelse — likaledes 7 kap. 15 § — i den nya lagen om ekonomiska föreningar föreslår utskottet i sin version av föreningsbanks­lagen (bilaga 4) alt det citerade begreppet byts ut mot "rätt till årsvinst". Det senare begreppet är mindre omfattande än det förra.

Enligt 7 kap. 15 § tredje stycket gäller bl. a. att ett beslut om stadgeänd­
ring som innebär att en medlems rätt till årsvinst inskränks inte får tilläm­
pas mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen och som säger upp
sig till utträde ur föreningen inom viss tid. Medlemmen har då efter
utträdet rätt att återfå inbetalda insatser och vad som belöper sig på honom
av beslutad vinstutdelning. Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges för­
eningsbankers förbund har i en skrivelse till utskottet ställt frågan om
införandet av förlagsinsatser, som används för att stärka föreningsbankens
egna kapital, skall medföra sådan utträdesrätt som avses i 7 kap. 15 §.
Förlagsinsatserna skiljer sig till sin karaktär avsevärt från vanliga med
lemsinsalser. Utdelningen på dem är bl.a. inom föreningsbanksrörelsen
        40


 


prioriterad framför de flesta andra ändamål vartill tillgängliga medel får    NU 1986/87:36 användas. Alternativet till förlagsinsatser är i praktiken vanliga lån.

Utskottet finner att den ställda frågan bör besvaras med nej. Införandet av förlagsinsatser innebär inte en sådan inskränkning i medlems rätt till årsvinst att den särskilda utträdesrätten skulle föreligga.

Den avslutande bestämmelsen i 6 kap. 4 § första stycket har ändrats med hänsyn till att en styrelseledamot kan tänkas bli utsedd till ersättare för verkställande direktör. I 10 kap. 1 och 9 §§ har gjorts sarhma slags ändring­ar som i 7 kap. 1 och 8 §§ sparbankslagen.

Fondkommissionslagen

Bankernas rätt att driva fondkommissionsrörelse regleras, såsom förut har sagts, inte genom banklagstiftningen utan genom fondkommissionslagen (1979:748). Det har hittills gällt att en banks fondkommissionsrörelse skall bedrivas inom banken och sålunda inte får förläggas till ett dotterbolag. Med hänvisning till önskemål från bankhåll föreslår regeringen i proposi­tion 1986/87:148 — vid sidan av huvudärrmet, finansiella koncerner — att en bank fortsättningsvis skall få äga ett fondkommissionsbolag samtidigt som den driver fondkommissionsrörelse inom banken. En förutsättning sägs böra vara att fondkommissionsbolaget är helägt av banken.

Ett företag som driver fondkommissionsrörelse får ha ett handelslager av värdepapper intill ett visst högsta sammanlagda anskaffningsvärde. Enligt en ny bestämmelse i bankrörelselagen skall de fastställda begräns­ningarna gälla för banken och bolaget gemensamt.

Så långt har regeringens förslag på denna punkt inte rönt invändning i någon motion. Utskottet tillstyrker de förslag sonh nu har redovisats. I en motion, 1986/87:N175 (m), yrkas emellertid på en ändring beträffande handelslagrets högsta tillåtna värde. Det nuvarande maximibeloppet, 50 milj. kr., gäller sedan 1985 års början. Vid beslutet därom verkade de borgerliga partierna för att maximeringen skulle slopas. Det nu aktuella motionsyrkandet går ut på att maximibeloppet skall bestämmas till 100 milj. kr.

Den möjlighet till omorganisafion av en banks fondkommissionsrörelse som den föreslagna ändringen i fondkommissionslagen medger motiverar enligt utskottets uppfattning inte att bestämmelserna om handelslagrets storiek ändras. Utskottet avstyrker därför motion 1986/87:N175 (m) i angiven del.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det i 7 kap. 9 § bankaktiebo­lagslagen, 3 kap. 8 § sparbankslagen och 6 kap. 8 § föreningsbankslagen angivna förbudet för verkställande direktör och vissa andra delegater i en bank att ingå i styrelser för vissa företag kommer alt gälla även för ett fondkommissionsbolag som banken äger.

Regeringens skilda förslag till ändringar i fondkommissionslagen har sammanförts i bilaga 9.


41


 


övriga lagförslag                                                         NU 1986/87:36

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de fyra nya banklagarna har, som inledningsvis nämnts, samlats i en särskild lag om införande av ny banklagstiftning. Tre paragrafer med övergångsbestämmelser har i utskot­tels version (bUaga 5) införts utöver dem som regeringen har föreslagit. Enligt en ny 13 § behöver bestämmelserna i 4 kap. 12-14 §§ bankrörelse­lagen om delårsrapport, enligt vilka sådana rapporter skall avse bankens verksamhet från räkenskapsårets början, inte tillämpas under det räken­skapsår som pågår vid lagens ikraftträdande. Verkställande direktörer och vissa andra delegater i sparbanker och föreningsbanker, vilka enligt nytill­komna bestämmelser i 3 kap. 8 § sparbankslagen och 6 kap. 8 § förenings­bankslagen inte får ingå i styrelser för bl. a. investment- och emissionsbo­lag, får enligt en ny 15 § behålla redan innehavda uppdrag till företagets nästa ordinarie bolagsstämma eller motsvarande. En ny 22 § innehåller övergångsbestämmelser som har samband med den nya konkurslagen, vilken träder i kraft den 1 januari 1988. Såsom i praktiken obehövlig har 22 § i regeringens lagförslag fått utgå. Den övergångsbestämmelse (med beteckningen 33 §) som har föreslagits i proposition 1986/87: 148 om finan­siella koncerner m.m. har insatts som 35 §. De angivna ändringarna har medfört omnumrering av flertalet paragrafer i förhållande till regeringens förslag. Sålunda har den tidigare 13 § bUvit 14 §, de tidigare 14-19 §§ blivit 16-21 §§, de tidigare 20 och 21 §§ blivit 23 och 24 §§, de tidigare 23-32 §§ blivit 25-34 §§ och de tidigare 33-37 §§ blivit 36-40 §§.

Av de övriga lagförslagen i proposition 1986/87: 12 återges som bilagor endast sådana där andra ändringar än av tidpunkten för ikraftträdandet och årtalsbeteckningen för de nya banklagarna är aktuella.

I den föreslagna nya lagen om förenklad akfiehanlering (bilaga 6) har gjorts två helt obetydliga redaktionella justeringar. Ändringarna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (bilaga 7) och lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar (bilaga 8) föranleds, som inledningsvis har antytts, delvis av den nya lagen om ekonomiska föreningar. I lagen (1980:2) om finansbolag görs enligt utskottets förslag (bilaga 10) den ändring av 11 § andra stycket som har redovisats i det föregående (s. 21). I tredje stycket föreslås samtidigt en redaktionell ändring. Lagen (1985:277) om vissa bulvanförhållanden skall anges såsom den rätta beteckningen på den lag som i propositionen benämns bulvanlagen. Förslaget till ändring i denna lag återges inte här.

I den nya lagen om vissa riktade emissioner i akliemarknadsbolag, m. m. (se s. 36) har hänvisningarna lill bankaktiebolagslagen provisoriskt fått ersättas med andra bestämmelser som medger att de nya reglerna tillämpas på bankaktiebolagen. När riksdagen fattar beslut om den nya banklagstift­ningen kan samtidigt de provisoriska bestämmelserna bytas ut. UtskoUet framlägger förslag till en sådan lagändring (bilaga II).


42


 


Övriga frågor                                                              NU 1986/87:36

Till sist behandlar utskottet två motionsyrkanden utan direkt anknytning till den föreslagna lagstiftningen.

RegionalpoUtiska aspekter på bankernas verksamhet tas upp i motion 1986/87:N123 (c). Motionärerna vill att kreditmarknadskommittén genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att belysa formerna för den framtida kreditverksamheten med avseende på näringslivets kapitalförsörjning och dess utveckling i utsatta regioner. Bankerna har, menar motionärerna, ett betydande ansvar för tillgången på kapital för investeringar i regioner som hårt har drabbats av "den koncentrationspolitik som förts av den social­demokratiska regeringen". Bankernas möjligheter att ta till vara nya for­mer för kreditverksamhet får inte minska, uttalar motionärerna.

Utskottet vill först framhålla alt bankväsendets organisafion i hög grad präglas av en inriktning på skilda regioner. Sparbanksrörelsen och för­eningsbanksrörelsen har båda en starkt regionaliserad organisation. Bland affärsbankerna finns ett antal provinsbanker vilkas rörelse är mer eller mindre koncentrerad till den egna regionen. Storbankerna är på olika sätt uppdelade på regionala enheter, som kan ha betydande självständighet. Det vill alltså synas som om bankväsendet mer än vissa andra närings­grenar motsvarar önskemål som kan uppställas från regionalpolitisk ut­gångspunkt. Frågan om bankernas möjligheter att bedriva kreditverksam­het i nya former torde beröras av kreditmarknadskommittén på grundval av redan givna direktiv.

Det bör påpekas att kreditmarknadskommitténs arbete nu har fortskridit långt. Ett huvudbetänkande uppges vara att vänta i slutet av detta år. Det synes lämpligt att detta betänkande avvaktas innan nya utredningsuppdrag rörande kreditmarknaden formuleras.

Med vad här sagts avstyrker utskottet yrkandet i mofion 1986/87:N123 (c) om vissa tilläggsdirektiv för kreditmarknadskommittén.

En skärpt kontroll av yrkesmässig låneverksamhet förespråkas i motion 1985/86:N273 (s). Ocker i utlåningsverksamhel har tilltagit under senare år, hävdar motionärerna. Trots avreglering av kreditmarknaden, som med­för att bankernas andel av kreditgivningen kan öka, och trots skärpt lagstiftning mot ocker kommer, befarar motionärerna, oseriös låneverk­samhet att finnas kvar i inte obetydlig omfattning. För dem som vill bedriva låneverksamhet yrkesmässigt borde, menar motionärerna, införas någon form av linståndskrav eller något verksamt kontrollmedel av annan art.

I kreditmarknadskommitténs direktiv uttalas som en princip för struktu­ren på kreditmarknaden att kreditsystemet måste skyddas från icke seriösa utövare av finansiell verksamhet. Det finns, framhålls det, för närvarande möjligheter alt yrkesmässigt bedriva finansiell verksamhet i juridiskt helt oreglerade former och utan insyn från det allmänna. Det ingår bland kommitténs uppgifter att överväga om detta förhållande bör få bestå.

Av del sagda framgår att motionärernas önskemål till väsentlig del torde
uppfyllas genom kreditmarknadskornmitléns arbete. Utskottet avstyrker
motion 1985/86:N273 (s) med hänvisning fill detta.
                                43


 


Hemställan                                                                 NU 1986/87:36

Utskottet hemställer

1.             beträffande avslag på proposition 1986/87:12

att riksdagen avslår motion 1986/87:N121 yrkande 1 såvitt här är i fråga,

2.    beträffande visst uttalande om lagstiftningsarbetet att riksdagen avslår motion 1986/87:N 173 yrkande 1,

3.    beträffande filialer i Sverige till utländska banker

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1986/87:N122 yrkande 5,

4.    beträffande sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet att riksdagen avslår motion 1986/87:N122 yrkande 4,

5.    beträffande huvudprincip för lagregleringen av bankernas verksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del och motion 1986/87:N122 yrkande 6,

6.             beträffande/örvrtrv av fordran

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del,

7.             beträffande medverkan i aktieemission

all riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del,

8.             beträffande kapitaltäckningskrav i allmänhet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87: i2 i ifrågavaran­de del och proposition 1986/87:142 och med avslag pä motion 1986/ 87:N172 och motion 1986/87:N173 yrkande 2 antar förslag till bank­rörelselag i vad avser 2 kap. 9 § enligt bilaga 1,

9.             beträffande kapitaltäckningskrav för föreningsbankerna

att riksdagen avslår motion 1986/87:NI23 yrkande 1 i ifrågavarande del,

10.         beträffande kaptialtäckningskrav för andel i utländskt jorelag
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1986/87:N 121 yrkande 2 i ifrågavaran­
de del antar förslag till bankrörelselag i vad avser 2 kap. 11 § enligt
bilaga I,

11.             beträffande försäkringsskydd för insättarnas medel

att riksdagen avslår motion 1986/7:N123 yrkande 1 i ifrågavarande del,

12.             beträffande vinstandelslån

att riksdagen avslår motion 1986/87:NI20,

13.             beträffande krediters löplid

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del,

14.             beträffande revision av lokal föreningsbank

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:NI23 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag i vad avser 3 kap. 4 § enligl bilaga I,


44


 


15. beträffande bankrörelselag i övrigt                              NU 1986/87:36
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­
de del, proposition 1986/87:76 i ifrågavarande del, proposition 1986/

87:90 moment 17, proposition 1986/87:100 bilaga I moment 6 och proposition 1986/87:148 i ifrågavarande del och med avslag på mo­tion 1986/87: Fi809 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 8, 10 och 14, enligt bilaga 1,

16.    beträffande behovsprövning i oktrojförfarandet

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1986/87:N122 yrkande 1 och mofion 1986/87:N434 yr­kande 2 i ifrågavarande del,

17.    beträffande styrelseledamöters medborgarskap

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del,

18.    beträffande finansiella koncerner

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:148 i ifrågava­rande del och med avslag på motion 1986/87:N175 yrkandena 1 och 2 antar

a)   förslag till bankaktiebolagslag i vad avser 1 kap. 4 och 5 §§ enligt bilaga 2,

b)  förslag till lag om införande av ny banklagstiftning i vad avser 35 § enligl bilaga 5,

19.    beträffande utländskt ägande i bankaktiebolag

att riksdagen avslår mofion 1986/87:NI 19, mofion 1986/87:N12I yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1986/87:N122 yrkande 3 och motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande del,

20.    beträffande offentliga styrelseledamöter

att riksdagen avslår motion 1985/86:N216 yrkande 3, motion 1986/ 87:N122 yrkande 8 och motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågava­rande del,

21.    beträffande styrelseordförande i bankaktiebolag

att riksdagen med bifall lill proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86: N216 yrkande 2, motion 1986/ 87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1986/87: N122 yrkan­de 7, motion 1986/87:N123 yrkande 3 och mofion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande del antar förslag till bankaktiebolagslag i vad avser 7 kap. 11 § enligt bilaga 2,

22. beträffande gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga än­
damål

att riksdagen avslår motion 1986/87: N358,

23.    beträffande bankaktiebolagslag i övrigt

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del, proposition 1986/87:76 moment 4 och proposition 1986/87:90 moment 18 antar förslag till bankaktiebolagslag, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 18 och 21, enligt bilaga 2,

24.    beträffande sparbanks verksamhetsområde

alt riksdagen avslår motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande        45

del och mofion 1986/87:N122 yrkande 2.


 


25.    beträffande externt riskkapital i sparbanker                        NU 1986/87:36 att riksdagen avslår mofionerna 1985/86:N236, 1985/86:N250 och 1986/87:N379.

26.    beträffande sparbankslag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del, proposition 1986/87:90 moment 19 och mofion 1986/87:N406 antar förslag fill sparbankslag enligt bilaga 3,

27.           beträffande föreningsbankslag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del och proposition 1986/87:90 moment 20 antar förslag till för­eningsbankslag enligt bilaga 4,

28.           beträffande lag om införande av ny banklagstiftning

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del antar förslag till lag om införande av ny banklagstiftning, i den mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 18, enligt bilaga 5,

29.           beträffande fondkommissionslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87: 12 och 1986/87:148, båda i ifrågavarande del, och med avslag på mofion 1986/87: N175 yrkande 3 antar förslag till lag om ändring i fondkom­missionslagen (1979: 748) enligt bilaga 9,

30.           beträffande lag om förenklad aktiehantering

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del antar förslag till lag om förenklad aktiehantering enligt bilaga 6,

31.           beträffande lagen om tryggande av pensionsutfästelse

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:7 moment 3 och proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del antar förslag lill lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. enligt bilaga 7,

32.           beträffande lagen om understödsjöreningar

att riksdagen med anledning av proposifion 1986/87:12 i ifrågavaran­de del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, dock med änd­rad lydelse av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna enligl utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag                      Utskottels förslag


Denna lag träder i kraft den / ja- Denna lag träder i kraft den 1 juli

nuari 1987.                                                                       1987.

Understödsförening får använda Understödsförening får använda
ordet bank i sin firma om förening-
ordet bank i sin firma om förening­
en vid utgången av år 1986 använde
en vid utgången av juni 1987 använ-
ordet bank i firman.
                                de ordet bank i firman.

33. beträffande lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:7 moment 7 och


46


 


proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del antar lag om ändring i     NU 1986/87:36 lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktie­bolag och ekonomiska föreningar enligt bilaga 8,

34.            beträffande lagen om finansbolag

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87: 12 och 1986/87: 148, båda i ifrågavarande del, antar förslag lill lag om änd­ring i lagen (1980: 2) om finansbolag enligt bilaga 10,

35.            beträffande lagen om näringsförbud

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud, dock med ändrad lydelse av 4 § och ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets för­slag i det följande:

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

4 §

Har näringsverksamhet bedrivits Har näringsverksamhet bedrivits

av en juridisk person får, under de av en juridisk person får, under de

förutsättningar som anges i 1 -3 §§, förutsättningar som anges i 1-3 §§,

näringsförbud meddelas, i fråga om näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär, kommanditbolag: komplementär,

annat handelsbolag: bolagsman, annat handelsbolag: bolagsman,

aktiebolag och försäkringsbolag: aktiebolag och försäkringsbolag:

ledamot och suppleant i styrelsen ledamot och suppleant i styrelsen

samt   verkställande   direktör   och samt   verkställande   direktör   och

vice verkställande direktör,             vice verkställande direktör,

bankaktiebolag, ekonomisk för-   bankaktiebolag,   sparbank   och

ening och sparbank: ledamot och ekonomisk förening:  ledamot och

suppleant i styrelsen,                              suppleant i styrelsen,

om denne begått brottet i nä-  om denne begått brottet i nä­
ringsverksamheten eller innehade
ringsverksamhelen eller innehade
sin ställning när betalningen av
sin ställning när betalningen av
skatt, tull eller avgift underläts eller
skatt, tull eller avgift underläts eller
den juridiska personen försattes i
den juridiska personen försattes i
konkurs.
                                                                       konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har fram­trätt som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den I ja-        Denna lag träder i kraft den 1 juli
nuari 1987.
                                 1987.

36. beträffande övriga lagförslag alt riksdagen antar de i proposition 1986/87:12 framlagda förslagen till följande lagar, dock med ändring av tidpunkten för ikraftträdandet till denljuh 1987:

a)    lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värde­handlingar,

b)   lag om ändring i lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhets­kassa,

c)    lag om ändring i föräldrabalken,                                                                           ah


 


d)         lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäk-     NU 1986/87:36
ringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

e)         lag om ändring i lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars
konkurs,

O lagom ändring i taxeringslagen (1956:623), g) lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttax­eringen för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, h) lagom ändring i kupongskattelagen (1970:624), i) lagom ändring i ackordslagen (1970:847), j) lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, k) lagom ändring i aktiefondslagen (1974:931), 1) lagom ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), m) lag om ändring i lagen (1976:355) om styrelserepresenlation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag,

n) lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981), o) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713), p) lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden, q) lag om ändring i lagen (1985: 277) om vissa bulvanförhållanden,

37.         beträffande lagen om vissa riktade emissioner i akliemarknads­
bolag, m. m.

att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m. enligt bilaga 11,

38.         beträffande regionalpolitiska aspekter på bankernas verksam­
het

att riksdagen avslår motion 1986/87:NI23 yrkande 1 i ifrågavarande del,

39.         beträffande skärpt kontroll av yrkesmässig låneverksamhei
att riksdagen avslår motion 1985/86: N273.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 26 maj 1987

Pä näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp) (mom. 1-23), Len­nart Pettersson (s) (mom. 1-23), Erik Hovhammar (m) (mom. 7-39), Rune Jonsson (s) (mom. 7-39), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s) (mom. 7-39), Sten Svensson (m) (mom. 1-6), Birgitta Johansson (s) (mom. 7-39), Åke Wictorsson (s). Hädar Cars (fp) (mom. 24-39), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s) (mom. 1-23), Per-Ola Eriksson (c) (mom. 1-6, 24-39), Sven-Åke Nygårds (s) (mom. 1-6), Gudrun Norberg (fp), Nic Grönvall (m), Mals Lindberg (s) (mom. 24-39), Elving Anders­son (c) (mom. 7-23), John Andersson (vpk) (mom. 7-23), Leo Persson (s) (mom. 1-6) och Olavi Viitanen (s) (mom. 1-6, 24-39).


48


 


Reservationer                                        nu 1986/87:36

1. Filialer i Sverige till utländska banker (mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 17 som börjar med "En rad" och slutar med "svenska kreditmarknaden" bort ha följande lydelse:

Förbudet för utländska banker att upprätta filialer i Sverige utgör en godtycklig avvikelse frän den enligt utskottets mening självklara principen att vårt land skall tillämpa reciprocilel i det ekonomiska samspelet över gränserna. Riksdagen bör, såsom förespråkas i molionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87: N121 (fp), anmoda regeringen alt lägga fram förslag till en lagändring som rättar till detta förhållande. Regeringen kan omedelbart ge kreditmarknadskommittén fria händer och även ett klart uppdrag alt gripa sig an med frågan om en sådan lagändring.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande/(//'a/er / Sverige till utländska banker att riksdagen med bifall till motion 1986/87:NI22 yrkande 5 och med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet (mom. 4)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 18 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Från principen om väsentligen enhetliga rörelseregler för de tre olika slagen av bankinstitut utgör stadgandet om filialelablering utomlands ett markant undantag. Utskottet fann det i slutet av år 1986 angeläget att medverka till att bankaktiebolagen så snart det kunde ske skulle få den av regeringen föreslagna möjligheten att upprätta filialer utomlands. Frågan om en likadan möjlighet för sparbanker fick då lämnas därhän. Den bör nu med det snaraste få en positiv lösning. Utskottet tillstyrker följaktligen det berörda yrkandet i motion 1986/87:N122 (m). Sparbanker - och även föreningsbanker - bör utan onödigt dröjsmål få samma formella möjlighet att upprätta filialer utomlands som bankaktiebolagen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4   Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


49


3. Huvudprincip för lagregleringen av bankernas   NU 1986/87:36
verksamhet (mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "De båda" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Den i motion 1986/87: N122 (m) påtalade svårigheten att i en reglerings­lagstiftning av här aktuell typ fånga upp de finansiella marknadernas senas­te utvecklingsfaser har klart manifesterat sig i detta lagstiftningsärende. Innan riksdagen ännu har hunnit slutbehandla det omfattande förslag med bl.a. ändrade rörelseregler som överlämnades till den i höstas har rege­ringen sett sig föranlåten att på flera punkter föreslå ändringar i eller tillägg till dessa regler. Mot denna bakgrund framstår en genomgripande avregle­ring nu som än mer angelägen. En rafionell ordning synes vara att, såsom förordas i mofionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87:N121 (fp), erforderlig begränsning av bankernas verksamhetsområde genomförs genom vissa allmänna förbudsregler snarare än genom en alltmer komplicerad uppräk­ning av tillåtna rörelsegrenar. Därigenom kan lättare undvikas att banker­na - åtminstone temporärt - blir förhindrade att utöva vissa för dem naturliga aktiviteter på marknaden. Riksdagen bör rikta en rekommenda­tion av denna innebörd till regeringen.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5.        beträffande huvudprincip för lagregleringen av bankernas
verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 6 och med anledning av motion 1986/87:NI21 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förvärv av fordran (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på.s. 19 med "Utskottet gör" och slutar på s. 20 med "har berörts" bort ha följande lydelse:

Den nu berörda regeln är ett typiskt uttryck för det snäva regleringstän­kande som kännetecknar regeringens förslag. Det är angeläget att riksda­gen i anslutning lill motion 1986/87:N121 (fp) uttalar sig för en sådan utformning av bestämmelserna om fordringsförvärv att bankerna på ett naturligt sätt kan anpassa sig efter marknadens krav på rafionella finansie­ringsformer.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6.          beträffande förvärv av fordran

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


50


 


5. Medverkan i aktieemission (mom. 7)              NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med "Utskottet ansluter" och slutar på s. 22 med "särskild åtgärd" bort ha följande lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att vidgade dispensmöjligheter är
en dålig ersättning för en generell utsträckning av tidsfristen. Med den
snäva tidsgräns som normalt skall gälla stimuleras inte bankerna, såsom
önskvärt är, att lämna aktiv medverkan vid akiieemissioner. Motion 1986/
87:N121 (fp) bör alltså föranleda en begäran av riksdagen att regeringen
med det snaraste lägger fram förslag till en mera vittgående ändring av den
aktuella lagbestämmelsen.
                      

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande medverkan i aktieemission alt riksdagen med anledning av mofion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

6. Kapitaltäckningskrav i allmänhet (mom. 8)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Någia utredningsresultat" och slutar med "proposition. 1986/87:142" bort ha följande lydelse:

Utskottet tar liksom motionärerna bestämt avstånd från en ordning som innebär att bankinspektionen - i restriktiv anda - skall avgöra hur högt kapitaltäckningskravet skall sättas för olika banker individuellt. Ett sådant system innebär alt näringspolitiken får ytterligare ett inslag av förhand­lingsekonomi, när strävan i stället bör vara att konsekvent tillämpa gene­rella regler som klart fyller kravet på konkurrensneutralitet. Eftersom staten självfallet inte får släcka sparbankernas fortsatta expansion återstår i dagens läge ingen annan möjlighet än att allmänt sänka kapitaltäcknings­kravet. Det har inte framlagts några utredningsresultat som tyder på att en. sådan åtgärd skulle vara skadlig. Utskottet finner den kravnivå som anges i molionerna 1986/87:NI72 (fp) och 1986/87:N173 (m) väl avvägd och före­slår att 2 kap. 9 § bankrörelselagen utformas i enlighet med vad nu sagts.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande kapitaltäckningskrav i allmänhet alt riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavaran­de del, proposition 1986/87:142, mofion 1986/87:N172 och motion 1986/87;N173 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag i vad avser 2 kap. 9 § enligt alternativt förslag i det följande:


 


Utskottets förslag


Alternativt förslag


NU 1986/87:36


 


2 kap.9 §*
Till insättarnas------ föreningsbanker (kapitalkrav).

Med eget kapital och egna fonder får likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning, garantiförbin­delser och utländska valutor samt mot bankens reserv för obliga­tioner, varmed avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 4 kap. 4 § 1 översti­ger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter bankens öv­riga borgenärer. I båda fallen får medräknas högst ett belopp som motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna.

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med an­slutna lokala föreningsbanker avses summorna av eget kapital och re­server i dessa föreningsbanker. Förlagsinsatserna räknas därvid inte in i det egna kapitalet. Det no­minella värdet av dessa insatser får dock likställas med eget kapital in­till ett belopp som tillsammans med det nominella värdet av förlags­bevis och andra skuldförbindelser enligt andra stycket motsvarar det egna kapitalet.


Med eget kapital och egna fonder får likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning, garantiförbin­delser och utländska valutor samt mot bankens reserv för obliga­tioner, varmed avses del belopp med vilket obligafionernas värde beräknat enligt 4 kap. 4 § 1 översti­ger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter bankens öv­riga borgenärer. I båda fallen får medräknas högst ett belopp som motsvarar en och en halv gånger del egna kapitalet eller de egna fon­derna.

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med an­slutna lokala föreningsbanker avses summorna av eget kapital och re­server i dessa föreningsbanker. Föriagsinsatserna räknas därvid inte in i det egna kapitalet. Del no­minella värdet av dessa insatser får dock likställas med eget kapital in­till eU belopp som tillsammans med det nominella värdet av förlags­bevis och andra skuldförbindelser enligt andra stycket motsvarar en och en halv gånger det egna kapita­let.


Frän det-------------------------- till kommuner.

Har en--------------------------- i fastighetsbolaget.

Ulan hinder av andra och tredje styckena får bankinspektionen, om det finns synnerliga skäl, tillåta en bank att likställa eget kapitcd och egna fonder med det nominella vär­det av sådana förlagsbevis, andra skuldförbindelser och förlagsin­satser, som där avses, iniiU ett be­lopp som motsvarar en och en halv gånger det egna kapitalel eller de egna fonderna.


Kursiv stil i den slutliga lagtexten markeras här med halvfet stil.


52


 


7. Kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag NU 1986/87:36

(mom. 10)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 25 som börjar med "De motiv" och slutar med "nu behandlas" bort ha följande lydelse:

Den kritik mot kravet pä konsoliderad kapitalläckning som framförs i motion 1986/87:N12I (fp) är enligt utskottets mening tungt vägande. Riks­dagen bör därför avslå förslaget till bankrörelselag i vad avser 2 kap. 11 §, där bestämmelserna i ämnet är samlade.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del avslår proposition 1986/87:12 i vad avser 2 kap. 11 § förslaget till bankrörelselag.

8. Försäkringsskydd för insättarnas medel (mom. 11)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med "Kapital­täckningskrav för" och slutar med "denna punkt" bort ha följande lydel­se:

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att utvecklingen kan leda till ökade krav på kapitaltäckning, om inte skyddet för insättarna skall försvagas påtagligt. Införande av ett försäkringssystem som komple­ment till kapitaltäckningskrav av nuvarande typ synes då vara ett intres­sant alternativ till en skärpning av dessa krav. Det bör lämpligen uppdras ät kreditmarknadskommittén att överväga en sådan lösning. Riksdagen bör anmoda regeringen att utfärda erforderliga tilläggsdirektiv för utredningen i enlighet med vad som anförs i motion 1986/87:N123 (c).

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande försäkringsskydd för insättarnas medel att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N123 yrkande 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Krediters löptid (mom. 13)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 27 som börjar med "Eftersom bundna" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfaUning. Den s. k. gyllene bankregeln
anbefaller alt bankerna skall vara så restriktiva med bunden utlåning att de
behäller en betryggande likviditet och soliditet. Denna princip bör vara
tillräcklig; någon lagreglering av nuvarande typ när det gäller krediters
       53


 


löptid synes inte vara erforderlig. Regeringen bör, i enlighet med vad som     NU 1986/87:36 påyrkas i motion 1986/87:N121 (fp), framlägga förslag till en lagändring av denna innebörd.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13.            beträffande krediters löptid

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

10. Revision av lokal föreningsbank (mom. 14)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 28 som börjar med "Utskottet ansluter" och slutar med "angiven del" bort ha följande lydelse:

Motionärerna anger goda skäl varför det stora flertalet lokala förenings­banker med en mera begränsad ekonomisk omslutning inte skall behöva omfattas av kravet att minst en revisor skall vara auktoriserad eller god­känd. Utskottet föreslär att riksdagen antar den aktuella paragrafen i bankrörelselagen med den ändrade lydelse sorn åsyftas i motion 1986/ 87:N123(c).

dels att utskoltel under 14 bort hemställa

14.            beträffande revision av lokal föreningsbank

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87: 12 i ifrågavaran­de del och med bifall till mofion 1986/87: N123 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag i vad avser 3 kap. 4 §* enligt alternativt förslag i det följande:

Utskottets förslag                         Alternativt förslag

3 kap. 4 §
Minst en av  de revisorer som
        Minst en av de revisorer som

stämman utser skall i ett bankak- stämman utser skall i ett bankak­tiebolag, en sparbank och en central tiebolag, en sparbank och en central föreningsbank vara auktoriserad re- föreningsbank vara auktoriserad re­visor och i en lokal föreningsbank     visor.

auktoriserad eller godkänd revisor.  Om utlåningen från en lokal för-

ehingsbank vid något tillfälle under det senast avslutade räkenskaps­året har överstigit 100 miljoner kro­nor, skall minst en av de revisorer som föreningsbankens stämma ut­ser vara auktoriserad eller godkänd revisor.


Kursiv stil i den slutliga lagtexten markeras här med halvfet stil.


54


 


11. Behovsprövning i oktrojförfarandet (mom. 16)    NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Liksom-regeringen" och slutar med "till regeringen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns anledning att dröja längre med en övergång till omvänd behovsprövning i oktrojförfarandet. Någon ytterliga- , re utredning är inte erforderlig. Det bör ankomma på regeringen att utan dröjsmål förelägga riksdagen förslag till en moderniserad oktrojbestämmel-se. Motionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87:N121 (fp) mistyrks alltså av utskottet såvitt gäller detta ämne.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande behovsprövning i oktrojförfarandet att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 1 och mofion 1986/87: N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anled­ning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Styrelseledamöters medborgarskap (mom. 17)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Den dispensmöjlighet som motionärerna efterlyser finns, som har fram­gått, redan för föreningsbankernas del. Del framstår som orimligt alt strängare regler än för dessa skall gälla för affärsbanker och sparbanker. Utskottet anslutet; sig till vad som sägs om medborgarskapskravet i motion 1986/87:N121 (fp) och anser alltså att regeringen bör anmodas att med det snaraste lägga fram förslag till de lagändringar som erfordras för att motio­närernas önskemål skall bli tillgodosett.

dels ätt utskoltel under 17 bort hemställa

17. beträffande styrelseledamöters medborgarskap att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N12! yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Finansiella koncerner (mom. 18)

Erik Hovhammar, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 32 som börjar med "Den
sistnämnda" och slutar med "motion 1986/87:N175 (m)" bort ha följande
lydelse:
Utskottet  instämmer  i  motionärernas  kritik  mot  proposition   1986/
      55


 


87:148. På otillräckliga grunder vill regeringen rubba rättsförhållanden     NU 1986/87:36

som har uppkommit på ett helt lagenligt sätt och som inte har bevisats

medföra några skadliga verkningar. Även om de nya lagreglerna betecknas

som provisoriska, är det uppenbar fara för att de blir bestående. Riksdagen

bör följaktligen inte godta den föreslagna lagstiftningen om finansiella

koncerner. Regeringen bör hänvisas till att med stöd av redan befintliga

lagregler öva kontroll över de banker och andra kreditmarknadsinstitut

som berörs av koncernbildningarna. Propositionen i fråga avstyrks alltså i

nu aktuell del. Delta innebär all motion 1986/87;N175 (m) i motsvarande

del tillstyrks.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18.         beträffande finansiella koncerner

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: NI75 yrkandena 1 och 2 avslår proposition 1986/87:148 i vad avser förslag till dels 1 kap. 4 och 5 §§ bankaktiebolagslag, dels 33 § lag om införande av ny bank­lagstiftning.

14. Utländskt ägande i bankaktiebolag (mom. 19)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 33 som börjar med "Under den" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att frågan om rätt för utländska intressenter att förvärva minoritetsandelar i svenska banker upptas till omedelbar prövning. Det bör bl. a. beaktas att en möjlig­het till samarbete i denna form med svenska banker i vissa fall kan tänkas vara en fullgod ersättning för etablering av en helt utlandsägd bank i Sverige. Att en sådan möjlighet skulle kunna få positiv betydelse för det ekonomiska samarbetet har utskottet, såsom nyss redovisats, år 1985 enhälligt uttalat. Det finns, menar utskottet, ingen anledning att invänta kreditmarknadskommitténs resultat innan denna fråga bringas till en lös­ning. Regeringen bör redan hösten 1987 förelägga riksdagen förslag till en lagändring av den innebörd som här nämnts. Genom en sådan begäran frän riksdagens sida skulle de berörda yrkandena i motionerna 1986/87:NI 19 (m), 1986/87:N122 (m), 1986/87:N434 (m) och 1986/87:N121 (fp) bli hek eller väsentligen tillgodosedda.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19.         beträffande utländskt ägande i bankaktiebolag

all riksdagen med bifall lill motion 1986/87:N122 yrkande 3 och motion 1986/87: N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anled­ning av motion 1986/87:N119 och motion 1986/87:NI21 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


56


 


15.                                                                Offentliga styrelseledamöter (mom. 20)     NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Nu liksom" och slutar med "nämnda motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att systemet med statliga representanter i affärsbankernas styrelser bör slopas. De positiva bedöm­ningarna av det är helt obestyrkta. Någon egentlig utvärdering av systemet har heller inte redovisats. Starka principiella skäl talar mot att denna form för statligt inflytande inom affärsbankssektorn bibehålls. Regeringen bör följaktligen snarast lägga fram förslag om sådana ändringar i aktiebolags­lagen att bestämmelserna om offentlig representation i olika besluts- och beredningsorgan utgår. De nämnda motionsyrkandena tillstyrks alltså helt eller, såvitt gäller motion 1986/87:N122 (m), i fråga om sitt allmänna syfte.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20.          beträffande offentliga styrelseledamöter

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N2t6 yrkande 3 och motion 1986/87: N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anled­ning av motion 1986/87: N122 yrkande 8 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört.

16.    Styrelseordförande i bankaktiebolag (mom. 21)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Per Wester­berg (m), Gudrun Norberg (fp), Nic Grönvall (m) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 34 som börjar med "Liksoni tidigare" och slutar med "i ämnet" bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag år 1984 om statlig intervention i affärsbankernas val av styrelseordförande utsattes vid riksdagsbehandlingen för en ingående kritik från principiella utgångspunkter. Bl. a. påpekades risken för att såväl presumtiva som redan godkända styrelseordförande skulle känna osäker­het om vilket mått av handlings- och yttrandefrihet de kunde räkna med utan risk för negativa reaktioner från regeringens sida. Samma skäl som anfördes mot att systemet skulle införas talar för att det nu med det snaraste bör upphävas. Riksdagen bör, såsom föreslås i motion 1986/ 87:N123 (c) och - ofullständigt - i motion 1986/87:N122 (m), låta de nämnda styckena utgå ur 7 kap. 11 § bankakliebolagslagen. Även motio­nerna 1985/86:N216 (m), 1986/87:N434 (m) och 1986/87:N121 (fp) blir såvitt här är i fråga tillgodosedda genom ett sådant beslut.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21.          beträffande styrelseordförande i bankaktiebolag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågava­
rande del, med bifall till motion 1985/86:N216 yrkande 2, motion
               57


 


1986/87: N122 yrkande 7 och motion 1986/87: N123 yrkande 3 och     NU 1986/87:36

med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande

del och motion 1986/87: N434 yrkande 2 i ifrågavarande del antar det

i propositionen framlagda förslaget till bankaktiebolagslag i vad

avser 7 kap.  11 § med den ändringen att andra-femte styckena

utgår.

17.    Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål
(mom. 22)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motion 1986/87:N358 (m)" bort ha följande lydelse: Utskottet delar motionärens uppfattning att årets beslut vid affärsbank­ernas bolagsstämmor om stöd till forskning motiverar en omprövning av bankaktiebolagslagens minoritelsskyddsregler. Bankerna med sin noga specialreglerade verksamhet intar en särställning inom näringslivet. Det kan inte vara rimligt all ell antal dominerande aktieägare skall kunna genomdriva alt en banks vinst till avsevärd del skall användas för ett främmande eller i vart fall sekundärt syfte, fastän en betydande minoritet av små aktieägare motsätter sig detta. En lagändring som gör det möjligt att förhindra detta bör övervägas. Utskottet föreslär att riksdagen - i anslutning till yrkandet i motion 1986/87: N358 (m) - gör ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande gåvor från bankaktiebolag lill allmännyttiga än­damål

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N358 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18.    Sparbanks verksamhetsområde (mom. 24)

Erik Hovhammar (m). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med "Vad bankinspektionen" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse: Bankinspektionens yttrande visar att bestämmelsen om avgränsade verksamhetsområden för sparbankerna irtte tillämpas efter sin ordalydelse. Yttrandet styrker alltså motionärernas krav på att bestämmelsen skall omprövas. Enligt utskottets mening bör sparbankerna lika väl som affärs­bankerna ha möjlighet att effektivt konkurrera med andra banker. Den berörda bestämmelsen hindrar detta. Utskottet tillstyrker motionerna 1986/87:N122 (m) och 1986/87:N121 (fp) såvitt här är i fråga och föreslär att riksdagen i ett uttalande till regeringen instämmer i vad här har sagts.


58


 


dels att utskottet under 24 bort hemställa                                   NU 1986/87:36

24. beträffande sparbanks verksamhetsområde att riksdagen med bifall till motion 1986/87:NI22 yrkande 2 och med anledning av motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Fondkommissionslagen (mom. 29)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c). Hädar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 41 som börjar med "Den möjlighet" och slutar med "angiven del" bort ha följande'lydelse:

Det nu gällande maximibeloppet för en fondkommissionärs handelslager är alltför lågt. Detta förhällande blir än mer markerat när maximibeloppet skall gälla för tvä företag fillsammans. Med hänsyn till den svenska fond­börsverksamhetens niycket starka tillväxt sedan år 1985 är en höjning av maximibeloppet enligt utskottets mening ofrånkomlig., Utskottet föreslår - i enlighet med yrkandet härorn i motion 1986/87: N175 (m) - att det i 16 § fondkommissionslagen angivna maximibeloppet ändras från 50 milj. kr. till 100 milj. kr.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande fondkommissionslagen att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87: 12 och 1986/87:148, båda i ifrågavarande del, och med bifall till motion 1986/87: N175 yrkande 3 antar förslag till lag om ändring i fondkom­missionslagen (1979:748) enligt bilaga 9, dock med ändrad lydelse av 16 § första stycket enligt alternativt förslag i del följande:

Utskottets förslag                        Alternativt förslag

16                                                 §
Fondkommissionsbolag får inne-
Fondkommissionsbolag får inne­
ha värdepapper som anges i 15 §
ha värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 lill ett anskaffnings-
första stycket 4 till ett anskaffnings­
värde som uppgår till högst fyra
värde som uppgår till högst fyra
miljoner kronor eller som svarar
miljoner kronor eller som svarar
mot fyra procent av den genom-
mot fyra procent av den genom­
snittliga årsomsättningen i bolagets
snittliga årsomsättningen i bolagets
kommissionshandel under de fem
kommissionshandel under de fem
närmast föregående kalenderåren,
närmast föregående kalenderåren,
dock högst femtio miljoner kronor.
dock högst etthundra miljoner kro-
I fräga om bolag som ej har varit nor. I fräga om bolag som ej har
verksamt under fem kalenderår
varit verksamt under fem kalen-
skall den genomsnittliga årsomsätt-
derår skall den genomsnittliga års-
ningen i stället avse den tid bolaget
omsättningen i stället avse den tid
har varit verksamt.
                          bolaget har varit verksamt.


59


 


Särskilt yttrande                                    nu 1986/87:36

Allmänt ställningstagande

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:

Regeringens förslag till ny banklagstiftning kännetecknas, som närmare utvecklas i motion 1986/87:N121 (fp), av en rad brister som egentligen motiverar att förslaget bör avvisas. Vi har likväl inte vidhållit det avslags­yrkande som framförs i motionen. Två skäl har dä varit avgörande. För det första tycks man inom bankväsendet vara angelägen om att den lagteknis­ka anpassningen av banklagsfiftningen till bl.a. 1975 års aktiebolagslag inte skall anstå ytterligare. För det andra har regeringen föreslagit en del nya bestämmelser som bankerna också tillmäter betydelse. Vi vill emeller­tid understryka att det till stora delar är en provisorisk åtgärd som vi medverkar till. Kreditmarknadskommitténs kommande belänkande bör läggas till grund för en genomgripande omgestaltning av bankernas rörelse­regler, varvid ett mål bör vara att komma bort frän den onödiga detaljregle­ring som den nu aktuella lagstiftningen lika mycket som den hittillsvarande präglas av.


60


 


1  Förslag till                                                               NU 1986/87:36

Bankrörelselag                                                            '' '

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse som en bank får
driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Bestäm­
melser om hur en bank bildas och om dess organisation m. m. finns i
bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) och för­
eningsbankslagen (1987: 000).

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och förenings-    bank (central föreningsbank och lokal föreningsbank).

Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bankaktiebo­lag, reglemente för sparbank och stadgar för föreningsbank.

2 § Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning
från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.

Bankrörelse får, förutom av Sveriges riksbank, drivas endast av bankak­tiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker, som har fått regering­ens tillstånd (oktroj) därtill.

Utan hinder av andra stycket får postverket för sin postgirorörelse hålla konton för allmänheten.

3 § En bank skall stå under tillsyn av bankinspektionen och vara regi­
strerad där.

Om bankinspektionens tillsyn över vissa stiftelser finns bestämmelser i
7 kap. 17 §.
             .

4 § Ett utländskt bankföretag får endast efter tillstånd av regeringen
driva verksamhet från kontor eller annat fast driftställe här i riket. Sådan
verksamhet får inte omfatta inlånings- eller utläningsrörelse.

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd av regeringen eller, efter regering­ens bemyndigande, bankinspektionen inrätta filial i utlandet. Sådant till­stånd skall lämnas om ändamålet kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna. Bestämmelser om bankaktiebolags förvärv av aktie eller andel i utländskt bankföretag finns i 2 kap. 6 § första stycket 1.

5 § Ingen annan än bank, Sveriges riksbank, Sveriges allmänna hypo-
teksbank, Sveriges investeringsbank aktiebolag och sådant bankföretag
som avses i 4 § får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av affärsrörelse
använda ordet bank.

Sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till förelag som avses i första stycket får dock, efter tillstånd av bankinspek­tionen, använda ordet bank i sin firma.

6 §    Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre­tesslagen (1980:100).

2 kap. Rörelsen

Verksamhet

1 §    En bank får bedriva in- och utlåning av pengar samt, med den

inskränkning som följer av 2 S, driva annan verksamhet som har samband        61


 


därmed. Att en lokal föreningsbanks rätt att bedriva inlåning är begränsad     NU 1986/87:36
följerav 1 kap. 5 § föreningsbankslagen (1987:000).
             Bilaga I

I fondkommissionslagen (1979:748) finns bestämmelser om rätt för bank att driva fondkommissionsrörelse.

2   § En bank får för egen räkning förvärva och driva handel med endast mynt, sedlar, växlar, checkar och anvisningar samt obligationer, förlags­bevis, förlagsandelsbevis och andra fordringsbevis som är avsedda för den allmänna marknaden. Därutöver får en bank för egen räkning förvärva egendom som anges i 3-8 §§.

3   § En bank får förvärva annan fordran än sådan som avses i 2 §, om fordringen grundas på ett låneavtal som har sådant innehåll att banken själv vid förvärvstillfället hade kunnat bevilja krediten.

4   §    En bank får förvärva

 

1.    fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att erhålla lokaler för verksamheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2.    aktie eller andel i företag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt, som är avsedd för det under 1 angivna ända­målet,

3.    inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller lill faslighet som banken äger eller till lokaler som banken i övrigt innehar, samt

4.    fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för all bereda bostad åt någon som är anställd i banken.

5 § En bank får förvärva étt bankaktiebolags eller en sparbanks rörelse,
om övertagandet inte kan anses vara till skada för det allmänna. Om
förvärvet avser hela eller en inte obetydlig del av rörelsen krävs det att
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspekfionen läm­
nar tillstånd till förvärvet.

Ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag får dock inte överta en svenskägd bankrörelse.

6 § Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspekfionen får

1.    ett bankaktiebolag förvärva aktie i annat bankaktiebolag samt aktie eller andel i utländskt bankföretag och i svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna,

2.    en sparbank förvärva aktie eller andel i svenskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendel eller det allmänna eller som tillgodoser för sparbanker gemensamma intressen, samt

3.    en central föreningsbank förvärva aktie eller andel i svenskt företag, vars ändamål kan anses vara till'nytta för bankväsendet eller det allmänna eller som tillgodoser för föreningsbanker gemensamma intressen.

Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis, förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdals av förelag som avses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs utfärdande av garantifondsförbindelse.

För sparbanks förvärv av aktier i Sparbankernas Bank och central föreningsbanks förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank krävs inget fillstånd.

7 §    En sparbank och en.central föreningsbank får endast efter tillstånd

av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis eller      62

förlagsandelsbevis pä den allmänna marknaden.


 


Ett bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som     NU 1986/87:36 medverkar vid emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva     Bilaga 1 aktier som ingår i emissionen men skall avyttra dessa sä snart det lämpli­gen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att aktierna får innehas längre tid.

En bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att underiätta rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis samt andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748). Om en bank driver fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag, skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensariit. Om synneriiga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att banken får inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda para­graf.

8 §    För att skydda fordran får en bank

1.    på offentlig auktion, fondbörs eller sådan marknad som avses i 2 § . andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordring­en, och

2.    om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida avsevärd föriust, som betalning för fordran överta egendom som utgör säkerhet för fordringen eller annan egendom.

Första stycket gäller inte egen akfie eller bevis om andel i eller tillskott till föreningsbank. I fråga om sparbanks förvärv av bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken gäller bestämmelserna i 5 kap. 7 § första stycket sparbankslagen (1987:000).

I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligl första stycket får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för förvaltning av egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet.

Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om uppenbar fara föreligger för att banken annars lider förlust, förvärva ytter­ligare aktier i samma bolag.

Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller Qärde stycket får banken, om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag, byta ut dessa akfier mot aktier i det andra aktiebolaget.

Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan föriust för banken. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från förvärvet, krävs bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.

Kapitaltäckning och kassareserv

9 § Till insättarnas skydd skall en bank ha ett visst lägsta kapital i form av eget kapital i bankaktiebolag, egna fonder i sparbank samt eget kapital i central föreningsbank tillsammans med anslutna lokala föreningsbanker (kapitalkrav).

Med eget kapital och egna fonder får likställas dels fyrtio procent av ett
belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning, garantiförbindelser
och utländska valutor samt mot bankens reserv för obligationer, varmed
avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 4 kap.
4 § 1 översfiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis och
andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter bankens
    63


 


övriga borgenärer. I båda fallen får medräknas högst ett belopp som     NU 1986/87:36
motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna.
            Bilaga 1

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker avses summorna av eget kapital och reserver i dessa föreningsbanker. Förlagsinsatserna räknas därvid inte in i det egna kapitalet. Del nominella värdet av dessa insatser får dock likställas med eget kapital intill ett belopp som tillsammans med det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser enligt andra stycket motsvarar det egna kapitalet.

Frän det egna kapitalet och de egna fonderna skall avräknas det bokför­da värdet av vad som tillskjutits som aktiekapital eller i annan form till in­dier utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock inte ske i fråga om företag där staten är delägare eller i fräga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Har en bank ett väsentligt ekonomiskt intresse i ett aktiebolag, som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som har förvär­vats för att bereda banken lokaler för dess verksamhet eller tillgodose därmed sammanhängande behov, skall frän bankens eget kapital eller egna fonder avräknas älta procent av summan av det bokförda värdet av aktier­na i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Utan hinder av andra och tredje styckena får bankinspektionen, om det finns synneriiga skäl, tillåta en bank att likställa eget kapital och egna fonder med det nominella värdet av sådana förlagsbevis, andra skuldför­bindelser och förlagsinsatser, som där avses, intill ett belopp som motsva­rar en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna.

10 § Kapilalkravet bestäms i förhållande till bankens tillgångar och in­gångna garantiförbindelser (placeringar). För en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker bestäms kapitalkravet gemensamt. Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskontoret,

2.      skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kom­mun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank, allmän kassa eller inrättning vars reglemente fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investe­ringsbanken,

3.      andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank eller annan under A I eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktie­bolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4.      fordringar för vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller fordran, som anges under A I -3,

5.      garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som anges under A 1-4.

B 1.  andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,
2.   fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföre­
tag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid
fordringar för vilka utländskt bankföretag svarar skall tas upp till en
          4

och en halv gånger fordringarnas belopp.


 


3.  fordringarför vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller fordran,     jsJU 1986/87:36
som anges under B 1 eller 2, eller panträtt i jordbruks-, affärs- eller     Bilaga 1
bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem

procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fräga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4.  garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som anges under B 1-3.

Cl.  fordringar för vilka säkerheten utgörs av

a)    panträtt i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller två-familjshus eller med flerfamiljshus för vilket bostadslån enligt statliga bestämmelser utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om pantvärdet ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fräga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

b)   panträtt i fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet eller i tomträtt till sådan fastighet inom femfio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fräga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten, eller

c)    förlagsbeviseller aktie, som är inregistrerad vid Stockholms fond­börs,

2.   garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värde­handling eller fordran, som anges under C 1, D      övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt 9 § Qärde och femte styckena skall avräknas från eget kapital och egna fonder.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapital krav. I övrigt uppgår kapitalkravet vid varje tidpunkt till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar som anges under B,

fyra procent av summan av placeringar som anges under C och

åtta procent av summan av placeringar som anges under D.

Placeringar skall tas upp till följande värden, nämligen

1.    fordringar, för vilka reserver som avses i 9 § andra stycket avsatts, lill sitt bruttovärde,

2.    övriga tillgångar till sitt nettovärde,

3.    garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominel­la belopp samt

4.    övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp.

Med uppskattat värde i första stycket B 3 och C 1 avses det värde, som banken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande statliga bestämmelser om bostadslän till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvårdel läggas det enligl nämnda bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet där denna uppförs om inte särskilda skäl föranleder annat.

11 § Om ett i«/;AY/n'e/)o/rtg genom aktieinnehav eller pä annat sätt har andel i ett utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet och andelen uppgår lill lägst tjugo procent av företagets aktiekapital eller motsvarande, skall, utöver vad som anges beträffande kapitaltäckning för aktier eller andelar i förelaget i 9 § fjärde stycket, följande gälla.

För det utländska företagets placeringar skall bestämmas ett kapital­
krav. Banken skall vid varje tidpunkt uppfylla kapitalkravet enligt 10 § och
         65

5    Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


 


den del av kapitalkravet i det utländska förelaget som svarar mot bankens     NU 1986/87:36
andel i företaget.
                                                                           Bilaga 1

Vid beräkningen av det särskilda kapitalkravet för det utländska företa­get och vid bestämniandet av vad som i detta sammanhang skall anses som eget kapital skall 9 och 10 §§ gälla i tillämpliga delar. För de fordringar som banken eller företag som avses i första stycket har på något av dessa företag krävs inget eget kapital. Detsamma gäller fordringar för vilka ett företag som avses i första stycket svarar. Vid beräkningen av bankeris eget kapital skall 9 § Qärde stycket inte tillämpas. Vid tillämpningen av 9 § andra stycket får med det egna kapitalet likställas så stor del av del utländska företagets reserver m. m. som svarar mot bankens andel i företa­get.

Bankinspektionen beslutar i fråga om kapiitalkrav och vad som skall anses som eget kapital.

12 § tt bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall hälla en kassareserv som är tillräcklig med hänsyn till rörelsens art och omfattning.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kan förvandlas i pengar och skall, tillsammans med inneliggande kassa, irppgå till lägst ett belopp som svarar mot tio procent av bankens samtliga förbindelser med undantag av

1.    förlagslän,

2.    lån mot panträtt i egen fastighet,

3.    lån, som har tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med återlån enligt fondens reglemente, och

4.    garantiförbindelser.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande; bankinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om vilka tillgångar som får inräknas i kassare­serven.

Kreditgivning

13 § Kredit får beviljas endast om låntagaren pä goda grunder kan för­
väntas fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i
fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från
sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger
särskilda skäl att avstå från säkerhet.

Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen (1987:000) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat.

En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken.

En föreningsbank får inte som pant ta emot förlagsbevis eller förlagsan­delsbevis som har utfärdats av en central föreningsbank eller bevis om andel i eller tillskott till föreningsbanken själv eller annan föreningsbank.

14 § När en bank beviljar kredit får den inte avtala att bankens fordran
skall medföra rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer.

Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen får dock en sparbank och en central föreningsbank
avtala om sådant villkor vid beviljande av kredit till svenskt företag, vars
ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.
              66


 


Under samma förutsättningar får ett bankaktiebolag avtala om sådant     NU 1986/87:36 villkor vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag, till utländskt     Bilaga 1 bankföretag eller till sådant svenskt eller utländskt företag, vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.

15 § En bank får inte vid avtal om kredit eller i sin rörelse i övrigt
förbehålla sig andel i vinst på affär, som banken inte själv får avsluta.

En bank får inte heller på annat sätt beredas andel i vinst på verksamhet, som banken inte själv får bedriva. Vad nu sagts gäller dock inte utdelning på aktier eller vad banken som ägare av aktier i övrigt har rätt till.

Utan hinder av första och andra styckena får, efter tillstånd av bankin­spektionen, en sparbank och en central föreningsbank lämna vinstan­delslån till ett företag som tillgodoser för sparbanker eller föreningsbanker gemensamma intressen.

16 § En bank skall ägna särskild uppmärksamhet ät att banken inte i
sådan omfattning, att fara kan uppkomma för dess säkerhet, har fordringar
på samma låntagare eller på låntagare, som är förbundna med varandra i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap. Detsamma gäller kredit mot sä­
kerhet av aktier eller förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag eller
aktiebolag som är förenade i sådan gemenskap. Med fordran jämställs
säkerhet i form av borgen eller annan garantiförbindelse till banken.

En central föreningshank skall dessutom bevaka att inte banken tillsam­mans med anslutna lokala föreningsbanker har fordringar som avses i första stycket i sådan omfattning att fordringarna sammantagna kan med­föra fara för föreningsbankernas säkerhet.

17 § En bank får inte på andra villkor än sädana som banken normalt
ställer upp lämna kredit till

1.   styrelseledamot,

2.   delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden,

3.   anställd som innehar en ledande ställning inom banken,

4.   annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst tre procent av hela aktiekapitalet,

5.   sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,

6.   make eller sambo till person som avses under 1 -5 eller

7.   juridisk person i vilken sådan person som avses under 1-6 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

En lokal föreningsbank får inte utan tillstånd av den centrala förenings­banken lämna kredit till person eller företag som avses i första stycket.

Bankinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande ställning som avses i första stycket 2 och 3.

Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Rege­ringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får utfärda föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.

Första-fjärde styckena tillämpas på motsvarande sätt beträffande kre­diter mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats av någon som avses i första stycket. Detsamma gäller för en fordran som banken förvärvar och för vilken någon som avses i första stycket är betalningsskyl­dig.


67


 


18   §    Bestämmelserna om kredit i  13-17 §§ skall tillämpas också pä      NU 1986/87:36 garantiförbindelse som banken ikläder sig.                                                                         Bilaga 1

19   §    Förfallotiden för län skall bestämmas sä att den är förenlig med villkoren för bankens förbindelser.

Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt att säga upp länet till återbetalning senast inom den sagda tiden.

Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan förbehåll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser

1.   i)flnA:a/£riet)o/ng, dess eget kapital och dess inlåning, .

2.   ipar/jflrt, dess egna fonder och dess inlåning,

3.   joreningsbank, den centrala föreningsbankens och anslutna lokala föreningsbankers eget kapital och den centrala föreningsbankens inlåning.

En lokal föreningsbank får bevilja kredit som avses i tredje stycket endast efter medgivande av den centrala föreningsbanken.

Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis svarar för betalningen av ett län, gäller inte bestämrnelserna i andra och tredje styckena.

Upplåning

20 § Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank får inte i Sverige ge ut obligationer med en löptid överstigande sju är. Obliga­tioner som banken ger ut i Sverige med en längre löptid än ett är får utfärdas infill ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankens inlåning från allmänheten.

En lokal föreningsbank får inte utfärda fordringsbevis avsedda för den allmänna marknaden eller ikläda sig ansvarighet för sädana förbindelser.

Särskilda bestämmelser

21 § Motbok eller annat bevis, som en bank utfärdar om tillgodohavande
på räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske
endast till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos banken.

Banken får inte träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gäller särskilda bestämmelser.

22 § Om en bank har beslutat att inrätta ett bankkontor, skall det utan
dröjsmål anmälas hos bankinspektionen.

Detsamma gäller en banks beslut att enligt 5 § förvärva en annan banks rörelse eller del därav.

Förvärv som skett för att skydda fordran enligt 8 § skall anmälas till inspektionen enligt de närmare föreskrifter som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av bankinspektionen.


68


 


23 § En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel söm . NU 1986/87:36 den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton är. Utan Bilaga 1 den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till för­myndaren. Har förmyndaren fält överförmyndarens tillstånd att omhän­derta medlen och företett bevis pä detta, får den omyndige inte vidare förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall an­tecknas pä insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken företes hos banken.

Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken får tas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbe­håll enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta som stått inne kortare tid än ett är. Överförmyndaren kan när som helst förordna, att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall anteck­nas på bevis eller i motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är skyldig att pä begäran av överförmyndare, förmyndare eller god man utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne, samt i förekommande fall intyga alt meddelat tillstånd inte utnyttjats.

3 kap. Revision

1 § En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman,
om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla,
skall utses på annat sätt.

En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdra­get upphör vid slutet av den ordinarie stämma på vilken revisorsval skall förättas.

Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen (1987:000) om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.

I 7 kap. 3 § finns bestämmelser om skyldighet för bankinspektionen att, utom i fråga om lokala föreningsbanker, utse en eller flera revisorer.

2 § Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos bankinspektionen
påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans
med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en stämma där
revisorsval skall ske eller där förslaget enligl kallelsen till stämman skall
behandlas. Bankinspektionen skall på begäran av röstberättigad och efter
att ha hört bankens styrelse utse en revisor för tiden till och med ordinarie
stämma under nästa räkenskapsår, om förslaget biträds

1. i ett bankaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier .
eller en tredjedel av de företrädda aktierna,

2.    i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

3.    i en föreningsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

I en central föreningsbank kan innehavare av förlagsandelar begära hos
styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företrä­
der förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel
av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två
månader göra framställning hos bankinspektionen om att en medrevisor
utses. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan
framställning.
                                                                                                       69


 


3 §    Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,     NU 1986/87:36
om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektio-     Bilaga 1

nen i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig, i konkurs eller underkastad näringsförbud får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn fill arten och omfånget av bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbo­lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett aukto­riserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisions­bolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revi­sor. Bestämmelserna i 5 § om behörighet och i 13 § om rätt att närvara pä stämma tillämpas på den huvudansvarige.

4   § Minst en av de revisorer som stämman utser skall i ett bankaktiebo­lag, en sparbank och en central föreningsbank vara auktoriserad revisor och i en lokal förenirigsbank auktoriserad eller godkänd revisor.

5   §    Den kan inte vara revisor som

 

1.    är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller bankens kontroll däröver,

2.    är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till banken eller lill någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som'den som yrkesmässigt biträder banken vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll där­över,

3.    är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvägrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4.    står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller förplik­telsen avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan person eller revisorn själv barett väsentligt ekonomiskt intresse.

En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild om­ständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.

Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i 4§.

I fråga om annan revisor i en föreningsbank än sådan som avses i 4 § gäller vad som sägs i första stycket 4 och andra stycket endast om läne­skulden eller säkerheten går utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningsbanken. Den som inte är behörig att vara revisor i en föreningsbank kan inte heller vara revisor i en annan föreningsbank.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.

Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligl denna para­graf inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater


70


 


med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna     NU 1986/87:36 revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är fören-     Bilaga 1 ligt med god revisionssed.

6 § Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär del. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor som inte är vald på stämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

I en bank där bankinspektionen inte förordnat revisor skall en revisor vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till inspektionen. Revi­sorn skall i anmälningen lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till bankens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom enligt 3-5 §§ eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden. Bankinspektionen kan, om det finns särskilda skäl, medge att en ny revisor utses vid närmast följande ordinarie stämma.

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som
utser revisor, göra anmälan hos bankinspektionen om

1.    auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 §,

2.    en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5.§ eller enligt stadgarna, eller

3.    en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket. Bestämmelser om bankinspektionens möjligheter att åstadkomma rättel­se finns i 7 kap.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska bankens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens för­
valtning.

Om banken är moderföretag (moderbank), skall revisorerna även grans­ka koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorer, som är utsedda av annan än bankinspektionen, skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av stämman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

9 § Styrelsen skall ge revisorerna tillfälle att verkställa granskningen i
den omfattning som dessa finner behövlig samt lämna de upplysningar och
det biträde som de begär. Samma skyldighet föreligger för företagsledning­
en och revisorerna t ett dotterföretag gentemot revisorerna i moderbanken.

10 § Sedan revisorerna slutfört granskningen, skall de skriva en hänvis­
ning till revisionsberättelsen pä årsredovisningen och, i en moderbank, på
koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resul­
taträkningen inte bör fastställas, skall de anteckna även detta. I en moder­
bank gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernre-
   71
sultaträkningen.


 


11 §   Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättel-     NU 1986/87:36
se till stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast     Bilaga 1

tvä veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredo­visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 4 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum­melse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot på annat sätt handlat i strid mot denna lag, bankaktiebolagslagen (1986:000), sparbankslagen (1986:000) eller fö­reningsbankslagen (1986:000) eller mot stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna, huvudmännen eller medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att banken inte har fullgjort sin skyldighet

1.    att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272),

2.    att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller

3.    att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 —2.'

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har fullg)ort någon sådan skyldighet som avses i Qärde stycket 1-3, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställan­de av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispo­sitioner beträffande bankens vinst eller föriust som har lagts fram i förvalt­ningsberättelsen.

I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje och sjätte styckena tillämpas.

I en central föreningsbank, till vilken det finns anslutna lokala förenings­banker, skall revisionsberättelsen innehålla särskilda uttalanden om grup­pen i dess helhet på grundval av den i 4 kap. 1 § fjärde stycket föreskrivna sammanställningen.

12   § Erinringar som revisorerna framställer lill styrelsen och som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i ett protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och bevaras av denna pä betryggande sätt.

13   § Revisorerna har rätt att närvara vid bankens stämmor. De är skyldi­ga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat.

14   § Revisorerna får inte lämna upplysningar till en enskild aktieägare, huvudman, medlem eller utomstående om sådana angelägenheter som de har fåll kännedom om vid fullgörandet av sina uppdrag, om del kan vara till nackdel för banken.

I 1 kap. 6 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehö­
rigen får röjas.
                                                                                                      72


 


Revisorerna är skyldiga au                                                            NU 1986/87:36

1. till stämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte     Bilaga 1
skulle vara till väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd olägenhet

för enskild,

2.    fill medrevisor, granskare som avses i 15 §, ny revisor och, om banken har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upp­lysningar om bankens angelägenheter, samt

3.    pä begäran lämna upplysningar om bankens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

15 § Varje röstberättigad kan väcka förslag om ätt bankinspektionen skall utse granskare för särskild granskning av bankens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållan- , den i banken. Förslaget skall framställas på en ordinarie stämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen skall behandlas. Bankinspektionen skall på begäran av röstberättigad och efter att ha hört bankens styrelse förordna en eller flera granskare, om förslaget biträds

1.    i ett bankaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de företrädda aktierna,

2.    i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

3.    i en föreningsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

I en central föreningsbank kan innehavare av förlagsandelar begära hos styrelsen att granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning härom hos bankinspektionen. Försummas detta får varje innehavare av en föriagsandel göra sådan framställning.

Vad som sägs om revisor i 3 § första och tredje styckena, 5,9, 13 och 14 §§ samt 5 kap. 2 och 4—8 §§ tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till stämman. Yttrandet skall hällas tillgängligt hos banken under minst en vecka före stämman för aktieägare, huvudman, medlem eller annan röstberättigad och genast sän­das fill var och en av dem som begär det. Yttrandet skall också läggas fram på stämman. På samma sätt skall yttrandet hållas tillgängligt för och sändas till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av sådan innehavare.

4 kap. Redovisning

Årsredovisning m. m.

1 § Kalenderår är räkenskapsår, om inte annat följer av 12 § andra stycket bokföringslagen (1976:125). För varje räkenskapsår skall årsredo­visning avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvalt­ningsberättelse.

1 fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen gäller, förutom bestämmelserna i den lagen, föreskrifterna i detta kapitel.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om bankernas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning. Föreskrifterna får avvika från bokföringslagen om särskilda skäl föreligger. Föreskrifterna skall utformas så att de främjar en klar och rättvisande redovisning av bankens resultat och ställning.

Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en sam-               73


 


manställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankernas resul-     NU 1986/87:36
talräkningar och balansräkningar.
                                                 Bilaga 1

2 § I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk­
ningen för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året
skett någon ändring i specificeringen av poster i resultaträkningen och
balansräkningen skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen
sammanställas sä att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsre­
dovisningen, om det inte möter särskilda hinder.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Har avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till styrel­sens protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen.

3 § Minst en månad före ordinarie stämma, i en sparbank dock senast
den 31 mars, skall årsredovisningshandlingarna för det förflutna räken­
skapsåret lämnas till revisorerna.

I 7 kap. 6 § finns föreskrifter om skyldigheten att sända in redovisnings­handlingarna och revisionsberättelsen till bankinspektionen.

Hos en lokal föreningsbank skall, senast en månad efter det att resultat­räkningen och balansräkningen blivit fastställda, avskrifter av årsredovis­ning och revisionsberättelse hällas tillgängliga hos banken för alla som är intresserade.

På avskrift av årsredovisningen som sänds in till bankinspektionen eller hålls tillgänglig enligt tredje stycket skall en styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller föriust.

4 § Utöver vad som föreskrivs i 14 § bokföringslagen (1976:125) gäller
följande vid värdering av en banks omsättningstillgångar:

1.    Räntebärande obligationer som avses i 2 kap. 10 § första stycket A 2 och B 1 får tas upp till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på ett medeltal av emissionsräntorna under de senaste tio åren pä obligationer som utfärdals av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB och Sparbankernas Intecknings-aktiebolag Spintab och som avser kreditgivning för nyproduktion av bostä­der eller, i den mån bostadslån enligt statliga bestämmelser utgår, för annat byggande. Medeltalet fastställs av bankinspektionen. Obligation får dock inte tas upp över anskaffningsvärdet.

2.    Omsättningstillgång i övrigt får tas upp över anskaffningsvärdet, om förutsättningarna enligt 14 § Qärde stycket bokföringslagen är uppfyllda och bankinspektionen ger tillstånd till det.

5 § För uppskrivning av en anläggningstillgång enligt 15 § Qärde stycket
bokföringslagen (1976:125) krävs bankinspektionens medgivande.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen om användningen av det belopp med vilket anläggningstillgäng har skrivits upp, får sådant belopp utnyttjas även till

1.    erforderlig nedskrivning av bankens innehav av fordringsbevis som är avsedda för den allmänna marknaden, om det finns särskilda skäl för en sådan utjämning,

2.    avsättning till uppskrivningsfond,

3.    fondemission i ett bankaktiebolag, eller

4.    avsättning till reservfond i en sparbank.

Uppskrivningsfonden får tas i anspråk endast för det ändamål som avses         74

i 15 § fjärde stycket bokföringslagen eller för de i andra stycket 1, 3 och 4 angivna ändamålen.


 


6 §    Andelar i andra företag än aktiebolag skall vid uppställning av resul-     NU 1986/87:36
taträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 § likstäl-     Bilaga 1

las med aktier som banken äger.

7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.

Utgifter för bankens bildande och för dess förvaltning får inte tas upp som tillgångar. Detsamma gäller utgifter för ökning av aktiekapital och bildande av garantifond.

Inbördes fordrings- och skuldförhållanden mellan dotterföretag och mo­derföretag i koncern skall redovisas. Delta får ske inom linjen. Detsamma gäller för panter och därmed jämföriiga säkerheter eller ansvarsförbindel­ser till förmän för ett dotterföretag eller ett moderföretag. Redovisningen skall utformas enligt de föreskrifter som utfärdas med stöd av 1 § tredje stycket samt i enlighet med god redovisningssed.

Ett bankaktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapi­tal eller ansamlad föriust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balan­serad förlust och förlust för räkenskapsåret las därvid upp som avdrags­poster.

I ett bankaktiebolag skall vid aktiekapitalet anges antalet akfier och akties nominella belopp.

En sparbanks egna fonder skall delas upp i fonder och nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Som fonder redovisas var för sig grundfond, reservfond, garantifond och uppskrivningsfond. Benämningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskaps­året tas upp som avdragspost.

En föreningsbanks eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp insatskapital, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

8 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultat­
räkningen och balansräkningen uppgifter och särskilda upplysningar läm­
nas i följande hänseenden:

1.    Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn, antalet aktier samt dessas nominella värde och bokförda värde enligt balansräkningen. För varje bolag skall vidare anges aktiernas röstvärde samt den utdelning som har erhållits under räkenskapsåret. Bankinspektio­nen får tillåla att aktier redovisas utan specifikation.

2.    Ändringar i beloppen av det egna kapitalels och de egna fondernas poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3.    För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges de samman­lagda taxeringsvärdena, fördelade pä de tillgångar som tagits upp under särskilda poster i balansräkningen.

4.    Om det har förekommit sådana förändringar i resultaträkningen eller balansräkningen beträffande posternas gruppering eller något annat som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för förändringarna.

Ett bankaktiebolag skall härutöver lämna uppgifter och upplysningar i                75

följande hänseenden:


 


1.    Består aktiekapitalet av aktier av olika slag, skall fördelningen på     NU 1986/87:36 olika aktieslag anges.       Bilagal

2.    Har bolaget utelöpande lån, som är konvertibla eller förenade med optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån anges utestående lånebelopp samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. Beträffande utelöpande lån mot vinstandels bevis skall för varje lån anges utestående lånebelopp och räntebestämmelserna.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första och andra styckena får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.

9 §    Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god re­dovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseen­den:

1.    Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av bankens verk­samhetsresultat och ställning.

2.    Händelser av väsentlig betydelse för banken, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

3.    Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer, såväl för ban­ken i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda, det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, varvid tantiem och där­med jämställd ersättning till styrelsen skall anges särskilt, dels till övriga anställda och delegater i banken saml, om banken har anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf­fande bankens vinst eller förlust.

Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall till förvaltningsberättelsen foga en kapitaltäckningsanalys. I denna skall läm­nas uppgifter om det egna kapitalet och de egna fonderna, om därmed enligt 2 kap. 9 § likställt kapital samt öm kapilalkravet enligl bestämrnel­serna i 2 kap. 10 och 11 §§.

En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hänse­enden:

1.  Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbe­
lopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelser­
na i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:000).

2.    Den rätt till utdelning som gjorda föriagsinsatser medför.     '

3.    Summan av de föriagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren.

Koncernredovisning

10 § I en moderbank skall, utöver årsredovisning för moderbanken, för
varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncernre­
sultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig
till balansdagen för moderbanken.

Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § skall fillämpas på koncernre­dovisningen.

11 §    Koncernresullaträkningen och koncernbalansräkningen skall var              76


 


för sig utgöra ett sammandrag av moderbankens och dotterföretagens     NU 1986/87:36 resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas en-     Bilaga 1 ligt god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 § första stycket och 6-8 §§.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av­
drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller fillägg
för ökning eller minskning av internvinster under räkenskapsåret. Med
internvinst avses moderbankens andel av vinst som uppkommit genom att
en tillgång överlåtits inom koncernen, i den män inte tillgängen därefter
överlåtits lill köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukats eller
dess värde satts ned hos det företag inom.koncernen som förvärvat till­
gången.
                                 ;

I förvaltningsberättelsen för en moderbank skall vidare i tillämpliga delar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra stycket. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värderingsprinci­per som använts vid upprättandet av koncernredovisningen.

För ett bankaktiebolag och en föreningsbank skall koncernbalansräk­ningen visa beloppet fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Vidare skall i förvaltningsberättelsen det belopp uppges som skall föras över till det bundna egna kapitalet i kon­cernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får medge undantag från bestämmelserna i första, andra och fjärde styckena om koncernresultaträkning och koncern balansräkning, om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter all i vissa hänseenden tillämpa bestämmelserna. För sädana undantag skall en motiverad redogörelse lämnas i moderban­kens förvaltningsberättelse.

Delårsrapport

12 § Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall
minst en gäng under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader
avge en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse ban­
kens verksamhet från räke;nskapsårets början. Minst en rapport skall om­
fatta en period av minst hälften och högst tvä tredjedelar av räkenskaps­
året.

Delärsrapporterna avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Rapporterna skall hållas tillgängliga hos ban­ken för envar och genast sändas till de aktieägare, huvudmän eller med­lemmar som begär det. Om skyldigheten all sända in delårsrapport fill bankinspektionen finns det föreskrifter i 7 kap. 6 § 3.

13 § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för utvecklingen av inlåningen, ufiåning-
en och likviditeten sedan det föregående räkenskapsårets utgång. Vidare
skall i belopp anges resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under
rapportperioden. Bestämmelserna i 9 § andra stycket 1 och 2 gäller i
tillämpliga delar för delårsrapporter.

En moderbank skall i en delårsrapport, utöver uppgifter för moderban­
ken, t tillämpliga delar lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad
som sägs i första stycket. På motsvarande sätt skall en central förenings­
bank som har anslutna lokala föreningsbanker även lämna uppgifter för
gruppen.
                                                                                                               77


 


14 §   Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifterna     NU 1986/87:36 enligl 13 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapporlperiod     Bilaga 1 under det föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer i delärsrapport skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.

5 kap. Skadestånd m.m.

1    § Om en stiftare, huvudman, styrelseledamot eller delegat uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar banken dä han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vällas en aktieägare, en med­lem eller någon annan genom överträdelse av denna låg, bankaktiebolags­lagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbankslagen (1987:000) eller bankens stadgar.

2    § En revisor är ersätlningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten delta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen.

3 § En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att
medverka till överträdelse av denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:000)
eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bank­
aktiebolaget, en aktieägare eller någon annan.

En medlem i en föreningsbank eller en röstberättigad som inte är med­lem är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse av denna lag, föreningsbankslagen (1987:000) eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningsbanken, en medlem eller någon annan.

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet
jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet,
skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån skadeståndsskyldigheten inte har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till ett bankaktiebolag enligt 1—3 §§ kan väc­
kas, om vid en bolagsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av
ägare till minst en tiondel av samtliga aktier har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeslåndsskyldighelen
kan träffas endast av bolagsstämman och bara under förutsättning att inte
ägare till en tiondel av samtliga aktier röstar mot förslaget till uppgörelse.
Om en aktieägare för skadeståndstalan för bolagets räkning, kan någon
uppgörelse inte träffas utan hans samtycke. Talan mot en delegat om
skadestånd till bolaget får ulan hinder av vad nu sagts väckas av styrelsen.

Talan om skadestånd till bolaget får föras av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier. Om någon aktieägare sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för den kost­nad som täcks av vad som kommit bolaget till godo genom rättegången.

Talan för bolagels räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på                78


 


grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas     NU 1986/87:36 senast ett är frän det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för     Bilaga 1 räkenskapsåret lades fram på bolagsstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skadeståndstalan utan att ägare till minst det antal aktier som anges i första stycket röstat mot beslutet eller har fiden för talan försuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat sätt till bolagsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

6 § Talan om skadestånd till en sparbank enligt 1 eller 2 § kan väckas,
om vid en sparbanksstämma majoriteten eller en minoritet bestående av
minst en tredjedel av samtliga huvudmän har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten
kan träffas endast av sparbanksstämman och bara under förutsättning att
inte en tiondel av samtliga huvudmän röstar mot förslaget till uppgörelse.
Talan mot en delegat om skadestånd till sparbanken får utan hinder av vad
nu sagts väckas av styrelsen.

Talan för sparbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från del alt årsredovisningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på sparbanksstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skadeståndstalan utan att minst det antal huvudmän som anges i första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt andra stycket, kan trots detta talan enligt första stycket väckas, om det i årsredo­visningen eller i revisionsberättelsen eller pä något annat sätt till spar­banksstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och full­ständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

7 § Talan om skadestånd till en föreningsbank enligt 1-3 §§ kan väckas,
om vid en föreningsbanksstämma majoriteten eller en minoritet bestående
av minst en tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeslåndsskyldighelen
kan träffas endast av föreningsbanksstämman och bara under förutsättning
att inte en tiondel av samtliga röstberättigade röstar mot förslaget lill
uppgörelse. Om en medlem för skadeståndstalan för föreningsbankens
räkning, kan någon uppgörelse inte träffas utan hans samtycke. Talan mot
en delegat om skadestånd till föreningsbanken får utan hinder av vad nu
sagts väckas av styrelsen.

Talan om skadestånd till föreningsbanken får föras av röstberättigade som utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberätti­gad sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av föreningsbanken för den kostnad som täcks av vad som kommit föreningsbanken till godo genom rättegängen.

Talan för föreningsbankens räkning mot en styrelseledamot om skade­
stånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall
   79
väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen


 


för räkenskapsåret lades fram på föreningsbanksstämma.           NU 1986/87:36

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra Bilaga 1 skadeståndstalan utan att det minsta antalet röstberättigade som anges i första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, pm det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat sätt till föreningsbanksstämman inte har lämnats ) väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan. Skadeståndstalan som grundas pä brott kan alltid föras av styrelsen.

8 §    Sådan talan för en banks räkning enligt 1-3 §§, som inte grundas på brott, kan ej väckas mot

1.    styrelseledamot sedan tre år förflutit från utgången av det räken­skapsår då det beslut eller den åtgärd, som ligger till grund för talan, fattades eller vidtogs,

2.    delegat sedan ett år förflutit från det att årsredovisningen och revi­sionsberättelsen för det räkenskapsår varunder den ansvarsgrundande åt­gärden vidtogs framlades på stämman,

3.    revisor sedan tre år förflutit från det att revisionsberättelsen lades fram på stämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

4.    stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om bankens bildande fattades pä den konstituerande stämman, samt

5.    aktieägare, huvudman eller medlem i föreningsbank eller röst berätti­gad, som inte är medlem, sedan två år förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Försätts banken i konkurs på en ansökan som gjorts innan den tid som anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1-3 §§ trots att frihet frän skadeståndsansvar har inträtt enligt 5-7 §§. Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader frän edgängssammanträdet.

6 kap. Bankens firma

1 § Ett bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank, en sparbanks
firma ordet sparbank, en central föreningsbanks firma orden central för­
eningsbank samt en lokal föreningsbanks firma ordet föreningsbank.

Firman skall registreras i bankregistret.

Om firman skall registreras på tvä eller flera språk, skall varje lydelse anges i bankens stadgar.

2 § En banks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående
firmor, som är införda i bankregistret, samt frän benämningar på utländska
bankföretag, som är allmänt kända i Sverige. För registrering av firma
gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974: 156).

Utan hinder av första stycket får firman för ett bankaktiebolag som har bildats av ett utländskt bankföretag innehålla det företagets firma. Motsva­rande gäller om bankaktiebolaget har bildats av flera utländska bankföre­tag.

3   § En banks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelsen i 1 § andra styc­ket och 2 § om firma gäller även bifirma. Ordet bank, sparbank eller föreningsbank får endast användas i bifirma för bankverksamhet.

4   §    Skriftliga handlingar som utfärdas för en bank bör undertecknas med        80


 


bankens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för banken     NU 1986/87:36 utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handling-     Bilaga 1 ens innehåll att den har utfärdats på bankens vägnar, svarar de som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen. Detta gäller dock inte, om

1.    det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand­lingen utfärdades för banken, samt

2.    medkontrahenten fält ett av banken behörigen undertecknat godkän­nande av handlingen ulan oskäligt dröjsmål efter del alt antingen en begä­ran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har gjorts gällande mot undertecknarna.

5 §    I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot använd­ning av firma och om hävande av firmaregistrering.

7 kap. Tillsyn

1 § Bankinspektionen skall se till att en bank följer dels de lagar som
reglerar bankens verksamhet, dels andra författningar såvitt de särskilt
avser banker, dels bankens stadgar och de bestämmelser, som med stöd
därav meddelats av bankens stämma eller styrelse.

Bankinspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa banker­nas verksamhet för att hälla sig underrättad om förhållanden som kan inverka pä en,banks säkerhet eller i övrigt är av betydelse för en sund utveckling av bankverksamheten.

Bankinspektionen är inte på grund av vad här föreskrivits skyldig att övervaka att sådana bestämmelser iakttas som avser aktieägares eller medlemmars rättigheter eller skyldigheter i förhållande till banken eller till någon annan aktieägare eller medlem eller som angår bankens inre angelä­genheter.

2 § Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de handlingar som
enligt denna lag skall sändas in till bankinspektionen samt de upplysningar
som inhämtas vid bankundersökningar eller på något annat sätt.

Bankundersökning skall genomföras så ofta som inspektionen anser det nödvändigt eller när regeringen beslutar att sådan skall ske.

3 § Bankinspektionen skall för varje bankaktiebolag, sparbank samt
central föreningsbank förordna en eller flera revisorer att med övriga
revisorer delta i granskningen av styrelsens förvaltning och bankens räken­
skaper. Inspektionen får för samma ändamål förordna revisor för lokal
föreningsbank.

För revisor som förordnats av bankinspektionen skall inspektionen ut­färda instruktion.

Bankinspektionen får när som helst återkalla förordnande enligt första stycket och i stället utse ny revisor.

4 § Bankinspekfionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla ban­
kens styrelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran frän inspektio­
nen om att kalla till en extra stämma, får inspektionen utfärda sådan
kallelse.

Företrädare för bankinspektionen får närvara vid stämma och vid sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat saml delta i överläggningarna.

6    Riksdagen 1986187. 17 saml. Nr 36


 


5 §    Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspekfionen     NU 1986/87:36
får utfärda närmare föreskrifter om förvaring och inventering av värde-     Bilaga 1
handlingar samt om brottsförebyggande åtgärder hos en bank.

Om rätt för regeringen eller bankinspektionen att utfärda föreskrifter i fråga om bokföring och redovisning finns det bestämmelser i 4 kap. 1 § tredje stycket.

6 §    Det åligger styrelsen i en bank

1.    att när som helst för den befattningshavare hos bankinspektionen, som enligt föreskrifter meddelade av regeringen skall företräda inspektio­nen i sådant avseende, samt för den särskilda undersökning regeringen kan besluta om hälla bankens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räken­skaper och andra handlingar tillgängliga för granskning,

2.    att genast efter varje månads slut, enligt de formulär som fastställs av inspektionen, upprätta och till inspektionen sända in en översikt, som utvisar bankens tillgångar och skulder,

3.    att sä snart det kan ske, i fråga om lokal föreningsbank dock endast om inspektionen begär det, till inspektionen sända in avskrift av styrelsens årsredovisningshandlingar och revisionsberättelse och, i förekommande fall, koncernredovisningshandlingar och koncernrevisionsberättelse med tillhörande handlingar, samt delärsrapporter och protokoll över förhand­lingarna vid ordinarie stämma,

4.    att dels på den tid som inspektionen bestämmer till inspektionen sända de uppgifter som denna anser nödvändiga för att kunna upprätta en översikt över resultatet av bankens verksamhet under räkenskapsåret saml bankens ställning vid årets slut, dels, efter regeringens bestämmande, avge ytterligare uppgifter om bankens verksamhet och ställning, samt

5.    att även i övrigt meddela inspektionen, eller en sådan befattningsha­vare vid denna som ovan sagts, alla de upplysningar om banken som de begär.

7 § Bankens styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild ba­
lansräkning, om det finns anledning att anta att en bank gjort sådana
förluster att

1.    ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet,

2.    en sparbank inte kan uppfylla kravet på egna fonder i 2 kap. 9 och 10§§,

3.    en central föreningsbanks och de anslutna lokala föreningsbankernas eget kapital inte svarar mot det belopp som fordras enligt 2 kap. 9 och 10§§.

Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om ban­kens förluster bekräftas skall styrelsen genast underrätta bankinspektio­nen.

8 § Om styrelsen eller stämman har fattat ett beslut som avviker från
sådan lag eller författning som avses i 1 § första stycket eller från bankens
stadgar, får bankinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Har
beslutet gäll i verkställighet får inspektionen förelägga styrelsen att göra
rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad som åligger styrelsen. Ett
sådant föreläggande får dock inte meddelas i fråga om sådana föreskrifter i
lag, som det är straffbart att överträda.

Om avvikelsen enligt första stycket är av allvarlig beskaffenhet, skall
inspektionen göra anmälan om detta till regeringen, som kan förklara
oktrojen förverkad.
                                                                                               82


 


9  §    Även om sådan avvikelse som avses i 8 § första stycket inte har     NU 1986/87:36
skett, får bankinspektionen meddela de erinringar i fräga om verksamheten     Bilaga 1

i en bank, som inspektionen finner påkallade.

Om verksamheten i en bank till följd av allvarliga missförhållanden i bankens ledning kan befaras komma att bli till skada för det allmänna, får inspektionen förelägga bankens styrelse att vidta erforderiiga åtgärder. Om styrelsen inte rättar sig efter ett sådant föreläggande tillämpas 8 § andra stycket.

10   § Har en sparbank i fall som avses i 5 kap. 1 eller 2 § fillfogats skada, får bankinspektionen låta väcka talan mot den ersättningsskyldige, om inte bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §§ utgör hinder för sådan talan.

11   § Om oktroj har beviljats för en bank och banken därefter inte an­mälts för registrering inom föreskriven lid, skall regeringen efter anmälan av bankinspektionen förklara oktrojen förverkad. Detsamma gäller om anmälningen för bankens registrering genom lagakraflägande beslut av-skrivits eller avslagits.

12   § Under en banks likvidation har bankinspektionen samma befogen­heter i fråga om likvidatorerna och stämman som annars tillkommer in­spektionen beträffande styrelsen och stämman.

13   § Har en bank försatts i konkurs, skall bankinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987: 000).

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan framställning som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller också det allmänna ombudet.

14 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen
(1987:000) överklagas hos regeringen. Inspektionens beslut får verkställas
utan hinder av all det överklagats, om inte regeringen förordnar något
annat.

Om överklagande av beslut i vissa fall finns bestämmelser i 8 kap. 8 § och 9 kap. 3 § sista stycket.

15 § Varje bankaktiebolag, sparbank och central föreningsbank skall
årligen betala ett bidrag för att täcka kostnaderna för bankinspektionens
organisation och verksamhet. Bidragets storlek beräknas för

1. ett bankaktiebolag som en procentandel av bolagets eget kapital och
skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret,

2.    en sparbank som en procentandel av sparbankens egna fonder och skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret,

3.    en central föreningsbank som en procentandel av föreningsbankens jämte anslutna lokala föreningsbankers sammanlagda egna kapital och skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret.

Procentandelen skall vara lika för alla banker inom respektive bankkate­
gori och får inte överstiga för bankaktiebolag tre tusendels procent, för
sparbanker sju tusendels procent samt för föreningsbanker en hundradels
       83

procent. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om fastställande av bidragen och bidragens erläggande.


 


Varje bank skall, med belopp som bankinspektionen bestämmer, utge     NU 1986/87:36 ersättning fill revisor som har förordnats enligt 3 §. Ett bankaktiebolag     Bilaga 1 skall, med belopp som regeringen bestämmer, även utge ersättning till offentlig ledamot enligt 7 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1986:000) samt till person som avses i 7 kap. 8 § första stycket andra meningen samma lag.

16 § Den som är ledarriot eller suppleant i styrelsen för bankinspektionen
eller befattningshavare där får inte ingå i styrelsen för en bank eller vara
anställd i en bank. Inte heller får en sådan person äga aktier i ett bankaktie­
bolag eller vara huvudman i en sparbank.

Regeringen får meddela särskilda bestämmelser om beviljande av kredit till sådan person som avses i första stycket.

17 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till en bank
och stiftelsens förmögenhet huvudsakligen härrör från medel som tillskju­
tits av banken, skall bankinspektionen se till att stiftelsens tillgångar är
placerade på ett sätt som bereder skälig säkerhet. Därvid skall stiftelsens
ändamål beaktas och hänsyn tas till vad som föreskrivs i denna lag om
placering av en banks medel. Har stiftelsens tillgångar inte placerats på ett
tillfredsställande sätt, får inspektionen förelägga stiftelsen att vidta rättel­
se.

Den som företräder stiftelsen skall på bankinspektionens begäran hålla stiftelsens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning. Han skall även lämna inspektionen alla de upplysningar rörande stiftelsen som inspektionen begär.

8 kap. Registrering m. m.

1   § Bankinspektionen skall föra ett bankregister för registrering enligt denna lag, bankaktiebolagslagen (1986:000), sparbankslagen (1986:000), föreningsbankslagen (1986:000) eller andra författningar.

2   § Bankinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt

 

1.    2 kap. 17 § bankaktiebolagslagen (1987:000), 2 kap. 14 § sparbanks­lagen (1987:000) och 2 kap. 7 S föreningsbankslagen (1987:000) om dagen för kungörelse om rörelsens öppnande,

2.    10 kap. 20 § bankaktiebolagslagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen och

9 kap. 20 § föreningsbankslagen från tingsrätten om att banken blivit
försatt i konkurs, att beslut om konkurs upphävts eller att konkurs avslu­
tats samt

3. 11 kap. 4 § bankaktiebolagslagen och 7 kap: 5 § sparbankslagen om
fusionstillstånd.

En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

3   § Det som har blivit infört i bankregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar enligt 2 § och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

4   §   Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad

som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas att inom viss tid avge  84


 


yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om bankinspektionen finner     NU 1986/87:36 att ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet regeringens     Bilaga 1 stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmälningen-

1.    inte har tillkommit i behörig ordning,

2.    till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.    i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfatt­ning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälningen av­skrivas. En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandel. Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot regist­rering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett beslut av stämman, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad enligt 8 kap. 16 § andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:000), 4 kap. 17 § andra stycket sparbankslagen (1987:000) eller 7 kap. 18 § andra stycket föreningsbankslagen (1987:000).

5 § Bankinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när in­spektionen

1.    nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktiebo­lagslagen (1987:000),

2.    förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligl 6 kap. 7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3.    förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 kap. 6 § tredje stycket bankakliebolagslagen, 7 kap. 7 § tredje stycket sparbankslagen (1987:000) eller 10 kap. 5 § tredje stycket föreningsbankslagen (1987:000), eller

4.    förelagt eller dömt ut vite enligt 9 kap. 3 § denna lag.

6§ I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma ur registret sedan en dom om hävande av firmaregistreringen har vunnit laga kraft.

7   § Beslut att ändra bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalet, maximikapitalel eller minimikapitalet eller om aktiernas nominella belopp samt beslut om att öka eller att sätta ned aktiekapitalet skall registreras samtidigt, om ändringen av bolagsordningen eller ökningen eller nedsätt-ningen av aktiekapitalet är nödvändig för atf aktiekapitalets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen.

8   § Ett beslut av bankinspektionen som innebär att anmälan avskrivits eller registrering har; vägrats enligt 4 § andra stycket överklagas lill kam­marrätten genom besvär inom två månader frän beslutets dag. Detsamma gäller ett beslut av bankinspektionen som avses i 5 § 1-3.

9 kap. Straff och vite

1 §   Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen

1.    i Sverige driver bankrörelse utan att vara berättigad till detta,

2.    för ett utländskt bankföretags räkning föreslår en verksamhet som utan tillstånd enligt 1 kap. 4 § drivs från ett kontor eller något annat fast

driftställe i Sverige.                                                                          85


 


Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot     NU 1986/87:36 bestämmelsen i I kap. 5 § om förbud att i firma eller i övrigt vid beteckning     Bilaga 1 av affärsrörelse använda ordet bank.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som bryter mot förbudet i I kap. 6 § första stycket att obehörigen röja enskildas förhållande till en bank. Detsamma gäller en revisor som bryter mot förbudet i 3 kap. 14 § första stycket att lämna upplysningar om en banks angelägenheter.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 3 § får inte dömas till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

2 §   Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1.    till bankinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag, bankakfiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbankslagen (1987:000),

2.    underlåter att enligt bankaktiebolagslagen föra aktiebok, aktiebrevs-register eller förteckning enligt 3 kap. 13 § eller att hälla aktiebok tillgäng­lig eller bryter mot förbudet i 3 kap. 13 § tredje stycket att utan samtycke lämna uppgifter ur där avsedd förteckning,

3.    underlåter att enligl föreningsbankslagen föra medlemsförleckning eller lämna skriftlig uppgift enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket samma lag,

4.    underiäter att enligt 7 kap. 12 § första stycket andra meningen bank­aktiebolagslagen, 3 kap. 11 § första stycket andra meningen sparbanks­lagen eller 6 kap. 11 § första stycket andra meningen föreningsbankslagen sammankalla styrelsen på begäran av styrelseledamot eller underlåter att iaktta vad som enligt 7 kap. 13 § första stycket andra eller tredje meningen bankaktiebolagslagen, 3 kap. 12 § första stycket andra eller tredje mening­en sparbankslagen eller 6 kap. 12 § första stycket andra eller tredje me­ningen föreningsbankslagen gäller för styrelsens beslut.

3 §    Bankinspektionen kan vid vite förelägga en eller fiera styrelseleda­
möter att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller andra författningar att

1. till inspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar, revisions­
berättelser eller delärsrapporter, samt

2.   hos inspektionen göra föreskriven anmälan för registrering.

Ett föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlå­tenheten att göra anmälan medför att stämmans eller styrelsens beslut förfaller eller att banken blir skyldig att träda i likvidation.

Bankinspektionen kan förena även annat föreläggande enligt denna lag än som avses i första stycket med vite.

Bankinspektionen skall pröva frågan om utdömande av ett vite som har förelagts enligt första stycket. I övriga fall prövas frågan enligt lagen (1985:206) om viten av länsrätten.

Bankinspektionens beslut varigenom vite som avses i första stycket förelagts eller dömts ul får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning.


86


 


2 Förslag till                                                                NU 1986/87:36

Bankaktiebolagslag Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1   § Denna lag innehåller bestämmelser om hur ett bankaktiebolag bildas och om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som ett bankaktiebolag får driva saml andra för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker gemensamma bestämmelser finns i bankrörelselagen (1987:000).

2   § I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets förpliktelser.

Bankaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till omfatt­ningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Är aktiekapitalet fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

3 § Äger ett bankaktiebolag så många aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att del har mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar, är bankaktiebolaget moderbolag och den
andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger ett
moderbolag och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera
dotterföretag tillsammans så många akfier eller andelar i en juridisk person
som nyss sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag lill
moderbolaget.

Har ett bankaktiebolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensamt ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är bankaktiebolaget moderbolag och den juridiska personen dotterförelag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

4 § Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern endast om
ett annat bankbolag är moderbolag.

Om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från första stycket.

5 § Ingår ett bankaktiebolag! en koncern, där moderbolaget inte är bank,
skall bestämmelserna i bankrörelselagen (1987:000) om banks rörelse och
om tillsyn av bank samt bestämmelserna i denna lag om banks ledning gälla
för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag, som om de vore
dotterföretag till bank. Begränsningarna i fräga om banks rörelse skall avse
företagen gemensamt. Koncernbidrag får ges endast efter medgivande av
bankinspektionen.

I en sådan koncern som avses i första stycket får del bokförda värdet av moderbolagets aktier eller andelar i dotterföretag som. driver någon form av bankverksamhet inte överstiga moderbolagets eget kapital. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas fill kreditaktiebolag som har till huvudsak­ligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i bostads-, kontors- eller affärsfaslighet eller att lämna lån till kommuner.

Vad som sägs i 3 kap. 3 § om förbud att förvärva aktier i bankaktiebolag
gäller även beträffande förvärv av akfier i ett sådant moderbolag som avses
i första stycket.
                                                                              87


 


Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller, efter regeringens     NU 1986/87:36 bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna i     Bilaga 2 första och andra styckena.

2 kap. Bildande av bankaktiebolag

1 §    Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om nä­ringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av ett eller flera utländska bankföretag som stiftare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmel­serna om fusion i 11 kap. 2 §.

2 §    Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.

Betalningen för en aktie får inte understiga det belopp på vilket aktien skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall betalas med pengar.

3 § Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege­
ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den
tilltänkta verksamheten.

Regeringen prövar att bolagsordningen överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1986:000) och andra författningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet.

Om regeringen finner den planerade rörelsen vara nyttig för det allmän­na stadfäster regeringen bolagsordningen saml beviljar oktroj för en fid av högst tio är och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

4 §   Om bolagsordningen ändras skall även ändringen stadfästas.
Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen att pröva frågor om stadfäs­
telse i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av
synnerlig vikt.

5 §    Bolagsordningen skall ange

1.    bolagets firma,

2.    den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

3.    de rörelsegrenar som bolaget avser att driva,

4.    aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maxi­mikapitalel, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en Qärdedel av maximikapitalel,

5.    aktiernas nominella belopp,

6.    antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer saml eventuella suppleanter, sorn skall utses av bolagsstämman, samt tiden för deras uppdrag,

7.    sättet att sammankalla bolagsstämman, samt                             ,

8.    vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

6 § Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under
en dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1.    det belopp som skall betalas för varje aktie,

2.    fiden för aktiernas betalning, samt


 


Regeringens förslag                     Utskottets förslag                      NU 1986/87:36

3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om     Dilagä Z sådan kallelse skall ske enligt 10 §.

I teckningslistan skall finnas en erinran om den inskränkning i rätten att förvärva aktier som föreskrivs i 3 kap. 3 §.

Till leckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bo­lagsordningen.

7  § Teckning av aktier skall ske    7 § Teckning av aktier skall ske
på teckningslistan i original eller
på den teckningslista som avses i
avskrift. TiU leckningslistan skall
6 § eller på annan sådan lista, inne-
fogas avskrifter av oktrojbeslutet
hållande samma uppgifter och åt-
och bolagsordningen.
                          följd av samma handlingar.

Har aktier tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av bankaktiebolaget, om tecknaren anmäler felet hos bankinspektionen före bolagets registrering.

Har aktier tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos bankinspektionen före bolagets registrering, är dock aktietecknaren bunden av teckningen fastän han inte kan åberopa villko­ret.

8   § Stiftarna eller annan får inte la emot ersättning av bankaktiebolaget för andra kostnader för bolagets bildande an sädana som varit uppenbarli­gen nödvändiga för bildandet. De får inte heller förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller rättigheter.

9   §    Stiftarna avgör om aktieteckningen skall godtas och hur mänga aktier   . som skall tilldelas tecknarna. Har en stiftare enligt uppgift i teckningslistan tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om akfier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen, skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

10  § Beslut om bankaktiebolagets bildande fattas på en konstituerande
stämma.

Stiftarna skall kalla de godtagna aktietecknarna till den konstituerande stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse lill bolags­stämma. Teckningslistorna, oktrojbeslutet och bolagsordningen skall ge­nom stiftarnas försorghällas tillgängliga för aktietecknarna under minst en vecka före stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier tecknas vid stämman öch alla godtagna aktietecknare är ense, kan beslut om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslis­torna och de därfill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare lämna uppgifter om

1.     antalet aktier enligt godtagna teckningar,

2.     aktiernas fördelning mellan tecknarna, och
3: det belopp som har inbetalts på aktierna.
Samtliga uppgifter skall föras in i protokollet.

11  §   Om det vid den konstituerande stämman inte visas att teckning öch
tilldelning av aktier har skett motsvarande aktiekapitalet eller minimikapi­
talet enligt bolagsordningen, har frågan om bankaktiebolagets bildande    ,
        89
fallit.


 


Om tecknare med flertalet avgivna röster och med minst två tredjedelar     NU 1986/87:36 av de vid stämman företrädda aktierna röstar för beslutet att bilda bolaget.     Bilaga 2 är detta bildat. I annat fall har frågan om bolagets bildande fallit.

När bankakfiebolaget är bildat, skall på den konstituerande stämman styrelse och revisorer väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga delar föreskrifterna om bolagsstämma i denna lag och bolagsordningen.

12 § Ett bankaktiebolag skall anmälas för registrering senast sex måna­
der efter det att oktroj har beviljats.

För registrering krävs

1.    att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade aktier efter avdrag för de aktier som enligt 14 § har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot aktiekapitalet eller minimikapitalet enligl bolagsordningen,

2.    att de akfier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och

3.    att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har skett.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till belopp som anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 14 § har förklarats förverkade och inte övertagils av någon annan blir därvid ogilfiga.

Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om bankinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in på de tecknade aktierna jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt i 16 § första stycket tredje meningen.

13 § Skulder som grundas pä aktieteckning får inte kvittas mot fordring­
ar hos bankaktiebolaget.

Bolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på aktiebelopp.

Den som genom överiåtelse har förvärvat aktier som inte är helt betalda är tillsammans med överlätaren ansvarig för betalningen, sedan han anmält sitt namn för införande i aktieboken.

14 § Om en aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter
betalningsanmaning förklara aktien förverkad för den belalningsskyldige.
Anmaningen skall innehålla meddelande om att aktien kan förklaras
förverkad. Anmaningen skall ske genom avsändande av rekommenderat
brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven yid aktieteckningen
eller införd i aktieboken eller annars anmäld till bolaget. I annat fall skall
anmaningen kungöras i den eller de ortstidningar som styrelsen bestäm­
mer. En underrättelse om anmaningen skall genast sändas till den som är
införd som panthavare eller uppdragstagare för aktien i förteckningen
enligt 3 kap. 13 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelsen låta någon annan överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har förverkals, gent­emot bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien.

15 § Innan styrelsen och revisorerna har valts, kan aktierna betalas
endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna för detta ändamål

har öppnat hos en svensk bank.                                                         90


 


Det på räkningen insalta beloppet får lyftas för bankaktiebolaget när     NU 1986/87:36 styrelsen och revisorerna har valts. Har frågan om bolagets bildande fallit     Bilaga 2 eller är aktieteckningen av annan orsak inte bindande, skan det insatta aktiebeloppet betalas fillbaka med ränta till tecknarna.

16 § Innan ett bankakfiebolag har registrerats, kan det inte förvärva
rättigheter ener ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan inför
domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål
rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
tecknade aktiebeloppen.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solida­riskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av bolagsordningen eller teckningslista eller har till­kommit efter det att bolaget har bildats.

Har före registreringen ett avtal för bolaget slutits med en medkontra-hent som visste att bolaget var oregistrerat kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 12 § Qärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att bolaget var oregislreral, kan han frånträda avtalet innan bolaget har registrerats.

17 § Det nybildade bankaktiebolaget skall genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar tillkännage när det börjar sin rörelse. Bolaget skall till
bankinspektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

3 kap. Aktier, aktiebrev, aktiebok m.m.

1 § Alla aktier har lika rätt i bankaktiebolaget, om inte något annat följer
av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1.    olikheterna mellan aktieslagen,

2.    antalet aktier av varje slag,

3.    den företrädesrätt som tillkommer skilda grupper av akfieägare vid en ökning av aktiekapitalet enligl 4 kap.

En föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om akfierna inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller all ingen aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Om­vandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd när registrering sker.

2   §   Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte följer av

3   § eller i övrigt av lag.

3 § Aktier i ett bankaktiebolag får inte genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt eller av svenska bolag och föreningar som är kontrollsubjekl enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Första stycket gäller inte aktier i ett bankaktiebolag som är bildal av
utländskt bankförelag. Beträffande sådant bolag gäller i stället att aktier i  .
     91


 


bolaget får förvärvas endast av utländskt bankföretag som fått regeringens     NU 1986/87:36
tillstånd till förvärvet.
                                                     Bilaga 2

Svensk medborgare som förvärvat akfier i ett bankaktiebolag och som därefter förlorat sitt svenska medborgarskap samt den som förvärvat ak­tier pä annat sätt än genom teckning eller överlåtelse är inte heller förhind­rad att, om aktiekapitalet ökas genom fondemission eller nyemission, med stöd av den med dessa aktier förenade företrädesrätten förvärva ytterligare aktier.

Förvärv av aktier, som skett i strid med första eller andra stycket, är ogiltigt.

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till
sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de
aktier brevet lyder på har betalts. Vidare fordras

1.    att bankaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid bolagets bildande,

2.    alt nyemission eller fondemission har registrerats, om aktien tillkom­mit pä grund av emissionen, eller

3.    att registrering har skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien har tillkommit på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen. Namnteckningarna får åter­ges genom tryckning eller pä något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Varje aktiebrev skall ange den inskränkning i rätten att förvärva aktier som föreskrivs i 3 §. Kan, när aktiebrevet ges ut, akfier av olika slag finnas enligt bolagsord­ningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet pä sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevel förses med påskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie dragits in eller del nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt en påskrift om detta göras på aktiebrevet.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts ett aktiebrev ut mot ett eller flera andra akliebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. skäll undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

5   § Innan aktiebrev utfärdas kan bankaktiebolaget utge ett till viss man ställt bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall innehålla förbehåll om att aktiebrevet lämnas ut endast om bolaget samti­digt får tillbaka beviset. På begäran skall beviset förses med anteckning om de betalningar som har gjorts för aktien. På interimsbeviset skall även antecknas sådan återbetalning som sker enligt 2 kap. 15 § andra stycket. I övrigt gäller bestämmelserna i denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar interimsbevis.

6   § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt emissionsbevis eller optionsbevis överlåts eller pantsätts, skall bestämmelserna om skuldebrev

fill viss man eller order i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev    92


 


tillämpas. Härvid är den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets     NU 1986/87:36 anteckning på detta är införd såsom ägare i aktieboken likställd med den     Bilaga 2 som enligt  13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande.

Överläts eller pantsätts ett emissionsbevis eller ett optionsbevis som inte är ställt till viss man, skall bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren i 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om skuldebrev.

7 § Över bankaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen
föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bola­
gets bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktie-
tecknarna. Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns
det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag varje
aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med hjälp av automafisk dalabehandling eller på annat liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § eller pä annat sätt styrker sitt förvärv eller när en aktieägare eller annan behörig' person anmäler annan förändring i de förhållanden som har tagits upp i aktiebo­ken, skall en anteckning orri aktieägaren eller om förändringen genast föras in. Detta gäller endast om hinder inte möter enligt 3 §. Dagen för införan­del skall anges, om dagen inte framgår av annat tillgängligt material.

Är sista överlåtelsen pä ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en förteckning enligt 13 §
skall anses behörig att ta emot utdelning, emissionsbevis och, vid fond­
emission, brev på ny aktie som tillkommer en aktieägare. Om förbehållet
förs in genom en ändring av bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen
har stadfästs fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för
registrering anmäla detta samtidigt som styrelsen anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett bankaktiebolag som har ett sådant förbehåll (avstämningsförbehäll) i sin bolagsordning kallas i denna lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen) fullgöra uppgifterna att

1.    föra aktieboken, aktiebrevsregistret och förteckningen enhgt 13 §,

2.    pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,

3.    svara för utskriften av aktieboken och sammanställningen av uppgif­terna enligl 7 § lagen (1987:000) om förenklad akfiehanlering,

4.    stämma av aktieboken och förteckningen enligt 13 §,

5.    sändaut aktiebreven, utdelningen och emissionsbevisen,

6.    svara för utbyten av aktiebreven och de därmed sammanhängande åtgärderna och

7.    vidta åtgärder enligt 4 kap. 18 § i fråga om aktier som inte är uttagna.

9 §   I avstämningsbolag får aktiebrev på uppdrag av bankaktiebolaget på ,
dess vägnar undertecknas av värdepapperscentralen, varvid firmateckna­
rens namnteckning får återges genom tryckning eller på annat liknande

sätt. Brevet skall i stället för akties ordningsnummer ange brevets ord-      93


 


ningsnummer och det antal aktier brevet avser. På begäran av aktieägare     NU 1986/87:36

eller förvaltare som avses i 11 § skall aktiebreven delas upp, läggas sam-     Bilaga 2

man eller på annat sätt bytas ut. När aktiebrevet visas upp för införande av

ny ägare i aktieboken, får värdepapperscentralen byta ul brevet mot ett

eller flera nya brev. Har det äldre brevet överlåtits in blanco, behöver inte

förvärvarens namn sältas ul i överlåtelsen. I aktiebrev som utfärdas vid

utbyte behöver inte tas in någon uppgift om utbytet eller om den dag när

det äldre brevet utfärdades. Inte heller behöver aktiebrev, som utfärdas i

samband med att aktieägaren förs in i akfieboken, förses med uppgifter om

införandet.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även på emissionsbevis samt pä de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. I dessa handlingar behöver ordningsnummer dock inte anges.

10    § I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För var­je ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger. I stället för aktienumret anges akfiebrevets ordningsnummer. Aktieboken förs med hjälp av automatisk dalabehandling eller pä något annat liknande sätt.

11    § Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av ak­tier, kan, i stället för aktieägaren, banken eller fondkommissionären föras in i aktiebrevel och i aktieboken.

I aktiebrevet och i aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för annans räkning. Detsamma gäller emissionsbevis som utfärdas på grund av förvaltarregistrerad aktie och som är ställt till viss man. Beträffande förval­taren antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt 10 § skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare krävs, utöver vad som sägs i första stycket, alt förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande av ägaren i akfieboken. Om auktorisation, förvaltares åligganden samt skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att för var och en hålla tillgänglig en sammanställning av uppgifter från förvaltare om de aktieäga­re som har mer än femhundra aktier i bolaget registrerade i förvaltarens namn, finns bestämmelser i lagen (1987:000) om förenklad aktiehantering.

12 § Har ett avstämningsförbehäll förts in genom en ändring av bolags­
ordningen och har ett aktiebrev, som dessförinnan utfärdats, inte lämnats
in för utbyte mot ett nytt brev, får uppgiften om aktien i den tidigare
aktieboken föras över till en sådan aktiebok som avses i 10 §. Därvid skall
anges alt aktiebrevet inte har avlämnats. Sker ingen överföring, gäller den
äldre aktieboken fortfarande i fråga om denna aktie.

Utöver aktiebok skall i avstämningsbolag föras ett aktiebrevsregister. Registret skall i löpande nummerföljd ta upp de aktiebrev som utfärdas med uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag samt ägarens eller, i de fall som avses i 11 §, förvaltarens identifieringsnummer i aktieboken. När ett nytt aktiebrev utfärdats i slänet för ett äldre, skall i registret göras en hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer. För det sistnämnda brevet skall antecknas att det har makulerats.

I avstämningsbolag skall de aktiebrev som bytts ut makuleras i betryg­gande ordning och tillsammans med handlingar som hör lill brevet förvaras i original eller fotografisk ener därmed jämförlig återgivning i minst tio år. Till aktiebrev hörande kupongark behöver dock inte förvaras.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok, aktie-         94


 


brevsregistret eller förteckningen enligt 13 § samt utskrift av aktieboken     NU 1986/87:36 bevaras i minst tio år. En aktiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört,     Bilaga 2 skall bevaras i minst fio är efter det att uppgifterna beträffande bolagets samtliga aktier har förts in i den aktiebok som avses i 10 §.

13 § I avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller
pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt
att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och
ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Det­
samma gäller förmyndare eller god man för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av förteckningen skall även framgå den rätt som tUlkommer honom; En sådan anteckning skall avföras, när del visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtyc­ke av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

14 § Aktiebok skall på bankaktiebolagels huvudkontor hållas tillgänglig
för alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på
något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på
begäran tillhandahällas på bolagets huvudkontor och, i fråga om avstäm­
ningsbolag, även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre
än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna fä en
sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämnings­
bolag får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift
om de aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Akfieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt, skan i stället en utskrift av hela aktieboken avseende förhållandena tio dagar före bolagsstämman hällas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare som avses i 11 § första stycket. Aktiebrevens nummer behöver inte anges.

15 § Den till vilken en akfie har övergått får inte, innan han förts in i
aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bankaktiebolaget. Detta gäller dock
inte sådan rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande
eller avlämnande av ett aktiebrev, en kupong eller annat särskilt bevis som
getts ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan bolaget blivit ett avstämningsbolag kan inte, när det gäller därefter beslutad utdelning eller emission, erhålla utdelning, emissionsbevis eller, vid fondemission, brev på en ny aktie förrän han har avlämnat aktiebrevet för utbyte mot ett nytt sådant och införande i aktieboken har gjorts enligl 10 eller 11 §. Innan detta har skett är 13 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

16 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget
företräda akfier skall gälla även för den som genom testamente erhållit
nyttjanderälten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet
innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för
avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas
     95
under särskild värd.


 


Säväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan NU 1986/87:36 bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om ägan- Bilaga 2 derättsförvärvet och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandel inte ske på aktiebrevel. När det styrkts all nyttjande- eller avkomsträtten har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man, på grund av ett förordnande enligt 18 kap. 4 § första stycket 5 föräldrabalken, förvaltar aktier för en blivande aktieägares räk­ning, skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnan­det.

17    § Ingår aktier i en aktiefond enligt akliefondslagen (1974:931), skall i stället för fondandelsägarna det fondbolag som förvaltar fonden samt fon­dens beteckning föras in i aktiebreven och i aktieboken.

18    § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift eller om det, på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av aktierna, skall bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan bankaktiebolaget hålla inne den utdelning och de emissionsbevis som faller på en akfie till dess aktie­brevel tillhandahålls för nämnda ändamål. Detta gäller också om aktiebrev skall bytas ut på grund av att aktier av visst slag, enligt en bestämmelse i bolagsordningen, skall omvandlas fill aktier av annat slag.

4 kap. Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (ny­
emission) eller genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs
utan ny betalning (fondemission).

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte följer av 15 eller 16 §. Sådant beslut får inte fattas förrän bankaktiebolaget har blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om emission får fattas innan ändringen har stadfästs, om beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas.

I fräga om bankaktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepap­persmarknaden utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sädana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, rri. m.

2 § Vid nyemission får aktier tecknas mot betalning med pengar eller
med annan egendom (apport), om annat inte följer av bestämmelserna i
2 kap. 5 § andra stycket bankrörelselagen (1987:000). Betalningen för
aktier får inte understiga det nominella beloppet. Skall aktie kunna tecknas
med rätt eller skyldighet att betala aktierna med apportegendom, får värdet
på denna egendom inte sättas högre än det verkliga värdet för bankaktiebo­
laget. Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för
bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs bank­
inspektionens medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela
eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock regering-
  96


 


ens eller bankinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 § första stycket bank-     NU 1986/87:36
rörelselagen för genomförande av nyemissionen.
                  Bilaga 2

Om aktier tecknas med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som är lägre än summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den samman­lagda höjningen av aktiernas nominella belopp.

3   § Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kon­tantemission) och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger. Detta gäller endast om annat inte har föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 § andra stycket 3 eller, vid kontantemission, har bestämts i emissionsbeslu­tet eller följer av villkor som enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 har meddelats vid emission av skuldebrev.

4   § De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission tecknings­rättsbevis och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstäm­ningsbolag, får de kuponger som hör till aktiebrevel användas som emis­sionsbevis. Används inte sädana kuponger som emissionsbevis, skall det i beviset anges hur mänga sädana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en akfieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om detta göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte ku­ponger används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission, breven pä nya aktier som tillkommer akfieägare genast sändas i rekom­menderat brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstäm-ningsdagen är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 §. Om dessa inte var berättigade att la emot handlingarna skall bolaget ändå anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna skäligen bort iakttas. Bolaget eller värdepapperscenlra-len anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var omyndig.

Allmänna bestämmelser om nyemission

5 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktie­ägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla sådant medgivande av bankinspektionen och tillstånd av regeringen eller bankinspektionen som avses i 2 § andra stycket samt sädana redogörelser av styrelsen och yttran­den av revisorerna som avses i 7 §. Innebär förslaget en avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i förslaget eller i en handling som skall fogas lill förslaget. Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som nyss har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av i-evisionsberättelsen för det är årsredovisningen avser,
                      97

7   Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


 


2.    en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig     NU 1986/87:36 betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovis-     Bilaga 2 ningen avgetts, och

3.    ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrä­desrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagels huvudsakliga innehån, om aktieägarna inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till del antal aktier de förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

6 §    Beslutet om nyemission skall ange

1.    det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2.    det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika slag finns eller kan utges,

3.    den rätt fill utdelning som fillkommer de nya aktierna samt det räken­skapsår för vilket rätten till utdelning inträder,

4.    den företrädesrätt alt teckna aktier som aktieägarna eller andra har eller vem som annars får teckna akfier,

5.    den tid inom vilken aktier kan tecknas, när ett visst belopp eller ett lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

6.    den tid, inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

7.    den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,

8.    den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om del inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

9.    aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för vaije tecknad aktie.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt första stycket 6 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1.    det att kungörelse enligt 8 § skedde,

2.    emissionsbeslutet, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bolagsstämma som har fatlat beslutet, eller

3.    avstämningsdagen, när del gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § Qärde stycket eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta. I emissionsbeslutet skall också erinras om den inskränkning i rätten att förvärva aktier spm föreskrivs i 3 kap. 3 §.

Om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det all kungö­relse enligt 8 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions­bevis, skall detta anges i beslutet.

7 §    Bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med kvittnings-
rätt eller i övrigt med villkor skall tas upp i beslutet om nyemission. ,

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av be­stämmelser som avses i första stycket i övrigt. I redogörelsen skall särskilt anges

1.     namn och hemvist för den som avses med bestämmelserna, och

2.  det värde lill vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i
balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas
          98
för egendomen.


 


Om ett skriftligt avtal har upprättats rörande de bestämmelser som avses NU 1986/87:36 skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller avskrift av detta eller Bilaga 2 hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålls tillgängligt för aktietecknarna. Ett muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i redogörelsen. Om en rörelse fillskjuts eller övertas, skall vad som nu har sagts om skriftligt avtal gälla även balans- och resultaträkningar för rörelsen under de senaste två räkenskapsåren. I redogörelsen skall upplysning ges om rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar inte har upprättats för rörelsen, skall i redogörelsen lämnas upplysning om rörel­sens resultat under nämnda räkenskapsår.

Om första-tredje styckena inte har iakttagits beträffande en viss be-        . stämmelse, är bestämmelsen utan verkan mot det emitterande bolaget.

Över styrelsens redogörelse skall revisorerna avge yttrande av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras bolaget, inte i redogörelsen åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att apportegendo­men är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I emissions­beslutet skall anges all bankinspektionens medgivande eller regeringens eller bankinspektionens tillstånd enligt 2 § andra stycket, styrelsens redo­görelse enligt andra stycket och revisorernas yttrande har lämnats.

8 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga inne­
hållet i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den
eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i sin
helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgifter om var beslutet hålls
fillgängligt. I ett bankaktiebolag som inte är avstämningsbolag krävs dock
inte någon kungörelse, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den
bolagsstämma som har beslutat om emissionen. Inte heller krävs någon
kungörelse när ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag
har fatlat beslut om ökning av aktiekapitalet.

Är bolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om nyemission genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för bolaget, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen. Detta gäller dock inte, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bolagsstäm­ma som har beslutat om emissionen.

9 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som innehåller
beslutet om nyemission. Avskrifter av bolagsordningen och av de hand­
lingar, som skall läggas fram enligt 5 och 7 §§, skall fogas till teckningslis­
tan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i
listan.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den stämma där beslutet om nyemission fattas, kan teckningen ske i stämmans protokoll. Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett på annat sätt än som anges i denna paragraf eller om en aktie har tecknats med villkor som inte stämmer överens med de villkor som anges i emissionsbeslutet, är aktieteckningen ogiltig, under förutsättning att tecknaren har anmält ogiltigheten hos bankinspektionen och detta har skett innan anmälan enligt 14 § har registrerats.

10   §   När aktieteckningen har avslutats skall styrelsen besluta om tilldel- -ning av nya aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon aktieteck­ning är ogiltig, skall aktietecknaren genast underrättas om detta. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

11   §   Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för aktiekapitalelsökning   99


 


har bestämts men inte har tecknats inom teckningstiden, har beslutet om     NU 1986/87:36 nyemission förfallit. Delsamma gäller ell beslut om en sådan ändring av     Bilaga 2 bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalts för de tecknade aktierna skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

12   § Bestämmelserna i 2 kap. 13 och 14 §§ skall tillämpas vid inbetalning på grund av beslut om nyemission. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran hos bolaget får dock ske, om emissionsbeslu­tet innehåller bestämmelser om kvittning eller styrelsen medger kvittning. Ett sådant medgivande får inte lämnas om det skulle vara till skada för bolaget eller dess borgenärer.

13   § Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex måna­der från beslutet, om det inte har förfallit enligt 11 §. För registrering krävs att

 

1.    full betalning enligt registret har erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet,

2.    det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det belopp som avses i 11 § första meningen,

3.    hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalts in,

4.    all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget och all kvittning enligt samma beslut är helt verkställd,

5.    auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits, samt

6.    behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har "gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om bankinspektionen genom lagakraflägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering, gäller vad som sägs i 11 §.

Aktiekapitalet är ökat när registrering har skett. De aktier som har förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära alt en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter del år under vilket aktierna skall ha slutligt betalts.

14 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall vara helt
betalda inom sex månader frän registreringen av nyemissionen. Senast en
månad efter utgången av denna tid skall bolaget för registrering anmäla hur
många av de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna som har
blivit helt betalda. Anmälningen skall bestyrkas av auktoriserad revisor.

Om det inte enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt betalts, skall bankinspektionen, efter bolagets hörande, registrera dels att aktieka­pitalet har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet av ej betal­da aktier, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalet har ändrats och ändringen har stadfästs. De aktier som inte har betalts blir ogiltiga när nedsättningen har registrerats.

Styrelsens beslut om nyemission

15 § Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktie­
ägarnas företrädesrätt enligl 3 § under förutsättning av bolagsstämmans
         100


 


godkännande. Bestämmelserna i 6-14 §§ skall därvid gälla i tillämpliga     NU 1986/87:36
delar. Dessutom skall bestämmelserna i tredje stycket iakttas.
    Bilaga 2

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 5 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut.

Innan stämman godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 13 §. Haren sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emission, är emissionsbeslutet förfallet. Vad som har betalts för tecknade aktier skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

16 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en nyemission som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid avvika frän aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 §.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som avses i 7 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall in­nehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna i 5 § om förslag lill emissionsbeslut skall tillämpas på förslag lill bemyndi­gande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re­gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 6-14 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslu­tar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Fondemission

17 §    En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1.    belopp som kan delas ut enligl 9 kap. 2 § första stycket,

2.    medel från uppskrivningsfond,

3.    medel frän reservfond, eller

4.    belopp varmed värdet av en anläggningstillgäng skrivs upp' enligt 4 kap. 5 § första stycket bankrörelselagen (1987:000).

Bestämmelserna i 5 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om förslag till beslut om fondemission. Ett beslut om fondemission skall ange

1.    på vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet skall ökas,

2.    de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktieinas nominella belopp höjs, och

3.    den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna.

I ett avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i emissionsbeslu­tet, varvid iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet har registre­rats. Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket och 8 § första stycket skall fillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får inte verkställas före registreringen.

Akfiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall
genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet. Beslu­
tet får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räken­
skapsåret efter det under vilket registrering har skett.
                           101


 


18 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny akfie inte NU 1986/87:36 framställts inom fem år från registreringen av emissionsbeslutet, kan den Bilaga 2 berättigade anmanas att la ut aktien. Han skall därvid upplysas om att han annars riskerar att förlora aktien. Anmaningen skall sändas till den berätti­gade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de orts­tidningar som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett år från anmaningen, kan den nya aktien säljas genom en fondkommissionär för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att mot uppvi­sande av aktiebrev eller avlämnande av delbevis fä ut det vid försäljningen influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och försälj­ningen. Det belopp som inte har lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget.

Emissionsprospekt

Regeringens förslag                     Utskottets förslag

19   § När ett bankaktiebolag eller         19 § När ett bankaktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offent-     aktieägare i ett,sådant bolag offent­liggör eller på annat sätt till en vida-  liggör eller pä annat sätt till en vida­re krets riktar en inbjudan att för-  re krets riktar en inbjudan att för­värva aktier eller teckningsrätter i            värva aktier eller teckningsrätter i bolaget, skall styrelsen upprätta en     bolaget, skall styrelsen upprätta en särskild redogörelse för bolagels                                särskild redogörelse för bolagels förhållanden (emissionsprospekt)     förhållanden (emissionsprospekt) enligt 20-26 §§. Emissionspro-  enligt 20-26 §§. Emissionspro­spektet skall dock upprättas endast                       spekt behöver dock inte upprättas om summan av de belopp som till         om summan av de belopp som lill följd av inbjudan kan komma att            följd av inbjudan kan komma att betalas uppgår till minst en miljon                                     betalas understiger en miljon kro-kronor.     nor.

20   § Aktieägare som ämnar sälja aktier eller teckningsrätter under såda­na former att emissionsprospekl skall upprättas, skall underrätta styrelsen om detta senast sex veckor före den dag då inköp tidigast avses kunna ske.

21   §    Emissionsprospekt skall innehålla

1.  balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsår
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2.    resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår, samt

3.    ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att la in i förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Fyller handlingarna i prospektet inte de krav som framgår av bestämmel­serna i 4 kap. 9§ Qärde stycket bankrörelselagen (1987:000), skall de fullständigas i enlighet med dessa bestämmelser.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § första stycket andra meningen bankrörelse­lagen skall tillämpas på emissionsprospekt.

Till redovisningen för de tre senaste räkenskapsåren enligl första stycket skall uppgifter lämnas om utvecklingen av in- och utlåning samt likviditet.

Om bankaktiebolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet
ta in koncernresultaträkningarna och koncernbalansräkningarna för de tre
senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och andra uppgif­
ter för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bolaget som svarar
mot uppgifter i dessa handlingar utelämnas i den mån de kan anses sakna
                  1Q2


 


väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets     NU 1986/87:36 r;esultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt     Bilaga 2 första stycket inte utelämnas.

22 § Upplysning skall lämnas i emissionsprospektet om sådana förhål­
landen och händelser som hänför sig till tiden efter den period, som

'omfattas av de i 21 § angivna handlingarna, och som är viktiga för bedöm­ningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning eller i övrigt av väsentlig betydelse för bolaget.

Om emissionsprospektet läggs fram senare än åtta månader efter utgång­en av det senaste räkenskapsår, för vilket årsredovisning och revisionsbe­rättelse har avgetts, skall prospektet innehålla uppgifter niolsvarande del­ärsrapport enligt 4 kap; 13 och 14 §§ bankrörelselagen (1987:000). Dessa uppgifter skall avse tiden frän utgången av nämnda räkenskapsår till en dag ej fidigare än tre månader före emissionsprospektets fillhandahållande.

23 §    I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen

1.     en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,

2.    en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag, koncer­nens verksamhet saml för bolagets del uppgifter som är av betydelse för bedömningen av rörelsens karaktär och litveckling,

3.    en redogörelse för kapitaltäckningen enligt 2 kap. 9 och 10 §§ samt, i        ' förekommande fall, 11,§ bankrörelselagen (1987:000) och dess betydelse

för bankbolaget,

4.    uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda och delegater i ledande ställning, samt

5.    en redogörelse för ägar-och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets aktier.

Uppgifterna enligt första stycket 1 behöver inte lämnas av bankaktiebo­lag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

24   § Uppgifterna i emissionsprospektet enligt 21 §, 22 § första stycket samt 23 § skall granskas av bankaktiebolagets revisorer. Deras berättelse över granskningen skall tas in i emissionsprospektet.

25   § Emissionsprospektet skall tillhandahällas på de platser där teckning eller inköpsanmälan tas emot senast tre dagar före den dag då teckning eller inköp fidigast kan ske. Vid tidens bestämmande skall inte söndagar, andra allmänna helgdagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårs­afton räknas in.

26   § Utarbetas emissionsprospektet med anledning av erbjudande från en aktieägare, har bankaktiebolaget rätt att från aktieägaren fä ersättning för sina kostnader för emissionsprospektet samt för revisionskostnaden. Uppträder flera aktieägare som säljare, skall kostnaderna fördelas mellan dem i förhållande till det antal aktier eller teckningsrätter, som var och en har bjudit ut till försäljning.

5 kap. Konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning m.m.

AUmänna bestämmelser

1 §    Ett bankaktiebolag kan mot ersättning ge ut konvertibla skuldebrev

eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skulde-         103


 


brev skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order. Bestämmel-     NU 1986/87:36 serna i 2 kap. 20 § bankrörelselagen (1987:000) om bankaktiebolags rätt att     Bilaga  utfärda obligationer skall därvid iakttas.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om att borgenären har rätt att helt eller delvis byta ul sin fordran enligt skuldebre­ven mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck­ning skall ge borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas så att utbyte eller nyteckning kan ske utan all bolagsordningen ändras. Ersätt­ningen för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella beloppet på aktie som lämnas ut vid utbyte, om inte mellanskillnaden täcks genom kontant betalning vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev kunna betalas med annan egendom än pengar (apport) krävs bankinspek­tionens medgivande eller i vissa fall regeringens eller bankinspektionens tillstånd enligt 4 kap. 2 § andra stycket. I övrigt gäller härvid bestämmel­serna i 4 kap. 2 § första stycket.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är fogade till skuldebrev. Borgenären får avskilja ett optionsbevis från ett skuldebrev och förfoga över beviset särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att beviset får avskiljas först efter viss tid.

I fråga om bankaktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepap­persmarknaden utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sädana bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen (1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

2 § Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har akfieägarna företrädesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev som om emissionen gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas pä grund av optionsrätt.

Förfarandet vid emissionen

3 § Beslut om emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman,om nå­got annat inte följer av 8 eller 9 §. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta fattas först. Ett beslut om emission får fattas innan änd­ringen stadfästs, om beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas. I fr"åga om förslag fill beslut om emission och om kallelse lill bolagsstämma skall 4 kap. 5 § tillämpas.

4§    Beslutet om emission skall ange

1.    emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och högsta beloppet för emissionen,

2.    den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,

3.    den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,

4.    den fid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till teckning,

5.    skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,

6.    den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om del inte föreskrivs att för­delningen skall bestämmas av styrelsen,                                              IO4


 


1.    fiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,             NU 1986/87:36

2.    den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av op-     Bilaga 2 tionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen

ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller upphör genom fusion,

9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genonr utbyte
eller nyteckning,

10.   det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika slag finns eller kan utges, samt

11.   den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det räkenskapsår för vilket rätlen lill utdelning inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas frän

1.   del kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde,

2.    beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 6 § fjärde stycket, eller

3.    avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § ijärde stycket eller 6 kap. 8 § skall gälla för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta. I emissionsbeslutet skall också erinras om den inskränkning i rätten att förvärva aktier som föreskrivs i 3 kap. 3 §. . Om en aktieägare skall ha företrädesrätt all delta i emissionen, gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel vid Stockholms fondbörs, kan det i emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestäm­ma emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten och villkoren för utbyte eller nyteckning. I fråga om avstämningsbolag skall dock nämnda villkor bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

5   § Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller i tillämpliga delar vid emission av konvertibla skuldebrev.

6   § Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift om var beslutet hålls tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 4 § femte stycket överlämnat åt någon annan att besluta om emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten och villkoren för utbyte eller nyteckning, skall vad som beslutats om detta kungöras pä motsvarande sätt.

Är bankaktiebolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om emis­sion genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för bolaget, om akfieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

I fråga om avstämningsbolag skall till emissionsbevisen, när dessa översänds, fogas de beslut av styrelsen, eller av den som styrelsen inom sig förordnar, som rör emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten och villkoren för utbyte eller nyteckning.

Bestämmelset-na i första och andra styckena gäller inte för annat bolag
än avstämningsbolag, om samfiiga aktieägare varit företrädda vid den
bolagsstämma, som beslutat emissionen, och emissionsbeslulel inte inne­
håller bemyndigande enligt 4 § femte stycket.
                                       105


 


7 §    Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen har be-     NU 1986/87:36
stämts, har beslutet om emissionen förfallit, om beloppet inte har tecknats     Bilaga 2

inom teckningstiden. Detsamma gäller ett beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har betalts för de tecknade skuldebreven skall i sådana fall genast betalas tillbaka.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § gäller i tillämpliga delar vid emission av konvertibla skuldebrev.

När teckningen av skuldebreven avslutats, skall bankakfiebolaget ge­nast för registrering anmäla beslutet om emissionen och det nominella beloppet av det lån som tecknats, om beslutet inte har förfallit enligt första stycket. För registrering krävs att full betalning enligt registret erlagts för alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet samt att behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Styrelsens beslut om emission

8 § Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse
från aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. Bestämmelserna i 4-6 §§ och 7 § första stycket skall därvid
gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall 4 kap. 5 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag lill emissionsbeslut skall i stället gälla styrelsens beslut.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 7 § tredje stycket när det har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslu­tats. Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett är från styrelsens beslut om emission, är beslutet förfallet.

9 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en emis­
sion som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid avvika från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 §.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från aktieägarnas före­trädesrätt kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyn­digande. Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fat­tas. Bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förslag till emissionsbeslul skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för re­gistrering. Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om emission.

Bestämmelserna i 4—7 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar om emission med stöd av ett bemyndigande.

Emissionsbevis

10 § Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om emissionsbevis skall tillämpas vid
emission enligt detta kapitel.

Utbyte och nyteckning

11 § När en fordran enligt ett skuldebrev byts ul mot en eller flera aktier,
skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet. Aktien skall genom

styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.                                                  106


 


Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall options-     NU 1986/87:36
beviset förses med påskrift om nyteckningen.
                               Bilaga 2

12 § Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas på en
teckningslista, som skall innehålla beslutet om emissionen. Avskrifter av
bolagsordningen, den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av revisionsberättelsen för det år balansräkningen avser skall fogas till
teckningslistan eller hällas tillgängliga för akfietecknamä på den plats som
anges i listan.

Har teckningen skett i strid mot denna paragraf eller har aktier tecknats med villkor som inte stämmer överens med de villkor som anges i emis­sionsbeslutet, skall 2 kap. 7 § tillämpas.

Anser styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att aktieteckning­en är ogiltig enligt andra stycket, skall aktietecknaren genast underrättas om detta. I annat fall skall aktietecknaren tilldelas de tecknade aktierna. Aktierna skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

13   § Bestämmelserna i 2 kap. 13 och 14 §§ skall tillämpas vid inbetalning pä grund av nyteckning enligt detta kapitel. Kvittning av en skuld på grund av aktieteckning mot en fordran hos bolaget får dock ske, om styrelsen medger det. Ett sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle vara till skada för bolaget eller dess borgenärer.

14   § Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av aktier har gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur mänga aktier som har utgivits i utbyte eller som har nytecknats och helt betalts. Om utbytestiden eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket utbyte eller nyteckning har skett.

För registrering krävs

1.    vid utbyte, att bolaget på grund av emissionen har filiförts ersättning till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda beloppet av de anmäl­da aktierna,

2.    vid nyteckning, att aktierna helt har betalts, och

3; att auktoriserad revisor intygar att 1 eller 2 har iakttagits. Genom registreringen är akfiekapitalet ökat med det sammanlagda nomi­nella beloppet av de anmälda aktierna.

15 § De nya aktierna skall medföra rätt till utdelning enligt vad som har
beslämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära
att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under
vilket aktierna skall vara helt betalda.

Upptagande av vissa andra lån

16   § Om inte något annat följer av detta kapitel, får ett bankaktiebolag inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

17   § Upplagande av lån mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen fill

aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandelsbevis) beslutas av                      1Q7


 


bolagsstämman. Styrelsen får dock falla ett sådant beslut under förutsätt-     NU 1986/87:36 ning av bolagsstämmans godkännande eller efter bolagsstämmans bemyn-     Bilaga 2 digande.

Bestämmelserna i 2 kap. 20 § bankrörelselagen (1987:000) om bankak­tiebolags rätt att utfärda obligationer skall iakttas vid upptagande av lån enligt första stycket.

Emissionsprospekt

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 20-26 §§ om emissionsprospekt skall till-lämpas när ett bankaktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offentlig­gör eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva sådana av bolaget utgivna skuldebrev, optionsbevis eller vinstandelsbevis som avses i delta kapitel. Emissionsprospekt behöver dock inte upprättas om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma all betalas understiger en miljon kronor.

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet och förvärv av egna aktier

Nedsättning av aktiekapitalet

1  §   Nedsättning av akliekapitalet får ske för följande ändamål;

1.   avsättning till reservfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt den fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas av fritt eget kapital,

2.   återbetalning lill akfieägarna,.eller

3.   avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstäm­man.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1.    inlösen eller sammanläggning av aktier,

2.    indragning av aktier utan återbetalning, eller

3.    minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetal­ning.

Om nedsättning av akfiekapitalet på grund av bristande betalning finns det bestämmelser i 4 kap. 14 § andra stycket.

2  § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om
inte annat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bankak­
tiebolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut
om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen
stadfästs, om det sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förslag lill bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i tillämpliga delar.

3   § Nedsättningsbeslutet skall ange del belopp varmed aktiekapitalet skall sättas ned (nedsättningsbeloppet), nedsättningsändamålel samt hur nedsättningen skall genomföras. Om det i samband med nedsättningen skall utskiftas medel med högre belopp än nedsättningsbeloppet, skall även det högre beloppet anges.

4   §    Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta inte

har skett inom fyra månader från besliitet eller om bankinspektionen                IQg


 


genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en anmälan eller vägrat regist-     NU 1986/87:36 rering, har nedsättningsbeslutet förfallit. Detsamma gäller beslut om såda-     Bilaga 2 na ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts ned.

5   § Skall nedsättningsbeloppet användas enligl 1 § första stycket 1, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre är från regis­treringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till detta eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet. I fråga om rätlens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i tillämpliga delar.

6   § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 § första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rät­tens tillstånd, såvida inte samtidigt bankaktiebolaget genom nyemission tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsätt­ningsbeslutet har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis om registreringen.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta bankinspektionens yttrande om och i sä fall i vad mån nedsättningen kan komma att inverka pä insättarnas rätt. Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsättningen inte bör verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen. I kallelsen-skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in. Kallelsen skall genast kungöras genom rätlens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Alt en insättare bestrider ansökningen utgör dock inte något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att meddela till­stånd.

Om en borgenär även är gäldenär i samma rättsförhållande, har han inte rätt till betalning eller säkerhet enligt Qärde stycket.

7 § Rätten skall underrätta bankinspektionen om ansökningar enligt 6 §
och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sädana
ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §, är aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid eller om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökan, skall bankin­spektionen förklara att nedsättningsbeslutet har förfallit. Detsamma gäller beslut om sädana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktie­kapitalet sätts ned.

8 § I ett bankaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsord­
ningen kan bestämmas till ett lägre eller ett högre belopp, kan i bolagsord­
ningen tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen
av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordning­
en för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräk­
ning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får del endast
avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har regislre-
   IO9


 


råts. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fondaktierna     NU 1986/87:36
lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.
          Bilaga 2

När det enligl förbehållet har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas in, skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registreringen har skett är aktiekapitalet nedsatt.

Förvärv av egna aktier

9 § Ett bankaktiebolag får inte förvärva eller som pant ta emot egna aktier. Ett dotterförelag får inte heller förvärva eller som pant ta emot aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Har ett bankaktiebolag tillstånd att driva fondkommissionsrörelse, får bolaget utan hinder av första stycket förvärva egna akfier för att underlätta sådan rörelse. Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna aktier får inte vid något tillfälle överstiga ett belopp som svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt 16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748).

Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget, utgör första stycket inte hinder för bolaget att som pant ta emot även de egna aktierna. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar närmare föreskrifter Om vilka begränsningar som i detta fall skall gälla.

7 kap. Bankaktiebolagets ledning .

1 § Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Styrelsen skall förvalla bolagets angelägenheter i enlighet med vad som
föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1986:000).

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Regeringen får dock utse högst fem ledamöter i styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i bolagets verksamhet. Även annan styrelseledamot får, om sä föreskrivs i bolagsordningen, tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämman. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och . försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den lid som anges i bolagsord­ningen. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstäm­ma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald pä bolagsstämma vill avgå,
hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon
suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutva­
rande ledamoten var offentlig styrelseledamot eller arbelstagarrepresen-
         HO


 


tant som avses i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställ-     NU 1986/87:36   da i bankinstitut och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas på bolags-     Bilaga 2 stämma, kan valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken styrel­seval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt bolagsordningen skall tillsättas i an­nan ordning än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall bankin­spektionen förordna en ersättare pä ansökan av en styrelseledamot, aktie­ägare, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

3 § Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i sär­
skilda fall tillåter något annat, bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i
konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsför­
bud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektio­nen får medge undantag frän vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femlal vara! anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte las till de offentli­ga styrelseledamöterna. Att detsamma gäller arbetstagarrepresenlanterna enligt lagen (1976:355) om styrelserepresenlation för de anställda i bankin-sfitut och försäkringsbolag framgår av 8 § nämnda lag.

4 § Styrelsen skall inom sig utse en verkställande direktör att under
styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Om det behövs, får flera
verkställande direktörer utses bland styrelseledamöterna och styrelse­
suppleanterna. Styrelsen skall även förordna styrelseledamot eller styrel­
sesuppleant att vara ställföreträdare för verkställande direktör. I ett bank­
aktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag skall verkställande di­
rektör vara bosalt här i landet.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga , delar gälla ställföreträdare för verkställande direktör.

5 § Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i bankaktiebolaget och i aktiebolag
inom samma koncern som bankaktiebolaget, om det inte har skett dessför­
innan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra ål
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sädana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område (regionsiyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kon­torsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter
som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Inslruk-
     Hl


 


fionen skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja     NU 1986/87:36 kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Har flera verkstäl-     Bilaga 2 lande direktörer utsetts, skall instruktionen ange hur ledningen av bankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en avskrift av instruktionen till bankinspektionen samt, när ändring­ar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag.

7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan alt
avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra ät en enskild styrelseledamot eller annan alt bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:000).

Ulan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntaga­ren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra åt en­skild styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrö­relselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindel­se som bankaktiebolaget åtar sig.

8 § Regeringen kan förordna att ett delegatuppdrag som ges åt flera
personer skall omfatta också offentliga styrelseledamöter. Avser uppdra­
get att delta i en regionstyrelse, kan regeringen förordna att en person som
inte är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget med
uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamhe­
ten.

Om en delegats uppdrag innebär att han skall ingå i en kontorsstyrelse, får kommunfullmäktige i den kommun där kontoret är beläget förordna högst tvä personer som skall ha till uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är kontorsstyrelsen gemen­sam för kontor i två kommuner, får fullmäktige i vardera kommunen utse en sådan person. Är styrelsen gemensam för kontor i tre eller flera kommu­ner, utses personerna av fullmäktige i de tvä kommuner som har flest invånare.

9  § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i banken
får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksam­
het består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver
emissionsrörelse. 1 andra företag får de vara styrelseledamöter, om bank­
aktiebolagels styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillstån­
det avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

10 § Om ett bankaktiebolag har blivit moderbolag, skall styrelsen med­
dela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­
na styrelsen för moderbolaget de upplysningar som behövs för att bedöma

koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.                112


 


11 §    Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen     NU 1986/87:36
skall välja ordförande, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen eller     Bilaga 2
beslutas av bolagsstämman eller följer av andra stycket. Styrelsen får även

utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Verk­ställande direktör eller annan anställd i banken får inte vara ordförande eller vice ordförande.

Valet av ordförande skall utan dröjsmål underställas regeringen för godkännande. Regeringen skall godkänna valet, om den valde kan förvän­tas verka för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i verk­samheten. Om valet inte godkänns skall regeringen i stället utse en annan ledamot av styrelsen till ordförande.

Regeringens godkännande enligt andra stycket gäller tills vidare. Vid omval av en ordförande som tidigare har godkänts av regeringen krävs inte ny underställning. Regeringen får återkalla sitt godkännande, om ordföran­den inte längre uppfyller de villkor för godkännande som.anges i andra stycket. Om regeringen har irtsett ordföranden får uppdraget återkallas när som helst.

Om ell godkännande har återkallats skall bestämmelserna i första styc­ket tillämpas. Detsamma gäller om ett uppdrag har återkallats eller av annat skäl upphört.

Intill dess alt valet av ordförande har prövats av regeringen, skall den enligt första stycket utsedde ledamoten vara ordförande.

12 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. Pä
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som underteck­nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till proto­kollet. Protokollen skall för;as i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

En offentlig styrelseledamot eller, om flera sädana ledamöter är utsedda, den eller de som regeringen förordnar, har rätt att närvara och delta i överläggningarna när ärenden, som senare skall avgöras av styrelsen, förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter, anställda eller dele­gater i banken. En person som avses i 8 § första stycket andra meningen har motsvarande rätt.

13 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­
damöter eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närva­
rande. Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och
erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelsele­
damot inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans
ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte bolagsordningen föreskriver särskild röslmajorilel, gäller som styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

14 §    En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om   113
8   Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


 


avtal mellan honom och bankaktiebolaget. Han får inte heller handlägga     NU 1986/87:36 frågor om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett     Bilaga 2 väsentligt intresse som kan strida mot bolagels. Han får inte heller delta i beslut om avtal mellan bolaget och tredje man, som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

15 §    Styrelsen företräder bankaktiebolaget och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

bolaget och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigan­de har tagits in i bolagsordningen. I fråga om den som inte är styrelseleda­mot gäller vad som sägs i 3 § första stycket och 14 § om styrelseledamot. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap för firmatecknare i ett bankaktiebolag som är bildat av ufiändskt bankföretag.

Rätten att teckna bolagets firma får utövas endast av tvä eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

16 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för bankaktiebolaget får inte
företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbör­
lig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller
annan aktieägare.

En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av bolagsstämman eller annat bolagsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller bolagsordningen.

17    § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för bolaget, gäller inte rättshandlingen mot bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

18    § För registrering skall bankaktiebolaget anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot, suppleant eller firmatecknare saml deras postadress, personnummer och medborgarskap. För registrering skall även anmälas av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bankakfiebolaget enligt 2 kap. 12 § anmäls för registrering och därefter genast efter del att ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligl första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om bolagets postadress ändras, skall bolaget genast anmäla det för registrering.

8 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägarnas rätt att besluta i bankakfiebolagets angelägenheter ut­övas vid bolagsstämman.

I avstämningsbolag tillkommer rätlen att delta i bolagsstämma den som har tagils upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses i 3 kap. 14 § andra stycket.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktieägare, för att få delta i bolags­
stämman, skall anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen
     114


 


till stämman. Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag,     NU 1986/87:36 lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får inte infalla tidi-     Bilaga 2 gare än femte dagen före stämman.

Aktier som tillhör bolaget eller dess dotterföretag kan inte företrädas vid bolagsstämman. Sådana aktier skall inte medräknas när det fordras sam­tycke av ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett beslut skall bli giltigt eller en befogenhet skall få utövas.

2 § En aktieägares rätt vid bolagsstämman utövas av aktieägaren person­
ligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten
gäller högst ett år från utfärdandet.

En aktieägare får vid bolagsstämman medföra högst ett biträde.

Om tvä eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvallar aktier i ett visst bankaktiebolag får varje styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier styrelsen förvallar. En fondstyrelse får för högst ett år i sänder överlåta ät en eller flera fackliga organisationer med medlemmar anställda hos bolaget och, om bolaget är moderbolag i en koncern, hos dess dotterbolag alt var för sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

3 § Ingen kan rösta för egna och andras aktier för sammanlagt mer än en
femtedel av de aktier som företräds på stämman, om inte något annat följer
av bolagsordningen.

En aktieägare får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.    talan mot honom,

2.    hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent­emot bolaget, eller

3.    talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om aktie­ägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare gäller även ombud för aktieägare.

Om tvä eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i ett visst bankaktiebolag, anses varje styrelse för sig som aktieägare vid tillämpning av första och tredje styckena.

4   § Bolagsstämman skall hällas på den ort där styrelsen har sitt säte. I bolagsordningen kan dock föreskrivas att den skall ener kan hållas pä annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får stämman hållas på annan plats inom riket.

5   § Ordinarie bolagsstämma skall hällas inom fyra månader efter utgång­en av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernre­dovisningen och koncernrevisionsberältelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1.   om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.   om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.   om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.   i andra ärenden som ankommer pä stämman enligt denna lag, bankrö­relselagen (1987:000) eller bolagsordningen.

Beslut i en fräga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp lin
en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet, som består av ägare
till minst en fiondel av samtliga aktier, begär det. Sådan stämma skall
hällas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov
      115

är inte tUlåtet.


 


Om skyldighet att sända in vissa handlingar lill bankinspektionen finns     NU 1986/87:36
det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.      •
           Bilaga 2

6   § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till detta. Sådan stämma skall även hållas när del för uppgivet ändamål skriftligen begärs av flertalet av revisorerna eller av ägare till minst-en tiondel av samtliga aktier. Kallelse skaH utfärdas iriom fjorton dagar från den dag då begäran kom in fill bolaget.

7   § En akfieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstäm­ma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så god tid all ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

8   § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Kallelse får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman.. Om inte bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen utfärdas senast två veckor före,stämman. Skjuts en stämma upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om del enligt denna lag eller bolagsordningen krävs för alt ett bolagsstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den,första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dock allfid sändas till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1.   ordinarie bolagsstämma skall hållas pä annan lid än som föreskrivs i bolagsordningen, eller

2.   bolagsstämma skall behandla fråga om

 

a)  sådan ändring av bolagsordningen som avses i 14 §,

b) bolagets försättande i likvidation, eller

c)  upphörande av bolagets likvidation.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Om "ett ärende avser ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 5 § andra stycket, 5 kap. 3 § och 1 § tredje stycket detta kapitel.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovis­ningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncern­redovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller avskrifter av dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och genast sändas till aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1986:000) eller
bolagsordningen rörande kallelse till bolagsstämma eller fillhandahållande
av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet
utan samtycke av de aktieägare som berörs av felet. Stämman får dock
även ulan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagils upp i
kallelsen, om ärendet enligt bolagsordningen skall förekomma på stämman
eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får
också besluta att extra bolagsstämma skall sammankallas för behandling
av ärendet.


116


 


Regeringens förslag                    Utskottets förslag                       NU 1986/87:36

10 §    Ordförande vid bolagsstäm-     10 §   Bolagsstämman öppnas av     Bilaga 2
man utses av denna, om inte annat     styrelsens ordförande eller av den
föreskrivs i bolagsordningen.
         som styrelsen har utsett. Ordföran­
de vid stämman utses av denna. /
bolagsordningen kan dock bestäm­
mas vem som skall öppna stämman

och vara ordförande vid denna.

Stämmans ordförande skall upprätta en förteckning över närvarande aktieägare, ombud och biträden samt i denna ange hur många aktier och röster var och en företräder vid stämman (röstlängd). Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I fråga om protokollels innehåll gäller

1.     att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2.    att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3.    att, om röstning har skett, resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justerings­man som utses av stämman. Senast två veckor efter stämman skall det justerade protokollet hånas tillgängligt för aktieägarna hos bolaget. Proto­kollen skall förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen skall, om en aktieägare begär det och styrelsen finner alt
det kan ske utan väsentlig nackdel för bankaktiebolaget eller nämnvärd
olägenhet för enskild, på bolagsstämman lämna upplysningar om förhållan­
den, som kan inverka pä bedömandet av bolagets årsredovisning och dess
ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår bankaktiebolaget i
en koncern, avser upplysningsplikten även bolagets förhållande till andra
koncernföretag samt, om bolaget är moderbolag, koncernredovisningen
liksom sädana förhållanden som kan inverka pä bedömningen av dotterfö­
retagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga pä stämman, skall upplysningen inom tvä veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för aktieägarna hos bolaget samt sändas fill de aktieägare som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till aktieägar­na utan väsentlig nackdel för bolaget eller nämnvärd olägenhet för enskild, skall upplysningen i stället på aktieägarens begäran lämnas till revisorerna inom tvä veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplys­ningen har lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras me­ning borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderbolag, i koncernrevisionsberältelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för aktieägarna på bankaktiebolagets huvudkontor samt sända det i avskrift till de aktieägare som har begärt upplysningen.

12 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än
hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av

117


 


stämman innan valet förrättas.                                         NU 1986/87:36

Första stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bankrörelselagen     Bilaga 2 (1987:000) eller bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 13 och 14 § kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

13 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman, utom i
det fall som avses i 4 kap. 14 § andra stycket. Beslutet är giltigt, om det har
biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av säväl de avgivna röster­
na som de vid stämman företrädda aktierna, eller den större majoritet som
krävs enligt 14 §.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för registrering, sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får, utom i de fall som avses i 8 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:000), inte verkställas förrän registrering har skett.

14 § Ett beslut om sådan ändring av bolagsordningen att i fräga om redan
utgivna akfier

1.    aktieägarnas rätt till bankaktiebolagets vinst eller övriga tillgångar minskas genom bestämmelse enligt 9 kap. 1  § andra stycket, eller

2.    rättsförhållandet mellan aktier rubbas

är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare företrädande minst nio tiondelar av aktierna. Ett beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som innebär att

1.    det antal aktier för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman begränsas,

2.    av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av 9 kap. 4 § första stycket skall avsättas till reservfonden eller pä något annat sätt hällas inne, eller

3.    användningen av bolagets vinst eller dess behållna fillgångar vid dess upplösning regleras pä något annat sätt än som avses i första stycket 1 eller detta stycke 2

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna. Ett beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt, om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna röster­na som de på stämman företrädda aktierna, om

1.    ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier företrädande minst nio tiondelar av alla de aktier som pä detta sätt berörs samtycker till ändring­en, eller

2.    ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till minst hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

 

15   § Bolagsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otill­börlig fördel åt en aktieägare eller någon annan lill nackdel för bolaget eller annan aktieägare.

16   § Om ett beslut av bolagsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller bolagsordningen, kan talan mot bankaktiebolaget om att beslutet skall

upphävas eller ändras föras av aktieägare eller av styrelsen eller styrelsele-     118


 


damot. Sådan talan kan föras även av den som styrelsen obehörigen har     NU 1986/87:36
vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken.
                    Bilaga 2

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla aktie­
ägares samtycke,

2.    samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare och sådant samtycke inte har getts, eller

3.    kallelse fill stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för bolaget har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller även för de aktieägare som inte har fört talan. Rätten kan ändra bolags­stämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta bankinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnal att bolagsstämmans beslut inte får verk­ställas.

17 § Om styrelsen vill väcka talan mot bankaktiebolaget, skall styrelsen sammankalla en bolagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett förbehåll i bolagsordningen, att tvister mellan bolaget och styrelsen, styrelseledamot, likvidaior eller akfieägare skall hänskjutas fill skiljemän, har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaför-farande mot bolaget, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klander­talan av styrelsen mot bolagsstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 16 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat lill bolagsstämma enligt första stycket.

9 kap. Vinstutdelning och annan användning av bankaktiebolagets egendom

1 § Ett bankaktiebolags medel får betalas ul till aktieägarna endast enligt
bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiflning vid bolagets likvida­
tion.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än all bereda vinst ät aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelser om hur vinsten och de behållna fillgångarna vid bolagets likvidation skall användas.

2 § Vinstutdelning till aktieägare får inte överstiga vad som i den fast­
ställda balansräkningen och, i fråga om moderbolag, i den fastställda
koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst och fria
fonder sedan avdrag gjorts för

1.    den redovisade förlusten,

2.    det belopp som enligt lag eller bolagsordningen skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom den­na skall föras över lill det bundna egna kapitalel, och                        119


 


3. belopp som annars enligt bolagsordningen skall användas för något     NU 1986/87:36
annat ändamål än utdelning till aktieägarna.
                        Bilaga 2

Vinstutdelning får inte ske med så stoti belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt slår i strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i vissa fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

3 § Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning. Stämman får endast
i den män den har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om
utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans beslut om utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning pä avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstäm­ningsdagen är införd i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 § skall anses behörig att ta emot utdelningen. Om han inte var behörig att ta emot utdelningen skall 4 kap. 4 § tredje stycket tilllämpas.

4 §   Till reservfonden skall avsättas belopp, som

1.   om reservfonden inte uppgår till tjugo procent av aktiekapitalet, motsvarar minst tio procent av den del av nettovinsten för året som inte går åt för att täcka balanserad förlust,

2.   på grund av aktieteckning erhållits för akfierna utöver det nominella beloppet,

3.   betalats till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,

4.   enligt 4 kap. 18 § skall tillfalla bolaget,

5.   vid utbyte av en fordran enligt skuldebrev mot en aktie, motsvarar skillnaden mellan fordringsbeloppel och aktiens nominella belopp,

6.   enligt bolagsordningen skall avsättas lill reservfonden,

7.   enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Vid beräkning av det belopp, som enligt första stycket 1 skall avsättas till reservfonden, skall rieltovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts   ,, styrelseledarnot eller annan som tantiem.

Reservfonden får enligt beslut av bolagsstämman sättas ned endast

1.    för alt täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen, som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2.    för fondemission, eller

3.    för andra ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap. 6 § ger tillstånd till nedsättningen.

5 § Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottagaren
betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess högre ränta skall
betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta gäller
dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen
utgjorde laglig vinstutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000) de som medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller lill all upprätta eller fastställa en oriklig balansräkning som legat till grund för beslutet.

6 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed
jämförliga ändamål, om del med hänsyn lill ändamålet, bolagets ställning
och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana

ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till bolagets ställning  120

är av ringa betydelse.


 


10 kap. Likvidation och upplösning                                    NU 1986/87:36

FrivUlig likvidation                                                         bilaga 2

1 § Bolagsstämman kan besluta att bankaktiebolaget skall träda i likvida­tion.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga aktieägare förenat sig om beslutet eller detta har fattats på tvä på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av aktieägare med minst två tredje­delar av de avgivna rösterna. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas i bolagsordningen. Likvidationen inträder omedel­bart eller den senare dag som stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om del gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 § Det åligger styrelsen i ett bankaktiebolag att ofördröjligen upprätta
en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget
kapital underskrider nio tiondelar av del registrerade aktiekapitalet. Visar
balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolags­
stämman hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Tidpunkten
för bolagsstämman skall bestämmas efter samråd med bankinspektionen.
Minst en vecka före stämman skall styrelsen till bankinspekfionen sända in
balansräkningen och ett särskilt yttrande av revisorerna över denna. Vida­
re skall styrelsen inom samma tid hos bolaget hälla de nämnda handlingar­
na tillgängliga för akfieägarna. Handlingarna skall läggas fram på stämman.
Om bolagsstämman inte godkänner en balansräkning, avseende ställningen
vid tiden för stämman, som utvisar att det egna kapitalel uppgår lin det
registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att
bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka om att bolaget försätts i
likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot eller
en aktieägare. Anmälan till rätten om samma förhållaride kan göras av
bankinspektionen.

Görs en ansökan eller en anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handlägg­ning i.första instans styrks att en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen läggas fill en post som utvisar den ökning av fillgängarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades lill försäljningsvärdet med avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstill­gångar som undergår en fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas upp till anskaffningsvärdet minskal med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fungöra vad som åligger dem
enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bankakfiebolagets vägnar solidariskt för de för­
pliktelser som uppkommer för bolaget. Ett sådan ansvar inträder även för

de akfieägare som, när likvidafionsplikt föreligger enligt 2 § första stycket, 12i


 


med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta bolagets     NU 1986/87:36 verksamhet. Ansvarighet enligl denna paragraf gäller dock inte för förplik-     Bilaga 2 lelser som uppkommer sedan likvidalionsfrågan har hänskjutits till rätlens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorer­na och godkänd av bolagsstämman.

4 §    Rätten skall förordna att bankaktiebolaget skall träda i likvidation, om

1.    rörelsen inte öppnats inom ett år från bolagets bildande,

2.    bolagets hela rörelse har överlåtits,

3.    meddelad oktroj gått lill ända utan alt ny oktroj beviljats eller rege­ringen har förklarat oktrojen förverkad, eller

4.    bolaget efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om del styrks alt likvida-fionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fräga om likvidafion enligt första stycket prövas på anmälan av bankin­spektionen eller pä ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller aktieägare. I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av borgenär ener annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

Förfarandet hos rätten

5   § Görs ansökan ener anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla bolaget, bankinspektionen samt de aktieägare och borgenärer som vin yttra sig i ärendet att inställa sig för rätlen pä en bestämd dag, dä frågan om skyldighet för bolaget all träda i likvidation skan prövas. Kallel­sen skall delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens för­sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

6   § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligl 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av bankakfiebolagets medel, om bolaget förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av bankinspek­fionen skall dessa kostnader betalas av bolaget.

Genomförandet av likvidationen

7   § Bolagsstämman eller den domstol som beslutar alt bankakfiebolaget skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet fill bankinspektionen för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift alt genomföra likvidationen.

8   § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om styrelse och styrelseledamöter skall fillämpas pä likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom alt bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
            122


 


tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett utta-     NU 1986/87:36 lande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.       Bilaga 2

9 § I fråga om bolagsstämma under likvidation skall bestämmelserna i
denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om bolagsstämma tillämpas, i
den mån inte annat följer av detta kapitel.

10 § När bankaktiebolaget har trätt i likvidation skall styrelsen genast
avge en redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under
den lid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram pä
bolagsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det
kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall
tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning avges för detta är. I ett bankaktiebolag som är moderbolag skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11   § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på bankaktiebolagets okän­da borgenärer.

12   § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller pä annat lämpligt sätt förvandla bankaktiebolagets egendom till pengar, i den män det behövs för likvidafionen, samt betala bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

13   § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram pä den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra stycket 3 och tredje-femte styckena, 10 och 11 §§ bankrörelselagen (1987:000).

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i eri post, varvid akliekapi­talet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skul­den, skall vid tillgängs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningsti­
den har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta bolagets behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller
inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så
mycket av bolagets medel som kan behövas för denna betalning behällas
och återstoden skiftas.

De aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på bolags­stämman.

Om en aktieägare inte inom fem år efter del att slutredovisning lades
fram på bolagsstämman har anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid
skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande
       123


 


till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna för-     NU 1986/87:36 ordna alt medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 §     Bilaga 2 tillämpas.

15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de sä snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings­
berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis­
ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings­
handlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalt­
ningen under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla aktieägarna lin en bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandling­ar och revisionsberättelsen skall hällas tillgängliga för aktieägarna och sändas till aktieägare enligt bestämmelserna i 8 kap. 8 § Qärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 8 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på bolagsstämma om ansvarsfrihet för styrelsele­damöterna skall tillämpas på likvidatorerna. Om skyldighet att sända in de nämnda handlingarna till bankinspektionen finns bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen (1987:000).

16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är bankaktiebo­
laget upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

Ägare av en tiondel av samtliga aktier kan dock begära hos likvidatorer­na att en bolagsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan enligl 5 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000).

17   § Om del efter bankaktiebolagets upplösning enligt 16 § visar sig att bolaget har tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skäll likvi­dationen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för regist­rering. Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall utfär­das enligt bolagsordningen. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt är känd för bolaget.

18   § Om ett bankaktiebolag har trätt i likvidation på grund av bolags­stämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets .verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller bolagsordningen, eller om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 § tredje stycket inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller om utskiflning har ägt rum.  '

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1-4 §§ har blivit upphävt genom
en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna
genast anmäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av
styrelse.
                                                                                        124

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.


 


Konki4rs                                                                       NU 1986/87:36

19 §   Om ett bankaktiebolag har försatts i konkurs och denna avslutas     oWagB. L
utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Orri inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 §   Om ett bankakfiebolag försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en
underrättelse om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrel­se eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nyfillsätlning.

När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta bolaget i konkurs.

11 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorplion

1 § Enligl ett avtal om fusion kan ett bankaktiebolag (det överlätande bolaget) gå upp i ett annat bankaktiebolag (det övertagande bolaget). En sådan fusion innebär att det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation . samt att dess tillgångar och skulder övertas av det övertagande bolaget. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i det överlåtan­de bolaget, om inte annat följer av 9 §. Fusion kan ske, trots alt det överlåtande bolaget har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvida­tionen avslutas när fillstånd enligt 4 § har registrerats.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:

1.    förslag till bolagsstämmans beslut,

2.    fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning,

3.    en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och insättarna,

4.    ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3,

5.    om årsredovisningen inte skall behandlas pä stämman, de handlingar som anges i 4 kap. 5 § första stycket 1 -3,

6.    om i fusionsvederlaget ingår aktier i det överlagande bolaget eller av detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, de handlingar som anges i 4 kap. 5 § första stycket 1-3 beträffande det övertagande bolaget.

Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Ett avtal om fusion enligt första stycket får inte träffas mellan ett
svenskägt bankaktiebolag och ett bankaktiebolag som är bildat av ut­
ländskt bankföretag.
                                                                        125


 


Fusion genom kombination                                               NU 1986/87:36

2 § Enligt ett avtal om fusion kan tvä eller flera bankaktiebolag (de Bilaga 2 överlåtande bolagen) förenas genom att bilda ett nytt bankaktiebolag (det övertagande bolaget). En sådan fusion innebär att de överlåtande bolagen upplöses ulan likvidation samt att det övertagande bolaget övertar deras tillgångar och skulder mot aktierna i del övertagande bolaget. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i varje överlåtande bolag. Bestämmelsen i 1 § första stycket Qärde meningen skall tillämpas.

De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1-5 skall upprättas för varje överlåtande bolag. De skall hållas tillgängliga för aktieägarna i de överlåtande bolagen under minst en vecka före bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin post­adress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till bolagsordning för del över­tagande bolaget och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande bolagen godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i det nya bolaget.

Ett avtal om fusion enligl första stycket får inte träffas mellan ett svenskägt bankaktiebolag och ett bankaktiebolag som är bildal av ut­ländskt bankförelag.

Fusionsförfarandet

3 § När fusionsavtalel har godkänts av bolagsstämman skall det anmälas
av det överlåtande bankakfiebolaget för registrering. Om detta inte har
skett inom fyra månader frän stämmans beslut eller om bankinspektionen
genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur­renslagen (1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslu­tat att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrens­lagen.

För registrering av ett fusionsavlal enligl 2 § krävs vidare att ett yttrande företes frän en auktoriserad revisor, av vilket framgår att aktiekapitalet i det övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens samman­lagda verkliga värde för det övertagande bolaget.

4 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlåtande som övertagande bankaktiebolag ansöka om rege­
ringens tillstånd att verkställa avtalet. Vid fusion enligt 2 § skall bolagen
därjämte underställa regeringen bolagsordningen för det övertagande bola­
get för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 §.

Regeringen prövar om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de av fusionen berörda bankaktiebolagen, saml om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.

5   § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till det överlå­tande bankaktiebolaget, gäller om stiftelsens överförande lill del överta­gande bolaget bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pen­sionsutfästelse m. m.

6   §    Utgörs fusionsvederlagel helt eller delvis av aktier i det övertagande 126


 


bankaktiebolaget och har det eller de överlåtande bankakfiebolagen full- NU 1986/87:36 gjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, skall såväl det övertagande Bilaga 2 som det överlåtande bolaget för registrering anmäla aktiekapitalets ökning eller, vid fusion enligt 2 §, att det övertagande bolaget bildats och en styrelse utsetts för det. Anmälningen, som ersätter teckning av aktierna, skall göras inom tvä månader från det att regeringen givit fillstånd tUl fusionen. Till anmälningshandlingen skall fogas ett intyg av en auktori­serad revisor om att de överlåtande bolagens tillgångar har överlämnats till det övertagande bolaget. Vad som nu har sagts tillämpas pä motsvarande sätt, om det i fusionsvederlaget ingår konvertibla skuldebrev eller skulde­brev förenade med optionsrätt till nyteckning, som det övertagande bola­get ger ut med anledning av fusionen.

De överlåtande bolagens tillgångar och skulder, med undantag av skade­ståndsanspråk enligt 5 kap. 1—4 §§ bankrörelselagen (1987:000), övergår till det övertagande bolaget när fusionstillstånd enligt 4 § har registrerats och, i fall som avses i första stycket, även en sådan anmälan som där anges har registrerats.

Har inte ansökan om regeringens tillstånd gjorts inom den föreskrivna tiden eller har regeringen avslagit ansökan, skall bankinspektionen förkla­ra att frågan om fusion har fallit. Detsamma gäller om bolagen inte har gjort anmälan enligt första stycket inom den föreskrivna fiden eller bankinspek­tionen genom lagakraflägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

7 § När registrering som avses i 6 § andra stycket skett, skall styrelsen i
överlätande bankaktiebolag skifta fusionsvederlaget.

Styrelsen skall genast när skiftet skett redovisa sin förvaltning av bola­gets angelägenheter för den tid och pä det sätt som anges i 10 kap. 10 §. Redovisningen, som skall läggas fram på bolagsstämman så snart del kan ske, skall innehålla en redogörelse för skiftet.

Beträffande klander av skiftet och preskription av skifteslikviden skall 10 kap. 14 § andra och tredje styckena tillämpas.

8 § När slutredovisningen har lagts fram enligt 7 §, är det överlätande
bankaktiebolaget upplöst. En anmälan om detta skall genast göras för
registrering.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier hos styrelsen påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 5 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000). Om en sådan talan väcks gäller 10 kap. 17 § i tillämpliga delar.

Fusion mellan bankaktiebolag och ett helägt dotteraktiebolag

9 § Om ett bankaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget skall gå upp i bankaktiebolaget. Styrelserna skall anmäla avtalet för regist­rering hos bankinspektionen. Därvid gäller 4-6 §§ i tillämpliga delar.

Dotterbolaget är upplöst när regeringens beslut om tillstånd enligt 4 § har registrerats. Är dotterbolaget inte ett bankaktiebolag, skall bankin­spektionen lämna uppgifter om fusionen till patent- och registreringsver­ket, som skall registrera tillståndet.

Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget
finns egendom som bankaktiebolaget inte får förvärva enligl bestämmel­
serna i 2 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1986:000). Sådan egendom måste
       127


 


avyttras seriast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan     NU 1986/87:36
bankinspektionen förlänga denna frist.
                                Bilaga 2

Inlösen av aktier i ett dotterbolag

10 § Om ett moderbolag självt eller tillsammans med ett eller flera dot­
terföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar
av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget rätt att
av de övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa in de,återstående aktierna.
Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av
moderbolaget.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel­serna i delta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den lid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, pm inte skiljemännen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare all helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt alt väcka talan vid domstol inom sextio dagar frän det alt han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget pä grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolaget överlåta sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för annat.

11 § Om ett moderbolag vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 10 §
men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall moderbolaget
hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till
skiljemän. Moderbolaget skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall dotterbolagels styrelse ge­nast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, alt skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbola­get senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan akfieägare, om hans postadress är känd för dotter­bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgelt en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse begära hos rätlen i den ort där styrelsen har sitt säte alt god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

12 § Dotterbolagets aktieägare är skyldiga att lill moderbolaget överläm­
na sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om en tvist om inlösen
enligt 10 § prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan
parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit
laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan att .lösenbeloppel
samtidigt har fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger
dock endast om moderbolaget ställer sådan säkerhet för.kommande lösen­
belopp jämte ränta som godkänns av skiljeriiännen eller, orp tvisten är

anhängig vid domstol, av domstolen.                                                   128


 


Akfieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det     NU 1986/87:36
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.
        Bilaga 2

13    § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har överlämnat sina aktiebrev, skall moderbolaget utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Moderbolaget får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta beloppet.

14    § Moderbolaget är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 12 § eller om nedsättning har skett enligt 13 §. Innan aktiebreven har överlämnats till moderbolaget medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren alt mot överiämnande av breven till moderbolaget eller läns­styrelsen få ut lösenbeloppet med ränta.

Om ett akliebrev inte har överlämnats inom en månad från det alt moderbolaget blivit ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till moderbolaget. Del nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till moderbolaget, skall det lämnas vidare till dotterbolaget för att makule­ras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning.

129

9   Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36


 


3 Förslag till                                                                NU 1986/87:36

Sparbankslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en sparbank bildas och
om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som en sparbank
får driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker
gemensamma bestämmelser finns i bankrörelselagen (1987:000).

En sparbank har till ändamål att, utan rätt för dess stiftare eller andra att fä del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med de bestämmelser som meddelas i denna lag och bankrörelselagen. En sparbanks rörelse skall avse främst ett visst verksamhetsområde.

2 § Äger en sparbank så många aktier eller andelar i en svensk juridisk
person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är sparbanken moderföretag och den andra juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en sparbank och ett eller
flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så
mänga aktier eller andelar i en juridisk person som nyss sagts, är även
sistnämnda juridiska person dotterföretag till sparbanken.

Har en sparbank i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande infiytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är sparbanken moderfö­retag och den juridiska personen dotterföretag.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap. Bildande av sparbank

1 §    En sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om nä­ringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmel­serna om fusion i 7 kap. 2 §.

2   § Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall bestäm­mas med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.

3   § Stiftarna skall upprätta ett reglemente som skall underställas rege­ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.

Regeringen prövar att reglementet överensstämmer med denna lag,
bankrörelselagen (1987:000) och andra författningar samt om och i vad
mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och
arten av sparbankens verksamhet.
                                                      130


 


Om regeringen finner den planerade rörelsen vara nyttig för det allmän-     NU 1986/87:36
na stadfäster regeringen reglementet samt beviljar oktroj.;
    Bilaga 3

4   §   Om reglementet ändras skall även ändringen stadfästas. Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen all pröva frågor om stadfäs­telse i sädana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.

5   §    Reglementet skall ange

 

1.    sparbankens firma,

2.    sparbankens verksamhetsområde,

3.    den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

4.    de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,

5.    grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av denna skall betalas tillbaka med eller ulan ränta,

6.    antalet huvudmän,

7.    den kommunala valkorporafion som skall förrätta val av huvudmän och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av antalet mandat dem emellan, samt ordningen för alt åstadkomma en suc­cessiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i övrigt vid huvudmanna valen,   .

8.    antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av sparbanksstämman, samt tiden för deras uppdrag,

9.    sättet att sammankalla sparbanksstämman, saml

10.   vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

6 § Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna för teckning av bidrag till
grundfonden lägga fram en av dem upprättad och underskriven, dagteck­
nad teckningslista. På teckningslistan skall anges oni fonden eller del av
denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta jämlikt förbehåll i regle­
mentet. Skall ränta utgå, skall anges den räntefot, efter vilken räntan skall
beräknas. Räntefoten får dock inte sättas högre än den som framgår av 5 §
räntelagen (1975:635). Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktroj­
beslutet och reglementet.

Bidragsteckning, som inte sker pä teckningslistan, är inte bindande. Tecknas bidrag med andra villkor än som sägs i teckningslistan, är teck­ningen ogiltig.

7   § Stiftarna eller annan får inte ta emot ersättning av sparbanken för andra kostnader för sparbankens bildande än sådana som varit uppenbarli­gen nödvändiga för bildandet. De får inte heller förbehålla sig eller någon annan särskilda förmåner eller rättigheter.

8   § När samtliga huvudmän har utsetts på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 § och hela det i reglementet fastställda grundfondsbeloppet har blivit tecknat, skall stiftarna kalla huvudmännen till en konstituerande stämma enligt föreskrifterna i reglementet om kallelse till sparbanksstämma.

Teckningslislan, oktrojbeslutet oh reglementet skall genom stiftarnas försorg hällas tillgängliga för huvudmännen under minst en vecka före stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

9 § Beslutet om sparbankens bildande fattas på den konstituerande
stämman.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslis-     131


 


tan, oktrojbeslutet och reglementet. Stiftarna skall vidare lämna uppgift     NU 1986/87:36 om storleken av det tecknade grundfondsbeloppet samt om de belopp som     Bilaga 3 redan betalts in. Dessa uppgifter skall föras in i protokollet.

10 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att belopp som
svarar mot grundfonden har tecknats, har frågan om sparbankens bildande
fallit.

Om minst två tredjedelar av huvudmännen biträder beslutet att bilda sparbanken, är denna bildad. I annat fall har frågan om sparbankens bildande fallit.

När sparbanken är bildad skall på den konsfituerande stämman styrelse och revisorer väljas.

I fräga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga delar föreskrifterna om sparbanksstämma i denna lag och reglementet.

11 § En sparbank skall anmälas för registrering senast sex månader efter
det att oktroj har beviljats.

För registrering krävs att hela det belopp; vartill grundfonden enligt reglementet skall uppgå, har inbetalts. Detta skall styrkas genom ett skrift­ligt intyg från en auktoriserad revisor.

Frågan om sparbankens bildande har fallit, om anmälan för sparbankens registrering inte skeU inom den tid som anges i första stycket eller om bankinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av sparbanken. I sådant fall svarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalts till grundfonden jämte uppkommen avkastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 13 § första stycket tredje meningen.

12 § Innan styrelsen och revisorerna har valts, kan bidrag till grundfon­
den betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna för
detta ändamål har öppnat hos en svensk bank.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för sparbanken när styrelsen och revisorerna har valts. Har frågan om sparbankens bildande fallit eller är teckningen av annan orsak inte bindande, skall det insatta beloppet betalas tillbaka med ränta till bidragstecknarna.

13 § Innan en sparbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar
eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål'rörande
bildandet av sparbanken och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
tecknade bidragen till grundfonden.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd pä sparbankens vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på spar­banken, om förpliktelsen följer av reglementet eller teckningslistan eller har tillkommit efter det att sparbanken har bildals.

Har före registreringen ett avtal för sparbanken slufits med en medkont-rahent som visste att sparbanken var oregistrerad kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda delta endast om frågan om sparbankens bildande har fallit enligt 11 § tredje stycket. Om medkontrahenten inte visste att sparbanken var oregislrerad, kan han frånträda avtalet innan sparbanken har registrerats.

14 §   Den nybildade sparbanken skall genom kungörelse i Post- och Inri­
kes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Sparbanken skall fin
     132
bankinspekfionen anmäla dagen dä kungörande har skett.


 


3 kap. Sparbankens ledning                                             NU 1986/87:36

1 §    En sparbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen     Bilaga 3
skall förvalta sparbankens angelägenheter i enlighet med vad som före­
skrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:000).

Styrelsen väljs av sparbanksstämman. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot utses av annan än sparbanksstämman finns dock i 4 § och i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i reglementet. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie sparbanksstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald pä sparbanksstämman vill
avgå, hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sädana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutva­rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:355) om styrelserepresenlation för de anställda i bankinstitut och försäkrings­bolag. Skall ledamoten väljas pä sparbanksstämma, kan valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förtättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem.

3 § Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i sär­
skilda fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verksamhetsom­
råde. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot.
Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 §
lagen (1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i sparbanken. Alt arbetstagarrepresenlanterna enligt lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag inte skall medräknas, framgår av 8 § nämnda lag.

4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande
direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsen får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Bankin­
spektionen får medge att verkställande direktör inte utses.

Om någon annan än styrelseledamot utses till verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon annan än styrelseleda­mot eller suppleant utses till ställföreträdare för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i styrelsen.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

5 §    Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i

aktiebok anmäla sitt innehav av akfier i akfiebolag inom samma koncern    '33


 


som sparbanken, om del inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktie-     NU 1986/87:36
innehavet skall anmälas inom en månad.
                                      Bilaga 3

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sädana åtgärder som annars ankommer pä styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kon­torsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Instruk­tionen skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Har flera verkstäl­lande direktörer utsetts, skall instruktionen ange hur ledningen av sparban­kens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall sä snart det kan ske sända en avskrift av instruktionen till bankinspekfionen samt, när ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspekfionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen själv avgöra ärenden av varje slag.

7 § Styrelsenfårinteuppdraät en enskild styrelseledamot eller annan att
avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att bevilja kredit till fysisk eller jitridisk person som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:000).

Utan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntaga­ren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra åt en­skild styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 öch 7 bankrö­relselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindel­se som sparbanken åtar sig.

8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i sparban­
ken får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verk­
samhet beslår i att förvalla eller driva handel med aktier eller som driver
emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om spar­
bankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet
avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

9  § Om en sparbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela
delta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföretaget de upplysningar som behövs för att bedöma
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.


134


 


10 §    Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen     NU 1986/87:36
skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i reglementet eller beslutas     Bilaga 3

av sparbanksstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.

Verkställande direktör eller annan anställd i banken får inte vara ordfö­rande eller vice ordförande.

11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall del föras protokoll, som underteck­nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser lill det. Styrelseledamot har rätt att fä avvikande mening antecknad till proto­kollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­
damöter eller det högre antal som föreskrivs i reglementet är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för alt avgöra ärendet. Oni en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte reglementet föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrel­sens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i reglementet.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om
avtal mellan honom och sparbanken. Han får inte heller handlägga frågor .
om avtal mellan sparbanken och tredje man, om han i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mot sparbankens. Han får inte heller
delta i beslut om avtal mellan sparbanken och tredje man, som han ensam
eller fillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång
eller annan talan.

14 §    Styrelsen företräder sparbanken och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

sparbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndi­gande har tagits in i reglementet. I fräga om den som inte är styrelseleda­mot gäller vad som sägs i 3 § första stycket och 13 § om styrelseledamot.

Rätten att teckna sparbankens firma får utövas endast av tvä eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för sparbanken får inte följa
sädana föreskrifter av sparbanksstämman eller annat sparbanksorgan som
inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller reglementet.

135


 


16 §    Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog     NU 1986/87:36
en rättshandling för sparbanken, gäller inte rättshandlingen mot sparban-     Bilaga 3

ken, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

17 § För registrering skall sparbanken anmäla vem som har utsetts till
styrelseledamot, suppleant eller firmatecknare samt deras postadress och
personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur spar­
bankens firma tecknas.

Anmälan görs första gången när sparbanken enligt 2 kap. 11 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett förhällande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om sparbankens postadress ändras, skall sparbanken genast anmäla det för registrering.

4 kap. Sparbanksstämma

1  § I en sparbank skall som representanter för insättarna finnäs minst tjugo huvudmän för övervakning av sparbankens förvaltning och med uppgifter i övrigt enligt denna lag.

2  §    En huvudman får inte vara

 

1.    omyndig eller i konkurs,

2.    bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde, om inte bankin­spektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3.    anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta, eller

4.    huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligl

3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankak­
tiebolag än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom lands-
hypoteks- och stadshypoteksinstitutionerna.

3 § Av antalet huvudmän skall hälften, i enlighet med närmare föreskrif­
ter i reglementet, väljas av kommunfullmäktige eller landsting inom spar­
bankens verksamhetsområde. Återstoden utses av huvudmännen själva
bland insättarna i. sparbanken. Kravet på att dessa huvudmän skall vara
insättare gäller dock inte vid huvudmannaval i samband med sparbankens
bildande. En huvudman som står i tur att avgå får inte delta i valet för
besättande av hans egen plats.

Skall flera korporationer förrätta val av huvudmän skall, om inte särskil­da skäl föranleder till något annat, fördelningen av antalet mandat mellan dem ske efter det invånarantal som de företråder.

Bestämmelserna i 2 kap. 23 § första stycket kommunallagen (1977:179) om proportionellt val gäller även kommunfullmäktiges och landstings val av huvudmän.

4 § Huvudmännen skall utses för tre år. Vid det första huvudmannavalet
skall mandattiderna dock sättas kortare i den mån del behövs för att
åstadkomma successiva nyval.

Upphör huvudmans uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder
enligt 2 § att vara huvudman, skall sparbankens styrelse se till att fyll­
nadsval för den återstående mandattiden anställs så snart det kan ske.
    136


 


5 §   De ärenden vilka enligt denna lag eller andra författningar eller     NU 1986/87:36
reglementet tillhör huvudmännens prövning handläggs pä sparbankssläm-     Bilaga 3

man.

Sparbanksstämman skall hällas inom verksamhetsområdet, om inte ut­omordentliga omständigheter föranleder något annat.

6 § Ordinarie sparbanksstämma skall hållas inom fem månader efter
utgången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga
fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en sparbank som är
moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1.    om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen saml, i moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.    om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.    om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna,samt

4.    i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett beslut i en fråga som avses i andra stycket 1—3 lill en fortsatt stämma, skall denna hällas minst en och högst två månader därefter. Något ytteriigare uppskov är inte tillåtet.

Om skyldighet att sända in vissa handlingar till bankinspektionen finns det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.

7   § Extra sparbanksstämma skall hällas när styrelsen finner skäl till delta. Sådan stämma skall även hållas när del för uppgivet ändamål skrift­ligen begärs av flertalet av revisorerna eller en tiondel av samtliga huvud­män. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar frän den dag dä begäran kom in till sparbanken.

8   § En huvudman har rätt att få ett ärende behandlat vid en sparbanks­stämma, om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

9   § Styrelsen kallar till sparbanksstämma. Kallelse får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Om inte reglementet föreskriver längre tid, skall kallelsen utfärdas senast tvä veckor före stämman. Skjuts en stämma upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter del att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller reglementet krävs för att ett sparbanksstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas på tvä stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt reglementet. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje huvudman.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma pä stämman. Skall stämman behandla ett ärende om överiåtelse av sparban­kens rörelse eller om dess fusion med annan sparbank eller om sparban­kens försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser en ändring av reglementet, skall del huvud­sakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisnings­
handlingarna och revisionsberättelsen samt, i sparbank som är moderföre­
tag, koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen el­
ler avskrifter av dessa sändas till huvudmännen.
                                   137


 


10 §    Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1986:000) eller     NU 1986/87:36
reglementet rörande kallelse till sparbanksslämma eller tillhandahållande     Bilaga 3

av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla huvudmän som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagils upp i kallelsen, om ärendet enligt reglementet skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra sparbanksstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

11 §    Sparbanksstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den  .
som styrelsen har utsett. Ordförande vid stämman utses av denna bland
huvudmännen. I reglementet kan dock bestämmas vem som skall öppna
stämman och vara ordförande vid denna.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I proto­kollet skall antecknas de vid stämman närvarande samt införas stämmans beslut och, om röstning skett, hur den utfallit.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justerings­man som utses av stämman. Senast tvä veckor efter stämman skall avskrift av det justerade protokollet sändas till huvudmännen. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

12 § Styrelsen skall, om en huvudman begär det och styrelsen finner alt
det kan ske utan nämnvärd olägenhet för enskild, pä sparbanksstämman
lämna upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedömandet av
sparbankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende
på stämman. Ingår sparbanken i en koncern, avser upplysningsplikten
även sparbankens förhållande lill andra koncernföretag samt, om sparban­
ken är moderföretag, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden
som kan inverka pä bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom tvä veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig för huvudmännen hos sparbanken samt sändas till de huvudmän som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till huvudmän­nen utan nämnvärd olägenhet för enskild, skall upplysningen i stället på huvudmans begäran lämnas till sparbankens revisorer inom tvä veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrel­sen skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem saml huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande sparbank som är moderfö­retag, i koncernrevisionsberättelsen liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för huvudmännen samt sända det i avskrift till de huvudmän, som har begärt upplysningen.

13 §. Vid omröstning har varje huvudman en röst. Huvudmännen får
endast personligen utöva sin rösträtt.

Huvudman får dock inte rösta i fråga om

1.    talan mot honom,

2.    hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent­emot sparbanken, eller

3.    talan eller befrielse som avses i I eller 2 beträffande annan, om

huvudmannen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot                138

sparbankens.


 


14 §   Sparbanksstämman är beslutför, när de pä stämman närvarande     NU 1986/87:36
huvudmännens antal överstiger hälften av hela antalet huvudmän, om inte     Bilaga 3

för beslutförhet ett högre antal föreskrivits i reglementet. Om en närvaran-de huvudman enligt 13 § är förhindrad att rösta i ett särskilt ärende och till följd därav antalet av de deltagande inte uppgår till det för beslutförhet bestämda, utgör detta inte hinder för ärendets avgörande.

Sparbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Vid val anses den våld som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

Andra stycket gäller inte öm annat följer av denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller reglementet. Beträffande beslut som avses i 15 och 16 §§, 6 kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 3 § kan dock i reglementet endast föreskrivas villlcor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

15 § Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksslärnman. Beslutet
är giltigt om det har biträtts av minst tvä tredjedelar av de på stämman
närvarande huvudmännen.

Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har stad­fästs, genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registrering har skett.

16   § Ett avtal, som inte avser fusion men varigenom en sparbank förbin­der sig att överlåta hela eller en icke obetydlig del av sin rörelse till en annan bank, får inte träffas om inte samtliga huvudmän i den överlåtande sparbanken förenat sig om beslutet att sparbanken skall biträda avtalet eller beslutet fattats på tvä pä varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Reglementet kan föreskriva ytterligare villkor för beslutets giltighet.

17   § Om ett beslut av sparbanksstämman inte har tillkommit i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller reglementet, kan talan mot sparbanken om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av huvudman, styrelsen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre månader frän dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1.    beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla huvud­männens samtycke

2.    samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa huvudmän och sådant samtycke inte har getts, eller

3.    kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för sparbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

Rätten kan ändra sparbanksslämmans beslut endast om det kan faststäl­las vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är sparbanksstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätlen underrätta bankinspekfionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att spar­banksstämmans beslut inte får verkställas.

18 §    Om styrelsen vill väcka talan mot sparbanken skall styrelsen sam­
mankalla en sparbanksstämma för val av ställföreträdare att föra sparban
  139
kens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.


 


Ett förbehåll i reglementet, att tvister mellan sparbanken och styrelsen, NU 1986/87:36 styrelseledamot, likvidator eller huvudman skall hänskjutas till skiljemän. Bilaga 3 har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaför-farande mot sparbanken, tillämpas första stycket. Är det fräga om en klandertalan av styrelsen mot sparbanksstämmans beslut är rätten lill talan inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som anges där har kallat till sparbanksstämma enligt första stycket.

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

19 § En huvudman får inte i den-        19 § En huvudman får i denna sin
na sin egenskap erhålla arvode. I
       egenskap erhålla ersättning för del-
reglementet får dock en sparbank
       tagande / möten rried huvudmännen
ta in bestämmelser om att huvud-
       i enlighet med vad som anges i reg-
man för deltagande på sparbanks-
     lementet. Ersättningen får avse för­
stämman är berättigad till ersätt-
        lorad arbetsförtjänst, skäligt arvo-
ning för förlorad arbetsförtjänst
de för deltagande i sådana möten
och resekostnader samt traktamen-
   samt resekostnader och traktamen­
te,
                                               te.

5 kap. Fonder och vinstdisposition m.m.

1  § Om det är påkallat för att upprätthålla en sparbanks verksamhet, får
sparbanksslärnman besluta att bilda en garantifond genom bidrag av hu­
vudmän eller andra.

För alt vara bindande skall teckning av bidrag fill garanlifonden ske på en teckningslisla. På denna skall anges om ränta skall utgå och i sä fall hur den skall beräknas. Vidare skall avskrifter av sparbankens senaste balans­räkning och revisorernas yttrande över denna fogas till teckningslistan.

Garantifonden får återbetalas endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000). I övrigt skall beträffande återbetalningen gälla vad som bestämts vid garantifon­dens bildande.

2  § Sparbankens vinst skall, i den mån grundfonden eller en eventuell
garantifond gått förlorad, i första hand användas för alt uppbringa fonden
till det belopp vilket den skall uppgå.

Den del av vinsten som inte las i anspråk för det i första stycket nämnda ändamålet skall avsättas till en reservfond.

Utan hinder av andra stycket får sparbanksstämman besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, sparbankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till sparbankens ställning är av ringa betydelse.

3   § Finns del i reglementet ett förbehåll om återbäring av grundfonden eller del därav, får sådan återbäring inte ske om inte reservfonden uppgår till belopp som motsvarar tio gånger grundfonden. Inte heller får återbäring ske, så länge garantifond, där sådan bildats, inte återbetalts eller om sparbanken till följd av återbäringen inte skulle kunna uppfylla del i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000) föreskrivna kravet på egna fon­der.

4   §    Utfäst ränta pä grundfonden eller garantifonden skall inte betalas ut,

om till följd av detta vinsten på rörelsen inte skulle räcka till att få upp               140


 


grundfonden eller garantifonden till det i 2 § första stycket angivna belöp-    NU 1986/87:36 pel. Räntan på garantifonden skall inte heller betalas ut, om genom utbetal-    Bilaga 3 ningen en sådan förlust skulle uppkomma på rörelsen, att sparbanken inte skulle kunna uppfylla det i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000) föreskrivna kravet på egna fonder. Grundfondsräntan skall inte i något fall betalas ut om till följd av detta förlust skulle uppkomma.

5 § Om sparbanken försätts i konkurs på en ansökan som gjorts inom ett
år frän det att beslut fattades om återbetalning av garantifonden eller om
återbäring av grundfonden, skall uppburna belopp betalas tillbaka i den
mån det krävs för att sparbankens skulder skall kunna betalas.

Pä det belopp som till följd av första stycket skall erläggas till konkurs­boet skall ränta betalas. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1976:635) frän den dag beloppet betalades ut av sparbanken lill och med den dag återbetalning eller återbäring till konkursboet skall ske och enligt 6 § räntelagen för tiden därefter.

6   § Om inte annat följer av bestämmelserna i 1 och 3 §§ får grundfond, garantifond och reservfond inte minskas, om det inte behövs för att täcka en förlust som uppstått i rörelsen.

7   § En sparbank får förvärva bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i sparbanken endast om förutsättningar för återbetalning av fonden föreligger enligt 1 eller 3 §.

En juridisk person i vilken en sparbank ensam eller tillsammans med andra sparbanker har ett dominerande inflytande får inte förvärva bevis om tillskott till garantifond eller grundfond utgivet av sparbanken.

6 kap. Likvidation och upplösning

FrivUlig likvidation

1 § Sparbanksstämman kan besluta att sparbanken skall träda i likvida­
tion.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga huvudmän förenat sig om beslutet eller detta har fattats pä tvä på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst fyra femtedelar av de röstan­de och dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas i reglementet. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det gäller ett beslut enligt 18 § andra stycket eller om det föreligger grund förtvängslikvidation enligt 2 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidalion

2 §    Rätten skall förordna att en sparbank skall träda i likvidation, om

1.    rörelsen inte öppnats inom ett år frän sparbankens bildande,

2.    sparbankens hela rörelse har överlåtits,

3.    regeringen har förklarat oktrojen förverkad, eller

4.    sparbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 18 § andra stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida-           141

tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans. Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankin-


 


spektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller huvudman.     NU 1986/87:36 I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av     Bilaga 3 borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda sparbanken.

Förfarandet hos rätlen

3   § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 §, skall rätten genast kalla sparbanken, bankinspektionen samt de huvudmän och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för sparbanken aU träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges sparbanken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens för­sorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

4   § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt 2 §, skall kostnaderna betalas av sparban­kens medel, om sparbanken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av bankinspektionen skall dessa kostnader betalas av sparbanken.

Genomförandet av likvidationen

5   § Sparbanksstämman eller den domstol som beslutar att sparbanken skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till bankinspektionen för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift att genomföra likvidafionen.

6   § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas pä likvidatorerna, i den män inte annat följer av detta kapitel.

Upphör mandattiden för en huvudman medan sparbanken är i likvida­tion, skall mandattiden anses vara föriängd till dess att likvidationen avslu­tas.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att sparbanken träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett utta­lande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

7   § Ifråga om sparbanksstämma under likvidation skall bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om sparbanksstämma tilläm­pas, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

8   § När sparbanken har trätt i likvidation skall styrelsen genast avge en redovisning för sin förvaltning av sparbankens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på spar­banksstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det kan ske. Bestämrnelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall tillämpas.          '

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för detta år. I en sparbank som är moderförelag skall
denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.
                         142


 


9 §    Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på sparbankens okända bor-     NU 1986/87:36
genärer.
                                                                       Bilaga 3

10   § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning pä offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla sparbankens egen­dom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala sparbankens skulder. Sparbankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

11   § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram pä den ordinarie sparbanksstämman för godkännan­de. I fräga om likvidatorernas redovisning och dess behandling pä stäm­man tillämpas inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra stycket 3 och tredje-femte styckena, 10 och 11 §§ bankrörelse­lagen (1987:000).

Ingen tillgång får i balansräkningen las upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskost­nad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisa­de skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

12   § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningsli-den har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna, om det finns garantifond eller om det i reglementet har gjorts förbehåll om återbäring av grundfond, ombesörja återbetalning av sådan fond jämte utfäst ränta. Finns såväl garantifond som grundfond får återbäring av grundfonden inte äga rum, förrän garantifonden jämte ränta har återbe­talts. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall sä mycket av sparbankens medel som kan behövas för denna betalning behållas.

13   § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings­berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovis­ningshandlingarna skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalt­ningen under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen lämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla huvudmännen till en sparbanksstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandling­ar och revisionsberättelsen skall sändas till huvudmännen enligt bestäm­melserna i 4 kap. 9 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Före­skrifterna i 4 kap. 6 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på sparbanksstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas pä likvidatorerna. Om skyldighet att sända in de nämnda handlingarna till bankinspektionen finns bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen (1987:000).

14 §    När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är sparbanken upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

143


 


15 §    Om det enligt likvidatorernas slutredovisning finns ett överskott,     NU 1986/87:36
skall hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återsto-     Bilaga 3

den, enligt vad sparbanksstämman bestämmer, användas för allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål. Sparbanksstämmans beslut skall under­ställas bankinspektionen, som skall tillse såväl att angiven del av överskot­tet utbetalas till säkerhetskassan som att återstoden används i enlighet med vad sparbanksstämman beslutat.

Om en sparbank i samband med likvidation överlåter sin rörelse till en annan sparbank, skall överskottet utan hinder av vad som föreskrivs i första stycket gå till den andra sparbanken.

16   § Om det efter sparbankens upplösning enligt 14 § visar sig att den har tillgångar eller om talan väcks mot sparbanken eller om det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsålgärd, skall likvidationen fort-sältas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering.

17   § Om en sparbank har trätt i likvidation på grund av sparbanksstäm­mans beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och sparbankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller reglementet, eller om garantifond eller grundfond har återbetalts under likvidationen.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Sparbanksstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1 eller 2 § har blivit upphävt genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorer­na genast anmäla detta för registrering samt kalla lill sparbanksstämma för val av styrelse.

När likvidationen harupphört enligt denna paragraf, skall 13 § tillämpas.

Konkurs

18 §   Om en sparbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan
överskott, är sparbanken upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall sparbanksstämman inom en månad från det att konkursen avslutades besluta att sparbanken skall träda i likvida­tion. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 2 §.

Var sparbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida­tionen fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

Bevis om fillskott till garantifond eller till grundfond, som skall återbä-ras, medför rätt till utdelning först efter övriga fordringar i konkursen, däri inbegripet fordringar på grund av sparbankens förlagsupplåning. Beträf­fande den inbördes förmånsrätten mellan dessa fondmedel skall gälla vad som föreskrivs i 12 §.

19 §    Om en sparbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en under­
rättelse om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds sparbanken som konkursgäldenär av den
styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
entledigande och om nytillsättning.
                                                                     144


 


När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering     NU 1986/87:36 underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte.     Bilaga 3 Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta sparbanken i konkurs.

7 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligt ett avtal om fusion kan en sparbank (den överlåtande sparban­ken) gå upp i en annan sparbank (den övertagande sparbanken). En sådan fusion innebär att den överlåtande sparbanken upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande sparban­ken. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av sparbanksstämman i den överlåtande sparbanken. Fusion kan ske, trots att den överlåtande spar­banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har registrerats.

Följande handlingar skall sändas till huvudmännen i den överlåtande sparbanken senast en vecka före den sparbanksstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:

1.    förslag tni sparbanksstämmans beslut,

2.    fusionsavtalet,

3.    en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för sparbanken och insättar­na, samt

4.    ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3.

Om årsredovisningen inte skall behandlas pä stämman, skall följande handlingar sändas till huvudmännen samt läggas fram pä stämman:

1.  avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
sparbanksstämmans beslut om sparbankens vinst eller förlust, samt av­
skrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2.    en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för sparbankens ställning vilka har inträffat efter det att årsredo­visningen har avgetts, samt

3.    ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan tvä eller flera sparbanker (de överlå­tande sparbankerna) förenas genom att bilda en ny sparbank (den överta­gande sparbanken). En sådan fusion innebär att°de överiåtande sparban­kerna upplöses utan likvidation samt att den övertagande sparbanken övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkän­nas av sparbanksstämman i varje överlåtande sparbank. Bestämmelsen i 1 § första stycket Qärde meningen skall därvid tillämpas.

De handlingar som anges i 1 § andra och tredje styckena skall upprättas för varje överlåtande sparbank. De skall sändas fill huvudmännen i de överlåtande sparbankerna senast en vecka före sparbanksstämma vid vil­ken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till reglemente för den överta­
gande sparbanken. Om sparbanksstämmorna i de överlåtande sparbanker-
     I45

10   Riksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36 Rättelse: S. 151 5 § l:a st. Utgår: de 5 sista orden


na godkänner avtalet, skall de genast se till att huvudmän, styrelse och     NU 1986/87:36
revisorer utses i den nya .sparbanken.
                                         Bilaga 3

Fusionsförfarandet

3   § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på stämman har biträtts av samtliga närvarande huvudmän, som skall utgöra nio tiondelar av hela antalet huvudmän, eller om del har fattats på två pä varandra följande sparbanksstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de vid stämman närvarande huvudmännen. I reglementet får föreskrivas villkor som går längre.

4   § När fusionsavtalet har godkänts av sparbanksstämman skall det an­mälas av den överiåtande sparbanken för registrering. Om detta inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur­renslagen (1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslu­tat alt lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrens­lagen.

5 § Senast tvä månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlätande som övertagande sparbank ansöka om regeringens
tillstånd aU verkställa avtalet. Vid fusion enligt 2 § skall sparbankerna
därjämte underställa regeringen reglementet för den övertagande sparban­
ken för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 §.

Regeringen prövar om fusionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de av fusionen berörda sparbankerna, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.

6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överiå­
tande sparbanken, gäller om stiftelsens överförande fill den övertagande
sparbanken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensions­
utfästelse m.m.

7'§ Inom två månader från dagen för regeringens beslut om tillstånd till fusion skall styrelserna i säväl överlåtande som övertagande sparbank till bankinspektionen för registrering anmäla att fusionen verkställts enligt fusionsavtalet saml, vid fusion enligt 2 §, att den övertagande sparbanken bildats och att huvudmän, styrelse och revisorer utsetts för denna.

När fusionstillslånd enligt 5 § och anmälan enligt första stycket har registrerats, är överiåtande sparbank upplöst och dess fillgångar och skul­der övergår till den övertagande sparbanken.

Har inte ansökan om fusionstillslånd gjorts inom den i 5 § föreskrivna tiden eller har regeringen avslagit ansökan, skall bankinspektionen förkla­ra att frågan om fusion har fallit. Detsamma gäller om sparbankerna inte har gjort anmälan enligt första stycket inom den föreskrivna liden eller bankinspektionen genom lagakraflägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

Fusion mellan sparbank och ett helägt dotleraktiebolag
8 §   Om en sparbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan sparban­
kens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär all dolterbo-
     146


 


laget skall gå upp i sparbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för regist-     NU 1986/87:36
rering hos bankinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar.
  Bilaga 3

Dotterbolaget är upplöst när regeringens beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Bankinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §.

Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget finns sådan egendom som sparbanken inte får förvärva enligt bestämmel­serna i 2 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000). Sådan egendom måste avyttras senast ett är från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen förlänga denna frist.


Inlösen av aktier i dotterbolag

9 § Om en sparbank.själ v eller tillsammans med ett eller flera dotterföre­
tag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av
röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har sparbanken rätt att av de
övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa in de återstående aktierna. Den som
har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av sparban­
ken.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel­serna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av sparbanken, om inte skiljemännen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomeri i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte.

Har sparbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget pä grund av att en vidare krets inbjudits att till sparbanken överlåta sädana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för annat.

10 § Om en sparbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en
överenskommelse om detta inte kan träffas, skall sparbanken hos bolagets
styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Sparbanken
skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid­ningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösnings­anspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman lill bolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspräket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.


147


 


11 §   Aktieägarna är skyldiga alt till sparbanken överlämna sina aktiebrev     NU 1986/87:36
med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av     Bilaga 3
skiljemän eller domstol och del är ostridigl mellan parterna att det förelig­
ger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har

förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har fastställts. Skyldighet att överlämna akfiebreven föreligger dock endast om sparbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol, av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta pä lösenbeloppel för tiden från det att säkerhet.har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12   § Öm ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att denne har överlämnat sina aktiebrev, skall sparbanken utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Sparbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta del nedsat­ta beloppet.

13   § Sparbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven har överläm­nats till sparbanken medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren alt mot överlämnande av breven till sparbanken eller länsstyrelsen fä ut lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad frän del att sparbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till sparbanken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till sparbanken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning.

148


 


4 Förslag till                                                                NU 1986/87:36

Bilaga 4 Föreningsbankslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1   §   Denna lag innehåller bestämmelser om hur en föreningsbank bildas    ' och om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som en föreningsbank får driva saml andra för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker gemensamma  bestämmelser finns  i  bankrörelselagen (1987:000).

2   § En föreningsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att bedriva bankverksamhet och därvid främja sparande samt utvecklingen inom lantbruket och näringslivet i övrigt. En föreningsbanks rörelse skall avse främst ett visst verksamhetsområde.

Bestämmelser i annan författning om ekonomiska föreningar gäller även
föreningsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt
föreskrivet.
                                                                                      '

3 § En föreningsbank kan vara central eller lokal. En lokal förenings-
bank skall vara medlem i en central föreningsbank.

Verksamhetsområdet för en föreningsbank skall vara skilt från andra centrala respektive lokala föreningsbankers områden. Området fastställs för en central föreningsbank,i dess stadgar och för en lokal bank av den centrala bank, till vilken den lokala är ansluten.

4 § För en föreningsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar,
med undantag av vad som följer av 7 §.

Del åligger varje medlem att betala insats i föreningsbanken i enlighet med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.

5   § En lokal föreningsbank får inte för egen räkning låna in pengar från allmänheten och inte heller, utan den centrala föreningsbankens tillstånd, låna pengar av annan än denna.    

6   § En lokal föreningsbank skall följa de instruktioner och anvisningar för verksamheten som meddelas av den centrala föreningsbanken.

7   §   Om det vid upprättandet av en central föreningsbanks balansräkning konstateras att uppkomna förluster inte kan täckas utan att reservfonden        • las i anspråk, har den centrala föreningsbanken rätt till tillskolt från de anslutna lokala föreningsbankerna med ett sammanlagt belopp som täcker

en så stor del av den beräknade föriusten alt reservfonden kan tas upp fill oförändrat belopp. En central föreningsbank har också rätt finiillskott för att den skall kunna lösa in förlagsinsatser enligt 5 kap. 3 eller 7 §.

Den andel av det totala tillskottet som en lokal föreningsbank skall
betala bestäms i förhållande lill i första hand de lokala föreningsbankernas
fria egna kapital och i andra hand deras bundna egna kapital vid utgången
av räkenskapsåret närmast före det år då tillskottet skall betalas. Om en
lokal föreningsbank inte kan betala tillskottet, skall de övriga anslutna
       149


 


lokala föreningsbankerna svara för bristen efter de angivna fördelnings-     NU 1986/87:36
grunderna.
                                                                    Bilaga 4

8 § Äger en föreningsbank så många aktier eller andelar i en svensk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är föreningsbanken moderförening och den juridiska perso­nen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag till­sammans sä mänga aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderföre­ningen.

Har en föreningsbank i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är föreningsbanken moderförening och den juridiska personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap. Bildande av föreningsbank

1 § En föreningsbank skall ha minst tjugo medlemmar. I en central
föreningsbank får dock antalet medlemmar vara lägre, om minst fem
medlemmar är lokala föreningsbanker.

Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.

2 § En föreningsbanks stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfäs­
telse skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.

Stadfästelse av stadgar meddelas för en central föreningsbank av rege­ringen och för en lokal föreningsbank av bankinspektionen.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:000) och andra författningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och arten av föreningsbankens verk­samhet.

Om regeringen vid behandlingen av en ansökan från en nybildad central föreningsbank finner att den planerade rörelsen är nyttig för det allmänna stadfäster regeringen stadgarna samt beviljar oktroj.

3§   Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.

Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen att pröva frågor om stadfäs­telse av ändring av en central föreningsbanks stadgar i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.

4 §   Stadgarna skall ange

1.    föreningsbankens firma,

2.    den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

3.    de rörelsegrenar som föreningsbanken avser all driva,

4.    villkoren för medlemskap i föreningsbanken,

5.    den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningsbanken och i vad mån medlem får delta i föreningsbanken med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

6.    antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, saml tiden för deras uppdrag,

7.    för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo-      150


 


genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,        NU 1986/87:36

8.    inom vilken tid och hur föreningsbanksstämman skall sammankallas     Bilaga 4 samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäk­tiges kännedom,

9.    vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10.   hur det skall förfaras med föreningsbankens behållna tillgångar när
den upplöses,

11.   för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,
vad som skall gälla för dessa, saml

12.   för en central föreningsbank, dess verksamhetsområde.

5 § En nybildad föreningsbank skall anmälas för registrering senast fyra
månader efter det att dess stadgar har erhållit stadfästelse.

För registrering krävs att föreningsbanken har minst så många medlem­mar som anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgar­na.

Frågan om föreningsbankens bildande har fallit, om anmälan för regist­rering inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om bankinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseleda­möterna solidariskt för återbetalningen av insatser jämte uppkommen av­kastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 § första stycket tredje meningen.

6 § Innan en föreningsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättig­
heter eller ikläda sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför
domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål
rörande föreningsbankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för all
erhålla utfäsla insatser.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd pä föreningsbankens vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på föreningsbanken, om förpliktelsen har tillkommit efter del att förenings­banken har bildats.

Har före registreringen ett avtal för föreningsbanken slutits med en medkontrahent som visste att föreningsbanken var oregistrerad kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om föreningsbankens bildande har fallit enligt 5 § tredje stycket. Om medkont­rahenten inte visste alt föreningsbanken var oregistrerad, kan han frånträ­da avtalet innan föreningsbanken har registrerats.

7 § Den nybildade föreningsbanken skall genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar tillkännage när den börjar sin rörelse. Föreningsbanken
skall till bankirispektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

3 kap. Föreningsbankens medlemmar

1 § En föreningsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det
inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av
föreningsbankens verksamhet eller föreningsbankens syfte eller annan om­
ständighet. En central föreningsbank får vägra dem inträde, som kan vara
medlemmar i någon ansluten lokal föreningsbank.
En juridisk person i vilken en föreningsbank ensam eller tillsammans
          151


 


med andra föreningsbanker har ett dominerande inflytande får inte vara     NU 1986/87:36
medlem i en föreningsbank.
                                              Bilaga 4

Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.
                                                      "        ,

2 § Den som genom bodelning, arv eHer testamente har förvärvat en
medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i förenings­
banken, om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgar­
na.

Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboets avgång ur föreningsbanken inträffar enligt 5 §.

I annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts tit pä andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlem­men därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

3   § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i föreningsbanken inom sex månader därefter. Om han antas, inträder han som medlem i överlätarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven lid eller avslås hans ansökan, skall överlålaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

4   § En medlem har rätt alt säga upp sig till utträde ur föreningsbanken. I stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att uppsägningshandlingen skan vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.

I stadgarna får även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efter viss lid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas lill högst fem år, om bankinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsäg­ning får göras först efter en viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.

En medlem får uteslutas ur föreningsbanken på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsbanksstämman skall besluta om uteslutningen, om inte något annat föreskrivs i stadgarna.

5 § Avgång ur en föreningsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räken­
skapsår som slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex
månader, som har bestämts i stadgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig
till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett
avgången har inträffat.

En medlem som har uteslutits ur föreningsbanken förlorar genast sin rätt att delta i överläggningar och beslut om föreningsbankens angelägenheter.

6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skaU in­
nehålla uppgift om
                                                                    

1.    vaije medlems namn och postadress,

2.    det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se-      152


 


nast faststända balansräkningen, samt                              NU 1986/87:36

3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det råken-     Bilaga 4 skapsär balansräkningen avser har återbetalts eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kort­system. Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hällas tillgänglig hos föreningsbanken för var och en som vill ta del av den:

Varje medlem har rätt att pä begäran få skriftlig uppgift av föreningsban­ken om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § När en medlem har aygått ur en föreningsbank har han rätt att sex
månader efter avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får
dock inte överstiga vad som belöper på honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningsbankens egna kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkningen av bankens egna
kapital skall bortses från reservfonden, uppskrivningsfonden och förlags­
insatserna.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem­mar få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.

Träder föreningsbanken i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid beslut om alt försätta föreningsbanken i konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsalser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningsbankens tillgångar.

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgar­na. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 10 kap. 3 § andra stycket.

2   § Om föreningsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den mån det behövs för att föreningsbankens skulder skall kunna betalas.

3   § En medlem, som deltar i föreningsbanken med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ul överskjutan­de belopp utan att avgå ur föreningsbanken. Beträffande uppsägningen samt medlemmens rätt att fä ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från ut­gången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har beslämts i stadgarna. Härutöver gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000).

5 kap. Förlagsinsatser

1 § En central föreningsbank kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, kapital får tillskjutas genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tinskjutas
även av andra än medlemmar.
                                                           153


 


Förlagsinsatser får fillskjutas med högst ett sä stort belopp att summan     NU 1986/87:36 av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som     Bilaga 4 svarar mot summan av andra dä inbetalda insatser än förlagsinsatser i den centrala föreningsbanken och i anslutna lokala föreningsbanker.

2 § I stadgarna,kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem
som har rätt alt tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För
redan gjorda insatser får inte införas strängare begränsningar än vad som
gällde när insatsen gjordes.

Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är ogiltiga.

3   § Om den centrala föreningsbanken upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt över­skottet räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insat­sernas storlek, iirnan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, har den centrala föreningsbanken rätt till tillskolt från de anslutna lokala föreningsbankerna enligt 1 kap. 7 § andra stycket. Förslår inte överskottet till full b;talning efter sådana tillskott skall överskottet fördelas pä insat­serna i förhällande till deras storlek.

4   § För varje förlagsinsats skall den centrala föreningsbanken utfärda ett förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren eller till viss man eller order och innehålla uppgift om

 

1.    föreningsbankens firma,

2.    nummer eller annan beteckning för beviset,

3.    insatsens storlek,

4.    den rätt till utdelning som insatsen medför,

5.    det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,

6.    föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7.    erinran enligt 2 § andra stycket.

Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av bänken. Styrelseledamöters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

5   § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Härvid jämställs bevis som har ställts till viss man méd enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller lill viss man eller order med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss man eller order och som enligt den centrala föreningsbankens påskrift på beviset är ägare till föriagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift pä beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset avser.

6   § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. För­teckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.


154


 


7 §    Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst     NU 1986/87:36 tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att han skriftligen     Biläga 4 säger upp beloppet minst två år i förväg.

Den centrala föreningsbanken får inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i förväg.

Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga vad som av den centrala föreningsbankens och anslutna lokala föreningsban­kers egna kapital enligt de senast fastställda balansräkningarna, utan anli­tande av reservfond eller uppskrivningsfond, belöper på andelen i förhäl­lande till övriga förlagsinsatser. Om den centrala föreningsbanken försätts i konkurs pä en ansökan som görs inom ett är efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § beträffande återbetalning tillämpas i fräga om för­lagsinsatsen.

6 kap. Föreningsbankens ledning

1 § En föreningsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Styrelsen skall förvalta föreningsbankens angelägenheter i enlighet med
vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:000).

Styrelsen väljs av föreningsbanksstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt. Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i 4 § och i lagen (1976:355) om styrelserepresentation förde anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas sä att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsbanks­stämma pä vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot.upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsbanksstämma
vill avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 § uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sädana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutva­rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstilut och försäkrings­bolag. Skall ledamoten väljas på föreningsbanksstämma, kan valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än genom val av föreningsbanksstämman inte har utsetts, skall bankinspekfionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda banken.

3 §    Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosatta i          155


 


Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankin-     NU 1986/87:36 spektionen i särskilda fall fillåter annat. Den som är omyndig eller i     Bilaga 4 konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att delsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsför­bud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligl lag är ställfö­reträdare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central förenings­bank finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Av- styrelseledamöterna får högst en för varje påbörjat femtal vara anställd i en föreningsbank. Att arbetstagarrepresenlanterna enligt lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag inte skall medräknas vid tillämpningen av detta stycke framgår av 8 § nämnda lag.

4 § I en central föreningsbank skall styrelsen utse en eller, om det
behövs, flera verkställande direktörer att under styrelsens inseende leda
verksamheten i föreningsbanken. Styrelsen får även utse ställföreträdare'
för verkställande direktör. Om någon annan än styrelseledamot utses till
verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon
annan än styrelseledamot eller slyrelsesuppleant utses till ställföreträdare
för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i styrelsen.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

5 §    Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i '
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern
som föreningsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i
aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985: 571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sådana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kon­torsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Instruk­tionen skall fastställas för ett är i sänder. Avser uppdraget att bevilja kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Om det i en central föreningsbank har utsetts flera verkställande direktörer, skall instruktio­nen ange hur ledningen av föreningsbankens verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en avskrift av instruktionen till bankinspektionen samt, när ändringar vidtagits i instruk­tionen, underrätta inspektionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegaluppdrag får styrelsen
själv avgöra ärenden av varje slag.
                                                    156


 


7 §    Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att     NU 1986/87:36
avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större     Bilaga 4

vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att bevilja kredit lill fysisk eller juridisk person som omfattas av bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:000).

Utan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av läntaga-ren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra ät en­skild styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med annan bevilja kredit till andra anstända och delegater än sädana som avses i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett sådant förhållande fill dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindel­se som föreningsbanken åtar sig.

8   § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en för­eningsbank får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakli­ga verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver emissionsrörelse. I andra förelag får de vara styrelseledamöter, om föreningsbankens styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

9   § Om en föreningsbank har blivit moderförening, skall styrelsen med­dela delta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall läm­na styrelsen för föreningsbanken de upplysningar som behövs för att bedöma koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen
skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av
föreningsbanksstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottning.

Verkställande direktör eller annan anställd i föreningsbanken får inte vara ordförande eller vice ordförande.

11 § Ordföranden skall se till,att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som underteck­nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser fill det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till proto­kollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras pä betryggande sätt.

12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelsele­
damöter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledarnöter fält tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit
fillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot ,
inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte stadgarna föreskriver särskild röslmajorilel, gäller som styrel­
sens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar
  I57


 


eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen     NU 1986/87:36 inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en     Bilaga 4 tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om
avtal mellan honom och föreningsbanken. Han får inte heller handlägga
frågor om avtal mellan föreningsbanken och tredje man, om han i frågan
har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningsbankens. Han får
inte heller delta i beslut om avtal mellan föreningsbanken och tredje man,
som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal
jämställs rättegång eller annan talan.

14 §    Styrelsen företräder föreningsbanken och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

föreningsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fräga om den som inte är styrelse­ledamot gäller vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om styrelseledamot.

Rätlen att teckna föreningsbankens firma får utövas endast av tvä eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andra stycket.

15 § Styrelsen eller annan ställföreträdai-e för föreningsbanken får inte
företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig
fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningsbanken
eller annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa sädana föreskrifter av föreningsbanks­stämman eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller stadgarna.

16    § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för föreningsbanken, gäller inte rättshandlingen mot för­eningsbanken, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds.

17    § För registrering skall föreningsbanken anmäla vem som har utsetts .fill styrelseledamot, suppleant eller firmalecknare samt deras postadress och personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur föreningsbankens firma tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningsbanken enligt 2 kap. 5 § an­mäls för registrering och därefter genast efter det alt en ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registre­ring enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tUlkommer även den som anmälningen gäller.

Om föreningsbartkens postadress ändras, skall föreningsbanken genast anmäla del för registrering.

7 kap. Föreningsbanksstämma

1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningsbankens angelä­
genheter utövas vid föreningsbanksstämman.
                                        '58


 


Vaije medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.   NU 1986/87:36

Av 12 § framgår att föreningsbanksstämmans befogenheter kan helt eller     Bilaga 4 delvis överlämnas ät särskilt valda fullmäktige.

2 § En rriedlems rätt vid föreningsbanksstämman utövas av medlemmen
personligen eller den som är inedlemmens ställföreträdare enligt lag eller
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst
ett år från utfärdandel. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem,
om inte annat anges i stadgarna.

En medlem får vid föreningsbanksstämman medföra högst ett biträde.

3 §    En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.    talan mot honom,

2.    hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent­emot föreningsbanken, eller

3.    talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot för­eningsbankens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för medlem.

4   § Föreningsbanksstämman skall hällas på den ort inom föreningsban­kens område som styrelsen bestämmer. Om utomordentliga omständighe­ter föranleder det, får stämman hällas utanför verksamhetsområdet.

5   §   Ordinarie föreningsbanksstämma skall hållas inom fem månader ef­ter utgången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en förenings- ' bank som är moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisions­berältelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1.    om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i föreningsbank som är moderförening, koncernresultaträkningen och kon­cernbalansräkningen,

2.    om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3.    om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4.    i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrö­relselagen (1987:000) eller stadgarna.

Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. I en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker krävs dock att röstberättigade med minst en tiondel av rösterna begär att beslutet skjuts upp. Den fortsatta stamman skall hällas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillätet.

Om skyldighet att sända in vissa handlingar till bankinspektionen finns det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.

6 § Extra föreningsbanksstämma skall hållas när styrelsen finner skäl tUl
det. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skrift­
ligen begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. I
en lokal föreningsbank får den centrala föreningsbank lill vilken den lokala
föreningsbanken är ansluten begära att en extra föreningsbanksstämma
    159


 


skall hällas. Kallelse skall utfärdas inom Qorton dagar från den dag då     NU 1986/87:36
begäran kom in till föreningsbanken.
                                  Bilaga 4

7   § En medlem har rätt att fä ett ärende behandlat vid en förenings­banksstämma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god lid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur föreningsbanken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även om han ännu inte har avgått ur föreningsbanken.

8   § Styrelsen kallar till föreningsbanksstämma. Kallelsen får utfärdas tidigast fyra veckor före stämmari. Om inte stadgarna föreskriver längre tid skall kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en vecka före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs för att ett föreningsbanksstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas pä tvä stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid sändas till varje medlem vars postadress är känd för föreningsbanken, om

1.    ordinarie föreningsbanksstämma skall hållas på annan tid än som fö­reskrivs i stadgarna, eller

2.    föreningsbanksstämma skall behandla fråga om .

 

a)  sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,

b) föreningsbankens försättande i likvidation, eller

c)  föreningsbankens uppgående i en annan föreningsbarik genom fusion. I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma pä

stämman. Om stämman skall behandla ett ärende om föreningsbankens uppgående i en annan föreningsbank genom fusion eller ett ärende om föreningsbankens försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfär­dats hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningsbanken och genast sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovis­ningshandlingarna och revisionsberättelsen samt, i föreningsbank som är moderförening, koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisions-, berättelsen eller avskrifter av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av föriagsandelar hos föreningsbanken och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller
stadgarna rörande kallelse till föreningsbanksstämma eller tillhandahållan­
de av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i
ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman
får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits
upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman
eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får
också besluta att extra föreningsbanksstämma skal) sammankallas för be­
handling av ärendet.
                 -                                                      160


 


10 §    Föreningsbanksstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av     NU 1986/87:36
den som styrelsen har utsett. Ordförande vid stämrnan utses av denna. I     Bilaga 4
stadgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara

ordförande vid denna.

Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till én senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden skall sörja för alt det förs protokoll vid stämman. I fräga om protokonets innehåll gäller

1.   att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2.    att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3.    om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justerings­
man som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall del
justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningsbanken för medlem­
marna och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall, förvaras på
betryggande sätt.
                                                           , i

11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det
kan ske utan väsentlig nackdel för föreningsbanken eller nämnvärd olägen­
het för enskild, på föreningsbanksstämman lämna upplysningar om förhål­
landen, som kan inverka på bedömandet av föreningsbankens årsredovis­
ning och dess stäUning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår
föreningsbanken i en koncern avser upplysningsplikten även föreningsban­
kens förhållande till andra koncernföretag samt, om föreningsbanken är
   .
moderförening, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som
      o,
kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom tvä veckor därefter hällas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos föreningsbanken samt sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem­
marna utan väsentlig nackdel för föreningsbanken eller nämnvärd olägen-
         .
het för enskild, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas
till föreningsbankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorer­
na skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig
huruvida den begärda upplysningen har lämnats lill dem samt huruvida
upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsbe­
rättelsen eller, beträffande föreningsbank som är moderförening, i kon­
cernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen,i övrigt ger anled­
ning till erinran. Om sä är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i
yttrandet. Styrelsen skall hälla revisorernas yttrande tillgängligt hos för-
eningsbanken för medlemmarna samt sända del i avskrift fill de medlem­
mar som har begärt upplysningen.

12 §   I stadgarna får bestämmas att föreningsbanksstämmans befogenhe­
ter skall helt eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.

En fullmäktig får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till
fullmäktig får utses endast medlem i föreningsbanken eller någon som utan
all vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelse­
ledamot.
                                                                                        161

11    Riksdagen 1986187. 17 saml. Nr 36

Rättelse: S. 169 1 § rad 8 Utgår: om inte annat följer av 9 §


Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsbanksstämma. I fräga     NU 1986/87:36 om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1 — 11 §§ om föreningsbanksmed-     Bilaga 4 lem. Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.

Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller i 10 kap. 3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.

Även om fullmäktige har utsetts, har föreningsbanksmedlemmarna så­dan rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § Qärde stycket andra meningen.

13 § Föreningsbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått
mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening
som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta
rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat
beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelse­lagen (1986:000) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

14   § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsbanksstämman. Beslu­tet är giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande förenings-banksstämmor och på den senare stämman bilrätts av minst två tredjedelar av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

15   § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna, som innebär att en med­lems förpliktelse att erlägga insatser till föreningsbanken ökas eller att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om sådan ändring ay stadgarna som innebär att en medlems rätt till föreningsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtli­ga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en medlems rätt all återfå insats enligt 4 kap. I eller 3 § eller innebär att en medlems utträde ur föreningsbanken försvåras och ändringen skall gälla även dem som var medlemmar i föreningsbanken när frågan avgjordes.

Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har sam­tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningsbanken inom en månad frän det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, frän det medlemmen underrättades om beslutet. I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningsbanken vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående medlem.

16 § Ell beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registre­
ring sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän
registrering har skett.

Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett är efter registreringen.

17 §    Föreningsbanksstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge 162


 


otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för förenings-     NU 1986/87:36
banken eller annan medlem.
                                                         Bilaga 4

18 § Om ett beslut av föreningsbanksstämman inte har kommit till i
behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen
(1986:000) eller stadgarna, kan talan mot föreningsbanken om att beslutet
skall upphävas eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsan­
delar, styrelsen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre månader frän dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem- ,
mars samtycke,

2.    samtycke fill beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller

3.    kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom föreningsbanksstämmans beslut upphävs eller änd­ras gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsbanksstämmans beslut en­dast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsbanksstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bank­rörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta bankin­spektionen för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rätte­gången har förordnat att föreningsbanksstämmans beslut inte får verkstäl­las.

19 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningsbanken, skall styrelsen
sammankalla en föreningsbanksstämma för val av ställföreträdare att föra
föreningsbankens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföre­
trädaren.

Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan föreningsbanken och styrel­sen, styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som inte.är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfa-rande mot föreningsbanken, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsbanksstämmans beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klan-derfid som anges där har kallat till föreningsbanksstämma enligt första stycket.

8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av föreningsbankens egendom

1 §    Föreningsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av  överskottsutdelning, återbetalning av  medlemsinsalser enligt 4 kap.,,utbetalning vid nedsättning av medlemsinsaisernas belopp och ut­skiflning vid föreningsbankens likvidation. Med överskottsutdelning avseis i denna lag

1.   goltgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och

2.   utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring

eller på annat sätt (vinstutdelning).                                                -                  I63


 


Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behåll-     NU 1986/87:36
na fillgångar vid föreningsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.
Bilaga 4

2 §    Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk­
ningen och, i fräga om föreningsbank som är moderförening, i den fastställ­
da koncernbalansräkningen för del senaste räkenskapsåret redovisas som  ,
föreningsbankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för

1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om föreningsbank som är moderförening, del belopp .
som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
före tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för riågot annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhällande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningsbankens verksam­het eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år pä inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fast­ställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare
mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.

Överskoltsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likvi­ditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlem­
mar.

Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där.

5   § Föreningsbanksstämman fattar beslut om överskoltsutdelning. Den får uppdra ät styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte besluta om utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.

6   § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av föreningsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av föreningsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räken­skapsåret, behöver sådan avsättning tilj reservfond som avses i detta stycke inte ske.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningsbanken inte får fillbaka av sina insat­
ser,

2.    förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3.    enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4.    enligl beslut av föreningsbanksstämman i övrigt skall föras över frän det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsbanksstämman sättas ned
endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen
   164

som inte kan täckas av fritt eget kapital.


 


7 §    Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna     NU 1986/87:36
lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad     Bilaga 4
enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits infill

dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen utgjorde laglig överskoltsutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap.
1—4 §§ bankrörelselagen (1987:000) de som medverkat till att besluta om
eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.
                                   '

8 § Föreningsbanksstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller
därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, förenings­
bankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrel­
sen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn fill
föreningsbankens ställning är av ringa betydelse.

9 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 §  , Föreningsbanksstämman kan besluta att föreningsbanken skall träda i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två pä varandra följande , stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskri­vas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om
det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund
för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans
beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation
enligt detta stycke har omedelbar verkan.
                                 '

Tvångslikvidalion                                                 

2  § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs
i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsbanksstämman
hänskjuta frågan huruvida föreningsbanken skall träda i likvidation. Inträ­
der inte ett tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det att
antalet gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om
inte stämman beslutar att föreningsbanken skall träda i likvidation, hos
rätten ansöka alt föreningsbanken försätts i likvidation. En sådan ansökan
kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en
innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma förhållanden
kan även göras av bankinspektionen.

Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att föreningsbanken skall träda i likvidation, om del inte under ärendets hand­läggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

3  §    Om styrelseledamöterna underiäter att fullgöra vad som åligger dem

enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som medvetskap om denna        165


 


underlåtenhet handlar på föreningsbankens vägnar solidariskt för de för- NU 1986/87:36 pliktelser som uppkommer för föreningsbanken. Ett sådant ansvar inträder Bilaga 4 även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikt föreligger enligt 2 § första stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fort­sätta föreningsbankens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt antal med­lemmar har inträtt efter den i 2 § första stycket angivna tiden.

4 §    Rätten skall förordna att föreningsbanken skall träda i likvidation, om

1.    rörelsen inte öppnats inom ett år från föreningsbankens bildande,

2.    regeringen har förklarat en central föreningsbanks oktroj förverkad,

3.    en lokal föreningsbank inte är ansluten till en central föreningsbank eller den centrala föreningsbank till vilken den är ansluten har trätt i likvidation eller försatts i konkurs, eller

4.    föreningsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom föreskriven tid har fiittat beslut om likvidation enligl 19 § andra stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida­tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankin­spektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även pä ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda förenirigsbanken.

Förfarandet hos rätten

5   § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla föreningsbanken, bankinspektionen samt de medlemmar och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om skyldighet för föreningsbanken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges föreningsbanken, om det kan ske pä annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidning­ar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

6   § Har sökanden haft kostnader för delgivning eUer kungörelse samt för expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av föreningsbankens medel, om föreningsbanken förpliktas träda i likvidafion eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har giorts av bankinspektionen skall dessa kostnader betalas av föreningsbanken.

Genomförandet av likvidationen

1 § Föreningsbanksstämman eller den domstol som beslutar att för­eningsbanken skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till bankinspektionen för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till uppgift alt genomföra likvidationen.

8 §    Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om

styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas pä likvidatorerna, i den mån        166


 


inte annat följer av detta kapitel.                                                  NU 1986/87:36

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningsbanken     Bilaga 4 träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen (1986:000) skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

9 § 1 fräga om föreningsbanksstämma under likvidation skall bestämmel­
serna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om föreningsbanksstäm­
ma tillämpas, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

10 § När föreningsbanken har trätt i likvidation skall styrelsen genast
avge en redovisning för sin förvaltning av föreningsbankens angelägenhe­
ter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram
pä föreningsbanksstämma. Redovisningen skall läggas franri på stämman så
snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning öch revisionsberät­
telse skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning avges för detta år. I en föreningsbank som är moderförening skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11   § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på föreningsbankens okän­da borgenärer.

12   § Likvidatorerna skall sä snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla föreningsbankens egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala föreningsbankens skulder. Föreningsbankens rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

13   § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning, som skall läggas fram på den ordinarie föreningsbanksstämman för god­kännande. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt 4 kap. 9 § andra stycket 3 och tredje—femte styckena och 10 och 11 §§ bankrörelselagen (1987:000).

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapi­talet anges inom Hnjen och i förekommande fall delas upp på medlemsin­satskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skul­den, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningsti­
den har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta föreningsbankens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvis­
tigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas,
skall så mycket av föreningsbankens medel som kan behövas för denna
betalning behällas och återstoden skiftas.

I en lokal föreningsbank får fill medlemmarna, utöver av dem betalda                167


 


insatser, betalas ut medel endast i den mån det kan ske med hänsyn fill     NU 1986/87:36 bestämmelserna i 2 kap. 9 och  10 §§ bänkrörelselagen (1987:000). De     Bilaga 4 medel som sålunda inte får betalas ut skall föras fill den centrala förenings­bankens reservfond.

De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skif­tet skall väcka talan mot föreningsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman.

Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter del alt slutredovisning lades fram på föreningsbanksstämman har anmält sig för att lyfta vad han har erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt till delta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade fillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tUlfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § tillämpas, .

15 § När likvidatorerna har fullgiort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning geriom en förvaltnings­
berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis­
ningshandlingar för hela likvidafionstiden. Berättelsen och redovisnings­
handlingarna skall lämnas lill revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalta
ningen under likvidationen.
                      . ,

Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsbanksstämma för gransk­ning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisnings­handlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas fill medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman.- Föreskrifterna i 7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på föreningsbanks-' stämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på likvi­datorerna. Om skyldighet att sända in de nämnda handlingarna tiU bankin­spekfionen finns bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen (1987:000).

16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är föreningsban­
ken upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorer­na att en föreningsbanksstämma kallas in för alt behandla en fråga om talan skall väckas enligl 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:000).

17   § Om det efter föreningsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att . den har tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidafionen fort­sättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallel- -se lill första föreningsbanksstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje med­lem vars postadress är känd för föreningsbanken.    ,

18   § Om en föreningsbank har trätt i likvidation på grund av förenings­banksstämmans beslut, kan stämman sedan revisorerria avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och föreningsbankens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiflning har ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.
Föreningsbanksstämmans beslut om likvidationens upphörande och val
       168


 


av en styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet     NU 1986/87:36 får inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och     Bilaga 4 registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorer­na genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsbanksstäm­ma för val av styrelse.

När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.

Konkurs

19 §    Om en föreningsbank har försalts i konkurs och denna avslutas utan
överskott, är föreningsbanken upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall föreningsbanksstämmari inom en månad från det att konkursen avslutades besluta alt föreningsbanken skall träda i likvidafion. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var föreningsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 §   Om en föreningsbank försätts i konkurs, skall tingsrällen sända en
underrättelse om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds föreningsbanken som konkursgäldenär av den styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte. Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta föreningsbanken i konkurs.

Om förhandling om offentligt ackord har inletts för en lokal förenings­bank, skall underrättelse ske enligl första och tredje styckena.

10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligl ett avtal om fusion kan en föreniigsbank (den överlätande föreningsbanken) gä upp i en annan föreningsbank (den övertagande för­eningsbanken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtan­de föreningsbanken blir medlemmar i den övertagande föreningsbanken och att den överlåtande föreningsbanken upplöses utan likvidation samt att dess Ullgångar och skulder övertas av den övertagande föreningsbanken. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsbanksstämman i den överlätande föreningsbanken. Fusion kan ske, trots att den överlätande föreningsbanken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationeri avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har registrerats.

En central föreningsbank kan inte genom ett sådant fusionsavtal som avses i första stycket gä upp i en lokal föreningsbank.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, med­lemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande förenings­banken under minst en vecka före den föreningsbanksstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skal! behandlas samt läggas fram på stämman:

169


 


1.    förslag till föreningsbanksstämmans beslut,                             NU 1986/87:36

2.    fusionsavtalet.                                                                          Bilaga 4

3.    en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av-förslagets lämplighet för föreningsbanken och insättarna,

4.    ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5.    avskrift av den övertagande föreningsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsbanksstäm­mans beslut rörande föreningsbankens vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.

Skall den överlåtande föreningsbankens årsredovisning inte behandlas på den stämma som anges i tredje stycket eller har den övertagande föreningsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte be­handlats på en stämma i den föreningsbanken, skall i stället för de hand­lingar som anges i tredje stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i tredje stycket:

1. avskrift av föreningsbankens senaste årsredovisning, försedd med
anteckning om föreningsbanksstämmans beslut om föreningsbankens vinst
eller förlust, samt av revisionsberättelsen för det är årsredovisningen av­
ser,

2.   en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för föreningsbankens ställning som har inträffat efter del att årsredovisningen har avgetts, samt

3.   ett av revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.

Handlingarna skall genast sändas till den som är röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel, om han begär det och uppger sin post­adress.

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera föreningsbanker (de överlåtande föreningsbankerna) förenas genom att bilda en ny förenings­bank (den överlagande föreningsbanken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande föreningsbankerna blir medlemmar i den nya föreningsbanken och att de överlätande föreningsbankerna upplöses utan likvidation samt att den nya föreningsbanken övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för alt bli giltigt godkännas av föreningsbanks- , stämman i varje överlåtande föreningsbank. Bestämmelsen i 1 § första stycket Qärde meningen skall tillämpas.

De handlingar som anges i I § tredje stycket 1 -4 och Qärde stycket skall upprättas för varje överlåtande föreningsbank. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i de överlåtande föreningsbankerna under minst en vecka före den före­ningsbanksstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, med­lem och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin post­adress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag fill stadgar för den nya för­
eningsbanken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de
överlätande föreningsbankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samti­
digt i enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den
nya föreningsbanken.
                                                                                         170


 


Fusionsförfarandet                                                         NU 1986/87:36

3 §    Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på     Bilaga 4
stämman har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsbanksstämmor och på den senare stämman

biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor som går längre.

En medlem i en överlätande föreningsbank, som inte har samtyckt till fusionen, får säga upp sig fill utträde inom den tid och pä de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.

4 § När fusionsavtalel har godkänts av föreningsbanksstämman skall del
anmälas av den överlåtande föreningsbanken för registrering. Om detta
inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankin­
spektionen genom lagakraflägande beslut har avskrivit en sådan anmälan
eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkur­renslagen (1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslu­tat att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrens­lagen.

Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsan­mälan innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap. 12 § flärde stycket skett.

5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlätande som övertagande föreningsbanker ansöka om till­
stånd att verkställa avtalet. Om den övertagande föreningsbanken eller, i
fall som avses i 2 §, den nybildade föreningsbanken åren central förenings­
bank meddelas sådant tillstånd av regeringen och i andra fall av bankin­
spektionen. Tillstånd all verkställa fusionsavtalet skall meddelas om fu­
sionen kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i eller i
övrigt har fordringar på de av fusionen berörda föreningsbankerna, samt
om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.

När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade föreningsban­kens stadgar stadfästas. Om den nybildade föreningsbanken är en central föreningsbank skall regeringen också bevilja oktroj.

Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall bankinspektionen förklara att frågan om fusion har fallit.

6   § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlå­tande föreningsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den överta­gande föreningsbanken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

7   § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavta­let har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt 2 §, stadgar för den nybildade föreningsbanken har stadfästs och, om den nybildade föreningsbanken är en central föreningsbank, oktroj har bevil­jats, anses fusionen genomförd och överlåtande föreningsbank upplöst. Överlåtande föreningsbanks medlemmar blir då medlemmar i den överta­gande föreningsbanken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra stycket. Samtidigt övergår överiåtande föreriingsbanks fillgångar och skul­der till den övertagande föreningsbanken.

171


 


Övertagande av del av annan föreningsbanks rörelse                  NU 1986/87:36

8 §    En lokal föreningsbank får överta del äv annan lokal föreningsbanks     Bilaga 4

rörelse efter medgivande av den eller de centrala föreningsbanker till vilka

de lokala föreningsbankerna är anslutna. En central föreningsbank får

överta del av annan föreningsbanks rörelse efter tillstånd av regeringen

eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspekfionen. Sådant tillstårid

skall meddelas om övertagandet framstår som ändamålsenligt ur allmän

synpunkt.

I samband med sådant överlagande som avses i första stycket får den överlåtande föreningsbankens reservfond med bankinspektionens medgi­vande sättas ned med skäligt belopp.

Fusion mellan föreningsbank och ett helägt dotteraktiebolag

9 § Om en föreningsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan
föreningsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtål som innebär
att dotterbolaget skall gå upp i föreningsbanken. Styrelserna skall anmäla
avtalet för registrering hos bankinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i
tillämpliga delar.
                            -       ,

Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller bankinspektionens beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Bankinspektionen skall lämna upp­gifter om fusionen till patent- och registreringsverket, som skall registrera fillståndet enligt 5 §.

Fusion enligt förstå stycket får ske ulan hinder av att det i dotterbolaget finns egendom som föreningsbanken inte får förvärva enligt bestämmelser­na i 2 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000). Sådan egendom måste avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen förlänga denna frist.

Inlösen av aktier i ett dotterbolag     ,

10 § Om en föreningsbank själv eller tillsammans med ett eller flera
dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna riied mer än nio tion­
delar av röstetalet för samtliga akfier i ett dotterbolag, har föreningsbanken
rätt alt av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna.
Den som har aktier som kan lösas in har också rätt all fä dessa inlösta av
föreningsbanken.
                                      ,

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel­serna i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännén och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lageri (1929:145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda låg Om deii fid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av föreningsbanken, om inte skilje-männen av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part söm är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dajgar frän det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrät­ten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte.

Har föreningsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på
grund av att en vidare krets inbjudits att till föreningsbanken överlåta
sädana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättning­
en, om det inte finns särskilda skäl för annat.
                                                     172


 


11 §   Om eri föreningsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 10 §     NU 1986/87:36
rnen en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall föreningsbanken     Bilaga 4

hos bolagels styrelse skriftligen begära all tvisten hänskjuts till skiljemän. Föreningsbanken skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid­ningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, rriot vilka lösnings­anspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tvä veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan akfieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspräket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

12 § Aktieägarna är skyldiga att till föreningsbanken överiämna sina
aktiebrev med påskrift om överiåtelse, om en tvist om inlösen enligt 10 §
prövas av skiljemän eUer domstol och det är ostridigt mellan parterna alt
det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft
har förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har
fastställts. Skyldighet alt överlämna aktiebreven föreligger dock endast om
föreningsbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte
ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid
domstol, av domstolen.

Akfieägarna har rätt till skälig ränta pä lösenbeloppel för fiden från det att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

13   § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en akfieägare utan att denne har överlämnat sina akliebrev, skall föreningsbanken utan dröjsmål sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet. Föreningsbanken får inte göra förbehåll om rätt alt återta det nedsatta beloppet.

14   § Föreningsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 12 § eller om nedsättning har" skett enligt 13 §. Innan aktiebreven har överlämnats till föreningsbanken medför breven i sädana fall endast rätt

för innehavaren att mot överlämnande av breven fill föreningsbanken eller        , ,

länsstyrelsen fä ut lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad frän det att föreningsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till föreningsbanken. Del nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till förehingsbanken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av ny banklagstiftning.

173


 


5 Förslag till                                                                NU 1986/87:36

Lag om införande av ny banklagstiftning

Härigenom föreskrivs följande.

Gemensamma bestämmelser

1 §    Bankrörelselagen    (1987:000),    bankakfiebolagslagen    (1987:000), sparbankslagen (1987:000), föreningsbankslagen (1987:000) och denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i 2 kap. 11 § bankrörelselagen träder dock i kraft den

1        januari 1988.

2 § Genom bankrörelselagen (1987:000), bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen
(1987:000) upphävs, med de begränsningar som följer av denna lag,

1.    lagen (1955:183) om bankrörelse,

2.    lagen (1955:184) angående införande av nya lagen om bankrörelse,

3.    lagen (1955:416) om sparbanker,

4.    lagen (1955:417) angående införande av nya lagen om sparbanker,

5.    lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

 

3   § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i bankrörelselagen (1987:000), bankakfie­bolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000), föreningsbankslagen (1987:000) eller denna lag, tillämpas i stället dén nya bestämmelsen.

4   § För banker som registrerats före den 1 juli 1987 gäller bankrörelse­lagen (1987:000), bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen (1987:000) med de undanlag som an­ges i det följande.

5   §    Om en sammanslutning eller annan juridisk person som avses i 1 kap.

5 § andra stycket bankrörelselagen (1987:000) vid lagens ikraftträdande
använder ordet bank i sin firma, får den fortsätta därmed utan tillstånd av
bankinspektionen.

Av övergångsbestämmelse till lagen (1987:000) om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar framgår att understödsförening får använda ordet bank i sin firma, om föreningen vid utgången av juni 1987 använde ordet bank i firman.

6  § Har en bank före den 1 juli 1987 förvärvat egendom under sådana förhållanden som anges i 2 kap. 8 § bänkrörelselagen (1987:000), krävs inte bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav under år 1987, även om en fid av tre år eller mera har förflutit från förvärvet.

7  § Har en bank före den 1 juli 1987 beviljat kredit till någon som avses i 2 kap. 17 § första stycket bankrörelselagen (1986:000), skall styrelsen inom den tid och i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen föreskriver föra in uppgifter om kredi­terna i den förteckning som avses i Qärde stycket samma paragraf Motsva­rande skyldighet gäller sädana uppgifter som avses i femte stycket samma

paragraf och i 2 kap. 18 § bankrörelselagen.                                         I74


 


8 §    Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabal-     NU 1986/87:36
ken och som sedan den 1 januari 1941 står inne på räkning hos en bank utan     Bilaga 5
villkor att de får tas ut endast med överförmyndarens tillstånd skall anses

insatta med förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken att de får tas ut ulan överförmyndarens tillstånd. Detsamma gäller medel som därefter satts eller sätts in på räkningen och ränta som därefter lagts eller läggs till kapitalet.

9 § Bestämmelsen i 3 kap. 1 § bankrörelselagen (1987:000) om antalet
revisorer skall, såvitt avser banker som registrerats före lagens ikraftträ­
dande, tillämpas från och med den första ordinarie stämma som hålls efter
lagens ikraftträdande. Till dess skall i stället motsvarande äldre bestäm­
melser fillämpas.

10    § Den som har utsetts till revisor eller revisorssuppleant före den 1 juli 1987 får utan hinder av 3 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000) utöva sitt uppdrag under den tid för vilken han är vald.

11    § Bestämmelsen i 3 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:000) att minst en av de revisorer som stämman utser i en sparbank skall vara auktoriserad revisor och i en lokal föreningsbank auktoriserad eller godkänd revisor skall gälla från och med den ordinarie stämman är 1988 eller den senare tidpunkt som bankinspekfionen i varje särskilt fall medger.

12    § I banker som registrerats före lagens ikraftträdande får årsredovis­ning för räkenskapsåret 1987 ske enligl äldre bestämmelser. Därvid behö­ver koncernredovisning inte avges. I koncernredovisning för år 1988 och tidigare räkenskapsår behöver koncernresultaträkning och koncernbalans­räkning för föregående räkenskapsår inte tas med, om sådan redovisning inte har avgetts för det räkenskapsåret.

Vinstutdelning och annan användning av ett bankaktiebolags och en föreningsbanks egendom som avser ett räkenskapsår, för vilket äldre bestämmelser om årsredovisning har tillämpats med stöd äv första stycket, skall ske enligt lagen (1955:183) om bankrörelse respekfive lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

13    § Bestämmelserna i 4 kap. 12-14 §§ bankrörelselagen (1987:000) om delårsrapport behöver inte tillämpas under det räkenskapsår som pågår vid lagens ikraftträdande.

14    § Den som har utsetts till styrelseledamot i en sparbank eller en föreningsbank före den 1 juli 1987 får utan hinder av 3 kap. 3 § andra stycket sparbankslagen (1987:000) respekfive 6 kap. 3 § tredje stycket föreningsbankslagen (1987:000) utöva sitt uppdrag under den tid för vilken han är vald. Motsvarande gäller för suppleant.

15    § Den som vid lagens ikraftträdande innehar sådant uppdrag i företag som strider mot 3 kap. 8 § sparbankslagen (1987:000) eller 6 kap. 8 § föreningsbankslagen (1987:000) får utöva uppdraget till företagets nästa ordinarie bolagsstämma eller motsvarande.

16    § Registrering och verkställande av stämmobeslut, som fattats före den 1 juli 1987, samt talan mot sådant beslut sker enligt lagen (1955:183) om   bankrörelse,   lagen   (1955:416)   om   sparbanker   respektive   lagen

(1956:216) om jordbrukskasserörelsen.                                                I75


 


17 §    En styrelseledamot som har tillträtt sitt uppdrag före den 1 juli 1987     NU 1986/87:36
skall snarast efter denna fidpunkt anmäla sitt aktieinnehav enligt 7 kap. 5 §     Bilaga 5
bankakfiebolagslagen (1987:000), 3 kap.  5 § sparbankslagen (1987:000)

respektive 6 kap. 5 § föreningsbankslagen (1987:000).

18   § Utan hinder av 8 kap. 2 § bankakliebolagslagen (1987:000) och 7 kap. 2 § föreningsbankslagen (1987:000) gäller fullmakter, som har utfär­dats före den 1 juli 1987, vid stämma som hålls under år 1987. En sådan fullmakt gäller dock inte för stämma, som börjar senare, än fem år efter fullmaktens utfärdande.

19   § Likvidation skall genorriföras enligt lagen (1955:183) om bankrörel­se, lagen (1955:416) om sparbanker eller lagen (1956:216) om jordbruks­kasserörelsen, om likvidatorerna har utsetts före den 1 juli 1987.

20   § Fusion mellan sparbanker eller rnellan föreningsbanker skall ge­nomföras enligt lagen (1955:416) om sparbanker respektive lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, om avtal om fusion har godkänts föreden Ijuli 1987.

21   § Om en banks stadgar efter utgången av juni 1987 strider mot bankrö­relselagen (1987:000), bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbankslagen (1987:000), skall styrelsen så snart det kan ske, dock senast före utgången av juni 1988, lägga fram förslag till stämman om den ändring som behövs.

22   § Vad som i 8 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:000), 10 kap. 20 § bankaktiebolagslagen (1987:000), 6 kap. 19 § sparbankslagen (1987:000) och 9 kap. 20 § föreningsbankslagen (1987:000) sägs om tingsrätten skall intill utgången av år 1987 avse konkursdomaren. I fråga om konkurs, i vilken konkursbeslutet har meddelats före den 1 januari 1988, skall den i 5 kap. 8 § bankrörelselagen angivna tiden räknas från första borgenärssam­manträdet. I sådan konkurs skall vid tillämpning av bestämmelserna 17 kap. 13 § bankrörelselagen vad som sägs om konkurslagen (1987:000) och 7 kap. 5 § konkurslagen avse konkurslagen (1921:225) och 80 § sistnämnda lag.

Bankaktiebolag

23   §    Utan hinder av 1 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000) får aktiebo- . lag som före den  1 januari 1912 erhållit en av Kungl. Maj:t stadfäst bolagsordning, enligt vilken ordet bank ingår i firman, alltjämt använda ordet bank i sin firma.

24   §    De stadfästelser av bolagsordningar och oklrojer som gäller vid bankaktiebolagslagens (1987:000) ikraftträdande skall gälla som om de   , meddelats med stöd av den lagen.

25   § Om bolagsordningen innehåller en sådan bestämmelse om rätt fill teckning eller erhållande av nya aktier som avses i 8 § 1 mom. tredje stycket andra meningen lagen (1955:183) om bankrörelse, skall bestäm­melsen anses gälla även för aktier som ges ut utöver tidigare föreskrivet

maximikapital.                                                                                                      176


 


26 §    Svenskt bolag eller svensk förening, som är kontrollsubjekl enligt     NU 1986/87:36
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag och som vid     Bilaga 5
utgången av år 1955 ägde aktier i ett bankaktiebolag, får utan hinder av 3

kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:000) förvärva ytterligare aktier i bola­get med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya akfier som vid samma fidpunkt var förenad med förstnämnda aktier.

27    § Den som innehar ett aktiebrev på vilket bankaktiebolaget har an­tecknat att han är införd i aktieboken som ägare är, även om införandel skett före den 1 juli 1987, likställd med den som enligt 13 § andra stycket lagen (1936:81) om skuldebrev förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande, om ett förvärv från honom sker efter denna fidpunkt.

28    § Har styrelsen före den 1 juli 1987 beslutat om nyemission, skall nyemissionen ske enligt lagen (1955:183) om bankrörelse.

29    § Bestämmelserna i 4 kap. 18 § bankaktiebolagslagen (1987:000) skall tillämpas även på fondaktier, som getts ut före den 1 juli 1987.1 bankaktie­bolag som inte är avstämningsbolag får anmaning ske fidigast efter utgång­en av juli 1988.

30    § Om det före den 1 juli 1987 har vidtagits åtgärder för att sätta ned aktiekapitalet enligt 45 § lagen (1955:183) om bankrörelse, får nedsättning­en verkställas och registreras enligt nämnda lag.

31    § Om ett bankaktiebolags dotterförelag före den 1 juli 1987 har förvär­vat aktier i moderbolaget, skall dotterföretaget avyttra aktierna sä snart det lämpligen kan ske och senast när del kan äga rum utan förlust för företaget. Har aktierna inte avyttrats före den 1 januari 1990 krävs bankin­spektionens tillstånd för fortsatt innehav.

32    §    Innehåller bolagsordningen en bestämmelse om föranmälan om del-    . tagande i bolagsstämma som avviker från 8 kap. 1 § tredje stycket bankak­tiebolagslagen (1987:000), får bestämmelsen tillämpas vid bolagsstämma som hålls före den 1 juli 1988.

33    § Bestämmelserna i 10 kap. 14 § tredje stycket bankaktiebolagslagen (1987:000) gäller även medel som innehållits i likvidation där likvidatorer­na har utsetts före utgången av år 1955. Den där angivna tidsfristen på fem år räknas i ett sådant fall från den 1 juli 1987.

34    § Har bolagsstämman enligt 1 § lagen (1970:596) om förenklad aktie-hantering före den I juli 1987 beslutat att nämnda lag skall tillämpas på bankaktiebolaget, skall bolaget anses vara avstämningsbolag enligt be­stämmelserna i bankaktiebolagslagen (1987:000). Om förbehåll som avses i 3 kap. 8 § sistnämnda lag inte tagits in i bolagsordningen, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram föreslag om det för bolagsstämman.

35    § Ingår ett bankaktiebolag vid lagens ikraftträdande som dotterbolag i en koncern där moderbolaget inte är bankbolag och ansöker moderbolaget före utgången av augusti 1987 om undanlag enligt 1 kap. 4 § andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:000), får bankaktiebolaget utan hinder av 1 kap. 4 § första stycket samma lag fortsätta sin verksamhet till dess rege­ringen prövat frågan om undantag.

177

lRiksdagen 1986/87. 17 saml. Nr 36

Rättelse: S. 181 23 § rad 10 Står: 14 § Rättat till: 4 § S. 182 Not Står: 1982 Rättat till: 1980


Sparbanker                                                                                    NU 1986/87:36

36 §    De stadfästelser av reglementen som gäller vid sparbankslagens     Bilaga 5
(1987:000) ikraftträdande skall gälla som om de meddelats enligt spar­
bankslagen. En sparbank med sådant reglemente skall anses ha oktroj

enligt samma lag.

37   § I fråga om medel, som finns på en gift kvinnas konto hos en sparbank, skall 26 § lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker i paragra­fens ursprungliga lydelse fortfarande gälla, om äldre giftermålsbalken är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.

38   § Om styrelsen inte har utsett verkställande direktör före den 1 juli 1987, skall det ske snarast möjligt efter första ordinarie sparbanksstämman efter denna tidpunkt, om inte bankinspektionen har medgett att sparban­ken inte utser verkställande direktör.

Föreningsbanker

39 § Endast föreningsbank och riksorganisation för föreningsbanker får i
sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin verksamhet använda orden
jordbrukskassa eller jordbrukskreditkassa eller beteckningen cenlralkassa
för jordbrukskredit.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i första stycket döms till böter.

40 § De stadfästelser av stadgar för jordbrukskassor och cenlralkassor
för jordbrukskredit som gäller vid föreningsbankslagens (1987:000) ikraft­
trädande skall gälla som om de meddelats för lokala respektive centrala
föreningsbanker enligt den lagen. Av regeringen godkända cenlralkassor
skall anses ha oktroj enligt samma lag.


178


 


6 Förslag till                                                                NU 1986/87:36

Lag (1987:000) om förenklad aktiehantering               Bilaga 6

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1   § Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag (värdepapperscenlralen) skall fullgöra uppgifter för aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsak­tiebolag enligt vad som föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385), bankak­tiebolagslagen (1987:000) och försäkringsrörelselagen (1982:713).

2   § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig pä värdepapperscenlra­len, om något annat inte följer av 3, 4 eller 10 §.

3   § Bolagsordningen för värdepapperscentralen skall stadfästas av rege­ringen och får inte ändras utan regeringens godkännande.

4   §    Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.

5   § Bestämmelserna i 6-9 §§ äger tillämpning pä akfiebolag, bankaktie­bolag och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

Förvaltarregistrering

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
pröva frågor om

1.    auktorisation av banker eller fondkommissionärer som förvaltare av aktier,

2.    fillstånd enligt 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen aktiebolags­lagen (1975:1385) och 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen försäk­ringsrörelselagen (1982:713).

I beslutet om auktorisation eller tillstånd kan det meddelas särskilda villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Följs inte villkoren och är avvikelserna betydande kan auktorisalionen eller tillstån­det återkallas.

7 § Förvaltare som avses i 6 § första stycket 1 skall lämna uppgifter till
värdepapperscentralen om de aktieägare som har mer än femhundra aktier
i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn.

Uppgifter enligt första stycket ställs samman för varje aktiebolag. Sammanställningen skall hållas tillgänglig för alla hos såväl bolaget som värdepapperscentralen och får inte vara äldre än sex månader.

8 § Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket aktiebolags­
lagen (1975:1385), 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000) och 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713) kan förvaltaren, när det är fråga om aktier i samma akfiebolag,
efter tillstånd av aktieägarna förvara de olika aktieägarnas brev tillsam­
mans eller låta deras aktier ingå i ett brev som är gemensamt för flera
aktieägare. Varje aktieägare har del i det som pä sådant sätt förvaras i

förhällande till vad han har lämnat in till förvar.                                                   179


 


9 §    Om en aktieägare lämnat tillstånd enligt 8 §, kan förvaltaren medge     NU 1986/87:36 att akliebrev inte utfärdas. Har akliebrev på grund härav inte utfärdats.     Bilaga 6 skall i fråga om ägarens eller någon annans rätt sä anses som om aktiebrev utfärdats för förvaltaren och omhändertagits av denne.

Tillsyn

10 § Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller förbud i samband med tillsynen.

Bankinspektionens beslut enligl denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär.

Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas litan hinder av anförda besvär, om inte regeringen förordnar något annat.

Ytterligare bestämmelser om tillsynsverksamheten meddelas av rege­ringen.

ii § För att täcka kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksam­het skall värdepapperscentralen årligen betala ett bidrag. Närmare före­skrifter öm bidragets storlek och om dess fastställande och ériäggande meddelas av regeringen.

Straff

12 §   Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1.    den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sådana villkor som meddelats med stöd av 6 § andra stycket,

2.    styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman hos värdepapperscentralen, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om centralen eller dess verksamhet, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbal­ken.

13 §   Till böter döms den som bryter mot 7 §.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Genom lagen upphävs lagen (1970:596) om förenklad,aktiehantering.

2.    Förekommer i lag eller annan författning hänvisning fill bestämmelser som ersätts genom bestämmelserna i denna lag, tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

3.    Beslut om tillstånd som fattats enligt äldre bestämmelser skall anses meddelat riied stöd av 6 § i denna lag.

180


 


14 Förslag till                                                              NU 1986/87:36

Lagom ändring i lagen (1967:531) om tryggande av       ' pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 20 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. skall ha följande lydelse.

20 § Likvidation ombesörjes av pensionsstiftelsens styrelse, som därvid framlägger förslag till fördelning av stiftelsens medel. Förslaget skall hällas tillgängligt på arbetsplatsen och omedelbart tillställas förening som' avses i 17 § första stycket.

Den som har fordran på pension eller annan rätt fill ersättning ur,stiftel­sen äger hos tillsynsmyndigheten anmäla klander mot förslaget fill fördel­ning inom en månad frän den dag dä förslaget blev tillgängligt på arbets­platsen. För skada, som tillfogas fordringsägare, ansvarar styrelsens leda­möter efter de grunder som anges i 15 kap. 1 och 4 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).

23 §' Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och avtalas därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas pä efter­trädaren, skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av pensionsfordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästel­sen.

Har i författning meddelats särskilda bestämmelser om fillvaratagande av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och kallas i ärende om fusion enligt 14 kajj. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 12 kap. 6 § lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar, om fillsyns-myndigheten medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning enligt 6 kap. 5 § andra, meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6 kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3 aktiebolagslagen.

Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästel­sen ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter över­flyttningen är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen. .

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.,

Vad som i 23 § andra stycket sägs om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar tillämpas först efter utgången av är 1987.

Senaste lydelse 1982:1085.                                                                               181


 


24 Förslag till                                                 NU 1986/87:36

Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs alt 2, 3, 8, 9, 15 och 23 §§ lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska för­eningar skall ha följande lydelse.

2 §    Lagen gäller icke

1.    bank-eller försäkringsaktiebolag,

2.    ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor, understödsföreningar, and­ra försäkringsföreningar, hypoteksföreningar eller den förening av trafik­försäkringsanstalter som försäkringsinspektionen har godkänt att ha hand om gemensamma angelägenheter för anstalterna.

3.    föreningsbank.

3 §' Med företag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening,
vara lagen är tillämplig.

Med koncern förstås i denna lag svenska juridiska personer som enligt bestämmelserna i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 1 kap. 4 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterfö­retag i förhållande till varandra.

8   § Om ej annat följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelsele­damot och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning på arbets-tagarledamot och suppleant för sådan ledamot.

9   §    Bestämmelserna i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385), 2 kap. 2 § 6 och 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar, 44 § första stycket 9 bostadsrättslagen (1971:479) samt 4 § 6 och 12 § 2 lagen (1975:417) om sambruksföreningar gäller ej arbelagariedamol , eller suppleant för sådan ledamot.

15 § Suppleant för arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, även om ledamoten är närvarande.

Vad som sägs i 8 kap. 9 § första stycket andra meningen aktiebolags­lagen (1975:1385) eller 6 kap. 9 § första stycket andra meningen lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar om styrelseledamot äger motsvaran­de tillämpning pä suppleant för arbetstagarledamot.

23 § I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebo­lagslagen (1975:1385) eller 6 kap. 15 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

De nya bestämmelserna i 3, 8, 9, 15 och 23 §§ tillämpas först efter utgången av år 1987. Intill dess gäller i stället bestämmelserna i deras äldre lydelse.

Senaste lydelse 1980:1111.                                                              182


 


27    Förslag till                                                           NU 1986/87:36

Bilaga 9 Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs i fråga om fondkommissionslagen (1979:748) dels att i 1 § orden "centralkassa för jordbrukskredit" skall bytas ut mot "central föreningsbank", dels att 8 a, 16-18, 21, 37, 38 och 43 §§ skall ha följande lydelse.

8 a §' Aktier i ett fondkommissionsbolag får genom teckning eller över­låtelse förvärvas endast av

1.    svenska medborgare,

2.    svenska bolag och föreningar som inte är kontrollsubjekl enligl lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.,

3.    andra svenska samfälligheter,

4.    fondbolag till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).

Har aktieförvärv skett pä annat sätt än genom teckning eller överlåtelse skall vad nu föreskrivits inte i något fall medföra hinder för aktieägaren att förvärva ytterligare aktier om det sker med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya aktier som är förenad med de redan förvärvade aktierna enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolags­ordning som gällde vid förvärvet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen kan medge undantag från första stycket.

Förvärv av aktier, som skett i strid med innehållet i första stycket, är ogiltigt.

16 §2 Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra miljo­
ner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsom­
sättningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående
kalenderåren, dock högst femtio miljoner kronor. I fråga om bolag som ej
har varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsom­
sättningen i stället avse den tid bolaget har varit verksamt.

Fondkommissionsbolag får, för att underlätta fondkommissionsrörel­sen, förvärva egna aktier och aktier i moderbolag utan hinder av bestäm­melsen i 7 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Detta gäller dock endast om aktierna är av det slag som sägs i 21 § första stycket. Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna aktier och aktier i annat bolag i den koncern som bolaget tillhör får inte vid något tillfälle överstiga ett belopp som svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt första stycket.

Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas innehav av sådan aktie eller andel som avses i 15 § andra och tredje styckena.

Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att fond­kommissionsbolag får inneha värdepapper som avses i första .stycket i större omfattning än som anges där.

17 § För att skydda fordran får fondkommissionsbolag utan hinder av
vad i 15 och 16 §§ sägs dels på offentlig auktion eller fondbörs eller sådan
marknad som avses i 2 § andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller

' Senaste lydelse 1983:677.

 Senaste lydelse 1984:438.                                                                                183


 


utgör säkerhet för fordringen, dels som betalning överta egendom som     NU 1986/87:36 utgör säkerhet för fordringen eller annan egendom, om det finns anledning     Bilaga 9 att anta att bolaget annars skulle lida avsevärd förlust.

Egendom som fondkommissionsbolag har förvärvat enligt första stycket skall avyttras sä snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för bolaget. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från förvärvet, krävs bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.

Förvärv enligt första stycket skall anmälas till bankinspektionen enligt de närmare föreskrifter som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av bankinspektionen.

18 § Fondkommissionsbolag skall till uppdragsgivarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp som är betryggande i förhållande' fill bolagets tillgångar och till garantiförbindelser som bolaget har ingått (placeringar). Det egna kapitalet anses betryggande, om det uppgår till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt tjugo procent av värdet av aktier, emissions­bevis och andelar i aktiefonder med undantag av sådana aktier som inne­has som ett led i organisationen av bolagets verksamhet samt sex procent av värdet av övriga placeringar med de undantag som anges i andra stycket. Placeringar, för vilka reserver som avses i tredje stycket har avsatts, skall såvitt avser aktier tagas upp till sitt marknadsvärde och såvitt avser utlåning, garantiförbindelser, utländska valutor och obligationer till sitt bruttovärde. Övriga placeringar skall tagas upp till sitt nettovärde.

Eget kapital krävs ej för inneliggande kassa, checkar och postremissväx­lar eller för obligationer och andra fordringar för vilka svarar staten, kommun, bankinstitut, kreditaktiebolag eller försäkringsbolag. Eget kapi­tal krävs ej heller för fordran hos annat fondkommissionsbolag på likvid för utförd värdepappersaffär.

Som eget kapital skall vid tillämpning av första stycket anses vad som enligt 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:000) gäller som eget kapital. I fråga om fondkommissionsbolags reserver för aktier får vidare med eget kapital likställas fyrtio procent av skillnaden mellan aktiernas marknads­värde och deras nettovärde. Från det egna kapitalet skall avräknas net­tovärdet av sädana aktier eller andelar i ekonomisk förening som fondkom­missionsbolaget har förvärvat med stöd av tillstånd enligt 15 § andra styc­ket.

Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen för viss tid medge att fondkommissionsbolags eget kapital får uppgå till ett lägre belopp än som anges i första stycket.

21 § För kredit som fondkommissionsbolag lämnar skall finnas betryg­gande säkerhet i fondpapper som har inregistrerats vid fondbörs eller som har utbjudits till försäljning under sådana förhållanden att det är sannolikt att de inom ett år från kreditens beviljande kommer att inregistreras vid fondbörs eller aktier, som omfattas av sådant avtal som avses i 4 § första stycket 3 lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

Lämnas akfier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del bland dessa aktier även aktier i fondkommissionsbolaget eller dess moder­bolag, får bolaget utan hinder av bestämmelsen i 7 kap. 1 § aktiebolags­lagen (1975:1385) som pant motta även dessa aktier. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar närmare före­skrifter om vilka begränsningar som i delta fall skall gälla.

Om säkerhet som har ställts vid kreditens beviljande nedgår i värde

' Senaste lydelse 1985:572.                                                              184


 


under kredittiden, får även annan egendom eller borgen godtagas som     NU 1986/87:36
tilläggssäkerhet.
                                                            Bilaga 9

37    § Tillstånd för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får med­delas endast om bankinstitutet inte är; olämpligt att driva sådan rörelse och om det kan antas att rörelsen inte blir till skada för det allmänna. Ett bankinstitut får driva fondkommissionsrörelse och samfidigt äga ett fond­kommissionsbolag.

38    §    I fråga om bankinstituts fondkommissionsrörelse gäller 23 § andra stycket, 24 §, 29 § 2 och 3, 30 § tredje stycket samt bankrörelselagen (1987:000)    och,    alltefter   bankinstitutets    art,    bankaktiebolagslagen (1987:000),     sparbankslagen     (1987:000)     eller     föreningsbankslagen    . (1987:000).

43 §'' För att täcka kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet skall fondkommissionsbolag ärligen betala bidrag enligt de närmare före­skrifter som meddelas av regeringen. Bidraget får ej överstiga en och en halv procent av det sammanlagda beloppet av intäkterna i rörelsen under nästföregående räkenskapsår. För tillsyn över fondkommissionsrörelse ' som bedrivs av bankinstitut betalas bidrag enligt bestämmelser i bankrörel­selagen (1987:000).

1.    Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2.    Harett fondkommissionsbolag före den Ijuli 1987 förvärvat egendom under sådana förhållanden som anges i 17 § krävs inte bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav under år 1987, även om en tid av tre år eller mera har förflutit från förvärvet.

' Senaste lydelse 1985:572.                                                              185


 


28    Förslag till                                                           NU 1986/87:36

Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag           '

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 6 a och Härigenom föreskrivs att 6 a, 7
7 §§ lagen (1980:2) om finansbolag och
II §§ lagen (1980:2) om finans­
skall ha följande lydelse.
             bolag skall ha följande lydelse.

6a§' Aktier i ett finansbolag får genom teckning eller överlåtelse förvärvas endast av

1.  svenska medborgare,

2.  svenska bolag och föreningar som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.,

3.  andra svenska samfälligheter,

4.  fondbolag ti'l aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).

Har aktieförvärv skett pä annat sätt än genom teckning eller överlåtelse skall vad nu föreskrivits inte i något fall medföra hinder för aktieägaren att förvärva ytterligare akfier om det sker med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya aktier som är förenad med de redan förvärvade aktierna enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolags­ordning som gällde vid förvärvet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen kan medge undantag från första stycket.

Förvärv av aktier som skett i strid med innehållet i första stycket är ogiltigt.

7§-

Finansbolag får högst låna upp medel med dels ett belopp som svarar mot bolagets kassa och mot vad som innestår hos riksbanken, riksgälds­kontoret, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank, kredilaklie­bolag och postgirot eller utlånats till annat finansbolag, dels ett belopp som svarar mot tolv och en halv gånger det egna kapitalet. Om särskilda skäl föreligger kan bankinspektionen medge högre upplåning, dock högst till tjugo gånger det egna kapitalet.

Som upplåning anses inte vad som motsvarar av finansbolaget utfärdade skuldförbindelser, som för långivaren medför rätt till betalning först efter bolagels övriga borgenärer eller som har garanterats av staten, bankaktie­bolag, sparbank eller central föreningsbank. Till upplåningen skall läggas beloppet av de garantiförpliktelser bolaget iklätt sig.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas

1.  garantifond, som bildats genom tillskott av aktieägare i finansbolaget eller förbindelser utfärdade av bankaktiebolag, sparbank, central för­eningsbank eller annan som bankinspektionen godkänt, intill ett belopp motsvarande fem gånger bolagets aktiekapital,

2.  fyrtio procent av ett belopp, som svarar mot sådana bolagets reserver som avses i 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:000), intill ett belopp mot­svarande bolagets eget kapital samt

Senaste lydelse 1983:676.
Senaste lydelse 1980: 1112.                                                                            186


 


Regeringens förslag                      Utskottets förslag

3. kapital, som tillförts bolaget mot av bolaget utfärdade skuldförbindel­ser som medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, intill ett belopp motsvarande bolagets eget kapital.

Om det mellan finansbolag råder sådant nära samband som anges i 4 §, kan bankinspektionen i det särskilda fallet föreskriva att upplåningsrält skall beräknas gemensamt för bolagen.

11 § Bankinspektionen skall övervaka att finansbolag följer denna lag och annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag samt bolagsordningen och de beslut som med stöd av lag eller bolagsordningen har meddelats av bolagsstäm­man eller styrelsen.


NU 1986/87:36 Bilaga 10


 


Det åligger bankinspektionen att även i övrigt med uppmärksamhet följa finansbolags finansierings­verksamhet i den mån det behövs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på bohagets säker­het eller annars är av betydelse för en sund utveckling av finansi­eringsverksamheten.

Bankinspekfionen är ej skyldig att vaka över att sådana bestäm­melser iakttages som gäller rättig­heter och skyldigheter för aktieäga­re i finansbolag i förhållande fill bo­laget eller till annan aktieägare eller sädana bestämmelser som angår bolagets inre angelägenheter.


Bankinspektionen skall även i öv­rigt med uppmärksamhet följa fi­nansbolagens verksamhet för att hålla sig underrättad om förhållan­den som kan inverka pä ett bolags säkerhet eller i övrigt är av betydel­se för en sund utveckling av verk­samheten.

Bankinspektionen är ej skyldig att vaka över att sådana bestäm­melser iakttas som gäller rättighe­ter och skyldigheter för aktieägare i finansbolag i förhållande till bolaget eller fill annan aktieägare eller så­dana bestämmelser som angår bola­gets inre angelägenheter.


 


Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.


187


 


Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: 000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.    .

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1987:000) om vissa riktade emissioner i akliemarknadsbolag, m. m. skall ha följande lydelse.


NU 1986/87:36 Bilaga 11


 


Av riksdagen beslutad lydelse*


Utskottets förslag


2§"


Med koncern förstås juridiska personer som enligt 1 kap. 2 § ak­fiebolagslagen (1975: 1385) eller så­vitt gäller bankaktiebolag vid en motsvarande tillämpning av nämn­da lagrum eUer 1 kap. 9 § försäk­ringsrörelselagen (1982: 713) är mo­derföretag och dotterföretag i för­hållande till varandra.


Med koncern förstås juridiska personer som enligt 1 kap. 2 § ak­tiebolagslagen (1975: 1385), I kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982: 713) eller 1 kap. 3 § bankaktiebo­lagslagen (1987:000) är moderföre­tag och dolterföi-etag i förhållande fill varandra.


5 § För att ett beslut om emission i ell dotterbolag, som inte är akfiemark-nadsbolag, skall bli giltigt fordras dessutom alt emissionen godkänns ge­nom beslut pä bolagsstämma i det akliemarknadsbolag som är moderbolag i koncernen.


I fråga om sådan bolagsstämma i moderbolag som avses i första stycket gäller föreskrifterna i 4 kap. 4§ aktiebolagslagen (1975:1385) och 4 kap. 7 § försäkringsrörelse­lagen (1982:713) om tillhandahål­lande av förslag till beslut och upp­lysning om skälen till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt samt om innehållet i kallelsen till bolagsstämman. De angivna före­skrifterna i 4 kap. 4 § aktiebolags­lagen tiUämpas även när moderbo­laget är ett bankaktiebolag.


I fräga om sådan bolagsstämma i moderbolag som avses i första stycket gäller föreskrifterna i 4 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4 kap. 7 § försäkringsrörelselagen (1982:713) och 4 kap. 5 § bankak­tiebolagslagen (1987:000) om till­handahållande av förslag till beslut och upplysning om skälen till avvi­kelsen från aktieägarnas företrädes­rätt samt om innehållet i kallelsen fill bolagsstämman.


 


* LU 1986/87:27, rskr. 1986/87:272.


188


 


Innehåll                                                         nu 1986/87:36

Sammanfattning................................................ ;.............. ..... 1

Ärendet............................................................................. ..... 2

Propositionerna.................. ;............. ;................................ ... 3

Proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning................ ..... 3

Proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar  ..........       5

Proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m.m..........       5

Proposition 1986/87:90 om ny konkurslag........................       5

Proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen)  ............       6

Proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens bestämmel­
ser om kapitaltäckning  ..    ...............................................
      6

Proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m. m...       7

Motionerna........................................................................       8

Utskottet............................................... :..........................     11

Allmänt ..............................................................................     11

Bakgrund   ........................................................................     11

Proposition 1986/87:12  ...................................................     12

Övriga propositioner.................................................. :----     13

Motioner............................................................................     14

Vissa allmänna ställningstaganden ..................................     14

Allmänna synpunkter pä lagarnas utformning...................     15

Förslaget fill bankrörelselag, m. m...............................           16

Inledning  .................................................    .................... ... 16

Etablering över gränserna  ...............................................     17

Bankernas verksamhet......................................................     18

Kapitalläckning...................................................................     22

Kreditgivning......................................................................     26

Revision   .......................... ;......................... ;................... ... 27

Övrigt   .............................................................................. ... 28

Andra för bankerna gemensamma frågor....................... ...... 29

Behovsprövning vid etablering av banker.......................... ... 29

Styrelseledamöters medborgarskap ...... ........................ ... 30

Bankaktiebolagslagen....................................................... ... 31

Inledning......................................................... ............... ... 31

Finansiella koncerner ........................................................ ... 31

Utländskt ägande i bankaktiebolag................................... ... 32

Statligt inflytande i bankaktiebolagens styrelser............... ... 33

Gåvor frän bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål.......     34

Övrigt.................................................................................     36

Sparbankslagen  ...............................................................     37

Ändamålsbestämmelsen....................................................     37

Sparbankernas försöijning med riskkapital........................     39

Övrigt   .......... :..;..............................................................     40

Föreningsbankslagen........................................................ ... 40

Fondkommissionslagen...................................................... ... 41

Övriga lagförslag   ............................................................ ... 42

Övriga frågor.....................................................................     43

Hemställan.........................................................................     44

189


 


Reservationer ................................................................... 49     NU 1986/87:36

1.   Filialer i Sverige till utländska banker (m, fp) ...............     49

2.    Sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet (m, fp)     49

3.    Huvudprincip för lagregleringen av bankernas verksamhet (m, fp)  50

4.    Förvärv av fordran (m, fp)  ............................................     50

5.    Medverkan i aktieemission (m, fp).................................     51

6.    Kapitaltäckningskrav i allmänhet (fp).............................     51

7.    Kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag (fp)                    53

8.    Försäkringsskydd för insättarnas medel (c)................... ... 53

9.    Krediters löptid (fp)  ...................................................... ... 53

10. Revision av lokal föreningsbank (c).............................. ... 54

11. Behovsprövning i oktrojförfarandet (m, fp)..................     55

12.   Styrelseledamöters medborgarskap (m, fp) ................. ... 55

13.   Finansiella koncerner (m) ............................................. ... 55

14.   Utländskt ägande i bankaktiebolag (m, fp)   ................ ... 56

15.   Offentliga styrelseledamöter (m, fp)  ........................... ... 57

16.   Styrelseordförande i bankaktiebolag (m, fp, c) ............ ... 57

17.   Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål (m, fp) ....    58

18.   Sparbanks verksamhetsområde (m, fp)........................ ... 58

19.   Fondkommissionslagen (m, fp, c)  ................................ ... 59

Särskilt yttrande   ............................... ;............................ ... 60

Allmänt ställningstagande (fp)........................................... ... 60

Bilagor

1.   Förslag till bankrörelselag............................................ ... 61

2.    Förslag till bankaktiebolagslag...................................... ... 87

3.    Förslag till sparbankslag ............................................... . 130

4.    Förslag till föreningsbankslag........................................ . 149

5.    Förslag till lag om införande av ny banklagstiftning....... . 174

6.    Förslag till lag om förenklad aktiehantering................... . 179

7.    Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m              181

8.    Förslag till lagom ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresen­lation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar ..                                                  182

9.    Förslag till lagom ändring i fondkommissionslagen (1979:748)   ..183

 

10.   Förslag till lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag           186

11.   Förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m.m                188

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987                                                                                                                     19Q