Konstitutionsutskottets betänkande
1986/87:6

om ändringar i radiolagen m. m. (prop. 1985/
86:109)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1985/86:109 om ändringar
i radiolagen m. m. samt de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar
(båda c), 1985/86:515 av Anders Björck m. fl. (m) och 1985/86:516 av Birgit
Friggebo m. fl. (fp).

Utskottet har föreslagit en annan avgränsning än i propositionen av tillståndsplikten
för trådsändningar. Gränsen sätts vid 100 bostäder. Ändringen
berör radiolagen, kabellagen och radiotidningslagen. Propositionens
lagförslag i övrigt har tillstyrkts, dock med den ändringen att de skall träda i
kraft den 1 februari 1987. Två reservationer föreligger. Den ena (m och fp)
gäller etableringsrätten på etermedieområdet, den andra (c) gäller gränsen
för tillståndsplikt enligt radiolagen och kabellagen.

Propositionen

Hemställan

I propositionen föreslås att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag
till

1. lag om ändring i radiolagen (1966:755),

2. lagom ändring i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar m. m.,

3. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

4. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och
ljud- och bildupptagningar,

5. lag om ändring i lagen (1981:485) om förbud mot spridning av filmer
och videogram med våldsinslag,

6. lag om ändring i lagen (1981:508) om radiotidningar,

7. lag om ändring i närradiolagen (1982:459),

8. lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar,

9. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011).

Närmare om propositionen

I propositionen föreslås således ändringar i radiolagen, förordningen med
särskilda bestämmelser om biografföreställningar m. m. (biografförord -

1986/87

1 Riksdagen 1986/87. 4 sami Nr 6

ningen), lagen om lokala kabelsändningar (kabellagen) och lagen om ra- KU 1986/87:6
diotidningar (radiotidningslagen). Vidare föreslås följdändringar i ett flertal
författningar, däribland lagen om förbud mot spridning av filmer och
videogram med våldsinslag, vilken senare författning därjämte förtydligas
på en punkt. Propositionens lagförslag utgör bilaga till detta betänkande.

Förslagen i propositionen innebär i korthet följande.

För offentlig förevisning av biograffilmer och — numera — även videogram
råder krav på viss förhandsgranskning. Undantagna är dock filmer
och videogram som trådsänds. Detta beror på radiolagens censurförbud (s.

18 f.). I denna situation kan den som visar videogram offentligt söka undgå
förhandsgranskningen genom att hävda att han bedriver trådsändning (s.

23). Detta förhållande har föranlett att kravet på tillstånd för trådsändningar
till andra lokaler än bostäder hittills har upprätthållits (s. 19).

I propositionen begränsas radiolagens censurförbud när det gäller trådsändningar
för offentlig förevisning av filmer och videogram. 1 stället utvidgas
— med tillämpning av en 1985 beslutad ändring av punkt 4 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen —
biografförordningen till att gälla dessa sändningar (s. 26 f.). Härvid gäller
dock vissa viktiga undantag. Censur är således utesluten om sändningen är
en vidaresändning av en rundradiosändning eller av en sändning från en
satellit i fast trafik. Vidare får censur inte förekomma vid egensändningar
som också sker till bostäder med stöd av tillstånd enligt radiolagen eller i
enlighet med bestämmelserna i kabellagen (s. 20 f. och s. 29 f.). 1 den senare
lagen definieras begreppen vidaresändning och egensändning.

Som en följd av de angivna förslagen kan trådsändningar till andra lokaler
än bostäder få bedrivas utan tillstånd (s. 23 och s. 25 f.). För sändningar
till bostäder krävs för närvarande tillstånd om sändningen når fler än cirka
50 bostäder och är att anse som rundradiosändning. Det senare begreppet
definieras i radiolagen. För att undanröja oklarheter i fråga om tillståndspliktens
omfattning föreslås att begreppet rundradiosändning i radiolagen
inte längre skall omfatta trådsändningar. Vidare föreslås 75 bostäder som
gräns för tillståndsplikten (s. 27).

Slutligen ändras radiotidningslagen bl. a. så att begreppet radiotidning
också i fortsättningen innefattar trådsänd överföring till synskadade av
innehållet i dagstidningar (s. 33).

Motionerna

1 motion 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt lrhammar (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar följande lydelse av 5 § andra stycket radiolagen:

För rätt att här i landet sända radioprogram i trådsändning krävs tillstånd

av regeringen, om sändningen sker till bostäder och når fler än 250 bostäder.

2. att riksdagen beslutar om följande lydelse av 1 § lag om ändring i lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar:

I denna lag finns föreskrifter om lokala trådsändningar av radioprogram
som når fler än 250 bostäder (lokala kabelsändningar). 2

3. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens förslag i denna del KU 1986/87:6
upphäva 2 § i radiotidningslagen (1981:508),

4. att riksdagen beslutar om följande lydelse av i propositionen föreslagen
ändring i radiotidningslagen 4 §:

3 §

1. Radiotidningarna skall helt eller delvis återge texten i förlagorna.

2. Sändning av annonsmaterial får endast ske om ljudet är förvrängt
eller innehållet kodat.

3. Om en radiotidning inte återger all redaktionell text i en förlaga får
högst hälften av sändningstiden vid ett tillfälle användas för annonsinformation.

4. Utöver material som förekommer i förlagorna får radiotidningarna
endast innehålla uppgifter om hur materialet i sändningarna disponeras.

5. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en utredning om vidgad
tillgång till radiotidningar för handikappgrupper i enlighet med vad i motionen
anförs.

I motion 1985/86:515 av Anders Björck m. fl. (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om etableringsfrihet
på medieområdet.

1 motion 1985/86:516 av Birgit Friggebo m.JI. (fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 5 § andra stycket i förslaget
till lag om ändring av radiolagen som vi har föreslagit i motionen,

2. att riksdagen med ändring av lagen om lokala kabelsändningar beslutar
att det skall bli fritt att bedriva kabelsändning i enlighet med vad vi i
motionen anfört,

3. att riksdagen, därest yrkandena 1 och 2 ej vinner bifall, beslutar att den
av regeringen föreslagna gränsen på 75 bostäder ändras till 100 bostäder.

Allmän bakgrund
Radiolagstiftningen

Radiolagen ligger till grund för den rättsliga regleringen av ljudradio- och
TV-verksamheten i Sverige. Till lagen ansluter lagar om särskilda slag av
sändningar. Det är bl. a. närradiolagen, radiotidningslagen och kabellagen.

Nära samband med reglerna om olika slag av radiosändningar har de författningar
som reglerar yttrandefriheten i ljudradio- och TV-program. Här
märks i första hand radioansvarighetslagen. Vidare finns bl. a. lagen
(1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.

Radiolagen kan i dag sägas ha två funktioner, nämligen dels att definiera
ett antal grundläggande begrepp och bestämmelser för radio- och trådsändningar,
dels att ange de grundläggande reglerna för allmänradions och allmäntelevisionens
verksamhet.

1 1 § radiolagen definieras ett antal begrepp som ligger till grund för den
rättsliga regleringen av den allmänna ljudradio- och TV-verksamheten. 3

Denna terminologi ligger också till grund för bestämmelserna i övriga lagar KU 1986/87:6
angående ljudradio- och TV-sändningar.

De aktuella begreppen är följande:

radiosändning: ljud, bild eiler annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än 3 000 gigahertz och
vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnad ledare,

trådsändning: ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av
elektromagnetiska vågor vilka är bundna vid särskilt anordnad ledare,
rundradiosändning: radiosändning eller trådsändning som är avsedd att
mottas direkt av allmänheten, om sändningen inte är avsedd endast för en
sluten krets, vars medlemmar är förenade genom en påtaglig gemenskap av
annat slag än ett gemensamt intresse att lyssna på eller se sändningen,
sändare:anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning
(trådsändare),

mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning,

radioprogram, • radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består
av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden
om tid, väderlek, nyheter e. d.

Enligt 5 § första stycket radiolagen bestämmer regeringen vilka företag
(programföretag) som har rätt att sända radioprogram i rundradiosändning
från sändare här i landet. Med stöd av denna regel har de fyra dotterbolagen
inom Sveriges Radio-koncernen, dvs. Sveriges Television AB, Sveriges
Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB,
fått sändningsrätt. Dessa företag är alltså programföretag i radiolagens mening.

Från regeln att endast programföretag har sändningsrätt finns undantag
som framgår av 5 § tredje—sjunde styckena i radiolagen. Där anges först att
radioprogram i rundradiosändning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning
utan särskilt tillstånd får sändas vidare till mottagare
inom fastighet som är ansluten till anläggningen. Vidare hänvisas till närradiolagen,
radiotidningslagen och kabellagen. Slutligen omnämns lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. Lagstiftningen
för de särskilda formerna av rundradio har alltså konstruerats
som undantag från radiolagens bestämmelser i 5 § första stycket.

Närmare om sändningar i kabelnät

Satelliter kan användas för att överföra ljudradio- och TV-program till
allmänheten på i princip två olika sätt. De i dag vanligaste satelliterna kallas
ofta kommunikationssatelliter och används till s. k. fast trafik. Överföringar
via sådana satelliter sker till bestämda mottagarstationer på jorden. Eftersom
satelliterna har låg sändareffekt måste mottagarstationerna ha relativt
avancerad och dyrbar antennutrustning. För programöverföring till allmänheten
krävs därför i praktiken att varje mottagarstation betjänar ett
antal hushåll som är anslutna genom ett kabelnät.

Det andra slaget av överföringar, rundradioöverföringarna, sker via s. k.
direktsändande satelliter eller rundradiosatelliter. De har högre sändaref- 4

fekt än kommunikationssatelliterna och sänder ut en signal som täcker ett KU 1986/87:6

mindre område på jordytan. Inom detta område är det möjligt för enskilda
hushåll att ta emot satellitsignalen med hjälp av förhållandevis enkel och
billig antennutrustning.

De regler som för närvarande gäller för vidaresändningar i kabelnät skiljer
sig åt beroende på vilket slag av satellitöverföringar det är fråga om.

Signalen från en direktsändande satellit är avsedd att tas emot direkt av
allmänheten och betraktas därför som en rundradiosändning. Om en sådan
signal tas emot trådlöst på en centralantennanläggning får den enligt 5 §
tredje stycket radiolagen sändas vidare i anläggningen utan särskilt tillstånd.
Signalen från en kommunikationssatellit till mottagarstationen på
jorden är däremot inte avsedd att tas emot direkt av allmänheten. Den är
alltså inte att anse som en rundradiosändning enligt radiolagen. Vidaresändning
i ett kabelnät till allmänheten av en sådan satellitsignal omfattas
inte av undantaget i 5 § tredje stycket radiolagen utan kräver tillstånd. Regler
för sådan vidaresändning finns i kabellagen.

Radiolagens bestämmelser och dess innebörd vad gäller satellitsändningar
bör ses mot bakgrund av att lagen härrör från tiden innan satellittekniken
togs i anspråk för att överföra ljudradio- och TV-program till allmänheten.
Genom kabellagen kom den olikartade regleringen av satellitsändningar
att bestå. Medan vidaresändningar i kabelnät av program från kornmunikationssatelliterkrä\er
tillstånd får vidaresändningar av program från
direktsändande satelliter således bedrivas fritt.

Kabellagen gäller trådsändningar av radioprogram i lokala rundradiosändningar.
1 kabellagen förstås med radiosändning, trådsändning, rundradiosändning
och radioprogram detsamma som i radiolagen. Vidare
förstås i kabellagen med

kabelnät: anläggning för lokala kabelsändningar,

kanal: det genom frekvensangivelse eller på annat därmed jämförligt sätt
särskilt bestämda utrymme i ett kabelnät som behövs för sändning av radioprogram,

programkanal: det samlade utbud av radioprogram som under en gemensam
beteckning sänds i en kanal,

vidaresändning: samtidig och oförändrad återutsändning av en sändning,

satellitsändning: vidaresändning av programkanaler från satelliter i fast
trafik,

egensändning: sändning av annat slag än vidaresändning.

Tillstånd till lokala kabelsändningar meddelas av kabelnämnden. Enligt
4 § kabellagen behövs — som nämnts — inte tillstånd för vidaresändningar
enligt 5 § tredje stycket radiolagen. Därutöver är sändningar som enbart
kan tas emot i bostäder och som inte når fler än cirka femtio bostäder
undantagna från kravet på tillstånd.

Ansvarighetsfrågor

Enligt 6 § radiolagen skall ett programföretags rätt utövas opartiskt och
sakligt. För granskning av radioprogram som förekommit i rundradiosänd -

ning finns en radionämnd (7 § radiolagen). Av 8 § radiolagen följer ett s. k. KU 1986/87:6
censurförbud. Därmed förstås att en myndighet eller annat allmänt organ
inte i förväg får granska eller föreskriva förhandsgranskning av ett radioprogram.
Det är inte heller tillåtet att förbjuda en radiosändning eller trådsändning
på grund av dess innehåll. I radioansvarighetslagen meddelas
närmare bestämmelser om yttrandefriheten i radioprogram som svenskt
programföretag sänder med stöd av 5 § första stycket radiolagen.

1 19 § kabellagen anges att 6 och 7 §§ radiolagen inte gäller för lokala
kabelsändningar. Regleringen av ingripanden mot fortsatt sändning m. m.
fick sin slutliga utformning vid riksdagens behandling av radio- och TVsändningar
i kabelnät (prop. 1984/85:199 och 208, KU 1984/85:37 och
1985/86:7, rskr. 1984/85:398 och 1985/86:74). Bestämmelserna om återkallelse
av tillstånd m. m. som tar sikte på programmens innehåll — frånsett
kommersiell reklam — har tagits in i den särskilda lagen om ansvarighet för
lokala kabelsändningar. Reglerna innebär bl. a. att ingripanden mot fortsatt
sändning kan göras när program innehållit våldsskildringar och pornografiska
framställningar samt innefattat hets mot folkgrupp. Frågan om
ingripanden skall prövas av allmän domstol med jury efter framställning
från justitiekanslern enligt samma principer som i yttrandefrihetsmål. Övriga
regler om återkallelse av tillstånd m. m. finns i kabellagen.

Pågående utredning m. m.

Under senare år har flera utredningar lagt fram förslag inom det radiorättsliga
området, senast massmediekommittén. Dess förslag låg till grund för
regeringens förslag om radio- och TV-sändningar i kabelnät. Våren 1985
tillsattes radiolagsutredningen (U 1985:5). Den skall företa en översyn av
den radiorättsliga lagstiftningen i systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt
hänseende. Syftet är bl. a. att uppnå större klarhet och överskådlighet.

Lagstiftningen skall vidare anpassas till den kommande utvecklingen på
medieområdet. Utredningen fick vidare i uppdrag att med förtur behandla
gränsdragningen mellan tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga trådsändningar.
De nu framlagda förslagen bygger på radiolagsutredningens
delbetänkande (Ds U 1985:12) Kabelsändningarna och videocensuren.

I detta sammanhang bör också erinras om vad som uttalades när riksdagen
behandlade reglerna om ansvarighet för lokala kabelsändningar (KU
1985/86:7, rskr. 74). Därvid anfördes att regleringen får ses som en tillfällig
lösning i avvaktan på att beredningen av yttrandefrihetsutredningens förslag
— betänkandet Värna yttrandefriheten, SOU 1983:70 — avslutats.

Utskottet

Flera motionsyrkanden gäller det rådande kravet på tillstånd för rundradiosändning.
I ett avsnitt behandlas motionerna 1985/86:515 samt 1985/

86:516, yrkandena 1 och 2 om etableringsrätten. Gränsen i radiolagen och
kabellagen för en tillståndsplikt tas upp i ett avsnitt för sig. Där behandlas
motion 1985/86:516 yrkande 3 samt motion 1985/86:514 yrkandena 1 och

2. De i den senare motionen framställda yrkandena 3 — 5 gäller radiotidningar.
Dessa frågor behandlas i ett särskilt avsnitt.

Etableringsrätten

KU 1986/87:6

I motion 1985/86:515 av Anders Björck m. fl. (m) framhålls att en friare
etableringsrätt bör råda inom etermedieområdet. Etableringsfriheten skall
enligt motionärerna i princip få inskränkas endast på grund av teknikens
begränsningar. Detta skulle bl. a möjliggöra en fristående, reklamfinansierad
TV 3, vitalare närradioverksamhet och ett bättre utbud av svenska kabelsända
program. Motionärerna hänvisar till motion 1985/86:350 av Ulf
Adelsohn m. fl. (m) angående Sveriges Radio 1986—1992. Där yrkades
bl. a. att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt förslag till lagändringar
syftande till etableringsfrihet på medieområdet.

Yrkandena 1 och 2 i motion 1985/86:516 av Birgit Friggebo m. fl. (fp)
ansluter till motion 1984/85:3192 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) med anledning
av proposition 1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät.
Utgångspunkten är att det i allt väsentligt skall gälla samma ordning för
kabelsändningar som för det tryckta ordet. Rätten att sända i kabel bör vara
fri, dock skall sändningsbevis föreligga. Ett tillägg till 5 § andra stycket
radiolagen bör därför göras med följande lydelse: Vad här har stadgats
gäller inte kabelsändningar enligt lagen om lokala kabelsändningar.

Frågan om etableringsfrihet på radio- och TV-området har diskuterats
ingående i olika sammanhang under senare år. Med anledning av bl. a.
motion 1984/85:3192 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) uttalade riksdagen att
ett koncessionssystem för lokala kabelsändningar kan godtas (KU 1984/
85:37 s. 13, rskr. 398). Därvid slogs visserligen fast att yttrandefrihet, efter
mönster av tryckfrihetsförordningen, i princip bör råda även för trådsändningar.
I överensstämmelse med vad yttrandefrihetsutredningen kommit
fram till måste emellertid vissa begränsningar av i huvudsak ordningskaraktär
göras. Vidare kan vissa praktiska arrangemang behövas för att ordna
sändningstider, undvika kollisioner och lösa eventuella köproblem. Dessutom
bör allmänhetens möjligheter att utnyttja Sveriges Radios "public
service”-funktion säkerställas. Utskottet anförde vidare att ett koncessionssystem
även tillgodoser behovet av att kunna ställa upp villkor för sändningsrätt
i syfte att skapa garantier för att Sveriges Radios sändningar och
egensändningar når ut till alla som är anslutna till kabelnäten. Riksdagen
har senast i samband med behandlingen av proposition 1985/86:99 om
Sveriges Radios verksamhet tagit ställning i fråga om fri etableringsrätt på
radio-och TV-området (KU 1985/86:14 y, KrU 1985/86:21, rskr. 343). Därvid
avslogs bl. a. motion 1985/86:350 av Ulf Adelsohn m. fl. (m). Kulturutskottet
anslöt sig till de bedömningar konstitutionsutskottet gjort i sitt yttrande.
Där avstyrktes motionsyrkanden om fri etableringsrätt för etermedier
under hänvisning till att yttrandefrihetsutredningen i sitt slutbetänkande
behandlat frågan om etableringsfrihet ingående, att denna fråga ingår i det
beredningsarbete som för närvarande pågår inom justitiedepartementet rörande
yttrandefrihetsfrågorna och att förslag till riksdagen beträffande dessa
väntas under den nuvarande mandatperioden.

Utskottet har således tidigare haft att ta ställning till yrkanden som syftar
till ändringar i den ordning som gäller för etablering på etermedieområdet,
senast vid det förra riksmötet. Mot bakgrund särskilt av att frågan om etableringsfrihet
kommer att tas upp i den till årsskiftet aviserade propositio -

nen om förstärkt grundlagsskydd för yttrandefriheten, finner utskottet inte KU 1986/87:6
anledning att i detta sammanhang överväga förändringar på sätt motionärerna
förordat. På grund härav avstyrks motionerna 515 samt 516, yrkandena
1 och 2.

Gräns i visst fall för tillståndsplikten

Motion 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda c),
yrkandena 1 och 2, samt motion 1985/86:516 av Birgit Friggebo m. fl. (fp),
yrkande 3, gäller den gräns, räknat i antalet bostäder, vid vilken tillståndsplikt
skall inträda enligt radiolagen och kabellagen.

I proposition 1984/85:199 föreslogs, i enlighet med vad massmediekommittén
ange» (SOU 1984:65, Via satellit och kabel), att sändningar som inte
kan tas emot i fler än 50 bostäder skulle undantas från tillståndsplikt. Vid
riksdagsbehandlingen (KU 1984/85:37, rskr. 398) förelåg en motion av företrädare
för centerpartiet, vari gränsen föreslogs bli satt vid 250 bostäder.

Utskottet erinrade i sitt av riksdagen godtagna betänkande om att i uppdraget
till den särskilde utredare som skulle göra en översyn av den radiorättsliga
lagstiftningen även ingick att överväga hur gränsen mellan tillståndspliktiga
och icke tillståndspliktiga trådsändningar lämpligen bör dras. Med
hänsyn bl. a. härtill ansåg sig utskottet inte böra föreslå en ändring av lagförslaget
i denna del. 1 fråga om den föreslagna gränsen om 50 bostäder
ansåg utskottet att detta antal bör ses som en allmän riktlinje vid tillståndsprövningen
och att kabelnämnden, om så är befogat, bör tillämpa bestämmelsen
flexibelt. Vad utskottet anfört på denna punkt föranledde en justering
i lydelsen av 4 § kabellagen. Där stadgas för närvarande att tillstånd
inte krävs för nu aktuella sändningar som enbart kan tas emot i bostäder
och som inte når fler än cirka femtio bostäder.

Den särskilde utredaren kom fram till att gränsen borde sättas vid 100
bostäder (Radiolagsutredningens delbetänkande, Ds U 1985:12). I den nu
föreliggande propositionen (s. 27) anför det föredragande statsrådet att
han, liksom utredningen, anser att trådsändningarna bör avföras från begreppet
rundradiosändning i radiolagen och att tillståndsplikten när det
gäller trådsändningar till bostäder bör vara knuten enbart till att sändningarna
når ett visst lägsta antal bostäder. Därefter betonas att dagens gräns
inte bara representeras av uttrycket ”cirka femtio bostäder”. Begreppet rundradiosändning
måste också uppmärksammas. Vid bedömningen av om en
trådsändning är en rundradiosändning måste man beakta inte bara antalet
bostäder utan också graden av samhörighet mellan de boende. Man får
därför, anförs det vidare, räkna med att många sändningar i mindre kabelnät
faller utanför gällande tillståndsplikt medan andra inte gör det. Vid en
övergång till en fast och entydig gräns kommer med nödvändighet vissa i
dag tillståndspliktiga sändningar att bli fria medan andra som i dag inte
kräver tillstånd kommer att göra det. Enligt det föredragande statsrådets
mening är 75 bostäder en lämpligt avvägd gräns för tillståndsplikten. Slutligen
framhålls att genom att tillståndsplikten avgränsas på detta sätt torde
det inte kunna uppkomma några egentliga svårigheter att ange vilka sändningar
som kräver tillstånd.

1 motion 514 (c) framhålls bl. a. att geografiska, ekonomiska och sociala KU 1986/87:6
begränsningar leder till ojämlika möjligheter för ett lika och fritt utbud av
information m. m. Det är en av samhällets huvuduppgifter att så långt möjligt
sträva efter att undanröja dessa ojämlikheter. Lagar och författningar
som reglerar medieområdet måste därför utformas så att ett sådant arbete
underlättas. Lagstiftningen måste samtidigt präglas av klarhet och stringens.
Enligt motionärernas mening är det angeläget såväl att en lokal bevakning
kan komma alla invånare i ett geografiskt område till del som att
allmän TV och radio når alla i landet. Mot bakgrund av att lokala nät inte
under överskådlig tid avses byggas ut så att alla människor kan ta emot
sändningarna i sina hem är det olyckligt att möjligheterna till tillståndsfri
trådsändning av radioprogram begränsas till 75 bostäder. Skälen för denna
begränsning är inte tillfredsställande motiverade. Motionärerna anför slutligen
att gränsen för tillståndsgivning bör sättas så att möjligheterna att
söka egna lokala tekniska lösningar för mottagning underlättas. I mindre
hyresgästsammanslutningar och bostadsrättsföreningar liksom små tätorter
och landsbygdsbyar med upp till 250 bostäder bör människorna få möjligheter
att tillsammans lösa mottagningsfrågorna utan krav på tillstånd för
sändningen.

I motion 516, yrkande 3 (fp) föreslås — om inte yrkandena 1 och 2 vinner
bifall — att gränsen för tillståndsplikten sätts vid 100 bostäder såsom radiolagsutredningen
förordade. Detta tal motiverades med vad som enligt praxis
kommit att betraktas som fri mottagarkrets. Enligt motionärerna tycks
det främsta skälet till varför propositionen i stället förordar en gräns på 75
bostäder vara att en alltför stor frizon skulle kunna leda till att kostnaderna
för kabelnämndens verksamhet slås ut på färre tillståndshavare och därmed
färre boende.

Lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar föreskriver
att den som fått tillstånd till satellitsändningar enligt kabellagen
skall betala en avgift till staten. För varje påbörjat kalenderhalvår skall
tillståndshavaren betala 10 kr. för varje bostad som kan nås av sändningarna.
Avgifter under 500 kr. tas dock inte ut. Avgiften betalas till kabelnämnden
och har till syfte att finansiera kostnaderna för nämndens verksamhet.

Dessa kostnader avser dels nämndens förvaltning, dels stöd till lokal programverksamhet
(prop. 1985/86:22, KrU 11, rskr. 75).

Vid beredningen av ärendet har en utfrågning ägt rum inför utskottet med
kabelnämndens ordförande, regeringsrådet Björn Sjöberg, och med nämndens
kanslichef Thomas Rönström. I samband därmed har lämnats upplysningar
främst om nämndens arbete med tillståndsansökningar enligt kabellagen.

När tillståndspliktens avgränsning var aktuell (KU 1984/85:37) lade utskottet,
under hänvisning till den då pågående utredningen som ligger till
grund för det nu aktuella förslaget, gränsen vid cirka 50 bostäder. En ny
avgränsning beror inte minst av den föreslagna inskränkningen av begreppet
rundradiosändning. Utskottet har inte någon erinran mot förslaget i den
delen. Det är enligt utskottets mening angeläget att tillståndsplikten bestäms
på ett otvetydigt sätt. Propositionens nyss berörda förslag tillgodoser

det intresset. Det är därnäst fråga om att lägga fast gränsen för tillstånds- 9

plikten. Därvidlag finns enligt utskottets mening anledning att ta hänsyn till

1 * Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 6

såväl de nuvarande kabelnäten och deras storlek som utvecklingen på om- KU 1986/87:6
rådet.

I oktober 1986 fanns kabel-TV i drygt 200 000 hushåll i Sverige, vilket är
en fördubbling sedan det senaste årsskiftet. Kabel-TV förekommer främst i
tätorterna, inte mindre än två tredjedelar av de anslutna hushållen finns i
tio stora kommuner. Bland nätinnehavarna dominerar televerket som har
131 tillstånd. De omfattar drygt tre fjärdedelar av antalet anslutna bostäder.

De övriga näten står bostadsföretag, privata kabel-TV-bolag, bostadsrättsföreningar,
samfälligheter och enskilda fastighetsägare för. Kabelnämnden
har i oktober 1986 meddelat 191 tillstånd till satellitsändningar, fördelade
på 138 kommuner. Tillstånd till egensändningar har lämnats i nio fall. Televerkets
tillstånd avser en tätort eller en hel kommun, således ett stort antal
bostäder. Även de övriga tillstånden för satellitsändningar till bostäder gäller
i regel ett stort antal bostäder. Endast två tillstånd avser färre än 100
bostäder. I intervallet 100—250 bostäder finns femton tillstånd.

Utskottet vill framhålla att tekniken inom området är stadd i snabb utveckling.
Här kan som exempel nämnas möjligheten av överföringar via
direktsändande satelliter, vilket faller utanför kabellagen. Det bör vidare
erinras om att radiolagsutredningen har att se över hela den radiorättsliga
lagstiftningen under beaktande av bl. a. utvecklingen på medieområdet.

Med tillståndskravet för kabelsändningar följer att samråd skall ske med
dem som berörs av sändningarna samt att kommunen skall avge ett yttrande
innan ansökan prövas. Vidare har innehavaren av ett tillståndspliktigt
nät bl. a. skyldighet att kostnadsfritt tillhandahålla en kanal för lokalt kabelsändarföretags
egensändningar. Tillståndsfrågan prövas som nämnts av
kabelnämnden. Till dess uppgifter hör också att utöva tillsyn och att följa
utvecklingen på kabel-TV-området. Enligt utskottet bör gränsen för tillståndsplikten
inte sättas så högt som vid 250 bostäder, vilket föreslås i motion
514. Utredningen i ärendet har gett vid handen att de nät för vilka
tillstånd beviljats endast undantagsvis omfattar färre än 100 bostäder. Enligt
utskottets mening föreligger mot bakgrund av det anförda inte anledning
att ha en lägre gräns för tillståndsplikten än 100 bostäder. Utskottet
föreslår därför, med avstyrkan av yrkandena 1 och 2 i motion 514, med
tillstyrkan av yrkande 3 i motion 516 samt med ändring av lagförslagen i
dessa delar, att gränsen för tillståndsplikten enligt radioiagen och kabellagen
sätts vid 100 bostäder.

Radiotidningslagen

Sedan 1981 finns en lagstiftning om spridning av innehållet i dagstidningar
till synskadade genom rundradiosändning. Termen för detta är numera
radiotidning. Spridning kan ske genom att tidningen läses upp eller genom
datoriserad vidarebefordring. I båda fallen sker sändningen via FM-nätet
nattetid och en speciell mottagarutrustning behövs. Enligt radiotidningslagen
får en radiotidning inte sändas utan tillstånd. Som tidigare har berörts
utgör regleringen i radiotidningslagen ett av undantagen från bestämmelsen
i 5 § första stycket radiolagen om att endast de företag som regeringen

bestämmer (programföretag) har sändningsrätt. 10

I motion 1985/86:514 av Elving Andersson och Ingbritt Irhammar (båda KU 1986/87:6

c), yrkandena 3 och 4, begärs sådana ändringar i radiotidningslagen att
radiotidningar för synskadade jämställs med tidningar för seende på så sätt
att det nuvarande kravet på tillstånd för att sända en radiotidning avskaffas.

1 anslutning därtill begär motionärerna — yrkande 5 — en utredning om
vidgad tillgång till radiotidningar för handikappgrupper. De anför att, utöver
synskadade, t. ex. personer med grava läs- och skrivsvårigheter inte
kan tillgodogöra sig information via en daglig tidning. En utredning behövs
därför i syfte att vidga kretsen av människor som kan få tillgång till radiotidningar.

Efter viss inledande försöksverksamhet med distribution av innehållet i
dagstidningar till synskadade fick en särskild kommitté (taltidningskommittén)
1982 till uppgift dels att bedriva utrednings- och utvecklingsarbete,
dels att pröva statsbidragsfrågor beträffande talutgåvor av dagspress (prop.

1981/82:129, KU 31, rskr. 409). Med taltidning förstods tidningsinnehåll
som spelades in på kassetter eller sändes via radio. Riktlinjerna för kommitténs
verksamhet har omprövats. Bl. a. fick kommittén tilläggsdirektiv
(1983:67). Därvid vidgades uppdraget att även gälla förutsättningarna för
nyhetsförmedling till utvecklingsstörda. Kommittén har avgett betänkanden
rörande bl. a. nyhetsförmedling till begåvningshandikappade (Ds U
1985:7) och lättförståelig nyhetsinformation — en mediediskussion (Ds U
1986:6) samt en rapport om radiotidningar i praktiken (Ds U 1986:7).

Utredningen beräknas avge sitt slutbetänkande i maj 1987.

Redan i proposition 1981/82:129 uttalades att taltidningar kan vara av
värde för andra handikappade än synskadade, men att de senare är den
största målgruppen för taltidningar. Med anledning av taltidningskommitténs
tillläggsuppdrag startade kommittén en försöksverksamhet med att
ge ut en lättläst nyhetstidning. Sedan oktober 1984 ges publikationen 8
SIDOR ut, numera varje vecka. Den förekommer såväl i tryckt form som
intalad på band. Utgivningen finansieras huvudsakligen med medel från
allmänna arvsfonden. Den primära målgruppen är 60 000—65 000 lätt eller
måttligt begåvningshandikappade. Därtill kommer personer med olika läshandikapp
samt att många institutioner kan använda tidningen. I proposition
1985/86:175 om nyhetsförmedling till begåvningshandikappade föreslogs
att verksamheten med en särskild nyhetstidning för denna grupp skall
fortsätta genom en stiftelses försorg. Förslaget har antagits av riksdagen
(KU 1986/87:4, rskr. 4). I detta sammanhang kan också erinras om att
handikappfrågor berörts i kulturutskottets av riksdagen godtagna betänkande
med anledning av proposition 1985/86:99 om Sveriges Radio 1986—

1992 (KrU 1985/86:21 s. 29 ff., rskr. 343). 1 propositionen anförs att programbolagen
inom Sveriges Radio-koncernen, i avtalen för nästa avtalsperiod,
såsom hittills, bör förpliktas att ta särskild hänsyn till olika grupper av
handikappade. Vidare bör moderbolaget få ett samordningsansvar beträffande
programverksamheten om och för dessa grupper. Bolaget skall även i
samband med de årliga anslagsframställningarna redovisa en plan för insatser
inom handikappområdet. Utskottet anslöt sig till dessa uttalanden.

Därutöver hade utskottet inhämtat att taltidningskommittén, delvis i kontakt
med programföretagen, utreder frågan om programservice, i första 11

hand nyhetsservice, till begåvningshandikappade.

Utskottet har tidigare uttalat (KU 1986/87:4) att synskadades och andra KU 1986/87:6
handikappades tillgång till information är en angelägen fråga. Den tekniska
utvecklingen kan bidra till att förbättra förhållandena. Samtidigt måste
det betonas att de handikappades informationsbehov inte bör föranleda
särlösningar annat än när andra lösningar inte står till buds. Den lättlästa
nyhetstidningen 8 SIDOR, som även finns på band, är ett sätt att sprida
information till olika handikappgrupper. Vad angår den i motion 514, yrkandena
3 och 4 väckta frågan om förutsättningarna för att sända radiotidningar
finner utskottet inte anledning att, i avvaktan på det utrednings- och
lagstiftningsarbete som pågår på radiorättens och yttrandefrihetens områden,
göra annan ändring i det framlagda förslaget än att gränsen för tillståndsplikten
bestäms till 100 bostäder. Yrkandena 3 och 4 i motion 514
avstyrks således. Beträffande yrkande 5 i motion 514 om en utredning om
vidgad tillgång till radiotidningar konstaterar utskottet att taltidningskommittén,
som utreder radiotidningsfrågor, beräknas avge ett slutbetänkande
1987. Mot denna bakgrund är enligt utskottets mening inte något riksdagens
initiativ för närvarande påkallat med anledning av motionsyrkandet, som
med det anförda får anses vara besvarat.

Övrigt

I propositionen läggs nio lagförslag fram. Förslagen om ändring i radiolagen,
kabellagen och radiotidningslagen av gränsen för tillståndsplikt har
berörts i det föregående. Lagförslagen i övrigt tillstyrks, dock med den
ändring att lagarna skall träda i kraft den 1 februari 1987.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande etableringsrätten

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:515 samt 1985/86:516, yrkandena
I och 2,

2. beträffande tillstånd ari sända radiotidningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:514, yrkandena 3 och 4,

3. beträffande vidgad tillgång till radiotidningar

att riksdagen förklarar motion 1985/86:514, yrkande 5 besvarad med
vad utskottet anfört,

4. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966:755)

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1985/86:514, yrkande 1 antar
de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring
dels att i 5 § andra stycket i stället för 75 bostäder skall stå 100 bostäder,
dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

5. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:508) om radiotidningar

att riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen, dock
med den ändring dels att i 2 § i stället för 75 bostäder skall stå 100
bostäder, dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

6. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen KU 1986/87:6
(1985:677) om lokala kabelsändningar

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande
del och med avslag på motion 1985/86:514, yrkande 2 antar
de i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring
dels att i 1 § i stället för 75 bostäder skall stå 100 bostäder, dels att
lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

7. beträffande propositionens lagförslag i övrigt
att riksdagen antar förslagen till

a) lag om ändring i förordningen (1959:348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar m. m.,

b) lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756),

c) lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar,

d) lag om ändring i lagen (1981:485) om förbud mot spridning av
filmer och videogram med våldsinslag,

e) lag om ändring i närradiolagen (1982:459),

f) lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

dock med den ändring att lagarna skall träda i kraft den 1 februari
1987.

Stockholm den 20 november 1986
På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage
(m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar
Biörck i Värmdö (m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ingela Mårtensson
(fp) och Bo Hammar (vpk).

Reservationer

1. Etableringsrätten (mom. 1)

Anders Björck (m), Hans Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i
Värmdö (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser

delsaU den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet har"
och på s. 8 slutar med ”yrkandena 1 och 2” bort ha följande lydelse:

I såväl motion 515 som motion 516, yrkandena 1 och 2, förordas en i
princip fri etableringsrätt för sändningar i kabelnät. Inskränkningar bör
endast få ske med hänsyn till teknikens begränsningar. Enligt motion 516
bör det för satellitsändningar och egensändningar i kabelnät bara krävas ett
sändningsbevis motsvarande utgivningsbevis för periodisk tidskrift. 13

Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att de krav som råder för att KU 1986/87:6
få sändningstillstånd är omotiverade. Radiolagen och kabellagen bör därför
ändras på sätt motionärerna föreslagit. Det bör ankomma på regeringen
att lägga fram erforderliga förslag. Det anförda borges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande etableringsrätten
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:515 samt 1985/

86:516, yrkandena 1 och 2, ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

2. Propositionens förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966:755) och lag om ändring i lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar (mom. 4 och 6)

Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Utskottet
vill” och slutar med ”100 bostäder” bort ha följande lydelse:

I motion 1985/86:514, yrkandena 1 och 2 begärs ändring av propositionens
lagförslag vad gäller den i 5 § andra stycket radiolagen och 1 § kabellagen
angivna gränsen för tillståndsplikten till 250 bostäder. 1 motion 1985/

86:516, yrkande 3, begärs att gränsen skall sättas vid 100 bostäder.

Utskottet finner det vara angeläget att lokal bevakning kan komma alla
invånare i ett geografiskt område till del. Lokal TV- och radioproduktion
kommer med all sannolikhet att vidaresändas bl. a. med lokala kabel- och
trådnät. Redan i dag står det klart att sådana lokala nät inte under överskådlig
tid avses byggas ut så att alla människor kan ta emot sändningarna i sina
hem. Mot den bakgrunden bör enligt utskottets mening möjligheterna till
tillståndsfri trådsändning av radioprogram inte begränsas till 75 eller 100
bostäder. Det är viktigt att samhället underlättar för människor i alla delar
av landet att få tillgång till ny teknik och därmed lika information. Gränsen
för tillståndsgivning bör därför enligt utskottet sättas så att möjligheterna
att söka egna lokala tekniska lösningar för mottagning underlättas. I mindre
hyresgästsammanslutningar och bostadsrättsföreningar liksom små tätorter
och landsbygdsbyar med upp till 250 bostäder bör människorna få
möjligheter att tillsammans och under eget ansvar lösa mottagningsfrågorna
utan krav på tillstånd. Utskottet föreslår, med bifall till motion 1985/

86:514, yrkandena 1 och 2, med avstyrkan av motion 1985/86:516, yrkande
3 samt med ändring av lagförslagen i dessa delar, att gränsen för tillståndsplikten
enligt radiolagen och kabellagen sätts vid 250 bostäder.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 och 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i radiolagen
(1966:755)

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:514, yrkande 1 och med
avslag på motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del antar de

i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels 14

att i 5 § andra stycket i stället för 75 bostäder skall stå 250 bostäder, KU 1986/87:6
dels att lagen skall träda i kraft den 1 februari 1987,

6. beträffande propositionens förslag till lag om ändring i lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar

att riksdagen, med bifall till motion 1985/86:514, yrkande 2 och med
avslag på motion 1985/86:516, yrkande 3 i ifrågavarande del antar de
i propositionen framlagda lagförslagen, dock med den ändring dels
att i 1 § i stället för 75 bostäder skall stå 250 bostäder, dels att lagen
skall träda i kraft den 1 februari 1987.

Propositionens lagförslag

KU 1986/87:6

Bilaga

1 Förslag till
Lag om ändring i radiolagen (1966: 755)

Härigenom föreskrivs i fråga om radiolagen (1966:755)1

dels att 1, 5-8 och 10 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I denna lag förstås med
radiosändning: ljud, bild eller
annat meddelande som sänds
med hjälp av elektromagnetiska vågor
vilkas frekvenser äro lägre än
3000 gigahertz och vilka utbreda
sig i rymden utan särskilt anordnad
ledare,

trådsändning: ljud, bild eller
annat meddelande som sänds med
hjälp av elektromagnetiska vågor
vilka äro bundna vid särskilt anordnad
ledare.

rundradiosändning: radiosändning
eller trådsändning som är
avsedd att mottagas direkt av allmänheten,
om sändningen icke är
avsedd endast för en sluten krets,
vars medlemmar äro förenade genom
en påtaglig gemenskap av annat
slag än ett gemensamt intresse
att lyssna på eller se sändningen.

Föreslagen lydelse

1 denna lag förstås med
radiosändning: ljud, bild eller
annat meddelande som sänds
med hjälp av elektromagnetiska vågor
vilkas frekvenser är lägre än
3000 gigahertz och vilka utbreder
sig i rymden utan särskilt anordnad
ledare,

rundradiosändning: radiosändning
som är avsedd att tas
emot direkt av allmänheten, om
sändningen inte är avsedd endast
för en sluten krets, vars medlemmar
är förenade genom en påtaglig
gemenskap av annat slag än ett gemensamt
intresse att lyssna på eller
se sändningen,

trådsändning: ljud, bild eller
annat meddelande som sänds med
hjälp av elektromagnetiska vågor
vilka år bundna vid särskilt anordnad
ledare.

sändare: anordning för radiosändning (radiosändare) eller trådsändning
(trådsändare),

mottagare: anordning för mottagning av radiosändning eller
trådsändning,

radioprogram: radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta
består av annat än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden
om tid, väderlek, nyheter eller dylikt.

5 §2

De företag som regeringen be- För rätt att här i landet sända
stämmer (programföretag) ha rätt radioprogram i rundradiosändning

1 Lagen omtryckt 1972:240.

: Senaste lydelse 1986: 2.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

att sända radioprogram i rundradiosändning/rån
sändare här i landet.

Varje programföretag avgör ensamt
vilka radioprogram som skola
förekomma i rundradiosändning
som företaget anordnar. Härvid
skall programföretaget iakttaga bestämmelserna
i 6 § och 7 § andra
stycket.

Radioprogram i rundradiosändning
som har upptagits trådlöst på
centralantennanläggning får utan
särskilt tillstånd sändas vidare till
mottagare inom fastighet som är ansluten
till anläggningen.

Om rätt att sända ljudradioprogram
i vissa lokala rundradiosändningar
från radiosändare finns särskilda
föreskrifter i närradiolagen
(1982:459).

krävs tillstånd av regeringen.

För rätt att här i landet sända
radioprogram i trådsändning krävs
tillstånd av regeringen, om sändningen
sker till bostäder och når
fler än 75 bostäder.

Varje innehavare av tillstånd enligt
första eller andra stycket (programföretag)
avgör ensam vad som
skall förekomma i sändning som företaget
anordnar med stöd av tillståndet.
Härvid skall programföretaget
iaktta bestämmelserna i 6 §
och 7 § andra stycket.

5 a §

Radioprogram i rundradiosändning
som har tagits emot i centralantennanläggning
får utan särskilt
tillstånd sändas vidare till mottagare
inom fastighet som är ansluten
till anläggningen.

Om rätt att sända ljudradioprogram
i vissa lokala rundradiosändningar
finns särskilda föreskrifter i
närradiolagen (1982:459).

Om rätt att sända radiotidningar finns föreskrifter i lagen (1981: 508) om

radiotidningar.

Om rätt att sända program i lokala
rundradiosändningar från
trådsändare finns särskilda föreskrifter
i lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar.

Om rätt att sända radioprogram i
lokala trådsändningar till bostäder
finns särskilda föreskrifter i lagen
(1985:677) om lokala kabelsändningar.

Om rätt att från radiosändare sända vidare televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland finns särskilda föreskrifter i lagen (1986: 3)
om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.

6 §3

Programföretags rätt enligt 5 §
första och andra styckena skall utövas
opartiskt och sakligt. Därvid
skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet
och informationsfrihet
skall råda i rundradion.

Programföretags rätt på grund av
tillstånd enligt 5 § första eller andra
stycket skall utövas opartiskt
och sakligt. Därvid skall beaktas att
en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet
skall råda i ljudradion
och televisionen.

Programföretag skall i programverksamheten hävda det demokratiska
statsskickets grundidéer samt principen om alla människors lika värde och
den enskilda människans frihet och värdighet.

KU 1986/87:6

Bilaga

3 Senaste lydelse 1978:476.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

För programföretag skall i övrigt
gälla vad som föreskrives i avtal
mellan regeringen och företaget. I
sådant avtal får som villkor för rätt
att sända radioprogram enligt 5 §
första stycket intagas

För programföretag skall i övrigt
gälla vad som föreskrivs i avtal mellan
regeringen och företaget. I sådant
avtal får som villkor för rätt att
sända radioprogram på grund av
tillstånd enligt 5 § första eller andra
stycket tas in

1. föreskrift om skyldighet att sända beriktigande och genmäle,

2. föreskrift till skydd för enskilds privatliv,

3. föreskrift om förbud mot kommersiell reklam eller mot program som
bekostas av annan än programföretag,

4. föreskrift om skyldighet att på begäran av myndighet sända meddelande
till allmänheten, och

5. föreskrift om skyldighet att sända redogörelse som avses i 7 § andra
stycket.

7 §4

För granskning av radioprogram
som förekommit i rundradiosändning
finnes radionämnden. Regeringen
meddelar närmare bestämmelser
om nämndens verksamhet.

Om det föreskrives i avtalet mellan
regeringen och programföretag
skall programföretaget sända redogörelse
för beslut av radionämnden,
vari programföretaget förklarats
ha brutit mot bestämmelser i
denna lag eller i avtalet mellan regeringen
och programföretaget.

Radionämnden granskar om programföretags
rätt på grund av tillstånd
enligt 5 § första eller andra
stycket har utövats i enlighet med
6 § och avtalet mellan regeringen
och företaget. Regeringen meddelar
närmare bestämmelser om
nämndens verksamhet.

Om det föreskrivs i avtal mellan
regeringen och programföretag
skall företaget sända redogörelse
för beslut av radionämnden, i vilket
företaget förklarats ha brutit mot
bestämmelser i denna lag eller i avtalet
mellan regeringen och företaget.

8 §

Myndighet eller annat allmänt
organ får ej i förväg granska eller
föreskriva förhandsgranskning av
radioprogram och ej heller förbjuda
radiosändning eller trådsändning
på grund av dess innehåll.

Myndigheter och andra allmänna
organ får inte i förväg granska
eller föreskriva förhandsgranskning
av radiosändningars innehåll
och ej heller förbjuda en radiosändning
på grund av dess innehåll.
Detsamma gäller i fråga om
trådsändningar.

I fråga om trådsändningar för offentlig
förevisning av filmer och videogram
gäller dock sådant förbud
som avses i första stycket endast
om

I. sändningen är en vidaresändning
av en rundradiosändning eller

KU 1986/87:6

Bilaga

4 Senaste lydelse 1978:476.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första stycket
hindra ej förhandsgranskning eller
sändningsförbud i fråga om bild
som återger Sverige eller del därav
och som innehåller upplysning av
betydelse för rikets försvar.

av en sändning från en satellit i fast
trafik eller

2. sändningen är en egensändning
som också sker till höstäder
med stöd av tillstånd enligt 5 § andra
stycket eller i enlighet med bestämmelserna
i lagen (1985:677)
om lokala kabelsändningar.

Med vidare sändning och egensändning
förstås i denna paragraf
detsamma som i lagen om lokala
kabelsändningar.

Bestämmelserna i första och andra
styckena hindrar inte förhandsgranskning
eller sändningsförbud i
fråga om bild som återger Sverige
eller del därav och som innehåller
upplysning av betydelse för rikets
försvar.

I fråga om andra trådsändningar
för offentlig förevisning av filmer
och videogram än sådana som
avses i andra stycket gäller föreskrifterna
i förordningen (1959:348)
med särskilda bestämmelser om
biografföreställningar m. m.

Till böter eller fängelse i högst ett
år dömes den som

Till böter eller fängelse i högst ett
år döms den som

1. innehar eller använder radiosändare utan att ha tillstånd enligt 2 §
första stycket eller använder radiosändare i strid mot villkor som föreskrivits
vid meddelande av sådant tillstånd,

2. innehar ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av
radiosändare utan att ha erhållit tillstånd enligt 2 § första stycket.

3. uppsåtligen eller av oaktsamhet överlåter eller upplåter radiosändare,
ofullständig radiosändare eller byggsats för tillverkning av radiosändare i
strid mot bestämmelsen i 2 § tredje stycket.

4. sänder radioprogram utan erforderligt
tillstånd, eller

4. sänder radioprogram i rundradiosändning
utan att inneha tillstånd
till sådan sändning, eller

5. bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 4 § andra stycket
om det ej är fråga om radiosändare eller mottagare på örlogsfartyg, militärt
luftfartyg eller militärt motorfordon.

Sändare som använts såsom
hjälpmedel vid brott enligt första
stycket 4 och radiosändare, ofullständig
radiosändare eller byggsats
för tillverkning av radiosändare

KU 1986/87:6

Bilaga

5 Senaste lydelse 1978:476.

KU 1986/87:6

Bilaga

Om ansvar för den som bryter mot 2 § andra stycket finns bestämmelser
i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Sådan rätt att sända radioprogram i rundradiosändning, som har givits
med stöd av 5 § första stycket i dess äldre lydelse, gäller som om tillstånd
meddelats enligt 5 § första och andra styckena i den nya lydelsen.

Nuvarande lydelse

som varit föremål för brott enligt
första stycket 1, 2 eller 3 kan förklaras
förverkad. Bestämmelserna i
36 kap. brottsbalken äga därvid
tillämpning.

Föreslagen lydelse

som varit föremål för brott enligt
första stycket 1. 2 eller 3 kan förklaras
förverkad. Bestämmelserna i 36
kap. brottsbalken skall därvid tilllämpas.

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1959: 348) med särskilda
bestämmelser om biografföreställningar m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § förordningen (1959:348) med särskilda
bestämmelser om biografföreställningar m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 5'

I fråga om offentlig förevisning av biograffilm (biografföreställning) och
offentlig förevisning av videogram skall, utöver vad eljest finnes föreskrivet,
gälla vad nedan stadgas.

Denna förordning gäller dock
inte i fråga om radiosändning eller
trådsändning. Med radiosändning
och trådsändning avses detsamma
som i radiolagen (1966:755).

Denna förordning gäller dock
inte i fråga om radiosändning. Den
gäller inte heller i fråga om trådsändning,
om

1. sändningen är en vidaresändning
av en rundradiosändning eller
av en sändning från en satellit i fast
trafik eller

2. sändningen är en egensändning
som också sker till höstäder
med stöd av tillstånd enligt 5 § andra
stycket radiolagen (1966:755) eller
i enlighet med bestämmelserna i
lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.

1 förordningen förstås med radiosändning,
rundradiosändning och
trådsändning detsamma som i radiolagen.
Med vidaresändning och
egensändning förstås detsamma
som i lagen om lokala kabelsändningar.

Vad som i förordningen föreskrivs om biografföreställning skall också
gälla offentlig förevisning av videogram. Vad som föreskrivs om film skall,
med undantag av bestämmelserna i 6 § 1 mom. andra stycket 2 och 3 samt
3 morn., också gälla videogram.

Denna lag träder i kraft den I juli 1986.

KU 1986/87:6

Bilaga

' Senaste lydelse 1985:990.

3 Förslag till

Lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)

Härigenom föreskrivs att 1 § radioansvarighetslagen (1966:756) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §'

Denna lag gäller yttrandefriheten Denna lag gäller yttrandefriheten
i ljudradio- och televisionsprogram i ljudradio- och televisionsprogram

(radioprogram) som svenskt pro- (radioprogram) som svenskt programföretag
får sända med stöd av gramföretag får sända med stöd av

5 § första stycket radiolagen tillstånd enligt 5 § första eller and (1966:

755). ra stycket radiolagen (1966: 755).

Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande för
offentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretag
samt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggörande.
Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7—9 a §§ äro ej
tillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning av
dagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning som anordnas
av annan än programföretaget.

I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelats
med stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

KU 1986/87:6

Bilaga

1 Senaste lydelse 1978:477.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Av upptagning av ljudradio- och
televisionsprogram, som har sänts
av sådant programföretag som har
sändningsrätt på grund av tillstånd
enligt 5 § första eller andra stycket
radiolagen (1966:755), skall programföretaget
lämna ett pliktexemplar
till arkivet för ljud och bild.

Pliktexemplar enligt första stycket skall utgöras av upptagning, som
programföretaget enligt särskilda föreskrifter skall göra för att säkerställa
framtida bevisning om innehållet i program. Pliktexemplaret skall lämnas
inom en månad från den dag då programföretagets skyldighet att bevara
upptagningen enligt dessa föreskrifter upphörde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Av upptagning av ljudradio- och
televisionsprogram, som har sänts
av sådant programföretag som
avses i 5 § första stycket radiolagen
(1966:755), skall programföretaget
lämna ett pliktexemplar till arkivet
för ljud och bild.

KU 1986/87:6

Bilaga

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 485) om förbud mot spridning
av filmer och videogram med våldsinslag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981:485) om förbud mot spridning

av filmer och videogram med va
Nuvarande lydelse

Denna lag gäller inte

1. offentliga förevisningar av
biograffilm eller videogram som
avses i förordningen (1959:348)
med särskilda bestämmelser om
biografföreställningar m. m..

2. sändningar av televisionsprogram
som sker med stöd av 5 §
första eller tredje stycket radiolagen
(1966:755) eller med stöd av tillstånd
enligt lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli I

ilag skall ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse

Denna lag gäller inte

1. offentliga förevisningar av
biograffilm eller videogram som
omfattas av kravet på förhandsgranskning
i förordningen
(1959:348) med särskilda bestämmelser
om biografföreställningar
m. m.,

2. sändningar av televisionsprogram
som sker med stöd av tillstånd
enligt 5 § första eller andra
stycket radiolagen (1966: 755), med
stöd av 5 a § första stycket radiolagen
eller med stöd av tillstånd enligt
lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar.

986.

KU 1986/87:6

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1986: 18.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 508) om radiotidningar

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 4 §§ lagen (1981: 508) om radiotidningar1
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §2

En radiotidning enligt denna lag föreligger om följande villkor är uppfyllda: 1.

Radiotidningen skall vara ett radioprogram som är avsett för synskadade.

2. Radioprogrammet skall sändas
i rundradiosändning.

3. Radiotidningen får innehålla
endast

a) en version av en sådan allmän
nyhetstidning som trycks, har dagspresskaraktär
och ges ut här i landet
(förlaga) eller

b) dels en version av en förlaga,
dels en sammanställning av material
ur samma förlaga och ur ytterligare
en eller flera förlagor, av vilka
versioner sänds som radiotidningar.

/ denna lag förstås med radioprogram
och rundradiosändning detsamma
som i radiolagen
(1966:755).

Radiotidningar får inte sändas
utan tillstånd av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

2. Radiotidningen får innehålla
endast

a) en version av en sådan allmän
nyhetstidning som trycks, har dagspresskaraktär
och ges ut här i landet
(förlaga) eller

b) dels en version av en förlaga,
dels en sammanställning av material
ur samma förlaga och ur ytterligare
en eller flera förlagor, av vilka
versioner sänds som radiotidningar.

Med radioprogram avses detsamma
som i radiolagen
(1966:755).

2 §3

Radiotidningar får inte sändas i
rundradiosändning eller i trädsändning
som når fler än 75 bostäder
utan tillstånd av regeringen eller
den myndighet som regeringen
bestämmer.

KU 1986/87:6

Bilaga

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:495.

: Senaste lydelse 1985:385.

3 Senaste lydelse 1983:495.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med rundradiosändning och
trådsändning avses detsamma som
i radiolagen (1966:755).

Radiotidningarna skall helt eller
delvis återge texten i förlagorna.
Sändning av annonsmaterial får endast
ske om ljudet är förvrängt eller
innehållet kodat. Om en radiotidning
inte återger all redaktionell
text i en förlaga, får högst hälften
av sändningstiden vid ett sändningstillfälle
användas för annonsmaterial.

Utöver material som förekommer
i förlagorna får radiotidningarna
endast innehålla uppgifter om
hur materialet i sändningarna disponerats.

Ifråga om sådana radiotidningar
som sänds med stöd av tillstånd enligt
2 § gäller följande.

1. Radiotidningarna skall helt eller
delvis återge texten i förlagorna.

2. Sändning av annonsmaterial
får endast ske om ljudet är förvrängt
eller innehållet kodat.

3. Om en radiotidning inte
återger all redaktionell text i en förlaga,
får högst hälften av sändningstiden
vid ett sändningstillfälle användas
för annonsmaterial.

4. Utöver material som förekommer
i förlagorna får radiotidningarna
endast innehålla uppgifter om
hur materialet i sändningarna disponerats.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

Ett tillstånd som har meddelats med stöd av äldre föreskrifter gäller som
om tillståndet meddelats för rundradiosändning och trådsändning enligt 2 §

i den nya lydelsen.

KU 1986/87:6

Bilaga

4 Senaste lydelse 1985:385.

7 Förslag till
Lag om ändring i närradiolagen (1982: 459)

Härigenom föreskrivs att 1 § närradiolagen (1982:459) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

I denna lag finns föreskrifter om
rätt för vissa sammanslutningar att
sända närradio. Med närradio avses
radiosändningar av ljudradioprogram
i rundradiosändningar med
begränsad räckvidd.

1 lagen förstås med radiosändning,
rundradiosändning, radiosändare
och radioprogram detsamma
som i radiolagen (1966:755).

I denna lag finns föreskrifter om
rätt för vissa sammanslutningar att
sända närradio. Med närradio avses
rundradiosändningar med begränsad
räckvidd av ljudradioprogram.

I lagen förstås med rundradiosändning,
radiosändare och radioprogram
detsamma som i radiolagen
(1966: 755).

Denna lag träder i kraft den i juli 1986.

KU 1986/87:6

Bilaga

' Senaste lydelse 1985:597.

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 677) om lokala kabelsändningar

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 22 §8 lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns föreskrifter om 1 denna lag finns föreskrifter om
trådsändningar av radioprogram i lokala trådsändningar av radioprolokala
rundradiosändningar (lokala gram som når fler än 75 bostäder
kabelsändningar). (lokala kabelsändningar).

2 §

I lagen förstås med radiosänd- I lagen förstås med radiosändning.
trådsändning, rundradiosänd- ning, trådsändning och radioproning
och radioprogram detsamma gram detsamma som i radiolagen
som i radiolagen (1966: 755). Vidare (1966: 755). Vidare förstås med
förstås med

kabelnät: anläggning för lokala kabelsändningar,

kanal: det genom frekvensangivelse eller på annat därmed jämförligt
sätt särskilt bestämda utrymme i ett kabelnät som behövs för sändning av
radioprogram,

programkanal: det samlade utbud av radioprogram som under en
gemensam beteckning sänds i en kanal,

vida re sändning: samtidig och oförändrad återutsändning av en
sändning,

satellitsändning: vidaresändning av programkanaler från satelliter
i fast trafik,

egensändning: sändning av annat slag än vidaresändning.

4 8

För lokala kabelsändningar krävs För lokala kabelsändningar krävs

tillstånd om det inte är fråga om tillstånd om det inte är fråga om

/. vidaresändningar enligt 5 § vidaresändningar med stöd av

tredje stycket radiolagen (1966: 755) 5 aS första stycket radiolagen
eller (1966:755).

2. sändningar som enbart kan
tas emot i bostäder och som inte
når fler än cirka femtio bostäder.

Satellitsändningar och egensändningar
får inte förekomma i samma
kanal eller i en kanal i vilken vidaresändningar
enligt 5 § tredje

Satellitsändningar och egensändningar
får inte förekomma i samma
kanal eller i en kanal i vilken vidaresändningar
med stöd av 5 a §

KU 1986/87:6

Bilaga

1 Lagen omtryckt 1985: 1056.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

stycket radiolagen (1966:755) förekommer.
Ett lokalt kabelsändarföretag
och envar som har fått sändningsrätt
genom upplåtelse skall bedriva
sina egensändningar i särskilda
kanaler.

första stycket radiolagen (1966: 755)
förekommer. Ett lokalt kabelsändarföretag
och envar som har fått
sändningsrätt genom upplåtelse
skall bedriva sina egensändningar i
särskilda kanaler.

Egensändningar inom ett tillståndsområde får inte innehålla vidaresända
radioprogram som vid samma tillfälle vidaresänds inom ett annat tillståndsområde
utanför kommunen eller det större tillståndsområde som
kabelnämnden kan ha fastställt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

KU 1986/87:6

Bilaga

9 Förslag till
Lag om ändring i lotterilagen (1982: 1011)

Härigenom föreskrivs att 18 § lotterilagen (1982:1011) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Utan tillstånd får i samband med
utgivande av tryckt periodisk skrift
eller i samband med rundradiosändning
anordnas lotteri, varigenom
utses pristagare som har deltagit
i en tävling som har anordnats i
skriften eller i rundradiosändningen,
under förutsättning

1. att det som villkor för deltagande
i lotteriet inte fordras att
skriften innehas eller att insats erläggs
samt

2. att värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 500 kronor.

Föreslagen lydelse

Utan tillstånd får i samband med
utgivande av tryckt periodisk skrift
eller i samband med rundradiosändning
eller trådsändning sorn
sker med stöd av tillstånd av regeringen
eller kabelnämnden anordnas
lotteri, varigenom utses pristagare
som har deltagit i en tävling
som har anordnats i skriften eller i
sändningen, under förutsättning

1. att det som villkor för deltagande
i lotteriet inte fordras att
skriften innehas eller att insats erläggs
samt

2. att värdet av högsta vinsten
uppgår till högst 500 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

KU 1986/87:6

Bilaga