Kulturutskottets betänkande
1986/87:20
om anslag till idrott, rekreation och turism
(prop. 1986/87:100 bil. 11 delvis)
Sammanfattning
1 detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 11 (jordbruksdepartementet) under
avsnittet I. Idrott, rekreation och turism samt motioner som väckts i
anslutning härtill.
De motioner rörande idrotten som utskottet behandlar i detta sammanhang
rör höjning av anslaget, idrottsrörelsens insatser för olika grupper,
kommersialismen inom idrotten, internationellt idrottsutbyte samt de s. k.
främjandeorganisationernas anknytning till Riksidrottsförbundet.
Motionerna inom turism- och rekreationsområdet rör inriktningen av
Sveriges turistråds verksamhet och anslagsbeloppet, marknadsföringen av
Sverige som turistland, statliga insatser för turismen på central och regional
nivå samt frågan om huvudmannaskap för rekreationsfrågor.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen och avstyrker
motionerna. Vid betänkandet har fogats 14 reservationer och 2 särskilda
yttranden.
Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som behandlas
i reservationerna och i de särskilda yttrandena.
NIONDE HUVUDTITELN
1. Stöd till idrotten
Regeringen har underpunkt I 1 (s. 72 — 75) föreslagit riksdagen att till Stöd
till idrotten för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
233 850 000 kr.
Motioner
1 motion 1986/87 :Kr412 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen beslutar anslå 239 500 000 kr. till Sveriges riksidrottsförbund,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen mot prioriterade områden inom idrotten som
ovanstående anslagsökning ger möjlighet till,
3. att riksdagen beslutar att av anslaget på 239 500 000 kr. får Sveriges
KrU
1986/87:20
1
1 Riksdagen 1986/87. 13 sami Nr 20
Riksidrottsförbund använda 3 500 000 kr. för Sveriges deltagande i vinter- KrU 1986/87:20
OS inkl. anslaget för demonstrationsidrotter i samband med vinter-OS.
I motion 1986/87:Kr4l3 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att föreläggas riksdagen
i syfte att motverka kommersialiseringen inom idrotten och vända
utvecklingen på sätt som föreslås i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt idrottsutbyte,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den tillsammans
med idrottsrörelsen bör arbeta för olympiska spel utifrån ursprungsidéerna
enligt vad i motionen anförs,
5. att riksdagen beslutar att under anslaget 11 anvisa 271 300 000 kr. enligt
Riksidrottsförbundets äskande.
1 motion 1986/87 :Kr414 av Margitta Edgren (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att använda
statsbidraget som styrmedel i idrottsrörelsen för insatser för flickors idrottande.
1 motion 1986/87:Kr416 av Rune Ångström (fp) och Ulla Orring (fp) yrkas
att riksdagen i skrivelse till regeringen begär den organisationsförändring
beträffande vissa organisationer av folkrörelsekaraktär som omtalas i motionen.
I motion 1986/87:Kr431 av Christer Eirefelt (fp) och Ulla Orring (fp) yrkas,
såvitt nu är i fråga,
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens betydelse i samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om barn- och ungdomsidrott,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre villkor för handikappidrotten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bättre villkor för kvinnoidrotten.
1 motion 1986/87:Kr433 av Alf Svensson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en försöksverksamhet
med en massiv stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer
i en krisdrabbad ort.
Utskottet
Idrottsrörelsens betydelsefulla roll i dagens svenska samhälle betonas i propositionen.
Den är en av vårt lands största folkrörelser med över 2 miljoner
medlemmar. Idrottsutövning ger många delaktighet i en större social gemenskap
och spelar därmed en viktig social roll. Föredraganden understryker
att det är angeläget att samhället på olika sätt stödjer idrottsrörelsens
strävan att bredda sin verksamhet ytterligare och då särskilt till de grupper 2
som i dag är underrepresenterade i idrottsrörelsens nuvarande verksamhet.
Det gäller främst kvinnor, handikappade och invandrare. Det finns därför
enligt föredraganden skäl att genomföra särskilda satsningar inom idrotten
för att aktivera flera inom dessa grupper.
Andra verksamhetsområden som idrottsrörelsen bör uppmärksamma är
motionsidrotten samt barn och ungdomars idrottsutövning. Vidare är det
viktigt att de som ägnar sig åt elitidrott ges goda förutsättningar härför.
Föredraganden anser att Sveriges riksidrottsförbund (RF) och dess specialförbund
inom ramen för sina anslag bör sörja för att så sker.
I propositionen föreslås att stödet till idrotten höjs med 16,3 milj. kr. till
totalt 233,8 milj. kr. Drygt hälften av detta stöd fördelas av RF på de olika
specialförbunden. Dessa beslutar själva hur bidragen skall fördelas mellan
olika ändamål, t. ex. insatser för ledarutbildning, ungdomsverksamhet, elitidrott
och jämställd idrott. De medel som RF centralt disponerar skall användas
för bl. a. vidgade forskningsinsatser, för intensifierad kampanj mot
användning av dopingpreparat, för svenskt deltagande i vinterolympiaden
i Calgary samt för övriga insatser av gemensam natur inom idrotten. Till
olika projekt för att stärka kvinnornas, de handikappades och invandrarnas
idrottsverksamhet beräknas i propositionen sammanlagt 2 milj. kr.
utöver de medel som för innevarande budgetår lämnas till dessa ändamål.
Inom denna ram skall även utgå bidrag för deltagande i handikappidrottens
vinterolympiad. För stöd till mindre idrottsanläggningar beräknas i
propositionen drygt 9 milj. kr.
Förslag och önskemål om inriktningen av samhällets stödtill idrottsrörelsen
förs fram i fyra motioner.
I motion Kr412 (c) hävdas att ett ökat samhällsstöd är nödvändigt för att
idrottsrörelsen skall kunna behålla dem som frivilligt arbetar inom rörelsen
och dra till sig fler frivilliga krafter. Motionärerna föreslår därför en anslagshöjning
med drygt 5 milj. kr. utöver regeringens förslag. Denna
förstärkning av anslaget bör enligt motionärerna främst användas för att
genomföra programmen Ungdom och Motion. Dessa två program, vilka
RF presenterat i sin anslagsframställning, syftar till att utöka verksamheten
bland barn och ungdomar samt att stimulera till motion i närmiljö. Motionärerna
anser att de specialförbund som gör breddsatsningar med aktiviteter
där olika åldersgrupper och kön gemensamt deltar bör få ökat samhällsstöd.
Speciella målgrupper, såsom kvinnor, invandrare och handikappade,
bör komma i åtnjutande av idrottsrörelsens aktiviteter på lika villkor. Inom
ramen för anslagshöjningen bör även rymmas bidrag till åtgärder mot våld i
samband med idrott samt 3,5 milj. kr. för deltagande i vinterolympiaden.
De viktiga uppgifter som idrotten fyller i vårt samhälle framhålls också i
motion Kr431 (fp). Motionärerna poängterar särskilt behovet av stöd till
barn- och ungdomsidrott samt handikapp- och kvinnoidrott. I motionen
lämnas en utförlig motivering till önskemål om förstärkningar på dessa
områden, och motionärerna föreslår att riksdagen skall göra uttalanden i
enlighet härmed.
1 motion Kr414 (fp) anförs att staten bör kunna använda statsbidraget till
idrottsrörelsen för att driva på det arbete som nu sker inom idrottsrörelsen
för att utveckla kvinnlig idrott. Motionären menar att detta arbete inte drivs
med tillräcklig kraft.
KrU 1986/87:20
3
I * Riksdagen 1986/87. 13 sami Nr 20
Förslag av i huvudsak samma syfte som de ovan refererade förs även KrU 1986/87:20
fram i motion Kr413 (vpk).
Motionärernas synpunkter på behovet att stärka och utveckla idrottsverksamheten
bland kvinnor och handikappade överensstämmer väl med
inriktningen av förslagen i propositionen. Det betonas där att insatserna för
barn och ungdomar är en viktig del av idrottsrörelsens verksamhet. Vad
avser insatser inom barn- och ungdomsidrotten vill utskottet erinra om att
föredraganden understryker det särskilda ansvar som RF har för att åstadkomma
bästa möjliga verksamhetsformer för barns och ungdomars idrottsutövning
och att det är nödvändigt med särskilda insatser härför.
Motionsidrottens betydelse och RF:s ansvar för denna verksamhet framhålls
i propositionen. Föredraganden anför att det är viktigt, inte minst från
folkhälsosynpunkt, att olika insatser görs för att aktivera allt fler människor.
Här ingår även insatser för att underlätta motion i närmiljö. Som
redovisats i det föregående föreslås också särskilda bidrag till olika projekt
för att stärka idrottsverksamheten bland de grupper som nu är underrepresenterade.
Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att någon särskild
framställning till regeringen med anledning av motionerna Kr412 yrkande
2, Kr414 och Kr431 inte är påkallad.
1 motion Kr413 (vpk) hemställs om åtgärder för att motverka kommersialiseringen
inom idrotten. Motionärerna menar att reklamintäkter och sponsorer
nu dominerar idrotten. De idrottsgrenar som har störst publikintresse
får ekonomiskt stöd från näringslivet, medan kommersialiseringen medför
att de idrottsverksamheter som aktiverar flest människor och som betyder
mest för folkhälsan och som har den största sociala funktionen får minst
stöd. Motionärerna anför som exempel på sådana verksamheter orienteringslöpning,
motionsidrott, ungdomsverksamhet och kvinnoidrott. Handikappidrotten
förtjänar särskild uppmärksamhet. De anför att det effektivaste
sättet att minska kommersialiseringen inom idrotten är att den organiserade
idrotten ges ett bra stöd.
Frågan om kommersialiseringen inom idrotten har utskottet behandlat
åren 1983,1984och 1986(KrU 1982/83:25, KrU 1983/84:13 och KrU 1985/
86:19). Utskottet har därvid redovisat dels olika insatser som gjorts för att
stödja barn- och ungdomsidrott samt handikapp- och kvinnoidrott, dels de
åtgärder som RF vidtagit när det gäller sponsorfrågan. Utskottet hänvisar
till dessa redovisningar samt till vad utskottet anfört i det föregående med
anledning av önskemål om satsningar på de nämnda verksamhetsområdena.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr413 i här aktuell
del (yrkande 1).
En höjning av anslaget med 5,7 milj. kr. föreslås som ovan nämnts i motion
412 (yrkande 1) och med 37,4 milj. kr. i motion Kr413 (yrkande 5). 1 propositionen
föreslås en höjning av anslaget med ca 7,5 % till 233,8 milj. kr. Med
hänsyn till bl. a. rådande budgetläge anser sig utskottet inte böra föreslå en
höjning utöver den av regeringen förordade. Utskottet avstyrker alltså motionerna
i här aktuella delar.
Utskottets ställningstagande innebär att förslaget i motion Kr412 (yrkan- 4
de 3) om fördelningen på olika ändamål av den av motionärerna föreslagna K.rU 1986/87:20
anslagshöjningen förlorar aktualitet. Förslaget avstyrks.
Frågan om internationellt idrottsutbyte aktualiseras i motion Kr413 (vpk).
Motionärerna menar att för internationellt idrottsutbyte som arrangeras i
Sverige bör redan befintliga anläggningar användas. Motionärerna föreslår
också att regeringen tillsammans med idrottsrörelsen skall verka för att få
till stånd nya organisatoriska former för olympiska spel så att det inte bara
blir stormakter som kan arrangera dessa tävlingar.
Utskottet (KrU 1985/86:23) avstyrkte våren 1986 i allt väsentligt identiska
motionsyrkanden och anförde:
Diskussionen om de olympiska spelens organisation har under de senare
åren förts i olika sammanhang varvid synpunkter som ligger nära motionärernas
har förts fram. Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet
erinra om att det är den eller de kommuner som har intresse för att arrangera
olympiska spel som har att göra ansökan om värdskapet för dessa. I detta
sammanhang — då det gäller att göra det möjligt för kommunerna att få
den gjorda ansökan prövad av IOK. vid dess sammanträde i oktober 1986 —
anser utskottet inte att det finns någon anledning för riksdagen att göra
något sådant uttalande som förordas i motionen. Det bör i första hand
ankomma på idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt idrottstävlingar skall
arrangeras.
Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i den i motionsyrkandena
behandlade frågan och avstyrker alltså motion Kr413 yrkandena 3
och 4.
I motion Kr433 anför Alf Svensson att det skulle vara av största värde om
idrottsrörelsen skulle kunna få resurser för att göra en massiv punktinsats i
någon ort som drabbats av arbetslöshet och ekonomisk depression. Han
menar att genom försöksverksamhet på en krisdrabbad ort skulle idrottsrörelsens
stora fostrande roll kunna tas till vara. Motionären föreslår att
riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att låta utarbeta förslag till en sådan
försöksverksamhet. Utskottet har förståelse för motiven för motionärens
förslag. Det är viktigt att alla möjligheter att motverka social utslagning i
krisdrabbade orter tas till vara. Otvivelaktigt kan idrottsrörelsen liksom
andra ideella organisationer spela en aktiv roll och gör det också i många
fall. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det stöd som ges till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet och som för budgetåret 1987/88
uppgår till 91,3 milj. kr. till största delen går till olika idrottsaktiviteter.
Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning
av motionsförslaget (yrkande 2).
Frågan om de s.k. främjandeorganisationernas stäl 1 ning behandlas i motion
Kr416 (fp). Dessa organisationer utgörs av tio förbund med verksamhet
inom idrotts- och friluftslivets område som inte tillhör RF. Motionärerna
anser att dess myndighetsansvar gentemot organisationerna bör upphöra
och att beredningen av organisationernas anslagsframställning bör ske direkt
i jordbruksdepartementet. De av förbunden som har en nära anknytning
till tävlingsverksamhet bör dock — om de så önskar — bibehålla sin
nuvarande anknytning till RF.
Utskottet har vid ett stort antal tillfällen och senast våren 1986 (KrU KrU 1986/87:20
1985/86:19) behandlat förslag med samma syfte som det nu föreliggande.
Vid behandlingen våren 1986 redovisade utskottet att vissa av de s. k. främjandeorganisationerna
bildat ett samarbetsorgan — Friluftsorganisationernas
samarbetsorgan.
Anslagen till främjandeorganisationerna fördelas i enlighet med de riktlinjer
1970 års riksdag lade fast. Den samordning som då uppnåddes bör
enligt utskottets mening bibehållas. För att bl. a. tillgodose de utomstående
organisationernas intressen har regeringen tillsatt två av representanterna i
Riksidrottsstyrelsen.
Regeringen tar slutgiltigt ställning till RF:s förslag till fördelning av anslagen
till främjandeorganisationerna. Enligt utskottets mening finns ingen
anledning att förändra nuvarande fördelningssystem. Utskottet avstyrker
alltså motion Kr416.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Kr412 yrkande 2, 1986/
87:Kr414 och 1986/87:Kr431 yrkandena 1, 2, 3 och 4,
2. beträffande kommersialiseringen inom idrotten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr413 yrkande 1,
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr412 yrkande 1 och l986/87:Kr413 yrkande
5 till Stöd till idrotten för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 233 850 000 kr.,
4. beträffande fördelningen av medlen på olika idrottsområden
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr412 yrkande 3,
5. beträffande internationellt idrottsutbyte m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr413 yrkandena 3 och 4,
6. beträffande viss försöksverksamhet på en krisdrabbad ort
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr433 yrkande 2,
7. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr416.
2. Stöd till turism och rekreation
Regeringen har under punkt I 2 (s. 75—77) föreslagit riksdagen att till Stöd
till turism och rekreation för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 80 392 000 kr.
Motioner
I motion 1986/87:Kr316 av Siw Persson m. fl. (fp)yrkas, såvitt nu ari fråga,
— med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87 :A490 —
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen KrU 1986/87:20
anförts om möjligheter att ge projektstöd till samordning i turistfrågor.
1 motion 1986/87:Kr401 av Paul Lestander m. fl. (vpk) yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att ett förslag för fiskevård, turism,
friluftsliv och tillgänglighet vid Torne älv, Kalix älv, Råneälven, Pite älv
och Vindelälven snarast utarbetas och föreläggs riksdagen,
2. att riksdagen hos regeringen begär ett marknadsföringsförslag för de
oreglerade älvarna.
1 motion 1986/87 :Kr407 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg
(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande längd- och turåkningsprojektet Nordic Ski
Center i västra Härjedalen.
I motion 1986/87 :Kr408 av Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson
(s) yrkas att riksdagen begär att regeringen på lämpligt sätt medverkar
till att också Sveriges turistråd i sin verksamhet bättre beaktar de övergripande
regionalpolitiska målen.
I motion 1986/87:Kr418 av Ingrid Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av en tydligare markering av de sociala målen för fritids- och rekreationspolitiken.
I motion 1986/87 :Kr419 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) yrkas —
med hänvisning till vadsom anförts i motion 1986/87:T212 — att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande ett
havsakvarium inom Lysekilsområdet.
1 motion 1986/87:Kr420 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att någon annan instans än Sveriges turistråd bör få i uppdrag att
ta ansvar för det av riksdagen beslutade rekreationsmålet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en huvuduppgift för svensk turism är att utveckla och marknadsföra
Sveriges särart — vår natur, miljö, historia och kultur.
I motion 1986/87:Kr427 av Leo Persson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till
försöksverksamhet i vad gäller gränskommunalt samarbete Sverige—Norge.
I motion 1986/87:Kr429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87 :Jo803 — att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om främjande av
fjällturismen och Svenska turistföreningens verksamhet.
1 motion 1986/87:Kr430 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar begära att regeringen utarbetar en plan med en
riksmålsättning för turismens utveckling,
2. att riksdagen beslutar att till Sveriges turistråd anvisa 50 000 000 kr. för 7
extra marknadsföringsinsatser enligt de riktlinjer som anges i motionen,
1** Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 20
3. att riksdagen beslutar begära att regeringen i kontakt med näringslivet KrU 1986/87:20
verkar för att näringslivet satsar ett belopp av samma storlek som anvisas
till Sveriges turistråd för utökad marknadsföring av Sverige som turistland,
4. att riksdagen beslutar avskaffa begreppet primära rekreationsområden,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Sveriges turistråds ekonomiska ansvar för utvecklandet av ett
nytt rikstäckande bokningssystem som skall ersätta BOKSER,
6. att riksdagen beslutar begära att regeringen ser över sam mansättningen
av Sveriges turistråds styrelse i enlighet med vad som anförs i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att främja turismens utveckling.
1 motion 1986/87:Kr434 av Magnus Persson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga, — med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A493 —
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av det statliga stödet till turismen och behovet av statens
engagemang i utbildning, marknadsföring och utveckling av turismen.
I motion 1985/86.K615 av Per Richard Molén (m) och Ingrid Hemmingsson
(m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att
komma till rätta med gränsdragningsproblemen mellan turistföretag och
stat/kommun.
Motionen har överflyttats till kulturutskottet från konstitutionsutskottet.
Utskottet
1 propositionen föreslås att anslaget till turism och rekreation höjs med
2 342 000 kr. till 80 392 000 kr. Från anslaget utgår medel till Sveriges turistråds
verksamhet samt till marknadsföring. Vidare lämnas bidrag till utvecklings-
och försöksverksamhet inom turist- och rekreationssektorn efter
prövning av en delegation som lyder under Turistrådet. Från anslaget lämnas
i mån av resurser också bidrag till uppförande av turist- och rekreationsanläggningar
av riksintresse samt till vissa ideella organisationer.
Turistrådet har till uppgift att utveckla svensk turism och genom marknadsföringsåtgärder
förbättra svensk bytesbalans och sysselsättning samt
stödja regional utveckling. Turistrådet skall även medverka till att förbättra
möjligheterna för breda folkgrupper till turism och rekreation.
I propositionen framhålls att turismområdet har fått en ökad betydelse i
vårt samhälle. 1 Sverige finns goda naturliga förutsättningar för att vidareutveckla
turismen. Föredraganden anser att turistnäringens marknadsföring
kan förbättras. De statliga insatserna bör inriktas mot att stödja ansträngningarna
att öka svenskars och utlänningars efterfrågan på turism
och rekreation i Sverige. Det redovisas att Turistrådet koncentrerar sin
verksamhet till två områden — utveckling av nya möjligheter resp. service
till reseindustri och samhälle.
Frågor som rör inriktningen av Turistrådets verksamhet förs fram i fyra motioner.
Enligtmotion Kr418(s) måste de sociala målen för fritids- och rekreationspolitiken
tydligare markeras än vad som nu är fallet. Motionärerna, 8
som åberopar de av riksdagen angivna målen för rekreationspolitiken, an- KrU 1986/87:20
ser att marknadsföringen måste inriktas på eftersatta grupper och att befintliga
hinder för utnyttjande av fritidsutbudet måste undanröjas.
Vid behandlingen år 1984 av regeringsförslag om turist- och rekreationspolitiken
uttalade utskottet (KrU 1983/84:22) bl. a. att det är viktigt att i
princip alla medborgare bereds möjlighet att ta del av de värden som turismen
i Sverige kan erbjuda och att de kan utnyttja sin fritid i sådana former
som var och en önskar. Det är särskilt angeläget, framhöll utskottet, att
samhället på olika sätt gör de svagast ställda grupperna och individerna
delaktiga i de rekreationsmöjligheter som turismen inom Sverige ger. Denna
målsättning gäller fortfarande. Turistrådet har en viktig funktion när det
gäller att se till att samhällets insatser utformas så att de kan komma alla till
godo och bidra till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder
för att utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige.
Av Turistrådets verksamhetsberättelse för 1985/86 framgår bl. a. att
marknadsföringen har inriktats på att lyfta fram och propagera för Sverigesemester
genom olika projekt, t. ex. broschyren Sverige är fantastiskt. I
denna broschyr, som producerades i 2,5 miljoner exemplar, presenterades
även prisbilliga semestermöjligheter. I ett annat projekt — Allas rätt till
rekreation — har Turistrådet låtit ta fram faktasammanställningar om fritid
och hemmasemester samt ett handlingsprogram för rekreation och turism
för alla.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion Kr418 inte
påkallar någon riksdagens åtgärd. Utskottet förutsätter härvidlag att Turistrådet
även i fortsättningen uppmärksammar behovet av insatser i enlighet
med vad utskottet anförde vid behandlingen av turist- och rekreationspolitiken.
I motion Kr430 (c) begärs att regeringen skall låta utarbeta en plan för
turismens utveckling i Sverige. Motionärerna anför att en sådan plan bör
ange en målsättning på minst en femprocentig årlig ökning av turismen. De
anser att en plan med målsättning för hela landet skulle underlätta planeringen
på regional och lokal nivå.
Turistrådet har i uppdrag att utarbeta en strukturplan för turism och
rekreation i Sverige. Syftet med strukturplanen är bl. a. att underlätta en
samordning av närings- och regionalpolitiska åtgärder med åtgärder inom
turist- och rekreationspolitiken. Även förutsättningar för olika resmål, tillgången
till anläggningar, kommunikationer, natur- och miljöförutsättningar
och utflyktsmål kommer att ingå i strukturplanen. Enligt vad utskottet
erfarit kommer strukturplanen att kunna läggas fram under sommaren
1987.
I detta sammanhang är det enligt utskottets mening viktigt att hålla i
minnet att Turistrådet representerar en liten del i de totala resurser som
satsas på att utveckla och driva svensk turism och reseindustri och att det på
regional och lokal nivå görs stora insatser för att utveckla turismen. Kommunerna
är själva engagerade i anläggningar och drift av dessa. Företagen
inom turistnäringen gör mycket betydande ekonomiska satsningar. Turistrådets
uppgift är bl. a. att på olika sätt stödja de insatser som görs och
utveckla marknadsföring såväl inom som utom landet. Det kan enligt ut- 9
skottets mening knappast vara möjligt eller ens önskvärt att staten genom
Turistrådet skulle lägga fast en för hela landet gällande plan med riktlinjer KrU 1986/87:20
för turismens utveckling. Utskottet avstyrker alltså motion Kr430 yrkande
1.
I samma motion yrkas att ett anslag om 50 milj. kr. skall anvisas till
Turistrådet utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen — avsett
för utökade marknadsföringsinsatser. Motionärerna erinrar om att Turistrådet
i sin anslagsframställning har lagt fram förslag om ett nytt anslag för en
treårig investering i svensk turism på sammanlagt 250 milj. kr. varav 60
milj. kr. skulle anvisas för budgetåret 1987/88. Huvuddelen av detta anslag
skulle enligt Turistrådets förslag användas för att initiera, underlätta och
medverka i utveckling av utbud, försäljning och marknadsbearbetning.
Motionärerna anser att rådets framställan i huvudsak bör bifallas. Vidare
föreslår de att regeringen skall verka för att näringslivet skall satsa ett lika
stort belopp avsett för marknadsföringsinsatser.
I propositionen avvisas Turistrådets förslag till en flerårig investering i
svensk turism. Föredraganden säger sig vilja avvakta att turismens samhällsekonomiska
effekter belyses i anslutning till att den ovan nämnda
strukturplanen redovisas. Med hänvisning härtill samt till det rådande budgetläget
avstyrker utskottet motion Kr430 i här aktuella delar (yrkandena 2
och 3). Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till medelsanvisning.
I motion Kr420 (vpk) föreslås att Turistrådet skall få i uppdrag att i sin
marknadsföring av Sverige som turistland betona bilden av Sverige som ett
land med natur, friluftsliv, allemansrätt och lokala särdrag. Motionärerna
anser att Turistrådet i sin presentation av Sverige bör lägga tyngdpunkten
på tillgång till natur och friluftsliv och inte satsa på affärsturismen och
artificiella nöjes- och lekplatser som huvudsakliga semestermål.
Vid behandlingen våren 1986 av ett i huvudsak identiskt motionsyrkande
redovisade utskottet (KrU 1985/86:19) att det av Turistrådets verksamhetsberättelse
framgick att rådet engagerar sig i vissa större projekt inom kultur,
fiske och teknik. Detta arbete har fullföljts under det gångna verksamhetsåret
och byggts ut. Marknadsföringen i de europeiska länderna inriktas
allmänt på att presentera Sverige som ett föregångsland för aktiv semester
och för sunda fritidssporter.
Utskottet anser att den lämnade redogörelsen visar att motionens syfte är
tillgodosett. Enligt utskottets mening påkallar motion Kr420 i här aktuell
del (yrkande 2) därför inte någon riksdagens åtgärd.
Samma motionärer förordar att någon annan instans än Sveriges turistråd
bör få i uppdrag att ta ansvar för det av riksdagen beslutade rekreationsmålet.
De hävdar att Turistrådet håller på att bli en branschorganisation för
producentintressena. Motionärerna ställer frågan vem som skall bevaka
turismen ur ett socialt och regionalpolitisk! perspektiv.
Utskottet har i det föregående redovisat de uppgifter som statsmakterna
har lagt på Turistrådet. Utskottet har därvid särskilt framhållit att det i
Turistrådets ansvar för utformningen av turistpolitiken även ingår att bevaka
att samhällets insatser på detta område får en sådan inriktning att de
bidrar till att minska existerande sociala och ekonomiska hinder för att
utnyttja de resurser för turism och rekreation som finns i Sverige. Med 10
hänsyn härtill anser utskottet att riksdagen inte har anledning att göra ett KrU 1986/87:20
uttalande om inrättande av ett nytt organ på turismområdet med ansvar för
rekreationsmålet. Utskottet avstyrker alltså yrkande 1 i motion Kr420.
Enligt hemställan i motion Kr408 (s) bör riksdagen begära att regeringen
på lämpligt sätt medverkar till att Turistrådet i sin verksamhet bättre beaktar
de övergripande regionalpolitiska målen. Turistrådet bör ta ansvar för
turismens regionala utveckling. Motionärerna hävdar att Turistrådet inriktar
sin verksamhet på områdena i södra och västra Sverige.
Vid behandlingen våren 1986 av förslag med samma syfte som det nu
föreliggande erinrade utskottet (KrU 1985/86:19 s. 8) bl. a. om sitt uttalande
vid behandlingen av 1984 års proposition om turist- och rekreationspolitiken
(prop. 1983/84:145 bil. 1), nämligen att det statliga stöd som lämnas
bör prövas utifrån en helhetssyn så att såväl arbetsmarknads- och rekreations-
som turismsynpunkter beaktas och att dessa investeringar leder till
stadigvarande sysselsättning. Den strukturplan som Turistrådet utarbetar
kommer att underlätta den nödvändiga prioriteringen av de statliga insatserna
på turismområdet. Föredraganden understryker vikten av att sådana
prioriteringar verkligen görs. Turistnäringen är, säger han, inte betjänt av
satsningar som inte kan bedömas bli bestående.
Med anledning av motionärernas synpunkter på Turistrådets engagemang
i olika delar av Sverige vill utskottet påpeka att en rad av rådets
projekt tar sikte på att främja turismen i norra delarna av Sverige. Som
exempel kan nämnas projektet ”Gateway—Nordkalotten”, en kampanj på
temat — Norrland så mycket mer — samt marknadsföring av Norrland
utanför Norden. Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att
motion Kr408 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan om sammansättningen av Turistrådets styrelse tas upp i motion
Kr430 (c). För att öka styrelsens kompetens och för att stimulera turistnäringens
intresse för Turistrådets verksamhet, bör turistnäringens inflytande
i styrelsen stärkas, anser motionärerna.
Turistrådet Fick genom riksdagens beslut våren 1984 en delvis ny organisation.
Vid sidan av styrelsen, som består av högst nio ledamöter, finns två
andra organ — en delegation och en referensgrupp. Den senare, som består
av 18 ledamöter, fungerar som rådgivande organ för näringslivsanknutna
frågor. I den nuvarande styrelsen finns ingen företrädare för turistnäringen.
Däremot har flera ledamöter anknytning till näringslivet. I referensgruppen
ingår en rad företrädare för olika branschorganisationer på turismområdet.
Delegationen, som består av högst nio ledamöter, är underställd styrelsen.
Den handlägger bl. a. frågor om bidrag till försöksverksamhet och
yttranden över stödärenden. Enligt vad utskottet inhämtat övervägs inom
Turistrådet eventuella förslag om en förändring av formerna för turistnäringens
representation i rådets ledningsorgan.
Med hänvisning till det anförda påkallar enligt utskottets mening motion
Kr430 i här aktuell del (yrkande 6) inte någon riksdagens åtgärd.
Turistrådets planering av ett rikstäckande bokningssystem — BOKSER —
aktualiseras i den ovan nämnda motionen. BOKSER är ett rikstäckande
datasystem för bokning och information på turismområdet. Syftet med 11
BOKSER angavs i 1984 års turist- och rekreationpolitiska proposition KrU 1986/87:20
(prop. 1983/84:145 s. 15) vara att vidareutveckla och ansvara för ett bokningssystem
för turistservice och därmed göra det lättare för människor att
dels få en överblick över utbudet av rekreationsmöjligheter, dels boka ett
helt resepaket där såväl resa och uppehälle som olika aktiviteter ingår. 1
Turistrådets verksamhetsberättelse för 1985/86 anförs följande om verksamheten:
Under
verksamhetsåret har bokningssystemet BOKSER blivit sammankopplat
med distributionssystemet SMART (SMART är det gemensamma
kommunikationssystem som SJ, SAS och Braathens utvecklat för resebyråer).
Det innebär att cirka 250 resebyråer via 1 500 terminaler i Sverige och
cirka 260 resebyråer via 2 000 terminaler i Norge har möjlighet att boka
BOKSERs semesterutbud direkt, utan mellanhänder. Därmed inleds en ny
fas i BOKSER-projektet, nämligen integration av databokningssystemet i
Turistrådets övriga marknadsåtgärder.
Systemet modifieras och underhålls i takt med nya krav och behov från
marknaderna. På grund av ökad belastning i systemet samt utveckling av
nya tekniska landvinningar inom dataområdet genomförs en systemrevision
som ska framlägga förslag till ett modernare koncept byggt på dagens
teknik.
Då BOKSERs inträde på turismmarknaden bl. a. har betytt ökad datamedvetenhet
samt större kännedom om teknikens möjligheter och begränsningar
är det nu lättare att höja ambitionsnivån vid handhavandet och
utnyttjandet av systemet.
Samarbete med utlandsplacerade terminaler har inletts och planeras öka
under nästkommande verksamhetsår.
Motionärerna anser att Turistrådet måste svara för större delen av utvecklingskostnaderna
för det nya system som skall ersätta BOKSER. De föreslår
att riksdagen skall göra en framställning till regeringen av denna innebörd.
Enligt vad utskottet inhämtat håller Turistrådet på att omorganisera bokningsverksamheten.
Avsikten är att ett särskilt utvecklingsbolag i vilket
bl. a. Turistrådet skall ingå som delägare skall överta viss administration av
datakommunikation mellan producenter och marknaden och utveckling av
lokala system. I detta läge anser utskottet inte att riksdagen bör göra ett
uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion Kr430. Motionen i här
aktuell del (yrkande 5) avstyrks alltså.
I samma motion, Kr430, för motionärerna fram förslag till olika turismfrämjande
åtgärder. De påpekar vikten av goda, allmänna kommunikationer.
Vidare anför de att spridning av semester kan göra det lättare för turisten
att få god service och få tillgång till attraktiva områden som i dag är
överbefolkade under en kort tid. Motionärerna önskar att riksdagen i en
framställning till regeringen skall ställa sig bakom dessa synpunkter. Förslag
med samma syfte som de nämnda förs fram i motion Kr434 (s), där
motionärerna även pekar på möjligheterna att sprida sportloven.
I samband med behandlingen våren 1984 av riktlinjerna för turist- och
rekreationspolitiken behandlade utskottet (KrU 1983/84:22 s. 38) förslag
med samma syfte som de nu föreliggande. Utskottet anförde därvid bl. a.
följande: 12
När det gäller förläggningen av sportloven vill utskottet erinra om att varje KrU 1986/87:20
kommun självständigt bestämmer om förläggning av skolornas vintersportlov
liksom om andra lov. Efter överläggningar med kommunerna, länsskolnämnderna,
Kommunförbundets länsavdelningar och Turistrådet utfärdade
Kommunförbundet år 1979 rekommendationer om förläggning av
sportlovet över en period om fyra veckor. Vid förläggning av sportlovet
måste skolpedagogiska synpunkter beaktas. Kommunförbundet gör varje
år en enkät om när påföljande års vintersportlov kommer att infalla. Kommunerna
beslutar om tidpunkten för detta lov ca. ett och ett halvt år i förväg.
Kommunförbundet svarar för information om vintersportlovets förläggning.
Beträffande semesterspridning framhåller jordbruksministern att han ser
denna som en myckej viktig rekreationspolitisk fråga som inte minst skulle
kunna förbättra förutsättningarna för ekonomiskt svaga grupper att ta del
av rekreationsutbudet. Han hänvisar dock till att semesterspridningen i
första hand är en fråga som rör arbetsmarknadens parter.
Utskottet avstyrkte de då föreliggande motionsförslagen som avslogs av
riksdagen. Utskottet finner inte anledning att ändra uppfattning i frågan
och avstyrker alltså motionerna Kr430 yrkande 7 och Kr434 i här aktuell
del.
Regionala frågor och förslag om statliga insatser i vissa områden tas upp i
fyra motioner.
1 motion Kr316 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om möjligheten att ge projektstöd
till samordning i turistfrågor. I den motivering till förslaget som lämnas i
motion A490 anför motionärerna att få landskap har så mycket att erbjuda
turister som Skåne. De pekar på möjligheterna att utöva olika fritidsaktiviteter
och på förekomsten av många kulturminnen av olika slag. Skåne har
goda möjligheter att utvecklas till en stark turistregion, men härför krävs en
samordning av olika projekt inom regionen. Motionärerna anser att marknadsföringen
av Skåne måste förstärkas. Vidare bör länsstyrelserna få möjlighet
att ge ökat stöd till projekt som syftar till bättre samordning inom
regionen av turistfrågor.
Turistrådet stöder på olika sätt lokala och regionala initiativ på turismområdet,
bl. a. genom att verka för samordning av olika initiativ samt genom
marknadsföring såväl inom landet som utomlands. Ansvaret för att
genomföra olika turistprojekt ligger i första hand på lokala och regionala
instanser. Försöks- och utvecklingsarbeten inom näringen stöds genom särskilda
medel som fördelas av Turistrådet.
Utskottet vill även påpeka att länsstyrelsen, om de så finner det lämpligt,
kan ge sådant stöd som motionärerna efterlyser. Med hänvisning till vad
som anförts avstyrker utskottet motion Kr316 yrkande 4.
I motion Kr434 (s) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om
behovet av det statliga stödet till turismen och av statens engagemang i
utbildning, marknadsföring och utveckling av turismen. I den motivering
till förslaget som lämnas i motion A493 poängteras att Värmland har goda
förutsättningar på turismområdet. Motionärerna menar att turistnäringens
marknadsföring kan förbättras. Marknadsföring och utredning av turistföretag
begränsas ofta av att de flesta företag är små och att samordning 13
saknas. För att turistnäringen skall kunna utvecklas måste enligt motionen
samhället ta ett ökat ansvar för uppbyggnad av infrastruktur och marknads- KrU 1986/87:20
föring.
Utskottet har i det föregående redovisat Turistrådets insatser på olika
områden. När det gäller önskemålen om en effektivare samordning av olika
insatser vill utskottet erinra om att den strukturplan som Turistrådet utarbetar
syftar till att ge underlag för en samordning av såväl samhällets insatser
för turismen som turistnäringens egna insatser. Utskottet anser mot bakgrund
av det anförda att motion Kr434 (yrkande 1) inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.
I motion Kr427 (s) redovisas ett projekt om gränskommunalt samarbete i
Värmland, Dalarna och Hedmarks Fylke i Norge för gemensam service och
utveckling — Projektet Norden. Detta samarbetsprojekt har initierats av
arbetarrörelsen och fackliga organisationer i regionen från båda sidor om
gränsen.
Motionärerna föreslår att svenska staten skall inleda en försöksverksamhet
tillsammans med intressenterna i projektet för att i första hand utveckla
turismen i området samt en gemensam marknadsföring av detta område på
den europeiska marknaden.
I detta sammanhang vill utskottet peka på att inom Nordiska Ministerrådet
Finns ett s. k. turistutskott som lyder under samarbetsministrarnas ställföreträdarekommitté
och som arbetar med frågor som syftar till att främja
internordiskt resande och gemensamt utrednings- och utvecklingsarbete
inom turismen. Inom Nordiskt Turistråd, som är ett samarbetsorgan för de
officiella nordiska turistorganisationerna, behandlas bl. a. frågor rörande
den gemensamma nordiska kampanjen i Västtyskland samt övrigt marknadsförings-,
forsknings- och utredningsarbete. Vidare har Nordiska rådet
år 1985 initierat en gemensam nordisk treårssatsning på marknadsföring av
Norden som turistområde på den västtyska marknaden inom en ram av 30
milj. kr. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr427.
Förslaget i motion Kr407 (s) syftar till ett statligt stöd för ett projekt som
planeras i Härjedalens kommun, Nordic Ski Center. Investeringarna för
detta projekt — ett längd- och turåkningsprojekt — uppgår enligt motionärerna
till ca 60 milj. kr., varav 20 milj. kr. erfordras för infrastrukturer. Motionärerna
anför att ett förverkligande av projektet som har stor regionalpolitisk
betydelse kräver betydande statliga insatser av olika slag.
Enligt vad utskottet inhämtat har en ansökan om medel för projektet
inlämnats till regeringen. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.
Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas och avstyrker
därför motionen.
I motion Kr401 (vpk) begärs att en plan skall utarbetas för fiskevård,
turism och friluftsliv vid Torne älv, Kalix älv, Råneälven, Pite älv och
Vindelälven och att denna plan skall föreläggas riksdagen. Vidare önskar
motionärerna att riksdagen skall begära att ett förslag till marknadsföring
av de oreglerade älvarna snarast utarbetas.
Vid behandlingen våren 1986 av förslag om att en plan där fiskevård och
turism vid vissa Norrlandsälvar — med ett undantag samma som de ovan
nämnda — redovisade utskottet (KrU 1985/86:19) att en sådan plan utarbetats
för Vindelälvsområdet. Vidare påpekade utskottet att i länsprogrammet 14
för Norrbottens län har planering för turismen en framträdande plats och
att en särskild plan för turistfiske höll på att utarbetas för Pajala kommun. KrU 1986/87:20
Utskottet som avstyrkte motionen anförde att utarbetandet av en plan av
det slag som åsyftats i den då aktuella motionen i första hand är en angelägenhet
för berörda kommunala och regionala organ. Turistrådet kan, anfördes
det, gå in och stödja vissa pilotprojekt.
I likhet med utskottets ställningstagande förra året anser utskottet att
riksdagen inte bör göra den i motionen föreslagna framställningen till regeringen.
Motion Kr401 avstyrks alltså.
Förslaget i motion Kr429 (fp) syftar till ett ökat stöd till fjällturismen. 1 den
motivering som lämnas i motion Jo803 framhålls att en viss utbyggnad av
vandringsleder och övernattningsstugor behövs. Flera av de större fjällanläggningarna
behöver renoveras och byggas ut. Motionärerna erinrar vidare
om att Svenska turistföreningen (STF) driver sina fjällanläggningar på
ideell grund. Det är, säger de, nödvändigt att det anvisas allmänna medel
för att utbyggnaden skall komma till stånd och för att verksamheten skall
kunna drivas enligt hittills gällande riktlinjer, något som innebär bl. a. låga
priser. Motionärerna anser att fjällturism i enkla former måste ses som en
del i en social rekreations- och turistpolitik och bör därför stödjas.
Vid flera tillfällen tidigare (se senast KrU 1985/86:19) har utskottet behandlat
förslag med i huvudsak samma syfte som det nu föreliggande. Vid
behandlingen våren 1986 av ett sådant förslag erinrade utskottet bl. a. om
att regeringen år 1981 beslutade att under en treårsperiod lämna 20 milj. kr.
i statsbidrag för de mest prioriterade investeringarna. Statsbidragen utgick i
form av bidrag till beredskapsarbeten, lokaliseringsstöd och anläggningsstöd
från naturvårdsverkets dåvarande anslag.
För stöd till driften av STF:s fjällverksamhet utgår under innevarande
budgetår 725 000 kr. STF har för kommande budgetår ansökt om ett årligt
driftbidrag om 3 milj. kr. Enligt vad utskottet inhämtat kan man utgå från
att bidraget för nästa år kommer att räknas upp med ca 3 %, vilket är en
uppräkning av samma storlek som sker i fråga om andra liknande bidrag.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motion Kr429 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Enligt motion Kr419 (fp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen om ett havsakvarium i Lysekilsområdet.
Motionärerna redovisar i motion T212 planerna på att bygga ut havsfiskelaboratoriet
i Lysekil och att göra Lysekilsområdet till ett marint utvecklingscentrum.
De anför i detta sammanhang att ett havsakvarium i Lysekil skulle
vara av värde i både pedagogiskt och turistiskt hänseende.
Utskottet har inhämtat att Lysekils kommun i mars 1987 har tagit ett
principbeslut om inrättande av ett havsakvarium. Detta akvarium, som
skall visa havsfauna från Västerhavet, skall vara färdigställt under år 1989.
Lysekils kommun och Bohusläns landsting skall tillskjuta medel till akvariet.
Mot denna bakgrund Finnér utskottet att motionen inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motion 1985/86: K615 (m) behandlas gränsdragningsproblemen mellan tu- 15
rismföretagen och stat/kommun. Motionärerna menar att ansvarsfördel -
ningen mellan samhället — stat, landsting och kommun — och turistnä- KrU 1986/87:20
ringen är oklar. Kommunerna tar alltför ofta på sig uppgifter som egentligen
skulle hanteras av företag och vice versa. Motionärerna framhåller att
turismföretagen gör stora investeringar i infrastruktur, dvs. vatten och avlopp,
vägar, parkeringsplatser, spår och leder m. m. Motionärerna menar
att kommunerna står för den typen av investeringar i infrastruktur då det
gäller exempelvis industriområden. I motionen föreslås en rad åtgärder för
att komma till rätta med gränsdragningsproblemen mellan turismföretag
och stat/kommun.
De problem som motionärerna påtalar har behandlats av statkommunberedningen
i delbetänkandet (Ds C 1986:16) Kommunal näringslivspolitik
— samverkan mellan staten och näringslivet. Vidare har statens industriverk
i rapporten Turistnäringen (SIND PM 1986:5) föreslagit vissa åtgärder
för att utveckla turistnäringen. Utredningsförslagen bereds för närvarande
inom regeringskansliet. Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas
och avstyrker därför motionen.
Synpunkter och förslag som rör begreppet primära rekreationsområden
läggs fram i motion Kr430 (c).
År 1975 föreslog regeringen i proposition 1975:46 om planering och samordning
av samhällets insatser för rekreation och turism att 25 områden
skulle utväljas som primära rekreationsområden. Vid behandlingen av regeringsförslaget
gjorde civilutskottet (CU 1975/76:2) följande uttalande:
Utskottet vill i denna fråga betona de markhushållningsaspekter som leder
den fysiska riksplaneringen och därmed behovet av att i första hand för
dessa planeringssyften ange vissa för turism och rekreation särskilt lämpade
större och sammanhängande områden. Innebörden därav blir då närmast
att för dessa områden gäller som särskild riktlinje i den fysiska riksplaneringen
att planeringen skall utgå även från syftet att områdena skall kunna
på ett ändamålsenligt sätt användas för rekreation och turism. Markanvändningsplaneringen
inom området skall sålunda utgå från detta och innebära
en vägning därav mot riksplaneringens övriga riktlinjer.
Rekreationssyftet innebär bl. a. att betydande områden kan behöva avsättas
för det rörliga friluftslivet men även för vetenskaplig naturvård och
kulturminnesvård.
I naturresurslagen (1987:12) lämnas i 3 kap. 2 § särskilda hushållningsbestämmelser
för vissa områden av riksintresse. Samtliga områden har stora
värden när det gäller naturvård, kulturminnesvård, turism och friluftsliv. I
stor utsträckning sammanfaller områdena med de 25 primära rekreationsområdena.
Vid behandlingen av regeringens förslag om lag om hushållning med
naturresurser m. m. (prop. 1985/86:3), uttalade utskottet (KrU 1985/
86:2 y), med anledning av motion om avslag på propositionens förslag beträffande
områden av riksintresse bl. a. följande:
Utskottet vill erinra om att syftet med beslutet om primära rekreationsområden
har varit bl. a. att få till stånd erforderlig planeringssamverkan inom
områdena samt att ange hur staten avser att prioritera stöd till utbyggnad av
anläggningar för turism och friluftsliv. Enligt riktlinjerna för de primära
rekreationsområdena skall planeringen av områdena utgå från syftet att de 16
på ett ändamålsenligt sätt skall kunna användas för friluftsliv och turism. KrU 1986/87:20
Det innebär bl. a. att särskilda hänsyn kan behöva tas till friluftslivet men
även till naturvården och kulturminnesvården. Fritidsbebyggelse bör medges
bara om naturvårdens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen
samtidigt kan tillgodoses och om bebyggelsen möjliggör ett allsidigt utnyttjande
av områdena för rekreation.
Syftet med de här aktuella bestämmelserna i NRL är att skydda de områden
som bedöms vara av riksintresse mot exploateringsföretag och andra
ingrepp i miljön som påtagligt kan skada områdenas bevarandevärden.
Detta ligger i linje med den allmänna utgångspunkten för lagstiftningen
som anges i 2 kap. 6 §, nämligen att mark- och vattenområden som har
betydelse från allmän synpunkt på grund av områdenas naturvärden eller
kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet så långt möjligt skall skyddas
mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.
Utskottet vill här påpeka att i förordningen om regionalpolitisk! stöd anges
som allmänvillkor för att regionalpolitisk! stöd skall kunna lämnas till turistverksamhet
att denna bedrivs inom stödområdena A och B eller om
särskilda skäl föreligger även inom primära rekreationsområden inom
stödområde C. Utskottet förutsätter med hänsyn härtill att man inom regeringskansliet
närmare överväger behovet av att bibehålla begreppet primära
rekreationsområden. Utskottet avstyrker motion Kr430 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande Sveriges turistråds ansvar för de sociala måten för
fritids- och rekreationspolitiken
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr418,
2. beträffande plan för turismens utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr430 yrkande 1,
3. beträffande utökade marknadsföringsinsatser
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr430 yrkande 2 i motsvarande
del och yrkande 3,
4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr430 yrkande 2 i motsvarande del till Stöd till
turism och rekreation för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 80 392 000 kr.,
5. beträffande marknadsföring av Sverige som turistland m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr420,
6. beträffande Sveriges turistråds ansvar för turismens regionala
utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr408,
7. beträffande sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr430 yrkande 6,
8. beträffande planering av ett rikstäckande bokningssystem —
BOKSER
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr430 yrkande 5,
9. beträffande vissa turismfrämjande åtgärder 17
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr430 yrkande 7 och motion KrU 1986/87:20
1986/87 :Kr434 yrkande 1 i motsvarande del,
10. beträffande statliga insatser i vissa områden att riksdagen avslår
motionerna
a) 1986/87:Kr316 yrkande 4 (turism i Skåne),
b) 1986/87:Kr434 yrkande 1 i motsvarande del (turism i Värmland),
c) 1986/87:Kr427 (gränsturism mellan Värmland/Dalarna och
Norge),
d) 1986/87 :Kr407 (Nordic Ski Center),
e) 1986/87:Kr401 (turism vid vissa Norrlandsälvar),
11. beträffande fjällturismen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr429,
12. beträffande havsakvarium inom Lysekilsområdet
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr419,
13. beträffande gränsdragningsproblemen mellan turismföretag
och stat/kommun
att riksdagen avslår motion 1985/86:K615
14. beträffande begreppet primära rekreationsområden
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr430 yrkande 4.
Stockholm den 14 maj 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s),
Lars Ahlström (m) och Jan Hyttring (c).
Reservationer
1. Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
(punkt 1, mom. 1)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dets att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Motionärernas
synpunkter” och slutar med ”är påkallad” bort ha följande lydelse:
De synpunkter och förslag som läggs fram i motionerna ligger väl i linje
med vad som föreslås i propositionen. Det betonas där att insatserna för
barn och ungdomar är en viktig del av idrottsrörelsens verksamhet. Vad
avser insatser inom barn- och ungdomsidrotten understryker föredraganden
det särskilda ansvar som RF har för att åstadkomma bästa möjliga
verksamhetsformer för barns och ungdomars idrottsutövning och att det är 18
nödvändigt med särskilda insatser härför. Det är därför viktigt att RF får
reella möjligheter att genomföra de två programmen — Ungdom och Motion.
Programmet Ungdom syftar till en allsidig utveckling av barnet i idrottsverksamheten
och åtgärder för att behålla ungdomarna i föreningslivet.
Specialförbundens strävan att bredda föreningsverksamhetens innehåll utöver
de rent idrottsliga inslagen, samt att vidga och anpassa idrottsaktiviteterna
efter ungdomars ålder, mognad, behov och förutsättningar bör på allt
sätt stödjas.
Utskottet ansluter sig till förslaget i motion K.r412 att det är angeläget att
programmet Motion kan genomföras. Detta program omfattar idrottslig
verksamhet som i första hand syftar till att stimulera människor till fysisk
aktivitet och rekreation där tävlingsmomentet är av underordnad betydelse.
Utskottet vill särskilt framhålla att den del av programmet som avser motion
i närmiljön och som syftar till att få fler fysiskt inaktiva att tillgodogöra
sig idrottens utbud av motionsaktiviteter bör prioriteras. Vidare bör ett
särskilt stöd lämnas till de specialförbund som gör breddsatsningar bl. a.
genom enklare regler och i övrigt anpassad verksamhet med blandade lag
med unga och gamla, flickor och pojkar, kvinnor och män. Speciella målgrupper
såsom kvinnor, invandrare och handikappade bör komma i åtnjutande
av idrottsrörelsens aktiviteter på lika villkor.
dets att moment I i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:K.r412 yrkande 2 och
med anledning av motionerna 1986/87:Kr4l4 och 1986/87:Kr431
yrkandena 1, 2, 3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Kommersialiseringen inom idrotten (punkt 1, mom. 2)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:
Idrottsrörelsen är en folkrörelse med bred anslutning och har som sådan
en viktig social funktion. Idrott som utförs på ett riktigt sätt kan befordra
folkhälsan och därigenom motverka klassamhällets utslagningsmekanismer.
Motionärerna pekar med rätta på att idrottsföreningarnas verksamhet
i hög grad är beroende av inkomster från reklamintäkter och sponsorer.
Detta har fört med sig att främst elitidrotten får stöd. De idrottsverksamheter
som aktiverar flest människor, som betyder mest för folkhälsan och som
har en viktig social funktion får minst stöd. Exempel på sådana verksamheter
är orenteringslöpning, motionsidrott, ungdomsverksamhet och kvinnoidrott.
Handikappidrottens viktiga roll bör också framhållas i detta sammanhang.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt med
kraftfulla insatser från samhällets sida för att motverka utvecklingen mot
kommersialism inom idrotten.
KrU 1986/87:20
19
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:20
2. beträffande kommersialiseringen inom idrotten
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr413 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten samt
fördelningen av medlen på olika idrottsområden (punkt 1,
mom. 3 och 4)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”En höjning”
och på s. 5 slutar med ”Förslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sig för att speciella satsningar på
ungdoms- och motionsidrott samt jämställd idrott bör komma till stånd.
Med hänsyn härtill föreslår utskottet att anslaget räknas upp med 5,65 milj.
kr. till totalt 239,5 milj. kr.
RF har i sin anslagsframställning begärt ett bidrag om 3,5 milj. kr. för
deltagande i olympiaden i Calgary m. m. Inom ramen för det av utskottet
föreslagna anslaget bör 3,5 milj. kr. beräknas för nämnda ändamål.
dels att momenten 3 och 4 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr413 yrkande 5 samt med bifall till motion I986/87:Kr412
yrkande 1 till Stöd till idrotten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 239 500 000 kr.,
4. beträffande fördelningen av medlen på olika idrottsområden
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr412 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (punkt 1, mom. 3)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”En höjning”
och på s. 5 slutar med ”Förslaget avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående påtalat de negativa följder som kommersialiseringen
inom idrottsrörelsen för med sig. Det är därför enligt utskottets
mening nödvändigt att samhället ger ett kraftigt ekonomiskt stöd till
idrottsrörelsen. Utskottet föreslår därför att anslaget till Sveriges riksidrottsförbund
räknas upp till den nivå RF har föreslagit i sin anslagsframställan
— 271,3 milj. kr. Enligt utskottets mening bör en del av dessa medel
reserveras för satsningar på kvinno-, invandrar- och handikappidrotten.
Vidare bör anslaget i huvudsak användas av RF för att stödja föreningar
som drabbas särskilt hårt av de minskade intäkterna av bingo och lotterier.
20
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:20
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr412yrkande 1 samt med bifall till motion 1986/87:Kr413
yrkande 5 till Stöd till idrotten för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 271 300 000 kr.,
5. Internationellt idrottsutbyte m. m. (punkt 1, mom. 5)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Utskottet
(KrU 1985/86:23)” och slutar med ”yrkandena 3 och 4” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att vid internationellt idrottsutbyte
i Sverige bör i största möjliga utsträckning befintliga anläggningar
användas. Några anläggningar för ”engångsbruk” kan inte accepteras, ej
heller anläggningar som är överdimensionerade för normalt bruk.
När det gäller de olympiska spelen vill utskottet understryka att det sätt
på vilket dessa spel nu bedrivs inte är meningsfullt. Regeringen bör därför
tillsammans med idrottsrörelsen arbeta för en sådan framtida inriktning av
de olympiska spelen som motionärerna anger. Utskottet tillstyrker alltså
motion Kr413 yrkandena 3 och 4.
dets att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
5. beträffande internationellt idrottsutbyte m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr413 yrkandena 3 och
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (punkt
1, mom. 7)
Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Lars Ahlström (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”motion Kr416” bort ha följande lydelse:
Förslag om en förändring av främjandeorganisationernas anknytning till
RF har vid flera tillfällen tidigare behandlats av riksdagen (senast KrU
1985/86:19). Förslagen har därvid avvisats. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att den nuvarande organisationen inte är tillfredsställande.
Främjandeorganisationerna har påtalat att det inte är lämpligt att RF skall
ha möjligheter att påverka organisationernas bidrag. Det finns risk för att
det kan uppstå viss konkurrens mellan idrott och andra former för friluftsliv
och friskvård.
Utskottet finner därför att den organisation som förordas i motion Kr416
— och som innebär att främjandeorganisationernas anknytning till RF
upphör — snarast bör genomföras. Som anförs i motionen har några av 21
organisationerna en nära anknytning till tävlingsverksamhet — bl. a. Pi- KrU 1986/87:20
stolskytteförbundet och vissa hästsportorganisationer — och dessa bör därför,
om de så önskar, få behålla anknytningen till RF.
En sådan omorganisation bör enligt utskottets mening underlättas genom
att det nu finns ett särskilt samarbetsorgan — Friluftsorganisationernas
samarbetsorgan.
dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 1 bort ha följande lydelse:
7. beträffande det statliga stödet till främjandeorganisationerna
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr416 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Plan för turismens utveckling (punkt 2, mom. 2)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 detta” och på
s. 10 slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Turismen är i dag en stor och viktig näringsgren. Samhällets insatser för
turismen liksom för näringslivet i övrigt bör syfta till att stödja och underlätta
företagens utveckling. Det är därför viktigt att en plan för turismens
utveckling på sikt utarbetas. En sådan plan skulle underlätta den planering
som sker på regional och lokal nivå. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att statsmakterna i en sådan plan även bör ange en målsättning för
turismens utveckling som innebär att Sverigeturismen bör kunna öka med
fem procent årligen.
dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande plan för turismens utveckling
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr430 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Utökade marknadsföringsinsatser (punkt 2, mom. 3)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrandesom på s. 10 börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående framhållit att turismen har fått ökad betydelse
i det svenska samhället. Den är i dag en viktig del av vårt näringsliv.
Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget med en större
samverkan mellan näringsliv och samhälle. Ekonomiska satsningar på
ökad marknadsföring bör därför ske från både näringsliv och samhälle.
Sveriges turistråd har i sin anslagsframställan begärt ett extra anslag på
250 milj. kr. Denna resursförstärkning varav 60 milj. kr. skulle anvisas för
budgetåret 1987/88 avser Turistrådet att använda för offensiva satsningar
på vissa prioriterade utlandsmarknader. Utskottet föreslår att 50 milj. kr.
skall anvisas förbudgetåret 1987/88 att disponeras på det sätt som Turistrå
-
det har hemställt. Vidare bör regeringen i enlighet med förslaget i motion
Kr430 i kontakter med näringslivet verka för att näringslivet satsar ett lika
stort belopp för att utöka marknadsföringen av Sverige som turistland.
dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
3. beträffande utökade marknadsföringsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr430 yrkande 2 i motsvarande
del och yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
9. Marknadsföring av Sverige som turistland m. m. (punkt
2, mom. 5)
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Vid behandlingen”
och på s. 11 slutar med ”motion Kr420” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att avgörande för utvecklingen
av turismen bör vara sådana aspekter som en god miljö, genuina naturoch
kulturupplevelser, regionalpolitiska konsekvenser, sysselsättning samt
tillgänglighet både rent fysiskt och ekonomiskt. Turistrådet bör därför i sin
marknadsföring av Sverige som turistland lägga tyngdpunkten på tillgång
till natur och friluftsliv.
Samma motionärer ( = utskottet) regionalpolitisk! perspektiv.
När det gäller inriktningen av Turistrådets verksamhet är denna enligt
utskottets mening alltför producentinriktad. Det är därför nödvändigt att
uppgiften att svara för att de av statsmakterna uppställda rekreationspolitiska
målen uppfylls lyfts bort från Turistrådet.
Med hänsyn till vad som anförts tillstyrker utskottet motion Kr420.
dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
5. beträffande marknadsföring av Sverige som turistland m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr420 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse
(punkt 2, mom. 7)
Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Lars Ahlström (m)
och Jan Hyttring (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att turistnäringen bör få ett
ökat inflytande i Turistrådets styrelse. Det är viktigt att stärka styrelsens
kompetens vilket kan ske genom att sakkunskap från området tillförs.
KrU 1986/87:20
23
dels att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:20
7. beträffande Sveriges turistråds styrelse
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr430 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Planering av ett rikstäckande bokningssystem —
BOKSER (punkt 2, mom. 8)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att Turistrådet bör svara för huvuddelen av kostnaderna
för utvecklingen av det nya systemet. Användarna av BOKSER har genom
anslutningsavgifter till systemet bidragit till utvecklingskostnaderna. Som
motionärerna påpekar är det inte rimligt att bokningsföretagen skall kunna
bära utvecklingskostnaderna för ett nytt rikstäckande bokningssystem. Resultatet
kan bli en återgång till lokala bokningssystem som blir svårtillgängliga
för konsumenterna.
dets att moment 8 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
8. beträffande planering av ett heltäckande bokningssystem —
BOKSER
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr430 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Vissa turismfrämjande åtgärder (punkt 2, mom. 9)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottet yttrande som på s. 12 börjar med ”1 samband”
och på s. 13 slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Om semesterperioder och skolornas vintersportlov kunde spridas över en
längre period än vad som nu är fallet skulle detta medföra en rad positiva
effekter. Anläggningar för turism och rekreation skulle kunna utnyttjas
under en längre tid, och fler skulle därmed kunna få del av existerande
utbud. Genom en förlängd säsong skulle de befintliga anläggningarna bli
mer lönsamma vilket skulle kunna ha en prisdämpande effekt. Detta bör
kunna ske utan hinder för skolarbetet. Vad utskottet här anfört med anledning
av motionerna Kr430 och Kr434 bör ges regeringen till känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
9. beträffande vissa turismfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr430 yrkande 7 och
motion 1986/87:Kr434 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24
13. Statliga insatser i vissa områden (punkt 2, mom. 10)
KrU 1986/87:20
Alexander Chrisopoulos (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 14 börjar med ”Vid behandlingen”
och på s. 15 slutar med "avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Torne älv, Kalix älv, Råneälven, Pite älv och Vindelälven har genom
naturresurslagen (1987:12) undantagits från vattenkraftsexploatering. De
har var för sig stora skönhets-, skydds- och rekreationsvärden. De utgör en
mycket betydande resurs för människors aktivitet, vila och avkoppling.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att det
snarast utarbetas en utbyggnadsplan som skulle göra områdena kring dessa
älvar tillgängliga för fler människor. Det skulle ha stor betydelse för turistnäringen
och den kommersiella servicen i Norrbotten och Västerbotten om
initiativ togs till en massiv insats för att höja attraktionsvärdet för dessa fyra
älvar.
Det är även viktigt att sprida kunskap om dessa älvområden och om de
möjligheter till turism som erbjuds där. Turistrådet bör aktivt gå in för att
marknadsföra områdena kring de nämnda älvarna.
debatt moment 10 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
10. beträffande statliga insatser i vissa områden
att riksdagen avslår motionerna
a) 1986/87:Kr316 yrkande 4 (turism i Skåne),
b) 1986/87:Kr434 yrkande I i motsvarande del (turism i Värmland),
c) 1986/87:Kr427 (gränsturism mellan Värmland/Dalarna och
Norge),
d) 1986/87:Kr407 (Nordic Ski Center),
e) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr401 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om turism vid
vissa Norrlandsälvar,
14. Fjällturismen (punkt 2, mom. 11)
Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Vid flera”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Det svenska fjällområdet har stora förutsättningar för rekreation och
olika former av turism. Turismen kan, om den utformas på rätt sätt, förenas
med kraven på naturskydd. Vidare kan en utbyggnad av turismen innebära
att ortsbefolkningen får möjligheter till arbete och extrainkomster.
STF har varit pionjär när det gäller fjällturism och har gjort stora insatser
för att väcka intresset för denna typ av turism. STF driver också flera fjällanläggningar.
Omkostnader för fjällanläggningar är av naturliga skäl större än för andra
turistanläggningar. Den verksamhet som STF bedriver Finansieras i stor
utsträckning genom medlemsavgifter och frivilliga bidrag. STF har stora
svårigheter att få fram tillräckliga medel för underhåll av fjällanläggningar. KrU 1986/87:20
Dessa måste kunna drivas vidare enligt den filosofi om låga priser och
relativ avsaknad av lyx som hittills karaktäriserat dem. Det är därför nödvändigt
att tillskjuta medel från det allmänna för att utbyggnaden skall
komma till stånd. Fjällturism i enkla former bör ses som en del i en social
rekreations- och turistpolitik och bör ges ett väsentligt samhällsstöd.
dels att moment 11 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:
11. beträffande fjällturismen
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr429 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilda yttranden
1. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (punkt
1, mom. 7)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anför:
Vi anser att när ytterligare erfarenheter vunnits från arbetet i det särskilda
samarbetsorganet — Friluftsorganisationernas samarbetsorgan, bör en utvärdering
ske som läggs till grund för en eventuell förändring av beredningen
av organisationernas anslagsframställningar.
Vi vill även erinra om att vi i reservation 3 föreslagit riksdagen en anslagshöjning
till Riksidrottsförbundet vilket också kan komma främjandeorganisationerna
till del.
2. Begreppet primära rekreationsområden (punkt 2, mom.
14)
Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anför:
Utskottet förutsätter att man inom regeringskansliet närmare överväger behovet
av att begreppet primära rekreationsområden bibehålls. Vi vill understryka
att det är synnerligen angeläget att sådana överväganden snarast
kommer till stånd.
26
Innehållsförteckning
KrU 1986/87:20
Sammanfattning 1
Stöd till idrotten 1
Stöd till turism och rekreation 6
Reservationer
1. Inriktningen av samhällets stöd till idrottsrörelsen (c) 18
2. Kommersialiseringen inom idrotten (vpk) 19
3. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten samt fördelningen av
medlen på olika idrottsområden (c) 20
4. Medelsanvisningen till Stöd till idrotten (vpk) 20
5. Internationellt idrottsutbyte m. m. (vpk) 21
6. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (m, fp) 21
7. Plan för turismens utveckling (c) 22
8. Utökade marknadsföringsinsatser (c) 22
9. Marknadsföring av Sverige som turistland m. m. (vpk) 23
10. Sammansättningen av Sveriges turistråds styrelse (m, c) 23
11. Planering av ett rikstäckande bokningssystem — BOKSER (c) . 24
12. Vissa turismfrämjande åtgärder (c) 24
13. Statliga insatser i vissa områden (vpk) 25
14. Fjällturismen (fp) 25
Särskilda yttranden
1. Det statliga stödet till främjandeorganisationerna (c) 26
2. Begreppet primära rekreationsområden (c) 26
27