Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1985/86:109 om ändringar i radiolagen m. m. samt de med anledning av propositionen väckta motionerna 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c), 1985/86:515 av Anders Björck m. fl. (m) och 1985/86:516 av Birgit Friggebo m. fl. (fp).

Utskottet har föreslagit en annan avgränsning än i propositionen av tillståndsplikten för trädsändningar. Gränsen sätts vid 100 bostäder. Ändringen berör radiolagen, kabellagen och radiotidningslagen. Propositionens lagförslag i övrigt har tillstyrkts, dock med den ändringen att deskall träda i kraft den I februari 1987. Tvä reservationer föreligger. Den ena (m och fp) gäller etableringsrätten på etermedieomrädet, den andra (c) gäller gränsen för tillständsplikt enligt radiolagen och kabellagen.

Propositionen

Hemställan

1 propositionen föreslås att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i radiolagen (1966:755),

2. lagom ändring i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.,

3. lag om ändring iradioansvarighetslagen (1966:756),

4. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar,

5. lag om ändring i lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag,

6. lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,

7. lag om ändring i närrädiolagen (1982:459),

8. lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar,

9. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011).

Närmare om-propositionen

I propositionen föresläs således ändringar i radiolagen, förordningen med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. (biografförord-

1 Riksdagen 1986/87. 4 saml. Nr 6

ningen), lagen om lokala kabelsändningar (kabellagen) och lagen om ra- KU 1986/87:6 diotidningar (radiotidningslagen). Vidare föresläs följdändringar i ett flertal författningar, däribland lagen om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag, vilken senare författning därjämte förtydligas på en punkt. Propositionens lagförslag utgör bilaga till detta betänkande.

Förslagen i propositionen innebär i korthet följande.

För offentlig förevisning av biograffilmer och — numera — även videogram råder krav på viss förhandsgranskning. Undantagna är dock filmer och videogram som trådsänds. Detta beror på radiolagens censurförbud (s. 18 f.). 1 denna situation kan den som visar videogram offentligt söka undgå förhandsgranskningen genom att hävda att han bedriver trädsändning (s. 23). Detta förhållande har föranlett att kravet på tillstånd för trådsändningar till andra lokaler än bostäder hittills har upprätthållits (s. 19).

I propositionen begränsas radiolagens censurförbud när det gäller trådsändningar för offentlig förevisning av filmer och videogram. I stället utvidgas — med tillämpning av en 1985 beslutad ändring av punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (l976:87l)om ändring i regeringsformen — biografförordningen till att gälla dessa sändningar (s. 26 f.). Härvid gäller dock vissa viktiga undantag. Censur är således utesluten om sändningen är en vidaresändning av en rundradiosändning eller av en sändning från en satellit i fast trafik. Vidare får censur inte förekomma vid egensändningar som också sker till bostäder med stöd av tillstånd enligt radiolagen eller i enlighet med bestämmelserna i kabellagen (s. 20 f. och s. 29 f.). I den senare lagen definieras begreppen vidaresändning och egensändning.

Som en följd av de angivna förslagen kan trädsändningar till andra lokaler än bostäder få bedrivas utan tillstånd (s. 23 och s. 25 f.). För sändningar till bostäder krävs för närvarande tillstånd om sändningen när fler än cirka 50 bostäder och är att anse som rundradiosändning. Det senare begreppet definieras i radiolagen. För att undanröja oklarheter i fråga om tillständs-pliktens omfattning föreslås att begreppet rundradiosändning i radiolagen inte längre skall omfatta trådsändningar. Vidare föreslås 75 bostäder som gräns för tillständsplikten (s. 27).

Slutligen ändras radiotidningslagen bl. a. så att begreppet radiotidning också i fortsättningen innefattar trådsänd överföring till synskadade av innehållet i dagstidningar (s. 33).

Motionerna

I motion 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c) yrkas

1. att riksdagen beslutar följande lydelse av 5 § andrastycket radiolagen:
För rätt att häri landet sända radioprogram i trådsändning krävs tillstånd

av regeringen, om sändningen sker till bostäder och når fler än 250 bostäder.

2. att riksdagen beslutar om följande lydelse av 1 § lagom ändring i lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar:

I denna lag finns föreskrifter om lokala trädsändningar av radioprogram iom när fler än 250 bostäder (lokala kabelsändningar).

3. att riksdagen beslutaratt med avslag på regeringens förslag i denna del KU 1986/87:6 upphäva 2 § i radiotidningslagen (1981:508),

4. att riksdagen beslutar om följande lydelse av i propositionen föreslagen ändring i radiotidningslagen 4 §:

3§

1. Radiotidningarna skall helt eller delvis återge texten i förlagorna.

2. Sändning av annonsmaterial får endast ske om ljudet är förvrängt eller innehållet kodat.

3. Om en radiotidning inte återger all redaktionell text i en förlaga får högst hälften av sändningstiden vid ett tillfälle användas för annonsinfor-mation.

4. Utöver material som förekommer i förlagorna får radiotidningarna endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningarna disponeras.

5. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en utredning om vidgad tillgång till radiotidningar för handikappgrupper i enlighet med vad i motionen anförs.

I motion 1985/86:515 av Anders Björck m. fl. (wjyrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om etable-ringsfrihet pä medieområdet.

I motion 1985/86:516 av Birgii Friggebo m. jl. (fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 5 § andra stycket i förslaget
till lag om ändring av radiolagen som vi har föreslagit i motionen,

2. att riksdagen med ändring av lagen om lokala kabelsändningar beslutar att det skall bli fritt att bedriva kabelsändning i enlighet med vad vi i motionen anfört,

3. att riksdagen, därest yrkandena 1 och 2 ej vinner bifall, beslutar att den av regeringen föreslagna gränsen pä 75 bostäder ändras till 100 bostäder.

Allmän bakgrund

Radiolagstiftningen

Radiolagen ligger till grund för den rättsliga regleringen av ljudradio- och TV-verksamheten i Sverige. Till lagen ansluter lagar om särskilda slag av sändningar. Det är bl. a. närrädiolagen, radiotidningslagen och kabellagen. Nära samband med reglerna om olika slag av radiosändningar har de författningar som reglerar yttrandefriheten i ljudradio- och TV-program. Här märks i första hand radioansvarighetslagen. Vidare finns bl. a. lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.

Radiolagen kan i dag sägas ha två funktioner, nämligen dels att definiera ett antal grundläggande begrepp och bestämmelser för radio- och trådsändningar, dels att ange de grundläggande reglerna för allmänradions och allmäntelevisionens verksamhet.

I 1 § radiolagen definieras ett antal begrepp som ligger till grund för den rättsliga regleringen av den allmänna ljudradio- och TV-verksamheten.

Denna terminologi ligger också till grund för bestämmelserna i övriga lagar KU. 1986/87:6 angående ljudradio- och TV-sändningar.

De aktuella begreppen är följande:

radiosändning:\]ud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,

irådsändning:\']ud. bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskilt anordnad ledare,

rundradiosändning: radiosändning eller trådsändning som är avsedd att mottas direkt av allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en sluten krets, vars medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett gemensamt intresse att lyssna pä eller se sändningen,

.vän((3/-e.-anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning (trådsändare),

mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trädsändning,

radioprogram:radiosändnings eller trädsändnings innehåll, om detta består av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid, väderlek, nyheter e. d.

Enligt 5 § första stycket radiolagen bestämmer regeringen vilka företag (programföretag) som har rätt att sända radioprogram i rundradiosändning frän sändare här i landet. Med stöd av denna regel har de fyra dotterbolagen inom Sveriges Radio-koncernen, dvs. Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB, fått sändningsrätt. Dessa företag är alltså programföretag i radiolagens mening.

Frän regeln att endast programföretag har sändningsrätt finns undantag som framgår av 5 § tredje —sjunde styckena i radiolagen. Där anges först att radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning utan särskilt tillstånd får sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen. Vidare hänvisas till närrädiolagen, radiotidningslagen och kabellagen. Slutligen omnämns lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. Lagstiftningen för de särskilda formerna av rundradio har alltså konstruerats som undantag från radiolagens bestämmelser i 5 § första stycket.

Närmare om sändningar i kabelnät

Satelliter kan användas för att överföra ljudradio- och TV-program till allmänheten på i princip två olika sätt. De i dag vanligaste satelliterna kallas ofta kommunikaiionssatelliteroch används till s. k. fast trafik. Överföringar via sådana satelliter sker till bestämda mottagarstationer på jorden. Eftersom satelliterna har låg sändareffekt måste mottagarstationerna ha relativt avancerad och dyrbar antennutrustning. För programöverföring till allmänheten krävs därför i praktiken att varje mottagarstation betjänar ett antal hushåll som är anslutna genom ett kabelnät.

Det andra slaget av överföringar, rundradioöverföringarna, sker via s. k. c((>eÄ:rsd/Wa;!f/e .sa/e////e/-eller rundradiosatelliter. De har högre sändaref-

fekt än kommunikationssatelliterna och sänder ut en signal som täcker ett KU 1986/87:6 mindre område på jordytan. Inom detta område är det möjligt för enskilda hushåll att ta emot satellitsignalen med hjälp av förhållandevis enkel och billig antennutrustning.

De regler som för närvarande gäller för vidaresändningar i kabelnät skiljer sig ät beroende på vilket slag av satellitöverföringar det är fråga om. Signalen frän en direktsändande satellit är avsedd att tas emot direkt av allmänheten och betraktas därför som en rundradiosändning. Om en sådan signal tas emot trådlöst pä en centralantennanläggning får den enligt 5 § tredje stycket radiolagen sändas vidare i anläggningen utan särskilt tillstånd. Signalen från en kommunikaiionssatellii till mottagarstationen på jorden är däremot inte avsedd att tas emot direkt av allmänheten. Den är alltså inte att anse som en rundradiosändning enligt radiolagen. Vidaresändning i ett kabelnät till allmänheten av en sådan satellitsignal omfattas inte av undantaget i 5 § tredje stycket radiolagen utan kräver tillstånd. Regler för sådan vidaresändning finns i kabellagen.

Radiolagens bestämmelser och dess innebörd vad gäller satellitsändningar bör ses mot bakgrund av att lagen härrör frän tiden innan satellittekniken togs i anspråk för att överföra ljudradio- och TV-program till allmänheten. Genom kabellagen kom den olikartade regleringen av satellitsändningar att bestå. Medan vidaresändningar i kabelnät av program från kom-munikationssatelliterkrä\er tiWstånd får vidaresändningar av program från direktsändande satelhter således bedrivas fritt.

Kabellagen gäller trådsändningar av radioprogram i lokala rundradio-sändningar. I kabellagen förstås med radiosändning, trädsändning, rundradiosändning och radioprogram detsamma som i radiolagen. Vidare förstås i kabellagen med

kabelnät: anläggning för lokala kabelsändningar,

kanal: det genom frekvensangivelse eller pä annat därmed jämförligt sätt särskilt bestämda utrymme i ett kabelnät som behövs för sändning av radioprogram,

programkanal:det samlade utbud av radioprogram som under en gemensam beteckning sänds i en kanal,

vidaresändning: samtidig och oförändrad äterutsändning av en sändning,

satelhtsändning: vidaresändning av programkanaler frän satelliter i fast trafik,

egensändning: sändning av annat slag än vidaresändning.

Tillstånd till lokala kabelsändningar meddelas av kabelnämnden. Enligt 4 § kabellagen behövs — som nämnts — inte tillstånd för vidaresändningar enligt 5 § tredje stycket radiolagen. Därutöver är sändningar som enbart kan tas emot i bostäder och som inte när fier ån cirka femtio bostäder undantagna frän kravet pä tillstånd.

Ansvarighetsfrågor

Enligt 6§ radiolagen skall ett programföretags rätt utövas opartiskt och sakligt. För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosänd-

ning finns en radionämnd (7 § radiolagen). Av 8 § radiolagen följer ett s. k. KU 1986/87:6 censurförbud. Därmed förstås att en myndighet eller annat allmänt organ inte i förväg får granska eller föreskriva förhandsgranskning av ett radioprogram. Det är inte heller tillåtet att förbjuda en radiosändning eller trådsändning på grund av dess innehåll. I radioansvarighetslagen meddelas närmare bestämmelser om yttrandefriheten i radioprogram som svenskt programföretag sänder med stöd av 5 § första stycket radiolagen.

I 19 § kabellagen anges att 6 och 7 §§ radiolagen inte gäller för lokala kabelsändningar. Regleringen av ingripanden mot fortsatt sändning m. m. fick sin slutliga utformning vid riksdagens behandling av radio- och TV-sändningar i kabelnät (prop. 1984/85:199 och 208, KU 1984/85:37 och 1985/86:7, rskr. 1984/85:398 och 1985/86:74). Bestämmelserna om återkallelse av tillstånd m. m. som tar sikte på programmens innehåll — frånsett kommersiell reklam — har tagits in i den särskilda lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar. Reglerna innebär bl. a. att ingripanden mot fortsatt sändning kan göras när program innehållit våldsskildringar och pornografiska framställningar samt innefattat hets mot folkgrupp. Frågan om ingripanden skall prövas av allmän domstol med jury efter framställning frånjustitiekanslern enligt samma principer som i yttrandefrihetsmäl. Övriga regler om återkallelse av tillstånd m. m. finns i kabellagen.

Pågående utredning m. m.

Under senare är har fiera utredningar lagt fram förslag inom det radiorättsliga området, senast massmediekommittén. Dess förslag låg till grund för regeringens förslag om radio- och TV-sändningar i kabelnät. Våren 1985 tillsattes radiolagsutredningen (U 1985:5). Den skall företa en översyn av den radiorättsliga lagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtek-niskt hänseende. Syftet är bl. a. att uppnå större klarhet och överskådlighet. Lagstiftningen skall vidare anpassas till den kommande utvecklingen pä medieområdet. Utredningen fick vidare i uppdrag att med förtur behandla gränsdragningen mellan tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga trädsändningar. De nu framlagda förslagen bygger på radiolagsutredningens delbetänkande (Ds U 1985:12) Kabelsändningarna och videocensuren.

I detta sammanhang bör också erinras om vad som uttalades när riksdagen behandlade reglerna om ansvarighet för lokala kabelsändningar (KU 1985/86:7, rskr. 74). Därvid anfördes att regleringen får ses som en tillfällig lösning i avvaktan på att beredningen av yttrandefrihetsutredningens förslag — betänkandet Värna yttrandefriheten, SOU 1983:70 — avslutats.

Utskottet

Flera motionsyrkanden gäller det rådande kravet på tillstånd för rundradiosändning. I ett avsnitt behandlas motionerna 1985/86:515 samt 1985/ 86:516, yrkandena 1 och 2 om etableringsrätten. Gränsen i radiolagen och kabellagen för en tillständsplikt tas upp i ett avsnitt för sig. Där behandlas motion 1985/86:516 yrkande 3 samt motion 1985/86:514 yrkandena 1 och 2. De i den senare motionen framställda yrkandena 3 — 5 gäller radiotidningar. Dessa frågor behandlas i ett särskilt avsnitt.

Etableringsrätten KU 1986/87:6

1 motion 1985/86:515 av Anders Björck m: fl. (m) framhålls att en friare etableringsrätt bör råda inom etermedieområdet. Etableringsfriheten skall enligt motionärerna i princip få inskränkas endast på grund av teknikens begränsningar. Detta skulle bl. a möjliggöra en fristående, reklamfinansie-rad TV 3, vitalare närradioverksamhet och ett bättre utbud av svenska kabelsända program. Motionärerna hänvisar till motion 1985/86:350 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) angående Sveriges Radio 1986—1992. Där yrkades bl. a. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till lagändringar syftande till etableringsfrihet på medieområdet.

Yrkandena I och 2 i motion 1985/86:516 av Birgit Friggebo m. fl. (fp) ansluter till motion 1984/85:3192 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) med anledning av proposition 1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät. Utgångspunkten är att det i allt väsentligt skall gälla samma ordning för kabelsändningar som för det tryckta ordet. Rätten att sända i kabel bör vara fri, dock skall sändningsbevis föreligga. Ett tillägg till 5 § andra stycket radiolagen bör därför göras med följande lydelse: Vad här har stadgats gäller inte kabelsändningar enligt lagen om lokala kabelsändningar.

Frågan om etableringsfrihet på radio- och TV-området har diskuterats ingående i olika sammanhang under senare år. Med anledning av bl. a. motion 1984/85:3192 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) uttalade riksdagen att ett koncessionssystem för lokala kabelsändningar kan godtas (KU 1984/ 85:37 s. 13, rskr. 398). Därvid slogs visserligen fast att yttrandefrihet, efter mönster av tryckfrihetsförordningen, i princip bör råda även för trädsändningar. 1 överensstämmelse med vad yttrandefrihetsutredningen kommit fram till måste emellertid vissa begränsningar av i huvudsak ordningskaraktär göras. Vidare kan vissa praktiska arrangemang behövas för att ordna sändningstider, undvika kollisioner och lösa eventuella köproblem. Dessutom bör allmänhetens möjligheter att utnyttja Sveriges Radios "public service"-funktion säkerställas. Utskottet anförde vidare att ett koncessionssystem även tillgodoser behovet av att kunna ställa upp villkor för sändningsrätt i syfte att skapa garantier för att Sveriges Radios sändningar och egensändningar når ut till alla som är anslutna till kabelnäten. Riksdagen har senast i samband med behandlingen av proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet tagit ställning i fråga om fri etableringsrätt pä radio-och TV-omrädet (KU 1985/86:14 y, KrU 1985/86:21, rskr. 343). Därvid avslogs bl. a. motion 1985/86:350 av Ulf Adelsohn m. fl. (m). Kulturutskottet anslöt sig till de bedömningar konstitutionsutskottet gjort i sitt yttrande. Där avstyrktes motionsyrkanden om fri etableringsrätt för etermedier under hänvisning till att yttrandefrihetsutredningen i sitt slutbetänkande behandlat frågan om etableringsfrihet ingående, att denna fråga ingår i det beredningsarbete som för närvarande pågår inom justitiedepartementet rörande yttrandefrihetsfrägorna och att förslag till riksdagen beträlTande dessa väntas under den nuvarande mandatperioden.

Utskottet har således tidigare haft att ta ställning till yrkanden som syftar till ändringar i den ordning som gäller för etablering på etermedieomrädet, senast vid det förra riksmötet. Mot bakgrund särskilt av att frågan om etableringsfrihet kommer att tas upp i den till årsskiftet aviserade propositio-

nen om förstärkt grundlagsskydd för yttrandefriheten, finner utskottet inte KU 1986/87:6 anledning att i detta sammanhang överväga förändringar pä sätt motionärerna förordat. Pä grund härav avstyrks motionerna 515 samt 516, yrkandena 1 och 2.

Gräns i visst fall för tillständsplikten

Motion 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c), yrkandena 1 och 2, samt motion 1985/86:516 av Birgit Friggebo m. fi. (fp), yrkande 3, gäller den gräns, räknat i antalet bostäder, vid vilken tillståndsplikt skall inträda enligt radiolagen och kabellagen.

1 proposition 1984/85:199 föreslogs, i enlighet med vad massmediekommittén angett (SOU 1984:65, Via satellit och kabel), att sändningar som inte kan tas emot i fler än 50 bostäder skulle undantas från tillständsplikt. Vid riksdagsbehandlingen (KU 1984/85:37, rskr. 398) förelåg en motion av företrädare för centerpartiet, vari gränsen föreslogs bli satt vid 250 bostäder. Utskottet erinrade i sitt av riksdagen godtagna betänkande om att i uppdraget till den särskilde utredare som skulle göra en översyn av den radiorättsliga lagstiftningen även ingick att överväga hur gränsen mellan tillståndspliktiga och icke tillständspliktiga trådsändningar lämpligen bör dras. Med hänsyn bl. a. härtill ansåg sig utskottet inte böra föreslå en ändring av lagförslaget i denna del. 1 fråga om den föreslagna gränsen om 50 bostäder ansåg utskottet att detta antal bör ses som en allmän riktlinje vid tillständs-prövningen och att kabelnämnden, om så är befogat, bör tillämpa bestämmelsen flexibelt. Vad utskottet anfört pä denna punkt föranledde en justering i lydelsen av 4 § kabellagen. Där stadgas för närvarande att tillstånd inte krävs för nu aktuella sändningar som enbart kan tas emot i bostäder och som inte når fler än cirka femtio bostäder.

Den särskilde utredaren kom fram till att gränsen borde sättas vid 100
bostäder (Radiolagsutredningens delbetänkande. Ds U 1985:12). I den nu
föreliggande propositionen (s. 27) anför det föredragande statsrådet att
han, liksom utredningen, anser att trådsändningarna bör avföras från be
greppet rundradiosändning i radiolagen och att tillständsplikten när det
gäller trådsändningar till bostäder bör vara knuten enbart till att sändning
arna når ett visst lägsta antal bostäder. Därefter betonas att dagens gräns
inte bara representeras av uttrycket "cirka femtio bostäder". Begreppet rund
radiosändning måste också uppmärksammas. Vid bedömningen av om en
trådsändning är en rundradiosändning måste man beakta inte bara antalet

bostäder utan också graden av samhörighet mellan de boende. Man får därför, anförs det vidare, räkna med att många sändningar i mindre kabelnät faller utanför gällande tillståndsplikt medan andra inte gör det. Vid en övergång till en fast och entydig gräns kommer med nödvändighet vissa i dag tillständspliktiga sändningar alt bli fria medan andra som i dag inte kräver tillstånd kommer att göra det. Enligt det föredragande statsrådets mening är 75 bostäder en lämpligt avvägd gräns för tillståndsplikten. Slutligen framhålls att genom att tillståndsplikten avgränsas på detta sätt torde det inte kunna uppkomma några egentliga svårigheter att ange vilka sändningar som kräver tillstånd.

I motion 514 (c) framhålls bl. a. att geografiska, ekonomiska och sociala KU 1986/87:6 begränsningar leder till ojämlika möjligheter för ett lika och fritt utbud av information m. m. Det är en av samhällets huvuduppgifter att så långt möjligt sträva efter att undanröja dessa ojämlikheter. Lagar och författningar som reglerar medieområdet måste därför utformas sä att ett sådant arbete underlättas. Lagstiftningen måste samtidigt präglas av klarhet och stringens. Enligt motionärernas mening är det angeläget såväl att en lokal bevakning kan komma alla invånare i ett geografiskt område till del som att allmän TV och radio når alla i landet. Mot bakgrund av att lokala nät inte under överskådlig tid avses byggas ut så att alla människor kan ta emot sändningarna i sina hem är det olyckligt att möjligheterna till tillståndsfri trådsändning av radioprogram begränsas till 75 bostäder. Skälen för denna begränsning är inte tillfredsställande motiverade. Motionärerna anför slutligen att gränsen för tillständsgivning bör sättas sä att möjligheterna att söka egna lokala tekniska lösningar för mottagning underlättas. I mindre hyresgästsammanslutningar och bostadsrättsföreningar liksom små tätorter och landsbygdsbyar med upp till 250 bostäder bör människorna få möj- -ligheter att tillsammans lösa mottagningsfrågorna utan krav pä tillstånd för sändningen.

I motion 516, yrkande 3 (fp) föreslås — om inte yrkandena I och 2 vinner bifall — att gränsen för tillständsplikten sätts vid 100 bostäder såsom radiolagsutredningen förordade. Detta tal motiverades med vad som enligt praxis kommit att betraktas som fri mottagarkrets. Enligt motionärerna tycks det främsta skälet till varför propositionen i stället förordar en gräns pä 75 bostäder vara att en alltför stor frizon skulle kunna leda till att kostnaderna för kabelnämndens verksamhet slås ut på färre tillständshavare och därmed färre boende.

Lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar föreskriver att den som fått tillstånd till satellitsändningar enligt kabellagen skall betala en avgift till staten. För varje påbörjat kalenderhalvår skall tillståndshavaren betala 10 kr. för varje bostad som kan nås av sändningarna. Avgifter under 500 kr. tas dock inte ut. Avgiften betalas till kabelnämnden och har till syfte att finansiera kostnaderna för nämndens verksamhet. Dessa kostnader avser dels nämndens förvaltning, dels stöd till lokal programverksamhet (prop. 1985/86:22, KrU 11, rskr. 75).

Vid beredningen av ärendet har en utfrågning ägt rum inför utskottet med kabelnämndens ordförande, regeringsrådet Björn Sjöberg, och med nämndens kanslichef Thomas Rönström. I samband därmed har lämnats upplysningar främst om nämndens arbete med tillståndsansökningar enligt kabellagen.

När tillståndspliktens avgränsning var aktuell (KU 1984/85:37) lade utskottet, under hänvisning till den då pågående utredningen som ligger till grund för det nu aktuella förslaget, gränsen vid cirka 50 bostäder. En ny avgränsning beror inte minst av den föreslagna inskränkningen av begreppet rundradiosändning. Utskottet har inte någon erinran mot förslaget i den delen. Det är enligt utskottets mening angeläget att tillständsplikten bestäms på ett otvetydigt sätt. Propositionens nyss berörda förslag tillgodoser det intresset. Det är därnäst fråga om att lägga fast gränsen för tillståndsplikten. Därvidlag finns enligt utskottets mening anledning att ta hänsyn till

1 * Riksdagen 1986/87. 4 saml. Nr 6

såväl de nuvarande kabelnäten och deras storlek som utvecklingen på om- KU 1986/87:6 rådet.

1 oktober 1986 fanns kabel-TV i drygt 200 000 hushåll i Sverige, vilket är en fördubbling sedan det senaste årsskiftet. Kabel-TV förekommer främst i tätorterna, inte mindre än två tredjedelar av de anslutna hushållen finns i tio stora kommuner. Bland nätinnehavarna dominerar televerket som har 131 tillstånd. De omfattar drygt tre fjärdedelar av antalet anslutna bostäder. De övriga näten står bostadsföretag, privata kabel-TV-bolag, bostadsrättsföreningar, samfälligheter och enskilda fastighetsägare för. Kabelnämnden har i oktober 1986 meddelat 191 tillstånd till satellitsändningar, fördelade pä 138 kommuner. Tillstånd till egensändningar har lämnats i nio fall. Televerkets tillstånd avser en tätort eller en hel kommun, således ett stort antal bostäder. Även de övriga tillstånden för satellitsändningar till bostäder gäller i regel ett stort antal bostäder. Endast två tillstånd avser färre än 100 bostäder. 1 intervallet 100 — 250 bostäder finns femton tillstånd.

Utskottet vill framhålla att tekniken inom området är stadd i snabb utveckling. Här kan som exempel nämnas möjligheten av överföringar via direktsändande satelliter, vilket faller utanför kabellagen. Det bör vidare erinras om att radiolagsutredningen har att se över hela den radiorättsliga lagstiftningen under beaktande av bl. a. utvecklingen på medieområdet. Med tillständskravet för kabelsändningar följer att samråd skall ske med dem som berörs av sändningarna samt att kommunen skall avge ett yttrande innan ansökan prövas. Vidare har innehavaren av ett tillståndspliktigt nät bl. a. skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal för lokalt ka-belsändarföretags egensändningar. Tillståndsfrågan prövas som nämnts av kabelnämnden. Till dess uppgifter hör också att utöva tillsyn och att följa utvecklingen på kabel-TV-området. Enligt utskottet bör gränsen för tillståndsplikten inte sättas så högt som vid 250 bostäder, vilket föresläs i motion 514. Utredningen i ärendet har gett vid handen att de nät för vilka tillstånd beviljats endast undantagsvis omfattar färre än 100 bostäder. Enligt utskottets-mening föreligger mot bakgrund av det anförda inte anledning att ha en lägre gräns för tillståndsplikten än 100 bostäder. Utskottet föreslår därför, med avstyrkan av yrkandena 1 och 2 i motion 514, med tillstyrkan av yrkande 3 i motion 516 samt med ändring av lagförslagen i dessa delar, att gränsen för tillståndsplikten enligt radiolagen och kabellagen sätts vid 100 bostäder.

Radiotidningslagen

Sedan 1981 finns en lagstiftning om spridning av innehållet i dagstidningar
till synskadade genom rundradiosändning. Termen för detta är numera
radiotidning. Spridning kan ske genom att tidningen läses upp eller genom
datoriserad vidarebefordring. I båda fallen sker sändningen via FM-nätet
nattetid och en speciell mottagarutrustning behövs. Enligt radiotidningsla
gen får en radiotidning inte sändas utan tillstånd. Som tidigare har berörts
utgör regleringen i radiotidningslagen ett av undantagen från bestämmel
sen i 5 § första stycket radiolagen om att endast de företag som regeringen
bestämmer (programföretag) har sändningsrätt. 10

I motion l985/86:5l4av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda KU 1986/87:6 c), yrkandena 3 och 4, begärs sädana ändringar i radiotidningslagen att radiotidningar för synskadade jämställs med tidningar för seende pä så sätt att det nuvarande kravet på tillstånd för att sända en radiotidning avskaffas. I anslutning därtill begär motionärerna — yrkande 5 — en utredning om vidgad tillgång till radiotidningar för handikappgrupper. De anför att, utöver synskadade, t. ex. personer med grava läs- och skrivsvårigheter inte kan tillgodogöra sig information via en daglig tidning. En utredning behövs därför i syfte att vidga kretsen av människor som kan fä tillgäng till radiotidningar.

Efter viss inledande försöksverksamhet med distribution av innehållet i dagstidningar till synskadade fick en särskild kommitté (taltidningskommittén) 1982 till uppgift dels att bedriva utrednings- och utvecklingsarbete, dels att pröva statsbidragsfrågor beträffande talutgåvor av dagspress (prop. 1981/82:129, KU 31, rskr. 409). Med taltidning förstods tidningsinnehåll som spelades in på kassetter eller sändes via radio. Riktlinjerna för kommitténs verksamhet har omprövats. Bl. a. fick kommittén tilläggsdirektiv (1983:67). Därvid vidgades uppdraget att även gälla förutsättningarna för nyhetsförmedling till utvecklingsstörda. Kommittén har avgett betänkanden rörande bl. a. nyhetsförmedling till begåvningshandikappade (Ds U 1985:7) och lättförståelig nyhetsinformation — en mediediskussion (Ds U 1986:6) samt en rapport om radiotidningar i praktiken (Ds U 1986:7). Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i maj 1987.

Redan i proposition 1981/82:129 uttalades att taltidningar kan vara av
värde för andra handikappade än synskadade, men att de senare är den
största målgruppen för taltidningar. Med anledning av taltidningskom
mitténs tillläggsuppdrag startade kommittén en försöksverksamhet med att
ge ut en lättläst nyhetstidning. Sedan oktober 1984 ges publikationen 8
SIDOR ut, numera varje vecka. Den förekommer såväl i tryckt form som
intalad på band. Utgivningen finansieras huvudsakligen med medel frän
allmänna arvsfonden. Den primära målgruppen är 60 000 — 65 000 lätt eller
måttligt begåvningshandikappade. Därtill kommer personer med olika läs
handikapp samt att många institutioner kan använda tidningen. 1 proposi
tion 1985/86:175 om nyhetsförmedling till begåvningshandikappade före
slogs att verksamheten med en särskild nyhetstidning för denna grupp skall
fortsätta genom en stiftelses försorg. Förslaget har antagits av riksdagen
(KU 1986/87:4, rskr. 4). I detta sammanhang kan också erinras om att
handikappfrågor berörts i kulturutskottets av riksdagen godtagna betän
kande med anledning av proposition 1985/86:99 om Sveriges Radio 1986 —
1992 (KrU 1985/86:21 s. 29 ff., rskr. 343). I propositionen anförs att pro
grambolagen inom Sveriges Radio-koncernen, i avtalen för nästa avtalspe
riod, såsom hittills, bör förpliktas att ta särskild hänsyn till olika grupper av
handikappade. Vidare bör moderbolaget få ett samordningsansvar beträf
fande programverksamheten om och för dessa grupper. Bolaget skall även i
samband med de årliga anslagsframställningarna redovisa en plan för in
satser inom handikappområdet. Utskottet anslöt sig till dessa uttalanden.
Därutöver hade utskottet inhämtat att taltidningskommittén, delvis i kon
takt med programföretagen, utreder frågan om programservice, i första 11
hand nyhetsservice, till begåvningshandikappade.

Utskottet har tidigare uttalat (KU 1986/87:4) att synskadades och andra KU 1986/87:6 handikappades tillgäng till information är en angelägen fråga. Den tekniska utvecklingen kan bidra till att förbättra förhållandena. Samtidigt måste det betonas att de handikappades informationsbehov inte bör föranleda särlösningar annat än när andra lösningar inte står till buds. Den lättlästa nyhetstidningen 8 SIDOR, som även finns pä band, är ett sätt att sprida information till olika handikappgrupper. Vad angår den i motion 514, yrkandena 3 och 4 väckta frågan om förutsättningarna för att sända radiotidningar finner utskottet inte anledning att, i avvaktan pä det utrednings- och lagstiftningsarbete som pågår på radiorättens och yttrandefrihetens områden, göra annan ändring i det framlagda förslaget än att'gränsen för tillståndsplikten bestäms till 100 bostäder. Yrkandena 3 och 4 i motion 514 avstyrks således. Beträffande yrkande 5 i motion 514 om en utredning om vidgad tillgäng till radiotidningar konstaterar utskottet att taltidningskommittén, som utreder radiotidningsfrågor, beräknas avge ett slutbetänkande 1987. Mot denna bakgrund är enligt utskottets mening inte något riksdagens initiativ för närvarande påkallat med anledning av motionsyrkandet, som med det anförda får anses vara besvarat.

Övrigt

I propositionen läggs nio lagförslag fram. Förslagen om ändring i radiolagen, kabellagen och radiotidningslagen av gränsen för tillståndsplikt har berörts i det föregående. Lagförslagen i övrigt tillstyrks, dock med den ändring att lagarna skall träda i kraft den 1 februari 1987.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande etableringsrätten

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:515 samt 1985/86:516, yrkandena 1 och 2,

2. beträffande tillstånd alt sända radiotidningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:514, yrkandena 3 och 4,

3. beträffande vidgad tillgång till radiotidningar

att riksdagen förklarar motion 1985/86:514, yrkande 5 besvarad med vad utskottet anfört,

4. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i radiola
gen (1966:755)

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:514, yrkande 1 antar de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels att i 5 § andra stycket i stället för 75 bostäder skall stå 100 bostäder, dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

5. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:508) om radiotidningar

att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels att i 2 § i stället för 75 bostäder skall stå 100 bostäder, dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

6. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen KU 1986/87:6
(1985:677) om lokala kabelsändningar

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del och med avslag på motion 1985/86:514, yrkande 2 antar de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels att i I § i stället för 75 bostäder skall stå 100 bostäder, dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

7. beträffande propositionens lagförslag i övrigt
att riksdagen antar förslagen till

a) lag om ändring i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.,

b) lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

c) lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar,

d). lag om ändring i lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer och videogram med våldsinslag,

e) lag om ändring i närrädiolagen (1982:459),

O lag om ändring i lotterilagen (1982:1011), dock med den ändring att lagarna skall träda i kraft den 1 februari 1987.

Stockholm den 20 november 1986

Pä konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist (s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp). Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ingela Mårtensson (fp) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Etableringsrätten (mom. 1)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

delsattden del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Utskottet har" och på s. 8 slutar med "yrkandena 1 och 2" bort ha följande lydelse:

1 såväl motion 515 som motion 516, yrkandena 1 och 2, förordas en i princip fri etableringsrätt för sändningar i kabelnät. Inskränkningar bör endast få ske med hänsyn till teknikens begränsningar. Enligt motion 516 bör det för satellitsändningar och egensändningar i kabelnät bara krävas ett sändningsbevis motsvarande utgivningsbevis för periodisk tidskrift.

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att de krav som råder för att KU 1986/87:6 få sändningstillstånd är omotiverade. Radiolagen och kabellagen bör därför ändras på sätt motionärerna föreslagit. Det bör ankomma på regeringen att lägga fram erforderliga förslag. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. I bort ha följande lydelse: 1. beträffande etableringsrätten att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:515 samt 1985/ 86:516, yrkandena 1 och 2, ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

2. Propositionens förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755) och lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar (mom. 4 och 6)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 10 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "100 bostäder" bort ha följande lydelse:

I motion 1985/86:514, yrkandena I och 2 begärs ändring av propositionens lagförslag vad gäller den i 5 § andra stycket radiolagen och I § kabellagen angivna gränsen för tillständsplikten till 250 bostäder. I motion 1985/ 86:516, yrkande 3, begärs att gränsen skall sättas vid 100 bostäder.

Utskottet finner det vara angeläget att lokal bevakning kan komma alla invånare i ett geografiskt område till del. Lokal TV- och radioproduktion kommer med all sannolikhet att vidaresändas bl. a. med lokala kabel- och trådnät. Redan i dag står det klart att sådana lokala nät inte under överskådlig tid avses byggas ut sä att alla människor kan ta emot sändningarna i sina hem. Mot den bakgrunden bör enligt utskottets mening möjligheterna till tillståndsfri trådsändning av radioprogram inte begränsas till 75 eller 100 bostäder. Det är viktigt att samhället underlättar för människor i alla delar av landet att fä tillgång till ny teknik och därmed lika information. Gränsen för tillständsgivning bör därför enligt utskottet sättas så att möjligheterna att söka egna lokala tekniska lösningar för mottagning underlättas. I mindre hyresgästsammanslutningar och bostadsrättsföreningar liksom små tätorter och landsbygdsbyar med upp.till 250 bostäder bör människorna få möjligheter att tillsammans och under eget ansvar lösa mottagningsfrägor-na utan krav på tillstånd. Utskottet föreslår, med bifall till motion 1985/ 86:514, yrkandena I och 2, med avstyrkan av motion 1985/86:516, yrkande 3 samt med ändring av lagförslagen i dessa delar, att gränsen för tillståndsplikten enligt radiolagen och kabellagen sätts vid 250 bostäder.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 och 6 bort ha följande lydelse: 4. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i radiolagen (1966:755)

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:514, yrkande 1 och med
avslag på motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del antar de
i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels 14

att i 5 § andra stycket i stället för 75 bostäder skall stå 250 bostäder, KU 1986/87:6 dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

6. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar

att riksdagen, med bifall fill motion 1985/86:514, yrkande 2 och med avslag på motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del antar de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels att i I § i stället för 75 bostäder skall stå 250 bostäder, dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987.

Nuvarande lydelse

I denna lag förstås med

radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser äro lägre än 3000 gigahertz och vilka utbreda sig i rymden utan särskilt anordnad ledare.

t råd sänd ning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilka äro bundna vid särskilt anordnad ledare.

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag förstås med radiosändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3000 gigahertz och vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,

rundradiosändning: radio
sändning som är avsedd att tas
emot direkt av allmänheten, om
sändningen inte är avsedd endast
för en sluten krets, vars medlem
mar är förenade genom en påtaglig
gemenskap av annat slag än ett ge
mensamt intresse att lyssna på eller
se sändningen,
ru n d rad i o sä nd n i ng : radio- t råd sä nd n i ng : ljud, bild eller

sändning eller trådsändning som är annat meddelande som sänds med avsedd att mollagas direkt av all- hjälp av elektromagnetiska vågor mänheten. om sändningen icke är vilka är bundna vid särskilt anord-avsedd endast för en sluten krets, nad ledare, vars medlemmar äro förenade genom en påtaglig gemenskap av annat slag än ett gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen.

sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning (trådsändare).

mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trädsändning.

radioprogram : radiosändnings eller trådsandnings innehåll, om detta består av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid, väderlek, nyheter eller dylikt.

5 §-

Nuvarande lydelse

att sända radioprogram i rundradio-sändning/ra/7 sändare här i landet.

Varje programföretag avgör eti-sami vilka radioprogram som skola förekomma i rundradiosändning som företaget anordnar. Härvid skall programföretaget iakttaga bestämmelserna i 6 § och 7 § andra stycket.

Radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända ljudradioprogram i vissa lokala rundradiosänd-ningZT från radiosändare finns särskilda föreskrifter i närrädiolagen (1982:459).

Föreslagen lydelse

krävs tillstånd av regeringen.

För räll all här i landet sända radioprogram i trådsändning krävs tillstånd av regeringen, om sändningen sker till bostäder och når fler än 75 bostäder.

Varje innehavare av tillstånd enligt första eller andra stycket (programföretag) avgör ensam vad so/n skall förekomma i sändning som företaget anordnar med stöd av tillståndet. Härvid skall programföretaget iaktta bestämmelserna i 6 § och 7 § andra stycket.

5 a §

Radioprogram i rundradiosändning som har tagits emot i centralantennanläggning får utan särskilt tillstånd sändas vidare till mottagare inom fastighet som är ansluten till anläggningen.

Om rätt att sända ljudradioprogram i vissa lokala rundradiosändningar finns särskilda föreskrifter i närrädiolagen (1982:459).

KU 1986/87:6 Bilaga

6§'

Programföretags rätt enligt 5 § första och andra styckena skall utövas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i rundradion.

Programföretags rätt på grund av tillstånd enligt 5 § första eller andra siyckei skall utövas opartiskt och sakligt. Därvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i ljudradion och televisionen.

Programföretag skall i programverksamheten hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet.

■' Senaste lydefse 1978:476.

För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosändning finnes radionämnden. Regeringen meddelar närmare bestämmelserom nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avialel mellan regeringen och programföretag skall programföretaget sända redogörelse för beslut av radionämnden, vari programjöretagel förklarats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan regeringen och programjöretagel.

Radionämnden granskar om programförelags räll på grund av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket har utövats i enlighet med 6 § och avtalet mellan regeringen och företagel. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om nämndens verksamhet.

Om det föreskrivs i avtal mellan regeringen och programföretag skall företaget sända redogörelse för beslut av radionämnden. / vilket företaget förklarats ha brutit mot bestämmelser i denna lag eller i avtalet mellan regeringen och företaget.

Myndighet eller annat allmän! organ får ej i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram och ej heller förbjuda radiosändning eller trådsändning på grund av dess innehåll.

Myndigheter och andra allmänna organ får iiiic i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radiosändningars innehåll och ej heller förbjuda en radiosändning på grund av dess innehåll. Delsamina gäller i fråga om Irådsundningur.

IJråga om Irådsändningarför of-jentligjorevisning av filmer och videogram gäller dock sådant törbud som avses i första stycket endast om

/. sändningen är en vidaresändning nr ('/) nindradiosändning eller

Nuvarande Ixdelse

Bestämmelserna i första stycket hindra ej förhandsgranskning eller sändningsförbud i fråga om bild som återger Sverige eller del därav och som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar.

Föreslagen lydelse

av en sändning från en satellit i jäst trafik eller

2. sändningen är en egensändning som också sker till bostäder med stöd av tillstånd enligt 5 § andra Slyckel eller i enlighet med bestämmelserna i lagen (1985:677) om lokala kahelsändningar.

Med vidaresändning och egensändning förslås i denna paragraf detsamma som i lagen om lokala kahelsändningar.

Bestämmelserna i första och undra styckena hindrar inte förhandsgranskning eller sändningsförbud i fråga om bild som återger Sverige eller del därav och som innehåller upplysning av betydelse för rikets försvar.

I fråga om andra Irådsändningar för offentlig jörerisiung av jUiner och videogram än sådana som avses i andra slyckel gäller föreskrifterna i firordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om hiografföreställningar m. m.

KU 1986/87:6 Bilaga

1. innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd enligt 2 S första stycket eller använder radiosändare i strid mot villkor som föreskrivits vid meddelande av sådant tillstånd,

2. innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare utan att ha erhållit tillstånd enligt 2 § första stycket.

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller upplåter radiosändare, ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare i strid mot bestämmelsen i 2 S tredje stycket.

4. sänder radioprogram / rundru- 4. sänder radioprogram utan er-diosändning utan au inneha till- forderligi tillstånd, eller

stånd till sådan sändning, eller

5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 S andra stycket
om det ej är fråga om radiosändare eller mottagare på örlogsfartyg, militärt
luftfartyg eller militärt motorfordon.

i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Sådan rätt att sända radioprogram i rundradiosändning, som har givits med stöd av 5 § första stycket i dess äldre lydelse, gäller som om tillstånd meddelats enligt 5 Sförsta och andra styckena i den nya lydelsen.

Nuvarande lydelse

som varit föremål för brott enligt första stycket 1. 2 eller 3 kan förklaras förverkad. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken äga därvid tillämpning.

Om ansvar för den som bryter mot'.

Föreslagen lydelse

som varit föremål för brott enligt första stycket 1,. 2 eller 3 kan förklaras förverkad. Bestämmelserna i 36 kap. brottsbalken skall därvid till-lämpas.

§ andra stycket finns bestämmelser

KU 1986/87:6 Bilaga

Denna förordning gäller dock inte i fråga om radiosändning eller trådsändning. Med radiosändning och Irådsändning avses delsamma som I radiolagen (1966:755).

Denna förordning gäller dock inte i fråga om radiosändning. Den

gäller inte heller i fråga om trådsändning, om

1. sändningen är en vidaresänd
ning av en nindradiosändning eller
av en sändning från en satellit i fast
trafik eller

2. sändningen är en egensänd
ning som också sker till bostäder
med stöd av tillstånd enligt 5 § and
ra stycket radiolagen (1966:755) el
ler i enlighet med bestämmelserna i
lagen (1985:677) om lokala kabel
sändningar.

I förordningen förslås med radiosändning, rundradiosändning och trådsändning delsamma som i radiolagen. Med vidaresändning och egensändning förslås delsamma som i lagen om lokala kabelsändningar.

Vad som i förordningen föreskrivs om biografföreställning skall också gälla offentlig förevisning av videogram. Vad som föreskrivs om film skall, med undantag av bestämmelserna i 6 § 1 mom. andra stycket 2 och 3 samt 3 mom., också gälla videogram.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Senaste lydelse 1985:990.

Bestämmelsen i 5 S andra stycket är tillämplig även på meddelande för offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggörande. Bestämmelserna i 2 S första stycket samt 4, 5 och 7-9 a §5 äro ej tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas av annan än programföretaget.

1 frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

4 Förslag till KU 1986/87:6

111 I Jl (T Jl

Lag om ändring i lagen (1978: 487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §
Av upptagning av ljudradio- och Av upptagning av ljudradio- och

televisionsprogram, som har sänts televisionsprogram, som har sänts

av sådant programförelag som av sådant programföretag som har

avses 15 Sjörsta stycket radiolagen sändningsrält på grund av tillstånd

(1966:755), skall programföretaget enligt 5 § första eller andra slyckel

lämna ett pliktexemplar till arkivet radiolagen (1966:755), skall pro-

för ljud och bild. gramföretagei lämna ett pliktexem
plar till arkivet för ljud och bild.

Pliktexemplar enligt första stycket skall utgöras av upptagning, som programföretaget enligt särskilda föreskrifter skall göra för att säkerställa framtida bevisning om innehållet i program. Pliktexemplaret skall lämnas inom en månad från den dag då programföretagets skyldighet att bevara upptagningen enligt dessa föreskrifter upphörde.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

Nuvarande lydelse

Denna lag gäller inte

1. offentliga förevisningar av biograffilm eller videogram som avses i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m..

2. sändningar av televisionsprogram som sker med stöd av 5 § första eller tredje stycket radiolagen (1966:755) eller med stöd av tillstånd enligt lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.

4 §

Föreslagen lydelse

Denna lag gäller inte

1. offentliga förevisningar av biograffilm eller videogram som oinjältas av kravet på jörhands-granskning i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m.,

2. sändningar av televisionsprogram som sker med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycket radiolagen (1966:755), med stöd av 5 a § fiirsla slyckel radiolagen eller med stöd av tillstånd enligt lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.

2. Radioprogrammet skall sändas i nindradiosändning.

3. Radiotidningen får innehålla endast

a) en version av en sådan allmän nyhetstidning som trycks, har dagspresskaraktär och ges ut här i landet (förlaga) eller

b) dels en version av en förlaga, dels en sammanställning av material ur samma förlaga och ur ytterligare en eller flera förlagor, av vilka versioner sänds som radiotidningar.

/ denna lag förslås med radioprogram och rundradiosändning detsamma som i radiolagen (1966:755).

2. Radiotidningen får innehålla endast

a) en version, av en sådan allmän nyhetstidning som trycks, har dagspresskaraktär och ges ut här i landet (förlaga) eller

b) dels en version av en förlaga, dels en sammanställning av material ur samma förlaga och ur ytterligare en eller flera förlagor, av vilka versioner sänds som radiotidningar.

Med radioprogram avses detsamma som i radiolagen (1966:755).

Radiotidningarna skall helt eller delvis återge texten i förlagorna. Sändning av annonsmaterial får endast ske om ljudet är förvrängt eller innehållet kodat. Om en radiotidning inte återger all redaktionell text i en förlaga, får högst hälften av sändningstiden vid ett sändningstillfälle användas för annonsmaterial.

Utöver material som förekommer i förlagorna får radiotidningarna endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningarna disponerats.

I fråga om sådana radiotidningar som sänds med stöd av lillslånd enligt 2 § gäller följande.

1. Radiotidningarna skall helt el
ler delvis återge texten i föriagorna.

2. Sändning av annonsmaterial får endast ske om ljudet är förvrängt eller innehållet kodat.

3. Om en radiotidning inte återger all redaktionell text i en förlaga, får högst hälften av sändningstiden vid ett sändningstillfälle användas för annonsmaterial.

4. Utöver material som förekommer i föriagorna får radiotidningarna endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningarna disponerats.

1 denna lag finns föreskrifter om rätt för vissa sammanslutningar att sända närradio. Med närradio avses radiosändningar av ljudradioprogram i riindradiosändningar med begränsad räckvidd.

1 lagen förstås med radiosändning, rundradiosandning, radiosändare och radioprogram detsamma som i radiolagen (1966: 755).

I denna lag finns föreskrifter om rätt för vissa sammanslutningar att sända närradio. Med närradio avses rundradiosändningar ined begränsad räckvidd «v Ijudradioprogrcnn.

1 lagen förstås med rundradiosändning, radiosändare och radioprogram detsamma som i radiolagen (1966: 755).

8 Förslag till KU 1986/87:6

Lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 22 §§ lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1 denna lag finns föreskrifter om I denna lag finns föreskrifter om

Irådsändningar av radioprogram i lokala Irådsändningar av radiopro-

lokala rundradiosändningar (lokala gram som nårjler än 75 bosläder

kabelsändningar). (lokala kabelsändningar).

2 §

1 lagen förstås med radiosänd- 1 lagen förstås med radiosänd
ning, trådsändning, rundradiosänd- ning, trådsändning och radiopro-
ning och radioprogram detsamma gram detsamma som i radiolagen
som i radiolagen (1966: 755). Vidare (1966: 755). Vidare förstås med
förstås med

kabelnät: anläggning för lokala kabelsändningar,

kanal: det genom frekvensangivelse eller på annat därmed jämförligt sätt särskilt bestämda utrymme i ett kabelnät som behövs för sändning av radioprogram,

programkanal: det samlade utbud av radioprogram som under en gemensam beteckning sänds i en kanal.

vidaresändning: samtidig och oförändrad äterutsändning av en sändning,

satellitsändning: vidaresändning av programkanaler från satelliter i fast trafik,

egensändning: sändning av annat slag an vidaresändning.

4§

För lokala kabelsändningar krävs För lokala kabelsändningar krävs

tillstånd om det inte är fråga om tillstånd om det inte är fråga om

/. vidaresändningar enligt 5 § vidaresändningar med stöd av
tredje stycket radioVAgen(l9k():15S) 5 a§ första slyckel radiolagen
eller (1966:755).

2. sändningar som enbart kan las emot i bosläder och som inte når fler än cirka femtio bostäder.

Satellitsändningar och egensänd- Satellitsändningar och egensänd
ningar får inte förekomma i samma ningar får inte förekomma i samma
kanal eller i en kanal i vilken vida- kanal eller i en kanal i vilken vida
resändningar enligt 5 § tredje resändningar med stöd av 5 a H

Lagen omtryckt 1985: 1056.

Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt periodisk skrift eller i samband med rundradiosändning anordnas lotteri, varigenom utses pristagare som har deltagit i en tävling som har anordnats i skriften eller i nindradiosändning-en. under förutsättning

1. att det som villkor för deltagande i lotteriet inte fordras att skriften innehas eller att insats er-laggs samt

2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor.

Utan tillstånd får i samband med utgivande av tryckt periodisk skrift eller i samband med rundradiosändning eller Irådsändning som sker med stöd av tillstånd av regeringen eller kahelntimndcn anordnas lotteri, varigenom utses pristagare som har deltagit i en tävling som har anordnats i skriften eller i sändningen, under förutsättning

1. att det som villkor för deltagande i lotteriet inte fordras att skriften innehas eller att insats er-läggs samt

2. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst 500 kronor.