Konstitutionsutskottets betänkande
1986/87:34

om pågående försök med ett nytt frågeinstitut, m. m.

1986/87:34

Sammanfattning

Utskottet tar i detta betänkande på nytt upp det försök med vissa nya inslag i
riksdagens arbetsformer som pågått fr.o.m. 1985/86 års riksmöte.

Utskottet föreslår att de tidsbegränsade regler som för närvarande gäller
för frågeinstitutet och interpellationsdebatterna förlängs att gälla även under
1987/88 års riksmöte. Beträffande frågeinstitutet är avsikten att det under
kommande höst skall prövas hur frågestunden bör förläggas med hänsyn till
önskemål om bl. a. att undvika avbrott i arbetsplenum.

Enligt utskottet vore det värdefullt om regeringen under den fortsatta
försöksperioden kunde bättre utnyttja möjligheten att lämna information till
riksdagen vid särskilt anordnad informationsstund.

Även i övriga delar föreslår utskottet att försöket får fortsätta.

Ett särskilt yttrande (vpk) har fogats till betänkandet.

Inledning

Riksdagen beslöt våren 1985 att genomföra ett försök under 1985/86 års
riksmöte med vissa nya arbetsformer (prop. 1984/85:190, KU 1984/85:36).
Försöket har genom riksdagens beslut förlängts till att även omfatta hösten
1986 (KU 1985/86:30) och våren 1987 (KU 1986/87:14).

Ett av de viktigaste inslagen i försöksverksamheten är att finna former för
ett nytt frågeinstitut. För närvarande prövas en ordning enligt vilken frågor
som väcks senast tisdag kl. 13.00 besvaras redan på torsdagen i samma vecka.
Fr.o.m. den 1 januari 1987 har öppnats en möjlighet att kunna anordna
frågedebatter på andra dagar än torsdagar i särskilda undantagsfall.

Debattutrymmet i frågedebatterna har tidigare under försöksperioden
varit begränsat såväl vad gäller antalet tillåtna anföranden som tiden för varje
anförande. Begränsningen i antalet anföranden har upphävts fr.o.m. den 1
januari 1987.

Nya debattregler prövas under försöksperioden för interpellationsdebatterna.
Inskränkningarna gäller både antalet anföranden och tiden för dessa.

Andra inslag i försöksverksamheten gäller försök att i större utsträckning
än tidigare få till stånd särskilda debatter i hastigt aktualiserade ämnen.
Vidare prövas bl.a. åtgärder som går ut på att åstadkomma en jämnare
arbetsrytm, en förenklad utskottsbehandling och ett färre antal omröstningar
i kammaren.

1 Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr34

För närmare information om de olika inslagen i försöksverksamheten
hänvisas till de ovan nämnda utskottsbetänkandena.

Folkstyrelsekommittén, som tagit initiativ till försöksverksamheten, hade
föreslagit att försöket borde kunna pågå hela valperioden 1985-1988 med
beslut om förlängning för ett år i taget. Efter riksdagens första beslut, som
avsåg hela 1985/86 års riksmöte, förlängdes försöket endast med ett halvår till
utgången av år 1986. Anledningen härtill var främst vissa problem som
uppkommit med det nya frågeinstitutet och ett därav föranlett behov av
förändrade regler.

Reglerna för frågeinstitutet omarbetades under hösten 1986. De har
antagits av riksdagen för att gälla fr.o.m. den 1 januari 1987. Giltighetstiden
är begränsad till utgången av 1986/87 års riksmöte. Om inte riksdagen under
detta riksmöte fattar ett nytt beslut, kommer de regler om frågor och
interpellationer som gällde före 1985/86 års riksmöte att åter bli tillämpliga.

Vissa uppgifter om frågestunderna våren 1987

Av nedanstående figurer framgår fördelningen av besvarade frågor på
frågestunder under januari—april 1987 samt hur lång tid varje frågestund
tagit i anspråk.

Figur 1. Fördelning av besvarade frågor på frågestunder under januari och februari
1987

240

180

•(O

C -

120

15/1 22/1 29/1

5/2

12/2 19/2

KU 1986/87:34

^ Antal frågor

□ Tid i minuter

Figur 2. Fördelning av besvarade frågor på frågestunder under mars och april 1987.
40 240

•ro

)

I -

ibo

120

•H

5/3 12/3 19/3 26/3 2/4 9/4 23/4

E23 Antal frågor

O Tid i minuter

Under januari—april 1987 har sammanlagt 250 frågor besvarats vid de 13
frågestunder som hållits. Detta innebär en förhållandevis stor ökning av
antalet frågor vid en jämförelse med motsvarande period under 1986 då
sammanlagt 194 frågor besvarades. Den sammanlagda sammanträdestiden
för frågestunderna under januari—april har ökat från ca 17 timmar år 1986 till
ca 27 timmar år 1987. Den genomsnittliga tidsåtgången per fråga har ökat
från ca 5 1/2 minuter till ca 6 1/2 minuter.

Sedan den 1 januari 1987 har det funnits en möjlighet att använda ett
obegränsat antal anföranden om en minut i frågedebatterna. Tidigare under
försöksperioden har antalet anföranden varit begränsat till 3 för varje talare.
Under januari—april 1987 har i 35 debatter (31 debatter mellan det svarande
statsrådet och en frågeställare samt 4 debatter mellan det svarande statsrådet
och två eller flera frågeställare) utnyttjats fler anföranden än enligt det
ursprungligen prövade debattsystemet.

I de 31 debatterna mellan två talare har följande antal anföranden
utnyttjats.

6 debatter
12 debatter

3 debatter

7 debatter
1 debatt

7 anföranden

8 anföranden

9 anföranden

10 anföranden

11 anföranden

KU 1986/87:34

1 debatt: 12 anföranden

1 debatt: 14 anföranden

När det gäller de 4 debatterna mellan det svarande statsrådet och två eller
flera frågeställare har följande antal anföranden utnyttjats.

1 debatt: 10 anföranden (3 talare)

1 debatt: 12 anföranden (3 talare)

1 debatt: 17 anföranden (3 talare)

1 debatt: 18 anföranden (4 talare)

Sammantaget har i de nu redovisade 35 debatterna hållits 329 anföranden.
Enligt den före årsskiftet gällande ordningen skulle antalet anföranden ha
varit begränsat till 225. Den nya ordningen har alltså föranlett 104 anföranden
(repliker) mera i dessa frågedebatter än vad som varit möjligt enligt de
regler som gällde före årsskiftet. Det totala antalet anföranden i samtliga
frågedebatter under januari-april 1987 uppgick till 1 107.

En möjlighet fr.o.m. den 1 januari 1987 att samordna frågor och
interpellationer i en och samma debatt har utnyttjats vid några tillfällen.
Även möjligheten att anordna frågestund på annan dag än torsdag har
utnyttjats. Frågestunden den 30 april flyttades till måndagen den 4 maj. Inga
frågor väcktes till den frågestunden. Nästa frågestund hölls torsdagen den 7
maj. Vid den frågestunden besvarades 40 frågor under ca 4 timmar. Den
frågestund som skulle ha hållits torsdagen den 14 maj flyttades till fredagen
den 15 maj kl. 14.00. Vid den frågestunden besvarades 7 frågor under ca 40
minuter. Frågestunden torsdagen den 21 maj har flyttats till fredagen den 22
maj. Någon frågestund i stället för den som faller bort på grund av helgdag
torsdagen den 28 maj kommer inte att anordnas.

Utskottet

I detta betänkande tar utskottet på nytt upp det försök med vissa nya inslag i
riksdagens arbetsformer som pågått fr.o.m. 1985/86 års riksmöte. Giltigheten
av de tillfälliga lagregler som nu gäller för frågeinstitutet och interpellationsdebatterna
har genom riksdagens senaste beslut i frågan hösten 1986
(KU 1986/87:14) begränsats till utgången av 1986/87 års riksmöte. En fortsatt
försöksverksamhet förutsätter att riksdagen på nytt överväger frågan och
fattar beslut om en förlängning.

I enlighet med riksdagens beslut har konstitutionsutskottets arbetsgrupp
för riksdagsfrågor följt utvecklingen av försöket. Arbetsgruppen har redovisat
resultatet av sin uppföljning till utskottet och har i samband därmed
föreslagit att vissa förändringar bör övervägas. Detta förslag, som rör
frågeinstitutet, kommer att redovisas i det följande.

En grundtanke med det nya frågesinstitutet var att ledamöterna snabbare
skulle få svar på frågor i aktuella ämnen. Härvidlag hade den tidigare
gällande ordningen brister. Möjligheten att med kort varsel ta upp olika
problem har utnyttjats i stor utsträckning. Omkring hälften av alla frågor
under försöksperioden har väckts på tisdagar. Riksdagsledamöternas intresse
av att snabbt kunna få svar på frågor var en utgångspunkt även för de

KU 1986/87:34

förändringar i det nya frågeinstitutet som vidtogs med verkan fr.o.m. den 1
januari 1987. Enligt utskottets mening bör samma utgångspunkt gälla för en
fortsatt försöksverksamhet.

De största problemen med det nya frågeinstitutet har haft samband med
frågestundens förläggning till torsdagar och till tidpunkten på dagen för
frågestunden. I samband med tidigare utvärdering har noterats att frågestunder
vid flera tillfällen tagit alltför lång tid i anspråk på grund av en stor
anhopning av frågor. Detta har minskat allmänhetens möjligheter att få
information om vad som har avhandlats vid dessa frågestunder eftersom
referat från frågedebatterna inte kunnat nå ut till berörda massmedier i rätt
tid. Långvariga frågestunder har även, särskilt mot slutet av sessionerna,
medfört störningar i kammarens behandling av utskottsärenden. Inte bara
tidsförlusten i sig utan även förhållandet att ärendebehandlingen fått
avbrytas när frågestunden börjar har vållat svårigheter.

Genom att torsdagens frågestund numera får börja något tidigare på
eftermiddagen och genom att talmannen kan besluta att frågedebatter skall
anordnas på annan dag än torsdagen har förhållandena förbättrats något vad
gäller den nämnda informationsaspekten och kammararbetet, men förbättringarna
är inte tillräckliga. Vidare måste problemet med avbrott i ärendebehandlingen
uppmärksammas ytterligare.

Om man ser på 1986/87 års riksmöte har det vid ett tillfälle hösten 1986
(20/11) och vid tre tillfällen våren 1987 (19/3, 2/4, 23/4) inträffat att
frågestunden medfört avbrott mitt i behandlingen av ett utskottsärende.
Sådana avbrott har uppkommit även i allmänpolitiska debatter (23/10, 5/2).
Det är alltså i och för sig ett begränsat antal fall där det förekommit avbrott
mitt i debatten i ett ärende, men redan detta har medfört störningar i
kammararbetet. Beträffande ett av de utskottsärenden i vilka debatten fick
avbrytas har lagutskottet i en skrivelse den 28 april 1987 till konstitutionsutskottet
pekat på uppkomna olägenheter. Kammarens behandling av LU
1986/87:18 om äktenskapsbalken m.m. fick avbrytas vid två tillfällen, dels
när frågestunden började kl. 14.30, dels för middagspaus. Mellan dessa
avbrott fanns det utrymme för endast ca 45 minuters debatt.

Arbetsgruppen har på nytt framfört tanken på en tidigareläggning på
dagen av torsdagens frågestund. Avbrott i ärendebehandlingen skulle
undvikas om frågestunden kunde börja redan kl. 12.00 eller, om ärenden
först bör tas votering, omedelbart efter voteringen. Detta skulle vara till
fördel även med hänsyn till den informationsaspekt som nyss berördes. Det
har i arbetsgruppen även diskuterats lösningar som innebär att i större
utsträckning anordna frågedebatter på fredagar, eventuellt då också med
framflyttning av sista tidpunkt för inlämnande av frågor.

Utskottet anser att det måste prövas ytterligare hur förbättringar skall
kunna uppnås. Vid en sådan prövning bör även vägas in hur olika lösningar
inverkar på regeringens och regeringskansliets arbetsrutiner. Arbetsgruppen
är beredd att bereda frågan så att det kan föreligga ett förslag tidigt under
kommande höst. Denna prövning hindrar enligt utskottets mening inte att
riksdagen beslutar att de nuvarande reglernas giltighetstid utsträcks till hela
nästa riksmöte. Efter den nya prövningen kan reglerna ändras genom
ytterligare ett riksdagsbeslut hösten 1987.

KU 1986/87:34

Riksdagens senaste beslut hösten 1986 om det nya frågeinstitutet innebar
även bl.a. en omläggning av debattreglerna i förhållande till vad som gällt
tidigare under försöksperioden. Det infördes en möjlighet för talarna att
disponera ett obegränsat antal anföranden om en minut. Denna förändring i
debattreglerna har medfört klara förbättringar för talarna. Det har samtidigt
inte uppkommit någon oacceptabel förlängning av debattiderna. Utskottet
har i likhet med arbetsgruppen inte för närvarande funnit behov av någon
ytterligare förändring i detta hänseende.

Beträffande reglerna för interpellationsdebatterna har arbetsgruppen inte
föreslagit förändringar. Reglerna har fungerat smidigt och medfört en avsedd
koncentration kring centrala frågeställningar. Utskottet förordar att reglerna
förlängs att gälla också under 1987/88 års riksmöte.

Utskottet föreslår i enlighet med vad som ovan anförts om frågeinstitutet
och interpellationsdebatterna att tilläggsbestämmelserna 6.1.3 och 6.2.3
riksdagsordningen ändras på sätt som framgår av bilaga till detta betänkande.

Arbetsgruppen har noterat att den starka ökningstakten när det gäller
antalet väckta interpellationer har fortsatt under 1986/87 års riksmöte.
Antalet väckta interpellationer fram till den 5 maj är uppe i 253 mot 216 vid
samma tid förra året. Samtidigt har frågorna ökat i antal, något som
folkstyrelsekommittén antog inte skulle bli fallet. Det finns enligt utskottet
anledning att vara särskilt uppmärksam på denna utveckling.

Möjligheten för regeringen att, som en inledning till frågestunderna,
lämna information om regeringsbeslut vid särskilda informationsstunder på
torsdagar har använts endast vid ett fåtal tillfällen. Under våren 1987 har
regeringen inte utnyttjat denna form för att informera riksdagen.

Arbetsgruppen framhöll hösten 1986 angelägenheten av att regeringen
mer regelbundet utnyttjar möjligheten att informera om regeringsbeslut.
Valet av ämnen för information borde också kunna breddas. Detta skulle
inte behöva vara begränsat enbart till regeringsbeslut som fattats samma dag.
Det skulle kunna omfatta även politiskt intressanta frågor som är föremål för
beredning eller för diskussioner i regeringen. Även om en fråga i ett senare
skede kommer att föreläggas riksdagen borde detta inte få hindra regeringen
att lämna viss information, t.ex. inför en lagrådsremiss eller rörande
förberedelsearbetet i ett propositionsärende. Arbetsgruppen påpekade
också vikten av att det i riksdagen kan finnas en beredskap hos partierna för
att i anslutning till den lämnade informationen inhämta ytterligare sakupplysningar
från statsrådet. Partikanslierna måste därför alltid få en förhandsdelning
eller på annat sätt få del av den information som kommer att lämnas.
Det framhölls samtidigt som mycket viktigt att informationen inte offentliggörs
på något annat sätt före informationsstunden. Utskottet ställde sig
bakom dessa uttalanden. Riksdagen godtog detta.

Enligt utskottet vore det värdefullt om regeringen under den fortsatta
försöksperioden bättre kunde utnyttja möjligheten att lämna information till
riksdagen vid särskilt anordnad informationsstund.

Beträffande försöksverksamheten i andra delar än de som redovisats ovan
har arbetsgruppen inte funnit anledning att föreslå förändringar. Även i

KU 1986/87:34

övriga delar bör enligt utskottet försöket få fortsätta också under 1987/88 års
riksmöte.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i riksdagordningen

att riksdagen antar det i bilaga framlagda förslaget till lag om ändring i
tilläggsbestämmelserna 6.1.3 och 6.2.3 riksdagsordningen,

2. beträffande försöksverksamheten i övrigt
att riksdagen godkänner vad utskottet föreslagit.

Stockholm den 21 maj 1987

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s),
Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ulla
Pettersson (s) och Ingela Mårtensson (fp).

Särskilt yttrande

Nils Berndtson (vpk) anför:

Jag har i konstitutionsutskottets arbetsgrupp för riksdagsfrågor och i
utskottet framhållit att det vore av värde att få pröva debattregler för frågeoch
interpellationsdebatterna som ger ett något större utrymme för argumentering
i de fall då detta är önskvärt. För frågedebatternas del skulle man
egentligen enligt min mening kunna återgå till den ordning som gällde före
försöksverksamheten, dvs. att det första anförandet från varje talare får
räcka längst tre minuter, det andra två minuter och de övriga en minut. Ett
sådant debattsystem skulle även i och för sig kunna prövas med en
begränsning i antalet enminutersrepliker. Vad gäller interpellationsdebatterna
skulle i första hand prövas åtminstone en utökning av tiden för det första
anförandet från varje talare.

Jag kommer i höst att ta upp dessa frågor på nytt redan i samband med att
arbetsgruppen behandlar frågan om ändrad schemaläggning av frågestunden.
Enligt min mening måste det i en senare slutlig utformning av de nu
prövade fråge- och interpellationsinstituten ske en viss utvidgning av
anförandetiderna.

KU 1986/87:34

Förslag till
Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelserna 6.1.3 och 6.2.3 riksdagsordningen
1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

6.1.32

Sä länge 1986/87 års riksmöte på- Vid 1987/88 års riksmöte skall föl går

skall följande tillämpas. jande tillämpas.

När ett statsråd besvarar en interpellation får svaret lämnas i ett anförande
som räcker längst tio minuter. Statsrådet kan därutöver få ordet för
ytterligare två anföranden i interpellationsdebatten om vardera längst sex
minuter.

Interpellanten kan få ordet för högst tre anföranden, varav det första får
räcka längst sex minuter och övriga två längst tre minuter. Detsamma gäller
för de ledamöter som senast dagen före det sammanträde då svaret skall
lämnas har anmält att de önskar ordet vid överläggningen.

Andra talare kan få ordet för högst två anföranden, varav det första får
räcka längst sex minuter och det andra längst tre minuter.

Kortare inlägg från statsråd som avses i 2 kap. 15 § får i en interpellationsdebatt
ej överstiga tre minuter. På sådana inlägg får inte avges genmäle.

6.2.33

Så länge 1986187 års riksmöte på- Vid 1987/88 års riksmöte skall föl går

skall följande tillämpas i stället jande tillämpas i stället för tilläggs för

tilläggsbestämmelse 6.2.2. bestämmelse 6.2.2.

Frågor besvaras vid en frågestund varje torsdag som riksdagen sammanträder.
Vid denna frågestund besvaras frågor som har ingivits till kammarkansliet
senast kl. 13 under tisdagen i samma vecka.

Om arbetsförhållandena i riksdagen kräver det får talmannen besluta att
frågesvar skall lämnas på annan dag än torsdagen. Talmannen får även
besluta att en fråga skall besvaras tillsammans med en interpellation.

Meddelande om när en fråga skall besvaras skall anslås senast kl. 14 dagen
före sammanträdet och tas upp på föredragningslistan.

Efter det att statsrådet har lämnat ett frågesvar får det första anförandet
från varje talare räcka längst två minuter och varje följande anförande längst
en minut. När ett statsråd besvarar en fråga tillsammans med en interpellation
tillämpas de regler om anföranden som gäller för interpellationer.

En fråga som inte besvaras på dag som avses i andra eller tredje stycket
förfaller, om inte den ledamot som ingivit frågan, senast kl. 13 följande tisdag
meddelar kammarkansliet att frågan skall kvarstå till nästa frågestund.

Vid frågestund får talmannen utan hinder av tilläggsbestämmelse 2.15.4
anvisa plats i plenisalen från vilken talare skall yttra sig.

Denna lag träder i kraft den 1 september 1987.

1 Riksdagsordningen omtryckt 1985:1068.

2 Senaste lydelse 1986:1385.

3 Senaste lydelse 1986:1385.

KU 1986/87:34
Bilaga

gotab Stockholm 1987 13066