Näringsutskottets betänkande

1986/87:28

om anslag m. m. på tilläggsbudget II inom
industridepartementets och miljö- och energidepartementets
områden (prop. 1986/87:109 delvis)

1986/87:28

Ärendet

Proposition 1986/87:109 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 behandlas i detta betänkande såvitt gäller dels bilaga 9
(industridepartementet), dels bilaga 10 (miljö- och energidepartementet)
punkten Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. Förutom anslag föreslås
där godkännande av vissa överenskommelser och andra dispositioner.

Vidare behandlas - helt eller delvis - tre motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Motionerna gäller bl. a. Svensk-norsk industrifond,
Svenska Industriutvecklings AB (Svetab) och avvecklingen av forskningsreaktorer.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på de sex punkter som behandlas. I
anslutning till motioner har avgetts tre reservationer med i huvudsak följande
innebörd. Svensk-norsk industrifond bör avvecklas (m). Svetab bör få betala
mer för att bli befriat från sina åtaganden med avseende på fyra regionala
utvecklingsbolag (c). Kostnaderna för avveckling av forskningsreaktorer bör
belasta kärnkraftsproduktionen (c).

TOLFTE HUVUDTITELN
Teknisk utveckling

1. Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete

Regeringen har under denna rubrik (s. 25-27) föreslagit riksdagen att

1. godkänna en överenskommelse som träffats om ändring i protokollet
om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete (artikel
III),

2. till Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
50 000 000 kr.

1 Riksdagen 1986187.17sami. Nr 28

I motion 1986/87:N157 av Erik Hovhammar m.fl. (m) hemställs att
riksdagen

1. avslår regeringens förslag att godkänna den träffade överenskommelsen
om ändring i protokollet om upprättande av [en fond för] svenskt-norskt
industriellt samarbete,

2. avslår regeringens förslag att till Stöd till svenskt-norskt industriellt
samarbete på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87
anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

3. hos regeringen begär förslag till avveckling av fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete.

Propositionen

Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete (Svensk-norska industrifonden)
bildades år 1981 enligt ett avtal mellan Sveriges och Norges
regeringar om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena
(prop. 1980:81:189, NU 1980/81:65, rskr. 1980/81:427). Det har avtalats
att parterna tillsammans skall tillskjuta 250 milj. kr. till fonden. Härav har
Sverige åren 1982-1985 bidragit med 150 milj. kr. Resterande belopp skall
tillskjutas av de båda länderna med hälften var vid tidpunkter som parterna
senare kommer överens om. På grundval av hittillsvarande tillskott kan
fonden ikläda sig förbindelser på högst 180 milj. kr. Denna gräns har
uppnåtts. Med förbehåll av riksdagens godkännande har regeringen nu
kommit överens med Norges regering att Sverige skall tillskjuta återstående
belopp, 50 milj. kr., fördelat på två poster som erläggs vid 1988 och 1989 års
början.

Propositionen innehåller en kortfattad redogörelse för fondens verksamhet.
Efter några år då det var svårt att hitta bra projekt att stödja har, heter
det, en markant ökning av intresset för svensk-norskt industrisamarbete
kunnat konstateras. Det meddelas också att de båda regeringarna avser att
ändra fondens stadgar, så att dess kansli kan utökas i begränsad omfattning.
Resursförstärkningen skall i första hand åstadkommas på konsultbasis.
Fonden för industriellt samarbete (Industrifonden) i Sverige och dess norska
motsvarighet skall liksom hittills anlitas för beredning av ärenden.

Motionen

Industriellt samarbete mellan Sverige och Norge hindras inte av brist på
kapital, sägs det i motionen. Marknadsmässigt trovärdiga projekt borde
kunna finna kapital på de båda ländernas fungerande kapitalmarknader.
Nordiska investeringsbanken stöder likartade projekt, tillägger motionärerna.
Mot bakgrund av de mycket nära kontakterna mellan Norge och Sverige
borde, menar de, den norska regeringen ha förståelse för att avtalet inte
fullföljs.

NU 1986/87:28

Utskottet

NU 1986/87:28

Svensk-norsk industrifond stöder genom lån större projekt som syftar till
tekniskt eller marknadsmässigt utvecklingssamarbete mellan svenska och
norska företag. Projekten skall innefatta ett ur kommersiell eller teknisk
synvinkel högt risktagande och bedömas kunna ge företagsekonomisk
lönsamhet på relativt kort sikt. Av fondens årsberättelse för år 1986 framgår
att 75 svenska och norska företag vid det årets utgång var engagerade i 43
projekt som stöddes av fonden. Fondens finansieringsutfästelser t. o. m. år
1984 uppgick till ett belopp av 65 milj. kr. De nya utfästelserna därefter
uppgår till 60 milj. kr. under år 1985 och 90 milj. kr. under år 1986. Fondens
stöd, som får uppgå till högst hälften av projektkostnaderna, var år 1986
genomsnittligt ca 5,5 milj. kr. per projekt.

Regeringens förslag innebär att Sverige fullföljer sina avtalsenliga åtaganden
genom att de båda närmaste åren tillskjuta sin återstående andel av
fondkapitalet, vilken utgör 50 milj. kr. Sveriges tidigare tillskott uppgår till
150 milj. kr. I motion 1986/87:N157 avstyrker man från moderata samlingspartiets
sida regeringens förslag. Marknadsmässigt gångbara samarbetsprojekt
kan komma till stånd fonden förutan, menar motionärerna, som också
yrkar på att Sverige skall ta initiativ till en avveckling av fonden.

Enligt protokollet om upprättande av Svensk-norsk industrifond kan
vardera avtalsparten kräva överläggningar ifall förutsättningarna för protokollet
skulle ändras i väsentlig grad på grund av oförutsedda omständigheter.
Överläggningar kan också krävas om genomförande av protokollet leder till
resultat som står i uppenbar strid mot syftet med protokollet. Sådana
förhållanden att denna klausul kan åberopas torde inte föreligga. Motionärernas
förslag avser alltså ett initiativ av mera extraordinär art än som
förutsågs när fonden inrättades.

Motionärerna ger inledningsvis uttryck för en positiv uppfattning om
betydelsen av svenskt-norskt industriellt samarbete, som utskottet instämmer
i. Till skillnad från motionärerna anser utskottet att Svensk-norsk
industrifond har en väsentlig funktion att fylla när det gäller att främja sådant
samarbete. Som framhålls i propositionen har näringslivets intresse för
fonden ökat kraftigt på senare tid. Ett viktigt förhållande är att mer än
hälften av de svenska företag som har fått stöd av fonden tillhör kategorin
små och medelstora företag. Moderata samlingspartiet stod som regeringsparti
bakom förslaget år 1981 om inrättande av Svensk-norsk industrifond.
Utvecklingen av fondens verksamhet motsvarar enligt utskottets bedömning
de intentioner som då var vägledande. Fondens betydelse som rådgivare
undervärderas uppenbarligen av motionärerna.

Utskottet avvisar tanken på att Sverige inte skulle fullfölja avtalet om
fonden. Följaktligen tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motion 1986/87:N157 (m).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N157

1* Riksdagen 1986/87.17sami. Nr 28

1. godkänner den träffade överenskommelsen om ändring i protokollet
om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt
samarbete (artikel III),

2. till Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

Statsägda företag

2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

Regeringen har under denna rubrik (s. 27 f.) föreslagit riksdagen att till
Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning på tilläggsbudget II till
stadsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
16 000 000 kr.

I motion 1986/87:Sol50 av Anne Wibble m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i
fråga, (3) att riksdagen avslår regeringens förslag om 16 000 000 kr. på
anslaget G 2, Industridepartementet, Byggnader och utrustning.

Propositionen

Affärsverket FFV:s sektor för försvarsmateriel (FFV Ordnance) har fått
stora exportorder, avseende stridsvagnsminor och pansarvämsvagnar. För
att den avtalade produktionen skall kunna genomföras krävs enligt verkets
bedömning ytterligare investeringsmedel utöver det anslag av ca 220 milj. kr.
som verket enligt regeringens förslag i budgetpropositionen (prop. 1986/
87:100 bil. 14 s. 74) skall få för budgetåret 1987/88. För att erforderliga
investeringar skall kunna påbörjas har verket för innevarande budgetår
begärt ett tilläggsanslag av 16,0 milj. kr. avsett för vissa närmare angivna
ändamål. Regeringens förslag innebär att FFV:s begäran tillgodoses.

Motionen

Motionärerna pekar på problem sammanhängande med att FFV med sin
ställning som industrikoncern verkar i affärsverksform. De hänvisar till
tidigare krav på att affärsverket FFV skall ombildas till aktiebolag. Om så
sker kan företaget, framhåller de, självt vända sig till kapitalmarknaden för
erforderlig finansiering.

Utskottet

Utskottet kommer inom kort att avge ett betänkande (NU 1986/87:41) om
statliga företag. Däri behandlas bl. a. - på grundval av motionsyrkanden -frågan om en ombildning av affärsverket FFV till aktiebolag. Ett beslut om
en sådan åtgärd skulle givetvis inte kunna genomföras förrän efter viss tids
förlopp. Vid nuvarande organisation kan FFV inte få erforderliga investeringsmedel
på annat sätt än genom anslag på statsbudgeten.

Under rubriken Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning har riksda -

NU 1986/87:28

gen på regeringens förslag anvisat investeringsanslag av 128,6 milj. kr. för
budgetåret 1986/87 (NU 1985/86:21) och 220,3 milj. kr. för budgetåret
1987/88 (NU 1986/87:15). Besluten var i båda fallen enhälliga. Regeringen
föreslår nu ett tilläggsanslag av 16,0 milj. kr. för innevarande budgetår. Detta
anslag anses erforderligt för att avtalad produktion skall kunna genomföras. I
motion 1986/87:Sol50 (fp) yrkas avslag på förslaget, varvid utgångspunkten
är att FFV bör ombildas till aktiebolag och söka finansiering på kapitalmarknaden.

Utskottet finner det motiverat att affärsverket FFV får möjlighet till de
ytterligare investeringar som det är fråga om. Med hänvisning till vad nyss
har sagts beträffande FFV:s företagsform och finansieringsförhållanden
tillstyrker utskottet regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:Sol50 yrkande 3
till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
16 000 000 kr.

3. Återbetalning av visst lån till KabiVitrum AB

Regeringen har under denna rubrik (s. 28 f.) förslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om återbetalning av visst
lån till KabiVitrum [AB].

Propositionen

Staten lämnade år 1975 numera KabiVitrum AB ett lån, varav nu återstår
1 milj. kr., för att möjliggöra för bolaget att medverka i finansieringen av
Svenska Jästfabriken AB. KabiVitrum, som är dotterbolag till Procordia
AB, f. d. Statsföretag AB, åtog sig därvid vissa förpliktelser i enlighet med
det offertsystem som riksdagen beslöt om i samband med att Statsföretag
bildades. Jästbolagets verksamhet är nu välkonsoliderad. På hemställan av
Procordia förslår regeringen att lånet får återbetalas. Om så sker förfaller
också de villkor som har knutits till lånet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del godkänner vad som där anförts om återbetalning av
visst lån som har lämnats till KabiVitrum AB.

NU 1986/87:28

4. Vissa frågor om Svenska Industrietablerings AB:s regionala
dotterbolag

Regeringen har under denna rubrik (s. 29 f.) föreslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om Svetabs verksamhet.

I motion 1986/87:N158 av Ivar Franzén m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga, (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för att befria Procordia Nova från dess
skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbolagen.

Propositionen

Riksdagen anslog i slutet av 1970-talet 70 milj. kr. för etablering av fyra
regionala utvecklingsbolag. Dessa skulle vara dotterbolag till Svenska
Industrietablerings AB Svetab, som i sin tur var dotterbolag till Statsföretag
AB (numera Procordia AB). De riktlinjer som härvid fastställdes innebar
vissa skyldigheter för Svetab med avseende på utvecklingsbolagen. Svetab
har nu överförts till Procordia Nova, ett nybildat dotterbolag till Procordia
med utvecklingsuppgifter i anknytning till Procordias prioriterade affärsområden.
Med hänsyn till den ändrade inriktningen av Procordias utvecklingsverksamhet
föreslår regeringen att Svetab befrias från sina nyss nämnda
skyldigheter. I gengäld skall Procordia AB, enligt en överenskommelse som
har ingåtts, lämna staten en extra utdelning om 35 milj. kr. för år 1986. Detta
belopp motsvarar vad som - i form av aktiekapital, reservfond och beskattad
reserv - återstår av anslagsmedlen.

Motionen

Motionärerna godtar att Procordia Nova befrias från att ha ett regionalt
ansvar i sin verksamhet. Företaget bör emellertid då, menar de, erlägga
ytterligare 15 milj. kr., alltså totalt 50 milj. kr., till fonden. Den kvarvarande
delen av anslagsmedlen borde nämligen ha gett Svetab en viss avkastning
under de gångna åren. Riksdagen föreslås anmoda regeringen att uppta
förhandlingar med Procordia med sikte på en överenskommelse om en sådan
förhöjning av den extra utdelningen.

Utskottet

Svenska Industrietablerings AB, som ingår i den statliga Procordiakoncernen,
är moderbolag för fyra regionala utvecklingsbolag, vilka har etablerats
med hjälp av kapital som staten har tillhandahållit. Då de organisatoriska
förutsättningarna har ändrats föreslår regeringen att Svetab, såsom företaget
har begärt, befrias från de förpliktelser som var förknippade med statens
anslag. Staten skall i stället få 35 milj. kr. som extra utdelning från Procordia.

Från centerpartiets sida begärs i motion 1986/87:N158 att staten skall
skärpa det sistnämnda villkoret och i nya förhandlingar göra anspråk på att
kompensationen höjs till 50 milj. kr.

NU 1986/87:28

Utskottet godtar den överenskommelse som redovisas i propositionen och
avstyrker följaktligen motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N158 yrkande 1
godkänner vad som i propositionen anförs om Svenska Industrietablerings
AB:s verksamhet.

5. Återtagande av garanti för Svenska Tobaks AB :s
pensionskassor

Regeringen har under denna rubrik (s. 30) föreslagit riksdagen att godkänna
att av staten utfärdad garanti för Svenska Tobaks AB:s pensionskassor
återtas.

Propositionen

Staten har år 1940 utfärdat viss garanti för ett ekonomiskt åtagande av
numera Svenska Tobaks AB med avseende på bolagets pensionskassor.
Pensionskassornas styrelse och fullmäktige har i år med anledning av en
planerad avgiftsbeläggning av garantin beslutat att avstå från denna.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del godkänner att av staten utfärdad garanti för Svenska
Tobaks AB:s pensionskassor återtas.

Energi

6. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.

Regeringen har under denna rubrik (s. 34 f.) föreslagit riksdagen att till
Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 23 200 000 kr.

I motion 1986/87:N158 av Ivar Franzén m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i
fråga, (2) att riksdagen avslår proposition 1986/87:109 i den del som rör
förslag om anvisning av ett reservationsanslag om 23 200 000 kr. till
avveckling av forskningsreaktorer i enlighet med vad som anförs i motionen.

Propositionen

På statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett reservationsanslag
av 17 150 000 milj. kr. för avveckling av forskningsreaktorer, m.m.
Beträffande verksamhet på området meddelas i propositionen huvudsakligen
följande. Bränsleelement från Ågestastationen och Rl-reaktorn i

NU 1986/87:28

Stockholm, båda nedlagda, samt bränslerester från forskningsverksamhet
inom kärnbränsleområdet lagras tillfälligt i Studsvik. De skall under en
femårsperiod för mellanlagring föras över till centrallagret för använt
kärnbränsle (CLAB) i Simpevarp i Oskarshamns kommun. Sedermera skall
bränslet överföras till slutförsvaret för långlivat avfall i Forsmark. Studsvik
Energiteknik AB, som enligt avtal tar hand om de nämnda avfallsprodukterna,
begär för budgetåret 1986/87 en ersättning av 23,2 milj. kr. för
mellanlagring i CLAB.

Motionen

De kostnader som är förknippade med forskningsreaktorerna måste till
väsentlig del betraktas som utvecklingskostnader för den kommersiella
kärnkraftsproduktionen, menar motionärerna. Det är inte rimligt, hävdar
de, att dessa kostnader i fortsättningen skall täckas av skattemedel.
Kärnkraften borde själv bära kostnaderna för förvaring av restprodukterna
från forsknings- och utvecklingsverksamheten. De borde därför bestridas
med de avgifter för energi levererad från kärnkraftssreaktorer som tas ut för
att täcka kostnader för slutförvaring av använt kärnbränsle och andra
restprodukter samt avveckling av reaktoranläggningarna.

Utskottet

Från anslaget Avveckling av forskningsreaktorer har för budgetåret 1981/
82-1986/87 beviljats medel till Studsvik Energiteknik AB för avveckling av
forskningsreaktorer och för vissa andra avvecklingsåtgärder. Inklusive det
anslag av 26,1 milj. kr. som riksdagen nyligen har anvisat för budgetåret
1987/88 (prop. 1986/87:100 bil. 16, NU 1986/87:19) uppgår den totala
anslagssumman hittills till ca 76 milj. kr. Riksdagens beslut har varit
enhälliga.

Regeringen begär nu för samma ändamål ett tilläggsanslag av 23,2 milj. kr.
Beloppet är avsett att utbetalas till Studsvik Energiteknik för kostnader
under innevarande budgetår vilka föranleds av den förestående mellanlagringen
i CLAB av bränsleelement från de nedlagda forskningsreaktorerna,
m.m. Från centerpartiets sida tillbakavisar man i motion 1986/87:N158
regeringens begäran. Kostnaderna för förvaring av restprodukterna från
forskningsverksamheten borde täckas av avgifter som tas ut på energi från
kärnkraftsreaktorerna, hävdar motionärerna.

Reaktorinnehavarna är enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida
utgifter för använt kärnbränsle m. m. skyldiga att till staten betala en
avgift som skall täcka kostnaderna för hantering och slutförvaring av
kärnbränsle, för avveckling och rivning av reaktoranläggningarna och också
för den forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för att deras
skyldighet i dessa hänseenden skall kunna fullgöras. Avgiftsskyldigheten
avser inte täckande av sådana kostnader som det nu aktuella anslaget är
avsett för.

Motionsyrkandet får således närmast uppfattas som ett förslag om att
intäkter från en ny särskild skatt på energi som producerats i kärnkraftverk

NU 1986/87:28

skulle specialdestineras för det ändamål som det berörda anslaget har varit
avsett för. Utskottet anser att de avvecklingskostnader som det är fråga om
även fortsättningsvis bör finansieras med medel från statsbudgeten. Det
framstår som särskilt omotiverat att man skulle söka en ny form för
finansiering av dessa kostnader under innevarande budgetår, sedan riksdagen
enhälligt har anvisat medel från statsbudgeten för motsvarande ändamål
under nästa budgetår. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och
avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1986/87:N158 yrkande 2
till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
23 200 000 kr.

Stockholm den 19 maj 1987

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar
(m), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn
Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), Elving
Andersson (c) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete (punkt 1)

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Motionärerna
ger” och slutar med ”motion 1986/87:157 (m)” bort ha följande lydelse:
Motionärerna ger inledningsvis uttryck för en positiv uppfattning om
betydelsen av svensk-norskt industriellt samarbete, som utskottet instämmer

i. Förslaget om att svensk-norsk industrifond såvitt möjligt skall avvecklas
och att fonden i vart fall inte nu skall få ytterligare kapitaltillskott låter sig väl
förenas med denna grundinställning. Först efter vad som i propositionen
kallas ”en intensiv informationskampanj” har fonden fått ett något större
antal ansökningar om stöd. Företag som har realistiska och utvecklingsbara
samarbetsprojekt kan otvivelaktigt utan svårighet få sitt kapitalbehov täckt
på den reguljära kapitalmarknaden, som både i Norge och i Sverige fungerar
väl. Beståndet är särskilda institutioner som - i marknadsekonomins
utkanter - verkar till stöd för företagen behöver saneras. Svensk-norsk
industrifond är därvid ett naturligt objekt. Utskottet ansluter sig sålunda till
yrkandena i motion 1986/87:157 (m).

NU 1986/87:28

dels att utskottet under punkt 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N157

1. avslår proposition 1986/87:109 bilaga 9 i vad avser stöd till
svenskt-norskt industriellt samarbete,

2. hos regeringen begär förslag till avveckling av Svensk-norsk
industrifond.

2. Vissa frågor om Svenska Industrietablerings AB:s regionala
dotterbolag (punkt 4)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”följaktligen motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Svetab bör få betala ett högre pris
för att bli befriat från sina åtaganden enligt tidigare överenskommelse med
staten om regionala utvecklingsbolag. Det i motion 1986/87:N158 (c)
föreslagna beloppet, 50 milj. kr., torde bättre än det som regeringen har
godtagit svara mot de ekonomiska fördelar som Svetab har haft såsom
anslagsmottagare. Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ till nya
förhandlingar med Procordia i syfte att åstadkomma en uppgörelse på den av
motionärerna angivna nivån. Endast under förutsättning att en sådan
uppgörelse kommer till stånd bör Svetab få önskad befrielse från sina
förpliktelser med avseende på de regionala utvecklingsbolagen.

dels att utskottet under punkt 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:109 bilaga 9 i
ifrågavarande del och med bifall till motion 1986/87:N158 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
Svenska Industrietablerings AB.

3. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. (punkt 6)

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Motionsyrkandet
får” och slutar på s. 9 med ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att priset på kärnkraften bör täcka
också kostnaderna för sådant utvecklingsarbete som har utgjort en förutsättning
för den kommersiella kärnkraftsproduktionen. De kostnader som det
begärda tilläggsanslaget är avsett för bör således inte bäras av staten.
Riksdagen bör avslå regeringens förslag och överlämna till regeringen att
anvisa en ny, godtagbar form för finansiering av kostnaderna för forskningsreaktorernas
avveckling.

dels att utskottet under punkt 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N158 yrkande 2 avslår
proposition 1986/87:109 bilaga 10 i vad avser anslag till avveckling av
forskningsreaktorer, m. m.

NU 1986/87:28