Näringsutskottets betänkande
1986/87:15

om anslag m.m. på tilläggsbudget I inom
industridepartementets område
(prop. 1986/87:25 delvis)

Ärendet

Proposition 1986/87:25 med förslag om tilläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 behandlas i detta betänkande såvitt gäller bilaga 9
(industridepartementet) punkterna 3-11. Förutom anslag föreslås där vissa
bemyndiganden m.m.

Vidare behandlas — helt eller delvis — tre motioner som har väckts med
anledning av propositionen. Motionerna gäller bl.a. försäljningen av statens
aktier i AB Oljetransit, ränta på statens skuld till Svenska Varv AB
och viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB.

Statssekreterarna Rolf Annerberg och Olof Rydh jämte ytterligare företrädare
för industridepartementet har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet. Vidare har verkställande direktör Olof Lund och direktörerna
Kent Johansson och Tor Grotenfelt, Svenska Varv AB, samt direktör
Christer Skantze, Erik Thun AB, lämnat upplysningar rörande avvecklingsproduktion
vid Kockums AB.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag på samtliga punkter. Därmed avstyrker
utskottet motionsyrkanden om bl.a. avslag på förslag om försäljning
av aktierna i AB Oljetransit (m) och om medel till viss avvecklingsproduktion
vid Kockums AB (m; fp). Likaså avstyrker utskottet yrkanden (m;
fp) om att riksdagen skall uttala sig för bl. a. en avveckling av statens
ägarengagemang i Svenska Varv-koncernen. Motionerna får stöd i reservationer
(m, fp). I dessa riktas också kritik mot regeringen för bristande
information till riksdagen beträffande de föreslagna åtgärderna.

TOLFTE HUVUDTITELN
Energi

1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

Regeringen har under punkt 3 (s. 30-37) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna byte av krafttillgångar med Stora

1986/87:15

1 Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 15

Kopparbergs Bergslags AB i enlighet med vad som redovisats i propositio- NU 1986/87:15
nen,

2. bemyndiga regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk ikläder
sig förpliktelser i fråga om framtida borgen och delägarlån till Bullerforsens
Kraft AB i enlighet med vad som redovisats i propositionen,

3. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
537500000 kr.

Propositionen

I propositionen redovisas en överenskommelse som har träffats mellan
statens vattenfallsverk, Stora Kopparbergs Bergslags AB (STORA) och
Borlänge Industriverk om samverkan vid tillbyggnad och förnyelse av
vissa vattenkraftstationer i Dalälven och Västerdalälven. Överenskommelsen
innebär bl. a. att vattenfallsverket från STORA förvärvar 37% av
aktierna i Bullerforsens Kraft AB, vilket sedan samtliga utbyggnader genomförts
väntas ge verket rätt till en årlig kraftproduktion av ca 233 GWh.

Vattenfallsverket har också överenskommit med STORA om dels medverkan
under vissa förutsättningar vid tillbyggnad av vattenkraftstationerna
Kvarnsveden och Domnarvet i Dalälven, dels byte av vissa vattenkraftstillgångar.

För förvärvet av aktier i Bullerforsens Kraft AB skall vattenfallsverket
till STORA erlägga 161,1 milj. kr., varjämte verket skall överta ett delägarlån
till bolaget från STORA på 45,4 milj. kr. Förvärvet inryms inte i
gällande bemyndigande för regeringen att besluta om aktieförvärv m. m.
inom vattenfallsverkets område. Avsikten är att kostnaderna för de planerade
utbyggnaderna i första hand skall lånefinansieras med de befintliga
kraftstationerna som säkerhet. I syfte att säkerställa effektivaste möjliga
finansiering avses dock staten vid behov lämna borgen eller delägarlån,
vilket förutsätter riksdagens bemyndigande.

I propositionen tas också upp frågan om vattenfallsverkets finansiering
av förvärvet av Gränges AB:s kraftverksrörelse. Då förvärvet gjordes år
1981 var avsikten att det skulle finansieras genom återlån av fonderade
avgifter enligt lagen (1981:669) om finansiering av framtida utgifter för
använt kärnbränsle m.m. (NU 1981/82:13). Som följd av att rätten till
återlån har avskaffats (NU 1985/86:25) föreslås nu att vattenfallsverkets
återstående finansieringsbehov, som uppgår till 331 milj. kr., täcks genom
att medel anvisas för innevarande budgetår.

Sammanlagt uppgår alltså behovet av ytterligare medel till 573,5 milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer
att riksdagen

1. med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 3 moment 1
bemyndigar regeringen att godkänna byte av krafttillgångar med
Stora Kopparbergs Bergslags AB i enlighet med vad som redovisats
i propositionen, 2

2. med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 3 moment 2 NU 1986/87:15
bemyndigar regeringen att godkänna att statens vattenfallsverk ikläder
sig förpliktelser i fråga om framtida borgen och delägarlån till

Bullerforsens Kraft AB i enlighet med vad som redovisats i propositionen,

3. med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 3 moment 3
till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag
av 537500000 kr.

2. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt 4 (s. 37 f.) och hemställer att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 4
till Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 2250000 kr.

3. Försäljning av statens aktier i Aktiebolaget Oljetransit

Regeringen har under punkt 5 (s. 38 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga
regeringen att överlåta aktierna i Aktiebolaget Oljetransit till Norske Fina
A/S och i samband därmed ikläda staten ekonomisk förpliktelse i enlighet
med vad som förordats i propositionen.

I motion 1986/87:N124 av Nic Grönvall (m) hemställs att riksdagen avslår
propositionen i här angivet avseende.

Propositionen

År 1956 bildades det helstatliga AB Oljetransit med uppgift att uppföra, äga
och förvalta en oljelagringsanläggning vid Trondheimsfjorden för svenska
beredskapsbehov. Anläggningen finansierades genom statliga lån med
sammanlagt 29,9 milj. kr. Av statens fordran, som i sin helhet får efterges,
återstår för närvarande 11,6 milj. kr. Sedan ett antal år hyr Norske Fina
A/S två tredjedelar av anläggningen. Mot bakgrund av att det inte längre
finns något större behov av anläggningen för svenskt vidkommande har ett
avtal träffats om överlåtelse av aktierna i Oljetransit till Norske Fina för en
köpeskilling av 3,5 miljoner norska kronor. Därtill skall köparen återbetala
en del av det statliga lånet, beräknad till omkring 3 milj. kr. Återstoden av
lånet förutsätts skola efterges. Svenska staten förpliktar sig enligt avtalet
att hålla Norske Fina skadeslöst för den händelse det reses ersättningskrav
som grundas på förhållanden som har uppstått före överlåtelsen. 3

Motionen

NU 1986/87:15

Motionären konstaterar att avtalet innebär att staten skall efterge ca 5,1
milj. kr. av en fordran på 11,6 milj. kr. Därtill kommer att staten enligt
avtalet påtar sig ett skadeståndsansvar. Varken köpeskillingens storlek
eller grunderna för skadeståndsansvaret har förklarats i propositionen,
som enligt motionären inte kan godtas som underlag för riksdagens beslut.

Utskottet

Utskottet har tagit del av en utredning av Bohlins Revisionsbyrå AB om
värdet av aktierna i Oljetransit. Enligt utredningen, som gjordes våren
1986 på industridepartementets uppdrag, uppgår avkastningsvärdet på Oljetransit
till 2,9 milj. kr. Substansvärdet beräknas till 3,3 milj. kr. och
värdet för köparen till samma belopp. Därvid har förutsatts att statslånet
efterges i sin helhet. Med hänsyn till vissa faktorer som inte har kunnat
värdesättas, bl.a. anläggningens restvärde och möjligheterna att i framtiden
få ökade hyresintäkter, bedöms dock i utredningen att bolaget har ett
väsentligt högre värde. Detta anses tala för att man bör dröja med en
försäljning.

Utskottet finnér inte skäl för staten att behålla en lagringsanläggning
utomlands som numera saknar större betydelse för svensk försörjningsberedskap.
Av den redovisade värderingen och av andra uppgifter som har
lämnats till utskottet framgår att de avtalade villkoren för överlåtelsen av
aktierna i Oljetransit är rimliga. Genom att köparen skall återbetala en del
av statslånet får staten viss ersättning även för de värden som inte har
kunnat beräknas. Med det sagda tillstyrker utskottet regeringens förslag
och avstyrker motion I986/87:N124 (m).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 5
och med avslag på motion 1986/87:N124 bemyndigar regeringen att
överlåta aktierna i Aktiebolaget Oljetransit till Norske Fina A/S och
i samband därmed ikläda staten ekonomisk förpliktelse i enlighet
med vad som förordats i propositionen.

Teknisk utveckling

4. Patent- och registreringsverket m.m.

Regeringen har under punkt 6 (s. 39—41) föreslagit riksdagen att godkänna
vad som i propositionen anförts beträffande användningen av anslaget F 6,

Patent- och registreringsverket m.m. för budgetåret 1986/87.

Propositionen

För innevarande budgetår har till Patent- och registreringsverket m.m.
anvisats ett förslagsanslag av 105309000 kr. Följande programindelning
gäller för verket: 4

1. Patentärenden NU 1986/87:15

2. Varumärkes- och mönsterärenden

3. Namnärenden

4. Bolagsärenden

5. Uppdragsverksamhet
Patentbesvärsrätten

Verksamheten är i huvudsak avgiftsfmansierad. Inkomsterna redovisas
på statsbudgetens inkomstsida. Intäkter och kostnader av uppdragsverksamheten
redovisas dock över en särskild anslagspost med ett formellt
belopp av 1000 kr., vilken inte får belastas.

Mot bakgrund av en översyn av patentverkets organisation, vars resultat
avses bli närmare redovisat i budgetpropositionen år 1987, föreslås vissa
ändringar i anslagskonstruktionen redan fr.o.m. den 1 januari 1987. Förslagen
innebär att såväl inkomster som utgifter av programmen Patentärenden
och Varumärkes- och mönsterärenden skall redovisas över ett
nytt förslagsanslag benämnt Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt.
Anslaget skulle ha tre poster på vardera 1000 kr. för patentärenden,
för varumärkes- och mönsterärenden och för uppdragsverksamhet inom
dessa områden. Vidare föreslås att medel till bolagsbyråns verksamhet,
som är artskild från övrig verksamhet, anvisas över ett särskilt anslag,
benämnt Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden. De inkomster
från verksamhet vid bolagsbyrån som inte hänför sig till uppdrag avses tills
vidare, liksom hittills, bli redovisade på statsbudgetens inkomstsida.

Från det nuvarande anslaget skulle alltså från årsskiftet endast programmet
Namnärenden jämte patentbesvärsrätten finansieras. En ny beräkning
av anslagsbehovet redovisas.

Utskottet

Såsom utskottet anförde i betänkandet NU 1983/84:25 (s. 20) bör patentoch
registreringsverket i möjligaste mån kunna tillgodose de krav på tjänster
som näringslivet ställer. De nu föreslagna ändringarna av anslagskonstruktionen
för verket, innebärande bl.a. övergång till nettoredovisning
för huvuddelen av den avgiftsbelagda verksamheten, bör enligt utskottets
mening underlätta en snabb anpassning av resurserna till behoven. Trots
att det principiellt måste anses otillfredsställande att riksdagen underställs
förslag om ändringar under löpande budgetår av en myndighets anslag - i
all synnerhet som de bakomliggande tankarna på ändring av organisationen
inte redovisas - anser sig utskottet böra tillstyrka regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner vad som i propositionen anförts beträffande
användningen av anslaget F5, Patent- och registreringsverket
m.m. förbudgetåret 1986/87.

5. Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt

Utskottet tillstyrker — med hänvisning till vad som anförts ovan under
punkt 4 -regeringens förslag under punkt 7 (s. 41) och hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 7 NU 1986/87:15
till Patent- och registreringsverket: Immaterialrätt på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 3000 kr.

6. Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden

Utskottet tillstyrker — med hänvisning till vad som anförts på föregående
sida under punkt 4 - regeringens förslag under punkt 8 (s. 41) och hemställer att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 8
till Patent- och registreringsverket: Bolagsärenden på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag
av 22601000 kr.

Statsägda företag

7. Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB

Regeringen har under punkt 9 (s. 42) föreslagit riksdagen att till Infriande
av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
18800000 kr.

I motion 1986/87: N125 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, (3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om Zenit Shipping AB:s fartygsinnehav.

Propositionen

I samband med rekonstruktionen av Oskarshamns Varv år 1982 ingick
Zenit Produkttank AB, ett dotterbolag till Zenit Shipping AB, ett tidsbefraktningsavtal
beträffande ett nybygge vid varvet för en period av fem år.

Enligt bemyndigande (NU 1981/82:53 s. 20 f.) lämnade regeringen samma
år utfästelse om att förluster som kunde uppkomma för Zenit Produkttank
på grund av avtalet skulle täckas av staten. Ett särskilt anslag av 30 milj.
kr. till Zenit Shipping anvisades år 1983 för infriande av eventuella förluster
enligt utfästelsen (NU 1982/83:55 s. 29). Av anslaget hade t.o.m.
budgetåret 1985/86 förbrukats 23,5 milj. kr., motsvarande förlusterna under
de två första åren av befraktningsavtalet. Förlusterna för de två följande
åren beräknas till 25,3 milj. kr. För täckning av dessa förluster
behövs nu ett nytt anslag av 18,8 milj. kr. Regeringen avser att senare lägga
fram förslag om täckning av förlusterna under det femte avtalsåret, vilka
nu uppskattas till 17 milj. kr. 6

Motionen

NU 1986/87:15

I motionen sägs att folkpartiet vid 1983 års beslut om att Zenit Shipping
skulle avskiljas från Svenska Varv krävde att inga ytterligare medel till de
bägge bolagen skulle utgå. Om regeringen hade följt detta råd skulle en
snabb avveckling av Zenits fartygsinnehav ha tvingats fram. Motionärerna
menar att detta hade varit en mycket god affär för staten. Det är hög tid att
regeringen nu ser till att Zenits fartygsinnehav slutgiltigt upphör, anser de.

Utskottet

Utskottet har intet att erinra mot regeringens förslag om infriande av
förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB.

Den fråga om Zenit Shippings fartygsinnehav som tas upp i motion 1986/
87: N125 (fp) saknar direkt samband med regeringens förslag men torde
ändå få behandlas i anslutning till detta. Utskottet redovisade i betänkandet
NU 1985/86:34 (s. 22 f.) Zenits återstående fartygsinnehav vid mitten
av maj 1986. Innehavet uppgick då till nio fartyg, varav sex kylfartyg som
hade övertagits av staten i samband med Salén-konkursen. Dessa har nu
sålts, liksom ett tankfartyg. Zenit har nu kvar bara två tankfartyg för
transport av flytande naturgas. I det statliga fartygsinnehavet ingår också
Uddevalla Shipping AB:s sju fartyg.

Utskottet konstaterar att avvecklingen av det statliga fartygsinnehavet
fortsätter i snabb takt enligt gällande riktlinjer. Något uttalande i frågan av
riksdagen såsom begärs i motion 1986/87: N125 (fp) finner utskottet inte
påkallat. Motionen avstyrks i berörd del.

Utskottet hemställer

1. beträffande förlusttäckningsgaranti

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 9
till Infriande av förlusttäckningsgaranti för Zenit Shipping AB på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisar ett
reservationsanslag av 18800000 kr.,

2. beträffande Zenit Shippings fartygsinnehav
att riksdagen avslår motion 1986/87:NI25 yrkande 3.

8. Ränta på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB

Regeringen har under punkt 10 (s. 42 f.) föreslagit riksdagen att till Ränta
på inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 123834000 kr.

Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:

1986/87:N125 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga,
hemställs att riksdagen

2. avslår regeringens förslag att till ränta på inlöst skuldebrev till Svenska
Varv AB anvisa ett förslagsanslag av 123834000 kr., 7

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs NU 1986/87:15
om statens ägarengagemang i Svenska Varv.

1986/87:N126 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari, såvitt här är i fråga,
hemställs (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående regeringens information till riksdagen vid
behandlingen av inlösen av statens skuldebrev till Svenska Varv AB.

Propositionen

I propositionen erinras om att riksdagen vid skilda tillfällen har beslutat att
staten skall utfärda skuldebrev uppgående till sammanlagt högst 968 milj.
kr. till Svenska Varv AB för nedskrivning av anläggningar inom koncernen.
Ränta skall utgå på skuldbeloppet med belopp som regeringen bestämmer
med hänsyn till det allmänna ränteläget. Enligt riksdagens beslut
våren 1986 (prop. 1985/86:120, NU 1985/86:34, rskr. 1985/86:314) skall
staten lösa in samtliga dessa utestående skuldebrev. Den totala skulden
uppgick den 30 juni 1986 till 859133000 kr. Vid inlösen av skuldebreven
skall ränta utgå med diskonto plus 4%, vilket motsvarar ett belopp av
123834000 kr. från den 1 juli 1985.

Motionerna

I motion 1986/87:NI26 (m) påpekas att regeringens förslag om medel för
betalning av ränta på de inlösta skuldebreven för perioden den 1 juli 1985—
den 30 juni 1986 inte stämmer överens med vad som förutsattes då riksdagen
våren 1986 anvisade 860 milj. kr. för inlösen av skuldebreven. I den
proposition som låg till grund för riksdagens beslut anfördes nämligen att
något anslag för budgetåret 1986/87 för ränta på skuldebreven inte skulle
bli aktuellt (prop. 1985/86:120 s. 30). Inte heller vid utskottsbehandlingen
framkom att kostnaderna för ränta under nämnda period skulle komma att
belasta 1986/87 års statsbudget. Det är uppenbart, anför motionärerna, att
regeringskansliet har svårt att tillräckligt noggrant bevaka statens ägarintressen
i Svenska Varv. Det är inte acceptabelt att riksdagen och det
svenska folket bibringas en felaktig uppfattning om statens förpliktelser.

Ett tillkännagivande till regeringen av denna innebörd begärs. Motionärerna
konstaterar emellertid att riksdagen i det aktuella fallet måste anvisa
medel för att täcka statens åtagande.

Även i motion 1986/87:NI25 (fp) påtalas den bristande överensstämmelsen
mellan regeringens aktuella förslag och tidigare uttalanden om behovet
av medel för räntebetalning. Motionärerna finnér det uppenbart att regeringen
har svårt att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna av statens
ägarengagemang i Svenska Varv. De stärks därav i sin uppfattning att detta
engagemang i koncernen skall upphöra. Räntekostnaderna för skuldebreven
får täckas genom en utförsäljning av delar av koncernen, anför de. 8

Utskottet

NU 1986/87:15

Som påpekas i motionerna står regeringens förslag om medel till räntebetalning
till Svenska Varv AB i strid mot vad som anfördes när medel våren
1986 begärdes för inlösen av statens skuld till Svenska Varv. Enligt vad
som nu har framkommit förbisåg regeringen då att medel behövdes också
för betalning av ränta för det sista året fram till inlösen.

Under alla förhållanden måste givetvis statens åtagande gentemot
Svenska Varv fullgöras och anslag för räntebetalning anvisas. Det av
regeringen beräknade beloppet av ca 123,8 milj. kr. innefattar ränta fram
till den tidpunkt i mitten av december 1986 då slutlig reglering av statens
skuld antas kunna ske. Utskottet förordar alltså att medel för ändamålet nu
ställs till förfogande. Därmed avstyrker utskottet yrkandet i motion 1986/

87:NI25 (fp) om avslag på regeringens förslag i berörd del.

I denna motion och i motion 1986/87:N126 (m) tas regeringens förbiseende
till intäkt för uttalanden om dess bristande förmåga att bevaka
statens ägarintressen i Svenska Varv.

Det inträffade berättigar enligt utskottets mening inte till sådana slutsatser.
De två motionerna avstyrks i berörda delar. Utskottet anser dock att
regeringen i den aktuella propositionen hade bort lämna en förklaring till
den bristande överensstämmelsen med tidigare uppgifter till riksdagen.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 10
och med avslag på motion 1986/87:N125 yrkande 2 till Ränta på
inlösta skuldebrev till Svenska Varv AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisar ett förslagsanslag av
123834000 kr.,

2. beträffande statens ägarintressen i Svenska Varv

att riksdagen avslår motion 1986/87:N125 yrkande 4 och motion
1986/87:N126 yrkande 1.

9. Viss avvecklingsproduktion vid Kockums AB

Regeringen har under punkt 11 (s. 43 f.) föreslagit riksdagen att till Viss
avvecklingsproduktion vid Kockums AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 180000000
kr.

Regeringens förslag har föranlett yrkanden i följande två motioner:

1986/87:N125 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari, såvitt här är i fråga,
hemställs (1) att riksdagen avslår regeringens förslag att till viss avvecklingsproduktion
vid Kockums AB bevilja ett reservationsanslag av 180
milj. kr.

1986/87:N126 av Erik Hovhammar m.fl. (m), vari, såvitt här är i fråga,

hemställs (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad 9

som i motionen anförs angående beslutet om avvecklingsproduktion vid NU 1986/87:15
Kockums AB.

Propositionen

I propositionen erinras om att regeringen i proposition 1985/86:120 om
vissa varvsfrågor m.m. informerade riksdagen om de åtgärder som regeringen
avsåg att vidta med anledning av avvecklingen av produktionen av
handelsfartyg vid Kockums AB. En av de åtgärder som aviserades (s. 27)
var att medel skulle ställas till Kockums förfogande för att möjliggöra
ytterligare beläggning på varvet åren 1986 och 1987. Någon beräkning av
medelsbehovet redovisades inte i sistnämnda proposition. Regeringen
skulle senare återkomma med förslag i frågan.

Nu anmäls att olika alternativ för avvecklingsproduktion har undersökts
och att det därvid har visat sig lämpligast att det av Svenska Varv AB ägda
Rederi AB Oktetten hos Kockums skulle beställa en produkttanker på ca
23000 ton dödvikt. Produkttankern, som levereras hösten 1987, skall enligt
propositionen inte ses som ett långsiktigt fartygsengagemang för Svenska
Varv. Det föreslagna anslagsbeloppet motsvarar skillnaden mellan aktuellt
marknadspris och produktionskostnaden för fartyget.

Motionerna

1 motion 1986/87: N126 (m) påtalas att produkttankern började byggas vid
Kockums redan i juli 1986, varigenom regeringen och företagsledningen
har ställt riksdagen inför fullbordat faktum.

Vidare anförs att det kan resas allvarliga invändningar mot att ytterligare
ett fartyg byggs på Kockums. Motionärerna anser att det hade funnits
möjlighet att välja andra och bättre metoder för en avveckling av fartygsproduktionen,
vilken samtidigt skulle ha gett möjlighet för den återstående
del av Kockums som skall syssla med undervattensteknik att rekrytera rätt
personal. De äldre anställda hade då också kunnat ges sysselsättning under
uppsägningstiden. Några alternativ till att bygga den nu aktuella produkttankern
har emellertid aldrig kunnat prövas av riksdagen, anförs det,
eftersom regeringen uppenbarligen redan i ett tidigt skede har givit Svenska
Varv klartecken att påbörja produktionen av produkttankern. Motionärerna
begär ett uttalande av riksdagen om att regeringens agerande inte är
acceptabelt. Däremot yrkas inte avslag på regeringens förslag om medelsanvisning.

Även i motion 1986/87: N125 (fp) anförs kritik mot att byggandet av
produkttankern har påbörjats innan medel anvisats för att täcka den väntade
förlusten. Dessutom är det ett resursslöseri att bygga ytterligare ett
fartyg som ingen vill köpa, säger motionärerna, som därför inte anser sig
kunna biträda regeringens förslag. De hänvisar till sin tidigare redovisade
uppfattning att statens engagemang i Svenska Varv skall successivt avvecklas.
Eventuella förluster som uppstår i samband med den fortsatta
avvecklingen av den civila fartygsproduktionen vid Kockums får täckas
genom en utförsäljning av delar av koncernen, tillägger de. 10

Utskottet NU 1986/87:15

I de två motionerna kritiseras regeringens förslag om medel till Kockums
för viss avvecklingsproduktion på flera olika grunder. Bl.a. menar motionärerna
att regeringen, genom att ett fartygsbygge redan har påböljats, har
ställt riksdagen inför ett fullbordat faktum.

Beträffande frågan om anslag vill utskottet, med anledning av vad som
anförs i motionerna, understryka att riksdagen är formellt obunden vid sin
prövning av regeringens förslag. Något åtagande från statens sida att
utbetala medel till Kockums har inte gjorts.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i princip hade varit
önskvärt om kostnaderna för avvecklingen av produktionen av handelsfartyg
vid Kockums hade kunnat redovisas i sin helhet i samband med att
riksdagen behandlade övriga frågor om varvsindustrin våren 1986. Skälet
till att medel inte då begärdes för avvecklingsproduktion var att det ansågs
olämpligt att potentiella beställare av ett fartyg informerades om storleken
av det stöd som kunde påräknas. Som framgått anmälde emellertid regeringen
i proposition 1985/86:120 att behov av medel för ändamålet skulle
komma att uppstå senare. Ifrågavarande fartygsbygge påbörjades redan
sommaren 1986, eftersom sysselsättningseffekten av projektet skulle ha
kommit alltför sent om ett nytt beslut av riksdagen hade måst avvaktas.

Med hänsyn till omständigheterna anser utskottet att medel bör anvisas
för ändamålet. Utskottet avstyrker yrkandet i motion 1986/87:N125 (fp)
om avslag på regeringens förslag.

I motion 1986/87:NI26 (m) riktas kritik framför allt mot regeringens
information till riksdagen i det aktuella ärendet. Kritiken gäller såväl att
uppgifterna om nybyggnadsprojektet har varit alltför knapphändiga som
att andra alternativ till åtgärder inte har redovisats.

Utskottet har genom utfrågningar och genom att ta del av handlingar i
ärendet sökt att på vissa punkter komplettera den information som lämnas
i propositionen. Det har därvid framkommit bl. a. att den föreslagna ersättningen
till Kockums är beräknad på grundval av skillnaden mellan marknadspris
och kalkylerad produktionskostnad vid tidpunkten för beslutet
om fartygsbygget i juni 1986. Avsikten är att ersättning skall utbetalas med
ett fast belopp oavsett det faktiska utfallet. Vidare har undersökts huruvida
tillräckligt energiska försök gjordes att finna en extern beställare till ett
fartygsbygge på godtagbara ekonomiska villkor. I denna fråga har delvis
motstridiga uppfattningar redovisats inför utskottet.

I sammanhanget har utskottet noterat att Svenska Varv nyligen har
träffat ett principavtal om överlåtelse tili Nordström & Thulin AB av
Rederi AB Oktetten. Innebörden av denna affär är att Svenska Varv
avvecklar sitt fartygsinnehav. I överlåtelsen ingår såväl kontraktet för det
aktuella fartygsbygget som två systerfartyg, vilka levererades från Uddevallavarvet
tidigare i år. Enligt vad utskottet har inhämtat innebär uppgörelsen
att ersättningen till Kockums för det nybyggda fartyget vid leveransen
kommer att bli inte oväsentligt högre än det tidigare beräknade marknadspriset.
Anledningen härtill är en viss höjning av fartygspriserna under
det senaste halvåret. Någon slutlig bedömning av det ekonomiska utfallet
för Kockums av fartygsbygget kan dock givetvis inte göras förrän leverans
har skett och produktionskostnaden har kunnat fastställas.

När det gäller olika alternativ till avvecklingsproduktion vid Kockums NU 1986/87:15
har från Svenska Varvs sida anförts att ett huvudmotiv för valet av ett
fartygsbygge var angelägenheten av att hos Kockums hålla kvar den nyckelpersonal
som behövdes för färdigställandet av den sista kommersiella
ordern vid varvet, ett stort kryssningsfartyg.

Utskottet anser inte att det har framkommit något som tyder på brister i
regeringens handläggning av frågan om avvecklingsproduktion vid Kockums.
Den information som lämnas i propositionen har på sedvanligt sätt
kunnat kompletteras genom uppgifter från industridepartementet och
Svenska Varv. Utskottet kan alltså inte instämma i den kritik som framförs
i motion 1986/87:NI26 (m). Motionen avstyrks i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 11
och med avslag på motion 1986/87:N125 yrkande 1 till Viss avvecklingsproduktion
vid Kockums AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisar ett reservationsanslag av
180000000 kr.,

2. beträffande information till riksdagen

att riksdagen avslår motion 1986/87:N126 yrkande 2.

Stockholm den 10 december 1986

På näringsutskottets vägnar
Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson
(s), Rune Jonsson (s) (p. 9), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s) (p. 1 —

8), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s) (p. 1-8), Åke Wictorsson (s)

(p. 1-8), Hadar Cars (fp). Per Westerberg (m) (p. 1-8), Bo Finnkvist (s)

(p. 9), Jörn Svensson (vpk) (p. 1-8), Per-Richard Molén (m), Lars Ahlström
(m) (p. 9), Mats Lindberg (s), Elving Andersson (c), Göran Magnusson
(s) (p. 9) och Leo Persson (s).

Reservationer

1. Försäljning av statens aktier i Aktiebolaget Oljetransit
(punkt 3)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Per-Richard Molén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
finner" och slutar med ”motion 1986/87: N124 (m)” bort ha följande lydelse: Med

instämmande i vad som sägs i motion 1986/87:NI24 (m) vill utskottet
understryka att det material som redovisas i propositionen inte utgör ett 12

godtagbart underlag för riksdagens beslut i frågan. Uppgifter som har NU 1986/87:15
framkommit under utskottsbehandlingen tyder på att den överenskomna
köpeskillingen är orimligt låg. Oljetransits anläggning består av tre bergtunnlar
med sammanlagt 15 cisterner för lagring av oljeprodukter. Lagringskapaciteten
är 51600 m3. I anläggningen ingår bl.a. järnvägsspår,
hamn och byggnader. Vidare har framkommit att regeringen vid förberedelserna
för försäljningen har haft kontakt endast med Norske Fina A/S
och norska staten, trots att flera norska och internationella oljebolag med
verksamhet i regionen skulle kunna vara intresserade av att förvärva
anläggningen. Utskottet finnér denna underlåtenhet från regeringens sida
anmärkningsvärd.

Av det sagda följer att utskottet inte anser sig kunna biträda regeringens
begäran om bemyndigande att överlåta aktierna i Oljetransit. Riksdagen
bör genom ett särskilt tillkännagivande påtala bristerna i den information
som har lämnats av regeringen i ärendet. Genom vad utskottet har föreslagit
tillgodoses den nämnda motionen.

dels att utskottet under punkt 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N124 avslår proposition
1986/87:25 bilaga 9 punkt 5 och därvid som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Zenit Shippings fartygsinnehav (punkt 7 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m), Hadar Cars
(fp), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m) och Elving Andersson (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det i och för sig tillfredsställande att Zenit Shipping
AB:s fartygsinnehav i huvudsak har avvecklats. Som påpekas i motion
1986/87:N125 (fp) skulle det ekonomiska resultatet för statens del ha blivit
långt bättre om avvecklingen hade skett i omedelbar anslutning till 1983 års
beslut om varvspolitiken, enligt vad som då föreslogs från moderata samlingspartiets,
folkpartiets och centerpartiets sida. Enligt utskottets mening
bör nu det återstående statliga fartygsinnehavet, inkl. Uddevalla Shipping
AB:s fartyg, snabbt säljas ut. Mot bakgrund av vad som har förevarit i
frågan bör riksdagen rikta en anmodan härom till regeringen. Med det
sagda tillstyrker utskottet motionen i berörd del.

dels att utskottet under punkt 7 moment 2 bort hemställa

2. beträffande Zenit Shippings fartygsinnehav
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N125 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Statens ägarintressen i Svenska Varv (punkt 8 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg

(m) och Per-Richard Molén (m) anser 13

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det NU 1986/87:15
inträffade” och slutar med ”till riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de uppgifter om statens ekonomiska förpliktelser
gentemot Svenska Varv som lämnades i proposition 1985/86:120 på en
punkt var grovt felaktiga. Än mer anmärkningsvärt är att regeringen inte
har ansett sig i den nu aktuella propositionen böra lämna en förklaring till
den bristande överensstämmelsen med tidigare uppgifter till riksdagen.

Det inträffade ger enligt utskottets uppfattning anledning till skarp kritik
mot regeringen i vad gäller såväl dess förmåga att handha statens ägarintressen
i Svenska Varv som dess beredvillighet att lämna information till
riksdagen. Så som påpekas i motion 1986/87: N126 (m) är det inte acceptabelt
att riksdagen och allmänheten bibringas en felaktig uppfattning om
statens förpliktelser. Utskottet ansluter sig också till vad som sägs i motion
1986/87:N125 (fp) om att en avveckling av statens engagemang i Svenska
Varv-koncernen genom det inträffade framstår som än mer angelägen. Vad
som här anförts bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.

Utskottet tillstyrker alltså de två motionerna i berörda delar.

dels att utskottet under punkt 8 moment 2 bort hemställa

2. beträffande statens ägarintressen i Svenska Varv
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: N125 yrkande 4 och
motion 1986/87: N126 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

4. Anslag till avvecklingsproduktion vid Kockums (punkt 9
mom. 1)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per-Richard
Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör särskilda medel inte anvisas till Kockums
för avvecklingsproduktion. Utskottet erinrar om att Svenska Varv våren
1986 fick ett kapitaltillskott av 950 milj. kr. bl.a. för omstruktureringsåtgärder.
Samtliga Svenska Varvs kostnader för avvecklingen av Kockums
bör enligt utskottets mening kunna bestridas av koncernens egna medel.

Ytterligare resurser för ändamålet bör vid behov kunna skapas genom
utförsäljning av delar av koncernen. Utskottet tillstyrker alltså yrkandet i
motion 1986/87: N125 (fp) om avslag på regeringens förslag.

dels att utskottet under punkt 9 moment 1 bort hemställa

1. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:N125 yrkande 1 avslår
proposition 1986/87:25 bilaga 9 punkt 11.

5. Information till riksdagen (punkt 9 mom. 2)

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m). Hadar Cars (fp), Per-Richard

Molén (m) och Lars Ahlström (m) anser 14

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Utskottet NU 1986/87:15
anser” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens handläggning av frågan om avvecklingsproduktion
hos Kockums visar allvarliga brister. Riksdagen har i praktiken
ställts inför fullbordat faktum genom att regeringen på ett tidigt stadium
har låtit Svenska Varv besluta om ett fartygsbygge. Det framgår inte av
den information som har lämnats riksdagen i vad mån andra alternativ har
prövats. Också uppgifterna i propositionen om det aktuella projektet har
varit knapphändiga.

Sålunda har det inte klart redovisats enligt vilka principer ersättning
avses skola utgå till Kockums för skillnaden mellan marknadspris och
produktionskostnad. Enligt vad som har framkommit är det regeringens
avsikt att ersättningen skall utgå med hela det begärda beloppet av 180
milj. kr. oavsett det faktiska utfallet. En sådan uppgång av marknadspriserna
som nu har inträffat kan därmed leda till ett förtäckt kapitaltillskott
till Kockums, vilket inte sägs i propositionen.

Även om det har varit möjligt att under utskottsbehandlingen inhämta
ytterligare upplysningar utgör detta inget substitut för en öppen redovisning.
Utskottet hänvisar här till de principiella synpunkter på hithörande
frågor som framfördes av moderata samlingspartiets, folkpartiets och centerns
företrädare vid behandlingen av frågan om kapitaltillskott till Svenska
Varv våren 1986 (NU 1985/86:34 res. 6). Den kritik av regeringens
agerande som framförs i motion 1986/87: N126 (m) är alltså enligt utskottets
mening befogad. Riksdagen bör genom ett särskilt uttalande till regeringen
ställa sig bakom denna kritik. Motionen tillstyrks i berörd del.

dels att utskottet under punkt 9 moment 2 bort hemställa

2. beträffande information till riksdagen
att riksdagen med bifall till motion I986/87:N126 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986