Näringsutskottets betänkande

1986/87:29

om värdepappersmarknaden (prop. 1986/87:141)

1986/87:29

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1986/87:141 om ändringar i lagen (1985:141) om värdepappersmarknaden
,

dels - helt eller delvis - tre motioner som har väckts med anledning av
denna proposition,
dels - helt eller delvis - fyra motioner från allmänna motionstiden med
yrkanden om bl. a.

utvidgning av insiderbegreppet,
börsstyrelsens sammansättning,

bankinspektionens och börsstyrelsens kontroll över värdepappersmarknaden,

upphävande av börsmonopolet,
rättsskyddsförsäkring för små aktieägare,
åtgärder för handel med säljoptioner.

Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare har tillställt
utskottet en skrivelse rörande regeringens förslag till lagändring.

Sammanfattning

De ändringar i lagen om värdepappersmarknaden som regeringen har
föreslagit tillstyrks av utskottet. De innebär skärpta regler mot insiderhandel
med aktier - av personer i insynsställning - när det är tal om att ett
aktiemarknadsbolag skall köpas upp av ett annat företag.

Utskottet avstyrker en rad motionsyrkanden som rör värdepappersmarknaden
och hänvisar till att en översyn av denna nu skall börja. En
parlamentariskt sammansatt kommitté har fått uppdraget. I reservationer
föreslås uttalanden till regeringen på fyra punkter. Det gäller börsstyrelsens
sammansättning, självreglering på värdepappersmarknaden och transaktionskostnaderna
vid aktiehandel (m, fp) samt värdet av ett spritt ägande (m,
fp, c).

1 Riksdagen 1986/87.17sami. Nr29

Propositionen

NU 1986/87:29

Förslag

Regeringen har - efter föredragning av statsrådet Bengt K. Å. Johansson
(lagrådsremiss) och finansminister Kjell-Olof Feldt (anmälan av lagrådsyttrande)
- föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 7, 9 och 24 §§ lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §'

Har en svensk juridisk person beslutat
att till en vidare krets lämna
ett offentligt erbjudande om förvärv
av aktier i ett aktiemarknadsbolag
eller har frågan om ett sådant
erbjudande väckts i den juridiska
personens styrelse eller hos någon
annan som kan fatta beslut om erbjudandet,
gäller följande. Den som
fått kännedom om beslutet eller den
väckta frågan i sin egenskap av arbets-
eller uppdragstagare hos den
juridiska personen, aktiemarknadsbolaget
eller något av deras moderföretag
får inte för egen eller annans
räkning köpa eller sälja aktie i
aktiemarknadsbolaget eller med råd
eller på annat därmed jämförligt
sätt föranleda någon annan till sådant
köp eller försäljning innan erbjudandet
offentliggjorts eller den
väckta frågan om offentligt erbjudande
förfallit. Är den juridiska
personen också ett aktiemarknadsbolag
skall motsvarande gälla beträffande
köp eller försäljning och
föranledande till köp eller försäljning
av aktie i detta bolag.

Har det hos en svensk juridisk
person vidtagits någon åtgärd som
syftar till och är ägnad att leda till
ett offentligt erbjudande till en vidare
krets om förvärv av aktier i ett
aktiemarknadsbolag gäller följande.
Den som fått kännedom om en sådan
förberedande åtgärd i sin egenskap
av arbets- eller uppdragstagare
hos den juridiska personen,
aktiemarknadsbolaget eller något
av deras moderföretag får inte för
egen eller annans räkning köpa eller
sälja aktie i aktiemarknadsbolaget
eller med råd eller på annat därmed
jämförligt sätt föranleda någon annan
till sådant köp eller försäljning
innan erbjudandet offentliggjorts eller
frågan om offentligt erbjudande
förfallit. Är den juridiska personen
också ett aktiemarknadsbolag skall
motsvarande gälla beträffande köp
eller försäljning och föranledande
till köp eller försäljning av aktie i
detta bolag. En förberedande åtgärd
som nu sagts skall alltid anses
ha vidtagits när

1. frågan om offentligt erbjudande
väckts i den juridiska personens
styrelse eller hos någon annan som
kan fatta beslut om erbjudandet,

2. företrädare för den juridiska
personen kommit överens med företrädare
för aktiemarknadsbolaget
om att inleda överläggningar
som syftar till ett offentligt erbjudande,
elter

3. den juridiska personen gjort eller
låtit göra en utredning om de
affärsmässiga förutsättningarna
för ett offentligt erbjudande eller en

NU 1986/87:29

' Senaste lydelse 1986:313.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

NU 1986/87:29

plan för erbjudandets genomförande.

Första stycket gäller även annan Första stycket gäller även annan
fysisk person som känner till beslu- fysisk person som känner till åtgär tet

eller den väckta frågan och som den och som har andelar eller aktier

har andelar eller aktier i den juridis- i den juridiska personen eller aktie ka

personen eller aktiemarknadsbo- marknadsbolaget, om innehavet utlagd,
om innehavet utgör minst gör minst fem procent av samtliga

fem procent av samtliga sådana an- sådana andelar eller aktier eller har

delar eller aktier eller har ett röst- ett röstvärde som motsvarar minst

värde som motsvarar minst fem fem procent av rösterna för samtli procent

av rösterna för samtliga så- ga sådana andelar eller aktier,

dana andelar eller aktier.

Vid beräkningen av innehav enligt andra stycket skall de andelar eiler
aktier som ägs av den som är andels- eller aktieägaren närstående enligt
11 § första stycket 1-3 räknas med. Även lott i samfällt aktie- eller andelsinnehav
skall räknas med på det sätt som sägs i 4 § Qärde stycket.

9§2

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ gäller inte

1. för befattningshavare hos fondkommissionär i fråga om köp eller
försäljning för fondkommissionärens räkning av aktier i ett OTC-bolag, till
vilket fondkommissionären står i ett sådant avtalsförhållande som avses i
4 § första stycket 3,

2. för befattningshavare hos fondkommissionär i fråga om utfärdande,
köp eller försäljning av aktieoption för fondkommissionärens räkning, om
fondkommissionären i särskilt avtal utfäst sig att på begäran ange kurser på
aktieoptioner och att till dessa kurser utfärda, köpa eller sälja aktieoptioner.

Bestämmelserna utgör inte heller hinder för

1. befattningshavare hos fondkommissionär att i annat fall utföra köpeller
säljorder i fondkommissionsrörelsen,

2. köp av annat än aktieoption då omständigheten är ägnad att sänka
kursen eller försäljning av annat än aktieoption då omständigheten är
ägnad att höja kursen,

3. försäljning av aktier som tillhör ett konkursbo,

4. innehavare av aktieoption att, den dag optionens löptid går ut, lösa de
aktier optionen avser eller sälja optionen,

5. utfärdare av aktieoption att i samband med lösen sälja eller köpa de
aktier som optionen avser,

6. köp, i fall som avses i 7 §, för
den juridiska personens räkning av
aktie i aktiemarknadsbolaget.

24 §

Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 7 § eller 8 § överträtts,
får bankinspektionen begära in uppgifter i utredningssyfte. Inspektionen
får begära in sådana uppgifter av

1. den som finns anledning anta 1. den som det finns anledning

har gjort överträdelsen, anta har gjort överträdelsen,

2 Senaste lydelse 1986:313.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

NU 1986/87:29

2. det aktiemarknadsbolag vars aktier överträdelsen gäller,

3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktieförvärv,

4. moderföretaget till det aktiemarknadsbolag
som avses i 2 eller
till den juridiska person som avses i
3.

4. moderföretaget till det aktiemarknadsbolag
som avses i 2 eller
till den juridiska person som avses i

5. fondkommissionär,

6. någon annan som köpt eller
sålt aktie i aktiemarknadsbolag,
om det finns anledning anta att köpet
eller försäljningen föranletts av
otillåtet råd eller därmed jämförlig
åtgärd som avses i 7 eller 8 §.

Finns det anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser i
denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får bankinspektionen i
utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Huvudsakligt innehåll

NU 1986/87:29

De föreslagna lagändringarna har till syfte att det skall bli möjligt att mera
effektivt än för närvarande motverka skadlig insiderhandel under den tid då
ett offentligt uppköpserbjudande av aktierna i ett aktiemarknadsbolag
(börsbolag eller OTC-bolag) förbereds.

Enligt nuvarande bestämmelser inträder förbud för insiders att handla
eller ge någon annan tips om handel med aktier vid den tidpunkt då frågan
om ett offentligt erbjudande väcks i det erbjudande företagets styrelse.
Förbudet omfattar handel med aktier både i erbjudande aktiemarknadsbolag
och i det bolag vars aktier det planerade erbjudandet gäller. Det föreslås att
förbudet skall inträda redan då det hos det erbjudande företaget har vidtagits
någon åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt erbjudande.

I fall då bestämmelserna om förbud mot insiderhandel kan antas ha
överträtts får bankinspektionen i utredningssyfte begära in uppgifter av den
som kan antas ha gjort överträdelsen samt av de av samgåendet berörda
bolagen med moderföretag. Lagförslaget innehåller bestämmelser att bankinspektionen
i sådana fall skall få begära in uppgifter även av fondkommissionärer
och av dem som kan antas ha bedrivit aktiehandel, föranledd av
otillåtet insidertips.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1986/87:N169 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), vari såvitt här är i fråga
hemställs (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om en utvidgning av ”insiderbegreppet”,

1986/87:N170 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen beslutar att
7 § första stycket första meningen lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden
skall ha följande lydelse:

Har det hos en svensk juridisk person vidtagits någon åtgärd som syftar till
och är ägnad ät att leda till ett offentligt erbjudande till en vidare krets om
förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag och har en sådan åtgärd
dokumenterats i någon form gäller följande.

1986/87:N171 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag om utvidgning av insiderbegreppet i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
avseende kontroll av efterlevnad samt sanktionsmöjligheter.

Motion 1986/87:N169 har såvitt gäller yrkande 2 överlämnats till lagutskottet,
som i denna del har behandlat den i betänkandet LU 1986/87:27.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1986/87:N344 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
börsstyrelsens samordningsansvar,

2. hos regeringen begär [förslag till] en sådan förändring av lagen om
Stockholms fondbörs att börsstyrelsens sammansättning förändras i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
börsstyrelsens inregistreringskontrakt och sanktionsmöjligheter,

4. hos regeringen begär förslag om sådan ändring i lagen om Stockholms
fondbörs att Stockholms fondbörs monopol på värdepappershandel upphör,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
problem vid introduktion av säljoptioner,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
vikten av ett mera spritt ägande,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
transaktionskostnader.

1986/87:N373 av Agne Hansson (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder som syftar till att stärka de små aktieägarnas
ställning på aktiemarknaden i linje med vad som anförs i motionen.

1986/87:N380 av Per-Richard Molén (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om komplettering av lagen (1971:827) om registrering
av aktieinnehav, så att den även omfattar ledamöter och verkställande
direktörer i löntagarfonder.

1986/87:N434 av Erik Hovhammar m.fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
angående formerna för reglering av de finansiella marknaderna,

3. beslutar att 5 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs ändras så att
vad i motionen anförs om börsstyrelsens sammansättning och formerna för
dess utseende tillgodoses.

Utskottet

Inledning

Lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden är en av flera lagar som
innehåller regler om denna marknad. Bestämmelserna gäller i huvudsak tre
olika ämnen.

För det första innehåller lagen straffsanktionerade förbud mot s. k.
insiderhandel med aktier och vissa andra värdepapper som har getts ut av
börsbolag eller OTC-bolag. Den senare kategorin är små och medelstora
företag med vilkas aktier det drivs organiserad handel utanför börsen (OTC
= över the counter). Förbuden avser handel grundad på viss information om
ett enskilt företag vilken ännu inte har offentliggjorts. De som omfattas av

NU 1986/87:29

förbuden är personer som anses ha insynsställning till följd av viss anknytning
till det företag som informationen avser. Till denna krets hör bl. a. ledande
befattningshavare och större aktieägare i ett börsbolag eller OTC-bolag.
Revisorer och vissa uppdragstagare i övrigt räknas också till kretsen. De
personer som berörs är enligt lagen skyldiga att till Värdepapperscentralen
VPC AB anmäla eget och vissa närståendes innehav av aktier m. m. i bolaget
liksom också ändringar i innehavet. Anmälningarna skall skickas vidare till
bankinspektionen. Där förs de in i ett särskilt register, som är offentligt.

För det andra finns i lagen om värdepappersmarknaden bestämmelser om
skyldighet att upprätta avräkningsnota vid köp eller byten av s. k. fondpapper.
För det tredje finns bestämmelser som syftar till att bankinspektionen
skall få tillgång till erforderliga uppgifter för sin övervakande verksamhet.

De ändringar i lagen om värdepappersmarknaden som regeringen föreslår
i proposition 1986/87:141 avser dels den tidpunkt vid vilken förbudet mot
insiderhandel inträder i det enskilda fallet, dels bankinspektionens frågerätt.

Mera långtgående ändringar i regelsystemet för värdepappersmarknaden
torde komma att aktualiseras. En i huvudsak parlamentariskt sammansatt
kommitté (Fi 1987:03; ordförande: justitierådet Staffan Vängby) har i
februari i år fått i uppdrag att göra en översyn av värdepappersmarknaden
(dir. 1987:11). Kommittén skall bl. a. överväga frågor som rör regler och
tillsyn på denna marknad samt regler för fondbörsverksamhet, fondkommissionärernas
verksamhet och insiderhandel. De motioner som behandlas i
detta betänkande avser huvudsakligen frågor som faller inom kommitténs
arbetsfält.

Insiderhandel

För närvarande gäller att förbud för en insider att själv handla med aktier
eller att ge någon annan tips om aktiehandel inträder vid den tidpunkt då
frågan om ett offentligt erbjudande väcks i det erbjudande företagets
styrelse. I propositionen föreslås den ändringen, att förbudet skall inträda
redan då det hos det erbjudande företaget har vidtagits någon åtgärd som
syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt erbjudande. I vissa fall, som
genom nya bestämmelser närmare definieras i lagen, skall alltid en förberedande
åtgärd av angivet slag anses ha vidtagits.

En ändring i den föreslagna lagtexten påyrkas i motion 1986/87:N170 (m).
Motionärens utgångspunkt är att förberedelser för offentliga erbjudanden
om aktieförvärv brukar växa fram stegvis i en process där det första steget
inte alltid låter sig väl definieras. För att insiderbestämmelserna skall bli
tillgängliga borde, menar motionären, tankarna på den avsedda åtgärden ha
kommit till ett uttryck som senare kan dokumenteras och tidsbestämmas.
Han föreslår ett tillägg till den aktuella paragrafen, såsom har angivits i det
föregående (s. 6).

Utskottet vill rikta följande invändning mot motionärens förslag. Om det
avsedda syftet skall kunna nås måste det ställas krav på att vissa händelser
och åtgärder dokumenteras så att de i lagen avsedda personernas ansvar kan
bedömas utifrån denna dokumentation. Den i motionen föreslagna lagtexten
innehåller inget sådant krav. Ansvaret begränsas till de fall då en dokumenta -

NU 1986/87:29

tion likväl har kommit till stånd. Lagbestämmelsen träffar inte de fall då man
nöjer sig med muntliga avtal eller mera informella kontakter.

Utskottet vill tillägga att de exempel på förberedande åtgärder som tas in i
lagen delvis avser händelser som torde bli dokumenterade. Så är fallet
exempelvis när någon har låtit göra en utredning om förutsättningarna för ett
offentligt erbjudande.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1986/87:N170 (m). Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till ändrade regler rörande insiderhandel.
Förslaget i övrigt - om vidgad frågerätt för bankinspektionen - tillstyrks
likaledes.

En utvidgning av insiderbegreppet rekommenderas i fyra motioner, av vilka
två har föranletts av den nyss behandlade propositionen. Alla fyra motionerna
går ut på att regeringen skall lägga fram förslag om ändrade bestämmelser.
I motion 1986/87:N169 (fp) nämns två personkategorier. Den ena är
ledamöter i en koncernstyrelse, som har kontroll över det ifrågavarande
aktiemarknadsbolagets styrelse, den andra portföljförvaltare hos aktieplacerande
institutioner. Förutom på dessa båda grupper pekas i motion
1986/87:N171 (c) på en tredje, nämligen personer som har tillgång till
exklusiv information om framtida ekonomisk-politiska åtgärder och industripolitiska
beslut. I motion 1986/87:N373 (c) talas bl. a. om ekonomijournalisterna
och ”finansvärldens aktörer”. Motion 1986/87:N380 (m) tar sikte på en
speciell kategori. Det är ledamöterna i löntagarfondstyrelserna och verkställande
direktörerna hos dessa.

I direktiven för den nyss omtalade kommittén ägnas ett längre avsnitt åt
insideraffärer m. m. Kommittén skall, heter det, överväga en utvidgning av
insiderkretsen inte endast till de aktieplacerande institutionernas portföljförvaltare
utan även till andra personkategorier - med eller utan direkt
anknytning till aktiemarknadsbolag - vilka kan få kännedom om sådan ej
offentliggjord information som kan påverka kurserna. Offentliga tjänstemän
nämns som en sådan kategori.

Med hänsyn till vad som sålunda uttalas i kommittédirektiven är, anser
utskottet, ingen särskild åtgärd motiverad med anledning av motionsyrkandena
om utvidgning av insiderbegreppet.

Fondbörsen

15 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs finns regler om börsstyrelsens
sammansättning. Antalet ledmöter är elva. Ordförande, vice ordförande och
fyra andra ledamöter utses av regeringen. I övrigt utses genom val en ledamot
av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt,
en ledamot av Sveriges industriförbund och två ledamöter av fondbörsens
medlemmar.

Väsentliga ändringar i styrelsesammansättningen föreslås i motionerna
1986/87:N434 (m) och 1986/87:N344 (fp). Börsstyrelsen skulle bestå endast
av representanter för börsmedlemmarna, för de börsnoterade företagen och
för aktieägarna.

Kommittén för översyn av värdepappersmarknaden skall enligt sina

NU 1986/87:29

direktiv överväga i vad mån den utveckling som har skett motiverar
ändringar i fråga om börsstyrelsens sammansättning.

Det finns, menar utskottet, ingen anledning för riksdagen att nu utfärda
några närmare riktlinjer för överväganden om börsstyrelsens sammansättning.
Det bör med förtroende kunna överlämnas åt kommittén att diskutera
olika alternativ. Utan att gå in på någon sakdiskussion av ämnet avstyrker
utskottet således de båda motionerna i angivna delar.

I fråga om regelsystemet i övrigt ger motion 1986/87:N344 (fp) uttryck för
principen att självsanering pä värdepappersmarknaden är att föredra framför
en omfattande lagstiftning. Regler som formuleras av näringslivet självt och
börsstyrelsen skulle, säger motionärerna, stärka näringslivets legitimitet i
allmänhetens ögon. Många organ är nu sysselsatta med en översyn av
regelsystemet, framhåller de och deklarerar att samordningsansvaret bör
ligga hos börsstyrelsen. Likartade synpunkter framförs i motion 1986/
87:N434 (m). De etiska och legala problemen på värdepappersmarknaden
borde lösas genom en kombination av lagstiftning och självreglering på
marknaden. Förutom börsstyrelsen anges Nämnden för aktiemarknadsfrågor
och Näringslivets börskommitté som instrument för detta. Dessa organ
har presenterats i näringsutskottets betänkande 1986/87:4 (s. 24).

I de redan åberopade kommittédirektiven anförs bl. a. att kommittén bör
överväga i vad mån den utveckling som har skett motiverar ändringar i fråga
om börsstyrelsens uppgifter och att kommittén bör göra en utvärdering av de
självreglerande åtgärder som har vidtagits.

Börsstyrelsen spelar liksom bankinspektionen en central roll när det gäller
att tillämpa och utveckla regelsystemet på värdepappersmarknaden. En
närmare precisering av börsstyrelsens framtida ställning och uppgifter torde
lämpligen böra baseras på det utredningsarbete som just har satts i gång. Med
det sagda avstyrker utskottet motionerna 1986/87:N434 (m) och 1986/
87:N344 (fp) i vad gäller frågor om självsanering på värdepappersmarknaden.

Ytterligare ett önskemål i motion 1986/87:N344 (fp) är att riksdagen skall
göra vissa uttalanden till regeringen om bankinspektionens och börsstyrelsens
kontroll och sanktionsmöjligheter. Ämnet berörs också i motionerna 1986/
87:N373 (c) och 1986/87:N171 (c). Synpunkter i den förstnämnda är bl. a. att
börsstyrelsen bör ges förbättrade möjligheter att ingripa med sanktioner mot
företag som bryter mot inregistreringskontraktet och att bötfälla insideraffärer.
Sanktionsmöjligheterna måste utformas så att de främst drabbar
företagets styrelse, inte aktieägarna, understryks det. Inregistreringskontrakten
bör ställa ökade krav på information, t. ex. om transaktioner mellan
bolagen och insiders. I motion 1986/87:N373 (c) framförs bl. a. tanken att
inregistreringskontrakten skall göras till lag. Förutom börsstyrelsen som
kontrollorgan berörs i motion 1986/87:N171 (c) också bankinspektionen.
Dess möjligheter att övervaka efterlevnaden av lagstiftningen borde ses
över, menar motionärerna.

I kommittédirektiven berörs bl. a. kompetensfördelningen mellan börsstyrelsen
och bankinspektionen. Kommittén bör, anförs det, överväga i vad
mån den utveckling som har skett motiverar ändringar i fråga om börsstyrel -

NU 1986/87:29

sens uppgifter och bankinspektionens roll när det gäller tillsynen över
värdepappersmarknaden. Särskilt pekas på behovet av effektiva sanktioner
mot sådana utgivare av börsnoterade fondpapper som bryter mot gällande
förskrifter.

Av detta uttalande i direktiven följer att de frågor som åsyftas i de senast
berörda motionsyrkandena bör bli grundligt prövade av den nu tillsatta
kommittén. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet dessa yrkanden.

En framställning från riksdagen till regeringen om upphävande av börsmonopolet,
dvs. av Stockholms fondbörs monopol på värdepappershandel, begärs
i motion 1986/87:N344 (fp). Motionärerna hänvisar till förhållanden i USA,
bl. a. vad gäller handel utan medverkan av mäklare. De menar att det borde
vara möjligt att få en råd regionala börser i Sverige, något som enligt deras
mening skulle förbättra små företags möjligheter att erhålla billig finansiering.

Frågan om börsmonopolet behandlades i höstas ingående av näringsutskottet
(NU 1986/87:4) tillsammans med andra frågor om fondbörsverksamhet.
Utskottets betänkande i ämnet ligger till grund för de aktuella
kommittédirektiven. Kommittén bör, sägs det i dessa, mot bakgrund av den
tekniska utveckling som har skett undersöka förutsättningarna för att man
med bevarad koncentration till den centrala marknadsplatsen skall kunna
tillåta regional eller lokal börshandel.

Då frågan om börsmonopolets fortbestånd sålunda är under utredning
finner utskottet inte skäl för en förnyad framställning till regeringen i denna
sak. Motion 1986/87:N344 (fp) avstyrks alltså i den delen.

Övriga frågor

Genom en tabell i motion 1986/87:N344 (fp) redovisas en jämförelse av
transaktionskostnader vid handel med värdepapper i olika länder. Det gäller
kostnaderna uttryckta i procent av omsatt belopp vid handel med större
börsposter. Utvecklingen går mot en ökad integration och konkurrens på de
nationella börserna, sägs det i motionen. Höjningen av omsättningsskatten
på aktiehandel har försämrat Stockholmsbörsens internationella
konkurrenskraft. Avslutningsvis förklarar motionärerna att det är deras
önskan att omsättningsskatten skall avskaffas så fort det statsfinansiella läget
så medger.

Av tabellen framgår att omsättningsskatten - som den 1 juli 1986 höjdes
från 1 % till 2 % - svarar för en övervägande del av transaktionskostnaderna.

Som framgår av vad nu sagts är frågan om transaktionskonstnader vid
värdepappershandel i första hand av skattepolitisk natur. Eftersom inget
konkret förslag till ändrade skatteregler föreligger är det, anser utskottet,
inte meningsfullt att riksdagen riktar någon framställning till regeringen i
frågan om transaktionskostnaderna. Motion 1986/87:N344 avstyrks därför i
nu aktuell del.

NU 1986/87:29

Ett uppslag i motion 1986/87:N373 (c) är att man genom en rättsskyddsförsäkring
för små aktieägare skall stärka deras ställning på aktiemarknaden.

Försäkringen skulle kunna ge en aktieägare möjligheter att föra talan mot en
företagsledning som han anser sig ha blivit lurad av. Den skulle, säger
motionären, kunna finansieras genom avgifter som aktiemarknadsbolagen
skulle vara skyldiga att betala i samband med inregistreringen på börsen.

En annan motion med likartat syfte (1986/87:L210; se LU 1986/87:27) har
redan före riksdagsbehandlingen uppmärksammats i direktiven för utredningen
om värdepappersmarknaden. Där sägs att det är lämpligt att
kommittén förutsättningslöst överväger bl. a. den angivna frågan om aktieägarnas
rättegångskostnader. Med hänsyn härtill finner utskottet att motion
1986/87:N373 (c) inte bör ge anledning till någon åtgärd.

Ett yrkande i motion 1986/87:N344 (fp) av mera allmän natur är att riksdagen
skall göra ett uttalande till regeringen om vikten av ett mera spritt ägande. Att
utlänningar är förbjudna att utan begränsning förvärva svenska värdepapper
leder till att en olämplig ägarstruktur befästs, menar motionärerna, och detta
missgynnar småspararna. Förbudet utgör en hämsko för förvaltare som
önskar få en bättre global diversifiering av sina värdepappersportföljer,
hävdas det också. Detta leder till att avkastningskraven på svenska noterade
bolag blir onödigt höga, vilket fördyrar näringslivets riskkapitalförsörjning.
Ytterligare uttalas att en förbättrad spridning av börsbolagens aktier skulle
innebära ett skydd för småspararna, i det att möjligheterna för vissa
ägargrupper att manipulera aktiekurser minskar.

Utskottet har nyligen (NU 1986/87:30) behandlat en fråga om ändring i
lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag. Det resonemang
som är knutet till det nyss återgivna motionsyrkandet hör delvis hemma i det
sammanhanget. I övrigt berör det helt kortfattat en rad förhållanden och
samband som enligt utskottets mening är alltför komplicerade för att
sammanfattas i en formel av typen ”vikten av ett mera spritt ägande”.
Utredningen (1 1985:04) om ägar- och inflytandefrågor i svenskt näringsliv är
i färd med att bl. a. analysera effekterna av förändringar i ägar- och
inflytandestrukturen på enskilda företags effektivitet, kapitalförsörjningen
inom industrin och fördelningen av kapital mellan branscher och mellan
företag. Utredningens resultat bör kunna utgöra underlag för en mera
nyanserad bild av ägarstrukturens betydelse i olika sammanhang. Utskottet
avstyrker motionärernas förslag om ett uttalande av riksdagen om värdet av
spritt ägande.

Även ett uttalande av riksdagen om problem vid introduktion av säljoptioner
påyrkas i motion 1986/87:N344 (fp). Motionären beklagar att det råder
asymmetri på optionsmarknaden till följd av att dittills endast index- och
köpoptioner har introducerats. Utskottet noterar att det numera även
förekommer handel med säljoptioner i Sverige.

Enligt regeringsbeslut i januari i år har en särskild utredare (kanslirådet
Magnus Lundeberg) tillkallats med uppdrag att utreda frågor som rör
optioner avseende bl. a. aktier samt andra finansiella instrument (dir.
1987:1). I direktiven anförs att handel i säljoptioner väntas i en snar framtid.
Utredaren skall kartlägga och beskriva handel med optioner och andra
liknande instrument samt sätta in denna form av handel i ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Han skall dessutom lämna förslag på hur marknaden för

NU 1986/87:29

optioner m. m. skall vara organiserad och vilka regler som skall gälla för
handeln där.

Enligt utskottets mening tillgodoses syftet med det nämnda motionsyrkandet
till stor del genom det utredningsuppdrag som har lämnats. Motion
1986/87:N344 bör således, anser utskottet, i denna del lämnas utan åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i lagen om värdepappersmarknaden

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:N170 antar det i
proposition 1986/87:141 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1985:571) om värdepappersmarknaden,

2. beträffande utvidgning av insiderbegreppet att riksdagen avslår

a) motion 1986/87:N169 yrkande 1,

b) motion 1986/87:N171 yrkande 1,

c) motion 1986/87:N373 i ifrågavarande del,

d) motion 1986/87:N380,

3. beträffande börsstyrelsens sammansättning

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 2 och motion
1986/87:N434 yrkande 3,

4. beträffande självsanering på värdepappersmarknaden

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 1 och motion
1986/87:N434 yrkande 2,

5. beträffande bankinspektionens och börsstyrelsens kontroll och
sanktionsmöjligheter

att riksdagen avslår

a) motion 1986/87:N171 yrkande 2,

b) motion 1986/87:N344 yrkande 3,

c) motion 1986/87:N373 i ifrågavarande del,

6. beträffande upphävande av börsmonopolet

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 4,

7. beträffande transaktionskostnader

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 8,

8. beträffande rättskyddsförsäkring för små aktieägare

att riksdagen avslår motion 1986/87:N373 i ifrågavarande del,

9. beträffande värdet av spritt ägande

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 6,

10. beträffande säljoptioner

att riksdagen avslår motion 1986/87:N344 yrkande 5.

Stockholm den 26 maj 1987
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

NU 1986/87:29

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Per Westerberg (m),
Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Mats Lindberg (s) och Olavi
Viitanen (s).

Reservationer

1. Börsstyrelsens sammansättning (mom. 3)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Det finns”
och slutar med ”angivna delar” bort ha följande lydelse:

Frågan om börsstyrelsens sammansättning har stor principiell betydelse.
En sådan ändring som föreslås i motionerna 1986/87:N434 (m) och 1986/
87:N344 (fp) skulle, såsom det betonas i den sistnämnda motionen,
möjliggöra en öppnare diskussion och skapa större kreativitet och flexibilitet
inom styrelsen. Det är väl motiverat att riksdagen i en framställning till
regeringen ansluter sig till vad motionärerna har uttalat på denna punkt.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande börsstyrelsens sammansättning

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N344 yrkande 2 och med
anledning av motion 1986/87:N434 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Självsanering på värdepappersmarknaden (mom. 4)

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Börsstyrelsen
spelar” och slutar med ”på värdepappersmarknaden” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att börsstyrelsen, med sin
centrala plats bland institutionerna på värdepappersmarknaden, bör ha ett
klart uttalat samordningsansvar när det rör sig om tillämpningen och
vidareutvecklingen av regelsystemet på denna marknad. Riksdagen bör i ett
uttalande till regeringen understryka detta och därmed ta ställning för att
principen om självsanering på värdepappersmarknaden i första hand skall
gälla. Motionerna 1986/87:N434 (m) och 1986/87:N344 (fp) blir i nu aktuell
del tillgodosedda genom ett sådant uttalande.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande självsanering på värdepappersmarknaden

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N344 yrkande 1 och
motion 1986/87:N434 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

NU 1986/87:29

3. Transaktionskostnader (mom. 7)

NU 1986/87:29

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Transaktionskostnaderna har väsentlig betydelse för aktiehandeln. Såsom
både moderata samlingspartiet (se motion 1986/87:Sk413) och folkpartiet
har framhållit måste en bestämd strävan vara att omsättningsskatten på
aktieaffärer skall avskaffas så snart det statsfinansiella läget tillåter det.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd.
Därmed blir motion 1986/87:N344 (fp) tillgodosedd i ett viktigt avseende.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande transaktionskostnader
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N344 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Spritt ägande (mom. 9)

Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp),
Per Westerberg (m), Per-Ola Eriksson (c) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”spritt ägande” bort ha följande lydelse:

Motionärerna har i sin motivering för det nu aktuella yrkandet ådagalagt
hur angeläget det är att ägandet i Sverige fördelas på fler händer och att
kapitalrörelser över gränserna uppmuntras. Ett mera spritt ägande är såväl i
ett allmänt näringspolitiskt sammanhang som i fråga om värdepappersmarknaden
en givande formel för olika reformsträvanden. Utskottet föreslår
således att riksdagen i ett sådant uttalande till regeringen ansluter sig till vad
som här, på grundval av motion 1986/87:N344 (fp), har sagts om vikten av ett
spritt ägande.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande värdet av spritt ägande
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:N344 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Innehåll NU 1986/87:29

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Förslag 2

Huvudsakligt innehåll 6

Motionerna 6

Utskottet 7

Inledning 7

Insiderhandel 8

Fondbörsen 9

Övriga frågor 11

Hemställan 13

Reservationer 14

1. Börsstyrelsens sammansättning (m, fp) 14

2. Självsanering på värdepappersmarknaden (m, fp) 14

3. Transaktionskostnader(m, fp) 15

4. Spritt ägande (m, fp, c) 15

gotab Stockholm 1987 13129