Näringsutskottets betänkande
1986/87:22
om SSAB Svenskt Stål AB (prop. 1986/87:71)
NU
1986/87:22
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1986/87:71 om vissa aktiefrågor för SSAB Svenskt Stål AB,
m. m.,
dels tre motioner som har väckts med anledning av propositionen,
dels en motion om ett nationellt program för stålindustrin.
Företrädare för berörda fackliga organisationer, nämligen Svenska gruvindustriarbetareförbundet,
Svenska metallindustriarbetareförbundet, Svenska
industritjänstemannaförbundet, Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges
civilingenjörsförbund, har inför utskottet lämnat upplysningar och
framfört synpunkter i ärendet. Redogörelser för handelspolitiska aspekter
på svensk stålexport har lämnats av departementsrådet Rutger Croneborg,
kanslirådet Lennart Alvin och departementsrådet Lars A. Stålberg, utrikesdepartementets
handelsavdelning. Direktör Thomas Halvorsen, allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelse, har inför utskottet redovisat bedömningar
av stålindustrin från kapitalmarknadssynpunkt. Vidare har generaldirektör
Sigvard Tomner m.fl., styrelsen för teknisk utveckling (STU), och
professor John Olof Edström, tekniska högskolan i Stockholm, lämnat
upplysningar om STU:s stöd till teknikutveckling inom gruvindustrin och
stålindustrin. Slutligen har styrelseordföranden i SSAB Svenskt Stål AB,
direktör Björn Wahlström och t.f. verkställande direktören för bolaget
Orvar Nyquist inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om dels förtida inlösen av Gränges
AB:s andel på 25 % av aktierna i SSAB Svenskt Stål AB. dels överlåtelse av
33,3 % av aktierna i bolaget till sex institutionella placerare. Vidare förordar
utskottet att regeringen bemyndigas att i framtiden medverka till att statens
ägarandel i SSAB minskas genom utgivning av konvertibla skuldebrev eller
genom nyemissioner, med den restriktionen att fråga om minskning av
ägarandelen under 51 % räknat efter aktiernas röstvärde skall underställas
riksdagen.
Reservationer (vpk) föreligger till förmån för motionsyrkanden om bl. a.
1 Riksdagen 1986/87.17sami Nr22
avslag på regeringens förslag, nya riktlinjer för SSAB och ett nationellt
program för stålindustrin.
Propositionen
Förslag
Regeringen föreslår - efter föredragning av statsrådet Thage Peterson - att
riksdagen
1. till Inlösen av aktier i SSAB Svenskt Stål AB från Gränges AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 600 000 000 kr.,
2. till Ränta på köpeskilling till Gränges AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av 15 000 000
kr->
3. till Värdepappersskatt vid köp av aktier i SSAB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
6 000 000 kr.,
4. godkänner avtal mellan staten och Gränges AB om inlösen av aktier i
SSAB Svenskt Stål AB m. m. i vad avser ekonomiska förpliktelser i övrigt för
staten,
5. godkänner avtal mellan staten och allmänna pensionsfonden, fjärde
fondstyrelsen m. fl. om överlåtelse av aktier i SSAB Svenskt Stål AB m. m. i
vad avser överlåtelse av aktier och ekonomiska förpliktelser för staten,
6. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om storleken av
statens framtida andel av röstvärdet i SSAB Svenskt Stål AB.
Huvudsakligt innehåll
I propositionen begärs medel för förtida inlösen av Gränges AB:s andel på
25 % av aktierna i SSAB Svenskt Stål AB. Den överenskomna köpeskillingen
uppgår till 600 milj. kr. per den 31 december 1986. Härtill kommer ränta
fram till betalningstillfället och värdepappersskatt. Därjämte har staten
åtagit sig bl. a. att ersätta Gränges för bortfallet av utdelning för år 1986 på de
inlösta aktierna genom avstående från motsvarande utdelning på statens
aktier.
Vidare föreslås godkännande av att staten överlåter 33,3 % av aktierna i
SSAB till sex institutionella placerare - pensionsfonder och försäkringsbolag
m. fl. - för sammanlagt 460 milj. kr. I ett avtal mellan staten och de nya
ägarna - vilket har fogats till propositionen för riksdagens information - slås
fast att SSAB skall driva sin verksamhet utifrån strikt affärsmässiga
principer. Parterna är ense om att SSAB i framtiden skall börsnoteras.
Slutligen föreslås i propositionen att statens ägarandel i SSAB i fortsättningen
skall kunna minskas genom utgivning av konvertibla skuldebrev eller
genom riktade nyemissioner. En minskning genom sådana åtgärder av
statens andel till mindre än hälften av det totala röstvärdet förutsätts dock
inte skola ske utan riksdagens godkännande. Upplysning lämnas om ett
erbjudande från Luossavaara Kiirunavaara AB (LKAB) om ett lån till SSAB
på 700 milj. kr., som vid en senare tidpunkt kan konverteras till aktier i detta
bolag.
NU 1986/87:22
2
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:
1986/87:N128 av Lars Werner m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. avslår propositionens förslag om att anvisa 600 000 000 kr. för inlösen
av Gränges AB:s aktier i SSAB,
2. ej godkänner avtalen mellan staten och allmänna pensionsfonden,
fjärde fondstyrelsen m. fl. om överlåtelse av aktier i SSAB,
3. hos regeringen hemställer om åtgärder för att lösa ut Gränges AB ur
SSAB till en symbolisk summa,
4. hos regeringen begär förslag till nya riktlinjer för SSAB vilka utgår från
samhällsekonomi, integrerad produktion, ny teknik, förädling m.m.,
5. hos regeringen begär att åtgärder vidtas för forskning och utveckling
enligt motionens riktlinjer,
6. som sin mening ger regeringen till känna att SSAB ej skall börsnoteras,
7. som sin mening ger regeringen till känna att SSAB i nuvarande läge ej
lånar upp kapital hos LKAB.
1986/87:N129 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
SSAB:s fortsatta lönsamhetskrav och framtida sysselsättningsansvar.
1986/87:N130 av Paul Lestander (vpk), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder vid
SSAB-Luleåverken.
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är:
1986/87:N328av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen begär upprättande av ett nationellt program för stålindustrin
enligt vad som i motionen anförs,
2. hos regeringen begär initiativ för att nationalisera nya Avesta.
Motivering
1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:N128 avvisas regeringens
förslag på alla punkter. Motionärerna erinrar om att partiet alltsedan
stålkrisens början har krävt en nationell utveckling av stålindustrin utifrån
samhällsekonomiska utgångspunkter. Den aktuella propositionen utgör,
anför de, en definitiv bekräftelse på att regeringens politik inriktas på att
anpassa näringslivet och samhället till en extrem exportinriktning på den
internationella kapitalismens ”fria” handelsvillkor. Motionärerna riktar
stark kritik mot förslaget om att aktier i SSAB skall överföras till nya ägare,
som antas se engagemanget främst som en finansiell placering. Vad som
föreskrivs i avtalet mellan staten och de nya ägarna om att SSAB-koncernen
skall driva sin verksamhet uteslutande utifrån strikt affärsmässiga principer
innebär en väsentlig förändring i förhållande till hittills gällande mål för
SSAB, menar motionärerna. De tolkar innebörden av avtalet så att SSAB:s
NU 1986/87:22
3
1* Riksdagen 1986/87. 17sami. Nr 22
stora regionalpolitiska betydelse inte på något sätt skall få inverka på de
beslut som fattas. Tanken på en börsintroduktion av SSAB motsätter de sig
bestämt. Mot bakgrund av stålbranschens problem saknas det förutsättningar
för att ett SSAB av nuvarande storlek skall kunna nå en för börsen rimlig
lönsamhet. Motionärerna förutser att SSAB för att anpassa sig till börsens
krav kommer att krympa inom alla produktionsområden och på alla
produktionsorter. Detta betecknas som en näringspolitisk och regionalpolitisk
katastrof.
I motionen föreslås följande nya riktlinjer för SSAB. Som ett första steg
bör en omförhandling ske med Gränges utifrån ståndpunkten att Gränges
skall lösas ut ur SSAB för ett symboliskt belopp av 1 kr. Samhällsekonomisk
lönsamhet och effektivitet skall vara drivkraften för den fortsatta verksamheten.
Denna skall ta sikte på att bygga framtidens stålverk med ny teknik, hög
förädlingsgrad och integrerad produktion vid varje järnverk med minst
nuvarande personalstyrka. Produktionen bör inriktas på inhemska behov.
Självförsörjningsgraden bör ökas, samtidigt som internationella kapitalistiska
stålföretag bör hindras från att slå ut svensk stålindustri. Gruvbrytningen i
Grängesberg och Dannemora bör fortsätta. Offensiva insatser på processutveckling
och nya produkter bör prioriteras. Samhället har ett övergripande
ansvar för att forskning och utveckling på stålområdet får en tillräcklig
omfattning, anförs det.
I motion 1986/87:N129 (s) ges uttryck för tveksamhet till tanken på en
börsintroduktion av SSAB. Motionärerna menar dels att realismen i tanken
kan ifrågasättas, dels att en börsintroduktion skulle kunna leda till att det
statliga ansvaret för den basindustri det här är fråga om försvagas. Vidare
anförs att ett företag som SSAB måste ta ett ansvar för sysselsättningen på de
huvudorter där det är lokaliserat, ett ansvar som man normalt inte kan vänta
sig av ett privatägt företag. Kravet på lönsamhet måste ges en tolkning som
tar rimliga hänsyn till branschens speciella villkor och till regionala intressen.
Motionärerna finner det naturligt att riksdagen i samband med godkännandet
av avtalet om aktieöverlåtelse slår fast att det inte är fråga om någon
skärpning av de lönsamhetskrav som hittills har gällt för SSAB.
Utvecklingen av SSAB:s anläggningar i Luleå behandlas i motion 1986/
87:N130 (vpk). Motionären anser att det nu krävs ökade insatser på
forskning, utveckling och utbildning. Han fäster vikt vid att de offensiva
möjligheter som finns redan med nu tillämpade processmetoder tas till vara,
t. ex. genom att vanadin utvinns ur masugnsslaggen och att flexibiliteten vid
valsningen ökas. En mera långsiktig utveckling i riktning mot ett stål-energi
-kemi-kombinat i Luleå förordas av motionären. För dessa ändamål bör
användas medel - ett belopp av 400 milj. kr. nämns - som riksdagen enligt
motionären tidigare har tillerkänt SSAB för verksamheten i Luleå.
Ett nationellt program för stålindustrin begärs i motion 1986/87:N328
(vpk). Handelsstålsindustrin har gått igenom en strukturomvandlingsprocess
innebärande tusentals förlorade jobb, anförs det. Inför 1990-talet kommer
nya hot. Motionärerna hänvisar till risken för drastiska nedskärningar av
SSAB som en följd av de skärpta lönsamhetskraven enligt regeringens
förslag. Vidare sägs att de mindre handelsstålsverken - Halmstads Järnverks
AB och Smedjebacken-Boxholm Stål AB - lever farligt i skuggan av SSAB:s
NU 1986/87:22
4
nya utveckling. Motionärerna anser att frågor om investeringsplaner och
utveckling inom branschen är ett samhälleligt intresse. Beträffande specialstålsindustrin
riktas kritik mot den nuvarande inriktningen av produktionen
inom Avesta AB på standardprodukter. Branschens framtid ligger i en ökad
förädling och specialisering av produkterna, hävdas det. Avesta bör snarast
nationaliseras.
Dessa överväganden ligger till grund för motionärernas förslag om en
”demokratiskt tillsatt utredning” med uppgift att ta fram en plan för en ny
stålindustri inför 1990-talet med följande inriktning. Erforderliga investerings-
och utvecklingsresurser skall tillföras stålindustrin. En samordning av
hela den ”stålbaserade kedjan” från råvara till slutprodukt måste åstadkommas.
Produktutvecklingen skall ske i samarbete mellan stålverk och sluttillverkare.
Nya produkter skall i första hand fylla samhälleliga behov inom
t. ex. kollektivtrafik, energiteknik och byggande. Dessa produkter skall
tillverkas i första hand vid befintliga stålverk. Den metallurgiska utvecklingen
skall samordnas med produktutvecklingen. Gruvteknik, processteknik
och förädlingsteknik skall vidareutvecklas för att svenskt kunnande och
leveranser från svenska tillverkare till framtidens stålverk skall tryggas.
Processutvecklingen skall i första hand inriktas på att energiåtgången skall
minskas, arbetsmiljön och den yttre miljön förbättras och den svenska
malmen förädlas inom landet. En ny ägarsamordning bör ske inom ett
svenskt ”metallbolag” där hela gruvnäringen och stålindustrin ingår, anförs
det vidare.
Tidigare riksdagsbehandling
Här redovisas enbart behandlingen av frågor rörande ägarförhållanden i
SS AB sedan hösten 1981, då staten inträdde som direkt delägare i bolaget i
samband med en finansiell rekonstruktion. En redogörelse för tidigare
riksdagsbehandling av frågor rörande stålindustrin i allmänhet har lämnats
senast i betänkandet NU 1986/87:7, till vilket hänvisas.
Statens inträde som ägare i SSAB hösten 1981 skedde genom förvärv av
Stora Kopparbergs Bergslags AB:s andel av 25 % av aktierna i bolaget.
Övriga delägare i SSAB var då Statsföretag AB med 50 % och Gränges AB
med 25 %. Ett kapitaltillskott av 1 500 milj. kr. lämnades till SSAB av
ägarna. Gränges betalade sin andel, dvs. 375 milj. kr., kontant. Därjämte
lämnade staten och Gränges lån till SSAB med vardera 150 milj. kr. De tre
aktieägarna förband sig att kvarstå som aktieägare t. o. m. den 2 januari
1991. Denna dag skulle Gränges äga rätt att få sina aktier inlösta av staten för
ett belopp av 875 milj. kr. Om Gränges utnyttjade denna rätt skulle staten
också vara skyldig att helt eller delvis överta Gränges lånefordran på SSAB.
Riksdagen godkände, på hemställan av näringsutskottet (NU 1981/82:13), de
berörda avtalen i vad avsåg ekonomiska förpliktelser för staten och anvisade
de medel som behövdes för statens deltagande i rekonstruktionen. Därvid
avslog riksdagen bl. a. ett motionsyrkande från moderata samlingspartiet av
innebörd att riksdagen skulle uttala att statens andel i SSAB borde övertas av
privata delägare och att förutsättningarna för en börsintroduktion av bolaget
borde prövas.
NU 1986/87:22
5
Hösten 1982 godkände riksdagen, på förslag av näringsutskottet (NU
1982/83:25), en rekonstruktion av Statsföretagsgruppen innebärande bl. a.
att staten övertog Statsföretags aktier i SS AB. Därmed blev staten direkt
ägare i SSAB med en andel av 75 %. Riksdagen avslog ett yrkande från
moderata samlingspartiet om att SSAB m.fl. ”problemföretag” skulle
kvarstanna hos Statsföretag, liksom ett yrkande från vänsterpartiet kommunisterna
om att Gränges borde lösas ut ur SSAB ”med en symbolisk summa”.
Riksdagen har under de senaste åren behandlat ett antal motioner från de
borgerliga partierna om försäljning och börsintroduktion av statsägda
företag (jfr NU 1983/84:23, NU 1984/85:32, NU 1985/86:24). SSAB har
därvid inte hört till de företag som i motionerna särskilt utpekats som
lämpliga försäljningsobjekt. Det har dock i några fall anförts att även SSAB
borde kunna säljas efter omstrukturering. Riksdagen har avslagit ifrågavarande
motioner.
Svar på frågor i riksdagen
Industriminister Thage Peterson besvarade den 29 januari 1987 två frågor
(1986/87:314 och 315) om SSAB:s nya strukturplan. Frågorna var föranledda
av uppgifter i massmedia om planerade nedläggningar av verksamheter på
olika orter. I sitt svar sade industriministern att den verkställande ledningen
inom SSAB på uppdrag av en enig styrelse arbetade med att ta fram underlag
för arbetet med en ny strukturplan. Härefter anfördes följande:
Får jag sedan tillägga att SSAB för att säkra sin långsiktiga utveckling
självfallet måste uppnå en varaktig och acceptabel lönsamhet. Naturligtvis
bör investeringar inom utvecklingsbara och expansiva områden vara ett
naturligt inslag i den nya strukturplanen för SSAB. Det är dock ett känt
faktum att företaget har olönsamma verksamhetsgrenar. Självfallet måste
dessa lönsamhetsproblem åtgärdas för att SSAB skall kunna uppnå en
långsiktig uthållig lönsamhet och därmed säkra sin egen utveckling. Om
ingenting görs kan företagets långsiktiga utveckling äventyras.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att möjligheterna för offensiva
investeringar förbättrats genom det konvertibla lån på 700 milj. kr. som
LKAB erbjudit SSAB.
Liksom andra företag har självfallet SSAB skyldigheter gentemot sina
anställda. Jag har vid flera tillfällen framhållit att företagen har ett ansvar för
att vidta åtgärder som mildrar effekterna av produktionsminskningar på
orter där alternativa sysselsättningar saknas. Ett sådant ansvar åligger
naturligtvis SSAB i samma omfattning som alla andra företag - privata,
kooperativa eller statliga.
Under de följande veckorna har industriministern besvarat ytterligare ett
antal frågor om SSAB. Sålunda besvarade han den 5 februari två frågor
(1986/87:328 och 330) om samråd vid omstruktureringen av SSAB, en fråga
(1986/87:331) om satsningarna på s.k. termiskt fosfat och vanadin inom
SSAB, en fråga (1986/87:334) om den planerade nedläggningen av Dannemora
gruva och en fråga (1986/87:336) om alternativ sysselsättning i
Borlänge. Den 12 februari besvarades en fråga (1986/87:356) om strukturplanen
för SSAB.
Vidare har arbetsmarknadsminister Anna-Greta Leijon den 17 mars 1987
NU 1986/87:22
6
besvarat två interpellationer (1986/87:173 och 174) om SSAB:s strukturplan
och sysselsättningen i Kopparbergs län.
Förslag till handlingsplan för SSAB
Den 2 februari 1987 har styrelsen för SSAB offentliggjort ett förslag till
handlingsplan. Planen tar sikte på en avveckling utan dröjsmål av SSAB:s
olönsamma enheter för att möjliggöra investeringar i enheter med långsiktig
lönsamhet. I ett pressmeddelande anförs bl. a. följande:
Cirka 2 200 SS AB-anställda berörs av de nedläggningar som föreslås i den nu
framlagda planen. Nedläggningar förordas av gruvorna i Grängesberg och
Dannemora, elektrostålverket och Morganverket i Domnarvet, finvalsverket
i Luleå samt varmbandsverket i Surahammar.
Samtidigt skall drygt en miljard kronor satsas på SSAB:s kärnaffär - dvs.
tunnplåt med därtill knuten metallurgi och vidareförädling i olika former.
”Huvudaxeln” i denna affär utgörs av metallurgin i Luleå, tunnplåtsverksamheten
i Domnarvet samt vidarebearbetningen inom Döbel och Plannja
och de egna grossisterna.
En viktig stödjande ”sidoaxel” till kärnaffären utgörs av metallurgin i
Oxelösund. Grovplåt i Oxelösund och Profilers grova långa produktprogram
i Luleå stödjer kärnaffären genom kopplingen till malmmetallurgin.
Vidare meddelas att styrelsen för SSAB har avsatt 10 milj. kr. för arbetet
med att finna ny sysselsättning på de orter som kan komma att drabbas av
nedläggningar när handlingsplanen genomförs.
Av pressmeddelandet framgår också att handlingsplanen nu skall bli
föremål för sedvanlig MBL-förhandling innan beslut fattas i styrelsen.
Utskottet
Inledning
Förslagen i proposition 1986/87:71 syftar till att skapa en ägarsituation inom
SSAB som innebär att staten delar det direkta risktagandet i bolaget med
andra intressenter på lika villkor. Den nuvarande minoritetsdelägaren
Gränges AB har till följd av rätt till framtida inlösen av sina aktier i SSAB till
ett fastställt pris inte ett normalt ägaransvar. Regeringens förslag innebär
dels att staten redan nu löser in Gränges aktier, dels att nya ägare kommer in i
SSAB. För de nya ägarna skall enligt propositionen gälla samma risktagande
som för staten. Förslagen skall ses som en helhet. Avtalet om inlösen är
sålunda för sin giltighet beroende av att avtalet om överlåtelser av aktier i
SSAB godkänns, och omvänt.
Den principiella syn på statens ägarroll som präglar regeringens förslag
redovisas inte närmare i den aktuella propositionen. Så har emellertid
nyligen skett i proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet
(s. 175—181). Utskottet kommer senare att på grundval av bl. a. denna
redovisning behandla frågor om statligt företagande i allmänhet.
I proposition 1986/87:71 (s. 4 f.) lämnas vissa uppgifter om SSAB:s
ekonomiska läge. Redovisningen, som har grundats på bolagets delårsrap
-
NU 1986/87:22
7
port för perioden januari-augusti 1986, pekar på en fördubbling av
koncernresultatet för hela 1986 jämfört med år 1985, då resultatet var 205
milj. kr. Sådana bedömningar låg också till grund för förhandlingarna med de
tilltänkta nya ägarna under hösten 1986.
Mot slutet av året blev det emellertid uppenbart att resultatet skulle
komma att bli väsentligt sämre än enligt tidigare prognos, beroende främst på
överutbud och sjunkande stålpriser. Det stod också klart att den internationella
stålindustrin stod inför en ny kris och att ytterligare nedskärningar av
kapaciteten skulle komma att tvingas fram såväl inom EG som i Förenta
Staterna och Japan. I denna situation inleddes inom SSAB - där en ny
ledning tillträtt - ett utredningsarbete med sikte på anpassning av koncernens
struktur till marknadsförutsättningarna. Resultatet av detta arbete redovisade
företagsledningen den 2 februari 1987 i form av en handlingsplan. En
redogörelse för det huvudsakliga innehållet i planen har lämnats i det
föregående (s. 7). Det framkom också att ett genomförande av planen skulle
komma att föranleda extraordinära nedskrivningar och avvecklingskostnader
av inemot 1 000 milj. kr.
Av det sagda framgår att SSAB:s situation har förändrats väsentligt sedan
regeringens proposition lades fram. Det bör också påpekas att motionstiden
gick ut innan handlingsplanen offentliggjordes och att motionärerna alltså
inte har kunnat ta hänsyn till de uppgifter som lämnades i samband därmed.
Mot bakgrund härav har utskottet funnit det angeläget att genom
utfrågningar söka bilda sig en uppfattning om SSAB:s aktuella läge och
framtidsutsikter. Utskottet har hört företrädare för företagsledningen och
för myndigheter och fackliga organisationer. Därvid har delvis motstridande
bedömningar redovisats, särskilt i vad gäller möjligheterna till fortsatt drift
av gruvorna i Grängesberg och Dannemora. I sammanhanget har utskottet
tagit del av en granskning av resultatutvecklingen inom SSAB:s gruvdivision
som har utförts på industridepartementets initiativ.
Samhällsekonomiska och regionalpolitiska aspekter på frågan om gruvdrift
i Bergslagen har nyligen tagits upp i några motioner med anledning av
proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet. Utskottet kommer
inom kort att behandla dessa motioner i samband med andra mineralpolitiska
frågor.
Det ankommer inte på utskottet och riksdagen att ta ställning till de förslag
till strukturåtgärder inom SSAB som företagsledningen har lagt fram i
handlingsplanen. Denna behandlas nu i den ordning som gäller enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Först därefter kan
SSAB:s styrelse fatta beslut. Tidpunkten härför kan inte närmare anges.
Utskottet har nu att behandla de förslag om vissa aktiefrågor för SSAB
som regeringen har lagt fram i proposition 1986/87:71. Enligt vad utskottet
har erfarit önskar såväl regeringen som övriga parter att de berörda avtalen -som har träffats med visst förbehåll för riksdagens godkännande - snarast
kan träda i kraft.
NU 1986/87:22
Inlösen av aktier i SSAB
NU 1986/87:22
Avtalet om inlösen av Gränges aktier i SSAB innebär att staten erlägger 600
milj. kr. per den 31 december 1986 för aktierna, vilket motsvarar det
diskonterade värdet av det belopp av 875 milj. kr. som år 1981 fastställdes för
inlösen av aktierna vid årsskiftet 1990-1991.1 propositionen begärs medel för
inlösen av aktierna jämte värdepappersskatt och ränta från den 1 januari
1987 fram till den faktiska tidpunkten för inlösen. Genom avtalet med
Gränges åtar sig staten också att ersätta Gränges för utdelningen för år 1986
på de inlösta aktierna och att överta ett av Gränges till SSAB lämnat lån på
150 milj. kr. liksom Gränges samtliga rättigheter och skyldigheter i egenskap
av aktieägare i Gränges. Utskottet behandlar regeringens förslag rörande
dessa olika åtaganden i ett sammanhang.
I motion 1986/87:N128 (vpk) hänvisas till vänsterpartiet kommunisternas
tidigare krav på att SSAB skall vara helstatligt och att Gränges skall lösas ut
med ”den symboliska summan av 1 krona”. Partiet står fast vid denna
uppfattning, anförs det. I enlighet härmed föreslås en omförhandling med
Gränges. Medel för inlösen bör enligt motionen inte anvisas.
Vid behandlingen år 1983 av ett motsvarande yrkande från vänsterpartiet
kommunisterna om inlösen av Gränges aktier i SSAB avvisade utskottet (NU
1982/83:25 s. 19) - med reservation från partiets företrädare - kravet på att
Gränges skulle tvingas att avstå aktierna för en symbolisk ersättning.
Utskottet hänvisade därvid till stadgandet i 2 kap. 18 § regeringsformen om
ersättning vid expropriation m. m.
Utskottet har samma syn på ersättningsfrågan nu. En förtida inlösen av
Gränges aktier bör ske i enlighet med det träffade avtalet. Utskottet
tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker motion 1986/87:N128
(vpk) i berörda delar.
Överlåtelse av aktier i SSAB
Regeringens förslag innebär att staten, efter inlösen av Gränges andel,
överlåter 33,3 % av samtliga aktier i SSAB till en grupp av sex institutionella
placerare, bestående av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, tre
försäkringsbolag och två till Skandinaviska Enskilda Banken knutna pensionsstiftelser.
Som motiv för överlåtelsen anges i propositionen att staten
bör eftersträva riskspridning. Vidare anförs att ett breddat ägande understryker
att SSAB arbetar på affärsmässiga villkor och att detta är viktigt med
hänsyn till SSAB:s exportmöjligheter. Priset på de överlåtna aktierna, 460
milj. kr., bedöms i propositionen som marknadsmässigt med hänsyn till
bolagets resultatutveckling och till riskerna i stålbranschen.
Förutom av aktieöverlåtelsen begärs riksdagens godkännande av vissa
åtaganden för staten beträffande SSAB:s verksamhet enligt ett separat avtal
med de tillkommande aktieägarna. I detta avtal förklarar sig parterna ense
om bl. a. att verksamheten skall bedrivas ”uteslutande utifrån strikt affärsmässiga
principer” och att SSAB skall börsnoteras på Stockholms fondbörs
”så snart det är möjligt med hänsyn till den ekonomiska ställningen och
övriga förhållanden”. Fram till dess skall parterna gemensamt äga bolaget.
Om börsnotering inte kan ske före utgången av år 1993 på grund av att de
nämnda förutsättningarna inte uppfylls är dock staten skyldig att anvisa
köpare eller själv köpa aktierna till ett pris som motsvarar aktiernas verkliga
värde. Om staten som majoritetsägare bryter mot avtalet kan övriga ägare
kräva att staten återköper aktierna till det verkliga värdet, dock lägst
förvärvspriset jämte ränta. I övrigt innehåller avtalet sedvanliga regler om
enighet mellan parterna om beslut på bolagsstämma i vissa viktiga frågor
m. m.
Kravet på börsnotering från de nya ägarnas sida förklaras enligt propositionen
av att de som placerare av pensionsmedel måste kunna räkna med att
det inom en rimlig tid skapas en marknad för aktierna. För SSAB:s del,
anförs det, kan en framtida notering innebära vidgade möjligheter att få
tillgång till kapital, liksom bättre förutsättningar för att medverka i strukturförändringar
bl. a. genom användning av egna aktier som betalningsmedel
vid företagsförvärv.
I motion 1986/87:N128 (vpk) avvisas förslaget om en breddad ägarbas för
SS AB, i konsekvens med motionärernas uppfattning att SS AB skall vara
helstatligt. Som tidigare har redovisats (s. 3 f.) riktas i motionen stark kritik
mot planerna på en börsintroduktion av SSAB och på de därmed sammanhängande
kraven på affärsmässighet. Motionärerna anser vidare att de nya
aktieägarna inte står för något risktagande i SSAB eftersom de under vissa
förutsättningar kan kräva inlösen till fastställt pris. Dessutom hävdas att
förvärvet av aktierna sker till ett ”kraftigt rabatterat pris” jämfört med det
pris som gäller för statens inlösen av Gränges aktier.
Utan att därmed avslag yrkas på regeringens förslag framförs i motion
1986/87:N129 (s) viss kritik mot tanken på en börsintroduktion av SSAB.
Motionärerna begär ett uttalande av riksdagen av innebörd att det nya
avtalet inte skall innebära en skärpning av hittillsvarande lönsamhetskrav
och ett minskat ansvar för sysselsättningen på berörda orter.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ett breddat ägande i SSAB.
Den kritik som riktas i motion 1986/87:N 128 (vpk) mot vissa av villkoren i
avtalet med de nya ägarna synes delvis grundad på missförstånd. Som
framgått av utskottets redogörelse kommer alla delägare att fullt ut bära den
ekonomiska risken i sitt engagemang. Endast i fall att staten bryter mot
avtalet, t. ex. genom att förhindra en eljest möjlig börsintroduktion, kan det
bli fråga om skyldighet för staten att lösa in aktier till fastställt pris. Vidare
bör framhållas att jämförelsen i motionen mellan priset för överlåtelsen av
aktier till de nya ägarna och priset för inlösen av Gränges aktier är
missvisande. I det förra fallet gäller det en affärsmässig uppgörelse, i det
senare fallet gäller det ett infriande i förtid av ett för staten bindande
åtagande.
Planerna på en framtida börsintroduktion av aktierna i SSAB har ett nära
samband med den föreslagna ändringen av ägarförhållandena i bolaget.
Utskottet vill emellertid understryka att en börsintroduktion av SSAB mot
bakgrund av koncernens aktuella ställning torde få ses som en fråga på flera
års sikt.
Med anledning av vad som sägs i motion 1986/87:N129 (s) om lönsamhetskrav
för SSAB vill utskottet anföra följande. Åtagandet för staten och övriga
NU 1986/87:22
10
ägare att verka för strikt affärsmässighet i koncernen bör självfallet inte
tolkas så att SSAB skall få åsidosätta sina förpliktelser gentemot anställda
eller de orter där verksamheten bedrivs. Ett ansvar för att mildra de effekter
av produktionsminskningar som uppstår på de berörda orterna åvilar alla
företag oavsett ägare. Om staten i ett visst fall vill få till stånd åtgärder som
inte är förenliga med rent företagsekonomiska intressen finns möjligheten att
t. ex. genom offertförfarande nå det önskade resultatet. Ett sådant förfarande
kan tillämpas för såväl statliga som privatägda företag. Utskottet hänvisar
här till de principer för offertförfarandet som fastställdes i samband med
rekonstruktionen av Statsföretagsgruppen år 1983 (NU 1982/83:25).
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1986/
87:N128 (vpk) i berörd del. Det anförda innebär också att utskottet inte
finner anledning till något uttalande av riksdagen om SSAB:s lönsamhetskrav
så som begärs i motion 1986/87:N129 (s). Motionen bör inte föranleda
någon åtgärd.
Statens ägarandel i SSAB
Sedan de av regeringen föreslagna ändringarna i SSAB:s ägarförhållanden
genomförts kommer statens andel av aktiekapitalet att uppgå till 67,7 %
jämfört med 75 % för närvarande. I propositionen begärs bemyndigande för
regeringen att i framtiden utan riksdagens hörande medverka till en
ytterligare minskning av statens ägarandel i samband med nyemissioner eller
utgivning av konvertibla skuldebrev. Regeringen bör dock inte utan riksdagens
godkännande kunna medverka till att statens andel blir mindre än
hälften av det totala röstvärdet av SSAB:s aktier, anförs det.
Av propositionen framgår att regeringens förslag föranleds närmast av ett
erbjudande från LKAB till SSAB om ett tioårigt lån på 700 milj. kr. som
senare, dock tidigast år 1992, kan konverteras till aktier i SSAB. Detta
erbjudande ingår som ett led i LKAB:s strategi att kunna gå in som delägare
hos stora kunder. Som tidigare framgått räknar också regeringen med att
SSAB kan komma att behöva finansiera framtida företagsförvärv genom
riktade nyemissioner, med åtföljande "utspädning” av det statliga ägandet i
bolaget.
Utskottet har nyligen med anledning av försäljningen av statens aktier i
Gambrinus AB (NU 1986/87:17) givit uttryck för uppfattningen att riksdagen
bör höras i ärenden om försäljning av statliga aktier enligt hittillsvarande
praxis. Riksdagen har anslutit sig härtill. Utskottet uttryckte samtidigt
förståelse för att regeringen i vissa fall kunde behöva inhämta riksdagens
bemyndigande till en framtida eventuell aktieförsäljning. Av propositionen
framgår att regeringen har sett SSAB som ett sådant fall.
I motion 1986/87:N128 (vpk) har regeringens förslag under denna punkt
inte föranlett något särskilt yrkande, eftersom motionärerna intar den
principiella ståndpunkten att SSAB skall vara helstatligt. Tanken på att
SSAB nu skall ta upp ett lån från LKAB avvisas emellertid i motionen.
Utskottet finner det motiverat att riksdagen bemyndigar regeringen att
medverka till en framtida minskning av statens ägarandel i SSAB, dock lägst
till 51 % räknat efter aktiernas röstvärde. Den statliga majoritetsställningen i
NU 1986/87:22
11
bolaget bör alltså inte kunna uppges utan riksdagens hörande. Frågan om ett
konvertibelt lån från LKAB till SSAB är ett ärende för styrelserna i berörda
bolag och föranleder inget ställningstagande av riksdagen. Yrkandet härom i
motion 1986/87:N128 (vpk) avstyrks alltså.
SSAB:s fortsatta verksamhet
Sorn utskottet inledningsvis konstaterat innehåller den aktuella propositionen
inga förslag om strukturåtgärder inom SSAB eller om bolagets framtida
verksamhetsinriktning. I motion 1986/87:N128 (vpk) redovisas emellertid en
rad synpunkter på dessa frågor. Motionärerna presenterar ett förslag till nya
riktlinjer för SSAB.s verksamhet baserade på omfattande investeringar i ny
teknik och ny produktionsutrustning, med sikte bl. a. på ökad vidareförädling
av produktionen och bibehållen sysselsättning vid bolagets nuvarande
anläggningar, inkl. gruvorna. Riktlinjerna innefattar också handelspolitiska
skyddsåtgärder och omfattande statligt stöd till forskning och utveckling.
Utskottet harvid beredningen av ärendet inhämtat uppgifter från styrelsen
för teknisk utveckling (STU) om planerad material- och energiforskning
inom järn- och stålindustrin under perioden 1987/88-1989/90. Därvid har
framkommit att insatserna för forskning och utveckling inom järn- och
stålindustrin beräknas uppgå till ca 55 milj. kr. om året under perioden,
huvudsakligen i form av s. k. kollektiv forskning. Av de totala insatserna
torde omkring hälften vara av direkt intresse för SSAB.
Utskottet går inte in på de förslag om SSAB:s verksamhetsinriktning som
förs fram i motion 1986/87:N128 (vpk). Frågor av sådant slag prövas inom
företaget. Frågor om de statliga insatserna för forskning och utveckling på
bl. a. stålområdet kommer att behandlas av utskottet senare i vår på grundval
av förslag i proposition 1986/87:80 om forskning. Några initiativ av riksdagen
i enlighet med vad som yrkas i motionen bör inte komma i fråga. Motionen
avstyrks alltså i berörda delar.
I anslutning härtill behandlar utskottet också motion 1986/87:N130 (vpk), i
vilken begärs kraftigt ökade insatser för utveckling av SSAB.s anläggningar i
Luleå. Denna motion bygger på samma syn på stålindustrins situation som
den nyss behandlade partimotionen. Beträffande finansieringen av investeringarna
i Luleå hänvisar motionären till att riksdagen skulle ha tillerkänt
SSAB medel för ändamålet men att dessa medel skulle ha blivit infrusna av
regeringen ”efter påtryckningar från USA”. Motionären torde här syfta på
ett uttalande i proposition 1982/83:120 om utveckling i Norrbotten (s. 30),
enligt vilket ett belopp av storleksordningen 400 milj. kr. skulle kunna
komma att erfordras senare för en förstärkning av de insatser i form av ett
rekonstruktionslån på 200 milj. kr. till SSAB som föreslogs i propositionen
och som riksdagen också anvisade. Enligt vad utskottet har erfarit avstod
regeringen från att senare av riksdagen begära ytterligare medel för
ändamålet med hänsyn bl. a. till att ett sådant stöd skulle ha kunnat utlösa
handelspolitiska motåtgärder från vissa länders sida, vilket hade fått starkt
negativa verkningar för SSAB:s export av stål.
Utskottet avstyrker motionen på samma grunder som nyss redovisats
beträffande motion 1986/87:N128 (vpk).
NU 1986/87:22
12
Nationellt program för stålindustrin
NU 1986/87:22
I motion 1986/87:N328 (vpk) framförs krav på ett nationellt program för
stålindustrin omfattande såväl handels- som specialstålsindustrin. Programmet
skulle syfta till utveckling ”utifrån samhällsekonomiska riktlinjer”.
Programmet förutsätter en ägarsamordning av hela stålindustrin och gruvnäringen.
I enlighet härmed framställs ett konkret yrkande på nationalisering
av Avesta AB.
Utskottet har vid ett antal tillfällen behandlat motioner från vänsterpartiet
kommunisterna om ett nationellt program för stålindustrin. Detta skedde
senast i november 1986 (NU 1986/87:7), då utskottet avstyrkte ett förslag av
samma innebörd som det nu aktuella. Utskottet hänvisade till att en
omstrukturering av handels- och specialstålsindustrierna hade genomförts
under aktiv medverkan från staten. Det borde därefter i första hand åligga
företagen i branschen att svara för att det löpande bedrivs ett aktivt
raionaliseringsarbete och att nödvändiga struktur- och effektivitetsåtgärder
vidtas. Motionen avslogs av riksdagen.
I sitt betänkande lämnade utskottet också vissa uppgifter om ägarförhållanden
m. m. i Avesta AB. Dessa uppgifter är alltjämt i huvudsak aktuella.
Enligt en bokslutskommuniké från bolaget väntas resultatet för år 1986 före
extraordinära poster uppgå till 240 milj. kr., jämfört med 60 milj. kr. år 1985.
Enligt uppgift avser bolaget att inom kort begära introduktion på Stockholms
fondbörs.
Utskottet anser inte att det som anförs i motion 1986/87:N328 (vpk)
föranleder ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida till frågan om en
nationell plan för stålindustrin. Den ägarsamordning som förutsätts i planen
och som skulle innebära bl. a. ett förstatligande av Avesta AB kan utskottet
inte heller förorda. Motionen avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inlösen av aktier i SSAB
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:71 momenten 1-4 och
med avslag på motion 1986/87:N128 yrkandena 1 och 3
a) till Inlösen av aktier i SSAB Svenskt Stål AB från Gränges AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 600 000 000 kr.,
b) till Ränta på köpeskilling till Gränges AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.,
c) till Värdepappersskatt vid köp av aktier i SSAB Svenskt Stål AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.,
d) godkänner avtalet mellan staten och Gränges AB om inlösen av
aktier i SSAB Svenskt Stål AB m. m. i vad avser ekonomiska
förpliktelser i övrigt för staten,
13
2. beträffande överlåtelse av aktier i SSAB
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:71 moment 5 och med
avslag på motion 1986/87:N128 yrkandena 2 och 6 och motion
1986/87:N129 godkänner avtalen mellan staten och allmänna pensionsfonden,
fjärde fondstyrelsen m.fl. om överlåtelse av aktier i
SSAB Svenskt Stål AB m. m. i vad avser överlåtelse av aktier och
ekonomiska förpliktelser för staten,
3. beträffande statens ägarandel i SSAB
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:71 moment 6 och
med avslag på motion 1986/87:N128 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om storleken av statens
framtida andel av röstvärdet i SSAB Svenskt Stål AB,
4. beträffande riktlinjer för SSAB.s verksamhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:N128 yrkandena 4 och 5,
5. beträffande SSAB.s anläggningar i Luleå
att riksdagen avslår motion 1986/87:N130,
6. beträffande nationellt program för stålindustrin
att riksdagen avslår motion 1986/87:N328.
Stockholm den 24 mars 1987
På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg
Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar
(m), Rune Jonsson (s), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s),
Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Sven-Åke Nygårds (s), Gudrun
Norberg (fp) och Mats Lindberg (s).
Reservationer
1. Inlösen av aktier i SSAB (morn. 1)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.9 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:N128 om att SSAB bör vara helägt av staten. Detta är en
förutsättning för att verksamheten i fortsättningen skall kunna bedrivas i
enlighet med samhällsekonomiska riktlinjer, en fråga som utskottet återkommer
till. Statens övertagande av Gränges aktier i SSAB bör alltså, till
skillnad från vad regeringen nu föreslår, ta sikte på att staten skall vara ensam
ägare av SSAB. Vidare är de av regeringen föreslagna ekonomiska villkoren
för övertagandet, som grundas på 1981 års avtal mellan staten och Gränges,
enligt utskottets mening sakligt sett orimliga. Utskottet erinrar om den
NU 1986/87:22
14
skarpa kritik som de socialistiska partierna riktade mot den dåvarande
regeringen med anledning av 1981 års avtal (se NU 1981/82:13 s. 12 f.).1 en
socialdemokratisk partimotion betecknades avtalet som ”ett oacceptabelt
förhandlingsresultat där regeringen inte kan sägas ha väl förvaltat skattebetalarnas
pengar”. Utskottet finner detta omdöme alltjämt befogat.
Utskottet anser alltså att regeringen bör begära en omförhandling av det
nu föreliggande avtalet med Gränges med sikte på att dels göra SSAB till ett
helägt statligt bolag, dels uppnå för staten väsentligt förmånligare villkor för
övertagandet av Gränges aktier i SSAB. Riksdagen bör genom ett särskilt
uttalande ansluta sig till det anförda. Några medel för inlösen av aktier m. m.
bör inte anvisas. Regeringen får vid behov återkomma till riksdagen sedan
omförhandlingen med Gränges har slutförts. Genom vad utskottet nu har
föreslagit skulle motion 1986/87:N128 (vpk) tillgodoses i berörda delar.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. beträffande inlösen av aktier i SSAB
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N128 yrkandena 1 och 3
och med avslag på proposition 1986/87:71 momenten 1-4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Överlåtelse av aktier i SSAB (mom. 2)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s.10 med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar på s. 11 med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i den kritik som i motion 1986/87:N128 (vpk)
framförs mot regeringens förslag om att en tredjedel av aktierna i SSAB skall
säljas ut till en grupp finansiella placerare. Ett kortsiktigt företagsekonomiskt
lönsamhetstänkande kommer att styra de nya ägarnas handlande. De
kan inte tillföra SSAB någon teknisk eller marknadsmässig kompetens.
Deras intresse är att uppnå maximal avkastning på sin placering. Avtalets
föreskrift om att SSAB-koncernen skall driva sin verksamhet ”uteslutande
utifrån strikt affärsmässiga principer” får ses som ett uttryck för de tilltänkta
nya ägarnas ambitioner. Utskottet anser det principiellt felaktigt att sådana
krav ställs på en basindustri. Om avkastningen på finansiella placeringar får
bli ett riktmärke för lönsamheten inom stålindustrin och gruvnäringen
kommer resultatet att bli nedläggningar av hela företagsenheter och utslagning
av en rad orter, med oöverskådliga konsekvenser för samhällsekonomin.
Regeringens förslag om ”breddning av ägandet” i SSAB är alltså enligt
utskottets mening det senaste utslaget av en rent destruktiv politik mot de
svenska basindustrierna. Avtalet med de tilltänkta ägarna står dessutom i
strid mot de riktlinjer som hittills har gällt för SSAB:s verksamhet. Utskottet
vill här erinra om vad som anfördes från regeringens sida år 1983 om att de
statliga företagen bör ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset
vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ (prop. 1982/
83:68 s.12). Härom sägs intet i den nu aktuella propositionen.
Som påpekas i motionen kan allvarlig kritik riktas mot avtalet om
NU 1986/87:22
15
överlåtelse av aktier i SSAB också från affärssynpunkt. Sedan Gränges aktier
blivit inlösta till ett pris av 96 kr. per aktie säljer staten aktierna till ett pris av
55 kr. per aktie, vilket motsvarar en tredjedel av substansvärdet. Detta har i
affärspressen betecknats som ett lockande ”klipp” för köparna. Utskottet ser
det snarare som en opåkallad realisation av statliga tillgångar med stora
framtidsvärden.
Utskottet anser alltså att staten ensam bör ta ägaransvaret för SSAB och
att verksamheten bör drivas med sikte på långsiktig samhällsekonomisk
lönsamhet. I enlighet härmed bör riksdagen avslå regeringens förslag om
överlåtelse av aktier i SSAB. Därmed skulle också kravet i motion
1986/87:N128 (vpk) på ett ställningstagande mot börsnotering av SSAB
tillgodoses. Med det sagda tillstyrker utskottet nämnda motion i berörda
delar.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande överlåtelse av aktier i SSAB
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N128 yrkandena 2 och 6
och med anledning av motion 1986/87:N129 avslår proposition
1986/87:71 moment 5.
3. Statens ägarandel i SSAB (morn. 3)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
finner” och slutar på s. 12 med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
I konsekvens med sin uppfattning att staten skall vara ensam ägare av
SSAB avstyrker utskottet regeringens begäran om bemyndigande att medverka
till framtida minskningar av statens ägarandel i bolaget.
Beträffande frågan om ett konvertibelt lån från LKAB till SSAB
instämmer utskottet i vad som sägs i motion 1986/87:N128 (vpk) om att
LKAB behöver detta kapital för egna framtidssatsningar. Utskottet tillstyrker
alltså motionärernas yrkande och förordar att riksdagen uttalar sig mot
att SSAB i nuvarande läge får ta upp ett sådant lån.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande statens ägarandel i SSAB
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N128 yrkande 7 avslår
proposition 1986/87:71 moment 6 och som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om konvertibelt lån.
4. Riktlinjer för SSAB:s verksamhet (morn. 4)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
går” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer till alla delar i vad som anförs i motion 1986/87:N128
(vpk) om behovet av nya riktlinjer för SSAB, baserade på samhällsekonomisk
lönsamhet. Lösningen på SSAB:s aktuella svårigheter ligger inte, som
NU 1986/87:22
16
regeringens tycks anse, i olika finansiella transaktioner och "strukturåtgärder”,
vilka leder till en avveckling av stora delar av den nuvarande
verksamheten. Det gäller i stället att satsa på avancerad förädling och hög
kvalitet. Produktionen bör i högre grad än för närvarande inriktas på att
täcka inhemska behov. Gruvbrytningen bör fortsätta i Grängesberg och
Dannemora. För att verksamheten skall säkras på längre sikt bör investeringar
göras i nya brytningsnivåer i Grängesberg.
Som påpekas i motionen krävs det väsentligt ökade insatser för forskning
och utveckling inom svensk stålindustri. SSAB har inte kunnat uppfylla de
förväntningar i fråga om utveckling av processer och nya produkter som
ställdes på bolaget vid dess bildande. Det stöd som för närvarande lämnas av
STU är klart otillräckligt. Statens insatser måste ökas väsentligt.
Regeringen bör snarast för riksdagen lägga fram förslag till nya riktlinjer
för SSAB:s verksamhet. Dessa riktlinjer bör innefatta också ökat stöd till
forskning och utveckling för att säkra svensk stålindustris framtid. Riksdagen
bör genom ett uttalande ansluta sig till vad utskottet här har anfört. Motion
1986/87:N128 (vpk) tillstyrks alltså i berörda delar.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande riktlinjer för SSAB.s verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N128 yrkandena 4 och 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
5. SSAB:s anläggningar i Luleå (morn. 5)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”motion 1986/87:N128 (vpk)” bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1986/87:N130 (vpk) om
behovet av ökade investeringar vid SSAB:s anläggningar i Luleå. Sådana
investeringar utgör ett naturligt led i de nya riktlinjer för utvecklingen av
SSAB som utskottet nyss har förordat. Regeringen bör således vid utarbetandet
av förslag till sådana riktlinjer beakta vad som anförts i motionen.
Utskottet vill på detta stadium givetvis inte ta ställning till fördelningen av
insatser mellan anläggningarna i Luleå och övriga delar av SSAB. Som
framgår av motionen har emellertid Luleåverken berättigade anspråk på ett
generöst statligt stöd med hänsyn till det löfte som regeringen utställde år
1983 men som av handelspolitiska skäl inte infriats. Vad som framkommit i
denna fråga utgör för övrigt en bekräftelse på riktigheten av utskottets
uppfattning att svensk stålindustri bör söka minska beroendet av export och i
högre grad inrikta sig på att tillgodose hemmamarknadens behov.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande SSAB.s anläggningar i Luleå
att riksdagen med bifall till motion 1986/87-.N130 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1986/87:22
17
6. Nationellt program för stålindustrin (mom. 6)
Jörn Svensson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning har de strukturåtgärder som hittills har
vidtagits inom stålindustrin varit inriktade på att möjliggöra företagens
överlevnad på kort sikt. Detta visas av de aktuella problemen inom SSAB.
Regeringens oförmåga att finna konstruktiva lösningar på dessa problem
sammanhänger med att man inte i tid har planerat för en utveckling av
handelsstålsindustrin. Inom denna bransch finns det också privatägda
mindre företag, som har stor betydelse för sysselsättningen på berörda orter.
Framtiden för dessa företag ter sig oviss.
Även inom specialstålsindustrin finns det stora problem. Osäkerheten om
ägarförhållandena i Avesta AB, som har tagit sig uttryck bl. a. i uppgifter om
försäljning till utländska intressen, utgör ett hinder för utvecklingen av
företaget.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen bör följa förslaget i
motion 1986/87:N328 (vpk) och begära att en utredning får i uppdrag att
utarbeta ett nationellt program för stålindustrin inför 1990-talet. Målet skall
vara att ge Sverige en slagkraftig stålindustri inriktad på grundläggande
nationella behov. En integrering av stål- och verkstadsindustrin bör åstadkommas.
Processutvecklingen inom stålindustrin skall i första hand inriktas
på att minska energiåtgången, förbättra arbetsmiljön och den yttre miljön
samt möjliggöra att den svenska malmen förädlas inom landet. Den fortsatta
utvecklingen kräver också en ny ägarsamordning av stålindustrin och
gruvnäringen under ett svenskt metallbolag. I enlighet härmed bör regeringen
ta initiativ till en nationalisering av bl. a. Avesta AB. Med det anförda
tillstyrker utskottet nämnda motion.
dels att utskottet under 6 bort hemställa
6. beträffande nationellt program för stålindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N328 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Statens ägarandel i SSAB (mom. 3)
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m) och Gudrun Norberg (fp) anför:
Från moderata samlingspartiets och folkpartiets sida har i olika sammanhang
framförts uppfattningen att staten inte är lämpad att vara ägare till företag. I
enlighet härmed anser vi att statens ägarengagemang i de nuvarande statliga
företagen bör successivt avvecklas. Detta gäller även i fråga om SSAB. Även
om vi alltså har en annan principiell inställning till statligt företagande än
utskottsmajoriteten anser vi det rimligt att riksdagen, som utskottet föreslår,
skall pröva frågor om minskning av den statliga ägarandelen under 51 %.
NU 1986/87:22
18
2. Riktlinjer för SSAB:s verksamhet (mom. 4)
NU 1986/87:22
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:
I motionerna 1986/87:N142 (c) och 1986/87:N148 (c) har framförts krav på en
samhällsekonomisk och regionalpolitisk utredning om gruvdriften i Bergslagen.
Dessa motioner kommer att behandlas av utskottet i annat sammanhang.
Vi vill emellertid redan nu understryka vikten av att frågan om driften
av gruvorna i Grängesberg och Dannemora bedöms i ett långsiktigt
samhällsekonomiskt perspektiv. Det kan då visa sig motiverat med ett
offertförfarande för att möjliggöra fortsatt drift.
19
Innehåll
NU 1986/87:22
Ärendet
Sammanfattning
Propositionen
Förslag
Huvudsakligt innehåll
Motionerna
Yrkanden
Motivering
Tidigare riksdagsbehandling 5
Svar på frågor i riksdagen 6
Förslag till handlingsplan för SS AB 7
Utskottet 7
Inledning 7
Inlösen av aktier i SS AB 9
Överlåtelse av aktier i SSAB 9
Statens ägarandel i SS AB 11
SSAB :s fortsatta verksamhet 12
Nationellt program för stålindustrin 13
Hemställan 13
Reservationer
1. Inlösen av aktier i SSAB (vpk) 14
2. Överlåtelse av aktier i SSAB (vpk) 15
3. Statens ägarandel i SSAB (vpk) 16
4. Riktlinjer för SSAB:s verksamhet (vpk) 16
5. SSAB:sanläggningariLuleå(vpk) 17
6. Nationellt program för stålindustrin (vpk) 18
Särskilda yttranden
1. Statens ägarandel i SSAB (m, fp) 18
2. Riktlinjer för SSAB:s verksamhet (c) 19
gotab Stockholm 1987 12706
20