Lagutskottets betänkande
1986/87:20

om ekonomiska föreningar m. m.

(prop. 1986/87:7, delvis) LU

K ' 1986/87:20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:7 vari läggs fram förslag till lag
om ekonomiska föreningar som skall ersätta 1951 års lag i samma ämne.

Lagförslaget innebär framför allt en modernisering och förenkling av
nuvarande bestämmelser. Bland nyheterna märks att firmaskyddet för de
ekonomiska föreningarna sträcks ut från att gälla inom ett län till att gälla
inom hela landet. Vidare föreslås regler om verkställande direktör och om
effektivare revision. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1
januari 1988.

Två i propositionen framlagda lagförslag har överlämnats till näringsutskottet
och kommer att behandlas av det utskottet i samband med proposition
1986/87:12 om ny banklagstiftning.

I betänkandet behandlar utskottet också dels en under riksmötet 1985/86
väckt fristående motion, dels två med anledning av propositionen väckta
motioner, dels en under riksmötet 1986/87 väckt fristående motion.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen med två smärre ändringar.

Motionerna avstyrks. Till betänkandet har fogats sex reservationer (en m, fp,
c och fem m, fp) och ett särskilt yttrande (c).

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen (justitiedepartementet) - efter hörande
av lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ekonomiska föreningar,

2. lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar,

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

5. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

6. lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

7. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Lagförslagen 3 och 7 har av lagutskottet överlämnats till näringsutskottet
för att möjliggöra samordning med de i proposition 1986/87:12 om ny
banklagstiftning framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och lag om ändring i lagen 1

1 Riksdagen 1986187. 8 sami. Nr 20

(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.

Lagförslagen 1, 2 och 4-6 har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motionsyrkanden

I. Under 1985/86 års riksmöte väckt motion

1985/86:L263 av Gunilla André m. fl. (c) vari - med hänvisning till vad som
anförts i motion 1985/86:N306 - yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag innebärande att antalet medlemmar som krävs för
att bilda en kooperativ förening reduceras till tre.

II. Med anledning av propositionen väckta motioner

1986/87:L112 av Ulla Orring m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att, med de ändringar som framgår av bilaga 2 till
utskottets betänkande, anta regeringens förslag till ny lag om ekonomiska
föreningar samt förslag till lag om införande av den nya föreningslagen,

2. att riksdagen beslutar att anta i bilaga 2 till utskottets betänkande intaget
förslag till ändring i bostadsrättslagen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ändring av reglerna om styrelseval i bostadsrättsföreningar,
så att dessa kommer att anknyta till vad som i motionen
föreslagits angående styrelseval i ekonomiska föreningar.

1986/87:L113 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen såvitt avser de förslag som framläggs i kapitel 2.6 om
effektivare revision.

III. Under riksmötet 1986/87 väckt fristående motion

1986/87:L207 av Gunilla André och Görel Thurdin (båda c) vari - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A238 - yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
antalet medlemmar som krävs för att bilda en kooperativ förening reduceras
till tre,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att
registreringsavgiften för kooperativa föreningar sänks eller avskaffas.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lag om ekonomiska föreningar som
skall ersätta 1951 års lag i samma ämne. Till grund för propositionen ligger ett
av kooperationsutredningen framlagt betänkande (SOU 1984:9) Kooperativa
föreningar. Lagförslaget innebär framför allt en modernisering och
förenkling av nuvarande bestämmelser. Bland nyheterna märks att firma -

LU 1986/87:20

2

skyddet för de ekonomiska föreningarna sträcks ut från att gälla inom ett län
till att gälla inom hela landet. Vidare föreslås regler om verkställande
direktör och om effektivare revision. De nuvarande bestämmelserna om
föreningsledningens medborgarskap och bosättning mjukas upp när det
gäller nordiska medborgare. En annan nyhet är regler om fusion mellan en
moderförening och ett dotteraktiebolag. De sistnämnda reglerna syftar bl. a.
till att underlätta för arbetskooperationen. Den nya lagstiftningen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1988.

Allmänna överväganden

Aktiebolag och ekonomisk förening är de enda associationsformer som
enligt svensk rätt kan användas för näringsverksamhet utan personligt ansvar
för ägarna.

Gällande bestämmelser om ekonomiska föreningar i allmänhet finns i
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Föreningslagen trädde i kraft år
1953 och ersatte en lag från år 1911 i ämnet. Utmärkande för en ekonomisk
förening är att den genom ekonomisk verksamhet skall främja sina medlemmars
ekonomiska intressen och att medlemmarna skall delta i verksamheten
som konsumenter, leverantörer eller på annat sätt. Kravet på deltagande i
verksamheten ger den ekonomiska föreningen en kooperativ prägel. Den
kooperativa karaktären markeras ytterligare genom att medlemskapet i
princip skall vara öppet, genom att varje medlem som huvudregel skall ha en
röst samt genom att utdelning av överskott i huvudsak skall ske i proportion
till varje medlems deltagande i verksamheten. I övrigt bygger föreningslagen
i hög grad på den äldre lagstiftningen om aktiebolag, nämligen lagen
(1944:705) om aktiebolag.

Vissa ekonomiska föreningar regleras av särskild lagstiftning. För bostadsrättsföreningar
finns sålunda särskilda regler i bostadsrättslagen (1971:479).

Totalt är för närvarande ca 20 000 ekonomiska föreningar registrerade i
länsstyrelsernas föreningsregister. Av dessa föreningar är uppskattningsvis
ca 6 000 registrerade enligt 1911 års föreningslag. Av återstoden är ca 9 000
bostadsrättsföreningar och ca 5 000 föreningar som är registrerade enligt
1951 års lag.

Den form av den svenska kooperationen som är mest utvecklad är den
allmänna konsumentkooperationen. Det finns även kooperativ verksamhet
med annan inriktning, t. ex. för organisation av sparande och krediter och för
olika producentkooperativa verksamheter, t. ex. inom lantbruket och åkerinäringen.
Arbetskooperationen är en kooperativ form som har rönt ökat
intresse under senare år.

En stor del av landets befolkning är som medlemmar, kunder eller
anställda engagerade i någon form av kooperativ verksamhet. Antalet
medlemmar uppgår till, inom konsumentkooperationen ca 3 miljoner, inom
bostadskooperationen ca 600 000 och inom producentkooperationen, där
lantbrukskooperationen är den övervägande delen, drygt 150 000. Totalt
sysselsatte kooperationen i slutet av 1970-talet ca 165 000 personer, vilket
motsvarade ca 5 % av samtliga sysselsatta i Sverige. Andelen av bruttonationalprodukten
var likaledes ca 5 %.

LU 1986/87:20

3

Som framgår av det anförda utgör de ekonomiska föreningarna en viktig
del av det svenska näringslivet. Som associationsform utgör den ekonomiska
föreningen vidare ett värdefullt komplement till andra företagsformer,
främst då aktiebolaget. Med sitt starka inslag av aktiv medverkan från
medlemmarna ger det kooperativt arbetande företaget de människor som så
önskar möjlighet att engagera sig i driften av verksamheten i större
utsträckning än aktieägarna i aktiebolag kan göra. Enligt utskottets mening
är det mot den angivna bakgrunden angeläget att den civilrättsliga lagstiftningen
rörande de ekonomiska föreningarna har en ändamålsenlig utformning.

Under senare år har ett betydande reformarbete skett på det associationsrättsliga
området. År 1975 infördes en ny aktiebolagslag (1975:1385). Turen
kom härefter till lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag som år 1980
ersattes av en ny lag. Också föreningslagen har varit föremål för vissa
reformer. År 1980 ändrades sålunda redovisnings- och revisionsreglerna
(prop. 1979/80:144, LU 1980/81:4). Ändringarna innebar i huvudsak en
anpassning av dessa regler till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen.
På grundval av ett av kooperationsutredningen avgivet betänkande (SOU
1981:60) Kooperationen i samhället infördes vidare år 1984 bestämmelser i
föreningslagen om s.k. förlagsinsatser. De sistnämnda bestämmelserna
syftar till att göra det möjligt för föreningarna att dra till sig riskbärande
kapital även från andra än medlemmarna.

Enligt utskottets mening kan föreningslagen trots de reformer som
genomförts inte anses motsvara de krav som bör ställas på en ändamålsenlig
lagstiftning. 1951 års föreningslag är sålunda utformad efter mönster av 1944
års aktiebolagslag. Det innebär att betydande skillnader som inte är sakligt
motiverade finns mellan föreningslagstiftningen och annan associationsrättslig
lagstiftning, något som knappast kan vara till fördel för det praktiska
rättslivet. Härtill kommer att föreningslagen som framhålls i propositionen
är svåröverskådlig och innehåller åtskilliga bestämmelser av utpräglad
detaljkaraktär. Starka skäl talar alltså för att 1951 års föreningslag nu bör
ersättas med en ny lag om ekonomiska föreningar. Det förslag till en
modernisering och förenkling av regelsystemet som kooperationsutredningen
lagt fram har också fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.

I det följande kommer utskottet att behandla de frågor som tagits upp i
motionerna eller som eljest tilldragit sig utskottets uppmärksamhet.

Medlemsantal i ekonomisk förening

I propositionen föreslås att nu gällande regler om minsta antal medlemmar i
en ekonomisk förening förs över till den nya föreningslagen. Sålunda
kommer även i fortsättningen huvudregeln vara att en ekonomisk förening
skall bestå av minst fem medlemmar. Antalet medlemmar får dock vara tre
eller fyra om minst tre av medlemmarna är ekonomiska föreningar eller
andra föreningar som är att anse som juridiska personer (2 kap. 1 §). I
propositionen föreslås inte någon ändring av det nu gällande kravet i 43 §
bostadsrättslagen (1971:479) att minsta antal medlemmar i en bostadsrättsförening
skall vara fem.

LU 1986/87:20

4

I motionerna 1985/86:L263 (c) och 1986/87:L207 (c) framhålls att många
arbetstillfällen för kvinnor kommer att försvinna från arbetsmarknaden i
framtiden och att det därför är viktigt att kvinnorna stimuleras att ägna sig åt
privat företagsamhet. Många kvinnor hyser dock av olika skäl tveksamhet att
ensamma starta eller överta ett företag. Helst vill de enligt motionärerna
arbeta tillsammans med andra. Den kooperativa företagsformen kan då vara
ett fördelaktigt alternativ. Motionärerna anser det angeläget att lagstiftningen
inte försvårar bildandet av kooperativa företag. Enligt motionärerna kan,
särskilt i inledningsskedet av en kooperativ verksamhet, det nuvarande
kravet på fem medlemmar vara svårt att uppfylla. Motionärerna yrkar
(yrkande 1 i motion L207) därför att förslag framläggs om att minimiantalet
sänks till tre medlemmar.

Utskottet vill framhålla att kravet på minst fem medlemmar i en
ekonomisk förening motiverats av föreningarnas kooperativa karaktär. En
sänkning av minimiantalet skulle enligt utskottets mening innebära att det
kooperativa inslaget i viss mån gick förlorat. Då frågor med anknytning till
kravet på medlemsantalet i en annan kooperativ verksamhetsform, nämligen
bostadsrättsföreningarna, tidigare behandlats i riksdagen (se senast LU
1984/85:32) har utskottet därför ställt sig avvisande till tanken på en sänkning
av kravet.

Bostadsrättslagen ses för närvarande över av en särskild tillkallad utredare.
I direktiven för utredningsarbetet (dir. 1986:5) hänvisar departementschefen
bl. a. till utskottets ovan angivna betänkande och anför att han delar
uppfattningen att kravet på minsta antal medlemmar i en bostadsrättsförening
och det i praxis gällande kravet på minsta antal lägenheter även
fortsättningsvis bör gälla. Utredaren bör dock överväga om inte kravet på
minsta antal medlemmar i inledningsskedet av en förenings verksamhet bör
kunna minskas från fem till tre. Ett motiv för en sådan förändring skulle
enligt direktiven vara det praktiska tillvägagångssättet med föreningsbildning
genom s. k. kontorsstiftning, dvs. att föreningen bildas utan de boendes
medverkan. Projekt av servicehuskaraktär med t. ex. kommunen och
organisationer som stiftare skulle då kunna genomföras på ett smidigare sätt.

De särskilda skäl som sålunda kan föreligga för att bostadsrättsföreningar
under en övergångstid bör kunna tillåtas att ha färre medlemmar än fem har
enligt utskottets mening inte bärkraft när det gäller ekonomiska föreningar i
allmänhet.

På grund av det anförda och då nuvarande ordning såvitt känt inte
inneburit några nackdelar för nystartade föreningar kan utskottet inte ställa
sig bakom motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således bifall till
propositionen i aktuell del och avstyrker bifall till motionerna L263 och L207
yrkande 1.

Föreningsmedlemmarnas inflytande

Utmärkande för de ekonomiska föreningarna är att medlemmarna i större
eller mindre utsträckning engagerar sig i föreningens olika angelägenheter
och inte bara väljer förvaltande och kontrollerande organ samt träffar
avgöranden på grundval av årsredovisningen.

LU 1986/87:20

5

Medlemmarnas beslutanderätt skall enligt 1951 års föreningslag utövas på
föreningsstämman. Föreningsstämman är i princip föreningens högsta beslutande
organ. Stämman har beslutanderätt rörande föreningens organisation
och sådana inre förhållanden som tillsättande och entledigande av styrelse
och revisorer, ökning eller minskning av insatskapitalet, bestämmelser om
avgifter till föreningen, fastställande av årsredovisning och åtgärder med
anledning av vinst och förlust, ändring av stadgarna samt upplösning av
föreningen genom likvidation eller fusion.

Huvudregeln är att varje medlem i föreningen har en röst på föreningsstämman.
Undantag härifrån kan dock ske genom föreskrifter i stadgarna.

Ledningen av föreningens verksamhet och förvaltningen av dess angelägenheter
skall handhas av en styrelse med minst tre ledamöter. Styrelsen skall
som nämnts utses av föreningsstämman. I föreningens stadgar kan tas in
föreskrifter om att styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamot skall i princip vara medlem i föreningen. Undantag från
kravet på medlemskap kan emellertid göras i särskilt angivna fall genom
föreskrifter i föreningens stadgar.

I fråga om föreningsstämmans beslut om ändring av stadgarna finns
särskilda regler. För att ett beslut om stadgeändring skall bli giltigt krävs
antingen att samtliga röstberättigade i föreningen har varit ense om beslutet
eller att beslutet fattats på två på varandra följande stämmor och på den
senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. För vissa
ändringsbeslut krävs särskild röstmajoritet. Har i stadgarna tagits in ytterligare
villkor för ändring av stadgarna skall villkoret gälla. Krävs enligt
stadgarna regeringens tillstånd till en stadgeändring får under närmare
angivna förutsättningar inte detta villkor ändras utan regeringens tillstånd.

De redovisade bestämmelserna i 1951 års föreningslag är enligt bostadsrättslagen
i princip tillämpliga också på bostadsrättsföreningar. För bostadsrättsföreningar
gäller härutöver vissa särskilda bestämmelser. I fråga om
rösträtt föreskrivs sålunda att om flera medlemmar innehar bostadsrätt
gemensamt, de har endast en röst tillsammans om inte annat följer av
föreningens stadgar. Beträffande styrelsen i en bostadsrättsförening gäller
enligt bostadsrättslagen att minst två av ledamöterna skall utses av föreningsstämman.
Är antalet styrelseledamöter mindre än fem skall minst en ledamot
väljas av stämman.

I propositionen föreslås att gällande regler om föreningsmedlems rösträtt,
val av styrelse och beslut om stadgeändringar förs över till den nya
föreningslagen utan några mera väsentliga sakliga ändringar. Regler om
styrelseval har upptagits i 6 kap. 1 § förslaget till föreningslag. Bestämmelserna
om rösträtt och stadgeändringar finns i 7 kap. 1 § resp. 7 kap. 14 §.

Motionärerna i motion 1986/87:L112 (fp) anser att nuvarande bestämmelser
i föreningslagen inte i tillräcklig utsträckning ger skydd åt föreningarnas
självständighet. Om den ekonomiska föreningen skall behålla sin karaktär av
en renodlat kooperativ företagsform bör enligt motionärerna föreningslagen
vara så utformad att kapitalassociationer, där det avgörande inflytandet helt
eller delvis ligger på annat håll än hos medlemmarna, inte kan registreras som
ekonomiska föreningar. Förslaget i propositionen innehåller dock, i likhet
med 1951 års föreningslag, några regler vilka enligt motionärerna gör det

LU 1986/87:20

6

möjligt för kommuner eller aktiebolag att missbruka företagsformen genom
att knyta föreningar så nära till sig att det inte blir fråga om självständiga
föreningar som arbetar i medlemmarnas intresse.

Inte minst i samband med överförande av tidigare kommunal verksamhet
till föreningslivet anser motionärerna att det finns en risk att kommunen
skaffar sig en fortsatt kontroll över verksamheten genom att förbehålla sig
vetorätt mot stadgeändringar, omfattande styrelserepresentation och/eller
omfattande rösträtt på föreningsstämman. Gränsen mellan den offentliga
makten och det fria föreningslivet kan då komma att suddas ut. Det vore
enligt motionärerna mycket olyckligt om en sådan utveckling - där några av
den svenska folkrörelsetraditionens centrala idéer skulle hotas - blev följden
av en i andra avseenden välkommen ökning av intresset för att låta föreningar
ta över verksamhet som tidigare drivits i kommunal regi.

Motionärerna påpekar att det i dag är möjligt att registrera en ekonomisk
förening, där en kommun (eller ett aktiebolag eller en stiftelse) tillsätter hela
styrelsen, har röstmajoritet på föreningsstämman i kraft av sitt kapitalägande
och dessutom har vetorätt mot stadgeändringar. I bostadsrättsföreningar kan
utomstående tillsätta en majoritet av styrelsen samt skaffa sig vetorätt mot
stadgeändringar. Föreskrifter av detta slag kan enligt motionärerna väntas
tillkomma vid föreningens bildande, innan det stora flertalet medlemmar
hunnit inträda och få rösträtt på föreningsstämman. Dessa risker är särskilt
tydliga då det gäller bostadsrättsföreningar som regelmässigt stiftas innan de
blivande boende kommer in i bilden. Även för ekonomiska föreningar finns
det, fortsätter motionärerna, en risk att exempelvis ett avtal med kommunen
och stadgar för en blivande ekonomisk förening förhandlas fram som en
paketlösning, vilken innebär att de blivande medlemmarna inte kommer att
kunna utöva det inflytande i föreningen som de skall ha om föreningen är
kooperativ.

Mot bakgrund av det anförda anser motionärerna att en ny föreningslag
bör utformas så att framtida missbruk förebyggs. I enlighet härmed bör regler
införas som garanterar att medlemmarna får ett avgörande inflytande över de
centrala frågorna om val av styrelse och om stadgeändringar. Vidare bör
principen om lika rösträtt lagfästas.

I sistnämnda hänseende hänvisar motionärerna till att kooperationsutredningen
framlagt ett förslag om en tvingande regel om lika rösträtt för alla
föreningar med undantag för kooperativa centralorganisationer, dvs. sammanslutningar
av ekonomiska föreningar. Enligt motionärerna avvisar
departementschefen detta förslag under åberopande av att det finns föreningar
med både fysiska personer och andra föreningar som medlemmar och
där en regel om lika rösträtt kan leda till svårigheter. Motionärerna anser att
en tvingande regel om lika rösträtt kan införas om undantag görs också för
bl. a. denna typ av föreningar. Med lika rösträtt avses enligt motionärerna
inte att varje medlem skall ha en röst. Genom formuleringen lika rösträtt kan
exempelvis i centralorganisationer varje medlemsförening sända samma
antal ombud till stämman. För föreningar som upplåter lägenheter med
kooperativ hyresrätt samt bostadsföreningar blir det möjligt att anta stadgar
där varje hushåll ges en röst, dvs. i stort sett samma princip som gäller enligt
bostadsrättslagen om en röst per lägenhet.

LU 1986/87:20

7

I fråga om va! av styrelse förordar motionärerna att 6 kap. 1 § förslaget till
ny föreningslag ändras så att högst en tredjedel av styrelseledamöterna skall
få utses på annat sätt än genom val på föreningsstämman. Förslaget innebär
att antalet styrelseledamöter måste fastställas så att de ledamöter som
företräder medlemmarna alltid är minst dubbelt så många som eventuella
andra ledamöter. Denna regel kan dock, enligt motionärerna, inte utan
ytterligare utredning tas in även i bostadsrättslagen. Detta beror på att det i
samband med uppförande av nya fastigheter har ansetts vara legitimt att en
styrelsemajoritet under en övergångstid företräder stiftarna och andra
utomstående. Pågående översyn av bostadsrättslagen bör dock, fortsätter
motionärerna, leda fram till en begränsning av denna övergångstid. Vidare
bör det övervägas vilka begränsningar som bör finnas när det gäller beslut av
en sådan styrelse, som binder kommande stämmor och styrelse när det gäller
t. ex. fastighetsförvaltning och andra väsentliga ekonomiska frågor. Det kan
enligt motionärerna inte i bostadsrättsföreningar, lika litet som i andra
kooperativa sammanslutningar, vara godtagbart att styrelsemajoriteten
annat än under en kortare övergångstid kontrolleras av andra intressen än
medlemsin tresset.

När det gäller stadgeändringar bör enligt motionärerna nuvarande regler
om att stadgarna i enstaka undantagsfall kan innehålla föreskrift om
regeringens godkännande kunna bibehållas eftersom de i praktiken inte
innebär någon risk för missbruk. Vidare bör det vara tillåtet att en
organisation som är uppbyggd i flera led har stadgar där stadgeändringar i
lokala sammanslutningar måste godkännas av riksorganisationen eller
motsvarande. Sistnämnda regel kan lämpligen anknytas till begreppet
”ekonomisk centralförening”. I övrigt bör det - för såväl bostadsrättsföreningar
som andra ekonomiska föreningar - vara otillåtet att ha stadgar som
inte kan ändras utan godkännande av utomstående. För att hindra att en
sådan föreskrift kringgås bör enligt motionärerna inte heller en viss medlem -som t. ex. kan vara en kommun eller ett aktiebolag - kunna ges en särskild
vetorätt mot stadgeändringar.

Andra villkor för ändring av stadgarna - såsom ett ännu hårdare
majoritetskrav än det som anges i föreningslagen - bör även i fortsättningen
var tillåtna.

Motionärerna yrkar (yrkande 1) att 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§
förslaget till ny föreningslag ändras i enlighet med det anförda, att en
definition av begreppet ekonomisk centralförening upptas i 1 kap. lagförslaget
samt att en särskild övergångsbestämmelse införs med den innebörden att
de föreslagna skärpningarna endast skall gälla föreningar som bildas efter
ikraftträdandet. Vidare yrkas (yrkande 2) att i bostadsrättslagen införs en
hänvisning till de särskilda bestämmelserna om stadgeändringar i föreningslagen
samt (yrkande 3) att vad som i motionen anförts om styrelseval i
bostadsrättsförening ges regeringen till känna.

Utskottet vill för sin del stryka under att, som ovan nämnts, det
utmärkande för en ekonomisk förening är att medlemmarna deltar i
verksamheten på olika sätt och de även i övrigt har ett starkt inflytande när
det gäller föreningens angelägenheter. Medlemmarnas engagemang i föreningen
gör att verksamhetsformen i betydande grad skiljer sig från aktiebola -

LU 1986/87:20

8

get. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att den
egenart som den kooperativa företagsformen innebär upprätthålls i en ny
föreningslag. Att medlemmarnas inflytande i olika frågor garanteras är
vidare en förutsättning för att den ekonomiska föreningsrörelsen skall
präglas av ett demokratiskt synsätt, något som är av grundläggande betydelse
för föreningslivet. Även om lagstiftningen således måste slå vakt om de
intressen som bär upp föreningsrörelsen är det samtidigt viktigt att föreningarna
ges möjligheter att självständigt besluta om hur verksamheten skall
bedrivas och organiseras. Endast om starka skäl talar för det bör inskränkningar
ske i beslutanderätten för föreningen och dess medlemmar.

I linje med det anförda kan utskottet ansluta sig till motionärernas
uppfattning att principen om lika rösträtt bör vara en utgångspunkt för en ny
lagstiftning om ekonomiska föreningar. Att uppställa en undantagslös regel
om lika rösträtt skulle emellertid enligt utskottets mening föra för långt och
kunna strida mot det demokratiska synsätt som bör prägla den nya lagen.
Som motionärerna själva föreslår bör sålunda avsteg från huvudprincipen
kunna göras i ekonomiska föreningar vilkas medlemmar helt eller delvis
utgörs av andra föreningar. Också i andra typer av föreningar kan det
emellertid vara befogat att särskilda rösträttsvillkor får tillämpas. Enligt
utskottets mening är det svårt att i den nya lagen på ett heltäckande sätt ange
alla de typer av föreningar där avsteg från principen om lika rösträtt bör vara
tillåten.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför att det grundläggande
demokratiska synsättet bäst tillgodoses om föreningarna liksom hittills
får en möjlighet att i stadgarna differentiera medlemmarnas rösträtt. En
sådan ordning har gällt sedan 1951 års föreningslag kom till och har såvitt
känt inte inneburit några nackdelar. Utskottet tillstyrker således bifall till
propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionen i motsvarande
del.

Vad härefter angår frågan om styrelseval vill utskottet stryka under att
huvudprincipen bör vara att styrelsen i en ekonomisk förening utses på
föreningsstämman. Om en tvingande regel angående styrelseval infördes
skulle det enligt utskottets mening innebära ett ingrepp i föreningarnas
beslutanderätt i interna frågor och kunna stå i strid med det demokratiska
synsätt som bör prägla föreningslivet. Den nuvarande möjligheten för en
förening att i stadgarna ta in föreskrifter om hur styrelsen skall utses har
funnits sedan 1951 års föreningslag kom till. Också enligt 1911 års lag förelåg
en sådan möjlighet. Såvitt känt har något missbruk av den inte förekommit.
Vid remissbehandlingen av kooperationsutredningens förslag har inte heller
framförts något som tyder på att gällande regler skulle behöva ändras.
Motionärernas farhågor för att bestämmelserna skall missbrukas får därför
anses betydligt överdrivna. På grund av det anförda anser utskottet att det
inte finns anledning att tillmötesgå motionärernas önskemål i förevarande
hänseende. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen också i denna
del och avstyrker bifall till motion L112 i motsvarande del. I enlighet härmed
bör även yrkande 3 i motionen om en översyn av bostadsrättslagen avslås.

Vad slutligen gäller motionärernas förslag beträffande beslut om stadgeändringar
kan utskottet av i huvudsak samma skäl som anförts ovan inte finna

LU 1986/87:20

9

det motiverat att gällande ordning nu skall frångås. Något missbruk av
nuvarande regler synes sålunda inte ha förekommit. Det demokratiska
synsättet gynnas därför bäst om föreningarna även i fortsättningen själva får
uppställa de villkor som utöver nuvarande bestämmelser i föreningslagen
skall gälla för giltigheten av beslut om stadgeändringar.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i förevarande hänseende
och avstyrker bifall till motion L112 yrkande 1 i denna del och yrkande 2.

Effektivare revision m. m.

I propositionen föreslås att de regler om en effektivare revision som har
uppställts för aktiebolag och sådana företag som omfattas av lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall gälla också för
ekonomiska föreningar. Syftet med dessa regler är att ge bättre möjligheter
att få med revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Förslaget innebär att revisorerna skall granska hur föreningen fullgjort
sina skyldigheter när det gäller skatter och avgifter (8 kap. 13 §). Revisorerna
blir också skyldiga att lämna uppgifter om föreningarnas angelägenheter till
den som leder en förundersökning i brottmål (8 kap. 16 §). Förslaget innebär
även att länsstyrelsen i vissa fall får besluta bl. a. att en förening som inte har
kvalificerad revisor skall ha sådan revisor (8 kap. 6 §). Vidare införs en
skyldighet för revisor som avgår i förtid att underrätta länsstyrelsen härom (8
kap. 8 §).

Motionärerna i motion 1986/87:L113 (m) yrkar avslag på propositionen i
denna del. Motionärerna hänvisar till att de motsatte sig att reglerna om
effektivare företagsrevision infördes i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen.
Enligt motionärerna kan samma invändningar som då framfördes
riktas också mot den nu föreslagna ordningen, nämligen att den skadar det
förtroendefulla förhållande mellan företagsledning och revisorer som är en
förutsättning för revisionsarbetet. På sikt kan förslaget också leda till en
försvagning av revisorsfunktionen.

Även motionärerna i motion 1986/87:L112 (fp) påtalar att de motsatte sig
att reglerna om en effektivare företagsrevision skulle intas i aktiebolagslagen.

Frågan om behovet av effektivare regler om företagsrevision och konsekvenserna
för revisionsarbetet övervägdes ingående av utskottet då de
nuvarande reglerna infördes i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen
(prop. 1984/85:30, LU 1984/85:13). I sitt av riksdagen godkända betänkande
tillstyrkte utskottet att reglerna antogs och avstyrkte bifall till de då aktuella
motionerna med yrkanden om avslag på propositionen.

Som skäl för ställningstagandet anförde utskottet bl. a. att det med hänsyn
till vikten av att skatte- och avgiftssystemet är effektivt behövs en fortlöpande
granskning av hur företagen sköter sina betalningsåligganden och att det är
naturligt att man tar till vara den resurs som revisorerna utgör för denna
granskning. Utskottet framhöll därvid att revisorerna enligt då gällande
regler inte hade rättslig skyldighet att göra någon granskning av hur
företagen iakttog sina förpliktelser när det gäller skatter och avgifter utan
deras verksamhet var i första hand inriktad på att säkerställa ett rättvisande

LU 1986/87:20

10

bokslut. I viss utsträckning inbjöd emellertid god revisionssed att revisorer
också ägnade uppmärksamhet åt skatte- och avgiftsfrågor. Utskottet underströk
att frågan var så viktig att det var väl motiverat att revisorerna gavs stöd
i lag när det gäller att hävda en ny syn i fråga om skatter och avgifter.
Utskottet framhöll också att med den utformning granskningsskyldigheten
fått i propositionen man inte torde behöva hysa några farhågor för att
förslaget skulle leda till en förtroendeklyfta mellan företagsledningen och
revisorn och till andra negativa effekter. 1 fråga om reglerna om ökad
uppgiftsskyldighet i brottmål anförde utskottet att enligt då gällande regler
revisor endast kunde bli skyldig att vittna under förundersökningen, när
denna framskridit så långt att mera konkreta misstankar riktats mot en
person. Utskottet framhöll att det i många fall kunde vara värdefullt om
revisorn kunde höras på ett tidigare stadium av förundersökningen och
utskottet ansåg att samhällets intresse fick anses vara överordnat de intressen
som bestämmelserna om revisors tystnadsplikt avsåg att skydda.

Enligt utskottets mening har de anförda skälen giltighet även när det gäller
revisorsfunktionen i ekonomiska föreningar. Någon anledning till att bestämmelser
motsvarande dem som gäller för revisorer i aktiebolag och vissa
andra företag inte bör uppställas beträffande revisionen i ekonomiska
föreningar kan utskottet inte finna. Att regler om effektivare företagsrevision
inte infördes beträffande de ekonomiska föreningarna redan i samband
med 1984/85 års lagstiftning berodde för övrigt, som närmare redovisas i
propositionen, på att departementsbehandlingen av kooperationsutredningens
förslag då inte var avslutad.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i
aktuell del och avstyrker bifall till motion L113.

I propositionen föreslås att nuvarande regler om vem som kan utses till
revisor i ekonomisk förening förs över till den nya föreningslagen utan några
sakliga ändringar. Bestämmelserna som finns i 8 kap. 3 § förslaget till ny
föreningslag innebär bl. a. att revisor i princip skall vara svensk medborgare
samt att den som är omyndig eller i konkurs inte får vara revisor. Vidare
uppställs vissa allmänna kvalifikationskrav. De redovisade reglerna överensstämmer
i huvudsak med vad som gäller för revisor i aktiebolag.

Enligt ett i proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning framlagt förslag
till bankrörelselag skall för revisor i bankaktiebolag, sparbank och föreningsbank
gälla samma krav som för revisor i ekonomisk förening. Utöver dessa
krav finns i förslaget till bankrörelselagen en föreskrift om att revisor inte får
vara underkastad näringsförbud.

Näringsförbud kan enligt lagen (1986:436) om näringsförbud meddelas
näringsidkare och företrädare för juridiska personer som begått brott i
näringsverksamhet, underlåtit att betala skatter, tullar och avgifter eller som
eljest i vissa avseenden grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare.
Den som är underkastad näringsförbud får inte bl. a. driva näringsverksamhet.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att näringsförbud bör utgöra
ett hinder att vara revisor i ekonomiska föreningar och aktiebolag. Utskottet
förordar därför att det i förslaget till ny föreningslag tas in en bestämmelse
om att den som är underkastad näringsförbud inte får vara revisor. Utskottet

LU 1986/87:20

11

förutsätter att frågan om en motsvarande ändring i aktiebolagslagens regler
om revisorer tas upp till prövning av regeringen i lämpligt sammanhang.

Frågor om firmaskydd och registrering

Enligt gällande rätt registreras ekonomiska föreningar hos länsstyrelserna i
länsvis förda register. Någon ändring av reglerna härvidlag föreslås inte i
propositionen. Däremot föreslås att föreningens ensamrätt till sin firma på
grund av registrering skall utsträckas till att gälla inom hela landet och inte
som nu gälla endast inom det län där föreningen har registrerats (14 kap. 1 §).

Utskottet delar departementschefens uppfattning att registreringen även
fortsättningsvis bör ombesörjas av länsstyrelserna och att det i vart fall inte
för närvarande finns anledning att frångå gällande ordning för registrering av
ekonomiska föreningar. För ett bibehållande av regionala register talar bl. a.
att föreningarnas behov av service i form av rådgivning och information
lättare tillgodoses med en regional hantering av registreringsärenden. Mot
bakgrund av att kooperationens starka frammarsch under senare år har lett
till att allt fler företag med riksomfattande verksamhet har skapats inom
ramen för den kooperativa rörelsen anser utskottet emellertid att det
föreligger ett behov av att utsträcka skyddsområdet för registrerade föreningsfirmor
till hela landet. Med hänsyn till att enligt propositionen det
allmänna företagsregistret, som inrättades hos statistiska centralbyrån år
1984, tillhandahåller uppgifter om samtliga i landet registrerade firmor för
ekonomiska föreningar finns det också förutsättningar, även med ett
bibehållande av de länsvis förda registren, för att länsstyrelserna vid sin
förhandsgranskning skall kunna beakta registrerade firmor. Utskottet förordar
således att förslaget om ett utvidgat firmaskydd genomförs.

Ett system där firmaskyddet för en ekonomisk förening gäller i hela landet
kommer att medföra ökade krav på länsstyrelserna när det gäller kontrollen
av att hinder mot en firmaregistrering inte möter med hänsyn till redan
registrerade firmor. Den nödvändiga kontrollen torde som nämnts kunna ske
genom utnyttjande av det centrala företagsregistret hos statistiska centralbyrån.
I den mån uppgifterna i detta register inte är helt aktuella kan emellertid
viss annan kontroll bli erforderlig. Av propositionen (s. 73) framgår att vid
vissa länsstyrelser handläggningstiden för registreringsärenden är betydande.
Med hänsyn inte minst till de rättsverkningar som är knutna till en
registrering i föreningsregistret är det enligt utskottets mening angeläget att
registreringsärendena handläggs så skyndsamt som möjligt. Den nu föreslagna
reformen får inte leda till att handläggningstiderna förlängs. Utskottet vill
därför understryka vikten av att man i samband med förberedelsearbetet
inför den nya lagstiftningen noga överväger hur länsstyrelserna på ett smidigt
sätt skall kunna få aktuella uppgifter ur bl. a. statistiska centralbyråns
register. I sammanhanget vill utskottet påpeka att, enligt vad som upplysts,
inte något föreningsregister för närvarande förs med stöd av ADB.

Med det anförda tillstyrker utskottet att de föreslagna reglerna om
registrering av ekonomiska föreningar genomförs. En redaktionell ändring
bör dock göras i 15 kap. 5 § förslaget till ny föreningslag.

Utskottet övergår härefter till frågan om kostnaden för registrering av
ekonomiska föreningar.

LU 1986/87:20

12

Enligt 8 § kungörelsen (1952:495, ändrad 1981:249) om förande av register
för ekonomiska föreningar m.m. skall en avgift på 1 100 kr. erläggas till
länsstyrelsen då ansökan görs om registrering. För nyregistrering av enskild
näringsidkare, handelsbolag, ideell förening eller stiftelse uppgår motsvarande
avgift enligt 12 § handelsregisterförordningen (1974:188, ändrad
1981:248) till 450 kr. I motion 1986/87:L207 (c) yrkas (yrkande 2), med
hänvisning till betydelsen av att bildandet av kooperativa föreningar
underlättas, att riksdagen hos regeringen begär förslag om att registreringsavgiften
för en ekonomisk förening sänks eller avskaffas.

Utskottet erinrar om att det till grund för nuvarande avgifter ligger en
taxeöversyn av avgifter vid handels- och föreningsregistren som företogs av
riksrevisionsverket (RRV) år 1980 på regeringens uppdrag. Syftet med
översynen var att visa vilka avgifter som borde erläggas för att länsstyrelsernas
kostnader för handläggning och kungörande skulle täckas. RRV:s
förslag, som godtogs av regeringen, innebar också full kostnadstäckning vid
1981 års pris- och lönenivå. Skälet till att kostnaden för nyregistrering av
ekonomisk förening är betydligt högre än motsvarande kostnad för enskild
näringsidkare m. fl. angavs av RRV vara att den lagstiftning som reglerar
ekonomiska föreningar är bindande, vilket innebär att länsstyrelsen måste
kontrollera att föreningens stadgar inte står i strid med några författningar.
Ingen sådan kontroll krävs vid registrering i handelsregister. RRV gjorde
den bedömningen att en kostnadsanpassad avgift för registrering av ekonomiska
föreningar inte skulle få någon nämnvärd negativ styreffekt. Bl. a.
hänvisades till att det i regel måste finnas minst fem medlemmar i en
ekonomisk förening, vilket innebär att avgiften per medlem blir lägre än vid
registrering av enskild näringsidkare.

Riksdagen har, med anledning av ett motionsyrkande med samma syfte
som det nu aktuella, tidigare prövat frågan om registreringsavgiften för
ekonomiska föreningar (NU 1985/86:14). I sitt av riksdagen godkända
betänkande hänvisade näringsutskottet till vad riksrevisionsverket hade
anfört i samband med den ovan nämnda taxeöversynen och avstyrkte bifall
till motionen.

Enligt lagutskottets mening har några nya omständigheter som bör
föranleda att riksdagen frångår sitt tidigare ställningstagande inte framkommit.
Utskottet avstyrker således bifall till motion L207 yrkande 2.

Övrigt

Utöver vad utskottet ovan anfört föranleder propositionen inte några
uttalanden från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medlemsantal
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:L263 och 1986/
87:L207 yrkande 1 antar det i proposition 1986/87:7 framlagda
förslaget till lag om ekonomiska föreningar såvitt avser 2 kap. 1 §,

LU 1986/87:20

13

2. beträffande medlemsinflytande

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna
del antar 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§ förslaget till lag om
ekonomiska föreningar,

3. beträffande översyn av bostadsrättslagen

att riksdagen avslår motion 1986/87:L112 yrkande 3,

4. beträffande effektivare revision

att riksdagen med avsla^ptåjnotion 1986/87:L113 antar 8 kap. 6, 8,13
och 16 §§ förslaget till lag örn ekonomiska föreningar,

5. beträffande registreringsavgift

att riksdagen avslår motion 1986/87:L207 yrkande 2,

6. beträffande förslaget till lag om ekonomiska föreningar

att riksdagen antar förslaget till lag om ekonomiska föreningar i den
mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan med den
ändringen att 8 kap. 3 § och 15 kap. 5 § erhåller i bilaga 2 som
Utskottets förslag betecknade lydelse,

7. beträffande förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska
föreningar

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:LU2 yrkande 1 i denna
del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om införande
av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar,

8. beträffande förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:L112 yrkande 2 antar det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479),

9. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till dels lag
om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, dels
lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.

Stockholm den 24 mars 1987
På lagutskottets vägnar
Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Bengt
Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt
(s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulla Pettersson (s), Kjell-Arne Welin (fp),
Marianne Carlström (s) och Mona Saint Cyr (m).

LU 1986/87:20

14

Reservationer

LU 1986/87:20

1. Medlemsantal (mom. 1)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström
(m), Marianne Karlsson (c), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motiveringarna till motionerna 1985/86:L263 (c) och
1986/87:L207 (c) är syftet med motionerna att på olika sätt underlätta och
stimulera kooperativ verksamhet inte minst bland ungdom och kvinnor.
Utskottet delar motionärernas synpunkter på vikten av att reglerna för
kooperativ verksamhet är sådana att startande av sådan verksamhet inte i
onödan försvåras. Eftersom det inte minst i utpräglade glesbygder kan vara
svårt att uppfylla kravet på minst fem medlemmar för att få bilda en
ekonomisk förening finns det enligt utskottet skäl för att pröva motionskraven
om att det endast skall fordras tre medlemmar härför.

Bostadsrättslagen ses för närvarande över av en särskilt tillkallad utredare.
I direktiven för utredningsarbetet (Dir. 1986:5) hänvisar departementschefen
bl. a. till utskottets ovan angivna betänkande och anför att han delar
uppfattningen att kravet på minsta antal medlemmar i en bostadsrättsförening
och det i praxis gällande kravet på minsta antal lägenheter även
fortsättningsvis bör gälla. Utredaren bör dock överväga om inte kravet på
minsta antal medlemmar i inledningsskedet av en förenings verksamhet bör
kunna minskas från fem till tre. Ett motiv för en sådan förändring skulle
enligt direktiven vara det praktiska tillvägagångssättet med föreningsbildning
genom s. k. kontorsstiftning, dvs. att föreningen bildas utan de boendes
medverkan. Projekt av servicehuskaraktär med t. ex. kommunen och
organisationer som stiftare skulle då kunna genomföras på ett smidigare sätt.

Det särskilda skäl som sålunda kan föreligga för att bostadsrättsföreningar
under en övergångstid bör kunna tillåtas att ha färre medlemmar än fem har
enligt utskottets mening bärkraft även när det gäller ekonomiska föreningar i
allmänhet.

På grund av det anförda anser utskottet att regeringen bör låta pröva
förutsättningarna för och lämpligheten av att tillåta att ekonomiska föreningar
- åtminstone i ett inledningsskede - har endast tre medlemmar.

I avvaktan på resultatet av en sådan prövning bör propositionen i denna del
kunna godtas.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1985/86:L263 och 1986/
87:L207 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medlemsantal
att riksdagen dels antar det i proposition 1986/87:7 framlagda förslaget
till lag om ekonomiska föreningar såvitt avser 2 kap. 1 §, dels med
anledning av motionerna 1985/86:L263 och 1986/87:L207 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av reglerna om minsta antal medlemmar i en ekonomisk
förening.

2. Medlemsinflytande (mom. 2)

LU 1986/87:20

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som börjar på s. 9 med ”1 linje” och
slutar på s. 10 med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion L112 finns det i samband med överförande av
tidigare kommunal verksamhet till föreningslivet risk för att kommunen
skaffar sig fortsatt kontroll över verksamheten genom att förbehålla sig
vetorätt vid stadgeändringar, omfattande styrelserepresentation och/eller
omfattande rösträtt på föreningsstämman. En sådan utveckling skulle kunna
leda till att föreningslivet blev en del av den offentliga makten. Mot bakgrund
av det demokratiska synsätt som bör prägla de ekonomiska föreningarna är
det enligt utskottets mening i högsta grad angeläget att motverka en sådan
utveckling. I sammanhanget kan också framhållas den olyckliga effekt som
denna utveckling skulle kunna få på den väsentligen positiva tendensen att
överföra traditionell kommunalt bedriven verksamhet i andra händer. Starka
skäl talar således för att lagstiftningen måste vara utformad så att risken för
missbruk av verksamhetsformen undanröjs. Ett sätt att motverka missbruk
är att medlemmarna tillförsäkras avgörande inflytande över de centrala
frågorna om val av styrelse och om stadgeändringar.

En första förutsättning för att denna målsättning skall uppnås är att kravet
på lika rösträtt lagfästs. Utskottet får erinra om att kooperationsutredningen i
sitt betänkande också framlade förslag om en tvingande regel om lika rösträtt
för alla föreningar med undantag för kooperativa centralorganisationer, dvs.
sammanslutningar av ekonomiska föreningar. I propositionen avvisas detta
förslag med hänvisning till att det kan finnas föreningar bestående av såväl
fysiska personer som andra föreningar i vilka en formellt sett lika rösträtt
skulle strida mot det grundläggande demokratiska synsättet. Om medlemmarna
är föreningar kan det exempelvis vara naturligt att en medlemsförenings
röstetal får bero av det antal medlemmar som föreningen har.
Utskottet kan ställa sig bakom denna uppfattning. Utskottet anser emellertid
att det demokratiska synsättet bäst bibehålls med en tvingande regel om lika
rösträtt, från vilken undantag görs för centralföreningar av angivet slag, dvs.
föreningar där medlemskap kan beviljas såväl andra föreningar som fysiska
personer. I lagen bör således, som föreslås i motion L112, tas in en definition
av en centralförening, vilken med hänvisning till den terminologi som
används i propositionen bör benämnas ekonomisk centralförening. Att det
skulle finnas andra föreningar med ett berättigat behov av att tillämpa avsteg
från regeln om lika rösträtt kan utskottet inte se. Enligt utskottets mening bör
vidare kravet vara lika rösträtt och inte att varje medlem har en röst. Detta
krav anknyter för övrigt till bestämmelserna om kooperativa föreningar i
skattelagstiftningen. 12 § 8 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges bl. a. att en ekonomisk förening är att anse som
kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.
Av bestämmelsen framgår vidare att en centralorganisation inte berövas sin
kooperativa karaktär om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar,
föreningarna, utövas efter deras medlemsantal. Enligt utskottets mening bör

kravet på lika rösträtt i föreningslagen ges innebörden att medlemmar i
centralorganisationer exempelvis kan sända samma antal ombud till stämman.
Vidare innebär det att föreningar som upplåter lägenheter med
kooperativ hyresrätt kan anta stadgar där varje hushåll ges en röst, dvs. i stort
sett samma princip som gäller enligt bostadsrättslagen om en röst per
lägenhet. Utskottet förordar med det anförda att de i motion L112 framförda
förslagen såvitt gäller utformningen av reglerna om lika rösträtt och en
definition av begreppet ekonomisk centralförening genomförs. Utskottet
delar också den uppfattning som framförs i motionen att de nya rösträttsreglerna
endast skall gälla för föreningar som registreras efter ikraftträdandet av
den nya föreningslagen.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion L112 yrkande 1 i dessa delar.

När det gäller frågan om styrelseval kan det, mot bakgrund av vad som
anförts om vikten av att medlemmarna tillförsäkras det avgörande inflytandet,
inte accepteras att hela styrelsen får utses av andra än medlemmarna.
Eftersom styrelsen i en förening skall bestå av minst tre ledamöter anser
utskottet att högst en tredjedel av ledamöterna skall få utses på annat sätt än
genom val på stämman. Med en sådan ordning uppnås att antalet ledamöter
som företräder medlemsintresset alltid är minst dubbelt så många som
antalet ledamöter. Utskottet förordar således att i föreningslagen införs en
begränsning av möjligheterna att i föreningens stadgar ta in föreskrifter om
att styrelseledamöter skall utses på annat sätt än genom val på stämman. Med
det anförda tillstyrker utskottet således bifall till motion L112 yrkande 1 i
denna del.

Principen om att medlemmarna skall tillsätta styrelsemajoriteten bör vara
vägledande även när det gäller bostadsrättsföreningar. En regel härom kan
emellertid inte utan ytterligare utredning tas in i bostadsrättslagen eftersom
det har ansetts legitimt att en styrelsemajoritet under en övergångstid
företräder stiftarna och andra utomstående. Frågan om att begränsa denna
tid bör dock övervägas i samband med den pågående översynen av
bostadsrättslagen. Enligt utskottets mening bör det i sammanhanget också
övervägas om inte en sådan styrelses möjlighet att fatta beslut, om t. ex.
fastighetsförvaltning och andra ekonomiska frågor som binder kommande
stämmor och styrelser, bör begränsas. Vad utskottet sålunda anfört om
reglerna om styrelseval i bostadsrättsföreningar bör med bifall till motion
L112 yrkande 3 ges regeringen till känna.

En ytterligare förutsättning för att den grundläggande demokratiska
prägeln på föreningarna skall bestå är som anförs i motionen att medlemmarna
själva ges det avgörande inflytandet över stadgeändringar. Denna princip
bör fastläggas i föreningslagen. Utskottet anser att undantag från denna regel
bör kunna göras endast i de fall stadgarna innehåller föreskrifter om
regeringens godkännande i vilka fall någon risk för missbruk i praktiken inte
föreligger och i de fall stadgeändringar i en lokalorganisation förutsätter
huvudorganisationens godkännande. Sistnämnda regel bör lämpligen kunna
knytas till den tidigare förordade definitionen av en ekonomisk centralförening.
I övrigt bör det inte vara möjligt att i stadgarna ta in föreskrifter om att
stadgeändringar måste godkännas av utomstående. För att förhindra att
denna regel kringgås bör det inte heller vara möjligt att ge en viss medlem -

LU 1986/87:20

17

2 Riksdagen 1986/87. 8sami. Nr 20

t. ex. en kommun eller ett aktiebolag - vetorätt mot stadgeändringar. Andra
villkor för stadgeändringar, som t. ex. hårdare majoritetskrav än det som
anges i föreningslagen, bör i likhet med vad som föreslås i propositionen även
i fortsättningen vara tillåtna. Med det anförda förordar utskottet att
motionärernas förslag till regler om stadgeändringar tas in i föreningslagen.
Dessa regler bör som förordas i motionen gälla endast för föreningar som
registreras efter ikraftträdandet av den nya föreningslagen. Utskottet
tillstyrker således bifall till motion L112 yrkande 1 i denna del. I linje med
detta ställningstagande bör även reglerna om stadgeändringar i bostadsrättslagen
ändras i enlighet med motionärernas önskemål. Utskottet tillstyrker
således bifall även till motion L112 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medlemsinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna del
dels antar 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§ förslaget till lag om
ekonomiska föreningar med den ändringen att lagrummen erhåller i
bilaga 2 som Motionärernas förslag betecknade lydelse, dels beslutar
att i 1 kap. lagförslaget införa ytterligare en paragraf, 5 §, med i bilaga
2 som Motionärernas förslag betecknade lydelse.

3. Översyn av bostadsrättslagen (morn. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp). Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 2 - att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande översyn av bostadsrättslagen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av
bostadsrättslagen.

4. Effektivare revision (morn. 4)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Frågan om”
och slutar på s. 11 med ”motion L113” bort ha följande lydelse:

Som är nämnt tidigare infördes hösten 1984 regler om effektivare revision i
aktiebolag och sådana företag som omfattas av årsredovisningslagen (prop.
1984/85:30, LU 1984/85:13). Reglerna innebar bl. a. att revisorers granskningsskyldighet
i fråga om skatter och avgifter utvidgades. I en till utskottets
betänkande fogad reservation (m, c) riktades kritik mot förslaget i den delen,
varvid framhölls att starka skäl talade mot den föreslagna utvidgningen av
revisorers granskningsskyldighet. Utskottet delar den uppfattning som
framfördes i reservationen och anser att dessa skäl talar även mot den nu
föreslagna lagstiftningen.

I linje med den inställning utskottet givit uttryck för vid tidigare

LU 1986/87:20

18

behandling i riksdagen av revisionsfrågor (se t. ex. LU 1981/82:38) vill
utskottet sålunda framhålla att en förutsättning för att en revisor skall kunna
utföra sitt granskningsarbete - i medlemmarnas såväl som de anställdas,
borgenärernas och det allmännas intressen - är att det råder ett förtroendefullt
förhållande mellan företagsledningen och revisorn. Några åtgärder som
kan rubba detta förhållande bör inte genomföras utan att starka skäl
föreligger.

Enligt utskottets mening innebär de nu föreslagna reglerna om ökad
granskningsskyldighet uppenbara risker för att företagsledningens förtroende
för revisorn skadas. Förutom återverkningar på samarbetet dem emellan
finns det risker för att andra negativa effekter uppkommer.

Utskottet vill vidare framhålla att en anmärkning i årsredovisningen om att
företaget underlåtit att inbetala skatter och avgifter på grund av bristande
likviditet kan medföra allvarliga återverkningar på företagets anseende. Den
förskjutning av tyngdpunkten i granskningsarbetet som förslaget i den här
delen innebär är som utskottet ser det inte heller förenlig med principen om
att revisorn skall iaktta flera olika intressen. Härtill kommer att revisorn
redan i dag har viss skyldighet att granska företagens rutiner på skatte- och
avgiftsområdet och att man från revisorernas egen sida tagit initiativ till att
utveckla detta revisionsarbete. Enligt utskottets mening kan det för övrigt
ifrågasättas huruvida en anmärkning i revisionsberättelsen om att företaget -kanske nästan ett år tidigare - brustit i sina åligganden över huvud taget har
någon vettig funktion att fylla när det gäller att garantera att betalningsskyldighet
fullgörs i rätt tid.

Vad härefter angår de i propositionen föreslagna reglerna om ökad
upplysningsskyldighet gentemot den som leder förundersökning i brottmål
vill utskottet framhålla att revisor redan enligt gällande lagstiftning kan
tvingas lämna upplysningar under förundersökning i brottmål, nämligen då
förundersökningen framskridit så långt att någon skäligen kan misstänkas för
brott; se 23 kap. 13 § rättegångsbalken. Att, som regeringens förslag
innebär, göra ytterligare inskränkningar i tystnadsplikten för revisor bör
enligt utskottets mening inte komma i fråga. En revisors möjligheter att
effektivt fullgöra sina uppgifter bygger nämligen ytterst på att företagsledningen
har förtroende för revisorn och kan lita på att denne inte för vidare
vad han erfarit under utövande av sitt uppdrag. Som framhålls i motion L113
kan effekten av den föreslagna upplysningsplikten bli att företagsledningen i
stället väljer att diskutera skatteproblem med utomstående konsulter och att
revisorsfunktionen därmed försvagas.

Enligt utskottets mening finns det således starka skäl som talar mot att göra
ytterligare ingrepp i den tystnadsplikt som gäller för revisorn. Utskottet vill
också påpeka att den föreslagna upplysningsplikten inte förutsätter att någon
förundersökning inletts mot det företag som revisorn granskat. Som förslaget
utformats kan nämligen polis eller åklagare höra revisorn så fort det pågår en
undersökning och oavsett om denna har någon beröringspunkt med revisorns
uppdrag eller inte. Regeringens förslag är således långtgående, och det inger
enligt utskottets mening starka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.

Vad vidare angår de föreslagna reglerna om länsstyrelsens möjlighet att
tillsätta kvalificerade revisorer vill utskottet endast hänvisa till att något

LU 1986/87:20

19

behov härav inte redovisats i propositionen.

Vad slutligen gäller den föreslagna regeln om anmälningsskyldighet vid
förtida avgång vill utskottet framhålla att det är angeläget att revisorn har en
oberoende ställning och att garantier finns för att han inte utsätts för
otillbörliga påtryckningar. Att revisor så fort han avgår i förtid skall behöva
anmäla detta till länsstyrelsen och lämna en redogörelse för sin granskning
innebär en byråkratisk ordning som kan leda till negativa konsekvenser.
Utskottet vill i sammanhanget särskilt påpeka att det av lagförslaget inte
framgår vilka åtgärder en sådan anmälan skall föranleda från länsstyrelsens
sida men det kan antas att länsstyrelsen kommer att agera på något sätt -t. ex. genom att utse offentlig revisor. Förslaget kan således föranleda helt
opåkallade ingripanden från myndigheternas sida i ett företags verksamhet.
En sådan ordning kan utskottet inte ställa sig bakom.

Med hänvisning till vad som sålunda har anförts anser utskottet sammanfattningsvis
att reglerna om effektivare revision inte bör tas in i föreningslagen.
Utskottet tillstyrker således bifall till motion L113 och avstyrker bifall
till propositionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande effektivare revision
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L113 dels avslår 8 kap. 6 §
förslaget till lag om ekonomiska föreningar, dels antar 8 kap. 8,13 och
16 §§ lagförslaget med den ändringen att paragraferna erhåller i bilaga
4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

5. Förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska
föreningar (mom. 7)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 2 - att utskottets hemställan under mom. 7 bort ha följande
lydelse:

7. beträffande förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska
föreningar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna del
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om införande av
lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar med den ändringen att i
förslaget införs ytterligare en paragraf, 11 a §, med i bilaga 2 som
Motionärernas förslag betecknade lydelse.

6. Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (morn. 8)

Per-Olof Strindberg (m). Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 2 - att utskottets hemställan under mom. 8 bort ha följande
lydelse:

8. beträffande förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 2 dels antar

LU 1986/87:20

20

ny med i bilaga 2 som Motionärernas förslag betecknad lydelse av 62 §
bostadsrättslagen (1971:479), dels antar sådan ändring av ingressen till
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479) som föranleds härav, dels ock antar förslaget till
lag om ändring i bostadsrättslagen i övrigt med den ändringen att
punkt 4 i övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Motionärernas
förslag betecknade lydelse.

Särskilt yttrande

Effektivare revision (mom. 4)

Martin Olsson och Marianne Karlsson (båda c) anför:

1984 infördes lagregler om effektivare revision i aktiebolag och i sådana
företag som omfattas av årsredovisningslagen (prop. 1984/85:30, LU 1984/
85:13). De nya reglerna innebar bl. a. att revisorernas granskningsskyldighet
gällande skatter och avgifter utvidgades avsevärt.

I en till utskottets betänkande fogad reservation (m, c) avstyrktes förslaget
om denna utvidgning av granskningsskyldigheten. Vid voteringen i kammaren
stöddes reservationen även av folkpartiet, som under den mandatperioden
ej var representerat i lagutskottet.

I reservationen framhölls att en revisor skall iaktta såväl aktieägarnas som
de anställdas, borgenärernas och det allmännas intressen. För att kunna
fullgöra sitt granskningsarbete fordras att det råder ett förtroendefullt
samarbete mellan företagsledning och revisorn. Som ett viktigt motiv för
avslag angavs i reservationen att den utvidgade granskningsskyldigheten
skulle kunna få negativa återverkningar på detta samarbete. Vidare anfördes
att en anmärkning i revisionsberättelsen om att företaget underlåtit att betala
in skatter och avgifter på grund av bristande likviditet skulle kunna medföra
allvarliga återverkningar på företagets anseende.

Sammanfattningsvis konstaterades i reservationen att det fanns starka skäl
mot den föreslagna utvidgade granskningsskyldigheten, som för övrigt
avstyrkts av nästan samtliga remissinstanser.

Vi vidhåller de principiella synpunkter på revisorernas uppgifter som
angavs i nämnda reservation. Eftersom det dock finns starka skäl för att
reglerna om revisors skyldigheter är lika i aktiebolag och i ekonomiska
föreningar liksom i företag som omfattas av årsredovisningslagen har vi
under utskottsbehandlingen inte motsatt oss ett införande i lagen om
ekonomiska föreningar av de i propositionen föreslagna reglerna.

LU 1986/87:20

21

1 Förslag till
Lag om ekonomiska föreningar

LU 1986/87:20

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmarna
deltar

1. som konsumenter eller andra förbrukare,

2. som leverantörer,

3. med egen arbetsinsats,

4. genom att begagna föreningens tjänster, eller

5. på annat liknande sätt.

För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda
villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och överskottsutdelning.
Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.

2 § En ekonomisk förening skall registreras.

Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

En förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § första
stycket kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra
talan inför domstolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger
det.

3 § För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens
tillgångar. I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har förfallit till
betalning, även om de ännu inte har betalts.

4 § Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk
eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för
samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening
och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller
äger flera dotterföretag tillsammans så många aktier eller andelar i en
juridisk person som nyss har sagts, är även sistnämnda juridiska person
dotterföretag till moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav
eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk
person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den
ekonomiska föreningen moderförening och den juridiska personen dotterföretag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2 kap. Bildandet av en ekonomisk förening

1 § En ekonomisk förening skall ha minst fem medlemmar. Antalet medlemmar
får dock vara tre eller fyra, om minst tre medlemmar är ekonomiska
föreningar elier andra föreningar som är att anse som juridiska personer.

Medlemmarna skall anta stadgar samt välja styrelse och revisorer.

22

2 § Föreningens stadgar skall ange

1. föreningens firma,

2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4. den insats med vilken vaije medlem skall delta i föreningen, hur
insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen
med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering
beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller
de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer
samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av
dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall
ske,

7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras befogenhet,
hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur
andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kännedom,

9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,

11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall
förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma,
vad som skall gälla därom.

3 § Föreningen skall anmälas för registrering senast sex månader efter
det att beslut fattades om att bilda den.

Om föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid
sammanträde med medlemmarna inte skall börja sin verksamhet förrän
visst villkor har uppfyllts, räknas tiden för anmälan för registrering i stället
från den tidpunkt då villkoret är uppfyllt. Registrering får inte ske före
denna tidpunkt.

Frågan om föreningens bildande har fallit, om anmälan för registrering
inte skett inom den tid som anges i första eller andra stycket eller om
registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit
sådan anmälan eller vägrat registrering. Styrelseledamöterna svarar solidariskt
för återbetalningen av insatser eller avgifter jämte uppkommen avkastning,
med avdrag för kostnader på grund av åtgärder som avses i 4 §
första stycket.

4 § Utan hinder av 1 kap. 2 § andra stycket får styrelsen före registreringen
föra talan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta
åtgärder för att erhålla utfästa insatser eller avgifter.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd på föreningens vägnar
före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden
solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på föreningen,
om förpliktelsen har tillkommit efter det att föreningen bildats.

Har före registreringen ett avtal för föreningen slutits med en medkontrahent
som visste att föreningen var oregistrerad kan denne, såvida inte
annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om föreningens
bildande har fallit enligt 3 § tredje stycket. Om medkontrahenten inte
visste att föreningen var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan
föreningen har registrerats.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

23

LU 1986/87:20

Bilaga 1

2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en
medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i föreningen,
om inte annat föreskrivs i stadgarna.

Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel,
göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då
dödsboets avgång ur föreningen inträffar enligt 5 §.

1 annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex
månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens
lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlemmen
därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall
den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den
skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

3 § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall
ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas,
inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om
inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlåtaren
därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den
rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den
skyldighet som följer av 4 kap. 2 §.

4 § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen. I
stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att
uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade
namnunderskrift.

1 stadgarna får även föreskrivas att uppsägning inte får göras förrän efter
viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år,
om registreringsmyndigheten medger det. Föreskrifter i stadgarna om att
uppsägning får göras först efter en viss tid gäller inte i fall som avses i
7 kap. 15 § tredje stycket och 12 kap. 4 § andra stycket.

En medlem får uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i
stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte
annat föreskrivs i stadgarna.

5 § Avgång ur föreningen sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket och 12 kap. 4 § andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår
som slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som
har bestämts i stadgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde
eller uteslutits eller någon annan omständighet som föranlett avgången har
inträffat.

En medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast sin rätt att
delta i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

3 kap. Föreningens medlemmar m. m.

1 § En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om
det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen
av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak.

Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av
stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras
skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens
bevittnade namnunderskrift.

24

6 § Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla
uppgift om

1. varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser
med vilket han deltar i föreningen,

2. det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den senast
fastställda balansräkningen, samt

3. summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räkenskapsår
balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas
enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem.
Den kan också föras med automatisk databehandling eller på annat
liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och
en som vill ta del av den.

Varje medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen
om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4 kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter avgången
få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga
vad som belöper på honom i förhållande till övriga medlemmar av föreningens
egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från
reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlemmar
få ut vad som belöper på honom av beslutad vinstutdelning.

Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller
meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs, skall
den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för
reglerna om skifte av föreningens tillgångar.

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stadgarna.
Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.

2 § Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom
ett år från en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han
har fått ut av sina medlemsinsatser i den mån det behövs för att föreningens
skulder skall kunna betalas.

3 § En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än han
är skyldig att delta med. har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande
belopp utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt medlemmens
rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala
tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första
stycket. Sexmånadersfristen enligt 1 § skall därvid räknas från utgången av
det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en
månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna.

5 kap. Förlagsinsatser

I § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad
som följer av 2 kap. 2 § första stycket 4, kapital får tillskjutas genom

LU 1986/87:20

Bilaga 1

särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas
även av andra än medlemmar.

Förlagsinsatser får tillskjutas med högst ett så stort belopp att summan
av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som
svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser.

2 § I stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem
som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För
redan gjorda insatser får inte införas strängare begränsningar än vad som
gällde när insatsen gjordes.

Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första
stycket är ogiltiga.

3 § Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott,
har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få
förlagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, innan
utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och
förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet
fördelas på insatserna i förhållande till deras storlek.

4 § För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis.
Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren eller till viss man
eller order och innehålla uppgift om

1. föreningens firma,

2. nummer eller annan beteckning för beviset,

3. insatsens storlek,

4. den rätt till utdelning som insatsen medför,

5. det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,

6. föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7. erinran enligt 2 § andra stycket.

Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av föreningen. Styrelseledamöters
eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning
eller på liknande sätt.

5 § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev.
Flärvid jämställs bevis som har ställts till viss man med enkelt skuldebrev
och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med löpande
skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss man eller
order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare till förlagsandelen
är likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmodas
äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras
endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som beviset
avser.

6 § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser.
Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med
automatisk databehandling eller på annat liknande sätt. Förteckningen
skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten
för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. Förteckningen
skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

7 § Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst
tidigast efter fem år från tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet
minst två år i förväg.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

26

Föreningen får inlösa en förlagsinsats tidigast efter fem år från tillskottet,
om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i
förväg.

Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens
storlek enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga vad
som av föreningens egna kapital enligt den senast fastställda balansräkningen,
utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper
på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i
konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som
föreskrivs i 4 kap. 2 § beträffande återbetalning tillämpas i fråga om förlagsinsatsen.

6 kap. Föreningens ledning

1 § En ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.

Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna

att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna.
Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas
så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma
på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar
gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald på föreningsstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 4 §
uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon
suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter
vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående
mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutvarande
ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976: 351)
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan utan hinder av
1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval
förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och
suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan
ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall rätten
förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär
eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som
kan företräda föreningen.

3 § Styrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet anställda i
föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal
har överstigit 200. Har en verkställande direktör utsetts, får han kvarstå i
befattningen även om antalet anställda skulle komma att nedgå till 200 eller
ett lägre tal. I en förenings stadgar kan föreskrivas att styrelsen även i
andra fall skall utse en verkställande direktör.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga
delar gälla även en suppleant för honom (vice verkställande direktör).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i särskilda
fall meddela undantag från första stycket första meningen, om det finns
särskilda skäl.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

27

4 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt
medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller
Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan
vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosatta
i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseledamot
eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall vara medlemmar i föreningen, om inte stadgarna
i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträdare
för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är
ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får
dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om
stadgarna saknar föreskrift om det.

5 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall när de tillträder
sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i
aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett
dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt
lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av
föreningens angelägenheter. Verkställande direktören skall ha hand om
den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen
meddelar. Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande
vidta sådana åtgärder som med hänsyn till omfattningen och
arten av föreningens verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor
betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet
för föreningens verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som
möjligt underrättas om åtgärderna.

Styrelsen skall se till att organisationen beträffande bokföringen och
medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkställande
direktören skall sörja för att föreningens bokföring fullgörs i
överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande
sätt.

7 § Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen meddela
detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen
av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

8 § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen
skall välja ordförande, om inte annat föreskrivs i stadgarna eller har
beslutats av föreningsstämman. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning.
Verkställande direktören får inte vara ordförande.

Ordföranden skall se till att sammanträden hålls när det behövs. På
begäran av en styrelseledamot eller verkställande direktören skall styrelsen
sammankallas. Verkställande direktören har, även om han inte är
styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden,
om inte styrelsen bestämmer annat i ett särskilt fall.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll som undertecknas
eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till
det. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvikande
mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd
och förvaras på betryggande sätt.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

28

9 § Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter
eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.
Beslut i ett ärende får dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhållit
tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseledamot
inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans
ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som styrelsens
beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande
röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är
styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än
en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i
stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall
skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

10 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga
frågor rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller
handlägga frågor om avtal mellan föreningen och tredje man, om han i
frågan har ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot föreningens.
Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

11 § Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.

Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören

eller någon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte
ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om
den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör gäller vad som
sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att
rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av
två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i
andra stycket.

12 § Verkställande direktören har alltid rätt att företräda föreningen och
teckna dess firma beträffande sådana åtgärder som enligt 6 § ankommer på
honom.

13 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa
en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig
fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller
annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstämman
eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid
med denna lag eller stadgarna.

14 § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog
en rättshandling för föreningen, gäller inte rättshandlingen mot föreningen,
om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att
befogenheten överskreds. Detsamma gäller, om verkställande direktören
då han företog en rättshandling överskred den behörighet att vidta åtgärder
på föreningens vägnar som tillkommer honom enligt 6 8.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

15 § För registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts till
styrelseledamot, verkställande direktör, suppleant eller firmatecknare

29

samt deras postadress och personnummer. För registrering skall även
anmälas av vilka och hur föreningens firma tecknas.

Anmälan görs första gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för
registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett
förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt
första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen
gäller.

Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla det
för registrering.

7 kap. Föreningsstämman

1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens angelägenheter
utövas vid föreningsstämman.

Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

Av 12 § framgår att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller delvis
överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen personligen
eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara
ombud, om inte annat anges i stadgarna. Är medlemmen en juridisk person
får denne företrädas av ombud som inte är medlem, om inte annat anges i
stadgarna. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte
annat anges i stadgarna. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet.

En medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde. Endast
medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara biträde, om
inte annat anges i stadgarna.

3 § En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot
föreningen, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 eller 2 beträffande annan, om
medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för
medlem.

4 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter utgången
av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga
fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening,
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2. om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktören,
samt

4. i andra ärenden som ankommer på stämman enligt denna lag eller
stadgarna.

Beslut i en fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock skjutas upp till
en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst

LU 1986/87:20

Bilaga 1

30

en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Sådan stämma skall hållas
minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte
tillåtet.

5 § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finnér skäl till det.
Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen
begärs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade
eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall
utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan begäran kom in till
föreningen.

6 § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstämma,
om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara
bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall medlemmen
skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att
ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur
föreningen saknar rätt att få ärenden behandlade vid stämman även om han
ännu inte har avgått ur föreningen.

7 § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Om en stämma som skall hållas
enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sammankallas
i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en
styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor eller någon röstberättigad
genast på föreningens bekostnad sammankalla stämman i den
ordning som sägs i 8 §.

8 § Kallelse till en föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före
stämman. Kallelsen skall utfärdas senast två veckor före ordinarie och en
vecka före extra stämma, om inte stadgarna föreskriver längre tid. Om en
stämma skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det
att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman.
Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs för att ett föreningsstämmobeslut
skall bli giltigt att det fattas på två stämmor, får kallelse till den
senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. I en
sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid
avsändas till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om

1. ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs
i stadgarna, eller

2. föreningsstämma skall behandla fråga om

a) sådan ändring av stadgarna som avses i 15 § första eller andra stycket,

b) föreningens försättande i likvidation,

c) föreningens uppgående i en annan förening genom fusion.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på
stämman. Om stämman skall behandla ett ärende om föreningens uppgående
i en annan förening genom fusion eller ett ärende om föreningens
försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i
kallelsen. Om ett ärende avser ändring av stadgarna, skall det huvudsakliga
innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt
förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hållas
tillgängligt för medlemmarna hos föreningen och genast sändas till medlemmar
som begär det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen eller avskrifter därav hållas
tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos för -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

31

eningen och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel
som begär det.

9 § Om bestämmelser i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till
föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar har åsidosatts i ett
ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlemmar
som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke
avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt
stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett
annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra föreningsstämma
skall sammankallas för behandling av ärendet.

10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den
som styrelsen har utsett. Ordförande vid föreningsstämma utses av stämman.
I stadgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna föreningsstämman
och vara ordförande vid stämman.

Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning
över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om
medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer
olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av
stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring.
Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny
röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I fråga
om protokollets innehåll gäller

1. att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2. att stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3. om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.

Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justeringsman
som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det
justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryggande
sätt.

11 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om någon medlem
begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för
föreningen, på föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden
som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess
ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår föreningen i en
koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra
koncernföretag samt, om föreningen är moderförening, koncernredovisning
liksom sådana förhållanden som kan inverka på bedömningen av
dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte
är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter
hållas skriftligen tillgänglig hos föreningen för medlemmarna samt översändas
till varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas till medlemmarna
utan väsentlig nackdel för föreningen, skall upplysningen i stället på
medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor
därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen
skriftligen yttra sig om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till
dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett
ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, i koncernrevisionsberättelsen,
liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning

LU 1986/87:20

Bilaga 1

32

till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttrandet.
Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningen
för medlemmarna samt översända yttrandet i avskrift till varje medlem
som har begärt upplysningen.

12 § I stadgarna får bestämmas att föreningsstämmans befogenheter
skall helt eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.

En fullmäktig får inte väljas för längre tid än tre år. Till fullmäktig får
utses endast medlemmar i föreningen eller någon som utan att vara medlem
enligt 6 kap. 4 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.

Ett fullmäktigsammanträde anses som en föreningsstämma. 1 fråga om
fullmäktig gäller bestämmelserna i 1 -11 §§ om föreningsmedlem. Dock får
en fullmäktig inte rösta genom ombud.

Angående beslut av fullmäktige i ämnen som avses i 15 § eller i 12 kap.
4 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.

Även om fullmäktige har utsetts, har föreningsmedlemmarna sådan rätt
som avses i 6 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen.

13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer
än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fått de flesta rösterna.
Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas
av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i
stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stadgarna
endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa
paragrafer.

14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är
giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det.
Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de
röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna,
gäller det villkoret.

Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras
utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan
regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av
lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.

Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering.
Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.

Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller
annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte
verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.

15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems
förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen ökas eller
att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet på den senare
stämman enligt 14 § har biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär att en medlems
rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är
giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av
samtliga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i
en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap. 1 eller 3 § eller innebär att en
medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även
dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

33

3 Riksdagen 1986/87. 8sami. Nr 20

Ett beslut om ändring av stadgarna i de hänseenden som avses i första
och andra styckena får inte tillämpas mot en medlem som inte har samtyckt
till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en
månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av
fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet. I ett
sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur
föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en
månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som
enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer en avgående medlem.

16 § Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda
otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen
eller annan medlem.

17 § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig
ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan
mot föreningen om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av föreningsmedlemmar,
innehavare av förlagsandelar, styrelsen, styrelseledamöter
eller verkställande direktören.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väcks inte
talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket, när

1. beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlemmarnas
samtycke,

2. samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant
samtycke inte har getts, eller

3. kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse
som gäller för föreningen har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäller
även för medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört
talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan
fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är föreningsstämmans
beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering,
skall rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering, om beslutet
har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller
rätten genom beslut under rättegången har förordnat att föreningsstämmans
beslut inte får verkställas.

18 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, skall styrelsen sammankalla
en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra föreningens
talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan föreningen och styrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator, föreningsmedlem,
innehavare av förlagsandel eller röstberättigad som inte är medlem skall
hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrelsen
begär skiljemannaförfarande mot föreningen, tillämpas första stycket.
Är det fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans
beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen
inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma
enligt första stycket.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

34

8 kap. Revision och särskild granskning

1 § En ekonomisk förening skall ha minst en revisor. Revisorerna väljs
av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera
revisorer skall utses på annat sätt.

En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om
uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att
uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken
revisors val förrättas.

Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underrättas om det. Har
revisorn valts på föreningsstämma är styrelsen skyldig att sörja för underrättelsen.
I annat fall ligger skyldigheten på den som har tillsatt revisorn.

Föreningsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Bestämmelserna
i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisorssuppleanter.

2 § Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos länsstyrelsen
påkallas att en revisor (medrevisor) utses att delta i revisionen tillsammans
med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en föreningsstämma
där revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen till
stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av
samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande
röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos länsstyrelsen
om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje röstberättigad
göra sådan framställning. Medrevisorn skall tjänstgöra för tiden till
och med ordinarie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor
utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett
sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning
hos länsstyrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje
innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

3 § Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i särskilda
fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor
behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i
konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag
med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till
styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig
för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag
vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad
eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på
den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens
revisorer, om det kan ske.

4 § Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha hand om gemensamma
uppgifter för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får sammanslutningen
eller, om revisionsorganet är en juridisk person, denna

LU 1986/87:20

Bilaga 1

35

utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för
uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i
tillämpliga delar vad som sägs i denna lag om revisor.

Föreligger fall som avses i 5 § första eller tredje stycket, får regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det finns särskilda
skäl, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor
trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktoriserad
revisor.

5 § Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2. antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga
om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor
får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst
fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en koncern,
om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval
skall ske.

6 § 1 fråga om andra föreningar än som avses i 5 § får länsstyrelsen, om
det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor
skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt förordna en auktoriserad
revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i
revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att uppdraget
upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna paragraf, skall
föreningen beredas tillfälle att yttra sig.

7 § Den kan inte vara revisor som

1. är styrelseledamot eller verkställande direktör i föreningen eller dess
dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning
eller föreningens kontroll däröver,

2. är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende
ställning till föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i
samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen
eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver,

3. är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller
nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med en
sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med
den andres syskon, eller

4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen,
står i låneskuld till denna eller annat företag i samma koncern eller har
förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

36

I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte
är behörig att vara revisor i moderföreningen.

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första eller
andra stycket inte är behörig att vara revisor. Har föreningen eller moderföreningen
någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller
huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får revisorn dock
anlita en sådan anställd i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

8 § Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och,
om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som
har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till
länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse för iakttagelserna
vid den granskning som han har utfört under den del av löpande
räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i
tillämpliga delar vad som föreskrivs i 13 § tredje och fjärde styckena om
revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till föreningens
styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte
någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny
revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

9 § På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor, om

1. någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt
5 § första—tredje styckena,

2. en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller
andra stycket, eller

3. en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors
behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket. Styrelsen är skyldig
att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser
revisor.

Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 5 § fjärde stycket
utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör någon röstberättigad
inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna
förordna en sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att föreningen
har hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd i
föreskriven ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obehörig
enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket skall
länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.

10 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning.

Om föreningen är en moderförening, skall revisorerna även granska
koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisorerna skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas av föreningsstämman,
om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revisionssed.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

37

11 § Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisorerna tillfälle
att verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt
samt lämna de upplysningar och det biträde som de begär. Samma skyldighet
föreligger för företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag
gentemot revisorerna i en moderförening.

12 § Sedan revisorerna har slutfört granskningen, skall de skriva en
hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moderförening,
på koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkningen
eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall de anteckna även detta.
I en moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen
och koncernresultaträkningen.

13 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse
till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens
styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna
skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar
som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen
har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot
eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag
eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna
och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953: 272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen
(1984: 668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 § lagen
om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram
i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena
tillämpas.

14 § Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller verkställande
direktören och som inte har tagits in i revisionsberättelsen skall de
anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall överlämnas
till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

38

15 § Revisorerna har rätt att närvara vid föreningsstämmorna. De är
skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till ärendena kan
anses påkallat.

16 § Revisorerna får inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar
eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått
kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel
för föreningen.

Revisorerna är skyldiga att

1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär,
om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,

2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om
föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga

* upplysningar om föreningens angelägenheter, samt

3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

17 § Varje röstberättigad kan väcka förslag om att länsstyrelsen skall
utse granskare för särskild granskning av föreningens förvaltning och
räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden
i föreningen.

Förslaget skall framställas på en ordinarie föreningsstämma eller på en
stämma där ärendet enligt kallelsen skall behandlas. Om förslaget har
biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av
de närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning
hos länsstyrelsen om att granskare skall utses. Försummas detta
får varje röstberättigad göra sådan framställning. Länsstyrelsen får förordna
en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att granskare
utses. Begärs detta av innehavare som företräder förlagsinsatser till ett
sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning
härom hos länsstyrelsen. Försummas detta får varje innehavare av en
förlagsandel göra sådan framställning. Länsstyrelsen får förordna en eller
flera granskare.

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt
13 kap. 2 och 4-6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till föreningsstämman. Yttrandet
skall hållas tillgängligt för och sändas till medlemmar och andra röstberättigade
enligt 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman.
På samma sätt skall yttrandet dessutom hållas tillgängligt för och sändas
till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts på begäran av
en sådan innehavare.

9 kap. Redovisning

Årsredovisning m.m.

1 § För varje räkenskapsår skall årsredovisning avges. Denna består av
resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i
årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förutom bestämmelserna
i den lagen, föreskrifterna i detta kapitel. Dock tillämpas 5 § andra
stycket och 6 § första stycket i detta kapitel endast på årsredovisningen.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

39

2 § I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräkningen
för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året
skett någon ändring i specificeringen av poster i resultaträkningen och
balansräkningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas
så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen,
om det inte möter särskilda hinder.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och
av verkställande direktören. Har en avvikande mening beträffande årsredovisningen
antecknats till styrelsens protokoll, skall den avvikande meningen
fogas till redovisningen.

3 § Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall årsredovisningshandlingarna
för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har
blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse
hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Dessa handlingar
skall efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in dit. Sådant
föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i
8 kap. 5 § första och tredje styckena är utan särskilt föreläggande skyldiga
att inom den tid som nyss har angetts sända in nämnda handlingar till
länsstyrelsen.

På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verkställande
direktören teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning
har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset
skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beträffande
föreningens vinst eller förlust.

4 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringslagen
(1976: 125) om användningen av det belopp med vilket en anläggningstillgång
har skrivits upp får ett sådant belopp utnyttjas även till avsättning
till en sådan uppskrivningsfond som får tas i anspråk endast för ändamål
som avses i 15 § fjärde stycket bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett
dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte
anses ha något värde.

5 § Andelar i andra företag än aktiebolag skall vid uppställning av resultaträkningen
och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 § likställas
med aktier som ägs av föreningen.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek
och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i
8 kap. 5 § första stycket.

6 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte behöver
anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

1 resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en
särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp överskottsutdelning
som avses i 10 kap I § andra stycket 1.

7 § I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp

LU 1986/87:20

Bilaga 1

40

inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser
och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller
ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller
förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust
och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda
insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet
samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de
betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en
fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall
beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga
om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till
förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.

8 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall i resultaträkningen
och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar
i följande hänseenden:

1. Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn,
antalet aktier samt dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen.
Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är
dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar
fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock
specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunkt är
påkallat, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.

2. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med
föregående balansräkning skall specificeras.

3. För varje post som las upp i balansräkningen som anläggningstillgång
och där skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ingår
skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda
beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaffningsvärdet
intill balansdagen. Om sådana tillgångar har uppskrivits, skall även
anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

4. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges de sammanlagda
taxeringsvärdena fördelade på de tillgångar som tagits upp under
särskilda poster i balansräkningen.

5. Om det har förekommit sådana förändringar i resultaträkningen eller
balansräkningen beträffande posternas gruppering eller något annat som
väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas
för förändringarna.

6. Om föreningen driver rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av
varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får
tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna
till vilka de hänför sig.

9 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseenden: 1.

Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller
i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av föreningens
verksamhetsresultat och ställning.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

41

2. Sådana händelser av väsentlig betydelse för föreningen som har
inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

3. Väsentliga förändringar i medlemsantalet.

4. Summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår
enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§.

5. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför.

6. Summan av de förlagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under
de näst följande två räkenskapsåren.

7. Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer såväl för företaget
i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda,
det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels
till styrelsen och verkställande direktören dels till övriga anställda samt,
om föreningen har anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna
särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive
land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande
föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 8 kap. 5 § första stycket skall till förvaltningsberättelsen
fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas
föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.

Koncernredovisning

10 § 1 en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderförening en,

för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall
hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 3 § tillämpas även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.
Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggande
skyldig att sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.

11 § Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var
för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt
god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 och

5-8 §§.

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag
för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller
tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret.
Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst
avses moderföreningens andel av vinst som uppkommit genom att en
tillgång har överlåtits inom koncernen, i den mån inte tillgången därefter
överlåtits till köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukats eller
dess värde satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat
tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda
skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen
i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket, får de undantag göras
som förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad
redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

1 förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare i tillämpliga
delar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra
stycket 1, 2 och 7. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värde -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

42

ringsprinciper som har använts vid upprättandet av koncernredovisningen.
Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen
enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till bundet
eget kapital.

Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller, om företaget inte
är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till sin balansräkning
ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas
moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur
stor del av årets inköp och försäljningar som avser annat företag inom
samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredovisningen,
om koncernen är av sådan storlek som avses i 8 kap. 5 § tredje stycket.

I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys
för koncernen.

Delårsrapport

12 § För förening som avses i 8 kap. 5 § första stycket och för moderförening
i koncern som avses i 8 kap. 5 § tredje stycket skall minst en gång
under varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en
särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens
verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en
period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det,
av verkställande direktören. Rapporterna skall hållas tillgängliga hos föreningen
för var och en som vill ta del av dem och genast sändas till den
medlem som begär det. Delårsrapporter som avses i första stycket tredje
meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in
tilt länsstyrelsen.

13 § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare
skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner
och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda
skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna
i 6 § första stycket och 9 § andra stycket 1 och 2 gäller i
tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 8 kap. 5 § tredje stycket,
skall moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för moderföreningen,
lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första
stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter
avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till
intern vinsteliminering.

14 § Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt
13 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under
det föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har
använts i den senast framlagda årsredovisningen.

10 kap. Överskottsutdelning och annan användning av föreningens egendom

1 § Föreningens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av
överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap., utbe -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

43

talning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid
föreningens likvidation.

Med överskottsutdelning avses i denna lag

1. gottgörelse i form av efterlikvider, återbäringar eller liknande som
grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat,
och

2. utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring
eller på annat sätt ( vinstutdelning ).

Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst
och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap. 2 §.

2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräkningen
och, i fråga om moderförening, i den fastställda koncernbalansräkningen
för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för

1. det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

2. belopp som annars enligt stadgarna skall användas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning, som beräknas på annat sätt än i förhållande till den
omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet
eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för år på
inbetalda medlemsinsatser som motsvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.

3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i vidare
mån än att föreskriven avsättning kan göras till reservfonden.

Överskottsutdelning får i.tte ske med så stort belopp att utdelningen med
hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet
eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.

Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas
till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga
om utdelningens höjd som anges där.

5 § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får
uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser.

6 § Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av
föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad
förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även
gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda
insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta
stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapitalet
uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet på föreningens
tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder enligt
balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,

LU 1986/87:20

Bilaga 1

44

2. förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en förlagsinsats,

3. enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden,

4. enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i
balansräkningen redovisade fria egna kapitalet till reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast
för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte
kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen
har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte räknas som skuld i
den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första
stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får
nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en
förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från
bestämmelserna i första-tredje styckena, om det finns synnerliga skäl till
det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständigheter.

7 § Sker utbetalning till en medlem eller någon annan i strid mot denna
lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erhållit med ränta beräknad
enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill
dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 §
samma lag. Detta gäller dock inte, om mottagaren hade skälig anledning att
anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt
13 kap. 1-4 §§ de som har medverkat till att besluta om eller verkställa
utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning
som har legat till grund för beslutet.

8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller därmed
jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, föreningens
ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för
sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till föreningens
ställning är av ringa betydelse.

11 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 § Föreningsstämman kan besluta att föreningen skall träda i likvidation.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade
har förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst
två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall
bli giltigt får föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart
eller den senare dag som föreningsstämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om
det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund
för tvångslikvidation enligt 3 eller 4 §. Vid lika röstetal utgörs stämmans
beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation
enligt detta stycke har omedelbar verkan.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

2 § Styrelsen skall genast till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida
föreningen skall träda i likvidation, om det på grund av inträffade

45

förluster eller av annan orsak finns anledning att anta att föreningens
ställning fortgående kommer att försämras så att föreningens skulder inte
täcks av tillgångarna.

Tvångslikvidation

3 § Om antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsta antal som
föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman
hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inte
ett tillräckligt antal medlemmar i föreningen inom tre månader efter det att
antalet har gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen,
om inte stämman beslutar att föreningen skall träda i likvidation, hos rätten
ansöka att föreningen försätts i likvidation. En sådan ansökan kan även
göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en föreningsmedlem
eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att föreningen skall
träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i första instans
styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem
enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna
underlåtenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser
som uppkommer för föreningen. Ett sådant ansvar inträder även för sådana
medlemmar som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket,
med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta föreningens
verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för förpliktelser
som uppkommer sedan likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens
prövning eller sedan ett tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den
tid som anges i första stycket.

4 § Rätten skall förordna att föreningen skall träda i likvidation, om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt stadgarna,

2. föreningen efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom
föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3. föreningen saknar till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande
direktör som skall finnas enligt denna lag, eller

4. föreningens verksamhet drivs på ett sätt som uppenbarligen inte
motsvarar de förutsättningar under vilka registrering har skett.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvidationsgrunden
har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Frågor om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten
eller, i fall som avses i 1 -3, på ansökan av styrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören, föreningsmedlem eller innehavare
av förlagsandel. I de fall som avses i första stycket 2 eller 3 prövas
frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara
beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Förfarandet hos rätten

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 §, skall rätten
genast kalla föreningen samt de föreningsmedlemmar och borgenärer som
vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, då frågan
om skyldighet för föreningen att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen
skall delges föreningen, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§
delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg
i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före
inställelsedagen.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

46

6 § Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för
expeditioner i ett ärende enligt 3 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av
föreningens medel, om föreningen förpliktas träda i likvidation eller om
rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av registreringsmyndigheten,
skall dessa kostnader betalas av föreningen eller, om
föreningen saknar tillgångar, av staten.

Genomförandet av likvidationen

7 § När föreningsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta
genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter
utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut
att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktörens
ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld
behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter
anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem,
borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon
som kan företräda föreningen.

Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation
och förordnande av likvidator.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas
på likvidatorerna, i den mån inte annat följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i
likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revisionsberättelsen
skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas
mening likvidationen onödigt fördröjs.

8 § I fråga om föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelserna
i denna lag om föreningsstämma tillämpas, i den mån inte annat följer av
detta kapitel.

9 § När föreningen har trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande
direktören genast avge en redovisning för sin förvaltning av föreningens
angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte
förut har lagts fram på föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram
på föreningsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning
och revisionsberättelse skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild
redovisning avges för detta år. I en moderförening skall denna särskilda
redovisning även omfatta koncernredovisning.

10 § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på föreningens okända
borgenärer.

11 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på
offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla föreningens egendom
till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala
föreningens skulder. Föreningens rörelse får fortsättas, om det behövs för
en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt
rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

Om rätten har beslutat om likvidation enligt 4 § första stycket 4, får
likvidatorerna inte utan särskilt tillstånd av föreningsstämman avyttra
föreningens egendom på annat sätt än genom försäljning på offentlig auk -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

47

tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft får likvidatorerna inte utan
stämmans samtycke vidta några likvidationsåtgärder utan endast vårda
föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter.

12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram på den ordinarie föreningsstämman för godkännande.
I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på föreningsstämman
tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §
andra stycket 7, 9 § tredje och Qärde styckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapitalet
anges inom linjen och i förekommande fall delas upp på medlemsinsatskapital
och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skulden,
skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges
inom linjen.

13 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden
har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta föreningens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt
eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall
så mycket av föreningens medel som kan behövas för denna betalning
behållas och återstoden skiftas.

De föreningsmedlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill
klandra skiftet skall väcka talan mot föreningen senast tre månader efter
det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman.

Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter
det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman har anmält sig för
att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt till detta. Om
medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på
anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden.
1 annat fall skall 16 § tillämpas.

14 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse
som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar
för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna
skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen
under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen har avlämnats till likvidatorerna skall
dessa genast kalla föreningsmedlemmarna till en föreningsstämma för
granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar
och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och
sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmelserna
i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrifterna
i 7 kap. 4 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på föreningsstämma
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande
direktören skall tillämpas på likvidatorerna.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

48

15 § När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen, är föreningen
upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering.

En tiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorerna
att en föreningsstämma inkallas för att behandla frågan huruvida talan
skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid tillämpas 7 kap. 7 § andra meningen.

Om likvidatorerna finner att föreningen är på obestånd och inte kan
betala likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att föreningen försätts i
konkurs.

16 § Om det efter föreningens upplösning enligt 15 § visar sig att föreningen
har tillgångar eller om talan väcks mot föreningen eller det av
någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvidationen
fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för registrering.
Kallelse till första föreningsstämman efter återupptagandet skall
utfärdas enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till
vaije föreningsmedlem vars postadress är känd för föreningen.

17 § Om en förening har trätt i likvidation på grund av föreningsstämmans
beslut, kan stämman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta
att likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhet återupptas. Ett
sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på
grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av
styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet får
inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidationsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 § har blivit upphävt
genom en dom eller ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall
likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla till föreningsstämma
för val av styrelse.

När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 14 § tillämpas.

Upplösning utan likvidation

18 § Om någon anmälan rörande föreningen inte har kommit in till registreringsmyndigheten
under de tio senaste åren, skall denna på lämpligt
sätt undersöka huruvida föreningen har upphört med sin verksamhet. Om
det då inte framgår att föreningen fortfarande består, skall den avföras ur
registret och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvidationsåtgärd,
skall på ansökan av den vars rätt berörs en eller flera likvidatorer
förordnas av rätten. Kallelse till första föreningsstämman skall ske
enligt 16 §.

Konkurs och ackord

19 § Om en förening är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott,
är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad från det
att konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i likvidation.
Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var föreningen i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvidationen
fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

49

4 Riksdagen 1986187. 8saml. Nr 20

20 § Om en förening försätts i konkurs eller om förhandling om offentligt
ackord inleds för föreningen, skall konkursdomaren sända en underrättelse
om beslutet till registreringsmyndigheten för registrering.

Under konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den
styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid
konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i
denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats eller en förhandling om offentligt ackord
har avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren
genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten och i det förra
fallet ange om något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även
för registrering underrätta registreringsmyndigheten när en överrätt genom
beslut som vunnit laga kraft har upphävt ett beslut att försätta föreningen i
konkurs eller att inleda förhandling om offentligt ackord.

12 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Fusion genom absorption

1 § Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den överlåtande
föreningen) gå upp i en annan ekonomisk förening (den övertagande
föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande
föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, att den överlåtande
föreningen upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och
skulder övertas av den övertagande föreningen. Avtalet skall för att bli
giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande föreningen.

Fusion kan ske, trots att den överlåtande föreningen har trätt i likvidation.
1 ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen
enligt 6 § har registrerats.

2 § Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade,
föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande
föreningen under minst en vecka före den föreningsstämma vid
vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt
läggas fram på stämman:

1. förslag till föreningsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet,

3. en redogörelse av styrelsen i den överlåtande föreningen för de
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet
för föreningen,

4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5. avskrift av den övertagande föreningens årsredovisning för det senaste
räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut
rörande föreningens vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättelsen
för samma räkenskapsår.

Skall den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas på den
stämma som anges i första stycket eller har den övertagande föreningens
årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stämma
i den föreningen, skall i stället för de handlingar som anges i första
stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den
förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i första stycket:

1. avskrift av föreningens senaste årsredovisning, försedd med anteckning
om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller förlust,
samt avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av föreningens styrelse undertecknad redogörelse för händelser av

LU 1986/87:20

Bilaga 1

50

väsentlig betydelse för föreningens ställning som har inträffat efter det att
årsredovisningen har avgetts, samt

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt

2.

Handlingarna skall genast sändas till sådan röstberättigad, medlem eller
innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

3 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de överlåtande
föreningarna) förenas genom att bilda en ny förening (den övertagande
föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlåtande
föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, att de överlåtande
föreningarna upplöses utan likvidation samt att deras tillgångar och
skulder övertas av den nya föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt
godkännas av föreningsstämman i varje överlåtande förening. Bestämmelserna
i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas.

De handlingar som anges i 2 § första stycket 1 -4 och andra stycket 1 —3
skall upprättas för varje överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga
för de röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar
i respektive överlåtande förening under minst en vecka före den
föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall
behandlas. Handlingarna skall genast sändas till sådan röstberättigad,
medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin
postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya föreningen
och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande
föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med
fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya föreningen.

Fusionsförfarandet

4 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fattats på två på varandra
följande föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av
minst två tredjedelar av de röstande. I stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.

En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen,
får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor
som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.

5 § När fusionsavtalet har slutligt godkänts av föreningsstämman skall
det anmälas av föreningen för registrering. Om detta inte har skett inom
fyra månader från stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten
genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen
(1982: 729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslutat
att lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 § första stycket konkurrenslagen.

6 § Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats
skall såväl överlåtande som övertagande föreningar ansöka om tillstånd att
verkställa avtalet. Ansökan skall göras hos rätten i den ort där den överlå -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

51

tande eller, vid fusion enligt 3 §, den övertagande föreningens styrelse har
sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har
registrerats och en förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas
kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Rätten skall kalla den eller de överlåtande föreningarnas borgenärer,
såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida
ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid
påföljd att han annars anses ha medgett ansökningen. Kallelsen skall
skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar.
Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända borgenärer skall underrättas
särskilt genom rättens försorg.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de
borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet
för sina fordringar. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran
finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967: 531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.

En borgenär som samtidigt är gäldenär i samma rättsförhållande skall
inte tas upp i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall
inte heller kallas av rätten och har inte rätt till betalning eller säkerhet
enligt tredje stycket.

7 § Rätten skall underrätta överlåtande förenings registreringsmyndighet
om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet och om lagakraftvunnet
beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

När ett lagakraftvunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet
har registrerats, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upplöst.
Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den övertagande
föreningen, om inte uppsägning har skett enligt 4 § andra stycket.
Samtidigt övergår överlåtande förenings tillgångar och skulder med undantag
av skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1 —3 §§ till den övertagande
föreningen.

Registreringsmyndigheten skall förklara att frågan om fusion har fallit,
om ansökan om rättens tillstånd inte har gjorts inom föreskriven tid eller
om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökningen.

Även om en förening anses upplöst enligt andra stycket, kan en tiondel
av samtliga röstberättigade hos styrelsen påkalla föreningsstämma för att
behandla frågan huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid
tillämpas 7 kap. 7 § andra meningen. Om stämman beslutar att väcka
talan, skall den samtidigt förordna att föreningen skall träda i likvidation.
Beträffande genomförandet av likvidationen tillämpas 11 kap. Likvidatorerna
behöver dock inte söka kallelse på okända borgenärer.

Fusion mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotteraktiebolag

8 § Om en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,
kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär
att bolaget skall gå upp i föreningen. Bolagets styrelse skall anmäla avtalet
för registrering hos bolagets registreringsmyndighet.

I fråga om det fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § samt 7 § första
stycket, andra stycket första och tredje meningarna samt tredje stycket.
Vad som sägs där om överlåtande förening skall i stället gälla bolaget.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

52

Inlösen av aktier i ett dotteraktiebolag

9 § Om en ekonomisk förening själv eller tillsammans med ett eller flera
dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar
av röstetalet för samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har föreningen
rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna.
Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att få dessa inlösta av
föreningen.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om
lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmelserna
i detta kapitel, gäller i fråga om skiljemännen och förfarandet inför
dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929: 145) om
skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid
inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för
skiljemannaförfarandet skall bäras av föreningen, om inte skiljemännen på
särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis svara för
dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka
talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen
i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort
där bolagets styrelse har sitt säte.

Har föreningen förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av
att en vidare krets inbjudits att till föreningen överlåta sådana aktier mot
viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte
finns särskilda skäl för annat.

10 § Vill en ekonomisk förening lösa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt
9 § men kan en överenskommelse om detta inte träffas, skall föreningen
hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän.
Föreningen skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Om en begäran görs enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar
som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare mot vilka lösningsanspråket
riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast två
veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till vaije
sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är införda i aktieboken och
mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett
en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort
där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma
rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de
frånvarande aktieägarnas rätt.

11 § Aktieägarna är skyldiga att till föreningen överlämna sina aktiebrev
med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av
skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det föreligger
lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har
förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har
fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger dock endast om
föreningen ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta
som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhängig vid domstol,
av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det
att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 § Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att
denne har överlämnat sina aktiebrev, skall föreningen utan dröjsmål sätta

LU 1986/87:20

Bilaga 1

53

ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos
myndighet. Föreningen får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsatta
beloppet.

13 § Föreningen är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 §
eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven har överlämnats
till föreningen medför breven i sådana fall endast rätt för innehavaren
att mot överlämnande av breven till föreningen eller länsstyrelsen få ut
lösenbeloppet med ränta.

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att
föreningen blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är
ställt till föreningen. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om att det
ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till
föreningen, skall det i sin tur överlämnas till bolaget för att makuleras.

13 kap. Skadestånd m. m.

1 § Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen
eller av oaktsamhet skadar föreningen då han fullgör sitt uppdrag, skall han
ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem
eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller stadgarna.

2 § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §.
Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas
av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta
bolag och den som är huvudansvarig för revisionen. Om en sammanslutning
eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor, åligger
ersättningsskyldigheten den som har förrättat revisionen och den som har
utsett honom.

3 § En föreningsmedlem eller en röstberättigad som inte är medlem är
skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse
av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar
föreningen, en medlem eller någon annan.

4 § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kan skadeståndet
jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet,
skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i
den mån inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt
första stycket. Vad någon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de
andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till föreningen enligt 1-3 §§ kan väckas, om
vid en föreningsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av minst
en tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt ett förslag om att väcka
skadeståndstalan eller, såvitt gäller en styrelseledamot eller verkställande
direktören, har röstat mot ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet. En
uppgörelse om skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av föreningsstämman
och bara under förutsättning att inte en tiondel av samtliga
röstberättigade röstar mot förslaget till uppgörelse. Om en föreningsmedlem
för skadeståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse
inte träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som

LU 1986/87:20

Bilaga 1

54

utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad
sedan talan har väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja
denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har
rätt till ersättning av föreningen för den kostnad som täcks av vad som har
kommit föreningen till godo genom rättegången.

Talan för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller verkställande
direktören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett
räkenskapsår skall väckas senast ett år från det att årsredovisningen och
revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram på föreningsstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra
skadeståndstalan utan att det minsta antalet röstberättigade som avses i
första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt
tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas,
om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller på något annat
sätt till föreningsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga
och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till
grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen.

6 § Sådan talan för föreningens räkning enligt 1-3 §§ som inte grundas
på brott kan ej väckas mot

1. styrelseledamot eller verkställande direktören sedan tre år har förflutit
från utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd, som
ligger till grund för talan fattades eller vidtogs,

2. revisor sedan tre år har förflutit från det att revisionsberättelsen lades
fram på föreningsstämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

3. föreningsmedlem eller röstberättigad, som inte är föreningsmedlem,
sedan två år har förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger till
grund för talan.

Försätts föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts innan den tid
som anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1 —
3 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter
utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare
än sex månader från första borgenärssammanträdet eller, i mindre konkurs,
från konkursbeslutet.

14 kap. Föreningens Tirma

1 § En ekonomisk förenings firma skall innehålla orden ”ekonomisk”
och ”förening” eller förkortningen ”ek. för.” I firman får inte ordet
”bolag" eller något annat som betecknar ett bolagsförhållande tas in på ett
sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är
införda i något av de föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §. Registreringen
av en förenings firma gäller för hela landet. I övrigt finns bestämmelser
om registreringen i firmalagen (1974: 156).

Om föreningens firma skall registreras på två eller flera språk, skall varje
lydelse anges i stadgarna.

Föreningens styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i första stycket
gäller även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav
får dock inte tas in i en bifirma.

2 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör undertecknas
med föreningens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för
föreningen utfärdat en handling utan firmateckning och framgår det inte av

LU 1986/87:20

Bilaga 1

55

handlingens innehåll att den har utfärdats på föreningens vägnar, svarar de
som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt handlingen.
Detta gäller dock inte, om

1. det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att handlingen
utfärdades för föreningen, samt

2. medkontrahenten har fått ett av föreningen behörigen undertecknat
godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en
begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet
har gjorts gällande mot undertecknarna.

3 § Endast ekonomisk förening får i sin firma använda uttrycket ekonomisk
förening eller förkortning därav.

I firmalagen (1974: 156) finns bestämmelser om förbud mot användning
av firma och om hävande av firmaregistrering.

15 kap. Registrering m. m.

1 § Registreringsmyndighet för en ekonomisk förening är länsstyrelsen i
det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Ett föreningsregister skall föras hos registreringsmyndigheten för registreringar
enligt denna lag eller andra författningar.

Regeringen kan förordna att ett föreningsregister skall föras gemensamt
för två éller flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område
för vilket ett gemensamt föreningsregister förs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar
föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag.

2 § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och
Inrikes Tidningar vad som införs i föreningsregistret med undantag för
registrering av underrättelse enligt 11 kap. 20 §. En kungörelse som avser
ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast
ange ändringens art.

3 § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har blivit infört
i föreningsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om
det enligt 2 § har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar och det inte av
omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till
det som kungjorts.

4 § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad
som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas att inom viss tid avge
yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndigheten
finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som
bifogas anmälningen

1. inte har tillkommit i behörig ordning,

2. till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller
stadgarna, eller

3. i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfattning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälan avskrivas.
En underrättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns
det även efter det att yttrandet har avgetts något hinder mot registrering
och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering
vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett

LU 1986/87:20

Bilaga 1

56

LU 1986/87:20

Bilaga 1

5 § I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser om avförande av en firma
ur registret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga
kraft.

6 § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap. 3 eller 4 §, 8 kap.
3-5 §§, 9 kap. 6 § eller 8 § första stycket 1 eller 10 kap. 6 § femte stycket
överklagas till regeringen genom besvär.

Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att anmälan har
avskrivits eller registrering har vägrats enligt 4 § första och andra styckena
överklagas till kammarrätten genom besvär inom två månader från beslutets
dag. Detsamma gäller ett beslut av registreringsmyndigheten som
avses i 4 § fjärde stycket.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall till kammarrätten
genom besvär.

16 kap. Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller
9 § första stycket andra eller tredje meningen.

Till böter döms den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att föra medlemsförteckning
eller hålla sådan förteckning tillgänglig enligt 3 kap. 6 §, eller

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap. 3 § första stycket.
1 fall som avses i 8 kap. 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20 kap. 3 § brottsbalken.

2 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören
eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller
andra författningar att

1. till myndigheten sända in behöriga redovisningshandlingar, revisionsberättelser
eller delårsrapporter, samt

2. hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering.

Ett föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlåtenheten
att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens
beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett vite
som har förelagts enligt första stycket.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000)
om införande av lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar.

beslut av föreningsstämman, om rätten till talan mot beslutet har gått
förlorad enligt 7 kap. 17 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta föreningen
när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 7 §
tredje stycket eller 16 kap. 2 §.

57

2 Förslag till

Lag om införande av lagen (1987: OOO) om ekonomiska
föreningar

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna bestämmelser

1 § Lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar och denna lag träder i
kraft den 1 januari 1988.

Bestämmelserna i 9 § andra stycket och 11 § i denna lag träder dock i
kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

2 § Genom lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar upphävs, med de
begränsningar som följer av denna lag,

1. lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,

2. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska
föreningar.

3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom bestämmelser i lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar
eller i denna lag, tillämpas i stället de nya bestämmelserna.

De hänvisningar till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar som
finns i lagen (1972:262) om understödsföreningar och i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring skall dock fortsätta att gälla.

4 § För ekonomiska föreningar som har registrerats före den 1 januari
1988 gäller lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar med de undantag
som anges i det följande.

5 § Om registrering av en ekonomisk förenings firma har beviljats eller
sökts före den 1 januari 1988 gäller registreringen för hela landet från
sistnämnda dag.

Om till följd av första stycket rätt till firmor som är förväxlingsbara
uppstår utanför de län där föreningarna är registrerade, kan domstol på
yrkande av part efter vad som är skäligt föreskriva att någon av firmorna
eller båda får användas där endast om det sker på särskilt sätt, såsom med
tillfogande av ortsangivelse eller med annat förtydligande.

6 § Om en förenings stadgar inte anger vilken tid föreningens räkenskapsår
skall omfatta, skall kalenderåret vara räkenskapsår.

7 § Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman
som har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant
beslut skall ske enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Det
sagda gäller dock inte om annat följer av 11 § denna lag.

8 § En styrelseledamot som har tillträtt sitt uppdrag före utgången av
december 1987 skall snarast efter denna tidpunkt anmäla sitt aktieinnehav
enligt 6 kap. 5 § lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar.

9 § Bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket första meningen lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar tillämpas från och med första ordinarie
föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

58

LU 1986/87:20

Bilaga 1

11 § Redan före den 1 januari 1988 får föreningsstämman med tillämpning
av bestämmelserna om majoritetskrav i 7 kap. 14 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar besluta sådana ändringar i stadgarna som behövs
för att stadgarna skall stämma överens med den nya lagen. Beslutet
skall gälla från och med den 1 januari 1988.

12 § Om en förenings stadgar efter utgången av december 1987 strider
mot lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, skall styrelsen utan
dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna
så att de överensstämmer med den nya lagen. Vad nu sagts gäller dock inte
föreskrifter i stadgarna som med stöd av denna lag får tillämpas efter
utgången av december 1987.

Särskilda bestämmelser om vissa äldre föreningar

13 § Bestämmelserna i 14—19 §§ avser endast ekonomiska föreningar
som har registrerats före den 1 januari 1953.

14 § En förening får bestå med oförändrad firma, även om föreningen
inte uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första
stycket lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar. Stadgarnas föreskrifter
om föreningens ändamål får ändras endast om ändringen medför att
föreningen uppfyller de nämnda villkoren.

Endast om föreningen uppfyller de nämnda villkoren, får en ändring av
firman till överensstämmelse med 14 kap. 1 § lagen (1987: 000) om ekonomiska
föreningar registreras.

15 § Är rätten till inträde i en förening enligt föreskrift i stadgarna mera
begränsad än som är tillåtet enligt 3 kap. 1 § lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar, får föreningen fortsätta att tillämpa föreskriften, om inte
registrering som avses i 14 § andra stycket har ägt rum.

16 § Bestämmelserna i 10 kap. 2 § andra stycket lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar gäller endast om föreningen uppfyller villkoren för
en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första stycket nämnda lag.

17 § Om ordinarie föreningsstämma som avses i 7 kap. 4 § lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar enligt föreskrift i stadgarna får hållas
senare än som är tillåtet enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta
att tillämpa föreskriften. Stämman skall dock alltid hållas inom nio månader
efter utgången av föregående räkenskapsår.

18 § De särskilda bestämmelserna i lagen (1911: 55 s. 1) om ekonomiska
föreningar för föreningar med personligt ansvariga medlemmar skall fortsätta
att tillämpas på föreningar som består den 1 januari 1988 och vilkas
medlemmar då har personligt ansvar.

Beslut enligt 6 kap. 3 § tredje stycket nämnda lag får meddelas före den
1 januari 1988.

10 § En likvidation skall genomföras enligt lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar, om likvidator har utsetts före utgången av december
1987.

19 § Saknar stadgarna föreskrifter om vad som skall ske med en förenings
behållna tillgångar när den upplöses, gäller betämmelserna om detta
i lagen (1911: 55 s. 1) om ekonomiska föreningar.

59

4 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)
dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 61, 62, 64 och 68 §§ skall utgå,
dels att 41, 45-48, 55, 56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ samt rubrikerna
närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och 70 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

För en bostadsrättsförenings förpliktelser
svarar endast föreningens
tillgångar. I tillgångarna inräknas
insatser och avgifter som har
förfallit till betalning, även om de
ännu inte har betalts.

Stadgar och firma m. m. Bildandet av en

bostadsrättsförening m.m.

45 §2

Bostadsrättsförenings firma skall innehålla ordet bostadsrättsförening.

I firman får ej ordet bolag eller eljest något som betecknar ett bolagsförhållande
intagas på sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget att
firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade
och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings
firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974: 156).

Annan än bostadsrättsförening och sammanslutning av bostadsrättsföreningar
får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda
ordet bostadsrätt.

Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

46 §

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ la- Bestämmelserna i 1 kap. 2 § andgen
(1951:308) om ekonomiska för- ra stycket samt 2 kap. 3 och 4 §§

eningar äger motsvarande tillämp- lagen (1987:000) om ekonomiska

ning i fråga om bostadsrättsföre- föreningar gäller i fråga om boning.
Härvid skall hänvisningen i stadsrättsföreningar.

8 § tredje stycket till 5 § avse 43 §
denna lag. Uppgift om medborgarskap
behöver ej lämnas i ansökan
om registrering.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

1 Rubrik före 43 §.

2 Senaste lydelse 1982: 353.

60

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

LU 1986/87:20

47 §

Genom styrelsens försorg skall
föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning)
samt förteckning över
de lägenheter som är upplåtna med
bostadsrätt (lägenhetsförteckning).
Förteckning kan bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem.

Genom styrelsens försorg skall
föras förteckning över bostadsrättsföreningens
medlemmar (medlemsförteckning)
samt förteckning över
de lägenheter som är upplåtna med
bostadsrätt (lägenhetsförteckning).
Förteckning kan bestå av betryggande
lösblads- eller kortsystem.
Den kan också föras med automatisk
databehandling eller på annat
liknande sätt.

48 §

Medlemsförteckningen skall för
varje medlem innehålla uppgift om
hans fullständiga namn och hemvist
samt om bostadsrätt som han
innehar.

Medlemsförteckningen skall för
varje medlem innehålla uppgift om
hans namn och postadress samt om
bostadsrätt som han innehar.

Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av
den.

55 §

Har vinstutdelning beslutats och
verkställts i strid med 54 § eller bestämmelse
i föreningens stadgar,
gäller 19 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar i tillämpliga delar.

Bestämmelserna i 20 § nämnda
lag äger motsvarande tillämpning i
fråga om bostadsrättsförening.

Har vinstutdelning beslutats och
verkställts i strid med 54 § eller bestämmelse
i föreningens stadgar,
gäller 10 kap. 7 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar i tilllämpliga
delar.

Bestämmelserna i 10 kap. 8 §
nämnda lag gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Styrelse och firmateckning

Bostadsrättsföreningens ledning

56 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening
med nedan angivna avvikelser.

Bestämmelserna i 6 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om bostadsrättsföreningar
med följande undantag: -

1. Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen
består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.

2. Styrelseledamot och suppleant för styrelseledamot samt firmatecknare
behöver ej vara svensk medborgare.

3. Bostadsrättshavares make
kan vara styrelseledamot eller
suppleant för styrelseledamot, även
om han ej är medlem i föreningen,
såvida icke annat bestämts i stadgarna.

3. Bostadsrättshavares make eller
sambo kan vara styrelseledamot
eller suppleant för styrelseledamot,
även om han ej är medlem i föreningen,
såvida icke annat bestämts
i stadgarna.

4. Bestämmelserna om verkställande
direktör gäller inte.

Bilaga 1

61

Nuvarande lydelse

Styrelsens årsredovisning samt
revision

58

Bestämmelserna i 38-51 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vad
som sägs där om insats skall beträffande
bostadsrättsförening i stället
gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar
är inte skyldiga att upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning
eller delårsrapport eller
att utse auktoriserad revisor.

Bestämmelserna i 52-61 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Innehar
flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt, äger de dock endast
en röst, om ej annat bestämts i
stadgarna. Vidare kan medlems
rösträtt utövas av medlemmens
make som ombud, även om denne
ej är medlem i föreningen, såvida
icke annat bestämts i stadgarna.

65

Bestämmelserna i 70-95 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.
Vad i 71 och 75 §§ föreskrives
för det fall antalet föreningsmedlemmar
nedgått under det i 5 § föreskrivna
lägsta antalet skall i bostadsrättsförening
tillämpas, om
antalet medlemmar eller antalet bostadsrättshavare
nedgått under
fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om

Föreslagen lydelse

Revision och särskild granskning
samt redovisning

§3

Bestämmelserna i 8 och 9 kap.
lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad som sägs där om insats skall
beträffande bostadsrättsförening i
stället gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgift. Bostadsrättsföreningar
är inte skyldiga
att upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport
eller att, i annat fall än
som avses i8 kap. 6 §, utse auktoriserad
revisor.

§

Bestämmelserna i 7 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsföreningar,
dock med följande undantag:

1. Innehar flera medlemmar bostadsrätt
gemensamt har de endast
en röst, om inte annat har bestämts
i stadgarna.

2. Föreningsstämmans befogenheter
får inte överlämnas åt särskilt
valda fullmäktige.

3. I stället för 7 kap. 14 och 15 §§
lagen om ekonomiska föreningar
gäller 62 och 63 §§ denna lag.

§

Bestämmelserna i 11 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.
Vad i 11 kap. 3 §
föreskrivs för det fall antalet föreningsmedlemmar
nedgått under det
i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsta antalet
skall i bostadsrättsförening tilllämpas,
om antalet medlemmar eller
antalet bostadsrättshavare nedgått
under fem. Vidare skall vad i
II kap. 12 § sägs om insatskapital i

LU 1986/87:20

Bilaga 1

3 Senaste lydelse 1980: 1107.

62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

insatskapital i stället gälla inträdes- stället gälla inträdesavgift, grundavgift,
grundavgift och upplåtel- avgift och upplåtelseavgift i bo seavgift

i bostadsrättsförening. stadsrättsförening.

66 §

Bestämmelserna i 96-98 §§ la- Bestämmelserna i 12 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i eningar gäller i tillämpliga delar i

fråga om bostadsrättsförening. fråga om bostadsrättsföreningar.

Registrering Registrering m.m.

67 §4

Bestämmelserna i 99—105 §§ la- Bestämmelserna i 15 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1987:000) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämp- eningar gäller i fråga om bostads ning

i fråga om bostadsrättsföre- rättsföreningar. Ett beslut om såning.
Härvid skall hänvisningen i dan ändring av stadgarna att sty 100

§ femte stycket till 7 § tredje relsens säte skall flyttas från ett län

stycket avse 45 § tredje stycket till ett annat får dock inte registre denna

lag. ras, om bostadsrättsföreningens

firma på grund av bestämmelserna
i 45 § tredje stycket första meningen
denna lag inte får föras in i det
senare länets föreningsregister.

Beträffande ansökan om registrering av ekonomisk plan skall bestämmelserna
om anmälan för registrering äga motsvarande tillämpning.

Inskrivning av uppgifter angående
bostadsrättsföreningar
skall ske i en särskild avdelning av
det föreningsregister som avses i
15 kap. 1 § lagen om ekonomiska
föreningar.

68 §5

Bestämmelserna i 105 a § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.

Mot beslut i ärende om behörighet som avses i 4 § andra stycket föres
talan hos regeringen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i 5 § föres hos kammarrätten
genom besvär.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

4 Senaste lydelse 1982: 353.

5 Senaste lydelse 1974: 1087.

63

Nuvarande lydelse
Skadestånd

69

Bestämmelserna i 106—109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.

Straffbestämmelser

70

Bestämmelserna i 110—112 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vid
tillämpningen av bestämmelserna
skall dock iakttagas, att hänvisningen
i 110 § 5 till 18 § skall avse
54 § denna lag och hänvisningen i
lil § 2 till 68 § skall avse 63 § denna
lag.

71

Till böter dömes

1. den som upplåter bostadsrätt i
strid med 3 eller 5 §,

2. styrelseledamot eller likvidator,
om han underlåter att iakttaga
föreskrift i 4 § sista stycket eller
47-49 §,

3. den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift i utdrag
enligt 50 §,

4. den som bryter mot 45 § sista
stycket eller upplåter andelsrätt i
strid med 79 §.

73

Bestämmelserna i 114-116 §§ lagen
(1951.308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om bostadsrättsförening.

Förbehåll i stadgarna enligt 116 §
utan bestämmelse om rätt för parterna
att klandra skiljedomen får
dock ej göras gällande i fråga om

Föreslagen lydelse
Skadestånd m.m.

§

Bestämmelserna i 13 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om bostadsrättsföreningar.

Straff och vite
§

Bestämmelserna i 16 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsföreningar.

§

Till böter döms den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet

1. upplåter bostadsrätt i strid
med 3 eller 5 §,

2. underlåter att hålla registrerad
ekonomisk plan tillgänglig enligt
4 § fjärde stycket,

3. underlåter att föra medlemsförteckning
eller att hålla sådan
förteckning tillgänglig enligt 48 §,

4. underlåter att föra lägenhetsförteckning
enligt denna lag eller
meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift i utdrag enligt 50 §,

5. bryter mot 45 § fjärde stycket
eller upplåter andelsrätt i strid med
79 §.

§

Förbehåll i stadgarna enligt
7 kap. 18 § andra stycket lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
utan bestämmelse om rätt

LU 1986/87:20

Bilaga 1

64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

LU 1986/87:20

bostadsrättshavares rätt eller skyldighet
att tillträda eller behålla lägenheten
eller beträffande fastställande
av hyresvillkor enligt 7 § sista
stycket. I övrigt gäller förbehållet ej
i fråga om tvist med anledning av
upplåtelse av nyttjanderätt enligt
I § såvitt genom förbehållet skiljemän
utsetts eller bestämmelse meddelats
om skiljemännens antal, sättet
för deras utseende eller förfarandet
vid skiljenämnden. I dessa
hänseenden skall lagen (1929: 145)
om skiljemän tillämpas. Vad som
sagts nu utgör dock ej hinder för att
i stadgarna utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma kortare
tid för skiljemannaåtgärdens avslutande
än den tid om sex månader
som anges i nämnda lag.

för parterna att klandra skiljedomen
får ej göras gällande i fråga om
bostadsrättshavares rätt eller skyldighet
att tillträda eller behålla lägenheten
eller beträffande fastställande
av hyresvillkor enligt 7 § sista
stycket. I övrigt gäller förbehållet ej
i fråga om tvist med anledning av
upplåtelse av nyttjanderätt enligt
1 § såvitt genom förbehållet skiljemän
utsetts eller bestämmelse meddelats
om skiljemännens antal, sättet
för deras utseende eller förfarandet
vid skiljenämnden. I dessa
hänseenden skall lagen (1929: 145)
om skiljemän tillämpas. Vad som
sagts nu utgör dock ej hinder för att
i stadgarna utse hyresnämnden till
skiljenämnd eller bestämma kortare
tid för skiljemannaåtgärdens avslutande
än den tid om sex månader
som anges i nämnda lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman som
har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut
skall ske enligt äldre bestämmelser.

3. En likvidation skall genomföras enligt äldre bestämmelser, om likvidator
har utsetts före utgången av december 1987.

4. Om en bostadsrättsförenings stadgar efter utgången av december 1987
strider mot denna lag, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till
föreningsstämman om ändring av stadgarna så att de överensstämmer med
de nya bestämmelserna.

Bilaga 1

5 Riksdagen 1986187.8saml. Nr20

65

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av
samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 25 och 54 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning
av samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §'

Samfällighetsförening registreras hos länsstyrelsen i det län där föreningens
styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Hos varje länsstyrelse skall föras
samfällighetsföreningsregister för
införing av de uppgifter som enligt
denna lag eller annan författning
skall anmälas för registrering eller
annars intagas i registret. I fråga om
registrering i samfällighetsföreningsregistret
äger 99-103 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
motsvarande tillämpning.
Därvid skall 100 § fjärde stycket
gälla klandertalan som avses i 23 §
första stycket och 53 § andra
stycket denna lag samt hänvisningen
i 100 § femte stycket till 7 § tredje
stycket avse 29 § första stycket
andra punkten denna lag.

Hos vaije länsstyrelse skall föras
samfällighetsföreningsregister för
införing av de uppgifter som enligt
denna lag eller annan författning
skall anmälas för registrering eller
annars intagas i registret. I fråga om
registrering i samfällighetsföreningsregistret
gäller 15 kap. 4 §
första—tredje styckena lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar.
Därvid skall hänvisningen
i paragrafens tredje stycke gälla
klandertalan som avses i 23 § första
stycket och 53 § andra stycket
denna lag. Ett beslut om sådan
ändring av stadgarna att styrelsens
säte skall flyttas från ett län till ett
annat får dock inte registreras, om
samfällighetsföreningens firma på
grund av bestämmelserna i 29 §
första stycket andra meningen denna
lag inte får föras in i det senare
länets samfällighetsföreningsregister.

Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om avgifter
för registrering meddelas av regeringen.

54

I fråga om skyldighet för styrelseledamot,
syssloman enligt denna
lag, revisor eller medlem att ersätta
skada, som han tillskyndat föreningen,
medlem eller tredje man,
och om talan om sådan ersättning
äger 63—66 och 106—109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
motsvarande tillämpning.
Talan upptages dock av fastighetsdomstolen.

I fråga om skyldighet för styrelseledamot,
syssloman enligt denna
lag, revisor eller medlem att ersätta
skada, som han tillskyndat föreningen,
medlem eller tredje man,
och om talan om sådan ersättning
äger 13 kap. lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar motsvarande
tillämpning. Talan upptages
dock av fastighetsdomstolen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

66

1 Senaste lydelse 1976:999.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1975:417) om sambruksföreningar dels

att 21-25 §§ skall upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före 7, 8 och 21-25 §§ skall utgå,
dels att 2 och 5-20 §§ samt rubrikerna närmast före 3 och 13-20 §§
skall ha följande lydelse,
dels att i lagen närmast före 6, 9 och 12 §§ skall införas nya rubriker av
följande lydelse.

Nuvarande lydelse
2 §

Bestämmelserna i 2—4 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.

Inskrivning av uppgifter angående
sambruksförening skall ske
i en särskild avdelning av det föreningsregister
som avses i 4 § lagen
om ekonomiska föreningar.

Stadgar och firma m. m.'

6 §

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.
Härvid skall hänvisningen i 8 §
tredje stycket till 5 § avse 3 § denna
lag.

Medlems intagande och avgång
m. m.

8 §

Bestämmelserna i II § första
stycket, 12 och 13 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska för -

Föreslagen lydelse
2 §

För en sambruksförenings förpliktelser
svarar endast föreningens
tillgångar. I tillgångarna inräknas
insatser och avgifter som har
förfallit till betalning, även om de
ännu inte har betalts.

Bildandet av en sambruksförening
5 §

Bestämmelserna i 1 kap. 2 § andra
stycket samt 2 kap. 3 och 4 §§
lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i fråga om sambruksföreningar.

Föreningens medlemmar m. m.

6 §

Bestämmelserna ii kap. I § första
stycket, 2 och 3 §§ lagen
(1987:000) om ekonomiska för -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

1 Rubrik närmast före 3 !).

67

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eningar äger motsvarande tillämp- eningar gäder i fråga om sambruks -

föreningar. Vid tillämpningen av
bestämmelserna skall dock hänvisningen
i 3 kap. 3 § till 4 kap. 1 och
2 §§ avse 9 § denna lag.

ning i fråga om sambruksförening.

Vid tillämpningen av bestämmelserna
skall dock iakttagas att hänvisningen
i 13 § till 16 § skall avse
10 § denna lag.

Fråga om antagande av medlem prövas av föreningsstämma, om ej annat
har bestämts i stadgarna.

9 § 7 §

Medlem får uppsäga sig till utträde ur föreningen. I stadgarna kan
intagas förbehåll att uppsägning ej får ske förrän viss tid efter inträdet.

Bestämmelserna i 14 § andra
stycket och 15 § lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar gäller i
tillämpliga delar i fråga om sambruksförening.

Medlemsförteckning

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § andra
stycket och 5 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar gäller i
tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.

8 §

Genom styrelsens försorg skall föras förteckning över sambruksföreningens
medlemmar. Förteckning kan bestå av betryggande lösblads- eller
kortsystem.

Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga
namn och hemvist och om den insats med vilken han deltager i
föreningen. Dessutom skall förteckningen innehålla uppgift om sammanlagda
beloppet inbetalda insatser enligt senast fastställda balansräkning.

Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av
den. Medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen om
medlemskapet och den insats som han har gjort.

Lösen av andelar
10 § 9 §

När medlem har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig att sex
månader därefter lösa hans andel.

Bestämmelserna i 16 § I mom.
andra stycket och 2 mom. lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening. Därvid
skall vad som där sägs om insats i
stället avse lösenbelopp för medlems
andel.

Innehåller förenings stadgar inskränkning
i avgående medlems
rätt enligt första stycket eller 16 §
I mom. andra stycket lagen om
ekonomiska föreningar, skall detta
gälla utom i fall som avses i 68 §
andra stycket samma lag.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 § tredje
stycket och 2 § lagen <1987:000)
om ekonomiska föreningar gäller i
tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar.
Därvid skall vad
som sägs där om insats i stället avse
lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller förenings stadgar inskränkning
i avgående medlems
rätt enligt första stycket ellert kap.
I § tredje stycket lagen om ekonomiska
föreningar, skall detta gälla
utom i fall som avses i 7 kap. 15 §
tredje stycket samma lag.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

68

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 § 10 §

I stadgarna kan intagas förbehåll att föreningen skall ha rätt att lösa
andel som övergår till ny ägare. Finnes sådant förbehåll skall i stadgarna
anges inom vilken tid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren
samt inom vilken tid ersättningen skall betalas.

12 § 11 §

Tvist om rätt att inträda som medlem i förening samt om rätt till lösen av
andel och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän enligt lagen
(1929: 145) om skiljemän, om ej annat har bestämts i stadgarna.

Kostnaderna för skiljeförfarandet skall bäras av föreningen, om ej skiljemännen
av särskilda skäl ålägger föreningens motpart att helt eller delvis
svara för dessa kostnader.

Styrelse och firmateckning
14 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening
med följande avvikelser.

1. Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2. Styrelsen får ej tillsättas i annan ordning än genom val på föreningsstämma.

3. Bestämmelserna om verkställande
direktör gäller inte.

Föreningens ledning
12 §

Bestämmelserna i 6 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar
med följande undantag:

Föreningsstämma
16 §

Bestämmelserna i 52-61 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening. I stadgarna
får dock ej göras avsteg från
bestämmelsen i 56 § första stycket
1 att varje medlem äger en röst.
Vidare kan medlems rösträtt utövas
av medlemmens make som
ombud, även om denne ej är medlem
i föreningen, såvida ej annat
har bestämts i stadgarna.

Ändring av sambruksförenings
stadgar

18 §

Bestämmelserna i 67 och 68 §S
lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar

Föreningsstämman
13 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksföreningar med
följande undantag:

1. Avsteg får inte göras i stadgarna
från bestämmelsen i 7 kap.
1 § första stycket att varje medlem
har en röst.

2. Föreningsstämmans befogenheter
får inte överlämnas åt särskilt
valda fullmäktige.

3. Hänvisningen i 7 kap. 15 § till
4 kap. / § skall i stället avse 9 §
denna lag.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

69

Nuvarande lydelse

i fråga om sambruksförening. Vid
tillämpningen av bestämmelserna
skall iakttagas att hänvisningen i
paragraferna till 16 § I mom. skall
avse 10 § denna lag.

Talan mot föreningsstämmobeslut
19 §

Bestämmelserna i 69 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.

Styrelsens årsredovisning samt
revision

15 §2

Bestämmelserna i 38-51 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening. Vad
som sägs i 43 § andra stycket om
insatsbelopp skall i stället avse lösenbelopp
för medlems andel. Sambruksföreningar
är inte skyldiga att
upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning
eller delårsrapport
eller att utse auktoriserad revisor.

Reservfond och vinstutdelning
m. m.

13 §

Bestämmelserna i 17 §, 18 § första
stycket, 19 och 20 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening. Härvid
skall hänvisningen i 18 § första
stycket till 16 § 1 mom. avse 10 §
denna lag.

Vid tillämpningen av bestämmelserna
i 17 § 1 mom. lagen om ekonomiska
föreningar skall i fråga om
sambruksförening bland skulderna
ej inräknas gäld för vilken föreningen
har lämnat säkerhet av panträtt
på grundval av inteckning i jord -

Föreslagen lydelse

Revision och särskild granskning
samt redovisning

14 §

Bestämmelserna i 8 och 9 kap.
lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksföreningar. Vad
som sägs i 9 kap. 9 § andra stycket 4
om insatsbelopp skall i stället avse
lösenbelopp för medlems andel.
Sambruksföreningar är inte skyldiga
att upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport
eller att, i annat fall än
som avses i8 kap. 6 §, utse auktoriserad
revisor.

Överskottsutdelning och annan
användning av föreningens egendom 15

§

Bestämmelserna i 10 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksföreningar med
följande undantag:

1. Hänvisningen i 10 kap. I §
första stycket till 4 kap. skall i stället
avse bestämmelserna om lösen
av andelar i 9 § denna lag.

2. Bestämmelsen i 10 kap. 2 §
andra stycket lagen om ekonomiska
föreningar gäller inte.

3. Vid tillämpningen av bestämmelserna
i 10 kap. 6 § första
stycket lagen om ekonomiska för -

LU 1986/87:20

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1980: 1110.

70

Nuvarande lydelse

bruksfastighet inom sextio procent
av det senast fastställda taxeringsvärdet.
Vad som har sagts nu gäller
i tillämpliga delar i fråga om annan
egendom, vilken enligt bestämmelse
som meddelas av regeringen får
anses erbjuda motsvarande säkerhet.

Vad i 17 § 2 mom. lagen om ekonomiska
föreningar sägs beträffande
belopp, som har tagits upp under
rubriken Avsatt till pensioner, skall
i fråga om sambruksförening gälla
även i den mån sådant belopp
täckes av kreditförsäkring i svensk
försäkringsanstalt eller utländsk
försäkringsanstalt som har rätt att
driva rörelse här i riket.

Likvidation och upplösning
20 §

Bestämmelserna i 70-95 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.
Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för
det fall antalet föreningsmedlemmar
har nedgått under det i 5 § föreskrivna
lägsta antalet skall i sambruksförening
tillämpas, om antalet
medlemmar har nedgått under tre
och tillräckligt antal medlemmar ej
har inträtt inom ett år samt länsstyrelsen
ej heller funnit särskilda skäl
medgiva, att föreningens verksamhet
ändå får fortsätta.

Talan mot styrelseledamot, revisor,
föreningsmedlem eller
röstberättigad

Bestämmelserna i 63-66 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
ifråga om sambruksförening.

Föreslagen lydelse

eningar skall bland skulderna ej inräknas
gäld för vilken föreningen
har lämnat säkerhet av panträtt på
grundval av inteckning i jordbruksfastighet
inom sextio procent av det
senast fastställda taxeringsvärdet;.
Vad som har sagts nu gäller i tilllämpliga
delar i fråga om annan
egendom, vilken enligt bestämmelse
som meddelas av regeringen får
anses erbjuda motsvarande säkerhet.

4. Vad som sägs i 10 kap. 6 §
fjärde stycket lagen om ekonomiska
föreningar beträffande belopp, som
har tagits upp under rubriken Avsatt
till pensioner, skall gälla även i
den mån sådant belopp täcks av
kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt
eller utländsk försäkringsanstalt
som har rätt att driva
rörelse här i riket.

Likvidation och upplösning
16 §

Bestämmelserna i 11 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar.
Vad som föreskrivs i 11
kap. 3 § för det fall att antalet föreningsmedlemmar
har nedgått under
det i 2 kap. 1 § föreskrivna lägsta
antalet skall i sambruksförening tillämpas,
om antalet medlemmar har
nedgått under tre och tillräckligt antal
medlemmar ej har inträtt inom
ett år samt länsstyrelsen ej heller
funnit särskilda skäl att medge att
föreningens verksamhet ändå får
fortsätta.

Skadestånd m. m.

§

Bestämmelserna i 13 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skadestånd
23 §

Bestämmelserna i 106-109 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.

Föreningens firma
5 § 18 §

Sambruksförenings firma skall innehålla ordet sambruksförening.
Sambruksförenings firma får ej innehålla ordet bolag eller annat ord som
kan föranleda till antagande att firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registrerade
och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av sambruksförenings
firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974: 156).

Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning
av rörelsen använda ordet sambruksförening.

Bestämmelserna i 14 kap. 2 § lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i fråga om sambruksföreningar.

Registrering
21 §

Bestämmelserna i 99-105 §§ lagen
(1951.308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.
Härvid skall hänvisningen i 100 §
femte stycket till 7 § tredje stycket
avse 5 § tredje stycket denna lag.

Registrering m. m.

19 §

Bestämmelserna i 15 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
galler i fråga om sambruksföreningar.
Ett beslut om sådan
ändring av stadgarna att styrelsens
säte skall flyttas från ett län till ett
annat får dock inte registreras, om
sambruksföreningens firma på
grund av bestämmelserna i 18 §
tredje stycket första meningen denna
lag inte får föras in i det senare
länets föreningsregister.

Inskrivning av uppgifter angående
sambruksföreningar skall
ske i en särskild avdelning av det
föreningsregister som avses i
15 kap. I § lagen om ekonomiska
föreningar.

Länsstyrelsens beslut enligt 16 §
överklagas till kammarrätten genom
besvär.

Besvär
22 §

Bestämmelserna i 105 a § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tillämpning
i fråga om sambruksförening.

LU 1986/87:20

Bilaga 1

72

Nuvarande lydelse

Straffbestämmelser
24 §

Bestämmelserna i HO—112 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksförening. Vid
tillämpningen av bestämmelserna
skall iakttagas att hänvisningen i
110 § 7 till 7 § fjärde stycket skall
avse 5 § fjärde stycket denna lag.

Ar gärning som avses i första
stycket belagd med straff i brottsbalken,
dömes ej till ansvar enligt
denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman som
har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut
skall ske enligt äldre bestämmelser.

3. En likvidation skall genomföras enligt äldre bestämmelser, om likvidator
har utsetts före utgången av december 1987.

4. Redan från och med dagen för utfärdandet av denna lag får föreningsstämman
med tillämpning av bestämmelserna om majoritetskrav i 7 kap.
14 § lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar besluta sådana ändringar
i stadgarna som behövs för att stadgarna skall stämma överens med denna
lag. Beslutet skall gälla från och med den 1 januari 1988.

5. Om en sambruksförenings stadgar efter utgången av december 1987
strider mot denna lag, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till
föreningsstämman om ändring av stadgarna till överensstämmelse med den
nya lagen.

Föreslagen lydelse LU 1986/87:20

Bilaga 1

Straff och vite
20 §

Bestämmelserna i 16 kap. lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om sambruksföreningar. Vid
tillämpningen av bestämmelserna
skall hänvisningarna i 16 kap. 1 §
till 3 kap. 6 § och 14 kap. 3 § avse
8 § respektive 18 § fjärde stycket
denna lag.

73

I motion 1986/87:L112 framlagda förslag till
ändringar i regeringens lagförslag

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

Regeringens förslag Motionärernas förslag

1 kap. Inledande bestämmelser

5 § En ekonomisk förening är en
ekonomisk centralförening om minst
hälften av dess medlemmar är ekonomiskaföreningar
och dessa föreningar
har minst hälften av medlemmarnas
sammanlagda röstetal och deltar
med minst hälften av det inbetalade
medlemsinsatskapitalet.

En ekonomisk förening är också
en ekonomisk centralförening om
medlemskap kan beviljas fysiska personer
samt ekonomiska föreningar,
men inte andra juridiska personer.

6 kap. Föreningens ledning

1 §

En ekonomisk tre ledamöter.

Styrelsen väljs av föreningsstäm- Styrelsen väljs av föreningsstämman,
om det inte föreskrivs i stad- man, om det inte i stadgarna före garna

att en eller flera styrelsele- skrivs att en eller flera styrelseledamöter
skall utses på annat sätt. damöter, dock högst en tredjedel av

hela antalet ledamöter, skall utses på
annat sätt.

En styrelseledamots även suppleanter.

7 kap. Föreningsstämman

1 §

Föreningsmedlemmarnas rätt vid föreningsstämman.

Varje medlem har en röst, om inte Medlemmarna har lika rösträtt,

annat anges i stadgarna. I en ekonomisk centralförening får

rösträtten, om stadgarna så bestämmer,
utövas efter antalet medlemmar
eller pä annan grund.

Av 12 § valda fullmäktige.

LU 1986/87:20

Bilaga 2

74

Regeringens förslag Motionärernas förslag

14 §

Beslut att enligt 15 §.

Har i stadgarna tagits in ytterligare
villkor för ändring av stadgarna, gäller
det villkoret.

Om enligt regeringens medgivande.

I stadgarna får tagas in föreskrift
om att stadgarna, eller viss bestämmelse
i stadgarna, inte får ändras
utan tillstånd av ekonomisk centralförening
i vilken förening är medlem.

Utöver vad som anges i andra och
tredje stycket får i stadgarna inte tagas
in föreskrift om att stadgarna, eller
viss bestämmelse i stadgarna, inte får
ändras utan särskilt tillstånd av viss
medlem eller av utomstående.

Har i stadgarna tagits in ytterligare
villkor för ändring av stadgarna, av
annan innebörd än vad som anges i
andra, tredje eller fjärde stycket, gäller
det villkoret.

Ett beslut efter registreringen.

Förslaget till lag om införande av lagen (1987:000) om
ekonomiska föreningar

Regeringens förslag Motionärernas förslag

11 a § En förening som registrerats
före den 1 januari 1988 får utan
hinder av 7 kap. 1 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar tillämpa
de rösträttsregler som dess stadgar
bestämmer. Sådan förening får också
tillämpa villkor för stadgeändring
som strider mot 7 kap. 14 §, 4:e
stycket i lagen (1987:000) om ekonomiska
föreningar.

Om en förening som registrerats
före den 1 januari 1988 ändrar bestämmelse
i stadgarna som avses i
första stycket skall ändring ske till
överensstämmelse med lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar.

LU 1986/87:20

Bilaga 2

75

Förslaget till lagom ändring i bostadsrättslagen (1971:479) LU 1986/87:20

Bilaga 2

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
bostadsrättslagen (1971:479)
dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall
upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före
61, 62, 64 och 68 §§ skall utgå,
dels att 41, 45-48, 55, 56, 58, 59,
65-71 och 73 §§ samt rubrikerna
närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och
70 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Beslut om

Är för giltighet av beslut enligt
denna paragraf ytterligare villkor bestämt
i stadgarna, gäller även det.

Har på

Regeringens förslag
4. Om en

Härigenom föreskrivs i fråga om
bostadsrättslagen (1971:479)
dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall
upphöra att gälla,
dels att rubrikerna närmast före

61, 62, 64 och 68 §§ skall utgå,
dels att 41, 45-48, 55, 56, 58, 59,

62, 65-71 och 73 §§ samt rubrikerna
närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och
70 §§ skall ha följande lydelse.

Motionärernas förslag

För beslut om ändring av bostadsrättsförenings
stadgar gäller därutöver
7 kap. 14 § andra, tredje, fjärde
och femte styckena lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar.

sådant medgivande.

Motionärernas förslag

nya bestämmelserna.

Bostadsrättsförening registrerad
före den 1 januari 1988 får tillämpa
villkor för stadgeändring som strider
mot 7 kap. 14 § fjärde stycket i lagen
(1987:000) om ekonomiska föreningar.

62 §

till beslutet.

76

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens

lagförslag

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 kap.

3 §

Revisorerna skall vara svenska Revisorerna skall vara svenska
medborgare och bosatta i Sverige, medborgare och bosatta i Sverige,

om inte regeringen eller den myndig- om inte regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer i het som regeringen bestämmer i

särskilda fall tillåter annat. Den som särskilda fall tillåter annat. Den som

är auktoriserad eller godkänd revi- är auktoriserad eller godkänd revisor
behöver dock inte vara svensk sor behöver dock inte vara svensk

medborgare. Den som är omyndig medborgare. Den som är omyndig, i

eller i konkurs får inte vara revisor. konkurs eller underkastad närings förbud

får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av
föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat
revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med
godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor skall till styrelsen för den
förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för
revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara
auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens
revisorer, om det kan ske.

15 kap.

5 §

I firmalagen (1974:156) finns be- I firmalagen (1974:156) finns bestämmelser
om avförande av en fir- stämmelser om avförande av en firma
ur registret sedan en dom om att ma ur registret sedan en dom om

häva firmaregistreringen har vunnit hävande av firmaregistreringen har

laga kraft. vunnit laga kraft.

LU 1986/87:20

Bilaga 3

77

I reservation 4 föreslagna ändringar i regeringens

lagförslag

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

Regeringens förslag Reservanternas förslag

8 kap.

8 §

Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har
utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om
en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som har
tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i
förtid skall genast anmäla detta till
länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen
lämna en redogörelse för iakttagelserna
vid den granskning som
han har utfört under den del av
löpande räkenskapsår som hans uppdrag
har omfattat. För anmälningen
gäller i tillämpliga delar vad som
föreskrivs i 13 § tredje och fjärde
styckena om revisionsberättelse. Avskrift
av anmälningen skall överlämnas
till föreningens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom
enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte
någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor
tillsätts för den återstående mandattiden.

13 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till
föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse
senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall
inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har
överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen
har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen
sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange
detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot
eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen
anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

I revisionsberättelsen skall också
anmärkas om revisorerna funnit att

LU 1986/87:20

Bilaga 4

78

Regeringens förslag Reservanternas förslag

föreningen inte har fullgjort sin skyldighet 1.

att göra avdrag för preliminär
A-skatt eller kvarstående skatt enligt
uppbördslagen (1953:272).

2. att anmäla sig för registrering
enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. att lämna uppgift enligt 54 § 1
mom. uppbördslagen, 4 eller 11 §
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
frän arbetsgivare eller
22 § lagen om mervärdeskatt, eller

4. att i rätt tid betala skatter och
avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller
anmärkning om att föreningen inte
har fullgjort någon sådan skyldighet
som avses i fjärde stycket 1—4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift
av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande
av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner
beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen.

I en moderförening skall reviso- I en moderförening skall revisorerna
avge en särskild revisionsbe- rerna avge en särskild revisionsberättelse
beträffande koncernen. rättelse beträffande koncernen.

Härvid skall första—tredje och sjätte Härvid skall första-fjärde styckena

styckena tillämpas. tillämpas.

16 §

Revisorerna får inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller
utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått
kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel
för föreningen.

Revisorerna är skyldiga att Revisorerna är skyldiga att

1. till föreningsstämman lämna al- 1. till föreningsstämman lämna alla
upplysningar som stämman begär, la upplysningar som stämman begär,

om det inte skulle vara till väsentlig om det inte skulle vara till väsentlig

nackdel för föreningen, nackdel för föreningen, samt,

2. till medrevisor, granskare som 2. till medrevisor, granskare som

avses i 17 §, ny revisor och, om avses i 17 §, ny revisor och, om

föreningen har försatts i konkurs, föreningen har försatts i konkurs,

konkursförvaltare lämna erforderli- konkursförvaltare lämna erforderliga
upplysningar om föreningens an- ga upplysningar om föreningens angelägenheter,
samt gelägenheter.

3. på begäran lämna upplysningar
om föreningens angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning
i brottmål.

LU 1986/87:20

Bilaga 4

79