Kulturutskottets betänkande
1986/87:9
om anslag till kyrkliga ändamål, m. m.
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande
dels förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1986/87:100 bil.
15 (civildepartementet) under avsnittet F. Kyrkliga ändamål,
dels motioner med anknytning till den angivna delen av propositionen,
dels ock en motion om ökning av antalet prästtjänster, m. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning m. m. Samtliga
motioner avstyrks.
I en reservation av företrädarna för centerpartiet föreslås att 100 milj. kr.
skall tillföras kyrkofonden och fördelas enligt grunderna för 1982 års beslut
om skatteutjämning på det kyrkliga området.
TRETTONDE HUVUDTITELN
1. Domkapitlen och stiftsnämndernam. m.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 1 (s. 132-135) och
hemställer
1. att riksdagen till Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 14 335 000 kr.,
2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändring av
kyrkofondens bidrag enligt vad som anförts i proposition 1986/87:100.
2. Vissa ersättningar till kyrkofonden
Regeringen har under punkt F2 (s. 135-136) föreslagit riksdagen att till
Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag
av 28 500 000 kr.
1
KrU
1986/87:9
1 Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 9
Motioner
KrU 1986/87:9
I motion 1986/87:Kr502 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen beslutar att
till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1987/88 anvisa ett med
60 milj. kr. förhöjt anslag i förhållande till regeringens förslag.
I motion 1986/87:Kr503 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar att
till ett nyinrättat anslag Bidrag till kyrkofonden för skatteutjämning m. m.
anvisa 100 milj. kr. att i huvudsak fördelas enligt grunderna i 1982 års beslut
om skatteutjämning på det kyrkliga området.
I motion 1986/87:Kr505 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
stöd till svenska kyrkan i utlandet (SKUT).
I motion 1986/87:Kr506 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne
Karlsson (c) yrkas att riksdagen beslutar att det statliga bidraget till
kyrkofonden skall vara 90 milj. kr. budgetåret 1987/88.
Utskottet
Ur anslaget utgår dels (1) ersättning till kyrkofonden med 5 050 737 kr. för
prästerskapets till statsverket indragna tionde m. m., dels (2) ersättning till
kyrkofonden för inkomstbortfall till följd av avskaffandet av den kommunala
beskattningen av juridiska personer (för år 1986 med 73 milj. kr.), dels ock
(3) bidrag till kyrkomötet (för budgetåret 1986/87 med 1 850 000 kr.).
I propositionen anförs beträffande ersättningen till kyrkofonden att
riksdagen beslutat att den del av ersättningen som utgår till följd av
avskaffande av den kommunala beskattningen av juridiska personer (post 2
ovan) fr. o. m. år 1987 skall minskas till ca 31,4 milj. kr.
Utskottet vill med anledning av vad som anförs i propositionen framhålla
att riksdagen inte fattat något fomellt beslut rörande medelsanvisningen för
tiden efter utgången av innevarande budgetår. Däremot har utskottet i sitt
förslag till medelsanvisning för innevarande budgetår utgått från de överväganden
som redovisades i 1986 års budgetproposition.
I propositionen anför civilministern med hänvisning till vad finansministern
anfört om det statsfinansiella läget att kompensationen till kyrkofonden
för slopandet av den kommunala företagsbeskattningen minskas något mer
än vad som tidigare beslutats av riksdagen. Sammanlagt bör enligt propositionen
fr. o. m. år 1987 ersättning utgå med 28 500 000 kr. för prästerskapets
till statsverket indragna tionde m. m. och för inkomstbortfallet till följd av
avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.
Det anförs vidare att statsbidraget till kyrkomötet bör dras in. I enlighet
härmed beräknas inte medel för ändamålet under anslaget.
1986 års kyrkomöte har anhållit att 88 milj. kr. anslås som statligt bidrag till
kyrkofonden för skatteutjämning mellan kyrkliga församlingar (mot.
1986:17, KO 4, kskr. 5). Som motivering hänvisas Jill den minskning av
statsbidraget till svenska kyrkan och den reducering av kyrkokommunernas
skatteunderlag som skett under 1980-talet. Civilministern har anfört att han
inte är beredd att tillstyrka förslaget.
Motionärerna bakom motionerna Kr502 (c) och Kr503 (c) anknyter till
kyrkomötets framställning. De yrkar, i motion Kr502 att anslaget skall
bestämmas till ett belopp som med 60 milj. kr. överstiger det av regeringen
föreslagna och i motion Kr503 att det skall anvisas 100 milj. kr. under ett
särskilt anslag benämnt Bidrag till kyrkofonden för skatteutjämning m. m.
och att medlen i huvudsak skall fördelas enligt grunderna i 1982 års beslut om
skatteutjämning på det kyrkliga området. I motion Kr506 (c) framställs ett
yrkande om uppräkning av förevarande anslag till 90 milj. kr. eller således till
ett belopp som med 1,5 milj. kr. överstiger det belopp som angetts i motion
Kr502. Motionärerna pekar på konsekvenserna för församlingarna i ett visst
län av att skatteutjämningsbidraget upphört.
Som ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget utgick under två
år statliga bidrag till kyrkofonden, nämligen 88 milj. kr. för år 1983 och 44
milj. kr. för år 1984.11984 års budgetproposition angavs att avsikten var att
bidraget till kyrkofonden för indragna skatteutjämningsmedel skulle upphöra
efter år 1984. Uttalandet föranledde inte någon kommentar från riksdagens
sida. Utskottet är inte berett att nu återinföra ett anslag som avser
bidrag till kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning eller att med samma
syfte föreslå en uppräkning av förevarande anslag (F 2). Motionerna
avstyrks därför.
Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
Under detta anslag behandlar utskottet även motion Kr505 (fp), vari
understryks angelägenheten av stöd till svenska kyrkan i utlandet.
Riksdagen godkänner olika ändamål inom svenska kyrkans fria sektor som
kan få bidrag ur kyrkofonden. Riksdagen har godkänt att bl. a. den
verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
kan få sådant bidrag i den omfattning som regeringen bestämmer (prop.
1984/85:152, KrU 1984/85:18, rskr. 1984/85:310). Syftet med godkännandet
av stiftelsens verksamhet som bidragsberättigat ändamål var bl. a. att det vid
en anpassning av bidragssystemet till den nya kyrkliga organisationen i
största möjliga utsträckning skulle lämnas åt svenska kyrkan själv att fritt få
disponera bidragen ur kyrkofonden till den rikskyrkliga verksamheten.
Riksdagen skulle inte längre behöva bedöma uppkomsten och sambandet
mellan olika verksamhetsformer inom stiftelsen (prop. s. 6). Inom stiftelsen
bedrivs verksamheten av stiftelsens nämnder, bland dem nämnden för
svenska kyrkan i utlandet (SKUT), som också förvaltar stiftelsen för svenska
kyrkan i utlandet.
Utskottet har inhämtat att SKUT för år 1987 har en budget som omsluter
ett belopp av 17 150 000 kr. och att bidrag från kyrkofonden utgår med
6 570 000 kr.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig inte böra göra något
uttalande i frågan om storleken av bidraget till SKUT från kyrkofonden.
Utskottet anser sig emellertid vara oförhindrad att anlägga synpunkter på
SKUT:s verksamhet med hänsyn till dess betydelse även utanför den kyrkliga
sektorn. Det kan med fog hävdas att svenska kyrkan i utlandet bedriver en
verksamhet som har betydelse för olika grupper svenska - och nordiska
medborgare - som vistas utomlands. Utöver den ursprungliga målgruppen
KrU 1986/87:9
3
1* Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 9
för utlandskyrkans verksamhet - sjöfolket - kan nämnas dels utvandrade
svenskar och andra fast boende, dels svenskar som mera tillfälligt vistas
utomlands, bland dem au pair-ungdomar, lastbilschaufförer, tågluffare ochpå
vissa orter - vanliga turister. Enligt utskottets mening fyller utlandskyrkorna
en viktig social funktion. Utskottet som har anledning att utgå från att
värdet av SKUT:s verksamhet beaktas då stiftelsen för rikskyrklig verksamhet
disponerar medlen från kyrkofonden, anser att motionen får anses
besvarad med det anförda. Den avstyrks därför.
Utskottet hemställer
1. beträffande bidrag till kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning
m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr502 i motsvarande del, motion
1986/87:Kr503 och motion 1986/87:Kr506 i motsvarande del,
2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Kr502 och 1986/87:Kr506, båda motionerna i
motsvarande del, till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag av 28 500 000 kr.,
3. beträffande svenska kyrkan i utlandet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr505.
3. Bidrag till ekumenisk verksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 137-138) och
hemställer
1. att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag av 756 000 kr.,
2. att riksdagen medger att ur kyrkofonden fr. o. m. budgetåret
1987/88 får betalas kostnader för anslag till kurser för utbildande av
kyrkomusiker.
4. Bidrag till trossamfund
Regeringen har under punkt F 4 (s. 138—139) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till trossamfund för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 40 527 000 kr.
Motion
I motion 1986/87:Kr508 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87 :Ub826- att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i nämnda motion sägs om statsbidragen till
invandrares trossamfund.
KrU 1986/87:9
4
Utskottet
KrU 1986/87:9
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
En av civilministern tillsatt arbetsgrupp för översyn av reglerna av statligt
stöd till invandrarnas trossamfund har i ett betänkande lagt fram förslag om
ökat stöd till invandrarsamfunden (Ds C 1986:12).
I motion Kr508 (fp) framställs ett yrkande som innebär önskemål om en
skyndsam prövning av utredningsförslaget.
Utskottet har inhämtat att betänkandet för närvarande remissbehandlas
och att remisstiden utgår den 1 april. Vidare har utskottet inhämtat att
regeringen i avvaktan på ställningstagande till arbetsgruppens förslag - av
medel som för budgetåren 1985/86 och 1986/87 beräknats för centrala
stödinsatser under förevarande anslag - har anvisat 1,1 milj. kr. för en
försöksverksamhet med etableringsstöd till invandrarnas trossamfund enligt
de riktlinjer som föreslagits i betänkandet. Avsikten är främst att underlätta
för de till följd av invandringen nyetablerade trossamfunden att bygga upp en
verksamhet i Sverige. Enligt förslaget skall bidrag även kunna utgå till redan
etablerade samfund för att användas för uppsökande verksamhet eller
startande av verksamhet på nya orter.
Med hänvisning till det anförda och då utskottet utgår från att regeringen
utan dröjsmål prövar utredningsförslaget, sedan detta remissbehandlats,
påkallar motionen inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 40 527 000 kr.,
2. beträffande utredningsförslag om stöd till invandrarsamfunden
att riksdagen avslår motion Kr508.
5. Byggnadsbidrag på det kyrkliga området
Regeringen har under punkt F 5 (s. 140-142) föreslagit riksdagen att till
Byggnadsbidrag på det kyrkliga området för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 12 415 000 kr.
Motioner
1 motion 1986/87: Kr501 av Marianne Karlsson (c) och Rune Backlund (c)
yrkas att riksdagen beslutar höja anslaget till anskaffande av lokaler för
trossamfund till 28 milj. kr.
I motion 1986/87:Kr504 av Per Arne Aglert m. fl. (fp) yrkas
1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att de
angivna ramarna får överskridas om så behövs av sysselsättnings- eller andra
liknande skäl,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att bidrag och bidragsnormer
för Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST) och anslaget 5
B 10. Bidrag till allmänna samlingslokaler i bil. 13 till budgetpropositionen,
utformas likvärdigt.
Utskottet
Under anslaget finns två anslagsposter, nämligen Bidrag till restaurering av
äldre domkyrkor och Bidrag till anskaffande av lokaler till trossamfund.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas för förstnämnda anslagspost med
1 615 000 kr., vilket innebär en höjning med 1 000 000 kr.
För Bidrag till anskaffande av lokaler till trossamfund föreslår regeringen
en uppräkning med 500 000 kr. till 10 800 000 kr.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har anhållit att anslaget
höjs med totalt 17,7 milj. kr. till 28 milj. kr. I motion Kr501 (c) yrkas att
medel av denna storlek skall beräknas för anslagsposten.
Utskottet vill erinra om att för budgetåren 1983/84 och 1984/85 har av
sysselsättningsskäl anvisats extra statsbidrag om sammanlagt 29 milj. kr. till
anskaffande av lokaler för trossamfund. Det totala anslaget för nämnda
ändamål under de fyra senaste budgetåren uppgår därmed till 69 250 000 kr.
Detta är avsevärt mer än vad som under motsvarande tid normalt skulle ha
utgått i bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Utskottet anser
mot bakgrund härav och under hänvisning till den statsfinansiella situationen
att det inte är möjligt att förorda en större uppräkning av anslagsposten än
vad regeringen föreslagit. Motionen avstyrks således.
I motion Kr504 (fp) framförs förslag om att anslagsposten Bidrag till
anskaffande av lokaler till trossamfund skall få överskridas om detta behövs
av sysselsättningsskäl eller andra liknande skäl. Vidare vill motionärerna att
bidragen skall räknas upp på samma sätt som bidragen till allmänna
samlingslokaler (prop. 1986/87:100, bil. 13, anslag B 10) och att bidragsramarna
skall vara desamma för de båda anslagen. Motionärerna menar
sammanfattningsvis att uppräkningen av anslaget till allmänna samlingslokaler
varit generösare än uppräkningen av bidraget till trossamfundens lokaler.
Då det gäller frågan om överskridande av anslagsposten - och därmed
också av anslaget - vill utskottet hänvisa till att riksdagen på hemställan av ett
i detta hänseende enhälligt finansutskott förra våren som sin mening gav
regeringen till känna att systemet med finansfullmakten och övriga snarlika
bemyndiganden bör ses över och att syftet med översynen bör vara att dels
begränsa antalet bemyndiganden, dels fastställa en för finansfullmakten och
övriga konjunktur- och arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden
gemensam beloppsmässig ram (FiU 1985/86:30, rskr. 1985/86:358 och 359).
Med hänsyn till den inställning riksdagen sålunda intagit - och till att den
aktuella anslagsposten uppförts under ett reservationsanslag - anser utskottet
att motionen, såvitt det i denna föreslås ett bemyndigande för regeringen
att överskrida anslaget, inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd (yrkande
1).
Då det gäller frågan om omfattningen av lokalstödet till trossamfunden vill
utskottet hänvisa till att folkrörelseutredningen (C 1986:01), som tillkallades
förra året, har i uppgift bl. a. att utarbeta förslag som syftar till att statens
bidrag till folkrörelserna både förenklas och samordnas på ett effektivare sätt
KrU 1986/87:9
6
(se närmare om utredningens uppdrag i här aktuellt avseende KrU 1986/
87:3). Utskottet anser att utredningsarbetet bör avvaktas. Utskottet avstyrker
således motion Kr504 även i denna del (yrkande 2).
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87: Kr501 till Byggnadsbidrag på det kyrkliga området för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 12 415 000 kr.,
2. beträffande överskridande av anslaget av sysselsättningsskäl
m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr504.
6. Motion om prästtjänster
I motion 1986/87:Kr507 av Stig Josefson (c) och Kersti Johansson (c) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att behovet av
präster överstiger vad som medges enligt 1957 års av riksdagen fastställda
normer, och att regeringen därför icke längre skall vara bunden därav vid
inrättandet av prästtjänster,
2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i enlighet med motionens
intentioner för att stimulera intresset för utbildning till präst.
Utskottet
Prästtjänster m. m.
År 1957 fastställde riksdagen normer för tilldelning av prästtjänster i
pastoraten. Normerna grundar sig väsentligen på pastoratens folkmängdstal
och areal samt tätortsgraden (se KrU 1985/86:5 s. 2).
Motionärena bakom motion Kr507 (c) anser att riksdagen skall uttala att
behovet av präster överstiger vad som medges enligt de angivna normerna
och att regeringen därför inte längre skall vara bunden därav vid inrättande
av prästtjänster. Det framhålls att samhällsutvecklingen - inte minst den nya
lagstiftningen på arbetslivets område - har förändrat förhållandena påtagligt
sedan 1957 års normer fastställdes. Arbetstiden har i praktiken förkortats
väsentligt. Samtidigt visar undersökningar att den prästerliga arbetsbördan i
princip har ökat väsentligt.
1982 års kyrkokommitté framhöll i sin lägesrapport (SOU 1985:1)
Församlingar i samverkan att dess förslag skulle hålla sig inom samma
kostnadsramar som de nuvarande och att detta bl. a. betydde att kommittén
inte kunde föreslå ett utökat antal prästtjänster. Kommittén tilläde emellertid
att det var rimligt att frågan om utökning av det faktiska antalet
prästtjänster togs upp på nytt, om och när den nuvarande prästbristen
bringats till ett minimum. Under tiden borde rekryteringen till prästutbildningen
intensifieras. Kommittén förde i sammanhanget en diskussion om
konsekvenserna för stiften av en ökning av antalet prästtjänster i nuvarande
läge, då ett antal vakanser på prästtjänster finns.
Kyrkokommittén föreslog i fråga om prästtjänsternas fördelning mellan
KrU 1986/87:9
7
stiften att fördelningen i utgångsläget skulle bygga på den faktiska situationen
i dag. Den siffra som gällde för det faktiska antalet prästtjänster - såväl
inrättade av regeringen som av domkapitlet - skulle jämföras med antalet
tjänster som inrättats av regeringen. Den siffra som var högst skulle få bilda
underlaget för fördelningen. Denna metod torde tillfredsställa såväl landsbygdsstiften,
som skulle behålla sina inrättade tjänster, som tätortsstiften.
som kunde tillgodoräkna sig de senaste årens tillskott av pastoratsadjunkter.
Kyrkommittén framhöll att den genom sitt förslag i första hand velat
tillskapa ett system för fördelning av prästtjänster mellan stiften. Hur
befintliga tjänster sedan skulle fördelas såg kommittén som en inomkyrklig
fråga av stor betydelse.
1985 års kyrkomöte redovisade en mycket positiv inställning till kyrkokommitténs
förslag i här aktuellt avseende.
Våren 1986 lade kyrkokommittén fram sitt slutbetänkande (SOU 1986:17
och 18) Framtid i samverkan. Sammanfattningsvis anför kommittén följande
under rubriken Prästtjänsternas fördelning (SOU 1986:17 s. 14):
Kommittén konstaterar, att den nuvarande statliga regleringens främsta
syfte är att åstadkomma en rättvis fördelning av förekommande prästtjänster.
Därmed blir regleringen med kommitténs synsätt en inomkyrklig fråga
om rättvis och målrelaterad resursanvändning och fördelning mellan de olika
stiften av befintliga präster. Regeringens befattning med prästtjänsterna bör
därför upphöra. För fördelningen inom ett stift blir stiftsstyrelsen ansvarig
genom att den får besluta om inrättande resp. indragning av prästtjänster
inom pastoraten. På motsvarande sätt blir svenska kyrkans centralstyrelse
ansvarig för fördelningen mellan stiften genom att den får besluta om
inrättande resp. indragning av tjänster inom stiftssamfälligheterna.
Den föreslagna ordningen innebär, att det inte längre kommer att finnas
något tak för antalet präster i svenska kyrkan. Antalet inrättade prästtjänster
måste av fördelningsskäl endast marginellt överstiga antalet präster. Detta
betyder, att det totala antalet präster i framtiden blir beroende av tillgången
på präster, och möjligheten att få dessa präster fördelade mellan stiften så
rättvist som möjligt samt av kyrkommunernas, pastoratens och stiftssamfälligheternas
villighet att betala för sina prästtjänster.
Enligt förslaget skall den faktiska situationen vid reformens genomförande
tjäna som utgångspunkt vid bestämmandet av tjänsteorganisationen i
pastoraten och stiften.
Då utskottet i april 1986 behandlade en motion av motionären med samma
yrkanden som de nu aktuella anförde utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande KrU 1985/86:17 följande:
Utskottet anser för sin del att den fortsatta beredningen av 1982 års
kyrkokommittés förslag inte bör föregripas. Med hänsyn till innehållet i den
föregående redovisningen för kyrkokomitténs och kyrkomötets inställning i
här aktuellt avseende måste man räkna med att det inte blir möjligt att
väsentligt öka det totala antalet prästtjänster inom en nära framtid. Utskottet
hyser samtidigt förståelse för de i motionen framförda synpunkterna om att
man även då det gäller prästtjänster måste ta hänsyn till utvecklingen bl. a. på
arbetstidsområdet. Utskottet kan emellertid inte finna att ett bifall till
motionsyrkandet skulle vara ägnat att förbättra situationen, så länge
prästbristen kvarstår. Utskottet anser däremot att en större smidighet är
KrU 1986/87:9
8
önskvärd vid tjänstetilldelning. Hinder bör t. ex. inte möta för att domkapitlen
medges rätt att själva vid behov inrätta en prästtjänst i ett pastorat under
förutsättning att en motsvarande tjänst dras in i ett annat pastorat i stiftet.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen i här aktuell del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
I enlighet med riksdagens beslut har inrättningsförordningen (1985:915)
ändrats så att fr. o. m. den 1 juli 1986 gäller att domkapitlet får inrätta en
tjänst som komminister eller kyrkoadjunkt i ett pastorat under förutsättning
dels att en motsvarande tjänst i ett annat pastorat i stiftet samtidigt dras in,
dels att båda pastoraten samtycker. Denna regel utgör ett undantag från
huvudregeln att frågan om inrättande av andra prästerliga tjänster än
extratjänster och arvodestjänster prövas av regeringen (SFS 1986:611).
Med hänvisning till det anförda och då regeringen avser att senare i år -efter hörande av kyrkomötet - förelägga riksdagen en proposition med
anledning av 1982 års kyrkoutrednings förslag bör motionen i denna del inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen (yrkande 1).
Motionärerna vill också att åtgärder skall vidtas för att stimulera intresset
för utbildning till präst. De framhåller bl. a. att det är angeläget att
lönesättningen blir likvärdig med den som gjorts för jämförbara grupper.
Utskottet vill - i likhet med vad utskottet gjorde förra våren då
motsvarande motion behandlades - framhålla att lönesättningen för präster
är en förhandlingsfråga. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att
domkapitlet har ansvaret för rekrytering och anställning av nya präster anser
utskottet att det inte är påkallat med någon åtgärd av riksdagen med
anledning av motionsyrkandet (yrkande 2).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande prästtjänster
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr507 yrkande 1,
2. beträffande stimulansåtgärder rörande prästutbildningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr507 yrkande 2.
Stockholm den 31 mars 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Catarina Rönnung (s). Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Anders
Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren
(m), Erkki Tammenoksa (s). Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Mats O Karlsson (s) och Håkan Stjernlöf (m).
KrU 1986/87:9
9
Reservation
KrU 1986/87:9
Bidrag till kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning m. m.
(punkt 2, mom. 1)
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Sorn
ersättning” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Enligt riksdagens beslut skulle, då de statliga skatteutjämningsbidragen till
de kyrkliga kommunerna upphörde fr. o. m. år 1983, ersättning utgå till
kyrkofonden. Fullt bidrag utgick också från början, nämligen med 88 milj.
kr. för år 1983. Påföljande år utgick 44 milj. kr. Därefter har bidrag inte
utgått.
Som redovisats i det föregående har 1986 års kyrkomöte anhållit att samma
belopp som ursprungligen utgick - 88 mlj .kr. - skall anslås som statligt bidrag
till kyrkofonden för skatteutjämning mellan kyrkliga församlingar.
Som anförs i motion Kr503 (c) har kyrkofonden drabbats även av andra
mycket kännbara neddragningar än den som inträffat genom avvecklingen av
det nämnda bidraget till fonden. Helt utan motivering föreslås att av
riksdagen tidigare beslutad kompensation för slopad företagsbeskattning
skall sänkas. Statsmakternas njugga inställning till de kyrkliga församlingarna
hotar nu allvarligt styrkan i det solidariska fördelningssystem som
eftersträvas. Situationen för framför allt de små församlingarna är mycket
oroande. Hanteringen av dessa frågor visar också, som motionärerna anför,
på en betydande okänslighet i regeringens skötsel av kyrkliga frågor genom
att ett fördelningssystem raseras innan det ens har fått börja verka fullt ut.
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att ett anslag som avser
bidrag till kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning m. m. bör återinföras.
Motion Kr503 (c) tillstyrks därför. Ställningstagandet innebär att syftet
med motionerna Kr502 och Kr506 tillgodoses fullt ut.
Utskottet har - med hänsyn till utskottets ställningstagande i det föregående
till frågan om återinförandet av ett bidrag til kyrkofonden för inomkyrklig
skatteutjämning - inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
till kyrkofonden för de ändamål som anges i propositionen.
dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande bidrag lill kyrkofonden för inomkyrklig skatteutjämning
m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr503 samt motionerna
1986/87:Kr502 och 1986/87:Kr506 i motsvarande del under ett nytt
anslag under trettonde huvudtiteln till Bidrag till kyrkofonden för
inomkyrklig skatteutjämning m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
anslag av 100 000 000 kr.
10