Näringsutskottets betänkande
1986/87:2

om monopolism inom livsmedelsindustrin

1986/87:2

Ärendet

I detta betänkande behandlas motion 1985/86:N304 av Lars Werner m.fl.
(vpk), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motion 1985/86:Jo258 anförs om att monopolism
inom livsmedelsindustrin bör bekämpas.

Sammanfattning

En utredning om konkurrensförhållanden inom livsmedelsindustrin pågår.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ett motionsyrkande (vpk) om
åtgärder mot monopolism inom denna bransch.

Motionen

Den åberopade huvudmotionen, 1985/86: Jo258, har rubriken Livsmedelspolitiken.
Den berör en rad olika frågor inom detta område. Flertalet yrkanden
i motionen har tagits upp i jordbruksutskottets betänkande JoU 1985/86:24.
Även motion 1985/86:N304 har delvis - efter yttrande av näringsutskottet
(NU 1985/86:8 y) - behandlats där. Det återstående, nu aktuella yrkandet i
den sistnämnda motionen har följande innebörd. De stora grossistföretagen
inom dagligvarusektorn styr livsmedelsteknologin och matkvaliteten, anförs
det. I anslutning till ett näringspolitiskt program som Svenska livsmedelsarbetareförbundet
har framlagt kräver motionärerna att livsmedelsindustrin
skall decentraliseras så att den blir mindre sårbar. En regional spridning skall
möjliggöra fortsatt självförsörjning, garantera sysselsättningen inom branschen
samt medverka till vidgat yrkeskunnande och bättre arbetsvillkor.
Motionärerna påtalar att privata svenska och utländska kapitalägare - bland
vilka Volvo-Beijer-koncernen och ett antal multinationella företag nämnsäger
betydande delar av den svenska livsmedelsindustrin. De pekar på
livsmedelsindustrins samarbete med verkstadsindustrin och menar att maskinleverantörerna
påverkar utvecklingen inom livsmedelssektorn på ett
avgörande sätt. Alfa Laval, Tetra Pak och PLM är företag som nämns i detta
sammanhang. Den kemiska industrin, kännetecknad av maktkoncentration
och dominans av multinationella intressen, tillskrivs också stort inflytande.
Motionärerna finner att ett fåtal stora maktgrupper har framkallat en snabb
utveckling mot högteknologisk produktion, stordrift och specialisering. Små

1 Riksdagen 1986/87.17sami. Nr2

och medelstora företag slås ut i snabb takt. Dessa tendenser betecknas som
farliga i regionalpolitisk avseende och med hänsyn till Sveriges nationella
oberoende.

Pågående utredning

Regeringen beslöt den 18 juni 1986 att en särskild utredare skulle tillkallas för
att utreda konkurrensförhållanden och prisbildning inom livsmedelsindustrin
och livsmedelshandeln. Jordbruksminister Svante Lundkvist har gett
uppdraget till generaldirektör Lars Hillbom, statens pris- och kartellnämnd.

I direktiven för utredningen (dir. 1986:22) anges i huvudsak följande
bakgrund för beslutet om utredning.

Ett delmål för livsmedelspolitiken är att konsumenterna skall få tillgång till
livsmedel av god kvalitet till rimliga priser. För att detta konsumentmål skall
kunna uppfyllas är det nödvändigt med en rationell produktion i livsmedelskedjans
alla led. Priserna på livsmedel har särskilt under 1980-talet ökat mer
än den allmänna prisnivån, vilket är tvärtemot vad som har gällt för flertalet
andra OECD-länder. Jordbruksledets andel av de totala livsmedelskostnaderna
minskar.

Genom utvecklingen inom livsmedelshandeln mot en koncentration till tre
stora block (ICA, KF och Dagab) har handeln fått stora möjligheter att
påverka utvecklingen inom industrin. Om beslutsfattandet i inköps- och
marknadsföringsfrågor centraliseras blir dessa möjligheter ännu större.

1983 års livsmedelskommitté - vars huvudbetänkande är (SOU 1984:86)
Jordbruks- och livsmedelspolitik - lämnade vissa uppgifter om effektiviteten
i industri- och handelsleden. Kommittén ansåg att livsmedelsindustrin i stort
sett skulle klara sig bra vid en internationell jämförelse. Det material som
hade tagits fram gav dock inte underlag för några bestämda slutsatser om
företagen i tillräcklig utsträckning tagit till vara de möjligheter som funnits
att effektivisera verksamheten.

Livsmedelskommittén har kartlagt och delvis analyserat pris- och konkurrensförhållandena
inom livsmedelsindustri och handel. När det gäller
prisutvecklingen redovisades de faktorer som bidragit till höjningarna av
livsmedelspriserna under åren 1977-1983. Utredningar avseende livsmedelsindustri
och handel och analys av pris- och konkurrensförhållandena
genomförs fortlöpande av statens pris- och kartellnämnd och näringsfrihetsombudsmannen.

Inom livsmedelsproduktionen är mindre företag med sin lokala förankring
ofta en betydelsefull faktor för möjligheterna att tillgodose anspråk på
färskhet och variation i utbudet. Under en följd av år har antalet arbetsställen
inom livsmedelsindustrin minskat; antalet har halverats sedan år 1965. Aven
denna utveckling har betydelse för konkurrens och prisbildning.

Utredningsuppdraget definieras i direktiven på följande sätt:

Med utgångspunkt i tillgängligt material och de kompletteringar som kan
behövas bör den särskilde utredaren närmare analysera de faktorer som har
betydelse för prisutvecklingen på livsmedel. Uppgifter om internationella
förhållanden bör även ligga till grund för analysen.

NU 1986/87:2

Utredaren bör analysera hur ägarkoncentrationen och den geografiska
koncentrationen inom livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln påverkar
konkurrens, pris- och kostnadsutveckling samt livsmedelskvaliteten.

Utredaren bör på motsvarande sätt som för industri- och handelsleden
analysera vilka effekter koncentrationen inom insatsvaruledet har för
konkurrens och prisbildning.

Utredaren bör analysera lantbrukskooperationens dominerande ställning
inom livsmedelsindustrin och inom tillverkning och distribution av insatsvaror
till jordbruket. Vidare bör utredaren analysera pris- och konkurrenseffekter
av att handeln i hög grad är koncentrerad till de tre stora blocken ICA,
KF och Dagab.

Utredaren bör närmare analysera utvecklingen av insatsvaru-, producent-,
industri- och handelsledens andelar av konsumentpriset och söka särskilja
och utvärdera de förhållanden som har medfört förändringar av andelarna.
En annan fråga av särskilt intresse i detta sammanhang är hur kostnadsförändringar
i det jordbruksprisreglerade ledet förs vidare i industri- och
handelsleden till konsumenten. Förhållandet mellan enskilda varors marginaler
och resp. varas faktiska kostnader bör granskas. Utredaren bör också
behandla de marknadsföringsmetoder och former för priskonkurrens som
tillämpas och belysa deras konsekvenser för konsumenterna bl. a. effekterna
på livsmedelskvaliteten.

Utredaren bör mera ingående belysa effektiviteten i industri- och handelsleden.
Sambandet mellan effektivitetsutvecklingen och utvecklingen av
ledens andel av konsumentpriset bör analyseras. Utredaren bör vidare
föreslå hur det statistiska underlaget kan förbättras så att det blir möjligt att
framöver erhålla en tillfredsställande bild av effektivitetsutvecklingen.

Med utgångspunkt i livsmedelskommitténs undersökningar bör utredaren
närmare analysera effekterna för pris- och konkurrensförhållandena i
industri och handel av jordbruksprisregleringens utformning.

Utredaren skall redovisa sina slutsatser och förslag senast den 30 september
1987.

Utskottet

Det yrkande i motion 1985/86:N304 (vpk) som behandlas här går ut på att
staten skall vidta åtgärder mot monopolism inom livsmedelsindustrin.
Motionärerna ser kritiskt på vissa privata - svenska och utländska - företags
roll inom branschen; lantbrukskooperationens ställning diskuterar de inte.
Den utveckling mot stordrift och specialisering som motionärerna reagerar
mot innebär enligt deras bedömning också att matkvaliteten försämras.

Sedan motionen väcktes har regeringen, såsom framgår av den föregående
redogörelsen, föranstaltat om en utredning av konkurrensförhållanden och
prisbildning inom livsmedelsindustrin och livsmedelshandeln. I direktiven
framhävs bl. a. frågan om hur strukturutvecklingen inom branschen påverkar
livsmedelskvaliteten.

Utskottet finner att motionärernas önskemål sålunda till väsentlig del är
uppfyllt och att motionen inte ger anledning till någon särskild åtgärd.

NU 1986/87:2

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1985/86:N304 yrkande 2.

Stockholm den 23 oktober 1986

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s). Christer Eirefelt (fp), Rune Jonsson (s),
Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s). Sten Svensson (m). Birgitta
Johansson (s), Hadar Cars (fp), Reynoldh Furustrand (s), Nic Grönvall (m).
Elving Andersson (c). Göran Magnusson (s), Erik Holmkvist (m) och Leo
Persson (s).

NU 1986/87:2

gotab Stockholm 1986 11610