Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets betänkande 1986/87:20

om ekonomiska föreningar m. m. (prop. 1986/87:7, delvis)

LU

1986/87:20

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:7 vari läggs fram förslag till lag om ekonomiska föreningar som skall ersätta 1951 års lag i samma ämne. Lagförslaget innebär framför allt en modernisering och förenkling av nuvarande bestämmelser. Bland nyheterna märks att firmaskyddet för de ekonomiska föreningarna sträcks ut från att gälla inom ett län till att gälla inom hela landet. Vidare föreslås regler om verkställande direktör och om effektivare revision. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Två i propositionen framlagda lagförslag har överlämnats till näringsut­skottet och kommer att behandlas av det utskottet i samband med proposi­tion 1986/87:12 om ny banklagstiftning.

I betänkandet behandlar utskottet också dels en under riksmötet 1985/86 väckt fristående motion, dels två med anledning av propositionen väckta motioner, dels en under riksmötet 1986/87 väckt fristående motion.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen med två smärre ändringar. Motionerna avstyrks. Till betänkandet har fogats sex reservationer (en m, fp, c och fem m, fp) och ett särskilt yttrande (c).

Propositionen

I propositionen föreslär regeringen (justitiedepartementet) - efter hörande av lagrådet - att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1.   lag om ekonomiska föreningar,

2.   lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar,

3.   lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m,m.,

4.   lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

5.   lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

6.   lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

7.   lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Lagförslagen 3 och 7 har av lagutskottet överlämnats till näringsutskottet för att möjliggöra samordning med de i proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och lag om ändring i lagen

1 Riksdagen I98Ö/87. Ssaml. Nr20

(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och      LU 1986/87:20 ekonomiska föreningar.

Lagförslagen 1, 2 och 4—6 har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motionsyrkanden

I, Under 1985/86 års riksmöte väckt motion

1985/86:L263 av Gunilla André m. fi. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion ]985/86;N306 - yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att antalet medlemmar som krävs för att bilda en kooperativ förening reduceras till tre.

II,     Med anledning av propositionen väckta motioner

1986/87:L112 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas

1.  att riksdagen beslutar att, med de ändringar som framgår av bilaga 2 till utskottets betänkande, anta regeringens förslag till ny lag om ekonomiska föreningar samt förslag till lag om införande av den nya föreningslagen,

2.  att riksdagen beslutar att anta i bilaga 2 till utskottets betänkande intaget förslag till ändring i bostadsrättslagen,

3.  att riksdagen beslutar att som sin mening gé regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändring av reglerna om styrelseval i bostadsrätts­föreningar, så att dessa kommer att anknyta till vad som i motionen föreslagits angående styrelseval i ekonomiska föreningar.

1986/87:L113 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår propositionen såvitt avser de förslag som framläggs i kapitel 2.6 om effektivare revision.

III,    Under riksmötet 1986/87 väckt fristående motion

1986/87:L207 av Gunilla André och Görel Thurdin (båda c) vari - med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A238 - yrkas

1.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att antalet medlemmar som krävs för att bilda en kooperativ förening reduceras till tre,

2.  att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag innebärande att registreringsavgiften för kooperativa föreningar sänks eller avskaffas.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till lag om ekonomiska föreningar som skall ersätta 1951 års lag i samma ämne. Till grund för propositionen ligger ett av kooperationsutredningen framlagt betänkande (SOU 1984:9) Kooperati­va föreningar. Lagförslaget innebär framför allt en modernisering och förenkling av nuvarande bestämmelser. Bland nyheterna märks att firma-

 

skyddet för de ekonomiska föreningarna sträcks ut från att gälla inom ett län LU 1986/87:20 till att gälla inom hela landet. Vidare föreslås regler om verkställande direktör och om effektivare revision. De nuvarande bestämmelserna om föreningsledningens medborgarskap och bosättning mjukas upp när det gäller nordiska medborgare.'En annan nyhet är regler om fusion mellan en moderförening och ett dotteraktiebolag. De sistnämnda reglerna syftar bl. a. till att underlätta för arbetskooperationen. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

Allmänna Överväganden

Aktiebolag och ekonomisk förening är de enda associationsformer som enligt svensk rätt kan användas för näringsverksamhet utan personligt ansvar för ägarna.

Gällande bestämmelser om ekonomiska föreningar i allmänhet finns i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Föreningslagen trädde i kraft år 1953 och ersatte en lag från är 1911 i ämnet. Utmärkande för en ekonomisk förening är att den genom ekonomisk verksamhet skall främja sina medlem­mars ekonomiska intressen och att medlemmarna skall delta i verksamheten som konsumenter, leverantörer eller på annat sätt. Kravet på deltagande i verksamheten ger den ekonomiska föreningen en kooperativ prägel. Den kooperativa karaktären markeras ytterligare genom att medlemskapet i princip skall vara öppet, genom att varje medlem som huvudregel skall ha en röst samt genom att utdelning av överskott i huvudsak skall ske i proportion lill varje medlems deltagande i verksamheten. I övrigt bygger föreningslagen i hög grad på den äldre lagstiftningen om aktiebolag, nämligen lagen (1944:705) om aktiebolag.

Vissa ekonomiska föreningar regleras av särskild lagstiftning. För bostads­rättsföreningar finns sålunda särskilda regler i bostadsrättslagen (1971:479).

Totalt är för närvarande ca 20 000 ekonomiska föreningar registrerade i länsstyrelsernas föreningsregister. Av dessa föreningar är uppskattningsvis ca 6 000 registrerade enligt 1911 års föreningslag. Av återstoden är ca 9 000 bostadsrättsföreningar och ca 5 000 föreningar som är registrerade enligt 1951 års lag.

Den form av den svenska kooperationen som är mest utvecklad är den allmänna konsumentkooperationen. Det finns även kooperativ verksamhet med annan inriktning, t. ex. för organisation av sparande och krediter och för olika producentkooperativa verksamheter, t. ex. inom lantbruket och åkeri­näringen. Arbetskooperationen är en kooperativ form som har rönt ökat intresse under senare år.

En stor del av landets befolkning är som medlemmar, kunder eller anställda engagerade i någon form av kooperativ verksamhet. Antalet medlemmar uppgår till, inom konsumentkooperationen ca 3 miljoner, inom bostadskooperationen ca 600 000 och inom producentkooperationen, där lantbrukskooperationen är den övervägande delen, drygt 150 000. Totalt sysselsatte kooperationen i slutet av 1970-talet ca 165 000 personer, vilket motsvarade ca 5 % av samtliga sysselsatta i Sverige. Andelen av bruttonatio­nalprodukten var likaledes ca 5 %.

 

Som framgår av det anförda utgör de ekonomiska föreningarna en viktig LU 1986/87:20 del av det svenska näringslivet. Som associationsform utgör den ekonomiska föreningen vidare ett värdefullt komplement till andra företagsformer, främst då aktiebolaget. Med sitt starka inslag av aktiv medverkan från medlemmarna ger det kooperativt arbetande företaget de människor som så önskar möjlighet att engagera sig i driften av verksamheten i större utsträckning än aktieägarna i aktiebolag kan göra. Enligt utskottets mening är det mot den angivna bakgrunden angeläget att den civilrättsliga lagstift­ningen rörande de ekonomiska föreningarna har en ändamålsenlig utform­ning.

Under senare år har ett betydande reformarbete skett på det associations­rättsliga området. År 1975 infördes en ny aktiebolagslag (1975:1385). Turen kom härefter till lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag som år 1980 ersattes av en ny lag. Också föreningslagen har varit föremål för vissa reformer. År 1980 ändrades sålunda redovisnings- och revisionsreglerna (prop. 1979/80:144, LU 1980/81:4). Åndringarna innebar i huvudsak en anpassning av dessa regler till motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. På grundval av ett av kooperationsutredningen avgivet betänkande (SOU 1981:60) Kooperationen i samhället infördes vidare år 1984 bestämmelser i föreningslagen om s.k. förlagsinsatser. De sistnämnda bestämmelserna syftar till att göra det möjligt för föreningarna att dra till sig riskbärande kapital även från andra än medlemmarna.

Enligt utskottets mening kan föreningslagen trots de reformer som genomförts inte anses motsvara de krav som bör ställas på en ändamålsenlig lagstiftning. 1951 års föreningslag är sålunda utformad efter mönster av 1944 års aktiebolagslag. Det innebär att betydande skillnader som inte är sakligt motiverade finns mellan föreningslagstiftningen och annan associationsrätts­lig lagstiftning, något som knappast kan vara till fördel för det praktiska rättslivet. Härtill kommer att föreningslagen som framhålls i propositionen är svåröverskådlig och innehåller åtskilliga bestämmelser av utpräglad detaljkaraktär. Starka skäl talar alltså för att 1951 ärs föreningslag nu bör ersättas med en ny lag om ekonomiska föreningar. Det förslag till en modernisering och förenkling av regelsystemet som kooperationsutredning­en lagt fram har också fått ett positivt mottagande vid remissbehandlingen.

I det följande kommer utskottet att behandla de frågor som tagits upp i motionerna eller som eljest tilldragit sig utskottets uppmärksamhet.

Medlemsantal i ekonomisk förening

I propositionen föresläs att nu gällande regler om minsta antal medlemmar i en ekonomisk förening förs över till den nya föreningslagen. Sålunda kommer även i fortsättningen huvudregeln vara att en ekonomisk förening skall bestå av minst fem medlemmar. Antalet medlemmar fär dock vara tre eller fyra om minst tre av medlemmarna är ekonomiska föreningar eller andra föreningar som är att anse som juridiska personer (2 kap. 1 §). I propositionen föreslås inte nägon ändring av det nu gällande kravet i 43 § bostadsrättslagen (1971:479) att minsta antal medlemmar i en bostadsrätts­förening skall vara fem.

 

I motionerna 1985/86:L263 (c) och 1986/87:L207 (c) ftamhålls att många LU 1986/87:20 arbetstillfällen för kvinnor kommer att försvinna från arbetsmarknaden i framtiden och att det därför är viktigt att kvinnorna stimuleras att ägna sig åt privat företagsamhet. Många kvinnor hyser dock av olika skäl tveksamhet att ensamma starta eller överta ett företag. Helst vill de enligt motionärerna arbeta tillsammans med andra. Den kooperativa företagsformen kan då vara ett fördelaktigt alternativ. Motionärerna anser det angeläget att lagstiftning­en inte försvårar bildandet av kooperativa företag. Enligt motionärerna kan, särskilt i inledningsskedet av en kooperativ verksamhet, det nuvarande kravet på fem medlemmar vara svårt att uppfylla. Motionärerna yrkar (yrkande 1 i motion L207) därför att förslag framläggs om att minimiantalet sänks till tre medlemmar.

Utskottet vill framhålla att kravet på minst fem medlemmar i en ekonomisk förening motiverats av föreningarnas kooperativa karaktär. En sänkning av minimiantalet skulle enligt utskottets mening innebära att det kooperativa inslaget i viss mån gick förlorat. Då frågor med anknytning till kravet på medlemsantalet i en annan kooperativ verksamhetsform, nämligen bostadsrättsföreningarna, tidigare behandlats i riksdagen (se senast LU 1984/85:32) har utskottet därför ställt sig avvisande till tanken på en sänkning av kravet.

Bostadsrättslagen ses för närvarande över av en särskild tillkallad utreda- ■ re. I direktiven för utredningsarbetet (dir. 1986:5) hänvisar departements­chefen bl. a. till utskottets ovan angivna betänkande och anför att han delar uppfattningen att kravet på minsta antal medlemmar i en bostadsrättsfören­ing och det i praxis gällande kravet på minsta antal lägenheter även fortsättningsvis bör gälla. Utredaren bör dock överväga om inte kravet på minsta antal medlemmar i inledningsskedet av en förenings verksamhet bör kunna minskas från fem till tre. Ett motiv för en sådan förändring skulle enligt direktiven vara det praktiska tillvägagångssättet med föreningsbild­ning genom s. k. kontorsstiftning, dvs. att föreningen bildas utan de boendes medverkan. Projekt av servicehuskaraktär med t. ex. kommunen och organisationer som stiftare skulle då kunna genomföras på ett smidigare sätt.

De särskilda skäl som sålunda kan föreligga för att bostadsrättsföreningar under en övergångstid bör kunna tillåtas att ha färre medlemmar än fem har enligt utskottets mening inte bärkraft när det gäller ekonomiska föreningar i allmänhet.

På grund av det anförda och då nuvarande ordning såvitt känt inte inneburit några nackdelar för nystartade föreningar kan utskottet inte ställa sig bakom motionärernas förslag. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen i aktuell del och avstyrker bifall till motionerna L263 och L207 yrkande 1.

Föreningsmedlemmarnas inflytande

Utmärkande för de ekonomiska föreningarna är att medlemmarna i större eller mindre utsträckning engagerar sig i föreningens olika angelägenheter och inte bara väljer förvaltande och kontrollerande organ samt träffar avgöranden på grundval av årsredovisningen.

 

Medlemmarnas beslutanderätt skall enhgt 1951 års föreningslag utövas på LU 1986/87:20 föreningsstämman. Föreningsstämman äri princip föreningens högsta beslu­tande organ. Stämman har beslutanderätt rörande föreningens organisation och sådana inre förhållanden som tillsättande och entledigande av styrelse och revisorer, ökning eller minskning av insatskapitalet, bestämmelser om avgifter till föreningen, fastställande av årsredovisning och åtgärder med anledning av vinst och förlust, ändring av stadgarna samt upplösning av föreningen genoin likvidation eller fusion.

Huvudregeln är att varje medlem i föreningen har en röst på förenings­stämman. Undantag härifrån kan dock ske genom föreskrifter i stadgarna.

Ledningen av föreningens verksamhet och förvaltningen av dess angelä­genheter skall handhas av en styrelse med minst tre ledamöter. Styrelsen skall, som nämnts utses av föreningsstämman. I föreningens stadgar kan tas in föreskrifter om att styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamot skall i princip vara medlem i föreningen. Undantag från kravet på medlemskap kan emellertid göras i särskilt angivna fall genom föreskrifter i föreningens stadgar.

I fråga om föreningsstämmans beslut om ändring av stadgarna finns särskilda regler. För att ett beslut om stadgeändring skall bli giltigt krävs antingen att samtliga röstberättigade i föreningen har varit ense om beslutet eller att beslutet fattats på två på varandra följande stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. För vissa , ändringsbeslut krävs särskild röstmajoritet. Har i stadgarna tagits in ytterli­gare villkor för ändring av stadgarna skall villkoret gälla. Krävs enligt stadgarna regeringens tillstånd till en stadgeändring får under närmare angivna förutsättningar inte detta villkor ändras utan regeringens tillstånd.

De redovisade bestämmelserna i 1951 års föreningslag är enligt bostads­rättslagen i princip tillämpliga också på bostadsrättsföreningar. För bostads­rättsföreningar gäller härutöver vissa särskilda bestämmelser. I fråga om rösträtt föreskrivs sålunda att om flera medlemmar innehar bostadsrätt . gemensamt, de har endast en röst tillsammans om inte annat följer av föreningens stadgar. Beträffande styrelsen i en bostadsrättsförening gäller enligt bostadsrättslagen att minst två av ledamöterna skall utses av föreningSr stämman. Är antalet styrelseledamöter mindre än fem skall minsten ledamot väljas av stämman.

I propositionen föreslås att gällande regler om föreningsmedlems rösträtt, val av styrelse och beslut om stadgeändringar förs över till den nya föreningslagen utan några mera väsentliga sakliga ändringar. Regler om styrelseval har upptagits i 6 kap. 1 § förslaget till föreningslag. Bestämmel­serna om rösträtt och stadgeändringar finns i 7 kap. 1 § resp. 7 kap. 14 §.

Motionärerna i motion 1986/87:L112 (fp) anser att nuvarande bestämmel­ser i föreningslagen inte i tillräcklig utsträckning ger skydd åt föreningarnas självständighet. Om den ekonomiska föreningen skall behålla sin karaktär av en renodlat kooperativ företagsform bör enligt motionärerna föreningslagen vara så utformad att kapitalassociationer, där det avgörande inflytandet helt eller delvis ligger på annat häll än hos medlemmarna, inte kan registreras som ekonomiska föreningar. Förslaget i propositionen innehåller dock, i likhet med 1951 års föreningslag, några regler vilka enligt motionärerna gör det

 

möjligt för kommuner eller aktiebolag att missbruka företagsformen genom     LU 1986/87:20 att knyta föreningar så nära till sig att det inte blir fråga om självständiga föreningar som arbetar i medlemmarnas intresse.

Inte minst i samband med överförande av tidigare kommunal verksamhet till föreningslivet anser motionärerna att det finns en risk att kommunen skaffar sig en fortsatt kontroll över verksamheten genom att förbehålla sig vetorätt mot stadgeändringar, omfattande styrelserepresentation och/eller omfattande rösträtt på föreningsstämman. Gränsen mellan den offentliga makten och det fria föreningslivet kan då komma att suddas ut. Det vore enligt motionärerna mycket olyckligt om en sådan utveckling - där några av den svenska folkrörelsetraditionens centrala idéer skulle hotas - blev följden av en i andra avseenden välkommen ökning av intresset för att låta föreningar ta över verksamhet som tidigare drivits i kommunal regi.

Motionärerna påpekar att det i dag är möjligt att registrera en ekonomisk förening, där en kommun (eller ett aktiebolag eller en stiftelse) tillsätter hela styrelsen, har röstmajoritet på föreningsstämman i kraft av sitt kapitalägande och dessutom har vetorätt mot stadgeändringar. I.bostadsrättsföreningar kan utomstående tillsätta en majoritet av styrelsen samt skaffa sig vetorätt mot stadgeändringar. Föreskrifter av detta slag kan enligt motionärerna väntas tillkomma vid föreningens bildande, innan det stora flertalet medlemmar hunnit inträda och få rösträtt på föreningsstämman. Dessa risker är särskilt tydliga då det gäller bostadsrättsföreningar som regelmässigt stiftas innan de blivande boende kommer in i bilden. Även för ekonomiska föreningar finns det, fortsätter motionärerna, en risk att exempelvis ett avtal med kommunen och stadgar för en blivande ekonomisk förening förhandlas fram som en paketlösning, vilken innebär att de blivande medlemmarna inte kommer att kunna utöva det inflytande i föreningen som de skall ha om föreningen är kooperativ.

Mot bakgrund av det anförda anser motionärerna att en ny föreningslag bör utformas så att framtida missbruk förebyggs. I enlighet härmed bör regler införas som garanterar att medlemmarna får ett avgörande inflytande över de centrala frågorna om val av styrelse och om stadgeändringar. Vidare bör principen om lika rösträtt lagfästas.

I sistnämnda hänseende hänvisar motionärerna till att kooperationsutred­ningen framlagt ett förslag om en tvingande regel om lika rösträtt för alla föreningar med undantag för kooperativa centralorganisationer, dvs. sam­manslutningar av ekonomiska föreningar. Enligt motionärerna avvisar departementschefen detta förslag under åberopande av att det finns fören­ingar med både fysiska personer och andra föreningar som medlemmar och där en regel om lika rösträtt kan leda till svårigheter. Motionärerna anser att en tvingande regel om lika rösträtt kan införas om undantag görs också för bl.a. denna typ av föreningar. Med lika rösträtt avses enligt motionärerna inte att varje medlem skall ha en röst. Genom formuleringen lika rösträtt kan exempelvis i centralorganisationer varje medlemsförening sända samma antal ombud till stämman. För föreningar som upplåter lägenheter med kooperativ hyresrätt samt bostadsföreningar blir det möjligt att anta stadgar där varje hushåll ges en röst, dvs. i stort sett samma princip som gäller enligt bostadsrättslagen om en röst per lägenhet.

 

I fråga om i'fl/«v5r>'rc/ie förordar motionärerna att 6 kap. 1 § förslaget till LU 1986/87:20 ny föreningslag ändras så att högst en tredjedel av styrelseledamöterna skall få utses på annat sätt än genom val på föreningsstämman. Förslaget innebär att antalet styrelseledamöter måste fastställas så att de ledamöter som företräder medlemmarna alltid är minst dubbelt så många som eventuella andra ledamöter. Denna regel kan dock, enligt motionärerna, inte utan ytterligare utredning tas in även i bostadsrättslagen. Detta beror på att det i samband med uppförande av nya fastigheter har ansetts vara legitimt att en styrelsemajoritet under en övergångstid företräder stiftarna och andra utomstående. Pågående översyn av bostadsrättslagen bör dock, fortsätter motionärerna, leda fram till en begränsning av denna övergångstid. Vidare bör det övervägas vilka begränsningar som bör finnas när det gäller beslut av en sådan styrelse, som binder kommande stämmor och styrelse när det gäller t. ex. fastighetsförvaltning och andra väsentliga ekonomiska frågor. Det kan enligt motionärerna inte i bostadsrättsföreningar, lika litet som i andra kooperativa sammanslutningar, vara godtagbart att styrelsemajoriteten annat än under en kortare övergångstid kontrolleras av andra intressen än medlemsintresset.

När det gäller stadgeändringar bör enligt motionärerna nuvarande regler om att stadgarna i enstaka undantagsfall kan innehålla föreskrift om regeringens godkännande kunna bibehållas eftersom de i praktiken inte innebär någon risk för missbruk. Vidare bör det vara tillåtet att en organisation som är uppbyggd i flera led har stadgar där stadgeändringar i lokala sammanslutningar måste godkännas av riksorganisationen eller motsvarande. Sistnämnda regel kan lämpligen anknytas till begreppet "ekonomisk centralförening". I övrigt bör det - för såväl bostadsrättsfören­ingar som andra ekonomiska föreningar - vara otillåtet att ha stadgar som inte kan ändras utan godkännande av utomstående. För att hindra att en sådan föreskrift kringgås bör enligt motionärerna inte heller en viss medlem.-som t. ex. kan vara en kommun eller ett aktiebolag - kunna ges en särskild vetorätt mot stadgeändringar.

Andra villkor för ändring av stadgarna - såsom ett ännu hårdare majoritetskrav än det som anges i föreningslagen - bör även i fortsättningen var tillåtna.

Motionärerna yrkar (yrkande 1) att 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§ förslaget till ny föreningslag ändras i enlighet med det anförda, att en definition av begreppet ekonomisk centralförening upptas i 1 kap. lagförsla­get samt att en särskild övergångsbestämmelse införs med den innebörden att de föreslagna skärpningarna endast skall gälla föreningar som bildas efter ikraftträdandet. Vidare yrkas (yrkande 2) att i bostadsrättslagen införs en hänvisning till de särskilda bestämmelserna om stadgeändringar i förenings­lagen samt (yrkande 3) att vad som i motionen anförts om styrelseval i bostadsrättsförening ges regeringen till känna.

Utskottet vill för sin del stryka under att, som ovan nämnts, det utmärkande för en ekonomisk förening är att medlemmarna deltar i verksamheten på olika sätt och de även i övrigt har ett starkt inflytande när det gäller föreningens angelägenheter. Medlemmarnas engagemang i fören­ingen gör att verksamhetsformen i betydande grad skiljer sig från aktiebola-

 

get. I likhet med motionärerna anser utskottet att det är angeläget att den LU 1986/87:20 egenart som den kooperativa företagsformen innebär upprätthålls i en ny föreningslag. Att medlemmarnas inflytande i olika frågor garanteras är vidare en förutsättning för att den ekonomiska föreningsrörelsen skall präglas av ett demokratiskt synsätt, något som är av grundläggande betydelse för föreningslivet. Även om lagstiftningen således måste slå vakt om de intressen som bär upp föreningsrörelsen är det samtidigt viktigt att förening­arna ges möjligheter att självständigt besluta om hur verksamheten skall bedrivas och organiseras. Endast om starka skäl talar för det bör inskränk­ningar ske i beslutanderätten för föreningen och dess medlemmar.

I linje med det anförda kan utskottet ansluta sig till motionärernas uppfattning att principen om lika rösträtt bör vara en utgångspunkt för en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Att uppställa en undantagslös regel om lika rösträtt skulle emellertid enligt utskottets mening föra för långt och kunna strida mot det demokratiska synsätt som bör prägla den nya lagen. Som motionärerna själva föreslår bör sålunda avsteg från huvudprincipen kunna göras i ekonomiska föreningar vilkas medlemmar helt eller delvis utgörs av andra föreningar. Också i andra typer av föreningar kan det emellertid vara befogat att särskilda rösträttsvillkor får tillämpas. Enligt utskottets mening är det svårt att i den nya lagen på ett heltäckande sätt ange alla de typer av föreningar där avsteg från principen om lika rösträtt bör vara tillåten.

I likhet med departementschefen anser utskottet därför att det grundläg­gande demokratiska synsättet bäst tillgodoses om föreningarna liksom hittills får en möjlighet att i stadgarna differentiera medlemmarnas rösträtt. En sådan ordning har gällt sedan 1951 års föreningslag kom till och har såvitt känt inte inneburit några nackdelar. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen i denna del och avstyrker bifall till motionen i motsvarande del.

Vad härefter angår frågan om styrelseval vill utskottet stryka under att huvudprincipen bör vara att styrelsen i en ekonomisk förening utses på föreningsstämman. Om en tvingande regel angående styrelseval infördes skulle det enligt utskottets mening innebära ett ingrepp i föreningarnas beslutanderätt i interna frågor och kunna stå i strid med det demokratiska synsätt som bör prägla föreningslivet. Den nuvarande möjligheten för en förening att i stadgarna ta in föreskrifter om hur styrelsen skall utses har funnits sedan 1951 års föreningslag kom till. Också enligt 1911 års lag förelåg en sädan möjlighet. Såvitt känt har något missbruk av den inte förekommit. Vid remissbehandlingen av kooperationsutredningens förslag har inte heller framförts något som tyder på att gällande regler skulle behöva ändras. Motionärernas farhågor för att bestämmelserna skall missbrukas får därför anses betydligt överdrivna. På grund av det anförda anser utskottet att det inte finns anledning att tillmötesgå motionärernas önskemål i förevarande hänseende. Utskottet tillstyrker således bifall till propositionen också i denna del och avstyrker bifall till motion Ll 12 i motsvarande del. I enlighet härmed bör även yrkande 3 i motionen om en översyn av bostadsrättslagen avslås.

Vad slutligen gäller motionärernas förslag beträffande beslut om stadge­ändringar kan utskottet av i huvudsak samma skäl som anförts ovan inte finna

 

det motiverat att gällande ordning nu skall frångås. Något missbruk av     LU 1986/87:20 nuvarande regler synes sålunda inte ha förekommit. Det demokratiska synsättet gynnas därför bäst om föreningarna även i fortsättningen själva får uppställa de villkor som utöver nuvarande bestämmelser i föreningslagen    -skall gälla för giltigheten av beslut om stadgeändringar.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i förevarande hänseende och avstyrker bifall till motion L112 yrkande 1 i denna del och yrkande 2.

Effektivare revision m.m,

I propositionen föreslås att de regler om en effektivare revision som har uppställts för aktiebolag och sådana företag som omfattas av lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall gälla också för ekonomiska föreningar. Syftet med dessa regler är att ge bättre möjligheter att få med revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Förslaget innebär att revisorerna skall granska hur föreningen fullgjort sina skyldigheter när det gäller skatter och avgifter (8 kap. 13 §). Revisorerna blir också.skyldiga att lämna uppgifter om föi-eningarnas angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål (8 kap. 16 S). Förslaget innebär även att länsstyrelsen i vissa fall får besluta bl. a. att en förening som inte har kvalificerad revisor skall ha sådan revisor (8 kap. 6 §). Vidare införs en • skyldighet för revisor som avgår i förtid att underrätta länsstyrelsen härom (8 kap. 8§).

Motionärerna i motion 1986/87:L113 (m) yrkar avslag på propositionen i denna del. Motionärerna hänvisar till att de motsatte sig att reglerna om effektivare företagsrevision infördes i aktiebolagslagen och årsredovisnings­lagen. Enligt motionärerna kan samma invändningar som då framfördes riktas också mot den nu föreslagna ordningen, nämligen att den skadar det förtroendefulla förhållande mellan företagsledning och revisorer som är en förutsättning för revisionsarbetet.' På sikt kan förslaget också leda till en försvagning av revisorsfunktionen.

Även motionärerna i motion 1986/87:L112 (fp) påtalar att de motsatte sig att reglerna om en effektivare företagsrevision skulle intas i aktiebolags­lagen.

Frågan om behovet av effektivare regler om företagsrevision och konse­kvenserna för revisionsarbetet övervägdes ingående av utskottet då de nuvarande reglerna infördes i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen (prop. 1984/85:30, LU 1984/85:13). I sitt av riksdagen godkända betänkande tillstyrkte utskottet att reglerna antogs och avstyrkte bifall till de dä aktuella motionerna med yrkanden om avslag på propositionen.

Som skäl för ställningstagandet anförde utskottet bl. a. att det med hänsyn , till vikten av att skatte- och avgiftssystemet är effektivt behövs en fortlöpande granskning av hur företagen sköter sina betalningsåligganden och att det är naturiigt att man tar till vara den resurs som revisorerna utgör för denna granskning. Utskottet framhöll därvid att revisorerna enligt då gällande regler inte hade rättslig skyldighet att göra någon granskning av hur företagen iakttog sina förpliktelser när det gäller skatter och avgifter utan deras verksamhet var i första hand inriktad på att säkerställa étt rättvisande

10

 

bokslut. I viss utsträckning inbjöd emellertid god revisionssed att revisorer LU 1986/87:20 också ägnade uppmärksamhet åt skatte- och avgiftsfrågor. Utskottet under­strök att frågan var så viktig att det var väl motiverat att revisorerna gavs stöd i lag när det gäller att hävda en ny syn i fråga om skatter och avgifter. Utskottet framhöll också att med den utformning granskningsskyldigheten fått i propositionen man inte torde behöva hysa några farhågor för att förslaget skulle leda till en förtroendeklyfta mellan företagsledningen och revisorn och till andra negativa effekter. I fråga om reglerna om ökad . uppgiftsskyldighet i brottmål anförde utskottet att enligt då gällande regler revisor endast kunde bli skyldig att vittna under förundersökningen, när denna framskridit så långt att mera konkreta misstankar riktats mot en person. Utskottet framhöll att det i många fall kunde vara värdefullt om revisorn kunde höras på ett tidigare stadium av förundersökningen och utskottet ansåg att samhällets intresse fick anses vara överordnat de intressen som bestämmelserna om revisors tystnadsplikt avsåg att skydda.

Enligt utskottets mening har de anförda skälen giltighet även när det gäller revisorsfunktionen i ekonomiska föreningar. Någon anledning till att be­stämmelser motsvarande dem som gäller för revisorer i aktiebolag och vissa andra företag inte bör uppställas beträffande revisionen i ekonomiska föreningar kan utskottet inte finna. Att regler om effektivare företagsrevi­sion inte infördes beträffande de ekonomiska föreningarna redan i samband med 1984/85 års lagstiftning berodde för övrigt, som närmare redovisas i propositionen, på att departementsbehandlingen av kooperationsutredning­ens förslag då inte var avslutad.

På grund av det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen i aktuell del och avstyrker bifall till motion L113.

I propositionen föreslås att nuvarande regler om vem som kan utses till revisor i ekonomisk förening förs över till den nya föreningslagen utan några sakliga ändringar. Bestämmelserna som finns i 8 käp. 3 § förslaget till ny föreningslag innebär bl. a. att revisor i princip skall vara svensk medborgare samt att den som är omyndig eller i konkurs inte får vara revisor. Vidare uppställs vissa allmänna kvalifikationskrav. De redovisade reglerna överens­stämmer i huvudsak med vad som gäller för revisor i aktiebolag.

Enligt ett i proposition 1986/87:12 om ny banklagstiftning framlagt förslag till bankrörelselag skall för revisor i bankaktiebolag, sparbank och förenings­bank gälla samma krav som för revisor i ekonomisk förening. Utöver dessa krav finns i förslaget till bankrörelselagen en föreskrift om att revisor inte får vara underkastad näringsförbud.

Näringsförbud kan enligt lagen (1986:436) om näringsförbud meddelas näringsidkare och företrädare för juridiska personer som begått brott i näringsverksamhet, underlåtit att betala skatter, tullar och avgifter eller som eljest i vissa avseenden grovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsid­kare. Den som är underkastad näringsförbud får inte bl. a. driva näringsverk­samhet.

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att näringsförbud bör utgöra
ett hinder att vara revisor i ekonomiska föreningar och aktiebolag. Utskottet
förordar därför att det i förslaget till ny föreningslag tas in en bestämmelse
om att den som är underkastad näringsförbud inte får vara revisor. Utskottet    11

 

förutsätter att frågan om en motsvarande ändring i aktiebolagslagens regler      LU 1986/87:20 om revisorer tas upp till prövning av regeringen i lämpligt sammanhang.

Frågor om firmaskydd och registrering

Enligt gällande rätt registreras ekonomiska föreningar hos länsstyrelserna i länsvis förda register. Någon ändring av reglerna härvidlag föreslås inte i propositionen. Däremot föresläs att föreningens ensamrätt till sin firma på grund av registrering skall utsträckas till att gälla inom hela landet och inte som nu gälla endast inom det län där föreningen har registrerats (14 kap. 1 §).

Utskottet delar departementschefens uppfattning att registreringen även fortsättningsvis bör ombesörjas av länsstyrelserna och att det i vart fall inte för närvarande finns anledning att frångå gällande ordning för registrering av ekonomiska föreningar. För ett bibehållande av regionala register talar bl. a. att föreningarnas behov av service i form av rådgivning och information lättare tillgodoses med en regional hantering av registreringsärenden. Mot bakgrund av att kooperationens starka frammarsch under senare år har lett till att allt fler företag med riksomfattande verksamhet har skapats inom ramen för den kooperativa rörelsen anser utskottet emellertid att det föreligger ett behov av att utsträcka skyddsområdet för registrerade fören­ingsfirmor till hela landet. Med hänsyn till att enligt propositionen det allmänna företagsregistret, som inrättades hos statistiska centralbyrån år 1984, tillhandahåller uppgifter om samtliga i landet registrerade firmor för ekonomiska föreningar finns det också förutsättningar, även med ett bibehållande av de länsvis förda registren, för att länsstyrelserna vid sin förhandsgranskning skall kunna beakta registrerade firmor. Utskottet föror­dar således att förslaget pm ett utvidgat firmaskydd genomförs.

Ett system där firmaskyddet för en ekonomisk förening gäller i hela landet kommer att medföra ökade krav på länsstyrelserna när det gäller kontrollen av att hinder mot en firmaregistrering inte möter med hänsyn till redan registrerade firmor. Den nödvändiga kontrollen torde som nämnts kunna ske genom utnyttjande av det centrala företagsregistret hos statistiska centralby­rån. I den mån uppgifterna i detta register inte är helt aktuella kan emellertid viss annan kontroll bli erforderlig. Av propositionen (s. 73) framgår att vid vissa länsstyrelser handläggningstiden för registreringsärenden är betydan­de. Med hänsyn inte minst till de rättsverkningar som är knutna till en registrering i föreningsregistret är det enligt utskottets mening angeläget att registreringsärendena handläggs så skyndsamt som möjligt. Den nu föreslag­na reformen får inte leda till att handläggningstiderna förlängs. Utskottet vill därför understryka vikten av att man i samband med förberedelsearbetet inför den nya lagstiftningen noga överväger hur länsstyrelserna på ett smidigt sätt skall kunna få aktuella uppgifter ur bl.a. statistiska centralbyråns register. I sammanhanget vill utskottet påpeka att, enligt vad som upplysts, inte något föreningsregister för närvarande förs med stöd av ADB.

Med det anförda tillstyrker utskottet att de föreslagna reglerna om registrering av ekonomiska föreningar genomförs. En redaktionell ändring bör dock göras i 15 kap. 5 § förslaget till ny föreningslag.

Utskottet övergår härefter till frågan om kostnaden för registrering av ekonomiska föreningar.

12

 

Enligt 8 § kungörelsen (1952:495, ändrad 1981:249) om förande av register LU 1986/87:20 för ekonomiska föreningar m,m. skall en avgift på 1 100 kr. erläggas till länsstyrelsen då ansökan görs om registrering. För nyregistrering av enskild näringsidkare, handelsbolag, ideell förening eller stiftelse uppgår motsvaran­de avgift enligt 12 § handelsregisterförordningen (1974:188, ändrad 1981:248) till 450 kr, I motion 1986/87:L207 (c) yrkas (yrkande 2), med hänvisning till betydelsen av att bildandet av kooperativa föreningar underlättas, att riksdagen hos regeringen begär förslag om att registrerings­avgiften för en ekonomisk förening sänks eller avskaffas.

Utskottet erinrar om att det till grund för nuvarande avgifter ligger en taxeöversyn av avgifter vid handels- och föreningsregistren som företogs av riksrevisionsverket (RRV) år 1980 på regeringens uppdrag. Syftet med översynen var att visa vilka avgifter som borde erläggas för att länsstyrelser­nas kostnader för handläggning och kungörande skulle täckas. RRV:s förslag, som godtogs av regeringen, innebar också full kostnadstäckning vid 1981 års pris- och lönenivå. Skälet till att kostnaden för nyregistrering av ekonomisk förening är betydligt högre än motsvarande kostnad för enskild näringsidkare m.fl. angavs av RRV vara att den lagstiftning som reglerar ekonomiska föreningar är bindande, vilket innebär att länsstyrelsen måste kontrollera att föreningens stadgar inte står i strid med några författningar. Ingen sådan kontroll krävs vid registrering i handelsregister. RRV gjorde den bedömningen att en kostnadsanpassad avgift för registrering av ekono­miska föreningar inte skulle få nägon nämnvärd negativ styreffekt. Bl.a. hänvisades till att det i regel måste finnas minst fem medlemmar i en ekonomisk förening, vilket innebär att avgiften per medlem blir lägre än vid registrering av enskild näringsidkare.

Riksdagen har, med anledning av ett motionsyrkande med samma syfte som det nu aktuella, tidigare prövat frågan om registreringsavgiften för ekonomiska föreningar (NU 1985/86:14). I sitt av riksdagen godkända betänkande hänvisade näringsutskottet till vad riksrevisionsverket hade anfört i samband med den ovan nämnda taxeöversynen och avstyrkte bifall till motionen.

Enligt lagutskottets mening har några nya omständigheter som bör föranleda att riksdagen frångår sitt tidigare ställningstagande inte framkom­mit. Utskottet avstyrker således bifall till motion L207 yrkande 2.

Övrigt

Utöver vad utskottet ovan anfört föranleder propositionen inte några uttalanden från utskottets sida.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medlemsantal
att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:L263 och 1986/
87:L207 yrkande   1  antar det  i  proposition   1986/87:7 framlagda
förslaget till lag om ekonomiska föreningar såvitt avser 2 kap. 1 §,                    '

 

2.         beträffande medle/nsi/iflyiande                                     LU 1986/87:20
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna

del antar 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§ förslaget till lag om ekonomiska föreningar,

3.            beträffande översyn av bostadsrätislagen

att riksdagen avslår motion 1986/87:L112 yrkande 3,

4.            beträffande effektivare revision

att riksdagen med avsläppa motion 1986/87:L113 antar8 kap. 6, 8, 13 och 16 §§ förslaget till lag omekonomiska föreningar,

5.            beträffande regisireringsavgifl

att riksdagen avslår motion 1986/87:L207 yrkande"2,

6.            beträffande förslaget lill lag om ekonomiska föreningar

att riksdagen antar förslaget till lag om ekonomiska föreningar i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan med den ändringen att 8 kap. 3 S och 15 kap. 5 § erhåller i bilaga 2 som Utskottets förslag betecknade lydelse,

7.         beträffande/öri/age/ lill lag om införande av lagen o/n ekonomis­
ka föreningar

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:L112 yrkande I i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar,

8.            beträffande förslaget till lag o/h ändring i bostadsrättslagen

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ll 12 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bostadsrättsla­gen (1971:479),

9.            beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till dels lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, dels lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,

Stockholm den 24 mars 1987 På lagutskottets vägnar Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe And­réasson (s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Marianne Karlsson (c), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Ulla Pettersson (s), Kjell-Arne Welin (fp). Marianne Carlström (s) och Mona Saint Cyr (m).

14

 

Reservationer                                                lu 1986/87:20

1, Medlemsantal (mom, 1)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m), Marianne Karlsson (c), Kjell-Arne 'Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motiveringarna till motionerna 1985/86:L263 (c) och 1986/87:L207 (c) är syftet med motionerna att på olika sätt underlätta och stimulera kooperativ verksamhet inte minst bland ungdom och kvinnor. Utskottet delar motionärernas synpunkter på vikten av att reglerna för kooperativ verksamhet är sådana att startande av sådan verksamhet inte i onödan försvåras. Eftersom det inte minst i utpräglade glesbygder kan vara svårt att uppfylla kravet på minst fem medlemmar för att få bilda en ekonomisk förening finns det enligt utskottet skäl för att pröva motionskra­ven om att det endast skall fordras tre medlemmar härför.

Bostadsrättslagen ses för närvarande över av en särskilt tillkallad utredare. I direktiven för utredningsarbetet (Dir. 1986:5) hänvisar departementsche­fen bl.a. till utskottets ovan angivna betänkande och anför att han delar uppfattningen att kravet på minsta antal medlemmar i en bostadsrättsföre­ning och det i praxis gällande kravet på minsta antal lägenheter även fortsättningsvis bör gälla. Utredaren bör dock överväga om inte kravet på minsta antal medlemmar i inledningsskedet av en förenings verksamhet bör kunna minskas från fem till tre. Ett motiv för en sådan förändring skulle enligt direktiven vara det praktiska tillviigagångssättet med föreningsbild­ning genom s. k. kontorsstiftning, dvs. att föreningen bildas utan de boendes medverkan. Projekt av servicehuskaraktär med t. ex. kommunen och organisationer som stiftare skulle då kunna genomföras på ett smidigare sätt.

Det särskilda skäl som sålunda kan föreligga för att bostadsrättsföreningar under en övergångstid bör kunna tillåtas att ha färre medlemmar än fem har enligt utskottets mening bärkraft även när det gäller ekonouiiska föreningar i allmänhet.

På grund av det anförda anser utskottet att regeringen bör låta pröva förutsättningarna för och lämpligheten av att tillåta att ekonomiska förening­ar - åtminstone i ett inledningsskede - har endast tre medlemmar.

I avvaktan på resultatet av en sådan prövning bör propositionen i denna del kunna godtas.

Vad utskottet anfört i anledning av motionerna 1985/86:L263 och 1986/ 87:L207 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande medlemsantal att riksdagen dels antar det i proposition 1986/87:7 framlagda förslaget till lag om ekonomiska föreningar såvitt avser 2 kap. 1 §, dels med anledning av motionerna 1985/86:L263 och 1986/87:L207 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en översyn av reglerna om minsta antal medlemmar i en ekonomisk förening.

 

2. Medlemsinflytande (mom. 2)                                   LU1986/87:20

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som börjar pä s. 9 med "I linje" och slutar på s. 10 med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion L112 finns det i samband med överförande av tidigare kommunal verksamhet till föreningslivet risk för att kommunen skaffar sig fortsatt kontroll över verksamheten genom att förbehålla sig vetorätt vid stadgeändringar, omfattande styrelserepresentation och/eller omfattande rösträtt på föreningsstämman. En sådan utveckling skulle kunna leda till att föreningslivet blev en del av den offentliga makten. Mot bakgrund av det demokratiska synsätt som bör prägla de ekonomiska föreningarna är det enligt utskottets mening i högsta grad angeläget att motverka en sådan utveckling. I sammanhanget kan också framhållas den olyckliga effekt som denna utveckling skulle kunna få på den väsentligen positiva tendensen att överföra traditionell kommunalt bedriven verksamhet i andra händer. Starka skäl talar således för att lagstiftningen måste vara utformad så att risken för missbruk av verksamhetsformen undanröjs. Ett sätt att motverka missbruk är att medlemmarna tillförsäkras avgörande inflytande över de centrala frågorna om val av styrelse och om stadgeändringar.

En första förutsättning för att denna målsättning skall uppnås är att kravet
på lika rösträtt lagfästs. Utskottet får erinra om att kooperationsutredningen i
sitt betänkande också framlade förslag om en tvingande regel om lika rösträtt
för alla föreningar med undantag för kooperativa centralorganisationer, dvs.
sammanslutningar av ekonomiska föreningar. I propositionen avvisas detta
förslag med hänvisning till att det kan finnas föreningar bestående av såväl
fysiska personer som andra föreningar i vilka en formellt sett lika rösträtt
skulle strida mot det grundläggande demokratiska synsättet. Om medlem­
marna är föreningar kan det exempelvis vara naturligt att en medlemsföre­
nings röstetal får bero av det antal medlemmar som föreningen har.
Utskottet kan ställa sig bakom denna uppfattning. Utskottet anser emellertid
att det demokratiska synsättet bäst bibehålls med en tvingande regel om lika
rösträtt, från vilken undantag görs för centralföreningar av angivet slag, dvs.
föreningar där medlemskap kan beviljas såväl andra föreningar som fysiska
personer. I lagen bör således, som föreslås i motion Ll 12, tas in en definition
av en centralförening, vilken med hänvisning till den terminologi som
används i propositionen bör benämnas ekonomisk centralförening. Att det
skulle finnas andra föreningar med ett berättigat behov av att tillämpa avsteg
från regeln om lika rösträtt kan utskottet inte se. Enligt utskottets mening bör
vidare kravet vara lika rösträtt och inte att varje medlem har en röst. Detta
krav anknyter för övrigt till bestämmelserna om kooperativa föreningar i
skattelagstiftningen. I 2 § 8 mom. tionde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt anges bl. a. att en ekonomisk förening är att anse som
kooperativ om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.
Av bestämmelsen framgår vidare att en centralorganisation inte berövas sin
kooperativa karaktär om rösträtten bland dess förstahandsmedlemmar,
föreningarna, utövas efter deras medlemsantal. Enligt utskottets mening bör    16

 

kravet på lika rösträtt i föreningslagen ges innebörden att medlemmar i LU 1986/87:20 centralorganisationer exempelvis kan sända samma antal ombud till stäm­man. Vidare innebär det att föreningar som upplåter lägenheter med kooperativ hyresrätt kan anta stadgar där varje hushåll ges en röst, dvs. i stort sett samma princip som gäller enligt bostadsrättslagen om en röst per lägenhet. Utskottet förordar med det anförda att de i motion L112 framförda förslagen såvitt gäller utformningen av reglerna om lika rösträtt och en definition av begreppet ekonomisk centralförening genomförs. Utskottet delar också den uppfattning som framförs i motionen att de nya rösträttsreg­lerna endast skall gälla för föreningar som registreras efter ikraftträdandet av den nya föreningslagen.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion Ll 12 yrkande 1 i dessa delar.

När det gäller frågan om styrelseval kan det, mot bakgrund av vad som anförts om vikten av att medlemmarna tillförsäkras det avgörande inflytan­det, inte accepteras att hela styrelsen får utses av andra än medlemmarna. Eftersom styrelsen i en förening skall bestå av minst tre ledamöter anser utskottet att högst en tredjedel av ledamöterna skall få utses på annat sätt än genom val på stämman. Med en sådan ordning uppnås att antalet ledamöter som företräder medlemsintresset alltid är minst dubbelt så många som antalet ledamöter. Utskottet förordar således att i föreningslagen införs en begränsning av möjligheterna att i föreningens stadgar ta in föreskrifter om att styrelseledamöter skall utses på annat sätt än genom val på stämman. Med det anförda tillstyrker utskottet således bifall till motion L112 yrkande 1 i denna del.

Principen om att medlemmarna skall tillsätta styrelsemajoriteten bör vara vägledande även när det gäller bostadsrättsföreningar. En regel härom kan emellertid inte utan ytterligare utredning tas in i bostadsrättslagen eftersom det har ansetts legitimt att en styrelsemajoritet under en övergångstid företräder stiftarna och andra utomstående. Frågan om att begränsa denna tid bör dock övervägas i samband med den pågående översynen av bostadsrättslagen. Enligt utskottets mening bör det i sammanhanget också övervägas om inte en sådan styrelses möjlighet att fatta beslut, om t. ex. fastighetsförvaltning och andra ekonomiska frågor som binder kommande stämmor och styrelser, bör begränsas. Vad utskottet sålunda anfört om reglerna om styrelseval i bostadsrättsföreningar bör med bifall till motion L112 yrkande 3 ges regeringen till känna.

En ytterligare förutsättning för att den grundläggande demokratiska
prägeln på föreningarna skall bestå är som anförs i motionen att medlemmar­
na själva ges det avgörande inflytandet över stadgeändringar. Denna princip
bör fastläggas i föreningslagen. Utskottet anser att undantag frän denna regel
bör kunna göras endast i de fall stadgarna innehåller föreskrifter om
regeringens godkännande i vilka fall någon risk för missbruk i praktiken inte
föreligger och i de fall stadgeändringar i en lokalorganisation förutsätter
huvudorganisationens godkännande. Sistnämnda regel bör lämpligen kunna
knytas till den tidigare förordade definitionen av en ekonomisk centralföre­
ning. I övrigt bör det inte vara möjligt att i stadgarna ta in föreskrifter om att
stadgeändringar måste godkännas av utomstående. För att förhindra att
denna regel kringgås bör det inte heller vara möjligt att ge en viss medlem -     17

2 Riksdagen 1986/87. Ssa/nl. Nr20

t. ex. en kommun eller ett aktiebolag - vetorätt mot stadgeändringar. Andra nj 1986/«7-20 villkor för stadgeändringar, som t. ex. hårdare majoritetskrav än det som anges i föreningslagen, bör i likhet med vad som föreslås i propositionen även i fortsättningen vara tillåtna. Med det anförda förordar utskottet att motionärernas förslag till regler om stadgeändringar tas in i föreningslagen. Dessa regler bör som förordas i motionen gälla endast för föreningar som registreras efter ikraftträdandet av den nya föreningslagen. Utskottet tillstyrker således bifall till motion L112 yrkande 1 i denna del. I linje med detta ställningstagande bör även reglerna om stadgeändringar i bostadsrätts­lagen ändras i enlighet med motionärernas önskemål. Utskottet tillstyrker således bifall även till motion L112 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2.            beträffande medlemsinflytande

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna del

dels antar 6 kap. 1 § samt 7 kap. 1 och 14 §§ förslaget till lag om        '

ekonomiska föreningar med den ändringen att lagrummen erhåller i

bilaga 2 som Motionärernas förslag betecknade lydelse, dels beslutar

att i 1 kap. lagförslaget införa ytterligare en paragraf, 5 §, med i bilaga

2 som Motionärernas förslag betecknade lydelse.

3, Översyn av bostadsrättslagen (mom. 3)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha följande lydelse:

3.            beträffande översyn av bostadsrätislagen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 3 som sin meningger regeringen till känna vad utskottet anfört om översyn av bostadsrättslagen.

4. Effektivare revision (mom. 4)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med "Frågan om" och slutar på s. 11 med "motion L113" bort ha följande lydelse:

Som är nämnt tidigare infördes hösten 1984 regler om effektivare revision i aktiebolag och sådana företag som omfattas av årsredovisningslagen (prop. 1984/85:30, LU 1984/85:13). Reglerna innebar bl.a. att revisorers gransk­ningsskyldighet i fråga om skatter och avgifter utvidgades. I en till utskottets ■ betänkande fogad reservation (m, c) riktades kritik mot förslaget i den delen, varvid framhölls att starka skäl talade mot den föreslagna utvidgningen av revisorers granskningsskyldighet. Utskottet delar den uppfattning som framfördes i reservationen och anser att dessa skäl talar även mot den nu föreslagna lagstiftningen.

I  linje  med  den  inställning  utskottet  givit  uttryck  för vid  tidigare                 18

 

behandling i riksdagen av revisionsfrågor (se t. ex. LU 1981/82:38) vill LU 1986/87:20
utskottet sålunda framhålla att en förutsättning för att en revisor skall kunna
utföra sitt granskningsarbete - i medlemmarnas såväl som de anställdas,
borgenärernas och det allmännas intressen - är att det råder ett förtroende­
fullt förhållande mellan företagsledningen och revisorn. Några åtgärder som
kan rubba detta förhållande bör inte genomföras utan att starka skäl
föreligger.                                                                                                        ,

Enligt utskottets mening innebär de nu föreslagna reglerna om ökad granskningsskyldighet uppenbara risker för att företagsledningens förtroen­de för revisorn skadas. Förutom återverkningar på samarbetet dem emellan finns det risker för att andra negativa effekter uppkommer.

Utskottet vill vidare framhålla att en anmärkning i årsredovisningen om att företaget underlåtit att inbetala skatter och avgifter på grund av bristande likviditet kan medföra allvarliga återverkningar på företagets anseende. Den förskjutning av tyngdpunkten i granskningsarbetet som förslaget i den här delen innebär är som utskottet ser det inte heller förenlig med principen om att revisorn skall iaktta flera olika intressen. Härtill kommer att revisorn redan i dag har viss skyldighet att granska företagens rutiner på skatte- och avgiftsområdet och att man från revisorernas egen sida tagit initiativ till att utveckla detta revisionsarbete. Enligt utskottets mening kan det för övrigt ifrågasättas huruvida en anmärkning i revisionsberättelsen om att företaget -kanske nästan ett år tidigare - brustit i sina åligganden över huvud taget har någon vettig funktion att fylla när det gäller ätt garantera att betalningsskyl­dighet fullgörs i rätt tid.

Vad härefter angår de i propositionen föreslagna reglerna om ökad upplysningsskyldighet gentemot den som leder förundersökning i.brottmål vill utskottet framhålla att revisor redan enligt gällande lagstiftning kan tvingas lämna upplysningar under förundersökning i brottmål, nämligen då förundersökningen framskridit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brott; se 23 kap. 13 § rättegångsbalken. Att, som regeringens förslag innebär, göra ytterligare inskränkningar i tystnadsplikten för revisor bör enligt utskottets mening inte komma i fråga. En revisors möjligheter att effektivt fullgöra sina uppgifter bygger nämligen ytterst på att företagsled­ningen har förtroende för revisorn och kan lita på att denne inte för vidare vad han erfarit under utövande av sitt uppdrag. Som framhålls i motion Ll 13 kan effekten av den föreslagna upplysningsplikten bli att företagsledningen i stället väljer att diskutera skatteproblem med utomstående konsulter och att revisorsfunktionen därmed försvagas.

Enligt utskottets mening finns det således starka skäl som talar mot att göra ytterligare ingrepp i den tystnadsplikt som gäller för revisorn. Utskottet vill också påpeka att den föreslagna upplysningsplikten inte förutsätter att någon förundersökning inletts mot det företag som revisorn granskat. Som förslaget utformats kan nämligen polis eller åklagare höra revisorn så fort det pågår en undersökning och oavsett om denna har någon beröringspunkt med revisorns uppdrag eller inte. Regeringens förslag är således långtgående, och det inger enligt utskottets mening starka betänkligheter från rättssäkerhetssynpunkt.

Vad vidare angär de föreslagna reglerna om länsstyrelsens möjlighet att
tillsätta kvalificerade revisorer vill utskottet endast hänvisa till att något           19

 

behov härav inte redovisats i propositionen.                                 Hj 1986/87'20

Vad slutligen gäller den föreslagna regeln om anmälningsskyldighet vid förtida avgång vill utskottet framhålla att det är angeläget att revisorn har en oberoende ställning och att garantier finns för att han inte utsätts för otillbörliga påtryckningar. Att revisor så fort han avgår i förfid skall behöva anmäla detta till länsstyrelsen och lämna en redogörelse för sin granskning innebär en byråkratisk ordning som kan leda till negativa konsekvenser. Utskottet vill i sammanhanget särskilt påpeka att det av lagförslaget inte framgår vilka åtgärder en sädan anmälan skall föranleda från länsstyrelsens sida men det kan antas att länsstyrelsen kommer att agera på något sätt -t. ex. genom att utse offentlig revisor. Förslaget kan således föranleda helt opåkallade ingripanden från myndigheternas sida i ett företags verksamhet. En sådan ordning kan utskottet inte ställa sig bakom.

Med hänvisning till vad som sålunda har anförts anser utskottet samman­fattningsvis att reglerna om effektivare revision inte bör tas in i föreningsla­gen. Utskottet tillstyrker således bifall till motion L113 och avstyrker bifall till propositionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande effektivare revision att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L113 dels avslår 8 kap. 6 § förslaget till lag om ekonomiska föreningar, dels antar 8 kap. 8,13 och 16 §§ lagförslaget med den ändringen att paragraferna erhåller i bilaga 4 som Reservanternas förslag betecknade lydelse.

5. Förslaget till lag om införande av lagen om ekonomiska
föreningar (mom. 7)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 2 - att utskottets hemställan under mom, 7 bort ha följande lydelse:

7.         beträffande/öw/ager till lag om införande av lagen om ekonomis­
ka föreningar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 1 i denna del antar det i propositionen framlagda förslaget till.lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar med den ändringen att i förslaget införs ytterligare en paragraf, 11 a §, med i bilaga 2 som Motionärer/ias förslag betecknade lydelse.

6. Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (mom. 8)

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser- under förutsättning av bifall till reservation 2 - att utskottets hemställan under mom, 8 bort ha följande lydelse:

8.            beträffande förslaget till lag om ändring i bostadsrätislagen

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:L112 yrkande 2 dels antar

 

ny med i bilaga 2 som Motionärernas förslag betecknad lydelse av 62 § LU 1986/87:20 bostadsrättslagen (1971:479), dels antar sådan ändring av ingressen till det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i bostads­rättslagen (1971:479) som föranleds härav, dels ock antar förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen i övrigt med den ändringen att punkt 4 i övergångsbestämmelserna erhåller i bilaga 2 som Motionä­rernas förslag betecknade lydelse.

Särskilt yttrande

Effektivare revision (mom, 4)

Martin Olsson och Marianne Karlsson (båda c) anför:

1984 infördes lagregler om effektivare revision i aktiebolag och i sådana företag som omfattas av årsredovisningslagen (prop. 1984/85:30, LU 1984/ 85:13). De nya reglerna innebar bl. a. att revisorernas granskningsskyldighet gällande skatter och avgifter utvidgades avsevärt.

I en till utskottets betänkande fogad reservation (m, c) avstyrktes förslaget om denna utvidgning av granskningsskyldigheten. Vid voteringen i kamma­ren stöddes reservationen även av folkpartiet, som under den mandatperio­den ej var representerat i lagutskottet.

I reservationen framhölls att en revisor skall iaktta såväl aktieägarnas som de anställdas, borgenärernas och det allmännas intressen. För att kunna fullgöra sitt granskningsarbete fordras att det råder ett förtroendefullt samarbete mellan företagsledning och revisorn. Som ett viktigt motiv för avslag angavs i reservationen att den utvidgade granskningsskyldigheten skulle kunna få negativa återverkningar på detta samarbete. Vidare anfördes att en anmärkning i revisionsberättelsen om att företaget underlåtit att betala in skatter och avgifter på grund av bristande likviditet skulle kunna medföra allvarliga återverkningar på företagets anseende.

Sammanfattningsvis konstaterades i reservationen att det fanns starka skäl mot den föreslagna utvidgade granskningsskyldigheten, som för övrigt avstyrkts av nästan samtliga remissinstanser.

Vi vidhåller de principiella synpunkter på revisorernas uppgifter som angavs i nämnda reservation. Eftersom det dock finns starka skäl för att reglerna om revisors skyldigheter är lika i aktiebolag och i ekonomiska föreningar liksom i företag som omfattas av årsredovisningslagen har vi under utskottsbehandlingen inte motsatt oss ett införande i lagen om ekonomiska föreningar av de i propositionen föreslagna reglerna.

21

 

1    Förslag till                                                              LU 1986/87:20

Lag om ekonomiska föreningar                                    Bilaga l

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

1  § En ekonomisk förening har till ändamål att främja medlemmarnas
ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet i vilken medlemmar­
na deltar

1.  som konsumenter eller andra förbrukare,

2.  som leverantörer,

3.  med egen arbetsinsats,

4.  genom att begagna föreningens tjänster, eller

5.  på annat liknande sätt.

För en ekonomisk förening är utmärkande att den uppfyller särskilda villkor i fråga om rätten till medlemskap, rösträtt och öyerskottsutdelning. Om detta föreskrivs i 3, 7 och 10 kap.

2§    En ekonomisk förening skall registreras.

Sedan föreningen har registrerats kan den förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

En förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom annan ekonomisk verksamhet än som avses i 1 § första stycket kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller föra talan inför domstolar eller andra myndigheter, om inte annan lag medger det,

3    § För en ekonomisk förenings förpliktelser svarar endast föreningens tillgångar, I tillgångarna inräknas insatser och avgifter som har fört"allit till betalning, även om de ännu inte har betalts.

4    S Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i en svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen modertörening och den andra juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera dotterioretag tillsammans sä många aktier eller andelar i en juridisk person som nyss har sagts, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderföreningen.

Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie- eller andels-innehav eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska föreningen moderförening och den juridiska personen dotter­företag.

Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

2          kap. Bildandet av en ekonomisk förening

1 § En ekonomisk förening skall ha minst fem medlemmar. Antalet med-lenmiar fär dock vara tre eller fyra. om minsl tre medlemmar är ekonomis­ka föreningar eller andra föreningar som är alt anse som juridisk;i perso­ner.

Medlemmarna skall anta stadgar saml välja styrelse och revisorer.

22

 

2 §    Föreningens stadgar skall ange                                            Hj 1986/8720

1.  föreningens firma,                                                                       Bilaea 1

2.  den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,

3.  ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,

4.  den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,

5.  för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,

6.  antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall skall ske,

7.  för det fall att fullmäktige enligt 7 kap, 12 § skall finnas, deras befo­genhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,

8.  inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller fullmäktiges kän­nedom,

9.  vilka ärenden som skall förekomma pä ordinarie stämma,

 

10.  vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,

11.  grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses, samt

12.  för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. skall förekomma, vad som skall gälla därom.

3 § Föreningen skall anmälas för registrering senast sex månader efter
det att beslut fattades om att bilda den.

Om föreningen enligt stadgarna eller enligt beslut som har fattats vid sammanträde med medlemmarna inte skall börja sin verksamhet förrän visst villkor har uppfyllts, räknas tiden för anmälan för registrering i stället från den tidpunkt då villkoret är uppfyllt. Registrering får inte ske före denna tidpunkt.

Frågan om föreningens bildande har fallit, om anmälan för registrering
inte skett inom den tid som anges i första eller andra stycket eller om
registreringsmyndigheten genom beslut som vunnit laga kraft har avskrivit
sådan anmälan eller vägrat registrering. Styrelseledamöterna svarar solida-            > __

riskt för återbetalningen av insatser eller avgifter jämte uppkommen av­kastning, med avdrag för kostnader på grund av åtgärder som avses i 4 § första stycket.

4 § Utan hinder av I kap. 2 § andra stycket fär styrelsen före registre­
ringen föra talan i mål rörande föreningens bildande och även i övrigt vidta
åtgärder för att erhålla utfästa insatser eller avgifter.

Om en förpliktelse uppkommer genom en åtgärd pä föreningens vägnar före registreringen, svarar de som har beslutat eller deltagit i åtgärden solidariskt för förpliktelsen. Vid registreringen övergår ansvaret på för­eningen, om förpliktelsen har tillkommit efter det att föreningen bildats.

Har före registreringen ett avial för föreningen slutits med en medkon-trahent som visste att föreningen var oregistrerad kan denne, såvida inte annat följer av avtalet, frånträda detta endast om frågan om föreningens bildande har fallit enligt 3 S tredje stycket. Om medkontrahenten inte visste att föreningen var oregistrerad, kan han frånträda avtalet innan föreningen har registrerats.

23

 

3 kap. Föreningens medlemmar m. m.                                           LU 1986/87:20

1 §    En ekonomisk förening fär inte vägra någon inträde som medlem, om      Bilaga 1
det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfatt­
ningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan or­
sak.

Styrelsen skall pröva en ansökan om inträde, om inte annat följer av stadgarna. I stadgarna får föreskrivas att inträdesansökan skall göras skriftligen och att ansökningshandlingen skall vara försedd med sökandens bevittnade namnunderskrift.

2 § Den som genom bodelning, arv eller testamente har förvärvat en
medlems andel har rätt att efter anmälan inträda som medlem i föreningen,
om inte annat föreskrivs i stadgarna.

Anmälan om inträde skall, vid förvärv av en avliden medlems andel, göras senast sex månader efter dödsfallet eller vid den senare tidpunkt då dödsboets avgång ur föreningen inträffar enligt 5 §.

I annat fall än som sägs i andra stycket skall anmälan göras senast sex månader efter det att andelen vid bodelning har lagts ut på andra makens lott. Ansöker förvärvaren inte om inträde inom denna tid, skall medlem­men därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. 1 §, med den skyldighet som följer av 4 kap. 2.§,

3   § Den som genom överlåtelse har förvärvat en medlems andel skall ansöka om inträde i föreningen inom sex månader därefter. Om han antas, inträder han som medlem i överlåtarens ställe. Ansöker han inte om inträde inom föreskriven tid eller avslås hans ansökan, skall överlätaren därmed anses ha sagt upp sig till utträde. Förvärvaren har i sådant fall den rätt som tillkommer en avgången medlem enligt 4 kap. I §, med den skyldighet som följer av 4 kap, 2 §,

4   § En medlem har rätt att säga upp sig till utträde ur föreningen. I stadgarna får föreskrivas att en uppsägning skall göras skriftligen och att uppsägningshandlingen skall vara försedd med medlemmens bevittnade namnunderskrift.

1 stadgarna får även föreskrivas att uppsägning inte fär göras förrän efter viss tid, högst två år, från inträdet. Tiden får utsträckas till högst fem år, om registreringsmyndigheten medger det. Föreskrifter i stadgarna om att uppsägning får göras först efter en viss tid gäller inte i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket och 12 kap. 4 § andra stycket.

En medlem får uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i stadgarna. Föreningsstämman skall besluta om uteslutningen, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

5 § Avgång ur föreningen sker, utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje
stycket och 12 kap. 4 S andra stycket, vid utgången av det räkenskapsår
som slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som
har bestämts i stadgarna, sedan medlemmen har sagt upp sig till utträde
eller uteslutits eller nägon annan omständighet som föranlett avgången har
inträffat.

En medlem som har uteslutits ur föreningen förlorar genast sin rätt alt delta i överläggningar och beslut om föreningens angelägenheter.

24

 

6 §    Styrelsen skall föra en medlemsförteckning. Denna skall innehålla    LU 1986/87:20
uppgift om                                                                                     Bilaga 1

1.  varje medlems namn och postadress samt det antal medlemsinsatser med vilket han deltar i föreningen,

2.  det sammanlagda beloppet inbetalda medlemsinsatser enligt den se­nast fastställda balansräkningen, samt

3.  summorna av medlemsinsatsbelopp som efter utgången av det räken­skapsår balansräkningen avser har återbetalats eller högst skall återbetalas enligt 4 kap. 1 och 3 §§ och om tiden för återbetalningarna.

Medlemsförteckningen kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsy­stem. Den kan ocksä föras med automatisk databehandling eller på annat liknande sätt.

Medlemsförteckningen skall hållas tillgänglig hos föreningen för var och en som vill ta del av den.

Varje medlem har rätt att på begäran fä skriftlig uppgift av föreningen om sitt medlemskap och om de insatser som han har betalt in.

4          kap. Återbetalning av medlemsinsatser

1 § När en medlem har avgått har han rätt att sex månader efter avgång­
en få ut sina inbetalda medlemsinsatser. Beloppet får dock inte överstiga
vad som belöper på honom i förhållande till övriga medlemmar av för­
eningens egna kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för
avgången. Vid beräkningen av föreningens egna kapital skall bortses från
reservfonden, uppskrivningsfonden och förlagsinsatserna.

Den avgångne har vidare rätt att i samma ordning som övriga medlem­mar få ut vad som belöper pä honom av beslutad vinstutdelning.

Träder föreningen i likvidation inom sex månader från avgången eller meddelas inom samma tid beslut om att försätta föreningen i konkurs, skall den avgångnes rätt att få ut medlemsinsatser bedömas enligt grunderna för reglerna om skifte av föreningens tillgångar.

En medlems rätt enligt första-tredje styckena kan begränsas i stad­garna. Detta gäller dock inte i sådana fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket eller 12 kap. 4 § andra stycket.

2    § Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som har gjorts inom ett år frän en medlems avgång, är denne skyldig att betala tillbaka vad han har fått ut av sina medlemsinsatser i den mån det behövs för att förening­ens skulder skall kunna betalas,

3    S En medlem, som deltar i föreningen med högre insatsbelopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur föreningen. Beträffande uppsägningen samt med­lemmens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att betala tillbaka vad han har fått ut tillämpas 1 och 2 §§ samt 3 kap. 4 § första stycket. Sexmänadersfristen enligt I § skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stad­garna.

5          kap. Förlagsinsatser

1 § En ekonomisk förening kan i stadgarna föreskriva att, utöver vad som följer av 2 kap, 2 S första stycket 4, kapital får tillskjutas genom

25

 

särskilda insatser (förlagsinsatser) och att sådana insatser får tillskjutas     LU 1986/87:20
även av andra än medlemmar.                                                      Bilaga 1

Föriagsinsatser får tillskjutas med högst ett sä stort belopp att summan av gjorda förlagsinsatser efter tillskottet uppgår till högst det belopp som svarar mot summan av andra då inbetalda insatser än förlagsinsatser.

2 § I stadgarna kan tas in föreskrifter om begränsningar i fråga om vem
som har rätt att tillskjuta förlagsinsatser och genom överlåtelse förvärva de
rättigheter som är förenade med förlagsinsatserna (förlagsandelar). För
redan gjorda insatser får inte införas strängare begränsningar än vad som
gällde när insatsen gjordes. ■

Förvärv av förlagsandelar i strid mot föreskrifter som avses i första stycket är ogiltiga.

3   § Om föreningen upplöses och det vid upplösningen finns överskott, har innehavarna av förlagsandelar rätt att så långt överskottet räcker få föriagsinsatserna inlösta med belopp motsvarande insatsernas storlek, in­nan utbetalning sker för andra ändamål. Finns flera förlagsinsatser och förslår inte överskottet till full betalning av samtliga, skall överskottet fördelas på insatserna i förhällande till deras storlek.

4   § För varje förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbe­vis. Beviset skall ställas tillviss man, till innehavaren eller till viss man eller order och innehålla uppgift om

1.   föreningens firma,

2.  nummer eller annan beteckning för beviset,

3.  insatsens storlek,

4.  den rätt till utdelning som insatsen medför,

5.  det sätt på vilket utdelning skall utbetalas och inlösen ske,

6.  föreskrifter som avses i 2 § första stycket, samt

7.  erinran enligt 2 § andrastycket.

Förlagsandelsbeviset skall undertecknas av föreningen. Styrelseleda­möters eller firmatecknares namnteckning får återges genom tryckning eller på liknande sätt.

5   § I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om ej annat följer av denna lag, i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om skuldebrev. Härvid jämställs bevis som hai" ställts till viss man med enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller till viss man eller order med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt till viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är ägare till förlagsan-. • delen är likställd med den som enligt 13 § andra stycket samma lag förmo­das äga rätt att göra skuldebrevet gällande. Påskrift på beviset skall göras endast om innehavaren styrker sitt förvärv av den förlagsandel som bevi­set avser.

6   § Styrelsen skall föra en förteckning över samtliga förlagsinsatser. Denna kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem eller föras med automatisk databehandling'eller på annat liknande sätt. Förteckningen skall innehålla uppgift om storleken på varje förlagsinsats, om tidpunkten för varje insats och om den rätt till utdelning som insatsen medför. För­teckningen skall hållas tillgänglig för var och en som vill ta del av den.

7   §    Den som innehar en förlagsandel har rätt att få förlagsinsatsen inlöst

tidigast efter fem år frän tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet         95

minst två år i förväg.

 

Föreningen fär inlösa en föriagsinsats tidigast efter fem år från tillskot-     LU 1986/87:20 tet, om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex månader i     Bilaga 1 förväg.

Inlösen enligt denna paragraf sker till det belopp som utgör insatsens storlek enligt förlagsandelsbéviset. Beloppet får dock inte överstiga vad som av föreningens egna kapital enligt den senast fastställda balansräk­ningen, utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper på andelen i förhållande till övriga förlagsinsatser. Om föreningen försätts i konkurs på en ansökan som görs inom ett år efter inlösen, skall vad som föreskrivs i 4 kap. 2 § beträffande återbetalning tillämpas i fråga om för­lagsinsatsen.

6 kap. Föreningens ledning

1 §    En ekonomisk förening skall ha en styrelse med minst tre ledamöter.
Styrelsen väljs av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna

att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

En styrelseledamots uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Uppdragstiden får inte omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestäm­mas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad som sägs i denna lag om styrelseledamöter skall i tillämpliga delar gälla även suppleanter.

2 § Ett uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om ledamoten eller
den som har utsett honom begär det. Anmälan om avgång skall göras hos
styrelsen och, om en ledamot som inte är vald pä föreningsstämma vill
avgå, även hos den som har tillsatt honom.

Om en styrelseledamots uppdrag upphör i förtid eller hinder enligt 4 § uppkommer för honom att vara styrelseledamot och det inte finns någon suppleant som kan inträda i hans ställe, skall övriga styrelseledamöter vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot tillsätts för den återstående mandattiden. Sådana åtgärder behöver dock inte vidtas, om den förutva­rande ledamoten var arbetstagarrepresentant som avses i lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas på föreningsstämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelse­val förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om en styrelseledamot som enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning än genom val av föreningsstämman inte har utsetts, skall rätten förordna en ersättare på ansökan av en styrelseledamot, medlem, borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen,

3 § Styrelsen skall utse en verkställande direktör, om antalet anställda i
föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i medeltal
har överstigit 200, Har en verkställande direktör utsetts, får han kvarstå i
befattningen även om antalet anställda skulle komma att nedgå till 200 eller
ett lägre tal. I en förenings stadgar kan föreskriväs att styrelsen även i
andra fall skall utse en verkställande direktör.

Vad som sägs i denna lag om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla även en suppleant för honom (vice verkställande direktör).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i särskil­
da fall meddela undantag från första stycket första meningen, om det finns      27
särskilda skäl.

 

4 §   Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall vara svenska     LU 1986/87:20
medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet     Bilaga 1

som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Med svenskt medborgarskap jämställs medborgarskap i Danmark, Finland, Island eller Norge. Nordiska medborgare som är bosatta i något av dessa länder kan vara styrelseledamöter, om minst halva antalet styrelseledamöter är bosat­ta i Sverige. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte vara styrelseleda­mot eller verkställande direktör.

Styrelseledamöterna skall yara medlemmar i föreningen, om inte stad­garna i särskilt angivna fall tillåter annat. Den som enligt lag är ställföreträ­dare för en medlem eller, om en juridisk person är medlem, den som är ledamot av styrelsen för den juridiska personen eller delägare i denna får dock vara styrelseledamot utan att vara medlem i föreningen, även om stadgarna saknar föreskrift om det.

5 § Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall närde tillträ­
der sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i
aktiebolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett
dessförinnan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.

Första stycket gäller inte, om anmälningsskyldighet föreligger enligt lagen (1985: 571) om värdepappersmarknaden.

6 § Styrelsen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av
föreningens angelägenheter. Verkställande direktören skall ha hand om
den löpande förvaltningen enligt de riktlinjer och anvisningar som styrel­
sen meddelar. Verkställande direktören får dessutom utan styrelsens be­
myndigande vidta sådana åtgärder som med hänsyn till omfattningen och
arten av föreningens verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor
betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet
för föreningens verksamhet. I sädana fall skall styrelsen sä snart som
möjligt underrättas om åtgärderna.

Styrelsen skall se till att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verk­ställande direktören skall sörja för att föreningens bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts pä ett be­tryggande sätt.

7   § Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkning­en av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet,

8   § Inom styrelsen skall en av ledamöterna vara ordförande. Styrelsen skall välja ordförande, om inte annat föreskrivs i stadgarna eller har beslutats av föreningsstämman. Vid lika röstetal avgörs valet genom lott-ning. Verkställande direktören får inte vara ordförande.

Ordföranden skall se till att sammanträden hälls när det behövs. På begäran av en styrelseledamot eller verkställande direktören skall styrel­sen sammankallas. Verkställande direktören har, även om han inte är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträ­den, om inte styrelsen bestämmer annat i ett särskilt fall.

Vid styrelsens sammanträden skall det föras protokoll som underteck­
nas eller justeras av ordföranden och den ledamot som styrelsen utser till
det. Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att få avvi­
kande mening antecknad till protokollet. Protokollen skallföras i nummer-          28
följd och förvaras på betryggande sätt.

 

9  §   Styrelsenär beslutför, om mer än hälften av hela antalet styrelseleda-     LU 1986/87:20
möter eller det högre antal som föreskrivs i stadgarna är närvarande.     Bilaga 1
Beslut i ett ärende fär dock inte fattas, om inte såvitt möjligt samtliga
styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling och erhål­
lit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Om en styrelseleda­
mot inte kan komma och det finns en suppleant som skall träda in i hans

ställe, skall suppleanten beredas tillfälle till det.

Om inte stadgarna föreskriver en särskild röstmajoritet, gäller som sty­relsens beslut den mening för vilken mer än hälften av de närvarande röstar eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. Är' styrelsen inte fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

Handlingar som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall skrivas under av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

10 § En styrelseledamot eller verkställande direktören får inte handlägga
frågor rörande avtal mellan honom och föreningen. Han får inte heller
handlägga frågor om avtal mellan föreningen och tredje man, om han i
frågan har ett väsentligt intresse som kan vara stridande mot föreningens.
Med avtal jämställs rättegång eller annan talan.

11 §   Styrelsen företräder föreningen och tecknar dess firma.
Styrelsen kan bemyndiga en styrelseledamot, verkställande direktören

eller nägon annan att företräda föreningen och teckna dess firma, om inte ett förbud mot sådant bemyndigande har tagits in i stadgarna. I fråga om den som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör gäller vad som sägs i 4 och 10 §§ om verkställande direktör. Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Ingen annan inskränkning får registre­ras.

Styrelsen kan när som helst återkalla ett bemyndigande som avses i andrastycket.

12   § Verkställande direktören har alltid rätt att företräda föreningen och teckna dess firma beträffande sådana åtgärder som enligt 6 § ankommer på honom.

13   § Styrelsen eller annan ställföreträdare för föreningen får inte företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

En ställföreträdare får inte följa sådana föreskrifter av föreningsstäm­man eller annat föreningsorgan som inte är gällande därför att de står i strid med denna lag eller stadgarna,

14   § Har en ställföreträdare överskridit sin befogenhet när han företog en rättshandling för föreningen, gäller inte rättshandlingen mot föreningen, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller borde ha insett att befogenheten överskreds. Detsamma gäller, om verkställande direktören då han företog en rättshandling överskred den behörighet att vidta åtgärder på föreningens vägnar som tillkommer honom enligt 6 S.

15   § För registrering skall föreningen anmäla vem som har utsetts till styrelseledamot,  verkställande  direktör,  suppleant  eller firmatecknare                                                                             99

 

samt deras postadress och personnummer. För registrering skall även      LU 1986/87:20
anmälas av vilka och hur föreningens firma tecknas.                     Bilaea 1

Anmälan görs första gången när föreningen enligt 2 kap. 3 § anmäls för registrering och därefter genast efter det att ändring har inträffat i ett förhållande som har anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälning­en gäller.

Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla det för registrering.

7 kap. Föreningsstämman

1 § Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens ångelägenhe­
ter utövas vid föreningsstämman.

Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna. Av 12 § framgär att föreningsstämmans befogenheter kan helt eller del­vis överiämnas åt särskilt valda fullmäktige.

2 § En medlems rätt vid föreningsstämman utövas av medlemmen per­
sonligen eller den som är medlemmens ställföreträdare enligt lag eller
genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt.

Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara ombud, om inte annat anges i[Stadgarna. Är medlemmen en juridisk person får denrfe företrädas av ombud som inte är medlem, om inte annat anges i stadgarna. Ingen får som ombud företräda mer än en medlem, om inte annat anges i stadgarna. Fullmakten gäller högst ett år från utfärdandet.

En medlem kan vid föreningsstämman medföra högst ett biträde. Endast medlemmens make eller sambo eller annan medlem får vara biträde, om inte annat anges i stadgarna,;

3 §    En medlem får inte själv eller genom ombud rösta i fråga om

1.  talan mot honom,

2.  hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gent­emot föreningen, eller

3.  talan eller befrielse som avses i  1 eller 2 beträffande annan, om            . > medlemmen i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot för­eningens.

Bestämmelserna i första stycket om medlem gäller även ombud för
medlem.                                                                   ,         

4 § Ordinarie föreningsstämma skall hållas inom sex månader efter ut­
gången av varje räkenskapsår. Vid sådan stämma skall styrelsen lägga
fram årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderförening,
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.

Vid stämman skall beslut fattas

1.   om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

2.   om dispositioner beträffande vinst eller föriust enligt,den fastställda balansräkningen,

3.   om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktö­ren, samt

4.   i andra ärenden som ankommer pä stämman enligt denna lag eller stadgarna.

Beslut i en fräga som avses i andra stycket I -3 skall.dock skjutas upp till en fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet som består av minst

30

 

en tiondel av samtliga röstberättigade begär det. Sådan stämma skall hållas      LU 1986/87:20 minst en och högst två månader därefter. Något ytterligare uppskov är inte      Bilaga 1 tillåtet.

5   § Extra föreningsstämma skall hållas när styrelsen finner skäl till det. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begärs av en revisor eller av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan begäran kom in till föreningen.

6   § En medlem har rätt att få ett ärende behandlat vid en föreningsstäm­ma, om han begär det i den ordning och inom den tid som kan vara bestämd i stadgarna. Saknar stadgarna sådana bestämmelser, skall med­lemmen skriftligen framställa sin begäran hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tas upp i kallelsen till stämman. Den som har uteslutits ur föreningen saknar rätt att fä ärenden behandlade vid stämman även om han ännu inte har avgått ur föreningen,

7   § Styrelsen kallar till föreningsstämma. Omen stämma som skall hållas enligt denna lag, enligt stadgarna eller enligt ett stämmobeslut inte sam­mankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor eller någon röstbe­rättigad genast på föreningens bekostnad sammankalla stämman i den .., ordning som sägs i 8 §.

8   § Kallelse till en föreningsstämma får utfärdas tidigast fyra veckor före stämman. Kallelsen skall utfärdas senast två veckor före ordinarie och en vecka före extra stämma,,om inte stadgarna föreskriver längre tid. Om en stämma skjuts upp till en dag som infaller senare än fyra veckor efter det att stämman har inletts, skall kallelse utfärdas till den fortsatta stämman. Om det enligt denna lag eller stadgarna krävs för att ett föreningsstämmo­beslut skall bli giltigt att det fattas på tvä stämmor, får kallelse till den senare stämman inte utfärdas innan den första stämman har hållits. 1 en sädan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman har fattat.

Kallelse skall ske enligt stadgarna. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje medlem vars postadress är känd för föreningen, om

1.      ordinarie föreningsstämma skall hållas på annan tid än som föreskrivs
i stadgarna, eller

2.   föreningsstämma skall behandla fråga om

a)  sådan ändring av stadgarna som avses i 15 S första eller andra stycket,

b)  föreningens försättande i likvidation,

c)  föreningens uppgående i en annan förening genom fusion.

I kallelsen skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Om stämman skall behandla ett ärende om föreningens upp­gående i en annan förening genom fusion eller ett ärende om föreningens försättande i likvidation, skall förslaget och grunden för detta anges i kallelsen. Om ett ärendeavser ändring av stadgarna, skall det huvudsakli­ga innehållet av förslaget till ändringen anges i kallelsen. Ett fullständigt förslag till stadgeändringen skall efter det att kallelse har utfärdats hällas tillgängligt för medlemmarna hos föreningen och genast sändas till med­lemmar som begär det och uppger sin postadress.

Under minst en vecka före den stämma som avses i 4 § skall redovis­
ningshandlingarna och revisionsberättelsen eller avskrifter därav hållas
tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar hos för-          31

 

eningen och genast sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandel      LU 1986/87:20
som begär det.               '                                                               Bilaga 1

9 § Om bestämmelser i denna lag eller stadgarna rörande kallelse till
föreningsstämma eller tillhandahållande av handlingar, har åsidosatts i ett
ärende, får stämman inte besluta i ärendet utan samtycke av alla medlem­
mar som berörs av felet. Stämman får dock även utan sådant samtycke
avgöra ett ärende som inte har tagits upp i kallelsen, om ärendet enligt
stadgarna skall förekomma på stämman eller omedelbart föranleds av ett
annat ärende som skall avgöras. Den får också besluta att extra förenings­
stämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

10 § Föreningsstämman öppnas av styrelsens ordförande eller av den
som styrelsen har utsett. Ordförande vid föreningsstämma utses av stäm­
man. I stadgarna kan dock bestämmas vem som skall öppna förenings­
stämman och vara ordförande vid stämman.

Stämmans ordförande skall, om det behövs, upprätta en förteckning över närvarande medlemmar, ombud och biträden (röstlängd). Uppgift om medlemmarnas rösträtt skall lämnas i röstlängden, om det förekommer olika rösträtt bland medlemmarna. Sedan röstlängden har godkänts av stämman, skall den tillämpas till dess att stämman beslutar om ändring. Uppskjuts stämman till en senare dag än nästföljande vardag, skall en ny röstlängd upprättas om det behövs.

Ordföranden skall sörja för att det förs protokoll vid stämman. I fråga om protokollets innehåll gäller

1.  att röstlängden skall tas in i eller fogas som bilaga till protokollet,

2.  alt stämmans beslut skall föras in i protokollet, samt

3.    om röstning har skett, att resultatet skall anges i protokollet.
Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en justerings­
man som utses av stämman. Senast tre veckor efter stämman skall det
justerade protokollet hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna
och innehavarna av förlagsandelar. Protokollen skall förvaras på betryg­
gande sätt.

11 § Styrelsen och verkställande direktören skall, om någon medlem
begär det och styrelsen finner att det kan ske utan väsentlig nackdel för
föreningen, pä föreningsstämman lämna upplysningar om förhållanden
som kan inverka på bedömningen av föreningens årsredovisning och dess
ställning i övrigt eller av ett ärende på stämman. Ingår föreningen i en
koncern, avser upplysningsplikten även föreningens förhållande till andra
koncernförelag saml, om föreningen är moderförening, koncernredovis­
ning liksom sådana förhållanden som kan inverka pä bedömningen av
dotterföretagens ställning.

Kan en begärd upplysning lämnas endast med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga pä stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter hållas skriftligen tillgänglig hos föreningen för medlemmarna saml över­sändas lill varje medlem som har begärt upplysningen.

Finner styrelsen alt en begärd upplysning inte kan lämnas till medlem­
marna utan väsentlig nackdelför föreningen, skall upplysningen i stället pä
medlemmens begäran lämnas lill föreningens revisorer inom två veckor
därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman till styrelsen
skriftligen yltra sig om huruvida den begärda upplysningen har lämnats till
dem samt huruvida upplysningen enligt deras mening borde ha föranlett
ändring i revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, i koncern­
revisionsberättelsen, liksom huruvida upplysningen i övrigt ger anledning          32

 

till erinran. Om så är fallet, skall ändringen eller erinringen anges i yttran-     LU 1986/87:20 det. Styrelsen skall hälla revisorernas yttrande tillgängligt hos föreningen     Bilaga 1 för medlemmarna samt översända yttrandet i avskrift till varje medlem som har begärt upplysningen,

12 § I stadgarna får bestämmas att föreningsstämmans befogenheter
skall helt eller delvis utövas av särskilt valda fullmäktige.

En fullmäktig får inte väljas för längre tid än tre år. Till fullmäktig får utses endast medlemmar i föreningen eller någon som utan att vara med­lem enligt 6 kap, 4 § andra stycket ändå kan väljas till styrelseledamot.

Ett fullmäktigsammänträde anses som en föreningsstämma. I fräga om fullmäktig gäller bestämmelserna i 1 -11 §§ om föreningsmedlem. Dock får en fullmäktig inte rösta genom ombud.

Angående beslut av fullmäktige i ämnen som avses i 15 § eller i 12 kap, 4 § skall medlemmarna underrättas på det sätt som stadgarna föreskriver.

Även om fullmäktige har utsetts, har föreningsmedlemmarna sådan rätt som avses i 6 §, 8 § fjärde stycket och 10 § fjärde stycket andra meningen,

13 § Föreningsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer
än hälften av de avgivna rösterna eUer, vid lika röstetal, den mening som
ordföranden biträder. Vid val anses den vald som har fatt de flesta rös­
terna. Vid lika röstetal avgörs valet genom lottning, om inte annat beslutas
av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller inte, om annat följer av denna lag eller föreskrivs i stadgarna. Beträffande beslut som avses i 14 och 15 §§ kan dock i stad­garna endast föreskrivas villkor som går längre än som anges i dessa paragrafer.

14 § Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är
giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det.
Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande
stämmor och på den senare stämman biträtts av minst tvä tredjedelar av de
röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.      I

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna, gäller det villkoret.

Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte fär ändras utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.

Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.

Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsernas belopp eller annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får inte verkställas förrän ett är har förflutit efter registreringen,

15 § Ett beslut om sådan ändring av stadgarna som innebär alt en med­
lems förpliktelse att erlägga insatser eller avgifter till föreningen]ökas eller
att hans rätt till årsvinst inskränks är giltigt, om beslutet pä den senare
stämman enligt 14 § har biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.

Ett beslut om sädan ändring av stadgarna som innebär att eri medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid dess upplösning inskränks är giltigt, om beslutet på den senare stämman enligt 14 § har biträtts av samtliga röstande. Detsamma gäller, om ändringen innebär inskränkning i en medlems rätt att återfå insats enligt 4 kap, 1 eller 3 § eller innebär att en

medlems utträde ur föreningen försvåras och ändringen skall gälla även           33

dem som var medlemmar i föreningen när frågan avgjordes,

3 Riksdagen 198Ö/87. Ssaml. Nr20

Ett beslut om ändring ay stadgarna i de hänseenden som avses i första LU 1986/87:20 och andra styckena får inte tillämpas mot én medlem som inte har sam- Bilaga 1 tyckt till ändringen och som säger upp sig till utträde ur föreningen inom en månad från det att slutligt beslut fattades eller, om beslutet fattades av fullmäktige, från det att medlemmen underrättades om beslutet, I ett sådant fall får medlemmen, oavsett vad stadgarna föreskriver, utträda ur föreningen vid den utgång av ett räkenskapsår som infaller näst efter en månad efter uppsägningen. Vid utträdet har medlemmen den rätt som enligt 4 kap. 1 § första och andra styckena tillkommer én avgående med­lem,

16   § Föreningsstämman får inte fatta beslut'Som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller nägon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem.

17   § Om ett beslut av föreningsstämman inte har kommit till i behörig ordning eller i övrigt strider mot denna lag eller mot stadgarna, kan talan mot föreningen om att beslutet skall upphävas eller ändras föras av före­ningsmedlemmar, innehavare av förlagsandelar, styrelsen, styrelseleda­möter eller verkställande direktören.

Talan skall väckas inom tre. månader från dagen för beslutet. Väcks inte talan inom denna tid, är rätten till talan förlorad. Talan får väckas senare än vad som sägs i andra stycket, när

1.  beslutet är sådant att det inte lagligen kan fattas ens med alla medlem­marnas samtycke,

2.  samtycke till beslutet krävs av alla eller vissa medlemmar och sådant samtycke inte har getts, eller

3.  kallelse till stämman inte har skett eller de bestämmelser om kallelse som gäller för föreningen har eftersatts i något väsentligt avseende.

En dom varigenom föreningsstämmans beslut upphävs eller ändras gäl­ler även för medlemmar och innehavare av förlagsandelar som inte har fört talan. Rätten kan ändra föreningsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är förenings­stämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering, skall rätten underrätta registreringsmyndighelen för registrering, om beslu­tet har upphävts eller ändrats genom en dom som har vunnit laga kraft eller rätten genom beslut under rättegången har förordnal alt föreningsstäm­mans beslut inte får verkställas.

18 § Om styrelsen vill väcka talan mot föreningen, skall styrelsen sam­
mankalla en föreningsstämma för val av ställföreträdare att föra förening­
ens talan i tvisten. Stämning delges med den valde ställföreträdaren.

Ett förbehåll i stadgarna att tvister mellan föreningen och styrelsen,
styrelseledamot, verkställande direktören, likvidator, föreningsmedlem,
innehavare av förlagsande] eller röstberättigad som inte är medlem skall
hänskjutas till skiljemän har samma verkan som ett skiljeavtal. Om styrel­
sen begär skiljemannaförfarande mot föreningen, tillämpas första stycket.
Är del fråga om en klandertalan av styrelsen mot föreningsstämmans
beslut är rätten till talan inte förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrel­
sen inom den klandertid som anges där har kallat till föreningsstämma
enligt första stycket,   '

34

 

8 kap. Revision och särskild granskning                              LU 1986/87'20

1 §    En ekonomisk förening skall ha minst en revisor. Revisorerna väljs     Bilaga 1
av föreningsstämman, om det inte föreskrivs i stadgarna att en eller flera
revisorer skall utses pä annat sätt.

En revisors uppdrag gäller för den tid som anges i stadgarna. Om uppdraget inte skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av den ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Den som har utsetts till revisor skall omedelbart underrättas om det. Har revisorn valts på föreningsstämma är styrelsen skyldig att'sörja för under­rättelsen. I annat fall ligger skyldigheten på den som har tillsatt revisorn.

Föreningsstämman kan utse én eller flera revisorssuppleanter. Bestäm­melserna i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om revisors-sitppleanter.

2 § Varje röstberättigad har rätt att föreslå att det hos länsstyrelsen
påkallas att en revisor (medrevisor) utses att detta i revisionen tillsammans
med de övriga revisorerna. Förslaget skall framställas på en förenings­
stämma där revisorsval skall ske eller där förslaget enligt kallelsen till
stämman skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av
samtliga röstberättigade eller en tredjedelav de på stämman närvarande
röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra framställning hos läns- •
styrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje röstberät­
tigad göra sådan framställning. Medrevisorn skall tjänstgöra för tiden till
och med ordinarie föreningsstämma under nästa räkenskapsår.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att en medrevisor utses. Begärs detta av innehavare söm företräder förlagsinsatser till ett sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda insatskapitalet, skall styrelsen senast inom tvä månader göra framställning hos länsstyrelsen om att en medrevisor utses. Försummas detta får varje innehavare av en förlagsandel göra sådan framställning.

3 § Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige,
om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i sär­
skilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revisor
behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i
konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt r och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för uppdragels fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbo­lag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auk­toriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revi­sionsbolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses till revisor'skall till styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvud­ansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revi­sionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auk­toriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas pä den huvudansvarige.

Till revisor i dotterförelag bör utses minsl en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

4 § Om det hos en sarrimanslutning med ändamål att ha hand om gemen­
samma uppgifter för föreningar finns ett särskilt revisionsorgan, får sam­
manslutningen eller, om revisionsorganet är eri juridisk person, denna        35

 

utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts som revisor skall utse en för      LU 1986/87:20 uppdraget lämpad person att förrätta revisionen, I fråga om honom gäller i     Bilaga 1 tillämpliga delar vad som sägs i denna lag om revisor.

Föreligger fall som avses i 5 § första eller tredje stycket, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det finns särskilda skäl, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av någon auktori­serad revisor,

5 §   Minst en revisor skall vara auktoriserad, om

1. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren ö|Verstiger ett gränsbelopp som motsvarar 1 000
gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gällde under den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller

2, antalet anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fräga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

Första och andra styckena gäller även för en moderförening i en kon­cern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200,

I andra föreningar än som avses i första eller tredje stycket skall en
auktoriserad revisor eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma där revisorsval
skall ske.                    '

6 § I fräga om andra föreningar än som avses i 5 § fär länsstyrelsen, om
det är påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor
skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det, fär länsstyrelsen samtidigt förordna en auktori­serad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så att uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i denna paragraf, skall föreningen beredas tillfälle att yttra sig,

7 §    Den kan inte vara revisor som,

1,      är styrelseledamot eller verkställande direktör i föreningen eller dess
dotterföretag eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvalt­
ning eller föreningens kontroll däröver,

2.  är anställd hos eller på annat sätt intar en underordnad eller beroende ställning till föreningen eller nägon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder föreningen vid .grund­bokföringen eller medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver,

3.  är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses under 1 eller är besvågrad med en sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4,      utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i förening­
en, står i låneskuld till denna eller annat företag i samma koncern eller har

förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.            3

 

I ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt första stycket inte      LU 1986/87:20
är behörig att vara revisor i moderföreningen.                              Bilaga 1

En revisor får vid revisionen inte anlita någon som enligt första eller andra stycket inte är behörig att vara revisor. Har föreningen eller moder­föreningen någon anställd i sin tjänst med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får revisorn dock anlita en sådan anställd i den utsträckning det är förenligt med god revi­sionssed.

8  §    Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har
utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en redogörelse för iakt­tagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 13 § tredje och fjärde styckena om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen skall överlämnas till för­eningens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förtid eller uppkommer hinder för honom enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden,

9  §   På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor, om

1,    någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor inte är utsedd enligt

5 § första-tredje styckena,                                                                         ' •

2,  en revisor är obehörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket, eller

3,  en bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller om revisors behörighet har åsidosatts.

Var och en kan göra anmälan enligt första stycket. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har föreningsstämman underlåtit att pä begäran enligt 5 § Qärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör nägon röstberättigad' inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna en sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter det att förening-eri har hörts och avse tid till dess att annan revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning. Vid förordnande på grund av att en revisor är obe­hörig enligt 3 § första stycket eller 7 § första eller andra stycket skall länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.

10 § Revisorerna skall i den omfattning som följer av god revisionssed
granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens
och verkställande direktörens förvaltning.

Om föreningen är en moderförening, skall revisorerna även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i öv­rigt.

Revisorerna skall följa dé särskilda föreskrifter som meddelas av för­
eningsstämman, om de inte strider mot lag, stadgarna eller god revi-                -yj
sionssed.

 

11 §   Styrelsen och verkställande direktören skall ge revisorerna tillfälle     LU 1986/87:20
att verkställa granskningen i den omfattning som dessa finner behövligt     Bilaga 1

samt lämna de upplysningar och det biträde som de begär, Samma skyldig­het föreligger för företagsledningen och revisorerna i ett dotterföretag gentemot revisorerna i en moderförening.

12   § Sedan revisorerna har slutfört granskningen, skall de skriva en hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och, i en moder­förening, på koncernredovisningen. Finner revisorerna att balansräkning­en eller resultaträkningen inte bör fastställas, skall de anteckna även detta.. I en moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

13   § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberät­telse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast tvä veckor före den ordinarie föreningsstämman. Reviso­rerna skall inom samma fid till styrelsen återlämna de redovisningshand­lingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruyida årsredo­visningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligl 9 kap,, skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum­
melse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot
eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag
eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen
skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseleda­
möterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i
berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmar­
na.          .

I revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna funnit att
föreningen inte har fullgjort sin skyldighet                           ,

t. att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953: 272),

2.  att anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervär­deskatt,

3.  att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 § lagen om mervärdeskatt, eller

4.  att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 -3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att.föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1-4, skall revisorerna genast sända in en avskrift av den.till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om faststäl­lande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvaltningsberättelsen. •

I en moderförening skall revisorerna avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje och sjätte styckena . tillämpas.

14 S Erinringar som revisorerna framställer till styrelsen eller verkstäl­
lande direktören och som inte har tagils in i revisionsberättelsen skall de

anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall över-             38

lämnas till styrelsen och bevaras av denna på betryggande sätt.

 

15    §    Revisorerna har rätt att närvara vid föreningsstämmorna. De är     LU 1986/87:20 skyldiga att närvara vid en stämma, om det med hänsyn till äreiidéna kan     Bilaga 1 anses påkallat.

16    § Revisorerna fär inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för föreningen.                  ■

Revisorerna är skyldiga att'

1,   till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,

2,   till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar om föreningens angelägenheter, samt

3,   på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

17 § Varje röstberättigad kan väcka förslag öm att länsstyrelsen skall
utse granskare för särskild granskning av föreningens förvaltning och
räkenskaper uiider viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållän­
den i föreningen.

Förslaget skall framställas på en ordinarie föreningsstämma eller på en stämma där ärendet enligt kallelsen skall behandlas. Om förslaget har biträtts av minst en tiondel av samtliga röstberättigade eller en tredjedel av de närvarande röstberättigade, skall styrelsen inom en vecka göra fram­ställning hos länsstyrelsen om att granskare skall utses. Försummas detta får varje röstberättigad göra sådan framställning. Länsstyrelsen får för­ordna en eller flera granskare.

Innehavare av förlagsandelar kan begära hos styrelsen att granskare
utses. Begärs detta av innehavare som företräder föriagsinsatser till ett
sammanlagt belopp motsvarande minst en tiondel av det totalt inbetalda
insatskapitalet, skall styrelsen senast inom två månader göra framställning
härom hos länsstyrelsen. Försummas detta får varje innehavare av en •
förlagsandel göra sådan framställning. Länsstyrelsen får förordna en eller
flera granskare.                                                                        .      .,

Vad som sägs i 3 § första och tredje styckena, 4, 7, 11, 15 och 16 §§ samt 13 kap. 2 och 4-6 §§ om revisor tillämpas även i fråga om granskare.

Yttrande över granskningen skall avges till föreningsstämman. Yttran­
det skall hållas tillgängligt för och sändas till medlemmar och andra röst­
berättigade enligt 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram pä stämman.
På samma sätt skall yttrandet dessutom hållas tillgängligt för och sändas         i

till innehavare av förlagsandelar, om granskaren har utsetts pä begäran av en sädan innehavare.

9 kap. Redovisning

Årsredovisning m. m.

1 §    För varje räkenskapsår skall årsredovisning avges. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fräga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) gäller, förutom bestämmel­serna i den lagen, föreskrifterna i detta kapitel. Dock tillämpas 5 § andra stycket och 6 § första stycket i detta kapitel endast på årsredovisningen.

39

 

2 §    I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och balansräk- .   LU 1986/87:20
ningen för det närmast föregående räkenskapsåret. Har det under året    Bilaga 1

skett någon ändring i specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen, skall uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sam­manställas så att dessa kanjämföras med posterna i den senare årsredovis­ningen, om det inte möter särskilda hinder.

Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga styrelseledamöter och av verkställande direktören. Har en avvikande mening beträffande årsre­dovisningen antecknats till styrelsens protokoll, skall den avvikande me­ningen fogas till redovisningen,

3 § Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall ärsredovis-
ningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorer­
na.

Senast en månad efter det att resultaträkningen och balansräkningen har blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Dessa hand­lingar skall efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen sändas in dit. Så­dant föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 8 kap, 5 § första och tredje styckena är utan särskilt föreläggande skyldiga att inom den tid som nyss har angetts sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.

Pä avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot eller verk­ställande direktören teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beträffande föreningens vinst eller förlust.

4 § Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket bokföringsla­
gen (1976: 125) om användningen av det belopp med vilket en anläggnings­
tillgång har skrivits upp får ett sådant belopp utnyttjas även till avsättning
till en sådan uppskrivningsfond som får tas i anspråk endast för ändamål
som avses i 15 § fjärde stycket bokföringslagen.

Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen inte anses ha något värde.

5 § Andelar i andra företag än aktiebolag skall vid uppställning av resul­
taträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 § likstäl­
las med aktier som ägs av föreningen.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar som avses i 8 kap, 5 § första stycket,

6 § Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman inte behöver
anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

I resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en särskild intäktspost. Som len särskild, kostnadspost skall tas upp över­skottsutdelning som avses i 10 kap 1 § andra stycket 1.

7 S I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild
post bland tillgångarna.

En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt
eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp      4q

 

inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Medlemsinsatser     LU 1986/87:20 och förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller      Bilaga 1 ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.

Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av full­gjorda insatser fär göras så att i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under eget kapital.

Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmän för ett dotterföretag eller en moderförening.

8 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall i resultat­
räkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysning­
ar i följande hänseenden:

1,  Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag av dess namn, antalet aktier samt dessas nominella värde och värde enligt balansräkning­en. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det frän allmän och enskild synpunkt är påkallat, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation,

2,  Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras,

3,  För vaije post som tas upp i balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar som har företagits på anskaffnings­värdet intill balansdagen. Om sådana tillgångar har uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

 

4.  För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges de samman­lagda taxeringsvärdena fördelade på de tillgångar som tagits upp under särskilda poster i balansräkningen.

5.  Om det har förekommit sådana förändringar i resultaträkningen eller balansräkningen beträffande posternas gruppering eller något annat som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse lämnas för förändringarna,

6.  Om föreningen driver rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas sär­skilt.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i redovisnings­handlingarna till vilka de hänför sig,

9 § Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redo­
visningssed,

I förvaltningsberättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseen­den:

1. Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller
i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av föreningens
verksamhetsresultat och ställning.                                                                      41

 

2, Sådana händelser av väsentlig betydelse för föreningen som har     LU 1986/87:20
inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.                  Bilaga 1

3,  Väsentliga förändringar i medlemsantalet.

4,  Summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under nästa räken­skapsår enligt bestämmelserna i 4 kap, 1 och 3 §§,

5,  Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför,

6,  Summan av de föriagsinsatser som sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren,

7,  Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer såväl för före­taget i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda, det sammanlagda beloppet äv räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande direktören dels till övriga anställda samt, om föreningen har anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf­fande föreningens vinst eller förlust.

För förening som avses i 8 kap, 5 § första stycket skall till förvaltnings­berättelsen fogas en finansieringsanalys, I finansieringsanalysen skall re­dovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räken­skapsåret.

Koncernredovisning

10 §    I en moderförening skall, utöver årsredovisning för moderförening­
en, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående av     ■,,
koncernresullaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall .

hänföra sig till balansdagen för moderföreningen.

Bestämmelserna i 3 § tillämpas även på koncernredovisning och kon­
cernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock utan särskilt föreläggan­
de skyldig att sända in nämnda handlingar till länsstyrelsen.               .       .;

11 § Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var
för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas en­
ligt god redovisningssed och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 och,

5-8 §§.          .                                                                                      .     •

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter av­drag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med intern­vinst avses moderföreningens andel av vinst som uppkommit genom att en , tillgång har överlåtits inom koncernen, i den mån inte tillgången därefter överlåtits till köpare utanför koncernen eller tillgången förbrukats eller dess värde satts ned hos det företag inom koncernen som har förvärvat tillgängen.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskil­
da skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen ,
i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket, får de undantag göras
som förhållandena kräver. För sädana undantag skall lämnas en motiverad  .           ,

redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.

I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall vidare i tillämpliga
delar lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § andra
stycket 1, 2 och 7. Redogörelse skall lämnas för vilka metoder och värde-          42

 

ringsprinciper som har använts vid upprättandet av koncernredovisningen.      uj 1986/87"20 Vidare skall uppges det belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen     Bilaga 1 enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall föras över till bun­det eget kapital.

Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsien eller, om företaget inte är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga till sin balansräk­ning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur stor del av årets inköp och försäljningar som avser annat företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall tas in i koncernredovisning­en, om koncernen är av sådan storlek som avses i 8 kap, 5 § tredje stycket, I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport

12 § För förening somavses i 8 kap. 5 § första stycket och för moderför­
ening i koncern som avses i 8 kap. 5 § tredje stycket skall minst en gång
iinder varje räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avges en
särskild redovisning (delårsrapport). Rapporterna skall avse föreningens
verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en
period av minst hälften öch högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapporterna avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Rapporterna skall hållas tillgängliga hos för­eningen för var och en som vill ta del av dem och genast sändas till den medlem som begär det. Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast två månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen,

13 § I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare
skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före bok­
slutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om det finns särskilda
skäl, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Be­
stämmelserna i 6 § första stycket och 9 § andra stycket 1 och 2 gäller i
tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.

Om en koncern är av sådan storlek som anges i 8 kap, 5 § tredje stycket, skall moderföreningen i delärsrapporterna, utöver uppgifter för moderföre­ningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till intern vinsteliminering.

14 § Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till uppgifter enligt
13 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under
det föregående räkenskapsåret.

Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med dem som har använts i den senast franilagda årsredovisningen,

10 kap. Överskottsutdelriing och annan användning av föreningens egendom

1 § Föreningens medel får betalas ut till medlemmarna endast i form av överskottsutdelning, återbetalning av medlemsinsatser enligt 4 kap,, utbe-

'43

 

talning vid nedsättning av medlemsinsatsernas belopp och utskiftning vid     LU 1986/87:20
föreningens likvidation.                                                                 Bilagal

Med överskottsutdelning avses i denna lag

1,   gottgörelse i form av efterlikvider, återbäringar eller liknande som grundas på rörelsens resultat utan att ha räknats in i redovisade årsresultat, och

2,   utdelningar från redovisade årsresultat i form av medlemsåterbäring eller på annat sätt ( vinstutdelning ),

Att stadgarna skall innehålla bestämmelser om användningen av vinst   ■

och av behållna tillgångar vid föreningens likvidation följer av 2 kap, 2 §,

2 § Vinstutdelning får inte överstiga vad som i den fastställda balansräk­
ningen och, i fråga om moderförening, i den fastställda koncernbalansräk­
ningen för det senaste räkenskapsåret redovisas som föreningens eller
koncernens fria egna kapital med avdrag för

1,      det belopp som enligt lag eller stadgarna skall avsättas till bundet eget
kapital eller, i fråga om moderförening, det belopp som av det fria egna
kapitalet i koncernen enligt lårsredovisningarna för företag inom denna
skall föras över till det bundna egna kapitalet, och

2,      belopp som annars enligt stadgarna skall anväridas för något annat
ändamål än utdelning till medlemmarna.

Vinstutdelning, som beräknas på annat sätt än i förhållande till den omfattning i vilken medlemmarna har deltagit i föreningens verksamhet eller i övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för är på inbetalda medlemsinsatser som motsvarar dét av riksbanken fastställda diskonto som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procent­enheter,

3 § Gottgörelser som avses i 1 § andra stycket 1 får inte lämnas i.vidare
mån än att föreskriven avsättning kan göras till reservfonden.

Överskottsutdelning får i.:te ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till föreningens eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed.

4 § Gottgörelser och sådan vinstutdelning som beräknas i förhållande till
den omfattning i vilken någon har deltagit i föreningens verksamhet eller i
övrigt tagit denna i anspråk får lämnas även till andra än medlemmar.

Även vinstutdelning av det slag som avses i 2 § andra stycket får lämnas till innehavare av förlagsandelar. Därvid gäller inte den begränsning i fråga om utdelningens höjd som anges där,

5   § Föreningsstämman fattar beslut om överskottsutdelning. Den får uppdra ät styrelsen att fatta beslut om gottgörelser,

6   § Till reservfonden skall avsättas minst fem procent av den del av föreningens nettovinst för året som inte går åt för att täcka en balanserad förlust. Vid avsättning till reservfonden skall till nettovinsten räknas även gottgörelser. Uppgår reservfonden till minst tjugo procent av det inbetalda insatskapitalet behöver sådan avsättning till reservfond som avses i detta stycke inte ske, om summan av reservfonden och det inbetalda insatskapi­talet uppgår antingen till minst fyrtio procent av nettovärdet pä förening­ens tillgångar eller till minst samma belopp som föreningens skulder enligt balansräkningen.

Till reservfonden skall vidare avsättas det belopp som

1. medlem vid avgång ur föreningen inte får tillbaka av sina insatser,                 44

 

2,  förlagsandelsinnehavare inte får ut vid inlösen av en föriagsinsats,      LU 1986/87:20

3,  enligt stadgarna skall avsättas till reservfonden.              Bilaga 1

4,  enligt beslut av föreningsstämman i övrigt skall föras över från det i balansräkningen redovisade fria egna kapitalet lill reservfonden.

Reservfonden får enligt beslut av föreningsstämman sättas ned endast för att täcka sådan förlust enligt den fastställda balansräkningen som inte kan täckas av fritt eget kapital.

Vid tillämpningen av första stycket skall belopp som i balansräkningen har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner inte räknas som skuld i den mån det överstiger det belopp under vilket posten enligt 7 § första stycket lagen (1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. inte får nedbringas.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge en förening eller vissa grupper av föreningar undantag helt eller delvis från bestämmelserna i första—tredje styckena, om det finns synnerliga skäl fill det med hänsyn till arten av föreningsverksamheten och övriga omständig­heter.

7 § Sker utbetalning till en medlem eller nägon annan i strid mot denna
lag, skall mottagaren betala tillbaka vad han har erhållit med ränta beräk­
nad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utbetalningen erhållits intill
dess att högre ränta skall betalas enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 §
samma lag. Detta gäller dock inte, om mottagaren hade skälig anledning att
anta att utbetalningen utgjorde laglig överskottsutdelning.

För den brist som uppkommer vid återbetalningen ansvarar enligt 13 kap, 1-4 §§ de som har medverkat till att besluta om eller verkställa utbetalningen eller till att upprätta eller fastställa en oriktig balansräkning som har legat tid grund för beslutet,

8 § Föreningsstämman får besluta om gåvor till allmännyttiga eller där­
med jämförliga ändamål, om det med hänsyn till ändamålet, föreningens
ställning och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt. Styrelsen får för
sådana ändamål endast använda tillgångar som med hänsyn till föreningens
ställning är av ringa betydelse.

11 kap. Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 §    Föreningsstämman kan besluta att föreningen skall träda i likvida­
tion.

Ett beslut om likvidation är giltigt endast om samtliga röstberättigade har förenat sig om beslutet eller detta har fattats på två på varandra följande föreningsstämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Längre gående villkor för att beslutet skall bli giltigt får föreskrivas i stadgarna. Likvidationen inträder omedelbart eller den senare dag som föreningsstämman beslutar.

Ett beslut om likvidation kan dock alltid fattas med enkel majoritet, om det gäller ett beslut enligt 19 § andra stycket eller om det föreligger grund för tvångslikvidation enligt 3 eller 4 §, Vid lika röstetal utgörs stämmans beslut av den mening som ordföranden biträder. Ett beslut om likvidation enligt detta stycke har omedelbar verkan.

2 §   Styrelsen skall genast till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvi­
da föreningen skall träda i likvidation, om det på grund av inträffade          45

 

förluster eller av annan orsak finns anledning att anta att föreningens     LU 1986/87:20 ställning fortgående kommer ätt försämras så att föreningens skulder inte     Bilaga 1 täcks av tillgångarna.

Tvångslikvidation            ,

3 § Om antalet föreningsmedlemmar går ned under det lägsta antal som föreskrivs i 2 kap. 1 §, skall styrelsen snarast möjligt till föreningsstämman hänskjuta frågan huruvida föreningen skall träda i likvidation. Inträder inte ett tillräckligt antal medlemmar i föreningen inom tre månader efter det att antalet har gått ned under det föreskrivna lägsta antalet, skall styrelsen, om inte stämman beslutar att föreningen skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att föreningen försätts i likvidation. En sådanansökan kan även göras av en styrelseledamot, verkställande direktören, en revisor, en före­ningsmedlem eller en innehavare av förlagsandel.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att föreningen skall träda i likvidation, om det inte under ärendets handläggning i första instans styrks att det föreskrivna lägsta medlemsantalet har uppnåtts.

Om styrelseledamöterna underlåter att fullgöra vad som åligger dem            •.

enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap om denna      .

underlätenhet handlar på föreningens vägnar solidariskt för de förpliktelser som uppkommer för föreningen. Ett sådant ansvar inträder även för så­dana medlemmar som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket, med vetskap om likvidationsplikten deltar i beslut att fortsätta föreningens verksamhet. Ansvarighet enligt denna paragraf gäller dock inte för förplik­telser som uppkommer sedan; likvidationsfrågan har hänskjutits till rättens prövning eller sedan ett tillräckligt antal medlemmar har inträtt efter den tid som anges i första stycket.

4§    Rätten skall förordna alt föreningen skall träda i likvidafion, om

1,    likvidationsskyldighet föreligger enligt stadgarna,                                     ;       •

2.  föreningen efter en konkurs som avslutats.med överskott inte inom föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3.  föreningen saknar till registret anmäld behörig styrelse eller verkstäl-    ■ lande direktör som skall finnas enligt denna lag, eller

4, föreningens verksamhet drivs på ett sätt som uppenbariigen inte
motsvarar de förutsättningar under vilka registrering har skett.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvida­tionsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Frågor om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av regis­treringsmyndigheten eller, i fall som avses i 1-3, på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktören, föreningsmedlem eller inneha­vare av föriagsandel. I de fall som avses i första stycket 2 eller 3 prövas frågan även på ansökan av borgenär eller av annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Förfarandet hos /ätten

5 § Görs ansökan eller anmälan som avses i 3 eller 4 §, skall rätlen
genast kalla föreningen samt de föreningsmedlemmar och borgenärer som-
vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på en bestämd dag, dä frågan
om skyldighet för föreningen att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen
skall delges föreningen, om det kan ske på annat sätt än enligt 15-17 §§
delgivningslagen (1970:428), Kallelsen skall kungöras genom rättens för­
sorg i Post- och Inrikes.Tidningar minst två och högst fyra månader före         '46
inställelsedagen.

 

6 §    Har sökanden haft kostnader för delgivning eller kungörelse samt för     LU 1986/87:20
expeditioner i ett ärende enligt 3 eller 4 §, skall kostnaderna betalas av     Bilaga 1
föreningens medel, om föreningen förpliktas träda i likvidation eller om

rätten i annat fall finner det skäligt. När anmälan har gjorts av registre­ringsmyndigheten, skall dessa kostnader betalas av föreningen eller, om föreningen saknar tillgångar, av staten.

Ge/iomförandet av likvidationen

7 § När föi"eriingsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta
genom stämmans försorg genast anmälas till rätten. Denna skall därefter
utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. En domstol som fattar beslut
att föreningen skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera
likvidatorer. Likvidatorerna träder i styrelsens och verkställande direktö­
rens ställe och har i uppgift alt genomföra likvidationen.

Om en förening som har trätt i likvidation saknar till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter . anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av föreningsmedlem, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda föreningen.

Likvidatorerna skall genast för registrering anmäla beslut om likvidation och förordnande av likvidator.

Bestärhmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter tillämpas på likvidatorerna, i den män inte annat följer av detta kapitel.

Ett uppdrag att vara revisor upphör inte genom att föreningen träder i likvidation. Bestämmelserna i 8 kap. tillämpas under likvidationen. Revi­sionsberättelsen skall innehålla ett uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidationen onödigt fördröjs,

8   § I fräga om föreningsstämma under likvidationen skall bestämmelser­na i denna lag om föreningsstämma tillämpas, i den män inte annat följer av detta kapitel.

9   § När föreningen har trätt i likvidation skall styrelsen och verkstäl­lande direktören genast avge en redovisning för sin förvaltning av förening­ens angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte förut har lagts fram pä föreningsstämma. Redovisningen skall läggas fram på föreningsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovis­ning och revisionsberättelse skall tillämpas.

Om tiden även omfattar det föregående räkenskapsåret, skall en särskild redovisning avges för detta år, I en moderförening skall denna särskilda redovisning även omfatta koncernredovisning,

10   § Likvidatorerna skall genast söka kallelse på föreningens okända borgenärer.

11   § Likvidatorerna skall sä snart det kan ske genom försäljning pä offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla föreningens egen­dom till pengar, i den män det behövs för likvidationen, samt betala föreningens skulder. Föreningens rörelse fär fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall fä skäligt rådrum för att skaffa sig nya anställningar.

Om rätten har beslutat om likvidation enligt 4 § första stycket 4, får
likvidatorerna inte utan särskilt tillstånd av föreningsstämman avyttra
föreningens egendom pä annat sätt än genom försäljning på offentlig auk-       47

 

tion. Till dess att beslutet har vunnit laga kraft får likvidatorerna inte utan      LU 1986/87:20 stämmans samtycke vidta nägra likvidationsåtgärder utan endast vårda     Bilaga 1 föreningens egendom och bevaka dess angelägenheter.

12 § Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge en årsredovisning,
som skall läggas fram pä den ordinarie föreningsstämman för godkännan­
de. I fråga om likvidatorernas redovisning och dess behandling på för­
eningsstämman tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket 1 och 2, 9 kap. 9 §
andra stycket 7, 9 § tredje och Qärde slyckena samt 10 och 11 §§.

I balansräkningen tas det egna kapitalet upp i en post, varvid insatskapi­talet anges inom linjen och i.förekommande fall delas upp pä medlemsin­satskapital och förlagsinsatskapital.

Ingen tillgång får tas upp till ett högre värde än den beräknas inbringa
efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om en tillgång kan beräknas
inbringa ett väsentligt högre belopp än det värde som har tagits upp i
balansräkningen eller om för en skuld eller en likvidationskostnad kan
beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från den redovisade skul­
den, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges
inom linjen.                    j

13 § När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningsti­
den har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorerna
skifta föreningens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt
eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall
sä mycket av föreningens medel som kan behövas för denna betalning
behällas och återstoden skiftas.

De föreningsmedlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra skiftet skall väcka talan mot föreningen senast tre månader efter det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman.

Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det att slutredovisning lades fram på föreningsstämman har anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har han föriorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångarna, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvs­fonden. I annat fall skall 16 § tillämpas.

14 § När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det
kan ske avge en slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltnings­
berättelse som avser likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även
innehålla en redogörelse för skiftet. Till berättelsen skall fogas redovis­
ningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisnings­
handlingarna skall avlämnas lill revisorerna. Dessa skall inom en månad
därefter avge en revisionsberättelse över slutredovisningen och förvalt­
ningen under likvidationen.

Efter det att revisionsberättelsen har avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla föreningsmedlemmarna till en föreningsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redo­visningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga och sändas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar enligt bestämmel­serna i 7 kap. 8 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman. Föreskrif­terna i 7 kap. 4 § andra stycket 3 och tredje stycket om beslut på för­eningsstämma om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören skall tillämpas på likvidatorerna.

48

 

15 §   När likvidatorerna har lagt fram slutredovisningen, är föreningen      LU 1986/87:20
upplöst. Detta förhållande skall genast anmälas för registrering. Bilaga 1

En fiondel av samtliga röstberättigade kan dock begära hos likvidatorer­na att en föreningsstämma inkallas för att behandla frågan huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §, Därvid tillämpas 7 kap, 7 § andra mening­en.

Om likvidatorerna finner att föreningen är på obestånd och inte kan betala likvidationskostnaderna, skall de ansöka om att föreningen försätts i konkurs,

16   § Om det efter föreningens upplösning enligt 15 § visar sig att för­eningen har tillgångar eller om talan väcks mot föreningen eller det av någon annan orsak uppkommer behov av en likvidationsåtgärd, skall likvi-dafionen fortsättas. Detta skall genast anmälas av likvidatorerna för regist­rering. Kallelse fill första föreningsstämman efter återupptagandet skall utfärdas enligt stadgarna. Därutöver skall skriftliga kallelser sändas till varje föreningsmedlem vars postadress är känd för föreningen,

17   § Om en förening har trätt i likvidation på grund av föreningsstäm­mans beslut, kan stämman sedan revisorerna har avgett yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och föreningens verksamhet återupptas. Ett sådant beslut får dock inte fattas, om det finns anledning till likvidation på grund av denna lag eller stadgarna eller om utskiftning har ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall en styrelse samtidigt väljas.

Föreningsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall likvidatorerna genast anmäla för registrering. Beslutet fär inte verkställas förrän registrering har skett.

Om ett likvidafionsbeslut som avses i 1, 3 eller 4 § har blivit upphävt genom en dom eller ett beslut av domstol som har vunnit laga kraft, skall likvidatorerna genast anmäla detta för registrering samt kalla lill förenings­stämma för val av styrelse.

När likvidation har upphört enligt denna paragraf, skall 14 § fillämpas.

Upplösning utan likvidation

18 § Om någon anmälan rörande föreningen inte har kommit in till regi­
streringsmyndigheten under de tio senaste åren, skall denna på lämpligt
sätt undersöka huruvida föreningen har upphört med sin verksamhet. Om
det dä inte framgår att föreningen fortfarande består, skall den avföras ur
registret och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvida­
tionsåtgärd, skall pä ansökan av den vars rätt berörs en eller flera likvida­
torer förordnas av rätten. Kallelse till första föreningsstämman skall ske
enligt 16 §.

Konkurs och ackord

19 § Om en förening är försatt i konkurs och denna avslutas utan över­
skott, är föreningen upplöst när konkursen avslutas.

Om det finns överskott, skall föreningsstämman inom en månad frän det att konkursen avslutades besluta att föreningen skall träda i likvidation. Om inte ett sådant beslut fattas gäller 4 §.

Var föreningen i likvidation när den försattes i konkurs, skall likvida­tionen fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

4 Riksdagen 1980/87. Ssaml. Nr20

49

20 §   Om en förening försätts i konkurs eller om förhandling om offentligt      LU 1986/87:20 ackord inleds för föreningen, skall konkursdomaren sända en undertättelse     Bilaga 1 om beslutet till registreringsmyndigheten för registrering.

Under konkursen företräds föreningen som konkursgäldenär av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finns vid konkursens början. Även under konkursen gäller dock bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När en konkurs har avslutats eller en förhandling om offentligt ackord har avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten och i det förra fallet ange om något överskott finns eller inte. Konkursdomaren skall även för registrering underrätta registreringsmyndigheten när en överrätt genom beslut som vunnit laga kraft har,upphävt ett beslut att försätta föreningen i konkurs eller att inleda förhandling om offentligt ackord.

12 kap. Fusion och inlösen av aktier i dotteraktiebolag

Fusion genom absorption

1 § Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den överlå­
tande föreningen) gå upp i en annan ekonomisk förening (den övertagande
föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande
föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, att den överlä­
tande föreningen upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och
skulder övertas av den övertagande föreningen. Avtalet skall för att bli
giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlätande föreningen.

Fusion kan ske, trots att den överlätande föreningen har trätt i likvida­tion. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 6 § har registrerats.

2 § Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade,
föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlå­
tande föreningen under minst en vecka före den föreningsstämma vid
vilken frågan om godkännande av fusionsavtalel skall behandlas samt
läggas fram på stämman:

1.  förslag till föreningsstämmans beslut,

2.  fusionsavtalet,

3. en redogörelse av styrelsen i den överlåtande föreningen för de
omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämp­
lighet för föreningen,        '

4.  ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt

5.  avskrift av den övertagande föreningens årsredovisning för det senas­te räkenskapsåret, försedd med anteckning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättel­sen för samma räkenskapsår.

Skall den överlåtande föreningens årsredovisning inte behandlas pä den stämma som anges i första stycket eller har den övertagande föreningens årsredovisning för det senaste räkenskapsåret inte behandlats på en stäm­ma i den föreningen, ska|l i stället för de handlingar som anges i första stycket 5 följande handlingar hållas tillgängliga och läggas fram på den förstnämnda stämman i enlighet med vad som anges i första stycket:

1.  avskrift av föreningens senaste årsredovisning, försedd med anteck­ning om föreningsstämmans beslut rörande föreningens vinst eller föriust, samt avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2.  en av föreningens styrelse undertecknad redogörelse för händelser av

50

 

väsentlig betydelse för föreningens ställning som har inträffat efter det ätt      UJ 1986/87:20
årsredovisningen har avgetts, samt                                              Bilaga 1

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.

Handlingarna skall genast sändas till sädan röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.

Fusion genom kombination

3 § Genom ett avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de överlå­
tande föreningarna) förenas genom att bilda en ny förening (den överta­
gände föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de överlå­
tande föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, att de överlå­
tande föreningarna upplöses utan likvidation samt att deras tillgångar och
skulder övertas av den nya föreningen. Avtalet skall för att bli giltigt
godkännas av föreningsstämman i varje överlätande förening. Bestämmel­
serna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas.

De handlingar som anges i 2 § första stycket I -4 och andra stycket 1 -3 skall upprättas för varje överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga för de röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavarna av förlags­andelar i respektive överlåtande förening under minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusionsavtalel skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya för­eningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de överlåtande föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i enlighet med fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya för­eningen.

Fusionsförfarandet

4 § Ett beslut om godkännande av fusionsavtal är giltigt endast om det
har biträtts av samtliga röstberättigade eller har fatlats på två på varandra
följande föreningsstämmor och på den senare stämman har biträtts av
minst tvä tredjedelar av de röstände, I stadgarna får föreskrivas villkor
som går längre.

En medlem i en överlåtande förening som inte har samtyckt till fusionen, får säga upp sig till utträde ur föreningen inom den tid och på de villkor som anges i 7 kap. 15 § tredje stycket.

5 § När fusionsavtalel har slutligt godkänts av föreningsstämman skall
det anmälas av föreningen för registrering. Om detta inte har skett inom
fyra månader frän stämmans beslut eller om registreringsmyndigheten
genom lagakraftägande beslut har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat
registrering av avtalet, har frågan om fusion fallit.

Hinder mot registrering möter, om fusionen har förbjudils enligt konkur­renslagen (1982: 729) eller om näringsfrihetsombudsmannen inte har beslu­tat all lämna fusionen utan åtgärd enligt 20 S första stycket konkurrensla­gen.

6 §    Senast två månader efter det att avtalet om fusion har registrerats   ■
skall såväl överlåtande som överlagande föreningar ansöka om tillstånd all

verkställa avtalet. Ansökan skall göras hos rätten i don ort där den överlä-             r

 

tände eller, vid fusion enligt 3 §, den övertagande föreningens styrelse har     LU 1986/87:20 sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet har     Bilaga 1 registrerats och en förteckning över den eller de överlåtande föreningarnas kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Rätten skall kalla den eller de överlåtande föreningarnas borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid påföljd att han annars anses ha medgett ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar. Kronofogdemyndigheten i orten och alla kända borgenärer skall undertät-tas särskilt genom rättens försorg.

Tillstånd skall meddelas, om ansökningen inte bestrids eller om de borgenärer som bestrider den får full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar. Om dén rätt som tillkommer innehavare av pensions­fordran finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryg­gande av pensionsutfästelse m, m.

En borgenär som samtidigt är gäldenär i samma rättsförhållande skall inte tas upp i förteckningen över föreningens kända borgenärer. Han skall inte heller kallas av rätten och har inte rätt till betalning eller säkerhet enligt tredje stycket,

7 § Rätten skall underrätta överlåtande förenings registreringsmyndighet
om ansökan om tillstånd att verkställa fusionsavtalet och om lagakraftvun-
net beslut som har meddelats med anledning av ansökningen.

När ett lagakraft vunnet beslut om tillstånd att verkställa fusionsavtalet har registrerats, anses fusionen genomförd och överlåtande förening upp­löst. Överlåtande förenings medlemmar blir då medlemmar i den överta­gande föreningen, om inte uppsägning har skett enligt 4 § andra stycket. Samtidigt övergår överlätande förenings tillgångar och skulder med undan­tag av skadeståndsanspråk enligt 13 kap. 1-3 §§ till den övertagande föreningen.

Registreringsmyndigheten skall förklara att frågan om fusion har fallit, om ansökan om rättens tillstånd inte har gjorts inom föreskriven tid eller om rätten genom lagakraftvunnet beslut har avslagit ansökningen.

Även om en förening anses upplöst enligt andra stycket, kan en tiondel av samtliga röstberättigade hos styrelsen påkalla föreningsstämma för att behandla frågan huruvida talan skall väckas enligt 13 kap. 5 §. Därvid tillämpas 7 kap. 7 § andra meningen. Om stämman beslutar att väcka talan, skall den samtidigt förordna att föreningen skall träda i likvidation. Beträffande genomförandet av likvidationen tillämpas 11 kap. Likvidato­rerna behöver dock inte söka kallelse på okända borgenärer.

Fusion mellan en ekonomisk förening och ett helägt dotteraktiebolag

8 § Om en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,
kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär
att bolaget skall gå upp i föreningen. Bolagets styrelse skall anmäla avtalet
för registrering hos bolagets regislreringsmyndighet.

I fråga om del fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § samt 7 § första stycket, andra stycket första och tredje meningarna saml tredje stycket. Vad som sägs där om överlåtande förening skall i stället gälla bolaget.

52

 

Inlösen av aktier i ett dotteraktiebolag                                        LU 1986/87:20

9 §    Om en ekonomisk förening själv eller tillsammans med ett eller flera     Bilaga 1
dotterföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tionde­
lar av röstetalet för samtliga aktier i ett dotteraktiebolag, har föreningen

rätt att av de övriga aktieägarna i bolaget lösa in de återstående aktierna. Den som har aktier som kan lösas in har också rätt att fä dessa inlösta av föreningen.

En tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän. Om inte annat följer av bestämmel­serna i detta kapitel, gäller i fräga om skiljemännen och förfarandet inför dem i tillämpliga delar vad som är föreskrivet i lagen (1929: 145) om skiljemän. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om den tid inom vilken skiljedomen skall meddelas gäller dock inte. Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av föreningen, om inte skiljemännen på särskilda skäl ålägger någon annan aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader. Part som är missnöjd med skiljedomen har rätt att väcka talan vid domstol inom sextio dagar från det att han fick del av skiljedomen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift. Rätt domstol är tingsrätten i den ort där bolagets styrelse har sitt säte.

Har föreningen förvärvat större delen av sina aktier i bolaget på grund av att en vidare krets inbjudits att till föreningen överlåta sådana aktier mot viss ersättning, skall lösenbeloppet motsvara ersättningen, om det inte finns särskilda skäl för annat,

10 § Vill en ekonomisk förening lösa in aktier i ett dotteraktiebolag enligt
9 § men kan en överenskommelse om detta inte träffas, skall föreningen
hos bolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjuts till skiljemän.
Föreningen skall samtidigt uppge sin skiljeman.

Om en begäran görs enligt första stycket, skall bolagets styrelse genast genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstid­ningar som styrelsen bestämmer anmoda de aktieägare mot vilka lösnings­anspråket riktas att skriftligen uppge sin skiljeman till bolaget senast tvä veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Om inte samtliga aktieägare, vilkas namn är-införda i aktieboken och mot vilka lösningsanspråket riktas, inom den föreskrivna tiden har uppgett en gemensam skiljeman, skall bolagets styrelse begära hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte att god man förordnas. Denne skall hos samma rätt ansöka om förordnande av en sådan skiljeman och i tvisten bevaka de frånvarande aktieägarnas rätt.

11 § Aktieägarna är skyldiga att till föreningen överlämna sina aktiebrev
med påskrifter om överlåtelse, om en tvist om inlösen enligt 9 § prövas av
skiljemän eller domstol och det är ostridigt mellan parterna att det förelig­
ger lösningsrätt eller om det i en dom som har vunnit laga kraft har
förklarats att sådan rätt föreligger utan att lösenbeloppet samtidigt har
fastställts. Skyldighet att överlämna aktiebreven föreligger dock endast om
föreningen ställer sådan säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta
som godkänns av skiljemännen eller, om tvisten är anhångig vid domstol,
av domstolen.

Aktieägarna har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det att säkerhet har ställts till dess att lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 §   Om ett fastställt lösenbelopp har erbjudits en aktieägare utan att

denne har överlämnat sina aktiebrev, skall föreningen utan dröjsmål sätta       ■

 

ned lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos     LU 1986/87:20 myndighet. Föreningen får inte göra förbehåll om rätt att återta det nedsat-     Bilaga 1 ta beloppet.

13 § Föreningen är ägare till aktierna, om säkerhet har ställts enligt 11 § eller om nedsättning har skett enligt 12 §. Innan aktiebreven har överläm­nats till föreningen medför breven i sädana fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till föreningen eller länsstyrelsen få ut lösenbeloppet med ränta. ;

Om ett aktiebrev inte har överlämnats inom en månad från det att föreningen blev ägare till aktien, får det utfärdas ett nytt aktiebrev som är ställt till föreningen. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift om alt det ersätter det äldre brevet. Om det äldre brevet därefter överlämnas till föreningen, skall det i sin tur överiämnas till bolaget för att makuleras.

13 kap. Skadestånd m. m.

1    § Om en styrelseledamot eller verkställande direktören uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar föreningen dä han fullgör sitt uppdrag, skall han ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en föreningsmedlem eller någon annan genom överträdelse av denna lag eller stadgarna.

2    § En revisor är ersättningsskyldig enligt de grunder som anges i 1 §. Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakas av hans medhjälpare.

Om ett revisionsbolag är revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den som är huvudansvarig för revisionen. Om en sammanslut­ning eller ett revisionsorgan som avses i 8 kap. 4 § är revisor, åligger ersättningsskyldigheten dén som har förrättat revisionen och den som har utsett honom.

3    §    En föreningsmedlem' eller en röstberättigad som inte är medlem är skyldig att ersätta den skada som han genom att medverka till överträdelse ; av denna lag eller stadgarna uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar föreningen, en medlem eller nägon annan,

4    § Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§, kap skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storiek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den män inte skadeståndsskyldigheten har jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad nägon har utgett i skadestånd får krävas tillbaka från de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

5 § Talan om skadestånd till föreningen enligt 1-3 §§ kan väckas, om
vid en föreningsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av minst
en tiondel av samtliga röstberättigade har biträtt ett förslag om att väcka
skadeståndstalan eller, såvitt gäller en styrelseledamot eller verkställande
direktören, har röstat mot ett förslag om att bevilja ansvarsfrihet. En
uppgörelse om skädeståndsskyldigheten kan träffas endast av förenings­
stämman och bara under förutsättning all inte en tiondel av samtliga
röstberättigade röstar mot förslaget lill uppgörelse. Om en föreningsmed­
lem för skadeståndstalan för föreningens räkning, kan någon uppgörelse
inte träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till föreningen får föras av röstberättigade som                54

 

utgör minst en tiondel av samtliga röstberättigade. Om en röstberättigad     LU 1986/87:20 sedan talan har väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja     Bilaga 1 denna. Den som har väckt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av föreningen för den kostnad som täcks av vad som har kommit föreningen till godo genom rättegången.

Talan för föreningens räkning mot en styrelseledamot eller verkställande direktören om skadestånd på grund av ett beslut eller en åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas senast ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för räkenskapsåret lades fram pä föreningsstämma.

Har ett beslut fattats om att bevilja ansvarsfrihet eller att inte föra skadeståndstalan utan att det minsta antalet röstberättigade som avses i första stycket röstat mot beslutet eller har tiden för talan försuttits enligt tredje stycket, kan trots detta talan enligt första eller andra stycket väckas, om det i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller pä något annat sätt till föreningsstämman inte har lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter om det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Skadeståndstalan som grundas på brott kan alltid föras av styrelsen,

6 § Sådan talan för föreningens räkning enligt 1-3 §§ som inte grundas på brott kan ej väckas mot

1,  styrelseledamot eller verkställande direktören sedan tre år har förflu­tit frän utgången av det räkenskapsår då det beslut eller den åtgärd, som ligger till grund för talan fattades eller vidtogs,

2,  revisor sedan tre är har förflutit frän det att revisionsberättelsen lades fram pä föreningsstämman eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

3,  föreningsmedlem eller röstberättigad, som inte är föreningsmedlem, sedan två år har förflutit från det beslut eller den åtgärd som ligger till grund för talan.

Försätts föreningen i konkurs på en ansökan som gjorts innan den tid som anges i första stycket har gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1 -3 §§ trots att frihet från skadeståndsansvar har inträtt enligt 5 §. Efter utgången av den nämnda tiden kan en sådan talan dock inte väckas senare än sex månader från första borgenärssammanträdet eller, i mindre kon­kurs, frän konkursbeslutet.

14 kap. Föreningens firma

1 § En ekonomisk förenings firma skall innehålla orden "ekonomisk"
och "förening" eller förkortningen "ek. för." I firman fär inte ordet
"bolag" eller något annat som betecknar ett bolagsförhållande tas in på ett
sådant sätt som kan leda till missförståndet att ett bolag innehar firman.
Firman skall tydligt skilja sig från andra ännu bestående firmor som är
införda i något av de föreningsregister som avses i 15 kap. 1 §. Registre­
ringen av en förenings firma gäller för hela landet. I övrigt finns bestäm
melser om registreringen i firmalagen (1974: 156).

Om föreningens firma skall registreras pä två eller flera språk, skall varje lydelse anges i stadgarna.

Föreningens styrelse kan anta bifirma. Bestämmelserna i första stycket gäller även bifirma. Uttrycket ekonomisk förening eller förkortning därav får dock inte tas in i en bifirma,

2 § Skriftliga handlingar som utfärdas för en förening bör undertecknas
med föreningens firma. Har styrelsen eller någon annan ställföreträdare för

föreningen utfärdat en handling utan firmateckning och framgär det inte av      55

 

handlingens innehåll att den har utfärdats pä föreningens vägnar, svarar de      LU 1986/87:20 som har undertecknat handlingen solidariskt för förpliktelsen enligt hand-      Bilaga 1 lingen. Detta gäller dock inte, om

1, det framgick av omständigheterna vid handlingens tillkomst att hand­
lingen utfärdades för föreningen, samt

2. medkontrahenten har fått ett av föreningen behörigen undertecknat
godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det att antingen en
begäran om sådant godkännande har framställts eller personlig ansvarighet
har gjorts gällande mot undertecknarna,

3 § Endast ekonomisk föi;ening får i sin firma använda uttrycket ekono­misk förening eller förkortning därav.

I firmalagen (1974: 156) finns bestämmelser om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering,

15 kap. Registrering m. m.

1 § Registreringsmyndighet för en ekonomisk förening är länsstyrelsen i
det län där föreningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Ett föreningsregister skall föras hos registreringsmyndigheten för regist­reringar enligt denna lag eller andra författningar.

Regeringen kan förordna att ett föreningsregister skall föras gemensamt för två eller flera län. Vad som sägs i denna lag om län gäller även område för vilket ett gemensamt föreningsregister förs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag.

2   § Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs i föreningsregistret med undantag för registrering av underrättelse enligt 11 kap, 20 §, En kungörelse som avser ändring i ett förhållande som tidigare har införts i registret skall endast ange ändringens art.

3   § Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser har blivit infört i föreningsregistret skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om det enligt 2 § har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar och det inte av omständigheterna framgår att han varken kände till eller borde ha känt till det som kungjorts.

4   § Om en sökande vid anmälan för registrering inte har iakttagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall han föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidta rättelse. Detsamma gäller, om registreringsmyndighe­ten finner att ett beslut som anmäls för registrering eller en handling som bifogas anmälningen           i

 

1.  inte har tillkommit i behörig ordning,

2.  till sitt innehåll strider mot denna lag eller annan författning eller stadgarna, eller

3.  i något viktigare hänseende har en otydlig eller vilseledande avfatt-ning.

Om sökanden inte rättar sig efter föreläggandet, skall anmälan avskri­vas. En undertättelse om denna påföljd skall tas in i föreläggandet. Finns det även efter del att yttrandet har avgelts något hinder mot registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om det inte finns anledning att ge sökanden ett nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör inte hinder mot registrering av ett          55

 

beslut av föreningsstämman, om rätten till talan mot beslutet har gått      LU 1986/87:20
förlorad enligt 7 kap. 17 § andra stycket.                           Bilaga 1

Registreringsmyndigheten skall genast skrifUigen underrätta föreningen när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 11 kap, 18 §, 12 kap, 7 § tredje stycket eller 16 kap, 2 §,

5   § I firmalagen (1974: 156) finns bestämmelser om avförande av en firma ur registret sedan en dom om att häva firmaregistreringen har vunnit laga kraft,

6   § Myndighets beslut i tillståndsärenden enligt 6 kap, 3 eller 4 §, 8 kap, 3-5 §§, 9 kap, 6 § eller 8 § första stycket 1 eller 10 kap, 6 § femte stycket överklagas till regeringen genom besvär.

Ett beslut av registreringsmyndigheten som innebär att anmälan har avskrivits eller registrering har vägrats enligt 4 § första och andra styckena överklagas till kammarrätten genom besvär inom två månader från beslu­tets dag. Detsamma gäller ett beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 § fjärde stycket.

Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga fall till kam-martätten genom besvär,

16 kap. Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett är döms den som uppsåtligen eller
av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller
9 § första stycket andra eller tredje meningen.

Till böter döms den som

1,    uppsåtligen eller av oaktsamhet underiåter att föra medlemsförteck­
ning eller hälla sådan förteckning tillgänglig enligt 3 kap, 6 §, eller

2,  uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 kap, 3 § första stycket,
I fall som avses i 8 kap, 16 § första stycket skall inte följa ansvar enligt

20 kap, 3 § brottsbalken,

2 § Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direk­
tören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller
andra författningar att

1,  till myndigheten sända in behöriga redovisningshandlingar, revisions­berättelser eller delärsrapporter, samt

2,  hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering.

Ett föreläggande enligt första stycket 2 får inte meddelas, om underlå­tenheten att göra anmälan medför att föreningsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller föreningen blir skyldig att träda i likvidation.

Registreringsmyndigheten skall pröva frågan om utdömande av ett vite som har förelagts enligt första stycket.

Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen (1987:000) om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.

57

 

2   Förslag till          '                                                    LU 1986/87:20
Lag om införande av lägen (1987: 000) om ekonomiska              Bilaga i'
föreningar

Härigenom föreskrivs följande,

I

Allmänna bestämmelser     '

1 § Lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar och denna lag träder i kraft den 1 januari 1988,,

Bestämmelserna i 9 § andra stycket och 11 § i denna lag träder dock i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

2§ Genom lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar upphävs, med de begränsningar som följer av denna lag,

1.  lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,

2.  lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska föreningar,

3 § Om det i lag eller annan författning hänvisas till föreskrifter som har
ersatts genom bestämmelser i lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar
eller i denna lag, tillämpas i'stället de nya bestämmelserna.

De hänvisningar till lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar som finns i lagen (1972: 262) om understödsföreningar och i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring skall dock fortsätta att gälla.

4   § För ekonomiska föreningar som har registrerats före den 1 januari 1988 gäller lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar med de undantag som anges i det följande:

5   § Om registrering av en ekonomisk förenings firma har beviljats eller sökts före den 1 januari 1.988 gäller registreringen för hela landet frän sistnämnda dag.

Om till följd av första stycket rätt till firmor som är förväxlingsbara uppstår utanför de län där föreningarna är registrerade, kan domstol på yrkande av part efter vad som är skäligt föreskriva att någon av firmorna eller båda får användas där endast om det sker på särskilt sätt, såsom med tillfogande av ortsangivelse eller med annat förtydligande,

6   § Om en förenings stadgar inte anger vilken tid föreningens räken­skapsår skall omfatta, skall, kalenderåret vara räkenskapsår:

7   § Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman som har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut skall ske enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Det sagda gäller dock inte om annat följer av 11 § denna lag,

8   § En styrelseledamot som har tillträtt sitt uppdrag före utgången av december 1987 skall snarast efter denna tidpunkt anmäla sitt aktieinnehav enligt 6 kap, 5 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.

9   § Bestämmelsen i 6 kap. 3 § första stycket första meningen lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar tillämpas från och med första ordi­narie föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande. 58

 

Beslut enligt 6 kap. 3 § tredje stycket nämnda lag får meddelas före den      LU 1986/87"20

I januari 1988.                                                               gi,g j

10 § En likvidation skall genomföras enligt lagen (1951: 308) om ekono­miska föreningar, om likvidator har utsetts före utgången av december 1987,

II  § Redan före den 1 januari 1988 får föreningsstämman med tillämp­
ning av bestämmelserna om majoritetskrav i 7 kap, 14 § lagen (1987:000)
om ekonomiska föreningar besluta sådana ändringar i stadgarna som be­
hövs för att stadgarna skall stämma överens med den nya lagen. Beslutet
skall gälla från och med den I januari 1988.

12 § Om en förenings stadgar efter utgången av december 1987 strider
mot lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar, skall styrelsen utan
dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna
så att de överensstämmer med den nya lagen. Vad nu sagts gäller dock inte
föreskrifter i stadgarna som med stöd av denna lag får tillämpas efter
utgången av december 1987,

Särskilda bestämmelser om vissa äldre föreningar

13   § Bestämmelserna i 14-19 §§ avser endast ekonomiska föreningar som har registrerats före den I januari 1953.

14   § En förening får bestå med oförändrad firma, även om föreningen inte uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första stycket lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar. Stadgarnas föreskrif­ter om föreningens ändamål får ändras endast om ändringen medför att föreningen uppfyller de nämnda villkoren.

Endast om föreningen uppfyller de nämnda villkoren, får en ändring av firman till överensstämmelse med 14 kap. 1 § lagen (1987: 000) om ekono­miska föreningar registreras.

15   § Är rätten till inträde i en förening enligt föreskrift i stadgarna mera begränsad än som är tillåtet enligt 3 kap. 1 § lagen (1987: 000) om ekono­miska föreningar, får föreningen fortsätta att tillämpa föreskriften, om inte registrering som avses i 14 § andra stycket har ägt rum,

16   § Bestämmelserna i 10 kap. 2 § andra stycket lagep (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller endast om föreningen uppfyller villkoren för en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första stycket nämnda lag,

17   § Om ordinarie föreningsstämma som avses i 7 kap. 4 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar enligt föreskrift i stadgarna fär hål­las senare än som är tillåtet enligt nämnda lagrum, får föreningen fortsätta att tillämpa föreskriften. Stämman skall dock alltid hållas inom nio måna­der efter utgången av föregående räkenskapsår.

18   § De särskilda bestämmelserna i lagen (1911:55 s, 1) om ekonomiska föreningar för föreningar med personligt ansvariga medlemmar skall fort­sätta att tillämpas pä föreningar som består den 1 januari 1988 och vilkas medlemmar då har personligt ansvar,

19   §    Saknar stadgarna föreskrifter om vad som skall ske med en för-      gg enings behållna tillgångar när den upplöses, gäller betämmelserna om detta

i lagen (1911: 55 s. 1) om ekonomiska föreningar.

 

4 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971: 479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479) dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 61, 62, 64 och 68 §§ skall utgå, dels att 41, 45-48, 55, 56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ samt rubrikerna närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och 70 §§ skall ha följande lydelse.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

41 §

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ la­gen (1951:308) om ekono/niska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om bostadsrättsföre­ning.

Stadgar och firma m.m.'

För en bostadsrättsförenings för­pliktelser svarar endast förening­ens tillgångar. I tillgångarna inräk­nas insatser och avgifter som har förfallit titt betalning, även om de ännu inte har betalts.   '

Bildandet av en bostadsrättsförening m. m.

45 §'

Bostadsrättsförenings firrria skall innehålla ordet bostadsrättsförening,

I firman fär ej ordet bolag eller eljest något som betecknar ett bolagsför­hållande intagas pä sådant sätt att därav kan föranledas det misstaget att firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig frän andra hos länsstyrelsen förut registre­rade och ännu bestående föreningsfirmor. För registrering av förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974: 156).

Annan än bostadsrättsförening och sammanslutning av bostadsrättsför­eningar får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet bostadsrätt.

■                                                     Bestä/n/nelserna i 14 kap. 2 § ta-

gen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fråga om bostads­rättsföreningar.

46 §

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om bostadsrättsföre­ning. Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje stycket titt 5 § avse 43 § denna lag. Uppgift om /nedbo/-garskap behöver ej lämnas i ansö­kan om registrering.

Bestämmelserna i / kap. 2 § and­ra stycket samt 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om bo­stadsrättsföreningar.

 

' Rubrik före 43 §.

- Senaste lydelse 1982: 353.

60

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

47 §

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

Genom styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrätts­föreningens medlemmar (medlems­förteckning) samt förteckning över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckning kan bestå av betryg­gande lösblads- eller kortsystem.

Genom styrelsens försorg skall föras förteckning över bostadsrätts­föreningens medlemmar (medlems­förteckning) samt förteckning över de lägenheter som är upplåtna med bostadsrätt (lägenhetsförteckning). Förteckning kan bestå av betryg­gande lösblads- eller kortsystem. Den kan också föras med automa­tisk databehandling eller på annat liknande sätt.

48 §

Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans namn och postadress samt om bostadsrätt som han innehar.

Medlemsförteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullständiga namn och hem­vist samt om bostadsrätt som han innehar.

Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av den.

55 §

Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 54 § eller be­stämmelse i föreningens stadgar, gäller 19 § lagen (1951:308) om eko­nomiskaföreningar i tillämpliga de­lar.

Bestämmelserna i 20 § nämnda lag äger motsvarande tillämpning i fråga om bostadsrättsförening.

Har vinstutdelning beslutats och verkställts i strid med 54 § eller be­stämmelse i föreningens stadgar, gäller 10 kap. 7 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar i till­lämpliga delar.

Bestämmelserna i 10 kap. 8 § nämnda lag gäller i fräga om bo­stadsrättsföreningar.

 

Styrelse och firmateckning

Bostadsrättsföreningens ledning

56 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ ta­gen (1951:308) om eko/iomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fräga om bostadsrättsföre­ning med nedan angivna avvi­kelser.    ,

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fråga om bostads­rättsföreningar med följande un­dantag:

1.    Av styrelsens ledamöter skall alltid minst två eller, om styrelsen består av mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma,

2.    Styrelseledamot och suppleant för styrelseledamot samt firmateck­nare behöver ej vara svensk medborgare.

3. Bostadsrättshavares make kan vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot, även om han ej är medlem i föreningen, såvida icke annat bestämts i stad­garna.

3.    Bostadsrättshavares make el­ler sa/nbo kan vara styrelseledamot eller suppleant för styrelseledamot, även om han ej är medlem i för­eningen, såvida icke annat be­stämts i stadgarna.

4.    Bestä/nmelserna om verkstäl­lande direktör gäller Inte.

61

 

Nuvarande lydelse

Styrelsens årsredovisning samt revision

Föreslagen lydelse

Revision och särskild granskning samt redovisning

LU 1986/87:20 Bilaga 1

58 §

Bestämmelserna i 38—51 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. Vad som sägs där om insats skall beträf­fande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgift. Bostadsrätts­föreningar är inte skyldiga att upp­rätta finansieringsanalys, koncern­redovisning eller delårsrapport eller att utse auktoriserad revisor.

Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar. Vad som sägs där om insats skall beträffande bostadsrättsförening i stället gälla inträdesavgift, grund­avgift och upplåtelseavgift. Bo­stadsrättsföreningar är inte skyl­diga att upprätta finansieringsana­lys, koncernredovisning eller del­årsrapport eller att, / annat fall än som avses 18 kap. 6 §, utse auktori­serad revisor.

59 §

Bestämmelserna i 52-61 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsförening. In­nehar fle/'a medle/n/nar bostadsrätt gemensamt, äger de dock endast en röst, om ej annat bestämts i stadgarna. Vidare kan medlems rösträtt utövas av /nedlemmens make so/n ombud, även om.denne ej är medlem i föreningen, såvida icke annat bestämts i stadgarna.

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:000) om ekono/niska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar, dock med följande undantag:

1.      Innehar flera /nedlemmar bo­
stadsrätt gemensam! har de endast
en röst, om inte annat har bestämts
i stadgarna.

2.  Föreningsstäm/nans befogen­heter får inte övetiä/nnas åt särskilt valda fullmäktige.

3.  1 stället för 7 kap. 14 och 15 §§ lagen om ekonomiska föreningar gäller 62 och 63 §§ denna tag.

65 §

Bestämmelserna i 70-95 §§ la­gen (1951:308) om ekono/niska för­eningar äger motsvara/ide tiltä/np-ning i fråga om bostadsrättsföre­ning. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för del fall antalet föreningsmed­lemmar nedgått under det i 5 § före­skrivna lägsta antalet skallj i bo­stadsrättsförening tillämpas, om antalet medlemmar eller antalet bo­stadsrättshavare nedgått under fem. Vidare skall vad i 83 § sägs om

Bestämmelserna i // kap. tagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fräga om bostads­rättsföreningar. Vad i 11 kap. 3 § föreskrivs för det fall antalet före­ningsmedlemmar nedgått under det i 2 kap. I § föreskrivna lägsta anta­let skall i bostadsrättsförening till-lämpas, om antalet medlemmar el­ler antalet bostadsrättshavare ned­gått under fem. Vidare skall vad i 11 kap. 12 § sägs om insatskapital i

 

' Senaste lydelse 1980: 1107.

62

 

Nuvarande lydelse                      Föreslagen lydelse                     LU 1986/87:20

Bilaga 1
insatskapital i stället gälla inträdes-     stället gälla inträdesavgift, grund­
avgift,   grundavgift  och   upplåtel-     avgift  och  upplåtelseavgift  i  bo­
seavgift i bostadsrättsförening.  stadsrättsförening,

66                                              §

Bestämmelserna i 96-98 §§ la-    Bestämmelserna i 12 kap. lagen
gen (1951:308) om ekonomiska för-     (1987:000) om ekonomiska för­
eningar gäller i tillämpliga delar i  eningar gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening.   fråga om bostadsrättsföreningar.

Registrering                                 Registrering tn. m.

67                                              §"

Bestämmelserna i 99-105 §§ la-     Bestämmelserna i 15 kap. lagen

gen (1951:308) om ekonomiska för- (1987:000) om eko/iomiska för­
eningar äger motsvarande tillämp- eningar gäller.i fråga om bostads-
ning i fråga om bostadsrättsföre- rättsföreningar. Ett beslut om så-
ning. Härvid skall hänvisningen i dan ändring av stadgarna att sty-
100 § femte stycket till 7 § tredje relsens säte skall flyttas från ett län
stycket avse 45 § tredje stycket titt ett annat får dock inte registre-
denna lag.                                    ras,   o/n   bostadsrättsföreningens

firma på grund av bestämmelserna 145 § tredje stycket första mening­en denna tag inte får föras in i det senare länets föreningsregtster.

Beträffande ansökan om registrering av ekonomisk plan skall bestäm­melserna om anmälan för registrering äga motsvarande tillämpning.

Inskrivning av uppgifter an gående bostadsrättsföreningar skall ske i en särskild avdelning av det föreningsregister som avses i 15 kap. 1 § lagen o/n ekono/niska föreningar.

68 §5       ;

Bestämmelserna i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämpa ning i fråga om bostadsrättsföre-: ning.

Mot beslut i ärende om behörighet som avses i 4 § andra stycket föres talan hos regeringen genom besvär.

Talan mot länsstyrelses beslut i ärende som avses i 5 § föres hos kam­marrätten genom besvär.

' Senaste lydelse 1982:353.

• Senaste lydelse 1974: 1087.  ,                                                                         3

 

Nuvarande lydelse Skadestånd

Förestagen lydelse Skadestånd m. m.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

69 §

Bestämmelserna i 106-109 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om bostadsrättsföre­ning.

Straffbestä/nmelser

Bestämmelserna i 13 kap. lagen (1987:000) o/n ekonomiska för­eningar gäller i fråga om bostads­rättsföreningar.

Straff och vite

70 §

Bestämmelserna i 110-112 §§ la­gen (1951:308) o/n ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fräga om bostadsrättsförening. Vid tiltämpni/igen av bestämmelser/ta skall dock iakttagas, att hänvis­ningen i 110 § 5 till 18 § skall avse 54 § denna lag och hänvisningen i 111 §2 till 68 § skall avse 63 § den­na lag.

Bestämmelserna i 16 kap. tagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om bostadsrättsföreningar.

71 §

Till böter dö/nes

1. den som upplåter bostadsrätt i
strid med 3 eller 5 §,

2. styrelseledamot eller likvida­
tor, o/n han underlåter att iakttaga
föreskrift i 4 § sista stycket eller
47-49 §,

3.   den som uppsåtligen eller av grov oaktsa/nhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 50 §,

4.   den som bryter mot 45 § sista stycket eller upplåter andelsrätt i strid med 79 §,

Till böter dö/ns den so/n uppsåtli­gen eller av oaktsamhet.

1. upplåter bostadsrätt i strid
med 3 eller 5 §,

2. underlåter att hålla registrerad
ekonomisk plan tillgängtig enligt
4 § fjärde stycket,

3.   underlåter att föra medle/ns-förteckning eller att hålla sådan förteckning tillgänglig enligt 48 §,

4.   underlåter att föra lägenhets­förteckning enligt denna lag eller meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i utdrag enligt 50 §,

5.   bryter mot 45 § fjärde stycket eller upplåter andelsrält i strid med 79 §.

73 §

Bestä/n/nelserna i 114-116 §§ la­gen (1951:308) om ekono/niska för­eningar äger motsvarande tillämp-/li/ig i fråga om bostadsrättsföre­ning.

Förbehåll i stadgarna enligl 116 § utan bestämmelse om rätt för par­terna all klandra skiljedomen får dock ej göras gällande i fråga om

Förbehåll i stadgarna enligt 7 kap. 18 § andra stycket lagen (1987:000) om ekonomiska för­e/tingar utan bestämmelse om rätt

64

 

Nuvarande lydelse

bostadsrättshavares rätt eller skyl­dighet att tillträda eller behålla lä­genheten eller beträffande faststäl­lande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket.. I övrigt gäller förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § såvitt genom förbehållet skilje­män utsetts eller bestämmelse med­delats om skiljemännens antal, sät­tet för deras utseende eller för­farandet vid skiljenämnden, I dessa hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i stadgarna utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslu­tande än den lid om sex månader som anges i nämnda lag.

Föreslagen lydelse

för parterna att klandra skiljedo­men får ej göras gällande i fråga om bostadsrättshavares rätt eller skyl­dighet att tillträda eller behålla lä­genheten eller beträffande faststäl­lande av hyresvillkor enligt 7 § sista stycket, I övrigt gäller förbehållet ej i fråga om tvist med anledning av upplåtelse av nyttjanderätt enligt 1 § såvitt genom förbehållet skilje­män utsetts eller bestämmelse med­delats om skiljemännens antal, sät­tet för deras utseende eller förfa­randet vid skiljenämnden, I dessa hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i stadgarna utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslu­tande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

I .Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2.  Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman som har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut skall ske enligt äldre bestämmelser.

3.  En likvidation skall genomföras enligt äldre bestämmelser, om likvi­dator har utsetts före utgången av december 1987,

4.  Om en bostadsrättsförenings stadgar efter utgången av december 1987 strider mot denna lag, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna sä att de överensstämmer med de nya bestämmelserna.

5 Riksdagen 1986/87. Ssaml. Nr20

65

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: samfälligheter

1150). om förvaltning av

LU 1986/87:20 Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 25 och 54 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §'

Samfällighetsförening registreras hos länsstyrelsen i det län där för­eningens styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Hos varje länsstyrelse skall föras samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för registrering eller annars intagas i registret. I fråga om registrering i samfällighet sföre-ningsregistret äger 99—103 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar motsvarande tillämpning. Därvid skall 100 § fjärde stycket gälla klandertalan som avses i 23 § första stycket och 53 § andra stycket denna lag samt hänvisning­en i 100 § femte stycket till 7 § tred­je stycket avse 29 § första stycket andra punkten denna lag. ;

Hos varje länsstyrelse skall föras samfällighetsföreningsregister för införing av de uppgifter som enligt denna lag eller annan författning skall anmälas för registrering eller annars intagas i registret. I fråga om registrering i samfällighetsföre-ningsregistret gäller 15 kap. 4 § första —tredje styckena lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar. Därvid skall hänvisningen i paragrafens tredje stycke gälla klandertalan som avses i 23 § förs­ta stycket och 53 § andra stycket denna lag. Ett heslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skall flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om samfällighetsföreningens firma på grund av bestämmelserna i 29 § första stycket andra meningen den­na lag inte får föras in i det senare länets samfällighetsföreningsregis­ter. Närmare bestämmelser om samfällighetsföreningsregistret och om av­gifter för registrering meddelas av regeringen.

54 §

I fråga om skyldighet för styrel­seledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller medlem att ersätta skada, som han tillskyndat för­eningen, medlem eller tredje man, och om talan om sådan ersättning äger 63-66 och 106—109 §§ lagen (1951:308) om eko/io/niska för­eningar motsvarande tillämpning. Talan upptages dock av faslighets-domstolen.

I fräga om skyldighet för styrel­seledamot, syssloman enligt denna lag, revisor eller medlem att ersätta skada, som. han tillskyndat för­eningen, medlem eller tredje man. och om talan om sådan ersättning äger 13 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar motsvaran­de tillämpning. Talan upptages dock av fastighetsdomstolen.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

66

Senaste lydelse 1976:999.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1975:417) om sambruksförening­ar

dels att 21-25 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 7, 8 och 21-25 §§ skall utgå,

dels att 2 och 5-20 §§ samt rubrikerna närmast före 3 och 13-20 §§ skall ha följande lydelse,

dels att i lagen närmast före 6. 9 och 12 §§ skall införas nya rubriker av följande lydelse.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

Nuvarande lydelse

2§

Bestämmelserna i 2—4 §§ lagen (1951:308) om ekono/niska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning ifråga om sambruksförening.

Inskriv/iing av uppgifter an­gående sambruksförening skall ske i en särskild avdelning av det före­ningsregister som avses 14 § tagen om ekono/niska föreningar.

Stadgar och firma m.m.'

Föreslagen lydelse

2§

För en sambruksförenings för­pliktelser svarar endast förening­ens tillgångar. I tillgångarna inräk­nas insatser och avgifter som har förfallit titt betalning, även om de ännu inte har betalts.

Bildandet av en sambruksförening

5§

Bestämmelserna i 1 kap. 2 § and­ra stycket sa/nt 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om sam­bruksföreningar.

6§

Bestä/n/nelserna i 8 och 9 §§ ta­gen (1951:308) o/n ekono/niska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om sambruksförening. Härvid skall hänvisningen i 8 § tredje stycket till 5 § avse 3 § denna lag.

Medtetns   intagande   och   avgång m. /n.

8§

Bestämmelserna i 11 § första stycket, 12 och 13.§§ tagen (1951:308)   om   ekonomiska   för-

Föreningens medlemmar m:m.

6§

Bestämmelserna ii kap. 1 § förs­ta stycket. 2 och 3 §§ lagen (1987:000)   om   ekonomiska   för-

 

Rubrik närmast före 3 S.

67

 

Förestagen lydelse

Nuvarande lydelse

eningar gäller i fråga om sambruks­föreningar. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall dock hänvis­ningen i 3 kap. 3 § till 4 kap. 1 och 2 §§ avse 9 J denna lag.

eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmel­serna skall dock iakttagas att hän­visningen i 13 § till 16 § skall avse 10 § denna lag.

Fråga om antagande av medlem prövas av föreningsstämma, om ej annat har bestämts i stadgarna.

9§                                               7§

Medlem får uppsäga sig till utträde ur föreningen.  I stadgarna kan intagas förbehåll att uppsägning ej får ske förrän viss tid efter inträdet.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

Bestämmelserna i 14 § andra stycket och 15 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sam­bruksförening.

Bestämmelserna i 3 kap. 4 § and­ra stycket och 5 § lagen (1987:000) om ekono/niska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sam­bruksföreningar.

 

Medlemsförteckning

7§                                               8§

Genom styrelsens försorg skall föras förteckning över sambruksföre­ningens medlemmar. Förteckning kan bestå av betryggande lösblads- eller kortsystem.

Förteckningen skall för varje medlem innehålla uppgift om hans fullstän­diga namn och hemvist och om den insats med vilken han deltager i föreningen. Dessutom skall förteckningen innehålla uppgift om samman­lagda beloppet inbetalda insatser enligl senast fastställda balansräkning.

Styrelsen skall hålla förteckningen tillgänglig för den som vill taga del av den. Medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen om medlemskapet och den insats som han har gjort.

Lösen av andelar

10§                                             9§

När medlem har avgått ur föreningen, är föreningen skyldig all sex månader därefter lösa hans andel.

Bestämmelserna i 4 kap. 1 § tred­je stycket och 2 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sa/n-, bruksföreningar. Därvid skall vad som sägs där om insats i stället avse lösenbelopp för medlems andel.

Innehåller förenings stadgar in­skränkning i avgående medlems rätt enligl första stycket e\\er4 kap. 1 § tredje stycket lagen om ekono­miska föreningar, skall detta gälla utom i fall som avses i 7 kap. 15 § tredje stycket samma lag.

Bestämmelserna i 16 § I mo/n. andra stycket och 2 mo/n. lagen (1951:308)   o/n   ekono/niska   för-

eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Därvid skall vad som där sägs om insats i stället avse lösenbelopp för med­lems andel.

Innehåller förenings stadgar in­skränkning i avgående medlems ratt enligt första stycket eller 16 § 1 /no/n. a/idra stycket lagen om ekonomiska föreningar, skall detta gälla utom i fall som avses i 68 § andra stycket samma lag.

68

 

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

11§                                             10§

I stadgarna kan intagas förbehåll att föreningen skall ha rätt att lösa andel som övergår till ny ägare. Finnes sådant förbehåll skall i stadgarna anges inom vilken tid lösningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt inom vilken tid ersättningen skall betalas,

12 §                                             11 §

Tvist om rätt att inträda som medlem i förening samt om rätt till lösen av andel och om lösenbeloppets storlek prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929: 145) om skiljemän, om ej annat har bestämts i stadgarna.

Kostnaderna för skiljeförfarandet skall bäras av föreningen, om ej skilje­männen av särskilda skäl ålägger föreningens motpart att helt eller delvis svara för dessa kostnader.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

Föreningens ledning 12 §

Bestämmelserna i 6 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fråga om sa/nbruks-föreningar med följande undantag:

Styrelse och firmateckning 14 §

Bestämmelserna i 21-37 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om sambruksförening med följande avvikelser.

1.    Styrelsen består av en eller flera ledamöter.

2. Styrelsen fär ej tillsättas i annan ordning än genom val på förenings­
stämma.

3. Bestämmelserna   om   verkstäl­la/ide direktör gäller inte.

Föreningsstäm/na 16 §

Bestämmelserna i 52-61 §§ la­gen (1951:308) o/n ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sa/nbruk.sjörening. I stad­garna jår dock ej göras avsteg från bestämmelsen I 56 § första stycket 1 att vaije medle/n äger en röst. Vidare kan /nedtems rösträtt ut­övas av //ledle/n/nens make so/n o/nbud, även o/n denne ej är /ned-le/n i jÖ/eningen, såvida ej annat har bestämts i stadgarna.

Föreningsstämman 13 §

Bestämmelserna i 7 kap. lagen (1987:000) om ekono/niska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sa/nbruksföre ningar med följande undantag:

1. Avsteg får inte göras i stad­
garna från bestäm/nelsen i 7 kap.
1 § första stycket att varje medle/n
har en röst.

2.    Före/iingssläm/nans befogen­heter får inte överlämnas åt särskilt valda fullmäktige.

3.    Hänvisningen i 7 kap. 15 § till 4 kap. 1 § skall i stället avse 9 § denna lag.

 

Ändring av sambruksjörenings stadgar

18 §

Bestämi/ielserna i 67 och 68 §§ tagen (1951:308) om ekonomiska före/lingar gäller i tillä/npliga delar

69

 

Nuvarande lydelse

i fråga om sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall Iakttagas att hänvisningen i paragraferna till 16 § 1 mom. skatt avse 10 § denna tag.

Talan mot föreningsstä/nmobeslut
19§                            '

Bestämmelserna i 69' § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning ifråga om sambruksförening.

Styrelse/is årsredovisning samt revision

15 §-

Bestämmelserna i 38-51 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Vad som sägs i 43 § andra stycket om insatsbelopp skall i stället avse lö­senbelopp för medlems andel:Sam-bruksföreningar är inte skyldiga att upprätta finansieringsanalys, kon­cernredovisning eller delårsrapport eller att utse auktoriseradi revisor.

Reservfond     och     vinstutdelning
m.m.                          '      ,

13 §

Bestämmelserna i 17 §,18 § förs­ta stycket, 19 och 20 §§ lagen (1951:308) om eko/iomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksförening. Här­vid skall hänvisningen i 18 § första stycket till 16 § 1 mo/n. avse 10 § denna lag.

Vid tillämpningen av bestämmel­serna i 17 § I mom. lageri om eko­nomiska föreningar skall ifråga om sa/nbruk.sföre/iing bland skulderna ej inräknas gäld för vilken förening­en har lämnat säkerhet av panträtt pä grundval av inteckning i jord-

Föreslagen lydelse

Revision och särskild granskning samt redovisni/ig

14 §

Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska föreni/igar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar. Vad som sägs i 9 kap. 9 § andra stycket 4 om insatsbelopp skall i stället avse lösenbelopp för medlems andel. Sambruksföreningar är inte skyl­diga att upprätta finansieringsana­lys, koncernredovisning eller del­årsrapport eller att, / annat fatt än som avses i 8 kap. 6 §, utse auktori­serad revisor,

Överskottsutdetning och annan användning av före/tingens egen­dom

15 §                                     ■•
Bestämmelserna i 10 kap. lagen

(1987:000) om ekono/niska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fräga om sa/nbruksföreningar med följande undantag:

1. Hänvisningen i 10 kap. 1 §
första stycket till 4 kap. skall i stäl­
let avse bestämmelserna o/n lösen
av andelar i 9 § den/w lag.

2.    Bestäm/nelsen i 10 kap. 2 § andra stycket tagen om ekono/nis­ka före/iingar gäller inte.

3.    Vid tillämpningen av bestäm­melserna i 10 kap. 6 § första stycket lagen om ekonomiska för-

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

■ Senasle lydelse 1980: 1110.

70

 

Nuvarande lydelse

bruksfastighet inom sextio procent av det senast fastställda taxerings­värdet. Vad som har sagts nu gäller i tillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt bestämmel­se som meddelas av regeringen får anses erbjuda motsvarande säker­het.

Vad i 17 § 2 mom. tagen om eko­nomiska föreningar sägs beträffan­de belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner, skall i fråga om sambruksförening gälla även i den mån sådant belopp täckes av kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt eller ufiändsk försäkringsanstalt som har rätt att driva rörelse här i riket.

Föreslagen lydelse

eningar skall bland skulderna ej in­räknas gäld för vilken föreningen har lämnat säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i jordbruks­fastighet inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdel;. Vad som har sagts nu gäller i till­lämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt bestämmel­se som meddelas av regeringen fär anses erbjuda motsvarande säker­het.

4. Vad som sägs i 10 kap. 6 § fjärde stycket lagen om ekonomiska föreningar beträffande belopp, som ' har tagits upp under rubriken Av­satt, till pensioner, skall gälla även i den mån sådant belopp täcks av kreditförsäkring i svensk försäk­ringsanstalt eller utländsk försäk­ringsanstalt som har rätt att driva rörelse här i riket.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

Likvidation och upplösning 20 §

Bestämmelserna i 70-95 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning i fråga om sambruksförening. Vad i 71 och 75 §§ föreskrives för det fall antalet föreningsmedlem­mar har nedgått under det i 5 § före­skrivna lägsta antalet skall i sam­bruksförening tillämpas, om antalet medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt antal medlemmar ej har inträtt inom ett år samt länssty­relsen ej heller funnit särskilda skäl medgiva, att föreningens verksam­het ändå får fortsätta.

Likvidation och upplösning 16 §

Bestämmelserna i // kap. lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fräga om sambruks­föreningar. Vad som föreskrivs i II kap. 3 § för det fall att antalet före­ningsmedlemmar har nedgått under det i 2 kap. I § föreskrivna lägsta antalet skall i sambruksförening til­lämpas, om antalet medlemmar har nedgått under tre och tillräckligt an­tal medlemmar ej har inträtt inom ett år samt länsstyrelsen ej heller funnit särskilda skäl att medge att föreningens verksamhet ändå får fortsätta.

 

Talan mot styrelseledamot, revisor, föreningsmedlem eller röstberättigad

Skadestånd m.m.

17 §

Bestämmelserna i 63—66 §§ la­gen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande tillämp­ning ifråga om sambruksförening.

Bestämmelserna i 13 kap, lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i fråga om sam­bruksföreningar.

71

 

Nuvarande lydelse

Skadestånd                 ,

23 §

Bestämt/ielserna i 106 — 109 §§ la­gen (1951:308) o/n ekono/niska för­eningar äger /notsvara/ide tillämp­ning i fråga o/n sambruksförening.

Föreslagen lydelse

LU 1986/87:20 Bilaga 1

Föreningens firma

5 §                                               18 §

Sambruksförenings firma skall innehålla ordet sambruksförening.

Sambruksförenings firma fär ej innehålla ordet bolag eller annat ord som kan föranleda till antagande att firman innehas av ett bolag.

Firman skall tydligt skilja sig från andra hos länsstyrelsen förut registre­rade och ännu beslående föreningsfirmor. För registrering av sambruks­förenings firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen (1974: 156).

Annan än sambruksförening får ej i sin firma eller annars vid beteckning av rörelsen använda ordet sambruksförening.

'                                                      Bestä/n/nelserna i 14 kap. 2 § la-

gen (1987:000) om ekono/niska för­eningar gäller i fråga om sa/n­bruksföreningar.

Registrering

21 §

Bestämmelserna i 99-105 §§ la­gen (1951:308) om ekono/niska fö/--e/iingar äger motsvarande tiltämp-ning i fråga om sai/ibruksföre/iing. Härvid skall hänvisningen' i 100 § femte stycket till 7 § tredje stycket avse 5 § tredje stycket denna lag.

Registrering /n. /n. 19 S

Bestämmelserna i 15 kap. lagen (1987:000) o/n ekono/niska för­eningar gäller i fråga om sa/nbruks­föreningar. Ett beslut om sådan ändring av stadgarna att styrelsens säte skatt flyttas från ett län till ett annat får dock inte registreras, om sambruksföreningens firma på grund av besläm/nelse/-na i 18 § tredje stycket första meninge/i den­na lag inte får föras in i det senare länets föreni/igsregister.

Inskrivning av uppgifter an­gående sa/nbruksföreningar skall ske i en särskild avdelning av det föreningsregisier som avses i 15 kap. 1 § lagen o/n ekono/niska föreningar.

Länsstyrelsens beslut enligt 16 § överklagas till kam/narrätten ge­nom besvär.

 

Besvär

22 S

Bestä/nmelserna i 105 a § lagen (1951:308) om ekonomiska för­eningar äger motsvarande lilltimp-ning i fråga om sambruksförening.

72

 

Nuvarande lydelse

Straffbestämmelser

24 §

Bestämmelserna i 110—112 §§ ta­gen (1951:308) om ekonomiska för­e/iingar gäller i tillämpliga delar i fräga om sambruksförening. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall iakttagas att hänvisningen i 110 § 7 till 7 § fjärde stycket skall avse 5 § fjärde stycket denna lag.

Är gärni/tg som avses i första stycket belagd med straff i brotts­balken, dömes ej till ansvar enligt denna tag. .

Föreslagen lydelse

Straff och vite 20 §

Bestämmelserna i 16 kap. lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar gäller i tillämpliga delar i fräga om sa/nbruksföreningar. Vid tillämpningen av bestämmelserna skall hänvisninga/na i 16 kap. I § till 3 kap. 6 § och 14 kap. 3 § avse 8 § respektive 18 § fjärde stycket denna lag.

LU 1986/87:20 Bilaga 1

 

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988,

2.  Registrering och verkställande av ett beslut av föreningsstämman som har fattats före utgången av december 1987 samt talan mot ett sådant beslut skall ske enligt äldre bestämmelser,

3.  En likvidation skall genomföras enligt äldre bestämmelser, om likvi­dator har utsetts före utgången av december 1987.

4.  Redan från och med dagen för utfärdandet av denna lag fär förenings­stämman med tillämpning av bestämmelserna om majoritetskrav i 7 kap. 14 § lagen (1987: 000) om ekonomiska föreningar besluta sådana ändringar i stadgarna som behövs för att stadgarna skall stämma överens med denna lag. Beslutet skall gälla från och med den I januari 1988.

5.  Om en sambruksförenings stadgar efter utgången av december 1987 strider mot denna lag, skall styrelsen utan dröjsmål lägga fram förslag till föreningsstämman om ändring av stadgarna till överensstämmelse med den nya lagen.

73

 

I motion 1986/87:L112 framlagda förslag till ändringar i regeringens lagförslag

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

I

Regeringens förslag                      Motionärernas förslag

1 kap. Inledande bestämmelser

5 § En ekonomisk förening är eri ekonomisk centralförening om minst hälften av dess medlemmar är ekono­miska föreningar och dessa förening­ar har minsl hälften av medlemmar­nas sammanlagda röstetal och deltar med minst hälften av det inbetalade medlemsinsatskapitalet.

En ekonomisk förening är också

en  ekonomisk  centralförening om

rriedlemskap kan beviljas fysiska per-

I             söner samt ekonomiska föreningar,

men inte andra juridiska personer.

6 kap. Föreningens ledning

1§

En ekonomisk--------------------------------- tre ledamöter.

LU 1986/87:20 Bilaga 2

 

Styrelsen väljs av föreningsstäm­man, om det inte föreskrivs i stad­garna att en eller flera styrelsele­damöter skall utses på annat sätt.

Styrelsen väljs av föreningsstäm­man, om det inte i stadgarna före­skrivs att en eller flera styrelsele­damöter, dock högst en tredjedel av hela antalet ledamöter, skall utses på annat sätt.

En styrelseledamots--------------------- även suppleanter,

7 kap. Föreningsstämman

1§

Föreningsmedlemmarnas rätt

Varje medlem har en röst, om inte annat anges i stadgarna.

-------------------------------------------- vid föreningsstämman.

Medlemmarna har lika rösträtt.

I en ekonomisk centralförening får rösträtten, om stadgarna sä bestäm­mer, utövas efter antalet medlemmar eller på annan grund.

Avl2§------------------------------------- valda fullmäkfige.

74

 

Regeringens förslag

14

Motionärernas förslag

LU1986/87:20 Bilaga 2

 

Beslut att

enligt 15 §.

Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av .stadgarna, gäl­ler det villkoret.

Om enligt

regeringens medgivande.

/ stadgarna får tagas in föreskrift om att stadgarna, eller viss bestäm­melse i stadgarna, inte får ändras utan tillstånd av ekonomisk central­förening i vilken förening är medlem.

Utöver vad som anges i andra och tredje stycket får i stadgarna inte tagas in föreskrift om att stadgarna, eller viss bestämmelse i stadgarna, inte får ändras utan särskiU tillstånd av viss medlem eller av utomstående.

Har istadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna, av annan innebörd än vad som anges i andra, tredje eller fjärde stycket, gäl­ler det villkoret.

Ett beslut---------------------------------- efter registreringen.

Förslaget till lag om införande av lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

11 a § En förening som registrerats före den 1 januari 1988 får utan hinder av 7 kap. 1 § lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar tillämpa de rösträttsregler som dess stadgar bestämmer. Sådan förening får också tillämpa villkor för stadgeändring som strider mot 7 kap. 14 §, 4:e stycket i lagen (1987:000) om ekono­miska föreningar.

Om en förening som registrerats före den 1 januari 1988 ändrar be­stämmelse i stadgarna som avses i första stycket skall ändring ske lill överensstämmelse med lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar.

75

 

Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Regeringens förslag                     Motionärernas förslag

LU 1986/87:20 Bilaga 2

 

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)

dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 61. 62, 64 och 68 §§ skall utgå,

dels att 41, 45-48, 55, 56, 58, 59, 65-71 och 73 §§ samt rubrikerna närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och 70 §§ skall ha följande lydelse.

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)

dels att 42, 61, 64 och 72 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före

61,       62, 64 och 68 §§ skall utgå,
dels att 41, 45-48, 55, 56,58, 59,

62,       65-71 och 73 §§ samt rubrikerna
närmast före 43, 56, 58, 67, 69 och
70 §§ skall ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Motionärernas .förslag

 

Beslut om

62 §

beslutet.

 

Är för gdtighet av beslut enligt denna paragraf ytterligare villkor be-, stämt i stadgarna, gäller även det.

Har på

För besliu om ändring av bostads­rättsförenings stadgar gäller därut­över 7 kap. 14 § andra, tredje, fjärde och femte styckena lagen (1987:000) om ekonomiska föreningar.

----- sådant medgivande.

 

Regeringens förslag
4. Om en------


Motionärernas förslag

nya bestämmelserna.

 

Bostadsrättsförening registrerad före den 1 januari 1988 får tillämpa villkor för stadgeändring som strider mot 7 kap. 14 § fjärde stycket i lagen (1987:000) om ekonomiska för­eningar.

76

 

Av utskottet föreslagna ändringar i regeringens lagförslag

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

LU 1986/87:20 Bilaga 3

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

 

S kap. 3§

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revi­sor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig eller i konkurs får inte vara revisor.

Revisorerna skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om inte regeringen eller den myndig­het som regeringen bestämmer i särskilda fall tillåter annat. Den som är auktoriserad eller godkänd revi­sor behöver dock inte vara svensk medborgare. Den som är omyndig, i konkurs eller underkastad närings­förbud får inte vara revisor.

Revisorerna skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan utses även ett auktoriserat eller ett godkänt revisionsbolag. Vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställs ett auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och ett godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Ett bolag som utses fill revisor skall till styrelsen för den förening som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall i ett auktoriserat revisionsbolag vara auktoriserad revisor och i ett godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 7 och 15 §§ tillämpas på den huvudansva­rige.

Till revisor i dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens revisorer, om det kan ske.

I firmalagen (1974:156) finns be­stämmelser om avförande av en fir­ma ur registret sedan en dom om hävande av firmaregistreringen har vunnit laga kraft.

15 kap 5§ I firmalagen (1974:156) finns be­stämmelser om avförande av en fir­ma ur registret sedan en dom om an häva firmaregistreringen har vunnit laga kraft.

77

 

I reservation 4 föreslagna ändringar i regeringens       lu 1986/87:20

lagförslag                                                                      Bllaga 4

Förslaget till lag om ekonomiska föreningar

Regeringens förslag                      Reservanternas förslag

8 kap. 8§   ■

Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts.

Ett uppdrag som revisor upphör i förfid, om revisorn eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos styrelsen och, om en revisor som inte är vald på föreningsstämman vill avgå, hos den som har tillsatt honom.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i anmäl­ningen lämna en redogörelse för iakt­tagelserna vid den granskning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans upp­drag har omfattat. För anmälningen gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 13 § tredje och. fjärde styckena om revisionsberättelse. Av­skrift av anmälningen skall överläm­nas till föreningens styrelse.

Upphör en revisors uppdrag i förfid eller uppkommer hinder för honom enligt 3, 5 eller 7 § eller enligt stadgarna att vara revisor och finns det inte någon suppleant för honom, skall styrelsen vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden,

13 §

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till föreningens styrelse senast två veckor före den ordinarie föreningsstämman. Revisorerna skall inom samma tid till styrelsen återlämna de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande om huruvida årsredovis­ningen har gjorts upp enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt 9 kap., skall revisorerna ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att någon åtgärd eller försum­melse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger en styrelseledamot eller verkställande direktören till last eller att en styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ett uttalande i frågan om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen anteckna de upplysningar som de önskar meddela medlemmarna.

/ revisionsberättelsen skall ocksä anmärkas om revisorerna funnit att

78

 

Regeringens förslag                    Reservanternas förslag              LU 1986/87:20

föreningen inte har fullgjort sin skyl-                                               '

dighet

1.   att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen (1953:272).

2.   an anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mer­värdeskatt,

3.   att lämna uppgift enligt 54 § 1 mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984:668) om uppbörd av so­cialavgifter från arbetsgivare eller 22 § lagen om mervärdeskatt, eller

4.   an i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1 -3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att föreningen inte har fullgjort någon sådan skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall revisorerna genast sända in en av­skrift av den till länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det förslag till disposifio-ner beträffande föreningens vinst eller förlust som har lagts fram i förvalt­ningsberättelsen.

I en moderförening skall reviso-    I en moderförening skall reviso-

rerna avge en särskild revisionsbe- rerna avge en särskild revisionsbe­
rättelse beträffande koncernen, rättelse beträffande koncernen.
Härvid skall första-tredje och sjätte Härvid skall första-fjärde styckena
styckena tillämpas.                     fillämpas.

16 §

Revisorerna får inte lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för föreningen.

Revisorerna är skyldiga att            Revisorerna är skyldiga att

1.  fill föreningsstämman lämna al- 1. till föreningsstämman lämna al­la upplysningar som stämman begär, la upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,                          nackdel för föreningen, samt,

2.  tiU. medrevisor, granskare som     2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderii- konkursförvaltare lämna erforderli­ga upplysningar om föreningens an- ga upplysningar om föreningens an­gelägenheter, samt                               gelägenheter.

3.  pä begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under förun­dersökning i brottmål.

79.

 

gotab   Stockholm 1987 12643