Näringsutskottets betänkande
1986/87:33

om forskning (prop. 1986/87:80 delvis,
prop. 1986/87:100 delvis) NU

1986/87:33

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1986/87:80 om forskning bilaga 10 (industridepartementet),
som innehåller förslag om anslag till styrelsen för teknisk utveckling
(STU),

dels proposition 1986/87:80 om forskning bilaga 12 (miljö- och energidepartementet)
i vad avser energiforskning,

dels proposition 1986/87:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet) i
vad avser bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB,

dels - delvis - en motion som har väckts med anledning av proposition
1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet,
dels - helt eller delvis - fyra motioner som har väckts med anledning av
proposition 1986/87:80 och som rör STU:s verksamhet,
dels - helt eller delvis - fyra motioner som har väckts med anledning av
proposition 1986/87:80 och som rör energiforskning,
dels - helt eller delvis - 18 motioner från allmänna motionstiden.

Proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet, som innehåller
vissa förslag rörande teknisk forskning m.m., behandlas jämte motioner i
betänkandet NU 1986/87:30.

Skrivelser har inkommit från Intressentföreningen för Svenska livsmedelsinstitutet
- SIK och från Svenska livsmedelsinstitutet - SIK om lokaliseringen
av institutet.

Sammanfattning

Av regeringens förslag i propositionen om forskning behandlar näringsutskottet
dem som gäller styrelsen för teknisk utveckling (STU) och energiforskning.
Såväl för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling som för
energiforskning föreslås en ekonomisk ram för tre budgetår (ca 2 326 milj.
kr. resp. ca 882 milj. kr.), varav en del (ca 727 milj. kr. resp. ca 294 milj. kr.)
anvisas för budgetåret 1987/88. Det föreslås att vissa medel för energiforskning
skall överföras till berörda myndigheters ordinarie basanslag. Därtill
skall regeringen bemyndigas att ikläda staten vissa ekonomiska förpliktelser
för tiden fram t. o. m. budgetåret 1991/92. För STU:s del tillkommer ett
anslag till förvaltningskostnader av ca 76 milj. kr. för budgetåret 1987/88.

1 Riksdagen 1986187.17sami. Nr33

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Såvitt gäller verksamheten vid STU avstyrker utskottet ett motionsyrkande
(m) om överföring av medel till ett fristående tekniskt forskningsråd under
utbildningsdepartementets huvudtitel. Utskottet avstyrker också en motion
(vpk) i vilken begärs ett nytt programförslag för STU inom ramen för ett
oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgetår. Likaså avstyrks ett
motionsyrkande (c) om prioritering av insatserna för små och medelstora
företag. De här nämnda motionerna får stöd i reservationer från företrädarna
för resp. parti.

Motionsyrkanden föreligger vidare om insatser inom vissa teknikområden
och om formerna för STU:s stöd. Bl.a. föreslås en överföring till statens
naturvårdsverk av STU:s ansvar för den miljötekniska forskningen (c),
insatser för utveckling av ett ångdrivsystem för bilar (c) och en minskning av
statens finansieringsandel i den kollektiva forskningen (m). Även dessa
motioner avstyrks, med reservationer av resp. partis företrädare i utskottet.

Större medelsram för och större anslag till huvudprogrammet för energiforskning
föreslås i reservationer (c: ca 929 milj. kr. resp. ca 309 milj. kr.;
vpk: ca 1 090 milj. kr. resp. ca 363 milj. kr.). Samma partier förordar
samtidigt att regeringens förslag om överföring av energiforskningsmedel till
naturvetenskapliga forskningsrådet för fusionsenergiforskning - för treårsperioden
ca 28 milj. kr. - skall avvisas. Vidare vill de reducera den föreslagna
överföringen av medel till Studsvik Energiteknik AB. Moderata samlingspartiet
anser att det inte längre finns någon anledning att ha ett särskilt
program för energiforskning skilt från andra tekniska forskningsprogram. I
en reservation (m) begärs en successiv överföring av energiforskningsmedel
till andra forskningsanslag. Där föreslås riksdagen i avvaktan på denna
integrering anslå medel till energiforskningens huvudprogram endast för
budgetåret 1987/88 (200 milj. kr).

Utskottet godtar de riktlinjer för energiforskningen under den treåriga
programperioden som regeringen föreslår. I reservationer föreslås vissa
ändringar i dessa riktlinjer. Så föreslås ökade satsningar på insatser rörande
industrins energianvändning (vpk), energianvändning för bebyggelse (c,
vpk) och energitillförsel (c; vpk). I reservationer (fp, c; m) yrkas avslag på
regeringens förslag att teknikbevakningsfunktionen skall överföras från
energiforskningsnämnden till främst statens energiverk.

Här behandlas också ett antal motioner från allmänna motionstiden
angående alternativa drivmedel. Med hänvisning till pågående utredningsarbete
och regeringens beredning av motoralkoholkommitténs betänkande
avstyrks motionsyrkanden angående etanoltillverkning. Det är motiverat
med statliga åtgärder som främjar en fullskalig produktion av etanol baserad
på inhemska råvaror, sägs i en reservation (c, vpk). Utskottet anser inte att
det nu är befogat med några ytterligare åtgärder från statens sida för att
stimulera användningen av motorgas och avstyrker en motion (vpk) i frågan.
I en reservation (m, c, vpk) begärs att regeringen skall uppta förhandlingar
med oljebolagen med syfte att få till stånd åtgärder som säkrar en utvidgad
motorgasdrift i landet.

NU 1986/87:33

En fullständig förteckning över reservationer finns i innehållsförteckningen
på s. 72 f.

Proposition 1986/87:80
Huvudsakligt innehåll

I bilaga 10 (industridepartementet) betonas forsknings- och utvecklingsinsatsernas
betydelse för den industriella tillväxten och förnyelsen. Ett nytt
treårigt program föreslås för styrelsen för teknisk utveckling (STU). För
nästa budgetår föreslås en ökning av anslaget till STU:s verksamhet med ca
100 milj. kr., varav 26 milj. kr. förs över från energiforskningsprogrammet.
För hela treårsperioden beräknas en medelsram av ca 2 326 milj. kr. Ökade
insatser planeras på vissa prioriterade områden, bl.a. informationsteknologi
inom ramen för det samlade program för området som föreslås i proposition
1986/87:74 om näringspolitik. Andra prioriterade områden är bioteknik,
biomedicinsk teknik, miljövårdsteknik, materialteknik och verkstadsteknik.
Inom ramen för STU:s anslag beräknas medel också för det nya forskningsområdet
mikronik. Vidare har räknats med ökade resurser för svenskt
deltagande i det europeiska forskningssamarbetet.

I den del av bilaga 12 (miljö- och energidepartementet) som behandlas här
framläggs förslag till ett nytt treårigt program för energiforskningen.
Huvuddelen av forskningsinsatserna bör enligt regeringen även fortsättningsvis
göras inom ramen för ett särskilt energiforskningsprogram, som för
budgetåren 1987/88-1989/90 föreslås omfatta ca 882 milj. kr. Det gäller
forsknings- och utvecklingsarbete om bl.a. energianvändning i industrin och i
bebyggelse samt för energitillförsel. Resterande forskning på energiområdet
föreslås integreras i berörda myndigheters ordinarie verksamhet. I andra
delar av propositionen har medel för detta beräknats i de förslag till
myndighetsanslag som där redovisas. Den framtida statliga forskningen på
energiområdet bör enligt regeringen förskjutas mot grundforskning och mer
långsiktigt tillämpad forskning.

Förslag

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

I bilaga 10 (industridepartementet) förslår regeringen att riksdagen godkänner
vad föredragande statsrådet - industriminister Thage Peterson - har
anfört om att reservationsanslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning
skall upphöra fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Vidare föreslår regeringen under angivna rubriker följande:

Fl. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling (s.

12-29)

att riksdagen

1. medger att under budgetåren 1988/89 och 1989/90 1 599 000 000 kr.
utöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1987/88 får användas

NU 1986/87:33

för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och utveckling,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete m.m. som,
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 255 000 000
kr. under budgetåret 1990/91 och högst 220 000 000 kr. under budgetåret
1991/92,

3. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 726 800 000 kr.

F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader (s. 30)

att riksdagen till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för

budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 75 971 000 kr.

Energiforskning

I bilaga 12 föreslår regeringen såvitt här är i fråga att riksdagen godkänner de
riktlinjer för energiforskningen som föredragande statsrådet - miljö- och
energiminister Birgitta Dahl - har förordat.

Vidare framlägger regeringen förslag om anslag för budgetåret 1987/88 m.m.
I avsnitt C (Energi) föreslås under här angivna rubriker:

C 6. Energiforskning (s. 51 f.)
att riksdagen

1. medger att under budgetåren 1987/88-1989/90 får användas
882 464 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret
1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, inberäknat redan fattade beslut, innebär åtaganden
om 150 000 000 kr. för budgetåret 1988/89, 100 000 000 kr. för budgetåret
1989/90, 50 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 samt 10 000 000 kr. för
budgetåret 1991/92,

3. till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 293 588 000 kr.

C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB (s. 52)
att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB
för budgetåret 1987/88 utöver i proposition 1986/87:100 bilaga 16 föreslaget
reservationsanslag anvisar ytterligare 11 000 000 kr.

Proposition 1986/87:100

I proposition 1986/87:100 bilaga 16 (miljö- och energidepartementet)
framlägger regeringen förslag om anslag för budgetåret 1987/88 m.m. Under
här angivna rubrik föreslås:

NU 1986/87:33

C 12. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB (s. 84-86)
att riksdagen till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 41 600 000 kr.

Motionerna

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1986187:74 och som
behandlas här är

1986/87:N143 av Ivar Franzén m.fl. (c), såvitt gäller hemställan (7) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om inriktningen av stödet till den tekniska forskningen och utvecklingen
(delvis, se i övrigt NU 1986/87:30).

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1986187:80 och
som behandlas här är följande:

1986/87:Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att riksdagen

39. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 691 800 000 kr.,

40. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående den framtida finansieringen av kollektivforskningsorganen,

41. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående teknikupphandling,

42. hos regeringen begär förslag till förändring av energiforskningsanslagen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

43. avslår regeringens förslag att medge att det under budgetåren 1987/88 -1989/90 får användas 882 464 000 kr. utöver de medel som inte disponerats
för budgetåret 1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

44. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och utveckling
inom energiområdet som, med beaktande av redan fattat beslut, innebär
åtaganden om 100 000 000 kr. för budgetåret 1988/89, 50 000 000 kr. för
budgetåret 1989/90,25 000 000 kr. för budgetåret 1990/91 samt 5 000 000 kr.
för budgetåret 1991/92,

45. till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 200 000 000 kr,

46. hos regeringen begär förslag angående energiforskningsnämndens
framtid i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:Ub79 av Kerstin Keen (fp), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen
av regeringen begär att avtal skall slutas med EG, som möjliggör svenskt
deltagande i EG:s forsknings- och utbildningsprogram.

1986/87:Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c), såvitt gäller hemställan (8) att
riksdagen beslutar att överföra ansvaret för teknikutveckling inom miljöområdet
från STU till statens naturvårdsverk.

NU 1986/87:33

1986/87:N131 av Hadar Cars m.fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
angående energiforskningsnämndens fortsatta ansvar för programmet teknikbevakning,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
angående ordförandeskapet i energiforskningsnämnden,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
prioritering av forskning och utveckling rörande alternativ uppvärmningsteknik
till direktverkande el.

1986/87:N132 av Lars Werner m.fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

2. under bilaga 12, miljö- [och] energidepartementet, anvisar 50 000 000
kr. till ett vind kraftsprogram inom ramen för en förbättrad vindenergiforskning,

3. under bilaga 12, miljö- [och] energidepartementet, anvisar 30 000 000
kr. till ett solenergiprogram,

4. under bilaga 12, miljö- [och] energidepartementet, anvisar 90 000 000
kr. för att effektivisera industrins energianvändning,

5. under bilaga 12, miljö- [och] energidepartementet, för studier av
elenergibesparing i hushållen anvisar 5 000 000 kr.,

6. under bilaga 12, miljö- [och] energidepartementet, avslår regeringens
förslag om 28 300 000 kr. för fusionsforskning under åren 1987—[19]90.

1986/87:N133 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. till Styrelsen för teknisk utveckling för budgetåret 1987/88 anslår
655 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
STU:s verksamhet och inriktning på arbetet,

3. som sin mening ger regeringen till känna att STU för åren 1988/89 och
1989/90 ges samma reala resurser som för 1987/88.

1986/87:N134 av Ivar Franzén m.fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för verksamheten inom Huvudprogram Energiforskning
som förordas i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av det internationella energisamarbetet,

3. avslår proposition 1986/87:80 i den del som rör förslag om anvisning av
medel för fusionsforskning ur ramen för energiforskningsprogrammet i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
såväl ansvaret för som utformningen av stödet till forskning om energihushållning
i byggnader,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
inriktningen av stödet till forskning om energitillförsel,

6. hos regeringen begär förslag om stöd till forskning och utveckling av
högriskprojekt enligt de riktlinjer som redovisas i motionen,

NU 1986/87:33

7. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
finansieringen av forskningsinsatser på miljö- och energiområdet inom
lantbruket,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
energiforskningsnämndens fortsatta arbete,

9. beslutar att under budgetåren 1987/88-1989/90 får användas
928 764 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret
1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

10. till Energiforskning för budgetåret 1987/88 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 15 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag om
308 588 000 kr.,

11. med avslag på proposition 1986/87:80 i denna del för Bidrag till
verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB för budgetåret 1987/88, utöver i
proposition 1986/87:100 bilaga 16 föreslaget reservationsanslag, anvisar
ytterligare 5 000 000 kr.

De motioner frän allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1986/87:N322 av Jan Hyttring (c) och Karl Boo (c), vari hemställs att
riksdagen

1. begär att regeringen uppdrar åt STU att framta ett program för
småskalig teknikutveckling,

2. som sin mening ger regeringen till känna att SIND och utvecklingsfonderna
skall ha resurser för att tillvarata och sprida småskalig teknik,

3. begär att regeringen ger forskningsinstitutioner, högskolor och SLU
preciserade uppgifter vad gäller småskalig teknikutveckling.

1986/87:N335 av Jarl Lander (s) och Magnus Persson (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om förutsättningarna för satsningar på teknikcentra för småskalighet
i Värmland.

1986/87:N351 av Jörn Svensson (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett snabbt och målmedvetet utvecklingsprogram
för optiska datorsystem.

1986/87:N355 av Carl Bildt m.fl. (m), såvitt gäller hemställan (4) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående tekniskt och vetenskapligt samarbete mellan Sverige och
EG.

1986/87:N388 av Sven Munke (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär ett förslag om utformning av stöd och stimulans för utveckling av
resursbevarande teknik.

1986/87:N389 av Ivar Franzén (c), vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen med kraft verkar för att ett RÅN utvecklingsbolag skyndsamt
bildas med uppgifter och inriktning enligt motionen.

1986/87:N396 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne Karlsson (c),
såvitt gäller hemställan - med motivering i motion 1986/87:A466 - (2) att
riksdagen beslutar förlägga en etanolfabrik till Skänninge.

NU 1986/87:33

1986/87:N399 av Kjell Nilsson m.fl. (s), vari - med motivering i motion
1986/87:A461 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om teknikby/forskarby och Glasforskningsinstitutet
i Växjö.

1986/87:N417 av Knut Wachtmeister (m), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om Svenska
livsmedelsinstitutets flyttning till Lund.

1986/87:N503 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c), vari hemställs att
riksdagen uttalar att en fullskaleanläggning för tillverkning av svensk
drivmedelsetanol skall förläggas till Lidköping.

1986/87:N506 av Lars Werner m.fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

18. beslutar att en fullskaleanläggning för inhemsk etanoltillverkning skall
uppföras enligt motionens förslag,

19. hos regeringen hemställer om åtgärder som säkrar en fortsatt och
utvidgad motorgasdrift i Sverige.

1986/87:N512 av Oswald Söderqvist (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till utveckling av Uppsala läns norra delar och
angränsande regioner till ett försöks- och utvecklingsområde för energi- och
miljöteknik.

1986/87:N516 av Britta Hammarbacken (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om att Örebro län blir ett försökslän vad gäller
forskning och utveckling av förnybar energi, i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1986/87:N517 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av den framtida verksamheten vid Studsviks
Energiteknik AB i enlighet med vad som i motionen anförts.

1986/87:N534 av Alf Svensson (c), såvitt gäller hemställan (3) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
forskningen på alternativa bränslen.

1986/87:N545 av Börje Stensson (fp) och Karl-Göran Biörsmark (fp), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen sägs om förläggning av etanolframställning till Östergötlands län.

1986/87:N546 av Marianne Karlsson (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att en
kommande etanolanläggning förläggs till Skänninge.

1986/87:N547 av Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c), vari hemställs att
riksdagen begär att regeringen låter analysera lämpligheten av att använda
gluten som betongförbättringsmedel.

NU 1986/87:33

Utskottet

Allmän inledning

Näringsutskottet behandlar i detta betänkande två stora forskningssektorer
till vilka staten bidrar med betydande ekonomiska resurser. Den ena är den
verksamhet som styrelsen för teknisk utveckling (STU) stöder. Denna
verksamhet hör, liksom tidigare, till industridepartementets område. Den
andra sektorn är energiforskningen, som sedan mitten av 1970-talet har
utgjort ett viktigt inslag i energipolitiken. Denna verksamhet hör numera,
liksom övriga energifrågor, till ansvarsområdet för miljö- och energidepartementet,
som inrättades den 1 januari 1987.

Såväl STU:s verksamhet som energiforskningen bedrivs inom ramen för
treåriga program. Nu presenteras nya program för perioden 1987/88-1989/
90. Regeringen begär anslag för det första året och medgivande att använda
ytterligare medel under de följande två åren. Dessutom begärs bemyndiganden
att ikläda staten vissa ekonomiska förpliktelser fram t.o.m. budgetåret
1991/92.

Som närmare skall redovisas i det följande finns det starka samband mellan
STU:s verksamhet och energiforskningsprogrammet. Sålunda är STU programansvarigt
organ för bl.a. frågor om energianvändningen inom industrin
och - delvis - transportsektorn. Medel för STU:s verksamhet på dessa
områden har hittills ställts till förfogande i särskild ordning från anslaget till
energiforskning. Med anledning av ett uttalande av riksdagen då det
nuvarande energiforskningsprogrammet fastställdes (NU 1983/84:45 s. 22 f.)
har emellertid övervägts en ökad integration av energiforskningen i andra
statliga forsknings- och utvecklingsprogram. Dessa överväganden har nu lett
till förslag från regeringen om att finanseringen av vissa insatser inom
energiforskningsprogrammet skall föras över till de programansvariga myndigheternas
ordinarie anslag i syfte att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden
på resp. område. För STU:s del gäller det delprogrammet Energiteknik
för transporter, för vilket alltså medel har beräknats under STU:s anslag
fr.o.m. nästa budgetår.

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling
Uppgifter för styrelsen för teknisk utveckling

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är central förvaltningsmyndighet för
statens stöd till teknisk forskning och utveckling. Statsmakterna har angivit
tre huvuduppgifter för STU: att främja innovationer och teknisk kvalitet i
industrin (industrirollen), att höja den teknisk-vetenskapliga nivån i landet
(den forskningsstödjande rollen) och att genom utnyttjande av teknik främja
utvecklingen inom olika samhällssektorer (samhällssektorsrollen). I alla
dessa uppgifter samverkar STU nära med industrin, forskarsamhället och
företrädare för olika samhällssektorer. Detta sker genom ett kontaktnät
uppbyggt av ett stort antal grupper med planerande och rådgivande
funktioner.

STU:s uppgifter omfattar såväl en forskningsrådsfunktion för det tekniska

NU 1986/87:33

området som centrala industripolitiska uppgifter och ett ”ställföreträdande
ansvar” för teknisk forskning och utveckling inom vissa sektorer med
otillräckliga resurser. STU:s uppgifter är sålunda vidare än forskningsrådets
eller det typiska sektorsorganets.

I propositionen (bil. 10 s. 3) för industriministern, som bakgrund till
regeringens förslag om nytt treårsprogram för STU, ett allmänt resonemang
om teknikens betydelse för den industriella utvecklingen. Vinnare på den
internationella marknaden är de länder som effektivt förmår att utnyttja
modern teknik, anförs det. Den tekniska kompetensen hos svensk industri
har en relativt sett betydande bredd, och det anges som väsentligt att denna
bredd kan bibehållas. En sådan ambition ställer emellertid utbildnings- och
forskningssystemen inför avvägningsproblem. Med begränsade resurser
måste stora teknikområden täckas utan att fördenskull insatserna blir för små
för att göra verkan. Sådana avvägningar ligger till grund för förslaget till nytt
treårsprogram för STU. Programmet innehåller fortsatta betydande och
ökade forsknings- och utvecklingsinsatser på områden av strategisk vikt för
framtida svensk industri, anförs det.

I STU:s treårsprogram ingår en kraftig ökning av insatserna på informationsteknologins
område inom ramen för ett samordnat nationellt program,
IT-programmet. Detta har redovisats närmare i proposition 1986/87:74, som
utskottet behandlar i betänkandet NU 1986/87:30.

Europeiskt forskningssamarbete

Ett återkommande tema i proposition 1986/87:80 är att ett litet land som
Sverige måste samverka med andra länder för att kunna bibehålla sin
teknisk-vetenskapliga kompetens och därmed också sin internationella
konkurrenskraft. Redan i statsministerns inledande anförande (s. 15 f.)
betonas starkt betydelsen av att Sverige kan delta i ett samarbete som
omfattar forskningsinstitutioner och företag inom EG-området. Statsministern
hänvisar till det ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete
mellan Sverige och EG som träffades år 1986 och som har godkänts av
riksdagen (UU 1985/86:17). Avtalet skapar formella förutsättningar för
svenskt deltagande i olika projekt inom ramen för EG:s forskningsprogram.
Det hänvisas också till EUREKA-samarbetet, som gäller samarbete mellan
europeiska institutioner och företag primärt i marknadsinriktade projekt.

Industriministern lämnar en närmare redogörelse för EG:s forsknings- och
utvecklingsarbete (bil. 10 s. 8). Tidigare var verksamheten av relativt
begränsat intresse för industrin. Detta gällde t. ex. det europeiska samarbetet
inom området för vetenskaplig och teknisk forskning (COST), i vilket även
Sverige och andra utomstående länder deltar. Under de senaste åren har
arbetet inom EG inriktats på att höja den tekniska nivån i den europeiska
industrin genom särskilda program för informationsteknologi (ESPRIT),
telekommunikationer (RACE) och modernisering av tillverkningsindustrin
(BRITE). Dessa industriinriktade program står i princip öppna för deltagande
endast för företag i medlemsländerna. För närvarande förbereds ett
ramprogram för hela EG:s forskning och utvecklingsverksamhet under
perioden 1987-1991.1 samband därmed väntas möjligheter öppnas även för

NU 1986/87:33

företag i andra länder att delta i t.ex. de tre nämnda programmen, förutsatt
att landet i fråga har ett bilateralt avtal om forskningssamarbete med EG.
Det framgår av propositionen att en eventuell svensk medverkan i programmen
sannolikt kommer att ske i den formen att svenska företag och
institutioner deltar endast på projektnivå, vilket innebär att de inte kan få
bidrag till finansieringen från EG. Därav dras i propositionen den slutsatsen
att det svenska deltagandet i EG-projekten måste säkerställas inom ramen
för svenska resurser och utformas som en integrerad del av ordinarie
verksamheter. Det framgår att medel för ändamålet har beräknats inom
STU:s anslag.

Enligt vad utskottet har erfarit råder alltjämt oklarhet om villkoren för ett
svenskt deltagande i EG-projekten till följd av att EG:s nya forskningsprogram
ännu inte har kunnat fastställas.

I detta sammanhang tar utskottet upp två motioner om Sveriges förhållande
till EG. Det är viktigt för svenska företag att de ges möjlighet att delta i de
stora forsknings- och utvecklingsprojekt som nu tar form inom EG, anförs
det i moderata samlingspartiets motion 1986/87:N355. Motionärerna anser
att det finns risk för att forskningsprojekt i framtiden kommer att utvecklas
helt inom ramen för EG-samarbetet. I motion 1986/87:Ub79 (fp) begärs att
avtal skall träffas med EG som möjliggör svenskt deltagande i EG:s
forsknings- och utbildningsprogram.

Av vad som nyss har anförts framgår att regeringen strävar efter att
forskningssamarbetet mellan Sverige och EG skall vidgas till att omfatta
också sådana områden som är av direkt intresse för svensk industri i den
utsträckning som har möjliggjorts genom 1986 års bilaterala ramavtal. Något
initiativ av riksdagen i frågan såsom begärs i motion 1986/87:N355 (m) är
enligt utskottets mening inte påkallat. Inte heller motion 1986/87:Ub79 (fp)
bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Såvitt utskottet kan bedöma avser
regeringen att utnyttja även sådana andra möjligheter till närmare samarbete
med EG på forskningsområdet som har öppnats genom det nämnda
ramavtalet. De två motionerna avstyrks i berörda delar.

Anslags- och programstruktur

Medel för STU:s verksamhet anvisas över anslaget F 1, Styrelsen för teknisk
forskning och utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Under innevarande
budgetår används detta anslag även till två andra ändamål, nämligen
informationsförsörjning och teknisk-vetenskaplig attachéverksamhet. I proposition
1986/87:74 har föreslagits ett särskilt anslag fr.o.m. budgetåret
1987/88 för attachéverksamheten, vilket har tillstyrkts av utskottet (NU
1986/87:30).

I proposition 1986/87:80 (bil. 10 s. 13) redovisas en ny, förenklad
programstruktur, som avspeglar inriktningen av STU:s stöd. Program 1, Ny
kunskap, syftar till att stärka den vetenskapliga basen inom strategiskt
viktiga teknikområden. Detta sker bl.a. genom fleråriga ramprogram i
samverkan med högskolor, genom obundet projektstöd och genom stöd till
långsiktig forskning genom den tekniska forskningsrådsfunktionen inom
STU (STUF). Program 2, Ny teknik, syftar till att föra in ny teknik inom

NU 1986/87:33

etablerade verksamhetsområden och till att sprida tekniken främst till små
och medelstora företag i olika regioner. Detta sker bl.a. genom s.k.
insatsområden, varmed avses tidsbegränsade insatser inom ett visst problemområde,
och genom program för kollektiv forskning enligt avtal med
intressenter inom vissa branscher. Program 3, Nya produkter, syftar till
utveckling av ny industriell verksamhet baserad på produkter med hög
tillväxtpotential. Detta sker bl.a. genom projektstöd till små och medelstora
företag. Programmet innefattar också STU:s medverkan i teknikupphandling
inom främst den offentliga sektorn.

Följande fördelning av medel under anslaget anges (milj. kr.):

1986/87 1987/88

Budget Förslag

Program 1. Ny kunskap 266,0 316,3

Program 2. Ny teknik 254,0 288,0

Program 3. Nya produkter 144,5 151,9

(Totalt STU) (664,5) (756,2)

Övrigt 33,9 14,6

Summa kostnader 698,4 770,8

Återbetalning av projektmedel m.m. 43,0 44,0

Summa F 1 655,4 726,8

Fördelningen av anslaget på de olika programmen är preliminär. Det
ankommer på regeringen att besluta härom.

Härutöver förfogar STU över särskilda anslag för förvaltningskostnader
och utrustning. Utskottet återkommer härtill.

Verksamhetsinriktning

Till grund för regeringens förslag ligger ett av STU utarbetat alternativ till
treårsprogram, innebärande en real ökning av forskningsresurserna med
5 %. Prioriterade teknikområden enligt detta alternativ är informationsteknologi,
verkstadsteknik, materialteknik, bioteknik, biomedicinsk teknik och
det nya området mikronik. Regeringens förslag innebär att STU tillförs
ytterligare resurser för att möjliggöra bl.a. ökade insatser inom informationsteknologin
och finansiering av europeiska samarbetsprojekt. Även miljövårdsteknik
anges som prioriterat område. Vidare räknar regeringen med att
den ekonomiska ramen för STUF skall vidgas från för närvarande 20
milj. kr. till minst 25 milj. kr. om året under nästa treårsperiod.

För genomförande av treårsprogrammet under budgetåren 1987/88-1989/
90 beräknas i propositionen ett medelsbehov av totalt 2 325,8 milj. kr.
Utskottet återkommer till frågan om fördelningen av medlen under perioden.

Utskottet tar först upp frågor om STU:s verksamhetsinriktning i anslutning
till några motioner. Det kan då konstateras att det råder en bred enighet
om värdet av STU:s verksamhet. Det synes också vara en allmän uppfattning
att STU - trots att de medel som disponeras för verksamheten utgör endast ca
5 % av resurserna för forskning och utveckling i landet - förmår att i
huvudsak fullgöra sina delvis vitt skilda uppgifter och att de gjorda insatserna
har en hög verkningsgrad. I enlighet härmed har de synpunkter som framförs
i motionerna - med endast ett undantag - närmast karaktären av randanmärkningar.

NU 1986/87:33

I moderata samlingspartiets motion 1986/87:Ub5 föreslås en ombildning av
STUF till ett fristående tekniskt forskningsråd under utbildningsdepartementet.
Förslaget, som har framförts de tre senaste åren från partiets sida,
motiveras med omsorg om forskningens frihet. Även inom det tekniska
området bör sådana projekt kunna genomföras som inte är direkt relaterade
till de av STU utvalda prioriterade områdena, menar motionärerna.

Enligt utskottets mening saknas det bärande skäl för en sådan omorganisation.
STUF består huvudsakligen av aktiva forskare som utses på tre år enligt
en särskild valprocedur. Landets högskoleenheter nominerar kandidater.
Ansökningar om bidrag bedöms och prioriteras efter vetenskapliga grunder.
I praktiken fungerar alltså STUF som ett forskningsråd. Samtidigt har
inplaceringen i STU:s organisation stor betydelse för kontakterna mellan
STU och högskoleforskningen. Erfarenheterna av verksamheten - som har
pågått endast i drygt två år - bedöms som goda. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen i denna del.

I motion 1986/87:N143 (c) betonas betydelsen av STU:s insatser för de små
och medelstora företagen. Dessa företag bör prioriteras vid fördelningen av
STU:s resurser, menar motionärerna. De betonar också vikten av att de
enskilda uppfinnarna ges en generös behandling.

Med anledning av motionen vill utskottet erinra om att STU:s verksamhet
under de senaste åren har kommit att i allt högre grad inriktas på stöd till små
och medelstora företag, både nya teknikbaserade företag och etablerade
företag. Verksamheten inom STU:s program 2 och 3 har en markant
småföretagsprofil. Beträffande stödet till enskilda uppfinnare framgår av
propositionen (bil. 10 s. 23 f.) att en samlad insats på området förbereds i
form av en treårig försöksverksamhet vid Svenska uppfinnareföreningen.
För ändamålet har för nästa budgetår beräknats 3 milj.kr., vilket innebär en
betydande förstärkning av uppfinnarstödet.

Som framgår av det anförda är synpunkterna i motion 1986/87:N143 (c) i
allt väsentligt tillgodosedda. Utskottet finner inte anledning till något
initiativ av riksdagen i frågan. Motionen avstyrks i här aktuell del.

Kritiska synpunkter på delar av STU:s verksamhet framförs i motion
1986/87:N133 (vpk), i vilken begärs ett nytt programförslag för STU inom
ramen för ett oförändrat anslag. Kritiken gäller bl.a. vissa insatser inom
EUREKA, det nationella mikroelektronikprogrammet och området kraftelektronik.
Den del av det nya informationsteknologiska programmet som
syftar till industriell utveckling bör reduceras, anförs det. Vidare anser
motionärerna att STU:s andel av finansieringen av program för kollektiv
forskning generellt bör minskas till 25 %. Delar av STU:s verksamhet som
däremot bör tillföras ökade resurser är STUF och insatserna för miljöteknik.

Utskottet kan inte biträda motionärernas önskemål. Det bör påpekas att
insatserna för industriell utveckling inom mikroelektroniken och informationsteknologin
inte finansieras över anslaget till STU (jfr NU 1986/87:30).
Motionen avstyrks i berörd del.

NU 1986/87:33

Ekonomiska resurser

NU 1986/87:33

På grundval av treårsprogrammet för STU begärs i propositionen (bil. 10 s.
16 f.) medel för teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1987/88 i form
av ett anslag av 726,8 milj. kr. Häri ingår ett belopp av 24 milj. kr. som förs
över från energiforskningsprogrammet. För de två följande budgetåren
begär regeringen ett medgivande att använda ytterligare 1 599 milj. kr. för
STU:s verksamhet. Därtill begärs bemyndigande att för budgetåren 1990/91
och 1991/92 ikläda staten ekonomiska förpliktelser om högst 255 milj. kr.
resp. 220 milj. kr. Avsikten härmed är att STU,liksom hittills, för delar av sin
verksamhet skall kunna göra ekonomiska åtaganden som sträcker sig över en
femårsperiod.

Som en konsekvens av förslaget i motion 1986/87:Ub5 (m) om inrättande
av ett tekniskt forskningsråd under utbildningsdepartementets huvudtitel
föreslår motionärerna att anslaget till STU för nästa budgetår minskas med
35 milj. kr.i förhållande till regeringens förslag. I motion 1986/87:N133 (vpk)
föreslås, som framgått, ett oförändrat anslag, vilket innebär en minskning
med ca 70 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för nästa budgetår och
till medelsram för budgetåren 1988/89 och 1989/90, liksom förslaget till
bemyndigande för de följande två budgetåren. Motionerna 1986/87:Ub5 (m)
och 1986/87:N133 (vpk) avstyrks i de delar som berörts här.

Beträffande medel i övrigt till STU begärs i propositionen ett anslag till
förvaltningskostnader av ca 76 milj. kr., en ökning med ca 5,5 milj. kr. i
förhållande till innevarande budgetår. Härav utgör 2 milj. kr. en överföring
från energiforskningsprogrammet för delprogrammet Energiforskning för
transporter.

Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

I sammanhanget föreslår regeringen också att det nuvarande särskilda
anslaget till utrustning skall upphöra. Utskottet tillstyrker även detta förslag.

Särskilda teknikområden

I fyra motioner berörs frågor om insatser inom särskilda teknikområden.

Ansvaret för miljöteknisk forskning och utveckling bör föras över från STU
till statens naturvårdsverk, anförs det i motion 1986/87:Jol38 (c). Motionärerna
anser att tyngdpunkten för fortsatt forskning och utveckling inom
avfallsområdet bör förskjutas från traditionell filter- och återvinningsteknik
mot förebyggande lösningar i produktionsskedet. Ökad forskning och
utveckling på området behövs. Ett samlat forskningsprogram för resurseffektivisering
och avfallshantering bör därför utarbetas, anförs det.

STU har sedan budgetåret 1985/86 det samlade ansvaret för det statliga
stödet till forskning och utveckling beträffande teknik på miljöområdet.
Ansvaret låg tidigare på statens naturvårdsverk, som förfogade över ett
särskilt anslag för stöd till miljöskyddsteknik. STU:s stödverksamhet är
inriktad mot utveckling av processer, produkter och reningsmetoder inom
såväl industrin som andra områden med svåra miljöstörningar.

I propositionen (bil. 10 s. 26 f.) anförs att miljötekniskt forsknings- och

utvecklingsarbete bör vara en integrerad del av verksamheten inom olika
sektorer. Miljövänlighet och resurssnålhet utgör allt viktigare utgångspunkter
vid utvecklingen av ny industriell produktionsteknik. Ökade resurser bör
anvisas för särskilda miljötekniska projekt. En ökning av STU:s insatser från
ca 6 milj. kr. till 10 milj. kr. om året under den kommande treårsperioden har
sålunda beräknats. Vidare hänvisas till att förslag har lagts fram i budgetpropositionen
(prop. 1986/87:100 bil. lös. 40 f.) om att dens.k. bränslemiljöfonden
skall kunna användas för stöd till introduktion av ny miljövänlig teknik
även utanför energiområdet. Det erinras också om att frågan om samordning
mellan STU och naturvårdsverket behandlas av den särskilda utredning om
översyn av miljövårdsorganisationen (dir. 1986:25) som nyligen har tillsatts.

Utskottet instämmer i vad som sägs i motion 1986/87:Jol38 (c) om att
forskning och utveckling på det miljötekniska området bör inriktas mot
förebyggande lösningar i produktionsledet. Detta torde också ha varit ett
huvudmotiv för att ansvaret för de statliga stödinsatserna på området fördes
över till STU. Därmed kan de lättare integreras med STU:s insatser för
teknikutveckling inom bl.a. processindustrin. Utskottet anser därför att en
återföring av ansvaret för den miljötekniska forskningen och utvecklingen till
naturvårdsverket enligt förslaget i motionen skulle kunna motverka motionärernas
syfte. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

I sammanhanget behandlar utskottet också motion 1986/87:N388 (m), i
vilken föreslås stöd till utveckling av resursbevarande teknik. Även i denna
motion betonas vikten av att produktionsmetoder och processer från början
inriktas på såväl hushållning med material och energi som skydd av miljön.
Som framgått anser också utskottet att miljöskyddstekniken bör ges en sådan
inriktning. Med hänvisning till vad som nyss anfördes om den miljötekniska
forskningen finner emellertid inte utskottet att det behövs något särskilt
initiativ av riksdagen med anledning av motion 1986/87:N388 (m). Denna
motion avstyrks alltså.

Ett utvecklingsprogram för optiska datorsystem begärs i motion 1986/
87:N351 (vpk). Motionären anser att den på elektroniken baserade datatekniken
har negativa sociala effekter och dessutom medför risker för ökat
internationellt beroende. Övergången till optiska system öppnar möjligheter
att bryta denna utveckling, menar han. En snabb och kraftfull satsning på
området föreslås därför.

Vid sin behandling av en liknande motion förra året (NU 1985/86:14 s. 35
f.) påpekade utskottet att betydande insatser redan görs på optikområdet i
vårt land, bl.a. inom ramen för avtal om kollektiv forskning. Det nu
framlagda informationsteknologiprogrammet innebär ökade resurser inom
STU för målinriktad komponent- och systemteknisk forskning, vilket torde
komma att möjliggöra en förstärkning av insatserna på optikområdet.

Med hänsyn härtill finner utskottet ingen anledning för riksdagen att uttala
sig i frågan så som begärs i motion 1986/87:N351 (vpk). Denna avstyrks.

Stöd för utveckling av ett ängdrivsystem för bilar begärs i motion 1986/
87:N389 (c). Där redogörs ingående för det s.k. RAN-projektet, en studie
som har lagts fram av Ranotor Utvecklings AB. Projektet bygger på samma

NU 1986/87:33

principer som det utvecklingsarbete rörande ångdrivna bilar som tidigare
bedrevs inom Saab-Scania men som lades ned år 1977. Enligt motionären har
det därefter gjorts en rad studier och utvecklingsinsatser som indikerar
väsentliga förbättringar av systemets egenskaper, framför allt i miljöhänseende.
En ansökan från Ranotor om utvecklingsstöd överlämnades av statens
naturvårdsverk till jordbruksdepartementet i december 1984 med starkt
positiva bedömningar av systemets potential för låga emissioner. Som andra
fördelar med systemet anges låg bränsleförbrukning och stor frihet i val av
bränsle. Stark kritik riktas i motionen mot regeringen för att den inte har tagit
några initiativ till att närmare klarlägga vilken potential projektet har.
Motionären hänvisar till beräkningar som tyder på att en utveckling av
projektet fram till en första serieproduktion skulle kunna ske till en kostnad
av 500 milj. kr. och inom en tid av två å tre år. Regeringen bör nu ta upp
förhandlingar med de två svenska biltillverkarna om bildandet av ett
utvecklingsbolag med uppgift att ta fram några prototyper av RAN-systemet,
anförs det.

Enligt vad utskottet har inhämtat har frågor om behovet av forsknings- och
- utvecklingsinsatser rörande alternativa motorsystem övervägts under förberedelserna
för energiforskningsprogrammet för nästa treårsperiod. STU
föreslog i sitt underlag till energiforskningsutredningen insatser inom
delprogrammet Energiteknik för transporter av sammanlagt 130 milj. kr.
under perioden, varav 60 milj. kr. för drivsystem. Sistnämnda belopp
innefattade 25 milj. kr. för alternativa värmemotorer, bl.a. för prototyputveckling
i syfte att slutligt klarlägga huruvida dessa motorers potentiella
prestanda faktiskt kan realiseras. Energiforskningsutredningen ansåg emellertid
inte att det fanns behov av ett ökat stöd till utveckling av alternativa
värmemotorer. Utredningen anförde i sitt betänkande (SOU 1986:31) EFU
87 att den förbättring av prestanda som skulle kunna nås med sådana motorer
jämfört med konventionella motorer sannolikt inte var så stor att den kunde
motivera den mycket stora omställning som krävs för att införa sådan
motorteknik i bilindustrin. Utredningen beräknade därför medel endast för
en fortsättning på låg nivå av insatserna på området.

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att delprogrammet Energiforskning
för transporter skall integreras i STU:s ordinarie verksamhet. Enligt
uttalande av miljö- och energiministern (prop. 1986/87:80 bil. 12 s. 38) är
avsikten härmed bl.a. att en mer samlad syn på dessa frågor inom STU,
innefattande både industri- och energipolitiska aspekter, skall kunna erhållas.
Vidare sägs att bilindustrin bör ta en mer aktiv del i det fortsatta
utvecklingsarbetet på området. Regeringen räknar med ett medelsbehov för
delprogrammet Energiteknik för transporter under treårsperioden av 80
milj. kr. Enligt uppgift kommer STU:s möjligheter att inom denna medelsram
inrymma forskning och utveckling rörande alternativa värmemotorer att
vara mycket begränsade.

Utskottet kan från sina utgångspunkter inte förorda en massiv utvecklingsinsats
av det slag som föreslås i motion 1986/87:N389 (c). Trots ångmotorernas
sannolikt avsevärda tekniska fördelar i förhållande till dagens motortyper
förutses stora svårigheter att hitta en marknad för en kommersiell
produktion, vilket också torde vara skälet till att svensk bilindustri inte driver

NU 1986/87:33

något aktivt arbete på området. Utskottet finner emellertid att frågan är av
betydande näringspolitiskt intresse. Det är därför önskvärt att en viss
inhemsk kapacitet på området kan vidmakthållas i samarbete med bilindustrin,
t.ex. inom ramen för STU:s insatser på motorområdet. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen.

Stödformer m.m.

En betydande del av STU:s insatser inom programmet Ny teknik lämnas i
form av bidrag till finansiering öv kollektiv forskning enligt särskilda
program. Till grund för dessa program ligger vanligen treåriga avtal mellan
STU och en intressentförening, som företräder en grupp företag i en bransch
eller med en viss teknisk inriktning. Under innevarande budgetår bidrar STU
till ett trettiotal program med ett sammanlagt belopp av 125 milj. kr.
Industrins insats beräknas till ca 150 milj. kr. Sedan år 1984 har STU haft i
uppdrag att söka minska statens finansieringsandel i avtal om kollektiv
forskning - som tidigare i regel var 50 % - till 40 %. Så har också skett i
flertalet avtal som har träffats under de senaste åren.

I moderata samlingspartiets motion 1986/87:Ub5 sägs att industrin successivt
bör öka sin finansieringsandel i de kollektiva programmen.

Utskottet anser inte att det för närvarande finns skäl att ändra på gällande
finansieringsprincip. Det bör påpekas att den kollektiva forskningen har
betydelse framför allt för de små och medelstora företagen med begränsade
egna forsknings- och utvecklingsresurser. Motionen avstyrks i här berörd
del.

I sammanhanget tar utskottet upp också motion 1986/87:N417 (m), i vilken
föreslås en omlokalisering av Svenska livsmedelsinstitutet från Göteborg till
Lund. Motionären hänvisar till att ett stort antal företag, forskningsinstitutioner
m.fl. med verksamhet på livsmedelsområdet finns i Skåne och att
institutet skulle få en god arbetsmiljö där.

Utskottet erinrar om att lokaliseringen av verksamhet som bedrivs i den
kollektiva forskningens form regleras genom avtal. Enligt vad utskottet har
erfarit finns det hos intressentföreningen för Livsmedelsinstitutet inget
uttalat intresse för en omlokalisering. Motionen avstyrks.

Stöd till teknikupphandling, framför allt inom den offentliga sektorn, lämnas
av STU inom ramen för programmet Nya produkter. Av propositionen (bil.
10 s. 22) framgår att verksamheten väntas komma att fortsätta på en i stort
sett oförändrad nivå. Dessutom lämnas uppgifter om den särskilda verksamhet
på området som sedan år 1984 bedrivs av en arbetsgrupp inom
industridepartementet.

I motion 1985/86:Ub5 (m) ges uttryck för en positiv inställning till
teknikupphandling som sådan. Motionärerna anser det emellertid väsentligt
att understryka att den måste motsvaras av ett verkligt behov hos beställaren.

Utskottet finner denna synpunkt rimlig. Något skäl för riksdagen att göra
ett särskilt uttalande i frågan har emellertid inte redovisats i motionen.
Denna avstyrks i här behandlad del.

NU 1986/87:33

2 Riksdagen 1986187.17sami. Nr33

I propositionen (bil. 10 s. 16) erinras om att STU har möjlighet att lämna stöd
i form av utfästelser om stöd, s.k. projektförsäkring. STU skall därvid av
disponibla medel för stöd reservera ett belopp som motsvarar utfästelsebeloppet.
Regeringen anser nu att kravet på reservering bör kunna minskas till
50 %, vilket nämns för riksdagens information.

Utskottet har i sakfrågan ingen annan mening än regeringen. Emellertid
torde den avsedda ändringen av reglerna kräva riksdagens medgivande (jfr
prop. 1983/84:107 bil. 9 s. 12). Utskottet föreslår att ett sådant medgivande
lämnas.

Regional innovationspolitik

Under senare år har åtgärder för att främja spridningen av ny teknik i olika
delar av landet kommit att bli ett viktigt regionalpolitisk! medel. STU spelar i
detta sammanhang en central roll. Under förberedelserna för det nya
treårsprogrammet lade STU fram ett förslag till väsentligt ökad verksamhet
på området i form av ett program för regional innovationspolitik, som
innefattade dels forsknings- och utvecklingsprogram av särskild betydelse för
vissa regioner, dels teknikspridning bl.a. genom ett nät av teknikcentra, dels
företagsstöd för regional teknikförnyelse. Regeringen har i propositionen
inte tagit ställning till förslaget. Det framgår att regeringen har önskat
avvakta resultatet av det s.k. teknikspridningsuppdraget till statens industriverk,
STU, universitets- och högskoleämbetet och skolöverstyrelsen. Detta
uppdrag har nyligen redovisats av de fyra myndigheterna i en gemensam
rapport, Teknik och kunskapsspridning, i vilken läggs fram en rad förslag
som rör bl.a. utbildning, forskning, kontaktnät mellan industri och högskola
m.m. Rapporten bereds nu inom regeringskansliet.

Utskottet tar i detta sammanhang upp tre motioner, som kan anses gälla
frågor om regional innovationspolitik.

Regeringen bör uppdra åt STU att ta fram ett program för småskalig
teknikutveckling, anförs det i motion 1986/87:N322 (c). Motionärerna anser
att en systematisk inriktning på småskalig teknik skulle ge fördelar från bl.a.
miljö- och energisynpunkt, minska samhällets sårbarhet och främja den
regionala utvecklingen. Större resurser borde avsättas för insatser på
området hos bl.a. forskningsinstitutioner, tekniska högskolor och Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). De regionala utvecklingsfonderna borde ges ett
ökat ansvar för spridning av småskalig teknik.

Frågan om teknikcentra för småskalighet på landsbygden tas upp i motion
1986/87:N335 (s) med hänvisning särskilt till förhållandena för småbrukare i
Värmlands glesbygder.

Som utskottet påpekade vid sin behandling förra året av en tidigare motion
i ämnet (NU 1985/86:15 s. 24) hör frågor om småskalig teknik till statens
industriverks och STU:s ordinarie verksamhetsområden. Utskottet hänvisade
också till uppbyggnaden av ett centrum för glesbygdsteknik i Pajala under
medverkan av högskolan i Luleå, SLU och glesbygdsdelegationen. Vidare
bör nämnas att åtskilliga av de insatser för regional teknikspridning som
bedrivs eller planeras torde vara baserade på utnyttjande av småskalig

NU 1986/87:33

teknik. Enligt utskottets mening bör kravet i motion 1986/87:N322 (c) på ett
särskilt program inte föranleda någon åtgärd av riksdagen i frågan. Motionen
avstyrks följaktligen. Även motion 1986/87:N335 (s) avstyrks på samma
grunder.

Frågan om glasforskning i Kronobergs län tas upp i motion 1986/87:N399 (s).
Motionärerna redovisar planer på ett program för utveckling av ny smältteknologi
inom den manuella glasindustrin. Glasforskningsinstitutet i Växjö
avses inta en central roll i ett sådant program.

Av propositionen framgår att medel inte har beräknats för stöd från STU
för genomförande av nämnda program under den kommande treårsperioden.
Programmet ingick i ett förslag från STU till offensivt forsknings- och
utvecklingsprogram men inrymdes inte i det lägre alternativ som kom att
ligga till grund för propositionen.

Enligt utskottets mening bör riksdagen normalt inte ta ställning till sådana
prioriteringsfrågor som det här gäller. Motionen bör därför inte föranleda
något initiativ av riksdagen. Utskottet räknar dock med att såväl STU som
regeringen beaktar möjligheterna att inom den medelsram som gäller för
programperioden bereda utrymme för stöd till regionalpolitisk! betydelsefulla
forsknings- och utvecklingsprogram.

I samma motion lämnas vissa uppgifter om planerna på nybyggnader för en
teknikby i Växjö i anslutning till högskolan där. Motionen bör enligt
utskottets mening inte heller i denna del föranleda något uttalande av
riksdagen. Utskottet hänvisar i sammanhanget till de principer för statligt
stöd till uppbyggnad av teknikcentra som har redovisats i budgetpropositionen
(prop. 1986/87:100 bil. 14 s. 17).

Energiforskning

Översikt

Våren 1984 beslöt riksdagen om ett fjärde treårsprogram för forskning och
utveckling på energiområdet (prop. 1983/84:107 bil. 9, NU 1983/84:45, rskr.
1983/84:407). Riksdagen hade tre gånger tidigare, åren 1975,1978 och 1981,
fattat beslut om liknande treåriga energiforskningsprogram.

Beslutet år 1984 innebar att omfattning och inriktning av energiforskningsprogrammet
under budgetåren 1984/85-1986/87 lades fast. Vidare medgavs
att 1 191,5 milj. kr., utöver tidigare anvisade medel som kvarstod odisponerade,
skulle få användas för verksamheten under perioden.

För budgetåret 1986/87 har riksdagen anslagit 305 milj. kr. till programmet.
Totalt för innevarande programperiod har 1 131,5 milj. kr. anvisats.
Därutöver har 10 milj. kr. avsatts för att finansiera Sveriges fusionsforskningssamarbete
med EG. Med hänvisning till det statsfinansiella läget har
resterande 50 milj. kr. i förhållande till 1984 års beslut innehållits.

Det nuvarande energiforskningsprogrammet är indelat i fem program,
nämligen energianvändning i industriella processer m.m., energianvändning
för transporter och samfärdsel, energianvändning för bebyggelse, energitillförsel
samt övrig långsiktig forskning och grundforskning. Programmen är i

NU 1986/87:33

sin tur uppdelade på delprogram. Verksamma organ inom energiforskningsprogrammet
är energiforskningsnämnden, naturvetenskapliga forskningsrådet,
statens energiverk, statens råd för byggnadsforskning, styrelsen för
teknisk utveckling, Studsvik Energiteknik AB och transportforskningsberedningen.

Genom energiforskningsprogrammet fördelas statens stöd till den berörda
forskningen. Programmet är ett instrument för styrning av forskningen så att
denna effektivt kan medverka till att skapa förutsättningar för de energipolitiska
mål som statsmakterna har beslutat om. De övergripande riktlinjerna
och omfattningen av verksamheten fastställs av riksdagen. Det tillkommer
vidare riksdagen att för varje budgetår anslå medel för energiforskningen.
Den närmare fördelningen av anvisat belopp på olika program görs av
regeringen. Det åligger också regeringen att utfärda föreskrifter för programorganens
uppgifter och organisation, ärendenas handläggning m.m. De
berörda organen planerar forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
resp. område, samordnar aktiviteterna med andra stödgivande organ, tar
initiativ till projekt, fördelar det statliga stödet samt följer och utvärderar
projekten.

Statligt finansierade forskningsinsatser inom detta område förekommer
även utanför energiforskningsprogrammets ram. Sådan verksamhet bedrivs
bl.a. av statens råd för byggnadsforskning och statens vattenfallsverk. Till
denna forskning kommer de satsningar som görs av den övriga kraftindustrin
och andra grenar av näringslivet.

Inför riksdagens beslut om det nu löpande energiforskningsprogrammet
diskuterades om energiforskningen borde integreras med annan forskning.
Enligt näringsutskottets mening (NU 1983/84:45) kunde det i ett längre
tidsperspektiv vara lämpligt att samordna energiforskningen med övrig
forskning. Regeringen borde därför, ansåg utskottet, låta utreda energiforskningens
framtida struktur. I samband härmed kunde det också vara
motiverat att energiforskningsnämndens organisation och ställning prövades.
Riksdagen anslöt sig till utskottets uppfattning.

Efter beslut av regeringen i februari 1985 tillkallades en särskild utredningsman
(direktör Lars Andersson, Eskilstuna) med uppgift att utreda
energiforskningens framtida inriktning, omfattning och inplacering i det
totala statliga forskningsprogrammet under budgetåren 1987/88-1989/90.
Utredningen, som antog namnet energiforskningsutredningen, redovisade i
april 1986 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1986:31 och 32) EFU
87 - Förslag till program för forskning och utveckling inom energiområdet.

I proposition 1986/87:80 om forskning föreslås (bil. 12) ett nytt treårigt
energiforskningsprogram. Det föreslagna programmet löper sålunda från
den 1 juli 1987 till den 30 juni 1990. Regeringens programförslag baseras på
energiforskningsutredningens betänkande och de synpunkter som har inkommit
i samband med remissbehandlingen av detta. Miljö- och energidepartementet
har sammanställt remissyttrandena i en särskild rapport (Ds ME
1987:1).

Totalt för den förestående treårsperioden föreslår regeringen att 1 050
milj. kr. skall anvisas för energiforskningsändamål. Jämfört med de medel
som riksdagen har anvisat för det nuvarande energiforskningsprogrammet
innebär förslaget en minskning med - i löpande priser - ca 80 milj. kr.

NU 1986/87:33

Huvuddelen av forskningsinsatserna bör, menar regeringen, även fortsättningsvis
ske inom ramen för ett särskilt energiforskningsprogram. I propositionen
föreslås riksdagen besluta om att ca 882 milj. kr. skall avsättas till
energiforskningens s.k. huvudprogram för budgetåren 1987/88-1989/90.
Resterande verksamhet inom energiforskningen föreslås integreras med
berörda myndigheters ordinarie uppgifter. Medel för denna forskning har
inkluderats i de förslag till myndighetsanslag som redovisas i andra delar av
propositionen. För treårsperioden beräknas dessa integrerade stöd till totalt
ca 168 milj. kr. Riksdagen föreslås vidare godkänna de riktlinjer för
energiforskningen som redovisas i propositionen.

För riksdagens behandling föreligger förutom regeringens förslag ett antal
motioner som har väckts med anledning av propositionen och som rör
energiforskning. I detta sammanhang behandlas också ett tiotal motioner
från allmänna motionstiden med anknytning till den nu aktuella delen av
propositionen. Ett avsnitt i budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. 16)
som rör verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB tas också upp här.

I det följande behandlas först allmänna utgångspunkter för energiforskningen.
Därefter diskuteras frågor som rör särskilda program eller delprogram.
Anslagsfrågorna tas upp i anslutning till resp. program. I den mån inte
annat framgår av framställningen tillstyrker utskottet regeringens förslag till
riktlinjer för energiforskningen.

Allmänna utgångspunkter för energiforskningen

Det framhålls i propositionen (bil. 12 s. 13) att energiforskningen i stor
utsträckning är inriktad på att underlätta en omställning av energisystemet
med utgångspunkt i de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen beslutade
om i juni 1985 (prop. 1984/85:120, NU 1984/85:30, rskr. 1984/85:362).
Forskningen syftar bl.a. till att utveckla ny teknik inom energisektorn och att
stärka svensk industris konkurrenskraft inför kommande omställningar på
energiområdet. Enligt regeringen bör forskningen rörande energihushållning
och utveckling av energisnålare teknik inom bl.a. industri och bebyggelse
drivas vidare med stor intensitet. Andra viktiga syften är, anförs det, att på
längre sikt minska oljeberoendet och begränsa utsläppen av skadliga
föroreningar som härrör från transportsektorn.

Energiforskningsutredningen föreslår i sitt betänkande ett kraftigt utökat
stöd till grundforskningen. Regeringen delar utredningens uppfattning men
anser att sådan forskning behöver samordnas med mer utpräglat utvecklingsarbete
för att bli framgångsrik. Härvid erinras i propositionen bl.a. om det
särskilda teknikutvecklingsprogram som riksdagen beslöt om våren 1986
(prop. 1985/86:102, NU 1985/86:17, rskr. 1985/86:172). Från detta program
lämnas stöd till främst användaranknutna försöksanläggningar och demonstrations-
och fullskaleanläggningar.

Mot bakgrund av det samband som krävs mellan grundforskning och mer
tillämpad forskning är det enligt regeringens mening lämpligt att eftersträva
en samordning av statens och kraftföretagens insatser för forskning, utveckling,
demonstration och kommersialisering av ny och bättre teknik på
energiområdet. I proposition 1986/87:87 om statens vattenfallsverk föreslås

NU 1986/87:33

(s. 35) att detta företag skall få ett särskilt ansvar för forskning och utveckling
inom det elkraftstekniska området. Utskottet behandlar denna proposition i
ett betänkande (NU 1986/87:34) om vissa energifrågor.

Under sitt utredningsarbete presenterade energiforskningsutredningen ett
förslag till hur kraftföretagen skulle kunna ta en mer aktiv del i arbetet med
att få till stånd marknadsanknutna forsknings- och utvecklingsinsatser inom
främst elkraftsområdet. Förslaget framfördes i promemorian (Ds I 1985:8)
Kraftindustrins förnyelsefonder för framtidens elförsörjning. Utredningen
beskriver där översiktligt en modell för hur man skulle kunna finansiera,
organisera och genomföra erforderlig forskning, utveckling och demonstration
med anknytning till kärnkraftsavvecklingen. Enligt modellen skulle
medel avsättas från kärnkraftsproduktionen till en eller flera fonder, i vilka
kraftindustrin skulle ha majoritet. Fonderna skulle finansiera och beställa
den erforderliga verksamheten utan att ha eget ansvar för genomförandet.
Projekten skulle drivas av företag inom kraftindustrin, energianvändarindustrin
eller den kommunala energisektorn. Staten skulle ha insyn i verksamheten
och dra upp de huvudsakliga riktlinjerna tillsammans med kraftindustrin.
Medelsbehovet under 15 år uppskattades till drygt 7,5 miljarder kronor. Det
skulle täckas med en kärnkraftsavgift, som i inledningsskedet borde uppgå
till ca 0,2 öre per kWh för att efter tio år ha stigit till ca 1,0 öre per kWh.

Vid remissbehandlingen av utredningens idépromemoria framfördes kritik
mot förslaget från bl.a. kraftindustrin. Man hävdade att insatserna borde
kunna genomföras inom ramen för industrins normala verksamhet. Energiforskningsutredningen
fann efter remissomgången inte skäl att avvisa den
grundläggande tanken bakom förslaget och föreslog att detta skulle utredas
ytterligare.

Statens vattenfallsverk har, med förbehåll för regeringens godkännande,
träffat avtal med övriga kraftföretag om att bilda ett särskilt utvecklingsbolag.
Syftet med bolaget är dels att arbeta fram metoder för att effektivisera
energianvändningen i industrin och för konsumenter, dels att utveckla ny och
miljövänlig teknik för elproduktion som skall ersätta kärnkraften. Arbetet
skall inriktas mot sådan teknik som bedöms vara möjlig att demonstrera i full
skala under 1990-talet.

Regeringen meddelar i propositionen om forskning att man för närvarande
bereder frågan om statens vattenfallsverks medverkan i utvecklingsbolaget.
Enligt föredraganden - miljö- och energiminister Birgitta Dahl - är det
väsentligt att samhället ges ett avgörande inflytande i bolaget. För att
ytterligare klarlägga förutsättningarna för ett fördjupat samarbete på detta
område avser hon att kalla till överläggningar med berörda parter under
våren 1987.

Att det kommande energiforskningsprogrammet föreslås förskjutas mot
grundforskning är förvånande, sägs i motion 1986/87:N134 (c). De statliga
insatserna borde nu kunna inriktas mot stöd till praktisk tillämpning av
uppnådda forskningsresultat. Motionärerna ansluter sig till regeringens
uppfattning att en samordning mellan statens och kraftföretagens insatser på
forsknings- och utvecklingsområdet bör ske. De finnér det dock oacceptabelt
att samarbetet skall äga rum i form av det planerade utvecklingsbolaget. En
sådan uppläggning av arbetet skulle, hävdar de, enbart främja en fortsatt

NU 1986/87:33

monopolisering av viktiga delar av energimarknaden och minska möjligheterna
för enskilda initiativ att göra sig gällande.

Med det sagda som bakgrund förordar motionärerna att energiforskningsprogrammet
med dess inriktning mot grundforskning skall kompletteras med
den energiutvecklingsfond som centern i annat sammanhang har föreslagit
skola inrättas. Enligt detta förslag skulle fonden finansieras genom en
särskild avgift med 2 öre per kWh på all elenergi. Fondmedlen, vid
nuvarande elproduktion ca 2 miljarder kronor per år, skulle användas för
genomförande av åtgärder som syftar till dels energihushållning och effektivare
energianvändning, dels alternativ energiproduktion. Förslaget angående
energiutvecklingsfonden redovisas i motion 1986/87:N551 (c). Denna
kommer utskottet att ta upp under hösten 1987 i samband med behandlingen
av den energipolitiska proposition som i dagarna framläggs för riksdagen.

Utskottet anser i likhet med regeringen att den statligt finansierade
forskningen inom energiområdet bör i ökad utsträckning inriktas mot
grundforskning och mer långsiktigt tillämpad forskning. Därigenom kan en
grundläggande kunskapsbas byggas upp som är nödvändig för att nya
tekniska lösningar inom energiförsörjningen skall kunna utvecklas. Dessa
kunskaper behövs också för att redan känd teknik skall kunna utnyttjas på ett
optimalt sätt.

Denna typ av långsiktig forskning måste dock ha samband med och en
övergång till mer utpräglat utvecklingsarbete. Som anförs i både propositionen
och motion 1986/87:N134 (c) är det väsentligt att statens och kraftindustrins
forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet samordnas.
Utskottet har inget att erinra mot att det nämnda utvecklingsbolaget blir ett
forum av flera för detta samarbete.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker här berörd del av motion
1986/87:N134 (c). Som redan nämnts behandlas inte motion 1986/87:N551
(c) i detta sammanhang.

Energiforskningens huvudprogram

Inledning

Energiforskningsutredningen hade, som redan nämnts, till uppgift att utreda
bl.a. frågan om energiforskningens framtida inplacering i det statliga
forskningsprogrammet. Utredningen har kommit till slutsatsen att energiforskningen
bör integreras i andra statliga forsknings- och utvecklingsprogram
där så kan ske. Det gäller områden där energifrågorna kan ses som en
begränsad del av ett större frågekomplex. Större delen av forskningsinsatserna
på energiområdet bör dock enligt utredningen även fortsättningsvis ske
inom ramen för energiforskningsprogrammet. Samtidigt framhålls det att
det, när behovet av statligt stöd till energiforskning minskar, finns anledning
att överväga en fullständig inordning av energiforskningsstödet under andra,
allmänna forskningsstödjande verksamheter.

Enligt regeringens förslag skall ca 15 % av det totala energiforskningsstödet
under den förestående treårsperioden inordnas i berörda myndigheters
basanslag. Den föreslagna integreringen kan, menar regeringen, vara ett
medel för att långsiktigt trygga kunskapsuppbyggnaden på energiforskningsområdet.

NU 1986/87:33

Totalt för budgetåren 1987/88—1989/90 föreslår regeringen som tidigare
redovisats att 882,5 milj. kr. skall anvisas för energiforskningens huvudprogram.
För det första budgetåret föreslås riksdagen anslå 293,6 milj. kr.

Energiforskningsutredningen har inte förutsättningslöst prövat om Sverige
skall bibehålla ett speciellt energiforskningsprogram som är skilt från
annan teknisk forskning, sägs i moderata samlingspartiets partimotion
1986/87:Ub5. Enligt motionärerna bör energiforskningen infogas i den
övriga forskningsorganisationen. Efter en sådan integrering skulle de
energitekniska forskningsprojekten kunna få stöd dels genom styrelsen för
teknisk utveckling, dels genom det fristående tekniska forskningsråd som
moderata samlingspartiet önskar få till stånd. Partiets förslag om inrättande
av ett sådant råd har nyligen avstyrkts av utbildningsutskottet (UbU
1986/87:26, res. m). Överföringen av medel från energiforskningsanslaget till
andra forskningsanslag bör enligt motionärerna ske successivt. I motionen
begärs att regeringen skall anmodas återkomma till riksdagen med förslag
om en sådan förändring.

Med hänvisning till partiets begäran om en integrering av energiforskningen
i annan forskningsverksamhet yrkas i nämnda motion avslag på regeringens
begäran om en treårig medelsram. Riksdagen bör anslå medel endast för
budgetåret 1987/88, enligt motionärernas förslag 200 milj. kr.

Centern begär i motion 1986/87:N134 att medelsramen för den förestående
treårsperioden skall utökas med 46,3 milj. kr. jämfört med regeringens
förslag. Av detta belopp skall enligt motionärerna 42,3 milj. kr. tas från
medel som regeringen har avsatt för energiforskningsinsatser som avses bli
inordnade i annan forskning. I motionen avvisas alltså regeringens förslag till
integrering i denna del. Det sagda innebär att motionärerna förordar att det
sammanlagda stödet till huvudprogrammet och integrerade energiforskningsinsatser
skall höjas med 4 milj. kr. jämfört med vad regeringen har
föreslagit. För det förestående budgetåret borde riksdagen till huvudprogrammet
anvisa 15 milj. kr. mer än vad regeringen har begärt eller 308,6 milj.
kr.

Vänsterpartiet kommunisterna redovisar i sin partimotion 1986/87:N132
inget förslag till medelsram för energiforskningsprogrammet. Vid utskottsbehandlingen
har man från partiets sida tillstyrkt en vidgning av ramen med
208 milj. kr. jämfört med vad regeringen har föreslagit för den treåriga
programperioden. Även vänsterpartiet kommunisterna vill överföra 42,3
milj. kr. till energiforskningsprogrammets huvudprogram från medel som
har avsatts för de föreslagna integrerade forskningsinsatserna. Partiet
förordar sålunda att det totala stödet till energiforskning höjs med 165,7 milj.
kr. jämfört med regeringens förslag. Till huvudprogrammet Energiforskning
bör riksdagen enligt vänsterpartiet kommunisterna för budgetåret 1987/88
anvisa 362,6 milj. kr. eller 69 milj. kr. mer än vad regeringen har föreslagit.

Enligt regeringens förslag skall huvudprogrammet för energiforskningen
inrymma följande fem program: Industrins energianvändning, Energianvändning
för bebyggelse, Energitillförsel, Energirelaterad grundforskning
och Allmänna energisystemstudier. Därutöver har i propositionen avsatts ett
basanslag för energiforskningsnämnden och en reserv till regeringens
disposition. I jämförelse med anslagsfördelningen inom det nuvarande

NU 1986/87:33

energiforskningsprogrammet beräknar regeringen en höjning - i nominella
termer - av anslagen till programmen Energirelaterad grundforskning och
Allmänna energisystemstudier som båda är inriktade på långsiktigt tillämpad
forskning. Programmet Industrins energianvändning avses få en i huvudsak
oförändrad medelstilldelning medan de två resterande programmen -Energianvändning för bebyggelse och Energitillförsel - föreslås få minskade
resurser.

Utskottet behandlar först programmen Energirelaterad grundforskning
och Allmänna energisystemstudier och tar därvid även upp frågan om
integreringen av energiforskningen i annan forskningsverksamhet. Därefter
behandlas övriga program.

Energirelaterad grundforskning och Allmänna energisystemstudier

Enligt regeringen skall arbetet inom programmen Energirelaterad grundforskning
och Allmänna energisystemstudier komplettera den sektorsinriktade
forskningen och utvecklingen med grundforskning och annan mer
långsiktigt inriktad forskning. Ansvaret för programmet Energirelaterad
grundforskning skall, föreslås det i propositionen (bil. 12 s. 31 f.), delas
mellan naturvetenskapliga forskningsrådet och styrelsen för teknisk utveckling.
Studsvik Energiteknik AB avses inte längre få något ansvar för detta
program. Inom programmets ram föreslås det bli möjligt att tillsätta
forskartjänster vid universitet och högskolor. Energiforskningsnämnden
skall enligt regeringens förslag även fortsättningsvis ansvara för programmet
Allmänna energisystemstudier.

För treårsperioden har regeringen beräknat medelsbehovet för det
förstnämnda programmet till 98,8 milj. kr. och för det sistnämnda till 21 milj.
kr. Detta innebär en ökning av resurserna i löpande priser med 54 % resp.
75 % jämfört med vad som har anvisats under innevarande treårsperiod till
dessa programområden. Medelsbehovet för budgetåret 1987/88 har beräknats
till 32,6 milj. kr. resp. 7 milj. kr.

Regeringens förslag har i denna del inte föranlett några motionssynpunkter.
Utskottet vill emellertid i detta sammanhang diskutera energiforskningens
inplacering med utgångspunkt i det yrkande i denna fråga som har
framställts av moderata samlingspartiet och vars innebörd har beskrivits i
föregående inledningsavsnitt. Utskottet vill härvidlag framhålla följande.

Enligt utskottets mening kan den del av energiforskningen som rör
områden där energisynpunkter inte intar en dominerande roll med fördel
inordnas i större forskningssammanhang. Genom en sådan integrering
möjliggörs en bättre helhetssyn och hänsyn kan tas till samspelet mellan
energi, miljö, teknik, m.fl. faktorer. Vidare kan en avvägning göras vid
stödgivningen mellan energiaspekter och andra angelägna frågor av betydelse
inom resp. sektor.

Utskottet anser dock att energifrågorna fortfarande har så stor betydelse
för samhällets utveckling att huvuddelen av det statliga stödet till energiforskning
bör kanaliseras genom ett separat forskningsprogram. Det finns
också ett antal områden där dessa frågor i sig utgör en avgränsad verksamhet
som inte naturligen kan samordnas med annan forskningsverksamhet. Det

NU 1986/87:33

gäller bl.a. i fråga om energitillförsel. Utskottet finner sålunda skäl att
förorda att det särskilda energiforskningsprogrammet bibehålls under ytterligare
en treårsperiod. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
1986/87:Ub5 (m) i nu aktuell del. Motionsyrkanden som rör enskilda
delprogram behandlas i det följande.

För programmen Energirelaterad grundforskning och Allmänna energisystemstudier
innebär det sagda att utskottet tillstyrker regeringens beräknade
medelsram för budgetåren 1987/88—1989/90. De redovisade behoven för
det första budgetåret ger inte heller anledning till någon erinran från
utskottets sida.

I sammanhanget behandlar utskottet även ett yrkande i motion 1986/
87:N134 (c) angående s.k. högriskprojekt. Enligt motionärerna ger inte det
befintliga stödsystemet utrymme för bidrag till forskning om och utveckling
av okonventionella lösningar inom energiområdet. De begär därför att staten
skall ta den ekonomiska risken vid satsningar på sådana projekt. Det kan
enligt motionärerna gälla arbetet med en helt ny energiproduktionsteknik,
utveckling av vätgasen som energibärare eller forskning om stegvisa kretsprocesser
med utnyttjande av gas. För detta ändamål borde 100 milj. kr.
avsättas från den energiutvecklingsfond som centern, som tidigare redovisats,
önskar få till stånd.

Enligt utskottets mening bör detta motionsyrkande inte föranleda något
riksdagsinitiativ. Som nämnts kommer förslaget om inrättande av en
energiutvecklingsfond att behandlas under hösten 1987. Något behov av ett
särskilt stöd med den inriktning som motionärerna förordar kan utskottet
inte finna. Yrkandet avstyrks därför.

Industrins energianvändning

Enligt energiforskningsutredningens förslag skulle insatserna beträffande
industrins energiförsörjning begränsas till processindustrins energianvändning
och integreras i den verksamhet som styrelsen för teknisk utveckling
(STU) bedriver. Enligt utredningens huvudalternativ har medelsbehovet för
treårsperioden beräknats till 80 milj. kr. Vid remissbehandlingen av utredningen
har STU framhållit att insatserna för att effektivisera elintensiva
processer inom industrin borde samordnas med utvecklingen av ny teknik för
elproduktion i anslutning till processerna. STU redovisar att man har
påbörjat planeringen av ett s.k. insatsområde med inriktning på elanvändning
och elproduktion inom processindustrin. För att detta projekt skall
kunna genomföras krävs, anser STU, en större medelsram än den utredningen
har föreslagit.

Regeringen instämmer i vad STU har anfört om vikten av att se mer samlat
på den tyngre industrins energiförsörjning. I propositionen (bil. 12 s. 19)
föreslås därför att programmet skall vidgas jämfört med energiforskningsutredningens
förslag till att avse såväl användning av energi som energiproduktion
integrerad i industriprocesserna. Insatserna bör enligt regeringen tills
vidare ske inom ramen för energiforskningens huvudprogram.

NU 1986/87:33

Programmet Industrins energianvändning, med STU som ansvarigt programorgan,
föreslås omfatta delprogrammen Energianvändning i processindustrin
och Gemensamma energitekniker. Det förstnämnda delprogrammet
syftar till att stärka främst den tyngre industrins konkurrenskraft genom att
minska behovet av tillförd energi, effektivisera energianvändningen inom
industrin och främja energiproduktion i samband med industrins processer.
Insatserna föreslås i första hand inriktas mot sådana branscher som kan
bedömas ha betydande besparingspotential. Enligt regeringen är det angeläget
att framför allt industrins elanvändning effektiviseras. Syftet med
delprogrammet Gemensamma energitekniker är främst att stödja den
fortsatta uppbyggnaden av teknisk-vetenskaplig kompetens inom sådana
energiteknikfält som är av generell betydelse för industrin. Detta delprogram
skall ses som ett komplement till det tidigare nämnda delprogrammet. I
propositionen erinras om att processindustrin omfattar ett relativt begränsat
antal stora företag med väl fungerande kollektiv forskning. Med hänsyn
härtill anser regeringen att STU bör överväga möjligheterna att i samverkan
med berörda branschorgan utarbeta mer långsiktiga insatsprogram inom
sektorer som är viktiga för energipolitiken.

För den kommande treårsperioden har medelsbehovet för de två delprogrammen
beräknats till totalt 230 milj. kr. Regeringen anser att 77 milj. kr
bör avsättas för budgetåret 1987/88.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:N132 förordas att
medelsbehovet för det kommande budgetåret beräknas till 90 milj. kr.
Motionärerna ansluter sig till STU:s förslag om en samordning av insatserna
för att effektivisera elanvändningen och att främja elproduktionen inom
processindustrin. Förslaget i motionen framläggs med åberopande av STU:s
begäran om en - för att denna samordning skall kunna genomföras - större
medelsram än den energiforskningsutredningen har föreslagit. Den utökade
ramen bör enligt motionärerna även rymma stöd till prototypinstallationer
och studier av modellfabriker.

Kravet i motion 1986/87:N132 (vpk) torde delvis bygga på ett missförstånd.
Som tidigare redovisats har regeringen utökat programmet jämfört med
utredningens förslag i linje med vad STU har anfört. Medelsbehovet för hela
programperioden har beräknats till 230 milj. kr. inkl. medel för delprogrammet
Gemensamma energitekniker. Energiforskningsutredningens medelsberäkning
om 80 milj. kr. avsåg som redan nämnts behovet för treårsperioden,
inte för budgetåret 1987/88 som motionärerna tydligen har uppfattat
utredningsförslaget. Motionsyrkandet avstyrks. Den av regeringen förordade
medelstilldelningen har utskottet inget att erinra mot.

Energianvändning för bebyggelse

Insatserna inom programmet Energianvändning för bebyggelse sker med
statens råd för byggnadsforskning (BFR) som ansvarigt programorgan. I
motsats till energiforskningsutredningen anser regeringen att programmet
bör kvarstanna under huvudprogrammet för energiforskningen. Möjligheterna
till elbesparingar inom bebyggelsesektorn påverkar i stor utsträckning,
sägs det i propositionen (bil. 12 s. 22), hur mycket ersättande elproduktions -

NU 1986/87:33

kapacitet som måste tillföras energisystemet för att de energipolitiska målen
skall kunna uppnås. Enligt regeringen bör insatserna inom programmet syfta
till att minska energibehovet genom utveckling av ny effektiv teknik för
tillförsel och användning av energi i byggnadsnära tillämpningar. Forskning
och utveckling som rör effektiv elanvändning och nya metoder för övergång
från elenergi till andra energibärare för uppvärmning bör prioriteras.
Medelsbehovet har beräknats till 23 milj. kr. för budgetåret 1987/88 och 69
milj. kr. för hela programperioden.

BFR har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 föreslagit att
särskilda medel skall avsättas för insatser inom delområdet Eleffektiva
byggnader. Energiforskningsutredningen har i sitt förslag förutsatt att BFR
tillförs medel utanför energiforskningsramen för arbetet kring eleffektiva
byggnader, energirelaterad byggnadsteknisk forskning och installationsteknik
för nya energibärare, t.ex. naturgas. Föredraganden anser att BFR bör
utarbeta ett förslag till hur utökade insatser avseende effektiv elanvändning
skall kunna genomföras inom ramen för programmet Energianvändning för
bebyggelse. Hon avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.
Det anförs i propositionen att BFR i ökad utsträckning bör söka finna
medfinansiärer. Kraftföretagen bör kunna svara för en mer aktiv del av
ansvaret för utvecklingen kring eleffektiva byggnader och effektiv elanvändning
samt konvertering från elenergi till andra energibärare.

I motion 1986/87:N131 (fp) påkallas en utökad forskning för att finna
ekonomiskt bärkraftiga alternativ till direktverkande elvärme. Det är
angeläget, menar motionärerna, att ha tillgång till sådana alternativ när
kärnkraftsavvecklingen skall inledas.

BFR, och inte kraftindustrin, bör ha ansvaret för den fortsatta forskningen
och utvecklingen kring en effektivare energianvändning i byggnader, sägs i
motion 1986/87:N134 (c). Det är väsentligt att insatserna på detta område
sker oberoende av produktionsinriktade partsintressen. Medelsramen för
programmet bör enligt motionärerna utvidgas med 18 milj. kr. i förhållande
till regeringens beräkning för den kommande treårsperioden och sålunda
uppgå till 87 milj. kr. Medel bör även kunna tillföras BFR från den
energiutvecklingsfond som motionärerna i annat sammanhang har efterlyst.
Målet för insatserna bör vara att minska energianvändningen med minst 2 %
per år fram till år 2000.

I motion 1986/87:N132 (vpk) efterlyses förslag angående åtgärder för att
effektivisera elanvändningen i hushållen. Där finns stora besparingsmöjligheter.
Motionärerna föreslår därför att 5 milj. kr. skall anvisas per år för
insatser inom detta område. Statens råd för byggnadsforskning skulle ha
ansvaret för aktiviteterna.

Energiforskningsnämnden har i rapporten Effektiv elanvändning - forskning
och utveckling (Efn-rapport nr 17), som publicerades år 1985, berört
elförbrukningen i hushållsapparater. Nämnden har inte kunnat registrera
några direkta statliga forsknings- och utvecklingsinsatser på detta område.
Utvecklingen av energisnålare hushållsapparater har hittills skett i den
apparattillverkande industrins regi. Konsumentverket följer utvecklingen
och låter testa apparaterna. Enligt uppgift från branschföreträdare har, sägs i
rapporten, elförbrukningen i hushållsapparater för matlagning och i tvättma -

NU 1986/87:33

skiner sjunkit med i genomsnitt 30 % från 1975 års modeller till 1982 års
modeller. För tiden fram till år 1995 förutses endast en viss ytterligare
minskning. Enligt energiforskningsnämnden finns det inte behov av något
direkt statligt stöd till forskning och utveckling kring eleffektiva apparater.
Utvecklingen borde dock följas genom utredningar och systemstudier.
Energiforskningsutredningen har inte föreslagit några särskilda åtgärder på
detta område.

Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning av medelsbehovet
för programmet Energianvändning för bebyggelse. Som anförs i propositionen
bör kraftindustrin, bl.a. genom det planerade utvecklingsbolaget (se
s. 22), ta ansvar för vissa åtgärder inom detta område. Utskottet godtar
sålunda inte den negativa inställning till kraftföretagens deltagande i detta
arbete som framförs i motion 1986/87:N134 (c). För att underlätta kärnkraftens
avveckling är det nödvändigt, menar utskottet, att kraftindustrins
forsknings- och utvecklingsinsatser inriktas även på frågor kring eleffektiva
byggnader och effektiv elanvändning.

Beträffande utvecklingen av alternativ till direktverkande elvärme ser
utskottet ingen avgörande skillnad mellan vad som anförs i propositionen och
vad som anförs i motion 1986/87:N131 (fp). Sålunda sägs i propositionen,
som tidigare nämnts, att forskning och utveckling som rör bl.a. frågan om
konvertering från elenergi till andra energibärare för uppvärmning bör
prioriteras. Utskottet delar denna uppfattning och anser att den berörda
delen av motionen är i allt väsentligt tillgodosedd.

Förslaget i motion 1986/87:N132 (vpk) angående elförbrukningen i
hushållsapparater bör enligt utskottets mening inte föranleda något riksdagsinitiativ.
Det får förutsättas att den apparattillverkande industrin av konkurrensskäl
även fortsättningsvis söker utveckla energisnålare hushållsapparater.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna 1986/87:N131 (fp),
1986/87:N134 (c) och 1986/87:N132 (vpk), alla i berörd del.

I detta avsnitt behandlar utskottet även ett yrkande i motion 1986/87:N 132
(vpk) vilket avser solvärme. Motionärerna begär att ett särskilt solenergiprogram
skall inrättas till vilket 30 milj. kr. per år skall anvisas. Från detta
program bör stöd till prototypinstallationer av olika slag kunna lämnas.
Programmet föreslås inordnas under STU:s ansvarsområde inom energiforskningen.

Till delprogrammet Solvärmeteknik inom programmet Energianvändning
för bebyggelse har för innevarande budgetår anslagits preliminärt 6 milj. kr.
Forskning kring solvärmesystem stöds även i viss utsträckning genom
programmet Energitillförsel. Utöver stödinsatserna inom ramen för energiforskningsprogrammet
kan bidrag för utveckling av solvärmetekniken
lämnas från det särskilda teknikutvecklingsprogram som riksdagen beslöt om
under våren 1986. Detta program är till skillnad från energiforskningsprogrammet
inriktat mot sådan teknik som har nått en tekniskt-ekonomiskt
överblickbar utvecklingsnivå. Som tidigare nämnts ges stödet till främst
försöks-, demonstrations- och fullskaleanläggningar.

Sedan år 1984 har statliga stöd också utgått för att främja tillämpningen av
redan etablerad teknik inom bl.a. detta område. Stöd till investeringar i

NU 1986/87:33

mindre solvärmeanläggningar har sålunda lämnats med högst 50 % av
investeringskostnaden. Enligt riksdagens beslut skulle denna bidragsgivning
upphöra den 31 december 1986. Strax innan årsskiftet 1986-1987 beslöt
dock regeringen att 10 milj. kr. från anslaget till det särskilda teknikutvecklingsprogrammet
skulle stå till förfogande för investeringsstöd till solvärmeanläggningar
under början av år 1987. Motionsyrkanden om fortsatt stöd till
investeringar i bl.a. solvärmeanläggningar kommer utskottet att ta upp under
hösten 1987 i samband med riksdagsbehandlingen av den tidigare nämnda
propositionen om energipolitiken.

Utskottet konstaterar alltså att energiforskningsprogrammet redan rymmer
ett delprogram för solvärmeteknik. Några ytterligare medel till detta
delprogram utöver vad som följer av vad utskottet i det föregående har anfört
kan utskottet inte tillstyrka. Stöd till försöksanläggningar kan som redan
nämnts lämnas från det särskilda teknikutvecklingsprogrammet. Yrkandet i
motion 1986/87:N132 (vpk) avstyrks med det nu anförda.

Energitillförsel

De i propositionen (bil. 12 s. 23 f.) föreslagna insatserna inom programmet
Energitillförsel syftar till utveckling av sådan ny teknik som kan främja
omställningen av energisystemet och skapa tekniska förutsättningar för att
minska miljöpåverkan från energianläggningar. Utvecklingsarbetet avses
omfatta både bränslen och energiomvandlingsteknik. Enligt regeringens
förslag skall arbetet i första hand inriktas mot mer grundläggande forskning
och utveckling.

Programmet, med som hittills statens energiverk som ansvarigt organ,
avses i fortsättningen omfatta delprogrammen Torvbränsle, Trädbränslen,
Energiodling, Bränsleförädling, Ny elproduktionsteknik, Förbränningsteknik
och Värmetillförsel. Det nuvarande delprogrammet Vindenergi föreslås
bli inordnat i delprogrammet Ny elproduktionsteknik. Medelsbehovet för
hela programmet har beräknats till 130 milj. kr. för det kommande
budgetåret och till 390 milj. kr. för den treåriga programperioden.

Beträffande delprogrammet Trädbränslen anför regeringen att det är
väsentligt att sambandet mellan uttag av råvaran för industriellt ändamål och
uttag av trädbränslen blir belyst. Det är också angeläget att miljöfrågorna ges
ökad uppmärksamhet så att inte råvaruttaget blir så stort att skogsmarken
långsiktigt utarmas. Härvidlag bör arbetet samordnas med de insatser som
STU bedriver inom ramen för programmet Industrins energianvändning.
Vid medelsberäkningen har regeringen förutsatt att skogsindustrin ökar sina
insatser inom detta område.

När det gäller arbetet med att utveckla vindenergitekniken föreslås
insatser av mer grundläggande karaktär avseende bl.a. meteorologi, aerodynamik
och beräkningsmodeller. Regeringen har beaktat att ett visst utvecklingsarbete
bör kunna ske inom ramen för Kraftindustrins Vindkraft AB.
Detta bolag bildades år 1986 efter en överenskommelse mellan regeringen
och kraftindustrin. Delägare i bolaget är statens vattenfallsverk, Svenska
kraftverksföreningen och Sydkraft AB. Bolaget skall på basis av erfarenheter
från vindkraftverken i Maglarp i Skåne och på Näsudden på Gotland

NU 1986/87:33

genomföra en s.k. konceptstudie med vars hjälp huvuddragen i nästa stora
vindkraftsaggregat skall konstrueras. Vidare skall bolaget låta upphandla ett
medelstort aggregat i 1 MW-klassen.

I motion 1986/87:N134 (c) begärs att 414 milj. kr. skall avsättas för den
kommande treårsperioden till programmet Energitillförsel, dvs. 24 milj. kr.
mer än vad regeringen har föreslagit. Enligt motionärerna är det framför allt
utvecklings- och introduktionsarbetet inom olika områden som behöver
stöd. Det primära är inte behovet av ytterligare grundforskning. Det är
särskilt väsentligt, sägs det i motionen, att stärka insatserna inom trädbränsleområdet.
Utvecklingen av förgasningstekniken och andra projekt inom
bränsleförädlingsområdet är också betydelsefull. Inom vindenergins område
bör stödinsatserna inriktas mot byggande av prototyp- och demonstrationsanläggningar
av olika utförande och storlek.

Även vänsterpartiet kommunisterna kräver att fler prototyper till vindkraftverk
skall byggas och att resurser skall avsättas för detta ändamål. I sin
partimotion 1986/87:N132 begär partiet att ett särskilt program för forskning
om vindenergi skall tillskapas. Programmet skulle administreras av STU.
Motionärerna vill att 50 milj. kr. per år skall avsättas för dessa insatser.

I samband med riksdagsbehandlingen hösten 1987 av propositionen om
energipolitiken kommer även motioner om utbyggnaden av vindkraften att
tas upp.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelstilldelning för
programmet Energitillförsel. Stöd till försöks- och demonstrationsanläggningar
kan som redan nämnts lämnas från det särskilda teknikutvecklingsprogrammet.

Utskottet har inget att erinra mot att det nuvarande delprogrammet
Vindenergi integreras i delprogrammet Ny elproduktionsteknik. Med instämmande
i vad som anförs i propositionen anser utskottet att de fortsatta
statliga forskningsinsatserna inom vindenergins område bör koncentreras
mot mer grundläggande frågor. Utskottet förutsätter att utpräglat utvecklingsarbete
är en fråga av intresse för det speciella utvecklingsbolaget.
Upphandlingen av ett medelstort aggregat och konceptstudien kring ett
större ger möjlighet att upprätthålla och utveckla den svenska industriella
kompetensen på vindkraftsområdet.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker motionerna 1986/87:N134 (c)
och 1986/87:N132 (vpk), båda i berörd del.

Energiforskningsnämnden m.m.

Energiforskningsnämnden, som inrättades år 1982, har inom det nuvarande
energiforskningsprogrammet ansvar dels för delprogrammet Teknikbevakning
inom programmet Energitillförsel, dels för delprogrammen Ny kärnteknik
och Allmänna energisystemstudier inom programmet Övrig långsiktig
forskning och grundforskning. Vidare genomför nämnden löpande utvärderingar
av olika frågor med anknytning till energiforskning. Även annan
utredningsverksamhet bedrivs. Det ankommer också på energiforskningsnämnden
att handha vissa statistik- och informationsfrågor samt viss
samordningsverksamhet inom energiforskningsområdet. Nämnden leds av

NU 1986/87:33

en styrelse som utses av regeringen. Ordförande är för närvarande generaldirektören
för statens kärnkraftinspektion Olof Hörntänder.

I samband med att riksdagen förelädes förslag (prop. 1983/84:107) om det
nu gällande energiforskningsprogrammet föreslog regeringen att energiforskningsnämnden
skulle upphöra som särskild myndighet och uppgå i
statens energiverk. Det skäl som angavs var att den stora betydelse som
nämndens verksamhet har för såväl planering av forskning och utveckling
som övergripande energipolitisk planering motiverade en starkare anknytning
till den centrala energipolitiska myndigheten. Vidare anfördes att ett
samgående skulle stärka de långsiktiga funktionerna inom statens energiverk
liksom verkets övergripande roll inom energisektorn.

På förslag av näringsutskottet (NU 1983/84:45) avvisades förslaget.
Utskottet fann det angeläget med en fristående utvärdering av det statliga
stödet till forskning och utveckling på energiområdet. Så länge som
energiforskningen i betydande omfattning finansieras i särskild ordning
borde, menade utskottet, energiforskningsnämnden kvarstå som en självständig
myndighet. Utskottet ansåg vidare att det kunde vara motiverat att .
nämndens organisation och ställning prövades i samband med den utredning
om den framtida statliga energiforskningen som utskottet hade hemställt om.

Energiforskningsutredningen har i sitt betänkande förordat att nämnden
skall kvarstå som fristående myndighet så länge som det finns ett energipolitiskt
behov av en samlad överblick och en övergripande styrning av statens
stöd till energirelaterad forskning och utveckling. Enligt utredningen bör
nämnden inte ansvara för stöd till teknisk eller naturvetenskaplig forskning
utöver vad som ingår i programmet Allmänna energisystemstudier. Nämndens
styrelse bör ledas av generaldirektören för statens energiverk. Därmed
skulle, påpekar utredningen, energiforskningsnämnden få en starkare anknytning
till den centrala energipolitiska myndigheten, vilket regeringen
tidigare har förordat. I styrelsen för nämnden borde även en företrädare för
regeringskansliet ingå. Det är visserligen ovanligt med regeringsföreträdare i
myndighetsstyrelser men, anför utredningen, det är i detta fall motiverat med
hänsyn till behovet av övergripande information, överblick och samordning.
Utredningen anser också att ett utvärderingsråd bör knytas till nämnden i
syfte att förbättra dess kontakter med berörda myndigheter.

Regeringen delar inte utredningens uppfattning att energiforskningsnämnden
bör ges ett ansvar för övergripande styrning av statens stöd till
energiforskningen. Nämnden bör, sägs det i propositionen (bil. 12 s. 45), ha
en stödjande funktion. Förutom ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier
bör nämndens huvudsakliga arbetsuppgifter vara att genomföra
vissa övergripande utvärderingar och utredningar samt handha statistikoch
informationsfrågor. Delprogrammet Ny kärnteknik bör enligt regeringen
utgå ur energiforskningsprogrammet (se vidare avsnittet om Studsvik
Energiteknik AB, s. 36 f.). Teknikbevakningsansvaret föreslås bli överfört
till i första hand statens energiverk. Även övriga berörda myndigheter bör,
anser regeringen, översiktligt bedriva mer långsiktig teknikavspaning inom
sina ansvarsområden. Något separat delprogram för teknikbevakning föreslås
inte. Dock bör statens energiverk och andra berörda myndigheter separat
redovisa de insatser som görs inom detta område. Härigenom kan en mer

NU 1986/87:33

samlad bild av dessa frågor ges. Regeringen instämmer i att ett särskilt
utvärderingsråd bör bildas och knytas till energiforskningsnämnden. Beträffande
sammansättningen av nämndens styrelse påpekas att det ankommer på
regeringen att utse ordförande och övriga styrelseledamöter.

Förslagen i propositionen angående energiforskningsnämnden möter
kritik från de borgerliga partierna. Regeringen bör åter låta utreda nämndens
ställning, anförs i moderata samlingspartiets partimotion 1986/87:Ub5.
Utgångspunkten för motionärernas begäran torde vara deras, här tidigare
behandlade, förslag till omorganisation av energiforskningen. I avvaktan på
utredningens resultat bör regeringen, sägs det i motionen, tillsätta en
ordförande i energiforskningsnämnden som står obunden i förhållande till de
myndigheter som för närvarande handhar energiforskningsärenden.

Även i motion 1986/87:N131 (fp) redovisas en avvisande inställning till
energiforskningsutredningens förslag att generaldirektören för statens energiverk
skall utses till nämndens ordförande. Energiforskningsnämnden
borde ges en fristående ställning. Vidare kräver motionärerna att energiforskningsnämnden
skall bibehålla teknikbevakningsansvaret. I annat fall
finns det, menar de, risk för att det erforderliga långsiktiga perspektivet i
denna fråga försvinner. Om regeringens förslag genomförs skulle det även bli
svårare att upprätthålla kompetensen inom nämnden, som enligt motionärerna
har genomfört programmet på ett utmärkt sätt.

Energiforskningsnämnden bör kvarstå som en självständig myndighet med
ett ansvar även för styrningen av statens stöd till långsiktig energiforskning,
anförs i motion 1986/87:N134 (c). Det är en fördel om det finns olika
bedömare av vilken inriktning och omfattning som energiforskningen skall
ha. Teknikbevakningsfunktionen bör därför inte överföras till statens
energiverk, anser motionärerna.

Utskottet kan för sin del ansluta sig till regeringens förslag angående
energiforskningsnämndens fortsatta verksamhet. Nämnden bör sålunda inte
ansvara för stöd till teknisk eller naturvetenskaplig forskning utöver vad som
ingår i programmet Allmänna energisystemstudier. Utskottet finner det
ändamålsenligt att huvuddelen av teknikbevakningsfunktionen överförs till
statens energiverk och där inordnas i programmet Energitillförsel. Denna
integrering är värdefull inför övervägandena om energisystemets framtida
inriktning.

Som tidigare nämnts är det regeringen som har att utse energiforskningsnämndens
styrelse, inkl. dess ordförande. Mot bakgrund av nämndens
utvärderande funktion utgår utskottet från att regeringen, när en förändring
av ordförandeskapet blir aktuell .till ordförande utser en person som intar en
oberoende ställning i förhållande till de myndigheter som handhar energiforskningsfrågor.

Med hänvisning till det anförda avstyrks här behandlade motioner, alla i
berörd del.

För energiforskningsnämndens förvaltningskostnader m.m. och till en
reserv för senare fördelning har regeringen beräknat ett totalt medelsbehov
om 73,7 milj. kr. förden treåriga programperioden. För det första budgetåret
har 24 milj. kr. avsatts.

NU 1986/87:33

3 Riksdagen 1986187.17sami. Nr33

I motion 1986/87:NI34 (c) redovisas ett något högre medelsbehov; 78 milj.
kr. resp. 25 milj. kr.

Utskottet har inget att erinra mot den av regeringen förordade medelstilldelningen
och avstyrker motionen i aktuell del.

Integrerade energiforskningsinsatser

Inledning

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att insatser motsvarande ca 15 % av
det föreslagna energiforskningsstödet skall integreras med berörda myndigheters
ordinarie anslag. Det gäller bidrag till energirelaterad forskning och
utveckling inom transportområdet, fusionsenergiforskning, bioenergiforskning
och solmätningar. I det föregående (s. 14) har regeringens förslag om
överföring av medel till STU:s basanslag för vissa forskningsinsatser inom det
förstnämnda området behandlats. Medel för övriga ändamål har beräknats i
de förslag till myndighetsanslag som redovisas i kommunikationsdepartementets
(bil. 5), utbildningsdepartementets (bil. 6) och jordbruksdepartementets
(bil. 7) delar av propositionen. Dessa anslag behandlas av trafikutskottet
(TU 1986/87:27), utbildningsutskottet (UbU 1986/87:26) och jordbruksutskottet
(JoU 1986/87:19). Förutom de nu nämnda insatserna föreslås
i propositionen att den grundläggande energirelaterade forskningen vid
Studsvik Energiteknik AB skall inordnas i bolagets övriga verksamhet.
Anslaget till Studsvik tas upp i det följande. Där behandlas också motioner
angående fusionsenergi- och bioenergiforskning. Övriga förslag i den nu
aktuella delen av propositionen har inte föranlett några motionssynpunkter.

Fusionsenergiforskning

Riksdagen godkände år 1976 (prop. 1975/76:86, NU 1975/76:29 rskr.
1975/76:172) ett avtal mellan Sverige och europeiska atomenergigemenskapen
(Euratom) om samarbete inom området för styrd termonukleär fusion
och plasmafysik. Genom avtalet anslöts den svenska forskningen inom
området fusionsenergi till det gemensamma europeiska forskningsprogram
som bedrivs av Euratom. Även Schweiz deltar i detta samarbete.

För närvarande organiseras och finansieras det svenska fusionsprogrammet
enligt följande. Utrikesdepartementets handelsavdelning deltar i de
övergripande kontakterna i samarbetet med EG. Medel för Sveriges avgifter
till Euratom anvisas över ett anslag inom utrikesdepartementets verksamhetsområde.
För innevarande budgetår har 42 milj. kr. anslagits för detta
ändamål. Anslaget belastar inte ramen för energiforskningsprogrammet.
Energiforskningsnämnden administrerar medelsflödet till och från EG,
samordnar deltagandet i EG:s program och svarar för finansieringen av det
svenska fusionsforskningsarbetet. Kostnaden för den inhemska verksamheten
uppgår till ca 20 milj. kr. per år, som till lika delar bestrids av medel från
energiforskningsprogrammet, från ett anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet
samt genom återbetalningar från Euratom.

Enligt energiforskningsutredningen bör naturvetenskapliga forskningsrå -

NU 1986/87:33

det åläggas hela ansvaret för verksamheten. Som skäl anförs bl.a. att rådet
redan nu har ansvar för grundläggande fysikforskning inkluderande plasmafysik.
Det finns inte heller, menar utredningen, något starkt samband mellan
fusionsforskning och annan energiforskning som kan motivera ett annat
ställningstagande.

Regeringen instämmer i utredningens uppfattning att fusionsforskningen
har en sådan karaktär av grundforskning att ansvaret för den i sin helhet bör
överföras till naturvetenskapliga forskningsrådet. Mot den bakgrunden
föreslås att anslagen för verksamheten i fortsättningen skall beräknas under
utbildningsdepartementets huvudtitel. I dess del av propositionen föreslås
under anslagsposten Europeisk forskningssamverkan att 45 milj. kr. skall
anslås för budgetåret 1987/88 för de svenska avgifterna till Euratom.

I motion 1986/87:N134 (c) framförs kritik mot det svenska fusionsforskningssamarbetet
med EG. Enligt motionärerna bör Sverige inte medverka i
internationellt forskningssamarbete som rör områden - t.ex. kärnkraften -som inte har framtiden för sig. Motionärerna erinrar om att representanter
för centern i en annan motion har begärt att riksdagen skall avslå regeringens
förslag om att medel skall anvisas för fusionsforskningssamarbetet med EG.

Utbildningsutskottet har nyligen (UbU 1986/87:26) tillstyrkt regeringens
förslag om medel för Sveriges avgifter till Euratom. Härvid har utbildningsutskottet
hänvisat till vad utrikesutskottet anförde våren 1986 då motsvarande
medel för budgetåret 1986/87 behandlades. Utrikesutskottet (UU 1985/
86:16) ansåg det vara värdefullt för Sverige att ha möjlighet att delta i det
europeiska fusionssamarbetet. Dessutom framhölls betydelsen för landets
allmänna relationer med EG av att Sverige uppfattas som en seriös och
tillförlitlig partner för långsiktigt samarbete i forskningsfrågor.

Centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utbildningsutskottet
har yrkat avslag på regeringens förslag (UbU 1986/87:26 res. 81). De
anser att det svenska deltagandet i det europeiska fusionsforskningssamarbetet
kan minska trovärdigheten i riksdagsbeslutet att kärnkraften skall
avvecklas. Samarbetet kan därigenom få till följd att den satsning på
energibesparande åtgärder och på alternativa energikällor som kärnkraftsavvecklingen
förutsätter fördröjs.

Det saknas anledning att ta upp frågan om fusionsforskningssamarbetet
med EG även i näringsutskottet. Utskottet hänvisar till utbildningsutskottets
behandling. Motion 1986/87:N134 (c) i nu aktuell del bör alltså inte föranleda
någon ytterligare åtgärd.

Medel för det inhemska fusionsforskningsarbetet skall enligt regeringens
förslag anvisas under anslagsposten Naturvetenskapliga forskningsrådet
m.m. För det kommande budgetåret begär regeringen att 16,2 milj. kr. skall
anslås för detta ändamål. Det avses att av detta belopp 10 milj. kr. skall
överföras från energiforskningsprogrammet. Totalt för den treåriga programperioden
har regeringen beräknat att 28,3 milj. kr. skall avräknas från
energiforskningsramen. Utbildningsutskottet har i nyssnämnda betänkande
tillstyrkt regeringens förslag till anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet.

I motionerna 1986/87:N134 (c) och 1986/87:N132 (vpk) yrkas avslag på
regeringens förslag om att medel från energiforskningsprogrammet skall
avsättas till den svenska fusionsforskningen. Resurserna bör i stället

NU 1986/87:33

användas för forskningsinsatser kring energihushållning i byggnader, vindenergi
och trädbränslen, anförs i förstnämnda motion.

Ett liknande motionsyrkande (vpk) avslogs av riksdagen i samband med
beslutet om det nuvarande energiforskningsprogrammet. Näringsutskottet
(NU 1983/84:45) ansåg att fusionsforskningen representerade en grundforskningsinsats
som borde fortsätta. Mot utskottets uppfattning reserverade sig
centerpartiets och vänsterpartiet kommunisternas företrädare i utskottet.

Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att nu inta någon annan
ståndpunkt i denna fråga. De aktuella yrkandena i motionerna 1986/87:N134
(c) och 1986/87:N132 (vpk) avstyrks därför.

Studsvik Energiteknik A B

Studsvik Energiteknik AB (tidigare AB Atomenergi) byggdes upp under
utvecklingen av det svenska kärnkraftsprogrammet. Bolaget är för närvarande
ett mångsidigt högteknologiföretag inom energisektorn. I enlighet med
statsmakternas intentioner har företaget under en följd av år engagerat sig i
projekt utanför kärnenergiområdet, främst inom områdena kolteknik,
förbränningsteknik och förgasningsteknik. Tillsammans med dotterbolag
sysselsätter Studsvik Energiteknik för närvarande ca 1 000 anställda. Verksamheten
var tidigare helt anslagsfinansierad men har i ökad utsträckning
kommit att bekostas med intäkter från uppdrag.

Företagets resultat har under de senaste åren successivt försämrats. För
det förlängda räkenskapsåret 1 juli 1984 - 31 december 1985 redovisar
koncernen ett underskott - mätt som resultat efter finansiella intäkter och
kostnader - med drygt 20 milj. kr. Omsättningen för perioden uppgick till ca
721 milj. kr. Förlusten i verksamheten förklaras enligt Studsvik Energiteknik
dels av att bolagets R2-reaktor avställdes i åtta månader för byte av
reaktortank, dels av att orderingången har vikit inom områden som tidigare
har varit starkt expansiva. Företagets resultat för år 1986 har ännu inte
publicerats. I juni 1986 varslade bolaget ca 200 personer om uppsägning. Av
dessa har ca 40 personer sagts upp, medan ca 115 personer har slutat sin
anställning vid företaget frivilligt. För resterande ca 45 personer görs för
närvarande insatser för att hitta alternativ sysselsättning.

I budgetpropositionen meddelar (prop. 1986/87:100 bil. 16 s. 86) föredraganden
- statsrådet Birgitta Dahl - att hon har erfarit att Studsvik
Energiteknik under hösten 1986 har vidtagit vissa åtgärder för att förbättra
den ekonomiska situationen. Hon utgår från att styrelsen och företagsledningen
löpande anpassar bolagets resurser och kostnader till den faktiska
efterfrågan på dess tjänster. Statsrådet vill inte nu föreslå några genomgripande
ändringar av gällande finansieringsförhållanden och verksamhetsinriktning
för företaget.

Regeringen bör låta tillsätta en utredning med uppgift att lägga fram
förslag om nödvändiga åtgärder för en sanering av Studsvik Energiteknik,
anförs i motion 1986/87:N517 (m) från allmänna motionstiden. Det är
otillfredsställande för personalen att leva i ovisshet om företagets framtid.

Utskottet kan inte biträda motionärernas förslag om en utredning
angående verksamheten vid Studsvik Energiteknik. Det får förutsättas,

NU 1986/87:33

menar utskottet, att bolaget under styrelsens överinseende vidtar de mått och
steg som erfordras för att säkerställa företagets fortlevnad. Motion 1986/
87:N517 (m) avstyrks sålunda.

I budgetpropositionen (bil. 16 punkt C 12) föreslås ett reservationsanslag
om 41,6 milj. kr. för bolagets verksamhet under det kommande budgetåret.
Anslaget fördelar sig på dels ett driftsbidrag om sammanlagt 22,6 milj. kr. för
R2-reaktorn och Studsviks bibliotek, dels ett belopp av 19 milj. kr. för egen
och branschrelaterad forskning. Utskottet tillstyrker förslaget.

Studsvik Energiteknik erhåller anslagsmedel även från det nuvarande
energiforskningsprogrammet. Stöd utgår inom ramen för programmet Övrig
långsiktig forskning och grundforskning dels genom ett direktanslag, dels via
delprogrammet Ny kärnteknik som för närvarande administreras av energiforskningsnämnden.
Huvuddelen av anvisade resurser för detta delprogram
anslås till Studsvik Energiteknik.

Regeringen förordar, som tidigare nämnts, att delprogrammet Ny kärnteknik
skall utgå ur energiforskningsprogrammet. Eftersom kärnkraften
skall avvecklas i enlighet med riksdagens beslut behövs, sägs det i propositionen
(bil. 12 s. 40), generellt sett inga insatser inom detta område annat än de
som är motiverade från säkerhetssynpunkt.

Det fortsatta energiforskningsbidraget till Studsvik Energiteknik föreslås
bli integrerat med det tidigare redovisade basanslaget till företaget. Regeringen
har beräknat att 32 milj. kr. skall avsättas för stöd till energiforskningsinsatser
vid bolaget under den kommande treårsperioden. För budgetåret
1987/88 föreslås att riksdagen till företaget skall anvisa 11 milj. kr. utöver
de medel som har begärts i budgetpropositionen.

För styrning och uppföljning av företagets fortsatta verksamhet inom
kärnenergiområdet har energiforskningsutredningen föreslagit att en referensgrupp
med företrädare från regeringskansliet, statens kärnkraftinspektion
och försvarets forskningsanstalt skall tillsättas. I propositionen anför
föredraganden att det kan vara lämpligt att till ordförande i gruppen utses en
från företaget oberoende person. Hon avser att senare återkomma till
regeringen med förslag angående en sådan referensgrupp.

Bidrag från energiforskningsprogrammet bör anvisas till Studsvik Energiteknik
endast om det skapas garantier för att medlen inte används för
forskning om ny kärnteknik, anförs i motion 1986/87:N134 (c). Med den
konstruktion för den fortsatta stödgivningen till företaget som skisseras i
propositionen finns det, menar motionärerna, risk för att forskningen ändå
får denna inriktning. Under förutsättning att den begärda garantin ges
föreslår de att 5 milj. kr. skall anslås i energiforskningsstöd till företaget för
budgetåret 1987/88. För den kommande treårsperioden borde 18 milj. kr.
avsättas för detta ändamål.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till energiforskningsstöd till Studsvik
Energiteknik. Utskottet delar inte den oro beträffande forskningens
inriktning som framförs i motion 1986/87:N134 (c). Genom att den tilltänkta
referensgruppen tillsätts kommer tillräckliga garantier att skapas för att
anvisade medel används på ett sätt som främjar de ändamål de är avsedda
för. Motionen avstyrks sålunda i nu aktuell del. Här behandlad del av

NU 1986/87:33

propositionen ger inte anledning till någon ytterligare kommentar från
utskottets sida.

Av det sagda följer att riksdagen som bidrag till verksamheten vid Studsvik
Energiteknik för budgetåret 1987/88 bör anvisa totalt - inkl. det tidigare
tillstyrkta basanslaget - 52,6 milj. kr.

Bioenergiforskning

Regeringen föreslår i propositionen (bil. 12 s. 42) att medel skall avsättas från
energiforskningsprogrammet för mer grundläggande forskning och utveckling
inom bioenergiområdet. Enligt förslaget skall 12 milj. kr. under den
kommande treårsperioden och 4 milj. kr. för det kommande budgetåret
överföras till Sveriges lantbruksuniversitet och där integreras i dess huvudanslag.

Medlen avses bl.a. finansiera två professorstjänster som föreslås bli
inrättade vid universitetet. Det gäller dels en tjänst för professor i skogsbrukets
energisystem, dels en tjänst för professor i intensivodling av skogsträd,
särskilt för energiändamål. Enligt regeringen bör utvecklingskostnader inom
sådana områden som närmar sig kommersiell introduktion i ökad utsträckning
bekostas av företag eller gemensamt finansierade forskningsorgan.
Föredragande statsrådet konstaterar att lantbrukskooperationens intresse
för att finansiellt medverka i forsknings- och utvecklingsarbete rörande
biobränsle har ökat.

Det är tillfredsställande om lantbruket kan medverka i finansieringen av
forskningen kring biobränslen, sägs i motion 1986/87:N134 (c). Detta får
dock inte leda till en ny ekonomisk belastning på denna näringsgren, menar
motionärerna och föreslår ett riksdagsuttalande i den riktningen.

Mot bakgrund av rådande överskottsproduktion inom jordbruket torde
det enligt utskottets mening ligga i lantbrukets eget intresse att ekonomiskt
understödja de nu diskuterade forskningsinsatserna. Motion 1986/87:N134
(c) bör i här berörd del inte föranleda något riksdagsinitiativ. Yrkandet
avstyrks alltså.

Anslag till energiforskningen

Som tidigare nämnts föreslår regeringen att riksdagen skall avsätta ca 882
milj. kr. för energiforskningens huvudprogram för budgetåren 1987/
88-1989/90. För budgetåret 1987/88 föreslås riksdagen anslå 293,6 milj. kr. I
motionerna 1986/87:Ub5 (m) och 1986/87:N134 (c) har som tidigare redovisats
föreslagits andra belopp; i den förstnämnda föreslås riksdagen anvisa
medel endast för budgetåret 1987/88. I vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:N132 har inte något förslag till total medelsram för
energiforskningsprogrammet lämnats. Partiet har dock krävt utökade anslag
för enskilda ändamål.

I det föregående har utskottet i samband med behandlingen av riktlinjerna
för resp. program inom energiforskningsprogrammet diskuterat medelsbehovet
med utgångspunkt i regeringens beräkning och motionärernas förslag.
Utskottet föreslår nu att riksdagen bifaller regeringens begäran om medels -

NU 1986/87:33

ram för den treåriga programperioden och anslag för budgetåret 1987/88. I
den mån riksdagens bifall till motionsyrkanden som har behandlats under
resp. program medför krav på ytterligare medel under budgetåret 1987/88
torde det få ankomma på regeringen att föreslå att dessa skall anvisas på
tilläggsbudget. För den händelse riksdagens beslut innebär att mindre belopp
skall stå till förfogande än vad regeringen har föreslagit får det i stället
ankomma på regeringen att hålla inne överskjutande medel. Riksdagen bör
genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört.

Alltsedan energiforskningsprogrammen startades har regeringen haft
bemyndigande av riksdagen att i samband med stöd till energiforskning göra
åtaganden även för flera år efter det aktuella budgetåret och efter det
beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden har lämnats för
att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten.
Regeringen beräknar i propositionen behovet härav till 150
milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1988/89, 100 milj. kr. för
budgetåret 1989/90, 50 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och 10 milj. kr. för
budgetåret 1991/92.1 propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen
att under nästa budgetår ikläda staten ekonomiska förpliktelser som,
inberäknat redan fattade beslut, innebär åtaganden enligt vad nu nämnts.

Moderata samlingspartiet vill ha dessa bemyndiganden reducerade. I
motion 1986/87:Ub5 föreslås riksdagen fastställa ramarna för resp. budgetår
till resp. 100 milj. kr., 50 milj. kr., 25 milj. kr. och 5 milj. kr.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker sålunda
motionen i berörd del.

Alternativa drivmedel

I det följande behandlas åtta motionsyrkanden från allmänna motionstiden
om alternativa drivmedel. Huvuddelen av förslagen gäller etanolproduktion
och då framför allt lokaliseringen av en fullskaleanläggning för tillverkning
av etanol.

Riksdagen beslöt år 1983 om en plan för introduktion av alternativa
drivmedel (prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 1982/83:33, rskr. 1982/83:280).
Enligt planen skall de statliga insatserna främst inriktas på att utveckla
användningen av ett bränsle som består av nästan enbart motoralkoholer.
Målet för insatserna är att ge närmare underlag för ett beslut i slutet av
1980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivmedel i större
skala. Det anges vidare i planen att låginblandning kan vara ett sätt att
påbörja introduktionen av motoralkoholer. I augusti 1986 avlämnade statens
energiverk en lägesrapport rörande planen (Motoralkoholer i Sverige,
1986:7).

För att förutsättningarna för produktion av etanol ur jordbruksprodukter
skall klarläggas har regeringen tidigare beslutat om stöd till en anläggning för
framställning av etanol i Lidköping (det s.k. Skaraborgsprojektet). Anläggningen,
som togs i drift år 1983, har en produktionskapacitet av 6 600 m3
etanol per år. Vid anläggningen produceras även foderprodukter, kolsyra
och stärkelse för tekniska ändamål. Råvaran är i första hand spannmål. Efter
en del inledande tekniska problem anses nu tillverkningen fungera på avsett

NU 1986/87:33

vis. I anslutning till detta projekt har en försöksverksamhet med låginblandning
(4 %) av etanol i bensin pågått i Stockholmsområdet. Verksamheten
har bedrivits i samarbete med OK Petroleum AB.

Inom Stiftelsen Svensk etanolutveckling, som bildades år 1984, pågår
utvecklingsarbete rörande etanolframställning baserad på såväl spannmål
som skogsråvaror. Stiftelsens grundare är Berol Kemi AB, Mo och Domsjö
AB, AB Nobel Chematur, länsstyrelsen i Västernorrlands län och Örnsköldsviks
Industristiftelse. År 1985 inträdde också Beroxo AB och Svenska
lantmännens riksförbund som huvudmän. Överstyrelsen för civil beredskap
är stödjande medlem. En storskalig tillverkning av etanol ur skogsråvaror
skulle kunna bli aktuell genom integrering med moderna massafabriker.
Därvid skulle massafabrikernas tillgång på billig värmeenergi kunna utnyttjas.

Efter beslut av regeringen i mars 1985 tillkallades en kommitté med
parlamentarisk sammansättning för att klarlägga förutsättningarna för att
öka försörjningstryggheten och minska oljeberoendet inom transportsektorn
genom ökad användning av alternativa drivmedel. Kommittén, som antog
namnet motoralkoholkommittén, redovisade i december 1986 resultatet av
sitt arbete i betänkandet (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle.

Enligt kommittén saknas förutsättningar för att nu besluta om en allmän
introduktion av alternativa drivmedel. Kommittén föreslår att en försöksverksamhet
med användning av rent etanolbränsle i dieselfordon skall
inledas.

Låginblandning av inhemskt producerad etanol är enligt kommittén
varken samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt motiverad med den
nuvarande nivån på oljepriserna. Betydande statliga åtgärder behöver vidtas
för att en låginblandning skulle bli ekonomiskt intresssant. Med hänsyn bl.a.
till de samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnaderna avvisar kommittén
förslag om att etanolen skall skattebefrias. Enligt kommittén kan frågan
om statliga åtgärder för att främja en introduktion av motoralkoholer
övervägas på nytt om förutsättningarna ändras, t.ex. genom kraftigt höjda
bensinpriser. Ett nytt beslutsunderlag bör, anser kommittén, tas fram till
slutet av 1980-talet.

I en reservation av centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare
i kommittén hävdas att en första fullskaleanläggning för tillverkning av
etanol är samhällsekonomiskt lönsam och från beredskapssynpunkt väl
motiverad. De föreslår bl.a. att staten redan nu skall vidta åtgärder som
möjliggör uppförandet av en sådan anläggning.

Regeringen beviljade i oktober 1986 Stiftelsen Svensk etanolutveckling ett
bidrag om högst 10 milj. kr. för att närmare klarlägga förutsättningarna för
att uppföra en fullskaleanläggning för etanolproduktion baserad på spannmål
och andra jordbruksprodukter. En slutredovisning av arbetet skall göras
senast vid halvårsskiftet 1987.

Inom ramen för energiforskningsprogrammet bedrivs projekt i syfte att
studera möjligheterna att utnyttja alkohol som drivmedel. Sålunda stöds
exempelvis utvecklingen av motorer för ren alkoholdrift. Det görs också för
närvarande konkreta försök med användning av rent alkoholbränsle i ett
antal testbilar av olika märken.

NU 1986/87:33

Insatser beträffande alternativa drivmedel görs inom ramen för delprogrammet
Bränsleförädling, som ingår i programmet Energitillförsel. Dessa
insatser bör enligt regeringen inriktas mot etanol producerad ur cellulosahaltiga
råvaror. Miljö- och energiministern anför i propositionen om forskning
(bil. 12 s. 38) att en samlad bild av vilka åtgärder som erfordras inom detta
område kan fås först sedan Stiftelsen Svensk etanolutveckling har redovisat
sitt pågående arbete och regeringen har tagit ställning till motoralkoholkommitténs
förslag.

I fyra motioner framställs förslag om lokalisering av en fullskaleanläggning
för etanoltillverkning. Motion 1986/87:N503 (c) går ut på att en anläggning
skall förläggas till Lidköping. Härvid hänvisas till den försöksanläggning som
redan finns där. I de tre övriga motionerna - 1986/87:N545 (fp), 1986/
87:N396 (c) och 1986/87:N546 (c) - pläderas för en etablering i Östergötlands
län. Som skäl för denna lokalisering anförs bl.a. tillgången i länet på råvara
för etanoltillverkning. I de två sistnämnda motionerna har kravet preciserats
till att gälla Skänninge i Mjölby kommun.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:N506 begärs - utan
förslag till lokalisering - att riksdagen hos regeringen skall hemställa om att
en fullskaleanläggning för etanoltillverkning skall komma till stånd. Det är
inte minst av beredskapsskäl beklagligt att en sådan fabrik ännu inte har
uppförts, menar motionärerna. Även i motion 1986/87:N551 (c) anförs -dock utan yrkande - att etanolproduktion i full skala bör inledas.

Med hänsyn till pågående utredningsarbete och regeringens beredning av
motoralkoholkommitténs förslag finner utskottet att det inte är motiverat
med något riksdagsinitiativ i fråga om etanoltillverkning. Detta har utskottet
också nyligen framhållit i ett yttrande (NU 1986/87:4 y) till försvarsutskottet
angående totalförsvarets fortsatta utveckling. Vidare anser utskottet att det
inte är en uppgift för riksdagen att uttala sig för lokaliseringen av en
etanolfabrik till någon viss ort. Med det sagda avstyrks här behandlade
motionsyrkanden.

I samband med projekteringen av en fullskaleanläggning för etanolproduktion
bör även användningen av biprodukterna, främst stärkelse och
protein, analyseras med sikte på att få bästa möjliga totalekonomi, uttalas i
motion 1986/87:N547 (c). Den bästa delen av proteinet-gluten-är, sägs det,
ett högvärdigt livsmedel som kan utnyttjas bl.a. för att höja vetemjölets
proteinhalt. Gluten har dock även andra användningsområden, t.ex. som
betongförbättringsmedel. En inblandning av gluten vid betongtillverkning
höjer betongens motståndskraft mot frost och andra väderpåkänningar. I
motionen yrkas att riksdagen skall begära att regeringen låter analysera
lämpligheten av att använda gluten som betongförbättringsmedel.

Motoralkoholkommittén har i sin analys av etanoltillverkningen beaktat
intäkterna från de biprodukter som uppkommer vid framställningen av
etanol. Marknaden för proteinfodermedel och stärkelse har särskilt studerats.
Uppmärksamhet har också ägnats åt beredskapssituationen för etanol.
Möjligheterna att använda gluten som betongförbättringsmedel har något
berörts i kommitténs underlagsrapport (Ds I 1986:12) Motoralkoholer -råvaror, biprodukter, miljö och ekonomi.

NU 1986/87:33

Utskottet ser inte något behov av en ytterligare utredning i denna fråga.
Motionen avstyrks därför.

Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder som
garanterar en fortsatt och utökad användning av gas som drivmedel, anförs i
motion 1986/87:N506 (vpk). Det vore beklagligt, heter det, om detta
drivmedel nu skulle försvinna från den svenska marknaden. Genom den
ökande importen av naturgas kommer förutsättningarna för användning av
motorgas att förbättras, menar motionärerna.

Miljö- och energiminister Birgitta Dahl besvarade den 3 mars 1987 en
interpellation (1986/87:159) av Göran Eriksson (m) om regeringen avsåg att
vidta åtgärder för att bl.a. öka användningen av motorgas. Statsrådet
erinrade om att motorgasen har en förmånligare beskattning än bensin.
Eftersom blyfri bensin i kombination med katalytisk avgasrening är ett från
miljösynpunkt bättre alternativ än normal motorgasdrift ansåg hon att det
inte fanns skäl att skattevägen ytterligare stimulera användningen av
motorgas. Statsrådet anförde vidare att branschen måste ta sitt ansvar för att
tillhandahålla motorgas till rimliga priser åt dem som redan har installerat
utrustning för motorgasdrift. Härvid konstaterade hon att den tidigare
skillnaden i pris exkl. skatt mellan motorgas och bensin till motorgasens
fördel nu har upphört.

Enligt utskottets mening bör motorgasen ses snarare som ett komplement
än som ett alternativ till övriga drivmedel. Med hänsyn till motorgasens
miljöfördelar bör den beskattas lindrigare än blyad bensin. Som redovisats är
så redan fallet.

Utskottet anser inte att det nu är befogat med några ytterligare åtgärder
från statens sida för att stimulera användningen av motorgas. Att oljebranschen
under senare tid har försämrat motorgasens pris i förhållande till
bensinpriset kan inte motivera att beskattningen av motorgas görs ännu mer
förmånlig. Med det sagda avstyrks motion 1986/87:N506 i ifrågavarande del.

Avslutningsvis behandlas i detta avsnitt ett yrkande i motion 1986/87:N534
(c) om ett riksdagsuttalande angående forskningen om alternativa bränslen.
Enligt motionären bör framför allt den forskning prioriteras som syftar till att
vanligtvis dieseldrivna fordon skall anpassas till ren alkoholdrift. En sådan
anpassning är värdefull från både miljö- och försörjningssynpunkt. Motionären
anför att oljeväxtoljor kan vara ett alternativ som råvara till dieselbränsle.
Därför föreslås i motionen att växtförädlingen ges erforderliga resurser
för att utveckla optimalt lämpliga växter för dieselbränsle och att en
utredning snarast verkställs om lämpliga anläggningar för framställning av
sådant bränsle.

Som tidigare nämnts har motoralkoholkommittén föreslagit att en försöksverksamhet
med användning av rent etanolbränsle i dieselfordon skall
inledas. Försöket bör enligt kommittén i en första etapp pågå i tre år och
omfatta samtliga tätortsbussar i en medelstor stad. Staten skall enligt
kommitténs förslag svara för en del av försöksverksamhetens kostnader.

Med hänvisning till regeringens beredning av motoralkoholkommitténs
förslag avstyrks det nu aktuella motionsyrkandet.

NU 1986/87:33

Regionala centra för utveckling av energiteknik

Utskottet behandlar slutligen två motioner från allmänna motionstiden där
det föreslås etablering av regionala centra för energiteknisk utveckling. I
motion 1986/87:N512 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen skall
hemställa om förslag till åtgärder för att utveckla norra delen av Uppsala län
och angränsande regioner till ett försöks- och utvecklingsområde för energioch
miljöteknik. Ett motsvarande krav men med inriktning på Örebro län
framställs i motion 1986/87:N516 (c). Detta län bör enligt motionären bli
försökslän vad gäller forskning och utveckling kring förnybara energikällor.

Våren 1986 behandlade utskottet två liknande motionsyrkanden. Förslagen
gällde då etablering av ett utvecklingscentrum för energi i Kalmar län och
ett centrum för fastbränsleteknik i Ljusdals—Hudiksvalls-regionen. På
hemställan av utskottet (NU 1985/86:17) avslogs motionerna. Utskottet
ansåg det närmast vara en angelägenhet för resp. lokala intressenter att ta de
initiativ som erfordrades för att förslagen skulle bli prövade.

Utskottet är av samma uppfattning nu och avstyrker därför de två
motionerna.

Hemställan
Utskottet hemställer

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

1. beträffande europeiskt forskningssamarbete

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub79 yrkande 2 och motion
1986/87:N355 yrkande 4,

2. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 39 i ifrågavarande
del,

3. beträffande STU:s insatser för de små och medelstora företagen
att riksdagen avslår motion 1986/87:N143 yrkande 7 i ifrågavarande
del,

4. beträffande nytt programförslag för STU

att riksdagen avslår motion 1986/87:N133 yrkande 2,

5. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 punkt F 1
moment 1 och med avslag på motion 1986/87:N133 yrkande 3 medger
att under budgetåren 1988/89 och 1989/90 1 599 000 000 kr. utöver de
medel som ej disponerats under budgetåret 1987/88 får användas för
styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk forskning och
utveckling,

b) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 punkt F 1
moment 2 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88, i
enlighet med vad som anges i propositionen, ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och utvecklingsarbete
m.m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär

NU 1986/87:33

åtaganden om högst 255 OOO 000 kr. under budgetåret 1990/91 och
högst 220 000 000 kr. under budgetåret 1991/92,

c) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 punkt F 1
moment 3 och med avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkande 39 i
ifrågavarande del och motion 1986/87:N133 yrkande 1 till Styrelsen för
teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling för budgetåret
1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
726 800 000 kr.,

6. beträffande medel i övrigt till STU
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 punkt F 2
till Styrelsen för teknisk utveckling: Förvaltningskostnader för budgetåret
1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
75 971 000 kr.,

b) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 i
ifrågavarande del (Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling)
godkänner vad som i propositionen anförs om att reservationsanslaget
Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning skall upphöra med
utgången av budgetåret 1986/87,

7. beträffande miljöteknisk forskning och utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol38 yrkande 8 ,

8. beträffande resursbevarande teknik
att riksdagen avslår motion 1986/87:N388,

9. beträffande optiska datorsystem

att riksdagen avslår motion 1986/87:N351,

10. beträffande ångdrivsystem för bilar
att riksdagen avslår motion 1986/87:N389,

11. beträffande finansiering av kollektiv forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 40,

12. beträffande omlokalisering av Svenska livsmedelsinstitutet
att riksdagen avslår motion 1986/87:N417,

13. beträffande teknikupphandling

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 41,

14. beträffande projektförsäkring

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 10
avsnitt 8 punkt F 1 i ifrågavarande del medger att det belopp som av
styrelsen för teknisk utveckling skall reserveras vid utfästelse om stöd
minskas från 100 % till 50 % av utfästelsebeloppet,

15. beträffande småskalig teknikutveckling

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:N322 och 1986/87:N335,

16. beträffande glasforskning i Kronobergs län

att riksdagen avslår motion 1986/87:N399 i ifrågavarande del,

17. beträffande teknikby i Växjö

att riksdagen avslår motion 1986/87:N399 i ifrågavarande del,

Energiforskning

NU 1986/87:33

18. beträffande allmänna utgångspunkter för energiforskningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N134

yrkande 1 godkänner i propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del,

19. beträffande programmen Energirelaterad grundforskning och
Allmänna energisystemstudier samt frågan om energiforskningens
inplacering

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och motion 1986/87:N134 yrkandena 9
och 10, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion 1986/
87:Ub5 yrkandena 42, 43 och 45, de två sistnämnda i ifrågavarande
del, godkänner i propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del,

20. beträffande högriskprojekt

att riksdagen avslår motion 1986/87:N134 yrkande 6,

21. beträffande programmet Industrins energianvändning

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och motion 1986/87:N134 yrkandena 9
och 10, båda i ifrågavarande del, och med avslag på motion 1986/
87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, och motion
1986/87:N132 yrkande 4 godkänner i propositionen förordade riktlinjer
för energiforskningen i ifrågavarande del,

22. beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:Ub5
yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, motion 1986/87:N131
yrkande 3, motion 1986/87:N132 yrkande 5 och motion 1986/87:N134
yrkandena 4, 9 och 10, de två sistnämnda yrkandena i ifrågavarande
del, godkänner i propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del,

23. beträffande solvärme

att riksdagen avslår motion 1986/87:N132 yrkande 3,

24. beträffande programmet Energitillförsel

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:Ub5
yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, motion 1986/87:N132
yrkande 2 och motion 1986/87:N134 yrkandena 5, 9 och 10, de två
sistnämnda yrkandena i ifrågavarande del, godkänner i propositionen
förordade riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del,

25. beträffande energiforskningsnämnden

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1986/87:Ub5 yrkande 46, motion 1986/87:N131 yrkandena 1 och 2 och
motion 1986/87:N134 yrkande 8 godkänner i propositionen förordade
riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del,

26. beträffande basanslag till energiforskningsnämnden och reserv
till regeringens disposition

NU 1986/87:33

87:N134 yrkandena 9 och 10, båda i ifrågavarande del, godkänner i
propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande
del,

27. beträffande fusionsforskningssamarbete med EG
att riksdagen avslår motion 1986/87:N134 yrkande 2,

28. beträffande det svenska fusionsforskningsarbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N132
yrkande 6 och motion 1986/87:N134 yrkande 3 godkänner i propositionen
förordade riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del,

29. beträffande utredning om Studsvik Energiteknik AB
att riksdagen avslår motion 1986/87:N517,

30. beträffande viss verksamhet vid Studsvik Energiteknik AB

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt C
12, proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande
del och proposition 1986/87:100 bilaga 16 punkt C 12 och med
avslag på motion 1986/87:N134 yrkande 11

dels till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB för
budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 52 600 000 kr.,

dels godkänner i propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del,

31. beträffande bioenergiforskning

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 avsnitt 4
moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N134
yrkande 7 godkänner i propositionen förordade riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del,

32. beträffande anslag till energiforskningen
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt C 6 moment
1 medger att under budgetåren 1987/88-1989/90 får användas
882 464 000 kr. utöver de medel som ej disponerats under budgetåret
1986/87 för Huvudprogram Energiforskning,

b) med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt C 6 moment
3 till Energiforskning för budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 293 588 000 kr.,

c) med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45 och
motion 1986/87:N134 yrkandena 9 och 10, alla yrkanden i vad avser
anvisande av anslag, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

33. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt C 6
moment 2 och med avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkande 44
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade beslut,
innebär åtaganden om 150 000 000 kr. för budgetåret 1988/89,
100 000 000 kr. för budgetåret 1989/90, 50 000 000 kr. för budgetåret
1990/91 och 10 000 000 kr. för budgetåret 1991/92,

NU 1986/87:33

34. beträffande etanolproduktion

att riksdagen avslår motion 1986/87:N506 yrkande 18,

35. beträffande lokalisering av etanolfabrik

att riksdagen avslår motion 1986/87:N396 yrkande 2 och motionerna
1986/87:N503, 1986/87:N545 och 1986/87:N546,

36. beträffande biprodukterna från etanoltillverkning
att riksdagen avslår motion 1986/87:N547,

37. beträffande användning av motorgas

att riksdagen avslår motion 1986/87:N506 yrkande 19,

38. beträffande forskning om alternativa bränslen
att riksdagen avslår motion 1986/87:534 yrkande 3,

39. beträffande regionala centra för utveckling av energiteknik
att riksdagen

a) avslår motion 1986/87:N512,

b) avslår motion 1986/87:N516.

Stockholm den 14 maj 1987
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c),
Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke
Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c),
Jörn Svensson (vpk), Per-Richard Molén (m), Gudrun Norberg (fp), Mats
Lindberg (s) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Europeiskt forskningssamarbete (mom. 1)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Av vad” och
slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen nu synes beredd att
utnyttja de möjligheter till närmare samarbete med EG som har öppnats
genom 1986 års ramavtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete. Som
påpekas i motion 1986/87:N355 (m) är det för svensk industri av största
betydelse att svenska företag får medverka i de stora industriinriktade
forsknings- och utvecklingsprojekten inom EG, främst ESPRIT, RACE och
BRITE. På det teknisk-vetenskapliga området liksom på andra områden
måste ansträngningar göras för att uppnå ett så nära, omfattande och
varaktigt samarbete som möjligt med EG. Med hänsyn till frågans vikt bör
riksdagen, i enlighet med yrkandet i nämnda motion, göra ett uttalande till
regeringen av angiven innebörd. Därigenom skulle även motion 1986/
87:Ub79 (fp) tillgodoses i berörd del.

NU 1986/87:33

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande europeiskt forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub79 yrkande 2 och
motion 1986/87:N355 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Tekniskt forskningsråd (morn. 2)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion 1986/87:Ub5 (m) är det viktigt att stöd kan lämnas
till goda forskningsprojekt även utanför de av STU prioriterade områdena.
Den nuvarande s. k. tekniska forskningsrådsfunktionen inom STUF erbjuder
enligt utskottets mening inte tillräckliga garantier härför. Utskottet
instämmer därför i vad som sägs i nämnda motion om att ett fristående
tekniskt forskningsråd bör inrättas under åttonde huvudtiteln med samma
ställning som övriga forskningsråd och med en successivt vidgad resursram.
Denna fråga behandlas av utbildningsutskottet (UbU 1986/87:26). I samband
med den angivna omorganisationen bör även vissa av statens industriverks
uppgifter föras över till STU enligt förslag härom från moderata
samlingspartiet, som näringsutskottet behandlar i betänkandet NU 1986/
87:30. Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet nu har anfört. Utskottet återkommer till frågan om de anslagsmässiga
konsekvenserna för STU av de här nämnda organisatoriska förändringarna.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande tekniskt forskningsråd

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 39 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen
(mom. 3)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det tillfredsställande att STU:s insatser under de senaste
åren har kommit att inriktas mot de små och medelstora företagen. Enligt
utskottets mening bör småföretagens behov av utvecklingsstöd prioriteras i
än högre grad under nästa programperiod. Som påpekas i motion 1986/
87:N143 (c) är det viktigt att STU:s resurser inte binds upp för uppbyggnad av
fasta resurser vid högskolan. Utskottet instämmer också i vad som anförs i
motionen om att de enskilda uppfinnarna bör ges en generös behandling.
Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ställa sig bakom vad

NU 1986/87:33

utskottet nu har anfört, varigenom nämnda motion skulle tillgodoses i berörd
del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande STU.s insatser för de små och medelstora företagen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N143 yrkande 7 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Nytt programförslag för STU (mom. 4)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till de kritiska synpunkter på delar av STU:s
verksamhet som framförs i motion 1986/87:N133 (vpk). Dessa synpunkter
grundas på den principiella syn på teknikpolitikens uppgifter som har
redovisats av vänsterpartiet kommunisterna i bl. a. motion 1986/87:N140.
Som anförs i denna motion-vilken behandlas i betänkandet NU 1986/87:30-krävs det nu en självständigare teknikpolitik, inriktad på att tjäna sociala
mål. Det förslag till treårsprogram för STU som nu har lagts fram är däremot
präglat av ett teknokratiskt synsätt. Mot flera inslag i treårsprogrammet kan
allvarliga invändningar riktas. Detta gäller t. ex. stöd till storföretag inom
ramen för STU:s insatser på vissa teknikområden. En omprioritering inom
programmet bör ske till förmån bl. a. för ökade insatser på miljövårdsteknikens
område. Även STUF bör tilldelas ökade resurser.

Utskottet instämmer vidare i vad som anförs i motion 1986/87:N133 (vpk)
om att principerna för statens andel i finansieringen av den kollektiva
forskningen bör ses över. Formerna för STUF:s verksamhet kan också
behöva omprövas med hänsyn till vikten av att tvärvetenskapliga aspekter
blir tillgodosedda vid bedömningen av olika forskningsprojekt.

Följaktligen anser utskottet att STU av regeringen bör ges i uppdrag att
utarbeta ett nytt treårsprogram med den inriktning som här har angetts och
inom ramen för ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat anslag.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening. Utskottet
återkommer till frågan om medelsanvisning till STU.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande nytt programförslag för STU

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N133 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Medel för teknisk forskning och utveckling (mom. 5)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörts här” bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med det förslag om inrättande av ett fristående

NU 1986/87:33

4 Riksdagen 1986/87.17sami. Nr 33

tekniskt forskningsråd som utskottet nyss har behandlat bör STU:s anslag till
teknisk forskning och utveckling för nästa budgetår minskas med 35 milj. kr.
Utskottet förutsätter därvid att ett motsvarande belopp kommer att tas upp
för det nya forskningsrådet under utbildningsdepartementets huvudtitel.
Som en följd av överföringen bör medelsramen för STU för de följande två
budgetåren minskas med 70 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.
Utskottet har däremot ingen erinran mot förslaget beträffande ekonomiska
förpliktelser för budgetåren 1990/91 och 1991/92. Med det sagda tillstyrker
utskottet motion 1986/87:Ub5 (m) i berörd del. Motion 1986/87:N133 (vpk)
avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8
punkt F 1 moment 1 och med avslag på motion 1986/87:N133 yrkande
3 medger att under budgetåren 1988/89 och 1989/90 1 529 000 000 kr.
utöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1987/88 får
användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk
forskning och utveckling,

b) (=utskottet),

c) med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8
punkt F 1 moment 3, med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 39 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N133 yrkande 1
till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 691 800 000 kr.

6. Medel för teknisk forskning och utveckling (mom. 5)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörts här” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad utskottet nyss har anfört om en omarbetning av STU:s
treårsprogram bör anslaget till teknisk forskning och utveckling för nästa
budgetår tas upp med ett oförändrat belopp. Medelsramen för de följande
två budgetåren bör fastställas till 1 456 milj. kr. Något bemyndigande för
STU att göra ekonomiska åtaganden efter treårsperiodens slut bör tills vidare
inte komma i fråga. Med det anförda tillstyrker utskottet motion 1986/
87:N133 (vpk) i berörda delar. Motion 1986/87:Ub5 (m) avstyrks i motsvarande
del.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande medel för teknisk forskning och utveckling
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8
punkt F 1 moment 1 och med bifall till motion 1986/87:N133 yrkande 3
medger att under budgetåren 1988/89 och 1989/90 1 456 000 000 kr.

NU 1986/87:33

utöver de medel som ej disponerats under budgetåret 1987/88 får
användas för styrelsens för teknisk utveckling stöd till teknisk
forskning och utveckling,

b) avslår proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8 punkt F 1
moment 2,

c) med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 10 avsnitt 8
punkt F 1 moment 3, med bifall till motion 1986/87:N133 yrkande 1
och med avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkande 39 i ifrågavarande del
till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1987/88 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 655 000 000 kr.

7. Medel i övrigt till STU (morn. 6)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens förslag om en ökning av anslaget till STU:s
förvaltningskostnader. Därvid räknar utskottet med att vissa av statens
industriverks uppgifter förs över till STU med början redan under nästa
budgetår enligt förslag i moderata samlingspartiets motion 1986/87:N150,
som utskottet behandlar i betänkandet NU 1986/87:30.

8. Miljöteknisk forskning och utveckling (mom. 7)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad sorn anförs i motion 1986/87:Jol38 (c) om
behovet av ett samlat forskningsprogram för resurseffektivisering och
avfallshantering. Resurserna för insatser på dessa områden är emellertid helt
otillräckliga. Utskottet erinrar om att det särskilda anslaget för stöd till
miljöskyddsteknik upphörde utan att STU fick en motsvarande resursökning
när ansvaret för stödet fördes över från statens naturvårdsverk till STU den 1
juli 1985. Den ökning av STU:s insatser på området som nu aviseras är enligt
utskottets mening inte till fyllest. Under alla förhållanden bör det primära
ansvaret för verksamheten ligga hos den myndighet som svarar för miljöpolitiken.
Utskottet biträder alltså förslaget i motionen om en återgång till den
tidigare ordningen på området. Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta
sig till vad som här anförts.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande miljöteknisk forskning och utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Jol38 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1986/87:33

9. Optiska datorsystem (mom. 9)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”Denna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motion 1986/87:N351 (vpk) medför de nuvarande datorsystemen
negativa sociala effekter, inte minst i arbetslivet, och ett starkt
beroende av utländska intressen. Utskottet vill understryka vikten av att
Sverige nu söker utnyttja övergången till optisk teknik för att bryta de
konventionella systemens dominans. De insatser som hittills har gjorts på
den optikbaserade datateknikens område i Sverige är helt otillräckliga. Det
nya informationsteknologiprogrammet synes inte innefatta någon strategi
för optikområdet. Det behövs enligt utskottets mening nu en kraftfull
satsning på ett nationellt program för optikbaserade datorsystem. En plan för
ett sådant program bör snarast utarbetas. Riksdagen bör genom ett uttalande
anmoda regeringen att snarast föranstalta härom. Med det sagda tillstyrker
utskottet motionen.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande optiska datorsystem

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N351 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Ångdrivsystem för bilar (mom. 10)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Utskottet
kan” och slutar på s. 17 med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1986/87:N389 (c) om att
regeringen har visat brist på miljöintresse och handlingskraft i sin behandling
av frågan om stöd till utvecklingen om ångmotorer. En ansökan om stöd till
RAN-projektet har lämnats utan åtgärd av regeringen i snart två och ett halvt
år, trots ett starkt förord från statens naturvårdsverk. De resurser som har
beräknats för stöd till alternativa värmemotorer inom energiforskningsprogrammet
är helt otillräckliga. Vad som nu behövs är en kraftfull utvecklingsinsats
för ångdrivsystem i samarbete mellan staten och bilindustrin. Syftet
skall vara att ta fram några prototyper och därigenom verifiera systemets
egenskaper.

Utskottet ansluter sig till de allmänna principer för organisation, finansiering
m. m. av ett sådant projekt som anges i nämnda motion. Regeringen
bör snarast ta upp förhandlingar med berörda företag om bildandet av ett
samägt utvecklingsbolag för genomförande av projektet. Riksdagen bör
anmoda regeringen om detta. Motionen tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande ångdrivsystem för bilar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N389 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1986/87:33

11. Finansiering av kollektiv forskning (mom. 11)

NU 1986/87:33

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 1986/87:Ub5 (m) om att
industrins finansieringsandel i den kollektiva forskningen bör kunna ökas.
En sådan ökning ter sig enligt utskottets mening naturligare än att näringslivet
bidrar till finansieringen av högskolesektorn, vilket synes vara regeringens
avsikt. Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till det som
här anförts. Motionen tillstyrks alltså i här berörd del.

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande finansiering av kollektiv forskning
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 40 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Teknikupphandling (morn. 13)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som anförs om teknikupphandling i motion
1986/87:Ub5 (m). Från moderata samlingspartiets sida har kritik riktats mot
den särskilda verksamhet på området som har bedrivits av en särskild
arbetsgrupp inom industridepartementet sedan år 1984 med särskilt anvisade
medel (NU 1983/84:42 res. 18). Stor oklarhet har rått om syftet med
verksamheten och om uppnådda resultat. Den redovisning som lämnas i den
nu aktuella propositionen skingrar inte denna oklarhet. Utskottet finner det
därför befogat att, såsom föreslås i motionen, riksdagen genom ett uttalande
till regeringen understryker vikten av att statligt stöd till teknikupphandling
ges endast i fall då det föreligger ett väldefinierat behov hos beställaren. Med
det anförda tillstyrker utskottet motionen i här behandlad del.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande teknikupphandling
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 41 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Småskalig teknikutveckling (morn. 15)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Sorn
utskottet” och slutar på s. 19 med ”samma grunder” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1986/87:N322 (c) om att
den nuvarande inriktningen på storskalighet inom såväl industriproduktionen
som andra verksamheter innebär stora olägenheter och risker från

5 Riksdagen 1986187.17sami. Nr 33

samhällssynpunkt. Det behövs därför nu ett samlat program för utveckling
och spridning av småskalig teknik under medverkan av såväl STU som andra
myndigheter och forskningsinstitutioner m. fl. enligt förslaget i nämnda
motion. Regeringen bör snarast ta initiativ till utarbetandet av ett sådant
program. För genomförande av programmet bör resurser ställas till förfogande
av regeringen inom befintliga medelsramar. Som påpekas i motionen är
utvecklingen av småskalig teknik av särskild betydelse för glesbygden.
Hänsyn härtill bör tas vid den närmare utformningen av programmet.
Riksdagen bör genom ett uttalande anmoda regeringen att vidta de åtgärder
som här har angivits. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen. Även
motion 1986/87:N335 (s) om teknikcentra för småskalighet på landsbygden
skulle tillgodoses genom ett uttalande av angiven innebörd.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande småskalig teknikutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N322 och med anledning
av motion 1986/87:N335 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

14. Allmänna utgångspunkter för energiforskningen
(mom. 18)

Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Denna typ”
och slutar med ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse:

Denna typ av långsiktig forskning måste dock samordnas med mer
utpräglat utvecklingsarbete. Utskottet har inget att erinra mot att det
nämnda utvecklingsbolaget blir ett forum av flera för detta samarbete. Inget
talar dock för att staten skall ha det avgörande inflytandet i detta bolag.

Riksdagen bör uttala sig för den förändring av riktlinjerna för energiforskningen
i nu aktuell del som utskottet här har förordat. Av det sagda följer att
utskottet avstyrker här berörd del av motion 1986/87:N134 (c). Som redan
nämnts behandlas inte motion 1986/87:N551 (c) i detta sammanhang.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande allmänna utgångspunkter för energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1986/87:N134 yrkande 1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
energiforskningen i ifrågavarande del.

NU 1986/87:33

15. Allmänna utgångspunkter för energiforskningen
(mom. 18)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”detta sammanhang” bort ha följande lydelse:

Som anförs i både propositionen och motion 1986/87:N134 (c) bör statens
och kraftföretagens forsknings- och utvecklingsarbete inom energiområdet
samordnas. Utskottet kan dock inte ställa sig bakom planerna på att detta
samarbete skall bedrivas inom ramen för kraftindustrins utvecklingsbolag.
En sådan lösning skulle, som också sägs i nämnda motion, hämma
utvecklingsmöjligheterna inom stora delar av näringslivet och försvåra för
enskilda initiativ att göra sig gällande. Det kan inte vara rimligt att
kraftbolagen skall få styra omställningen av energisystemet. Stor risk skulle
då föreligga för att förnyelsen får en felaktig inriktning och att den alternativa
energiproduktionen inte ges rimliga konkurrensmöjligheter.

Utskottet vill mot den bakgrunden ansluta sig till vad som anförs i motion
1986/87:N134 (c) om att en energiutvecklingsfond av den typ som centern har
föreslagit bör inrättas. Denna fond, vars resurser till stor del borde utnyttjas i
utvecklings- och introduktionsarbetet med ny teknik och alternativ energiproduktion,
skulle komma att utgöra ett verkningsfullt komplement till den
statliga forskningsfinansieringen. Som tidigare nämnts går utskottet dock
inte närmare in på denna fråga i detta sammanhang utan hänvisar till
utskottsbehandlingen hösten 1987 av motion 1986/87:N551 (c).

Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för energiforskningen
i nu aktuell del som utskottet här har förordat. Därmed blir
motion 1986/87:NI34 (c) såvitt här är i fråga tillgodosedd.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande allmänna utgångspunkter för energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1986/87:N134 yrkande 1 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
energiforskningen i ifrågavarande del.

16. Programmen Energirelaterad grundforskning och
Allmänna energisystemstudier samt frågan om
energiforskningens inplacering (mom. 19)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 26 med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1986/87:Ub5 (m) om
energiforskningens inplacering. Det finns fortsättningsvis ingen anledning
att ha ett särskilt program för energiforskning skilt från andra tekniska
forskningsprogram. Utskottet anser sålunda att anslagen till energiforskning
bör integreras i andra forskningsanslag. Regeringen bör, menar utskottet,
förelägga riksdagen ett förslag om en sådan successiv överföring. Under

NU 1986/87:33

förutsättning att riksdagen bifaller moderata samlingspartiets förslag om
inrättande av ett tekniskt forskningsråd (UbU 1986/87:26 res. 78) bör en del
av medlen avsättas till detta råd.

Riksdagen bör alltså genom ett tillkännagivande uppmana regeringen att
utarbeta ett förslag av angiven innebörd. Med det sagda tillstyrker utskottet
det nu behandlade yrkandet i motion 1986/87:Ub5 (m).

I avvaktan på den begärda redovisningen från regeringen är utskottet
endast berett att tillstyrka medel för energiforskningens huvudprogram för
budgetåret 1987/88. Förslaget i motion 1986/87:Ub5 (m) om totalt 200 milj.
kr. för detta ändamål är enligt utskottets mening väl avvägt. Det bör
ankomma på regeringen att fördela dessa medel mellan de olika programmen
inom energiforskningens huvudprogram.

För programmen Energirelaterad grundforskning och Allmänna energisystemstudier
innebär det sagda att utskottet endast kan förorda att medel
avsätts för budgetåret 1987/88. Inom den angivna totalramen - 200 milj. kr. -bör regeringen bestämma lämplig storlek på de belopp som skall anvisas för
dessa program.

Riksdagen bör uttala sig för en sådan förändring av riktlinjerna för de nu
aktuella programmen som här har föreslagits. Vad utskottet nu har anfört
innebär att motion 1986/87:Ub5 (m) tillstyrks även i nu aktuell del.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande programmen Energirelaterad grundforskning och
Allmänna energisystemstudier samt frågan om energiforskningens
inplacering

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkandena 42,43 och 45, de två sistnämnda i ifrågavarande
del, och med avslag på motion 1986/87:N134 yrkandena 9 och 10,
båda i ifrågavarande del,

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
rörande anslagen till energiforskning.

17. Högriskprojekt (mom. 20)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder förslaget i motion 1986/87:N134 (c) att staten skall ta
ekonomiskt ansvar vid satsningar på högriskprojekt. Det finns inga rimliga
möjligheter för forskare att från nuvarande stödsystem få bidrag till
utveckling av idéer som faller utanför gängse teoretiska lösningar och som
kan innebära en omvälvning av energisektorn och därmed ett hot mot
etablerade intressen om de får praktisk betydelse.

Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag om en sådan stödform
som skisseras i motion 1986/87:N134 (c). Under förutsättning att riksdagen

NU 1986/87:33

under hösten 1987 bifaller centerns förslag om inrättande av en energiutvecklingsfond
bör i ett senare skede 100 milj. kr. avsättas från denna fond för det
nu diskuterade ändamålet.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ansluta sig till i ett uttalande till
regeringen. Motion 1986/87:N134 (c) i nu behandlad del tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande högriskprojekt
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N134 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Programmet Industrins energianvändning (morn. 21)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Kravet i” och
slutar med ”erinra mot” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet tidigare har anfört angående integreringen
av energiforskningen i annan forskningsverksamhet bör riksdagen anslå
medel endast för budgetåret 1987/88. Regeringen bör utifrån den av utskottet
förordade totalramen för budgetåret 1987/88 om 200 milj. kr. anvisa
erforderliga medel till det nu aktuella programmet.

Riksdagen bör uttala sig för en sådan förändring av riktlinjerna för
programmet Industrins energianvändning som här har angivits.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande programmet Industrins energianvändning
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:N132 yrkande 4 och motion 1986/87:N134
yrkandena 9 och 10, båda i ifrågavarande del, godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

19. Programmet Industrins energianvändning (morn. 21)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Kravet i” och
slutar med ”erinra mot” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1986/87:N132 (vpk) om att det
inom programmet Industrins energianvändning även skall avsättas resurser

NU 1986/87:33

för prototypinstallationer och studier av modellfabriker. Bl. a. bör en
uppdatering av Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningens modellfabriker
för massa- och papperstillverkning från slutet av 1970-talet göras.
Därigenom kan sparmöjligheterna inom branschen bedömas på ett bättre
sätt.

Enligt utskottets mening bör man mot den bakgrunden räkna med ett
större medelsbehov för detta program än vad regeringen har gjort. Behovet
bör beräknas till totalt 270 milj. kr. för den förestående treårsperioden och 90
milj. kr. för det kommande budgetåret. Riksdagen bör uttala sig för en sådan
förändring av riktlinjerna för programmet Industrins energianvändning som
här har angivits. Därmed blir motion 1986/87:N132 (vpk) i berörd del i allt
väsentligt tillgodosedd.

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande programmet Industrins energianvändning
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och motion 1986/87:N132
yrkande 4 och med avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkandena 43 och
45, båda i ifrågavarande del, och motion 1986/87:N134 yrkandena 9
och 10, båda i ifrågavarande del, godkänner av utskottet angivna
riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

20. Programmet Energianvändning för bebyggelse (morn. 22)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot att kraftindustrin tar ett ökat ansvar för
vissa åtgärder inom detta område. Bl. a. bör det planerade utvecklingsbolaget
vara ett lämpligt forum för dessa insatser. Utskottet godtar sålunda inte
den negativa inställning till kraftföretagens deltagande i detta arbete som
kommer till uttryck i motion 1986/87:N134 (c).

Förslaget i (= utskottet) energisnålare hushållsapparater.

Beträffande medelstilldelningen kan utskottet - med hänvisning till vad
som i det föregående har anförts om en integrering av energiforskningen i
annan forskningsverksamhet - endast tillstyrka medel för budgetåret 1987/
88. Med utgångspunkt i den av utskottet förordade totalramen om 200 milj.
kr. bör regeringen anvisa erforderliga medel till programmet Energianvändning
för bebyggelse för det förestående budgetåret.

Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionerna 1986/87:N 134 (c) och
1986/87:N132 (vpk), båda i berörd del. Även det aktuella yrkandet i motion
1986/87:N131 (fp) avstyrks.

Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för den förändring av riktlinjerna
för programmet Energianvändning för bebyggelse som utskottet här har
angivit.

NU 1986/87:33

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:N131 yrkande 3, motion 1986/87:N132
yrkande 5 och motion 1986/87:N134 yrkandena 4, 9 och 10, de två
sistnämnda yrkandena i ifrågavarande del, godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

21. Programmet Energianvändning för bebyggelse (morn. 22)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kräver insatserna inom programmet Energianvändning
för bebyggelse en större medelsram än den regeringen har
beräknat. Utskottet ansluter sig härvidlag till den bedömning av medelsbehovet
som anges i motion 1986/87:N134 (c), dvs. 87 milj. kr. för den
kommande treårsperioden och 29 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Som
tidigare nämnts kommer centerns yrkande om inrättande av en energiutvecklingsfond
att behandlas under hösten 1987. Under förutsättning att förslaget
då bifalls av riksdagen bör i ett senare skede medel från denna fond avsättas
till BFR för de nu diskuterade åtgärderna angående elanvändningen i
byggnader. Målet för insatserna bör vara en minskning av energianvändningen
med i genomsnitt minst 2 % per år fram till år 2000.

Bland åtgärderna ingår naturligtvis forskning kring alternativ till direktverkande
elvärme. Utskottet vill med instämmande i vad som sägs i motion
1986/87:N131 (fp) framhålla att denna fråga bör prioriteras mot bakgrund av
det angelägna i att avvecklingen av kärnkraften inleds snarast möjligt. Enligt
utskottets mening är det också, som anförs i motion 1986/87:N132 (vpk),
värdefullt att olika insatser vidtas för att effektivisera elanvändningen i
hushållen, inkl. användningen av hushållsapparater.

Ansvaret för forskningen kring eleffektiva byggnader bör, anser utskottet,
även fortsättningsvis i sin helhet åligga BFR. Kraftindustrin kan inte anses ha
någon specifik kunskap om bostadsbyggande. Det är, menar utskottet,
väsentligt att de nu aktuella insatserna inte styrs av - för att citera motion
1986/87:N134 (c) - produktionsinriktade partsintressen.

Riksdagen bör ansluta sig till den förändring av riktlinjerna för programmet
Energianvändning för bebyggelse som utskottet här har förordat.
Därmed blir motion 1986/87:N134 (c) i nu behandlad del helt tillgodosedd.
Ett sådant uttalande skulle också väsentligen tillmötesgå de aktuella
yrkandena i motionerna 1986/87:N131 (fp) och 1986/87:N132 (vpk).

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion

NU 1986/87:33

1986/87:N134 yrkandena 4,9 och 10, de två sistnämnda i ifrågavarande
del, med anledning av motion 1986/87:N131 yrkande 3 och motion
1986/87:N132 yrkande 5 och med avslag på motion 1986/87:Ub5
yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

22. Programmet Energianvändning för bebyggelse (mom. 22)
Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Beträffande
utvecklingen” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill dock med större eftertryck än regeringen framhålla betydelsen
av forskning och utveckling kring alternativ till direktverkande elvärme.
Som anförs i motion 1986/87:N131 (fp) kommer sådana alternativ att vara
värdefulla när avvecklingen av kärnkraften skall inledas.

Förslaget i (= utskottet) energisnålare hushållsapparater.

Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motion 1986/87:N131 (fp) och
avstyrker motionerna 1986/87:N134 (c) och 1986/87:N132 (vpk), alla i berörd
del.

Riksdagen bör uttala sig för den förändring av riktlinjerna för programmet
Energianvändning för bebyggelse som utskottet här har förordat.

dels att utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande programmet Energianvändning för bebyggelse
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:N131 yrkande 3 och med avslag på motion 1986/87:Ub5
yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, motion 1986/87:N132
yrkande 5 och motion 1986/87:N134 yrkandena 4, 9 och 10, de två
sistnämnda yrkandena i ifrågavarande del, godkänner av utskottet
angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

23. Solvärme (mom. 23)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet konstaterar”
och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Under de senaste åren har utvecklingen av solvärmetekniken varit mycket
framgångsrik men föga uppmärksammad. Kostnaden per kvadratmeter
solfångare har under en femårsperiod halverats. Både enskilda husägare och
kommuner visar intresse för solenergin. Det borde därför vara dags för en
bred satsning på introduktion av solenergi i Sverige.

Det har nyss konstaterats att energiforskningsprogrammet redan rymmer
ett delprogram för solvärmeteknik. Någon anledning till att detta delprogram
skulle överföras till STU:s ansvarsområde kan utskottet inte finna.
Utskottet har i det föregående förordat att större resurser skall avsättas till
programmet Energianvändning för bebyggelse - där det nu aktuella delpro -

NU 1986/87:33

grammet ingår - än vad regeringen har föreslagit. Någon ytterligare
utvidgning av denna medelsram kan utskottet inte tillstyrka.

Enligt utskottets mening borde staten däremot i ökad utsträckning
stimulera introduktionen av redan nu färdigutvecklade metoder för utnyttjande
av solenergi. Som tidigare nämnts kommer dock motioner om
investeringsstöd till solvärmeanläggningar att behandlas först under hösten
1987.

Med det sagda avstyrker utskottet motion 1986/87:N132 (vpk) i berörd del.

24. Programmet Energitillförsel (morn. 24)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är förutsättningarna för utnyttjande av vindkraft
inte speciellt goda i Sverige. Som moderata samlingspartiet tidigare har
påpekat krävs vid en storskalig introduktion av vindkraft också ny effekt i
reservtillgångar. Till detta kommer behovet av att öka kapaciteten hos
kraftledningarna från Norrland. Det skulle sålunda bli en mycket dyrbar
lösning.

Utskottet anser dock att en utbyggnad av småskalig vindkraft kan vara
möjlig och önskvärd. Vindkraftverk i liten skala har utvecklats framgångsrikt
i bl. a. Danmark.

Beträffande medelsbehovet för programmet Energitillförsel anser utskottet
med hänsyn till vad som i det föregående har anförts om energiforskningens
inplacering att resurser endast bör anslås för budgetåret 1987/88.
Regeringen bör beräkna erforderliga medel för detta program med utgångspunkt
i att det totala stödet till energiforskningens huvudprogram för nästa
budgetår skall begränsas till 200 milj. kr.

Riksdagen bör uttala sig för den förändring av riktlinjerna för programmet
Energitillförsel som följer av vad utskottet här har anfört. Det sagda innebär
att motionerna 1986/87:N134 (c) och 1986/87:N132 (vpk) avstyrks, båda i
ifrågavarande del.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande programmet Energitillförsel
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:N132 yrkande 2 och motion 1986/87-.N134
yrkandena 5, 9 och 10, de två sistnämnda yrkandena i ifrågavarande
del, godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del.

NU 1986/87:33

6 Riksdagen 1986187.17sami Nr33

25. Programmet Energitillförsel (mom. 24)

NU 1986/87:33

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det en potential för vindkraft som bör tas till
vara. Därför är fortsatta forskningsinsatser rörande vindenergin motiverade,
inte minst vad gäller anläggningar av mindre storlek. Det finns anledning,
menar utskottet, att överväga ett särskilt forskningsprogram kring småskalig
vindkraftsteknik. Detta får dock ske inom ramen för den medelstilldelning
som regeringen har förordat för programmet Energitillförsel. Denna tilldelning
har utskottet alltså inget att erinra mot.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande programmet Energitillförsel
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med avslag på motion
1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, motion
1986/87:N132 yrkande 2 och motion 1986/87:N134 yrkandena 5,9 och
10, de två sistnämnda yrkandena i ifrågavarande del, godkänner av
utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

26. Programmet Energitillförsel (morn. 24)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till kravet i motion 1986/87: N134 (c) att medelsbehovet
för programmet Energitillförsel skall beräknas till 414 milj. kr. för den
kommande treårsperioden och 138 milj. kr. för det inledande budgetåret.
Medlen bör främst utnyttjas för utvecklings- och introduktionsfaserna inom
olika områden. Enligt utskottets mening bör åtgärder inom trädbränsleområdet
prioriteras.

Som anförs i såväl sistnämnda motion som motion 1986/87:N132 (vpk) bör
stöden för utveckling av vindkraften koncentreras till byggandet av prototypoch
demonstrationsanläggningar. Utskottet är dock inte berett att inom
ramen för energiforskningsprogrammet förorda ytterligare medel för detta
ändamål utöver vad som nyss har angivits. Som redan nämnts kommer
utskottet att senare i år behandla motioner om vindkraftsutbyggnaden.

Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala sig för en sådan förändring
av riktlinjerna för programmet Energitillförsel som utskottet här har anfört.
Därmed tillgodoses det aktuella yrkandet i motion 1986/87:N134 (c). Även
den nu berörda delen av motion 1986/87:N132 (vpk) skulle därmed till inte
oväsentlig del bli tillgodosedd.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande programmet Energitillförsel
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:N134 yrkandena 5,9 och 10, de två sistnämnda i ifrågavarande
del, med anledning av motion 1986/87:N132 yrkande 2 och med avslag
på motion 1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del,
godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del.

27. Programmet Energitillförsel (morn. 24)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ett särskilt program för vindenergi bibehållas
inom energiforskningsprogrammet. Som föreslås i motion 1986/87:N132
(vpk) bör programmet läggas under STU:s ansvarsområde. Stöden bör
koncentreras till byggande av prototyp- och demonstrationsanläggningar.
Utskottet anser med instämmande i vad som sägs i nämnda motion att 50
milj. kr. per år bör avsättas till detta program. Det sagda innebär att utskottet
beräknar medelsbehovet för programmet Energitillförsel till totalt 540 milj.
kr. för den kommande treårsperioden och 180 milj. kr. för det förestående
budgetåret.

Riksdagen bör uttala sig för en sådan förändring av riktlinjerna för
programmet Energitillförsel som utskottet här har förordat. Därmed tillgodoses
det aktuella yrkandet i motion 1986/87:N132 (vpk). Även den nu
berörda delen av motion 1986/87:N134 (c) skulle då till inte oväsentlig del bli
tillgodosedd.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande programmet Energitillförsel
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:N132 yrkande 2, med anledning av motion 1986/87:N134
yrkandena 5, 9 och 10, de två sistnämnda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande
del, godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del.

28. Energiforskningsnämnden (mom. 25)

Ivar Franzén (c), Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör teknikbevakningsfunktionen ligga kvar hos

NU 1986/87:33

energiforskningsnämnden. Med regeringens förslag finns, som anförs i
motion 1986/87:N131 (fp), betydande risk för att det långsiktiga perspektivet
i den tekniska utvecklingen får träda tillbaka till förmån för mer närliggande
utvecklingsfrågor. Utskottet vill också, med instämmande i vad som sägs i
motion 1986/87:N134 (c), peka på vikten av att flera oberoende instanser har
möjlighet att påverka energiforskningens utformning.

Som tidigare nämnts är det regeringen som har att utse energiforskningsnämndens
styrelse, inkl. dess ordförande. Mot bakgrund av nämndens
utvärderande funktion anser utskottet det vara självklart att energiforskningsnämndens
ordförande skall ha en oberoende ställning i dessa avseenden.
Detta gäller i synnerhet i förhållande till statens energiverk, som
kommer att vara föremål för flera av nämndens utvärderingar.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till berörda yrkanden i
motionerna 1986/87:N131 (fp) och 1986/87:N134 (c) uttalar sig för den
förändring av riktlinjerna för energiforskningsnämndens verksamhet och
organisation som utskottet här har anfört. Ett sådant uttalande ligger delvis i
linje med vad som anförs i motion 1986/87:Ub5 (m). Utskottet anser dock att
någon ny utredning om energiforskningsnämndens uppgifter inte är erforderlig.
Sistnämnda motion avstyrks därför i förevarande del.

dels att utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande energiforskningsnämnden
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:N131 yrkandena 1 och 2 och motion 1986/87:N134 yrkande 8
och med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande 46 godkänner av
utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i ifrågavarande del.

29. Energiforskningsnämnden (mom. 25)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat att energiforskningen skall
inordnas i annan teknisk forskning. I anslutning till denna integrering bör
energiforskningsnämndens framtida roll utredas. Enligt utskottets mening
bör nämnden tills vidare behålla nuvarande uppgifter, inkl. teknikbevakningsfunktionen.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1986/87:Ub5 (m) i
berörd del.

Som tidigare nämnts är det regeringen som har att utse energiforskningsnämndens
styrelse och sålunda även dess ordförande. I avvaktan på
resultatet av den begärda översynen av nämndens framtida ställning utgår
utskottet från att regeringen, när en förändring av ordförandeskapet blir
aktuell, till ordförande utser en person som intar en oberoende ställning i
förhållande till de myndigheter som handhar energiforskningsfrågor.

Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för den förändring av riktlinjerna
för energiforskningsnämndens verksamhet och organisation som utskot -

NU 1986/87:33

tet här har förordat. Ett sådant uttalande skulle delvis tillgodose de aktuella
yrkandena i motionerna 1986/87:N131 (fp) och 1986/87:N134 (c).

dels att utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande energiforskningsnämnden

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkande 46 och med anledning av motion 1986/87:N131
yrkandena 1 och 2 och motion 1986/87:N 134 yrkande 8
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. Basanslag till energiforskningsnämnden och reserv till
regeringens disposition (mom. 26)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en utredning om möjligheterna att
inordna energiforskningen i annan forskningsverksamhet. Med hänsyn
härtill anser utskottet att medel för de nu behandlade ändamålen skall
anvisas endast för det kommande budgetåret. Anslagets storlek bör fastställas
av regeringen med utgångspunkt i den totalram - 200 milj. kr. - som
utskottet har tillstyrkt för budgetåret 1987/88.

Riksdagen bör uttala sig för en förändring av riktlinjerna för den nu
berörda delen av energiforskningsprogrammet i enlighet med vad utskottet
här har föreslagit. Motion 1986/87:N134 (c) avstyrks i aktuell del.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande basanslag till energiforskningsnämnden och reserv
till regeringens disposition

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:N134 yrkandena 9 och 10, båda i ifrågavarande
del, godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del.

31. Basanslag till energiforskningsnämnden och reserv till
regeringens disposition (mom. 26)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de i motion 1986/87:N134 (c) föreslagna resurserna för
de nu behandlade ändamålen är väl avvägda. Motionen tillstyrks alltså i
aktuell del.

NU 1986/87:33

Riksdagen bör uttala sig för en förändring av riktlinjerna för den nu
berörda delen av energiforskningsprogrammet i enlighet med vad utskottet
här har föreslagit.

dels att utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande basanslag lill energiforskningsnämnden och reserv
till regeringens disposition

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del, med bifall till motion
1986/87:N134 yrkandena 9 och 10, båda i ifrågavarande del, och med
avslag på motion 1986/87:Ub5 yrkandena 43 och 45, båda i ifrågavarande
del, godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen
i ifrågavarande del.

32. Det svenska fusionsforskningsarbetet (morn. 28)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Den föreslagna överföringen av medel från energiforskningsprogrammet
till utbildningsdepartementets område markerar enligt utskottets mening att
fusionsforskningen inte har något samband med en forskning som syftar till
konkreta energipolitiska lösningar. Energiforskningsutredningen har också
framhållit avsaknaden av denna förbindelse. Utskottet biträder mot den
bakgrunden förslagen i motionerna 1986/87:N134 (c) och 1986/87:N132
(vpk) att berörda resurser skall kvarstanna inom energiforskningsprogrammets
ram och där finansiera de förslag till förstärkningar av resurserna för
olika insatser som utskottet i det föregående har förordat.

Om riksdagen bifaller regeringens begäran om medel till anslagsposten
Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. under utbildningsdepartementets
huvudtitel förutsätter utskottet att regeringen i samband med utfärdandet av
regleringsbrev tillser att den del av anslaget som avses bli överfört från
energiforskningsprogrammet - 10 milj. kr. för budgetåret 1987/88 - hålls
inne.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande det svenska fusionsforskningsarbetet
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1986/87:N132 yrkande 6 och motion 1986/87:N134 yrkande 3
dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1986/87:33

33. Utredning om Studsvik Energiteknik AB (mom. 29) NU 1986/87:33

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 36 med ”Utskottet
kan” och slutar på s. 37 med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Studsvik Energiteknik har trots stora insatser inte lyckats kompensera sig
för den minskade orderingången till följd av den uteblivna kärnkraftsutbyggnaden.
Företaget har uppenbarligen ekonomiska problem. Som anförs i
motion 1986/87:N517 (m) skapar osäkerheten om bolagets framtid oro bland
personalen.

Utskottet biträder mot denna bakgrund förslaget i nämnda motion om att
en utredning skall tillsättas med uppgift att se över verksamheten vid
Studsvik Energiteknik. Utredningen bör peka på de åtgärder som är
erforderliga för att företagets fortlevnad skall säkerställas. I utredningens
uppgifter bör även ingå att undersöka behovet av R2-reaktorn och hur
verksamheten skall finansieras. Regeringen bör dra försorg om att en sådan
utredning kommer till stånd.

dels att utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande utredning om Studsvik Energiteknik AB
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N517 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

34. Viss verksamhet vid Studsvik Energiteknik AB (mom. 30)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar på s. 38 med ”milj. kr.” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med regeringen att forskning om ny kärnteknik
inte längre bör ingå i energiforskningsprogrammet. Som anförs i motion
1986/87:N134 (c) kan det dock med regeringens förslag inte uteslutas att
sådan forskning likväl kommer att bedrivas. Regeringen bör därför, anser
utskottet, försäkra sig om att forskningen inte får denna inriktning. Utskottet
är med detta förbehåll berett att tillstyrka att medel från energiforskningsprogrammet
anvisas till Studsvik Energiteknik. Enligt utskottets mening bör
emellertid regeringens förslag reduceras med 6 milj. kr. vad gäller budgetåret
1987/88 och med 14 milj. kr. vad gäller den treåriga programperioden. De
medel som därmed friställs jämfört med vad som föreslås i propositionen bör
användas för att finansiera de förstärkningar av olika energiforskningsinsatser
som utskottet i det föregående har förordat.

Riksdagen bör genom ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
utskottet här har anfört. Därmed blir motion 1986/87:N134 (c) i nu aktuell
del tillgodosedd. Som bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik bör
riksdagen för budgetåret 1987/88 anvisa totalt - inkl. det tidigare tillstyrkta
basanslaget - 46,6 milj. kr.

dels att utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande viss verksamhet vid Studsvik Energiteknik AB

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 bilaga 16 punkt
C 12 och motion 1986/87:N134 yrkande 11 och med anledning av
proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt C 12 och proposition 1986/
87:80 bilaga 12 avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del
dels till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB för
budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 46 600 000 kr.,

dels godkänner av utskottet angivna riktlinjer för energiforskningen i
ifrågavarande del.

35. Bioenergiforskning (morn. 31)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet välkomnar de föreslagna forskningsinsatserna inom bioenergiområdet.
Så länge vår natur och miljö värnas och skyddas kommer
biobränslen att vara en ständigt förnybar energikälla.

Dock vill utskottet med instämmande i vad som sägs i motion 1986/
87:N134 (c) anföra att insatserna inom bioenergiforskningen inte får
förorsaka ytterligare finansiella bördor för jordbruket.

Riksdagen bör ge regeringen detta till känna som sin mening. Därmed blir
motion 1986/87:N134 (c) i här aktuell del tillgodosedd.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande bioenergiforskning

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12
avsnitt 4 moment 2 i ifrågavarande del och med bifall till motion
1986/87:N134 yrkande 7 godkänner av utskottet angivna riktlinjer för
energiforskningen i ifrågavarande del.

36. Bemyndiganden avseende energiforskningen (morn. 33)

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående förordat en integrering av energiforskningen
i annan forskningsverksamhet. Med hänsyn härtill anser utskottet att de
bemyndiganderamar som föreslås i motion 1986/87:Ub5 (m) är väl avvägda.
Motionen tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande bemyndiganden avseende energiforskningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 bilaga 12 punkt
C 6 moment 2 och med bifall till motion 1986/87:Ub5 yrkande 44
bemyndigar regeringen att under budgetåret 1987/88 ikläda staten

NU 1986/87:33

ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade beslut,
innebär åtaganden om 100 000 000 kr. för budgetåret 1988/89,
50 000 000 kr. för budgetåret 1989/90, 25 000 000 kr. för budgetåret
1990/91 och 5 000 000 kr. för budgetåret 1991/92.

37. Etanolproduktion (mom. 34)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en fullskaleanläggning för tillverkning av etanol skulle
ha ett avsevärt beredskapsvärde. Anläggningen skulle också vara av
betydelse för den fytokemiska industrins utveckling i Sverige och därmed
vara en viktig framtidssatsning. Det finns också andra industripolitiska
värden med en inhemsk etanolproduktion. Det är därför, menar utskottet,
motiverat med statliga åtgärder som främjar en fullskalig etanolproduktion
baserad på inhemska råvaror. Av största betydelse härvidlag är att den etanol
som används som drivmedel befrias från skatt. Detta har också nyligen
framhållits i en avvikande mening (c, vpk) i utskottets yttrande (NU
1986/87:4 y) till försvarsutskottet angående totalförsvarets fortsatta utveckling.

Enligt utskottets mening är det dock inte en uppgift för riksdagen att uttala
sig för lokaliseringen av en etanolfabrik till någon viss ort.

Riksdagen bör ge regeringen till känna som sin mening vad utskottet här
har anfört. Därmed blir nu berörd del av motion 1986/87:N506 (vpk)
tillgodosedd i inte oväsentlig utsträckning. Övriga här behandlade motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.

dels att utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande etanolproduktion
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N506 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

38. Biprodukternafrånetanoltillverkning(mom. 36)

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Utskottet
ser” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Våren 1986 ställde riksdagen 15 milj. kr. till regeringens disposition för de
eventuella anspråk på staten som motoralkoholkommitténs förslag kunde
komma att leda till (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 1985/86:17, rskr.
1985/86:172). Regeringen har genom det tidigare redovisade beslutet om
bidrag till Stiftelsen Svensk etanolutveckling tagit i anspråk 10 milj. kr. av
dessa medel.

Enligt utskottets mening bör regeringen besluta att resterande 5 milj. kr.
skall anslås för ytterligare studier av användningen av biprodukterna från

NU 1986/87:33

etanoltillverkning och då bl. a. lämpligheten av att använda gluten som
betongförbättringsmedel.

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ansluta sig till
vad utskottet här har anfört. Med ett sådant uttalande blir motion 1986/
87:N547 (c) tillgodosedd.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. beträffande biprodukterna från etanoltillverkning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :N547 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

39. Användning av motorgas (mom. 37)

Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson
(c), Jörn Svensson (vpk) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:
Det föreligger stor risk för att den användning av motorgas som förekommer
i en del större städer kommer att upphöra. Motorgasen är inte
konkurrenskraftig med nuvarande bestämmelser och i och med införandet av
katalytisk avgasrening anses det uppenbarligen att dess miljövänliga egenskaper
inte kan åberopas. Som framhålls i motion 1986/87:N506 (vpk) vore
det beklagligt om detta drivmedel skulle slås ut på den svenska marknaden.

Enligt utskottets mening bör regeringen uppta förhandlingar med oljebolagen
i syfte att få till stånd de åtgärder som krävs för att säkra en utvidgad
motorgasdrift i landet. Riksdagen bör med anledning av här behandlad del av
motion 1986/87:N506 (vpk) uttala sig för att så sker.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande användning av motorgas

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N506 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

40. Regionala centra för utveckling av energiteknik
(mom. 39)

Jörn Svensson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”två motionerna” bort ha följande lydelse:

För att stimulera utvecklingen av moderna system inom energi- och
miljöteknikområdena är det, menar utskottet, väsentligt att försöksprojekt
inom detta område kan bedrivas i nära samarbete med forskningsinstitutioner.
Det är av avgörande betydelse att dessa projekt koncentreras till en
bestämd region där anläggningar för denna typ av verksamhet redan finns,
där samarbete mellan forskning och praktisk verksamhet lätt kan etableras
och där möjligheter till utveckling och introduktion av nya tekniker kan
bedömas vara goda.

NU 1986/87:33

Utskottet anser med instämmande i vad som anförs i motion 1986/87:N512
(vpk) att de norra delarna av Uppsala län och angränsande regioner är ett
lämpligt område för denna verksamhet. Utskottet föreslår därför att denna
region skall utses till ett försöksområde för utveckling av energi- och
miljöteknik. Regeringen bör lägga fram förslag till åtgärder med detta syfte.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna som sin
mening. Motion 1986/87:N512 (vpk) tillstyrks alltså. Utskottet anser däremot
att motion 1986/87:N516 (c) inte bör föranleda något riksdagsinitiativ.
Denna motion avstyrks följaktligen.

dels att utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande regionala centra för utveckling av energiteknik
att riksdagen

a) med bifall till motion 1986/87:N512 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) (=utskottet).

Särskilt yttrande

Europeiskt forskningssamarbete (mom. 1)

Jörn Svensson (vpk) anför:

Frågan om forskningssamarbete med EG är av sammansatt natur. Det är
av intresse även för Sverige att det i Europa skapas en motvikt gentemot
Förenta Staternas alltför dominerande inflytande teknologiskt och industriellt.
Det är å andra sidan en fara om Sverige på viktiga områden binder
upp sina egna utvecklingsmöjligheter till EG. Gemenskapens organ och
nationella regeringar representerar i de flesta fall helt annorlunda sociala
prioriteringar än som ligger i Sveriges intresse. Det är därför väsentligt att de
internationella forskningskontakterna överlag kan stimulera och ej förhindra
självständiga svenska utvecklingslinjer och prioriteringar.

NU 1986/87:33

Innehåll

NU 1986/87:33

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Proposition 1986/87:80 3

Huvudsakligt innehåll 3

Förslag 3

Proposition 1986187:100 4

Motionerna 5

Utskottet 9

Allmän inledning 9

Verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling 9

Uppgifter för styrelsen för teknisk utveckling 9

Europeiskt forskningssamarbete 10

Anslags- och programstruktur 11

Verksamhetsinriktning 12

Ekonomiska resurser 14

Särskilda teknikområden 14

Stödformer m.m 17

Regional innovationspolitik 18

Energiforskning 19

Översikt 19

Allmänna utgångspunkter för energiforskningen 21

Energiforskningens huvudprogram 23

Inledning 23

Energirelaterad grundforskning och Allmänna

energisystemstudier 25

Industrins energianvändning 26

Energianvändning för bebyggelse 27

Energitillförsel 30

Energiforskningsnämnden m. m 31

Integrerade energiforskningsinsatser 34

Inledning 34

Fusionsenergiforskning 34

Studsvik Energiteknik AB 36

Bioenergiforskning 38

Anslag till energiforskningen 38

Alternativa drivmedel 39

Regionala centra för utveckling av energiteknik 43

Hemställan 43

Reservationer 47

1. Europeiskt forskningssamarbete (m) 47

2. Tekniskt forskningsråd (m) 48

3. STU:s insatser för de små och medelstora företagen (c) 48 72

4. Nytt programförslag för STU (vpk) 49

5. Medel för teknisk forskning och utveckling (m) 49 NU 1986/87:33

6. Medel för teknisk forskning och utveckling (vpk) 50

7. Medel i övrigt till STU (m) 51

8. Miljöteknisk forskning och utveckling (c) 51

9. Optiska datorsystem (vpk) 52

10. Ångdrivsystem för bilar (c) 52

11. Finansiering av kollektiv forskning (m) 53

12. Teknikupphandling (m) 53

13. Småskalig teknikutveckling (c) 53

14. Allmänna utgångspunkter för energiforskningen (m, fp) 54

15. Allmänna utgångspunkter för energiforskningen (c) 55

16. Programmen Energirelaterad grundforskning och Allmänna energisystemstudier
samt frågan om energiforskningens inplacering

(m) 55

17. Högriskprojekt (c) 56

18. Programmet Industrins energianvändning (m) 57

19. Programmet Industrins energianvändning (vpk) 57

20. Programmet Energianvändning för bebyggelse (m) 58

21. Programmet Energianvändning för bebyggelse (c, vpk) 59

22. Programmet Energianvändning för bebyggelse (fp) 60

23. Solvärme (c, vpk) 60

24. Programmet Energitillförsel (m) 61

25. Programmet Energitillförsel (fp) 62

26. Programmet Energitillförsel (c) 62

27. Programmet Energitillförsel (vpk) 63

28. Energiforskningsnämnden (fp, c) 63

29. Energiforskningsnämnden (m) 64

30. Basanslag till energiforskningsnämnden och reserv till regeringens
disposition (m) 65

31. Basanslag till energiforskningsnämnden och reserv till regeringens
disposition (c) 65

32. Det svenska fusionsforskningsarbetet (c, vpk) 66

33. Utredning om Studsvik Energiteknik AB (m) 67

34. Viss verksamhet vid Studsvik Energiteknik AB (c, vpk) 67

35. Bioenergiforskning (c) 68

36. Bemyndiganden avseende energiforskningen (m) 68

37. Etanolproduktion (c, vpk) 69

38. Biprodukterna från etanoltillverkning (c, vpk) 69

39. Användning av motorgas (m, c, vpk) 70

40. Regionala centra för utveckling av energiteknik (vpk) 70

Särskilt yttrande 71

Europeiskt forskningssamarbete (vpk) 71