Kulturutskottets betänkande

1986/87:14

om anslag till teater, dans och musik, m. m.

(prop. 1986/87:100 bil. 10 delvis) KrU

1986/87:14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1986/87:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m. m. lagts fram under följande
rubriker, nämligen

Teater, dans och musik (anslag F 10—F 21),

Bibliotek (anslag F 22 —F 23),

Bild och form (anslag F 24—F 27),

Arkiv (anslag F 28 —F 32),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet tillstyrker med ett undantag regeringens förslag i budgetpropositionen.
För föreställningsverksamheten på Drottningholmsteatern föreslår
utskottet en uppräkning av statsbidraget med 500 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit. Vid vissa anslag anför utskottet synpunkter av betydelse
för regeringens budgetförslag 1988.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer. Dessa avser i
flertalet fall frågor om storleken av medelsanvisningen till olika ändamål.
Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som behandlas
i reservationerna och i det särskilda yttrande som avgivits.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Teater, dans och musik

1. Bidrag till Svenska riksteatern

Regeringen har under punkt F 10 (s. 350—352) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 128 215 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87 :Kr262 av Karl-Gösta Svenson (m) och Ingvar Eriksson
(m) yrkas — med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:Ub286

1 Riksdagen 1986/87. 13 sami Nr 14

— att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i nämnda
motion sägs om behovet av en fortsatt utveckling av den teaterverksamhet
som riktar sig till döva.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående produktion av finsk teater i Sverige.

Utskottet

Under anslaget beräknas medel för bidrag till teaterverksamheten för döva
och hörselskadade — Tyst teater. Verksamheten genomförs i samråd med
en styrelse där bl. a. Sveriges dövas riksförbund är representerat. Efter förslag
i förra årets budgetproposition beräknades för innevarande budgetår
en förstärkning av bidraget till Tyst teater med 1 milj. kr. Efter en ytterligare
uppräkning i den nu behandlade budgetpropositionen föreslås att 3 058 000
kr. beräknas för ändamålet.

I motion Kr262 (m) föreslås att riksdagen hos regeringen skall framhålla
behovet av en fortsatt utveckling av den teaterverksamhet som riktar sig till
döva.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av Tyst teater. Vad
som ovan anförts visar att Tyst teater efter förslag av regeringen innevarande
budgetår fått väsentligt ökade resurser. Verksamheten har kunnat byggas
ut och ytterligare skådespelare har kunnat anställas. Resurstillskottet har
gett utrymme för en breddning av publikunderlaget. Utskottet anser med
hänsyn till det anförda att motionen inte erfordrar någon riksdagens åtgärd.

Under anslaget har bl. a. upptagits finsk teaterverksamhet som ett särskild
bidragsändamål. Riksteatern har i anslagsframställningen föreslagit medel
för egen produktion av finsk teater med i Sverige boende professionella
artister. Kulturministern har funnit förslaget intressant och i linje med den
utbildningsverksamhet som nu inletts vad gäller Sverigefinska teaterarbetare.
Mot denna bakgrund kommer Riksteatern att få i uppdrag att se över
den finska teaterverksamheten och föreslå de förändringar som kan vara
nödvändiga för att inom ramen för tillgängliga resurser möjliggöra en utveckling
mot egen produktion av finsk teater i Sverige.

I motion Kr265 (m), där motionärerna framhåller angelägenheten av att
en produktion av finsk teater i vårt land stimuleras, betonas att det är viktigt
att framtida ekonomiskt stöd inte låses i en fast ensemble. En sådan låsning
skulle motverka en önskvärd variation och mångsidighet i utbudet.

Utskottet vill framhålla att uppdraget till Riksteatern ger utrymme för
olika lösningar av frågan om utvecklingen mot en egen produktion av finsk
teater i Sverige. Motionen påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd i
denna del (yrkande 5).

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget.

KrU 1986/87:14

2

Utskottet hemställer KrU 1986/87:14

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1987/

88 anvisar ett reservationsanslag av 128 215 000 kr.,

2. beträffande Tyst teater

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr262,

3. beträffande produktion av finsk teater i Sverige
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr265 yrkande 5.

2. Bidrag till Operan m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 11 —F 13 (s.

352 — 355) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 154 007 000 kr.,

2. att riksdagen till Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonserter
och regionmusiken för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 86 675 000 kr.

3. Rikskonsertverksamhet

Regeringen har under punkt F 14 (s. 355 — 356) föreslagit riksdagen att till
Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 28 040 000 kr.

Motion

1 motion 1986/87 :Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

5. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar
2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Riksdagen har med anledning av propositionerna 1984/85:1 (KrU 1984/

85:7, rskr. 1984/85:53) och 1985/86:114 (KrU 1985/86:22, rskr. 1985/

86:330) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter. I
enlighet härmed upphör Rikskonserters verksamhet vid kommande årsskifte,
då en ny institution, Svenska rikskonserter, börjar sin verksamhet. Från
samma tidpunkt upphör det statliga huvudmannaskapet för den regionala
musikverksamheten.

För innevarande budgetår utgår från anslaget bl. a. 14 850 000 kr. till
Offentlig konsertverksamhet. För nästa budgetår föreslås med hänsyn till
omorganisationen att huvudförslaget inte skall tillämpas vid beräkningen
av anslaget.

Arbetssituationen för frUansmusiker är för närvarande mycket bekymmersam,
framhålls det i motion Kr298 (fp). Bästa sättet att snabbt ge stöd åt 3

1* Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 14

fler produktioner med utnyttjande av svenska utövande musiker torde vara Kr U 1986/87:14
att öka Rikskonserters anslag för offentlig konsertverksamhet. Riksdagen
bör därför anvisa 2 milj. kr. till Rikskonserter utöver vad regeringen föreslagit.

Vid riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13—14). Denna fråga behandlas närmare i budgetpropositionen
(bil. 10 s. 361) under anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter. Då
det gäller det statliga stödet till frilansmusiker vill utskottet här erinra om att
sådant stöd även utgår via anslagsposten Arrangerande musikföreningar
under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet (F 21).

Med hänsyn till det anförda och till budgetläget kan utskottet inte förorda
att statliga medel anvisas för särskilda insatser för frilansmusiker utöver
vad den av regeringen föreslagna medelsanvisningen ger utrymme för. Utskottet
avstyrker därför yrkande 5 i motion Kr298.

Utskottet har inte heller något i övrigt att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr298 yrkande 5 till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 28 040 000
kr.

4. Regionmusiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 15 (s. 356—358) och
hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 58 019 000 kr.

5. Bidrag till Svenska rikskonserter

Regeringen har under punkt F 16 (s. 358 — 363)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om Svenska rikskonserter och om stödet till arrangörer och frilansartister,

2. föreslagit riksdagen att godkänna att de anställda vid Svenska rikskonserter
omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287),

3. föreslagit riksdagen att till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 21 748 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:K.r243 av Ingela Mårtensson m. fl. (fp, c, vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett folkmusik-
och dansår bör genomföras 1990,

2. att riksdagen anvisar 200 000 kr. till förberedelse av detta temaår. 4

I motion 1986/87 :Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i KrU 1986/87:14
fråga,

6. att riksdagen till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 18 248 000 kr.

I motion 1986/87 :Kr274 av Kaj Larsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
stöd till genomförandet av ett folkmusik- och dansår.

Utskottet

Riksdagen har med anledning av proposition 1984/85:1 (KrU 1984/85:7,
rskr. 1984/85:53) beslutat om omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter
fr. o. m. den 1 januari 1988. Vidare har riksdagen med anledning
av proposition 1985/86:114 (KrU 1985/86:22, rskr. 1985/86:330) beslutat
om en ny institution på central nivå benämnd Svenska rikskonserter
fr. o. m. den 1 januari 1988.

Svenska rikskonserter skall vara en statlig stiftelse.

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konstnärligt
och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting, kommuner,
musikinstitutioner, artister m. m., internationell kontaktverksamhet,
internationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonserter
genom Stockholms blåsarmusik bl. a. svara för musikproduktion
i Stockholms län samt ge musik inom försvarsmakten.

Centrala musikkommittén (Cemus) har i uppdrag att medverka i genomförandet
av omorganisationen och förbereda den nya verksamheten.

I enlighet härmed har Cemus i ett andra betänkande (Ds U 1986:8), Samspel
med Svenska rikskonserter, lämnat förslag till stadgar för den nya
stiftelsen, tagit upp frågor som rör samarbetet mellan Svenska rikskonserter
och andra organisationer och behandlat stödet till arrangörer och frilansmusiker.
Betänkandet har remissbehandlats. Betänkandet och därmed även
remissyttrandena behandlar i huvudsak frågor som regeringen eller riksdagen
inte har anledning att uttala sig om eller ta ställning till. I de flesta fall
gäller det frågor som Cemus får samråda om och försöka lösa i det pågående
organisationsarbetet. Kulturministern går därför inte i budgetpropositionen
in på alla delar av förslaget utan begränsar sig till några frågor av
principiellt intresse. Ingen av dessa kräver ställningstaganden från riksdagens
sida, men regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad kulturministern
anför om Svenska rikskonserter och om stödet till arrangörer och
frilansartister. Utskottet kommer i det följande att med anledning av ett
motionsyrkande ta upp frågan om Svenska rikskonserters fonogramverksamhet.
I övrigt hänvisar utskottet till framställningen i propositionen (bil.

10 s. 359—362). Utskottet, som tidigare ingående behandlat omorganisationen
av regionmusiken och Rikskonserter anser att det inte finns skäl för
riksdagen att göra något uttalande med anledning av vad som anförs av
kulturministern i propositionen.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att de anställda vid Svenska
rikskonserter skall omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287). 5

Regeringen föreslår att bidraget till Svenska rikskonserter för nästa bud- KrU 1986/87:14
getår skall bestämmas till 21 748 000 kr. Eftersom Svenska rikskonserter
börjar sin verksamhet den 1 januari 1988 avser anslaget verksamheten för
första halvåret 1988. Beloppet har bestämts med utgångspunkt i bl. a. att
riksdagen våren 1986 beslöt att anslaget i 1984/85 års pris- och löneläge
skulle per år räknat uppgå till 37,5 milj. kr. samt att anslaget skall tillföras
707 000 kr. som en halvårskostnad från anslaget Stöd till fonogram och
musikalier (G 3).

I motion Kr265 (m) yrkas att anslaget skall bestämmas till ett belopp som
är 3 500 000 kr. lägre än det av regeringen föreslagna (yrkande 6). Motionärerna
anser att statligt stöd till Svenska rikskonserters fonogramproduktion
inte bör utgå. För att garantera en utgivning av fonogram, som tillgodoser
en smal och begränsad marknad, föreslår motionärerna att anslaget Stöd
till fonogram och musikalier (G 3) ökas med 1 700 000 kr. Detta yrkande
behandlas i utskottets betänkande KrU 1986/87:17.

Då riksdagen förra året ställde sig bakom regeringens förslag om finansieringen
av Svenska rikskonserter var utgångspunkten att institutionen även
i fortsättningen skulle ha en egen fonogramproduktion. Däremot togs det
inte ställning till frågan om nivån på de särskilda produktionsmedel som
skulle kunna tillföras den nya institutionen, eftersom det skulle göras en
samlad bedöming av de statliga stödinsatserna. Cemus har fullföljt sin planering
utifrån förra årets riksdagsbeslut som gav utrymme för att anställa 60
personer, inberäknat personal för fonogramverksamheten. Utskottet är inte
berett att nu ompröva förra årets beslut. Utskottet — som också hänvisar till
det nyss nämnda samtidigt härmed avgivna betänkandet KrU 1986/87:17,
vari utskottet tillstyrker en av regeringen föreslagen precisering och begränsning
av Svenska rikskonserters fonogramproduktion — avstyrker
motionsyrkandet och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I detta sammanhang behandlar utskottet även två i det närmaste likalydande
motioner — Kr243 (fp, c, vpk) och Kr274 (s) — om ett folkmusikoch
dansår 1990.1 båda motionerna framhålls behovet av samhällsstöd för
genomförandet och i en av dem, Kr243, yrkas att 200 000 kr. skall anvisas
för förberedelserna.

Då utskottet förra året behandlade motioner om ett Folkmusikens år
1988 (KrU 1985/86:22 s. 6) uttalade utskottet att det är angeläget att svensk
folkkultur på sång-, musik- och dansområdet bevaras och levandegörs. Utskottet
erinrade också om att intresset för folkmusik och folkdans ökat
kraftigt sedan början av 1970-talet. Statens insatser för folkmusik och folkdans
sker främst genom studieförbundens bidrag till kulturverksamhet.

Denna verksamhet har ökat de senaste åren.

Som utskottet framhöll förra året är det organisationerna själva som bäst
kan bedöma angelägenheten av ett folkmusikens år och hur ett sådant temaår
skulle kunna genomföras. Utskottet vill härutöver tillägga att folkmusiken
under det pågående arbetet på den förestående musikreformen har
ägnats betydande uppmärksamhet av Cemus (se bl. a. SOU 1985:56 s. 27
och 67).

Det finns därför anledning räkna med att folkmusik och folkdans kommer
att få den plats i Svenska rikskonserters verksamhet som motsvarar 6

dess betydelse. Utskottet är — med beaktande av att det i motionerna anges KrU 1986/87:14

att förslaget om ett folkmusik- och dansår 1990 presenterats för
kulturministern — inte berett att i detta sammanhang föreslå riksdagen att
anvisa medel för förberedelserna av ett temaår enligt motionsförslagen.

Motionerna avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa uttalanden om Svenska rikskonserters verksamhet
m, m,

att riksdagen beslutar att vad som i proposition 1986/87:100 anförs
om Svenska rikskonserter och om stödet till arrangörer och frilansartister
inte skall föranleda något uttalande,

2. beträffande pensionsbestämmelser

att riksdagen godkänner att de anställda vid Svenska rikskonserter
omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287),

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 6 till Bidrag till Svenska rikskonserter
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
21 748 000 kr.,

4. beträffande ett folkmusik- och dansår

att riksdagen avslår motionerna 1986/87 :Kr243 och 1986/87:Kr274.

6. Bidrag till regional musikverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 17 (s. 363) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret
1987/88 apvisar ett förslagsanslag av 61 500 000 kr.

7. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner

Regeringen har under punkt F 18 (s. 364—366) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lpkala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 240 470 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87 :Kr218 av Rune Jonsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Skådebanan
i Z- och Y-län.

1 motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

8. a)t riksdagen tijl Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
236 970 000 kr.

1 * * Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 14

Utskottet

KrU 1986/87:14

Från anslaget utgår statsbidrag till teater-, dans- och musikinstitutioner
samt regionala skådebanor. En av förutsättningarna för bidrag är att regeringen
förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och musikinstitutioner
även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs för
institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen är
för närvarande 24 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner och 7
regionala skådebanor berättigade till bidrag. Statens kulturråd fördelar såväl
grundbidragen som tilläggsbidragen. För regional teaterverksamhet
främst för barn och ungdom utgår bidrag till Flallands, Skaraborgs och
Jämtlands län. Dessa län har inte någon egen länsteater.

Utskottet ställde sig förra året bakom en av regeringen förordad utbyggnad
under en treårsperiod, budgetåren 1986/87—1988/89, av stödet till
bl. a. de regionala teater- och dansinstitutionerna (KrU 1985/86:18 s. 48). I
enlighet härmed beräknas ytterligare 15 grundbelopp för små regionala
teater- och dansinstitutioner. Därutöver beräknas ytterligare 5 grundbelopp
som är avsedda till en nystartad ensemble i Sundsvall, som utgör en del
av regionteatern i Västernorrland.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del, liksom förslag om
stöd till de tre län som inte har någon egen länsteater.

Kulturministern anför att han för närvarande inte är beredd att föreslå
någon förändring av antalet grundbelopp för regionala skådebanor och
musikinstitutioner.

Frågan om stödet till sådana skådebanor tas upp i två motioner. Innevarande
budgetår har sju regionala skådebanor tillhopa 62 grundbelopp. Av
dessa har 37 tilldelats Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län. Övriga skådebanor
har 3, 4 eller 5 grundbelopp.

I motion Kr265 (m) föreslås att några medel inte skall beräknas nästa
budgetår för de regionala skådebanornas verksamhet (yrkande 8). Anslaget
föreslås därför minskas med 4 500 000 kr. Som en kompensation för det
bortfall i marknadsföringen förslaget skulle innebära, föreslår motionärerna
att 1 milj. kr. skall anvisas för att fördelas av statens kulturråd till regionala
och lokala teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder. Förslagen
innebär således enligt motionärerna en nettobesparing av 3 500 000 kr. Enligt
den beräkningsgrund som propositionen bygger på blir besparingen
något större eller ytterligare ca 338 000 kr.

I motion Kr218 (s) framställs ett yrkande med en annan inriktning. Motionärerna
vill att Skådebanan i Z- och Y-län, som bildats av LO- och TCOdistrikten
i länen, skall tilldelas det antal grundbelopp som fordras för att
kunna genomföra planerad verksamhet.

Det nuvarande statliga stödet till Skådebanan — Stiftelsen Riksskådebanan
och sju regionala skådebanor — infördes fr. o. m. budgetåret 1978/79
efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41,
KrU 1977/78:18, rskr. 1977/78:153). Därvid framhölls bl. a. att Skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra sär -

skilda insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturlivet motiverar KrU 1986/87:14

ett stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med hänsyn till den

värdefulla insats som görs av bl. a. de regionala skådebanorna kan utskottet

inte biträda kravet i motion Kr265 på att dessa inte skulle få stöd i form av

bidrag till grundbelopp under nästa budgetår. Som en följd härav avstyrks

också att medel till en särskild anslagspost för marknadsföringsåtgärder

anvisas.

Med hänsyn till budgetsituationen anser sig utskottet inte kunna förorda
att för nästa budgetår medel anvisas under detta anslag utöver vad regeringen
föreslagit och detta har heller inte yrkats i motion Kr218. Ett villkor för
att få statsbidrag är att den regionala skådebanan får bidrag från kommun
eller landstingskommun. Som framgår av det föregående ankommer det på
regeringen att besluta om en institution skall vara bidragsberättigad och på
statens kulturråd att fördela de grundbelopp som medelsanvisningen ger
utrymme för. Utskottet anser på grund av det anförda att motionen bör
avstyrkas.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 8 till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 240 470 000 kr.,

2. beträffande grundbidrag till viss regional skådebana
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr218.

8. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

Regeringen har under punkt F 19 (s. 366—367) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 35 675 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr227 av Bo Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motiven för och
behovet av ökade anslag till Skånska teaterns verksamhet.

1 motion 1986/87:Kr230 av Alexander Chrisopoulos m. fl. (vpk) yrkas, såvitt
nu är i fråga,

1. att riksdagen under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 000 000 kr.
förhöjt belopp.

I motion 1986/87:K.r265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 33 675 000 kr.

9

I motion 1986/87:Kr316 av Siw Persson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, KrU 1986/87:14
— med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A490 —

3. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråd i sin fördelning
av anslaget tili fria teater- och musikgrupper möjliggör för Skånska teatern
att fortsätta sin verksamhet.

Utskottet

Anslaget uppgår för innevarande budgetår till 33 675 000 kr. Regeringen
föreslår en höjning av anslaget med 2 milj. kr. för nästa budgetår till
35 675 000 kr.

Enligt motion Kr265 (m) bör någon uppräkning av anslaget inte ske
(yrkande 9). Motionärerna menar att detta område under tidigare år blivit
väl tillgodosett.

I motion Kr230 (vpk) yrkas däremot en uppräkning av anslaget med 5
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit (yrkande 1). Motionärerna utvecklar
närmare sin syn på värdet av de fria gruppernas arbete.

Kulturministern anslöt sig förra året utan erinran från utskottets sida till
kulturrådets uppfattning att det behövdes en resursförstärkning för teateroch
dansgrupperna och uttalade att det bör vara en strävan att under en
treårsperiod uppnå en av rådet föreslagen anslagsnivå, nämligen en total
ökning av 9 milj. kr. Efter förslag i propositionen tillstyrkte kulturutskottet i
sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1985/86:18 att för innevarande
budgetår anslaget höjdes med 5 milj. kr. Höjningen var avsedd förteateroch
dansgrupperna. De fria gruppernas ekonomiska situation är fortfarande
besvärande. Motionerna speglar detta förhållande.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
att för nästa budgetår görs en uppräkning av anslaget för att stödet till
teater- och dansgrupper skall kunna ökas. Med beaktande av budgetsituationen
bör uppräkningen bestämmas till det belopp som regeringen föreslår.
Det sagda innebär att motion Kr230 yrkande 1 och motion Kr265
yrkande 9 avstyrks.

I två motioner, Kr227 (s) och Kr316 (fp) yrkande 3, tas upp frågan om
behovet av ett ökat stöd till Skånska teatern i Landskrona. Utskottet hänvisar
till den utförliga redovisningen för teaterns verksamhet som ges i motionerna.

Kulturrådet har nyligen — under förutsättning att riksdagen antar regeringens
budgetförslag — fördelat huvuddelen av resurserna under anslaget
för nästa budgetår. Det högsta verksamhetsbidraget — 1 500 000 kr. — har
gått till två av de fria teatergrupperna, nämligen Skånska teatern och Folkoperan.
Kulturrådet har, enligt vad utskottet inhämtat, också beslutat att —
för fördelning senare i vår — reservera 700 000 kr. för regionala insatser.

Myndigheten har i sammanhanget konstaterat att några av landets äldsta
och kulturpolitiskt viktigaste grupper utanför Stockholm brottas med stora
problem. Utskottet anser att det måste ankomma på kulturrådet att fördela
medlen under anslaget utan att riksdagen uttalar sig i fråga om prioriteringen
mellan de olika grupperna. Motionsyrkandena bör därför inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. 10

Utskottet hemställer KrU 1986/87:14

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87 :Kr230 yrkande 1 och motion 1986/87 :Kr265 yrkande
9 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 35 675 000 kr.,

2. beträffande stöd till Skånska teatern

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr227 och motion 1986/

87:Kr316 yrkande 3.

9. Bidrag till Musikaliska akademien

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 20 (s. 367) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag av 1 646 000 kr.

10. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

Regeringen har under punkt F 21 (s. 368—369) föreslagit riksdagen att till
Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag av 10 848 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr202 av Karl Boo (c) och Marianne Karlsson (c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av
att staten påtar sig det ekonomiska ansvaret för Vadstena-akademien med
minst 50 % och att statens bidrag bör garanteras uppgå till 700 000 kr. i fast
penningvärde.

I motion 1986/87:Kr230 av Alexander Chrisopoulos m. fl. (vpk) yrkas, såvitt
nu är i fråga,

2. att riksdagen under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 000 000
kr. förhöjt belopp avseende Arrangerande musikföreningar.

I motion 1986/87:Kr237 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp,m,c,vpk) yrkas att
riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för orkesterverksamheten
vid Drottningholmsteatem för budgetåret 1987/88 anvisar
500 000 kr. utöver regeringens förslag.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

10. att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 9 567 000 kr.

1 motion 1986/87:Kr273 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl.

(m,s,fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd till Ulriksdals slottsteater — Confidencen.

Utskottet

KrU 1986/87:14

Under anslaget finns f. n. sex anslagsposter. Regeringens förslag innebär att
medel för en av anslagsposterna, nämligen Bidrag till Svenska tonsättares
internationella musikbyrå (STIM) för informationsverksamhet om svensk
musik fr. o. m. nästa budgetår skall beräknas under anslaget Stöd till fonogram
och musikalier (G 3). Som en följd härav föreslås totalt sett en viss
minskning av förevarande anslag, trots att alla de övriga fem anslagsposterna
föreslås få en medelsuppräkning.

En av anslagsposterna avser Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten.
Anslagsposten föreslås bli uppräknad med 37 000 kr. till 1 281 000 kr.

I motion Kr265 (m) föreslås att bidraget skall avvecklas fr. o. m. nästa
budgetår (yrkande 10).

Utskottet hänvisar till vad som anförts under punkt 7 (s. 8) i det föregående
om Skådebanans verksamhet. Bidrag till Riksskådebanan har utgått i
mer än 20 år och verksamheten är väl etablerad. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionsyrkandet och tillstyrker propositionen i motsvarande
del.

Från anslaget utgår också bidrag till Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
för föreställningsverksamheten. För detta ändamål föreslås efter en
uppräkning med 3 % ett bidrag om 2 851 000 kr.

I motion Kr237 (fp,m,c,vpk) anförs att frågan om en fastare form för den
till Drottningholmsteatern knutna orkesterverksamheten lämnas helt öppen
i budgetpropositionen (se anslaget Bidrag till Svenska rikskonserter:
bil. 10 s. 359). Motionärerna hänvisar vidare till kulturutskottets tidigare
behandling av frågan. Med anledning av en motion förra året underströk
utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1985/86:18 (s. 51)
betydelsen av orkesterverksamheten och att den tillförsäkras resurser. Utskottet
förutsatte att orkestern i framtiden skulle ges utökade resurser. I
förra årets motioner framhölls att orkestern nu är anställd endast omkring
en månad varje sommar och att möjligheterna till konstnärligt utvecklingsarbete
är små och att en mängd erbjudanden om framträdanden från Sverige
och utlandet inte kan antas av tidsskäl. I den nu aktuella motionen yrkas
— under hänvisning till tidigare ställningstagande av utskottet — att riksdagen
till orkesterverksamheten vid Drottningholmsteatern skall anvisa
500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Centrala musikkommittén (Cemus) räknade i sitt betänkande
(SOU 1985:56) Sveriges Musikråd med att 500 000 kr. skulle avsättas för en
specialensemble. Medlen skulle användas för att deltidsanställa kärnan i en
Drottningholmsensemble för äldre musik på tidstrogna instrument. 1 proposition
1985/86:114 (s. 13) uttalade kulturministern — i ett avsnitt om
finansieringen av Svenska rikskonserter — att han inte hade några principiella
invändningar när det gäller en Drottningholmsensemble men att beloppets
storlek borde fixeras i samband med en samlad bedömning av anslagsdispositionen.
Riksdagen godkände vad kulturministern förordat i fråga
om finansieringen (KrU 1985/86:22, rskr. 1985/86:330).

I årets budgetproposition redovisas ett andra betänkande av Cemus nämligen
(Ds U 1986:8) Samspel med Svenska rikskonserter. I betänkandet dis -

kuteras möjligheterna att inom ramen för Svenska rikskonserters centrala KrU 1986/87:14
musikproduktion engagera en barockensemble. Kulturministern anför att
detta i sig är en fråga för den nya institutionen, som skall ha frihet att själv
bestämma på vilket sätt tillgängliga medel för musikproduktion skall användas,
särskilt så länge det inte är fråga om en fast barockensemble och ett
långvarigt engagemang. En barockensemble som engageras på det sätt
Cemus föreslår kommer självklart att ha sin främsta anknytning till Drottningholmsteatern,
anför kulturministern.

Utskottet anser att i enlighet med vad utskottet uttalade förra året Drottningholmsteaterns
orkesterverksamhet bör tillförsäkras resurser och att
dessa bör utökas. Vad utskottet i detta sammanhang kan göra är att med
anledning av motionen beräkna ökade medel till den aktuella anslagsposten.
Denna bör — utöver vad regeringen föreslagit — räknas upp med
det belopp som anges i motionen, dvs. 500 000 kr.

Det sagda innebär att medelsanvisningen med anledning av propositionen
och motion Kr237 bör bestämmas till 3 351 000 kr.

För nästa budgetår föreslås en viss förstärkning av stödet till Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten.

Regeringen föreslår således att anslagsposten för ändamålet höjs från
399 000 kr. till 451 000 kr.

Det yrkas i motion Kr202 (c) att staten skall påta sig det ekonomiska
ansvaret för Vadstena-akademien med minst 50 % och att statens bidrag bör
garanteras uppgå till minst 700 000 kr. i fast penningvärde.

Utskottet, som fått en närmare redovisning för Vadstena-akademiens
aktuella verksamhet, ansluter sig till den bedömning som ligger bakom
regeringsförslaget och yrkandet i motionen, nämligen att verksamheten är
av sådant värde att det är befogat med ett ökat statligt stöd till anslagsposten
för ändamålet. Utskottet anser det dock inte vara möjligt att förorda en
medelsanvisning som överstiger den av regeringen föreslagna eller att utfärda
en garanti rörande anslagspostens storlek. Motionen avstyrks således.

Anslagsposten Arrangerande musikföreningar uppgår för innevarande budgetår
till 3 764 000 kr. En treprocentig uppräkning till 3 877 000 kr. föreslås i
budgetpropositionen. I motion Kr230 (vpk) föreslås en ytterligare uppräkning
med 2 milj. kr. till 5 877 000 kr. Syftet med den föreslagna anslagsuppräkningen
är att öka antalet arbetstillfällen för frilansmusiker.

Med hänsyn till budgetsituationen anser sig utskottet inte kunna förorda
en medelsanvisning som överstiger den av regeringen föreslagna. Motionsyrkandet
avstyrks därför (yrkande 2).

1 motion Kr273 (m, s, vpk) tas upp frågan om stöd till Ulriksdals slottsteater
— Conftdencen.

Confidencen Rediviva — Ulriksdals slottsteaters vänförening — bildades
1981. Vid bildandet uttalades bl. a. att vänföreningen skulle ha till mål
att verka för att kvalitetsmässigt högtstående sceniska kulturarrangemang
åter skulle kunna börja genomföras på Confidencen. Slottsteatern har sedan
nämnda år i olika etapper undergått en omfattande renovering. Vänföreningen
ordnar under sommarhalvåret konsert-, teater- och dansarrangemang.
Förra året erhöll vänföreningen anslag från Stockholms läns

landsting och Solna kommun med sammanlagt 90 000 kr. Föreningen har KrU 1986/87:14

också fått bidrag från företag och sammanslutningar för föreställningsverk samheten.

I motionen framhålls att verksamheten har en mycket hög kvalitet —
såväl om man ser på repertoaren som de medverkande — och att det nu
synes naturligt att ett mera regelbundet stöd till teaterverksamheten ges av
staten, lämpligen från anslagsposten Arrangerande musikföreningar.

Utskottet vill beträffande denna anslagspost anföra följande. Kulturrådet
fördelar medlen. Riksdagen och regeringen har inte närmare preciserat
vilka kriterier som skall vara uppfyllda för att stöd skall kunna utgå från
anslagsposten. Kulturrådet tillämpar följande riktlinjer för stödet. Bidraget
skall användas till kostnader som är direkt förknippade med engagemang
av i Sverige bosatta yrkesverksamma frilansmusiker och grupper. Kommun
eller landsting förutsätts gå in med minst samma belopp som kulturrådet.

Med en arrangerande musikförening menas förening vars primära uppgift
är att vara arrangör och som har en omfattande, permanent och regelbunden
offentlig konsertverksamhet.

Utskottet har inhämtat att Confidencen Rediviva för verksamheten år
1985 erhållit ett mindre bidrag från kulturrådet. Då det gäller frågan om
stöd från den här aktuella anslagsposten under nästa budgetår vill utskottet
framhålla att det bör ankomma på kulturrådet att göra nödvändiga prioriteringar
mellan de ansökningar som kommer in. Den omständigheten att
Confidencen Rediviva — utöver upprustningen av slottsteatern — genom
den årliga föreställningsverksamheten på teatern gör en värdefull insats för
att ta till vara det svenska kulturarvet måste, eftersom resurserna är begränsade,
vägas mot andra angelägna bidragsbehov. Det redovisade ställningstagandet
leder till slutsatsen att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medelför Stiftelsen Riksskådebanan
för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 1 281 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr237 i motsvarande del beslutar att för angivna ändamål
under anslaget skall beräknas 3 351 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien för kurs- och föreställningsverksamheten

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motion 1986/87 :Kr202 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 451 000 kr.,

4. beträffande beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag ]4

på motion 1986/87:Kr230 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 877 000 kr.,

5. beträffande Ulriksdals slottsteater — Confidencen KrU 1986/87:14

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr273,

6. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr237 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1986/87 :K.r202, 1986/87:Kr230 yrkande 2 och 1986/87 :K.r265 yrkande
10, samtliga motioner i motsvarande del, till Vissa bidrag till
teater-, dans-och musikverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 11 348 000 kr.

Bibliotek

11. Bidrag till folkbibliotek

Regeringen har under punkt F 22 (s. 370—371) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 13 584 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr231 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en bibliotekslag i enlighet
med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen under anslaget Bidrag till folkbibliotek upptar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt belopp avseende
inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

11. att riksdagen till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 10 401 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår under sex anslagsposter bidrag till folkbibliotek.

Utskottet tillstyrker att tredje och sista etappen av den omfördelning från
lokalt till regionalt biblioteksstöd som riksdagen beslutat om (prop. 1984/
85:141, KrU 1984/85:21, rskr. 1984/85:392) genomförs nästa budgetår. I
enlighet härmed bör medel föras över från anslagsposten Lokal biblioteksverksamhet
till anslaget F 23 Bidrag till regional biblioteksverksamhet. Medel
motsvarande statsbidraget till 35 grundbelopp till länsbiblioteken bör
överföras. Under nämnda anslag behandlas frågan om dispositionen av de
överförda medlen.

Utskottet anser i likhet med kulturministern att det är angeläget att Stiftelsen
Svenska barnboksinstitutet får en förstärkning till den löpande verksamheten.
Utöver viss uppräkning för prisutvecklingen bör anslagsposten därför
tillföras ytterligare 100 000 kr.

1 * * * Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 14

För Inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråkberäknas i budget- KrU 1986/87:14
propositionen en treprocentig uppräkning till 2 122 000 kr. 1 motion Kr231
(vpk) föreslås att för ändamålet skall beräknas 5 122 000 kr. (yrkande 2).

I ett särskilt avsnitt i proposition 1984/85:141 (s. 95 — 98) gjorde föredragande
statsrådet ingående överväganden rörande stödbehovet på detta område.
Han konstaterade att kommunerna har ökat sitt kulturella ansvarstagande
för invandrargrupperna och funnit former för sin service till dessa
grupper. Han bedömde att behovet av ekonomisk stimulans till kommunerna
inte var lika uttalat som vid tidpunkten för bidragets inrättande. Medelsberäkningen
gjordes mot denna bakgrund.

Utskottet anslöt sig i KrU 1984/85:21 (s. 40) till övervägandena i propositionen
och beaktade därvid att det skulle finnas viss möjlighet att omfördela
vissa medel mellan bidragsändamål under anslaget.

Med hänvisning till de överväganden som i enlighet med det sagda gjordes
våren 1985 avstyrker utskottet motionen i här aktuell del och tillstyrker
regeringens medelsberäkning.

Våren 1985 godkände riksdagen principer för statligt stöd till etablering av
arbetsplatsbibliotek (KrU 1984/85:21 s. 31—33). För innevarande budgetår
har beräknats 3 090 000 kr. för ändamålet. I budgetpropositionen föreslås
en uppräkning av anslagsposten med 3 % till 3 183 000 kr.

Under hänvisning till sitt tidigare ställningstagande tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motion Kr265 (m) i denna del (yrkande
11). Motionärerna anser att medel inte skall beräknas för bidrag till arbetsplatsbibliotek.

Motionärerna bakom motion Kr231 vill också att riksdagen skall hemställa
om förslag till en bibliotekslag. De utvecklar närmare skälen för sitt förslag.

Utskottet avstyrkte med en mycket utförlig motivering våren 1985 att en
bibliotekslag införs (KrU 1984/85:21 s. 12—15). Riksdagen anslöt sig till
utskottets ställningstagande i juni 1985. Enligt utskottets mening har det
under tiden därefter inte inträffat någon omständighet som ger anledning
till en ändrad bedömning av frågan. Utskottet avstyrker därför motion
Kr23l i denna del (yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion !986/87:Kr231 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 122 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 11 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 183 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr231 yrkande 2 i motsvarande del och motion
!986/87:Kr265 yrkande 11 i motsvarande del till Bidrag tillfolkbibliotek
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
13 584 000 kr.,

4. beträffande bibliotekslag KrU 1986/87:14

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr231 yrkande 1.

12. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Regeringen har under punkt F 23 (s. 371 —372) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regional biblioteksverksamhet förbudgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 22 477 000 kr.

Motioner

1 motion 1986/87:Kr231 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen hos regeringen"begär förslag till inriktning och omfattning
av lånecentrals- och depåbiblioteksfunktionerna i enlighet med vad i
motionen framförts, innefattande avtal mellan staten och värdkommunerna
för dessa funktioner.

I motion 1986/87:Kr242 av Margareta Mörck m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
i enlighet med vad som i motionen anförts om lånecentralsverksamhet och
depåbibliotek, till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 23 477 000 kr.

I motion 1986/87 :Kr275 av Gustav Persson (s) och Arne Gadd (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av statsbidrag till Dag Hammarskjöldbiblioteket som en resurs
för information om fred och nedrustning.

Utskottet

Under anslaget finns två anslagsposter, nämligen ett benämnt Länsbibliotek
och ett benämnt Lånecentraler med depåfunktion vid Malmö, Stockholms
och Umeå stadsbibliotek. Underlaget för statsbidrag till kostnaden
för länsbiblioteken utgörs av grundbelopp. Medel till 217 grundbelopp har
beräknats för innevarande budgetår. Utskottet har under anslaget Bidrag
till folkbibliotek (F 22) uttalat sig för att medel motsvarande 35 grundbelopp
överförs från nämnda anslag till det regionala biblioteksstödet. Kulturministern
anför att — till fullföljande av den treårsplan för omfördelning
från lokalt till regionalt biblioteksstöd som riksdagen har beslutat om
— länsbiblioteken bör tillföras nämnda antal grundbelopp nästa år. För
anslagsposten beräknas 17 533 000 kr.

Med hänvisning till pågående förhandlingar — utskottet återkommer till
dessa i det följande — föreslås endast viss uppräkning med hänsyn till
prisutvecklingen av anslagsposten till lånecentralerna. Anslagsposten beräknas
till 4 944 000 kr.

I två motioner, Kr231 (vpk) yrkande 3 och Kr242 (fp), framställs förslag
som med viss förenkling sammanfattningsvis kan beskrivas på det sättet att
de syftar till att förstärka stödet till lånecentralerna — och till depåfunktionen
hos dessa — genom främst omfördelning av statsbidragen till länsbib -

lioteken. Motionärernas syfte är att därigenom få till stånd en bättre service KrU 1986/87:14
gentemot de kommunala folkbiblioteken än vad som enligt deras mening
kan bedömas bli följden av ett avtal på grundval av de förhandlingar som
nu pågår mellan staten och värdkommunerna för lånecentralerna och där
utgångspunkten är att staten inte skall göra några åtaganden utöver nuvarande
anslagsnivå. Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar
utskottet till dessa och till framställningen i det följande.

Som framgår av det föregående är Malmö, Stockholms och Umeå kommuner
huvudmän för verksamheten vid lånecentralerna och depåbiblioteken.
Värdkommunerna håller lokaler och personal för verksamheten samt
ställer sitt mediebestånd till förfogande för fjärrlån till andra folkbibliotek i
landet. Staten ersätter kommunerna med ett i förväg fastställt statsbidrag
för de kostnader verksamheten medför. Anledningen till att statsbidrag
utgår är att lånecentralerna avlastar de allmänna forskningsbiblioteken
från fjärrlån av viss litteratur. I viss utsträckning har de statliga medlen
använts för kompletterande medieinköp, i regel referensverk och sådan
litteratur som inte finns på länsbiblioteken och som dessa inte själva har
behov av att köpa in. För inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
får lånecentralerna bidrag från medel som anvisas under anslaget
Bidrag till folkbibliotek (F 22). Sedan början av 1980-talet har de tre lånecentralerna
också funktionen som depåbibliotek, envar inom sin geografiska
region; de kommunala biblioteken kan sända in böcker som de inte
själva har användning för men som kan behövas i andra bibliotek.

Enligt vad som anfördes i proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek
(s. 89) borde formerna för lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten
samt övriga villkor för verksamheten efter förhandlingar regleras
mellan staten och de tre värdkommunerna. På hemställan av kulturutskottet
lämnade riksdagen detta ställningstagande utan erinran (KrU 1984/

85:21 s. 30, rskr. 1984/85:392). I oktober 1985 uppdrog regeringen åt statens
förhandlingsnämnd att förhandla med de tre kommunerna om villkoren för
verksamheten. Utgångspunkten för förhandlingsuppdraget är vad kulturministern
uttalade i ovannämnda proposition (s. 90) om att statsbidraget
skall ligga fast på ungefär nuvarande nivå.

Inom kulturrådet har en utredning gjorts syftande till en strukturrationalisering
av verksamheten med lånecentraler och depåbibliotek. Enligt vad
utskottet inhämtat förs förhandlingarna från statens sida utifrån innehållet
i kulturrådets utredning.

Som framgår av den föregående redovisningen lämnade riksdagen på
hemställan av utskottet våren 1985 utan erinran ett uttalande i proposition
1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek av innehåll att en reglering av
lånecentrals- och depåbiblioteksverksamheten skulle ske genom förhandlingar
med de tre kommuner som är huvudmän för verksamheten. Enligt
utskottets mening bör riksdagen — som redan i 1986 års budgetproposition
informerades om att statens förhandlingsnämnd fått ett förhandlingsuppdrag
på området — inte föregripa de pågående förhandlingarna. Motionsyrkandena
avstyrks därför. Utskottet vill i sammanhanget framhålla vikten
av att invandrarna får en god service genom lånecentralerna. Med hänsyn

till det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot regeringens 18

förslag till medelsanvisning — vilket bl. a. innebär att medel beräknas för

bidrag till ytterligare 35 grundbelopp till länsbiblioteken — tillstyrker ut- KrU 1986/87:14
skottet propositionsförslaget.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion Kr275 (s) om statsbidrag
till Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala. Biblioteket tillkom 1966 på
kommunalt initiativ för att hedra Dag Hammarskjölds minne. Biblioteket,
som utgör en del av Uppsala stadsbibliotek, är ett specialbibliotek för mellanfolkliga
frågor och samarbetssträvanden samt officiellt ett depåbibliotek
för tryckt FN-material. Biblioteket fyller också en uppgift som lånecentral
för det övriga landet beträffande speciallitteratur om FN och internationell
politik. Som en följd härav har biblioteket tilldelats ett grundbelopp,
vilket för nästa budgetår motsvarar ett preliminärt statsbidrag av ca 70 000
kr.

I motionen framhålls att merparten av biblioteksutnyttjarna är universitetsstuderande
med inriktning på internationella frågor. Vidare framhålls
bl. a. att biblioteket är en viktig resurs för folkrörelsernas informationsarbete
om fred och nedrustning. Motionärerna anser att det finns skäl för statsbidrag
till bibliotekets verksamhet så att det blir bl. a. möjligt med ett ökat
öppethållande.

Utskottet vill för sin del erinra om att det ankommer på statens kulturråd
att fördela grundbeloppen.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang förorda ett särskilt statsbidrag
på grund av den särskilda ställning biblioteket intar i enlighet med vad
som ovan redovisats. Sistnämnda omständighet i förening med det faktum
att biblioteket i stor utsträckning utnyttjas av forskare gör emellertid som
utskottet framhöll förra året (KrU 1985/86:18 s. 56) att det framdeles kan
finnas skäl att överväga vem som skall ha huvudmannaskapet för biblioteket.

Vad utskottet anfört i det föregående innebär att motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande lånecentraler och depåbibliotek, m.m.

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 avslår motionerna
1986/87:Kr231 yrkande3och 1986/87 :Kr242, båda motionerna
i motsvarande del,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr231 yrkande 3 och 1986/87:Kr242, båda
motionerna i motsvarande del, till Bidrag till regional biblioteksverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
22 477 000 kr.,

3. beträffande Dag Hammarskjöldbiblioteket
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr275.

Bild och form

13. Statens konstråd

19

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 24 (s. 373 — 374) och
hemställer

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 2 622 000 kr.

14. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

KrU 1986/87:14

Regeringen har under punkt F 25 (s. 374—375) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad sorn i propositionen anförts om beställningar av konst
som föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1987/88,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret 1987/
88 anvisa ett reservationsanslag av 26 520 000 kr.

Motion

I motion 1986/87 :Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

12. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 23 410 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och
andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. För
ändamålet beräknas 23 410 000 kr. Vidare beräknas 3 110 000 kr. för bidrag
till konstförvärv till folkparker och samlingslokaler.

Utskottet har ett antal gånger framhållit att bidragen till samlingslokaler
och folkparker är viktiga för att stärka det lokala konstlivet (se senast KrU
1985/86:18 s. 57). Utskottet vidhåller sin uppfattning i detta avseende.
Konst i allmänna samlingslokaler och folkparker likaväl som annan konst i
offentliga miljöer ses av många människor, något som bidrar till en ökad
konstförståelse. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion Kr265,
såvitt däri föreslås att medel inte skall beräknas för detta ändamål (yrkande
12).

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1986/87:100 anförts
om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare
budgetår än budgetåret 1987/88,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 12 till Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 26 520 000 kr.

15. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 26 (s. 375) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 1 243 000 kr.

20

16. Vissa bidrag till bild och form KrU 1986/87:14

Regeringen har under punkt F 27 (s. 376—377) föreslagit riksdagen att till
Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 8 527 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelning av bidrag under anslaget Vissa bidrag till bild och
form.

I motion 1986/87:Kr301 av Olle Svensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
statliga insatser för att garantera Svenskt barnbildarkivs framtid.

Utskottet

De medel som anvisas under anslaget utgår som verksamhetsbidrag till
vissa organisationer m. fl. med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling,
formgivning m. m.

För innevarande budgetår utgår bidrag bl. a. till Konstfrämjandet med
4 895 000 kr. och till Sveriges konstföreningars riksförbund (SKR) med
1 351 000 kr. För nästa budgetår föreslås en uppräkning av anslagsposterna
med 3 % eller således med 147 000 kr. resp. 40 000 kr.

I motion Kr265 (m) yrkas att riksdagen vid medelsberäkningen skall
överföra den för Konstfrämjandet avsedda uppräkningen, 147 000 kr., till
SKR (yrkande 13). Motionärerna anför som stöd för yrkandet att Konstfrämjandet
under en följd av år gynnats vid en jämförelse med SKR.

Som utskottet framhöll senast förra året vid behandlingen av motsvarande
motionsyrkande (KrU 1985/86:18 s. 59) bedriver Konstfrämjandet en
mycket betydelsefull verksamhet som väl förtjänar att stödjas. Utskottet ser
därför ingen anledning att föra över medel från Konstfrämjandet till SKR,
vars bidrag för övrigt för budgetåret 1985/86 räknades upp med 20 % eller
med 212 000 kr. för att förbundets verksamhet inom konstbildningsområdet
skulle kunna stärkas.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsförslaget.

En av anslagsposterna avser bidrag till Eskilstuna kommun för Svenskt
barnbildarkiv. Arkivet samlar in bl. a. teckningar och målningar utförda av
barn och ungdom i Sverige och utomlands. Bilderna katalogiseras och arkiveras.
Arkivet utnyttjas för olika forskningsuppgifter, som syftar till att öka
kunskaperna om barns bildskapande och om barns beteende. Beträffande
verksamheten vid barnbildarkivet, som är en del av Barnkulturcentrum i
Eskilstuna, hänvisar utskottet även till motion 1983/84:1670.

Under hänvisning till bl. a. den positiva syn på arkivets verksamhet som
kulturutskottet tidigare gett uttryck åt (KrU 1983/84:18 s. 47), framställs i

motion Kr 301 (s) ett yrkande av innehåll att det är angeläget att ökade 21

statliga insatser görs för att barnbildarkivets framtid skall garanteras.

Med anledning av motionen vill utskottet framhålla att, sedan motionen
väcktes, regeringen i proposition 1986/87:80 om forskning lagt fram förslag

om vissa ökade resurser till statens kulturråd för att myndigheten skall ha KfU 1986/87:14
möjligheter att stödja angelägna forsknings- och utvecklingsbehov inom
barn- och ungdomsområdet (bil. 6 s. 155). Kulturministern anför att bl. a.
barnbildarkivet bör uppmärksammas. Även om de föreslagna ökade resurserna
inte torde ge utrymme för någon väsentlig uppräkning av det statliga
bidraget till barnbildarkivet bör dessa dock kunna bidra till att underlätta
för Eskilstuna kommun att bibehålla det värdefulla arkivet. Utskottet anser
med hänsyn till det anförda att motionen inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel till Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 13 i motsvarande del beslutar att
för dessa ändamål under anslaget skall beräknas 6 433 000 kr., varav
till Konstfrämjandet 5 042 000 kr. och till Sveriges konstföreningars
riksförbund 1 391 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 13 i motsvarande del, till Vissa
bidrag till bild och form för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 8 527 000 kr.,

3. beträffande Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr301.

Arkiv

17. Riksarkivet och landsarkiven

Regeringen har under punkt F 28 (s. 378—380) föreslagit riksdagen att till
Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
om 79 045 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr205 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Ingrid Sundberg
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder till underlättande av medborgarnas möjligheter
att efterforska sina ”rötter” i det svenska samhället.

1 motion 1986/87:Kr215 av Sigge Godin (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verksamheten vid Svensk arkivinformation i Ramsele,

2. att riksdagen hos regeringen begär att statens kulturråds utredning Hur
folkbibliotekens service till släkt- och hembygdsforskare kan göras effektivare
avslutas under 1987.

22

I motion 1986/87:Kr220 av Iris Mårtensson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av beräkningsgrunderna för bidrag till folkrörelsearkiven.

I motion 1986/87 :Kr223 av Bo Forslund m. fl. (s) yrkas att riksdagen som KrU 1986/87:14
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt
lokalhistoriskt institut i Härnösand.

I motion 1986/87:Kr276 av Kristina Svensson (s) och Magnus Persson (s)
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att utredningen om vissa arkiv
(ARKU) får i uppdrag att även behandla den framtida landsarkivorganisationen
och lokalisering av landsarkiv alternativt landsarkivfilial till Karlstad.

I motion 1986/87:Kr277 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen till riksarkivet
anslår 814 000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit för bl. a. anskaffning
av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar.

I motion 1986/87:Kr314 av Martin Olsson (c) och Görel Thurdin (c) yrkas
— med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A491 — att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för en positiv utveckling av verksamheten vid Svensk arkivinformation
i Ramsele (SVAR).

I motion 1986/87:Ub81 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas, såvitt motionen
hänvisas till kulturutskottet,

7. att riksdagen till lokalhistoriskt institut i Härnösand anvisar 300 000
kr.

Utskottet

År 1984 permanentades Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR). Institutionen
utgör en särskild sektion inom riksarkivet. SVAR har till uppgift
att tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning, underlätta
arkivens och bibliotekens service samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat
arkivmaterial av vitalt intresse. I detta syfte skall SVAR främst
med hjälp av moderna medier producera kopior av arkivmaterial, registrera
samt distribuera arkivinformation.

SVAR-sektionen har tre fasta tjänster och ett 20-tal lönebidragstjänster.

Till detta kommer ett antal tillfälligt sysselsatta som har beredskapsarbete.

1 tre motioner — Kr215 (fp), Kr277 (c) och Kr314(c) — tas upp frågor om
resursförstärkning till SVAR.

I korthet torde de krav som framställs i motionerna kunna beskrivas på
följande sätt. De fasta resurserna vid SVAR är alltför begränsade och sektionen
är alltför beroende av sysselsättningsmedel för att dess arbete skall
kunna bedrivas med den kommersiella inriktning som varit avsedd. Det
behövs en väsentlig ökning av investeringsmedel för att mikrokort, som är
väsentliga för en effektiv verksamhet, skall kunna tas fram i tillräcklig utsträckning;
mikrokorten framställs genom klippning och montering av 16
mm film som konverterats från 35 mm kyrkobokfilm. Det är viktigt att
SVAR får en central funktion då det gäller folkbibliotekens fjärrlånesystem
för genealogiskt arkivmaterial. Beträffande det närmare innehållet i yrkandena
hänvisar utskottet till dessa, som redovisas ovan, och till motionerna.

23

Då det gäller att bedöma frågan huruvida det är motiverat med ett riks- KrU 1986/87:14
dagsinitiativ med anledning av motionerna vill utskottet framhålla följande.
I budgetpropositionen beräknas särskilda medel för att förstärka
SVAR:s ledningsfunktion. Vidare bör nämnas att det för innevarande budgetår
beräknats en engångsanvisning av 489 000 kr. till riksarkivet för bl. a.
anskaffning av brukskopior av mikrofilm eller kyrkoskrivningshandlingar.

Kulturrådet har för korttid sedan avgivit rapporten (1987:1) Mikrofilmade
arkivalier i folkbiblioteken — Förslag till framtida organisation med SVAR
som lånecentral. I rapporten, som för närvarande remissbehandlas av kulturrådet,
föreslås bl. a. att SVAR blir lånecentral för folkbibliotekens lån av
mikrofilmade arkivalier på mikrokort.

Den lämnade redovisningen visar att stor uppmärksamhet ägnas SVAR:s
verksamhet. Utskottet vill särskilt framhålla att genomförandet av kulturrådets
förslag i ett längre perspektiv synes kunna få stor betydelse för SVAR :s
utveckling. Prövningen av förslaget bör dock inte föregripas. Enligt utskottets
mening är det inte erforderligt att riksdagen i nuvarande läge tar något
initiativ rörande SVAR. Utskottet, som tillstyrker den av regeringen föreslagna
förstärkningen av SVAR:s ledningsfunktion, anser därför att motionerna
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion Kr205 (m), som innehåller
ett yrkande om åtgärder till underlättande av medborgarnas möjligheter
att efterforska sina "rötter" i det svenska samhället. Utskottet hänvisar
till motionsmotiveringen.

Utskottet vill med anledning av de särskilda frågor som tas upp av motionärerna
framhålla följande. Släktforskarna har under relativt lång tid utnyttjat
riksarkivet och landsarkiven i betydande utsträckning. Några budgetmässiga
nedskärningar riktade mot arkivens släktforskarservice har inte
förutskickats. Riksarkivet samarbetar med mormonarkivet i Utah, som disponerar
kopior av svenska kyrkoböcker. Från medel som anvisas under
anslaget Bidrag till vissa arkiv (F 32) utgår bidrag till Genealogiska föreningen.
Det ingår i arkivutredningens (U 1985:07) uppgifter att beakta forskningens
— och därmed även släktforskningens — behov av arkiven.

Med hänsyn till det anförda påkallar motionen enligt utskottets mening
inte någon riksdagens åtgärd.

I motion Kr276 (s) föreslås att arkivutredningen skall få i uppdrag att
även behandla den framtida landsarkivorganisationen och lokaliseringen
av landsarkiv eller landsarkivfilial till Karlstad.

Eftersom överväganden av detta slag får anses ligga inom ramen för
arkivutredningens uppdrag, avstyrker utskottet motionen.

Motionärerna bakom motion Kr223 (s) vill att det skall inrättas ett lokalhistoriskt
institut i Härnösand. Ett sådant institut skulle kunna tillgodose
behoven av kvalificerad undervisning och forskning såväl för högskoleväsendet
som för hembygdsrörelsen och för alla de föreningar och privatpersoner
som bedriver genealogisk och lokalhistorisk forskning. Institutet
skulle kunna organiseras som en stiftelse, där stiftarna utgjordes av staten,
högskolan i Sundsvall-Flärnösand, landstinget i Västernorrland och Flärnösands
kommun. I motion Ub81 (c), som väckts med anledning av propo -

24

sition 1986/87:80 om forskning, yrkas att 300 000 kr. skall anvisas till ett KrU 1986/87:14
sådant institut som anges i den ovan redovisade motionen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena framhålla att — som
statsministern anför i forskningspropositionen (s. 27) — endast i undantagsfall
särskilda forskningsinstitutioner byggts ut vid sidan av högskoleorganisationen.
Med hänsyn härtill — och med beaktande av att frågan om ett
sådant institut som anges i motionerna har aktualiserats hos regeringen
(nämnda proposition bil. 6 s. 66) utan att föranleda någon åtgärd — avstyrker
utskottet motionsförslagen.

Sedan budgetåret 1972/73 har medel beräknats under detta anslag för
bidrag lill depåföreständarelöner vid folkrörelsearkiv. Motion Kr220 (s) syftar
till en översyn av beräkningsgrunderna för dessa bidrag.

Motionärerna framhåller att bidraget utgår med viss procent av en föreståndarelön
kopplad till viss lönegrad. De menar att bidragets reella värde
urholkats efter hand, eftersom det låsts vid en lönenivå som för länge sedan
passerats på såväl den statliga som den enskilda arkivsektorn. Motionärerna
belyser sina synpunkter med utförliga exempel. De framhåller att vikten
av en uppräkning av det statliga bidraget till föreståndarelönerna inte får
stå i något motsatsförhållande till önskemålet om att fler lönebidrag skall
utgå.

Med hänsyn till betydelsen av samhällsstödet till folkrörelsearkiven utgår
utskottet från att frågan om beräkningsgrunderna för bidrag till folkrörelsearkiven
uppmärksammas av regeringen. Någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionen är med hänsyn härtill inte erforderlig.

Utskottet hemställer

1. beträffande Svensk arkivinformation i Ramsele m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr215, motion 1986/87:Kr277 i motsvarande del
och motion 1986/87 :Kr314 beslutar att för ändamålet skall beräknas
984 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87 :Kr277 i motsvarande del till Riksarkivet och
landsarkiven för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
79 045 000 kr.,

3. beträffande vissa släktforskningsfrågor
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr205,

4. beträffande landsarkiv eller landsarkivfilial till Karlstad
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr276,

5. beträffande lokalhistoriskt arkiv i Härnösand

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr223 och 1986/87:Ub81
yrkande 7,

6. beträffande beräkningsgrunderna för bidraget till folkrörelsearkiven att

riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr220.

25

18. Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv KrU 1986/87:14

m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F29 —F3I (s.

380 — 384) och hemställer

1. att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 15 809 000
kr.,

2. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 2 113 000 kr.,

3. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar
och materiel m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 3 181 000 kr.

19. Bidrag till vissa arkiv

Regeringen har under punkt F 32 (s. 384—385) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av 2 713 000
kr.

Motioner

I motion 1986/87: Kr216 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att riksdagen
under F 32 Bidrag till vissa arkiv till Arbetarrörelsens arkiv och dess
forskningsråd anvisar ett anslag på 500 000 kr. utöver regeringens förslag.

1 motion 1986/87:K.r255 av Gerd Engman (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Arbetarrörelsens
arkivs likställighet med universitetsbiblioteken m. fl. vad gäller anslagshöjningar
för bokinköp.

1 motion 1986/87:Kr269 av Stina Gustavsson (c) och Jan Hyttring (c) yrkas
att riksdagen beslutar anslå 600 000 kr. till Emigrantinstitutet och 300 000
kr. till Emigrantregistret för budgetåret 1987/88.

1 motion 1986/87 :Kr302 av Stig Gustafsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om verksamhetsbidrag
till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum
(TAM).

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag under sju anslagsposter till olika arkivs verksamhet.

Inledningsvis vill utskottet erinra om att regeringen har tillsatt en utredning
— arkivutredningen (U 1985:07) — för att se över vissa arkivfrågor.

Utredningen får i samband med överväganden om de samlade statliga resurserna
till arkivväsendet anledning att behandla bl. a. frågan om bidragen
till de enskilda arkiven. Till utredningen har nämligen regeringen överlämnat
ett antal skrivelser om drift- och verksamhetsbidrag till ytterligare en- 26

skilda arkiv.

Från anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Emigrantregistret i KrU 1986/87:14
Karlstad med 136 000 kr. och till stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö med
403 000 kr. I propositionen föreslås en uppräkning av anslagsposterna med
3 % till 140 000 kr. resp. 415 000 kr.

I motion Kr269 (c) föreslås en väsentligt större uppräkning, nämligen till
300 000 kr. resp. 600 000 kr.

Utskottet erinrar om att bidragen till de båda arkiven höjdes väsentligt
efter förslag av utskottet våren 1985 (KrU 1984/85:16 s. 61—63). Mot bakgrund
härav och då arkivutredningen kommer att pröva frågan om bidragen
till de enskilda arkiven avstyrks motionen.

1 detta sammanhang vill utskottet erinra om att utskottet likaledes under
hänvisning till arkivutredningen avstyrkt en motion (1986/87 :Kr266) om
bidrag till Baltiska arkivet i sitt av riksdagen godkända betänkande (KrU
1986/87:12 p. 4, rskr. 1986/87:161).

1 två motioner tas upp frågan om stöd till Arbetarrörelsens arkiv och i en
motion om stöd till Föreningen Tjänstemannarörelsens arkiv och museum.

I motion Kr216 (vpk) föreslås att till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och
dess forskningsråd anvisas 500 000 kr. utöver det belopp som regeringen
föreslagit till arkivet, nämligen 1 849 000 kr. I motion Kr255 (s) vill motionären
att riksdagen skall uttala att arkivet skall likställas med bl.a. universitetsbiblioteken,
då det gäller anslagshöjningar för bokinköp. Enligt motion
Kr302 (s) bör verksamhetsbidrag till Föreningen Tjänstemannarörelsens
arkiv och museum — som nu inte har något bidrag från förevarande anslag
— utgå efter samma principer som till Arbetarrörelsens arkiv.

Sedan motionerna väcktes, har regeringen lagt fram proposition 1986/

87:80 om forskning, i vilken behandlas bl. a. frågan om forskningsinsatser
på kulturområdet. Kulturministern anför, efter en erinran om att ansökningar
om stöd till forskning om folkrörelserna och de fackliga organisationerna
inkommit, att vikten av en vital forskning i anslutning till folkrörelsernas
egna arkivbildningar har vitsordats också i yttranden som han i
övrigt hänvisat till för sina bedömningar beträffande arkivväsendet. Kulturministern
anser, med tanke på de enskilda arkivens behov av att kunna
planera sin verksamhet, att utrymme för forskningspolitiskt motiverade
förstärkningar till de båda arkiven redan nu bör anges. Regeringen föreslår
med den angivna utgångspunkten att riksdagen skall godkänna riktlinjer
för resursförstärkningar för ett vart av budgetåren 1988/89 och 1989/90
innebärande att 200 000 kr. anvisas för stöd till folkrörelseforskning. Vid
anslagsberäkningen har kulturministern utgått från vad han enligt det sagda
anfört om stöd till sådan forskning vid Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
samt Tjänstemannarörelsens arkiv och museum. Utskottet vill här erinra
om att det i forskningspropositionen vid beräkningen av anslagen till forskning
och forskarutbildning inom utbildningsdepartementets huvudtitel
räknas med en prisomräkning om 9,5 % då det gäller bokinköp (bil. 6 s. 16).

Med hänsyn till de kostnader Arbetarrörelsens arkiv har för bokinköp är
det enligt utskottets mening motiverat att man vid beredningen av nästa års
budgetförslag beaktar arkivets behov av ytterligare resurser. Utskottet vill
slutligen hänvisa till att det i den forskningspolitiska propositionen föreslås

att en biblioteksberedning skall inrättas med uppgift bl. a. att utse ansvars- 27

bibliotek inom olika ämnesområden (bil. 6 s. 39 och 155).

Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att mo- KrU 1986/87:14
tionerna Kr255 och Kr302 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet avstyrker även motion Kr216 om en väsentlig uppräkning av
medelsanvisningen till Arbetarrörelsens arkiv redan för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret
i Karlstad och Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87 :Kr269 i motsvarande del beslutar att det skall
beräknas 140 000 kr. för Emigrantregistret och 415 000 kr. för Emigrantinstitutet,

2. beträffande beräknande av medel till Stiftelsen Arbetarrörelsens
arkiv

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr216 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål under anslaget skall beräknas 1 849 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel till Föreningen Tjänstemannarörelsens
arkiv och museum

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr302 i motsvarande del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr216, 1986/87:Kr269 och 1986/87:Kr302,
samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till vissa arkiv för
budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 2 713 000 kr.,

5. beträffande bokinköp till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen avslår motion l986/87:Kr255.

Stockholm den 9 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin
Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

28

Reservationer

KrU 1986/87:14

1. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet, såvitt
avser stöd till frilansmusiker (punkt 3)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Vid riksdagsbehandlingen”
och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse: Vid

riksdagsbehandlingen hösten 1984 av frågan om omorganisation av
regionmusiken och Rikskonserter uttalade utskottet att frilansmusikernas
situation måste förbättras vid den fortsatta regionaliseringen av musiklivet
(KrU 1984/85:7 s. 13—14). Arbetssituationen för de musiker som ej är fast
anställda har inte förbättrats sedan dess, snarare har musikinstitutionernas
resurser för utnyttjande av frilansmusiker ytterligare minskat. Utskottet anser
att det därför är nödvändigt att redan innan omorganisationen på musikområdet
träder i kraft ge ökat stöd till produktioner med svenska musiker.
Riksdagen bör därför med bifall till yrkande 5 i motion Kr298 vid medelsanvisningen
under anslaget Rikskonsertverksamhet beräkna 2 milj. kr.
för detta ändamål utöver vad den av regeringen föreslagna hiedelsramen
ger utrymme för.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr298 yrkande 5 till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
30 040 000 kr.

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter,
såvitt avser fonogramutgivning (punkt 5, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Då riksdagen”
och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Svenska rikskonserter inte
bör få statligt stöd till fonogramproduktion. Motionsyrkandet tillstyrks således.
Detta ställningstagande överensstämmer med vad företrädare för
moderata samlingspartiet tidigare gett uttryck åt. Som framgår av reservation
2 till utskottets betänkande KrU 1986/87:17 bör möjligheterna till en
utgivning av fonogram, som tillgodoser en smal och begränsad marknad,
tillgodoses genom att anslaget Stöd till fonogram och musikalier (G 3) räknas
upp med 1,7 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 6 till Bidrag till Svenska
rikskonserter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 18 248 000 kr.,

3. Ett folkmusik- och dansår (punkt 5, mom. 4)

KrU 1986/87:14

Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Sorn utskottet"
och på s. 7 slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet räknar med att folkmusik och folkdans kommer att få en betydande
plats i Svenska rikskonserters verksamhet (se bl. a. SOU 1985:56 s. 27
och 67).

Som anförs i motionerna bör folkmusikens och folkdansens sociala och
konstnärliga kvaliteter tas till vara av ett kulturpolitiskt aktivt samhälle.
Utskottet anser att — vid sidan av de ovan redovisade insatserna på området
— samhället bör manifestera ett utökat och därmed seriöst ansvarstagande
för detta kulturområde genom att medverka till arrangerandet av ett
folkmusik- och dansår 1990. Förslag härom har utarbetats av de tre riksorganisationer
som verkar på detta område, Riksföreningen för Folkmusik
och Dans, Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur och Sveriges Spelmäns
Riksförbund tillsammans med två studieförbund, ABF och SKS. Utskottet
anser att 200 000 kr. bör anvisas till förberedandet av ett temaår av
angivet slag. Motion Kr243 tillstyrks således. Detta ställningstagande innebär
att syftet med motion Kr274 tillgodoses fullt ut.

delsM. moment 4 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ett folkmusik- och dansår
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr243 och med anledning
av motion 1986/87:Kr274

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1987/88 till Ett folkmusik- och dansar anvisar ett anslag av 200 000 kr.

4. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner, såvitt avser bidrag till
de regionala skådebanorna (punkt 7, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Det nuvarande”
och på s. 9 slutar med ”marknadsföringsåtgärder anvisas” bort ha följande
lydelse:

Det nuvarande ( = utskottet 7 rader) från samhället. Utskottet anser att
marknadsföringsinsatser i teaterinstitutionernas egen regi på ett effektivare
sätt kan bidra till utvidgade publikkontakter och tillstyrker därför förslaget
i motion Kr265 om att 1 milj. kr. fördelas till regionala och lokala teaterinstitutioner
för sådana åtgärder. Stöd i form av bidrag till grundbelopp bör
inte beviljas till regionala skådebanor.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 7 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med

30

bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 8 till Bidrag lill regionala KrU 1986/87:14
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1987/

88 anvisar ett förslagsanslag av 236 970 000 kr.,

5. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 8, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Kulturministern
anslöt” och slutar med ”yrkande 9 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill påpeka att detta område tidigare fått kraftiga anslagshöjningar.
Någon ytterligare förstärkning för nästa budgetår är därför inte
påkallad. Att kultur i denna form når ut till allmänheten måste också anses
vara en kommunal uppgift. Det står fritt för lokala intressenter att köpa
föreställningar och därmed stödja de fria grupperna. Förevarande anslag
bör Utgå med oförändrat belopp i enlighet med vad som förordats i motion
Kr265 yrkande 9. Detta ställningstagande innebär också att motion Kr230
yrkande 1 avstyrks.

dels att moment i i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 9 och med avslag på motion
1986/87: Kr230 yrkande 1 till Bidrag tillfria teater-, dans- och musikgrupper
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
33 675 000 kr.,

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och
musikgrupper (punkt 8, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Mot bakgrund”
och slutar med ”yrkande 9 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr230 (vpk) finns det skäl att räkna upp
stödet till de fria grupperna med ett avsevärt större belopp än vad regeringen
föreslagit. Den totala uppräkningen bör vara 7 milj. kr., vilket är 5 milj.
kr. mer än vad som föreslås i budgetpropositionen. Motion Kr230 yrkande
1 tillstyrks således. Detta innebär samtidigt att motion Kr265 yrkande 9
avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 8 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr230 yrkande 1 och med avslag på motion
1986/87:Kr265 yrkande 9 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
40 675 000 kr.,

31

7. Beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan för KrU 1986/87:14
verksamheten (punkt 10, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Utskottet
hänvisar” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Kr265, såvitt däri föreslås att bidrag inte skall
utgå till Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (yrkande 10). Utskottet
hänvisar till vad som anförts vid anslaget Bidrag till regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner (reservation 4).

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Riksskådebanan
för verksamheten

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 10 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

8. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten (punkt 10,
mom. 2)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,

Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till 3 351 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i enlighet med vad utskottet uttalade förra året Drottningholmsteaterns
orkesterverksamhet bör tillförsäkras resurser och att inriktningen
bör vara att dessa i framtiden utökas. Detta bör dock ske inom
ramen för resurser som tillförs Svenska rikskonserter.

Då det gäller nästa budgetår tillstyrker utskottet regeringens förslag att
det beräknas 2 851 000 kr. för Drottningholmsteaterns föreställningsverksamhet.
Motion Kr237 avstyrks således.

dels&tt moment 2 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr237 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål under anslaget skall beräknas 2 851 000 kr.,

9. Beräknande av medel för Arrangerande
musikföreningar (punkt 10, mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

delsM den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motion Kr230 (vpk) bör en kraftig förstärkning ^

av medelsanvisningen till Arrangerande musikföreningar ske. Motionen
tillstyrks därför i motsvarande del (yrkande 2). För ändamålet bör således
beräknas 5 877 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:14

4. beträffande beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar att

riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr230 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 877 000
kr.,

10. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet (punkt 10, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,

Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s) anser att
moment 6 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Kr202, 1986/87:Kr230 yrkande 2, 1986/

87:K.r237 och 1986/87:Kr265 yrkande 10, samtliga motioner i motsvarande
del, till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10 848 000
kr.

11. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet (punkt 10, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 7

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 6 i utskottets hemställan i punkt 10 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 10, med anledning av motion
1986/87:Kr237 samt med avslag på motionerna 1986/87:Kr202,

1986/87:Kr230 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del, till
Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10 067 000 kr.

12. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dansoch
musikverksamhet (punkt 10, mom 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 6 i utskottets hemställan i
punkt 10 bort ha följande lydelse:

6. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr237, med bifall till motion 1986/87:Kr230 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1986/87 :Kr202 och 1986/87 :Kr265

yrkande 10, samtliga motioner i motsvarande del, till Vissa bidrag till KrU 1986/87:14
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 13 348 000 kr.

13. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk (punkt 11, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”1 ett särskilt”
och slutar med ”regeringens medelsberäkning” bort ha följande lydelse:

Även resurserna på statsbudgeten för inköp av litteratur på invandraroch
minoritetsspråk måste bli betydligt större än vad regeringen föreslagit.

För att inte denna mycket viktiga del av folkbibliotekens litteraturförsörjning
skall urholkas bör bidraget återställas till tidigare nivå. Anslagsposten
bör därför i enlighet med vad som föreslås i motion Kr231 bestämmas till
5 122 000 kr. (yrkande 2).

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87 :K.r231 yrkande 2 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 122 000
kr.,

14. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (punkt
11, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Under
hänvisning” och slutar med ”till arbetsplatsbibliotek” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att ett särskilt statligt stöd till arbetsplatsbibliotek riskerar
att leda till att det byggs upp två parallella samhällsstödda bibliotekssystem,
ett i anknytning till kommuncentra och bostadsområden, ett i anknytning
till arbetsplatser. Detta skulle försvaga den samlade effekten av insatserna
på biblioteksområdet. Arbetsplatsbibliotek som ej tar särskilda samhällsresurser
i anspråk kan däremot välkomnas. Motion Kr265 tillstyrks i aktuell
del (yrkande 11).

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87 :Kr265 yrkande 11 i motsvarande del beslutar att
medel för angivna ändamål inte skall beräknas under anslaget,

34

15. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt KrU 1986/87:14
11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 14

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 3 i utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 11 i motsvarande del och med
avslag på motion 1986/87 :K.r231 yrkande 2 i motsvarande del till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 10 401 000 kr.,

16. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (punkt
11, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 13

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 3 i utskottets hemställan i
punkt 11 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr231 yrkande 2 i motsvarande del och med
avslag på motion 1986/87 :K.r265 yrkande 11 i motsvarande del till
Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 16 584 000 kr.,

17. Bibliotekslag (punkt 11, mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
avstyrkte” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns starka skäl som
talar för att en bibliotekslag införs i syfte att stärka folkbiblioteken. Beträffande
de närmare skälen härför hänvisar utskottet till motion Kr231 och
reservation 5 till kulturutskottets betänkande KrU 1984/85:21 med anledning
av proposition 1984/85:141 om litteratur och folkbibliotek.

Utskottet tillstyrker således motion Kr231 yrkande 1.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 11 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bibliotekslag

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr231 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

18. Lånecentraler och depåbibliotek, m. m. (punkt 12,
mom. 1 och 2)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp), Kerstin Göthberg
(c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Inom kultur- KrU 1986/87:14
rådet” och slutar på s. 19 med ”utskottet propositionsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Inom kulturrådet har en utredning gjorts syftande till en strukturrationalisering
av verksamheten med lånecentraler och depåbibliotek. För lånecentralerna
innebär förslaget att Umeå skall ha ansvaret för svensk skönlitteratur,
Malmö skall ta hand om facklitteratur och ämnesbeställningar och
Stockholm skall bli lånecentral för utländsk litteratur, inkl. litteratur på
invandrarspråk. Depåverksamheten föreslås bli koncentrerad till Umeå.

Enligt vad utskottet inhämtat förs förhandlingarna från statens sida utifrån
innehållet i kulturrådets utredning.

Utskottet anser att det kan finnas viss risk för att ett avtal med de nuvarande
värdkommunerna för lånecentralerna med utgångspunkt i den utredning,
som gjorts inom kulturrådet, kan leda till en försämrad service för de
kommunala folkbiblioteken. Den i utredningen förordade specialiseringen
kan enligt utskottets mening vara ägnad att förlänga väntetiden för låntagarna.
Det skulle vara olyckligt om så blev fallet inte minst med hänsyn till
vikten av att invandrarna får en god service. Förslag i utredningen om att de
låntagande biblioteken skall betala porto- och fraktkostnader i båda riktningarna
för fjärrlånen innebär en risk för att kommunerna i sin tur kommer
att ta ut de ökade kostnaderna av låntagarna och därigenom urholka
principen om att boklån på folkbiblioteken skall vara avgiftsfria. Då det
gäller depåbiblioteksfunktionen visar den information utskottet erhållit i
ärendet att det inte finns lika starka skäl som då det gäller lånecentralerna
att bibehålla den nuvarande organisationen. Vissa skäl talar snarare för att
en samlad depåfunktion skulle kunna innebära en önskvärd rationalisering.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att det kan finnas anledning
att i det pågående förhandlingsarbetet förutsättningslöst överväga olika
lösningar av de här aktuella frågorna. Valet av lösning är självfallet
beroende av att en överenskommelse kan nås på för staten godtagbara
villkor.

Mot den redovisade bakgrunden bör statens förhandlingsnämnd få ett
vidgat ekonomiskt utrymme att förhandla inom, nämligen på det sättet att
förhandlingar bör få föras inom en ram som i förhållande till den nuvarande
anslagsnivån ökas med ett belopp motsvarande statsbidraget för 10
grundbelopp.

Vissa av de medel för grundbidrag som anvisats för budgetåren 1985/86
och 1986/87 har använts för särskilda utvecklingsinsatser hos länsbiblioteken.
Det bör mot denna bakgrund inte möta något hinder att av de resurser
som överförs från anslaget till Bidrag till folkbibliotek disponera visst
utrymme för den här aktuella verksamheten. Det sagda innebär att utskottet
föreslår att antalet nya grundbelopp nästa budgetår blir minst 25 i stället för
35, som föreslås i budgetpropositionen. Den totala medelsanvisningen under
anslaget bör således bestämmas till samma belopp som regeringen föreslagit.
Vad utskottet i det föregående anfört med anledning av motionsyrkandena
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan i punkt 12 bort ha följande ^

lydelse:

1. beträffande lånecentraler och depåbibliotek, m. m. KrU 1986/87:14

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, motion

1986/87:Kr231 yrkande 3 och motion 1986/87:Kr242, båda motionerna
i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med anledning
av motionerna Kr231 yrkande 3 och Kr242, båda motionerna i
motsvarande del, till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 22 All 000 kr.,

19. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens
byggnader m. m., såvitt avser konstförvärv till
samlingslokaler och folkparker (punkt 14)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motion Kr265.

Konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationers
samlingslokaler bör sålunda inte bekostas av statliga medel.

Utskottet anser att många olika sammanslutningar bidrar till att stimulera
det lokala konstlivet och att det därför inte är befogat att särbehandla vissa
organisationer. Anslaget bör därför minskas med 3 110 000 kr.

Vad utskottet anfört innebär att motion Kr265 yrkande 12 tillstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 14 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100, och med
bifall till motion 1985/86:Kr265 yrkande 12 till Förvärv av konst för
statens byggnader m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 23 410 000 kr.

20. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bild och form,
såvitt avser beräknande av medel till Konstfrämjandet och
Sveriges konstföreningars riksförbund (punkt 16, mom. 1
och 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Sorn utskottet”
och slutar med ”utskottet motionsförslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet som delar denna uppfattning — och med tillfredsställelse konstaterar
att SKR sprider konst och konstinformation även utanför den växande
medlemskretsen — biträder förslaget i motion Kr265 att en omfördelning
av anslaget bör ske så att den föreslagna uppräkningen 147 000 kr.
kommer SKR till del. Motionsförslaget tillstyrks därför (yrkande 13).

dels att momenten 1 och 2 i utskottets hemställan i punkt 16 bort ha följande ^

lydelse:

1, beträffande beräknande av medel till Konstfrämjandet och Sveri- KrU 1986/87:14
ges konstföreningars riksförbund

att riksdagen med anledning av proposition 1985/86:100 och med
bifall till motion 1985/86:Kr265 yrkande 13 i motsvarande del beslutar
att för dessa ändamål skall beräknas 6 433 000 kr., varav till
Konstfrämjandet 4 895 000 kr. och till Sveriges konstföreningars
riksförbund 1 538 000 kr.,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 13 i motsvarande del till
Vissa bidrag till bild och form för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 8 527 000 kr.,

21. Beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret i
Karlstad och Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö (punkt
19, mom. 1)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

I motion Kr269 utvecklas närmare behovet av ett ökat stöd till Emigrantinstitutet
och Emigrantregistret. Utskottet hänvisar i första hand till motionen.
Utskottet delar uppfattningen att båda institutionerna är av riksintresse.
Härutöver finns skäl anföra följande.

Emigrantinstitutet i Växjö är ett svenskt nationalarkiv och mycket välrenommerat,
inte minst utomlands. Vid institutet bedrivs en intensiv forskningsverksamhet
som utnyttjas både i Sverige och USA. För att institutet
skall ha möjlighet att upprätthålla sin nuvarande vetenskapliga och serviceinriktade
nivå krävs en väsentlig ökning av driftanslaget. Bidrag härför kan
nämligen inte erhållas från forskningsfonder.

Även Emigrantregistret i Karlstad har stor betydelse för forskningen såväl
i Sverige som i USA. Det finns också skäl hänvisa till vad som anförs i
motionen om Emigrantregistrets betydelse ur turistsynpunkt. Detta gäller
särskilt i fråga om svenskättlingar som nu är bosatta i USA. Behovet av en
heltidsanställd föreståndare är nu större än någonsin. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motionen om en väsentlig uppräkning av statsbidraget.

1 enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Kr269.

dels att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 19 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret
i Karlstad och Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr269 i motsvarande del beslutar att det
skall beräknas 300 000 kr. för Emigrantregistret och 600 000 kr. för
Emigrantinstitutet,

38

22. Beräknande av medel för bidrag till Stiftelsen KrU 1986/87:14

Arbetarrörelsens arkiv (punkt 19, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”1 motion
Kr216” och på s. 28 slutar med ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

I motion Kr216 har utförligt motiverats behovet av ökade resurser till
Arbetarrörelsens arkiv och dess forskningsråd. Utskottet ansluter sig till
förslaget i motionen och föreslår att 500 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit
beräknas för bidrag till detta arkiv. Totalt bör således beräknas
2 349 000 kr. till arkivet.

delsaU moment 2 i utskottets hemställan i punkt 19 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel för bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens
arkiv

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr216 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 2 349 000 kr.,

23. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (punkt 19,
mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 2!

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att moment 4 i utskottets
hemställan i punkt 19 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr269 samt med avslag på motionerna 1986/

87:Kr216 och 1986/87:Kr302, samtliga motioner i motsvarande del,
till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av
3 058 000 kr.,

24. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (punkt 19,
mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att moment 4 i utskottets hemställan i
punkt 19 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr216 samt med avslag på motionerna 1986/

87:Kr269 och 1986/87:Kr302, samtliga motioner i motsvarande del,
till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av
3 213 000 kr.,

39

Särskilt yttrande

KrU 1986/87:14

Beräknande av medel för Stiftelsen Internationella
Vadstena-akademien för kurs- och
föreställningsverksamheten (punkt 10, mom. 3)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:

Den information kulturutskottet erhållit om Vadstena-akademien visar att
det är väl motiverat att öka stödet till akademiens verksamhet. Den uppräkning
av stödet som utskottet nu enhälligt ställt sig bakom efter förslag av
regeringen bör enligt vår mening ses som ett första steg på väg mot en mera
väsentlig uppräkning av stödet.

40

Översikt över motionernas behandling

Motion	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
	utskottets	utskottets hemställan	reservation särskilt
	yttrande	punkt och moment	nr yttrande
1986/87:Kr	s.		nr

202		13	10	1, 6	10, 11, 12
205		24	17	3
215		23-24	17	1
216		27-28	19	2,4	22, 23, 24
218		8- 9	7	2
220		25	17	6
223		24-25	17	5
227		10	8	2
230	ykr. 1	10	8	1	5,6
	yrk. 2	13	10	4,6	9, 10, 11, 12
231	yrk. 1	16	II	4	17
	yrk. 2	16	11	1,3	13, 15, 16
	yrk. 3	17-18	12	1, 2	18
237		12-13	10	2, 6	8, 10, 11, 12
242		17-18	12	1, 2	18
243		6- 7	5	4	3
255		27-28	19	5
262		2	1	2
265	yrk. 5	2	1	3
	yrk. 6	6	5	3	2
	yrk. 8	8- 9	7	1	4
	yrk. 9	10	8	1	5, 6
	yrk. 10	12	10	1,6	7, 10, 11, 12
	yrk. 11	16	II	2, 3	14, 15, 16
	yrk. 12	20	14	2	19
	yrk. 13	21	16	1,2	20
269		27	19	1,4	21,23,24
273		13-14	10	5
274		6- 7	5	4	3
275		19	12	3
276		24	17	4
277		23-24	17	1,2
298	yrk. 5	3- 4	3		1
301		21	16	3
302		27-28	19	3,4	23, 24
314	23-24	17	1
316	yrk. 3	10	8	2
1986/87:Ub81 yrk. 7 24-25	17	5

KrU 1986/87:14
Bilaga

41

Innehållsförteckning

KrU 1986/87:14

Sammanfattning 1

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 1

Bidrag till Operan 3

Täckning av vissa kostnader vid Operan, Rikskonserter och regionmusiken
3

Bidrag till Dramatiska teatern 3

Rikskonsertverksamhet 3

Regionmusiken 4

Bidrag till Svenska rikskonserter 4

Bidrag till regional musikverksamhet

Bidrag tili regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 7

Bidrag till fria teater-, dans och musikgrupper 9

Bidrag till Musikaliska akademien 11

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 11

Bibliotek

Bidrag till folkbibliotek 15

Bidrag till regional biblioteksverksamhet 17

Bild och form

Statens konstråd 19

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 20

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 20

Vissa bidrag till bild och form 20

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven .... 22

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 26

Svenskt biografiskt lexikon ... 26

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. .. 26

Bidrag till vissa arkiv 26

Reservationer

1. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet, såvitt avser

stöd till frilansmusiker (fp) 29

2. Medelsanvisningen till Bidrag till Svenska rikskonserter, såvitt
avser fonogramutgivning (m) 29

3. Ett folkmusik- och dansår (c, vpk) 30

4. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner, såvitt avser bidrag till de regionala
skådebanorna (m) 30

5. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 31 42

6. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans-och musik- KrU 1986/87:14

grupper (vpk) 31

7. Beräknande av medel för stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
(m) 32

8. Beräknande av medel för Stiftelsen Drottningholms teatermuseum
för föreställningsverksamheten (s) 32

9. Beräknande av medel för Arrangerande musikföreningar (vpk) 32

10. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(s) 33

11. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(m) 33

12. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(vpk) 33

13. Beräknande av medel för Inköp av litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk (vpk) 34

14. Beräknande av medel för Arbetsplatsbibliotek (m) 34

15. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (m) 35

16. Medelsanvisningen till Bidrag till folkbibliotek (vpk) 35

17. Bibliotekslag (vpk) 35

18. Lånecentraler och depåbibliotek, m. m. (fp, c, vpk) 35

19. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m., såvitt avser konstförvärv till samlingslokaler och folkparker
(m) 37

20. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till bild och form, såvitt

avser beräknande av medel till Konstfrämjandet och Sveriges
konstföreningars riksförbund (m) 37

21. Beräknande av medel för bidrag till Emigrantregistret i Karlstad
och Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö (c) 38

22. Beräknande av medel för bidrag till Stiftelsen Arbetarrörelsens

arkiv (vpk) 39

23. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (c) 39

24. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (vpk) 39

Särskilt yttrande

Beräknande av medel för Stiftelsen Internationella Vadstena-akade mien

för kurs- och föreställningsverksamheten (c) 40

Bilaga

Översikt över motionernas behandling 41

43

Svenskt Tryck Stockholm 1987