Näringsutskottets betänkande
1986/87:36

om ny banklagstiftning (prop. 1986/87:12,
prop. 1986/87:142, prop. 1986/87:148 m.fl.)

Sammanfattning

Betänkandet behandlar, som framgår av den följande redogörelsen för
ärendet, lagförslag i sju olika propositioner. I proposition 1986/87:12,
framlagd i oktober 1986, har föreslagits att de nu gällande banklagarna
skall ersättas av fyra nya lagar, nämligen dels en för bankinstituten gemensam
bankrörelselag, dels en bankaktiebolagslag, en sparbankslag och en
föreningsbankslag. I första hand är det fråga om en lagteknisk anpassning
till andra lagar, bl. a. aktiebolagslagen (1975:1385). Dessutom förekommer
ett antal sakliga ändringar. Många frågor får dock anstå i avvaktan på att
kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06) har slutfört sin översyn av kreditmarknadens
struktur. Följdändringar i ett stort antal andra lagar föreslås
också i propositionen.

Två senare propositioner, framlagda i april 1987, innehåller förslag till
ändringar i eller tillägg till regeringens ursprungliga förslag. Enligt den ena
ges en som provisorisk avsedd möjlighet, närmast föranledd av vissa
sparbankers situation, till dispens från normalt gällande kapitaltäckningskrav.
I den andra föreslås bl. a., likaledes som ett provisorium, nya regler
om finansiella koncerner. Av de övriga propositionerna behandlar näringsutskottet
bara begränsade delar, som avser lagändringar vilka huvudsakligen
är konsekvenser av annan lagstiftning.

Näringsutskottet förordar ett antal delvis sakliga men mestadels formella
ändringar i lagtexterna. I övrigt ställer sig utskottet bakom regeringens
slutliga förslag. Detta sker dock inte enhälligt. I anslutning till motionsyrkanden
har avgetts reservationer av bl. a. följande innebörd. Kravet på att
bankaktiebolagens val av styrelseordförande skall underställas regeringen
bör avskaffas (m, fp, c). Kravet på kapitaltäckning för bankernas placeringar
bör minskas väsentligt (fp). De föreslagna reglerna om finansiella
koncerner bör inte komma till stånd (m). Lokala föreningsbanker med en
utlåning av högst 100 milj. kr. bör slippa kravet på auktoriserad eller
godkänd revisor (c).

Från de borgerliga partiernas sida har vidare begärts att riksdagen skall
rikta en rad önskemål till regeringen om förslag till ytterligare ändringar i
banklagstiftningen. Ett antal reservationer av detta slag har bl. a. följande
innebörd. En omfattande avreglering bör genomföras på bankväsendets
område (m, fp). Regeringens rätt att utse vissa styrelseledamöter i bankaktiebolagen
bör upphävas (m, fp). Kvalificerad majoritet på bolagsstämman 1

NU

1986/87:36

1 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

bör krävas för beslut om bidrag till allmännyttiga ändamål (m). Utländskt NU 1986/87:36
ägande i svenska banker bör tillåtas (m, fp). Utländska banker bör få
etablera filialer i Sverige (m, fp). Sparbanker bör få etablera filialer utomlands
(m). Bankerna bör när de medverkar i aktieemissioner få inneha
aktier längre tid (fp). Fondkommissionärerna bör få ha större handelslager
av aktier (m).

Alla reservationer finns angivna i innehållsförteckningen (s. 189 f.).

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels, med vissa undantag (se s. 4), proposition 1986/87:12 (finansdepartementet)
om ny banklagstiftning och - i ett fall med visst undantag — fem
motioner som har väckts med anledning av denna proposition,
dels - såvitt gäller två lagförslag avseende följdändringar till den nya lag
som föreslås — proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar (justitiedepartementet),

dels - såvitt gäller ett lagförslag avseende följdändringar till den nya lag
som föreslås — proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m.m. (finansdepartementet),

dels - såvitt gäller fyra lagförslag avseende följdändringar till den nya
lag som föreslås - proposition 1986/87:90 om ny konkurslag (justitiedepartementet),

dels proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen) bilaga 1 (finansplanen)
moment 6, som avser förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(finansdepartementet),

dels proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens bestämmelser
om kapitaltäckning (finansdepartementet) och två motioner som har
väckts med anledning av denna proposition,
dels proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m. (finansdepartementet)
och en motion som har väckts med anledning av denna
proposition,

dels - helt eller delvis - fyra motioner från allmänna motionstiden år

1986 med yrkanden rörande
sammansättningen av bankaktiebolagens styrelser,
sparbankernas kapitalförsörjning,

kontroll av yrkesmässig låneverksamhet,

dels — helt eller delvis — fem motioner från allmänna motionstiden år

1987 med yrkanden rörande bl. a.
avreglering av de finansiella marknaderna,
ökat skydd för aktieägare i bankaktiebolag,
sparbankernas kapitalförsörjning.

Upplysningar har inför utskottet lämnats av direktör Jan Rydh, Svenska
sparbanksföreningen, rörande sparbankernas kapitalförsörjning och av
bankdirektör Sven Erik Ragnar, Götabanken, och direktör Gabriel Urwitz, 2

Proventus AB, i anslutning till behandlingen av proposition 1986/87:148 NU 1986/87:36
om finansiella koncerner.

En motion om möjlighet till arvodering av huvudmän i sparbank har
remissbehandlats (se s. 40).

Skrivelser har inkommit från Första Sparbanken om etablering av sparbanksfilialer
utomlands, från Svenska sparbanksföreningen om sparbanks
rätt att förvärva aktier i bankaktiebolag samt från Lantbrukarnas riksförbund
och Sveriges föreningsbankers förbund (gemensamt) om förlagsinsatser
inom kooperationen.

Propositionerna

Proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning
Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johansson
- såvitt här är i fråga att riksdagen

dels antar förslag till

1. bankrörelselag,

2. bankaktiebolagslag,

3. sparbankslag,

4. föreningsbankslag,

5. lag om införande av ny banklagstiftning,

6. lag om förenklad aktiehantering,

7. lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

8. lag om ändring i lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhetskassa,

10. lag om ändring i föräldrabalken,

11. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäkringsföretag
att driva försäkringsrörelse i Sverige,

12. lag om ändring i lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars konkurs,

13. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

14. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

16. lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

17. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

18. lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

19. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

20. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

22. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),

23. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

24. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar,

25. lag om ändring i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de NU 1986/87:36
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag,

26. lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),

27. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),

28. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag,

29. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

30. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,

31. lag om ändring i bulvanlagen (1985:277),

dels antar förslag till (32) lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud.

Lagförslagen 1-31 har, med undantag av vissa delar, granskats av lagrådet.
I sitt slutliga skick finns dessa lagförslag i band 1 av propositionen på
s. 3-159. Förslaget till lag om ändring i lagen om näringsförbud finns i
band 1 på s. 160 f. Med ändringar vilka antingen föranleds av propositioner
som redovisas i det följande eller av andra skäl föreslås av utskottet
återges lagförslagen 1-6, 14, 24, 27 och 28 — med bibehållande av
propositionens numrering — såsom bilagor 1 — 10 till detta betänkande.

Här ej uppräknade lagförslag i propositionen behandlas i andra sammanhang,
nr 9 av skatteutskottet (SkU 1986/87:5), nr 15 av näringsutskottet
(NU 1986/87:37) och nr 21 av finansutskottet (FiU 1986/87:28). Ett i
propositionen redovisat förslag till förordning om ändring i valutaförordningen
har riksdagen (rskr. 1986/87:92) lämnat utan erinran på förslag av
näringsutskottet i betänkandet NU 1986/87:16 om ändring i lagen
(1955:183) om bankrörelse.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till fyra nya banklagar, nämligen bankrörelselagen,
bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen.
Dessa lagar skall ersätta nu gällande banklagar, dvs. lagen
(1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen. Lagförslaget innebär i huvudsak en
lagteknisk anpassning av banklagarna till aktiebolagslagen (1975:1385) och
bokföringslagen (1976:125). Den nya föreningsbankslagen har dessutom
anpassats till det förslag till ny lag om ekonomiska föreningar som ingår i
en av regeringen i oktober 1986 avlämnad proposition (1986/87:7).

Den nya banklagstiftningen har disponerats så, att bankrörelselagen
innehåller sådana bestämmelser om bankverksamheten som är gemensamma
för de tre bankkategorier som finns på marknaden, nämligen bankaktiebolag,
sparbanker och föreningsbanker. De övriga tre banklagarna tar upp
regler huvudsakligen av associationsrättslig karaktär för var och en av
dessa bankkategorier.

Bland nyheterna märks viktiga sakliga ändringar av redovisningsreglerna.
Vidare införs bestämmelser om koncernförhållanden och bestämmelser
som möjliggör nya former av fusioner. Bankaktiebolagen ges rätt att ge 4

ut konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till NU 1986/87:36
nyteckning. Bankaktiebolagen får också möjlighet att inrätta filialer i utlandet.
Föreningsbanksrörelsen får ökad frihet att välja den organisationsform
som är lämpligast, bl. a. genom att dess riksorganisation inte längre
regleras i lagen. Vissa ändringar föreslås också i bankernas rörelseregler.

Proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar

Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar förslag till

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns i propositionen på s. 40 f.
resp. s. 56 f.

Förslagens innebörd

De föreslagna lagändringarna är, såsom framgår av specialmotiveringen
(s. 280 resp. s. 287), väsentligen av formell natur.

Proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m. m.

Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar (4) förslag till
ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000). Lagförslaget har granskats av
lagrådet. Det finns i propositionen på s. 12-15.

Förslagets innebörd

De föreslagna lagändringarna innebär, såsom framgår av specialmotiveringen
(s. 38 f.), en anpassning till samtidiga ändringar i aktiebolagslagen
(1975:1385).

Proposition 1986/87:90 om ny konkurslag

Förslag

Regeringen föreslår såvitt här är i fråga att riksdagen antar förslag till

17. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:000),

18. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:000),

19. lag om ändring i sparbankslagen (1987:000),

20. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:000).

Lagförslagen finns i propositionen på s. 73—76.

5

Förslagens innebörd

NU 1986/87:36

De föreslagna lagändringarna är, såsom framgår av specialmotiveringen
(s. 431), av formell natur och föranledda av nya bestämmelser i den föreslagna
konkurslagen, vilken avses skola träda i kraft den I januari 1988.

Proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen)

Förslag

Regeringen föreslår — efter föredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johansson
- såvitt här är i fråga att riksdagen (6) antar förslag till lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:000).

Lagförslaget finns i bilaga 1.5 till propositionen (sist i bilaga 1, Finansplanen).

Förslagets innebörd

Lagförslaget innebär att postverket för sin postgirorörelse får hålla konton
för allmänheten utan att därmed få status som bank. Det sammanhänger,
såsom framgår av motiveringen (bil. 1 s. 75), med en ändring av formerna
för samverkan mellan postverket och PKbanken. Riksdagen har den 11
mars 1987 godkänt riktlinjer och lämnat bemyndiganden i detta avseende
(FiU 1986/87:10, rskr. 1986/87:122).

Proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens
bestämmelser om kapitaltäckning

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av finansminister Kjell-Olof Feldt
— att riksdagen antar förslag till lag om ändring i bankrörelselagen
(1987:000).

Lagförslaget finns i propositionen på s. 2.

Förslagets innebörd

För närvarande liksom enligt det i proposition 1986/87:12 framlagda förslaget
till bankrörelselag gäller att en bank i sin kapitalbas får räkna in bl. a.
förlagslån till ett belopp som motsvarar det egna kapitalet eller de egna
fonderna. Den lagändring som föreslås i proposition 1986/87:142 innebär
att en bank efter tillstånd av bankinspektionen får bredda kapitalbasen
genom att i denna räkna in förlagslån etc. upp till en och en halv gånger det
egna kapitalet eller de egna fonderna. Tillstånd får ges endast om det finns
synnerliga skäl.

6

Proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m. m. NU 1986/87:36

Förslag

Regeringen föreslår - efter föredragning av Finansminister Kjell-Olof Feldt
(lagrådsremissen) och statsrådet Bengt K. Å. Johansson (anmälan av lagrådets
yttrande) - att riksdagen antar

1. förslag till lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987.00),

2. förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om införande av ny
banklagstiftning,

3. förslag till lag om ändring i bankrörelseiagen (1987:000),

4. förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748).

Lagförslagen har granskats av lagrådet. De finns i propositionen på s. 2—8.

Huvudsakligt innehåll

Banklagstiftningen får anses vara uppbyggd så att en bank förutsätts vara
ett juridiskt och ekonomiskt självständigt företag. Genom skilda banklagsregler
tillgodoses olika säkerhets- och sundhetskrav i bankverksamheten.

Det finns emellertid inte några regler som förbjuder koncernbildningar med
bankaktiebolag som dotterföretag.

De regler som föreslås i propositionen avses reglera förhållandena i en
koncern i vilken en bank ingår utan att vara moderbolag. Utgångspunkten
skall därvid vara att denna form av koncern inte ges gynnsammare förutsättningar
för sin verksamhet än vad som gäller beträffande en traditionell
bankkoncern. Ett syfte med de föreslagna reglerna är vidare att förhindra
att banklagstiftningens skyddsregler i nya typer av bankkoncerner blir
mindre verkningsfulla eller t. o. m. kringgås.

I bankaktiebolagslagen föreslås därför en regel som säger att ett bankaktiebolag
får ingå som dotterföretag i en koncern endast om ett annat
bankbolag är moderbolag. Från denna huvudregel skall regeringen få medge
undantag om det finns särskilda skäl. Om regeringen har medgivit ett
sådant undantag skall bestämmelserna i bankrörelselagen om banks rörelse
och om tillsyn av bank liksom också bankaktiebolagslagens bestämmelser
om ledningen av en bank gälla för moderbolaget i tillämpliga delar och
för övriga företag i koncernen som om de vore dotterföretag till en bank.

Vidare föreslås en kapitaltäckningsregel som säger att moderbolagets innehav
av aktier eller andelar i dotterföretag inte får överstiga moderbolagets
eget kapital. I bankaktiebolagslagen finns intaget ett förbud för vissa
rättssubjekt att förvärva aktier i ett bankbolag. Det föreslås nu att det
förbudet också skall gälla förvärv av aktier i en banks moderbolag.

De föreslagna reglerna anges vara av provisorisk karaktär. De föreslås
träda i kraft den 1 juli 1987. Reglerna skall gälla också för koncerner som
har bildats innan lagen träder i kraft. För sådana koncernbildningar får
moderföretaget möjlighet att senast den 31 augusti 1987 ansöka hos regeringen
om undantag från huvudregeln.

För att en bättre balans i förutsättningarna för konkurrens mellan bankkoncerner
av olika slag skall uppnås läggs också i propositionen fram ett 7

förslag om ändring i fondkommissionslagen. Den föreslagna bestämmelsen NU 1986/87:36
är av mer permanent karaktär än de som innefattas i de tidigare nämnda
förslagen. Det gäller en ändring i lagen som gör det möjligt för en bank att
äga ett fondkommissionsbolag. Banken får på så sätt möjlighet att driva
fondkommissionsrörelse såväl inom banken som i ett eget fondkommissionsbolag.
De regler i fondkommissionslagen som säger att ett fondkommissionsbolag
får ha ett handelslager som uppgår till högst 50 milj. kr.
föreslås därvid gälla för banken och det bankägda fondkommissionsbolaget
gemensamt. Även denna ändring föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

Slutligen uttalas att den nuvarande principen att en bank inte får förlägga
s. k. egentliga bankverksamheter till ett dotterbolag inte längre bör upprätthållas.
Detta kräver, anförs det, inte någon särskild lagregel, eftersom
principen inte är lagfäst.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986187:12 är
följande:

1986/87:N119 av Knut Wachtmeister m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar om ändring i banklagstiftningen som möjliggör utländskt
aktieägande i svenska bankaktiebolag i enlighet med vad som anförs i
motionen.

1986/87:N120 av Birgitta Hambraeus (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar ge banker möjlighet att avtala om del i vinst vid kreditgivning i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:N121 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1986/87:12,

2. hos regeringen begär ett nytt förslag i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1986/87:N122 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till ändring i 2 kap. 3 § tredje stycket
bankaktiebolagslagen, 2 kap. 3 § tredje stycket sparbankslagen samt 2 kap.
2 § tredje stycket föreningsbankslagen, med avseende på behovsprövning
vid etablering av banker, i enlighet med vad som i motionen anförs,

2. hos regeringen begär förslag till förändring av 1 kap. 1 § andra stycket
sparbankslagen angående sparbanks verksamhetsområde, i enlighet med
vad som i motionen anförs,

3. hos regeringen begär förslag till förändringar i bankaktiebolagslagen
så att utländskt ägande av aktier i svenska bankaktiebolag möjliggörs, i
enlighet med vad som i motionen anförs,

4. hos regeringen begär förslag till ändring av 1 kap. 4 § andra stycket
bankrörelselagen så att sparbanker får möjlighet att etablera filialer i utlandet,
i enlighet med vad som i motionen anförs,

5. hos regeringen begär förslag till ändring av bankrörelselagen så att

utländska banker får möjlighet att inrätta filialer i Sverige, i enlighet med NU 1986/87:36
vad som i motionen anförs,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående lagreglering av bankernas verksamhet,

7. beslutar att val av ordförande i styrelse för bankaktiebolag inte skall
underställas regeringen för godkännande och att därmed 7 kap. 11 § andra
och tredje styckena i förslaget till bankaktiebolagslag utgår,

8. beslutar att regeringen inte skall äga rätt att utse offentliga ledamöter
i bankaktiebolags styrelser och att därmed 7 kap. 1 § andra stycket i
förslaget till bankaktiebolagslag utgår.

1986/87:N123 av Karl-Anders Petersson (c) och Stig Josefson (c), vari
hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till kreditmarknadskommittén
med uppdrag dels att belysa formerna för den framtida kreditverksamheten
med avseende på näringslivets kapitalförsöijning och
dess utveckling i eftersatta regioner i enlighet med vad som anförs i
motionen, dels att utreda och lägga fram förslag om nya kapitaltäckningsregler
för föreningsbankerna i enlighet med vad som anförs i motionen,
dels att införa ett försäkringssystem som komplement till nuvarande kapitaltäckningsregler
i syfte att skydda insättarnas medel i enlighet med vad
som anförs i motionen,

2. beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen kravet på
auktoriserad eller godkänd revisor endast skall avse lokal föreningsbank
med en utlåning överstigande 100 milj. kr.,

3. avslår proposition 1986/87:12 om ny banklag i den del som avser
stadgande i 7 kap. 11 § andra—femte styckena om former för val av
styrelseordförande i affärsbankerna i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motion 1986/87:N121 behandlas, såvitt gäller yrkande 1 i vad detta avser
lagförslagen 9, 15 och 21, i samma betänkanden som dessa (se. s. 6), i
förekommande fall efter att i resp. del ha överlämnats till annat utskott.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986187:142 är
följande:

1986/87:N172 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
beslutar om ändring i bankrörelselagens bestämmelser om kapitaltäckning
enligt vad som anförs i motionen.

1986/87:N173 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående regeringens förfarande att framlägga förslag till ändring i av
riksdagen ännu ej behandlade lagförslag,

2. beslutar att 2 kap. 9 § bankrörelselagen får följande lydelse: ”Utan
hinder av andra och tredje styckena får en bank likställa eget kapital och
egna fonder med det nominella värdet av sådana förlagsbevis, andra skuldförbindelser
och förlagsinsatser, som där avses, intill ett belopp som motsvarar
en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna.”

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1986187:148 är NU 1986/87:36
följande:

1986/87:N175 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens förslag om ändring av 1 kap. 4 och 5 §§ i den i
proposition 1986/87:12 föreslagna bankaktiebolagslagen,

2. avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om
införande av ny banklagstiftning,

3. beslutar att 16 § första stycket första meningen fondkommissionslagen
skall lyda: ”Fondkommissionsaktiebolag , dock högst etthundra
miljoner kronor.”

De motioner från allmänna motionstiden år 1986 som behandlas här är
följande:

1985/86:N216 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att riksdagen 2.

beslutar att 77 § lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha den lydelse
den hade den 31 december 1984,

3. hos regeringen begär förslag om förändringar i lagen (1955:183) om
bankrörelse så att systemet med offentliga styrelserepresentanter avskaffas.

1985/86:N236 av Roland Sundgren m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring i sparbankslagen att externt
riskkapital kan tillföras garantifond.

1985/86:N250 av Ingemar Konradsson (s) och Bo Forslund (s), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om sparbanks försörjning
med eget kapital snarast utreds i särskild ordning.

1985/86: N273 av Bengt Silfverstrand (s) och Hans Pettersson i Helsingborg
(s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs om skärpt kontroll av yrkesmässig
låneverksamhet.

De motioner från allmänna motionstiden år 1987 som behandlas här är
följande:

1986/87:Fi809 av Lars Tobisson m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen avslår förslaget [i proposition 1986/87:100] till lag om ändring i
bankrörelselagen.

1986/87:N358 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen, vid dess
fortsatta behandling av banklagstiftningen, beslutar om ändringar i framlagt
förslag till lagstiftning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1986/87:N379 av Mats O Karlsson m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att sparbankernas kapitalförsörjning
löses på ett sådant sätt att sparbankskonstruktionen kan bibehållas.

1986/87:N406 av Erik Hovhammar m.fl. (m, s, fp, c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

10

om behovet av ändring i 4§ sparbankskungörelsen så att huvudman i NU 1986/87:36
sparbank kan arvoderas för sitt uppdrag.

1986/87:N434 av Erik Hovhammar m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (2)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående formerna för reglering av de finansiella marknaderna.

Utskottet

Allmänt

Bakgrund

Bankverksamhet i egentlig mening, innefattande inlåning från allmänheten
på räkning, bedrivs i Sverige av tre olika slags institut, bankaktiebolagen —
vanligen omtalade som affärsbankerna -, sparbankerna och föreningsbankerna.
Finansbolag, kreditaktiebolag och andra institut vilkas upplåning
sker på kapitalmarknaden är definitionsmässigt inte banker. Detsamma
gäller sparkassor, vilkas inlåning sker endast från medlemmar av en viss
organisation.

Den grundläggande skillnaden mellan de tre kategorierna av banker är
av associationsrättslig natur. Bankaktiebolagens verksamhet regleras i
lagen (1955:183) om bankrörelse, som i stor utsträckning knyter an till den
tidigare gällande lagen (1944:705) om aktiebolag. Också lagen (1955:416)
om sparbanker har i mycket haft denna till förebild. Sparbankerna representerar
en särartad typ av företag utan ägare; huvudmännen, som ytterst
svarar för verksamheten, har delvis sina mandat från kommuner och
landsting. Föreningsbankerna är en gren av jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse.
För dem gäller lagen (1956:216) omjordbrukskasserörelsen,
enligt vilken de olika enheterna i sin firma skall ha såväl ordet föreningsbank
som ordet jordbrukskassa resp. — på regional nivå - uttrycket
centralkassa för jordbrukskredit. Den lagen bygger till väsentlig del på
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar, vilken den 1 juli 1987 avlöses
av en ny lag med samma rubrik.

De tre typerna av banker skilde sig ursprungligen ganska mycket från
varandra i fråga om såväl verksamhetsinriktning som rörelseregler. En
samling ändringar år 1968 i de tre konstitutiva lagarna innebar övergång till
en samordnad banklagstiftning. Med vissa mindre väsentliga undantag har
de nämnda kategorierna av banker sedan dess haft lagliga möjligheter att
bedriva en likartad verksamhet, vilket framför allt har inneburit att sparbankerna
och föreningsbankerna alltmer har kunnat komma in på affärsbankernas
hävdvunna verksamhetsområde. Denna utveckling har underlättats
ytterligare genom att sparbanksrörelsen och föreningsbanksrörelsen
har byggt upp var sin affärsbank — Sparbankernas Bank resp. Föreningsbankernas
Bank — till tjänst för medlemsbankerna.

II

Proposition 1986/87:12

NU 1986/87:36

Tillkomsten av den nu gällande aktiebolagslagen (1975:1385) var huvudskälet
till det utredningsarbete vars resultat ligger till grund för proposition
1986/87:12 om ny banklagstiftning. Det utfördes av banklagsutredningen,
som tillsattes år 1976 och avgav sitt slutbetänkande år 1984 (SOU
1984:26-26). Förutom till den nya aktiebolagslagen skulle banklagstiftningen
anpassas till den nya bokföringslagen (1976:125). Också vissa ändringar
i rörelse- och tillsynsreglerna skulle övervägas.

Förutsättningarna för lagstiftningsarbetet ändrades år 1983 genom att en
ny utredning, kreditmarknadskommittén (Fi 1983:06; ordförande: f.d.
landshövding Nils Hörjel), tillsattes med uppgift att göra en översyn av
kreditmarknadens struktur. Kreditmarknadskommittén prövar en rad viktiga
frågor beträffande rörelsereglerna för skilda slag av finansinstitut,
såväl bankerna som andra, och beträffande tillsynen över kreditmarknaden.
Arbetsområdet är dock i huvudsak begränsat till sådana institut som
finansierar sin verksamhet genom upplåning hos allmänheten på öppna
marknaden.

Den nämnda uppläggningen av utredningsinsatserna har medfört att den
föreslagna nya banklagstiftningen innehåller rätt få nyheter i sak. Dessa är
i huvudsak följande. Redovisnings- och revisionsreglerna ändras ganska
väsentligt. Nya bestämmelserom fusion mellan banker införs. Nya finansieringsformer
— utgivning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning — blir tillgängliga för bankaktiebolagen.
Dessa får också möjlighet att skaffa kaptal genom riktade emissioner.
Andra nyheter i rörelsereglerna gäller bankernas etableringar utomlands.
Sålunda får bankaktiebolagen öppna filialer i andra länder, och det
införs krav på konsoliderad kapitaltäckning för banker som äger större
andeiar i utländska bankföretag. Reviderade regler om kreditjäv samt ökad
organisatorisk frihet för föreningsbanksrörelsen är ytterligare nya inslag i
lagstiftningen.

Av det sagda följer att de föreslagna nya lagarnas främsta betydelse
ligger på det tekniska och redaktionella planet. Den nuvarande banklagstiftningen
omfattar, som nämnts, tre separata men i många hänseenden
sinsemellan överensstämmande lagar, en för varje kategori av bankinstitut.
En nyhet är att vissa gemensamma bestämmelser nu placeras i en för
hela bankväsendet gällande bankrörelselag, under det att bestämmelser
specifika för de olika bankkategorierna ungefär som hittills meddelas i en
bankaktiebolagslag, en sparbankslag och en föreningsbankslag. Förslaget
till föreningsbankslag ansluter sig till det förslag till ny lag om ekonomiska
föreningar som - samtidigt med banklagspropositionen - har framlagts i
proposition 1986/87:7 och som nyligen praktiskt taget oförändrat har antagits
av riksdagen (LU 1986/87:20, rskr. 1986/87:172). Vid beredningen av
utredningens förslag har bankrörelselagen utvidgats genom att somliga
bestämmelser har överförts dit från de tre speciallagarna. Lagrådet och
föredragande statsrådet i en kommentar till lagrådets yttrande har diskuterat
om man inte hade bort gå betydligt längre i detta hänseende; till den
frågan återkommer utskottet i det följande. Lagrådet har också förutsatt
att det skulle ske ”en ytterligare teknisk kontroll i samband med proposi -

tionsarbetet i syfte att så långt som möjligt garantera enhetlighet och NU 1986/87:36
konsekvens i lagtexterna”.

Förutom de fyra nämnda lagarna, för vilka ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
samlas i en särskild lag om införande av ny banklagstiftning,
föreslås i propositionen en rad andra lagar. Den nuvarande lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering ersätts sålunda av en ny lag med
samma rubrik. Följdändringar som föranleds av den nya lagstiftningen
genomförs genom ytterligare 26 lagar. Det rör sig därvid huvudsakligen om
nödvändiga ändringar av hänvisningar till banklagstiftningen. Även några
ändringar eller tillägg av materiell innebörd förekommer dock.

Regeringen hade föreslagit att den nya banklagstiftningen skulle träda i
kraft den 1 juli 1987. Beredningen av lagstiftningsärendet visade sig emellertid
kräva mer tid än som därvid hade förutsatts. Den har fortsatt under
våren 1987, sedan - såsom redovisas i nästa avsnitt - ytterligare förslag
från regeringen om ändringar i banklagstiftningen har tillkommit.

En föreslagen ny bestämmelse i lagen om bankrörelse, avseende möjlighet
för bankaktiebolag att under vissa förutsättningar inrätta filialer i
utlandet, fick riksdagen i sak ta ställning till redan i december 1987.

Näringsutskottet föreslog nämligen (NU 1986/87:16) att en sådan bestämmelse
provisoriskt skulle, med giltighet fr. o. m. den 1 januari 1987, infogas
i lagen (1955:183) om bankrörelse. Riksdagen beslöt om denna lagändring
(SFS 1986:1396).

Övriga propositioner

I januari 1987 framlade regeringen i budgetpropositionen (prop. 100 bil. 1)
förslag till ändring i den ännu inte antagna bankrörelselagen. Det rörde sig
härvid om ett tillägg, föranlett av ändrade relationer mellan postverket och
PKbanken. Mera betydelsefulla ändringar i regeringens ursprungliga lagförslag
har föreslagits i två propositioner som avlämnades i början av april.

Den ena, 1986/87:142, avser bankrörelselagens bestämmelser om kapitaltäckning.
Den andra, 1986/87:148, berör framför allt bankaktiebolagslagen,
som föreslås bli kompletterad med nya bestämmelser om finansiella
koncerner.

Samtidigt med propositionen om ny banklagstiftning överlämnade regeringen
till riksdagen proposition 1986/87:7, innehållande förslag till ny lag
om ekonomiska föreningar. Denna proposition hänvisades till lagutskottet.

Det nu nämnda lagförslaget utgör i väsentliga hänseenden förebild för det
förslag till föreningsbankslag som näringsutskottet har haft att bereda. Om
den i propositionerna förutsatta tidsplanen hade följts skulle föreningsbankslagen
ha trätt i kraft innan förslaget till ny lag om ekonomiska
föreningar hunnit prövas av lagutskottet och riksdagen. Riksdagens beslut
kommer nu i motsatt ordningsföljd, och de båda lagarna kan träda i kraft
samtidigt. Ett par lagförslag i proposition 1986/87:7, avseende följdändringar
föranledda av den nya lagen om ekonomiska föreningar, har av
lagutskottet överlämnats till näringsutskottet för att de skulle kunna samordnas
med motsvarande lagförslag i banklagspropositionen. Detsamma 13

gäller de förslag till följdändringar i den nya banklagstiftningen som i mars NU 1986/87:36

1987 har framlagts i proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m. m.
och proposition 1986/87:90 om ny konkurslag.

Motioner

Med anledning av proposition 1986/87:12 har väckts fem motioner, alla
från de borgerliga partiernas sida. Enligt en motion (fp) borde riksdagen
avslå propositionen och begära ett nytt förslag från regeringen i motionens
anda. De övriga (m; c) går ut på vissa detaljändringar i lagförslagen eller på
framställningar till regeringen att den skulle återkomma med förslag till
mer eller mindre vittgående ändringar eller kompletteringar på olika punkter.
Tre nya motioner har föranletts av propositionerna 1986/87:142 och
1986/87:148. Några av de aktuella sakfrågorna berörs i fyra helt eller delvis
kvarvarande motioner från allmänna motionstiden år 1986. Under allmänna
motionstiden i år har tillkommit ytterligare fyra motioner som delvis
innebär upprepningar av tidigare föreliggande yrkanden, delvis påkallar
ändringar på punkter som förut har framstått som okontroversiella.

Vissa allmänna ställningstaganden

På detta inledande stadium i betänkandet tar utskottet upp ett par motionsyrkanden
av övergripande slag.

Det gäller först det redan omnämnda yrkandet i motion 1986/87: N121
(fp) att riksdagen skall avslå propositionen. Motionen innehåller kritik mot
en rad olika bestämmelser i den föreslagna nya banklagstiftningen; motionärerna
vill att riksdagen hos regeringen skall begära ett nytt förslag som
uppfyller ett antal angivna önskemål. Dessa, som avser både rörelsereglernas
allmänna karaktär och olika detaljbestämmelser, överensstämmer i
mycket med de önskemål som från moderata samlingspartiets sida — utan
motsvarande avslagsyrkande - framförs bl. a. i motion 1986/87:N122. Vid
utskottsbehandlingen har upphovsmännen till motion 1986/87: N121 (fp)
inte vidhållit sitt avslagsyrkande.

Som framgår av det följande ställer sig utskottet positivt till regeringens
förslag utom i vad avser vissa detaljfrågor. Utskottet avstyrker yrkandet i
motion 1986/87: N121 (fp) om avslag på proposition 1986/87: N121 i dess
helhet.

I motion 1986/87: N173 (m), som har föranletts av den i april i år framlagda
propositionen om delvis ändrade kapitaltäckningsregler, finns ett yrkande
av generell natur som utskottet också behandlar i detta inledande
avsnitt. Motionären konstaterar att ändringen avser ett lagförslag som,
med undantag av en mindre del, ännu inte har behandlats av riksdagen.

Det är, säger han, oacceptabelt att lagstiftning på detta sätt behandlas som
en fortlöpande verksamhet där ändringar föreslås redan innan det ursprungliga
lagförslaget har antagits av riksdagen. Det nu avsedda yrkandet
i motionen är att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall instämma
i denna kritik. 14

Redan av praktiska skäl är det givetvis önskvärt att ett lagförslag i en NU 1986/87:36
proposition är så slutgiltigt att regeringen inte behöver lämna ändringseller
tilläggsförslag medan det bereds inom riksdagen. Undantag kän dock
bli nödvändiga. Ny eller ändrad lagstiftning på ett område föranleder ofta
att det i andra lagar måste göras följdändringar som inte kan anstå. Propositionerna
1986/87:142 och 1986/87:148 - av vilka den förstnämnda har
gett anledning till motion 1986/87: N173 (m) — syftar till sakliga ändringar i
regeringens ursprungliga lagförslag. I dessa fall rör det sig om initiativ som
regeringen har ansett böra tas sedan dess tidsplan för den nya banklagstiftningens
genomförande inte kunnat följas av riksdagen och omständigheter
under tiden inträtt som enligt regeringens mening kräver omedelbart beaktande.
I det fall som motion 1986/87:N173 (m) närmast gäller har motionären
själv anslutit sig till uppfattningen att de tidigare föreslagna bestämmelserna
bör ändras. Det anförda leder utskottet till slutsatsen att riksdagen
inte bör göra något sådant allmänt uttalande om lagstiftningsarbetet som
påyrkas i motion 1986/87: N173 (m).

I det följande granskar utskottet i en rad olika avsnitt dels förslagen till
bankrörelselag, bankaktiebolagslag, sparbankslag och föreningsbankslag,
dels vissa andra lagförslag. Dessförinnan ägnas ett avsnitt åt vissa allmänna
kommentarer rörande banklagstiftningens formella utformning.

Utskottet koncentrerar sin framställning på de punkter i regeringens
förslag som har föranlett motionsyrkanden eller där utskottet på eget
initiativ vill föreslå ändringar eller klargörande uttalanden. Om inte annat
sägs ställer sig utskottet bakom regeringens slutliga förslag i vad avser
såväl lagbestämmelser som motivering. Den nya lagstiftningen föreslås
träda i kraft den 1 juli 1987.

Allmänna synpunkter på lagarnas utformning

1 anslutning till lagrådets yttrande i ärendet diskuteras i propositionen
vissa grundläggande lagtekniska problem som är förknippade med den
aktuella associationsrättsliga lagstiftningen. Regleringen för varje kategori
av banker kan ske antingen genom en självständig lag, vilken oundvikligen
blir relativt omfattande, eller genom en mera kortfattad lag innehållande
erforderliga specialbestämmelser och i övrigt hänvisningar till aktiebolagslagen
resp. lagen om ekonomiska föreningar. Lagrådet hade föredragit den
senare lösningen. Utskottet anser liksom regeringen att lagrådet därvid har
underskattat de praktiska fördelarna med en fullt utbyggd lag för dem som
skall tillämpa den. I första hand gäller detta de många personer som är
verksamma i bankerna.

Lagrådets påpekanden om nackdelar med den lagstiftningsteknik som
har använts ter sig emellertid inte obefogade. Till följd av att identiska eller
likartade bestämmelser upprepas i flera lagar blir den sammanlagda mängden
lagtext stor, och ändringar som behöver genomföras — inte sällan som
en konsekvens av annan lagstiftning — måste företas i flera lagar samtidigt.

En viss begränsning i förhållande till banklagsutredningens förslag, vilket

ligger till grund för propositionen, har åstadkommits genom att vissa j5

bestämmelser, även sådana som är specifika för en viss kategori av ban- NU 1986/87:36
ker, har förts till den för alla banker gemensamma bankrörelselagen. Det
skulle, menar utskottet, sannolikt med den teknik som har valts vara
möjligt att föra över ytterligare delar av det väsentligen gemensamma
stoffet till bankrörelselagen. Utskottet utgår från att denna möjlighet prövas
i det fortsatta reformarbetet på banklagstiftningens område.

Lagrådet har i en inledningsvis citerad passus understrukit kravet på
enhetlighet och konsekvens i lagtexterna och förutsatt att propositionsarbetet
skulle innefatta en ytterligare teknisk kontroll. Det angivna kravet
kan ställas dels på varje lag för sig, dels på de olika lagarna i förhållande till
varandra och i förhållande till aktiebolagslagen (1975:1385) och den nya
lagen om ekonomiska föreningar, som de delvis nära ansluter sig till. Den
tekniska kontrollen kunde ha varit mera ingående.

Utskottet föreslår på åtskilliga punkter smärre redaktionella ändringar i
lagtexterna. Endast i några fall redovisas de genom parallell uppställning
av regeringens och utskottets förslag; i övrigt har de utan särskild markering
inarbetats i utskottets version av lagtexterna, vilken presenteras i
form av bilagor till utskottets hemställan. De följande avsnitten om de
olika viktigare lagförslag som ärendet omfattar innehåller uppgifter om en
del av de ändringar som utskottet har vidtagit. Till dessa hör också några
ändringar i sak, vilka utskottet särskilt motiverar. I lagförslagen har, utan
att det särskilt anges i bilagorna, de ändringsförslag inarbetats som regeringen
har framlagt i senare propositioner.

Förslaget till bankrörelselag, m. m.

Inledning

Vad som främst skiljer den föreslagna nya banklagstiftningen från den nu
gällande är, som har framgått, att den innefattar en särskild lag med vissa
bestämmelser som är gemensamma för de tre kategorierna av banker. Här
finns de grundläggande rörelsereglerna, som bl. a. anger vilken verksamhet
en bank får bedriva, hur stort kapital den skall förfoga över till insättarnas
skydd och vilka huvudsakliga villkor som gäller för dess kreditgivning. I
den sistnämnda delen innebär lagförslaget att bestämmelserna om kreditjäv
revideras och att bestämmelsen om krediternas löptid förenklas. Banketablering
över gränserna är en alltmer betydelsefull fråga som regleras i
den nya lagen. Ämnen som har brutits ut ur sitt vanliga associationsrättsliga
sammanhang och tagits upp i denna är revision och redovisning. Reglerna
om tillsyn och registrering intar en naturlig plats i bankrörelselagen.

De ursprungliga föreslagna kapitaltäckningsreglerna har genom proposition
1986/87:142 kompletterats i ett viktigt avseende. På den punkten finns
motionsyrkanden som syftar till omedelbara ändringar i lagtexten. Övriga
kvarstående motionsyrkanden inom bankrörelselagens ämnesområde går
ut på framställningar till regeringen om att den skall föreslå lagändringar
enligt motionärernas intentioner. De frågor som aktualiseras på det sättet
är i allmänhet sådana som kreditmarknadskommittén har anledning att
syssla med. Utskottet kommenterar motionsyrkandena i anslutning till de 16

avsnitt i lagen som de kan hänföras till. För korthetens skull talas fortsätt- NU 1986/87:36
ningsvis om ”bankrörelselagen” etc. i betydelsen ”förslaget till bankrörelselag”
etc.

Etablcring över gränserna

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1985 infördes möjlighet
för utländska bankföretag att med regeringens tillstånd etablera sig i Sverige
på väsentligen samma villkor som gäller för svenska banker, dvs.
genom att bilda bankaktiebolag. De grundläggande bestämmelserna härom
återfinns i 1 kap. 4 § bankrörelselagen. Filialer med inlånings- eller utlåningsrörelse
får utländska bankföretag inte öppna i Sverige men väl s. k.
representationskontor.

I två motioner, 1986/97:N122 (m) och 1986/87:N121 (fp), föreslås att det
även skall öppnas möjlighet för utländska hanker att inrätta fdialer i
Sverige. I båda fallen anförs som motiv att Sverige bör tillämpa principen
om reciprocitet inom den internationella tjänstehandeln. Motionärerna
uttalar sig för att valutaregleringen skall avskaffas. Om så sker kommer,
menar de, en stor del av invändningarna mot etablering av utländska
filialbanker att falla.

Kreditmarknadskommitténs direktiv, signerade av finansminister KjellOlof
Feldt, innehåller ett bestämt uttalande mot att utländska banker
skulle få upprätta filialer i Sverige. En sådan ordning skulle, anförs det,
skapa alltför svårbemästrade kredit- och valutapolitiska kontrollproblem.

Det kan nämnas att banklagskommittén enligt tilläggsdirektiv år 1981,
utfärdade av ekonomi- och budgetminister Rolf Wirtén, skulle överväga en
sådan möjlighet. I den delen upphävdes tilläggsdirektiven — efter regeringsskifte
- år 1983. I proposition 1984/85:191 om utländska banketableringar
i Sverige uttalades att det inte hade framkommit något som gav
anledning att ändra den avvisande inställningen till filial som etableringsform.

En rad utländska banker har efter den nyssnämnda lagändringen bildat
dotterbanker i Sverige. Vårt land har alltså på ett påtagligt sätt öppnat sig
för ingående banketableringar. Det är enligt utskottets mening motiverat
att utländska bankers möjligheter till etablering i Sverige även fortsättningsvis
begränsas till de två formerna bankaktiebolag och representationskontor.
Utskottet avstyrker följaktligen de båda motionsyrkanden enligt
vilka även filialer till utländska banker skall tillåtas på den svenska kreditmarknaden.

Svenska bankaktiebolag har efter en tidigare (s. 13) nämnd lagändring
sedan 1987 års början möjlighet att få öppna filialer utomlands. Lagändringen
byggde på vad som hade föreslagits i propositionen om ny banklagstiftning.
Frågan om filialetablering utomlands av sparbanker och föreningsbanker
bör enligt vad föredragande statsrådet uttalar i propositionen
prövas av kreditmarknadskommittén i samband med att den överväger om
sådana banker skall få förvärva aktier i utländska bankföretag. Om en
sparbank vill expandera i utlandet och detta kan ske utan fara för banken

2 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

finns, anförs det i motion 1986/87:N122 (m), ingen anledning att sparban- NU 1986/87:36
ken skall behandlas på annat sätt än ett bankaktiebolag. Motionären vill att
regeringen skall anmodas att föreslå en sådan ändring i 1 kap. 4 § andra
stycket bankrörelselagen att den principen blir tillgodosedd.

Utskottet finner, med hänsyn till föredragande statsrådets uttalande om
kreditmarknadskommitténs överväganden, inte skäl att föreslå någon sådan
framställning från riksdagen. Motion 1986/87: N122 (m) avstyrks alltså.

Bankernas verksamhet

Vilka slags verksamhet en bank får bedriva anges i de inledande paragraferna
i 2 kap. bankrörelselagen. Det rör sig om in- och utlåning av pengar
och verksamhet som har samband därmed, inkl. fondkommissionsrörelse.

I lagen räknas upp olika typer av fordringar, t. ex. växlar, checkar, obligationer
och förlagsbevis, som en bank får handla med. Sammanfattningsvis
är det sådana fordringsbevis som är avsedda för den allmänna marknaden.

Så långt svarar bestämmelserna mot dem som nu gäller. Kreditgivningen
har emellertid, framhålls det i propositionen, under de senaste två decennierna
i allt större omfattning kunnat ske i former som delvis är nya, delvis
innebär en vidareutveckling av den traditionella kreditgivningen. Mot denna
bakgrund föreslås att en bank skall få rätt att förvärva en fordran, om
det låneavtal som denna grundas på har sådant innehåll att banken själv vid
förvärvstillfället skulle ha kunnat bevilja krediten. Även vissa fordringar
som inte är avsedda för den allmänna marknaden skall alltså kunna förvärvas
av bankerna. Frågan om bankernas innehav av aktier etc. vid medverkan
i emission och inom ramen för fondkommissionsrörelse är också
aktuell; till den återkommer utskottet i det följande.

Väsentliga bestämmelser i sammanhanget är de som anger i vilka slags
företag banker — efter tillstånd av regeringen eller bankinspektionen — får
äga aktier eller andelar. Det rör sig generellt om svenska företag som kan
anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna. Ett bankaktiebolag
får ha ägarintressen även i ett utländskt företag som uppfyller något av
dessa kriterier och dessutom i annat bankaktiebolag. För sparbankernas
och föreningsbankernas del talas även om svenska företag som tillgodoser
för sparbanker resp. för föreningsbanker gemensamma intressen. De begränsningar
som följer av dessa bestämmelser har i en av de båda senaste
propositionerna om banklagstiftningen, 1986/87:148 om finansiella koncerner
m.m., föreslagits bli något modifierade. Det gäller, som senare (s.

41) skall beröras, engagemang i fondkommissionsbolag. En närbesläktad
fråga är i vilken mån en bank får flytta över verksamhet till ett dotterbolag,
t. ex. ett finansbolag; även till den frågan återkommer utskottet (s. 20 f.).

I de båda motioner från moderata samlingspartiet och folkpartiet som
redan har berörts i olika sammanhang diskuteras också principerna för
lagregleringen av bankernas verksamhet. Den verklighetsuppfattning som
bankrörelselagen ger uttryck för riskerar att snart framstå som omodern,
hävdas det i motion 1986/87: N122 (m). Innovationstakten på de finansiella
marknaderna är snabb. Motionärerna ifrågasätter om det är ändamålsenligt 18

att förbjuda bankerna att i dotterbolagsform bedriva olika typer av verk- NU 1986/87:36
samhet som inte kan innefattas i bankbegreppet. De rekommenderar största
möjliga avreglering. En möjlighet vore, säger de, att man i lagstiftningen
nöjde sig med att definiera vad en bank inte får syssla med. Riksdagen
föreslås anmoda regeringen att dra försorg om att den angivna möjligheten
uppmärksammas vid regeringens behandling av kreditmarknadskommitténs
förslag. Likartade synpunkter möter i motion 1986/87:N121 (fp).

Även här anförs att utvecklingen på penning- och kapitalmarknaden motiverar
en lag som snarare tar sikte på att föreskriva vilka typer av verksamhet
en bank inte får bedriva. Man kan, säger motionärerna, i dagsläget inte
förutsäga vilka instrument som kommer att introduceras i framtiden.

En huvudfråga för kreditmarknadskommittén är enligt dess direktiv
vilken typ av verksamhet banker och andra institut bör bedriva och vilka
skiljelinjer som därvidlag bör upprätthållas mellan instituten. I proposition
1986/87:12 erinrar föredragande statsrådet om kommitténs uppdrag att
kartlägga och utvärdera bankernas engagemang i olika slags företag och att
föreslå de regler eller riktlinjer som kan anses behövliga. Mot den bakgrunden
vore det, anför han, att föregripa kommitténs arbete om man vid
ställningstagandet till banklagsutredningens förslag skulle överväga nya
regler för bankernas verksamhet.

De båda motionsyrkandena rör ett ämne som är centralt i kreditmark -nadskommitténs verksamhet. Utskottet har inte blivit övertygat om att
”största möjliga avreglering” med den mening uttrycket torde ha i motion
1986/87:N122 (m) är en önskvärd utgångspunkt för det fortsatta reformarbetet
på banklagstiftningens område. Det bör i dagens läge med förtroende
kunna överlämnas åt kreditmarknadskommittén att söka lösningar inom
den vida ram som dess direktiv erbjuder. Regeringens kommande behandling
av kommitténs förslag, vid vilken också ett rikt material i form av
remissyttranden kan väntas föreligga, synes det inte heller finnas anledning
att nu ge allmänna anvisningar för. Utskottet avstyrker alltså de båda
senast nämnda motionerna i här aktuella delar.

Den tidigare i detta avsnitt refererade nya regeln om förvärv av fordran
kritiseras i motion 1986/87:N121 (fp). Den innebär, hävdas det, en onödig
begränsning av bankernas verksamhet. Den hindrar dem att förvärva exportfordringar
i ett för allt för vidare placering på den internationella
marknaden liksom att ta hand om köpeskillingsreverser för t. ex. fastigheter.
Motionärerna ansluter sig sålunda till synpunkter som Svenska bankföreningen
har framfört vid remissbehandlingen (se prop. 1986/87:12 band
5 s. 183). Nya instrument introduceras ständigt, betonar motionärerna. Det
förslag till en mera genomgripande förändring av banklagstiftningen som
de efterlyser skulle alltså ge bankerna större handlingsfrihet.

Föredragande statsrådet uttalar i propositionen att han finner de nya
bestämmelserna om fordringsförvärv lämpliga i avvaktan på en mer genomgripande
översyn av rörelsereglerna för olika finansinstitut.

Utskottet gör samma bedömning och menar att riksdagen inte nu bör
uttala sig om olika tänkbara ändringar i fråga om bankernas rätt att förvärva
fordringar. Bankinstituten har, vill utskottet tillägga, goda möjligheter 19

att få sina önskemål prövade i det fortsatta utredningsarbetet. Motion NU 1986/87:36
1986/87: N121 (fp) avstyrks sålunda även i den del som nu har berörts.

I anslutning till de inledande bestämmelserna i 2 kap. bankrörelselagen
diskuteras i propositionen vilka slag av verksamhet bankerna bör få bedriva
i dotterbolag. I avvaktan på resultatet av kreditmarknadskommitténs
överväganden bör, anförs det, utgångspunkten vara att bankerna i dotterbolag
får i princip utöva endast sådan verksamhet som får bedrivas inom
banken. I helägda finansbolag får bankerna dock, framhålls det, ägna sig åt
verksamhet som inte är tillåten inom banken, t. ex. kreditgivning i form av
factoring (fakturaköp) och leasing. Villkoren för sådan verksamhet regleras
i lagen (1980:2) om finansbolag.

I proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m.m. behandlas, förutom
huvudämnet, en annan aspekt på förhållandet mellan en bank och ett
finansbolag som tillhör bankkoncernen. Som princip gäller, anförs det, att
banken inte får till dotterbolag flytta ut sådana verksamhetsgrenar som får
anses utgöra central eller egentlig bankverksamhet. Denna princip bygger,
konstaterar föredraganden, delvis på ett uttalande av näringsutskottet i
dess betänkande år 1979 (NU 1979/80:23 s. 15 f.) om regeringens förslag
till lag om finansbolag. Innebörden var i korthet — såsom uttalandet också
har åberopats av bankinspektionen i en cirkulärskrivelse — att angelägen
produktionsutveckling skulle få fortgå även i de bankägda finansbolagen
men att det inte skulle tillåtas några större avvikelser från principen att ett
bankägt finansbolag inte skall få ägna sig åt annan verksamhet än som är
tillåten för banken själv.

Regeringens syfte med att ta upp detta ämne i propositionen om finansiella
koncerner m. m. är att det skall bli fastslaget att den refererade principen
inte längre skall upprätthållas. Förbudet för en bank att flytta ut vissa
verksamheter till ett av banken ägt finansbolag har, uppges det, medfört en
snedvridning i konkurrensen mellan dessa bolag och övriga finans- och
finansieringsbolag. Någon risk för att bankerna i alltför stor omfattning
kommer att flytta ut sin verksamhet i olika bolag anser regeringen inte
föreligga.

Eftersom den berörda principen ”inte är lagfäst utan grundar sig främst
på det nämnda uttalandet av näringsutskottet” menar föredragande statsrådet
att det inte är nödvändigt att det utformas en lagregel som ger uttryck
för det sätt att se på verksamhetsfördelningen som han har förespråkat.

Han har inte riktat någon formell hemställan i ämnet till regeringen, och
regeringen förelägger inte heller riksdagen något formellt förslag på denna
punkt. Avsikten är dock tydligtvis att riksdagen skall ställa sig bakom den
ändring i praxis som är tillämnad.

Utskottet vill framhålla att dess åberopade uttalande år 1979 uppenbart
är att betrakta som motivuttalande till lagen (1980:2) om finansbolag,
närmare bestämt till de bestämmelser som reglerar bankinspektionens
tillsyn över finansbolagen. En för rättstillämpningen viktig grundsats är att
ändring av gällande rätt från lagstiftarens sida sker genom föreskrifter i lag
eller motivuttalanden i anslutning till att ny eller ändrad lagtext antas (se
JuU 1976/77:15 s. 6; jfr NU 1977/78:71 s. 5 f., NU 1978/79:3 s. 5, NU
1979/80:64 s. 4 f.). Allmänna uttalanden i annat sammanhang, t. ex. i

lagstiftningsärenden som inte gäller det lagrum som uttalandena avser, är NU 1986/87:36
således inte ett godtagbart instrument för en sådan ändring av en i lagstiftningssammanhang
fastslagen princip som det nu gäller.

Någon materiell ändring i de nyss omtalade bestämmelserna i lagen om
finansbolag synes det inte finnas skäl för. Utskottet vill emellertid föreslå
att 11 §, till vilket lagrum det ifrågavarande motivuttalandet är anknutet,
ändras i redaktionellt avseende. Det är nu utformat efter mönster av 147 §
andra stycket lagen (1955:183) om bankrörelse och motsvarande bestämmelser
i lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.
Dessa bestämmelser ersätts enligt regeringens förslag
av en för alla bankinstitut gemensam bestämmelse, 7 kap. 1 § andra stycket,
i den nya bankrörelselagen. Den har fått en något modernare utformning
än de nuvarande bestämmelserna och kan lämpligen utgöra förebild
för en ändrad version av 7 kap. 1 § andra stycket lagen om finansbolag.

Utskottet föreslår att den ändring i denna lag som regeringen föreslår i
proposition 1986/87:12 (lagförslag 28) kombineras med en sådan formell
ändring som nu sagts. 1 detta sammanhang ansluter sig utskottet till föredragande
statsrådets uttalande om en banks rätt att förlägga viss verksamhet
till dotterbolag. Det tidigare motivuttalandet i detta ämne skall alltså
inte längre gälla.

Beträffande rätt för bank att driva fondkommissionsrörelse hänvisas i 2
kap. 1 § bankrörelselagen till bestämmelser i fondkommissionslagen
(1979:748). Ett förslag i proposition 1986/87:148 om ändring i dessa bestämmelser
tas upp senare i detta betänkande (s. 41).

När en bank lämnar medverkan vid emission av aktier på den allmänna
marknaden får den förvärva aktier som ingår i emissionen men skall
avyttra dessa så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet.
Om det föreligger synnerliga skäl kan bankinspektionen dock medge
att aktierna får innehas längre tid. De bestämmelser i de tre nuvarande
banklagarna som har den angivna innebörden ersätts enligt regeringens
förslag av en för bankerna gemensam bestämmelse i 2 kap. 7 § bankrörelselagen.
Därvid får bankinspektionen en vidgad möjlighet att ge tillstånd
till längre innehav. Kravet på synnerliga skäl för ett sådant tillstånd mildras
nämligen; det skall räcka med att det finns särskilda skäl.

Denna ändring föreslås med åberopande av en framställning från Svenska
bankföreningen. Enligt föreningen innebär dispensmöjligheten inte någon
nöjaktig lösning på problemet att den nuvarande tidsfristen ibland
visar sig vara alltför kort. Bankerna borde i stället få tre år på sig innan de
behöver dispens för fortsatt innehav. Regeringen har sålunda bara delvis
gått bankerna till mötes i denna fråga. Föredragande statsrådet uttalar
emellertid att han förutsätter att kreditmarknadskommittén, trots lagändringen,
prövar bestämmelserna om aktieförvärv förutsättningslöst.

Frågan har tagits upp i motion 1986/87:N121 (fp). Dispensreglerna blir
även efter den föreslagna lagändringen otillräckliga, menar motionärerna.

Bankernas risktagande vid introduktioner blir onödigt högt. Tidsfristen
borde utsträckas till tre år.

Utskottet ansluter sig till regeringens ställningstagande, som ju innebär
att frågan om en sådan mera långtgående lagändring som motionärerna

önskar skall övervägas vidare. Motionen bör alltså i denna del inte föranle- NU 1986/87:36
da någon särskild åtgärd.

Kapitaltäckning

I de tre nuvarande banklagarna ingår utförliga kapitaltäckningsregler, som
har till syfte att skapa skydd för insättarnas medel. Affärsbankerna och
föreningsbankerna skall ha eget kapital och sparbankerna egna fonder av
viss storlek. Beräkningen görs med utgångspunkt i bankens placeringar,
dvs. dess tillgångar och garantiförbindelser. Placeringarna har på ett detaljerat
sätt delats in i fyra grupper med olika kreditrisk. För vissa placeringar,
t. ex. fordringar hos staten, kommun eller bank, gäller inte något
kapitalkrav. För de övriga grupperna uppgår kapitalkravet till resp. 1 %,

4% och 8% av summan av bankens placeringar i gruppen. Förutom eget
kapital eller egna fonder enligt närmare definition i lagen får som kapitaltäckning
medräknas bankens s.k. värderegleringskonton — 40% av dess
obeskattade reserver - och det nominella värdet av förlagslån som banken
har tagit upp. I ingetdera fallet får dock större belopp medräknas än som
motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna.

Rätten att som kapitaltäckning få tillgodoräkna värderegleringskonton
infördes år 1979. Detsamma gäller för affärsbankernas och sparbankernas
del beträffande förlagslånen. I stället upphävdes en i procent angiven
lättnad i kapitaltäckningskravet som provisoriskt hade införts två år tidigare.

De nu gällande bestämmelserna på detta område bibehålls enligt proposition
1986/87:12 sakligt sett oförändrade i den nya lagstiftningen. De förs
emellertid in i den för bankerna gemensamma bankrörelselagen. Med
anledning av vissa önskemål från bankernas sida om ändringar i bestämmelserna
gör föredragande statsrådet (band 1 s. 229) ett uttalande av i
huvudsak följande innebörd. De olika riskklasserna och reglerna för beräkning
av kapitalbasen är utformade med beaktande av att en rimlig kapitaltäckning
skall uppnås totalt sett för varje bankkategori. Förändringar i
reglerna måste föregås av en ingående analys av vilka effekter de får, och
de bör vidtas endast om de är mycket angelägna. Kreditmarknadskommitténs
förslag kan komma att aktualisera ändringar. De ändringskrav som
har framförts i denna omgång får då övervägas i ett större sammanhang.

Föredraganden tillägger att bankerna numera vid medverkan i emissioner
gör stora åtaganden som måhända också borde kräva kapitaltäckning.

Kapitaltäckningskraven är så till vida särskilt kännbara för sparbankerna,
som dessa har sämre möjligheter än affärsbankerna och föreningsbankerna
att skaffa externt riskkapital. Det sistnämnda problemet behandlas
av kreditmarknadskommittén; utskottet återkommer (s. 39) på tal om
sparbankslagen till motioner i ämnet. Mot bakgrund av att kapitaltäckningssituationen
för en del sparbanker har blivit allvarlig och att kommitténs
överväganden om en långsiktig lösning av frågan om riskkapital för
sparbankerna inte är avslutade föreslås i proposition 1986/87:142 en provisorisk
möjlighet till lättnad i kapitaltäckningskravet. Denna proposition
har framlagts inemot ett halvt år senare än propositionen om ny banklag- 22

stiftning. Förslaget, som härstammar från kreditmarknadskommittén, in- NU 1986/87:36
nebär att en bank efter medgivande av bankinspektionen skall i kapitalbasen
få räkna in förlagslån upp till en och en halv gånger — mot för
närvarande en gång - det egna kapitalet. Ett sådant medgivande skall
dock bankinspektionen få lämna bara om det finns synnerliga skäl för det.

Med begreppet synnerliga skäl anges i lagstiftningen allmänt att ifrågavarande
bestämmelser skall tillämpas på ett mycket restriktivt sätt; även det
mildare uttrycket särskilda skäl syftar till en restriktiv bedömning.

Formellt sett kommer den föreslagna nya bestämmelsen att gälla även
för bankaktiebolag och föreningsbanker. Det understryks dock i proposition
1986/87:142 att dessa bankkategorier har alternativa sätt att anskaffa
kapital. Allmänt skall gälla att en bank i första hand måste i rimlig grad ha
utnyttjat olika möjligheter att uppfylla huvudregelns krav på kapitaltäckning.
Det kan t. ex. vara motiverat att en större del av rörelseöverskottet
tas fram till beskattning eller att en obeskattad reserv upplöses så att
reservfonden kan ökas. En omstrukturering av placeringarna kan också
vara en väg att reducera kapitalbehovet. Extraordinära åtgärder i förhållande
till andra banker skall dock inte krävas i dessa avseenden. Ytterligare
anvisas möjligheterna att bankinspektionen kan tillåta ett mera begränsat
tillgodoräknande av förlagslån än upp till en och en halv gång det egna
kapitalet eller begränsa ett medgivande i tiden.

Två motioner har väckts med anledning av propositionen om den nu
berörda ändringen i kapitaltäckningsbestämmelserna. De har samma syfte.

Förslaget till temporär lösning av sparbankernas kapitaltäckningsproblem
är omgärdat med onödiga restriktioner, sägs det i motion 1986/87: Tsl 172
(fp). Den nya regeln borde göras generellt tillämplig utan krav på medgivande
från bankinspektionen och följaktligen utan krav på synnerliga skäl.

Argumentationen i motion 1986/87: N173 (m) för denna ståndpunkt är mera
utförlig. Det anförs bl. a. att sparbankerna själva har valt att driva verksamhet
i konkurrens med affärsbankerna utan att tillräckligt beakta kapitaltäckningskraven.
Sparbankerna kan genom vinstdispositioner planera
för en långsiktig uppbyggnad av kapitalbasen. Det dispensförfarande som
det nu skulle öppnas möjlighet till kan, menar motionären, medföra risk för
att bankinspektionen kommer att styra eller i vart fall påverka sparbankernas
kreditgivning, vinstdispositioner och expansion. Det kan också medföra
orättvisa gentemot sparbanker som har fört en mera försiktig politik och
därför inte nu kan påräkna dispens. Motionären hävdar också att det kan
bli svårt för kreditmarknadsutredningen att vid sitt slutliga ställningstagande
förbigå det faktiska förhållande som dispensregelns tillämpning har
skapat. Lagstiftningen måste vara konkurrensneutral, säger han och påyrkar
att det i proposition 1986/87:142 föreslagna tillägget till 2 kap. 9 §
bankrörelselagen skall utformas som ett generellt medgivande för bankerna
att i sin kapitalbas medräkna förlagsbevis etc. i den utsträckning som
enligt propositionen skulle kunna tillåtas efter särskild prövning.

Utskottet vill först notera att en annan lagteknisk lösning än den i motion
1986/87:NI73 (m) angivna bör väljas om man vill tillgodose önskemålet i
de båda motionerna. Den utvidgade rätten att tillgodoräkna förlagsbevis
etc. kan, om den inte förutsätter någon särskild prövning, anges redan i 23

paragrafens andra stycke; något nytt stycke efter mönster av propositionens NU 1986/87:36
lagtext erfordras då icke.

I sak vill utskottet anföra följande. Vad som föreslås i de båda motionerna
innebär att bankerna generellt skulle få möjlighet att, under förutsättning
att fördelningen på riskklasser blir densamma som tidigare, med
oförändrad kapitalbas öka sin utlåning med som mest 25 %. Det är alltså
fråga om en mycket betydande reduktion av det kapitaltäckningskrav som
nu gäller.

Några utredningsresultat som skulle kunna tas till intäkt för en sådan
åtgärd föreligger inte. De mindre ändringar i kapitaltäckningsbestämmelserna
som har påkallats av bl. a. Svenska bankföreningen och Svenska
sparbanksföreningen (se prop. 1986/87:12 band 1 s. 228) torde inte ha
tillnärmelsevis samma räckvidd som motionärernas förslag. Det bör också
påpekas att en sådan minskning av kapitaltäckningskravet som motionärerna
begär skulle påverka konkurrensförhållandena på kreditmarknaden.

Finansbolagen, för vilka gäller kapitaltäckningskrav liknande bankernas,
skulle nämligen inte få någon motsvarande ändring. En sådan prejudicerande
verkan som det varnas för i motion 1986/87:NI73 (m) borde enligt
utskottets bedömning ligga närmare till hands om lagändringen nu blir
generellt giltig. Utskottet finner ett dispenssystem i dagens läge vara den
enda lösningen om man vill bereda en lättnad för de sparbanker som har en
ansträngd kapitalsituation. Ett dispenssystem innefattar väl alltid ett mått
av skönsmässig prövning men behöver ingalunda medföra sådana långtgående
ingrepp i bankernas dispositioner som det talas om i motion 1986/

87: N173 (m). Den rimliga slutsatsen av resonemanget i denna motion
borde vara att proposition 1986/87:142 skall avslås. Sammanfattningsvis
tillbakavisar utskottet alltså den kritik och det motförslag som framförs i
de båda motionerna. I avvaktan på att frågan kan prövas igen på grundval
av kreditmarknadskommitténs slutliga förslag tillstyrker utskottet att kapitaltäckningsreglerna
i bankrörelselagen kompletteras såsom föreslås i proposition
1986/87:142.

Utskottet tar så upp några andra frågor som rör kapitaltäckningsbestämmelserna.

I 2 kap. 9 § bankrörelselagen finns — liksom i de nuvarande banklagarna
- en bestämmelse om att vid beräkning av kapitalbasen skall från det egna
kapitalet och de egna fonderna avräknas det bokförda värdet av vad som
tillskjuts som aktiekapital eller i annan form till in- eller utländskt företag
som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock
inte, sägs det i anslutning härtill, ske i fråga om placeringar i företag där
staten är delägare. Utskottet vill här i klarhetens intresse slå fast att de
avsedda företagen är sådana som ägs direkt av staten. Den refererade
bestämmelsen är utan tvivel välmotiverad när det gäller sådana av staten
och banker tillsammans ägda institut som främst torde vara åsyftade. Den
synes dock vara något kategoriskt formulerad så till vida att den inte anger
någon miniminivå på den statliga ägarandel som skall ha den nämnda
verkan. Utskottet finner det önskvärt att undantagsregelns utformning
övervägs närmare vid den fortsatta översynen av kapitaltäckningsreglerna.

Som tidigare sagts får förlagsinsatser — som förekommer i föreningsban- NU 1986/87:36
kerna - i viss utsträckning likställas med eget kapital vid beräkning av
kapitalbasen. I propositionen nämns (band 1 s. 228) att Sveriges föreningsbankers
förbund under hand har tagit upp frågan om en sådan ändring att
förlagsinsatserna, liksom fallet är med medlemsinsatserna, helt räknas in i
det egna kapitalet när det är fråga om kapitaltäckning. Detta önskemål har
tagits upp i motion 1986/87: N123 (c), där det påyrkas att kreditmarknadskommittén
genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att lägga fram förslag
till nya kapitaltäckningsregler för föreningsbankerna.

Föredragande statsrådet har, såsom tidigare (s. 22) nämnts, framhållit
att kreditmarknadskommitténs förslag kan komma att aktualisera ändringar
i kapitaltäckningsbestämmelserna och uttalat att bankernas önskemål
härvidlag får övervägas senare och i ett större sammanhang. Utskottet
hänvisar till detta uttalande och avstyrker motion 1986/87:NI23 (c) i angiven
del.

En nyhet i regeringens förslag är att det i bankrörelselagen (2 kap. 11 §)
för svenska banker som äger andelar i utländska bankföretag införs krav på
konsoliderad kapitaltäckning. Detta innebär att de kapitaltäckningsregler
som gäller för verksamheten i Sverige i princip skall tillämpas också för de
hel- och delägda företagen i utlandet. Bankgruppen måste alltså tillsammans
ha ett eget kapital som svarar mot en viss del av såväl den svenska
bankens som de utländska bankföretagens placeringar. Av de utländska
bankföretagens eget kapital och egna placeringar skall endast den andel
som motsvarar den svenska bankens ägarandel beaktas. Konsoliderad
kapitaltäckning skall tillämpas endast för de utländska bankföretag i vilka
den svenska bankens ägarandel är minst 20%.

Regeringens förslag på denna punkt innebär en konkurrensnackdel för
svenska banker, hävdas det i motion 1986/87:N121 (fp). Det finns enligt
motionärerna fall då de svenska kapitaltäckningskraven ligger avsevärt
över vad som gäller i utlandet. Motionärerna uppger att konsolideringskravet
långt ifrån alltid tillämpas i andra länder. Förslaget skulle därför,
hävdar de, innebära en konkurrensnackdel för svenska företag. Motionen
går i denna del ut på att regeringen skall komma med ett ändrat förslag, i
enlighet med motionärernas synpunkter.

1 motiveringen för bestämmelsen hänvisar regeringen till internationella
strävanden mot ett konsolideringsförfarande. I detta samarbete har slagits
fast bl. a. att ansvaret för övervakningen av en bankgrupps solvens främst
åvilar myndigheterna i moderbankens hemland. Det framhålls också att
kravet på konsoliderad kapitaltäckning numera är internationellt vedertaget
och införs i banklagstiftningen i allt fler länder. Av de länder som är
ledande i det internationella samarbetet på det finansiella området, den
s. k. 10-gruppen, skulle Sverige i själva verket vara det enda som inte har
infört ett sådant krav. I propositionen pekas också på att en växande del av
bankernas risker numera finns utomlands.

De motiv för kravet på konsoliderad kapitaltäckning som anförs i propositionen
är enligt utskottets mening övertygande. Motion 1986/87:N 121 (fp)
avstyrks därför i den del som nu behandlas.

Kapitaltäckningsreglerna borde, anförs det i motion 1986/87:123 (c), 25

kompletteras med ett försäkringssystem till skydd för insättarnas medel. NU 1986/87:36
Möjligheten att utnyttja räntan som konkurrensmedel innebär, framhåller
motionärerna, att räntan i allt högre grad kommer att sättas av marknaden.

Den höjda ränterisken ökar enligt deras mening sannolikheten för konkurser
speciellt för finansiella företag. De nuvarande kapitaltäckningsreglerna
är, menar motionärerna, otillräckliga om man skall ta hänsyn till mer än
kreditrisken. Försäkringssystem av åsyftat slag finns sedan länge i USA,
sägs det i motionen. Försäkringssystemet skulle medge ökad rörelsefrihet
för bankerna.

Kapitaltäckningskrav för bankerna är traditionellt det medel som statsmakterna
har valt för att åstadkomma erforderligt skydd för insättarnas
medel. Det torde i första hand få ankomma på bankinspektionen att fortlöpande
bedöma om gällande kapitaltäckningskrav är tillräckliga och i annat
fall ta initiativ till att kraven skärps. Möjligheten av att kapitaltäckningsbehovet
delvis skulle tillgodoses genom ett försäkringssystem synes inte ha
prövats i det utredningsarbetet som har redovisats och inte heller ha
aktualiserats vid remissbehandlingen. Utskottet anser inte att riksdagen
har underlag för ett initiativ i detta avseende och avstyrker därför motion
1986/87:N123 (c) på denna punkt.

Som framgår har bestämmelserna om kapitaltäckning föreslagits bli ändrade
på flera punkter. Ytterligare förändringar torde, som också har
nämnts, bli aktuella. Inom regeringskansliet bereds för närvarande en av
kreditmarknadskommittén avlämnad promemoria om de risker som är
förenade med vissa åtaganden från bankernas sida vilka inte framgår av
deras balansräkningar. Promemorian, som endast tar upp kreditrisker,
berör förutom bankerna även finansbolag och fondkommissionsbolag.

Kreditinstituten är utsatta även för andra risker i sin verksamhet, såsom
ränterisker, kursrisker och administrativa risker. Bestämmelserna om kapitaltäckning
kan behöva övervägas med hänsyn också till dessa risker,
bl. a. enligt de riktlinjer som utarbetas internationellt. Utskottet utgår från
att bestämmelserna i ett sådant sammanhang kommer att bli omprövade i
grunden.

Kreditgivning

En grundläggande regel för bankernas kreditgivning är att en bank inte vid
avtal om kredit eller i sin rörelse i övrigt får förbehålla sig andel i vinst på
en affär som banken inte själv får avsluta. Inte heller får banken på annat
sätt beredas andel i vinst på en verksamhet som den inte själv får bedriva.

Undantag är dels — som naturligt är — att bankerna får uppbära utdelning
etc. på aktier som de äger, dels att sparbanker och centrala föreningsbanker
får lämna vinstandelslån till företag som tillgodoser för sparbanker
eller föreningsbanker gemensamma intressen.

Motion 1986/87:N120 (c) förespråkar att huvudregeln skall ändras. Bankerna
borde få möjlighet att i viss utsträckning förhandla om del i vinst vid
kreditgivning. Rätten till andel i vinst kan, hävdar motionären, fungera
bättre än ränta vid finansiering av socialt och ekologiskt ansvarsfulla
verksamheter. 26

Den aktuella bestämmelsen — som för affärsbankernas del infördes NU 1986/87:36

redan år 1911 — är, sägs det i propositionen, nödvändig för att förhindra att
bankrörelselagens förvärvsregler kringgås. Det påpekas dock att bestämmelsen
inte hindrar bankerna att tillämpa s.k. mjuka räntevillkor, t. ex.
med lägre räntesats i början av kredittiden.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring av den hittillsvarande
ordningen så att vinstandelslån tillåts mera allmänt. Följaktligen avstyrker
utskottet motion 1986/87:N120 (c).

Bankrörelselagen innefattar liksom den nuvarande banklagstiftningen vissa
bestämmelser om krediters löptid. Huvudregeln är att en bank inte skall
få lämna lån med längre löptid än ett år utan förbehåll att lånet får sägas
upp till återbetalning. Till ett belopp som motsvarar högst en fjärdedel av
summan av bankens eget kapital resp. egna fonder och dess inlåning får
bankerna dock lämna lån för längre tid utan förbehåll (s. k. bundna lån).

Bestämmelsen om en i princip ettårig löptid för bankkrediter betecknas i
motion 1986/87:N 121 (fp) som anakronistisk. Den leder, säger motionärerna,
till administrativt krångel och extra kostnader för konsumenterna;
särskilt olämplig blir den mot bakgrund av den ökande internationella
integrationen på penning- och kapitalmarknaden. Motionärernas yrkande
på denna punkt går ut på att regeringen skall lägga fram ett nytt lagförslag,
enligt vilket bankerna får ökad möjlighet att själva avgöra hur deras utlåning
skall vara sammansatt.

Det principiella kravet på kortfristighet för bankernas kreditgivning
sammanhänger, framhålls det i propositionen (band I s. 199), med att
inlåningen normalt är kortfristig. Bestämmelsen har vunnit hävd. Banklagsutredningen
har föreslagit att den skall bibehållas, och bl. a. Svenska
bankföreningen har tillstyrkt att så sker.

Eftersom bundna lån får lämnas i inte obetydlig utsträckning, är bestämmelsen
om en i princip ettårig löptid för bankernas krediter inte så kategorisk
som motion 1986/87:N 121 (fp) tycks ge vid handen. Utskottet finner de
föreslagna bestämmelserna på denna punkt - vilka i det väsentliga överensstämmer
med dem som nu gäller — vara väl avvägda. Motionen avstyrks
alltså i nu berörd del.

Revision

Bestämmelserna om revision föreslås, som tidigare nämnts, bli placerade i
den nya bankrörelselagen. I förhållande till gällande rätt innehåller de vissa
nyheter, som i huvudsak innebär en anpassning till de regler som gäller för
andra företag än banker. I fortsättningen skall krävas att sparbanker och
centrala föreningsbanker i likhet med bankaktiebolag har minst en auktoriserad
revisor och att lokala föreningsbanker har minst en auktoriserad eller
godkänd revisor.

I motion 1986/87:N123 (c) föreslås att det sistnämnda kravet skall mjukas
upp. En lokal föreningsbank skulle behöva ha en auktoriserad eller
godkänd revisor endast om dess utlåning överstiger 100 milj. kr. Motionärerna
hävdar att bankrörelselagens krav inte medför någon påtaglig för -

stärkning av det befintliga kontrollsystemet, eftersom de centrala för- NU 1986/87:36
eningsbankernas granskningsarbete avser även de lokala föreningsbankernas
verksamhet.

Av de lokala föreningsbankerna, som är ca 400 till antalet, har ungefär
tiondelen en utlåning på över 100 milj. kr. Bestämmelsen att en godkänd
revisor får anlitas innebär, framhålls det i propositionen, ett avsteg från det
krav som har ställts upp för de andra bankerna.

Utskottet ansluter sig till regeringens ståndpunkt och finnér inte skäl för
ett sådant undantag som motionärerna föreslår. Aktuella erfarenheter från
bankväsendet - inkl. föreningsbankssektorn - visar att kraven på kvalificerad
revision måste ställas mycket högt. Bl. a. medför datoriseringen
risker för oegentligheter som kan vara mycket svåra att upptäcka. Utskottet
är inte berett att medverka till någon sänkning av de krav i fråga om
revisorernas kompetens som regeringen föreslår. Motion 1986/87:N123 (c)
avstyrks därför i nu angiven del.

Övrigt

Utskottet tillstyrker det förslag till ett nytt tredje stycke i 1 kap. 2 §
bankrörelselagen som regeringen har föreslagit i årets finansplan och som
föranleds av ändrade former för samverkan mellan postverket och PKbanken
(se s.6). Stycket har införts i utskottets version av förslaget till bankrörelselag
i bilaga I. Även ett i proposition 1986/87:148 föreslaget tillägg till 2
kap. 7 §, avseende fondkommissionsverksamheten, har införts i lagförslaget;
dess innebörd behandlas senare i betänkandet under rubriken Fondkommissionslagen
(s. 41).

Av redaktionella ändringar som utskottet föreslår kan det finnas skäl att
nämna följande. Ordet garantifondbevis har justerats till garantifondsbevis;
innebörden förblir givetvis oförändrad. Formella skäl talar för att
uttrycket ”revisor i föreningsbank” i 2 kap. 17 § första stycket 5 byts ut
mot ”revisor i banken”. Innebörden förblir oförändrad. Hänvisningen till
annat lagrum har i det sammanhanget rättats. I 7 kap. 6 § 2 har kravet på
att bankerna skall tillställa bankinspektionen ”uppgift om de räntesatser
som banken under månaden tillämpat vid in- och utlåning” borttagits.

Detta har skett efter påpekande under hand från bankinspektionen, som
har samrått i saken med riksbanken och statistiska centralbyrån. Den
citerade bestämmelsen finns i lagen (1955:183) om bankrörelse men tillämpas
inte i praktiken. Om sådana uppgifter skulle behövas på nytt har
bankinspektionen möjlighet att kräva in dem med åberopande av paragrafens
avslutande moment.

28

Andra för bankerna gemensamma frågor

NU 1986/87:36

Behovsprövning vid etablering av banker

Innan bankaktiebolagslagen, sparbankslagen och föreningsbankslagen
kommenteras var för sig, tar utskottet här upp några bestämmelser som i
sak är gemensamma för olika kategorier av banker och - med formella
differenser — förekommer i mer än en av de tre banklagarna.

Den första av dessa bestämmelser gäller behovsprövning vid etablering
av banker. När ett bankaktiebolag, en sparbank eller en föreningsbank
bildas, skall stiftarna begära stadfästelse av det konstitutiva dokumentet,
som i det första fallet är bolagsordningen, i det andra reglementet och i det
tredje stadgarna. Om regeringen vid sin prövning ”finnér den planerade
rörelsen vara nyttig för det allmänna” skall den stadfästa dokumentet och
bevilja banken oktroj - tills vidare, eller, om det är fråga om ett bankaktiebolag,
för högst tio år. Bestämmelsen om oktrojprövning finns i 2 kap. 3 §
bankaktiebolagslagen, 2 kap. 3 § sparbankslagen och 2 kap. 2 § föreningsbankslagen,
genomgående i tredje stycket. Den egentliga innebörden av
kravet på att rörelsen skall vara nyttig för det allmänna är, sägs det i
propositionen (band 2 s. 7), att den utgör en grund för möjligheten att
stoppa banketableringar i en situation då det finns tendenser till en från
allmän synpunkt osund utveckling mot en överetablering av bankinstitut.

Frågan om behovsprövning berörs i kreditmarknadskommitténs direktiv
från år 1983. Erfarenheten har, sägs där, visat att den nuvarande behovsprövningen
är svår att tillämpa. Kommittén bör därför överväga möjligheterna
att införa en ”omvänd” behovsprövning, innebärande exempelvis
att man prövar om den tilltänkta verksamheten bedöms vara oförenlig med
en sund utveckling av bankväsendet. Kommittén har övervägt frågan om
behovsprövningen i sitt delbetänkande (Ds Fi 1984:20) Utländska banketableringar
i Sverige. Den fann det då olämpligt att reglerna för behovsprövningen
skulle ändras enbart för utländska banker; därför förordades att
reglerna tills vidare skulle kvarstå oförändrade. Kommittén anmälde att
den ämnade återkomma till frågan i sitt slutbetänkande. Regeringens redovisning
av detta ställningstagande (prop. 1984/85:191) föranledde moderata
samlingspartiet och folkpartiet att begära att en övergång till omvänd
behovsprövning i oktrojförfarandet skulle genomföras omgående (NU
1984/85:35 res. 2). I proposition 1986/87:12 uttalar föredragande statsrådet
att det finns anledning att återkomma till frågan när kommitténs huvudbetänkande
föreligger.

Det kan noteras att bestämmelserna om koncession i försäkringsrörelselagen
(1982:713) från början var utformade på samma sätt som de nu
aktuella oktrojbestämmelserna. Från 1985 års början gäller i stället att
koncession skall ges om inte den planerade rörelsen bedöms oförenlig med
en sund utveckling av försäkringsväsendet.

De berörda oktrojbestämmelserna kritiseras i motionerna 1986/87:NI22
(m) och 1986/87:N121 (fp). 1 den förstnämnda vänder man sig mot tanken
att statsmakterna skulle kunna fastställa den lämpliga konkurrens- och
servicenivån inom banksektorn. Endast bristande finansiella förutsättningar
utgör, menar motionärerna, motiv för att en banketablering bör kunna 29

förhindras. Statsmakternas uppgift bör inskränka sig till kontroll, anför de, NU 1986/87:36
och samma uttalande möter i motion 1986/87: N121 (fp). Hushållens och
företagens efterfrågan av finansiella tjänster bör avgöra om behov föreligger,
tillägger man i denna. Båda motionerna går, liksom också motion
1986/87: N434 (m), såvitt nu är i fråga ut på att regeringen skall anmodas
lägga fram förslag om slopande av behovsprövningen.

Liksom regeringen anser utskottet att frågan om hur behovsprövningen
skall vara utformad lämpligen bör behandlas när kreditmarknadskommitténs
slutbetänkande föreligger. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandena
om att riksdagen nu skall rikta en framställning i denna sak till
regeringen.

Styrelseledamöters medborgarskap

Den andra för bankinstituten gemensamma frågan gäller styrelseledamöters
medborgarskap. Enligt 7 kap. 3 § bankaktiebolagslagen skall ledamöterna
i ett bankaktiebolags styrelse vara svenska medborgare — och även,
ifall inte undantag särskilt medges, bosatta i Sverige. I ett bankaktiebolag
som är bildat av ett utländskt bankföretag får dock högst en tredjedel av
hela antalet styrelseledamöter vara utländska medborgare. Huvudbestämmelsen
har sin motsvarighet i 3 kap. 3 § sparbankslagen. Föreningsbankslagen
- 6 kap. 3 § - liksom aktiebolagslagen och såväl den gamla som den
nya lagen om ekonomiska föreningar (och med den gamla också lagen om
jordbrukskasserörelsen) tillåter däremot att dispens kan ges från kravet på
svenskt medborgarskap. Lagrådet har erinrat om detta förhållande och
ifrågasatt om inte en dispensmöjlighet för bankaktiebolagen och sparbankerna
borde övervägas redan nu. Denna tanke avvisas i propositionen.

Skälet är för bankaktiebolagens del att det föreslås råda ett absolut förbud
för utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt att förvärva
aktier i sådana bolag. Föredragande statsrådet hänvisar till att kreditmarknadskommittén
har i uppdrag att ta ställning till frågan om möjlighet för
utländska rättssubjekt att förvärva aktier i svenskägda banker. Frågan om
dispens beträffande medborgarskapskravet är, menar han, nära förknippad
med frågan om utländskt ägande. Den borde därför lämpligen övervägas i
samband med att kreditmarknadskommitténs förslag i denna del föreligger.

En mera bestämd mening uttrycks i motion 1986/87: N121 (fp). Bolagsstämman
bör ges rätt att tillsätta styrelse på grundval av kompetens, sägs
det här. Kravet på svenskt medborgarskap bör följaktligen slopas.

Utskottet delar regeringens uppfattning på denna punkt. Frågan huruvida
det skall kunna ges dispens från kravet att bankaktiebolagens och
sparbankernas styrelseledamöter skall vara svenska medborgare bör prövas
senare i ett större sammanhang. Motion 1986/87:121 (fp) avstyrks
alltså i berörd del.

30

Bankaktiebolagslagen

NU 1986/87:36

Inledning

Förslaget till bankaktiebolagslag innebär i första hand att de associationsrättsliga
bestämmelserna för affärsbankerna anpassas till motsvarande bestämmelser
i aktiebolagslagen (1976:1385). Sedan aktiebolagslagen kom
till har emellertid lagspråket moderniserats. Bankaktiebolagslagen företer
därför många formella avvikelser från aktiebolagslagen på punkter där
ingen saklig betydelseskillnad är avsedd. Nyheter av saklig betydelse är
bl. a. bestämmelserna om nya finansieringsformer - konvertibla skuldebrev
och skuldebrev med optionsrätt till nyteckning om riktade emissioner
och om fusion. Bestämmelsen om möjlighet för bankaktiebolagen
att öppna filialer utomlands har redan nämnts. Det ursprungliga lagförslaget
har i ett betydelsefullt hänseende kompletterats genom proposition
1986/87: 148 om finansiella koncerner m. m. Vad som föreslås i huvuddelen
av denna proposition tar utskottet här först upp till granskning. Fortsättningsvis
berörs dels några frågor som redan tidigare har behandlats av
riksdagen - det gäller utländskt ägande i svenska banker samt bestämmelser
om offentliga styrelseledamöter och om val av styrelseordförande —
dels en fråga som har aktualiserats genom affärsbankernas beslut i år att
lämna visst stöd till forskning.

Finansiella koncerner

Proposition 1986/87:148 innehåller, såsom framgår av den inledande redogörelsen
i detta betänkande (s. 7 f.), regler beträffande förhållandena i en
koncern där en bank ingår utan att vara moderbolag. Utgångspunkten är
att en bank förutsätts vara ett i juridiskt och ekonomiskt avseende självständigt
företag. Bankerna är underkastade olika säkerhets- och sundhetskrav;
regeringens syfte med de nya bestämmelserna är att skyddsreglerna
inte skall kunna kringgås genom koncernbildningar. Bestämmelsernas
huvudsakliga innebörd är följande. Ett bankaktiebolag får som dotterbolag
ingå i en koncern endast om ett annat bankaktiebolag är moderbolag;
om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från denna
regel. Om regeringen har medgivit att ett bankaktiebolag får ingå i en
koncern där moderbolaget inte är bank, skall bankrörelselagens rörelseoch
tillsynsregler och bankaktiebolagslagens regler om banks ledning i
tillämpliga delar gälla för företagen i koncernen. Vidare finns regler om
koncernbidrag, om kapitaltäckning och om förbud för utlänningar att äga
aktier. Bestämmelserna skall gälla även redan befintliga koncerner; dispens
skall sökas före utgången av augusti 1987. Vad som har föranlett
förslaget är i första hand tillkomsten av den s.k. Gota-gruppen, i vilken
bl. a. Götabanken och Wermlandsbanken ingår som dotterbolag. Gotagruppen
nämns inte i propositionen men beskrivs i den promemoria (Ds Fi
1983:3) som ligger till grund för denna. Även ägarförhållandena för Östgöta
Enskilda Bank och Skaraborgsbanken, där aktiemajoriteten har kommit
i ett och samma företags hand, har intresse i sammanhanget. 31

De föreslagna bestämmelserna anges vara av provisorisk karaktär, i NU 1986/87:36

avvaktan på att frågan kan prövas på nytt på grundval av kreditmarknadskommitténs
förslag. Formellt kommer dock de grundläggande bestämmelserna
att införas i bankaktiebolagslagen och bli giltiga utan tidsbegränsning.

I motion 1986/87:NI75 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om nya
bestämmelser av nu angiven innebörd i bankaktiebolagslagen och lagen om
införande av ny banklagstiftning. Motionärerna betecknar det som en
ogrundad föreställning att bankägandet skulle vara reglerat i den svenska
lagstiftningen. Banklagstiftningens förbud för bank att förvärva aktier i
rörelsedrivande företag innebär inte, anför de, implicit förbud för industriföretag
att äga aktier i bank. Propositionens dispensregler sägs avse dispens
från ett förbud som inte föreligger. Flera element i föredragande
statsrådets resonemang ifrågasätts. Motionärerna hävdar att skyddet för
insättarna kan säkerställas med hjälp av kapitaltäcknings- och tillsynsregler.
Behovet av lagändringar bör enligt deras mening bedömas när kreditmarknadskommitténs
förslag föreligger. De betecknar det som oacceptabelt
att lagstiftning genomförs med anledning av enskilda projekt.

Den sistnämnda uppfattningen delas inte av utskottet. Om strukturförändringar
av nytt slag med svårförutsebara effekter inträffar inom bankväsendet
bör regeringen kunna påverka utvecklingen så att inte banklagstiftningens
skyddsregler sätts ur kraft. Dispensreglerna lämnar regeringen
möjlighet att på ett smidigt sätt låta utvecklingen fortgå i den mån det kan
ske utan skadeverkningar. Rådrum skapas för mera grundliga överväganden
om de nya koncernbildningarnas konsekvenser. Genom kreditmarknadskommitténs
försorg kan de nya företeelserna på affärsbanksområdet
inom en nära framtid få erforderlig ytterligare belysning, så att permanenta
regler kan åstadkommas. Utskottet godtar regeringens förslag i proposition
1986/87:148 och avstyrker alltså motion 1986/87: N175 (m).

Utländskt ägande i bankaktiebolag

Den nuvarande bankrörelselagen innehåller bestämmelser som inskränker
utlänningars möjligheter att förvärva aktier i bankaktiebolag. En föreslagen
bestämmelse i 3 kap. 3 § bankaktiebolagslagen överensstämmer i stort
sett med vad som nu gäller. Den föreskriver att aktier i bankaktiebolag inte
får förvärvas av utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt
och inte heller av svenska bolag och föreningar som är kontrollsubjekt
enligt lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Aktier i ett bankaktiebolag som har bildats av en utländsk bank är givetvis
undantagna från denna bestämmelse.

Såväl från moderata samlingspartiets som från folkpartiets sida begärs
att förbudet mot utländskt ägande i svenska bankaktiebolag skall mildras. I
motion 1986/87: N122 (m) föreslås riksdagen begära att regeringen lägger
fram förslag till sådana ändringar i bankaktiebolagslagen att utländskt
ägande i svenska bankaktiebolag möjliggörs. Motionärerna pekar bl. a. på
att förbudet mot utländskt ägande omöjliggör att ett samarbete mellan 32

nordiska banker förstärks genom ägarsamband. Liknande synpunkter NU 1986/87:36
finns i motion 1986/87:NI 19 (m). I denna anförs att kreditmarknadskommittén
ännu — i april 1987 — inte har påbörjat överväganden kring utländskt
ägande i svenska banker. Önskemålet om nordiskt ägarsamband
kvarstår oförändrat, säger motionärerna. De vill emellertid att inte bara
nordiska banker utan även andra utländska rättssubjekt skall få möjlighet
att förvärva aktier i svenska banker. Till en början kunde den gränsen
sättas att utlänningar får äga upp till 20 % av aktiekapitalet och röstvärdet.

Samma regel förordas i motion 1986/87: N121 (fp). På sikt bör, sägs det i
denna motion, samtliga restriktioner för utländskt ägande i banker slopas.

En senare motion, 1986/87: N434 (m), ger även den uttryck för kravet på
att utländska banker skall få köpa aktier i svenska bankaktiebolag.

Den fråga som motionärerna har tagit upp behandlades av riksdagen
våren 1985 i anslutning till regeringens förslag om att utländska banketableringar
i Sverige skulle tillåtas (prop. 1984/85:191, NU 1984/85:35). I den
då föreliggande propositionen uttalade finansminister Kjell-Olof Feldt att
det enligt hans mening inte fanns tillräckligt underlag för ett ställningstagande
i frågan. Han motsatte sig emellertid inte att kreditmarknadskommittén
övervägde en sådan förändring.

Näringsutskottet instämde i att frågan borde övervägas av kreditmarknadskommittén
innan den togs upp till avgörande av statsmakterna. En
möjlighet för utländska intressenter att i vissa fall äga en begränsad del av
aktiekapitalet i en svensk affärsbank skulle kunna få positiv betydelse för
det ekonomiska samarbetet i Norden, tilläde utskottet och sade sig förutsätta
att kreditmarknadskommittén skulle särskilt beakta den aspekten.

Med det sagda avstyrkte utskottet ett motionsyrkande (m) om att riksdagen
redan då skulle ta ställning för en lagändring i det angivna syftet.

Reservanter (m, fp) krävde att regeringen skulle anmodas lägga fram ett
förslag i saken under hösten 1985. Riksdagen följde utskottet.

Under den tid som har gått sedan riksdagen senast behandlade frågan
om utländskt ägande i svenska banker har kreditmarknadskommittén fortsatt
sitt arbete. Dess slutbetänkande väntas nu föreligga i slutet av detta år.

I avvaktan på att frågan på så sätt får ytterligare belysning bör riksdagen
inte ta något sådant initiativ som de nyss refererade motionsyrkandena går
ut på. Dessa avstyrks alltså.

Statligt inflytande i bankaktiebolagens styrelser

Ett ganska nytt inslag i den statliga regleringen av affärsbankerna är
systemet med s. k. offentliga styrelseledamöter. Regeringen får enligt
lagen (1955:183) om bankrörelse utse högst fem ledamöter i ett bankaktiebolags
styrelse. Deras uppgift är enligt lagen att särskilt verka för att
samhällets intressen beaktas i bolagets verksamhet. Även direktionens och
andra s.k. delegatgruppers arbete skall offentliga styrelseledamöter få ta
del i. Bestämmelserna överförs enligt regeringens förslag till 7 kap. 1 §
bankaktiebolagslagen.

Moderata samlingspartiet har — i motion 1985/86:N216 - redan under 33

3 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36
Rättelse: S. 41 3:e st. sista meningen Ny lydelse

S. 42 Efter 3:e st. Ny text: Lagen inte här.

S. 48 q) Ny lydelse

allmänna motionstiden år 1986 i linje med tidigare motionsyrkanden begärt NU 1986/87:36

att systemet med offentliga styrelserepresentanter skall avskaffas. Detta

önskemål har från partiets sida också förts fram i motion 1986/87:NI22

med anledning av proposition 1986/87:12 och i motion 1986/87:N434 under

allmänna motionstiden i år. Motionärernas yrkande är i vart och ett av

fallen att systemet med offentliga styrelserepresentanter skall avskaffas.

Enligt motion 1986/87: N122 skall detta åstadkommas genom att den berörda
bestämmelsen i bankaktiebolagslagen utgår. I de båda övriga motionerna
efterlyses ett lagändringsförslag från regeringen.

Nu liksom tidigare ställer sig utskottet avvisande till tanken att systemet
med offentliga styrelseledamöter skulle slopas. Systemet har visat sig
värdefullt, och det tycks vara fullt accepterat från bankernas sida. Det
finns således, menar utskottet, inget skäl att föranstalta om en ändring när
det gäller denna form för kontakt mellan staten och bankerna. Därför
avstyrker utskottet de nämnda motionsyrkandena.

Sedan 1985 års början gäller en ordning enligt vilken en affärsbanksstyrelses
val av ordförande skall underställas regeringen för godkännande. Även
bestämmelserna härom överförs enligt regeringens förslag till bankaktiebolagslagen,
där de får sin plats i 7 kap. 11 § andra—femte styckena.

En rad motionsyrkanden syftar till att den nämnda ordningen skall slopas.

Motionerna 1986/87: N122 (m) och 1986/87: N123 (c) går i aktuell del ut på
att proposition 1986/87:12 skall avslås vad gäller de berörda lagrummen.

Motion 1985/86:N216 (m), som är av äldre datum än propositionen, har i
sak samma innebörd som de nyssnämnda motionerna. Enligt motionerna
1986/87:N434 (m) och 1986/87:N121 (fp) skulle regeringen anmodas att
föreslå en lagändring.

Utskottet konstaterar först att det lagtekniskt rör sig om en enkel fråga.

Riksdagen har att välja mellan att låta de angivna bestämmelserna ingå i
bankaktiebolagslagen eller att låta dem falla; någon övergångsbestämmelse
behövs inte i det senare fallet.

Liksom tidigare menar utskottet att den nuvarande ordningen med viss
statlig medverkan i valet av styrelseordförande i en affärsbank är välmotiverad.
Den möjliggör ett förstärkt inflytande från det allmännas sida över
affärsbankerna utan långtgående ingrepp i det institutionella systemet i
övrigt. Utskottet avstyrker sålunda de fem motionsyrkandena i ämnet.

Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål

Tio av Svenska bankföreningens elva svenska medlemsbanker samt den
till större delen statsägda PKbanken, som inte är medlem i Bankföreningen,
har vid sina bolagsstämmor i mars 1987 beslutat lämna bidrag till
forskningsändamål. Detta har skett i enlighet med en rekommendation av
Bankföreningens styrelse. Enligt den skulle bankerna under tre år lämna
sådana bidrag med 200 milj. kr. per år. Styrelsebeslutet föregicks av
överläggningar mellan regeringen och representanter för bankerna. Dessa
anmäldes för riksdagen i årets finansplan (prop. 1986/87:100 bil. 1 s. 6) och
senare i propositionen om forskning (prop. 1986/87:80 s. 31, bil. 6 s. 6, 9).

Vad som har förevarit finns närmare redovisat av konstitutionsutskottet i 34

årets granskningsbetänkande (KU 1986/87:33 s. 69-71, 606-611). I de NU 1986/87:36
berörda bankernas årsredovisningar har regelmässigt angivits att styrelsen
rekommenderat bolagsstämman att fatta beslut om en avsättning av viss
storlek. Bolagsstämmorna har i vissa fall präglats av oenighet om ifrågavarande
beslut. I flera fall har beslut fattats genom votering, och i ett fall har
aviserats att minoriteten skulle föra talan hos domstol med begäran att få
bolagsstämmans beslut i saken upphävt.

Under allmänna motionstiden, då endast mera begränsade uppgifter om
saken förelåg, har i motion 1986/87: N358 (m) begärts att riksdagen med
anledning av det inträffade skall besluta om ändringar i regeringens förslag
till ny banklagstiftning.

Banklagstiftningens främsta mål är, framhålls i motionen, att garantera
insättarna trygghet och att garantera att bankrörelse bedrivs på ett sätt som
står i överensstämmelse med lagstiftningens innehåll. Motionären hänvisar
till bestämmelserna om vinstdelning i 9 kap. bankaktiebolagslagen och
vidare till bestämmelserna om redovisning i 4 kap. bankrörelselagen, i
vilka också hänvisas till bokföringslagen (1976:125). Av bestämmelserna
följer, anför motionären, att endast till rörelsen hörande kostnader får
redovisas såsom kostnader i denna.

Den överenskommelse ”om bankers finansiering av viss forskningsverksamhet”
som har offentliggjorts innebär i många hänseenden
överträdelser av de föreslagna lagreglerna, hävdar motionären. Då de
medel som bankerna avstår från är att jämföra med skatt överträds regeln
att endast kostnader som har samband med bankrörelse får redovisas
såsom kostnad i rörelsen. Vidare torde reglerna om vinstutdelning och
beslut om sådana ha överträtts, eftersom överenskommelsen synes förutsätta
att bolagsstämman skall godkänna ”den av överenskommelsen åstadkomna
felaktiga kostnadsbokföringen”.

Motionären betecknar det som uppseendeväckande att regeringen initierar
”en klar överträdelse av en helt ny lagstiftning som ännu inte har
fardigbehandlats i riksdagen”. Han finnér det angeläget ”att förtydliganden
inarbetas” i bankrörelselagen och i bankaktiebolagslagen. Därigenom
skulle klargöras dels att endast till bankrörelsen naturligt hörande kostnader
får kostnadsföras i bankverksamheten, dels att styrelsens befogenhet
icke omfattar rätten att disponera över bankens intjänade vinstmedel.

”Beslut härom skall exklusivt tas av bolagsstämma. En regel om att sådant
beslut av styrelsen är ogiltigt bör införas i lagstiftningen.”

Lagen (1955:183) om bankrörelse innehåller i 52 och 83 §§ vissa bestämmelser
om gåvor till allmännyttiga ändamål m. m. Sakinnehållet i dessa
bestämmelser återfinns i 9 kap. 6 § bankaktiebolagslagen. Bolagsstämman
får, sägs det där bl.a., besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed
jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, bolagets ställning
och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. En motsvarande bestämmelse
finns i 12 kap. 6 § aktiebolagslagen.

Om talan mot bolagsstämmobeslut finns för närvarande regler i 115 och
171 §§ lagen om bankrörelse. Motsvarande bestämmelser återfinns i 8 kap.

16 § bankaktiebolagslagen. Enligt dessa gäller bl. a. följande. Om ett beslut

av bolagsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt 35

strider mot bankaktiebolagslagen, bankrörelselagen eller bolagsordningen, NU 1986/87:36
kan aktieägare eller styrelsen eller styrelseledamot föra talan om att beslutet
skall upphävas eller ändras. Även härvidlag finns motsvarande bestämmelser
i aktiebolagslagen (9 kap. 17 §).

Beträffande de ifrågavarande gåvornas behandling i skattehänseende
kan hänvisas till förordningen (1975:127) om avdrag för bidrag till viss
forskning m. m. (senast ändrad 1986:152).

Mot bakgrund av de bestämmelser som här har refererats och de faktiska
förhållanden som i korthet finns redovisade i inledningen till detta
avsnitt har motionären vid utskottsbehandlingen preciserat sitt yrkande på
följande sätt. Riksdagen borde hos regeringen begära förslag till regler i
bankaktiebolagslagen om förstärkt minoritetsskydd för aktieägare när det
gäller beslut enligt 9 kap. 6 §.

Av föreslagna minoritetsskyddsregler — som överensstämmer med
aktiebolagslagens - synes främst en vara av intresse i detta sammanhang.

Enligt 8 kap. 5 § gäller bl. a. följande. Beslut av bolagsstämman om dispositioner
beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen
skall skjutas upp till en fortsatt stämma, om en minoritet som består av
ägare till minst en tiondel av samtliga aktier begär det. En sådan stämma
skall hållas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare
uppskov är inte tillåtet.

Utskottet kan inte finna att årets beslut vid affärsbankernas bolagsstämmor
om stöd till forskning skulle motivera extraordinära regler till skydd
för aktieägare som har hamnat i minoritet. Det finns, menar utskottet,
knappast skäl för att aktieägare i affärsbanker skall äga ett längre gående
minoritetsskydd än vad som gäller för aktiebolag i allmänhet. Utskottet
avstyrker motion 1986/87:N358 (m).

Övrigt

I utskottets version av förslaget till bankaktiebolagslag (bilaga 2) har
infogats dels de ytterligare bestämmelser som regeringen har föreslagit i
proposition 1986/87:148 (se s. 31 f.), dels ändringar som föranleds av den
av riksdagen beslutade lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,
m.m. (prop. 1986/87:76, LU 1986/87:27, rskr. 1986/87:172). I 2
kap. 6 och 7 §§ har gjorts vissa redaktionella justeringar som gäller begreppet
teckningslista. En annan närmast redaktionell ändring gäller bestämmelsen
om emissionsprospekt i 4 kap. 19 §. Omformuleringar av rent
redaktionell natur har ytterligare gjorts bl. a. i 4 kap. 11 § och i 6 kap. 6 §
tredje stycket. I 8 kap. 10 § har, efter mönster av den nya lagen om
ekonomiska föreningar och i enlighet med motsvarande bestämmelser i
sparbanks- och föreningsbankslagarna, insatts en bestämmelse om vem
som skall öppna bolagsstämman. Aktiebolagslagen och lagen (1955:183)
om bankrörelse saknar bestämmelse härom. Den nya konkurslag som
riksdagen har antagit med giltighet från den 1 januari 1988 har föranlett
ändringar i 10 kap. 20 §. I lagen om införande av ny banklagstiftning
tillfogas övergångsbestämmelser avseende tiden fram till den nya konkurslagens
ikraftträdande. 36

Sparbankslagen

NU 1986/87:36

Ändamålsbestämmelsen

De drag som är särskiljande för en sparbank anges enligt regeringens
förslag i 1 kap. 1 § andra stycket sparbankslagen, vars innehåll är hämtat
från den nu gällande lagen om sparbanker. Tre kännetecken nämns, nämligen
avsaknaden av enskilt vinstintresse, ändamålet att främja sparsamhet
och den lokala anknytningen. En sparbank har, heter det, till ändamål att,

”utan rätt för dess stiftare eller andra att få del av den vinst som kan
uppkomma i rörelsen”, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet.
Det slås vidare fast att en sparbanks rörelse skall avse främst ett visst
verksamhetsområde.

I propositionen (band 3 s. 2) utvecklas närmare vad den citerade formuleringen
innebär. Ränta kan utgå på medel som har tillskjutits till grundfond
eller garantifond. Det betraktas nämligen som uppenbart att sådana
tillskott inte främst har föranletts av intresset att få del av eventuell utfäst
ränta. Utöver dessa och även andra ”normala” ränteutbetalningar (t. ex. i
anledning av förlagskapitalupplåning) finns, heter det, ”inget utrymme för
annan medelsdisposition, som skulle kunna ifrågasättas innebära vinstutdelning
till enskilda intressenter”. En sparbanks vinst skall, framhålls det,
i första hand användas till sparbankens konsolidering genom fondbildning.

Mot bakgrund av motsvarande formuleringar i banklagsutredningens
betänkande (SOU 1984:28 s. 13 f.) har, såsom redovisas i propositionen,

Svenska sparbanksföreningen och Svenska bankmannaförbundet i sina
remissyttranden sagt sig förutsätta att resultatandelssystern i sparbank inte
strider mot regeln om förbud för bankens stiftare eller andra att få del av
sparbankens vinst. Sparbanksföreningen har uttryckligen påkallat ett motivuttalande
av denna innebörd. Föredragande statsrådet förklarar emellertid
att han inte tar upp denna fråga; den har, konstaterar han, inte
berörts av utredningen.

De båda organisationerna har, enligt vad utskottet har inhämtat, efter
samråd med bankinspektionen kommit överens om ett för sparbankerna
gemensamt resultatandelssystem för de anställda, vilket har införts vid
årsskiftet 1985—1986. För detta system gäller sammanfattningsvis att individuella
resultatandelar för sparbankernas anställda inom ramen för årligen
avsatta fonder på visst sätt är relaterade till rörelseresultatet för den
sparbank där vederbörande är anställd.

Lagstiftaren måste uppenbarligen, när nu en ny sparbankslag skall stiftas,
ta ställning till huruvida ett resultatandelssystem av antydd art kan
vara förenligt med sparbankslagens ändamålsbestämmelse eller icke. Inte
minst det till synes kategoriska motivuttalande som har citerats gör denna
fråga naturlig.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på en tidigare
ändring av ändamålsbestämmelsen. Den passus i den föreslagna lagtexten
som har citerats motsvarades i 1892 års sparbankslag av orden ”utan
rättighet för dess stiftare eller desses rättsinnehafvare att tillgodonjuta
andel i den vinst, som å rörelsen kan uppkomma". I en lagrådsremiss år
1922 med förslag till ny lag om sparbanker gjordes blott en språklig moder- 37

nisering; här talades om ”dess stiftare eller deras rättsinnehavare”. Lagrå- NU 1986/87:36

det (prop. 1922:147 s. 91 f.) anmärkte följande. Bl. a. av den aktuella
paragrafen framgick att man inte hade tänkt sig att andra än stiftarna skulle
äga tillskjuta bidrag till grundfonden. Särskilt om man beaktade att bolag,
föreningar och personer inte kunde vara stiftare men väl kunde tänkas vara
villiga att med penningtillskott medverka till bildande av sparbank, syntes
det emellertid inte lämpligt att ovillkorligen fordra att grundfonden skulle
tillskjutas av stiftarna. Därför borde den berörda paragrafen avfattas så, att
den inte kom att innehålla en sådan begränsning. Regeringen följde lagrådets
anvisning (s. 100). I 1923 års sparbankslag, som blev resultatet av
beredningsarbetet, användes uttrycket ”dess stiftare eller andra”. Detta
återkom i den nu gällande lagen (1955:416) om sparbanker och återfinns
som nämnts även i det föreliggande förslaget till ny sparbankslag.

Av det sagda framgår att syftet med den diskuterade delen av ändamålsbestämmelsen
hela tiden har varit att markera principerna för kapitalbildningen
inom sparbankerna. Den vid tidigare lagstiftningstillfällen oförutsedda
anordningen med ett resultatandelssystem för de anställda träffas
således inte utan vidare av de citerade avsnitten i ändamålsbestämmelsen
och dess motivering.

Ett resultatandelssystem för de anställda enligt grunder som numera
tillämpas på olika håll inom bankväsendet bör, menar utskottet, mot här
angiven bakgrund kunna vara förenligt med ändamålsbestämmelsen. Det
torde, fastän det är relaterat till vinstutvecklingen i sparbankerna, i första
hand få betraktas som ett inslag i avlöningssystemet. Med det sagda har
utskottet velat förtydliga och något modifiera det tidigare citerade motivuttalandet
i propositionen. Utskottet har inte med det anförda redovisat
någon närmare bedömning av det aktuella resultatandelssystemet inom
sparbanksrörelsen. Ett system av detta slag får givetvis inte vidareutvecklas
på sådant sätt att de anställda kan anses etablera något slags ägarposition
i strid med sparbanksväsendets grundidé.

Ett annat för sparbankerna särskiljande drag är som nämnts deri lokala
anknytningen. Bestämmelsen att en sparbanks rörelse skall avse ett visst
verksamhetsområde är olycklig, sägs det i motion 1986/87: N122 (m). Lagens
utformning kan bli ett stöd för åsikten att sparbanker inte skall
konkurrera med varandra. Innan sparbanksfusionerna började genomföras
på 1960-talet var det, uppger motionärerna, inte ovanligt att flera sparbanker
uppträdde inom samma områden. Det borde överlämnas åt sparbankerna
att avgöra om en sådan konkurrens skall förekomma.

Den nu berörda bestämmelsen har relativt utförligt diskuterats i bankinspektionens
remissyttrande över banklagsutredningens förslag till sparbankslag
(se prop. 1986/87:12 band 5 s. 233 f.). Olika sparbankers verksamhetsområden,
säger inspektionen, skall i princip inte lappa över varandra.
Det förekommer emellertid att sparbankers naturliga kundupptagningsområden
särskilt inom storstadsregionerna och till dessa gränsande
områden kan delvis sammanfalla. I sådana områden kan det, menar bankinspektionen,
finnas ett legitimt behov för en sparbank att etablera kontor
inom ett område som ingår i en annan sparbanks verksamhetsområde. Att
verksamhetsområden på detta sätt delvis kan sammanfalla bör därför, 38

säger inspektionen, kunna godtas. Något direkt hinder mot att större NU 1986/87:36
regionala sparbanker inrättar kontor i Stockholm finns inte längre, anför
bankinspektionen vidare, utan frågan får bedömas utifrån kravet på en
sund utveckling av sparbankens rörelse. - Föredragande statsrådet har
inte kommenterat bankinspektionens synpunkter.

Vad bankinspektionen sålunda utan att möta invändningar har anfört
visar att bestämmelsen om avgränsade verksamhetsområden för sparbankerna
kan tillämpas på ett nyanserat sätt. Sparbanker i andra delar av
landet har också i ett par fall fått tillstånd att öppna kontor i Stockholm.

Från sparbanksrörelsens sida tycks man inte ha haft något att erinra mot
den angivna bestämmelsen. Utskottet finner inte skäl för någon ändring i
den och avstyrker motionerna 1986/87: N122 (m) och 1986/87:N121 (fp) i
här aktuell del.

Sparbankernas försörjning med riskkapital

I avsnittet om kapitaltäckning har utskottet berört de svårigheter som
sparbankerna har att få externt riskkapital för att på så sätt vidga sin
kapitalbas. Svenska sparbanksföreningen har år 1985 gjort en framställning
till regeringen om att sparbankslagen skall ändras så att en sparbank kan
tillföras riskkapital utifrån även i andra fall än då det krävs för att dess
verksamhet skall kunna upprätthållas. Framställningen har överlämnats
till kreditmarknadskommittén. I den skrivelse som ligger till grund för
proposition 1986/87:142 meddelar kommittén att den har blivit övertygad
om det angelägna i att sparbankerna ges en möjlighet att erhålla externt
riskkapital, som i kapitaltäckningshänseende skall utgöra äkta eget kapital.

Kommittén har emellertid ansett sig behöva ytterligare tid för att finna en
lösning på frågan.

Tre motioner syftar till att det skall utformas nya bestämmelser som gör
det möjligt för sparbankerna att få tillgång till externt riskkapital. En av
dessa gäller närmast en procedurfråga. Det är motion 1985/86: N250 (s),
vari krävs att Sparbanksföreningens förslag skall prövas i särskild ordning
i stället för att behandlas av kreditmarknadskommittén. En viss lösning
anvisas i motion 1985/86:236 (s), enligt vilken riksdagen bör begära att
regeringen föreslår en sådan ändring i sparbankslagen att externt riskkapital
kan tillföras en sparbanks garantifond. I en senare motion, 1986/

87:N379 (s), begärs ett uttalande av riksdagen om att sparbankernas kapitalförsörjning
bör ordnas på sådant sätt att sparbankskonstruktionen kan
bibehållas.

De båda senare motionerna är, anser utskottet, väsentligen tillgodosedda
genom det utredningsarbete som pågår; de föreslås bli lämnade utan
åtgärd. Även motion 1986/87:N250 (s) avstyrks. Något annat organ för
utredningsarbetet än kreditmarknadskommittén vill utskottet inte förorda.

Utskottet förutsätter emellertid att kommittén behandlar den angivna frågan
med största skyndsamhet.

39

På en punkt innebär utskottets version av sparbankslagen (bilaga 3) en
saklig nyhet. Sparbankernas huvudmän får enligt gällande bestämmelser
inte arvoderas för sitt uppdrag; endast ersättning för förlorad arbetsförtjänst
och resekostnader samt traktamente får betalas ut. Den bestämmelsen
skall enligt regeringens förslag föras in i den nya lagen. Motion 1986/
87:N406 (m, s, fp, c) går ut på att arvodering skall tillåtas. Sparbanksrörelsen
arbetar på att utveckla förtroendemannainflytandet, framhåller motionärerna.
Det sker bl. a. genom brett upplagda utbildningsprogram, som
inte sällan förläggs till kvällar och helger. Sparbankerna uppfattar det då
ofta som ett hinder att de inte på ett skäligt sätt kan arvodera huvudmännen.

Utskottet har berett bankinspektionen, Sparbanksföreningen och Svenska
kommunförbundet tillfälle att yttra sig över motionen. De båda förstnämnda
har tillstyrkt att motionen skall tillgodoses, medan Kommunförbundet
har avstått från att yttra sig. Utskottet föreslår att 4 kap. 19 §
sparbankslagen utformas såsom bankinspektionen har föreslagit i sitt yttrande.
Syftet med motionen tillgodoses därmed.

Utskottet föreslår ett flertal ändringar i sparbankslagen av redaktionell
karaktär. Två bör särskilt nämnas. I 7 kap. 1 § har en omotiverad hänvisning
till 8 § fått utgå. Eftersom en sparbank inte får förvärva aktier i något
annat bankaktiebolag än Sparbankernas Bank har vidare i den sistnämnda
paragrafen andra styckets andra mening, som tycks motsäga detta, blivit
ändrad.

Föreningsbankslagen

I 7 kap. 15 § första stycket föreningsbankslagen finns en bestämmelse om
krav på kvalificerad majoritet för att vissa beslut på föreningsbanksstämman
skall bli giltiga. Det gäller bl. a. om beslutet innebär att medlems ”rätt
till överskottsutdelning” inskränks. Efter mönster av vad som föreskrivs i
motsvarande bestämmelse — likaledes 7 kap. 15 § - i den nya lagen om
ekonomiska föreningar föreslår utskottet i sin version av föreningsbankslagen
(bilaga 4) att det citerade begreppet byts ut mot ”rätt till årsvinst”.
Det senare begreppet är mindre omfattande än det förra.

Enligt 7 kap. 15 § tredje stycket gäller bl. a. att ett beslut om stadgeändring
som innebär att en medlems rätt till årsvinst inskränks inte får tillämpas
mot en medlem som inte har samtyckt till ändringen och som säger upp
sig till utträde ur föreningen inom viss tid. Medlemmen har då efter
utträdet rätt att återfå inbetalda insatser och vad som belöper sig på honom
av beslutad vinstutdelning. Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges föreningsbankers
förbund har i en skrivelse till utskottet ställt frågan om
införandet av förlagsinsatser, som används för att stärka föreningsbankens
egna kapital, skall medföra sådan utträdesrätt som avses i 7 kap. 15 §.
Förlagsinsatserna skiljer sig till sin karaktär avsevärt från vanliga medlemsinsatser.
Utdelningen på dem är bl. a. inom föreningsbanksrörelsen

prioriterad framför de flesta andra ändamål vartill tillgängliga medel får NU 1986/87:36
användas. Alternativet till förlagsinsatser är i praktiken vanliga lån.

Utskottet finnér att den ställda frågan bör besvaras med nej. Införandet
av förlagsinsatser innebär inte en sådan inskränkning i medlems rätt till
årsvinst att den särskilda utträdesrätten skulle föreligga.

Den avslutande bestämmelsen i 6 kap. 4 § första stycket har ändrats med
hänsyn till att en styrelseledamot kan tänkas bli utsedd till ersättare för
verkställande direktör. I 10 kap. 1 och 9 §§ har gjorts samma slags ändringar
sorn i 7 kap. 1 och 8 §§ sparbankslagen.

Fondkommissionslagen

Bankernas rätt att driva fondkommissionsrörelse regleras, såsom förut har
sagts, inte genom banklagstiftningen utan genom fondkommissionslagen
(1979:748). Det har hittills gällt att en banks fondkommissionsrörelse skall
bedrivas inom banken och sålunda inte får förläggas till ett dotterbolag.

Med hänvisning till önskemål från bankhåll föreslår regeringen i proposition
1986/87:148 - vid sidan av huvudämnet, finansiella koncerner — att
en bank fortsättningsvis skall få äga ett fondkommissionsbolag samtidigt
som den driver fondkommissionsrörelse inom banken. En förutsättning
sägs böra vara att fondkommissionsbolaget är helägt av banken.

Ett företag som driver fondkommissionsrörelse får ha ett handelslager
av värdepapper intill ett visst högsta sammanlagda anskaffningsvärde.

Enligt en ny bestämmelse i bankrörelselagen skall de fastställda begränsningarna
gälla för banken och bolaget gemensamt.

Så långt har regeringens förslag på denna punkt inte rönt invändning i
någon motion. Utskottet tillstyrker de förslag som nu har redovisats. I en
motion, 1986/87:N175 (m), yrkas emellertid på en ändring beträffande
handelslagrets högsta tillåtna värde. Det nuvarande maximibeloppet, 50
milj. kr., gäller sedan 1985 års början. Vid beslutet därom verkade de
borgerliga partierna för att maximeringen skulle slopas. Det nu aktuella
motionsyrkandet går ut på att maximibeloppet skall bestämmas till 100
milj. kr.

Den möjlighet till omorganisation av en banks fondkommissionsrörelse
som den föreslagna ändringen i fondkommissionslagen medger motiverar
enligt utskottets uppfattning inte att bestämmelserna om handelslagrets
storlek ändras. Utskottet avstyrker därför motion 1986/87:N175 (m) i
angiven del.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att det i 7 kap. 9 § bankaktiebolagslagen,
3 kap. 8 § sparbankslagen och 6 kap. 8 § föreningsbankslagen
angivna förbudet för verkställande direktör och vissa andra delegater i en
bank att ingå i styrelser för vissa företag kommer att gälla även för ett
fondkommissionsbolag som banken äger.

Regeringens skilda förslag till ändringar i fondkommissionslagen har
sammanförts i bilaga 9.

41

Övriga lagförslag

NU 1986/87:36

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de fyra nya banklagarna
har, som inledningsvis nämnts, samlats i en särskild lag om införande av ny
banklagstiftning. Tre paragrafer med övergångsbestämmelser har i utskottets
version (bilaga 5) införts utöver dem som regeringen har föreslagit.
Enligt en ny 13 § behöver bestämmelserna i 4 kap. 12-14 §§ bankrörelselagen
om delårsrapport, enligt vilka sådana rapporter skall avse bankens
verksamhet från räkenskapsårets böljan, inte tillämpas under det räkenskapsår
som pågår vid lagens ikraftträdande. Verkställande direktörer och
vissa andra delegater i sparbanker och föreningsbanker, vilka enligt nytillkomna
bestämmelser i 3 kap. 8 § sparbankslagen och 6 kap. 8 § föreningsbankslagen
inte får ingå i styrelser för bl. a. investment- och emissionsbolag,
får enligt en ny 15 § behålla redan innehavda uppdrag till företagets
nästa ordinarie bolagsstämma eller motsvarande. En ny 22 § innehåller
övergångsbestämmelser som har samband med den nya konkurslagen,
vilken träder i kraft den 1 januari 1988. Såsom i praktiken obehövlig har
22 § i regeringens lagförslag fått utgå. Den övergångsbestämmelse (med
beteckningen 33 §) som har föreslagits i proposition 1986/87: 148 om finansiella
koncerner m. m. har insatts som 35 §. De angivna ändringarna har
medfört omnumrering av flertalet paragrafer i förhållande till regeringens
förslag. Sålunda har den tidigare 13 § blivit 14 §, de tidigare 14-19 §§
blivit 16—21 §§, de tidigare 20 och 21 §§ blivit 23 och 24 §§, de tidigare 23-32 §§ blivit 25-34 §§ och de tidigare 33-37 §§ blivit 36-40 §§.

Av de övriga lagförslagen i proposition 1986/87:12 återges som bilagor
endast sådana där andra ändringar än av tidpunkten för ikraftträdandet och
årtalsbeteckningen för de nya banklagarna är aktuella.

I den föreslagna nya lagen om förenklad aktiehantering (bilaga 6) har
gjorts två helt obetydliga redaktionella justeringar. Ändringarna i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (bilaga 7) och lagen
(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar (bilaga 8) föranleds, som inledningsvis har antytts,
delvis av den nya lagen om ekonomiska föreningar. I lagen (1980:2) om
finansbolag görs enligt utskottets förslag (bilaga 10) den ändring av 11 §
andra stycket som har redovisats i det föregående (s. 21). I tredje stycket
föreslås samtidigt en redaktionell ändring. Lagen (1985:277) om vissa
bulvanförhållanden skall anges såsom den rätta beteckningen på den lag
som i propositionen benämns bulvanlagen. Förslaget till ändring i denna
lag återges inte här.

I den nya lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.
(se s. 36) har hänvisningarna till bankaktiebolagslagen provisoriskt fått
ersättas med andra bestämmelser som medger att de nya reglerna tillämpas
på bankaktiebolagen. När riksdagen fattar beslut om den nya banklagstiftningen
kan samtidigt de provisoriska bestämmelserna bytas ut. Utskottet
framlägger förslag till en sådan lagändring (bilaga 11).

42

Övriga frågor

Till sist behandlar utskottet två motionsyrkanden utan direkt anknytning
till den föreslagna lagstiftningen.

Regionalpolitiska aspekter på bankernas verksamhet tas upp i motion
1986/87:N123 (c). Motionärerna vill att kreditmarknadskommittén genom
tilläggsdirektiv skall få i uppdrag att belysa formerna för den framtida
kreditverksamheten med avseende på näringslivets kapitalförsörjning och
dess utveckling i utsatta regioner. Bankerna har, menar motionärerna, ett
betydande ansvar för tillgången på kapital för investeringar i regioner som
hårt har drabbats av ”den koncentrationspolitik som förts av den socialdemokratiska
regeringen”. Bankernas möjligheter att ta till vara nya former
för kreditverksamhet får inte minska, uttalar motionärerna.

Utskottet vill först framhålla att bankväsendets organisation i hög grad
präglas av en inriktning på skilda regioner. Sparbanksrörelsen och föreningsbanksrörelsen
har båda en starkt regionaliserad organisation. Bland
affärsbankerna finns ett antal provinsbanker vilkas rörelse är mer eller
mindre koncentrerad till den egna regionen. Storbankerna är på olika sätt
uppdelade på regionala enheter, som kan ha betydande självständighet.
Det vill alltså synas som om bankväsendet mer än vissa andra näringsgrenar
motsvarar önskemål som kan uppställas från regionalpolitisk utgångspunkt.
Frågan om bankernas möjligheter att bedriva kreditverksamhet
i nya former torde beröras av kreditmarknadskommittén på grundval
av redan givna direktiv.

Det bör påpekas att kreditmarknadskommitténs arbete nu har fortskridit
långt. Ett huvudbetänkande uppges vara att vänta i slutet av detta år. Det
synes lämpligt att detta betänkande avvaktas innan nya utredningsuppdrag
rörande kreditmarknaden formuleras.

Med vad här sagts avstyrker utskottet yrkandet i motion 1986/87: N123
(c) om vissa tilläggsdirektiv för kreditmarknadskommittén.

En skärpt kontroll av yrkesmässig låneverksamhet förespråkas i motion
1985/86: N273 (s). Ocker i utlåningsverksamhet har tilltagit under senare
år, hävdar motionärerna. Trots avreglering av kreditmarknaden, som medför
att bankernas andel av kreditgivningen kan öka, och trots skärpt
lagstiftning mot ocker kommer, befarar motionärerna, oseriös låneverksamhet
att finnas kvar i inte obetydlig omfattning. För dem som vill
bedriva låneverksamhet yrkesmässigt borde, menar motionärerna, införas
någon form av tillståndskrav eller något verksamt kontrollmedel av annan
art.

I kreditmarknadskommitténs direktiv uttalas som en princip för strukturen
på kreditmarknaden att kreditsystemet måste skyddas från icke seriösa
utövare av finansiell verksamhet. Det finns, framhålls det, för närvarande
möjligheter att yrkesmässigt bedriva finansiell verksamhet i juridiskt helt
oreglerade former och utan insyn från det allmänna. Det ingår bland
kommitténs uppgifter att överväga om detta förhållande bör få bestå.

Av det sagda framgår att motionärernas önskemål till väsentlig del torde
uppfyllas genom kreditmarknadskommitténs arbete. Utskottet avstyrker
motion 1985/86:N273 (s) med hänvisning till detta.

Hemställan

NU 1986/87:36

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på proposition 1986/87:12

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 1 såvitt här är i
fråga,

2. beträffande visst uttalande om lagstiftningsarbetet
att riksdagen avslår motion 1986/87: N173 yrkande 1,

3. beträffande filialer i Sverige till utländska banker

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del och motion 1986/87:NI22 yrkande 5,

4. beträffande sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet
att riksdagen avslår motion 1986/87:NI22 yrkande 4,

5. beträffande huvudprincip för lagregleringen av bankernas
verksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del och motion 1986/87:NI22 yrkande 6,

6. beträffande förvärv av fordran

att riksdagen avslår motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

7. beträffande medverkan i aktieemission

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

8. beträffande kapitaltäckningskrav i allmänhet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och proposition 1986/87:142 och med avslag på motion 1986/
87: N172 och motion 1986/87: N173 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag
i vad avser 2 kap. 9 § enligt bilaga 1,

9. beträffande kapitaltäckningskrav för föreningsbankerna

att riksdagen avslår motion 1986/87:N123 yrkande 1 i ifrågavarande
del,

10. beträffande kaptialtäckningskrav för andel i utländskt företag
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del antar förslag till bankrörelselag i vad avser 2 kap. 11 § enligt
bilaga 1,

11. beträffande försäkringsskydd för insättarnas medel

att riksdagen avslår motion 1986/7:NI23 yrkande 1 i ifrågavarande
del,

12. beträffande vinstandelslån

att riksdagen avslår motion 1986/87:NI20,

13. beträffande krediters löptid

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

14. beträffande revision av lokal föreningsbank

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1986/87:N123 yrkande 2 antar förslag
till bankrörelselag i vad avser 3 kap. 4 § enligt bilaga 1,

15. beträffande bankrörelselag i övrigt NU 1986/87:36

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del, proposition 1986/87:76 i ifrågavarande del, proposition 1986/

87:90 moment 17, proposition 1986/87:100 bilaga 1 moment 6 och
proposition 1986/87:148 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1986/87: Fi809 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag, i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 8, 10 och 14,
enligt bilaga 1,

16. beträffande behovsprövning i oktrojförfarandet

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del, motion 1986/87:NI22 yrkande 1 och motion 1986/87:N434 yrkande
2 i ifrågavarande del,

17. beträffande styrelseledamöters medborgarskap

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

18. beträffande finansiella koncerner

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:148 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1986/87:N175 yrkandena 1 och
2 antar

a) förslag till bankaktiebolagslag i vad avser 1 kap. 4 och 5 §§
enligt bilaga 2,

b) förslag till lag om införande av ny banklagstiftning i vad avser
35 § enligt bilaga 5,

19. beträffande utländskt ägande i bankaktiebolag

att riksdagen avslår motion 1986/87:NI 19, motion 1986/87:NI21
yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1986/87:NI22 yrkande 3 och
motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande del,

20. beträffande offentliga styrelseledamöter

att riksdagen avslår motion 1985/86: N216 yrkande 3, motion 1986/

87:N122 yrkande 8 och motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande
del,

21. beträffande styrelseordförande i bankaktiebolag

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1985/86:N216 yrkande 2, motion 1986/

87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del, motion 1986/87:NI22 yrkande
7, motion 1986/87:N123 yrkande 3 och motion 1986/87:N434
yrkande 2 i ifrågavarande del antar förslag till bankaktiebolagslag i
vad avser 7 kap. 11 § enligt bilaga 2,

22. beträffande gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål att

riksdagen avslår motion 1986/87: N358,

23. beträffande bankaktiebolagslag i övrigt

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del, proposition 1986/87:76 moment 4 och proposition 1986/87:90
moment 18 antar förslag till bankaktiebolagslag, i den mån det inte
omfattas av utskottets hemställan under 18 och 21, enligt bilaga 2,

24. beträffande sparbanks verksamhetsområde

att riksdagen avslår motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande 45

del och motion 1986/87:N122 yrkande 2,

25. beträffande externt riskkapital i sparbanker NU 1986/87:36

att riksdagen avslår motionerna 1985/86: N236, 1985/86: N250 och

1986/87: N379,

26. beträffande sparbankslag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del, proposition 1986/87:90 moment 19 och motion 1986/87:N406
antar förslag till sparbankslag enligt bilaga 3,

27. beträffandeföreningsbankslag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del och proposition 1986/87:90 moment 20 antar förslag till föreningsbankslag
enligt bilaga 4,

28. beträffande lag om införande av ny banklagstiftning

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del antar förslag till lag om införande av ny banklagstiftning, i den
mån det inte omfattas av utskottets hemställan under 18, enligt
bilaga 5,

29. beträffande fondkommissionslagen

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:12 och
1986/87:148, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion
1986/87: N175 yrkande 3 antar förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748) enligt bilaga 9,

30. beträffande lag om förenklad aktiehantering

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del antar förslag till lag om förenklad aktiehantering enligt bilaga
6,

31. beträffande lagen om tryggande av pensionsutfästelse

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:7 moment 3 och
proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del antar förslag till lag om
ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m.
enligt bilaga 7,

32. beträffande lagen om understödsföreningar

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar, dock med ändrad
lydelse av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna enligt
utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1987.

Understödsförening får använda
ordet bank i sin firma om föreningen
vid utgången av år 1986 använde
ordet bank i firman.

Denna lag träder i kraft den I juli
1987.

Understödsförening får använda
ordet bank i sin firma om föreningen
vid utgången av juni 1987 använde
ordet bank i firman.

33. beträffande lagen om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:7 moment 7 och

46

proposition 1986/87:12 i ifrågavarande del antar lag om ändring i NU 1986/87:36
lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar enligt bilaga 8,

34. beträffande lagen om finansbolag

att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:12 och
1986/87:148, båda i ifrågavarande del, antar förslag till lag om ändring
i lagen (1980: 2) om finansbolag enligt bilaga 10,

35. beträffande lagen om näringsförbud

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud, dock med ändrad
lydelse av 4 § och ikraftträdandebestämmelsen enligt utskottets förslag
i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §

Har näringsverksamhet bedrivits Har näringsverksamhet bedrivits

av en juridisk person får, under de av en juridisk person får, under de

förutsättningar som anges i 1 -3 §§, förutsättningar som anges i 1 -3 §§,

näringsförbud meddelas, i fråga om näringsförbud meddelas, i fråga om

kommanditbolag: komplementär, kommanditbolag: komplementär,

annat handelsbolag: bolagsman, annat handelsbolag: bolagsman,

aktiebolag och försäkringsbolag: aktiebolag och försäkringsbolag:

ledamot och suppleant i styrelsen ledamot och suppleant i styrelsen

samt verkställande direktör och samt verkställande direktör och

vice verkställande direktör, vice verkställande direktör,

bankaktiebolag, ekonomisk för- bankaktiebolag, sparbank och

ening och sparbank: ledamot och ekonomisk förening: ledamot och

suppleant i styrelsen, suppleant i styrelsen,

om denne begått brottet i nä- om denne begått brottet i näringsverksamheten
eller innehade ringsverksamheten eller innehade

sin ställning när betalningen av sin ställning när betalningen av

skatt, tull eller avgift underläts eller skatt, tull eller avgift underläts eller

den juridiska personen försattes i den juridiska personen försattes i

konkurs. konkurs.

Första stycket gäller också den som i annan egenskap än där sägs

faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet eller utåt har framträtt
som ansvarig för en enskild näringsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den I ja- Denna lag träder i kraft den I juli
nuari 1987. 1987.

36. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar de i proposition 1986/87:12 framlagda förslagen till
följande lagar, dock med ändring av tidpunkten för ikraftträdandet till
den 1 juli 1987:

a) lag om ändring i lagen (1924:322) om vård av omyndigs värdehandlingar,

b) lag om ändring i lagen (1934:300) om sparbankernas säkerhetskassa,

c) lag om ändring i föräldrabalken, 47

d) lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländska försäk- NU 1986/87:36
ringsföretag att driva försäkringsrörelse i Sverige,

e) lag om ändring i lagen (1956:217) om vissa kreditinrättningars
konkurs,

f) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

g) lag om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avgifter till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,

h) lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

i) lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

j) lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
k) lag om ändring i aktiefond slagen (1974:931),

1) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
m) lag om ändring i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för
de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag,
n) lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981),
o) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
p) lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna
pensionsfonden,

q) lag om ändring i lagen (1985: 277) om vissa bulvanförhållanden,

37. beträffande lagen om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag,
m. m.

att riksdagen antar förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om
vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m. enligt bilaga 11,

38. beträffande regionalpolitiska aspekter på bankernas verksamhet att

riksdagen avslår motion 1986/87: N123 yrkande 1 i ifrågavarande
del,

39. beträffande skärpt kontroll av yrkesmässig låneverksamhet
att riksdagen avslår motion 1985/86: N273.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 26 maj 1987

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp) (mom. 1—23), Lennart
Pettersson (s) (mom. 1-23), Erik Hovhammar (m) (mom. 7—39),

Rune Jonsson (s) (mom. 7—39), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s)

(mom. 7—39), Sten Svensson (m) (mom. 1-6), Birgitta Johansson (s)

(mom. 7—39), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp) (mom. 24-39), Per
Westerberg (m), Bo Finnkvist (s) (mom. 1-23), Per-Ola Eriksson (c)

(mom. 1-6, 24—39), Sven-Åke Nygårds (s) (mom. 1—6), Gudrun Norberg
(fp), Nic Grönvall (m), Mats Lindberg (s) (mom. 24-39), Elving Andersson
(c) (mom. 7—23), John Andersson (vpk) (mom. 7-23), Leo Persson (s)

(mom. 1—6) och Olavi Viitanen (s) (mom. 1—6, 24—39).

48

Reservationer

NU 1986/87:36

1. Filialer i Sverige till utländska banker (mom. 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”En rad”
och slutar med ”svenska kreditmarknaden” bort ha följande lydelse:
Förbudet för utländska banker att upprätta filialer i Sverige utgör en
godtycklig avvikelse från den enligt utskottets mening självklara principen
att vårt land skall tillämpa reciprocitet i det ekonomiska samspelet över
gränserna. Riksdagen bör, såsom förespråkas i motionerna 1986/87:NI22
(m) och 1986/87:N121 (fp), anmoda regeringen att lägga fram förslag till en
lagändring som rättar till detta förhållande. Regeringen kan omedelbart ge
kreditmarknadskommittén fria händer och även ett klart uppdrag att gripa
sig an med frågan om en sådan lagändring.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande fdialer i Sverige till utländska banker

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 5 och med
anledning av motion 1986/87:N121 yrkande 2 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet (mom. 4)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet
finnér” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Från principen om väsentligen enhetliga rörelseregler för de tre olika
slagen av bankinstitut utgör stadgandet om filialetablering utomlands ett
markant undantag. Utskottet fann det i slutet av år 1986 angeläget att
medverka till att bankaktiebolagen så snart det kunde ske skulle få den av
regeringen föreslagna möjligheten att upprätta filialer utomlands. Frågan
om en likadan möjlighet för sparbanker fick då lämnas därhän. Den bör nu
med det snaraste få en positiv lösning. Utskottet tillstyrker följaktligen det
berörda yrkandet i motion 1986/87:NI22 (m). Sparbanker - och även
föreningsbanker - bör utan onödigt dröjsmål få samma formella möjlighet
att upprätta filialer utomlands som bankaktiebolagen.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:NI22 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

49

4 Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 36

3. Huvudprincip för lagregleringen av bankernas
verksamhet (mom. 5)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”De båda”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Den i motion 1986/87: N122 (m) påtalade svårigheten att i en regleringslagstiftning
av här aktuell typ fånga upp de finansiella marknadernas senaste
utvecklingsfaser har klart manifesterat sig i detta lagstiftningsärende.
Innan riksdagen ännu har hunnit slutbehandla det omfattande förslag med
bl. a. ändrade rörelseregler som överlämnades till den i höstas har regeringen
sett sig föranlåten att på flera punkter föreslå ändringar i eller tillägg
till dessa regler. Mot denna bakgrund framstår en genomgripande avreglering
nu som än mer angelägen. En rationell ordning synes vara att, såsom
förordas i motionerna 1986/87: N122 (m) och 1986/87: N121 (fp), erforderlig
begränsning av bankernas verksamhetsområde genomförs genom vissa
allmänna förbudsregler snarare än genom en alltmer komplicerad uppräkning
av tillåtna rörelsegrenar. Därigenom kan lättare undvikas att bankerna
— åtminstone temporärt — blir förhindrade att utöva vissa för dem
naturliga aktiviteter på marknaden. Riksdagen bör rikta en rekommendation
av denna innebörd till regeringen.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande huvudprincip för lagregleringen av bankernas
verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 6 och med
anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Förvärv av fordran (mom. 6)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
gör” och slutar på s. 20 med ”har berörts” bort ha följande lydelse:

Den nu berörda regeln är ett typiskt uttryck för det snäva regleringstänkande
som kännetecknar regeringens förslag. Det är angeläget att riksdagen
i anslutning till motion 1986/87: N121 (fp) uttalar sig för en sådan
utformning av bestämmelserna om fordringsförvärv att bankerna på ett
naturligt sätt kan anpassa sig efter marknadens krav på rationella finansieringsformer.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande förvärv av fordran

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N121 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Medverkan i aktieemission (mom. 7) NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Utskottet
ansluter” och slutar på s. 22 med ”särskild åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att vidgade dispensmöjligheter är
en dålig ersättning för en generell utsträckning av tidsfristen. Med den
snäva tidsgräns som normalt skall gälla stimuleras inte bankerna, såsom
önskvärt är, att lämna aktiv medverkan vid aktieemissioner. Motion 1986/
87:N121 (fp) bör alltså föranleda en begäran av riksdagen att regeringen
med det snaraste lägger fram förslag till en mera vittgående ändring av den
aktuella lagbestämmelsen.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande medverkan i aktieemission

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Kapitaltäckningskrav i allmänhet (mom. 8)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Några
utredningsresultat” och slutar med ”proposition 1986/87:142” bort ha
följande lydelse:

Utskottet tar liksom motionärerna bestämt avstånd från en ordning som
innebär att bankinspektionen — i restriktiv anda — skall avgöra hur högt
kapitaltäckningskravet skall sättas för olika banker individuellt. Ett sådant
system innebär att näringspolitiken får ytterligare ett inslag av förhandlingsekonomi,
när strävan i stället bör vara att konsekvent tillämpa generella
regler som klart fyller kravet på konkurrensneutralitet. Eftersom
staten självfallet inte får stäcka sparbankernas fortsatta expansion återstår
i dagens läge ingen annan möjlighet än att allmänt sänka kapitaltäckningskravet.
Det har inte framlagts några utredningsresultat som tyder på att en
sådan åtgärd skulle vara skadlig. Utskottet finner den kravnivå som anges i
motionerna 1986/87:N172 (fp) och 1986/87:NI73 (m) väl avvägd och föreslår
att 2 kap. 9 § bankrörelselagen utformas i enlighet med vad nu sagts.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande kapitaltäckningskrav i allmänhet

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del, proposition 1986/87:142, motion 1986/87:N172 och motion
1986/87:N173 yrkande 2 antar förslag till bankrörelselag i vad avser
2 kap. 9 § enligt alternativt förslag i det följande:

51

Utskottets förslag

Alternativt förslag

NU 1986/87:36

Tili insättarnas —

2 kap.9 §*

- föreningsbanker (kapitalkrav).

Med eget kapital och egna fonder
får likställas dels fyrtio procent av
ett belopp som svarar mot bankens
reserver för utlåning, garantiförbindelser
och utländska valutor samt
mot bankens reserv för obligationer,
varmed avses det belopp
med vilket obligationernas värde
beräknat enligt 4 kap. 4 § 1 överstiger
nettovärdet, dels det nominella
värdet av förlagsbevis och andra
skuldförbindelser som medför rätt
till betalning först efter bankens övriga
borgenärer. I båda fallen får
medräknas högst ett belopp som
motsvarar det egna kapitalet eller
de egna fonderna.

Med eget kapital och reserver i
en central föreningsbank med anslutna
lokala föreningsbanker avses
summorna av eget kapital och reserver
i dessa föreningsbanker.
Förlagsinsatserna räknas därvid
inte in i det egna kapitalet. Det nominella
värdet av dessa insatser får
dock likställas med eget kapital intill
ett belopp som tillsammans med
det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser
enligt andra stycket motsvarar det
egna kapitalet.

Med eget kapital och egna fonder
får likställas dels fyrtio procent av
ett belopp som svarar mot bankens
reserver för utlåning, garantiförbindelser
och utländska valutor samt
mot bankens reserv för obligationer,
varmed avses det belopp
med vilket obligationernas värde
beräknat enligt 4 kap. 4 § 1 överstiger
nettovärdet, dels det nominella
värdet av förlagsbevis och andra
skuldförbindelser som medför rätt
till betalning först efter bankens övriga
borgenärer. I båda fallen får
medräknas högst ett belopp som
motsvarar en och en halv gånger
det egna kapitalet eller de egna fonderna.

Med eget kapital och reserver i
en central föreningsbank med anslutna
lokala föreningsbanker avses
summorna av eget kapital och reserver
i dessa föreningsbanker.
Förlagsinsatserna räknas därvid
inte in i det egna kapitalet. Det nominella
värdet av dessa insatser får
dock likställas med eget kapital intill
ett belopp som tillsammans med
det nominella värdet av förlagsbevis
och andra skuldförbindelser
enligt andra stycket motsvarar en
och en halv gånger det egna kapitalet.

Från det till kommuner.

Har en i fastighetsbolaget.

Utan hinder av andra och tredje
styckena får bankinspektionen, om
det finns synnerliga skäl, tillåta en
bank att likställa eget kapital och
egna fonder med det nominella värdet
av sådana förlagsbevis, andra
skuldförbindelser och förlagsinsatser,
som där avses, intill ett belopp
som motsvarar en och en halv
gånger det egna kapitalet eller de
egna fonderna.

* Kursiv stil i den slutliga lagtexten markeras här med halvfet stil.

52

7. Kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag NU 1986/87:36

(mom. 10)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”De motiv”
och slutar med ”nu behandlas” bort ha följande lydelse:

Den kritik mot kravet på konsoliderad kapitaltäckning som framförs i
motion 1986/87: N121 (fp) är enligt utskottets mening tungt vägande. Riksdagen
bör därför avslå förslaget till bankrörelselag i vad avser 2 kap. 11 §,
där bestämmelserna i ämnet är samlade.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N 121 yrkande 2 i
ifrågavarande del avslår proposition 1986/87:12 i vad avser 2 kap.

11 § förslaget till bankrörelselag.

8. Försäkringsskydd för insättarnas medel (mom. 11)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Kapitaltäckningskrav
för” och slutar med ”denna punkt” bort ha följande lydelse: Utskottet

vill i likhet med motionärerna understryka att utvecklingen
kan leda till ökade krav på kapitaltäckning, om inte skyddet för insättarna
skall försvagas påtagligt. Införande av ett försäkringssystem som komplement
till kapitaltäckningskrav av nuvarande typ synes då vara ett intressant
alternativ till en skärpning av dessa krav. Det bör lämpligen uppdras
åt kreditmarknadskommittén att överväga en sådan lösning. Riksdagen bör
anmoda regeringen att utfärda erforderliga tilläggsdirektiv för utredningen
i enlighet med vad som anförs i motion 1986/87:NI23 (c).

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande försäkringsskydd för insättarnas medel

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:NI23 yrkande 1 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

9. Krediters löptid (mom. 13)

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Eftersom
bundna” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Den s. k. gyllene bankregeln
anbefaller att bankerna skall vara så restriktiva med bunden utlåning att de
behåller en betryggande likviditet och soliditet. Denna princip bör vara
tillräcklig; någon lagreglering av nuvarande typ när det gäller krediters 53

löptid synes inte vara erforderlig. Regeringen bör, i enlighet med vad som NU 1986/87:36

påyrkas i motion 1986/87:N121 (fp), framlägga förslag till en lagändring av
denna innebörd.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande krediters löptid

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

10. Revision av lokal föreningsbank (mom. 14)

Ivar Franzén (c) och Elving Andersson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Motionärerna anger goda skäl varför det stora flertalet lokala föreningsbanker
med en mera begränsad ekonomisk omslutning inte skall behöva
omfattas av kravet att minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd.
Utskottet föreslår att riksdagen antar den aktuella paragrafen i
bankrörelselagen med den ändrade lydelse som åsyftas i motion 1986/
87:NI23 (c).

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande revision av lokal föreningsbank

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87: 12 i ifrågavarande
del och med bifall till motion 1986/87: NI23 yrkande 2 antar
förslag till bankrörelselag i vad avser 3 kap. 4 §* enligt alternativt
förslag i det följande:

Utskottets förslag Alternativt förslag

3 kap. 4 §

Minst en av de revisorer som Minst en av de revisorer som
stämman utser skall i ett bankak- stämman utser skall i ett bankaktiebolag,
en sparbank och en central tiebolag, en sparbank och en central

föreningsbank vara auktoriserad re- föreningsbank vara auktoriserad re visor

och i en lokal föreningsbank visor.

auktoriserad eller godkänd revisor. Om utlåningen från en lokal föreningsbank
vid något tillfälle under
det senast avslutade räkenskapsåret
har överstigit 100 miljoner kronor,
skall minst en av de revisorer
som föreningsbankens stämma utser
vara auktoriserad eller godkänd
revisor.

* Kursiv stil i den slutliga lagtexten markeras här med halvfet stil.

54

11. Behovsprövning i oktrojförfarandet (mom. 16)

NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp). Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böljar med ”Liksom
regeringen” och slutar med ”till regeringen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att det finns anledning att dröja längre med en
övergång till omvänd behovsprövning i oktrojförfarandet. Någon ytterligare
utredning är inte erforderlig. Det bör ankomma på regeringen att utan
dröjsmål förelägga riksdagen förslag till en moderniserad oktrojbestämmelse.
Motionerna 1986/87: N122 (m) och 1986/87: N121 (fp) tillstyrks alltså av
utskottet såvitt gäller detta ämne.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande behovsprövning i oktrojförfarandet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 1 och
motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anledning
av motion 1986/87:N 121 yrkande 2 i ifrågavarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Styrelseledamöters medborgarskap (mom. 17)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Den dispensmöjlighet som motionärerna efterlyser finns, som har framgått,
redan för föreningsbankernas del. Det framstår som orimligt att
strängare regler än för dessa skall gälla för affärsbanker och sparbanker.

Utskottet ansluter sig till vad som sägs om medborgarskapskravet i motion
1986/87:N 121 (fp) och anser alltså att regeringen bör anmodas att med det
snaraste lägga fram förslag till de lagändringar som erfordras för att motionärernas
önskemål skall bli tillgodosett.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande styrelseledamöters medborgarskap

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N121 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

13. Finansiella koncerner (mom. 18)

Erik Hovhammar, Per Westerberg och Nic Grönvall (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Den
sistnämnda” och slutar med ”motion 1986/87:N175 (m)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas kritik mot proposition 1986/ 55

87:148. På otillräckliga grunder vill regeringen rubba rättsförhållanden NU 1986/87:36

som har uppkommit på ett helt lagenligt sätt och som inte har bevisats

medföra några skadliga verkningar. Även om de nya lagreglerna betecknas

som provisoriska, är det uppenbar fara för att de blir bestående. Riksdagen

bör följaktligen inte godta den föreslagna lagstiftningen om finansiella

koncerner. Regeringen bör hänvisas till att med stöd av redan befintliga

lagregler öva kontroll över de banker och andra kreditmarknadsinstitut

som berörs av koncernbildningarna. Propositionen i fråga avstyrks alltså i

nu aktuell del. Detta innebär att motion 1986/87:N175 (m) i motsvarande

del tillstyrks.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande finansiella koncerner

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N175 yrkandena I och 2
avslår proposition 1986/87:148 i vad avser förslag till dels 1 kap. 4
och 5 §§ bankaktiebolagslag, dels 33 § lag om införande av ny banklagstiftning.

14. Utländskt ägande i bankaktiebolag (mom. 19)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Under
den” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att frågan
om rätt för utländska intressenter att förvärva minoritetsandelar i svenska
banker upptas till omedelbar prövning. Det bör bl. a. beaktas att en möjlighet
till samarbete i denna form med svenska banker i vissa fall kan tänkas
vara en fullgod ersättning för etablering av en helt utlandsägd bank i
Sverige. Att en sådan möjlighet skulle kunna få positiv betydelse för det
ekonomiska samarbetet har utskottet, såsom nyss redovisats, år 1985
enhälligt uttalat. Det finns, menar utskottet, ingen anledning att invänta
kreditmarknadskommitténs resultat innan denna fråga bringas till en lösning.
Regeringen bör redan hösten 1987 förelägga riksdagen förslag till en
lagändring av den innebörd som här nämnts. Genom en sådan begäran från
riksdagens sida skulle de berörda yrkandena i motionerna 1986/87:N119
(m), 1986/87:NI22 (m), 1986/87:N434 (m) och 1986/87:N121 (fp) bli helt
eller väsentligen tillgodosedda.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande utländskt ägande i bankaktiebolag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N122 yrkande 3 och
motion 1986/87 :N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anledning
av motion 1986/87:NI 19 och motion 1986/87:N121 yrkande 2 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

56

15. Offentliga styrelseledamöter (mom. 20)

NU 1986/87:36

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Nu
liksom” och slutar med ”nämnda motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att systemet med statliga
representanter i affärsbankernas styrelser bör slopas. De positiva bedömningarna
av det är helt obestyrkta. Någon egentlig utvärdering av systemet
har heller inte redovisats. Starka principiella skäl talar mot att denna form
för statligt inflytande inom affärsbankssektorn bibehålls. Regeringen bör
följaktligen snarast lägga fram förslag om sådana ändringar i aktiebolagslagen
att bestämmelserna om offentlig representation i olika besluts- och
beredningsorgan utgår. De nämnda motionsyrkandena tillstyrks alltså helt
eller, såvitt gäller motion 1986/87: N122 (m), i fråga om sitt allmänna syfte.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande offentliga styrelseledamöter

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:N216 yrkande 3 och
motion 1986/87:N434 yrkande 2 i ifrågavarande del och med anledning
av motion 1986/87:NI22 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

16. Styrelseordförande i bankaktiebolag (mom. 21)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m). Ivar Franzén (c), Per Westerberg
(m), Gudrun Norberg (fp), Nic Grönvall (m) och Elving Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Liksom
tidigare” och slutar med ”i ämnet” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag år 1984 om statlig intervention i affärsbankernas val
av styrelseordförande utsattes vid riksdagsbehandlingen för en ingående
kritik från principiella utgångspunkter. Bl. a. påpekades risken för att såväl
presumtiva som redan godkända styrelseordförande skulle känna osäkerhet
om vilket mått av handlings- och yttrandefrihet de kunde räkna med
utan risk för negativa reaktioner från regeringens sida. Samma skäl som
anfördes mot att systemet skulle införas talar för att det nu med det
snaraste bör upphävas. Riksdagen bör, såsom föreslås i motion 1986/

87:NI23 (c) och - ofullständigt - i motion 1986/87:NI22 (m), låta de
nämnda styckena utgå ur 7 kap. 11 § bankaktiebolagslagen. Även motionerna
1985/86:N216 (m), 1986/87:N434 (m) och 1986/87:N 121 (fp) blir
såvitt här är i fråga tillgodosedda genom ett sådant beslut.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande styrelseordförande i bankaktiebolag

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:12 i ifrågavarande
del, med bifall till motion 1985/86:N216 yrkande 2, motion 57

1986/87: N122 yrkande 7 och motion 1986/87: N123 yrkande 3 och NU 1986/87:36

med anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande

del och motion 1986/87: N434 yrkande 2 i ifrågavarande del antar det

i propositionen framlagda förslaget till bankaktiebolagslag i vad

avser 7 kap. 11 § med den ändringen att andra-femte styckena

utgår.

17. Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål
(mom. 22)

Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”motion 1986/87:N358 (m)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning att årets beslut vid affärsbankernas
bolagsstämmor om stöd till forskning motiverar en omprövning av
bankaktiebolagslagens minoritetsskyddsregler. Bankerna med sin noga
specialreglerade verksamhet intar en särställning inom näringslivet. Det
kan inte vara rimligt att ett antal dominerande aktieägare skall kunna
genomdriva att en banks vinst till avsevärd del skall användas för ett
främmande eller i vart fall sekundärt syfte, fastän en betydande minoritet
av små aktieägare motsätter sig detta. En lagändring som gör det möjligt
att förhindra detta bör övervägas. Utskottet föreslår att riksdagen — i
anslutning till yrkandet i motion 1986/87: N358 (m) - gör ett uttalande till
regeringen av denna innebörd.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: N358 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Sparbanks verksamhetsområde (mom. 24)

Erik Hovhammar (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Gudrun
Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Vad
bankinspektionen” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Bankinspektionens yttrande visar att bestämmelsen om avgränsade
verksamhetsområden för sparbankerna inte tillämpas efter sin ordalydelse.

Yttrandet styrker alltså motionärernas krav på att bestämmelsen skall
omprövas. Enligt utskottets mening bör sparbankerna lika väl som affärsbankerna
ha möjlighet att effektivt konkurrera med andra banker. Den
berörda bestämmelsen hindrar detta. Utskottet tillstyrker motionerna
1986/87: N122 (m) och 1986/87: N121 (fp) såvitt här är i fråga och föreslår
att riksdagen i ett uttalande till regeringen instämmer i vad här har sagts.

58

dels att utskottet under 24 bort hemställa NU 1986/87:36

24. beträffande sparbanks verksamhetsområde
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:NI22 yrkande 2 och med
anledning av motion 1986/87: N121 yrkande 2 i ifrågavarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19. Fondkommissionslagen (mom. 29)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Nic Grönvall (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Den
möjlighet” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Det nu gällande maximibeloppet för en fondkommissionärs handelslager
är alltför lågt. Detta förhållande blir än mer markerat när maximibeloppet
skall gälla för två företag tillsammans. Med hänsyn till den svenska fondbörsverksamhetens
mycket starka tillväxt sedan år 1985 är en höjning av
maximibeloppet enligt utskottets mening ofrånkomlig. Utskottet föreslår
- i enlighet med yrkandet härom i motion 1986/87: N175 (m) - att det i
16 § fondkommissionslagen angivna maximibeloppet ändras från 50 milj.
kr. till 100 milj. kr.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande fondkommissionslagen
att riksdagen med anledning av propositionerna 1986/87:12 och
1986/87:148, båda i ifrågavarande del, och med bifall till motion
1986/87: N175 yrkande 3 antar förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen
(1979:748) enligt bilaga 9, dock med ändrad lydelse
av 16 § första stycket enligt alternativt förslag i det följande:

Utskottets förslag Alternativt förslag

16 §

Fondkommissionsbolag får inne- Fondkommissionsbolag får inneha
värdepapper som anges i 15 § ha värdepapper som anges i 15 §

första stycket 4 till ett anskaffnings- första stycket 4 till ett anskaffningsvärde
som uppgår till högst fyra värde som uppgår till högst fyra

miljoner kronor eller som svarar miljoner kronor eller som svarar

mot fyra procent av den genom- mot fyra procent av den genomsnittliga
årsomsättningen i bolagets snittliga årsomsättningen i bolagets

kommissionshandel under de fem kommissionshandel under de fem

närmast föregående kalenderåren, närmast föregående kalenderåren,

dock högst femtio miljoner kronor. dock högst etthundra miljoner kro I

fråga om bolag som ej har varit nor. I fråga om bolag som ej har

verksamt under fem kalenderår varit verksamt under fem kalen skall

den genomsnittliga årsomsätt- derår skall den genomsnittliga års ningen

i stället avse den tid bolaget omsättningen i stället avse den tid

har varit verksamt. bolaget har varit verksamt.

59

Särskilt yttrande

NU 1986/87:36

Allmänt ställningstagande

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anför:

Regeringens förslag till ny banklagstiftning kännetecknas, som närmare
utvecklas i motion 1986/87: N121 (fp), av en rad brister som egentligen
motiverar att förslaget bör avvisas. Vi har likväl inte vidhållit det avslagsyrkande
som framförs i motionen. Två skäl har då varit avgörande. För det
första tycks man inom bankväsendet vara angelägen om att den lagtekniska
anpassningen av banklagstiftningen till bl. a. 1975 års aktiebolagslag
inte skall anstå ytterligare. För det andra har regeringen föreslagit en del
nya bestämmelser som bankerna också tillmäter betydelse. Vi vill emellertid
understryka att det till stora delar är en provisorisk åtgärd som vi
medverkar till. Kreditmarknadskommitténs kommande betänkande bör
läggas till grund för en genomgripande omgestaltning av bankernas rörelseregler,
varvid ett mål bör vara att komma bort från den onödiga detaljreglering
som den nu aktuella lagstiftningen lika mycket som den hittillsvarande
präglas av.

60

1 Förslag till
Bankrörelselag

NU 1986/87:36

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om den rörelse som en bank får
driva samt vissa andra för banker gemensamma bestämmelser. Bestämmelser
om hur en bank bildas och om dess organisation m. m. finns i
bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen
(1987:000).

Med bank förstås i denna lag bankaktiebolag, sparbank och föreningsbank
(central föreningsbank och lokal föreningsbank).

Med en banks stadgar förstås i denna lag bolagsordning för bankaktiebolag,
reglemente för sparbank och stadgar för föreningsbank.

2 § Med bankrörelse avses i denna lag verksamhet i vilken ingår inlåning
från allmänheten på sådan räkning som bank allmänt använder.

Bankrörelse får, förutom av Sveriges riksbank, drivas endast av bankaktiebolag,
sparbanker och centrala föreningsbanker, som har fått regeringens
tillstånd (oktroj) därtill.

Utan hinder av andra stycket får postverket för sin postgirorörelse hålla
konton för allmänheten.

3 § En bank skall stå under tillsyn av bankinspektionen och vara registrerad
där.

Om bankinspektionens tillsyn över vissa stiftelser finns bestämmelser i
7 kap. 17 §.

4 § Ett utländskt bankföretag får endast efter tillstånd av regeringen
driva verksamhet från kontor eller annat fast driftställe här i riket. Sådan
verksamhet får inte omfatta inlånings- eller utlåningsrörelse.

Ett bankaktiebolag får efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, bankinspektionen inrätta filial i utlandet. Sådant tillstånd
skall lämnas om ändamålet kan anses vara till nytta för bankväsendet
eller det allmänna. Bestämmelser om bankaktiebolags förvärv av aktie
eller andel i utländskt bankföretag finns i 2 kap. 6§ första stycket 1.

5 § Ingen annan än bank, Sveriges riksbank, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Sveriges investeringsbank aktiebolag och sådant bankföretag
som avses i 4 § får i sin firma eller i övrigt vid beteckning av affärsrörelse
använda ordet bank.

Sammanslutning eller annan juridisk person med nära anknytning till
företag som avses i första stycket får dock, efter tillstånd av bankinspektionen,
använda ordet bank i sin firma.

6 § Enskildas förhållanden till bank får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

2 kap. Rörelsen

Verksamhet

1 § En bank får bedriva in- och utlåning av pengar samt, med den

inskränkning som följer av 2 §, driva annan verksamhet som har samband 61

därmed. Att en lokal föreningsbanks rätt att bedriva inlåning är begränsad
följer av 1 kap. 5 § föreningsbankslagen (1987:000).

1 fondkommissionslagen (1979:748) finns bestämmelser om rätt för bank
att driva fondkommissionsrörelse.

2 § En bank får för egen räkning förvärva och driva handel med endast
mynt, sedlar, växlar, checkar och anvisningar samt obligationer, förlagsbevis,
förlagsandelsbevis och andra fordringsbevis som är avsedda för den
allmänna marknaden. Därutöver får en bank för egen räkning förvärva
egendom som anges i 3—8 §§.

3 § En bank får förvärva annan fordran än sådan som avses i 2 §, om
fordringen grundas på ett låneavtal som har sådant innehåll att banken
själv vid förvärvstillfället hade kunnat bevilja krediten.

4 § En bank får förvärva

1. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att erhålla lokaler för
verksamheten eller tillgodose därmed sammanhängande behov,

2. aktie eller andel i företag, vilket uteslutande har till syfte att förvalta
fast egendom eller tomträtt, som är avsedd för det under 1 angivna ändamålet,

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet som banken
äger eller till lokaler som banken i övrigt innehar, samt

4. fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för att bereda bostad åt någon
som är anställd i banken.

5 § En bank får förvärva ett bankaktiebolags eller en sparbanks rörelse,
om övertagandet inte kan anses vara till skada för det allmänna. Om
förvärvet avser hela eller en inte obetydlig del av rörelsen krävs det att
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen lämnar
tillstånd till förvärvet.

Ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag får dock inte
överta en svenskägd bankrörelse.

6 § Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen får

1. ett bankaktiebolag förvärva aktie i annat bankaktiebolag samt aktie
eller andel i utländskt bankföretag och i svenskt eller utländskt företag,
vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna,

2. en sparbank förvärva aktie eller andel i svenskt företag, vars ändamål
kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna eller som
tillgodoser för sparbanker gemensamma intressen, samt

3. en central föreningsbank förvärva aktie eller andel i svenskt företag,
vars ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna
eller som tillgodoser för föreningsbanker gemensamma intressen.

Vad som sägs i första stycket gäller även i fråga om garantifondsbevis,
förlagsbevis eller förlagsandelsbevis som har utfärdats av företag som
avses i första stycket. Med banks förvärv av garantifondsbevis jämställs
utfärdande av garantifondsförbindelse.

För sparbanks förvärv av aktier i Sparbankernas Bank och central
föreningsbanks förvärv av aktier i Föreningsbankernas Bank krävs inget
tillstånd.

7 § En sparbank och en central föreningsbank får endast efter tillstånd
av bankinspektionen medverka vid emission av aktier, förlagsbevis eller
förlagsandelsbevis på den allmänna marknaden.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

62

Ett bankaktiebolag, en sparbank eller en central föreningsbank som
medverkar vid emission av aktier på den allmänna marknaden får förvärva
aktier som ingår i emissionen men skall avyttra dessa så snart det lämpligen
kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om särskilda skäl föreligger,
kan bankinspektionen medge att aktierna får innehas längre tid.

En bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får, för att
underlätta rörelsen, i samband med denna förvärva aktier, emissionsbevis
samt andelar i aktiefonder och ekonomiska föreningar. Banken får inte
inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i
16 § första stycket fondkommissionslagen (1979:748). Om en bank driver
fondkommissionsrörelse och samtidigt äger ett fondkommissionsbolag,
skall dessa begränsningar gälla för banken och bolaget gemensamt. Om
synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att banken får
inneha värdepapper i större omfattning än vad som anges i nämnda paragraf.

8 § För att skydda fordran får en bank

1. på offentlig auktion, fondbörs eller sådan marknad som avses i 2 §
andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs eller vid exekutiv
försäljning köpa egendom som är utmätt eller utgör säkerhet för fordringen,
och

2. om det finns anledning att anta att banken annars skulle lida avsevärd
förlust, som betalning för fordran överta egendom som utgör säkerhet för
fordringen eller annan egendom.

Första stycket gäller inte egen aktie eller bevis om andel i eller tillskott
till föreningsbank. I fråga om sparbanks förvärv av bevis om tillskott till
garantifond eller grundfond i sparbanken gäller bestämmelserna i 5 kap.
7 § första stycket sparbankslagen (1987:000).

I utbyte mot egendom som har köpts eller övertagits enligt första stycket
får en bank förvärva aktier i ett bolag, som bildats för förvaltning av
egendomen eller för fortsättande av en med denna driven verksamhet.

Har aktier förvärvats enligt första eller tredje stycket får banken, om
uppenbar fara föreligger för att banken annars lider förlust, förvärva ytterligare
aktier i samma bolag.

Har aktier förvärvats enligt första, tredje eller fjärde stycket får banken,
om aktiebolaget överlåter sina tillgångar på ett annat aktiebolag, byta ut
dessa aktier mot aktier i det andra aktiebolaget.

Den egendom som banken förvärvat enligt denna paragraf skall avyttras
så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust
för banken. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från förvärvet, krävs
bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.

Kapitaltäckning och kassareserv

9 § Till insättarnas skydd skall en bank ha ett visst lägsta kapital i form
av eget kapital i bankaktiebolag, egna fonder i sparbank samt eget kapital i
central föreningsbank tillsammans med anslutna lokala föreningsbanker
(kapitalkrav).

Med eget kapital och egna fonder får likställas dels fyrtio procent av ett
belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning, garantiförbindelser
och utländska valutor samt mot bankens reserv för obligationer, varmed
avses det belopp med vilket obligationernas värde beräknat enligt 4 kap.
4 § 1 överstiger nettovärdet, dels det nominella värdet av förlagsbevis och
andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter bankens

NU 1986/87:36

Bilaga 1

63

övriga borgenärer. I båda fallen får medräknas högst ett belopp som
motsvarar det egna kapitalet eller de egna fonderna.

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med anslutna
lokala föreningsbanker avses summorna av eget kapital och reserver i
dessa föreningsbanker. Förlagsinsatserna räknas därvid inte in i det egna
kapitalet. Det nominella värdet av dessa insatser får dock likställas med
eget kapital intill ett belopp som tillsammans med det nominella värdet av
förlagsbevis och andra skuldförbindelser enligt andra stycket motsvarar
det egna kapitalet.

Från det egna kapitalet och de egna fonderna skall avräknas det bokförda
värdet av vad som tillskjutits som aktiekapital eller i annan form till ineller
utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan
avräkning skall dock inte ske i fråga om företag där staten är delägare eller
i fråga om kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån
mot säkerhet i panträtt i bostads-, kontors- eller affärsfastighet eller att
lämna lån till kommuner.

Har en bank ett väsentligt ekonomiskt intresse i ett aktiebolag, som
uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som har förvärvats
för att bereda banken lokaler för dess verksamhet eller tillgodose
därmed sammanhängande behov, skall från bankens eget kapital eller egna
fonder avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna
i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa
som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Utan hinder av andra och tredje styckena får bankinspektionen, om det
finns synnerliga skäl, tillåta en bank att likställa eget kapital och egna
fonder med det nominella värdet av sådana förlagsbevis, andra skuldförbindelser
och förlagsinsatser, som där avses, intill ett belopp som motsvarar
en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna.

10 § Kapitalkravet bestäms i förhållande till bankens tillgångar och ingångna
garantiförbindelser (placeringar). För en central föreningsbank
med anslutna lokala föreningsbanker bestäms kapitalkravet gemensamt.
Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra
grupper, nämligen

A 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos
riksbanken och riksgäldskontoret,

2. skattkammarväxlar och obligationer som utfärdats av staten, kommun
eller därmed jämförlig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank,
central föreningsbank, allmän kassa eller inrättning vars reglemente
fastställts av regeringen, kreditaktiebolag eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank eller
annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag,
sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande
får jämställas med kreditaktiebolag vid tillämpningen av detta stycke
eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller fordran,
som anges under A 1 - 3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som anges under A I -4.

B 1. andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkringsföretag
än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid
fordringar för vilka utländskt bankföretag svarar skall tas upp till en
och en halv gånger fordringarnas belopp,

NU 1986/87:36

Bilaga 1

64

3. fordringar för vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller fordran,
som anges under B 1 eller 2, eller panträtt i jordbruks-, affärs- eller
bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem
procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i
fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling
eller fordran, som anges under B 1 —3.

C 1. fordringar för vilka säkerheten utgörs av

a) panträtt i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfamiljshus
eller med flerfamiljshus för vilket bostadslån enligt statliga
bestämmelser utgår eller i tomträtt till sådan fastighet, om pantvärdet
ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade
värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad
som hör till tomträtten,

b) panträtt i fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell
verksamhet eller i tomträtt till sådan fastighet inom femtio procent av
det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om
tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,
eller

c) förlagsbevis eller aktie, som är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling
eller fordran, som anges under C 1,

D övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt 9 §
gärde och femte styckena skall avräknas från eget kapital och egna
fonder.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. I övrigt
uppgår kapitalkravet vid varje tidpunkt till lägst ett belopp som motsvarar
sammanlagt

en procent av summan av placeringar som anges under B,

fyra procent av summan av placeringar som anges under C och

åtta procent av summan av placeringar som anges under D.

Placeringar skall tas upp till följande värden, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i 9 § andra stycket avsatts,
till sitt bruttovärde,

2. övriga tillgångar till sitt nettovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella
belopp samt

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp.

Med uppskattat värde i första stycket B 3 och C 1 avses det värde, som
banken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande
statliga bestämmelser om bostadslån till främjande av bostadsbyggandet
sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för
bedömandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda
bestämmelser fastställda pantvärdet för byggnaden eller den fastighet där
denna uppförs om inte särskilda skäl föranleder annat.

11 § Om ett bankaktiebolag genom aktieinnehav eller på annat sätt har
andel i ett utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet och
andelen uppgår till lägst tjugo procent av företagets aktiekapital eller
motsvarande, skall, utöver vad som anges beträffande kapitaltäckning för
aktier eller andelar i företaget i 9 § fjärde stycket, följande gälla.

För det utländska företagets placeringar skall bestämmas ett kapitalkrav.
Banken skall vid varje tidpunkt uppfylla kapitalkravet enligt 10 § och

NU 1986/87:36

Bilaga 1

65

5 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

den del av kapitalkravet i det utländska företaget som svarar mot bankens
andel i företaget.

Vid beräkningen av det särskilda kapitalkravet för det utländska företaget
och vid bestämmandet av vad som i detta sammanhang skall anses som
eget kapital skall 9 och 10 §§ gälla i tillämpliga delar. För de fordringar som
banken eller företag som avses i första stycket har på något av dessa
företag krävs inget eget kapital. Detsamma gäller fordringar för vilka ett
företag som avses i första stycket svarar. Vid beräkningen av bankens eget
kapital skall 9 § fjärde stycket inte tillämpas. Vid tillämpningen av 9 §
andra stycket får med det egna kapitalet likställas så stor del av det
utländska företagets reserver m. m. som svarar mot bankens andel i företaget.

Bankinspektionen beslutar i fråga om kapitalkrav och vad som skall
anses som eget kapital.

12 § Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall
hålla en kassareserv som är tillräcklig med hänsyn till rörelsens art och
omfattning.

Kassareserven skall bestå av tillgångar som med lätthet kan förvandlas i
pengar och skall, tillsammans med inneliggande kassa, uppgå till lägst ett
belopp som svarar mot tio procent av bankens samtliga förbindelser med
undantag av

1. förlagslån,

2. lån mot panträtt i egen fastighet,

3. lån, som har tagits upp hos allmänna pensionsfonden i samband med
återlån enligt fondens reglemente, och

4. garantiförbindelser.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får
utfärda närmare föreskrifter om vilka tillgångar som får inräknas i kassareserven.

Kreditgivning

13 § Kredit får beviljas endast om låntagaren på goda grunder kan förväntas
fullgöra låneförbindelsen. Dessutom krävs betryggande säkerhet i
fast eller lös egendom eller i form av borgen. Banken får dock avstå från
sådan säkerhet om den kan anses obehövlig eller om det annars föreligger
särskilda skäl att avstå från säkerhet.

Bestämmelsen i 6 kap. 9 § första stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000) om förbud för ett bankaktiebolag att som pant ta emot egen
aktie tillämpas också på förlagsbevis som bolaget utfärdat.

En sparbank får inte som pant ta emot förlagsbevis, som sparbanken
utfärdat, och inte heller bevis om tillskott till garantifond eller grundfond i
sparbanken.

En föreningsbank får inte som pant ta emot förlagsbevis eller förlagsandelsbevis
som har utfärdats av en central föreningsbank eller bevis om
andel i eller tillskott till föreningsbanken själv eller annan föreningsbank.

14 § När en bank beviljar kredit får den inte avtala att bankens fordran
skall medföra rätt till betalning först efter låntagarens övriga borgenärer.

Efter tillstånd av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
bankinspektionen får dock en sparbank och en central föreningsbank
avtala om sådant villkor vid beviljande av kredit till svenskt företag, vars
ändamål kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

66

Under samma förutsättningar får ett bankaktiebolag avtala om sådant
villkor vid beviljande av kredit till annat bankaktiebolag, till utländskt
bankföretag eller till sådant svenskt eller utländskt företag, vars ändamål
kan anses vara till nytta för bankväsendet eller det allmänna.

15 § En bank får inte vid avtal om kredit eller i sin rörelse i övrigt
förbehålla sig andel i vinst på affär, som banken inte själv får avsluta.

En bank får inte heller på annat sätt beredas andel i vinst på verksamhet,
som banken inte själv får bedriva. Vad nu sagts gäller dock inte utdelning
på aktier eller vad banken som ägare av aktier i övrigt har rätt till.

Utan hinder av första och andra styckena får, efter tillstånd av bankinspektionen,
en sparbank och en central föreningsbank lämna vinstandelslån
till ett företag som tillgodoser för sparbanker eller föreningsbanker
gemensamma intressen.

16 § En bank skall ägna särskild uppmärksamhet åt att banken inte i
sådan omfattning, att fara kan uppkomma för dess säkerhet, har fordringar
på samma låntagare eller på låntagare, som är förbundna med varandra i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap. Detsamma gäller kredit mot säkerhet
av aktier eller förlagsbevis, som utgivits av samma aktiebolag eller
aktiebolag som är förenade i sådan gemenskap. Med fordran jämställs
säkerhet i form av borgen eller annan garantiförbindelse till banken.

En central föreningsbank skall dessutom bevaka att inte banken tillsammans
med anslutna lokala föreningsbanker har fordringar som avses i
första stycket i sådan omfattning att fordringarna sammantagna kan medföra
fara för föreningsbankernas säkerhet.

17 § En bank får inte på andra villkor än sådana som banken normalt
ställer upp lämna kredit till

1. styrelseledamot,

2. delegat i ledande ställning som ensam eller i förening med annan får
avgöra på styrelsen ankommande kreditärenden,

3. anställd som innehar en ledande ställning inom banken,

4. annan aktieägare än staten med ett aktieinnehav som motsvarar minst
tre procent av hela aktiekapitalet,

5. sådan revisor i banken som avses i 3 kap. 5 § femte stycket,

6. make eller sambo till person som avses under 1—5 eller

7. juridisk person i vilken sådan person som avses under 1—6 har ett
väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare eller medlem.

En lokal föreningsbank får inte utan tillstånd av den centrala föreningsbanken
lämna kredit till person eller företag som avses i första stycket.

Bankinspektionen prövar om delegat eller anställd har sådan ledande
ställning som avses i första stycket 2 och 3.

Bankens styrelse skall i en förteckning föra in uppgifter om de krediter
som har beviljats personer eller företag som avses i första stycket. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får utfärda
föreskrifter om vilka uppgifter som skall antecknas i förteckningen.

Första-fjärde styckena tillämpas på motsvarande sätt beträffande krediter
mot säkerhet av borgen eller fordringsbevis som utfärdats av någon
som avses i första stycket. Detsamma gäller för en fordran som banken
förvärvar och för vilken någon som avses i första stycket är betalningsskyldig.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

67

18 § Bestämmelserna om kredit i 13—17 §§ skall tillämpas också på
garantiförbindelse som banken ikläder sig.

19 § Förfallotiden för lån skall bestämmas så att den är förenlig med
villkoren för bankens förbindelser.

Ställs ett lån inte att betalas inom ett år, skall banken förbehålla sig rätt
att säga upp lånet till återbetalning senast inom den sagda tiden.

Banken får dock lämna ut lån med en längre löptid än ett år utan
förbehåll enligt andra stycket till ett sammanlagt belopp som vid varje
tidpunkt svarar mot högst tjugofem procent av summan av, såvitt avser

1. bankaktiebolag, dess eget kapital och dess inlåning,

2. sparbank, dess egna fonder och dess inlåning,

3. föreningsbank, den centrala föreningsbankens och anslutna lokala
föreningsbankers eget kapital och den centrala föreningsbankens inlåning.

En lokal föreningsbank får bevilja kredit som avses i tredje stycket
endast efter medgivande av den centrala föreningsbanken.

Om staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighet helt eller delvis
svarar för betalningen av ett lån, gäller inte bestämmelserna i andra och
tredje styckena.

Upplåning

20 § Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank får
inte i Sverige ge ut obligationer med en löptid överstigande sju år. Obligationer
som banken ger ut i Sverige med en längre löptid än ett år får
utfärdas intill ett belopp som motsvarar högst tre procent av bankens
inlåning från allmänheten.

En lokal föreningsbank får inte utfärda fordringsbevis avsedda för den
allmänna marknaden eller ikläda sig ansvarighet för sådana förbindelser.

Särskilda bestämmelser

21 § Motbok eller annat bevis, som en bank utfärdar om tillgodohavande
på räkning, skall ställas till viss man och innehålla att överlåtelse får ske
endast till viss man och att överlåtelsen bör anmälas hos banken.

Banken får inte träffa förbehåll om rätt för banken att åberopa betalning
till annan än rätt innehavare av motbok.

Om efterlysning och dödande av förkommen motbok gäller särskilda
bestämmelser.

22 § Om en bank har beslutat att inrätta ett bankkontor, skall det utan
dröjsmål anmälas hos bankinspektionen.

Detsamma gäller en banks beslut att enligt 5 § förvärva en annan banks
rörelse eller del därav.

Förvärv som skett för att skydda fordran enligt 8 § skall anmälas till
inspektionen enligt de närmare föreskrifter som utfärdas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, av bankinspektionen.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

68

23 § En omyndig får utan förmyndarens tillstånd förfoga över medel som
den omyndige själv satt in hos en bank efter det han fyllt sexton år. Utan
den omyndiges samtycke får banken inte betala ut sådana medel till förmyndaren.
Har förmyndaren fått överförmyndarens tillstånd att omhänderta
medlen och företett bevis på detta, får den omyndige inte vidare
förfoga över medlen. Sådan inskränkning i den omyndiges rätt skall antecknas
på insättningsbevis eller i motbok, när beviset eller motboken
företes hos banken.

Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken
får tas ut utan överförmyndarens tillstånd endast om det har gjorts förbehåll
enligt 15 kap. 9 § andra stycket nämnda balk eller uttaget avser ränta
som stått inne kortare tid än ett år. Överförmyndaren kan när som helst
förordna, att ett förbehåll inte skall gälla. Sådant förordnande skall antecknas
på bevis eller i motbok, som har utfärdats om insättningen. Banken är
skyldig att på begäran av överförmyndare, förmyndare eller god man
utfärda bevis om beloppet av de medel som sätts in eller som står inne,
samt i förekommande fall intyga att meddelat tillstånd inte utnyttjats.

3 kap. Revision

1 § En bank skall ha minst två revisorer. Revisorerna väljs av stämman,
om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera av dem, dock inte alla,
skall utses på annat sätt.

En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om
uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall tiden bestämmas så att uppdraget
upphör vid slutet av den ordinarie stämma på vilken revisorsval skall
förättas.

Stämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna i
denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000)
och föreningsbankslagen (1987:000) om revisorer gäller i tillämpliga delar
om revisorssuppleanter.

I 7 kap. 3 § finns bestämmelser om skyldighet för bankinspektionen att,
utom i fråga om lokala föreningsbanker, utse en eller flera revisorer.

2 § Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos bankinspektionen
påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans
med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en stämma där
revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen till stämman skall
behandlas. Bankinspektionen skall på begäran av röstberättigad och efter
att ha hört bankens styrelse utse en revisor för tiden till och med ordinarie
stämma under nästa räkenskapsår, om förslaget biträds

1. i ett bankaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier
eller en tredjedel av de företrädda aktierna,

2. i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en
tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

3. i en föreningsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

I en central föreningsbank kan innehavare av förlagsandelar begära hos
styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare som företräder
förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel
av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två
månader göra framställning hos bankinspektionen om att en medrevisor
utses. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan
framställning.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

69

3 § Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd
revisor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig, i
konkurs eller underkastad näringsförbud får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
bankens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag
med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
bankens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den
huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor.
Bestämmelserna i 5 § om behörighet och i 13 § om rätt att närvara på
stämma tillämpas på den huvudansvarige.

4 § Minst en av de revisorer som stämman utser skall i ett bankaktiebolag,
en sparbank och en central föreningsbank vara auktoriserad revisor
och i en lokal föreningsbank auktoriserad eller godkänd revisor.

5 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot i banken eller dess dotterföretag eller delegat i
banken eller biträder vid bankens bokföring eller medelsförvaltning eller
bankens kontroll däröver,

2. är anställd hos banken eller på något annat sätt intar en underordnad
eller beroende ställning till banken eller till någon som avses under 1 eller
är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder banken vid
grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bankens kontroll däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med
den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till banken eller annat företag i samma koncern eller
har förpliktelser för vilka banken eller ett sådant företag har ställt säkerhet.

Vad som angetts i första stycket 4 gäller också när skulden eller förpliktelsen
avser revisorns make eller sambo eller juridisk person i vilken sådan
person eller revisorn själv har ett väsentligt ekonomiskt intresse.

En revisor är obehörig också om det i övrigt finns någon särskild omständighet
som är ägnad att rubba förtroendet för hans oberoende.

Den som är huvudman i sparbank får inte vara sådan revisor som avses i
4§.

I fråga om annan revisor i en föreningsbank än sådan som avses i 4 §
gäller vad som sägs i första stycket 4 och andra stycket endast om låneskulden
eller säkerheten går utöver vad som normalt sammanhänger med
medlemskap i föreningsbanken. Den som inte är behörig att vara revisor i
en föreningsbank kan inte heller vara revisor i en annan föreningsbank.

Den som enligt denna paragraf inte är behörig att vara revisor i en bank
kan inte heller vara revisor i ett dotterföretag till banken.

Revisorerna får vid revisionen inte anlita någon som enligt denna paragraf
inte är behörig att vara revisor. Har banken anställda eller delegater

NU 1986/87:36

Bilaga 1

70

med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta bankens interna
revision, får revisorerna dock anlita dessa i den utsträckning det är förenligt
med god revisionssed.

6 § Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett
honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en
revisor som inte är vald på stämman vill avgå, hos den som har tillsatt
honom.

I en bank där bankinspektionen inte förordnat revisor skall en revisor
vars uppdrag upphör i förtid genast anmäla detta till inspektionen. Revisorn
skall i anmälningen lämna en redogörelse för iakttagelserna vid den
granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som
hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i tillämpliga delar vad
som föreskrivs i 11 § tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse.
Avskrift av anmälningen skall överlämnas till bankens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3—5 §§ eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon
suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor
tillsätts för den återstående mandattiden. Bankinspektionen kan, om det
finns särskilda skäl, medge att en ny revisor utses vid närmast följande
ordinarie stämma.

7 § Styrelsen skall, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som
utser revisor, göra anmälan hos bankinspektionen om

1. auktoriserad eller godkänd revisor inte är utsedd enligt 4 §,

2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 5 § eller enligt
stadgarna, eller

3. en bestämmelse i denna lag eller stadgarna om antalet revisorer har
åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket.

Bestämmelser om bankinspektionens möjligheter att åstadkomma rättelse
finns i 7 kap.

8 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska bankens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning.

Om banken är moderföretag (moderbank), skall revisorerna även granska
koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i
övrigt.

Revisorer, som är utsedda av annan än bankinspektionen, skall följa de
särskilda föreskrifter som meddelas av stämman, om de inte strider mot
lag, stadgarna eller god revisionssed.

9 § Styrelsen skall ge revisorerna tillfälle att verkställa granskningen i
den omfattning som dessa finner behövlig samt lämna dc upplysningar och
det biträde som de begär. Samma skyldighet föreligger för företagsledningen
och revisorerna i ett dotterföretag gentemot revisorerna i moderbanken.

10 § Sedan revisorerna slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning
till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderbank, på
koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen eller resultaträkningen
inte bör fastställas, skall de anteckna även detta. I en moderbank
gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

71

11 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse
till stämman. Berättelsen skall överlämnas till bankens styrelse senast
två veckor före den ordinarie stämman. Revisorerna skall inom samma tid
till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till
dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen
har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt 4 kap., skall revisorerna ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse,
som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot
till last eller att en styrelseledamot på annat sätt handlat i strid mot denna
lag, bankaktiebolagslagen (1986:000), sparbankslagen (1986:000) eller föreningsbankslagen
(1986:000) eller mot stadgarna, skall det anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela aktieägarna,
huvudmännen eller medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
banken inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272),

2. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen eller 4 eller 11 §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, eller

3. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 -2.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att banken inte har
fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1—3, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande bankens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderbank skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

I en central föreningsbank, till vilken det finns anslutna lokala föreningsbanker,
skall revisionsberättelsen innehålla särskilda uttalanden om gruppen
i dess helhet på grundval av den i 4 kap. 1 § fjärde stycket föreskrivna
sammanställningen.

12 § Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen och som inte
har tagits in i revisionsberättelsen skall de anteckna i ett protokoll eller
någon annan handling. Handlingen skall överlämnas till styrelsen och
bevaras av denna på betryggande sätt.

13 § Revisorerna har rätt att närvara vid bankens stämmor. De är skyldiga
att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses
påkallat.

14 § Revisorerna får inte lämna upplysningar till en enskild aktieägare,
huvudman, medlem eller utomstående om sådana angelägenheter som de
har fått kännedom om vid fullgörandet av sina uppdrag, om det kan vara
till nackdel för banken.

I 1 kap. 6 § föreskrivs att enskildas förhållanden till bank inte obehörigen
får röjas.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

72

Revisorerna är skyldiga att

1. till stämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte
skulle vara till väsentlig nackdel för banken eller till nämnvärd olägenhet
för enskild,

2. till medrevisor, granskare som avses i 15 §, ny revisor och, om
banken har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar
om bankens angelägenheter, samt

3. på begäran lämna upplysningar om bankens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

15 § Varje röstberättigad kan väcka förslag om att bankinspektionen
skall utse granskare för särskild granskning av bankens förvaltning och
räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden
i banken. Förslaget skall framställas på en ordinarie stämma eller på
stämma där ärendet enligt kallelsen skall behandlas. Bankinspektionen
skall på begäran av röstberättigad och efter att ha hört bankens styrelse
förordna en eller flera granskare, om förslaget biträds

1. i ett bankaktiebolag av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier
eller en tredjedel av de företrädda aktierna,

2. i en sparbank av minst en tiondel av samtliga huvudmän eller en
tredjedel av de närvarande huvudmännen, eller

3. i en föreningsbank av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade.

I en central föreningsbank kan innehavare av förlagsandelar begära hos
styrelsen att granskare utses. Begärs detta av innehavare som företräder
förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av
det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader
göra framställning härom hos bankinspektionen. Försummas detta får
varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

Vad som sägs om revisor i 3 § första och tredje styckena, 5, 9, 13 och
14 §§ samt 5 kap. 2 och 4-8 §§ tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till stämman. Yttrandet skall
hållas tillgängligt hos banken under minst en vecka före stämman för
aktieägare, huvudman, medlem eller annan röstberättigad och genast sändas
till var och en av dem som begär det. Yttrandet skall också läggas fram
på stämman. På samma sätt skall yttrandet hållas tillgängligt för och
sändas till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på
begäran av sådan innehavare.

4 kap. Redovisning

Årsredovisning m.m.

1 § Kalenderår är räkenskapsår, om inte annat följer av 12 § andra
stycket bokföringslagen (1976:125). För varje räkenskapsår skall årsredovisning
avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i
årsbokslut enligt bokföringslagen gäller, förutom bestämmelserna i den
lagen, föreskrifterna i detta kapitel.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får
utfärda närmare föreskrifter om bankernas löpande bokföring, årsbokslut
och årsredovisning. Föreskrifterna får avvika från bokföringslagen om
särskilda skäl föreligger. Föreskrifterna skall utformas så att de främjar en
klar och rättvisande redovisning av bankens resultat och ställning.

Årsredovisningen för en central föreningsbank skall innehålla en sam -

NU 1986/87:36

Bilaga 1

73

manställning av de egna och de anslutna lokala föreningsbankernas resultaträkningar
och balansräkningar.

2 § I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen
för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året
skett någon ändring i specificeringen av poster i resultaträkningen och
balansräkningen skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen
sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen,
om det inte möter särskilda hinder.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter.
Har avvikande mening beträffande årsredovisningen antecknats till styrelsens
protokoll, skall den avvikande meningen fogas till redovisningen.

3 § Minst en månad före ordinarie stämma, i en sparbank dock senast
den 31 mars, skall årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret
lämnas till revisorerna.

I 7 kap. 6 § finns föreskrifter om skyldigheten att sända in redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen till bankinspektionen.

Hos en lokal föreningsbank skall, senast en månad efter det att resultaträkningen
och balansräkningen blivit fastställda, avskrifter av årsredovisning
och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos banken för alla som är
intresserade.

På avskrift av årsredovisningen som sänds in till bankinspektionen eller
hålls tillgänglig enligt tredje stycket skall en styrelseledamot teckna bevis
om att resultaträkningen och balansräkningen har fastställts. Uppgift skall
också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift
om stämmans beslut beträffande bankens vinst eller förlust.

4 § Utöver vad som föreskrivs i 14 § bokföringslagen (1976:125) gäller
följande vid värdering av en banks omsättningstillgångar:

1. Räntebärande obligationer som avses i 2 kap. 10 § första stycket A 2
och B 1 får tas upp till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på ett
medeltal av emissionsräntorna under de senaste tio åren på obligationer
som utfärdats av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Svensk
Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB och Sparbankernas Inteckningsaktiebolag
Spintab och som avser kreditgivning för nyproduktion av bostäder
eller, i den mån bostadslån enligt statliga bestämmelser utgår, för annat
byggande. Medeltalet fastställs av bankinspektionen. Obligation får dock
inte tas upp över anskaffningsvärdet.

2. Omsättningstillgång i övrigt får tas upp över anskaffningsvärdet, om
förutsättningarna enligt 14 § fjärde stycket bokföringslagen är uppfyllda
och bankinspektionen ger tillstånd till det.

5 § För uppskrivning av en anläggningstillgång enligt 15 § Ijärde stycket
bokföringslagen (1976:125) krävs bankinspektionens medgivande.

Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen
om användningen av det belopp med vilket anläggningstillgång har skrivits
upp, får sådant belopp utnyttjas även till

1. erforderlig nedskrivning av bankens innehav av fordringsbevis som
är avsedda för den allmänna marknaden, om det finns särskilda skäl för en
sådan utjämning,

2. avsättning till uppskrivningsfond,

3. fondemission i ett bankaktiebolag, eller

4. avsättning till reservfond i en sparbank.

Uppskrivningsfonden får tas i anspråk endast för det ändamål som avses
i 15 § fjärde stycket bokföringslagen eller för de i andra stycket 1, 3 och 4
angivna ändamålen.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

74

6 § Andelar i andra företag än aktiebolag skall vid uppställning av resultaträkningen
och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 § likställas
med aktier som banken äger.

7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.

Utgifter för bankens bildande och för dess förvaltning får inte tas upp
som tillgångar. Detsamma gäller utgifter för ökning av aktiekapital och
bildande av garantifond.

Inbördes fordrings- och skuldförhållanden mellan dotterföretag och moderföretag
i koncern skall redovisas. Detta får ske inom linjen. Detsamma
gäller för panter och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser
till förmån för ett dotterföretag eller ett moderföretag. Redovisningen
skall utformas enligt de föreskrifter som utfärdas med stöd av 1 § tredje
stycket samt i enlighet med god redovisningssed.

Ett bankaktiebolags eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp aktiekapital, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad
förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

I ett bankaktiebolag skall vid aktiekapitalet anges antalet aktier och
akties nominella belopp.

En sparbanks egna fonder skall delas upp i fonder och nettovinst eller
förlust för räkenskapsåret. Som fonder redovisas var för sig grundfond,
reservfond, garantifond och uppskrivningsfond. Benämningen fond får
inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust för räkenskapsåret
tas upp som avdragspost.

En föreningsbanks eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och
fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas
upp insatskapital, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust
och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

8 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultaträkningen
och balansräkningen uppgifter och särskilda upplysningar lämnas
i följande hänseenden:

1. Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn,
antalet aktier samt dessas nominella värde och bokförda värde enligt
balansräkningen. För varje bolag skall vidare anges aktiernas röstvärde
samt den utdelning som har erhållits under räkenskapsåret. Bankinspektionen
får tillåta att aktier redovisas utan specifikation.

2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets och de egna fondernas
poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

3. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges de sammanlagda
taxeringsvärdena, fördelade på de tillgångar som tagits upp under
särskilda poster i balansräkningen.

4. Om det har förekommit sådana förändringar i resultaträkningen eller
balansräkningen beträffande posternas gruppering eller något annat som
väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas
för förändringarna.

Ett bankaktiebolag skall härutöver lämna uppgifter och upplysningar i
följande hänseenden:

NU 1986/87:36

Bilaga 1

75

NU 1986/87:36

Bilaga 1

9 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseenden: 1.

Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller
i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av bankens verksamhetsresultat
och ställning.

2. Händelser av väsentlig betydelse för banken, som har inträffat under
räkenskapsåret eller efter dettas slut.

3. Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer, såväl för banken
i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda, det
sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till
styrelsen och andra personer i ledande ställning, varvid tantiem och därmed
jämställd ersättning till styrelsen skall anges särskilt, dels till övriga
anställda och delegater i banken samt, om banken har anställda i flera
länder, löner och ersättningar angivna särskilt för varje land jämte uppgift
om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
bankens vinst eller förlust.

Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall till
förvaltningsberättelsen foga en kapitaltäckningsanalys. I denna skall lämnas
uppgifter om det egna kapitalet och de egna fonderna, om därmed
enligt 2 kap. 9 § likställt kapital samt om kapitalkravet enligt bestämmelserna
i 2 kap. 10 och 11 §§.

En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hänseenden: 1.

Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbelopp
som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelserna
i 4 kap. 1 och 3 §§ föreningsbankslagen (1987:000).

2. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.

3. Summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas
under de näst följande två räkenskapsåren.

Koncernredovisning

10 § I en moderbank skall, utöver årsredovisning för moderbanken, för
varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av koncernresultaträkning
och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig
till balansdagen för moderbanken.

Bestämmelserna i 2 § andra stycket och 3 § skall tillämpas på koncernredovisningen.

1. Består aktiekapitalet av aktier av olika slag, skall fördelningen på
olika aktieslag anges.

2. Har bolaget utelöpande lån, som är konvertibla eller förenade med
optionsrätt till nyteckning, skall för varje lån anges utestående lånebelopp
samt tid och villkor för utbyte eller för nyteckning. Beträffande utelöpande
lån mot vinstandels bevis skall för varje lån anges utestående lånebelopp
och räntebestämmelserna.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första och andra
styckena får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i
redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.

11 § Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var

76

för sig utgöra ett sammandrag av moderbankens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt
god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 §
första stycket och 6-8 §§.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag
för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg
för ökning eller minskning av internvinster under räkenskapsåret. Med
internvinst avses moderbankens andel av vinst som uppkommit genom att
en tillgång överlåtits inom koncernen, i den mån inte tillgången därefter
överlåtits till köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukats eller
dess värde satts ned hos det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

I förvaltningsberättelsen för en moderbank skall vidare i tillämpliga
delar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra
stycket. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper
som använts vid upprättandet av koncernredovisningen.

För ett bankaktiebolag och en föreningsbank skall koncernbalansräkningen
visa beloppet fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen
efter avdrag för internvinster. Vidare skall i förvaltningsberättelsen det
belopp uppges som skall föras över till det bundna egna kapitalet i koncernen
enligt årsredovisningarna för företag inom denna.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får
medge undantag från bestämmelserna i första, andra och fjärde styckena
om koncernresultaträkning och koncernbalansräkning, om det med hänsyn
till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med
synnerliga svårigheter att i vissa hänseenden tillämpa bestämmelserna.
För sådana undantag skall en motiverad redogörelse lämnas i moderbankens
förvaltningsberättelse.

Delårsrapport

12 § Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall
minst en gång under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader
avge en särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse bankens
verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta
en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det,
av verkställande direktören. Rapporterna skall hållas tillgängliga hos banken
för envar och genast sändas till de aktieägare, huvudmän eller medlemmar
som begär det. Om skyldigheten att sända in delårsrapport till
bankinspektionen finns det föreskrifter i 7 kap. 6 § 3.

13 § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för utvecklingen av inlåningen, utlåningen
och likviditeten sedan det föregående räkenskapsårets utgång. Vidare
skall i belopp anges resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under
rapportperioden. Bestämmelserna i 9 § andra stycket 1 och 2 gäller i
tillämpliga delar för delårsrapporter.

En moderbank skall i en delårsrapport, utöver uppgifter för moderbanken,
i tillämpliga delar lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad
som sägs i första stycket. På motsvarande sätt skall en central föreningsbank
som har anslutna lokala föreningsbanker även lämna uppgifter för
gruppen.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

77

14 § Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifterna
enligt 13 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod
under det föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer i delårsrapport skall i möjlig mån överensstämma
med dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.

5 kap. Skadestånd m.m.

1 § Om en stiftare, huvudman, styrelseledamot eller delegat uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar banken då han fullgör sitt uppdrag, skall han
ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas en aktieägare, en medlem
eller någon annan genom överträdelse av denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbankslagen
(1987:000) eller bankens stadgar.

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §.
Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av
hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta
bolag och den som är huvudansvarig för revisionen.

3 § En aktieägare är skyldig att ersätta den skada som han genom att
medverka till överträdelse av denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:000)
eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bankaktiebolaget,
en aktieägare eller någon annan.

En medlem i en föreningsbank eller en röstberättigad som inte är medlem
är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till
överträdelse av denna lag, föreningsbankslagen (1987:000) eller stadgarna
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningsbanken, en medlem
eller någon annan.

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1—3 §§, kan skadeståndet
jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet,
skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i
den mån skadeståndsskyldigheten inte har jämkats för någon av dem enligt
första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de
andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till ett bankaktiebolag enligt 1-3 §§ kan väckas,
om vid en bolagsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av
ägare till minst en tiondel av samtliga aktier har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten
kan träffas endast av bolagsstämman och bara under förutsättning att inte
ägare till en tiondel av samtliga aktier röstar mot förslaget till uppgörelse.
Om en aktieägare för skadeståndstalan för bolagets räkning, kan någon
uppgörelse inte träffas utan hans samtycke. Talan mot en delegat om
skadestånd till bolaget får utan hinder av vad nu sagts väckas av styrelsen.

Talan om skadestånd till bolaget får föras av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier. Om någon aktieägare sedan talan väckts avstår från talan,
kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som har väckt talan svarar för
rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för den kostnad
som täcks av vad som kommit bolaget till godo genom rättegången.

Talan för bolagets räkning mot en styrelseledamot om skadestånd på

NU 1986/87:36

Bilaga 1

78

grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas
senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för
räkenskapsåret lades fram på bolagsstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att ägare till minst det antal aktier som anges i första
stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt tredje
stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, om
det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat sätt
till bolagsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och
fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund
för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

6 § Talan om skadestånd till en sparbank enligt 1 eller 2 § kan väckas,
om vid en sparbanksstämma majoriteten eller en minoritet bestående av
minst en tredjedel av samtliga huvudmän har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten
kan träffas endast av sparbanksstämman och bara under förutsättning att
inte en tiondel av samtliga huvudmän röstar mot förslaget till uppgörelse.
Talan mot en delegat om skadestånd till sparbanken får utan hinder av vad
nu sagts väckas av styrelsen.

Talan för sparbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd
på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas
senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för
räkenskapsåret lades fram på sparbanksstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att minst det antal huvudmän som anges i första
stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt andra
stycket, kan trots detta talan enligt första stycket väckas, om det i årsredovisningen
eller i revisionsberättelsen eller på något annat sätt till sparbanksstämman
inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga
uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för
talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

7 § Talan om skadestånd till en föreningsbank enligt 1 —3 §§ kan väckas,
om vid en föreningsbanksstämma majoriteten eller en minoritet bestående
av minst en tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt ett förslag om att
väcka skadeståndstalan eller har röstat mot ett förslag om att bevilja någon
styrelseledamot ansvarsfrihet. En uppgörelse om skadeståndsskyldigheten
kan träffas endast av föreningsbanksstämman och bara under förutsättning
att inte en tiondel av samtliga röstberättigade röstar mot förslaget till
uppgörelse. Om en medlem för skadeståndstalan för föreningsbankens
räkning, kan någon uppgörelse inte träffas utan hans samtycke. Talan mot
en delegat om skadestånd till föreningsbanken får utan hinder av vad nu
sagts väckas av styrelsen.

Talan om skadestånd till föreningsbanken får föras av röstberättigade
som utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad
sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja
denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har
rätt till ersättning av föreningsbanken för den kostnad som täcks av vad
som kommit föreningsbanken till godo genom rättegången.

Talan för föreningsbankens räkning mot en styrelseledamot om skadestånd
på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall
väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen

NU 1986/87:36

Bilaga 1

79

för räkenskapsåret lades fram på föreningsbanksstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att det minsta antalet röstberättigade som anges i
första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt
tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas,
om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat
sätt till föreningsbanksstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden
riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger
till grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

8 § Sådan talan för en banks räkning enligt 1 —3 §§, som inte grundas på
brott, kan ej väckas mot

1. styrelseledamot sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår
då det beslut eller den åtgärd, som ligger till grund för talan,
fattades eller vidtogs,

2. delegat sedan ett år förflutit från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen
för det räkenskapsår varunder den ansvarsgrundande åtgärden
vidtogs framlades på stämman,

3. revisor sedan tre år förflutit från det att revisionsberättelsen lades
fram på stämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

4. stiftare sedan tre år förflutit från det beslutet om bankens bildande
fattades på den konstituerande stämman, samt

5. aktieägare, huvudman eller medlem i föreningsbank eller röst berättigad,
som inte är medlem, sedan två år förflutit från det beslut eller den
åtgärd som ligger till grund för talan.

Försätts banken i konkurs på en ansökan som gjorts innan den tid som
anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1-3 §§
trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5—7 §§. Efter
utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare
än sex månader från edgångssammanträdet.

6 kap. Bankens Tirma

1 § Ett bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank, en sparbanks
firma ordet sparbank, en central föreningsbanks firma orden central föreningsbank
samt en lokal föreningsbanks firma ordet föreningsbank.

Firman skall registreras i bankregistret.

Om firman skall registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse
anges i bankens stadgar.

2 § En banks firma skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående
firmor, som är införda i bankregistret, samt från benämningar på utländska
bankföretag, som är allmänt kända i Sverige. För registrering av firma
gäller i övrigt vad som föreskrivs i firmalagen (1974:156).

Utan hinder av första stycket får firman för ett bankaktiebolag som har
bildats av ett utländskt bankföretag innehålla det företagets firma. Motsvarande
gäller om bankaktiebolaget har bildats av flera utländska bankföretag.

3 § En banks styrelse kan anta bifirma. Bestämmelsen i 1 § andra stycket
och 2 § om firma gäller även bifirma. Ordet bank, sparbank eller
föreningsbank får endast användas i bifirma för bankverksamhet.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

4 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en bank bör undertecknas med

80

bankens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för banken
utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av handlingens
innehåll att den har utfärdats på bankens vägnar, svarar de som har
undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen.
Detta gäller dock inte, om

1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen
utfärdades för banken, samt

2. medkontrahenten fått ett av banken behörigen undertecknat godkännande
av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en begäran
om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet har
gjorts gällande mot undertecknarna.

5 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om förbud mot användning
av firma och om hävande av firmaregistrering.

7 kap. Tillsyn

1 § Bankinspektionen skall se till att en bank följer dels de lagar som
reglerar bankens verksamhet, dels andra författningar såvitt de särskilt
avser banker, dels bankens stadgar och de bestämmelser, som med stöd
därav meddelats av bankens stämma eller styrelse.

Bankinspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa bankernas
verksamhet för att hålla sig underrättad om förhållanden som kan
inverka på en banks säkerhet eller i övrigt är av betydelse för en sund
utveckling av bankverksamheten.

Bankinspektionen är inte på grund av vad här föreskrivits skyldig att
övervaka att sådana bestämmelser iakttas som avser aktieägares eller
medlemmars rättigheter eller skyldigheter i förhållande till banken eller till
någon annan aktieägare eller medlem eller som angår bankens inre angelägenheter.

2 § Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de handlingar som
enligt denna lag skall sändas in till bankinspektionen samt de upplysningar
som inhämtas vid bankundersökningar eller på något annat sätt.

Bankundersökning skall genomföras så ofta som inspektionen anser det
nödvändigt eller när regeringen beslutar att sådan skall ske.

3 § Bankinspektionen skall för varje bankaktiebolag, sparbank samt
central föreningsbank förordna en eller flera revisorer att med övriga
revisorer delta i granskningen av styrelsens förvaltning och bankens räkenskaper.
Inspektionen får för samma ändamål förordna revisor för lokal
föreningsbank.

För revisor som förordnats av bankinspektionen skall inspektionen utfärda
instruktion.

Bankinspektionen får när som helst återkalla förordnande enligt första
stycket och i stället utse ny revisor.

4 § Bankinspektionen får, när det anses nödvändigt, sammankalla bankens
styrelse. Har styrelsen inte rättat sig efter en begäran från inspektionen
om att kalla till en extra stämma, får inspektionen utfärda sådan
kallelse.

Företrädare för bankinspektionen får närvara vid stämma och vid sådant
styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i
överläggningarna.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

81

6 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

5 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
får utfärda närmare föreskrifter om förvaring och inventering av värdehandlingar
samt om brottsförebyggande åtgärder hos en bank.

Om rätt för regeringen eller bankinspektionen att utfärda föreskrifter i
fråga om bokföring och redovisning finns det bestämmelser i 4 kap. 1 §
tredje stycket.

6 § Det åligger styrelsen i en bank

1. att när som helst för den befattningshavare hos bankinspektionen,
som enligt föreskrifter meddelade av regeringen skall företräda inspektionen
i sådant avseende, samt för den särskilda undersökning regeringen kan
besluta om hålla bankens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper
och andra handlingar tillgängliga för granskning,

2. att genast efter varje månads slut, enligt de formulär som fastställs av
inspektionen, upprätta och till inspektionen sända in en översikt, som
utvisar bankens tillgångar och skulder,

3. att så snart det kan ske, i fråga om lokal föreningsbank dock endast
om inspektionen begär det, till inspektionen sända in avskrift av styrelsens
årsredovisningshandlingar och revisionsberättelse och, i förekommande
fall, koncernredovisningshandlingar och koncernrevisionsberättelse med
tillhörande handlingar, samt delårsrapporter och protokoll över förhandlingarna
vid ordinarie stämma,

4. att dels på den tid som inspektionen bestämmer till inspektionen
sända de uppgifter som denna anser nödvändiga för att kunna upprätta en
översikt över resultatet av bankens verksamhet under räkenskapsåret
samt bankens ställning vid årets slut, dels, efter regeringens bestämmande,
avge ytterligare uppgifter om bankens verksamhet och ställning, samt

5. att även i övrigt meddela inspektionen, eller en sådan befattningshavare
vid denna som ovan sagts, alla de upplysningar om banken som de
begär.

7 § Bankens styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balansräkning,
om det finns anledning att anta att en bank gjort sådana
förluster att

1. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det
registrerade aktiekapitalet,

2. en sparbank inte kan uppfylla kravet på egna fonder i 2 kap. 9 och
10 §§,

3. en central föreningsbanks och de anslutna lokala föreningsbankernas
eget kapital inte svarar mot det belopp som fordras enligt 2 kap. 9 och
10 §§.

Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om bankens
förluster bekräftas skall styrelsen genast underrätta bankinspektionen.

8 § Om styrelsen eller stämman har fattat ett beslut som avviker från
sådan lag eller författning som avses i 1 § första stycket eller från bankens
stadgar, får bankinspektionen förbjuda verkställighet av beslutet. Har
beslutet gått i verkställighet får inspektionen förelägga styrelsen att göra
rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad som åligger styrelsen. Ett
sådant föreläggande får dock inte meddelas i fråga om sådana föreskrifter i
lag, som det är straffbart att överträda.

Om avvikelsen enligt första stycket är av allvarlig beskaffenhet, skall
inspektionen göra anmälan om detta till regeringen, som kan förklara
oktrojen förverkad.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

82

9 § Även om sådan avvikelse som avses i 8 § första stycket inte har
skett, får bankinspektionen meddela de erinringar i fråga om verksamheten
i en bank, som inspektionen finnér påkallade.

Om verksamheten i en bank till följd av allvarliga missförhållanden i
bankens ledning kan befaras komma att bli till skada för det allmänna, får
inspektionen förelägga bankens styrelse att vidta erforderliga åtgärder. Om
styrelsen inte rättar sig efter ett sådant föreläggande tillämpas 8 § andra
stycket.

10 § Har en sparbank i fall som avses i 5 kap. 1 eller 2 § tillfogats skada,
får bankinspektionen låta väcka talan mot den ersättningsskyldige, om inte
bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8 §§ utgör hinder för sådan talan.

11 § Om oktroj har beviljats för en bank och banken därefter inte anmälts
för registrering inom föreskriven tid, skall regeringen efter anmälan
av bankinspektionen förklara oktrojen förverkad. Detsamma gäller om
anmälningen för bankens registrering genom lagakraftägande beslut avskrivits
eller avslagits.

12 § Under en banks likvidation har bankinspektionen samma befogenheter
i fråga om likvidatorerna och stämman som annars tillkommer inspektionen
beträffande styrelsen och stämman.

13 § Har en bank försatts i konkurs, skall bankinspektionen förordna ett
allmänt ombud. Det allmänna ombudet skall som konkursförvaltare delta i
konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som
utses enligt konkurslagen (1987:000).

Det allmänna ombudet kan beträffande medförvaltare göra en sådan
framställning som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.

Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får
det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.

Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller
också det allmänna ombudet.

14 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag, bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen
(1987:000) överklagas hos regeringen. Inspektionens beslut får verkställas
utan hinder av att det överklagats, om inte regeringen förordnar något
annat.

Om överklagande av beslut i vissa fall finns bestämmelser i 8 kap. 8 §
och 9 kap. 3 § sista stycket.

15 § Varje bankaktiebolag, sparbank och central föreningsbank skall
årligen betala ett bidrag för att täcka kostnaderna för bankinspektionens
organisation och verksamhet. Bidragets storlek beräknas för

1. ett bankaktiebolag som en procentandel av bolagets eget kapital och
skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret,

2. en sparbank som en procentandel av sparbankens egna fonder och
skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret,

3. en central föreningsbank som en procentandel av föreningsbankens
jämte anslutna lokala föreningsbankers sammanlagda egna kapital och
skulder vid utgången av det nästföregående kalenderåret.

Procentandelen skall vara lika för alla banker inom respektive bankkategori
och får inte överstiga för bankaktiebolag tre tusendels procent, för
sparbanker sju tusendels procent samt för föreningsbanker en hundradels
procent. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om fastställande av
bidragen och bidragens erläggande.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

83

Varje bank skall, med belopp som bankinspektionen bestämmer, utge
ersättning till revisor som har förordnats enligt 3 §. Ett bankaktiebolag
skall, med belopp som regeringen bestämmer, även utge ersättning till
offentlig ledamot enligt 7 kap. 1 § bankaktiebolagslagen (1986:000) samt
till person som avses i 7 kap. 8 § första stycket andra meningen samma lag.

16 § Den som är ledamot eller suppleant i styrelsen för bankinspektionen
eller befattningshavare där får inte ingå i styrelsen för en bank eller vara
anställd i en bank. Inte heller får en sådan person äga aktier i ett bankaktiebolag
eller vara huvudman i en sparbank.

Regeringen får meddela särskilda bestämmelser om beviljande av kredit
till sådan person som avses i första stycket.

17 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till en bank
och stiftelsens förmögenhet huvudsakligen härrör från medel som tillskjutits
av banken, skall bankinspektionen se till att stiftelsens tillgångar är
placerade på ett sätt som bereder skälig säkerhet. Därvid skall stiftelsens
ändamål beaktas och hänsyn tas till vad som föreskrivs i denna lag om
placering av en banks medel. Har stiftelsens tillgångar inte placerats på ett
tillfredsställande sätt, får inspektionen förelägga stiftelsen att vidta rättelse.

Den som företräder stiftelsen skall på bankinspektionens begäran hålla
stiftelsens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för granskning. Han skall även lämna inspektionen
alla de upplysningar rörande stiftelsen som inspektionen begär.

8 kap. Registrering m. m.

1 § Bankinspektionen skall föra ett bankregister för registrering enligt
denna lag, bankaktiebolagslagen (1986:000), sparbankslagen (1986:000),
föreningsbankslagen (1986:000) eller andra författningar.

2 § Bankinspektionen skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes
Tidningar vad som införs i bankregistret med undantag för registrering av
underrättelse enligt

1. 2 kap. 17 § bankaktiebolagslagen (1987:000), 2 kap. 14 § sparbankslagen
(1987:000) och 2 kap. 7 § föreningsbankslagen (1987:000) om dagen
för kungörelse om rörelsens öppnande,

2. 10 kap. 20 § bankaktiebolagslagen, 6 kap. 19 § sparbankslagen och

9 kap. 20 § föreningsbankslagen från tingsrätten om att banken blivit
försatt i konkurs, att beslut om konkurs upphävts eller att konkurs avslutats
samt

3. 11 kap. 4 § bankaktiebolagslagen och 7 kap. 5 § sparbankslagen om
fusionstillstånd.

En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har
införts i registret skall endast ange ändringens art.

3 § Det som har blivit infört i bankregistret skall anses ha kommit till
tredje mans kännedom, om det har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar
enligt 2 § och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände
till eller borde ha känt till det som kungjorts.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

4 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad
som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas att inom viss tid avge

84

yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller om bankinspektionen finnér
att ett beslut, som anmäls för registrering och för vars giltighet regeringens
stadfästelse inte krävs, eller en handling som bifogas anmälningen

1. inte har tillkommit i behörig ordning,

2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller
stadgarna, eller

3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälningen avskrivas.
En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet.
Finns det även efter det att yttrandet har avgivits något hinder mot registrering
och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall
registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt
föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett
beslut av stämman, om rätten till talan mot beslutet har gått förlorad enligt
8 kap. 16 § andra stycket bankaktiebolagslagen (1987:000), 4 kap. 17 §
andra stycket sparbankslagen (1987:000) eller 7 kap. 18 § andra stycket
föreningsbankslagen (1987:000).

5 § Bankinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspektionen 1.

nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 14 § andra stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000),

2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap.
7 § tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3. förklarat fråga om fusion förfallen enligt 11 kap. 6 § tredje stycket
bankaktiebolagslagen, 7 kap. 7 § tredje stycket sparbankslagen (1987:000)
eller 10 kap. 5 § tredje stycket föreningsbankslagen (1987:000), eller

4. förelagt eller dömt ut vite enligt 9 kap. 3 § denna lag.

6 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma
ur registret sedan en dom om hävande av firmaregistreringen har vunnit
laga kraft.

7 § Beslut att ändra bolagsordningens bestämmelser om aktiekapitalet,
maximikapitalet eller minimikapitalet eller om aktiernas nominella belopp
samt beslut om att öka eller att sätta ned aktiekapitalet skall registreras
samtidigt, om ändringen av bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen
av aktiekapitalet är nödvändig för att aktiekapitalets storlek skall
bli förenlig med bolagsordningen.

8 § Ett beslut av bankinspektionen som innebär att anmälan avskrivits
eller registrering har vägrats enligt 4 § andra stycket överklagas till kammarrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. Detsamma
gäller ett beslut av bankinspektionen som avses i 5 § 1-3.

9 kap. Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen

1. i Sverige driver bankrörelse utan att vara berättigad till detta,

2. för ett utländskt bankföretags räkning förestår en verksamhet som
utan tillstånd enligt 1 kap. 4 § drivs från ett kontor eller något annat fast
driftställe i Sverige.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

85

Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot
bestämmelsen i I kap. 5 § om förbud att i firma eller i övrigt vid beteckning
av affärsrörelse använda ordet bank.

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som bryter
mot förbudet i 1 kap. 6 § första stycket att obehörigen röja enskildas
förhållande till en bank. Detsamma gäller en revisor som bryter mot
förbudet i 3 kap. 14 § första stycket att lämna upplysningar om en banks
angelägenheter.

Den som har åsidosatt vitesföreläggande som avses i 3 § får inte dömas
till ansvar för gärning som omfattas av föreläggandet.

2 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet

1. till bankinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter
om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt
denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen (1987:000)
eller föreningsbankslagen (1987:000),

2. underlåter att enligt bankaktiebolagslagen föra aktiebok, aktiebrevsregister
eller förteckning enligt 3 kap. 13 § eller att hålla aktiebok tillgänglig
eller bryter mot förbudet i 3 kap. 13 § tredje stycket att utan samtycke
lämna uppgifter ur där avsedd förteckning,

3. underlåter att enligt föreningsbankslagen föra medlemsförteckning
eller lämna skriftlig uppgift enligt 3 kap. 6 § fjärde stycket samma lag,

4. underlåter att enligt 7 kap. 12 § första stycket andra meningen bankaktiebolagslagen,
3 kap. 11 § första stycket andra meningen sparbankslagen
eller 6 kap. 11 § första stycket andra meningen föreningsbankslagen
sammankalla styrelsen på begäran av styrelseledamot eller underlåter att
iaktta vad som enligt 7 kap. 13 § första stycket andra eller tredje meningen
bankaktiebolagslagen, 3 kap. 12 § första stycket andra eller tredje meningen
sparbankslagen eller 6 kap. 12 § första stycket andra eller tredje meningen
föreningsbankslagen gäller för styrelsens beslut.

3 § Bankinspektionen kan vid vite förelägga en eller flera styrelseledamöter
att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller andra författningar att

1. till inspektionen sända in behöriga redovisningshandlingar, revisionsberättelser
eller delårsrapporter, samt

2. hos inspektionen göra föreskriven anmälan för registrering.

Ett föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenheten
att göra anmälan medför att stämmans eller styrelsens beslut
förfaller eller att banken blir skyldig att träda i likvidation.

Bankinspektionen kan förena även annat föreläggande enligt denna lag
än som avses i första stycket med vite.

Bankinspektionen skall pröva frågan om utdömande av ett vite som har
förelagts enligt första stycket. I övriga fall prövas frågan enligt lagen
(1985:206) om vitén av länsrätten.

Bankinspektionens beslut varigenom vite som avses i första stycket
förelagts eller dömts ut får överklagas hos kammarrätten genom besvär.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000)
om införande av ny banklagstiftning.

NU 1986/87:36

Bilaga 1

86

2 Förslag till
Bankaktiebolagslag

NU 1986/87:36

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur ett bankaktiebolag bildas
och om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som ett
bankaktiebolag får driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker och
föreningsbanker gemensamma bestämmelser finns i bankrörelselagen
(1987:000).

2 § I ett bankaktiebolag svarar delägarna inte personligen för bolagets
förpliktelser.

Bankaktiebolagets aktiekapital skall bestämmas med hänsyn till omfattningen
och beskaffenheten av den planerade rörelsen. Är aktiekapitalet
fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika belopp.

3 § Äger ett bankaktiebolag så många aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att det har mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar, är bankaktiebolaget moderbolag och den
andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger ett
moderbolag och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera
dotterföretag tillsammans så många aktier eller andelar i en juridisk person
som nyss sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till
moderbolaget.

Har ett bankaktiebolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensamt ett bestämmande inflytande över en juridisk person och
en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är bankaktiebolaget
moderbolag och den juridiska personen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

4 § Ett bankaktiebolag får ingå som dotterbolag i en koncern endast om
ett annat bankbolag är moderbolag.

Om det finns särskilda skäl får regeringen medge undantag från första
stycket.

5 § Ingår ett bankaktiebolag i en koncern, där moderbolaget inte är bank,
skall bestämmelserna i bankrörelselagen (1987:000) om banks rörelse och
om tillsyn av bank samt bestämmelserna i denna lag om banks ledning gälla
för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag, som om de vore
dotterföretag till bank. Begränsningarna i fråga om banks rörelse skall avse
företagen gemensamt. Koncernbidrag får ges endast efter medgivande av
bankinspektionen.

I en sådan koncern som avses i första stycket får det bokförda värdet av
moderbolagets aktier eller andelar i dotterföretag sorn driver någon form
av bankverksamhet inte överstiga moderbolagets eget kapital. Vid denna
beräkning skall hänsyn inte tas till kreditaktiebolag som har till huvudsakligt
ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt i bostads-, kontors- eller
affärsfastighet eller att lämna lån till kommuner.

Vad som sägs i 3 kap. 3 § om förbud att förvärva aktier i bankaktiebolag
gäller även beträffande förvärv av aktier i ett sådant moderbolag som avses
i första stycket. 87

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna i
första och andra styckena.

2 kap. Bildande av bankaktiebolag

1 § Ett bankaktiebolag skall bildas av en eller flera stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som
är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den
som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av andra stycket får ett bankaktiebolag bildas av ett eller
flera utländska bankföretag som stiftare.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om annat följer av bestämmelserna
om fusion i 11 kap. 2 §.

2 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.

Betalningen för en aktie får inte understiga det belopp på vilket aktien
skall lyda (det nominella beloppet). Aktierna skall betalas med pengar.

3 § Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas regeringen
för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den
tilltänkta verksamheten.

Regeringen prövar att bolagsordningen överensstämmer med denna lag,
bankrörelselagen (1986:000) och andra författningar samt om och i vad
mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och
arten av bolagets verksamhet.

Om regeringen finner den planerade rörelsen vara nyttig för det allmänna
stadfaster regeringen bolagsordningen samt beviljar oktroj för en tid av
högst tio år och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.

4 § Om bolagsordningen ändras skall även ändringen stadfästas.
Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen att pröva frågor om stadfästelse
i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av
synnerlig vikt.

5 § Bolagsordningen skall ange

1. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

3. de rörelsegrenar som bolaget avser att driva,

4. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall
kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet,
varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en Qärdedel av
maximikapitalet,

5. aktiernas nominella betopp,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av bolagsstämman, samt
tiden för deras uppdrag,

7. sättet att sammankalla bolagsstämman, samt

8. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

6 § Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under
en dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1. det belopp som skall betalas för vaije aktie,

2. tiden för aktiernas betalning, samt

NU 1986/87:36

Bilaga 2

88

3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om
sådan kallelse skall ske enligt 10 §.

1 teckningslistan skall finnas en erinran om den inskränkning i rätten att
förvärva aktier sorn föreskrivs i 3 kap. 3 §.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

NU 1986/87:36

Bilaga 2

Till teckningslistan skall fogas
avskrifter av oktrojbeslutet och bo -

lagsordningen.

7 § Teckning av aktier skall ske
på teckningslistan i original eller
avskrift. Till teckningslistan skall
fogas avskrifter av oktrojbeslutet
och bolagsordningen.

7 § Teckning av aktier skall ske
på den teckningslista som avses i
6 § eller på annan sådan lista, innehållande
samma uppgifter och åtföljd
av samma handlingar.

Har aktier tecknats på annat sätt kan teckningen inte göras gällande av
bankaktiebolaget, om tecknaren anmäler felet hos bankinspektionen före
bolagets registrering.

Har aktier tecknats med villkor, är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten
inte anmälts hos bankinspektionen före bolagets registrering, är dock
aktietecknaren bunden av teckningen fastän han inte kan åberopa villkoret.

8 § Stiftarna eller annan får inte ta emot ersättning av bankaktiebolaget
för andra kostnader för bolagets bildande än sådana som varit uppenbarligen
nödvändiga för bildandet. De får inte heller förbehålla sig eller någon
annan särskilda förmåner eller rättigheter.

9 § Stiftarna avgör om aktieteckningen skall godtas och hur många aktier
som skall tilldelas tecknarna. Har en stiftare enligt uppgift i teckningslistan
tecknat ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom.

Om aktier inte har tilldelats en aktietecknare enligt aktieteckningen,
skall stiftarna utan dröjsmål meddela honom detta.

10 § Beslut om bankaktiebolagets bildande fattas på en konstituerande
stämma.

Stiftarna skall kalla de godtagna aktietecknarna till den konstituerande
stämman enligt föreskrifterna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma.
Teckningslistorna, oktrojbeslutet och bolagsordningen skall genom
stiftarnas försorg hållas tillgängliga för aktietecknarna under minst en
vecka före stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

Om alla aktier tecknas vid stämman och alla godtagna aktietecknare är
ense, kan beslut om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till
stämman inte har skett.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslistorna
och de därtill fogade handlingarna i original. Stiftarna skall vidare
lämna uppgifter om

1. antalet aktier enligt godtagna teckningar,

2. aktiernas fördelning mellan tecknarna, och

3. det belopp som har inbetalts på aktierna.

Samtliga uppgifter skall föras in i protokollet.

11 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att teckning och
tilldelning av aktier har skett motsvarande aktiekapitalet eller minimikapitalet
enligt bolagsordningen, har frågan om bankaktiebolagets bildande 89

fallit.

Om tecknare med flertalet avgivna röster och med minst två tredjedelar
av de vid stämman företrädda aktierna röstar för beslutet att bilda bolaget,
är detta bildat. I annat fall har frågan om bolagets bildande fallit.

När bankaktiebolaget är bildat, skall på den konstituerande stämman
styrelse och revisorer väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga delar
föreskrifterna om bolagsstämma i denna lag och bolagsordningen.

12 § Ett bankaktiebolag skall anmälas för registrering senast sex månader
efter det att oktroj har beviljats.

För registrering krävs

1. att det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade
aktier efter avdrag för de aktier som enligt 14 § har förklarats förverkade
och inte har övertagits av någon annan (bolagets aktiekapital) svarar mot
aktiekapitalet eller minimikapitalet enligt bolagsordningen,

2. att de aktier som ingår i bolagets aktiekapital är helt betalda, och

3. att auktoriserad revisor skriftligen intygar att betalning enligt 2 har
skett.

Genom registreringen fastställs bolagets aktiekapital till belopp som
anges i andra stycket 1. De aktier som enligt 14 § har förklarats förverkade
och inte övertagits av någon annan blir därvid ogiltiga.

Frågan om bolagets bildande har fallit, om anmälan för registrering inte
skett inom den tid som anges i första stycket eller om bankinspektionen
genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan
eller vägrat registrering av bolaget. I sådant fall svarar styrelseledamöterna
solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalts in på de
tecknade aktierna jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader
på grund av åtgärder enligt i 16 § första stycket tredje meningen.

13 § Skulder som grundas på aktieteckning får inte kvittas mot fordringar
hos bankaktiebolaget.

Bolaget kan inte överlåta eller pantsätta fordringar på aktiebelopp.

Den som genom överlåtelse har förvärvat aktier som inte är helt betalda
är tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen, sedan han anmält
sitt namn för införande i aktieboken.

14 § Om en aktie inte betalas i rätt tid, kan styrelsen en månad efter
betalningsanmaning förklara aktien förverkad för den betalningsskyldige.
Anmaningen skall innehålla meddelande om att aktien kan förklaras
förverkad. Anmaningen skall ske genom avsändande av rekommenderat
brev, om den betalningsskyldiges adress är angiven vid aktieteckningen
eller införd i aktieboken eller annars anmäld till bolaget. 1 annat fall skall
anmaningen kungöras i den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.
En underrättelse om anmaningen skall genast sändas till den som är
införd som panthavare eller uppdragstagare för aktien i förteckningen
enligt 3 kap. 13 §.

Innan en förverkad aktie har blivit ogiltig kan styrelsen låta någon annan
överta aktien och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om en aktie har förklarats förverkad och inte övertagits av någon annan
som erlagt full betalning, skall den, för vilken aktien har förverkats, gentemot
bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien.

15 § Innan styrelsen och revisorerna har valts, kan aktierna betalas
endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna för detta ändamål
har öppnat hos en svensk bank.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

90

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för bankaktiebolaget när
styrelsen och revisorerna har valts. Har frågan om bolagets bildande fallit
eller är aktieteckningen av annan orsak inte bindande, skall det insatta
aktiebeloppet betalas tillbaka med ränta till tecknarna.

16 § Innan ett bankaktiebolag har registrerats, kan det inte förvärva
rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan inte heller föra talan inför
domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål
rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
tecknade aktiebeloppen.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på bolagets vägnar före
registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt
för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på bolaget, om
förpliktelsen följer av bolagsordningen eller teckningslista eller har tillkommit
efter det att bolaget har bildats.

Har före registreringen ett avtal för bolaget slutits med en medkontrahent
som visste att bolaget var oregistrerat kan denne, såvida inte annat
följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om bolagets bildande har
fallit enligt 12 § fjärde stycket. Om medkontrahenten inte visste att bolaget
var oregistrerat, kan han frånträda avtalet innan bolaget har registrerats.

17 § Det nybildade bankaktiebolaget skall genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar tillkännage när det börjar sin rörelse. Bolaget skall till
bankinspektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

3 kap. Aktier, aktiebrev, aktiebok m. m.

1 § Alla aktier har lika rätt i bankaktiebolaget, om inte något annat följer
av denna paragraf.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag skall finnas
eller kunna utges. En sådan bestämmelse skall ange

1. olikheterna mellan aktieslagen,

2. antalet aktier av varje slag,

3. den företrädesrätt som tillkommer skilda grupper av aktieägare vid en
ökning av aktiekapitalet enligt 4 kap.

En föreskrift om olika företrädesrätt får meddelas endast om aktierna
inte skall medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst.

Avser olikheten mellan aktieslagen aktiernas röstvärde, gäller att ingen
aktie får ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon
annan aktie.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av ett visst slag skall i
närmare angiven ordning kunna omvandlas till aktier av annat slag. Omvandlingen
skall utan dröjsmål anmälas för registrering och är verkställd
när registrering sker.

2 § Aktier kan fritt överlåtas och förvärvas, om något annat inte följer av

3 § eller i övrigt av lag.

3 § Aktier i ett bankaktiebolag får inte genom teckning eller överlåtelse
förvärvas av utländska medborgare och andra utländska rättssubjekt eller
av svenska bolag och föreningar som är kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Första stycket gäller inte aktier i ett bankaktiebolag som är bildat av
utländskt bankföretag. Beträffande sådant bolag gäller i stället att aktier i

NU 1986/87:36

Bilaga 2

91

bolaget får förvärvas endast av utländskt bankföretag som fått regeringens
tillstånd till förvärvet.

Svensk medborgare som förvärvat aktier i ett bankaktiebolag och som
därefter förlorat sitt svenska medborgarskap samt den som förvärvat aktier
på annat sätt än genom teckning eller överlåtelse är inte heller förhindrad
att, om aktiekapitalet ökas genom fondemission eller nyemission, med
stöd av den med dessa aktier förenade företrädesrätten förvärva ytterligare
aktier.

Förvärv av aktier, som skett i strid med första eller andra stycket, är
ogiltigt.

4 § Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till
sådan aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de
aktier brevet lyder på har betalts. Vidare fordras

1. att bankaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats vid
bolagets bildande,

2. att nyemission eller fondemission har registrerats, om aktien tillkommit
på grund av emissionen, eller

3. att registrering har skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien har tillkommit
på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.

Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen. Namnteckningarna får återges
genom tryckning eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange
bolagets firma, ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder,
aktiens nominella belopp och dagen för utfärdandet. Varje aktiebrev skall
ange den inskränkning i rätten att förvärva aktier som föreskrivs i 3 §.
Kan, när aktiebrevet ges ut, aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen,
skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen innehåller
förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt
anges i brevet på sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan
ges i förkortad form. Förkortningsformerna fastställs av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

När utbetalning görs vid inlösen av en aktie eller vid minskning av dess
nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar, skall aktiebrevet
förses med påskrift om utbetalningen. Har utan återbetalning en aktie
dragits in eller det nominella beloppet ändrats, skall så snart som möjligt en
påskrift om detta göras på aktiebrevet.

Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i stället
för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Byts ett aktiebrev ut mot ett
eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill hörande
kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.

Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap.
skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.

5 § Innan aktiebrev utfärdas kan bankaktiebolaget utge ett till viss man
ställt bevis om rätt till en eller flera aktier (interimsbevis). Beviset skall
innehålla förbehåll om att aktiebrevet lämnas ut endast om bolaget samtidigt
får tillbaka beviset. På begäran skall beviset förses med anteckning om
de betalningar som har gjorts för aktien. På interimsbeviset skall även
antecknas sådan återbetalning som sker enligt 2 kap. 15 § andra stycket. I
övrigt gäller bestämmelserna i denna lag om aktiebrev i tillämpliga delar
interimsbevis.

6 § Om ett aktiebrev eller ett till viss man ställt emissionsbevis eller
optionsbevis överlåts eller pantsätts, skall bestämmelserna om skuldebrev
till viss man eller order i 13, 14 och 22 §§ lagen (1936:81) om skuldebrev

NU 1986/87:36

Bilaga 2

92

tillämpas. Härvid är den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets
anteckning på detta är införd såsom ägare i aktieboken likställd med den
som enligt 13 § andra stycket nämnda lag förmodas äga rätt att göra
skuldebrevet gällande.

Överlåts eller pantsätts ett emissionsbevis eller ett optionsbevis som inte
är ställt till viss man, skall bestämmelserna om skuldebrev till innehavaren
i 13, 14 och 22 §§ lagen om skuldebrev tillämpas.

Om utdelningskuponger finns bestämmelser i 24 och 25 §§ lagen om
skuldebrev.

7 § Över bankaktiebolagets samtliga aktier och aktieägare skall styrelsen
föra en förteckning (aktiebok). Den skall upprättas omedelbart efter bolagets
bildande. Aktierna skall tas upp i nummerföljd med uppgift om aktietecknarna.
Aktieägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Finns
det aktier av olika slag, skall det av aktieboken framgå till vilket slag vaije
aktie hör.

Aktieboken kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem. Den
kan också föras med hjälp av automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.

När någon visar upp ett utfärdat aktiebrev och enligt 6 § eller på annat
sätt styrker sitt förvärv eller när en aktieägare eller annan behörig person
anmäler annan förändring i de förhållanden som har tagits upp i aktieboken,
skall en anteckning om aktieägaren eller om förändringen genast föras
in. Detta gäller endast om hinder inte möter enligt 3 §. Dagen för införandet
skall anges, om dagen inte framgår av annat tillgängligt material.

Är sista överlåtelsen på ett aktiebrev tecknad in blanco, skall namnet
sättas ut i överlåtelsen innan införandet sker. Ett aktiebrev som visats upp
skall förses med påskrift om införandet och dagen för detta.

8 § I bolagsordningen kan förbehåll tas in om att den som på en fastställd
avstämningsdag är införd i aktieboken eller i en förteckning enligt 13 §
skall anses behörig att ta emot utdelning, emissionsbevis och, vid fondemission,
brev på ny aktie som tillkommer en aktieägare. Om förbehållet
förs in genom en ändring av bolagsordningen, skall styrelsen när ändringen
har stadfästs fastställa från vilken dag förbehållet skall tillämpas och för
registrering anmäla detta samtidigt som styrelsen anmäler bolagsstämmans
beslut för registrering.

Ett bankaktiebolag som har ett sådant förbehåll (avstämningsförbehåll) i
sin bolagsordning kallas i denna lag avstämningsbolag.

För avstämningsbolag skall Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag
(värdepapperscentralen) fullgöra uppgifterna att

1. föra aktieboken, aktiebrevsregistret och förteckningen enligt 13 §,

2. pröva frågor om införande av aktieägarna i aktieboken,

3. svara för utskriften av aktieboken och sammanställningen av uppgifterna
enligt 7 § lagen (1987:000) om förenklad aktiehantering,

4. stämma av aktieboken och förteckningen enligt 13 §,

5. sända ut aktiebreven, utdelningen och emissionsbevisen,

6. svara för utbyten av aktiebreven och de därmed sammanhängande
åtgärderna och

7. vidta åtgärder enligt 4 kap. 18 § i fråga om aktier som inte är uttagna.

9 § I avstämningsbolag får aktiebrev på uppdrag av bankaktiebolaget på
dess vägnar undertecknas av värdepapperscentralen, varvid firmatecknarens
namnteckning får återges genom tryckning eller på annat liknande
sätt. Brevet skall i stället för akties ordningsnummer ange brevets ord -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

93

ningsnummer och det antal aktier brevet avser. På begäran av aktieägare
eller förvaltare som avses i 11 § skall aktiebreven delas upp, läggas samman
eller på annat sätt bytas ut. När aktiebrevet visas upp för införande av
ny ägare i aktieboken, får värdepapperscentralen byta ut brevet mot ett
eller flera nya brev. Har det äldre brevet överlåtits in blanco, behöver inte
förvärvarens namn sättas ut i överlåtelsen. I aktiebrev som utfärdas vid
utbyte behöver inte tas in någon uppgift om utbytet eller om den dag när
det äldre brevet utfärdades. Inte heller behöver aktiebrev, som utfärdas i
samband med att aktieägaren förs in i aktieboken, förses med uppgifter om
införandet.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas även på emissionsbevis
samt på de skuldebrev och optionsbevis som avses i 5 kap. I dessa
handlingar behöver ordningsnummer dock inte anges.

10 § I avstämningsbolag förs aktieägarna in i aktieboken med uppgift om
personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress. För varje
ägare anges det antal aktier av olika slag som denne äger. I stället för
aktienumret anges aktiebrevets ordningsnummer. Aktieboken förs med
hjälp av automatisk databehandling eller på något annat liknande sätt.

11 § Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en
bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aktier,
kan, i stället för aktieägaren, banken eller fondkommissionären föras
in i aktiebrevet och i aktieboken.

I aktiebrevet och i aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för
annans räkning. Detsamma gäller emissionsbevis som utfärdas på grund av
förvaltarregistrerad aktie och som är ställt till viss man. Beträffande förvaltaren
antecknas i aktieboken samma uppgifter som enligt 10 § skall föras in
om aktieägaren.

För rätt till registrering som förvaltare krävs, utöver vad som sägs i
första stycket, att förvaltaren uppfyller de villkor som gäller för införande
av ägaren i aktieboken. Om auktorisation, förvaltares åligganden samt
skyldighet för bolaget och värdepapperscentralen att för var och en hålla
tillgänglig en sammanställning av uppgifter från förvaltare om de aktieägare
som har mer än femhundra aktier i bolaget registrerade i förvaltarens
namn, finns bestämmelser i lagen (1987:000) om förenklad aktiehantering.

12 § Har ett avstämningsförbehåll förts in genom en ändring av bolagsordningen
och har ett aktiebrev, som dessförinnan utfärdats, inte lämnats
in för utbyte mot ett nytt brev, får uppgiften om aktien i den tidigare
aktieboken föras över till en sådan aktiebok som avses i 10 §. Därvid skall
anges att aktiebrevet inte har avlämnats. Sker ingen överföring, gäller den
äldre aktieboken fortfarande i fråga om denna aktie.

Utöver aktiebok skall i avstämningsbolag föras ett aktiebrevsregister.
Registret skall i löpande nummerföljd ta upp de aktiebrev som utfärdas
med uppgift om dagen för utfärdandet, antalet aktier och aktieslag samt
ägarens eller, i de fall som avses i 11 §, förvaltarens identifieringsnummer i
aktieboken. När ett nytt aktiebrev utfärdats i stället för ett äldre, skall i
registret göras en hänvisning till det äldre brevets ordningsnummer. För
det sistnämnda brevet skall antecknas att det har makulerats.

I avstämningsbolag skall de aktiebrev som bytts ut makuleras i betryggande
ordning och tillsammans med handlingar som hör till brevet förvaras
i original eller fotografisk eller därmed jämförlig återgivning i minst tio år.
Till aktiebrev hörande kupongark behöver dock inte förvaras.

I avstämningsbolag skall de uppgifter som avförts ur aktiebok, aktie -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

94

brevsregistret eller förteckningen enligt 13 § samt utskrift av aktieboken
bevaras i minst tio år. En aktiebok, som ett sådant bolag tidigare har fört,
skall bevaras i minst tio år efter det att uppgifterna beträffande bolagets
samtliga aktier har förts in i den aktiebok som avses i 10 §.

13 § 1 avstämningsbolag skall i en särskild förteckning på begäran tas
upp den som med skriftlig handling visar att han, till följd av uppdrag eller
pantsättning eller på grund av villkor i testamente eller gåvobrev, har rätt
att i stället för den aktieägare som är införd i aktieboken lyfta utdelning och
ta emot emissionsbevis och, vid fondemission, brev på en ny aktie. Detsamma
gäller förmyndare eller god man för en aktieägare eller vid konkurs
konkursförvaltaren eller vid utmätning, kvarstad eller betalningssäkring
avseende aktier kronofogdemyndigheten.

I förteckningen skall för den som avses i första stycket antecknas samma
uppgifter som enligt 10 § skall föras in i aktieboken om aktieägare. Av
förteckningen skall även framgå den rätt som tillkommer honom. En sådan
anteckning skall avföras, när det visas att rätten har upphört.

Uppgifter ur förteckningen får inte lämnas till någon annan utan samtycke
av den som berörs av förhållanden som har antecknats i förteckningen.

14 § Aktiebok skall på bankaktiebolagets huvudkontor hållas tillgänglig
för alla. Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på
något annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av aktieboken på
begäran tillhandahållas på bolagets huvudkontor och, i fråga om avstämningsbolag,
även hos värdepapperscentralen. Utskriften får inte vara äldre
än sex månader. Alla har rätt att mot ersättning för kostnaderna få en
sådan utskrift av aktieboken eller del av den. När det gäller avstämningsbolag
får dock en utskrift enligt detta stycke inte innehålla någon uppgift
om de aktieägare som har högst femhundra aktier i bolaget.

Aktieboken skall hållas tillgänglig för aktieägarna vid bolagsstämman.
Förs aktieboken med hjälp av automatisk databehandling eller på något
annat liknande sätt, skall i stället en utskrift av hela aktieboken avseende
förhållandena tio dagar före bolagsstämman hållas tillgänglig vid stämman.

I utskriften tas i alfabetisk ordning upp aktieägarna och de förvaltare
som avses i 11 § första stycket. Aktiebrevens nummer behöver inte anges.

15 § Den till vilken en aktie har övergått får inte, innan han förts in i
aktieboken, utöva en aktieägares rätt i bankaktiebolaget. Detta gäller dock
inte sådan rätt som uppkommit ur en aktie och som utövas mot uppvisande
eller avlämnande av ett aktiebrev, en kupong eller annat särskilt bevis som
getts ut av bolaget.

Ägaren till en aktie för vilken aktiebrev har utfärdats innan bolaget blivit
ett avstämningsbolag kan inte, när det gäller därefter beslutad utdelning
eller emission, erhålla utdelning, emissionsbevis eller, vid fondemission,
brev på en ny aktie förrän han har avlämnat aktiebrevet för utbyte mot ett
nytt sådant och införande i aktieboken har gjorts enligt 10 eller 11 §. Innan
detta har skett är 13 § inte tillämplig.

Om en aktie ägs av flera, kan de endast genom en gemensam företrädare
utöva den rätt i bolaget som en aktieägare har.

16 § Vad som sägs i denna lag om aktieägares rätt att i bankaktiebolaget
företräda aktier skall gälla även för den som genom testamente erhållit
nyttjanderätten till eller rätten till avkomst av aktier, om testamentet
innehåller en bestämmelse att denne skall få företräda aktierna och, för
avkomsträttshavaren, att aktierna till tryggande av dennes rätt skall sättas
under särskild vård.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

95

Såväl ägaren som nyttjande- eller avkomsträttshavaren skall på anmälan
bli införd i aktieboken. Vid införandet skall göras en anteckning om äganderättsförvärvet
och om den rätt att i bolaget företräda aktierna som är
förenad med nyttjande- eller avkomsträtten. I fråga om införandet av
nyttjande- eller avkomsträttshavaren gäller i övrigt vad som sägs i denna
lag om införandet av aktieägaren. Dock skall någon påskrift om införandet
inte ske på aktiebrevet. När det styrkts att nyttjande- eller avkomsträtten
har upphört, skall en anteckning om detta göras i aktieboken.

När en god man, på grund av ett förordnande enligt 18 kap. 4 § första
stycket 5 föräldrabalken, förvaltar aktier för en blivande aktieägares räkning,
skall den blivande ägaren på anmälan av den gode mannen föras in
som ägare i aktieboken med anteckning om förvärvet och om förordnandet.

17 § Ingår aktier i en aktiefond enligt aktiefondslagen (1974:931), skall i
stället för fondandelsägarna det fondbolag som förvaltar fonden samt fondens
beteckning föras in i aktiebreven och i aktieboken.

18 § Om ett aktiebrev enligt denna lag skall förses med påskrift eller om
det, på grund av bolagsstämmans beslut om uppdelning av aktierna, skall
bytas ut mot två eller flera nya aktiebrev, kan bankaktiebolaget hålla inne
den utdelning och de emissionsbevis som faller på en aktie till dess aktiebrevet
tillhandahålls för nämnda ändamål. Detta gäller också om aktiebrev
skall bytas ut på grund av att aktier av visst slag, enligt en bestämmelse i
bolagsordningen, skall omvandlas till aktier av annat slag.

4 kap. Ökning av aktiekapitalet genom nyemission eller fondemission

Inledande bestämmelser

1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier tecknas mot betalning (nyemission)
eller genom att aktier ges ut eller aktiernas nominella belopp höjs
utan ny betalning (fondemission).

Beslut om emission fattas av bolagsstämman, om något annat inte följer
av 15 eller 16 §. Sådant beslut får inte fattas förrän bankaktiebolaget har
blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut om detta
fattas först. Ett beslut om emission får fattas innan ändringen har stadfästs,
om beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas.

I fråga om bankaktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana
bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen
(1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

2 § Vid nyemission får aktier tecknas mot betalning med pengar eller
med annan egendom (apport), om annat inte följer av bestämmelserna i
2 kap. 5 § andra stycket bankrörelselagen (1987:000). Betalningen för
aktier får inte understiga det nominella beloppet. Skall aktie kunna tecknas
med rätt eller skyldighet att betala aktierna med apportegendom, får värdet
på denna egendom inte sättas högre än det verkliga värdet för bankaktiebolaget.
Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för
bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom.

Om aktie skall tecknas mot betalning med apportegendom, krävs bankinspektionens
medgivande för detta. Utgörs apportegendomen av hela
eller en inte obetydlig del av en annan banks rörelse, krävs dock regering -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

96

ens eller bankinspektionens tillstånd enligt 2 kap. 5 § första stycket bankrörelselagen
för genomförande av nyemissionen.

Om aktier tecknas med villkor som strider mot första stycket, skall det
nominella beloppet ändå betalas.

Vid fondemission får inte till aktiekapitalet föras över belopp som är
lägre än summan av de nya aktiernas nominella belopp eller den sammanlagda
höjningen av aktiernas nominella belopp.

3 § Vid nyemission där de nya aktierna skall betalas med pengar (kontantemission)
och vid fondemission har aktieägarna företrädesrätt till de
nya aktierna i förhållande till det antal aktier de förut äger. Detta gäller
endast om annat inte har föreskrivits i bolagsordningen enligt 3 kap. 1 §
andra stycket 3 eller, vid kontantemission, har bestämts i emissionsbeslutet
eller följer av villkor som enligt 5 kap. 4 § första stycket 8 har meddelats
vid emission av skuldebrev.

4 § De aktieägare som har företrädesrätt att delta i en emission har rätt
att för varje aktie få ett särskilt emissionsbevis (vid nyemission teckningsrättsbevis
och vid fondemission delbevis). Om bolaget inte är ett avstämningsbolag,
får de kuponger som hör till aktiebrevet användas som emissionsbevis.
Används inte sådana kuponger som emissionsbevis, skall det i
beviset anges hur många sådana bevis som skall lämnas för varje ny aktie.

Om en aktieägare använder sin företrädesrätt att delta i en emission i ett
bankaktiebolag som inte är ett avstämningsbolag skall anteckning om detta
göras på det aktiebrev på vilket företrädesrätten grundas, om inte kuponger
används som emissionsbevis.

I avstämningsbolag skall emissionsbevisen och, vid fondemission,
breven på nya aktier som tillkommer aktieägare genast sändas i rekommenderat
brev eller på annat betryggande sätt till dem som på avstämningsdagen
är införda i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 §.
Om dessa inte var berättigade att ta emot handlingarna skall bolaget ändå
anses ha fullgjort sin skyldighet. Detta gäller dock inte om bolaget eller
värdepapperscentralen kände till att handlingarna skulle komma i orätta
händer eller om någon av dem har åsidosatt den aktsamhet som efter
omständigheterna skäligen bort iakttas. Bolaget eller värdepapperscentralen
anses inte heller ha fullgjort sin skyldighet om mottagaren var omyndig.

Allmänna bestämmelser om nyemission

5 § Ett förslag till beslut om nyemission skall hållas tillgängligt för aktieägarna
under minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet
skall fattas. Det skall genast sändas till de aktieägare som begär det och
uppger sin postadress. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som
nu har sagts om förslag till beslut skall även gälla sådant medgivande av
bankinspektionen och tillstånd av regeringen eller bankinspektionen som
avses i 2 § andra stycket samt sådana redogörelser av styrelsen och yttranden
av revisorerna som avses i 7 §. Innebär förslaget en avvikelse från
aktieägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i förslaget
eller i en handling som skall fogas till förslaget. Om årsredovisningen inte
skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad som
nyss har sagts hållas tillgängliga och läggas fram på stämman:

1. en avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

NU 1986/87:36

Bilaga 2

97

7 Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 36

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter det att årsredovisningen
avgetts, och

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelsen till bolagsstämman skall innehålla uppgifter om den företrädesrätt
att teckna aktier som aktieägarna eller andra har enligt förslaget
samt uppgifter om vem som i övrigt får teckna aktier.

Kallelsen skall ange förslagets huvudsakliga innehåll, om aktieägarna
inte skall ha företrädesrätt till teckning i förhållande till det antal aktier de
förut äger eller enligt vad som föreskrivs i bolagsordningen.

6 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna
ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen,

2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika
slag finns eller kan utges,

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det räkenskapsår
för vilket rätten till utdelning inträder,

4. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har
eller vem som annars får teckna aktier,

5. den tid inom vilken aktier kan tecknas, när ett visst belopp eller ett

lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

6. den tid, inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

7. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,

8. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som

inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs
att fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

9. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för vaije
tecknad aktie.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt
första stycket 6 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det att kungörelse enligt 8 § skedde,

2. emissionsbeslutet, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid
den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket eller 6 kap. 8 § skall gälla
för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta. I
emissionsbeslutet skall också erinras om den inskränkning i rätten att
förvärva aktier som föreskrivs i 3 kap. 3 §.

Om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen gäller för
avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det att kungörelse
enligt 8 § skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissionsbevis,
skall detta anges i beslutet.

7 § Bestämmelse om apport eller att aktie skall tecknas med kvittningsrätt
eller i övrigt med villkor skall tas upp i beslutet om nyemission.

Styrelsen skall lämna en redogörelse för de omständigheter som kan
vara av vikt för bedömandet av värdet på apportegendomen och av bestämmelser
som avses i första stycket i övrigt. I redogörelsen skall särskilt
anges

1. namn och hemvist för den som avses med bestämmelserna, och

2. det värde till vilket apportegendomen beräknas komma att tas upp i
balansräkningen och antalet aktier eller annat vederlag som skall lämnas
för egendomen.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

98

Om ett skriftligt avtal har upprättats rörande de bestämmelser som avses
skall styrelsens redogörelse innehålla avtalet eller avskrift av detta eller
hänvisning till avtalet med uppgift om den plats där det hålls tillgängligt för
aktietecknarna. Ett muntligt avtal skall i sin helhet tas upp i redogörelsen.
Om en rörelse tillskjuts eller övertas, skall vad som nu har sagts om
skriftligt avtal gälla även balans- och resultaträkningar för rörelsen under
de senaste två räkenskapsåren. I redogörelsen skall upplysning ges om
rörelsens resultat under tiden därefter. Om sådana räkningar inte har
upprättats för rörelsen, skall i redogörelsen lämnas upplysning om rörelsens
resultat under nämnda räkenskapsår.

Om första-tredje styckena inte har iakttagits beträffande en viss bestämmelse,
är bestämmelsen utan verkan mot det emitterande bolaget.

Över styrelsens redogörelse skall revisorerna avge yttrande av vilket
skall framgå att egendom, som skall tillföras bolaget, inte i redogörelsen
åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att apportegendomen
är eller kan antas bli till nytta för bolagets verksamhet. I emissionsbeslutet
skall anges att bankinspektionens medgivande eller regeringens
eller bankinspektionens tillstånd enligt 2 § andra stycket, styrelsens redogörelse
enligt andra stycket och revisorernas yttrande har lämnats.

8 § Beslutet om nyemission eller en redogörelse för det väsentliga innehållet
i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den
eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Kungörs inte beslutet i sin
helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgifter om var beslutet hålls
tillgängligt. I ett bankaktiebolag som inte är avstämningsbolag krävs dock
inte någon kungörelse, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den
bolagsstämma som har beslutat om emissionen. Inte heller krävs någon
kungörelse när ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag
har fattat beslut om ökning av aktiekapitalet.

Är bolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om nyemission
genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för bolaget,
om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen. Detta gäller
dock inte, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bolagsstämma
som har beslutat om emissionen.

9 § Teckning av nya aktier skall ske på en teckningslista som innehåller
beslutet om nyemission. Avskrifter av bolagsordningen och av de handlingar,
som skall läggas fram enligt 5 och 7 §§, skall fogas till teckningslistan
eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i
listan.

Om de som har rätt till det tecknar alla aktierna vid den stämma där
beslutet om nyemission fattas, kan teckningen ske i stämmans protokoll.
Detta gäller dock inte avstämningsbolag.

Om teckningen har skett på annat sätt än som anges i denna paragraf
eller om en aktie har tecknats med villkor som inte stämmer överens med
de villkor som anges i emissionsbeslutet, är aktieteckningen ogiltig, under
förutsättning att tecknaren har anmält ogiltigheten hos bankinspektionen
och detta har skett innan anmälan enligt 14 § har registrerats.

10 § När aktieteckningen har avslutats skall styrelsen besluta om tilldelning
av nya aktier till aktietecknarna. Anser styrelsen att någon aktieteckning
är ogiltig, skall aktietecknaren genast underrättas om detta. Aktierna
skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

11 § Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för aktiekapitalets ökning

99

har bestämts men inte har tecknats inom teckningstiden, har beslutet om
nyemission förfallit. Detsamma gäller ett beslut om en sådan ändring av
bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har
betalts för de tecknade aktierna skall i sådant fall genast betalas tillbaka.

12 § Bestämmelserna i 2 kap. 13 och 14 §§ skall tillämpas vid inbetalning
på grund av beslut om nyemission. Kvittning av en skuld på grund av
aktieteckning mot en fordran hos bolaget får dock ske, om emissionsbeslutet
innehåller bestämmelser om kvittning eller styrelsen medger kvittning.
Ett sådant medgivande får inte lämnas om det skulle vara till skada för
bolaget eller dess borgenärer.

13 § Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom sex månader
från beslutet, om det inte har förfallit enligt 11 §. För registrering krävs
att

1. full betalning enligt registret har erlagts för alla de aktier som ingår i
det förut registrerade aktiekapitalet,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tilldelade nya
aktier efter avdrag för de aktier som har förklarats förverkade och inte har
övertagits av någon annan (ökningen av aktiekapitalet) uppgår till det
belopp som avses i 11 § första meningen,

3. hälften av det belopp som skall betalas med pengar för de i den
registrerade kapitalökningen ingående aktierna har betalts in,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget
och all kvittning enligt samma beslut är helt verkställd,

5. auktoriserad revisor intygar att 3 och 4 har iakttagits, samt

6. behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Genom registreringen fastställs ökningen av aktiekapitalet till det belopp
som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet inte har gjorts inom den i första
stycket angivna tiden eller om bankinspektionen genom lagakraftägande
beslut har avskrivit en sådan anmälan eller har vägrat registrering, gäller
vad som sägs i 11 §.

Aktiekapitalet är ökat när registrering har skett. De aktier som har
förklarats förverkade och inte har övertagits av någon annan blir därmed
ogiltiga. De nya aktierna medför rätt till utdelning enligt vad som har
bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära
att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under
vilket aktierna skall ha slutligt betalts.

14 § De aktier som har tecknats vid en kontantemission skall vara helt
betalda inom sex månader från registreringen av nyemissionen. Senast en
månad efter utgången av denna tid skall bolaget för registrering anmäla hur
många av de i den registrerade kapitalökningen ingående aktierna som har
blivit helt betalda. Anmälningen skall bestyrkas av auktoriserad revisor.

Om det inte enligt första stycket har anmälts att aktierna har helt betalts,
skall bankinspektionen, efter bolagets hörande, registrera dels att aktiekapitalet
har satts ned med det sammanlagda nominella beloppet av ej betalda
aktier, dels, om det fordras, att bolagsordningens bestämmelser om
aktiekapitalet har ändrats och ändringen har stadfästs. De aktier som inte
har betalts blir ogiltiga när nedsättningen har registrerats.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

Styrelsens beslut om nyemission

15 § Styrelsen kan besluta om nyemission och om avvikelse från aktieägarnas
företrädesrätt enligt 3 § under förutsättning av bolagsstämmans

100

godkännande. Bestämmelserna i 6-14 §§ skall därvid gälla i tillämpliga
delar. Dessutom skall bestämmelserna i tredje stycket iakttas.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall
5 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall i
stället gälla styrelsens beslut.

Innan stämman godkänt emissionsbeslutet, får de nya aktierna inte föras
in i aktieboken och beslutet inte anmälas för registrering enligt 13 §. Har en
sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om emission, är
emissionsbeslutet förfallet. Vad som har betalts för tecknade aktier skall i
sådant fall genast betalas tillbaka.

16 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en
nyemission som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid
avvika från aktieägarnas företrädesrätt enligt 3 §.

Skall styrelsen kunna besluta om nyemission med de bestämmelser som
avses i 7 § eller med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, skall detta
särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande. Bemyndigandet skall innehålla
bestämmelser om den tid, längst till nästa ordinarie bolagsstämma,
inom vilken styrelsens beslut om nyemission skall fattas. Bestämmelserna
i 5 § om förslag till emissionsbeslut skall tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering.
Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om
emission.

Bestämmelserna i 6-14 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av ett bemyndigande.

Fondemission

17 § En fondemission kan ske genom att till aktiekapitalet förs över

1. belopp som kan delas ut enligt 9 kap. 2 § första stycket,

2. medel från uppskrivningsfond,

3. medel från reservfond, eller

4. belopp varmed värdet av en anläggningstillgång skrivs upp enligt
4 kap. 5 § första stycket bankrörelselagen (1987:000).

Bestämmelserna i 5 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga
om förslag till beslut om fondemission.

Ett beslut om fondemission skall ange

1. på vilket sätt och med vilket belopp aktiekapitalet skall ökas,

2. de nya aktiernas aktieslag eller det belopp vartill aktiernas nominella
belopp höjs, och

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna.

I ett avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i emissionsbeslutet,
varvid iakttas att avstämning inte får ske innan beslutet har registrerats.
Bestämmelserna i 6 § fjärde stycket och 8 § första stycket skall
tillämpas på avstämningsbolag.

Beslut om fondemission skall genast anmälas för registrering och får inte
verkställas före registreringen.

Aktiekapitalet är ökat när registreringen har skett. De nya aktierna skall
genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken. De medför rätt till
utdelning enligt vad som har bestämts om detta i emissionsbeslutet. Beslutet
får dock inte innebära att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret
efter det under vilket registrering har skett.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

101

18 § Har vid en fondemission ett behörigt anspråk på en ny aktie inte
framställts inom fem år från registreringen av emissionsbeslutet, kan den
berättigade anmanas att ta ut aktien. Han skall därvid upplysas om att han
annars riskerar att förlora aktien. Anmaningen skall sändas till den berättigade,
om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall
anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar
som styrelsen bestämmer. Inkommer inte anmälan inom ett år
från anmaningen, kan den nya aktien säljas genom en fondkommissionär
för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att mot uppvisande
av aktiebrev eller avlämnande av delbevis få ut det vid försäljningen
influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och försäljningen.
Det belopp som inte har lyfts inom fyra år från försäljningen
tillfaller bolaget.

Emissionsprospekt
Regeringens förslag
19 § När ett bankaktiebolag eller
aktieägare i ett sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare
krets riktar en inbjudan att förvärva
aktier eller teckningsrätter i
bolaget, skall styrelsen upprätta en
särskild redogörelse för bolagets
förhållanden (emissionsprospekt)
enligt 2Q-26 §§. Emissionsprospektet
skall dock upprättas endast
om summan av de belopp som till
följd av inbjudan kan komma att
betalas uppgår till minst en miljon
kronor.

Utskottets förslag
19 § När ett bankaktiebolag eller
aktieägare i ett sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare
krets riktar en inbjudan att förvärva
aktier eller teckningsrätter i
bolaget, skall styrelsen upprätta en
särskild redogörelse för bolagets
förhållanden (emissionsprospekt)
enligt 20—26 §§. Emissionsprospekt
behöver dock inte upprättas
om summan av de belopp som till
följd av inbjudan kan komma att
betalas understiger en miljon kronor.

20 § Aktieägare som ämnar sälja aktier eller teckningsrätter under sådana
former att emissionsprospekt skall upprättas, skall underrätta styrelsen
om detta senast sex veckor före den dag då inköp tidigast avses kunna ske.

21 § Emissionsprospekt skall innehålla

1. balansräkningar avseende utgången av de tre senaste räkenskapsår
för vilka årsredovisning och revisionsberättelse har avgivits,

2. resultaträkningar för dessa tre räkenskapsår, samt

3. ett sammandrag av de uppgifter som det har ålegat bolaget att ta in i
förvaltningsberättelserna för de tre räkenskapsåren.

Fyller handlingarna i prospektet inte de krav som framgår av bestämmelserna
i 4 kap. 9 § ljärde stycket bankrörelselagen (1987:000), skall de
fullständigas i enlighet med dessa bestämmelser.

Bestämmelserna i 4 kap. 2 § första stycket andra meningen bankrörelselagen
skall tillämpas på emissionsprospekt.

Till redovisningen för de tre senaste räkenskapsåren enligt första stycket
skall uppgifter lämnas om utvecklingen av in- och utlåning samt likviditet.

Om bankaktiebolaget är moderbolag, skall bolaget i emissionsprospektet
ta in koncernresultaträkningarna och koncembalansräkningama för de tre
senaste räkenskapsåren. När redovisningshandlingarna och andra uppgifter
för en koncern tas in i prospektet får de uppgifter för bolaget som svarar
mot uppgifter i dessa handlingar utelämnas i den mån de kan anses sakna

NU 1986/87:36

Bilaga 2

102

väsentlig betydelse för bedömningen av bolagets aktier. Dock får bolagets NU 1986/87:36

resultaträkning och balansräkning för det senaste räkenskapsåret enligt Bilaga 2

första stycket inte utelämnas.

22 § Upplysning skall lämnas i emissionsprospektet om sådana förhållanden
och händelser som hänför sig till tiden efter den period, som
omfattas av de i 21 § angivna handlingarna, och som är viktiga för bedömningen
av bolagets verksamhetsresultat och ställning eller i övrigt av
väsentlig betydelse för bolaget.

Om emissionsprospektet läggs fram senare än åtta månader efter utgången
av det senaste räkenskapsår, för vilket årsredovisning och revisionsberättelse
har avgetts, skall prospektet innehålla uppgifter motsvarande delårsrapport
enligt 4 kap. 13 och 14 §§ bankrörelselagen (1987:000). Dessa
uppgifter skall avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag
ej tidigare än tre månader före emissionsprospektets tillhandahållande.

23 § I emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen

1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet,

2. en redogörelse för bolagets och, om det finns dotterföretag, koncernens
verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av betydelse för
bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling,

3. en redogörelse för kapitaltäckningen enligt 2 kap. 9 och 10 §§ samt, i
förekommande fall, 11 § bankrörelselagen (1987:000) och dess betydelse
för bankbolaget,

4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda
och delegater i ledande ställning, samt

5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets
aktier.

Uppgifterna enligt första stycket 1 behöver inte lämnas av bankaktiebolag,
vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

24 § Uppgifterna i emissionsprospektet enligt 21 §, 22 § första stycket
samt 23 § skall granskas av bankaktiebolagets revisorer. Deras berättelse
över granskningen skall tas in i emissionsprospektet.

25 § Emissionsprospektet skall tillhandahållas på de platser där teckning
eller inköpsanmälan tas emot senast tre dagar före den dag då teckning
eller inköp tidigast kan ske. Vid tidens bestämmande skall inte söndagar,
andra allmänna helgdagar, lördagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton
räknas in.

26 § Utarbetas emissionsprospektet med anledning av erbjudande från
en aktieägare, har bankaktiebolaget rätt att från aktieägaren få ersättning
för sina kostnader för emissionsprospektet samt för revisionskostnaden.

Uppträder flera aktieägare som säljare, skall kostnaderna fördelas mellan
dem i förhållande till det antal aktier eller teckningsrätter, som var och en
har bjudit ut till försäljning.

5 kap. Konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning m.m.

Allmänna bestämmelser

1 § Ett bankaktiebolag kan mot ersättning ge ut konvertibla skuldebrev

eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Sådana skulde- 103

brev skall ställas till innehavaren eller till viss man eller order. Bestämmelserna
i 2 kap. 20 § bankrörelselagen (1987:000) om bankaktiebolags rätt att
utfärda obligationer skall därvid iakttas.

Konvertibla skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om att
borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebreven
mot aktier i bolaget. Skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning
skall ge borgenären rätt att teckna aktier i bolaget mot betalning i
pengar.

Villkoren för utbyte eller nyteckning av aktie skall bestämmas så att
utbyte eller nyteckning kan ske utan att bolagsordningen ändras. Ersättningen
för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nominella
beloppet på aktie som lämnas ut vid utbyte, om inte mellanskillnaden täcks
genom kontant betalning vid utbytet. Skall ett konvertibelt skuldebrev
kunna betalas med annan egendom än pengar (apport) krävs bankinspektionens
medgivande eller i vissa fall regeringens eller bankinspektionens
tillstånd enligt 4 kap. 2 § andra stycket. I övrigt gäller härvid bestämmelserna
i 4 kap. 2 § första stycket.

Optionsrätt till nyteckning kan knytas till optionsbevis som är fogade till
skuldebrev. Borgenären får avskilja ett optionsbevis från ett skuldebrev
och förfoga över beviset särskilt, om det inte i skuldebrevet föreskrivs att
beviset får avskiljas först efter viss tid.

I fråga om bankaktiebolag, som enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
utgör aktiemarknadsbolag, samt dotterbolag till sådana
bolag gäller, förutom föreskrifterna i detta kapitel, bestämmelserna i lagen
(1987:000) om vissa riktade emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

2 § Vid emission av skuldebrev mot betalning i pengar har aktieägarna
företrädesrätt att teckna sig för förvärv av skuldebrev som om emissionen
gällde de aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller
nytecknas på grund av optionsrätt.

Förfarandet vid emissionen

3 § Beslut om emission av skuldebrev fattas av bolagsstämman,om något
annat inte följer av 8 eller 9 §. Behöver bolagsordningen ändras, skall
beslut om detta fattas först. Ett beslut om emission får fattas innan ändringen
stadfästs, om beslutet görs beroende av att stadfästelse meddelas. 1
fråga om förslag till beslut om emission och om kallelse till bolagsstämma
skall 4 kap. 5 § tillämpas.

4 § Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och
högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare
eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen,

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst
belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen,

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till
teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den
beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte
tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att fördelningen
skall bestämmas av styrelsen,

NU 1986/87:36

Bilaga 2

104

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,

8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av optionsbevis
för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen
ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller
upphör genom fusion,

9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte
eller nyteckning,

10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika
slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det
räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt
första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det kungörelse enligt 6 § första stycket första meningen skedde,

2. beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 6 § fjärde stycket, eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 § fjärde stycket eller 6 kap. 8 § skall gälla
för de nya aktierna, skall emissionsbeslutet innehålla en erinran om detta. I
emissionsbeslutet skall också erinras om den inskränkning i rätten att
förvärva aktier som föreskrivs i 3 kap. 3 §.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller för
avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet.
Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse
enligt 6 § första stycket första meningen skedde.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel vid Stockholms fondbörs,
kan det i emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller
den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestämma
emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten och villkoren för
utbyte eller nyteckning. I fråga om avstämningsbolag skall dock nämnda
villkor bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha
företrädesrätt att delta i emissionen.

5 § Bestämmelserna i 4 kap. 7 § gäller i tillämpliga delar vid emission av
konvertibla skuldebrev.

6 § Bolagsstämmans beslut om emission eller en redogörelse för det
väsentliga innehållet i beslutet skall genast kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer.
Kungörs inte beslutet i sin helhet, skall det i kungörelsen lämnas uppgift
om var beslutet hålls tillgängligt. Har bolagsstämman enligt 4 § femte
stycket överlämnat åt någon annan att besluta om emissionens belopp,
emissionskursen, räntefoten och villkoren för utbyte eller nyteckning,
skall vad som beslutats om detta kungöras på motsvarande sätt.

Är bankaktiebolaget inte ett avstämningsbolag, skall beslutet om emission
genast sändas till de aktieägare, vilkas postadresser är kända för
bolaget, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

I fråga om avstämningsbolag skall till emissionsbevisen, när dessa
översänds, fogas de beslut av styrelsen, eller av den som styrelsen inom
sig förordnar, som rör emissionens belopp, emissionskursen, räntefoten
och villkoren för utbyte eller nyteckning.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för annat bolag
än avstämningsbolag, om samtliga aktieägare varit företrädda vid den
bolagsstämma, som beslutat emissionen, och emissionsbeslutet inte innehåller
bemyndigande enligt 4 § femte stycket.

7 § Om ett visst belopp eller ett lägsta belopp för emissionen har bestämts,
har beslutet om emissionen förfallit, om beloppet inte har tecknats
inom teckningstiden. Detsamma gäller ett beslut om en sådan ändring av
bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet ökas. Vad som har
betalts för de tecknade skuldebreven skall i sådana fall genast betalas
tillbaka.

Bestämmelserna i 4 kap. 12 § gäller i tillämpliga delar vid emission av
konvertibla skuldebrev.

När teckningen av skuldebreven avslutats, skall bankaktiebolaget genast
för registrering anmäla beslutet om emissionen och det nominella
beloppet av det lån som tecknats, om beslutet inte har förfallit enligt första
stycket. För registrering krävs att full betalning enligt registret erlagts för
alla de aktier som ingår i det förut registrerade aktiekapitalet samt att
behövliga ändringar av bolagsordningen har stadfästs.

Styrelsens beslut om emission

8 § Styrelsen kan besluta om emission av skuldebrev och om avvikelse
från aktieägares företrädesrätt under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande. Bestämmelserna i 4—6 §§ och 7 § första stycket skall därvid
gälla i tillämpliga delar.

I fråga om styrelsens begäran om bolagsstämmans godkännande skall
4 kap. 5 § tillämpas. Vad som där sägs om förslag till emissionsbeslut skall
i stället gälla styrelsens beslut.

Emissionsbeslutet skall anmälas för registrering enligt 7 § tredje stycket
när det har godkänts av stämman och teckningen av skuldebreven avslutats.
Har en sådan anmälan inte gjorts inom ett år från styrelsens beslut om
emission, är beslutet förfallet.

9 § Bolagsstämman kan bemyndiga styrelsen att fatta beslut om en emission
som kan ske utan ändring i bolagsordningen och att därvid avvika från
aktieägarnas företrädesrätt enligt 2 §.

Skall skuldebrev kunna tecknas mot tillskott av annan egendom än
pengar eller med andra villkor eller skall avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt
kunna göras, skall detta särskilt anges i bolagsstämmans bemyndigande.
Bemyndigandet skall innehålla bestämmelser om den tid, längst
till nästa ordinarie bolagsstämma, inom vilken styrelsens beslut skall fattas.
Bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förslag till emissionsbeslut skall
tillämpas på förslag till bemyndigande.

Bolagsstämmans beslut om bemyndigande skall genast anmälas för registrering.
Innan registrering har skett, kan styrelsen inte fatta beslut om
emission.

Bestämmelserna i 4-7 §§ gäller i tillämpliga delar när styrelsen beslutar
om emission med stöd av ett bemyndigande.

Emissionsbevis

10 § Bestämmelserna i 4 kap. 4 § om emissionsbevis skall tillämpas vid
emission enligt detta kapitel.

Utbyte och nyteckning

11 § När en fordran enligt ett skuldebrev byts ut mot en eller flera aktier,
skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet. Aktien skall genom
styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

106

Vid nyteckning skall skuldebrevet eller i förekommande fall optionsbeviset
förses med påskrift om nyteckningen.

12 § Vid nyteckning enligt detta kapitel skall aktierna tecknas på en
teckningslista, som skall innehålla beslutet om emissionen. Avskrifter av
bolagsordningen, den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning
om bolagsstämmans beslut om bolagets vinst eller förlust, samt en avskrift
av revisionsberättelsen för det år balansräkningen avser skall fogas till
teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknarnä på den plats som
anges i listan.

Har teckningen skett i strid mot denna paragraf eller har aktier tecknats
med villkor som inte stämmer överens med de villkor som anges i emissionsbeslutet,
skall 2 kap. 7 § tillämpas.

Anser styrelsen eller den styrelsen inom sig förordnar att aktieteckningen
är ogiltig enligt andra stycket, skall aktietecknaren genast underrättas
om detta. I annat fall skall aktietecknaren tilldelas de tecknade aktierna.
Aktierna skall genom styrelsens försorg genast tas upp i aktieboken.

13 § Bestämmelserna i 2 kap. 13 och 14 §§ skall tillämpas vid inbetalning
på grund av nyteckning enligt detta kapitel. Kvittning av en skuld på grund
av aktieteckning mot en fordran hos bolaget får dock ske, om styrelsen
medger det. Ett sådant medgivande får inte lämnas, om det skulle vara till
skada för bolaget eller dess borgenärer.

14 § Senast tre månader efter det att tiden för utbyte eller nyteckning av
aktier har gått ut skall styrelsen för registrering anmäla hur många aktier
som har utgivits i utbyte eller som har ny tecknats och helt betalts. Om
utbytestiden eller teckningstiden är längre än ett år, skall anmälan göras
senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket
utbyte eller nyteckning har skett.

För registrering krävs

1. vid utbyte, att bolaget på grund av emissionen har tillförts ersättning
till ett värde som motsvarar minst det sammanlagda beloppet av de anmälda
aktierna,

2. vid nyteckning, att aktierna helt har betalts, och

3. att auktoriserad revisor intygar att 1 eller 2 har iakttagits.

Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med det sammanlagda nominella
beloppet av de anmälda aktierna.

15 § De nya aktierna skall medföra rätt till utdelning enligt vad som har
bestämts om detta i beslutet om emission. Beslutet får dock inte innebära
att en sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det år under
vilket aktierna skall vara helt betalda.

Upptagande av vissa andra lån

16 § Om inte något annat följer av detta kapitel, får ett bankaktiebolag
inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet skall betalas på något annat
sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som
bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

17 § Upptagande av lån mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt
till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till
aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandelsbevis) beslutas av

NU 1986/87:36

Bilaga 2

107

bolagsstämman. Styrelsen får dock fatta ett sådant beslut under förutsättning
av bolagsstämmans godkännande eller efter bolagsstämmans bemyndigande.

Bestämmelserna i 2 kap. 20 § bankrörelselagen (1987:000) om bankaktiebolags
rätt att utfärda obligationer skall iakttas vid upptagande av lån
enligt första stycket.

Emissionsprospekt

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 20-26 §§ om emissionsprospekt skall tilllämpas
när ett bankaktiebolag eller aktieägare i ett sådant bolag offentliggör
eller på annat sätt till en vidare krets riktar en inbjudan att förvärva
sådana av bolaget utgivna skuldebrev, optionsbevis eller vinstandelsbevis
som avses i detta kapitel. Emissionsprospekt behöver dock inte upprättas
om summan av de belopp som till följd av inbjudan kan komma att betalas
understiger en miljon kronor.

6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet och förvärv av egna aktier

Nedsättning av aktiekapitalet

1 § Nedsättning av aktiekapitalet får ske för följande ändamål:

1. avsättning till reservfonden eller omedelbar täckning av förlust enligt
den fastställda balansräkningen, om förlusten inte kan täckas av fritt eget
kapital,

2. återbetalning till aktieägarna, eller

3. avsättning till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning av aktiekapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av aktier,

2. indragning av aktier utan återbetalning, eller

3. minskning av aktiernas nominella belopp med eller utan återbetalning.

Om nedsättning av aktiekapitalet på grund av bristande betalning finns
det bestämmelser i 4 kap. 14 § andra stycket.

2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman, om
inte annat följer av 8 §. Nedsättningsbeslutet får inte fattas förrän bankaktiebolaget
blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut
om detta fattas först. Ett beslut om nedsättning får fattas innan ändringen
stadfästs, om det sker under förutsättning att stadfästelse meddelas.

Nedsättning för de ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får
beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 5 § om förslag till bolagsstämmans beslut och
andra handlingar gäller i tillämpliga delar.

3 § Nedsättningsbeslutet skall ange det belopp varmed aktiekapitalet
skall sättas ned (nedsättningsbeloppet), nedsättningsändamålet samt hur
nedsättningen skall genomföras. Om det i samband med nedsättningen
skall utskiftas medel med högre belopp än nedsättningsbeloppet, skall
även det högre beloppet anges.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

4 § Nedsättningsbeslutet skall anmälas för registrering. Om detta inte
har skett inom fyra månader från beslutet eller om bankinspektionen

108

genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en anmälan eller vägrat registrering,
har nedsättningsbeslutet förfallit. Detsamma gäller beslut om sådana
ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet sätts
ned.

5 § Skall nedsättningsbeloppet användas enligt 1 § första stycket 1, är
aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats. Inom tre år från registreringen
får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd till detta
eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet. I fråga
om rättens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i tillämpliga delar.

6 § Om nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas enligt 1 §
första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet inte verkställas utan rättens
tillstånd, såvida inte samtidigt bankaktiebolaget genom nyemission
tillförs ett belopp som minst svarar mot nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det att nedsättningsbeslutet
har registrerats. Till ansökningshandlingen skall fogas bevis
om registreringen.

Rätten skall utan dröjsmål inhämta bankinspektionens yttrande om och i
så fall i vad mån nedsättningen kan komma att inverka på insättarnas rätt.
Finner rätten med hänsyn till yttrandets innehåll att nedsättningen inte bör
verkställas, skall ansökningen genast avslås. I annat fall skall rätten kalla
bolagets borgenärer och förelägga dem som vill bestrida ansökningen att
senast en viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta. I föreläggandet skall
anges att den som inte gjort sådan anmälan anses ha medgivit ansökningen.

I kallelsen-skall ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas
in. Kallelsen skall genast kungöras genom rättens försorg i Post- och
Inrikes Tidningar.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de
borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet
för sina fordringar. Att en insättare bestrider ansökningen utgör dock inte
något hinder, om inspektionens yttrande ger grund för att meddela tillstånd.

Om en borgenär även är gäldenär i samma rättsförhållande, har han inte
rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

7 § Rätten skall underrätta bankinspektionen om ansökningar enligt 6 §
och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av sådana
ansökningar.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit en ansökan enligt 6 §, är
aktiekapitalet nedsatt när beslutet har registrerats.

Om inte ansökan om rättens tillstånd har gjorts inom föreskriven tid eller
om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökan, skall bankinspektionen
förklara att nedsättningsbeslutet har förfallit. Detsamma gäller
beslut om sådana ändringar av bolagsordningen som förutsätter att aktiekapitalet
sätts ned.

8 § I ett bankaktiebolag, vars aktiekapital utan ändring av bolagsordningen
kan bestämmas till ett lägre eller ett högre belopp, kan i bolagsordningen
tas in ett förbehåll att aktiekapitalet kan sättas ned genom inlösen
av aktier, dock inte under minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen
för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.

Om förbehållet förs in genom att bolagsordningen ändras, får det endast
avse aktier som kan tecknas eller ges ut efter det att ändringen har registre -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

109

rats. Har en fondemission ägt rum efter registreringen, får fondaktiema
lösas in först när tre år har förflutit från registreringen av emissionen.

När det enligt förbehållet har blivit bestämt att vissa aktier skall lösas in,
skall det genast anmälas för registrering att aktiekapitalet sätts ned med
dessa aktiers sammanlagda nominella belopp. När registreringen har skett
är aktiekapitalet nedsatt.

Förvärv av egna aktier

9 § Ett bankaktiebolag får inte förvärva eller som pant ta emot egna
aktier. Ett dotterföretag får inte heller förvärva eller som pant ta emot
aktier i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltiga.

Har ett bankaktiebolag tillstånd att driva fondkommissionsrörelse, får
bolaget utan hinder av första stycket förvärva egna aktier för att underlätta
sådan rörelse. Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna
aktier får inte vid något tillfälle överstiga ett belopp som svarar mot tre
procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt 16 § första stycket
fondkommissionslagen (1979:748).

Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del
bland dessa aktier även aktier i bankaktiebolaget, utgör första stycket inte
hinder för bolaget att som pant ta emot även de egna aktierna. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar närmare
föreskrifter om vilka begränsningar som i detta fall skall gälla.

7 kap. Bankaktiebolagets ledning

1 § Ett bankaktiebolag skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Styrelsen skall förvalta bolagets angelägenheter i enlighet med vad som
föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1986:000).

Styrelsen väljs av bolagsstämman. Regeringen får dock utse högst fem
ledamöter i styrelsen (offentliga styrelseledamöter) med uppgift att särskilt
verka för att samhällets intressen beaktas i bolagets verksamhet. Även
annan styrelseledamot får, om så föreskrivs i bolagsordningen, tillsättas i
annan ordning än genom val av bolagsstämman. Särskilda bestämmelser
om att styrelseledamot kan utses av annan än stämman finns i lagen
(1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och
försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i bolagsordningen.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall
bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie bolagsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälia även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på bolagsstämma vill avgå,
hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon
suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande
ledamoten var offentlig styrelseledamot eller arbetstagarrepresen -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

110

tant som avses i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda
i bankinstitut och försäkringsbolag. Skall ledamoten väljas på bolagsstämma,
kan valet anstå till den nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och
suppleanter och deras antal inte understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan
ordning än genom val av bolagsstämma inte har utsetts, skall bankinspektionen
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, aktieägare,
borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det
finns någon som kan företräda bolaget.

3 § Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda
fall tillåter något annat, bosatta i Sverige. Den som är omyndig eller i
konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Utan hinder av första stycket får i ett bankaktiebolag som är bildat av
utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter
vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare.
Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i
landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
får medge undantag från vad som föreskrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna får högst en för varje påböijat femtal vara
anställd i banken. Vid denna beräkning skall hänsyn inte tas till de offentliga
styrelseledamöterna. Att detsamma gäller arbetstagarrepresentanterna
enligt lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag framgår av 8 § nämnda lag.

4 § Styrelsen skall inom sig utse en verkställande direktör att under
styrelsens inseende leda verksamheten i banken. Om det behövs, får flera
verkställande direktörer utses bland styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna.
Styrelsen skall även förordna styrelseledamot eller styrelsesuppleant
att vara ställföreträdare för verkställande direktör. I ett bankaktiebolag
som är bildat av utländskt bankföretag skall verkställande direktör
vara bosatt här i landet.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga
delar gälla ställföreträdare för verkställande direktör.

5 § Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i bankaktiebolaget och i aktiebolag
inom samma koncern som bankaktiebolaget, om det inte har skett dessförinnan.
Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sådana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan
för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter
som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Instruk -

NU 1986/87:36

Bilaga 2

lil

tionen skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja
kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Har flera verkställande
direktörer utsetts, skall instruktionen ange hur ledningen av bankens
verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske
sända en avskrift av instruktionen till bankinspektionen samt, när ändringar
vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen
själv avgöra ärenden av varje slag.

7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att
avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller
annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av
bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:000).

Utan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom
fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra åt enskild
styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan
bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra
stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett sådant
förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse
som bankaktiebolaget åtar sig.

8 § Regeringen kan förordna att ett delegatuppdrag som ges åt flera
personer skall omfatta också offentliga styrelseledamöter. Avser uppdraget
att delta i en regionstyrelse, kan regeringen förordna att en person som
inte är ledamot av bankens styrelse skall omfattas av uppdraget med
uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i verksamheten.

Om en delegats uppdrag innebär att han skall ingå i en kontorsstyrelse,
får kommunfullmäktige i den kommun där kontoret är beläget förordna
högst två personer som skall ha till uppgift att särskilt verka för att
samhällets intressen beaktas i verksamheten. Är kontorsstyrelsen gemensam
för kontor i två kommuner, får fullmäktige i vardera kommunen utse
en sådan person. Är styrelsen gemensam för kontor i tre eller flera kommuner,
utses personerna av fullmäktige i de två kommuner som har flest
invånare.

9 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i banken
får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet
består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver
emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om bankaktiebolagets
styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet
avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

10 § Om ett bankaktiebolag har blivit moderbolag, skall styrelsen meddela
detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderbolaget de upplysningar som behövs för att bedöma
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

112

11 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen
skall välja ordförande, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen eller
beslutas av bolagsstämman eller följer av andra stycket. Styrelsen får även
utse vice ordförande. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning. Verkställande
direktör eller annan anställd i banken får inte vara ordförande
eller vice ordförande.

Valet av ordförande skall utan dröjsmål underställas regeringen för
godkännande. Regeringen skall godkänna valet, om den valde kan förväntas
verka för att såväl bankens som samhällets intressen beaktas i verksamheten.
Om valet inte godkänns skall regeringen i stället utse en annan
ledamot av styrelsen till ordförande.

Regeringens godkännande enligt andra stycket gäller tills vidare. Vid
omval av en ordförande som tidigare har godkänts av regeringen krävs inte
ny underställning. Regeringen får återkalla sitt godkännande, om ordföranden
inte längre uppfyller de villkor för godkännande som anges i andra
stycket. Om regeringen har utsett ordföranden får uppdraget återkallas när
som helst.

Om ett godkännande har återkallats skall bestämmelserna i första stycket
tillämpas. Detsamma gäller om ett uppdrag har återkallats eller av
annat skäl upphört.

Intill dess att valet av ordförande har prövats av regeringen, skall den
enligt första stycket utsedde ledamoten vara ordförande.

12 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas
eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till
det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande
sätt.

En offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana ledamöter är utsedda,
den eller de som regeringen förordnar, har rätt att närvara och delta i
överläggningarna när ärenden, som senare skall avgöras av styrelsen,
förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter, anställda eller delegater
i banken. En person som avses i 8 § första stycket andra meningen
har motsvarande rätt.

13 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i bolagsordningen är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt
samtliga styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och
erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans
ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte bolagsordningen föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som
styrelsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande
röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är
styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än
en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
bolagsordningen.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

14 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om

NU 1986/87:36

Bilaga 2

113

8 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

avtal mellan honom och bankaktiebolaget. Han får inte heller handlägga NU 1986/87:36

frågor om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett Bilaga 2

väsentligt intresse som kan strida mot bolagets. Han får inte heller delta i

beslut om avtal mellan bolaget och tredje man, som han ensam eller

tillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång eller

annan talan.

15 § Styrelsen företräder bankaktiebolaget och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

bolaget och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande
har tagits in i bolagsordningen. I fråga om den som inte är styrelseledamot
gäller vad som sägs i 3 § första stycket och 14 § om styrelseledamot.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får
medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap för firmatecknare i
ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankföretag.

Rätten att teckna bolagets firma får utövas endast av två eller flera
personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i
andra stycket.

16 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för bankaktiebolaget får inte
företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig
fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller
annan aktieägare.

En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av bolagsstämman
eller annat bolagsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med
denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller bolagsordningen.

17 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog
en rättshandling för bolaget, gäller inte rättshandlingen mot bolaget, om
den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att
befogenheten överskreds.

18 § För registrering skall bankaktiebolaget anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant eller firmatecknare samt deras postadress,
personnummer och medborgarskap. För registrering skall även anmälas av
vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan görs första gången när bankaktiebolaget enligt 2 kap. 12 §
anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat
i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om bolagets postadress ändras, skall bolaget genast anmäla det för
registrering.

8 kap. Bolagsstämma

1 § Aktieägarnas rätt att besluta i bankaktiebolagets angelägenheter utövas
vid bolagsstämman.

I avstämningsbolag tillkommer rätten att delta i bolagsstämma den som
har tagits upp som aktieägare i en sådan utskrift av aktieboken som avses i
3 kap. 14 § andra stycket.

I bolagsordningen kan bestämmas att aktieägare, för att få delta i bolagsstämman,
skall anmäla sig hos bolaget senast den dag som anges i kallelsen 114

till stämman. Denna dag får inte vara söndag, annan allmän helgdag, NU 1986/87:36

lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och får inte infalla tidi- Bilaga 2

gare än femte dagen före stämman.

Aktier som tillhör bolaget eller dess dotterföretag kan inte företrädas vid
bolagsstämman. Sådana aktier skall inte medräknas när det fordras samtycke
av ägare till en viss del av aktierna i bolaget för att ett beslut skall bli
giltigt eller en befogenhet skall få utövas.

2 § En aktieägares rätt vid bolagsstämman utövas av aktieägaren personligen
eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten
gäller högst ett år från utfärdandet.

En aktieägare får vid bolagsstämman medföra högst ett biträde.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i
ett visst bankaktiebolag får vaije styrelse för sig utöva rösträtt för de aktier
styrelsen förvaltar. En fondstyrelse får för högst ett år i sänder överlåta åt
en eller flera fackliga organisationer med medlemmar anställda hos bolaget
och, om bolaget är moderbolag i en koncern, hos dess dotterbolag att var
för sig utöva rösträtt för aktier som styrelsen förvaltar.

3 § Ingen kan rösta för egna och andras aktier för sammanlagt mer än en
femtedel av de aktier som företräds på stämman, om inte något annat följer
av bolagsordningen.

En aktieägare får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
bolaget, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om aktieägaren
i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om aktieägare gäller även
ombud för aktieägare.

Om två eller flera styrelser i allmänna pensionsfonden förvaltar aktier i
ett visst bankaktiebolag, anses varje styrelse för sig som aktieägare vid
tillämpning av första och tredje styckena.

4 § Bolagsstämman skall hållas på den ort där styrelsen har sitt säte. I
bolagsordningen kan dock föreskrivas att den skall eller kan hållas på
annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter föranleder det, får
stämman hållas på annan plats inom riket.

5 § Ordinarie bolagsstämma skall hållas inom fyra månader efter utgången
av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga fram
årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen
och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller bolagsordningen.

Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1 —3 skall dock skjutas upp till
en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet, som består av ägare
till minst en tiondel av samtliga aktier, begär det. Sådan stämma skall
hållas minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov 1 ]5

är inte tillåtet.

Om skyldighet att sända in vissa handlingar till bankinspektionen finns
det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till detta.
Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen
begärs av flertalet av revisorerna eller av ägare till minst en tiondel av
samtliga aktier. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då
begäran kom in till bolaget.

7 § En aktieägare har rätt att få ett ärende behandlat vid en bolagsstämma,
om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i så
god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

8 § Styrelsen kallar till bolagsstämma. Kallelse får utfärdas tidigast fyra
veckor före stämman. Om inte bolagsordningen föreskriver längre tid,
skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Skjuts en stämma
upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har
inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt
denna lag eller bolagsordningen krävs för att ett bolagsstämmobeslut skall
bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman
inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall
anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dock
alltid sändas till varje aktieägare vars postadress är känd för bolaget, om

1. ordinarie bolagsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs i
bolagsordningen, eller

2. bolagsstämma skall behandla fråga om

a) sådan ändring av bolagsordningen som avses i 14 §,

b) bolagets försättande i likvidation, eller

c) upphörande av bolagets likvidation.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på
stämman. Om ett ärende avser ändring av bolagsordningen, skall det
huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Att i
vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 5 §
andra stycket, 5 kap. 3 § och 1 § tredje stycket detta kapitel.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningshandlingarna
och koncernrevisionsberättelsen eller avskrifter
av dessa hållas tillgängliga hos bolaget för aktieägarna och genast sändas
till aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1986:000) eller
bolagsordningen rörande kallelse till bolagsstämma eller tillhandahållande
av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet
utan samtycke av de aktieägare som berörs av felet. Stämman får dock
även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i
kallelsen, om ärendet enligt bolagsordningen skall förekomma på stämman
eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får
också besluta att extra bolagsstämma skall sammankallas för behandling
av ärendet.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

116

Utskottets förslag
10 § Bolagsstämman öppnas av
styrelsens ordförande eller av den
som styrelsen har utsett. Ordförande
vid stämman utses av denna. I
bolagsordningen kan dock bestämmas
vem som skall öppna stämman
och vara ordförande vid denna.

Stämmans ordförande skall upprätta en förteckning över närvarande
aktieägare, ombud och biträden samt i denna ange hur många aktier och
röster var och en företräder vid stämman (röstlängd). Sedan röstlängden
har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar
om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag,
skall en ny röstlängd upprättas.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I fråga
om protokollets innehåll gäller

1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3. att, om röstning har skett, resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman
som utses av stämman. Senast två veckor efter stämman skall det
justerade protokollet hållas tillgängligt för aktieägarna hos bolaget. Protokollen
skall förvaras på betryggande sätt.

11 § Styrelsen skall, om en aktieägare begär det och styrelsen finnér att
det kan ske utan väsentlig nackdel för bankaktiebolaget eller nämnvärd
olägenhet för enskild, på bolagsstämman lämna upplysningar om förhållanden,
som kan inverka på bedömandet av bolagets årsredovisning och dess
ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår bankaktiebolaget i
en koncern, avser upplysningsplikten även bolagets förhållande till andra
koncernföretag samt, om bolaget är moderbolag, koncernredovisningen
liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens
ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte
är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter
hållas skriftligen tillgänglig för aktieägarna hos bolaget samt sändas till de
aktieägare som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till aktieägarna
utan väsentlig nackdel för bolaget eller nämnvärd olägenhet för enskild,
skall upplysningen i stället på aktieägarens begäran lämnas till revisorerna
inom två veckor efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter
stämman till styrelsen skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplysningen
har lämnats till dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening
borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande
moderbolag, i koncernrevisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen
i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller
erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande
tillgängligt för aktieägarna på bankaktiebolagets huvudkontor samt sända
det i avskrift till de aktieägare som har begärt upplysningen.

12 § Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än
hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av

Regeringens förslag
10 § Ordförande vid bolagsstämman
utses av denna, om inte annat
föreskrivs i bolagsordningen.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

117

stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 13 och
14 § kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas villkor som går längre
än som anges i dessa paragrafer.

13 § Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman, utom i
det fall som avses i 4 kap. 14 § andra stycket. Beslutet är giltigt, om det har
biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de vid stämman företrädda aktierna, eller den större majoritet som
krävs enligt 14 §.

Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för
registrering, sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får, utom i de fall som
avses i 8 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:000), inte verkställas förrän
registrering har skett.

14 § Ett beslut om sådan ändring av bolagsordningen att i fråga om redan
utgivna aktier

1. aktieägarnas rätt till bankaktiebolagets vinst eller övriga tillgångar
minskas genom bestämmelse enligt 9 kap. 1 § andra stycket, eller

2. rättsförhållandet mellan aktier rubbas
är giltigt, om det biträtts av samtliga vid stämman närvarande aktieägare
företrädande minst nio tiondelar av aktierna.

Ett beslut om en sådan ändring av bolagsordningen som innebär att

1. det antal aktier för vilka aktieägare kan rösta på bolagsstämman
begränsas,

2. av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt
för att täcka balanserad förlust, mer än som följer av 9 kap. 4 § första
stycket skall avsättas till reservfonden eller på något annat sätt hållas inne,
eller

3. användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess
upplösning regleras på något annat sätt än som avses i första stycket 1 eller
detta stycke 2

är giltigt, om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de
avgivna rösterna och nio tiondelar av de på stämman företrädda aktierna.

Ett beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller
andra stycket är, utan hinder av vad i dessa stycken sägs, giltigt, om det
biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna
som de på stämman företrädda aktierna, om

1. ändringen endast försämrar viss eller vissa aktiers rätt och samtliga
de vid stämman närvarande ägarna av dessa aktier företrädande minst nio
tiondelar av alla de aktier som på detta sätt berörs samtycker till ändringen,
eller

2. ändringen endast försämrar ett helt aktieslags rätt och ägarna till
minst hälften av alla aktier av detta slag och nio tiondelar av de på
stämman företrädda aktierna av detta slag samtycker till ändringen.

15 § Bolagsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig
fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller
annan aktieägare.

16 § Om ett beslut av bolagsstämman inte har kommit till i behörig
ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:000)
eller bolagsordningen, kan talan mot bankaktiebolaget om att beslutet skall
upphävas eller ändras föras av aktieägare eller av styrelsen eller styrelsele- 1 ig

NU 1986/87:36

Bilaga 2

damot. Sådan talan kan föras även av den som styrelsen obehörigen har NU 1986/87:36
vägrat att föra in som aktieägare i aktieboken. Bilaga 2

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte
talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla aktieägares
samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa aktieägare och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse
som gäller för bolaget har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom bolagsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller
även för de aktieägare som inte har fört talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans
beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet
rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt
denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för registrering, skall rätten
underrätta bankinspektionen för registrering, om beslutet har upphävts
eller ändrats genom en dom som vunnit laga kraft eller rätten genom beslut
under rättegången har förordnat att bolagsstämmans beslut inte får verkställas.

17 § Om styrelsen vill väcka talan mot bankaktiebolaget, skall styrelsen
sammankalla en bolagsstämma för val av ställföreträdare att föra bolagets
talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett förbehåll i bolagsordningen, att tvister mellan bolaget och styrelsen,
styrelseledamot, likvidator eller aktieägare skall hänskjutas till skiljemän,
har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande
mot bolaget, tillämpas första stycket. Är det fråga om en klandertalan
av styrelsen mot bolagsstämmans beslut är rätten till talan inte
förlorad enligt 16 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid som
anges där har kallat till bolagsstämma enligt första stycket.

9 kap. Vinstutdelning och annan användning av bankaktiebolagets
egendom

1 § Ett bankaktiebolags medel får betalas ut till aktieägarna endast enligt
bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning
av aktiekapitalet eller reservfonden och utskiftning vid bolagets likvidation.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att
bereda vinst åt aktieägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelser
om hur vinsten och de behållna tillgångarna vid bolagets likvidation skall
användas.

2 § Vinstutdelning till aktieägare får inte överstiga vad som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om moderbolag, i den fastställda
koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserad vinst och fria
fonder sedan avdrag gjorts för

1. den redovisade förlusten,

2. det belopp som enligt lag eller bolagsordningen skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet, och 119

3. belopp som annars enligt bolagsordningen skall användas för något NU 1986/87:36
annat ändamål än utdelning till aktieägarna. Bilaga 2

Vinstutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller
ställning i övrigt står i strid med god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i
vissa fall föreskrivs i 6 kap. 5 §.

3 § Bolagsstämman fattar beslut om vinstutdelning. Stämman får endast
i den mån den har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om
utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller godkänt.

I avstämningsbolag skall avstämningsdagen anges i bolagsstämmans
beslut om utdelning till aktieägare. Utdelningen förfaller till betalning på
avstämningsdagen och skall betalas utan dröjsmål. Den som på avstämningsdagen
är införd i aktieboken eller i förteckningen enligt 3 kap. 13 §
skall anses behörig att ta emot utdelningen. Om han inte var behörig att ta
emot utdelningen skall 4 kap. 4 § tredje stycket tilllämpas.

4 § Till reservfonden skall avsättas belopp, som

1. om reservfonden inte uppgår till tjugo procent av aktiekapitalet,
motsvarar minst tio procent av den del av nettovinsten för året som inte
går åt för att täcka balanserad förlust,

2. på grund av aktieteckning erhållits för aktierna utöver det nominella
beloppet,

3. betalats till bolaget av någon som fått en aktie förverkad,

4. enligt 4 kap. 18 § skall tillfalla bolaget,

5. vid utbyte av en fordran enligt skuldebrev mot en aktie, motsvarar
skillnaden mellan fordringsbeloppet och aktiens nominella belopp,

6. enligt bolagsordningen skall avsättas till reservfonden,

7. enligt beslut av bolagsstämman i övrigt skall överföras från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Vid beräkning av det belopp, sorn enligt första stycket 1 skall avsättas
till reservfonden, skall nettovinsten ökas med vad som kan ha tillerkänts
styrelseledamot eller annan som tantiem.

Reservfonden får enligt beslut av bolagsstämman sättas ned endast

1. för att täcka sådana förluster enligt den fastställda balansräkningen,
som inte kan täckas av fritt eget kapital,

2. för fondemission, eller

3. för andra ändamål, om rätten med motsvarande tillämpning av 6 kap.

6 § ger tillstånd till nedsättningen.

5 § Sker utbetalning till aktieägare i strid mot denna lag, skall mottagaren
betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen
(1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill dess högre ränta skall
betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 § samma lag. Detta gäller
dock inte om mottagaren hade skälig anledning att anta att utbetalningen
utgjorde laglig vinstutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap.

1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000) de som medverkat till att besluta om
eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.

6 § Bolagsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed
jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, bolagets ställning
och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för sådana

ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till bolagets ställning 120

är av ringa betydelse.

10 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Bolagsstämman kan besluta att bankaktiebolaget skall träda i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga aktieägare förenat
sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande stämmor
och på den senare stämman biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar
av de avgivna rösterna. Längre gående villkor för att beslutet skall bli
giltigt får föreskrivas i bolagsordningen. Likvidationen inträder omedelbart
eller den senare dag som stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om
det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund
för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans
beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation
enligt detta stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 § Det åligger styrelsen i ett bankaktiebolag att ofördröjligen upprätta
en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets eget
kapital underskrider nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet. Visar
balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämman
hänskjuta frågan om bolaget skall träda i likvidation. Tidpunkten
för bolagsstämman skall bestämmas efter samråd med bankinspektionen.
Minst en vecka före stämman skall styrelsen till bankinspektionen sända in
balansräkningen och ett särskilt yttrande av revisorerna över denna. Vidare
skall styrelsen inom samma tid hos bolaget hålla de nämnda handlingarna
tillgängliga för aktieägarna. Handlingarna skall läggas fram på stämman.
Om bolagsstämman inte godkänner en balansräkning, avseende ställningen
vid tiden för stämman, som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det
registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att
bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka om att bolaget försätts i
likvidation. En sådan ansökan kan även göras av en styrelseledamot eller
en aktieägare. Anmälan till rätten om samma förhållande kan göras av
bankinspektionen.

Görs en ansökan eller en anmälan enligt första stycket, förordnar rätten
att bolaget skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning
i första instans styrks att en balansräkning, som utvisar att bolagets
eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad
av revisorerna och godkänd av bolagsstämman.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen läggas
till en post som utvisar den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde
som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för
de förväntade försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar
som undergår en fortlöpande värdeminskning gäller dock att de tas
upp till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och
nedskrivningar, om ett högre värde erhålls genom detta.

3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på bankaktiebolagets vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för bolaget. Ett sådan ansvar inträder även för
de aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt 2 § första stycket,

NU 1986/87:36

Bilaga 2

121

med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta bolagets
verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital
uppgår till det registrerade aktiekapitalet, har blivit granskad av revisorerna
och godkänd av bolagsstämman.

4 § Rätten skall förordna att bankaktiebolaget skall träda i likvidation,
om

1. rörelsen inte öppnats inom ett år från bolagets bildande,

2. bolagets hela rörelse har överlåtits,

3. meddelad oktroj gått till ända utan att ny oktroj beviljats eller regeringen
har förklarat oktrojen förverkad, eller

4. bolaget efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom
föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvidationsgrunden
har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankinspektionen
eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller aktieägare.
I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda bolaget.

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten
genast kalla bolaget, bankinspektionen samt de aktieägare och borgenärer
som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då
frågan om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen
skall delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15—17 §§
delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg
i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före
inställelsedagen.

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av
bankaktiebolagets medel, om bolaget förpliktas träda i likvidation eller om
rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av bankinspektionen
skall dessa kostnader betalas av bolaget.

Genomförandet av likvidationen

7 § Bolagsstämman eller den domstol som beslutar att bankaktiebolaget
skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till bankinspektionen
för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller
flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till
uppgift att genomföra likvidationen.

8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om
styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den mån
inte annat följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att bolaget träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall

NU 1986/87:36

Bilaga 2

122

tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett utta- NU 1986/87:36

lande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs. Bilaga 2

9 § I fråga om bolagsstämma under likvidation skall bestämmelserna i
denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om bolagsstämma tillämpas, i
den mån inte annat följer av detta kapitel.

10 § När bankaktiebolaget har trätt i likvidation skall styrelsen genast
avge en redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under
den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på
bolagsstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det
kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall
tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för detta år. I ett bankaktiebolag som är moderbolag
skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på bankaktiebolagets okända
borgenärer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på
offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bankaktiebolagets
egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala
bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en
ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum
för att skaffa sig nya anställningar.

13 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den ordinarie bolagsstämman för godkännande. I
fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman
tillämpas inte 8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt 4 kap. 9 §
andra stycket 3 och tredje-femte styckena, 10 och 11 §§ bankrörelselagen
(1987:000).

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid aktiekapitalet
anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på olika aktieslag.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden,
skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges
inom linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden
har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta bolagets behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller
inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så
mycket av bolagets medel som kan behövas för denna betalning behållas
och återstoden skiftas.

De aktieägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget
senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på bolagsstämman.

Om en aktieägare inte inom fem år efter det att slutredovisning lades
fram på bolagsstämman har anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid
skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande 123

till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna för- NU 1986/87:36

ordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall skall 17 § Bilaga 2

tillämpas.

15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse
som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna
skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen
under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall
dessa genast kalla aktieägarna till en bolagsstämma för granskning av
slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar
och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för aktieägarna och
sändas till aktieägare enligt bestämmelserna i 8 kap. 8 § fjärde stycket samt
läggas fram på stämman. Föreskrifterna i 8 kap. 5 § andra stycket 3 och
tredje stycket om beslut på bolagsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
skall tillämpas på likvidatorerna. Om skyldighet att sända in de
nämnda handlingarna till bankinspektionen finns bestämmelser i 7 kap. 6 §
bankrörelselagen (1987:000).

16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är bankaktiebolaget
upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

Ägare av en tiondel av samtliga aktier kan dock begära hos likvidatorerna
att en bolagsstämma kallas in för att behandla en fråga om talan enligt 5
kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000).

17 § Om det efter bankaktiebolagets upplösning enligt 16 § visar sig att
bolaget har tillgångar eller om talan väcks mot bolaget eller om det av
någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen
fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering.
Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall utfärdas
enligt bolagsordningen. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till
vaije aktieägare vars postadress är införd i aktieboken eller på annat sätt är
känd för bolaget.

18 § Om ett bankaktiebolag har trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans
beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan
stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall
upphöra och bolagets verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock
inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag
eller bolagsordningen, eller om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 §
tredje stycket inte uppgår till det registrerade aktiekapitalet, eller om
utskiftning har ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av en
styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får
inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och
registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1-4 §§ har blivit upphävt genom
en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna
genast anmäla detta för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av

styrelse. 124

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.

Konkurs

19 § Om ett bankaktiebolag har försatts i konkurs och denna avslutas
utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det att
konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Om inte
ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen
fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om ett bankaktiebolag försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en
underrättelse om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds bolaget som konkursgäldenär av den styrelse
eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering
underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte.
Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en
överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att
försätta bolaget i konkurs.

11 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligt ett avtal om fusion kan ett bankaktiebolag (det överlåtande
bolaget) gå upp i ett annat bankaktiebolag (det övertagande bolaget). En
sådan fusion innebär att det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation
samt att dess tillgångar och skulder övertas av det övertagande bolaget.
Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i det överlåtande
bolaget, om inte annat följer av 9 §. Fusion kan ske, trots att det
överlåtande bolaget har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen
avslutas när tillstånd enligt 4 § har registrerats.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för aktieägarna under minst
en vecka före den bolagsstämma vid vilken frågan om godkännande av
fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på stämman:

1. förslag till bolagsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för
dess fördelning,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av
vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget och insättarna,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3,

5. om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, de handlingar
som anges i 4 kap. 5 § första stycket 1 —3,

6. om i fusionsvederlaget ingår aktier i det övertagande bolaget eller av
detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade
med optionsrätt till nyteckning, de handlingar som anges i 4 kap. 5 § första
stycket 1-3 beträffande det övertagande bolaget.

Handlingarna skall genast sändas till de aktieägare som begär det och
uppger sin postadress.

Ett avtal om fusion enligt första stycket får inte träffas mellan ett
svenskägt bankaktiebolag och ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt
bankföretag.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

125

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera bankaktiebolag (de
överlåtande bolagen) förenas genom att bilda ett nytt bankaktiebolag (det
övertagande bolaget). En sådan fusion innebär att de överlåtande bolagen
upplöses utan likvidation samt att det övertagande bolaget övertar deras
tillgångar och skulder mot aktierna i det övertagande bolaget. Avtalet skall
för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i varje överlåtande bolag.
Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas.

De handlingar som anges i 1 § andra stycket 1—5 skall upprättas för
varje överlåtande bolag. De skall hållas tillgängliga för aktieägarna i de
överlåtande bolagen under minst en vecka före bolagsstämma vid vilken
frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna
skall genast sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till bolagsordning för det övertagande
bolaget och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de
överlåtande bolagen godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet
med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i det nya bolaget.

Ett avtal om fusion enligt första stycket får inte träffas mellan ett
svenskägt bankaktiebolag och ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt
bankföretag.

Fusionsförfarandet

3 § När fusionsavtalet har godkänts av bolagsstämman skall det anmälas
av det överlåtande bankaktiebolaget för registrering. Om detta inte har
skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen
genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen
(1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslutat
att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

För registrering av ett fusionsavtal enligt 2 § krävs vidare att ett yttrande
företes från en auktoriserad revisor, av vilket framgår att aktiekapitalet i
det övertagande bolaget inte överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda
verkliga värde för det övertagande bolaget.

4 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlåtande som övertagande bankaktiebolag ansöka om regeringens
tillstånd att verkställa avtalet. Vid fusion enligt 2 § skall bolagen
däijämte underställa regeringen bolagsordningen för det övertagande bolaget
för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 §.

Regeringen prövar om fusionen kan anses förenlig med deras intressen,
som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de av fusionen berörda
bankaktiebolagen, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från
allmän synpunkt.

5 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till det överlåtande
bankaktiebolaget, gäller om stiftelsens överförande till det övertagande
bolaget bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

6 § Utgörs fusionsvederlaget helt eller delvis av aktier i det övertagande

126

bankaktiebolaget och har det eller de överlåtande bankaktiebolagen full- NU 1986/87:36

gjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, skall såväl det övertagande Bilaga 2

som det överlåtande bolaget för registrering anmäla aktiekapitalets ökning
eller, vid fusion enligt 2 §, att det övertagande bolaget bildats och en
styrelse utsetts för det. Anmälningen, som ersätter teckning av aktierna,
skall göras inom två månader från det att regeringen givit tillstånd till
fusionen. Till anmälningshandlingen skall fogas ett intyg av en auktoriserad
revisor om att de överlåtande bolagens tillgångar har överlämnats till
det övertagande bolaget. Vad som nu har sagts tillämpas på motsvarande
sätt, om det i fusionsvederlaget ingår konvertibla skuldebrev eller skuldebrev
förenade med optionsrätt till nyteckning, som det övertagande bolaget
ger ut med anledning av fusionen.

De överlåtande bolagens tillgångar och skulder, med undantag av skadeståndsanspråk
enligt 5 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000), övergår
till det övertagande bolaget när fusionstillstånd enligt 4 § har registrerats
och, i fall som avses i första stycket, även en sådan anmälan som där anges
har registrerats.

Har inte ansökan om regeringens tillstånd gjorts inom den föreskrivna
tiden eller har regeringen avslagit ansökan, skall bankinspektionen förklara
att frågan om fusion har fallit. Detsamma gäller om bolagen inte har gjort
anmälan enligt första stycket inom den föreskrivna tiden eller bankinspektionen
genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat
registrering.

7 § När registrering som avses i 6 § andra stycket skett, skall styrelsen i
överlåtande bankaktiebolag skifta fusionsvederlaget.

Styrelsen skall genast när skiftet skett redovisa sin förvaltning av bolagets
angelägenheter för den tid och på det sätt som anges i 10 kap. 10 §.

Redovisningen, som skall läggas fram på bolagsstämman så snart det kan
ske, skall innehålla en redogörelse för skiftet.

Beträffande klander av skiftet och preskription av skifteslikviden skall
10 kap. 14 § andra och tredje styckena tillämpas.

8 § När slutredovisningen har lagts fram enligt 7 §, är det överlåtande
bankaktiebolaget upplöst. En anmälan om detta skall genast göras för
registrering.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga aktier
hos styrelsen påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt
5 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000). Om en sådan talan väcks gäller 10
kap. 17 § i tillämpliga delar.

Fusion mellan bankaktiebolag och ett helägt dotteraktiebolag

9 § Om ett bankaktiebolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan
bolagens styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget
skall gå upp i bankaktiebolaget. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering
hos bankinspektionen. Därvid gäller 4—6 §§ i tillämpliga delar.

Dotterbolaget är upplöst när regeringens beslut om tillstånd enligt 4 §
har registrerats. Är dotterbolaget inte ett bankaktiebolag, skall bankinspektionen
lämna uppgifter om fusionen till patent- och registreringsverket,
som skall registrera tillståndet.

Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget
finns egendom som bankaktiebolaget inte får förvärva enligt bestämmelserna
i 2 kap. 1—4 §§ bankrörelselagen (1986:000). Sådan egendom måste 127

avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan NU 1986/87:36
bankinspektionen förlänga denna frist. Bilaga 2

Inlösen av aktier i ett dotterbolag

10 § Om ett moderbolag självt eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar
av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har moderbolaget rätt att
av de övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa in de återstående aktierna.

Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av
moderbolaget.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna
i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför
dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om
skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om inte skiljemännen
av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka
talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort
där dotterbolagets styrelse har sitt säte.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolaget på
grund av att en vidare krets inbjudits att till moderbolaget överlåta sådana
aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om
det inte finns särskilda skäl för annat.

11 § Om ett moderbolag vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 10 §
men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall moderbolaget
hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till
skiljemän. Moderbolaget skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall dotterbolagets styrelse genast
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka
lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget
senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev
sändas till vaije sådan aktieägare, om hans postadress är känd för dotterbolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och
mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett
en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse begära hos rätten i
den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos
samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten
bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

12 § Dotterbolagets aktieägare är skyldiga att till moderbolaget överlämna
sina aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om en tvist om inlösen
enligt 10 § prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan
parterna att det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit
laga kraft har förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet
samtidigt har fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger
dock endast om moderbolaget ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp
jämte ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är

anhängig vid domstol, av domstolen. 128

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

13 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev, skall moderbolaget utan dröjsmål
sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Moderbolaget får inte göra förbehåll om rätt att återta det
nedsatta beloppet.

14 § Moderbolaget är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt
12 § eller om nedsättning har skett enligt 13 §. Innan aktiebreven har
överlämnats till moderbolaget medför breven i sådana fall endast rätt för
innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller länsstyrelsen
få ut lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att
moderbolaget blivit ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som
är ställt till moderbolaget. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om
att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas
till moderbolaget, skall det lämnas vidare till dotterbolaget för att makuleras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000)
om införande av ny banklagstiftning.

NU 1986/87:36

Bilaga 2

9 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

129

3 Förslag till
Sparbankslag

NU 1986/87:36

Bilaga 3

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en sparbank bildas och
om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som en sparbank
får driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker
gemensamma bestämmelser finns i bankrörelselagen (1987:000).

En sparbank har till ändamål att, utan rätt för dess stiftare eller andra att
få del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet
genom att driva bankverksamhet i enlighet med de bestämmelser som
meddelas i denna lag och bankrörelselagen. En sparbanks rörelse skall
avse främst ett visst verksamhetsområde.

2 § Äger en sparbank så många aktier eller andelar i en svensk juridisk
person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är sparbanken moderföretag och den andra juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en sparbank och ett eller
flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans så
många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss sagts, är även
sistnämnda juridiska person dotterföretag till sparbanken.

Har en sparbank i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller
avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en
betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är sparbanken moderföretag
och den juridiska personen dotterföretag.

Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap. Bildande av sparbank

1 § En sparbank skall bildas av minst tjugo stiftare.

Stiftarna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Den som
är omyndig eller i konkurs får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den
som är underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Bestämmelserna i detta kapitel gäller om inte annat följer av bestämmelserna
om fusion i 7 kap. 2 §.

2 § Stiftarna anger villkoren för sparbankens bildande. När en sparbank
bildas skall till en grundfond avsättas ett belopp, vars storlek skall bestämmas
med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av den planerade
rörelsen. Grundfonden skall betalas med pengar.

3 § Stiftarna skall upprätta ett reglemente som skall underställas regeringen
för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den
tilltänkta verksamheten.

Regeringen prövar att reglementet överensstämmer med denna lag,
bankrörelselagen (1987:000) och andra författningar samt om och i vad
mån särskilda bestämmelser behövs med hänsyn till omfattningen och

arten av sparbankens verksamhet. 130

Om regeringen finner den planerade rörelsen vara nyttig för det allmän- NU 1986/87:36

na stadfäster regeringen reglementet samt beviljar oktroj. Bilaea 3

4 § Om reglementet ändras skall även ändringen stadfästas.

Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen att pröva frågor om stadfästelse
i sådana fall som inte är av principiell betydelse eller i övrigt av
synnerlig vikt.

5 § Reglementet skall ange

1. sparbankens firma,

2. sparbankens verksamhetsområde,

3. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,

5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av
denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,

6. antalet huvudmän,

7. den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän
och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av
antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en successiv
förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i övrigt
vid huvudmannavalen,

8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av sparbanksstämman, samt
tiden för deras uppdrag,

9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt

10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.

6 § Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna för teckning av bidrag till
grundfonden lägga fram en av dem upprättad och underskriven, dagtecknad
teckningslista. På teckningslistan skall anges om fonden eller del av
denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta jämlikt förbehåll i reglementet.
Skall ränta utgå, skall anges den räntefot, efter vilken räntan skall
beräknas. Räntefoten får dock inte sättas högre än den som framgår av 5 §
räntelagen (1975:635). Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet
och reglementet.

Bidragsteckning, som inte sker på teckningslistan, är inte bindande.

Tecknas bidrag med andra villkor än som sägs i teckningslistan, är teckningen
ogiltig.

7 § Stiftarna eller annan får inte ta emot ersättning av sparbanken för
andra kostnader för sparbankens bildande än sådana som varit uppenbarligen
nödvändiga för bildandet. De får inte heller förbehålla sig eller någon
annan särskilda förmåner eller rättigheter.

8 § När samtliga huvudmän har utsetts på det sätt som föreskrivs i 4 kap.

3 § och hela det i reglementet fastställda grundfondsbeloppet har blivit
tecknat, skall stiftarna kalla huvudmännen till en konstituerande stämma
enligt föreskrifterna i reglementet om kallelse till sparbanksstämma.

Teckningslistan, oktrojbeslutet oh reglementet skall genom stiftarnas
försorg hållas tillgängliga för huvudmännen under minst en vecka före
stämman på den plats som har angivits i kallelsen.

9 § Beslutet om sparbankens bildande fattas på den konstituerande
stämman.

På den konstituerande stämman skall stiftarna lägga fram teckningslis- 131

tan, oktrojbeslutet och reglementet. Stiftarna skall vidare lämna uppgift
om storleken av det tecknade grundfondsbeloppet samt om de belopp som
redan betalts in. Dessa uppgifter skall föras in i protokollet.

10 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att belopp som
svarar mot grundfonden har tecknats, har frågan om sparbankens bildande
fallit.

Om minst två tredjedelar av huvudmännen biträder beslutet att bilda
sparbanken, är denna bildad. I annat fall har frågan om sparbankens
bildande fallit.

När sparbanken är bildad skall på den konstituerande stämman styrelse
och revisorer väljas.

I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt i tillämpliga delar
föreskrifterna om sparbanksstämma i denna lag och reglementet.

11 § En sparbank skall anmälas för registrering senast sex månader efter
det att oktroj har beviljats.

För registrering krävs att hela det belopp, vartill grundfonden enligt
reglementet skall uppgå, har inbetalts. Detta skall styrkas genom ett skriftligt
intyg från en auktoriserad revisor.

Frågan om sparbankens bildande har fallit, om anmälan för sparbankens
registrering inte skett inom den tid som anges i första stycket eller om
bankinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en
sådan anmälan eller vägrat registrering av sparbanken. 1 sådant fall svarar
styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har
betalts till grundfonden jämte uppkommen avkastning, med avdrag för
kostnader på grund av åtgärder enligt 13 § första stycket tredje meningen.

12 § Innan styrelsen och revisorerna har valts, kan bidrag till grundfonden
betalas endast genom insättning på sådan räkning som stiftarna för
detta ändamål har öppnat hos en svensk bank.

Det på räkningen insatta beloppet får lyftas för sparbanken när styrelsen
och revisorerna har valts. Har frågan om sparbankens bildande fallit eller
är teckningen av annan orsak inte bindande, skall det insatta beloppet
betalas tillbaka med ränta till bidragstecknarna.

13 § Innan en sparbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför domstolar
eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande
bildandet av sparbanken och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de
tecknade bidragen till grundfonden.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på sparbankens vägnar
före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden
solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på sparbanken,
om förpliktelsen följer av reglementet eller teckningslistan eller
har tillkommit efter det att sparbanken har bildats.

Har före registreringen ett avtal för sparbanken slutits med en medkontrahent
som visste att sparbanken var oregistrerad kan denne, såvida inte
annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om sparbankens
bildande har fallit enligt 11 § tredje stycket. Om medkontrahenten inte
visste att sparbanken var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan
sparbanken har registrerats.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

14 § Den nybildade sparbanken skall genom kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar tillkännage när den böljar sin rörelse. Sparbanken skall till
bankinspektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

132

3 kap. Sparbankens ledning

1 § En sparbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter. Styrelsen
skall förvalta sparbankens angelägenheter i enlighet med vad som föreskrivs
i denna lag och bankrörelselagen (1987:000).

Styrelsen väljs av sparbanksstämman. Särskilda bestämmelser om att
styrelseledamot utses av annan än sparbanksstämman finns dock i 4 § och

1 lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut
och försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i reglementet.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie sparbanksstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på sparbanksstämman vill
avgå, hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon
suppleant, som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande
ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:355)
om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.
Skall ledamoten väljas på sparbanksstämma, kan valet anstå till den
nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är
beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte
understiger fem.

3 § Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och, om inte
regeringen eller efter regeringens bemyndigande bankinspektionen i särskilda
fall tillåter något annat, bosatta inom sparbankens verksamhetsområde.
Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot.
Att detsamma gäller den som är underkastad näringsförbud följer av 6 §
lagen (1986:436) om näringsförbud.

Av styrelseledamöterna får högst en för vaije påbörjat femtal vara
anställd i sparbanken. Att arbetstagarrepresentanterna enligt lagen
(1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och
försäkringsbolag inte skall medräknas, framgår av 8 § nämnda lag.

4 § Styrelsen skall utse en eller, om det behövs, flera verkställande
direktörer att under styrelsens inseende leda verksamheten i sparbanken.
Styrelsen får även utse ställföreträdare för verkställande direktör. Bankinspektionen
får medge att verkställande direktör inte utses.

Om någon annan än styrelseledamot utses till verkställande direktör,
skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon annan än styrelseledamot
eller suppleant utses till ställföreträdare för verkställande direktör,
skall han ingå som suppleant i styrelsen.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga
delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

5 § Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern

133

som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet
skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sådana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan
för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter
som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Instruktionen
skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja
kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Har flera verkställande
direktörer utsetts, skall instruktionen ange hur ledningen av sparbankens
verksamhet skall fördelas mellan dem. Styrelsen skall så snart det
kan ske sända en avskrift av instruktionen till bankinspektionen samt, när
ändringar vidtagits i instruktionen, underrätta inspektionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen
själv avgöra ärenden av varje slag.

7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att
avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större
vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller
annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av
bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankröreiselagen (1987:000).

Utan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom
fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra åt enskild
styrelseledamot eller annan att ensam eller i förening med annan
bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses i andra
stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett sådant
förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7 bankrörelselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse
som sparbanken åtar sig.

8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i sparbanken
får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga verksamhet
består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som driver
emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om sparbankens
styrelse i varje särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som tillståndet
avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

9 § Om en sparbank har blivit moderföretag, skall styrelsen meddela
detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföretaget de upplysningar som behövs för att bedöma
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

134

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen
skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i reglementet eller beslutas
av sparbanksstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottning.

Verkställande direktör eller annan anställd i banken får inte vara ordförande
eller vice ordförande.

11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas
eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till
det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande
sätt.

12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i reglementet är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte reglementet föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar
eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen
inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en
tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
reglementet.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om
avtal mellan honom och sparbanken. Han får inte heller handlägga frågor
om avtal mellan sparbanken och tredje man, om han i frågan har ett
väsentligt intresse som kan strida mot sparbankens. Han får inte heller
delta i beslut om avtal mellan sparbanken och tredje man, som han ensam
eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal jämställs rättegång
eller annan talan.

14 § Styrelsen företräder sparbanken och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

sparbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande
har tagits in i reglementet. I fråga om den som inte är styrelseledamot
gäller vad som sägs i 3 § första stycket och 13 § om styrelseledamot.

Rätten att teckna sparbankens firma får utövas endast av två eller flera
personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i
andra stycket.

15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för sparbanken får inte följa
sådana föreskrifter av sparbanksstämman eller annat sparbanksorgan som
inte är gällande därför att de står i strid med denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller reglementet.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

135

16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog
en rättshandling för sparbanken, gäller inte rättshandlingen mot sparbanken,
om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett
att befogenheten överskreds.

17 § För registrering skall sparbanken anmäla vem som har utsetts till
styrelseledamot, suppleant eller firmatecknare samt deras postadress och
personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur sparbankens
firma tecknas.

Anmälan görs första gången när sparbanken enligt 2 kap. 11 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om sparbankens postadress ändras, skall sparbanken genast anmäla det
för registrering.

4 kap. Sparbanksstämma

1 § I en sparbank skall som representanter för insättarna finnas minst
tjugo huvudmän för övervakning av sparbankens förvaltning och med
uppgifter i övrigt enligt denna lag.

2 § En huvudman får inte vara

1. omyndig eller i konkurs,

2. bosatt utanför sparbankens verksamhetsområde, om inte bankinspektionen
på grund av särskilda förhållanden medger det,

3. anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta,
eller

4. huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman, som utses av kommunfullmäktige eller landsting enligt

3 §, får inte heller vara anställd eller styrelseledamot i något annat bankaktiebolag
än Sparbankernas Bank eller i en föreningsbank eller inom landshypoteks-
och stadshypoteksinstitutionerna.

3 § Av antalet huvudmän skall hälften, i enlighet med närmare föreskrifter
i reglementet, väljas av kommunfullmäktige eller landsting inom sparbankens
verksamhetsområde. Återstoden utses av huvudmännen själva
bland insättarna i sparbanken. Kravet på att dessa huvudmän skall vara
insättare gäller dock inte vid huvudmannaval i samband med sparbankens
bildande. En huvudman som står i tur att avgå får inte delta i valet för
besättande av hans egen plats.

Skall flera korporationer förrätta val av huvudmän skall, om inte särskilda
skäl föranleder till något annat, fördelningen av antalet mandat mellan
dem ske efter det invånarantal som de företräder.

Bestämmelserna i 2 kap. 23 § första stycket kommunallagen (1977:179)
om proportionellt val gäller även kommunfullmäktiges och landstings val
av huvudmän.

4 § Huvudmännen skall utses för tre år. Vid det första huvud mannavalet
skall mandattiderna dock sättas kortare i den mån det behövs för att
åstadkomma successiva nyval.

Upphör huvudmans uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder
enligt 2 § att vara huvudman, skall sparbankens styrelse se till att fyllnadsval
för den återstående mandattiden anställs så snart det kan ske.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

136

5 § De ärenden vilka enligt denna lag eller andra författningar eller NU 1986/87:36

reglementet tillhör huvudmännens prövning handläggs på sparbanksstäm- Bilaga 3

man.

Sparbanksstämman skall hållas inom verksamhetsområdet, om inte utomordentliga
omständigheter föranleder något annat.

6 § Ordinarie sparbanksstämma skall hållas inom fem månader efter
utgången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga
fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en sparbank som är
moderföretag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderföretag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna,samt

4. i andra ärenden som ankommer på huvudmännen enligt denna lag,
bankrörelselagen (1987:000) eller reglementet.

Om stämman skjuter upp ett beslut i en fråga som avses i andra stycket
1—3 till en fortsatt stämma, skall denna hållas minst en och högst två
månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Om skyldighet att sända in vissa handlingar till bankinspektionen finns
det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.

7 § Extra sparbanksstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till
detta. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen
begärs av flertalet av revisorerna eller en tiondel av samtliga huvudmän.
Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då begäran
kom in till sparbanken.

8 § En huvudman har rätt att få ett ärende behandlat vid en sparbanksstämma,
om han skriftligen framställer ett yrkande om detta hos styrelsen i
så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman.

9 § Styrelsen kallar till sparbanksstämma. Kallelse får utfärdas tidigast
fyra veckor före stämman. Om inte reglementet föreskriver längre tid,
skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Skjuts en stämma
upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har
inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt
denna lag eller reglementet krävs för att ett sparbanksstämmobeslut skall
bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den senare stämman
inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall
anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt reglementet. Skriftlig kallelse skall dock alltid
sändas till varje huvudman.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på
stämman. Skall stämman behandla ett ärende om överlåtelse av sparbankens
rörelse eller om dess fusion med annan sparbank eller om sparbankens
försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i
kallelsen. Om ett ärende avser en ändring av reglementet, skall det huvudsakliga
innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen.

Senast en vecka före den stämma som avses i 6 § skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen samt, i sparbank som är moderföretag,
koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen eller
avskrifter av dessa sändas till huvudmännen. 137

10 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1986:000) eller NU 1986/87:36
reglementet rörande kallelse till sparbanksstämma eller tillhandahållande Bilaga 3

av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i ärendet
utan samtycke av alla huvudmän som berörs av felet. Stämman får dock
även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits upp i
kallelsen, om ärendet enligt reglementet skall förekomma på stämman eller
omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får också
besluta att extra sparbanksstämma skall sammankallas för behandling av
ärendet.

11 § Sparbanksstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den
som styrelsen har utsett. Ordförande vid stämman utses av denna bland
huvudmännen. I reglementet kan dock bestämmas vem som skall öppna
stämman och vara ordförande vid denna.

Ordföranden skall sölja för att det förs protokoll vid stämman. I protokollet
skall antecknas de vid stämman närvarande samt införas stämmans
beslut och, om röstning skett, hur den utfallit.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman
som utses av stämman. Senast två veckor efter stämman skall avskrift
av det justerade protokollet sändas till huvudmännen. Protokollen skall
förvaras på betryggande sätt.

12 § Styrelsen skall, om en huvudman begär det och styrelsen finner att
det kan ske utan nämnvärd olägenhet för enskild, på sparbanksstämman
lämna upplysningar om förhållanden, som kan inverka på bedömandet av
sparbankens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ett ärende
på stämman. Ingår sparbanken i en koncern, avser upplysningsplikten
även sparbankens förhållande till andra koncernföretag samt, om sparbanken
är moderföretag, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden
som kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte
är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter
hållas skriftligen tillgänglig för huvudmännen hos sparbanken samt sändas
till de huvudmän som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till huvudmännen
utan nämnvärd olägenhet för enskild, skall upplysningen i stället på
huvudmans begäran lämnas till sparbankens revisorer inom två veckor
efter stämman. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen
skriftligen yttra sig huruvida den begärda upplysningen har lämnats till
dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett
ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande sparbank som är moderföretag,
i koncernrevisionsberättelsen liksom huruvida upplysningen i övrigt
ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen
anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för
huvudmännen samt sända det i avskrift till de huvudmän, som har begärt
upplysningen.

13 § Vid omröstning har varje huvudman en röst. Huvudmännen får
endast personligen utöva sin rösträtt.

Huvudman får dock inte rösta i fråga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
sparbanken, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om

huvudmannen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot 138

sparbankens.

14 § Sparbanksstämman är beslutför, när de på stämman närvarande
huvudmännens antal överstiger hälften av hela antalet huvudmän, om inte
för beslutförhet ett högre antal föreskrivits i reglementet. Om en närvarande
huvudman enligt 13 § är förhindrad att rösta i ett särskilt ärende och till
följd därav antalet av de deltagande inte uppgår till det för beslutförhet
bestämda, utgör detta inte hinder för ärendets avgörande.

Sparbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än
hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas av
stämman innan valet förrättas.

Andra stycket gäller inte om annat följer av denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller reglementet. Beträffande beslut som avses i 15 och 16 §§,
6 kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 3 § kan dock i reglementet endast
föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

15 § Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksstämman. Beslutet
är giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de på stämman
närvarande huvudmännen.

Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har stadfästs,
genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän
registrering har skett.

16 § Ett avtal, som inte avser fusion men varigenom en sparbank förbinder
sig att överlåta hela eller en icke obetydlig del av sin rörelse till en
annan bank, får inte träffas om inte samtliga huvudmän i den överlåtande
sparbanken förenat sig om beslutet att sparbanken skall biträda avtalet
eller beslutet fattats på två på varandra följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande och dessa
tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän. Reglementet kan
föreskriva ytterligare villkor för beslutets giltighet.

17 § Om ett beslut av sparbanksstämman inte har tillkommit i behörig
ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen (1987:000)
eller reglementet, kan talan mot sparbanken om att beslutet skall upphävas
eller ändras föras av huvudman, styrelsen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte
talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla huvudmännens
samtycke

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa huvudmän och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse
som gäller för sparbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

Rätten kan ändra sparbanksstämmans beslut endast om det kan fastställas
vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är sparbanksstämmans
beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen skall anmälas för
registrering, skall rätten underrätta bankinspektionen för registrering, om
beslutet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga
kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnat att sparbanksstämmans
beslut inte får verkställas.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

18 § Om styrelsen vill väcka talan mot sparbanken skall styrelsen sammankalla
en sparbanksstämma för val av ställföreträdare att föra sparbankens
talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

139

Ett förbehåll i reglementet, att tvister mellan sparbanken och styrelsen,
styrelseledamot, likvidator eller huvudman skall hänskjutas till skiljemän,
har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande
mot sparbanken, tillämpas första stycket. Är det fråga om en
klandertalan av styrelsen mot sparbanksstämmans beslut är rätten till talan
inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid
som anges där har kallat till sparbanksstämma enligt första stycket.

Regeringens förslag
19 § En huvudman får inte i denna
sin egenskap erhålla arvode. I
reglementet får dock en sparbank
ta in bestämmelser om att huvudman
för deltagande på sparbanksstämman
är berättigad till ersättning
för förlorad arbetsförtjänst
och resekostnader samt traktamente.

Utskottets förslag
19 § En huvudman får i denna sin
egenskap erhålla ersättning för deltagande
i möten med huvudmännen
i enlighet med vad som anges i reglementet.
Ersättningen får avse förlorad
arbetsförtjänst, skäligt arvode
för deltagande i sådana möten
samt resekostnader och traktamente.

5 kap. Fonder och vinstdisposition m.m.

1 § Om det är påkallat för att upprätthålla en sparbanks verksamhet, får
sparbanksstämman besluta att bilda en garantifond genom bidrag av huvudmän
eller andra.

För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifonden ske på
en teckningslista. På denna skall anges om ränta skall utgå och i så fall hur
den skall beräknas. Vidare skall avskrifter av sparbankens senaste balansräkning
och revisorernas yttrande över denna fogas till teckningslistan.

Garantifonden får återbetalas endast om det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000). I övrigt
skall beträffande återbetalningen gälla vad som bestämts vid garantifondens
bildande.

2 § Sparbankens vinst skall, i den mån grundfonden eller en eventuell
garantifond gått förlorad, i första hand användas för att uppbringa fonden
till det belopp vilket den skall uppgå.

Den del av vinsten som inte tas i anspråk för det i första stycket nämnda
ändamålet skall avsättas till en reservfond.

Utan hinder av andra stycket får sparbanksstämman besluta om gåvor
till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till
ändamålet, sparbankens ställning och omständigheterna i övrigt kan anses
skäligt. Styrelsen får för sådana ändamål endast använda tillgångar som
med hänsyn till sparbankens ställning är av ringa betydelse.

3 § Finns det i reglementet ett förbehåll om återbäring av grundfonden
eller del därav, får sådan återbäring inte ske om inte reservfonden uppgår
till belopp som motsvarar tio gånger grundfonden. Inte heller får återbäring
ske, så länge garantifond, där sådan bildats, inte återbetalts eller om
sparbanken till följd av återbäringen inte skulle kunna uppfylla det i 2 kap.
9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000) föreskrivna kravet på egna fonder.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

4 § Utfäst ränta på grundfonden eller garantifonden skall inte betalas ut,
om till följd av detta vinsten på rörelsen inte skulle räcka till att få upp

140

grundfonden eller garantifonden till det i 2 § första stycket angivna belop- NU 1986/87:36

pet. Räntan på garantifonden skall inte heller betalas ut, om genom utbetal- Bilaga 3

ningen en sådan förlust skulle uppkomma på rörelsen, att sparbanken inte

skulle kunna uppfylla det i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000)

föreskrivna kravet på egna fonder. Grundfondsräntan skall inte i något fall

betalas ut om till följd av detta förlust skulle uppkomma.

5 § Om sparbanken försätts i konkurs på en ansökan som gjorts inom ett
år från det att beslut fattades om återbetalning av garantifonden eller om
återbäring av grundfonden, skall uppburna belopp betalas tillbaka i den
mån det krävs för att sparbankens skulder skall kunna betalas.

På det belopp som till följd av första stycket skall erläggas till konkursboet
skall ränta betalas. Räntan beräknas enligt 5 § räntelagen (1976:635)
från den dag beloppet betalades ut av sparbanken till och med den dag
återbetalning eller återbäring till konkursboet skall ske och enligt 6 §
räntelagen för tiden därefter.

6 § Om inte annat följer av bestämmelserna i 1 och 3 §§ får grundfond,
garantifond och reservfond inte minskas, om det inte behövs för att täcka
en förlust som uppstått i rörelsen.

7 § En sparbank får förvärva bevis om tillskott till garantifond eller
grundfond i sparbanken endast om förutsättningar för återbetalning av
fonden föreligger enligt 1 eller 3 §.

En juridisk person i vilken en sparbank ensam eller tillsammans med
andra sparbanker har ett dominerande inflytande får inte förvärva bevis
om tillskott till garantifond eller grundfond utgivet av sparbanken.

6 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Sparbanksstämman kan besluta att sparbanken skall träda i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga huvudmän förenat
sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande stämmor
och på den senare stämman biträtts av minst fyra femtedelar av de röstande
och dessa tillika utgjort minst tre fjärdedelar av samtliga huvudmän.

Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas i
reglementet. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som
stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om
det gäller ett beslut enligt 18 § andra stycket eller om det föreligger grund
för tvångslikvidation enligt 2 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av
den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt
detta stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 § Rätten skall förordna att en sparbank skall träda i likvidation, om

1. rörelsen inte öppnats inom ett år från sparbankens bildande,

2. sparbankens hela rörelse har överlåtits,

3. regeringen har förklarat oktrojen förverkad, eller

4. sparbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom
föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 18 § andra stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida- 141

tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av hankin -

spektionen eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot eller huvudman.
I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda sparbanken.

Förfarandet hos rätten

3 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 §, skall rätten genast kalla
sparbanken, bankinspektionen samt de huvudmän och borgenärer som vill
yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan om
skyldighet för sparbanken att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen
skall delges sparbanken, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§
delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg
i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före
inställelsedagen.

4 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ett ärende enligt 2 §, skall kostnaderna betalas av sparbankens
medel, om sparbanken förpliktas träda i likvidation eller om rätten i
annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av bankinspektionen
skall dessa kostnader betalas av sparbanken.

Genomförandet av likvidationen

5 § Sparbanksstämman eller den domstol som beslutar att sparbanken
skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till bankinspektionen
för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan dröjsmål utse två eller
flera likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens ställe och har till
uppgift att genomföra likvidationen.

6 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om
styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorerna, i den mån
inte annat följer av detta kapitel.

Upphör mandattiden för en huvudman medan sparbanken är i likvidation,
skall mandattiden anses vara förlängd till dess att likvidationen avslutas.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att sparbanken träder i
likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen skall
tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande
huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs.

7 § I fråga om sparbanksstämma under likvidation skall bestämmelserna
i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om sparbanksstämma tillämpas,
i den mån inte annat följer av detta kapitel.

8 § När sparbanken har trätt i likvidation skall styrelsen genast avge en
redovisning för sin förvaltning av sparbankens angelägenheter under den
tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram på sparbanksstämma.
Redovisningen skall läggas fram på stämman så snart det
kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse skall
tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för detta år. I en sparbank som är moderföretag skall
denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

142

9 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på sparbankens okända borgenärer.

10 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på
offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla sparbankens egendom
till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala
sparbankens skulder. Sparbankens rörelse får fortsättas, om det behövs
för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt
rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

11 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den ordinarie sparbanksstämman för godkännande.
I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på stämman
tillämpas inte 4 kap. 6 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt 4 kap.
9 § andra stycket 3 och tredje-femte styckena, 10 och 11 §§ bankrörelselagen
(1987:000).

Ingen tillgång får i balansräkningen tas upp till ett högre värde än den
beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång
kan beräknas inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har
tagits upp i balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad
kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade
skulden, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet
anges inom linjen.

12 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden
har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna,
om det finns garantifond eller om det i reglementet har gjorts förbehåll om
återbäring av grundfond, ombesörja återbetalning av sådan fond jämte
utfäst ränta. Finns såväl garantifond som grundfond får återbäring av
grundfonden inte äga rum, förrän garantifonden jämte ränta har återbetalts.
Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller
av annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av sparbankens medel
som kan behövas för denna betalning behållas.

13 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse
som avser likvidationen i dess helhet. Till berättelsen skall fogas
redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna
skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen
under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen lämnats till likvidatorerna skall dessa
genast kalla huvudmännen till en sparbanksstämma för granskning av
slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar
och revisionsberättelsen skall sändas till huvudmännen enligt bestämmelserna
i 4 kap. 9 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna
i 4 kap. 6 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på
sparbanksstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas
på likvidatorerna. Om skyldighet att sända in de nämnda handlingarna till
bankinspektionen finns bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen
(1987:000).

NU 1986/87:36

Bilaga 3

14 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är sparbanken
upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

143

15 § Om det enligt likvidatorernas slutredovisning finns ett överskott,
skall hälften av detta tillfalla sparbankernas säkerhetskassa samt återstoden,
enligt vad sparbanksstämman bestämmer, användas för allmännyttiga
eller därmed jämförliga ändamål. Sparbanksstämmans beslut skall underställas
bankinspektionen, som skall tillse såväl att angiven del av överskottet
utbetalas till säkerhetskassan som att återstoden används i enlighet med
vad sparbanksstämman beslutat.

Om en sparbank i samband med likvidation överlåter sin rörelse till en
annan sparbank, skall överskottet utan hinder av vad som föreskrivs i
första stycket gå till den andra sparbanken.

16 § Om det efter sparbankens upplösning enligt 14 § visar sig att den har
tillgångar eller om talan väcks mot sparbanken eller om det av någon annan
orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering.

17 § Om en sparbank har trätt i likvidation på grund av sparbanksstämmans
beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att
likvidationen skall upphöra och sparbankens verksamhet återupptas. Ett
sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på
grund av denna lag eller reglementet, eller om garantifond eller grundfond
har återbetalts under likvidationen.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Sparbanksstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av
styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får
inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och
registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1 eller 2 § har blivit upphävt
genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna
genast anmäla detta för registrering samt kalla till sparbanksstämma för
val av styrelse.

När likvidationen har upphört enligt denna paragraf, skall 13 § tillämpas.

Konkurs

18 § Om en sparbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan
överskott, är sparbanken upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall sparbanksstämman inom en månad från
det att konkursen avslutades besluta att sparbanken skall träda i likvidation.
Om inte ett sådant beslut fattas gäller 2 §.

Var sparbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen
fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

Bevis om tillskott till garantifond eller till grundfond, som skall återbäras,
medför rätt till utdelning först efter övriga fordringar i konkursen, däri
inbegripet fordringar på grund av sparbankens förlagsupplåning. Beträffande
den inbördes förmånsrätten mellan dessa fondmedel skall gälla vad
som föreskrivs i 12 §.

19 § Om en sparbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en underrättelse
om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds sparbanken som konkursgäldenär av den
styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under
konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om
entledigande och om nytillsättning.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

144

När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering NU 1986/87:36

underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte. Bilaga 3

Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en
överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att
försätta sparbanken i konkurs.

7 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligt ett avtal om fusion kan en sparbank (den överlåtande sparbanken)
gå upp i en annan sparbank (den övertagande sparbanken). En sådan
fusion innebär att den överlåtande sparbanken upplöses utan likvidation
samt att dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande sparbanken.
Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av sparbanksstämman i den
överlåtande sparbanken. Fusion kan ske, trots att den överlåtande sparbanken
har trätt i likvidation. 1 ett sådant fall skall likvidationen avslutas
när tillstånd till fusionen enligt 5 § har registrerats.

Följande handlingar skall sändas till huvudmännen i den överlåtande
sparbanken senast en vecka före den sparbanksstämma vid vilken frågan
om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på
stämman:

1. förslag till sparbanksstämmans beslut,

2. fusionsavtalet,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av
vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för sparbanken och insättarna,
samt

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3.

Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande
handlingar sändas till huvudmännen samt läggas fram på stämman:

1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om
sparbanksstämmans beslut om sparbankens vinst eller förlust, samt avskrift
av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för sparbankens ställning vilka har inträffat efter det att årsredovisningen
har avgetts, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera sparbanker (de överlåtande
sparbankerna) förenas genom att bilda en ny sparbank (den övertagande
sparbanken). En sådan fusion innebär att de överlåtande sparbankerna
upplöses utan likvidation samt att den övertagande sparbanken
övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas
av sparbanksstämman i vaije överlåtande sparbank. Bestämmelsen i
1 § första stycket fjärde meningen skall därvid tillämpas.

De handlingar som anges i 1 § andra och tredje styckena skall upprättas
för varje överlåtande sparbank. De skall sändas till huvudmännen i de
överlåtande sparbankerna senast en vecka före sparbanksstämma vid vilken
frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas
fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till reglemente för den övertagande
sparbanken. Om sparbanksstämmorna i de överlåtande sparbanker- 145

10 Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 36

Rättelse: S. 151 5 § l:a st. Utgår: de 5 sista orden

na godkänner avtalet, skall de genast se till att huvudmän, styrelse och
revisorer utses i den nya sparbanken.

Fusionsförfarandet

3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på
stämman har biträtts av samtliga närvarande huvudmän, som skall utgöra
nio tiondelar av hela antalet huvudmän, eller om det har fattats på två på
varandra följande sparbanksstämmor och på den senare stämman biträtts
av minst två tredjedelar av de vid stämman närvarande huvudmännen. I
reglementet får föreskrivas villkor som går längre.

4 § När fusionsavtalet har godkänts av sparbanksstämman skall det anmälas
av den överlåtande sparbanken för registrering. Om detta inte har
skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen
genom lagakraftvunnet beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen
(1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslutat
att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlåtande som övertagande sparbank ansöka om regeringens
tillstånd att verkställa avtalet. Vid fusion enligt 2 § skall sparbankerna
däijämte underställa regeringen reglementet för den övertagande sparbanken
för stadfästelse och oktroj enligt 2 kap. 3 §.

Regeringen prövar om fusionen kan anses förenlig med deras intressen,
som är insättare i eller i övrigt har fordringar på de av fusionen berörda
sparbankerna, samt om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän
synpunkt.

6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande
sparbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande
sparbanken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

7 § Inom två månader från dagen för regeringens beslut om tillstånd till
fusion skall styrelserna i såväl överlåtande som övertagande sparbank till
bankinspektionen för registrering anmäla att fusionen verkställts enligt
fusionsavtalet samt, vid fusion enligt 2 §, att den övertagande sparbanken
bildats och att huvudmän, styrelse och revisorer utsetts för denna.

När fusionstillstånd enligt 5 § och anmälan enligt första stycket har
registrerats, är överlåtande sparbank upplöst och dess tillgångar och skulder
övergår till den övertagande sparbanken.

Har inte ansökan om fusionstillstånd gjorts inom den i 5 § föreskrivna
tiden eller har regeringen avslagit ansökan, skall bankinspektionen förklara
att frågan om fusion har fallit. Detsamma gäller om sparbankerna inte
har gjort anmälan enligt första stycket inom den föreskrivna tiden eller
bankinspektionen genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan
eller vägrat registrering.

Fusion mellan sparbank och ett helägt dotteraktiebolag

8 § Om en sparbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan sparbankens
och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbo -

NU 1986/87:36

Bilaga 3

146

laget skall gå upp i sparbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för registrering
hos bankinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga delar.

Dotterbolaget är upplöst när regeringens beslut om tillstånd enligt 5 §
har registrerats. Bankinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till
patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §.

Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget
finns sådan egendom som sparbanken inte får förvärva enligt bestämmelserna
i 2 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000). Sådan egendom måste
avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan
bankinspektionen förlänga denna frist.

Inlösen av aktier i dotterbolag

9 § Om en sparbank själv eller tillsammans med ett eller flera dotterföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av
röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har sparbanken rätt att av de
övriga aktieägarna i dotterbolaget lösa in de återstående aktierna. Den som
har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av sparbanken.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna
i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför
dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om
skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandet skall bäras av sparbanken, om inte skiljemännen
av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka
talan vid domstol inom sextio dagar från det han fick del av skiljedomen i
huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där
bolagets styrelse har sitt säte.

Har sparbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund
av att en vidare krets inbjudits att till sparbanken överlåta sådana aktier
mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte
finns särskilda skäl för annat.

10 § Om en sparbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 9 § men en
överenskommelse om detta inte kan träffas, skall sparbanken hos bolagets
styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän. Sparbanken
skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar
som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket
riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två
veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje
sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och
mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett
en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse hos rätten i den ort där
styrelsen har sitt säte begära att god man förordnas. Denne skall hos
samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten
bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

147

11 § Aktieägarna är skyldiga att till sparbanken överlämna sina aktiebrev
med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av
skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger
lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har
förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har
fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger dock endast om
sparbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta
som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol,
av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev, skall sparbanken utan dröjsmål sätta
ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos
myndighet. Sparbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta
beloppet.

13 § Sparbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 §
eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven har överlämnats
till sparbanken medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren
att mot överlämnande av breven till sparbanken eller länsstyrelsen få ut
lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att
sparbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är
ställt till sparbanken. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det
ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till
sparbanken, skall det i sin tur lämnas vidare till bolaget för att makuleras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000)
om införande av ny banklagstiftning.

NU 1986/87:36

Bilaga 3

148

4 Förslag till
Föreningsbankslag
Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om hur en föreningsbank bildas
och om dess organisation m. m. Bestämmelser om den rörelse som en
föreningsbank får driva samt andra för bankaktiebolag, sparbanker och
föreningsbanker gemensamma bestämmelser finns i bankrörelselagen
(1987:000).

2 § En föreningsbank är en ekonomisk förening som har till ändamål att
bedriva bankverksamhet och därvid främja sparande samt utvecklingen
inom lantbruket och näringslivet i övrigt. En föreningsbanks rörelse skall
avse främst ett visst verksamhetsområde.

Bestämmelser i annan författning om ekonomiska föreningar gäller även
föreningsbanker, om inte annat följer av denna lag eller i övrigt är särskilt
föreskrivet.

3 § En föreningsbank kan vara central eller lokal. En lokal föreningsbank
skall vara medlem i en central föreningsbank.

Verksamhetsområdet för en föreningsbank skall vara skilt från andra
centrala respektive lokala föreningsbankers områden. Området fastställs
för en central föreningsbank i dess stadgar och för en lokal bank av den
centrala bank, till vilken den lokala är ansluten.

4 § För en föreningsbanks förpliktelser svarar endast bankens tillgångar,
med undantag av vad som följer av 7 §.

Det åligger varje medlem att betala insats i föreningsbanken i enlighet
med vad som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i
pengar.

5 § En lokal föreningsbank får inte för egen räkning låna in pengar från
allmänheten och inte heller, utan den centrala föreningsbankens tillstånd,
låna pengar av annan än denna.

6 § En lokal föreningsbank skall följa de instruktioner och anvisningar
för verksamheten som meddelas av den centrala föreningsbanken.

7 § Om det vid upprättandet av en central föreningsbanks balansräkning
konstateras att uppkomna förluster inte kan täckas utan att reservfonden
tas i anspråk, har den centrala föreningsbanken rätt till tillskott från de
anslutna lokala föreningsbankerna med ett sammanlagt belopp som täcker
en så stor del av den beräknade förlusten att reservfonden kan tas upp till
oförändrat belopp. En central föreningsbank har också rätt till tillskott för
att den skall kunna lösa in förlagsinsatser enligt 5 kap. 3 eller 7 §.

Den andel av det totala tillskottet som en lokal föreningsbank skall
betala bestäms i förhållande till i första hand de lokala föreningsbankernas
fria egna kapital och i andra hand deras bundna egna kapital vid utgången
av räkenskapsåret närmast före det år då tillskottet skall betalas. Om en
lokal föreningsbank inte kan betala tillskottet, skall de övriga anslutna 149

NU 1986/87:36

Bilaga 4

lokala föreningsbankerna svara för bristen efter de angivna fördelningsgrunderna.

8 § Äger en föreningsbank så många aktier eller andelar i en svensk
juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, är föreningsbanken moderförening och den juridiska personen
dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och
ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterföretag tillsammans
så många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har
sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderföreningen.

Har en föreningsbank i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och
en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är föreningsbanken
moderförening och den juridiska personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap. Bildande av föreningsbank

1 § En föreningsbank skall ha minst tjugo medlemmar. I en central
föreningsbank får dock antalet medlemmar vara lägre, om minst fem
medlemmar är lokala föreningsbanker.

Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.

2 § En föreningsbanks stadgar skall stadfästas. Till ansökan om stadfästelse
skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.

Stadfästelse av stadgar meddelas för en central föreningsbank av regeringen
och för en lokal föreningsbank av bankinspektionen.

Vid behandlingen av en ansökan om stadfästelse av stadgar prövas att
stadgarna överensstämmer med denna lag, bankrörelselagen (1987:000)
och andra författningar samt om och i vad mån särskilda bestämmelser
behövs med hänsyn till omfattningen och arten av föreningsbankens verksamhet.

Om regeringen vid behandlingen av en ansökan från en nybildad central
föreningsbank finnér att den planerade rörelsen är nyttig för det allmänna
stadfäster regeringen stadgarna samt beviljar oktroj.

3 § Om stadgarna ändras skall även ändringen stadfästas.

Regeringen kan uppdra åt bankinspektionen att pröva frågor om stadfästelse
av ändring av en central föreningsbanks stadgar i sådana fall som inte
är av principiell betydelse eller i övrigt av synnerlig vikt.

4 § Stadgarna skall ange

1. föreningsbankens firma,

2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,

3. de rörelsegrenar som föreningsbanken avser att driva,

4. villkoren för medlemskap i föreningsbanken,

5. den insats med vilken vaije medlem skall delta i föreningsbanken och
i vad mån medlem får delta i föreningsbanken med insats utöver vad han är
skyldig att delta med,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för
deras uppdrag,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befo -

NU 1986/87:36

Bilaga 4

150

genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsbanksstämman skall sammankallas
samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges
kännedom,

9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10. hur det skall förfaras med föreningsbankens behållna tillgångar när
den upplöses,

11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,
vad som skall gälla för dessa, samt

12. för en central föreningsbank, dess verksamhetsområde.

5§ En nybildad föreningsbank skall anmälas för registrering senast fyra
månader efter det att dess stadgar har erhållit stadfästelse.

För registrering krävs att föreningsbanken har minst så många medlemmar
som anges i 1 § och att dessa har betalt in insatsbelopp enligt stadgarna.

Frågan om föreningsbankens bildande har fallit, om anmälan för registrering
inte har skett inom den tid som anges i första stycket eller om
bankinspektionen genom beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en
sådan anmälan eller vägrat registrering. I sådant fall svarar styrelseledamöterna
solidariskt för återbetalningen av insatser jämte uppkommen avkastning,
med avdrag för kostnader på grund av åtgärder enligt 6 § första
stycket tredje meningen.

6 § Innan en föreningsbank har registrerats, kan den inte förvärva rättigheter
eller ikläda sig skyldigheter. Den kan inte heller föra talan inför
domstolar eller andra myndigheter. Styrelsen kan dock föra talan i mål
rörande föreningsbankens bildande och i övrigt vidta åtgärder för att
erhålla utfästa insatser.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på föreningsbankens
vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i
åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret
på föreningsbanken, om förpliktelsen har tillkommit efter det att föreningsbanken
har bildats.

Har före registreringen ett avtal för föreningsbanken slutits med en
medkontrahent som visste att föreningsbanken var oregistrerad kan denne,
såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om
föreningsbankens bildande har fallit enligt 5 § tredje stycket. Om medkontrahenten
inte visste att föreningsbanken var oregistrerad, kan han frånträda
avtalet innan föreningsbanken har registrerats.

7 § Den nybildade föreningsbanken skall genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar tillkännage när den böljar sin rörelse. Föreningsbanken
skall till bankinspektionen anmäla dagen då kungörande har skett.

3 kap. Föreningsbankens medlemmar

1 § En föreningsbank får inte vägra någon inträde som medlem, om det
inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av
föreningsbankens verksamhet eller föreningsbankens syfte eller annan omständighet.
En central föreningsbank får vägra dem inträde, som kan vara
medlemmar i någon ansluten lokal föreningsbank.

En juridisk person i vilken en föreningsbank ensam eller tillsammans 151

NU 1986/87:36

Bilaga 4

med andra föreningsbanker har ett dominerande inflytande får inte vara
medlem i en föreningsbank.

Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.

2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en
medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i föreningsbanken,
om inte annat följer av 1 § andra stycket eller föreskrivs i stadgarna.

Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel,
göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då
dödsboets avgång ur föreningsbanken inträffar enligt 5 §.

I annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex
månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens
lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen
därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall
den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den
skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall
ansöka om inträde i föreningsbanken inom sex månader därefter. Om han
antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om
inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren
därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den
rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den
skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur föreningsbanken. I
stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att
uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift.

I stadgarna får även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efter
viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år,
om bankinspektionen medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning
får göras först efter en viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket.

En medlem får uteslutas ur föreningsbanken på sådan grund som anges i
stadgarna. Föreningsbanksstämman skall besluta om uteslutningen, om
inte något annat föreskrivs i stadgarna.

5 § Avgång ur en föreningsbank sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket och 10 kap. 3 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår
som slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex
månader, som har bestämts i stadgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig
till utträde eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett
avgången har inträffat.

En medlem som har uteslutits ur föreningsbanken förlorar genast sin rätt
att delta i överläggningar och beslut om föreningsbankens angelägenheter.

6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Förteckningen skall innehålla
uppgift om

1. varje medlems namn och postadress,

2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se -

NU 1986/87:36

Bilaga 4

152

nast fastställda balansräkningen, samt

3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår
balansräkningen avser har återbetalts eller högst skall återbetalas
enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan bestå av ett betryggande lösblads- eller kortsystem.
Den kan också föras med automatisk databehandling eller på
annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningsbanken för
var och en som vill ta del av den.

Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningsbanken
om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § När en medlem har avgått ur en föreningsbank har han rätt att sex
månader efter avgången få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får
dock inte överstiga vad som belöper på honom i förhållande till övriga
medlemmar av föreningsbankens egna kapital enligt den balansräkning
som hänför sig till tiden för avgången. Vid beräkningen av bankens egna
kapital skall bortses från reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlemmar
få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.

Träder föreningsbanken i likvidation inom sex månader från avgången
eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningsbanken i
konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt
grunderna för reglerna om skifte av föreningsbankens tillgångar.

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket
eller 10 kap. 3 § andra stycket.

2 § Om föreningsbanken försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts
inom ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka
vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den mån det behövs för att
föreningsbankens skulder skall kunna betalas.

3 § En medlem, som deltar i föreningsbanken med högre insatsbelopp än
han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande
belopp utan att avgå ur föreningsbanken. Beträffande uppsägningen
samt medlemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet
att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 §
första stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången
av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst
efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i
stadgarna. Härutöver gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast
om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i
2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000).

5 kap. Förlagsinsatser

1 § En central föreningsbank kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 2 kap. 4 § första stycket 5, kapital får tillskjutas genom
särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas
även av andra än medlemmar. 153

NU 1986/87:36

Bilaga 4

Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan
av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som
svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser i den
centrala föreningsbanken och i anslutna lokala föreningsbanker.

2 § I stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem
som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För
redan gjorda insatser får inte införas strängare begränsningar än vad som
gällde när insatsen gjordes.

Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första
stycket är ogiltiga.

3 § Om den centrala föreningsbanken upplöses och det vid upplösningen
finns överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet
räcker få förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas
storlek, innan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera
förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga,
har den centrala föreningsbanken rätt till tillskott från de anslutna lokala
föreningsbankerna enligt 1 kap. 7 § andra stycket. Förslår inte överskottet
till full betalning efter sådana tillskott skall överskottet fördelas på insatserna
i förhållande till deras storlek.

4 § För varje förlagsinsats skall den centrala föreningsbanken utfärda ett
förlagsandelsbevis. Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren eller
till viss man eller order och innehålla uppgift om

1. föreningsbankens firma,

2. nummer eller annan beteckning för beviset,

3. insatsens storlek,

4. den rätt till utdelning som insatsen medför,

5. det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,

6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7. erinran enligt 2 § andra stycket.

Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av banken. Styrelseledamöters
eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på
liknande sätt.

5 § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev.
Härvid jämställs bevis som har ställts till viss man med enkelt skuldebrev
och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med löpande
skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss man eller
order och som enligt den centrala föreningsbankens påskrift på beviset är
ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra stycket
samma lag förmodas äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på
beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den
förlagsandel som beviset avser.

6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser.
Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med
automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen
skall innehålla uppgift om storleken på vaije förlagsinsats, om tidpunkten
för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen
skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

154

7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst
tidigast efter fem år från tillskottet under förutsättning att han skriftligen
säger upp beloppet minst två år i förväg.

Den centrala föreningsbanken får inlösa en förlagsinsats tidigast efter
fem år från tillskottet under förutsättning att banken skriftligen säger upp
beloppet minst sex månader i förväg.

Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens
storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga vad
som av den centrala föreningsbankens och anslutna lokala föreningsbankers
egna kapital enligt de senast fastställda balansräkningarna, utan anlitande
av reservfond eller uppskrivningsfond, belöper på andelen i förhållande
till övriga förlagsinsatser. Om den centrala föreningsbanken försätts
i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som
föreskrivs i 4 kap. 2 § beträffande återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

6 kap. Föreningsbankens ledning

1 § En föreningsbank skall ha en styrelse med minst fem ledamöter.
Styrelsen skall förvalta föreningsbankens angelägenheter i enlighet med
vad som föreskrivs i denna lag och bankrörelselagen (1987:000).

Styrelsen väljs av föreningsbanksstämman, om det inte föreskrivs i
stadgarna att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.
Särskilda bestämmelser om att styrelseledamot kan utses av annan än
stämman finns i 4 § och i lagen (1976:355) om styrelserepresentation för de
anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsbanksstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag och bankrörelselagen om styrelseledamöter
skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsbanksstämma
vill avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 3 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon
suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande
ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976:355)
om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag.
Skall ledamoten väljas på föreningsbanksstämma, kan valet anstå
till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är
beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter och deras antal inte
understiger fem.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan
ordning än genom val av föreningsbanksstämman inte har utsetts, skall
bankinspektionen förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot,
medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det
finns någon som kan företräda banken.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

3 § Styrelseledamöterna skall vara svenska medborgare och bosatta i

155

Sverige, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
i särskilda fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i
konkurs kan inte vara styrelseledamot. Att detsamma gäller den som är
underkastad näringsförbud följer av 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningsbanken, om inte
stadgarna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som
är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningsbanken, även
om stadgarna saknar föreskrift om det. Om det till en central föreningsbank
finns anslutna lokala föreningsbanker, får den som är medlem i en av
dessa vara styrelseledamot också i den centrala föreningsbanken.

Av styrelseledamöterna får högst en för vaije påböljat femtal vara
anställd i en föreningsbank. Att arbetstagarrepresentanterna enligt lagen
(1976:355) om styrelserepresentation för de anställda i bankinstitut och
försäkringsbolag inte skall medräknas vid tillämpningen av detta stycke
framgår av 8 § nämnda lag.

4 § I en central föreningsbank skall styrelsen utse en eller, om det
behövs, flera verkställande direktörer att under styrelsens inseende leda
verksamheten i föreningsbanken. Styrelsen får även utse ställföreträdare
för verkställande direktör. Om någon annan än styrelseledamot utses till
verkställande direktör, skall han ingå som ledamot i styrelsen. Om någon
annan än styrelseledamot eller styrelsesuppleant utses till ställföreträdare
för verkställande direktör, skall han ingå som suppleant i styrelsen.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga
delar gälla också för ställföreträdare för verkställande direktör.

5 § Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i
aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern
som föreningsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i
aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen får, med den inskränkning som följer av 7 §, uppdra åt
verkställande direktör eller någon annan att ensam eller tillsammans med
annan vidta sådana åtgärder som annars ankommer på styrelsens egen
prövning. En person som har fått ett sådant uppdrag kallas delegat.

Delegation enligt första stycket får även ske till särskilda ledningsorgan
för visst område (regionstyrelse) eller för ett eller flera bankkontor (kontorsstyrelse).

Styrelsen skall i en instruktion meddela föreskrifter om de befogenheter
som skall tillkomma verkställande direktör och andra delegater. Instruktionen
skall fastställas för ett år i sänder. Avser uppdraget att bevilja
kredit, skall grunderna för kreditgivningen fastställas. Om det i en central
föreningsbank har utsetts flera verkställande direktörer, skall instruktionen
ange hur ledningen av föreningsbankens verksamhet skall fördelas
mellan dem. Styrelsen skall så snart det kan ske sända en avskrift av
instruktionen till bankinspektionen samt, när ändringar vidtagits i instruktionen,
underrätta inspektionen om detta.

Uppdrag som avses i första stycket kan när som helst återkallas eller
inskränkas. Även om styrelsen har lämnat delegatuppdrag får styrelsen
själv avgöra ärenden av varje slag.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

156

7 § Styrelsen får inte uppdra åt en enskild styrelseledamot eller annan att NU 1986/87:36

avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större Bilaga 4

vikt.

Styrelsen får inte i något fall uppdra åt en enskild styrelseledamot eller
annan att bevilja kredit till fysisk eller juridisk person som omfattas av
bestämmelserna i 2 kap. 17 § bankrörelselagen (1987:000).

Utan hinder av andra stycket får styrelsen uppdra åt annan att inom
fastställda gränser bevilja kredit i och för en rörelse som drivs av låntagaren.

Styrelsen får endast i enlighet med de föreskrifter som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar uppdra åt enskild
styrelseledamot eller någon annan att ensam eller i förening med
annan bevilja kredit till andra anställda och delegater än sådana som avses
i andra stycket och till fysiska eller juridiska personer, vilka står i ett
sådant förhållande till dem som anges i 2 kap. 17 § första stycket 6 och 7
bankrörelselagen.

Bestämmelserna i denna paragraf om kredit gäller även garantiförbindelse
som föreningsbanken åtar sig.

8 § Verkställande direktör eller annan delegat som är anställd i en föreningsbank
får inte vara styrelseledamot i sådana företag vars huvudsakliga
verksamhet består i att förvalta eller driva handel med aktier eller som
driver emissionsrörelse. I andra företag får de vara styrelseledamöter, om
föreningsbankens styrelse i vaije särskilt fall ger sitt tillstånd. Den som
tillståndet avser får inte delta i styrelsens beslut i frågan.

9 § Om en föreningsbank har blivit moderförening, skall styrelsen meddela
detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för föreningsbanken de upplysningar som behövs för att
bedöma koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

10 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen
skall välja ordförande om inte annat föreskrivs i stadgarna eller beslutas av
föreningsbanksstämman. Styrelsen får även utse vice ordförande. Vid lika
röstetal avgörs valet genom lottning.

Verkställande direktör eller annan anställd i föreningsbanken får inte
vara ordförande eller vice ordförande.

11 § Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot skall styrelsen sammankallas.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll, som undertecknas
eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till
det. Styrelseledamot har rätt att få avvikande mening antecknad till protokollet.
Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande
sätt.

12 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.

Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant, som skall träda in i hans ställe,
skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte stadgarna föreskriver särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar 157

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är styrelsen
inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en
tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag eller bankrörelselagen (1987:000) skall
undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela
antalet styrelseledamöter.

13 § En styrelseledamot eller en delegat får inte handlägga frågor om
avtal mellan honom och föreningsbanken. Han får inte heller handlägga
frågor om avtal mellan föreningsbanken och tredje man, om han i frågan
har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningsbankens. Han får
inte heller delta i beslut om avtal mellan föreningsbanken och tredje man,
som han ensam eller tillsammans med annan får företräda. Med avtal
jämställs rättegång eller annan talan.

14 § Styrelsen företräder föreningsbanken och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot eller annan att företräda

föreningsbanken och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant
bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om den som inte är styrelseledamot
gäller vad som sägs i 3 § första och andra styckena och 13 § om
styrelseledamot.

Rätten att teckna föreningsbankens firma får utövas endast av två eller
flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i
andra stycket.

15 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningsbanken får inte
företa rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig
fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningsbanken
eller annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsbanksstämman
eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i
strid med denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller stadgarna.

16 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog
en rättshandling för föreningsbanken, gäller inte rättshandlingen mot föreningsbanken,
om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller
borde ha insett att befogenheten överskreds.

17 § För registrering skall föreningsbanken anmäla vem som har utsetts
till styrelseledamot, suppleant eller firmatecknare samt deras postadress
och personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur
föreningsbankens firma tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningsbanken enligt 2 kap. 5 § anmäls
för registrering och därefter genast efter det att en ändring har
inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering
enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som
anmälningen gäller.

Om föreningsbankens postadress ändras, skall föreningsbanken genast
anmäla det för registrering.

7 kap. Föreningsbanksstämma

1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningsbankens angelägenheter
utövas vid föreningsbanksstämman.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

158

Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

Av 12 § framgår att föreningsbanksstämmans befogenheter kan helt eller
delvis överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

2 § En medlems rätt vid föreningsbanksstämman utövas av medlemmen
personligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakten gäller högst
ett år från utfärdandet. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem,
om inte annat anges i stadgarna.

En medlem får vid föreningsbanksstämman medföra högst ett biträde.

3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
föreningsbanken, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om
medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningsbankens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för
medlem.

4 § Föreningsbanksstämman skall hållas på den ort inom föreningsbankens
område som styrelsen bestämmer. Om utomordentliga omständigheter
föranleder det, får stämman hållas utanför verksamhetsområdet.

5 § Ordinarie föreningsbanksstämma skall hållas inom fem månader efter
utgången av vaije räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen
lägga fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i en föreningsbank
som är moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
föreningsbank som är moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna, samt

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag, bankrörelselagen
(1987:000) eller stadgarna.

Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till
en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst
en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. I en central föreningsbank
med anslutna lokala föreningsbanker krävs dock att röstberättigade med
minst en tiondel av rösterna begär att beslutet skjuts upp. Den fortsatta
stamman skall hållas minst en och högst två månader därefter. Något
ytterligare uppskov är inte tillåtet.

Om skyldighet att sända in vissa handlingar till bankinspektionen finns
det bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen.

6 § Extra föreningsbanksstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till
det. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen
begärs av flertalet av revisorerna eller av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. I
en lokal föreningsbank får den centrala föreningsbank till vilken den lokala
föreningsbanken är ansluten begära att en extra föreningsbanksstämma

NU 1986/87:36

Bilaga 4

159

skall hållas. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då NU 1986/87:36
begäran kom in till föreningsbanken. Bilaga 4

7 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsbanksstämma,
om han begär det i den ordning och inom den tid som kan
vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall
medlemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att
ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur
föreningsbanken har inte rätt att få ärende behandlat vid stämman, även
om han ännu inte har avgått ur föreningsbanken.

8 § Styrelsen kallar till föreningsbanksstämma. Kallelsen får utfärdas
tidigast fyra veckor före stämman. Om inte stadgarna föreskriver längre tid
skall kallelsen utfärdas senast två veckor före ordinarie och senast en
vecka före extra stämma. Om stämman skjuts upp till en dag som infaller
senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse
utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller stadgarna
krävs för att ett föreningsbanksstämmobeslut skall bli giltigt att det fattas
på två stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan
den första stämman har hållits. I en sådan kallelse skall anges vilket beslut
den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid
sändas till varje medlem vars postadress är känd för föreningsbanken, om

1. ordinarie föreningsbanksstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs
i stadgarna, eller

2. föreningsbanksstämma skall behandla fråga om

a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,

b) föreningsbankens försättande i likvidation, eller

c) föreningsbankens uppgående i en annan föreningsbank genom fusion.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på

stämman. Om stämman skall behandla ett ärende om föreningsbankens
uppgående i en annan föreningsbank genom fusion eller ett ärende om
föreningsbankens försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för
detta anges i kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det
huvudsakliga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett
fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats
hållas tillgängligt för medlemmarna hos föreningsbanken och genast
sändas till medlemmar som begär det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 5 § skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen samt, i föreningsbank som är
moderförening, koncernredovisningshandlingarna och koncernrevisionsberättelsen
eller avskrifter av dessa hållas tillgängliga för medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar hos föreningsbanken och genast sändas
till medlemmar och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger
sin postadress.

9 § Om bestämmelser i denna lag, bankrörelselagen (1987:000) eller
stadgarna rörande kallelse till föreningsbanksstämma eller tillhandahållande
av handlingar har åsidosatts i ett ärende, får stämman inte besluta i
ärendet utan samtycke av alla medlemmar som berörs av felet. Stämman
får dock även utan sådant samtycke avgöra ett ärende som inte har tagits
upp i kallelsen, om ärendet enligt stadgarna skall förekomma på stämman
eller omedelbart föranleds av ett annat ärende som skall avgöras. Den får
också besluta att extra föreningsbanksstämma skall sammankallas för behandling
av ärendet. 160

10 § Föreningsbanksstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av NU 1986/87:36
den sorn styrelsen har utsett. Ordförande vid stämman utses av denna. I Bilaga 4
stadgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna stämman och vara

ordförande vid denna.

Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning
över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om
medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer
olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av
stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring.

Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny
röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I fråga
om protokollets innehåll gäller

1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman
som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det
justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningsbanken för medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på
betryggande sätt.

11 § Styrelsen skall, om en medlem begär det och styrelsen finner att det
kan ske utan väsentlig nackdel för föreningsbanken eller nämnvärd olägenhet
för enskild, på föreningsbanksstämman lämna upplysningar om förhållanden,
som kan inverka på bedömandet av föreningsbankens årsredovisning
och dess ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår
föreningsbanken i en koncern avser upplysningsplikten även föreningsbankens
förhållande till andra koncernföretag samt, om föreningsbanken är
moderförening, koncernredovisningen liksom sådana förhållanden som
kan inverka på bedömningen av dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte
är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter
hållas skriftligen tillgänglig för medlemmarna hos föreningsbanken samt
sändas till de medlemmar som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna
utan väsentlig nackdel för föreningsbanken eller nämnvärd olägenhet
för enskild, skall upplysningen i stället på medlemmens begäran lämnas
till föreningsbankens revisorer inom två veckor efter stämman. Revisorerna
skall inom en månad efter stämman till styrelsen skriftligen yttra sig
huruvida den begärda upplysningen har lämnats till dem samt huruvida
upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett ändring i revisionsberättelsen
eller, beträffande föreningsbank som är moderförening, i koncernrevisionsberättelsen,
liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning
till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i
yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningsbanken
för medlemmarna samt sända det i avskrift till de medlemmar
som har begärt upplysningen.

12 § I stadgarna får bestämmas att föreningsbanksstämmans befogenheter
skall helt eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.

En fullmäktig får inte väljas för längre mandatperiod än tre år. Till
fullmäktig får utses endast medlem i föreningsbanken eller någon som utan
att vara medlem enligt 6 kap. 3 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.
161

11 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

Rättelse: S. 169 1 § rad 8 Utgår: om inte annat följer av 9 §

Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsbanksstämma. I fråga
om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1-11 §§ om föreningsbanksmedlem.
Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.

Angående beslut av fullmäktige i ärenden som avses i 15 § eller i 10 kap.
3 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.

Även om fullmäktige har utsetts, har föreningsbanksmedlemmarna sådan
rätt som avses i 7 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra
meningen.

13 § Föreningsbanksstämmans beslut utgörs av den mening som har fått
mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening
som ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta
rösterna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat
beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag, bankrörelselagen
(1986:000) eller stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15
§§ kan dock i stadgarna endast föreskrivas villkor som går längre än som
anges i dessa paragrafer.

14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsbanksstämman. Beslutet
är giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är
även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande föreningsbanksstämmor
och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar
av de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems
förpliktelse att erlägga insatser till föreningsbanken ökas eller att hans
rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman
enligt 14 § biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems
rätt till föreningsbankens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks
är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § biträtts av samtliga
röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär en inskränkning i en
medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en
medlems utträde ur föreningsbanken försvåras och ändringen skall gälla
även dem som var medlemmar i föreningsbanken när frågan avgjordes.

Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt
till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningsbanken
inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet
fattades av fullmäktige, från det medlemmen underrättades om beslutet. I
ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda
ur föreningsbanken vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst
efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt
som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående
medlem.

16 § Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering
sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas förrän
registrering har skett.

Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller
annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte
verkställas förrän ett år efter registreringen.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

17 § Föreningsbanksstämman får inte fatta beslut som är ägnade att ge

162

otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för förenings- NU 1986/87:36
banken eller annan medlem. Bilaga 4

18 § Om ett beslut av föreningsbanksstämman inte har kommit till i
behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag, bankrörelselagen
(1986:000) eller stadgarna, kan talan mot föreningsbanken om att beslutet
skall upphävas eller ändras föras av medlem, innehavare av förlagsandelar,
styrelsen eller styrelseledamot.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte
talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmars
samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse
som gäller för föreningsbanken har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom föreningsbanksstämmans beslut upphävs eller ändras
gäller även för de medlemmar och innehavare av förlagsandelar som
inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsbanksstämmans beslut endast
om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft.
Är föreningsbanksstämmans beslut sådant som enligt denna lag eller bankrörelselagen
skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta bankinspektionen
för registrering, om beslutet har upphävts eller ändrats genom
en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången
har förordnat att föreningsbanksstämmans beslut inte får verkställas.

19 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningsbanken, skall styrelsen
sammankalla en föreningsbanksstämma för val av ställföreträdare att föra
föreningsbankens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan föreningsbanken och styrelsen,
styrelseledamot, likvidator, medlem, innehavare av förlagsandel eller
röstberättigad som inte är medlem skall hänskjutas till skiljemän, har
samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen begär skiljemannaförfarande
mot föreningsbanken, tillämpas första stycket. Är det fråga om en
klandertalan av styrelsen mot föreningsbanksstämmans beslut är rätten till
talan inte förlorad enligt 18 § andra stycket, om styrelsen inom den klandertid
som anges där har kallat till föreningsbanksstämma enligt första
stycket.

8 kap. Överskottsutdelning och annan användning av föreningsbankens
egendom

1 § Föreningsbankens medel får betalas ut till medlemmarna endast i
form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt
4 kap., utbetalning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning
vid föreningsbankens likvidation.

Med överskottsutdelning avses i denna lag

1. gottgörelse i form av återbäringar eller liknande som grundas på
rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och

2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring

eller på annat sätt (vinstutdelning). 163

Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av behållna
tillgångar vid föreningsbankens likvidation följer av 2 kap. 4 §.

2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen
och, i fråga om föreningsbank som är moderförening, i den fastställda
koncernbalansräkningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som
föreningsbankens eller koncernens fria egna kapital med avdrag för

1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om föreningsbank som är moderförening, det belopp
som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för
före tag inom denna skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre
procentenheter.

3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare
mån än att föreskriven avsättning kan ske till reservfonden.

Överskottsutdelning får inte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till föreningsbankens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningsbankens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.

Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas
till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga
om utdelningens höjd som anges där.

5 § Föreningsbanksstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den
får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Stämman får inte
besluta om utdelning av större belopp än styrelsen har föreslagit eller
godkänt.

6 § Till reservfonden skall avsättas minst tjugofem procent av den del av
föreningsbankens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en
balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten
räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tio procent av
föreningsbankens utlåning vid utgången av det närmast föregående räkenskapsåret,
behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta
stycke inte ske.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningsbanken inte får tillbaka av sina insatser,

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsbanksstämman i övrigt skall föras över från
det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsbanksstämman sättas ned
endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen
som inte kan täckas av fritt eget kapital.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

164

7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna
lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han erhållit med ränta beräknad
enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill
dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 §
samma lag. Detta gäller dock inte om mottagaren hade skälig anledning att
anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 5 kap.
1—4 §§ bankrörelselagen (1987:000) de som medverkat till att besluta om
eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig
balansräkning som legat till grund för beslutet.

8 § Föreningsbanksstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller
därmed jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, föreningsbankens
ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen
får för sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till
föreningsbankens ställning är av ringa betydelse.

9 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Föreningsbanksstämman kan besluta att föreningsbanken skall träda
i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade
förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas
i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag
som stämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om
det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund
för tvångslikvidation enligt 2 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans
beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation
enligt detta stycke har omedelbar verkan.

Tvångslikvidation

2 § Om antalet medlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs
i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsbanksstämman
hänskjuta frågan huruvida föreningsbanken skall träda i likvidation. Inträder
inte ett tillräckligt antal medlemmar inom tre månader efter det att
antalet gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om
inte stämman beslutar att föreningsbanken skall träda i likvidation, hos
rätten ansöka att föreningsbanken försätts i likvidation. En sådan ansökan
kan även göras av en styrelseledamot, en revisor, en medlem eller en
innehavare av förlagsandel. En anmälan till rätten om samma förhållanden
kan även göras av bankinspektionen.

Görs ansökan eller anmälan enligt första stycket, förordnar rätten att
föreningsbanken skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning
i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet
har uppnåtts.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

3 § Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt 2 § första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna

165

underlåtenhet handlar på föreningsbankens vägnar solidariskt för de förpliktelser
sorn uppkommer för föreningsbanken. Ett sådant ansvar inträder
även för sådana medlemmar som, när likvidationsplikt föreligger enligt 2 §
första stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta
föreningsbankens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf
gäller dock inte för förpliktelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan
har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt antal medlemmar
har inträtt efter den i 2 § första stycket angivna tiden.

4 § Rätten skall förordna att föreningsbanken skall träda i likvidation,
om

1. rörelsen inte öppnats inom ett år från föreningsbankens bildande,

2. regeringen har förklarat en central föreningsbanks oktroj förverkad,

3. en lokal föreningsbank inte är ansluten till en central föreningsbank
eller den centrala föreningsbank till vilken den är ansluten har trätt i
likvidation eller försatts i konkurs, eller

4. föreningsbanken efter en konkurs som avslutats med överskott inte
inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 § andra
stycket.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvidationsgrunden
har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankinspektionen
eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, medlem eller
innehavare av förlagsandel. I det fall som avses i första stycket 4 prövas
frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda föreningsbanken.

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten
genast kalla föreningsbanken, bankinspektionen samt de medlemmar och
borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en
bestämd dag, då frågan om skyldighet för föreningsbanken att träda i
likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges föreningsbanken, om det
kan ske på annat sätt än enligt 15—17 §§ delgivningslagen (1970:428).
Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar
minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ett ärende enligt 2 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av
föreningsbankens medel, om föreningsbanken förpliktas träda i likvidation
eller om rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av
bankinspektionen skall dessa kostnader betalas av föreningsbanken.

Genomförandet av likvidationen

7 § Föreningsbanksstämman eller den domstol som beslutar att föreningsbanken
skall träda i likvidation skall genast anmäla beslutet till
bankinspektionen för registrering. Bankinspektionen skall därvid utan
dröjsmål utse två eller flera likvidatorer. Likvidatorema träder i styrelsens
ställe och har till uppgift att genomföra likvidationen.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

8 § Bestämmelserna i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om
styrelse och styrelseledamöter skall tillämpas på likvidatorema, i den mån

166

inte annat följer av detta kapitel. fsJU 1986/87:36

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningsbanken Bilaga 4
träder i likvidation. Bestämmelserna om revision i 3 kap. bankrörelselagen
(1986:000) skall tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen skall
innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen
onödigt fördröjs.

9 § I fråga om föreningsbanksstämma under likvidation skall bestämmelserna
i denna lag och bankrörelselagen (1987:000) om föreningsbanksstämma
tillämpas, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

10 § När föreningsbanken har trätt i likvidation skall styrelsen genast
avge en redovisning för sin förvaltning av föreningsbankens angelägenheter
under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram
på föreningsbanksstämma. Redovisningen skall läggas fram på stämman så
snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse
skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för detta år. I en föreningsbank som är moderförening
skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning.

11 § Likvidatorerna skall ansöka om kallelse på föreningsbankens okända
borgenärer.

12 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på
offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla föreningsbankens
egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala
föreningsbankens skulder. Föreningsbankens rörelse får fortsättas, om det
behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få
skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

13 § Likvidatorerna skall för vatje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den ordinarie föreningsbanksstämman för godkännande.
I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på
stämman tillämpas inte 7 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 denna lag samt
4 kap. 9 § andra stycket 3 och tredje—femte styckena och 10 och 11 §§
bankrörelselagen (1987:000).

1 balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital
och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden,
skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges
inom linjen.

14 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden
har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta föreningsbankens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt
eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas,
skall så mycket av föreningsbankens medel som kan behövas för denna
betalning behållas och återstoden skiftas.

I en lokal föreningsbank får till medlemmarna, utöver av dem betalda 167

insatser, betalas ut medel endast i den mån det kan ske med hänsyn till
bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 §§ bankrörelselagen (1987:000). De
medel som sålunda inte får betalas ut skall föras till den centrala föreningsbankens
reservfond.

De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet
skall väcka talan mot föreningsbanken senast tre månader efter det att
slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman.

Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter
det att slutredovisning lades fram på föreningsbanksstämman har anmält
sig för att lyfta vad han har erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt till
detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan
rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla
allmänna arvsfonden. 1 annat fall skall 17 § tillämpas.

15 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse
som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna
skall lämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen
under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen har lämnats till likvidatorerna skall
dessa genast kalla medlemmarna till en föreningsbanksstämma för granskning
av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar
och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till
medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna i
7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna i
7 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på föreningsbanksstämma
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna skall tillämpas på likvidatorerna.
Om skyldighet att sända in de nämnda handlingarna till bankinspektionen
finns bestämmelser i 7 kap. 6 § bankrörelselagen (1987:000).

16 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen är föreningsbanken
upplöst. Detta skall genast anmälas för registrering.

En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna
att en föreningsbanksstämma kallas in för att behandla en fråga om talan
skall väckas enligt 5 kap. 7 § bankrörelselagen (1987:000).

17 § Om det efter föreningsbankens upplösning enligt 16 § visar sig att
den har tillgångar eller om talan väcks mot den eller om det av någon annan
orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.
Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering. Kallelse
till första föreningsbanksstämman efter återupptagandet skall utfärdas
enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje medlem
vars postadress är känd för föreningsbanken.

18 § Om en föreningsbank har trätt i likvidation på grund av föreningsbanksstämmans
beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande
besluta att likvidationen skall upphöra och föreningsbankens verksamhet
återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning
till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna, eller om utskiftning
har ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Föreningsbanksstämmans beslut om likvidationens upphörande och val

NU 1986/87:36

Bilaga 4

168

av en styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet
får inte verkställas förrän bankinspektionen lämnat tillstånd till detta och
registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 2 eller 4 § har blivit upphävt
genom en dom eller ett beslut som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna
genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsbanksstämma
för val av styrelse.

När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 15 § tillämpas.

Konkurs

19 § Om en föreningsbank har försatts i konkurs och denna avslutas utan
överskott, är föreningsbanken upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall föreningsbanksstämman inom en månad
från det att konkursen avslutades besluta att föreningsbanken skall träda i
likvidation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var föreningsbanken i likvidation när den försattes i konkurs, skall
likvidationen fortsättas enligt 17 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om en föreningsbank försätts i konkurs, skall tingsrätten sända en
underrättelse om beslutet till bankinspektionen för registrering.

Under konkursen företräds föreningsbanken som konkursgäldenär av
den styrelse eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även
under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå,
om entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats skall tingsrätten genast för registrering
underrätta bankinspektionen samt ange om överskott finns eller inte.
Tingsrätten skall även för registrering underrätta bankinspektionen när en
överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att
försätta föreningsbanken i konkurs.

Om förhandling om offentligt ackord har inletts för en lokal föreningsbank,
skall underrättelse ske enligt första och tredje styckena.

10 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotterbolag

Fusion genom absorption

1 § Enligt ett avtal om fusion kan en föreningsbank (den överlåtande
föreningsbanken) gå upp i en annan föreningsbank (den övertagande föreningsbanken).
En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande
föreningsbanken blir medlemmar i den övertagande föreningsbanken
och att den överlåtande föreningsbanken upplöses utan likvidation samt att
dess tillgångar och skulder övertas av den övertagande föreningsbanken.
Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsbanksstämman i den
överlåtande föreningsbanken. Fusion kan ske, trots att den överlåtande
föreningsbanken har trätt i likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen
avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har registrerats.

En central föreningsbank kan inte genom ett sådant fusionsavtal som
avses i första stycket gå upp i en lokal föreningsbank.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande föreningsbanken
under minst en vecka före den föreningsbanksstämma vid vilken
frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram
på stämman:

NU 1986/87:36

Bilaga 4

169

1. förslag till föreningsbanksstämmans beslut,

2. fusionsavtalet,

3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av
vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för föreningsbanken och
insättarna,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5. avskrift av den övertagande föreningsbankens årsredovisning för det
senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsbanksstämmans
beslut rörande föreningsbankens vinst eller förlust, samt avskrift av
revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.

Skall den överlåtande föreningsbankens årsredovisning inte behandlas
på den stämma som anges i tredje stycket eller har den övertagande
föreningsbankens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats
på en stämma i den föreningsbanken, skall i stället för de handlingar
som anges i tredje stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga
och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som
anges i tredje stycket:

1. avskrift av föreningsbankens senaste årsredovisning, försedd med
anteckning om föreningsbanksstämmans beslut om föreningsbankens vinst
eller förlust, samt av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig
betydelse för föreningsbankens ställning som har inträffat efter det att
årsredovisningen har avgetts, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt

2.

Handlingarna skall genast sändas till den som är röstberättigad, medlem
eller innehavare av förlagsandel, om han begär det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

2 § Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera föreningsbanker (de
överlåtande föreningsbankerna) förenas genom att bilda en ny föreningsbank
(den övertagande föreningsbanken). En sådan fusion innebär att
medlemmarna i de överlåtande föreningsbankerna blir medlemmar i den
nya föreningsbanken och att de överlåtande föreningsbankerna upplöses
utan likvidation samt att den nya föreningsbanken övertar deras tillgångar
och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av föreningsbanksstämman
i varje överlåtande föreningsbank. Bestämmelsen i 1 § första
stycket fjärde meningen skall tillämpas.

De handlingar som anges i 1 § tredje stycket 1-4 och fjärde stycket skall
upprättas för varje överlåtande föreningsbank. De skall hållas tillgängliga
för de röstberättigade, medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i
de överlåtande föreningsbankerna under minst en vecka före den föreningsbanksstämma
vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet
skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till röstberättigad, medlem
och innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.
Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya föreningsbanken
och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de
överlåtande föreningsbankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt
i enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den
nya föreningsbanken.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

170

Fusionsförfarandet

3 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det på
stämman har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på
varandra följande föreningsbanksstämmor och på den senare stämman
biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas
villkor som går längre.

En medlem i en överlåtande föreningsbank, som inte har samtyckt till
fusionen, får säga upp sig till utträde inom den tid och på de villkor som
anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.

4 § När fusionsavtalet har godkänts av föreningsbanksstämman skall det
anmälas av den överlåtande föreningsbanken för registrering. Om detta
inte har skett inom fyra månader från stämmans beslut eller om bankinspektionen
genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan
eller vägrat registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen
(1982:729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslutat
att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

Om fusionsavtalet har godkänts av fullmäktige, skall registreringsanmälan
innehålla försäkran av styrelsen att underrättelse som avses i 7 kap.
12 § Ijärde stycket skett.

5 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlåtande som övertagande föreningsbanker ansöka om tillstånd
att verkställa avtalet. Om den övertagande föreningsbanken eller, i
fall som avses i 2 §, den nybildade föreningsbanken är en central föreningsbank
meddelas sådant tillstånd av regeringen och i andra fall av bankinspektionen.
Tillstånd att verkställa fusionsavtalet skall meddelas om fusionen
kan anses förenlig med deras intressen, som är insättare i eller i
övrigt har fordringar på de av fusionen berörda föreningsbankerna, samt
om fusionen framstår som ändamålsenlig från allmän synpunkt.

När beslut om sådant tillstånd som avses i första stycket meddelas skall
stadgeändringar eller, i fall som avses i 2 §, den nybildade föreningsbankens
stadgar stadfästas. Om den nybildade föreningsbanken är en central
föreningsbank skall regeringen också bevilja oktroj.

Har inte ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet gjorts inom
den i första stycket föreskrivna tiden eller har ansökan avslagits, skall
bankinspektionen förklara att frågan om fusion har fallit.

6 § Om en pensionsstiftelse eller en personalstiftelse hör till den överlåtande
föreningsbanken, gäller om stiftelsens överförande till den övertagande
föreningsbanken bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.

7 § När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet
har registrerats och nödvändiga stadgeändringar eller, vid fusion enligt
2 §, stadgar för den nybildade föreningsbanken har stadfästs och, om den
nybildade föreningsbanken är en central föreningsbank, oktroj har beviljats,
anses fusionen genomförd och överlåtande föreningsbank upplöst.
Överlåtande föreningsbanks medlemmar blir då medlemmar i den övertagande
föreningsbanken, om inte uppsägning har skett enligt 3 § andra
stycket. Samtidigt övergår överlåtande föreningsbanks tillgångar och skulder
till den övertagande föreningsbanken.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

Övertagande av del av annan föreningsbanks rörelse

8 § En lokal föreningsbank får överta del av annan lokal föreningsbanks
rörelse efter medgivande av den eller de centrala föreningsbanker till vilka
de lokala föreningsbankerna är anslutna. En central föreningsbank får
överta del av annan föreningsbanks rörelse efter tillstånd av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen. Sådant tillstånd
skall meddelas om övertagandet framstår som ändamålsenligt ur allmän
synpunkt.

I samband med sådant övertagande som avses i första stycket får den
överlåtande föreningsbankens reservfond med bankinspektionens medgivande
sättas ned med skäligt belopp.

Fusion mellan föreningsbank och ett helägt dotteraktiebolag

9 § Om en föreningsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan
föreningsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär
att dotterbolaget skall gå upp i föreningsbanken. Styrelserna skall anmäla
avtalet för registrering hos bankinspektionen. Därvid gäller 5—7 §§ i
tillämpliga delar.

Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller bankinspektionens beslut
om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Bankinspektionen skall lämna uppgifter
om fusionen till patent- och registreringsverket, som skall registrera
tillståndet enligt 5 §.

Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget
finns egendom som föreningsbanken inte får förvärva enligt bestämmelserna
i 2 kap. 1-4 §§ bankrörelselagen (1987:000). Sådan egendom måste
avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl föreligger, kan
bankinspektionen förlänga denna frist.

Inlösen av aktier i ett dotterbolag

10 § Om en föreningsbank själv eller tillsammans med ett eller flera
dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar
av röstetalet för samtliga aktier i ett dotterbolag, har föreningsbanken
rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna.
Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av
föreningsbanken.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna
i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför
dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929:145) om
skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandet skall bäras av föreningsbanken, om inte skiljemännen
av särskilda skäl ålägger en annan aktieägare att helt eller delvis
svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt
att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av
skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten
i den ort där bolagets styrelse har sitt säte.

Har föreningsbanken förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på
grund av att en vidare krets inbjudits att till föreningsbanken överlåta
sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen,
om det inte finns särskilda skäl för annat.

11 § Om en föreningsbank vill lösa in aktier i ett dotterbolag enligt 10 §
men en överenskommelse om detta inte kan träffas, skall föreningsbanken
hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän.
Föreningsbanken skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Görs en begäran enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar
som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare, mot vilka lösningsanspråket
riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två
veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till vaije
sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och
mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett
en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort
där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma
rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de
frånvarande aktieägarnas rätt.

12 § Aktieägarna är skyldiga att till föreningsbanken överlämna sina
aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 10 §
prövas av skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att
det föreligger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft
har förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har
fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger dock endast om
föreningsbanken ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte
ränta som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid
domstol, av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

13 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev, skall föreningsbanken utan dröjsmål
sätta ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar
hos myndighet. Föreningsbanken får inte göra förbehåll om rätt att återta
det nedsatta beloppet.

14 § Föreningsbanken är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt
12 § eller om nedsättning har skett enligt 13 §. Innan aktiebreven har
överlämnats till föreningsbanken medför breven i sådana fall endast rätt
för innehavaren att mot överlämnande av breven till föreningsbanken eller
länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att
föreningsbanken blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev
som är ställt till föreningsbanken. Det nya aktiebrevet skall innehålla
uppgift om att det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter
överlämnas till föreningsbanken, skall det i sin tur lämnas vidare till
bolaget för att makuleras.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000)
om införande av ny banklagstiftning.

NU 1986/87:36

Bilaga 4

173

5 Förslag till

Lag om införande av ny banklagstiftning
Härigenom föreskrivs följande.

Gemensamma bestämmelser

1 § Bankrörelselagen (1987:000), bankaktiebolagslagen (1987:000),
sparbankslagen (1987:000), föreningsbankslagen (1987:000) och denna lag
träder i kraft den 1 juli 1987.

Bestämmelserna i 2 kap. 11 § bankrörelselagen träder dock i kraft den

1 januari 1988.

2 § Genom bankrörelselagen (1987:000), bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) och föreningsbankslagen
(1987:000) upphävs, med de begränsningar som följer av denna lag,

1. lagen (1955:183) om bankrörelse,

2. lagen (1955:184) angående införande av nya lagen om bankrörelse,

3. lagen (1955:416) om sparbanker,

4. lagen (1955:417) angående införande av nya lagen om sparbanker,

5. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till en föreskrift som har
ersatts genom en bestämmelse i bankrörelselagen (1987:000), bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000), föreningsbankslagen
(1987:000) eller denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

4 § För banker som registrerats före den 1 juli 1987 gäller bankrörelselagen
(1987:000), bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen
(1987:000) och föreningsbankslagen (1987:000) med de undantag som anges
i det följande.

5 § Om en sammanslutning eller annan juridisk person som avses i 1 kap.

5 § andra stycket bankrörelselagen (1987:000) vid lagens ikraftträdande
använder ordet bank i sin firma, får den fortsätta därmed utan tillstånd av
bankinspektionen.

Av övergångsbestämmelse till lagen (1987:000) om ändring i lagen
(1972:262) om understödsföreningar framgår att understödsförening får
använda ordet bank i sin firma, om föreningen vid utgången av juni 1987
använde ordet bank i firman.

6 § Har en bank före den 1 juli 1987 förvärvat egendom under sådana
förhållanden som anges i 2 kap. 8 § bankrörelselagen (1987:000), krävs
inte bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav under år 1987, även
om en tid av tre år eller mera har förflutit från förvärvet.

7 § Har en bank före den 1 juli 1987 beviljat kredit till någon som avses i
2 kap. 17 § första stycket bankrörelselagen (1986:000), skall styrelsen
inom den tid och i den utsträckning regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, bankinspektionen föreskriver föra in uppgifter om krediterna
i den förteckning som avses i fjärde stycket samma paragraf. Motsvarande
skyldighet gäller sådana uppgifter som avses i femte stycket samma

paragraf och i 2 kap. 18 § bankrörelselagen. 174

NU 1986/87:36

Bilaga 5

8 § Medel som en förmyndare eller god man förvaltar enligt föräldrabalken
och som sedan den 1 januari 1941 står inne på räkning hos en bank utan
villkor att de får tas ut endast med överförmyndarens tillstånd skall anses
insatta med förbehåll enligt 15 kap. 9 § andra stycket föräldrabalken att de
får tas ut utan överförmyndarens tillstånd. Detsamma gäller medel som
därefter satts eller sätts in på räkningen och ränta som därefter lagts eller
läggs till kapitalet.

9 § Bestämmelsen i 3 kap. 1 § bankrörelselagen (1987:000) om antalet
revisorer skall, såvitt avser banker som registrerats före lagens ikraftträdande,
tillämpas från och med den första ordinarie stämma som hålls efter
lagens ikraftträdande. Till dess skall i stället motsvarande äldre bestämmelser
tillämpas.

10 § Den som har utsetts till revisor eller revisorssuppleant före den
1 juli 1987 får utan hinder av 3 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000) utöva
sitt uppdrag under den tid för vilken han är vald.

11 § Bestämmelsen i 3 kap. 4 § bankrörelselagen (1987:000) att minst en
av de revisorer som stämman utser i en sparbank skall vara auktoriserad
revisor och i en lokal föreningsbank auktoriserad eller godkänd revisor
skall gälla från och med den ordinarie stämman år 1988 eller den senare
tidpunkt som bankinspektionen i varje särskilt fall medger.

12 § I banker som registrerats före lagens ikraftträdande får årsredovisning
för räkenskapsåret 1987 ske enligt äldre bestämmelser. Därvid behöver
koncernredovisning inte avges. I koncernredovisning för år 1988 och
tidigare räkenskapsår behöver koncernresultaträkning och koncernbalansräkning
för föregående räkenskapsår inte tas med, om sådan redovisning
inte har avgetts för det räkenskapsåret.

Vinstutdelning och annan användning av ett bankaktiebolags och en
föreningsbanks egendom som avser ett räkenskapsår, för vilket äldre
bestämmelser om årsredovisning har tillämpats med stöd av första stycket,
skall ske enligt lagen (1955:183) om bankrörelse respektive lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

13 § Bestämmelserna i 4 kap. 12-14 §§ bankrörelselagen (1987:000) om
delårsrapport behöver inte tillämpas under det räkenskapsår som pågår vid
lagens ikraftträdande.

14 § Den som har utsetts till styrelseledamot i en sparbank eller en
föreningsbank före den 1 juli 1987 får utan hinder av 3 kap. 3 § andra
stycket sparbankslagen (1987:000) respektive 6 kap. 3 § tredje stycket
föreningsbankslagen (1987:000) utöva sitt uppdrag under den tid för vilken
han är vald. Motsvarande gäller för suppleant.

15 § Den som vid lagens ikraftträdande innehar sådant uppdrag i företag
som strider mot 3 kap. 8 § sparbankslagen (1987:000) eller 6 kap. 8 §
föreningsbankslagen (1987:000) får utöva uppdraget till företagets nästa
ordinarie bolagsstämma eller motsvarande.

16 § Registrering och verkställande av stämmobeslut, som fattats före
den 1 juli 1987, samt talan mot sådant beslut sker enligt lagen (1955:183)
om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker respektive lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen.

NU 1986/87:36

Bilaga 5

175

17 § En styrelseledamot som har tillträtt sitt uppdrag före den 1 juli 1987
skall snarast efter denna tidpunkt anmäla sitt aktieinnehav enligt 7 kap. 5 §
bankaktiebolagslagen (1987:000), 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:000)
respektive 6 kap. 5 § föreningsbankslagen (1987:000).

18 § Utan hinder av 8 kap. 2 § bankaktiebolagslagen (1987:000) och
7 kap. 2 § föreningsbankslagen (1987:000) gäller fullmakter, som har utfärdats
före den 1 juli 1987, vid stämma som hålls under år 1987. En sådan
fullmakt gäller dock inte för stämma, som böijar senare än fem år efter
fullmaktens utfärdande.

19 § Likvidation skall genomföras enligt lagen (1955:183) om bankrörelse,
lagen (1955:416) om sparbanker eller lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
om likvidatorerna har utsetts före den 1 juli 1987.

20 § Fusion mellan sparbanker eller mellan föreningsbanker skall genomföras
enligt lagen (1955:416) om sparbanker respektive lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen, om avtal om fusion har godkänts
före den 1 juli 1987.

21 § Om en banks stadgar efter utgången av juni 1987 strider mot bankrörelselagen
(1987:000), bankaktiebolagslagen (1987:000), sparbankslagen
(1987:000) eller föreningsbankslagen (1987:000), skall styrelsen så snart
det kan ske, dock senast före utgången av juni 1988, lägga fram förslag till
stämman om den ändring som behövs.

22 § Vad som i 8 kap. 2 § bankrörelselagen (1987:000), 10 kap. 20 §
bankaktiebolagslagen (1987:000), 6 kap. 19 § sparbankslagen (1987:000)
och 9 kap. 20 § föreningsbankslagen (1987:000) sägs om tingsrätten skall
intill utgången av år 1987 avse konkursdomaren. I fråga om konkurs, i
vilken konkursbeslutet har meddelats före den 1 januari 1988, skall den i 5
kap. 8 § bankrörelselagen angivna tiden räknas från första borgenärssammanträdet.
1 sådan konkurs skall vid tillämpning av bestämmelserna i 7
kap. 13 § bankrörelselagen vad som sägs om konkurslagen (1987:000) och
7 kap. 5 § konkurslagen avse konkurslagen (1921:225) och 80 § sistnämnda
lag.

Bankaktiebolag

23 § Utan hinder av 1 kap. 5 § bankrörelselagen (1987:000) får aktiebolag
som före den 1 januari 1912 erhållit en av Kungl. Maj:t stadfäst
bolagsordning, enligt vilken ordet bank ingår i firman, alltjämt använda
ordet bank i sin firma.

24 § De stadfästelser av bolagsordningar och oktrojer som gäller vid
bankaktiebolagslagens (1987:000) ikraftträdande skall gälla som om de
meddelats med stöd av den lagen.

25 § Om bolagsordningen innehåller en sådan bestämmelse om rätt till
teckning eller erhållande av nya aktier som avses i 8 § 1 mom. tredje
stycket andra meningen lagen (1955:183) om bankrörelse, skall bestämmelsen
anses gälla även för aktier som ges ut utöver tidigare föreskrivet
maximikapital.

NU 1986/87:36

Bilaga 5

176

26 § Svenskt bolag eller svensk förening, som är kontrollsubjekt enligt
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag och som vid
utgången av år 1955 ägde aktier i ett bankaktiebolag, får utan hinder av 3
kap. 3 § bankaktiebolagslagen (1987:000) förvärva ytterligare aktier i bolaget
med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya
aktier som vid samma tidpunkt var förenad med förstnämnda aktier.

27 § Den som innehar ett aktiebrev på vilket bankaktiebolaget har antecknat
att han är införd i aktieboken som ägare är, även om införandet
skett före den 1 juli 1987, likställd med den som enligt 13 § andra stycket
lagen (1936:81) om skuldebrev förmodas äga rätt att göra skuldebrevet
gällande, om ett förvärv från honom sker efter denna tidpunkt.

28 § Har styrelsen före den 1 juli 1987 beslutat om nyemission, skall
nyemissionen ske enligt lagen (1955:183) om bankrörelse.

29 § Bestämmelserna i 4 kap. 18 § bankaktiebolagslagen (1987:000) skall
tillämpas även på fondaktier, som getts ut före den 1 juli 1987.1 bankaktiebolag
som inte är avstämningsbolag får anmaning ske tidigast efter utgången
av juli 1988.

30 § Om det före den 1 juli 1987 har vidtagits åtgärder för att sätta ned
aktiekapitalet enligt 45 § lagen (1955:183) om bankrörelse, får nedsättningen
verkställas och registreras enligt nämnda lag.

31 § Om ett bankaktiebolags dotterföretag före den 1 juli 1987 har förvärvat
aktier i moderbolaget, skall dotterföretaget avyttra aktierna så snart
det lämpligen kan ske och senast när det kan äga rum utan förlust för
företaget. Har aktierna inte avyttrats före den 1 januari 1990 krävs bankinspektionens
tillstånd för fortsatt innehav.

32 § Innehåller bolagsordningen en bestämmelse om föranmälan om deltagande
i bolagsstämma som avviker från 8 kap. 1 § tredje stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000), får bestämmelsen tillämpas vid bolagsstämma
som hålls före den 1 juli 1988.

33 § Bestämmelserna i 10 kap. 14 § tredje stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000) gäller även medel som innehållits i likvidation där likvidatorerna
har utsetts före utgången av år 1955. Den där angivna tidsfristen på fem
år räknas i ett sådant fall från den 1 juli 1987.

34 § Har bolagsstämman enligt 1 § lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering
före den 1 juli 1987 beslutat att nämnda lag skall tillämpas på
bankaktiebolaget, skall bolaget anses vara avstämningsbolag enligt bestämmelserna
i bankaktiebolagslagen (1987:000). Om förbehåll som avses i
3 kap. 8 § sistnämnda lag inte tagits in i bolagsordningen, skall styrelsen
utan dröjsmål lägga fram föreslag om det för bolagsstämman.

35 § Ingår ett bankaktiebolag vid lagens ikraftträdande som dotterbolag i
en koncern där moderbolaget inte är bankbolag och ansöker moderbolaget
före utgången av augusti 1987 om undantag enligt 1 kap. 4 § andra stycket
bankaktiebolagslagen (1987:000), får bankaktiebolaget utan hinder av 1
kap. 4 § första stycket samma lag fortsätta sin verksamhet till dess regeringen
prövat frågan om undantag.

11 Riksdagen 1986187. 17 sami. Nr 36

Rättelse: S. 181 23 § rad 10 Står: 14 § Rättat till: 4 §

S. 182 Not Står: 1982 Rättat till: 1980

NU 1986/87:36

Bilaga 5

177

NU 1986/87:36

Bilaga 5

37 § I fråga om medel, som finns på en gift kvinnas konto hos en
sparbank, skall 26 § lagen den 29 juli 1892 angående sparbanker i paragrafens
ursprungliga lydelse fortfarande gälla, om äldre giftermålsbalken är
tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.

38 § Om styrelsen inte har utsett verkställande direktör före den 1 juli
1987, skall det ske snarast möjligt efter första ordinarie sparbanksstämman
efter denna tidpunkt, om inte bankinspektionen har medgett att sparbanken
inte utser verkställande direktör.

Föreningsbanker

39 § Endast föreningsbank och riksorganisation för föreningsbanker får i
sin firma eller i övrigt vid beteckning av sin verksamhet använda orden
jordbrukskassa eller jordbrukskreditkassa eller beteckningen centralkassa
för jordbrukskredit.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelsen i
första stycket döms till böter.

40 § De stadfastelser av stadgar för jordbrukskassor och centralkassor
för jordbrukskredit som gäller vid föreningsbankslagens (1987:000) ikraftträdande
skall gälla som om de meddelats för lokala respektive centrala
föreningsbanker enligt den lagen. Av regeringen godkända centralkassor
skall anses ha oktroj enligt samma lag.

Sparbanker

36 § De stadfästelser av reglementen som gäller vid sparbankslagens
(1987:000) ikraftträdande skall gälla som om de meddelats enligt sparbankslagen.
En sparbank med sådant reglemente skall anses ha oktroj
enligt samma lag.

178

6 Förslag till

Lag (1987:000) om förenklad aktiehantering

NU 1986/87:36

Bilaga 6

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen)
skall fullgöra uppgifter för aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag
enligt vad som föreskrivs i aktiebolagslagen (1975:1385), bankaktiebolagslagen
(1987:000) och försäkringsrörelselagen (1982:713).

2 § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på värdepapperscentralen,
om något annat inte följer av 3, 4 eller 10 §.

3 § Bolagsordningen för värdepapperscentralen skall stadfästas av regeringen
och får inte ändras utan regeringens godkännande.

4 § Värdepapperscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.

5 § Bestämmelserna i 6-9 §§ äger tillämpning på aktiebolag, bankaktiebolag
och försäkringsaktiebolag som är avstämningsbolag.

Förvaltarregistrering

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall
pröva frågor om

1. auktorisation av banker eller fondkommissionärer som förvaltare av
aktier,

2. tillstånd enligt 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen aktiebolagslagen
(1975:1385) och 3 kap. 10 § andra stycket andra meningen försäkringsrörelselagen
(1982:713).

I beslutet om auktorisation eller tillstånd kan det meddelas särskilda
villkor för att tillgodose såväl allmänna som enskilda intressen. Följs inte
villkoren och är avvikelserna betydande kan auktorisationen eller tillståndet
återkallas.

7 § Förvaltare som avses i 6 § första stycket 1 skall lämna uppgifter till
värdepapperscentralen om de aktieägare som har mer än femhundra aktier
i samma aktiebolag registrerade i förvaltarens namn.

Uppgifter enligt första stycket ställs samman för varje aktiebolag.

Sammanställningen skall hållas tillgänglig för alla hos såväl bolaget som
värdepapperscentralen och får inte vara äldre än sex månader.

8 § Vid förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen
(1975:1385), 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen
(1987:000) och 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen
(1982:713) kan förvaltaren, när det är fråga om aktier i samma aktiebolag,
efter tillstånd av aktieägarna förvara de olika aktieägarnas brev tillsammans
eller låta deras aktier ingå i ett brev som är gemensamt för flera
aktieägare. Varje aktieägare har del i det som på sådant sätt förvaras i

förhållande till vad han har lämnat in till förvar. 179

9 § Om en aktieägare lämnat tillstånd enligt 8 §, kan förvaltaren medge
att aktiebrev inte utfärdas. Har aktiebrev på grund härav inte utfärdats,
skall i fråga om ägarens eller någon annans rätt så anses som om aktiebrev
utfärdats för förvaltaren och omhändertagits av denne.

Tillsyn

10 § Bankinspektionen kan förelägga vite vid meddelande av föreskrift
eller förbud i samband med tillsynen.

Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen
genom besvär.

Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas utan hinder av anförda
besvär, om inte regeringen förordnar något annat.

Ytterligare bestämmelser om tillsynsverksamheten meddelas av regeringen.

11 § För att täcka kostnaderna för bankinspektionens tillsynsverksamhet
skall värdepapperscentralen årligen betala ett bidrag. Närmare föreskrifter
om bidragets storlek och om dess fastställande och erläggande
meddelas av regeringen.

Straff

12 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms

1. den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sådana villkor
som meddelats med stöd av 6 § andra stycket,

2. styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman
hos värdepapperscentralen, som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet till
bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om centralen
eller dess verksamhet, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.

13 § Till böter döms den som bryter mot 7 §.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Genom lagen upphävs lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till bestämmelser
som ersätts genom bestämmelserna i denna lag, tillämpas i stället de nya
bestämmelserna.

3. Beslut om tillstånd som fattats enligt äldre bestämmelser skall anses
meddelat med stöd av 6 § i denna lag.

NU 1986/87:36

Bilaga 6

180

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m.

Härigenom föreskrivs att 20 och 23 §§ lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. skall ha följande lydelse.

20 § Likvidation ombesöijes av pensionsstiftelsens styrelse, som därvid
framlägger förslag till fördelning av stiftelsens medel. Förslaget skall hållas
tillgängligt på arbetsplatsen och omedelbart tillställas förening som avses i
17 § första stycket.

Den som har fordran på pension eller annan rätt till ersättning ur stiftelsen
äger hos tillsynsmyndigheten anmäla klander mot förslaget till fördelning
inom en månad från den dag då förslaget blev tillgängligt på arbetsplatsen.
För skada, som tillfogas fordringsägare, ansvarar styrelsens ledamöter
efter de grunder som anges i 15 kap. 1 och 4 §§ aktiebolagslagen
(1975:1385).

23 §' Övergår näringsverksamhet från en arbetsgivare till en annan och
avtalas därvid att ansvaret för pensionsutfästelse skall överflyttas på efterträdaren,
skall samtycke till överflyttningen inhämtas från innehavaren av
pensionsfordringen. Tillsynsmyndigheten äger medge att samtycke icke
behöver inhämtas, om efterträdaren kan anses god för pensionsutfästelsen.

Har i författning meddelats särskilda bestämmelser om tillvaratagande
av fordringsägares rätt vid fusion, gäller dessa i stället för reglerna i första
stycket. Innehavare av pensionsfordran behöver dock ej förtecknas och
kallas i ärende om fusion enligt 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 12 kap. 6 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, om tillsynsmyndigheten
medger det. Detsamma gäller i ärende om vinstutdelning
enligt 6 kap. 5 § andra meningen, nedsättning av aktiekapitalet enligt 6
kap. 6 § och nedsättning av reservfonden enligt 12 kap. 4 § tredje stycket 3
aktiebolagslagen.

Har ansvaret för pensionsutfästelse sålunda överflyttats, anses utfästelsen
ha samma rättsverkningar som om arbetstagaren varit anställd hos
efterträdaren från dagen för anställningen hos företrädaren. Efter överflyttningen
är företrädaren fri från ansvar för utfästelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Vad som i 23 § andra stycket sägs om fusion enligt 12 kap. 6 § lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar tillämpas först efter utgången av år
1987.

NU 1986/87:36

Bilaga 7

1 Senaste lydelse 1982:1085.

181

24 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 8, 9, 15 och 23 §§ lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
skall ha följande lydelse.

2 § Lagen gäller icke

1. bank- eller försäkringsaktiebolag,

2. ömsesidiga försäkringsbolag, sjukkassor, understödsföreningar, andra
försäkringsföreningar, hypoteksföreningar eller den förening av trafikförsäkringsanstalter
som försäkringsinspektionen har godkänt att ha hand
om gemensamma angelägenheter för anstalterna.

3. föreningsbank.

3 §' Med företag avses i denna lag aktiebolag eller ekonomisk förening,
varå lagen är tillämplig.

Med koncern förstås i denna lag svenska juridiska personer som enligt
bestämmelserna i 1 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 1 kap. 4 §
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar är moderföretag och dotterföretag
i förhållande till varandra.

8 § Om ej annat följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot
och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning på arbetstagarledamot
och suppleant för sådan ledamot.

9 § Bestämmelserna i 2 kap. 4 § 6 aktiebolagslagen (1975:1385), 2 kap.
2 § 6 och 6 kap. 4 § andra stycket lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar,
44 § första stycket 9 bostadsrättslagen (1971:479) samt 4 § 6 och
12 § 2 lagen (1975:417) om sambruksföreningar gäller ej arbetagarledamot
eller suppleant för sådan ledamot.

15 § Suppleant för arbetstagarledamot har rätt att närvara och yttra sig
vid styrelsens sammanträden, även om ledamoten är närvarande.

Vad som sägs i 8 kap. 9 § första stycket andra meningen aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 6 kap. 9 § första stycket andra meningen lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar om styrelseledamot äger motsvarande
tillämpning på suppleant för arbetstagarledamot.

23 § I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller 6 kap. 15 § lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna
lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

De nya bestämmelserna i 3, 8, 9, 15 och 23 §§ tillämpas först efter
utgången av år 1987. Intill dess gäller i stället bestämmelserna i deras äldre
lydelse.

NU 1986/87:36

Bilaga 8

1 Senaste lydelse 1980: lill.

182

27 Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)

Härigenom föreskrivs i fråga om fondkommissionslagen (1979:748)

dels att i 1 § orden ”centralkassa för jordbrukskredit” skall bytas ut mot
”central föreningsbank”,

dels att 8 a, 16-18, 21, 37, 38 och 43 §§ skall ha följande lydelse.

8 a §' Aktier i ett fondkommissionsbolag får genom teckning eller överlåtelse
förvärvas endast av

1. svenska medborgare,

2. svenska bolag och föreningar som inte är kontrollsubjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.,

3. andra svenska samfälligheter,

4. fondbolag till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).

Har aktieförvärv skett på annat sätt än genom teckning eller överlåtelse
skall vad nu föreskrivits inte i något fall medföra hinder för aktieägaren att
förvärva ytterligare aktier om det sker med stöd av den företrädesrätt till
teckning eller erhållande av nya aktier som är förenad med de redan
förvärvade aktierna enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolagsordning
som gällde vid förvärvet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
kan medge undantag från första stycket.

Förvärv av aktier, som skett i strid med innehållet i första stycket, är
ogiltigt.

16 §2 Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper som anges i 15 §
första stycket 4 till ett anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra miljoner
kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsomsättningen
i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående
kalenderåren, dock högst femtio miljoner kronor. I fråga om bolag som ej
har varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsomsättningen
i stället avse den tid bolaget har varit verksamt.

Fondkommissionsbolag får, för att underlätta fondkommissionsrörelsen,
förvärva egna aktier och aktier i moderbolag utan hinder av bestämmelsen
i 7 kap. 1 § första stycket aktiebolagslagen (1975:1385). Detta
gäller dock endast om aktierna är av det slag som sägs i 21 § första stycket.
Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna aktier och
aktier i annat bolag i den koncern som bolaget tillhör får inte vid något
tillfälle överstiga ett belopp som svarar mot tre procent av det för bolaget
högsta tillåtna värdet enligt första stycket.

Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas innehav av sådan
aktie eller andel som avses i 15 § andra och tredje styckena.

Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att fondkommissionsbolag
får inneha värdepapper som avses i första stycket i
större omfattning än som anges där.

17 § För att skydda fordran får fondkommissionsbolag utan hinder av
vad i 15 och 16 §§ sägs dels på offentlig auktion eller fondbörs eller sådan
marknad som avses i 2 § andra stycket lagen (1979:749) om Stockholms
fondbörs eller vid exekutiv försäljning köpa egendom som är utmätt eller

NU 1986/87:36

Bilaga 9

1 Senaste lydelse 1983:677.

2 Senaste lydelse 1984:438.

183

utgör säkerhet för fordringen, dels som betalning överta egendom som
utgör säkerhet för fordringen eller annan egendom, om det finns anledning
att anta att bolaget annars skulle lida avsevärd förlust.

Egendom som fondkommissionsbolag har förvärvat enligt första stycket
skall avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när det kan äga
rum utan förlust för bolaget. Har egendomen inte avyttrats inom tre år från
förvärvet, krävs bankinspektionens tillstånd för fortsatt innehav.

Förvärv enligt första stycket skall anmälas till bankinspektionen enligt
de närmare föreskrifter som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av bankinspektionen.

18 § Fondkommissionsbolag skall till uppdragsgivarnas skydd ha eget
kapital till visst lägsta belopp som är betryggande i förhållande till bolagets
tillgångar och till garantiförbindelser som bolaget har ingått (placeringar).
Det egna kapitalet anses betryggande, om det uppgår till lägst ett belopp
som motsvarar sammanlagt tjugo procent av värdet av aktier, emissionsbevis
och andelar i aktiefonder med undantag av sådana aktier som innehas
som ett led i organisationen av bolagets verksamhet samt sex procent
av värdet av övriga placeringar med de undantag som anges i andra
stycket. Placeringar, för vilka reserver som avses i tredje stycket har
avsatts, skall såvitt avser aktier tagas upp till sitt marknadsvärde och såvitt
avser utlåning, garantiförbindelser, utländska valutor och obligationer till
sitt bruttovärde. Övriga placeringar skall tagas upp till sitt nettovärde.

Eget kapital krävs ej för inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar
eller för obligationer och andra fordringar för vilka svarar staten,
kommun, bankinstitut, kreditaktiebolag eller försäkringsbolag. Eget kapital
krävs ej heller för fordran hos annat fondkommissionsbolag på likvid
för utförd värdepappersaffär.

Som eget kapital skall vid tillämpning av första stycket anses vad som
enligt 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:000) gäller som eget kapital. I
fråga om fondkommissionsbolags reserver för aktier får vidare med eget
kapital likställas fyrtio procent av skillnaden mellan aktiernas marknadsvärde
och deras nettovärde. Från det egna kapitalet skall avräknas nettovärdet
av sådana aktier eller andelar i ekonomisk förening som fondkommissionsbolaget
har förvärvat med stöd av tillstånd enligt 15 § andra stycket.

Om särskilda skäl föreligger, kan bankinspektionen för viss tid medge att
fondkommissionsbolags eget kapital får uppgå till ett lägre belopp än som
anges i första stycket.

21 §3 För kredit som fondkommissionsbolag lämnar skall finnas betryggande
säkerhet i fondpapper som har inregistrerats vid fondbörs eller som
har utbjudits till försäljning under sådana förhållanden att det är sannolikt
att de inom ett år från kreditens beviljande kommer att inregistreras vid
fondbörs eller aktier, som omfattas av sådant avtal som avses i 4 § första
stycket 3 lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

Lämnas aktier som säkerhet för kredit och ingår som en mindre del
bland dessa aktier även aktier i fondkommissionsbolaget eller dess moderbolag,
får bolaget utan hinder av bestämmelsen i 7 kap. 1 § aktiebolagslagen
(1975:1385) som pant motta även dessa aktier. Regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen utfärdar närmare föreskrifter
om vilka begränsningar som i detta fall skall gälla.

Om säkerhet som har ställts vid kreditens beviljande nedgår i värde

NU 1986/87:36

Bilaga 9

3 Senaste lydelse 1985:572.

184

under kredittiden, får även annan egendom eller borgen godtagas som
tilläggssäkerhet.

37 § Tillstånd för bankinstitut att driva fondkommissionsrörelse får meddelas
endast om bankinstitutet inte är olämpligt att driva sådan rörelse och
om det kan antas att rörelsen inte blir till skada för det allmänna. Ett
bankinstitut får driva fondkommissionsrörelse och samtidigt äga ett fondkommissionsbolag.

38 § I fråga om bankinstituts fondkommissionsrörelse gäller 23 § andra
stycket, 24 §, 29 § 2 och 3, 30 § tredje stycket samt bankrörelselagen
(1987:000) och, alltefter bankinstitutets art, bankaktiebolagslagen
(1987:000), sparbankslagen (1987:000) eller föreningsbankslagen
(1987:000).

43 §4 För att täcka kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet
skall fondkommissionsbolag årligen betala bidrag enligt de närmare föreskrifter
som meddelas av regeringen. Bidraget får ej överstiga en och en
halv procent av det sammanlagda beloppet av intäkterna i rörelsen under
nästföregående räkenskapsår. För tillsyn över fondkommissionsrörelse
som bedrivs av bankinstitut betalas bidrag enligt bestämmelser i bankrörelselagen
(1987:000).

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. Har ett fondkommissionsbolag före den 1 juli 1987 förvärvat egendom
under sådana förhållanden som anges i 17 § krävs inte bankinspektionens
tillstånd för fortsatt innehav under år 1987, även om en tid av tre år eller
mera har förflutit från förvärvet.

NU 1986/87:36

Bilaga 9

4 Senaste lydelse 1985:572.

185

28 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag

NU 1986/87:36

Bilaga 10

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 6 a och
7 §§ lagen (1980:2) om finansbolag
skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 6 a, 7
och 11 §§ lagen (1980:2) om finansbolag
skall ha följande lydelse.

6 a §‘

Aktier i ett finansbolag får genom teckning eller överlåtelse förvärvas
endast av

1. svenska medborgare,

2. svenska bolag och föreningar som inte är kontroll subjekt enligt lagen
(1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.,

3. andra svenska samfålligheter,

4. fondbolag ti!l aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974:931).

Har aktieförvärv skett på annat sätt än genom teckning eller överlåtelse
skall vad nu föreskrivits inte i något fall medföra hinder för aktieägaren att
förvärva ytterligare aktier om det sker med stöd av den företrädesrätt till
teckning eller erhållande av nya aktier som är förenad med de redan
förvärvade aktierna enligt aktiebolagslagen (1975:1385) eller den bolagsordning
som gällde vid förvärvet.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen
kan medge undantag från första stycket.

Förvärv av aktier som skett i strid med innehållet i första stycket är
ogiltigt.

Finansbolag får högst låna upp medel med dels ett belopp som svarar
mot bolagets kassa och mot vad som innestår hos riksbanken, riksgäldskontoret,
bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank, kreditaktiebolag
och postgirot eller utlånats till annat finansbolag, dels ett belopp som
svarar mot tolv och en halv gånger det egna kapitalet. Om särskilda skäl
föreligger kan bankinspektionen medge högre upplåning, dock högst till
tjugo gånger det egna kapitalet.

Som upplåning anses inte vad som motsvarar av finansbolaget utfärdade
skuldförbindelser, som för långivaren medför rätt till betalning först efter
bolagets övriga borgenärer eller som har garanterats av staten, bankaktiebolag,
sparbank eller central föreningsbank. Till upplåningen skall läggas
beloppet av de garantiförpliktelser bolaget iklätt sig.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av
bolagsstämman fastställd vinstbalans. Med eget kapital får likställas

1. garantifond, som bildats genom tillskott av aktieägare i finansbolaget
eller förbindelser utfärdade av bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank
eller annan som bankinspektionen godkänt, intill ett belopp
motsvarande fem gånger bolagets aktiekapital,

2. fyrtio procent av ett belopp, som svarar mot sådana bolagets reserver
som avses i 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:000), intill ett belopp motsvarande
bolagets eget kapital samt

1 Senaste lydelse 1983:676.

2 Senaste lydelse 1980: 1112. 186

7 §2

Regeringens förslag Utskottets förslag

3. kapital, som tillförts bolaget mot av bolaget utfärdade skuldförbindelser
som medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer,
intill ett belopp motsvarande bolagets eget kapital.

Om det mellan finansbolag råder sådant nära samband som anges i 4 §,
kan bankinspektionen i det särskilda fallet föreskriva att upplåningsrätt
skall beräknas gemensamt för bolagen.

11 §

Bankinspektionen skall övervaka att finansbolag följer denna lag och
annan författning, som reglerar finansbolags verksamhet, föreskrift som
har meddelats med stöd av denna lag samt bolagsordningen och de beslut
som med stöd av lag eller bolagsordningen har meddelats av bolagsstämman
eller styrelsen.

Det åligger bankinspektionen att
även i övrigt med uppmärksamhet
följa finansbolags finansieringsverksamhet
i den mån det behövs
för kännedom om de förhållanden
som kan inverka på bolagets säkerhet
eller annars är av betydelse för
en sund utveckling av finansieringsverksamheten
.

Bankinspektionen är ej skyldig
att vaka över att sådana bestämmelser
iakttages som gäller rättigheter
och skyldigheter för aktieägare
i finansbolag i förhållande till bolaget
eller till annan aktieägare eller
sådana bestämmelser som angår
bolagets inre angelägenheter.

Bankinspektionen skall även i övrigt
med uppmärksamhet följa finansbolagens
verksamhet för att
hålla sig underrättad om förhållanden
som kan inverka på ett bolags
säkerhet eller i övrigt är av betydelse
för en sund utveckling av verksamheten.

Bankinspektionen är ej skyldig
att vaka över att sådana bestämmelser
iakttas som gäller rättigheter
och skyldigheter för aktieägare i
finansbolag i förhållande till bolaget
eller till annan aktieägare eller sådana
bestämmelser som angår bolagets
inre angelägenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

NU 1986/87:36

Bilaga 10

187

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1987: OOO) om vissa riktade
emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1987: 000) om vissa riktade
emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m. skall ha följande lydelse.

Av riksdagen beslutad lydelse*

Utskottets förslag

2 §

Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller såvitt
gäller bankaktiebolag vid en
motsvarande tillämpning av nämnda
lagrum eller 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen
(1982: 713) är moderföretag
och dotterföretag i förhållande
till varandra.

Med koncern förstås juridiska
personer som enligt 1 kap. 2 § aktiebolagslagen
(1975:1385), 1 kap.
9 § försäkringsrörelselagen (1982:
713) eller 1 kap. 3 § bankaktiebolagslagen
(1987:000) är moderföretag
och dotterföretag i förhållande
till varandra.

5 §

För att ett beslut om emission i ett dotterbolag, som inte är aktiemarknadsbolag,
skall bli giltigt fordras dessutom att emissionen godkänns genom
beslut på bolagsstämma i det aktiemarknadsbolag som är moderbolag
i koncernen.

I fråga om sådan bolagsstämma i
moderbolag som avses i första
stycket gäller föreskrifterna i 4 kap.
4§ aktiebolagslagen (1975:1385)
och 4 kap. 7 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) om tillhandahållande
av förslag till beslut och upplysning
om skälen till avvikelsen
från aktieägarnas företrädesrätt
samt om innehållet i kallelsen till
bolagsstämman. De angivna föreskrifterna
i 4 kap. 4 § aktiebolagslagen
tillämpas även när moderbolaget
är ett bankaktiebolag.

I fråga om sådan bolagsstämma i
moderbolag som avses i första
stycket gäller föreskrifterna i 4 kap.
4 § aktiebolagslagen (1975:1385), 4
kap. 7 § försäkringsrörelselagen
(1982:713) och 4 kap. 5 § bankaktiebolagslagen
(1987:000) om tillhandahållande
av förslag till beslut
och upplysning om skälen till avvikelsen
från aktieägarnas företrädesrätt
samt om innehållet i kallelsen
till bolagsstämman.

NU 1986/87:36

Bilaga 11

* LU 1986/87:27, rskr. 1986/87:272.

188

Innehåll NU 1986/87:36

Sammanfattning 1

Ärendet 2

Propositionerna 3

Proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning 3

Proposition 1986/87:7 om ekonomiska föreningar 5

Proposition 1986/87:76 om riktade emissioner m. m 5

Proposition 1986/87:90 om ny konkurslag 5

Proposition 1986/87:100 (budgetpropositionen) 6

Proposition 1986/87:142 om ändring i bankrörelselagens bestämmelser
om kapitaltäckning 6

Proposition 1986/87:148 om finansiella koncerner m. m 7

Motionerna 8

Utskottet 11

Allmänt 11

Bakgrund 11

Proposition 1986/87:12 12

Övriga propositioner 13

Motioner 14

Vissa allmänna ställningstaganden 14

Allmänna synpunkter på lagarnas utformning 15

Förslaget till bankrörelselag, m. m 16

Inledning 16

Etablering över gränserna 17

Bankernas verksamhet 18

Kapitaltäckning 22

Kreditgivning 26

Revision 27

Övrigt 28

Andra för bankerna gemensamma frågor 29

Behovsprövning vid etablering av banker 29

Styrelseledamöters medborgarskap 30

Bankaktiebolagslagen 31

Inledning 31

Finansiella koncerner 31

Utländskt ägande i bankaktiebolag 32

Statligt inflytande i bankaktiebolagens styrelser 33

Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål 34

Övrigt 36

Sparbankslagen 37

Ändamålsbestämmelsen 37

Sparbankernas försöijning med riskkapital 39

Övrigt 40

Föreningsbankslagen 40

Fondkommissionslagen 41

Övriga lagförslag 42

Övriga frågor 43

Hemställan 44

189

Reservationer 49 NU 1986/87:36

1. Filialer i Sverige till utländska banker (m, fp) 49

2. Sparbanks- och föreningsbanksfilialer i utlandet (m, fp) 49

3. Huvudprincip för lagregleringen av bankernas verksamhet (m, fp) 50

4. Förvärv av fordran (m, fp) 50

5. Medverkan i aktieemission (m, fp) 51

6. Kapitaltäckningskrav i allmänhet (fp) 51

7. Kapitaltäckningskrav för andel i utländskt företag (fp) 53

8. Försäkringsskydd för insättarnas medel (c) 53

9. Krediters löptid (fp) 53

10. Revision av lokal föreningsbank (c) 54

11. Behovsprövning i oktrojförfarandet (m, fp) 55

12. Styrelseledamöters medborgarskap (m, fp) 55

13. Finansiella koncerner (m) 55

14. Utländskt ägande i bankaktiebolag (m, fp) 56

15. Offentliga styrelseledamöter (m, fp) 57

16. Styrelseordförande i bankaktiebolag (m, fp, c) 57

17. Gåvor från bankaktiebolag till allmännyttiga ändamål (m, fp) 58

18. Sparbanks verksamhetsområde (m, fp) 58

19. Fondkommissionslagen (m, fp, c) 59

Särskilt yttrande 60

Allmänt ställningstagande (fp) 60

Bilagor

1. Förslag till bankrörelselag 61

2. Förslag till bankaktiebolagslag 87

3. Förslag till sparbankslag 130

4. Förslag till föreningsbankslag 149

5. Förslag till lag om införande av ny banklagstiftning 174

6. Förslag till lag om förenklad aktiehantering 179

7. Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m 181

8. Förslag till lag om ändring i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar .. 182

9. Förslag till lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748) .. 183

10. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag 186

11. Förslag till lag om ändring i lagen (1987:000) om vissa riktade
emissioner i aktiemarknadsbolag, m. m 188

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987

190