Näringsutskottets betänkande
1986/87:20
om ädelmetallkontroll
NU
1986/87:20
Ärendet
I motion 1986/87:N30(> av Jörn Svensson (vpk) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag innebärande ett bibehållande av det klassiska
svenska systemet för kontroll och provning av ädelmetallarbeten.
Sammanfattning
Utskottet avstyrker motionen, vari krävs att riksdagen skall ompröva sitt
beslut i november 1986 om att den obligatoriska kontrollstämplingen av
ädelmetallarbeten skall avvecklas den 1 juli 1988. Utskottet anser inte att de
internationella aspekter på frågan som åberopas i motionen föranleder en
sådan omprövning. Motionen får stöd i en reservation (vpk).
Motionen
1 motionen begärs en omprövning av riksdagens beslut hösten 1986 om en ny
lag om handel med ädelmetallarbeten. Motionären anser att beslutet var
förhastat och att det ”klassiska” svenska systemet med obligatorisk statlig
kontrollstämpling av ädelmetallvaror bör bibehållas. Det hävdas att riksdagsbeslutet
har väckt förvåning bland andra EFTA-länder och att det i dessa
länder har funnits intresse av att ta det svenska systemet som utgångspunkt
för en bättre ädelmetallkontroll. Enligt motionären bör Sverige inom ramen
för EFTA främja intresset i andra länder för en tillfredsställande, internationellt
erkänd och likformig kontroll.
Uppgifter i anslutning till motionen
Lagom handel med ädelmetallarbeten
Riksdagen har i november 1986 antagit ett förslag till lag om handel med
ädelmetallarbeten (prop. 1986/87:8, NU 1986/87:8, rskr. 1986/87:36). Den
nya lagen, som skall träda i kraft den 1 juli 1988, ersätter lagen (1974:283) om
handel med arbeten av guld, silver eller platina. Innebörden av den nya
lagstiftningen är i huvudsak att nuvarande krav på statlig kontrollstämpling
av ädelmetallarbeten slopas liksom förbudet mot att sälja arbeten av guld,
silver och platina med lägre finhalt än som föreskrivs för ädelmetallarbeten. 1
1 Riksdagen 1986187.17sami. Nr20
Beträffande den närmare innebörden av lagen hänvisas till betänkandet NU
1986/87:8. Avsikten är att den nya lagstiftningen skall utvärderas inom en
femårsperiod, varvid ställning får tas till frågan om fortsatt specialreglering
av ädelmetallhandeln.
Ädelmetallkonventionen
Vid remissbehandlingen av den departementspromemoria som ligger till
grund för den nya lagen berördes de internationella aspekterna på frågan
framför allt i kommerskollegiets yttrande, som avgavs den 4 september 1984.
I yttrandet erinrades om den s. k. ädelmetallkonventionen (Convention on
the Control and Marking of Precious Metals), som undertecknades i Wien år
1972 och som trädde i kraft år 1975. Konventionen har ratificerats av åtta
länder vilka då samtliga var medlemmar av EFTA. Även andra länder som
har arrangemang för kontroll och märkning av ädelmetallarbeten kan ansluta
sig. Dessa arrangemang måste uppfylla vissa i konventionen angivna krav,
men de behöver inte innebära obligatorisk kontroll eller märkning. Huvudbestämmelsen
i konventionen är att ädelmetallarbeten som försetts med
märkning enligt konventionsvillkoren - Common Control Mark (CCM) -skall utan ytterligare provning eller märkning accepteras i varje land som har
anslutit sig till konventionen.
Härefter anförde kommerskollegiet följande:
De föreslagna ändringarna av kontrollsystemet synes ej försvåra fortsatt
svensk medverkan i samarbetet inom ädelmetallkonventionen, även om den
obligatoriska kontrollstämplingen avskaffas. Således kan noteras att vissa
konventionsländer ej har obligatoriska system (Schweiz, Portugal och
Norge) och enligt konventionen stipuleras härvidlag endast att erforderliga
nationella kontrollsystem finns så att konventionsbestämmelserna kan
efterlevas. Däremot skulle ett avskaffande av den svenska obligatoriska
kontrollstämplingen kunna leda till att konventionen ej kommer att tillämpas
i samma utsträckning som tidigare vid export till Sverige från leverantörer i
de övriga konventionsländerna. Redan i dag gäller också att endast en
begränsad del av handeln med ädelmetallarbeten mellan konventionsländerna
sker enligt konventionens gemensamma kontrollförfarande. De svenska
leverantörernas benägenhet att utnyttja konventionen vid export till andra
konventionsländer påverkas dock inte av en ändring av det svenska
kontrollsystemet. Även om några omedelbara konsekvenser för Sveriges
medverkan i konventionssamarbetet ej synes uppstå vid ett avskaffande av
vårt nuvarande obligatoriska system är det dock uppenbart att - om ett
frivilligt system införs här - man från svensk sida i det internationella
samarbetet på ädelmetallområdet bör verka för att motsvarande frivilliga
system införs även i andra länder där obligatoriska system nu tillämpas och
med vilka handelsutbyte förekommer. Hittills vunna erfarenheter - t. ex.
tillbakadragandet av tidigare framlagt förslag om enhetlig EG-lagstiftning på
området - har dock visat att en rigorös hållning finns hos länder med
obligatoriska system.
Avslutningsvis förutsatte kommerskollegiet att man från svensk sida inom
ramen för samarbetet i ädelmetallkonventionen skulle informera och
konsultera övriga deltagande länder om de föreslagna ändrade föreskrifterna
i så god tid att eventuella reaktioner från berörda länder kunde beaktas.
NU 1986/87:20
2
Sådan information har också lämnats i en expertgrupp för frågor rörande
tillämpningen av ädelmetallkonventionen. Vid det senaste mötet i gruppen
våren 1986 företräddes Sverige av överingenjör Harald Lundahl, statens
provningsanstalt, som då orienterade om det aktuella lagförslaget.
Utskottet
Kravet i motion 1986/87:N305 (vpk) på en omprövning av riksdagens beslut i
november 1986 om en avveckling av den obligatoriska statliga ädelmetallkontrollen
motiveras framför allt med att beslutet har väckt förvåning bl. a.
inom övriga EFTA-länder, där det nuvarande svenska systemet enligt
motionären anses föredömligt.
Av det remissyttrande från kommerskollegium som har återgivits i det
föregående framgår att övergången från ett obligatoriskt till ett frivilligt
system för kontrollstämpling av ädelmetallarbeten enligt kollegiets bedömning
är förenligt med Sveriges åtaganden enligt 1972 års ädelmetallkonvention,
till vilken ett antal länder i Västeuropa har anslutit sig. Bland
konventionsländerna finns såväl obligatoriska som frivilliga system företrädda.
Vid kontakter med EFTA:s sekretariat - som handhar sekretariatsuppgifterna
enligt ädelmetallkonventionen - har framkommit att det inte från
någon ansluten stats sida har riktats kritik mot det svenska beslutet.
Samtidigt har det uppgivits att den nuvarande svenska ädelmetallkontrollen
åtnjuter högt anseende inom internationella expertkretsar.
Enligt utskottets uppfattning ger det som anförs i motion 1986/87: N305
(vpk) inte anledning för riksdagen att ompröva sitt nyligen fattade beslut om
avskaffande,av den obligatoriska ädelmetallkontrollen. Som utskottet anförde
vid sin behandling av frågan i november 1986 framstår vissa inslag i det
nuvarande systemet som otidsenliga med hänsyn till att konsumenternas
behov av information och skydd numera kan tillgodoses på grundval av den
generella lagstiftningen på området (NU 1986/87:8 s. 7). Ett obligatoriskt
kontrollsystem som inte i första hand syftar till skydd av liv, hälsa eller
egendom synes också svårförenligt med önskemålet om förenkling av statliga
regler gentemot näringslivet. De internationella aspekter på frågan som
berörs i motionen föranleder enligt utskottets mening inte någon ändrad
bedömning. Givetvis bör dock möjligheterna till fortsatt internationellt
samarbete på området beaktas vid den kommande utvärderingen av den nya
lagstiftningen. Motionen avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1986/87:N305.
Stockholm den 3 mars 1987
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
NU 1986/87:20
3
Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Erik Hovhammar
(m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta
Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist (s),
Per-Oia Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Lars
Ahlström (m) och Mats Lindberg (s).
Reservation
Jörn Svensson (vpk) anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:
Kravet i (= utskottet) internationella expertkretsar.
Även om riksdagens beslut om en avveckling av ädelmetallkontrollen inte i
formell mening står i strid mot åtagandena enligt ädelmetallkonventionen
torde Sveriges möjligheter att i framtiden internationellt verka för ett
effektivt och likformigt kontrollsystem komma att allvarligt försämras.
Såsom anförs i motion 1986/87:N305 (vpk) har den omfattande internationella
handeln med falska eller underhaltiga ädelmetallarbeten ökat behovet av
ett sådant system. Mot bakgrund härav är den nya lagstiftningen olycklig.
Även från andra synpunkter framstår avvecklingen av ädelmetallkontrollen
som sakligt omotiverad. Utskottet hänvisar till vad som anfördes härom från
vänsterpartiet kommunisternas sida i reservation till betänkandet NU
1986/87:8, som låg till grund för riksdagens beslut. Vad som nu har
framkommit föranleder enligt utskottets mening en omprövning av beslutet.
Ett nytt lagförslag innebärande att nuvarande ädelmetallkontroll bibehålls i
sina huvuddrag bör snarast läggas fram för riksdagen. Riksdagen bör rikta en
anmodan härom till regeringen. Med det sagda tillstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N305 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1986/87:20
gotab Stockholm 1987 12542
4