Kulturutskottets betänkande
1986/87:4

om främjande av cirkuskonsten

Motioner

Yrkanden

I motion 1985/86:Kr240 av Håkan Stjernlöf (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om inrättandet av ett
cirkusmuseum i Furuvik, Gävle.

I motion 1985/86:Kr255 av Sylvia Pettersson (s) och Ing-Marie Hansson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att cirkusföreställningar
undantas från regleringen i allmänna ordningsstadgan (AOst) och
i stället regleras i lagen om allmänna sammankomster (LAS).

I motion 1985/86:Kr287 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om cirkuskonsten
och dess bevarande och utveckling.

Motiveringar

Cirkuskonsten befinner sig, framhålls i motion Kr255, för närvarande i ett
bekymmersamt läge. Cirkus, som har gamla traditioner i Sverige, är en
konstart som i princip innefattas i den statliga kulturpolitiken, säger
motionärerna. Trots detta är cirkuskonsten både försummad och motarbetad
av samhället.

Motionärerna anför bl. a. följande:

Svårigheten att driva seriös cirkusverksamhet ligger inte bara på det
ekonomiska planet. Samhällsregleringen av cirkusen utgör en svår stötesten.
Det är en flora av skiftande föreskrifter och myndighetsanvisningar som
drabbar cirkusarna särskilt hårt och ofta blir outhärdliga, eftersom cirkusarna
ständigt måste förflytta sig till nya platser med nya tillstånd, nya
myndighetskontroller, nya ansökningar osv.

Den som vill anordna möte, teaterföreställning eller annan allmän sammankomst
för framförande av konstnärligt verk skall rätta sig efter lagen om
allmänna sammankomster (LAS). Den som däremot vill arrangera en
offentlig tillställning, varmed menas t. ex. festtåg, tivoli eller cirkusföreställning,
skall lyda bestämmelserna i allmänna ordningsstadgan (AOst). Detta
hänger främst samman med att allmänna sammankomster i vissa avseenden
har ett starkare skydd än offentliga tillställningar, framför allt beträffande

KrU

1986/87:4

1 Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 4

mötesfriheten. Följden blir att en cirkusföreställning i en fast byggnad kräver
tillstånd av den lokala polismyndigheten, medan t. ex. en balett- eller
revyföreställning i samma byggnad inte ens behöver anmälas till polismyndigheten.

Cirkusföreställningar förekommer i Sverige mestadels i tält. I tält av
samma typ genomförs även teater- och revyturnéer. Bestämmelsen om att
tillstånd krävs av den lokala polismyndigheten för cirkusföreställning gäller
även cirkusföreställning i tält. För teater- och revyföreställningar krävs
polismyndighetens tillstånd bara om tältet skall resas på allmän plats. Skulle
tältet resas på plats som inte är allmän behövs endast en anmälan till
polismyndigheten.

Motionärerna anser att åtgärder bör vidtas för att underlätta cirkusverksamheten
i Sverige. Därvid är det viktigt att samhället inte ställer sådana krav
på cirkusverksamheten som inte har någon motsvarighet när det gäller
allmänna sammankomster.

Även i motion Kr287 understryks att cirkuskonsten på olika sätt missgynnas.
Den erhåller inte något statligt stöd. Vidare är cirkusföreställningar
kringgärdade av en uppsjö bestämmelser vilka inte är lika i alla kommuner.
Motionären anser att cirkuskonsten i Sverige bör ges det stöd som krävs för
att den skall bevaras och vidareutvecklas. Det är viktigt att den får ett
ekonomiskt stöd och att de olika avgifter som belastar cirkusföreställningar
upphör eller reduceras kraftigt.

Enligt motion Kr240 finns det risk för att det material om cirkuskonsten
som finns bl. a. hos Cirkusakademien skingras. Därför bör resurser ställas till
förfogande så att insamlande och katalogisering snarast kan verkställas. Det
bör ankomma på ett museum att svara för denna dokumentation. Motionären
hävdar att Furuvik som har en lång cirkustradition och en egen
cirkusbyggnad borde - i samarbete med länsmuseet i Gävle - vara en alldeles
utmärkt plats för ett cirkusmuseum.

Utredningsförslag

Ordningsstadgeutredningen har i betänkandet (SOU 1985:24) Ordningslag
lagt fram bl a. vissa förslag om cirkusföreställningar och andra föreställningar
och möten i tält. Sammanfattningsvis anför utredningen följande:

En cirkusföreställning är en offentlig tillställning. För anordnande av
cirkusföreställningar krävs alltid tillstånd av polismyndigheten. Bestämmelser
som reglerar prövningen av säkerheten hos de anordningar som avses
förekomma vid föreställningen - exempelvis tältet och olika anordningar i
detta - saknas. Detta har medfört bristande enhetlighet vid prövningen.
Statens kulturråd har i en skrivelse till regeringen den 19 maj 1983 föreslagit
dels att cirkusföreställningar skall anses som allmänna sammankomster, dels
att bestämmelser skall införas om en central godkännandeprövning av
föreställnings- och mötestält. Skrivelsen har överlämnats till utredningen.

Utredningen anser inte att en cirkusföreställning bör anses som en allmän
sammankomst. Utredningen föreslår emellertid att tillstånd för anordnande
av cirkusföreställningar skall behövas bara om föreställningen skall hållas på
allmän plats. Utredningen föreslår vidare bestämmelser om besiktningstvång
för mötes- och föreställningstält över en viss storlek (samlingstält). Ett

KrU 1986/87:4

samlingstält skall få användas vid en allmän sammankomst eller en offentlig
tillställning endast om det är besiktigat och godkänt av riksprovplats.
Besiktning skall ske, innan tältet första gången tas i bruk i Sverige och
därefter vid regelbundet återkommande tillfällen. Om ett tält på grund av
skada e.d. inte längre uppfyller säkerhetskraven, skall riksprovplatsen - i
brådskande fall polismyndigheten - kunna förbjuda att tältet används under
giltighetstiden för godkännandet. Utredningen föreslår vidare vissa närmare
bestämmelser om förfarandet.

Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom
regeringskansliet.

Tidigare behandling av förslag om stöd till cirkus

Förslag om stöd till cirkuskonsten har behandlats av utskottet åren 1976,
1983 och 1985. Vid behandlingen hösten 1985 redovisade utskottet (KrU
1985/86:4) vissa uppgifter om cirkusverksamheten i Sverige och om bestämmelser
rörande cirkusföreställningar som lämnats i rapporten Samhället och
cirkusen (rapport från Kulturrådet 1981:1). Utskottet redogjorde även för
att kulturrådet i allt väsentligt anslöt sig till förslagen i rapporten och uttalade
att samhället borde ta ett ansvar för cirkusverksamhetens bestånd i Sverige.

Utskottet som konstaterade att motionärerna tagit upp ett aktuellt
problem underströk vikten av att cirkusverksamheten i vårt land inte
försämras genom att cirkusarnas möjligheter att förevisa djur ytterligare
beskärs. Utskottet noterade att det inom utbildningsdepartementet pågick
planering för att utforma ett handlingsprogram för främjande av cirkuskonsten.
Utskottet förutsatte att detta arbete bedrivs med skyndsamhet. Med
hänvisning härtill avstyrkte utskottet den aktuella motionen som avslogs av
riksdagen.

Förslag om inrättande av ett cirkusmuseum har utskottet behandlat hösten
1985. Utskottet (KrU 1985/86:4) avstyrkte förslaget och riksdagen avslog
detta med hänvisning till kulturrådets pågående utredning av de centrala
museernas uppgifter och ansvar i relation till landets museiväsende. Utskottet
erinrade dock om att det vid behandlingen år 1984 av frågan om stöd till
Cirkusakademien (KrU 1984/85:2) uttalade att de ansträngningar som från
olika håll görs för att bevara Cirkusakademiens arkiv är värda allt stöd.
Utskottet såg det som naturligt att kulturrådet beaktar frågan om arkivets
fortbestånd framöver.

Utskottet

Cirkuskonstens situation i Sverige tas upp i motionerna Kr255 (s) och Kr287
(vpk).

1 den förstnämnda motionen påpekas att cirkus som har gamla traditioner i
Sverige i princip omfattas av den statliga kulturpolitiken. Trots detta har
cirkuskonsten inte uppmärksammats eller fått något statligt stöd. Tvärtom
har samhället genom olika föreskrifter och regleringar beträffande rätten att
ordna cirkusföreställningar gjort det svårt för cirkusar att turnera i Sverige.
Motionärerna anser att samhället inte bör ställa andra och hårdare krav på

KrU 1986/87:4

cirkus än vad som gäller för konstnärliga föreställningar i övrigt. De förordar
därför att cirkusföreställningar skall anses som allmän sammankomst och
alltså regleras enligt lagen om allmänna sammankomster och inte - som nu är
förhållandet - enligt allmänna ordningsstadgan.

Även i motion Kr287 framhålls att cirkuskonsten missgynnas genom de
regler som gäller för rätt att ordna föreställningar. Motionären anser att
cirkus bör få ekonomiskt stöd och att bestämmelserna avseende cirkusföreställningar
bör förenklas och bli enhetliga över hela landet.

Utskottet har vid tre tillfällen tidigare behandlat förslag om stöd till
cirkuskonsten (KrU 1976/77:12, KrU 1982/83:24 p. 2, KrU 1985/86:4).
Utskottet har därvid understrukit vikten av att insatser görs för att
cirkuskonsten skall kunna fortleva hos oss.

Den fråga som aktualiseras i motion Kr255, nämligen om cirkusföreställningar
skall regleras enligt lagen om allmänna sammankomster eller som nu
är fallet enligt allmänna ordningsstadgan, har tagits upp av ordningsstadgeutredningen
i betänkandet (SOU 1985:4) Ordningslag. Utredningen anser inte
att en cirkusföreställning bör anses som en allmän sammankomst. Utredningen
föreslår emellertid att tillstånd för anordnande av cirkusföreställningar
skall behövas bara om föreställningen skall hållas på allmän plats.
Betänkandet som har remissbehandlats bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Detta beredningsarbete bör inte föregripas. Utskotttet föreslår
därför att motion Kr255 inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av motionerna Kr255 och Kr287 vill utskottet ånyo
understryka att det är viktigt att insatser görs för att främja cirkuskonsten.
Det är därför angeläget att möjligheterna att på olika sätt underlätta
cirkusverksamheten noga beaktas i det ovan nämnda beredningsarbetet.
Utskottet vill vidare erinra om sitt uttalande vid behandlingen hösten 1985 av
förslag om stöd till cirkuskonsten. Utskottet förutsatte då att pågående
arbete inom utbildningsdepartementet med att utforma ett handlingsprogram
för främjande av cirkuskonsten skulle bedrivas med skyndsamhet.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det är väsentligt att man
beaktar intresset av att bestämmelser för cirkusföreställningar såvitt möjligt
får en likartad utformning över hela landet. Med hänsyn till vad som anförts
anser utskottet inte att en framställan från riksdagen enligt yrkandet i motion
Kr287 är påkallad.

Förslaget i motion Kr240 (m) syftar till att ett cirkusmuseum skall inrättas i
Furuvik i Gävle. Motionären anser att länsmuseet i Gävle borde få ansvaret
för att samla in och katalogisera material som belyser cirkuskonsten och som
finns bl. a. hos Cirkusakademien. Detta material skulle sedan ställas ut i
Furuvik där det finns en särskild cirkusbyggnad.

Akademien för cirkuskonstens bevarande - Cirkusakademien - är en
privat sammanslutning som genom flera donationer fått ett omfattande arkiv
som belyser cirkuskonsten. Med anledning av förslag om stöd till Cirkusakademiens
arkiv har utskottet bl. a. uttalat att det är naturligt att kulturrådet
beaktar frågan om arkivets fortbestånd. Enligt vad utskottet inhämtat finns
det i Gävle intresse av att bygga upp ett cirkusmuseum. Några konkreta
planer finns dock inte. Utskottet anser att det ankommer på kulturrådet och
berörda organ att överväga hur det material som belyser cirkuskonsten i

KrU 1986/87:4

Sverige bäst kan bevaras och dokumenteras.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande reglering av cirkusföreställningar
att riksdagen avslår motion 1985/86: Kr255,

2. beträffande cirkuskonstens bevarande och utveckling
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr287,

3. beträffande inrättande av ett cirkusmuseum i Furuvik
att riksdagen avslår motion 1985/86:Kr240.

Stockholm den 4 november 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Maja Bäckström
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s), Lars
Ahlmark (m). Anders Nilsson (s). Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren
(m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Mats O Karlsson (s) och Maud Björnemalm (s).

Reservation

Cirkuskonstens bevarande och utveckling (mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Med anledning”
och slutar ”är påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion Kr287 ånyo understryka att det är
viktigt att insatser görs för att främja cirkuskonsten. Det är därför angeläget
att möjligheterna att på olika sätt underlätta cirkusverksamheten noga
beaktas i det ovan nämnda beredningsarbetet. Utskottet vill vidare erinra om
sitt uttalande vid behandlingen hösten 1985 av förslag om stöd till cirkuskonsten.
Utskottet förutsatte då att pågående arbete inom utbildningsdepartementet
med att utforma ett handlingsprogram för främjande av cirkuskonsten
skulle bedrivas med skyndsamhet. Vid utformningen av detta handlingsprogram
är det enligt utskottets mening väsentligt att frågan om ett
ekonomiskt stöd till cirkus beaktas. Vidare bör bestämmelser för cirkusföreställningar
såvitt möjligt få en likartad utformning över hela landet. Vad
utskottet har anfört med anledning av motion Kr287 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande cirkuskonstens bevarande och utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Kr287 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1986/87:4

i r