Näringsutskottets betänkande
1986/87:18 föp
om vissa anslag inom utrikesdepartementets område
(prop. 1986/87:100 delvis)
VF F } 1986/87:18
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1986/87:100 bilaga 5 (utrikesdepartementet) punkterna B 6
(organisationer för internationell handel och råvarusamarbete m.m.), B 7
(internationell råvarulagring), E 1 (kommerskollegium), E 2 (exportfrämjande
verksamhet) och E 3 (exportkreditnämnden),
dels fyra motioner rörande exportfrämjande.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret
1987/88 för de berörda ändamålen. Härvid avstyrks en motion (m) om att
medel för exportfrämjande verksamhet skall överföras till Sveriges exportråd
från vissa anslag under industridepartementets huvudtitel. Även en
motion (c) om ökade exportfrämjande insatser för småhusindustrin avstyrks.
Dessa motioner stöds i reservationer av företrädare för resp. parti. Vidare
avstyrker utskottet ett motionsyrkande (c) av innebörd att statliga exportkreditgarantier
i ökad utsträckning skall användas för att främja export av
svensk reningsteknik till betalningssvaga länder. Motionen får stöd i en
trepartireservation (m, fp, c).
TREDJE HUVUDTITELN
Bidrag till vissa internationella organisationer
1. Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 33 f.) och
hemställer
att riksdagen till Organisationer för internationell handel och
råvarusamarbete m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 7 004 000 kr.
1 Riksdagen 1986187.17samt. Nr 18
2. Internationell råvarulagring
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 34 f.) och
hemställer
att riksdagen till Internationell råvarulagring för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.
Utrikeshandel och exportfrämjande
3. Kommerskollegium
Regeringen har under punkt E 1 (s. 122-124) föreslagit riksdagen att till
Kommerskollegium för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av
36 245 000 kr.
Beträffande innebörden av den nya anslagstypen ramanslag hänvisas till
finansplanen (prop. 1986/87:100 bil. 1 s. 62-64). Kommerskollegium är en
av de myndigheter som har valts ut att ingå i en försöksverksamhet med
ramanslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Kommerskollegium
för budgetåret 1987/88 anvisar ett ramanslag av 36 245 000 kr.
4. Exportfrämjande verksamhet
Regeringen har under punkt E 2 (s. 125—132) föreslagit riksdagen att
1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 232 030 000 kr.,
2. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk
projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,
3. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till konsultföretag
får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:
1986/87:N378 av Erik Hovhammar (m) och Sten Svensson (m), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om anslag till exportfrämjande åtgärder.
1986/87:N404 av Alf Svensson (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att öka de
speciella exportfrämjande insatserna för småhusindustrin.
1986/87:N431 av Alf Svensson (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande
förbättring av exportvillkoren för mindre och medelstora företag.
Utskottet
NU 1986/87:18
Från anslaget bestrids statens kostnader för Sveriges exportråd och handelssekreterarna.
Annan exportfrämjande verksamhet finansieras från anslag
2
under främst industridepartementets huvudtitel. I propositionen beräknas
statens totala utgifter för exportfrämjande verksamhet för budgetåret
1987/88 till ca 1 430 milj. kr., varav för exportkrediter 760 milj. kr.
Av propositionen framgår att Exportrådet prioriterar vissa branscher,
bl. a. byggsektorn och energisektorn, samt vissa icke branschanknutna
områden, särskilt små och medelstora företag. Föredraganden, statsrådet
Anita Gradin, ansluter sig till denna prioritering.
Verksamheten Svensk bygg- och energiexport (Swebex) bedrivs sedan år
1984 som en förstärkning under en femårsperiod av Exportrådets ordinarie
insatser på området (se NU 1983/84:40 s. 16-18). Fr. o. m. budgetåret
1984/85 har omkring 20 milj. kr. årligen ställts till förfogande för programmet.
Härav har för exportfrämjande åtgärder inom energiområdet 5 milj. kr.
om året förts över från olika anslag under industridepartementets huvudtitel.
Avsikten synes vara att motsvarande belopp under återstoden av femårsperioden
skall tillföras Swebex från miljö- och energidepartementets huvudtitel.
Exportrådets program för mindre och medelstora företag utgörs främst av
den s. k. Exportchef-att-hyra-verksamheten och av individuell kontaktverksamhet
genom personliga besök hos företagen. Kostnaderna för programmet
beräknas av Exportrådet till 22 milj. kr. under nästa budgetår.
1 propositionen erinras om att en översyn pågår av den framtida
utformningen av den samlade exportfrämjande verksamheten och av fördelningen
mellan staten och näringslivet av kostnaderna för verksamheten. Det
anslag för budgetåret 1987/88 av ca 232 milj. kr. som regeringen föreslår är ca
1,5 milj. kr. lägre än innevarande års anslag. Detta innebär efter pris- och
löneomräkning och tillämpning av det s. k. huvudförslaget en besparing med
10 milj. kr. En ytterligare besparing föreslås genom att 20,3 milj. kr. förs bort
från reservationen på anslaget.
I motion 1986/87:N378 (m) framförs uppfattningen att det skulle underlätta
ett effektivt, långsiktigt och samordnat svenskt exportfrämjande om en
större del av det totala statliga stödet till verksamheten kanaliserades genom
Exportrådet. Som ett första steg kunde 20 milj. kr., varav 5 milj. kr. för
Swebex och 15 milj. kr. för övriga exportfrämjande åtgärder, föras över från
anslag under industridepartementets huvudtitel. Genom en sådan överföring
skulle det reala värdet av det här aktuella anslaget i stort bibehållas, anförs
det.
Motionärerna torde i första hand avse överföring av medel från industridepartementets
anslag till industripolitiska åtgärder för tekoindustrin,
branschfrämjande åtgärder och småföretagsutveckling. Den verksamhet
som finansieras från dessa anslag och som i huvudsak administreras av statens
industriverk innehåller betydande inslag av exportfrämjande. Detta gäller
särskilt för tekoindustrin och den träbearbetande industrin. Enligt regleringsbrev
för budgetåret 1986/87 har för exportfrämjande åtgärder inom
dessa branscher avsatts 36 milj. kr. resp. 7,2 milj. kr. Industriverket samråder
med Exportrådet beträffande exportfrämjande åtgärder som finansieras
från de nämnda anslagen. Utom beträffande tekoprogrammet är sådant
samråd formellt föreskrivet.
Utskottet kommer senare, på grundval av förslag i budgetpropositionen
NU 1986/87:18
3
1* Riksdagen 1986187.17sami. Nr 18
(prop. 1986/87:100 bil. 14) och proposition 1986/87:74 om näringspolitik
inför 1990-talet, att behandla frågor om anslagen under industridepartementets
huvudtitel för angivna verksamheter under nästa budgetår. Utskottet är
inte berett att förorda sådan överföring av medel från dessa anslag till
Exportrådet som motionärerna önskar. Med det sagda avstyrker utskottet
motion 1986/87:N378 (m).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till exportfrämjande
verksamhet för nästa budgetår och om vissa stödutfästelser.
Frågor om exportfrämjande insatser för småhusindustrin tas upp i motion
1986/87:N404 (c). Motionären pekar på att de svenska småhustillverkarna i
stor utsträckning har misslyckats med försöken att genom satsningar på
export kompensera sig för nedgången på den svenska marknaden. Småhusindustrins
speciella situation kräver en målmedveten och samordnad aktion om
den stora marknadspotentialen skall kunna utvecklas, anför han. De medel
som inom ramen för Swebex står till förfogande för småhusexporten - enligt
motionären endast ca 2 milj. kr. budgetåret 1987/88 - betecknas som klart
otillräckliga.
Som framgått av den föregående redogörelsen lämnas också visst
branschstöd till den träbearbetande industrin genom statens industriverk.
Härav har under de senaste åren 1,5 å 2 milj. kr. om året ställts till förfogande
för insatser inom trähusindustrin, främst för kollektiva teknikhöjande och
exportförberedande aktiviteter samt för exportprojekt i samarbete med
Swebex. Dessutom är flertalet företag inom trähusbranschen små och
medelstora företag som omfattas av de regionala utvecklingsfondernas
service- och finansieringsprogram. Dessa program tar i betydande grad sikte
på att företagens marknader skall vidgas.
Mot bakgrund av det anförda kan utskottet inte ansluta sig till motionärens
krav på ökade exportfrämjande insatser för småhusindustrin. Motionen
avstyrks.
Frågan om exportvillkor för små och medelstora företag tas upp i motion
1986/87:N431 (c). Samhällets exportstöd bör i ökad utsträckning användas
för att stimulera till exportsatsningar hos dessa företag, anser motionären.
Detta kan ske bl. a. genom att bestämmelserna för exportkreditgivning
ändras så att stöd kan utgå även till små och medelstora företag och att de
medel som avsätts för Exportrådets uppsökande verksamhet utnyttjas i
samarbete med näringslivets organisationer, anförs det.
Utskottet delar motionärens uppfattning om vikten av att de små och
medelstora företagens potential för export tas till vara. Ökad export är ofta
en förutsättning för att dessa företag skall nå en långsiktigt godtagbar
lönsamhet, vilket är betydelsefullt inte minst från regionalpolitisk synpunkt.
Småföretagen svarar för en differentierad export och anses därigenom lämna
viktiga bidrag till upprätthållandet av den externa balansen i ekonomin.
Sådana överväganden har lett till att statens stöd till exportfrämjande
verksamhet i ökad utsträckning har inriktats på de små och medelstora
företagen.
Som framgått utgör denna företagskategori ett prioriterat område inom
Exportrådets arbete. Rådets småföretagsprogram bygger på uppsökande
verksamhet hos företagen. Som rådgivande instans fungerar en särskild
NU 1986/87:18
4
delegation för mindre företag, i vilken ingår såväl representanter för
företagarorganisationer som enskilda företagare. Såvitt utskottet kan finna
är motionärens önskemål om att verksamheten skall bedrivas i samarbete
med näringslivets organisationer redan tillgodosett. Beträffande vad som
anförs i motionen om ändrade regler för exportkreditstöd erinrar utskottet
om att tidigare beloppsgräns av minst 350 000 kr. för statsstödd kreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit slopades år 1984 i syfte att öka småföretagens
möjligheter att utnyttja detta system (NU 1983/84:40 s. 21). Motionärens
önskemål torde alltså även i detta hänseende vara tillgodosett. Med
hänsyn till det anförda anser utskottet att motion 1986/87:N431 (c) inte
föranleder något initiativ av riksdagen.
Utskottet hemställer
1. beträffande överföring av medel
att riksdagen avslår motion 1986/87:N378,
2. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 232 030 000 kr.,
b) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
svensk projektexport får lämnas till ett belopp av högst 35 000 000 kr.,
c) bemyndigar regeringen att medge att utfästelser om stöd till
konsultföretag får lämnas till ett belopp av högst 8 000 000 kr.,
3. beträffande insatser för småhusindustrin
att riksdagen avslår motion 1986/87:N404,
4. beträffande exportvillkor för små och medelstora företag
att riksdagen avslår motion 1986/87:N431.
5. Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för
skadeersättningar
Regeringen har under punkt E 3 (s. 132-138) föreslagit riksdagen att
1. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav
22 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse
och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling, samt bemyndiga regeringen att överföra ytterligare
10 000 000 000 kr. för sådan garantigivning om så anses erforderligt,
2. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
kursgarantier vid export till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.,
3. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
investeringar i u-länder till ett belopp av högst 400 000 000 kr.,
4. godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
exportkreditnämndens förfogande för att vid behov användas för utbetalning
av skadeersättningar i garantiverksamheten höjs med 400 000 000 kr. till
3 700 000 000 kr. och i samband härmed godkänna vad som i propositionen
anförts om den särskilda rörliga krediten på 50 000 000 kr. för utbetalning av
ersättningar för kursförluster.
NU 1986/87:18
5
5. bemyndiga regeringen att medge att exportkreditnämnden för budgetåret
1987/88 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande högst 500 000 000
kr.,
6. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa
utgifter för skadeersättningar som kan uppstå vid garantigivning enligt de
riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat.
I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1986/87:N311 av Olof
Johansson m.fl. (c), vari - med motivering i motion 1986/87:Jo707 -hemställs att riksdagen beslutar att exportkreditgarantier kan lämnas vid
export av svensk reningsteknik.
Utskottet
Förslagen i budgetpropositionen om exportkreditnämndens (EKN) garantigivning
m. m. innebär oförändrade ramar för verksamheten, dvs. 70
miljarder kronor varav 22 miljarder kronor för garantigivning vid särskilt
samhällsintresse eller vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska
utveckling (s. k. s/u-garantier). Regeringen föreslås liksom förra året få
möjlighet att vid behov föra över ytterligare 10 miljarder kronor till
s/u-ramen. Av propositionen framgår att det inom EKN för närvarande
pågår en utredning om s/u-garantisystemet.
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar av gällande ordning för
täckande av EKN:s kostnader vid skaderegleringar. För närvarande gäller
att EKN, då fråga är om garantier som EKN själv har beslutat, i första hand
skall utnyttja sina premiefonder och, om dessa inte räcker, en rörlig kredit i
riksgäldskontoret. Därutöver kan regeringen vid behov förskottera medel till
EKN från anslaget till oförutsedda utgifter. Skadeersättningar som har
uppstått till följd av kreditgarantier utfärdade enligt särskilda beslut av
regeringen täcks däremot, i den mån premiefonderna och den rörliga
krediten inte räcker, från det förevarande 1 000-kronorsanslaget. Nu
föreslår regeringen att detta anslag vid behov skall få utnyttjas för skadeersättningar
även till följd av garantier som EKN själv har beslutat. Anslaget
för oförutsedda utgifter skulle i fortsättningen inte tas i anspråk för
ändamålet.
Förslag läggs också fram om bl. a. en höjning av den rörliga krediten i
riksgäldskontoret med 400 milj. kr. till 3 700 milj. kr. Denna kredit skall i
fortsättningen kunna användas också vid utbetalningar av ersättningar för
kursförluster, varigenom den nuvarande särskilda rörliga krediten för detta
ändamål kan slopas. Vidare föreslås bemyndigande för EKN att ta upp lån i
utländska valutor motsvarande högst 500 milj. kr. Sistnämnda förslag utgör
en följd av att det nyligen har införts ett system med exportkreditgarantier i
utländska valutor (NU 1986/87:6).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om EKN:s garantigivning m. m.
Frågan om statliga exportkreditgarantier för att främja export av reningsteknik
tas upp i motion 1986/87:N311 (c). Motionärerna erinrar om att
riksdagen år 1985 gav sitt stöd till tanken på att en internationell luftvårds
-
NU 1986/87:18
6
fond skulle byggas upp genom uttag av avgifter på fossila bränslen (JoU
1984/85:28 s. 13). Syftet med en sådan fond skulle vara att möjliggöra
reduktioner av utsläpp också i de stater i Europa som har en svag ekonomi.
Regeringen har underlåtit att driva frågan vidare, hävdas det i motionen.
Utan att avvakta inrättandet av en internationell fond skulle emellertid olika
länder kunna lämna exportkreditgarantier på nationell nivå, menar motionärerna.
Sverige har ett särskilt stort intresse av att utsläppen i Östersjöområdet
begränsas, anförs det. Motionärerna anser att svensk industri, som har en
framskjuten position inom reningstekniken, skulle gynnas av ett arrangemang
med statliga kreditgarantier för att främja exporten på området.
Innebörden av motionsyrkandet torde vara att det nuvarande statliga
EKN-systemet i ökad utsträckning bör kunna användas för garantigivning
vid export av reningsteknik. Utskottet vill därför först lämna en kort
redogörelse för vissa allmänna principer för systemet.
Syftet med garantigivningen är att svenska exportörer av varor och tjänster
skall skyddas mot förluster i samband med exportaffärer. Garantierna kan ge
täckning för såväl politiska som kommersiella risker. Garantitagaren har att
bära viss självrisk, normalt 5—15 %. För garantierna utgår premier. EKN:s
verksamhet skall vara grundad på affärsmässighet. Vid den normala
garantigivningen skall kostnader för skadereglering kunna täckas med
fonderade premier.
Som framgått har en del av den av statsmakterna fastställda totalramen för
garantigivningen reserverats för s. k. s/u-garantier. Dessa fick i huvudsak sin
nuvarande utformning år 1979, då de tidigare u-garantierna kompletterades
med s-garantier vid export av särskilt samhällsintresse. Bakgrunden härtill
var att det ansågs önskvärt att möjliggöra garantigivning vid svensk export till
betalningssvaga länder, bl. a. vissa statshandelsländer, trots att detta var
förenat med högre risk än vid EKN:s normala garantigivning. Den nya
garantiformen borde dock användas ”med en viss försiktighet” (prop.
1978/79:201 s. 25). Tre särskilda kriterier för s-garanti angavs, nämligen att
exportaffären är samhällsekonomiskt betydelsefull, att den ligger i linje med
den industripolitiska målsättningen eller att den ger betydelsefulla sysselsättningseffekter
i Sverige.
År 1983 justerades principerna för s/u-garantierna (prop. 1982/83:100
bil. 5s. 129, NU 1982/83:50). Verksamheten borde långsiktigt gå ihop, vilket
innebar att premierna borde i rimlig grad spegla den förutsebara risken. Stor
restriktivitet borde tillämpas beträffande affärer som redan vid garantitillfället
framstod som högriskaffärer. Viktiga kriterier för garantigivningen borde
vara långsiktigt marknadsintresse och introduktion av nya produkter. Vidare
underströks betydelsen av att Sveriges internationella åtaganden följs även i
vad avser exportkreditgarantier. Härvid hänvisades främst till allmänna tulloch
handelsavtalets (GATT) artikel XVI om subventioner.
Utskottet konstaterar att gällande riktlinjer för s/u-garantisystemet redan
nu ger EKN vissa möjligheter att utfärda garantier för export av svensk
reningsteknik till betalningssvaga länder. I åtskilliga fall torde sådana
exportaffärer kunna uppfylla såväl det allmänna kravet på rimligt risktagande
som något av de angivna särskilda kriterierna, t. ex. att affären främjar ett
långsiktigt marknadsintresse för de svenska företagen. Motion 1986/87 :N311
NU 1986/87:18
7
(c) torde ta sikte på en komplettering av garantisystemet i syfte att ytterligare
stimulera export av svensk reningsteknik till länder där användning av sådan
teknik kan antas få positiva miljöeffekter också i Sverige.
Utskottet vill understryka att garantisystemet har som grundläggande syfte
att främja svensk export genom att begränsa de svenska exportföretagens
risker. Det sagda gäller även de särskilda s/u-garantierna. Införandet av ett
miljöpolitiskt kriterium för sådana garantier skulle enligt utskottets uppfattning
innebära ett nytt element i garantisystemet utan egentligt samband med
det nuvarande exportfrämjande syftet. Följden härav kan bli målkonflikter
inom systemets ram. Dessutom synes det tvivelaktigt om ett miljöpolitiskt
kriterium vid utfärdandet av s/u-garantier skulle medföra en ökad export av
svensk reningsteknik till de länder som främst torde åsyftas i motionen. En
sådan stimulanseffekt förutsätter att staten är beredd till ett högre risktagande
än vad som hittills har ansetts godtagbart med hänsyn till det principiella
kravet på affärsmässighet vid garantigivningen och till Sveriges internationella
förpliktelser. Någon speciell subventionering av exporten av reningsteknik
genom garantisystemet är utskottet för närvarande inte berett att förorda.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande garantigivning m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
a) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för exportkrediter till ett belopp av högst 70 000 000 000 kr., varav
22 000 000 000 kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse
och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas
ekonomiska utveckling, samt bemyndigar regeringen att överföra
ytterligare 10 000 000 000 kr. för sådan garantigivning om så anses
erforderligt,
b) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för kursgarantier vid export till ett belopp av högst 2 000 000 000 kr.,
c) medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti
för investeringar i u-länder till ett belopp av högst 400 000 000 kr.,
d) godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts
till exportkreditnämndens förfogande för att vid behov användas för
utbetalning av skadeersättningar i garantiverksamheten höjs med
400 000 000 kr. till 3 700 000 000 kr. och i samband härmed godkänner
vad som i propositionen anförts om den särskilda rörliga krediten
på 50 000 000 kr. för utbetalning av ersättningar för kursförluster,
e) bemyndigar regeringen att medge att exportkreditnämnden för
budgetåret 1987/88 får ta upp lån i utländska valutor motsvarande
högst 500 000 000 kr.,
f) till Exportkreditnämnden, täckande av vissa utgifter för skadeersättningar
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
för vissa utgifter för skadeersättningar som kan uppstå vid garantigivning
enligt de riktlinjer som föreslås i propositionen,
2. beträffande export av reningsteknik
att riksdagen avslår motion 1986/87:N311.
NU 1986/87:18
8
Stockholm den 3 mars 1987
På näringsutskottets vägnar
Christer Eirefelt
Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Erik Hovhammar
(m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s). Sten Svensson (m).
Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars (fp), Bo Finnkvist
(s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s),
Per-Richard Molén (m) och Mats Lindberg (s).
Reservationer
1. Överföring av medel för exportfrämjande verksamhet
(punkt 4mom. 1)
Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med ”Utskottet
kommer” och slutar på s. 4 med ”motion 1986/87:N378 (m)” bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1986/87:N378 (m) om att
de statliga insatserna för exportfrämjande verksamhet i ökad utsträckning
bör kanaliseras genom Sveriges exportråd. Som framgått används vissa
anslag under industridepartementets huvudtitel delvis för att finansiera
sådan verksamhet. Utskottet avser att vid sin kommande behandling av dessa
anslag för nästa budgetår föreslå anslagsminskningar som skapar statsfinansiellt
utrymme för en ökning av stödet till den allmänna exportfrämjande
verksamheten genom Exportrådet. Någon ökning av det här aktuella
anslaget för nästa budgetår i förhållande till regeringens förslag erfordras inte
för att den av utskottet förordade omfördelningen av resurser skall komma
till stånd. Däremot bör regeringen avstå från den planerade indragningen av
20,3 milj. kr. från reservationen på anslaget. Utskottet föreslår att riksdagen
gör ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Härigenom tillgodoses
motionen.
dels att utskottet under punkt 4 moment 1 bort hemställa
1. beträffande överföring av medel
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N378 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
2. Insatserför småhusindustrin (punkt 4 morn. 3)
Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
NU 1986/87:18
9
Utskottet noterar att betydande insatser görs för småhusindustrin såväl
genom Swebex som genom de regionala utvecklingsfonderna och industriverkets
branschprogram. Som påpekas i motion 1986/87:N404 (c) är
emellertid läget inom branschen alltjämt mycket bekymmersamt. Konkurser
och friställningar har inneburit stora påfrestningar inom regioner där
småhusindustrin har spelat en stor roll för sysselsättningen och där utbudet av
arbetstillfällen är begränsat. Potentialen för ökad export, särskilt till
Västeuropa, måste utnyttjas. Med hänsyn härtill bör enligt utskottets mening
en ytterligare prioritering till denna bransch ske av de statliga exportfrämjande
insatserna genom Exportrådet. Detta bör riksdagen ge regeringen till
känna som sin mening. Utskottet tillstyrker således motionen.
dels att utskottet under punkt 4 moment 3 bort hemställa
3. beträffande insatser för småhusindustrin
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N404 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Export av reningsteknik (punkt 5 morn. 2)
Christer Eirefelt (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson
(m), Hadar Cars (fp), Per-Ola Eriksson (c) och Per-Richard Molén (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att en sådan utvidgning av det nuvarande s/u-garantisystemet
är väl förenlig med ett av systemets grundläggande syften, att främja
svensk export av särskilt intresse från samhällssynpunkt. Såsom framgår av
motion 1986/87:N311 (c) skulle en ökad export av svensk reningsteknik till
vissa länder i Östersjöområdet kunna leda till en förbättring av miljösituationen
i Sverige. Att bidra till en sådan utveckling ligger uppenbart i svenskt
intresse. Genom att nuvarande grunder för utfärdande av s-garantier
tillfördes ett miljöpolitiskt motiv skulle möjligheterna för svenska företag att
exportera varor och tjänster på reningsteknikens område till de berörda
länderna förbättras. Enligt utskottets mening kan ett relativt stort risktagande
från statens sida vid sådana exportaffärer vara samhällsekonomiskt
motiverat. Utskottet anser det önskvärt att regeringen, i samband med att
resultatet av den pågående översynen av s/u-garantisystemet redovisas för
riksdagen, även lägger fram förslag om en inriktning av systemet så som här
angivits. Riksdagen bör uttala att så bör ske. Genom ett sådant uttalande
skulle motion 1986/87:N311 (c) tillgodoses.
dels att utskottet under punkt 5 moment 2 bort hemställa
2. beträffande export av reningsteknik
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N311 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1986/87:18
10
Särskilt yttrande
NU 1986/87:18
Överföring av medel för exportfrämjande verksamhet
(punkt 4mom. 1)
Christer Eirefelt (fp) och Hadar Cars (fp) anför:
Från folkpartiets sida har vi - i likhet med moderata samlingspartiet - ställt
oss kritiska till delar av det riktade branschstöd som administreras av statens
industriverk och som innefattar viss exportfrämjande verksamhet. Vi avser
att vid utskottets förestående behandling av anslagen till detta branschstöd
för nästa budgetår liksom tidigare verka för en snabb neddragning av stödet.
Av detta skäl finner vi - till skillnad från moderata samlingspartiets
företrädare - inte anledning förorda bifall till motion 1986/87:N378 (m).
11
gotab Stockholm 1987 12541