Konstitutionsutskottets betänkande
1986/87:28
om ändring i ersättningsstadgan för riksdagens
1986/87:28
ledamöter, m. m. (Förs. 1986/87:11)
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet ett förslag från riksdagens förvaltningskontor
rörande arvoden till vice talmän och utskottens presidier m. m. jämte
motion 1986/87:K. 104 (vpk).
Utskottet avstyrker motionen och tillstyrker i allt väsentligt och med vissa
redaktionella ändringar förvaltningskontorets förslag. En reservation (vpk)
har avgivits.
Förslaget
I förslaget hemställs att riksdagen antar de i bilagan framlagda förslagen till
1. lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
2. lag om ändring i lagen (1984:665) om arvode m. m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ.
Förvaltningsstyrelsen föreslår viss uppräkning av arvodena till vice talmän
och utskottens presidier samt vissa ändringar i reglerna om traktamente och
reseförmåner. Vidare föreslås en teknisk ändring rörande ersättning till
ledamöter och suppleanter i utrikesnämnden i vad gäller sammanträden då
riksmöte inte pågår. I övrigt föreslås en del ändringar av redaktionell
karaktär.
Motionen
I motion 1986/87:K104 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
beslutar att tilläggsarvodet bör bestämmas till 6 % av ledamotsarvodet för
ordförande i utskott och 2 % för vice ordförande i utskott.
I motiveringen anför motionärerna att en omläggning av reglerna från ett
fixt belopp till ett procenttal av ledamotsarvodet leder till en höjning av det
särskilda arvodet för utskottens presidier. Motionärerna anser att de faktiska
arvodena inte skall höjas enligt förslaget utan ställas i relation till de värden
de hade vid införandet.
Utskottet
Förvaltningskontorets förslag, som beretts av en särskild parlamentariskt
sammansatt kommitté inom riksdagen, innebär att de nuvarande i krontal
I Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 28
fixerade särskilda arvodena till vice talmännen, ordförandena och vice
ordförandena i utskott skall ersättas av arvoden, benämnda tilläggsarvoden,
beräknade efter vissa procenttal i förhållande till ledamotsarvodet. Förslaget
innefattar också vissa höjningar av arvodena i förhållande till dagsläget.
Vänsterpartiet kommunisterna har i en partimotion föreslagit en något lägre
nivå för arvodena till utskottens presidier men godtagit höjningarna vad
gäller de vice talmännen.
Utskottet finner för sin del att starka skäl talar för den av förvaltningskontoret
föreslagna nivån, inte minst med hänsyn till den ökade arbetsbörda som
gäller för utskottens presidier. Utskottet tillstyrker därför förslaget till
ändring av 4 § i ersättningsstadgan och avstyrker motion 1986/87:K104.
Beträffande utformningen i övrigt av ersättningsstadgan anser utskottet att
någon ändring inte bör företas vad gäller bestämmelserna i 11 § om
ledamöternas rätt att anlita inrikes järnvägar med särskilda årskort. Den av
utskottet föreslagna lydelsen av 11 § framgår av det i bilaga till detta
betänkande fogade förslaget. I övrigt föreslår utskottet vissa redaktionella
ändringar i 1, 2, 7 och 8 §§ samt att lagen bör träda i kraft den 1 maj 1987.
Förslaget till ändring i lag om arvoden m. m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ godtas.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande tilläggsarvoden
att riksdagen med bifall till förslag 1986/87:11 i denna del och med
avslag på motion 1986/87:K104 antar den i bilaga som utskottets förslag
betecknade lydelsen av 4 § lag om ändring i ersättningsstadgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter,
2. beträffande ändring i ersättningsstadgan i övrigt
att riksdagen med anledning av förslaget i denna del antar den i bilaga
som utskottets förslag betecknade lydelsen av lag om ändring i
ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter,
3. beträffande ändring i arvodeslagen
att riksdagen med bifall till förslaget i denna del antar förslaget till lag
om ändring i lagen (1984:665) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ, dock med den ändringen att
lagen skall träda i kraft den 1 maj 1987.
Stockholm den 17 mars 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Anita
Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Torgny Larsson (s), Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s), Ingela
Mårtensson (fp) och Britta Hammarbacken (c).
KU 1986/87:28
2
Reservation
KU 1986/87:28
Nils Berndtson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 1986/87:K104” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 1986/87:K104, att det
tilläggsarvode som föreslås utgå till ordförande och vice ordförande i utskott
bör stå i relation till de värden arvodena hade vid införandet. Den tekniska
ändringen av sättet att beräkna arvodena bör inte leda till en så kraftig
höjning som förvaltningsstyrelsens förslag innebär. Utskottet anser därför
att tilläggsarvodena bör bestämmas till 6 % av ledamotsarvodet för ordförande
i utskott och till 2 % för vice ordförande i utskott.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande tilläggsarvoden
att riksdagen med anledning av förslag 1986/87:11 och med bifall till
motion 1986/87:K104 antar följande som föreslagen lydelse betecknad
lydelse av 4 § lag om ändring i ersättningsstadgan (1971:1197) för
riksdagens ledamöter:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4 §
Särskilt arvode skall för år utgå till
vice talman med 18 000 kronor, till
ordförande i utskott med 9 900 kronor
och till vice ordförande i utskott
med 3 400 kronor.
Ledamot och suppleant i utrikesnämnden
erhåller särskilt arvode för
sammanträdes dag (sammanträdesarvode)
under tid då riksmöte ej
pågår med belopp som fastställs av
riksdagens förvaltningskontor.
Tilläggsarvode betalas för månad
till vice talman med 12 procent, till
ordförande i utskott med 6 procent
och till vice ordförande i utskott med
2 procent av ledamotsarvodet.
3
Förslag till
Lag om ändring i ersättningsstadgan (1971: 1197) för
riksdagens ledamöter1
Härigenom föreskrivs att 1-11 och 13 §§ ersättningsstadgan (1971: 1197)
för riksdagens ledamöter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Inledande bestämmelser
Till ledamotskap av riksdagen är
knutna de ekonomiska förmåner
som anges i denna stadga. Förmånerna
utgår dock ej för tid då ledamot
är statsråd. Ej heller utgår förmånerna
för tid då ledamot av annat
skäl än offentligt uppdrag eller
sjukdom och annat laga förfall beviljats
ledighet under minst en månad
i följd.
För ersättare som utövar uppdrag
som riksdagsledamot gäller
samma bestämmelser som för ledamot
med de undantag som anges i 2
och 7 §§.
Bestämmelserna i 3—13 §§ äger
tillämpning på riksdagsledamot
från och med ingången av den månad,
då lian skall taga plats i riksdagen,
till och med utgången av den
månad, då han upphör att vara ledamot,
dock ej för tid innan han
blev ledamot.
För ersättare tillämpas 3—13 §§
endast för tjänstgöringstiden. Riksdagens
förvaltningsstyrelse får
dock, då så prövas skäligt, besluta
att bestämmelserna helt eller delvis
skall tillämpas även för tid därutöver.
Pension enligt denna stadga utgår
från och med den dag, då rätten att
uppbära pension inträder, till och
1 Stadgan omtryckt 1980:870.
En ledamot av riksdagen är berättigad
till ekonomiska förmåner
enligt denna stadga. Förmånerna
utgår inte för tid då en ledamot är
statsråd. Ej heller utgår förmånerna
för tid då en ledamot av annat skäl
än offentligt uppdrag eller sjukdom
och annat laga förfall beviljats ledighet
under minst en månad i följd.
För ersättare som utövar uppdrag
som riksdagsledamot gäller
samma bestämmelser som för ledamot
med de undantag som anges i 2
och 7 §§.
Bestämmelserna i 3-13 §§ tilllämpas
från och med den dag då
ledamoten tar plats i riksdagen, till
och med utgången av den månad,
då uppdraget att vara ledamot
upphör.
För den som ersätter annan ledamot
än talmannen eller ett statsråd
tillämpas 3-13 S§ endast för tjänstgöringstiden.
Riksdagens förvaltningskontor
får, då särskilda skäl föreligger, besluta
att bestämmelserna i 3—13 §§
helt eller delvis skall tillämpas för
ersättare även för tid utöver tjänstgöringstiden.
Pension enligt denna stadga utgår
från och med den dag, då rätten att
uppbära pension inträder, till och
KU 1986/87:28
Bilaga
4
Nuvarande lydelse
med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens död, eller,
om pensionsrätten upphör av annan
anledning, till och med utgången av
den månad, varunder rätten upphört.
Den som är ledamot av riksdagen
kan inte samtidigt uppbära
egenpension enligt denna stadga.
Utskottets förslag
med den dag, då en månad förflutit
efter pensionstagarens död, eller,
om pensionsrätten upphör av annan
anledning, till och med utgången av
den månad, varunder rätten upphört.
Egenpension enligt denna stadgafår
inte utgå samtidigt med arvode.
Arvode
3 §:
Arvode skall betalas med ett belopp
per månad som motsvarar den
genomsnittliga lönen för tjänster
som byråchefer vid statliga myndigheter
och som rådmän, hovrättsråd
och kammarrättsråd. Riksdagens
förvaltningskontor skall årligen beräkna
arvodet för tiden den 1 oktober-den
30 september.
Talmannen skall erhålla ett arvode
som motsvarar lönen till statsministern.
Ledamotsarvode betalas med ett
belopp för månad som motsvarar
den genomsnittliga lönen för tjänster
som byråchefer vid statliga
myndigheter och som rådmän, hovrättsråd
och kammarrättsråd. Riksdagens
förvaltningskontor beräknar
årligen arvodet för tiden den 1
oktober-den 30 september.
Talmannen erhåller ett arvode
som motsvarar lönen till statsministern.
Vid tillämpning av lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall arvodet
anses som inkomst av anställning och ledamot anses som arbetstagare.
4 §3
Särskilt arvode skall för år utgå
till vice talman med 18000 kronor.
till ordförande i utskott med 9900
kronor och till vice ordförande i utskott
med 3400 kronor.
Ledamot och suppleant i utrikesnämnden
erhåller särskilt arvode
för sammanträde sdag (sammanträdesarvode)
under tid då riksmöte ej
pågår med belopp som fastställs av
riksdagens fövaltningskontor.
TiUäggsarvode betalas för månad
till vice talman med 12 procent.
till ordförande i utskott med 8 procent
och till vice ordförande i utskott
med 4 procent av ledamotsarvodet.
5 §
Sjukpenning eller föräldrapenning,
som tillkommer ledamot,
skall uppbäras i den ordning som
anges i 3 kap. 16 § andra stycket
lagen (1962: 381) om allmän försäkring
(arbetsgivarinträde).
Sjukpenning och föräldrapenning
över garantinivån, som tillkommer
ledamot, uppbärs i den ordning
som anges i 3 kap. 16 § andra
stycket lagen (1962: 381) om allmän
försäkring (arbetsgivarinträde).
KU 1986/87:28
Bilaga
2 Senaste lydelse 1984:975.
3 Senaste lydelse 1985: 1069.
5
Nuvarande lydelse
Beviljas ledamot ledighet under
mer än femton dagar i följd av annat
skäl än offentligt uppdrag eller sjukdom
och annat laga förfall, skall avdrag
göras från arvodet med två
tredjedelar från och med den sextonde
dagen.
Traktamente
Ledamot som är bosatt utanför
ett område, som begränsas av en
cirkel med 70 kilometers radie och
med riksdagshuset som medelpunkt,
får för tid då riksmöte pågår
traktamente, beräknat efter sammanlagda
lägsta beloppen för natt
resp. dag som enligt allmänt resen
v tal (ARA) utgår till tjänsteman.
Ersättare får dock för de första
femton dygnen av varje tjänstgöringsperiod
i stället traktamente
med det högsta belopp för natt
resp. dag som enligt AR A utgår till
tjänsteman.
Annan ledamot, som är bosatt
utanför ett område, som begränsas
av en cirkel med 15 kilometers radie
och med riksdagshuset som medelpunkt,
kan av riksdagens förvaltningsstyrel.
se
tamente med högst det belopp som
följer av 7 §.
I
Är ledamot frånvarande mer än
femton dagar i följd skall avdrag
göras från traktamente med hälften
från och med den sextonde dagen.
Har frånvaron ej upphört efter nittio
dagar, skall något traktamente
ej längre utgå.
Utskottets förslag
§
Beviljas en ledamot ledighet under
mer än femton dagar i följd av
annat skäl än offentligt uppdrag eller
sjukdom och annat laga förfall,
görs avdrag från arvodet med två
tredjedelar från och med den sextonde
dagen.
§4
En ledamot som är bosatt utanför
ett område, som begränsas av en
cirkel med 70 kilometers radie och
med riksdagshuset som medelpunkt,
får för tid då riksmöte pågår,
med undantag för uppehåll i samband
med jul och nyår, traktamente
beräknat efter sammanlagda lägsta
beloppen för dag och natt enligt det
allmänna reseavtal, som tillämpas för
statliga tjänstemän. Detsamma gäller
vid sammanträde eller annan förrättning
för riksdagen i Stockholm under
tid dä riksmöte inte pågår.
Om en ersättare, som inte kan
beredas bostad i riksdagens hus,
har kostnader för övernattning som
överstiger nattraktamentet. kan
förvaltningskontoret bevilja särskild
ersättning härför.
§
Annan ledamot, som är bosatt
utanför ett område, som begränsas
av en cirkel med 15 kilometers radie
och med riksdagshuset som medelpunkt,
kan av riksdagens förvaltningskontor
tillerkännas traktamente
med högst det belopp som följer
av 7 §.
§
Om en ledamot varit frånvarande
mer än femton dagar i följd upphör
traktamentet för dag från och med
den första dagen. Detsamma gäller
om en ledamot under frånvaro uppbär
annat dagtraktamente.
KU 1986/87:28
Bilaga
4 Senaste lydelse 1982: 119.
6
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
Vid frånvaro mer än femton dagar
i följd, minskas traktamentet
för natt till hälften från och med
den sextonde dagen.
Efter frånvaro mer än nittio dagar
i följd utgår inte längre något
traktamente.
Kostnadsersättning
10 §5
Kostnadsersättning utgår med
belopp motsvarande för år räknat
sjuttio procent av det vid årets ingång
gällande basbeloppet enligt
lagen om allmän försäkring.
Till en ledamot som ej är berättigad
till traktamente jämlikt 7 eller
8 § utgår kostnadsersättning med
belopp motsvarande helt basbelopp
beräknat enligt första stycket.
Till en ledamot betalas kostnadsersättning
för månad. Kostnadsersättning
utgör för år räknat för ledamot
som är berättigad till traktamente 70
procent av basbeloppet enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring och
för annan ledamot ett basbelopp.
Efter frånvaro mer än nittio dagar
i följd upphör kostnadsersättningen.
Talmannen är inte berättigad till kostnadsersättning.
Reseförmåner
II
Ledamot får anlita inrikes järnvägar
och statliga busslinjer på riksdagens
bekostnad. För utövande av sitt
uppdrag som riksdagsledamot eller
talman får ledamot dessutom anlita
inrikes flyglinjer på riksdagens bekostnad.
1 föreskrifter som meddelas enligt
27 § kan bestämmas, att ledamot
äger anlita även annat färdmedel
på riksdagens bekostnad.
Denna lag träder i kraft den 1
§
Ledamot får anlita inrikes järnvägar
och statliga busslinjer på riksdagens
bekostnad. Detsamma gäller
för resor med reguljära flyglinjer om
resan avser utövandet av uppdraget
som riksdagsledamot.
§
Riksdagens förvaltningskontor
kan bestämma enligt 27 §, att ledamot
på riksdagens bekostnad får
anlita annat färdmedel än som
anges i II § och att ledamot äger
åtnjuta traktamente vid resa med
anledning av uppdraget som riksdagsledamot.
j 1987.
KU 1986/87:28
Bilaga
5 Senaste lydelse 1984:975.
7
I
Stockholm 1987 12642
■