Konstitutionsutskottets betänkande
1986/87:15

om vissa vallagsfrågor, m. m.

1986/87:15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 26 motioner rörande valsystemet väckta under
den allmänna motionstiden 1986.

Utskottet har föreslagit att motionerna 1985/86:K623, 702, 705, 708, 710,

711, 712, 714, 715, 717, 724, 725, 726 och 727 förklaras besvarade med vad
utskottet anfört om det arbete som för närvarande pågår inom folkstyrelsekommittén
beträffande skilda vallagsfrågor. Vidare avstyrker utskottet
motionerna 1985/86:K709, 718, yrkande 2 och 722 med motsvarande
hänvisning. Utskottet avstyrker även ett yrkande i motion 1985/86:K718
angående kartellbeteckning.

Två motioner om valservice åt handikappade, 1985/86.K701 och 720
förklaras besvarade med vad utskottet anfört om vidtagna åtgärder.

Utskottsmajoriteten avstyrker motion 1985/86:K707 angående budröstning.

Motionerna 1985/86:K617, 703, 704 och 719 om proportionaliteten i det
kommunala valsystemet och om slopande av småpartispärren i landstingsval
avstyrks. Motion 1985/86:706 om rösträtt i riksdagsval för invandrare som ej
är svenska medborgare avstyrks. Slutligen avstyrks motion 1985/86:K716 om
undersökning av väljarundersökningar under hänvisning till yttrande- och
informationsfriheten.

Fyra reservationer har avgivits: en av de tre borgerliga partierna rörande
budröstningsförfarandet, två av vpk rörande dels rösträtten för invandrare,
dels proportionaliteten i det kommunala valsystemet och 3-procentsspärren i
landstingsval samt en av m och fp angående utlandsröstning.

Ett särskilt yttrande av de moderata ledamöterna har avgivits rörande
valkretsindelningen i Malmöhus län.

Motionsyrkanden

I motion 1985/86.K617 av Rune Thorén och Ulla Tillander (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till förändrat system vid
kommunala val i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

I motion 1985/86.K623 av Börje Stensson (fp) yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen sägs om översyn av 14 kap. 4 § vallagen.

I motion 1985I86.K701 av Hans Dau och Göran Allmér (m) yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen 1

1 Riksdagen 1986187. 4 sami. Nr 15

anförts om åtgärder för att tillförsäkra att valhemligheten säkras för alla
medborgare.

I motion 1985186:K702 av Ralf Lindström m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen 1972:704 om kyrkofullmäktigeval
att partimärkta valsedlar tillhandahålls vid poströstning till kyrkofullmäktige.

I motion 1985/86. K703 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att folkstyrelsekommittén får tilläggsuppdrag
att göra en översyn av valsystemet vid kommunala val.

I motion 1985I86. K704 av Sten Andersson i Malmö (m) yrkas att riksdagen
beslutar ändra vallagen i enlighet med vad som i motionen anförts om
utjämningsmandat vid kommunalval.

I motion 1985I86. K705 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av systemet med röstning på postanstalt och av
rutinerna för hantering av poströsterna.

I motion 1985/86.K706 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval,
oberoende av medborgarskap, snarast föreläggs riksdagen.

I motion 1985/86.K707 av Bertil Fiskesjö m.fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar att vallagen 11 kap. 3 § skall ha den lydelse som anges nedan:

3 §

Väljare som fyllt 18 år.

Vårdare är den som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren
vård av mer varaktigt slag.

Sådan valsedelförsändelse följande sätt.

Vidare lägger för dem.

Vårdare skall ange i vilket vårdnads förhållande han står till väljaren. Vittne
skall vara vittne.

I motion 1985I86.K708 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar om en ändring av valkretsindelningen i Malmöhus län för val till
riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1985186:K709 av Anita Johansson och Oskar Lindkvist (s) yrkas att
riksdagen beslutar anta följande förslag till lag om ändrad lydelse av 5 kap.

8 § vallagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För att personer och

för val av landstingsman eller kom- för val av landstings/edamö/er eller

munfullmäktige minst fyra och högst kommunfullmäktige minst fyra eller

tio personer i landstingskommunen högst tio personer, dock att vad nu

eller kommunen. sagts skall, om landstingskommun

eller kommun indelas i flera valkretsar,
gälla varje valkrets.

Centrala valmyndigheten anmäla honom.

KU 1986/87:15

I motion 1985/86.K710 av Per-Olof Strindberg (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till brevröstning som ett komplement till
röstningen på svenska beskickningar och konsulat.

I motion 1985/86. K711 av Margareta Andrén (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att gällande bestämmelser ändras så att postverket vid
kyrkofullmäktigevalen kan ge allmänheten en bättre service enligt de
intentioner som framförs i motionen.

I motion 1985/86:K712 av Mats O Karlsson och Gunnar Thollander (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring i lagen om val av
kyrkofullmäktige så att valresultatet medför en partipolitiskt rättvis kyrkofullmäktigeförsamling.

I motion 1985I86:K714 av Hugo Bergdahl och Lars Ernestam (fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
reducering av antalet vallokaler.

I motion 1985/86.K715 av Rune Thorén (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ändrat öppethållande av vallokalerna på sätt som
föreslagits i motionen samt att senaste tidpunkt för s. k. ångerröstning ändras
enligt förslaget i motionen.

I motion 1985I86:K716 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (s) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att en undersökning görs om väljarundersökningars
påverkan på valresultatet.

I motion 1985/86:K717 av Nils T Svensson (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av nuvarande lydelse av 14 kap. 4 § vallagen.

I motion 1985/86.K718 av Alf Svensson (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av
vallagen så att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning på
valsedel för val till riksdagen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ändring av
vallagens bestämmelser om registrering av politiskt parti och ändringar i
konsekvens med denna, i enlighet med vad som anförts i motionen,

I motion 1985/86. K719 av Alf Svensson (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagförslag om att
3-procentsspärren för val till landsting avskaffas och ersätts med en lägre
spärr i enlighet med det som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära lagförslag i syfte att
införa kommunala utjämningsmandat vid val till kommunfullmäktige i
valkretsindelade kommuner i enlighet med det som anförts i motionen.

I motion 1985/86. K720 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att riksskatteverket får i uppdrag att
genomföra den i motionen föreslagna utredningen om punktskrift på
valsedlar.

KU 1986/87:15

1 * Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 15

Rättelse: S. 6 rad 35. Står: 15 000 Skall stå: 1 500, rad 36. Står: 1 500 Skall stå: 15 000.

I motion 1985I86:K722 av Birger Hagård (m) yrkas att riksdagen beslutar att
6 kap. 9 § vallagen skall ha följande lydelse:

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till 1.
valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti som vid det
senaste riksdagsvalet fått mer än 1 % av rösterna i hela landet (partimarkerade
valsedlar) under förutsättning av partiets samtycke samt .

I motion 1985I86:K724 av Birgit Friggebo m. fl. (fp) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av vallagen beträffande utlandsröstning
att de röstberättigade så långt möjligt får säkerhet för att röstmottagningsställen
etableras där större grupper röstberättigade befinner sig.

I motion 1985/86.K725 av Rune Thorén och Ulla Tillander (c) yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning och förslag om
distribution av valsedlar till allmänheten tillsammans med röstkorten.

I motion 1985186:K726 av Sten Sture Paterson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av vallagen i enlighet med vad som i
motionen anförts.

I motion 1985I86:K727 av Hans Nyhage (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om brevröstning för svenskar i utlandet i enlighet
med vad som anges i motionen.

Motionerna m. m.

1. Partibeteckningar på valsedlar

I motion 1985/86:K623 av Börje Stensson (fp) begärs att ogiltighetsreglerna i
14 kap. 4 § vallagen ses över i vad avser nuvarande föreskrift om att valsedel
är ogiltig om den upptar mer än en partibeteckning.

Bakgrunden är bl. a. erfarenheter från 1985 års kyrkofullmäktigval då
besvär fördes hos valprövningsnämnden i ett fall där valsedel var försedd
med en egentlig partibeteckning (Hembygdens kyrka) och under denna
namnen på tre borgerliga partier.

I motion 1985186: K717 av Nils T Svensson (s) begärs en översyn av 14 kap. 4 §
vallagen såvitt avser bestämmelser om partibeteckning. Motionären anser att
det är otillfredsställande att det inte finns bestämmelser om hur en
partibeteckning får se ut. Reglerna bör vara klart formulerade och lättolkade.

Gällande regler, m.m.

Enligt 6 kap. 2 § vallagen är partibeteckning den enda uppgift valsedeln
obligatoriskt skall innehålla. Därutöver bör den dessutom innehålla namn,
valkretsbeteckning och valbeteckning. Ogiltighetsgrunderna anges i 14 kap.
4 §.

I 43 § lagen om kyrkofullmäktigval jämfört med 14 kap. 4 § första stycket
vallagen stadgas att valsedel är ogiltig bl. a. om den upptar mer än en

KU 1986/87:15

partibeteckning. Några bestämmelser om hur en partibeteckning får se ut,
t. ex. om den får bestå av flera ord, finns ej. Däremot finns i 5 kap. 3 §
detaljerade villkor beträffande registrering av partibeteckning.

Valprövningsnämnden (VPN) prövade besvär i vilka bl. a. yrkades att
valsedlar för partiet Hembygdens kyrka skulle ogillas därför att valsedlarna
därutöver innehållit tre andra partibeteckningar. I sitt beslut som innebar att
besvären lämnades utan bifall anförde VPN följande:

Av handlingarna framgår att den nu aktuella valsedeln har texten Hembygdens
Kyrka i versaler närmast under valbeteckningen och därunder, i
mindre, gemen stil texten Centerpartiet Folkpartiet Moderata Samlingspartiet.
Mot bakgrund av den här beskrivna typografiska utformningen av
valsedeln anser valprövningsnämnden, att valsedeln upptar endast en
partibeteckning, Hembygdens Kyrka, och att de därunder upptagna partinamnen
enbart utgör en upplysning till väljaren om vilken gruppering som
står bakom listan. Uppgifterna är således enligt valprövningsnämndens
uppfattning att jämställa med identifieringsuppgifter efter kandidatnamnen.
Att valsedeln upptar dessa uppgifter utgör inte grund för att ogiltigförklara
den.

Valprövningsnämnden lämnar besvären utan bifall.

Folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05) har bl. a. att överväga frågor om
valsystemet varvid även delfrågor om partibeteckningar är aktuella.

2. Kartellbeteckning m. m.

1 motion 1985I86. K718 av Alf Svensson (c), yrkande 1, begärs att vallagen
skall ändras så att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning för
val till riksdagen. Motionären erinrar om att valsamverkan mellan politiska
partier inte var ovanlig före år 1952. Motionären pekar på att den
valsamverkan som förekom mellan centerpartiet och kristen demokratisk
samling i riksdagsvalet 1985 under partibeteckningen centern väckte stort
medialt intresse och att det gjorts gällande att sådan samverkan skulle vara i
strid med författningen. Med nuvarande 4-procentsspärr kan den situationen
tänkas uppstå att fyra partier hamnar strax under spärren vilket enligt
motionen skulle kunna leda till att 16 § av väljarna bleve orepresenterade.
Ett underlättande av valsamverkan skulle kunna vara en säkerhetsventil.
Enligt motionären borde därför vallagen underlätta verksamheten mellan
politiska partier för att bl.a. uppnå även en vitalisering av det politska livet. I
motionen föreslås vidare vissa konsekvensändringar av 5 kap. 1 §, 3 § 1 mom.

2 och 4 §§, 6 kap. 2 § andra stycket och 14 kap. 4 §.

Gällande regler, m. m.

Grundläggande bestämmelser om val till riksdagen, mandatfördelning och
valbarhet, m.m. återfinns i 3 kap. regeringsformen.

Enligt 3 kap. 7 § fördelas mandaten mellan partier. Med parti avses varje
sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder under särskild
beteckning. Endast parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela riket är
berättigat att delta i fördelningen av mandaten. Parti som har fått färre röster

KU 1986/87:15

deltar dock i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i valkrets, där partiet
har fått minst 12 % av rösterna. De bestämmelser som i detalj reglerar
förfarandet vid rösträkning, slutlig sammanräkning och mandatfördelning
återfinns i 13—14 kap. vallagen. Enligt 13 kap. 6 § 5 p. vallagen skall
valsedlar vid preliminär rösträkning ordnas i grupper efter partibeteckning.

Enligt 14 kap. 4 § är valsedel ogiltig om den saknar partibeteckning eller
upptar mer än en partibeteckning eller är försedd med kännetecken som
uppenbarligen blivit anbragt på valsedeln med avsikt.

De möjligheter till valkartell som äldre vallagstiftning gav utrymme för
finns det inte motsvarighet till i nuvarande vallag.

Tilläggsdirektiv (Dir. 1984:44) till folkstyrelsekommittén beslöts den 20
december 1984. Enligt dessa skall kommittén bl.a. göra en ingående analys
av den uppkomna situationen (samverkan mellan c och kds) med utgångspunkt
i de grundlagsbestämmelser som rör valsystemet, främst bestämmelserna
om småpartispärren. Kommittén bör pröva åtgärder som syftar till att
förhindra att småpartispärren kringgås. I direktiven anges också ett antal
olika åtgärder som bör kunna övervägas i detta syfte.

3. Registrering av partibeteckning, m. m.

I motion 1985I86.K709 av Anita Johansson och Oskar Lindkvist (båda s)
föreslås att det antal kandidater som parti måste anmäla för att registrerad
partibeteckning skall åtnjuta skydd enligt vallagen ändras i vad avser val av
landstingsledamöter eller kommunfullmäktige på så sätt att det högsta
antalet skall vara högst tio i varje valkrets i valkretsindelad kommun.
Motionärerna framhåller att utformningen av nuvarande regel — minst fyra
och högst tjugo personer för resp. kommun — innebär olägenheter t.ex. i
Stockholms läns landstingskommun som t.ex. är indelad i fjorton valkretsar.
Detta innebär att varje parti i princip endast kan anmäla en kandidat per
valkrets. I motionen framläggs förslag till ändring i vallagen.

I motion 1985/86.K718, yrkande 2 av Alf Svensson (c) begärs att
bestämmelserna om registrering av politiskt parti ändras på ett antal punkter.
Motionären anser att skärpta registreringskrav på de politiska partierna
skulle underlätta valmyndigheternas praktiska hantering med valservice
såsom t.ex. tillhandahållande av valsedlar m.m. I motionen föreslås i detta
syfte att ett parti måste kunna redovisa minst 3 000 röstberättigade medlemmar
mot nuvarande 1 500 för registrering. Vidare bör parti avföras från
registrering för riksdagsval om det i senaste val inte erhållit minst 15 000
röster. I motionen föreslås även att tillhandahållandet av valsedlar kopplas
till registreringen och det registrerande partiets önskemål om valsedelsservice.
Sammantaget föreslår motionären ändringar i 5 kap. 3 §2 mom. och 6 §2
mom. (registreringskrav), 6 kap. 4 § första stycket (valsedelsservice), 6 kap.

5 § (valsedelskostnader), 6 kap. 9 § 1 mom. och 9 kap. 6 § (valsedelsutläggning),
8 kap. 9 § sista stycket (tillhandahållande av inner- och ytterkuvert).

I motion 1985186: K726 av Sten Sture Paterson (m) föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag om tillägg till vallagen i syfte att förhindra att i
valet verkande organisation använder sig av en kandidat som är anmäld
under ett annat etablerat registrerat parti. Motionären erinrar om ett fall vid

KU 1986/87:15

valet 1985 då en organisation använt sig av en annan partibeteckning och
anmält första kandidat, som var allmänt känd. 1 motionen framhålls vikten av
att nuvarande möjligheter begränsas för t. ex. extrema grupper eller
sammanslutningar, som är utan möjlighet att av egen kraft nå valframgång,
att använda sig av annan registrerad partibeteckning och anmälda kandidater.
Motionären föreslår att valsedel med registrerad partibeteckning skall
beställas av vederbörande partis ombud eller person som ombudet utsett.

Gällande regler, m. m.

Bestämmelser om registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater
återfinns i 5 kap. vallagen och om valsedlar i 6 kap.

Antal kandidater (motion 709)

För att registrerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall såvitt
gäller val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige anmälas minst
fyra och högst tjugo kandidater (5 kap. 8 §). Bestämmelsens nuvarande
utformning tillkom 1973 (prop. 1973:28, KU 1973:13) då det högsta antalet
ändrades från tio till tjugo för kommunala val. Bakgrunden var önskemål
från centrala valmyndigheten, som i frågan samrått med en parlamentariskt
sammansatt samrådsgrupp, om det högre antalet med hänsyn till förhållandena
i Stockholms läns landstingskommun med dess fjorton valkretsar och
föreliggande önskemål från partiernas sida om att kunna gå ut med olika
valsedelstyper.

Registreringsvillkor- medlemsantalm. m. (motion 718)

Enligt 5 kap. 3 § får partibeteckning registreras om

1. partibeteckningen består av eller innehåller ord,

2. partiet inte utgör underavdelning till politisk sammanslutning,

3. ansökan biträds, vid registrering för val till riksdagen av minst 1 500
röstberättigade medlemmar i hela riket och vid registrering för val av
landstingsledamöter och val av kommunfullmäktige av minst 100 resp. minst
50 röstberättigade medlemmar i den landstingskommun eller kommun för
vilken registrering söks,

4. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som
redan är registrerad eller som, med anledning av tidigare gjord ansökan, kan
komma att registreras,

5. partibeteckningen kan antas ej leda till förväxling med beteckning som
för högst fem år sedan har avförts ur registret.

Folkstyrelsekommittén överväger även frågor om reglerna för registrering
av partibeteckning.

KU 1986/87:15

1 * * Riksdagen 1986187. 4 sami. Nr 15

4. Distribution av valsedlar m. m.

KU 1986/87:15

I motion 1985I86. K722 av Birger Hagård (m) erinras om förhållanden vid
riksdagsvalet 1985 då valsedlar med beteckningen kristen demokratisk
samling tillhandahölls i vallokalerna genom valmyndigheternas försorg trots
att partiet inte verkade under denna partibeteckning utan deltog i samverkan
under partibeteckningen centerpartiet. Motionärerna föreslår att i 6 kap. 9 §
vallagen införs ett tillägg om att tillhandahållandet skall ske ”under
förutsättning av partiets samtycke”. Förslag om motsvarande ändring förs
också fram i motion K718 (c), del i yrkande 1, som behandlas under avsnitt 3.
Registrering av partibeteckning.

I motion 1985/86.K725 av Rune Thorén och Ulla Tillander (båda c)
föreslås att utredning görs om möjligheterna att distribuera valsedlar till
allmänheten tillsammans med röstkorten. I motiveringen anför motionärerna
att partiernas distribution av valsedlar har blivit svårare och mer
kostnadskrävande under de senare valen. Det finns risk att valmaterial
drunknar i den strida floden av direktreklam.

Gällande regler, m. m.

Enligt 6 kap. 9 § skall väljarna för varje val ha tillgång till partimarkerade
valsedlar för partier som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 1 % av
rösterna i hela landet samt dessutom blanketter till valsedlar. Det är centrala
valmyndigheten (riksskatteverket) som sörjer för att valsedlar tillhandahålls
i lokal där röstning äger rum. Även lantbrevbärare bör medföra partimarkerade
valsedlar.

Enligt vallagen, 7 kap. 4 §, bör centrala valmyndigheten på lämpligt sätt
sprida kännedom bland allmänheten om tid och sätt för röstning och om de
bestämmelser i övrigt som gäller för valet.

Valprövningsnämnden (VPN) prövade före valet 1985 besvär av kristen
demokratisk samling (kds) över riksskatteverkets (RSV) beslut den 22 april
1985 att avslå en begäran från kds om att endast tillhandahålla partimarkerade
valsedlar för partiet i landstings- och kommunfullmäktigval vid 1985 års
allmänna val. VPN beslöt den 5 juni 1985 (dnr 12-1985) att lämna besvären
utan bifall. Nämnden var ej enig. Tre ledamöter (Winberg, Fiskesjö och
Blom) ansåg att besvären skulle bifallas.

Folkstyrelsekommittén överväger bl. a. frågor som sammanhänger med
tillhandahållande av valsedlar.

5. Vallokaler, antal och öppethållande m. m.

I motion 1985I86:K714 av Hugo Bergdahl och Lars Ernestam (båda fp)
föreslås att antalet vallokaler bör reduceras. Motionärerna anser att då
numera närmare hälften av de röstberättigade röstar på postanstalterna bör
detta bl. a. av kostnadsskäl kunna leda till betydligt färre vallokaler.
Motionärerna antar att varje indragen vallokal minskar kommunernas
kostnader med 10 000—15 000 kr.

I motion 1985/86. K715 av Rune Thorén (c) föreslås öppethållandet i

vallokalerna minskas från för närvarande tolv till nio timmar, vilket skulle
medföra besparingar. Vidare föreslås att möjligheterna till s. k. ångerröstning
på valdagen begränsas till senast kl. 12.00, vilket skulle underlätta
sammanräkningsarbetet.

Gällande regler, m. m.

Enligt 8 kap. 1 § sker röstning på valdagen i vallokalen för ett valdistrikt där
väljaren är upptagen i röstlängd. För den som är förhindrad finns möjlighet
till poströstning. Vallokal skall enligt 9 kap. 1 § hållas öppen för röstning
mellan klockan 8 och 20.

Vid röstning i vallokal antecknas enligt 9 kap. 3 § vallagen i röstlängden att
väljaren röstat. Bestämmelsen om preliminär rösträkning i vallokal återfinns
i 13 kap. Enligt 3 § inleds röstningen med att från valnämnden inkomna
omslag (förtidsröster) bryts och granskas. Därvid kontrolleras bl. a. att
väljarna inte röstat i vallokalen under valdagen. Om så skett läggs förtidsrösten
åt sidan, vilket innebär att den i vallokalen avgivna ”ångerrösten” skall
gälla.

Folkstyrelsekommittén överväger bl. a. frågor som rör vallokaler, m. m.

6. Budröstning-vårdare

I motion 1985I86:K707 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) föreslås att bestämmelserna
om röstning med valsedelsförsändelse ändras såvitt gäller röstning med
bud som är vårdare. Motionärerna anser att riskerna för fusk är för stora med
nuvarande regler. Därför föreslås att det i vallagen införs en insnävning av
begreppet vårdare till att avse de fall där ett vårdnadsförhållande verkligen
föreligger. Gränsen bör gå vid de insatser som normalt görs av t. ex. en
hemsamarit. Vidare bör vårdnadsförhållandet kunna styrkas inför röstmottagare.
Arten av vårdnad bör anges på själva valsedelsförsändelsen, som
skulle kunna möjliggöra en efterkonfroll, vilket även kan bli ett preventivt
skydd. I motionen framläggs förslag till lagändring i detta syfte.

Gällande regler, m. m. '

Särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse återfinns i 11
kap. vallagen.

Enligt 3 § får väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög
ålder ej kan inställa sig i vallokalen lämna valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn, fader eller moder eller syskon eller
hans vårdare som fyllt 18 år. I nämnda paragraf finns också detaljföreskrifter
om på vilket sätt valsedelsförsändelser skall anordnas. Då valsedelsförsändelse
mottas skall valförrättaren kontrollera att försändelsen är i föreskrivet
skick — 11 kap. 7 §. Bud som ej är känt av röstmottagaren är skyldigt att
legitimera sig — 8 §.

Motionsyrkanden av samma innebörd har tidigare behandlats av riksdagen,
senast våren 1985 (KU 1984/85:28). Då avslogs en likartad motion av

KU 1986/87:15

samma motionär under hänvisning till tidigare bedömning, varvid utskottet
understrukit vikten av att budröstningsförfarandet och partiernas roll hålls
klart isär och att det är av särskild betydelse att de som medverkar i
röstningsförfarandet på vårdinstitutioner följer gällande regler. Det kunde
enligt utskottet förutsättas att de politiska partierna kommer att verka för att
de aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade om gällande föreskrifter. I en
reservation (m, c, fp) yrkades bifall till motionens lagförslag. Riksdagen
följde utskottet.

7. Valhemligheten för handikappade, m. m.

I motion 1985/86:K701 av Hans Dau och Göran Allmér (båda m) föreslås att
det skall åläggas riksskatteverket att i sin handledning klart uttala att i varje
vallokal en av valskärmarna skall vara så utformad att den kan användas av
rullstolsbundna och rörelsehindrade så att dessa tillförsäkras full frihet från
insyn när de skall lägga in sina valsedlar i valkuvert. Riksdagen bör ge
regeringen detta till känna.

I motion 1985I86:K720 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m) föreslås att det
uppdras åt riksskatteverket att utreda möjligheten av att förse valsedlarna
med resp. partiers partibeteckningar i punktskrift. Enligt motionärerna har
det från synskadade och deras organisationer framförts farhågor för eventuella
manipulationer i samband med allmänna val.

Gällande regler, m. m.

Allmänna bestämmelser om röstningen återfinns i 8 kap. vallagen. Enligt
10 § skall röstningen äga rum inför öppna dörrar. I lokal där röstning ägt rum
skall finnas ett lämpligt antal avskilda platser där väljaren utan insyn kan
lägga in sina valsedlar i valkuvert. För ordningens upprätthållande i vallokal
svarar valförrättare eller röstmottagare.

Enligt RSV.s valhandledning del 10 s. 4 bör i vallokal valskärmarna vara så
placerade att de är skyddade från insyn och att det är lätt att avgöra om de är
upptagna eller inte.

För poströstning finns särskilda anvisningar utgivna av postverket inför
varje val. Enligt dessa, avsnitt 12. Avskild plats för iläggning av valsedlar,
s. 33, skall väljare till skydd för valhemligheten kunna lägga in valsedel i
valkuvert på enskild plats. Det är en absolut skyldighet för postkontoren och
postställena att se till att sådan avskild plats, som är tillfredsställande
avskärmad, finns under hela poströstningsperioden. Där rörelsehindrade
väljare kan väntas poströsta kan särskild valskärm (art. nr. 66820) placeras
ut. Inom RSV övervägs för närvarande frågor om förbättrad service åt
handikappade.

KU 1986/87:15

8. Röstning på postanstalt

KU 1986/87:15

I motion 1985/86. K705 av Birthe Sörestedt m. fl. (s) föreslås att det görs en
översyn av systemet med röstning på postanstalt och av rutinerna för
hantering av poströsterna. I motionen erinras om att poströstandet ökat
kraftigt och uppgår nu till över 2 miljoner. Motionärerna anser att det bör
utredas vilka möjligheter som finns att ånyo förmå väljarna att rösta i
vallokal. Det primära bör då vara att göra vallokalerna mer lättillgängliga.
Poströstning i hemorten på valdagen kan enligt motionärerna anses innebära
att röstningen försvåras då möjligheten till röstning i vallokal finns. Vidare
föreslås i motionen att vallagen anpassas så att fler kommuner tillämpar
systemet med posten som ansvarig för sortering av förtidsröster. Ett sådant
system, som blivit allt vanligare, innebär snabbare och säkrare hantering.

Gällande regler, m. m.

Särskilda bestämmelser om röstning på postanstalt finns i 10 kap. vallagen.
Poströstning får ske på varje postanstalt fr. o. m. den tjugofjärde dagen före
valdagen samt på valdagen.

I 12 kap. vallagen finns särskilda regler om behandlingen av röster som
avgivits på postanstalt.

RSV och postverket samverkar inför valen om övergripande frågor. Inför
varje val samråder också valnämnd lokalt med postverket om i vilken
utsträckning särskild sorterings- och distributionsservice skall ske.

RSV har i sin utvärdering av 1985 års val i ett särskilt avsnitt redovisat
erfarenheter av poströstningen och dess kostnader. Bl. a. förordas att
poströstning kan avslutas några dagar före valdagen.

Folkstyrelsekommittén överväger frågor om förtidsröstning, m. m.

9. Partimärkta valsedlar vid kyrkofullmäktigval, postservice,
proportionalitet

I motion 1985/86:K702 av Rolf Lindström m.fl. (s) föreslås att åtgärder vidtas
så att det i vallagen för kyrkofullmäktigval införs bestämmelser som ser till att
partimarkerade valsedlar tillhandahålls på postanstalt där poströstning
pågår. Enligt motionärerna visar erfarenheterna från det senaste kyrkofullmäktigvalet
att det förhållandet att partimarkerade valsedlar inte fanns
tillgängliga på poststationerna var negativt för fullföljandet av valhandlingen.

I motion 1985186:K711 av Margareta Andrén (fp) föreslås att posten borde
ges möjligheter att förbättra sin service vid kyrkofullmäktigvalen. Partier och
övriga i valet verkande grupper bör få möjligheter att själva lägga ut valsedlar
på postkontoren. Skyltning om pågående poströstning bör också ske.

I motion 1985/86. K712 av Mats O Karlsson och Gunnar Thollander (båda
s) föreslås att lagen om val av kyrkofullmäktige ändras så att valresultatet
medför en partipolitiskt rättvis kyrkofullmäktigförsamling. Motionärerna
hänvisar till att de nuvarande reglerna ibland innebär att valet sker i
enmansvalkretsar eftersom varje församling skall utgöra en egen valkrets.

Effekten illustreras med förhållandena i Enköpings kyrkliga samfällighet
som består av 19 församlingar. Av de 49 mandaten fördelas 23 i tätorten, 3 i
den näst största församlingen, 2 mandat vartdera fördelas i 6 församlingar,
och 11 församlingar är enmansvalkretsar. Genom samverkan mellan de
borgerliga partierna tillfaller enligt motionärerna nästan självklart enmansvalkretsarna
detta block. Detta förhållande inverkar menligt på valdeltagandet
från andra partier. Enligt motionärerna är det tydligt att valsystemet
motverkar ett rättvist demokratiskt utslag.

Gällande regler, m. m.

Enligt lagen om kyrkofullmäktigval (1972:704) skall varje församling utgöra
en valkrets vid val av fullmäktige. Gäller valet kyrklig samfällighet skall varje
i samfälligheten ingående församling utgöra en valkrets. Flera församlingar
kan utgöra en valkrets, vilket förutsätter särskilt beslut av regeringen.

Enligt 4 a § skall en ledamot väljas i varje församling i en kyrklig
samfällighet. Av det återstående antalet ledamöter skall i varje församling
väljas en ledamot för varje gång som antalet röstberättigade i församlingen är
jämnt delbart med det tal som erhålls, när antalet röstberättigade i
samfälligheten delas med det återstående antalet ledamöter i samfällighetens
fullmäktige. Vidare finns föreskrifter om tillämpning av överskottstal.

Val av kyrkofullmäktige hålls den tredje söndagen i oktober.

Folkstyrelsekommiltén har att enligt sina direktiv se över de kyrkliga valen.

10. Utjämningsmandat i valkretsindelad kommun och 3-procentsspärren vid landstingsval

I motion 1985/86.K703 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s)
föreslås att folkstyrelsekommittén får i tilläggsuppdrag att göra en översyn av
valsystemet vid kommunala val. I motionen anförs skäl för att införa
utjämningsmandat och småpartispärr i kommunala val. Utöver det utredningsuppdrag
som hösten 1984 gavs åt folkstyrelsekommittén att se över
valsystemet i stort borde även det kommunala valsystemet ses över.

I motion 1985/86.K704 av Sten Andersson i Malmö (m) föreslås att
riksdagen ändrar vallagen så att i lagen införs regler om utjämningsmandat
vid kommunfullmäktigval. Motionären anser vidare att det är en fördel att
även i kommunfullmäktigval ha en spärr mot små partier som blommar upp
något eller några korta år. För kommun med fler än en valkrets bör ett system
med fasta mandat och utjämningsmandat införas enligt den modell som
gäller vid landstingsval.

I motion 1985/86.K617 av Rune Thorén och Ulla Tillander (båda c)
föreslås att det införs ett system med fasta mandat och utjämningsmandat för
valkretsindelad kommun enligt samma modell som vid landstingsvalen.

I motion 1985/86: K719 av Alf Svensson (c) föreslås dels (yrkande 1) att
nuvarande 3-procentsspärr för val till landsting avskaffas, dels (yrkande2) att
ett system med utjämningsmandat utan procentspärr vid val till kommunfullmäktige
införs. Motionären anför att det är viktigt för tilltron till det

KU 1986/87:15

representativa systemet att de valda politiska organen så nära som möjligt
speglar den medborgaropinion som kommit till uttryck i valet.

Gällande regler, m. m.

Enligt 2 kap. 9 § vallagen skall kommun indelas i valkretsar om det i
kommunen finns fler än 24 000 röstberättigade invånare eller om det för
kommunen skall utses minst 51 fullmäktige. Om antalet röstberättigade
invånare överstiger 6 000 får dock kommun indelas i valkretsar. Även
mindre kommun kan få valkretsindelning om synnerliga skäl föreligger.
Valbarheten är ej inskränkt inom valkrets. Det är kommunfullmäktige som
beslutar om valkretsindelning, vars beslut dock skall fastställas av länsstyrelsen.

Enligt 14 kap. 15 a § är endast parti som har fått minst 3 % av rösterna i
hela landstingskommunen berättigat att delta i fördelningen av mandaten i
landstinget.

1983 års demokratiberedning (C 1983:03) som avslutat sitt arbete under år
1985 har bl. a. enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1983:44) haft att pröva frågan om
förbättrad proportionalitet vid val av kommunfullmäktige i valkretsindelade
kommuner.

I direktiven anförde civilministern följande:

I betänkandet (SOU 1980:45) Översyn av vallagen 2 föreslog 1978 års
vallagskommitté att minimiantalet mandat per valkrets i kommunfullmäktigvalen
skulle höjas från 15 till 20 för att få en bättre proportionalitet i varje
valkrets och i fullmäktige som helhet. I den proposition som lades fram på
grundval av betänkandet (prop. 1980/81) fanns emellertid inte något sådant
förslag. Skälet härtill var att det under frågans beredning i regeringskansliet
hade visat sig att det inte gick att uppnå bredare enighet om förslaget (prop. s.
38). Riksdagen ansåg emellertid att förnyade försök borde göras för att
åstadkomma en lösning av frågan om bättre proportionalitet vid val av
kommunfullmäktige i kommuner som är indelade i valkretsar.

Riksdagen uttalade att regeringen borde ta upp frågan med sikte på att ett
förslag skulle läggas fram för riksdagen i god tid före 1985 års val (KU
1980/81:26 s. 28, rskr 392). Riksdagen har nyligen erinrat om sitt tidigare
uttalande och betonat vikten av skyndsamhet (KU 1982/83:9 s. 37).

Beredningen bör pröva frågan om förbättrad proportionalitet vid val av
kommunfullmäktige i kommuner som är indelade i valkretsar.

Beredningens överväganden bör presenteras under år 1983 så att eventuella
lagändringar kan genomföras till 1985 års val.

Beredningen stannade för att inte föreslå införande av ett system med
utjämningsmandat. Ställningstagandet redovisas i en särskild PM.

Folkstyrelsekommittén, som har att göra översyn av vissa valfrågor,
behandlar inte frågor om proportionaliteten i de kommunala valen.

Riksdagen har behandlat motioner om utjämningsmandat vid kommunfullmäktigval
vid flera tillfällen, senast hösten 1983 (KU 1983/84:11).
Utskottet anförde i denna del följande:

Vid 1980/81 års riksmöte behandlades motioner vari föreslogs ändringar i
valsystemet vid kommunfullmäktigval i syfte att uppnå bättre proportionalitet
(KU 1980/81:26). Utskottet föreslog att regeringen skulle ta upp frågan

KU 1986/87:15

till förnyad prövning. Med anledning av riksdagens ställningstagande 1981
har regeringen i direktiven till 1983 års demokratiberedning uttalat att
beredningen bör pröva frågan om förbättrad proportionalitet i kommuner
som är indelade i valkretsar. Utskottet finner med anledning härav inte
anledning att riksdagen tar något ytterligare initiativ i frågan.

Frågan om 3-procentsspärren vid val av landstingsledamöter har behandlats
av riksdagen med anledning av motioner vid flera tillfällen, senast hösten
1983 (KU 1983/84:11), då en motion (vpk) om slopande av spärren avslogs.
Utskottet ansåg att riksdagen inte då borde inta någon annan ståndpunkt
under hänvisning till tidigare ställningstaganden i spärrfrågan.

11. Valkretsindelningen i Malmöhus län

I motion 1985/86:K708 av Knut Wachtmeister m. fl. (m) föreslås att
riksdagen beslutar om sådan ändring av vallagen att valkretsindelningen i
Malmöhus län skall ske enligt de principer som föreslogs av personvals- och
valkretsindelningen, men som ej kommit att genomföras. Motionärerna
anser att den nuvarande indelningen med fyrstadskretsen resp. det övriga
länet inte är tillfredsställande.

Gällande regler, m. m.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. I de flesta fall utgör länet
en valkrets. Enligt 2 kap. 1 § vallagen utgör Malmö, Helsingborg, Landskrona
och Lunds kommuner en valkrets (fyrstadskretsen) och Malmöhus län i
övrigt en valkrets. Centrala valmyndigheten (riksskatteverket) fastställer
antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets.

Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19) föreslog 1977 att valkretsindelningen
i Malmöhus län borde ändras så att det skapades tre nya
geografiskt sammanhängande valkretsar. Sedan denna kommitté avslutat sitt
arbete tillkallade regeringen hösten 1979 en särskild utredare för att arbeta
vidare med frågan. Utredaren förordade en ny indelning som borde bygga på
enheter som är geografiskt sammanhängande.

Regeringen beslöt i mars 1981 att lägga utredningsförslaget till handlingarna.
Som motivering anfördes i protokollet att beslut i frågor som rör
valsystemet bör fattas i största möjliga enighet. Vid beredningen av ärendet i
regeringskansliet, under vilken kontakt även hade tagits med företrädare för
oppositionen, hade det visat sig att någon sådan enighet inte kunde uppnås.

Folkstyrelsekommittén har enligt direktiven (1984:23) bl.a. att ta upp
frågor om personval och mindre valkretsar till förnyat övervägande.
Motioner av samma innebörd som den nu aktuella har avslagits vid flera
tillfällen under senare år, senast hösten 1984 och då med hänvisning till
pågående arbete i folkstyrelsekommittén.

KU 1986/87:15

12. Rösträtt i riksdagsval för utländska medborgare KU 1986/87:15

I motion 1985I86:K706 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos
regeringen hemställer att förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval
oberoende av medborgarskap snarast föreläggs riksdagen. I motiveringen
hänvisas till den debatt i frågan som förts under en följd av år.

Gällande regler, m. m.

Enligt 3 kap. 2 § RF tillkommer rösträtt vid val till riksdagen svensk
medborgare som är bosatt i riket. I fråga om rösträtt för svenska medborgare
som är bosatta utomlands hänvisas i nämnda paragraf till bestämmelser i
vanlig lag. Dessa bestämmelser finns i 4 kap. 11 § vallagen.

1983 års rösträttskommitté hade enligt sina direktiv bl. a. att överväga om
rösträtten för invandrare som inte är svenska medborgare kunde utvidgas till
att gälla också vid riksdagsvalen. Kommittén, som inte var enig, föreslog att
nordiska medborgare skulle ges rösträtt under samma förutsättningar som
gäller i de kommunala valen. De borgerliga ledamöterna ansåg att kravet på
svenskt medborgarskap skulle stå kvar. Vpk-ledamoten ville att alla utländska
medborgare som uppfyller kvalifikationerna för kommunal rösträtt också
skulle få rösträtt i riksdagsval.

Rösträttskommitténs förslag kommer enligt vad regeringen uttalat inte att
läggas som grund för någon proposition. I mars 1985 beslöt regeringen att
tillsätta en parlamentarisk kommitté som skall utreda frågan om dubbla
medborgarskap (Dir. 1985:11), medborgarskapskommittén. Syftet med
utredningen är att ta ställning till om dubbla medborgarskap kan accepteras i
större utsträckning. I vad avser rösträtt för utländska medborgare anförs i
direktiven följande:

Rösträttskommitténs majoritet föreslog att nordiska medborgare som bott
en viss tid i Sverige skulle få rösträtt vid riksdagsval. Förslaget mötte
emellertid stark kritik vid remissbehandlingen och har därför inte lett till
någon proposition.

I samband med rösträttskommitténs arbete framfördes från olika håll som
en möjlighet att öka den politiska rättvisan, såväl mellan olika invandrare
som mellan invandrare och svenskar, att man skulle kunna underlätta för här
bosatta utländska medborgare att bli svenska medborgare.

Jag vill i detta sammanhang också framhålla att fullständiga politiska
rättigheter för alla invånare i ett land inte bara är en fråga om rättvisa åt den
enskilde. Det bör även ligga i de berörda staternas intresse att tillse att
befolkningen i landet i så stor utsträckning som möjligt kan åtnjuta fulla
demokratiska fri- och rättigheter.

Utredningen bör i huvudfrågorna lämna en redovisning under hösten 1986.

Riksdagen har behandlat motioner i denna fråga under de senaste
riksmötena. I sitt betänkande KU 1985/86:5 hänvisade utskottet till det
genomförda och pågående utredningsarbetet och avstyrkte aktuella motioner
under hänvisning till den fortsatta beredningen. I en reservation (vpk)
yrkades bifall till motion om utvidgad rösträtt. Riksdagen följde utskottet.

13. Brevröstning och utlandsröstning

I motion 1985/86. K710 av Per-Olof Strindberg (m) föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag till brevröstning som ett komplement till röstning på
svenska beskickningar och konsulat. Motionären anser att många svenska
medborgare som är på resa eller bosatta i utlandet har svårt att utöva sin
rösträtt på grund av de långa avstånden till svensk utlandsmyndighet. Vidare
borde informationen förbättras beträffande brevröstning som sker av
svenskar i Västtyskland i syfte att nedbringa antalet kasserade brevröster.

I motion 1985/86:K724 av Birgit Friggebo m. fl. (fp) föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag till sådan ändring av vallagen beträffande
utlandsröstning att röstmottagningsställen i större utsträckning kan anordnas
på platser där större grupper svenskar befinner sig. Motionärerna anser
vidare att det finns skäl att överväga formerna för de administrativa besluten
om på vilka platser röstmottagningsställen skall anordnas.

I motion 1985I86.K727 av Hans Nyhage (m) föreslås att riksdagen hos
regeringen begär förslag om sådan ändring i vallagen att brevröstning kan
användas generellt för svenskar i utlandet. Motionären anser vidare att
informationen till utlandssvenskarna måste förbättras.

Gällande regler, m. m.

Bestämmelser om röstning hos utlandsmyndighet återfinns i 10 kap. 7—11 §§
vallagen. När val skall förrättas bestämmer centrala valmyndigheten efter
samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter
röstning skall äga rum. Röstning får börja tidigast den tjugofjärde dagen före
valdagen och så länge att avgivna valsedlar kan beräknas vara centrala
valmyndigheten till handa senast klockan 12.00 dagen före valdagen.

Riksdagen behandlade våren 1985 (KU 1984/85:28) en motion om
brevröstning som ett komplement till röstning hos utlandsmyndighet. I sitt
yttrande lämnade utskottet en utförlig redovisning av frågor om utlandsröstningen
och RSV:s erfarenheter i denna del av 1982 års val. Utskottet anförde
följande:

RSV har i den tidigare nämnda promemorian om erfarenheterna av 1982 års
val behandlat försöksverksamheten med brevröstning. RSV konstaterar att
det administrativt inte utgör något större problem att hantera brevröstningen.
Andelen underkända brevröster blev dock stor (11 %). Erfarenheterna
av brevröstningen vid 1982 års val har även utvärderats av 1983 års
rösträttskommitté. Kommittén har också tagit upp den principiella frågan
om brevröstningen skall användas mera generellt i framtiden.

Kommittén konstaterade att en utvidgad användning av brevröstningsförfarandet
skulle innebära att det blev praktiskt genomförbart för fler personer
som vistas utomlands att delta i de svenska valen. Det skulle dock medföra att
många väljare började använda denna röstningsmetod i stället för att utnyttja
det säkra och väl utvecklade förfarandet att rösta hos utlandsmyndigheterna.
Därigenom skulle antalet underkända röster öka. De vinster som ett utvidgat
brevröstningsförfarande skulle kunna ge i form av ökade möjligheter att
delta i valen uppvägde enligt kommitténs mening inte de ökade riskerna för
att röster skulle underkännas. Kommittén fann därför inte tillräckliga skäl
föreligga för att föreslå att brevröstning införs permanent.

KU 1986/87:15

Frågan om brevröstning har som tidigare framgått behandlats även i den
nu aktuella propositionen 1984/85:119, varvid föredragande departementschefen
har förklarat att det inte föreligger några avgörande praktiska hinder
mot att utnyttja brevröstningsmetoden även i fortsättningen. Liksom kommittén
anser han dock att det inte finns skäl att generellt införa ett förfarande
med brevröstning för röstberättigade som är bosatta utomlands eller som av
någon annan anledning vistas utomlands i samband med ett val.

Inte heller enligt utskottets mening bör en generell möjlighet till brevröstning
införas. Såsom rösträttskommittén framhållit uppväger de vinster i form
av ett ökat valdeltagande som en utvidgning av möjligheterna till brevröstning
skulle kunna medföra inte riskerna av ett ökat antal underkända röster.
Brevröstningsförfarandet bör därför även fortsättningsvis användas endast i
de fall då röstning vid svenska utlandsmyndigheter inte kan genomföras i
något visst land. Utskottet avstyrker med det anförda motion 1984/85:400.

I en reservation (m) yrkades bifall till motionskravet på utvidgning av
brevröstningsmöjligheten. Riksdagen följde utskottet.

RSV har i sin utvärdering av erfarenheter från 1985 års allmänna val
redovisat följande beträffande brevröstningen:

Vid uppföljningen efter 1982 års val där brevröstning skedde för första
gången kunde RSV konstatera att andelen brevröster, som underkänts var
betydligt större än andelen underkända övriga förtidsröster, där röstmottagare
medverkat. Till 1985 års val omarbetades det informationsblad, som
åskådliggör för väljaren hur en korrekt brevröst skall anordnas.

Vid 1982 års val avgavs 2 157 brevröstningsförsändelser varav 11 %
underkändes och vid 1985 års val 2 235 varav 8 % underkändes. Granskningen
av de underkända rösterna visar i stort sett samma resultat som efter förra
valet. De vanligaste felorsakerna är att röstkort saknas eller att ytterkuvert
varit felaktigt eller bristfälligt ifyllt.

Enligt RSV:s bedömning är andelen underkända brevröster fortfarande
otillfredsställande stor. Såvitt RSV emellertid kan se finns det små möjligheter
att ytterligare minska andelen än med genomgripande förenklingar i
lagen om brevröstning.

RSV har även i sin utvärdering lämnat uppgifter om vissa åtgärder i syfte att
förbättra informationen till utlandssvenskar, främst i de nordiska grannländerna.

14. Väljarundersökningar

I motion 1985/86:K716 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (båda s)
föreslås att riksdagen hos regeringen begär att en undersökning görs om
väljarundersökningars påverkan på valresultatet. Motionärerna hänvisar till
den debatt som förts om på vilket sätt opinionsundersökningar, som
publiceras nära valdagen, kan ha styrande inverkan på väljarna.

KU 1986/87:15

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner i likartat syfte har behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast
hösten 1983 (KU 1983/84:11). Utskottet anförde bl. a. följande:

Utskottet behandlade vid 1981/82 års riksmöte en motion med ett likartat
krav. Utskottet som avstyrkte motionen anförde att frågan även har
tryckfrihetsrättsliga aspekter och att riksdagen inte utan lagstiftning kan ge
bindande direktiv i frågan. Enligt utskottet vore det olämpligt att med
förbigående av den beslutsform som anvisas i regeringsformen göra uttalanden
angående publicering av väljaropinionsundersökningar på sätt som
föreslogs i motionen. Den nu aktuella motionen föranleder inte utskottet att
ändra ståndpunkt varför utskottet under hänvisning till den tidigare redovisade
motiveringen avstyrker motion 1982/83:157, yrkande 2.

Utskottet

I vissa motioner tas bl. a. upp frågor rörande vallagstiftningen. Det gäller
registrering och skydd av partibeteckningar, förtidsröstning, valsedelshantering,
vallokalers öppethållande, vissa frågor rörande kyrkofullmäktigval
samt valkretsindelningen i Malmöhus län. Dessa frågor är aktuella i
folkstyrelsekommittén som beräknas avlämna sitt slutbetänkande i början av
nästa år. I sammanhanget skall erinras om att kommittén enligt sina
ursprungliga direktiv bl. a. har att överväga valkretsfrågor och kyrkofullmäktigvalens
utformning. Genom tilläggsdirektiv i december 1984 fick kommittén
sitt uppdrag vidgat till att mer allmänt se över valsystemets utformning.
Bl. a. skall frågor rörande den s. k. småpartispärren utvärderas och analyseras
mot bakgrund av förhållandena vid 1985 års riksdagsval. Kommittén
förutsätts också ha möjlighet att överväga systemet med utjämningsmandat
och mandatens fördelning i riksdagsval. Kommitténs uppdrag vidgades
ytterligare i juni 1986 med anledning av att regeringen då överlämnade delar
av riksskatteverkets (RSV) promemoria Erfarenheter m. m. från 1985 års
allmänna val för beaktande i kommitténs fortsatta arbete. RSV:s förslag
avser frågor rörande den fria nomineringsrätten och begreppet ”parti”,
registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, förtidsröstning,
poströstning och brevröstning samt frågor rörande kyrkofullmäktigval. RSV
har även behandlat frågan om valsamverkan, möjligheten att utnyttja annans
partibeteckning, ansökningsförfarande vid registrering av partibeteckning
och vissa informationsfrågor till utlandssvenskar.

Frågor om partibeteckningar tas upp i motionerna K623 av Börje Stensson
(fp), 709 av Anita Johansson och Oskar Lindkvist (båda s), 717 av Nils T
Svensson (s), 718 yrkande 2, av Alf Svensson (c) och 726 av Sten Sture
Paterson (m). I motionerna K722 av Birger Hagård (m) och 725 av Rune
Thorén och Ulla Tillander (båda c) aktualiseras förslag rörande tillhandahållande
och distribution av valsedlar. Frågor om antalet vallokaler och
öppethållandetider samt dubbelröstning tas upp i motionerna K714 av Hugo
Bergdahl och Lars Ernestam (båda fp) och 715 av Rune Thorén (c). Frågor
om begränsning av poströstandet behandlas i motion K705 av Birthe
Sörestedt m.fl. (c). Motionerna K702 av Ralf Lindström m.fl. (s), 711 av
Margareta Andrén (fp), och 712 av Mats O Karlsson och Gunnar Thollander

KU 1986/87:15

(båda s) innehåller synpunkter på kyrkofullmäktigvalen med avseende på
partimarkerade valsedlar, utläggning av valsedlar och proportionalitetsfrågor
i kyrkliga samfälligheter. Frågor om brevröstningen som komplement till
röstning hos utlandsmyndighet, röstmottagningsställen och information till
utlandssvenskar tas upp i motionerna K710 av Per-Olof Strindberg (m), 724
av Birgit Friggebo m. fl. (fp) och 727 av Hans Nyhage (m). I motion K708 av
Knut Wachtmeister m. fl. (m) framläggs förslag om ändring av valkretsindelningen
i Malmöhus län.

Samtliga dessa frågor innefattas i folkstyrelsekommitténs uppdrag. Utskottet
får för sin del hänvisa till det pågående utredningsarbetet och den
fortsatta beredning som därefter kommer att följa. Med det anförda får
motionerna K623, 702, 705, 708, 710, 711, 712, 714, 715, 717, 724, 725, 726
och 727 anses besvarade. Motionerna K709, 718 yrkande 2 och 722, i vilka
konkreta lagförslag lagts fram, avstyrks.

I motion K718 av Alf Svensson, yrkande 1, föreslås att vallagen ändras så
att den medger kartellregistrering och kartellbeteckning för val till riksdagen.
Även här kan folkstyrelsekommitténs överväganden komma att beröra den i
motionsyrkandet aktualiserade frågan. Utskottet anser emellertid mot
bakgrund av kommitténs direktiv att motionsyrkandet bör avslås.

Frågor om förbättrad valservice åt handikappade i syfte att förstärka
valhemligheten tas upp i motionerna K701 av Hans Dau och Göran Allmér
(båda m) och 720 av Elisabeth Fleetwood m. fl. (m). I motion 701 förordas att
riksskatteverket i sin handledning för valfunktionärer skall uttala att det i
varje vallokal skall finnas valskärmar så utformade att rullstolsbundna kan
rösta utan insyn. I motion 720 föreslås att möjligheterna att förse partimarkerade
valsedlar med punktskrift för synskadade utreds.

Som framgår av utskottets redovisning i recitavsnittet innebär gällande
föreskrifter i vallagen att väljare utan insyn skall kunna lägga in sina valsedlar
i valkuvert. Denna föreskrift är av central betydelse, och det är angeläget att
de lokala valmyndigheterna säkerställer att insynsskyddade platser finns och
då särskilt beaktar de handikappades särskilda behov. I de anvisningar som
utfärdas av postverket före varje val har man också uppmärksammat de
rörelsehindrades behov och föreskrivit att särskilt anpassad valskärm
placeras ut i lokal där rörelsehindrade väljare kan väntas poströsta. Enligt
vad utskottet erfarit förbereder man inom RSV:s valsektion uppläggningen
av information och utbildning inför nästa allmänna val. Frågan om bättre
tillgång till lättillgängliga platser för rörelsehindrade kommer då att tas upp.
Ett problem är att många av vallokalerna över huvud taget inte är särskilt
handikappanpassade. Flertalet rörelsehindrade röstar dock enligt RSV på
posten. Inom RSV handlägger man för närvarande en framställning från
unga synskadade om möjligheten till punktskrift på valsedlar. Med anledning
härav undersöks för närvarande möjligheterna att ordna sådana valsedlar.
Frågan rymmer tekniska komplikationer, och även de ekonomiska konsekvenserna
måste analyseras. De åtgärder som således redan är under
övervägande inom RSV innebär att syftet med motionerna i allt väsentligt är
tillgodosett. Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att ytterligare
åtgärder vidtas för att underlätta för de handikappade att utöva sin rösträtt
med bevarad valhemlighet. Något särskilt uppdrag till regeringen anser

KU 1986/87:15

utskottet emellertid inte erforderligt. Motionerna får anses besvarade med
vad utskottet anfört.

Frågan om röstning genom bud som är värdare tas upp i motion K707 av
Bertil Fiskesjö m. fl. (c). Motionärerna anser att riskerna för fusk är för stora
med nuvarande regler och föreslår därför en sådan ändring i vallagen att
begreppet vårdare definieras till att avse endast de fall där ett egentligt
vårdnadsförhållande föreligger. Vidare bör vårdnadsförhållandet kunna
styrkas inför röstmottagare.

Motionsyrkanden av samma innebörd har tidigare behandlats av riksdagen
, senast våren 1985 (KU 1984/85:28). Då avslogs en likartad motion under
hänvisning till tidigare bedömning, varvid utskottet understrukit vikten av att
budröstningsförfarandet och partiernas roll hålls klart i sär och att det är av
särskild betydelse att de som medverkar i röstningsförfarandet följer
gällande regler. Utskottet förutsatte att de politiska partierna kommer att
verka för att de aktiva i det lokala valarbetet blir orienterade om gällande
föreskrifter. Utskottet vill ånyo understryka vikten av att föreskrifterna om
budröstning följs mycket noga; av särskild betydelse att den information som
lämnas av centrala valmyndigheten såväl till valförrättare som till allmänheten
är så klarläggande som möjligt. Utskottet anser emellertid inte att det
finns skäl till ändring av den nuvarande utformningen av vallagens föreskrifter
i denna del. Motion K707 avstyrks följaktligen.

Frågor om proportionaliteten i det kommunala valsystemet tas upp i
motionerna K617 av Rune Thorén och Ulla Tillander (båda c), 703 av Bengt
Silfverstrand och Birthe Sörestedt (båda s), 704 av Sten Andersson i Malmö
(m) och 719 av Alf Svensson (c). I de tre förstnämnda motionerna föreslås ett
införande av utjämningsmandat med småpartispärr vid val i valkretsindelad
kommun. I motion 719 föreslås dels att nuvarande 3-procentsspärr för val av
landsting slopas, dels att ett system med utjämningsmandat utan småpartispärr
införs för valkretsindelade kommuner.

Riksdagen har vid flera tillfällen tidigare behandlat liknande motioner.
Vid 1980/81 års riksmöte beslöt riksdagen att hos regeringen begära att
frågan om proportionaliteten i de kommunala valen skulle tas upp till
förnyad prövning. Detta skedde genom ett uppdrag till 1983 års demokratiberedning,
som avslutade sitt arbete år 1985. Beredningen stannade för att
förorda att nuvarande valsystem vid kommunfullmäktigvalen bör tillämpas
tills ytterligare erfarenheter vunnits. Beredningen var inte enig. Tre ledamöter
reserverade sig till förmån för ett system med utjämningsmandat. I
motiveringen anförde majoriteten att de studier som gjorts visar att det
nuvarande systemet fyller högt ställda krav på proportionalitet. En övergång
till ett valsystem med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat skulle
endast medföra vissa smärre förbättringar vad gäller proportionaliteten.
Demokratiberedningens förslag i denna del bereds för närvarande inom
civildepartementet.

Utskottet anser att den nämnda beredningen bör avvaktas. Utskottet
avstyrker följaktligen motionerna K617, 703, 704 och 719 yrkande 2.

Riksdagen har även tidigare behandlat och avstyrkt motioner om slopande
av 3-procentsspärren för val av landstingsledamöter, senast hösten 1983.
Utskottet vidhåller sin tidigare bedömning av frågan och anser att riksdagen

KU 1986/87:15

inte bör ändra sitt ställningstagande i spärrfrågan. Motion 719, yrkande 1
avstyrks sålunda.

I motion K706 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att förslag om rösträtt i riksdagsval för invandrare som
ej är svenska medborgare snarast föreläggs riksdagen. I motionen hänvisas
bl. a. till det utredningsarbete som företagits i frågan av 1983 års rösträttskommitté.
Kommittén, som inte var enig, föreslog att nordiska medborgare
skulle ges rösträtt under samma förutsättningar som gäller i de kommunala
valen. De borgerliga ledamöterna ansåg att kravet på svenskt medborgarskap
skulle stå kvar. Vpk-ledamoten ansåg att alla utländska medborgare
som uppfyller kvalifikationerna för kommunal rösträtt också skulle få
rösträtt i riksdagsval. Kommitténs förslag lades inte till grund för någon
proposition till riksdagen. Enligt regeringens bedömning borde frågor om
s. k. dubbelt medborgarskap utredas. Denna utredning, medborgarskapskommittén
(A 1985:01), tillsattes i mars 1985. Med hänvisning härtill
avstyrks motion K706.

I motion K716 av Göran Magnusson och Berit Oscarsson (båda s) föreslås
att en undersökning görs om hur väljarundersökningar som presenteras nära
inpå valen kan inverka på valresultatet. Motionärerna hänvisar till den
debatt som förts i denna fråga i anslutning till de senaste valen.

Riksdagen avslog på utskottets förslag vid 1983/84 års riksmöte en motion
med samma syfte (KU 1983/84:11). Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att frågor om publiceringsbegränsningar av opinionsundersökningar
behandlats i en skrift av forskningsrådsnämnden, Makten över opinionen
(Källa/23, 1986). Av denna framgår bl. a. att frågor om begränsningar i
publicering av opinionsundersökningar undersökts inom Europarådet 1983.
De slutsatser som då gjordes var bl. a. att reglering och kontroll inte
bedömdes som lämpliga åtgärder. Det fick förutsättas att medlemsstaterna
själva kunde finna lösningar av frågan.

Utskottet avstyrker motionen under hänvisning till den i regeringsformen
stadgade yttrande- och informationsfriheten.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vallagstiftningen

a) att riksdagen förklarar motionerna 1985/86:K623, 1985/86:K702,
1985/86 :K705, 1985/86:K708, 1985/86:K710, 1985/86:K711, 1985/
86:K712, 1985/86:K714, 1985/86:K715, 1985/86:K717, 1985/86:K724,
1985/86:K725, 1985/86:K726 och 1985/86:K727 besvarade med vad
utskottet anfört,

b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:K709, 1985/86:K718
yrkande 2 och 1985/86:K722,

2. beträffande kartellbeteckning

att riksdagen avslår motion 1985/86:K718 yrkande 1,

3. beträffande valservice åt handikappade

att riksdagen förklarar motionerna 1985/86:K701 och 1985/86:K720
besvarade med vad utskottet anfört,

KU 1986/87:15

4. beträffande röstning genom bud som är vårdare
att riksdagen avslår motion 1985/86:K707,

5. beträffande proportionaliteten i det kommunala valsystemet och
3-procentsspärren vid landstingsval

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:K617, 1985/86:K703, 1985/
86:K704 och 1985/86:K719,

6. beträffande rösträtt i riksdagsval för invandrare som ej är svenska
medborgare

att riksdagen avslår motion 1985/86:K706,

7. beträffande väljarundersökningar

att riksdagen avslår motion 1985/86:K716.

Stockholm den 2 december 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s). Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo* (fp), Bertil Fiskesjö (c), Sture
Thun (s). Hans Nyhage (m), Anita Modin (s), Sören Lekberg (s), Börje
Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m). Torgny Larsson (s), Bengt
Kindbom (c) och Nils Berndtson* (vpk).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservationer

1. Vallagstiftningen-utlandsröstning (mom. 1)

Anders Björck (m), Birgit Friggebo (fp), Hans Nyhage (m). Börje Stensson
(fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Samtliga
dessa” och slutar med ”anses besvarade” bort ha följande lydelse:
Samtliga dessa frågor innefattas i folkstyrelsekommitténs uppdrag, och i
flertalet motioner bör det fortsatta beredningsarbetet kunna avvaktas. I tre
motioner tas frågor om utlandsröstningen upp. I motion 1985/86:K710 av
Per-Olof Strindberg (m) och 1985/86:K727 av Hans Nyhage (m) föreslås att
brevröstning skall införas som ett allmänt komplement till röstning hos
utlandsmyndigheter. I motion 1985/86:K724 av Birgit Friggebo m. fl. (fp)
föreslås att röstmottagningsställen i större utsträckning än nu kan anordnas
på platser där större grupper svenskar befinner sig. I motionen anförs vidare
att det finns skäl att överväga formerna för de administrativa besluten om på
vilka platser röstmottagningsställen skall anordnas. Det är inte tillfredsställande
att det är ett regeringsorgan - utrikesdepartementet - som har ett
avgörande inflytande även på vilka platser utomlands röstning skall kunna
ske. Utskottet anser att det finns anledning att överväga hur brevröstningen i
utlandet skall kunna vidgas och fungera som ett komplement till röstningen.

KU 1986/87:15

Då kan också de olägenheter med för få röstmottagningsplatser som påtalas i
motion K724 avhjälpas. Utskottet finner att dessa frågor snarast bör ses över
av regeringen i enlighet med motionerna och att förslag till erforderliga
lagändringar föreläggs riksdagen. Motionerna K710, K724 och K727 tillstyrks
följaktligen.

dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande vallagstiftningen - utlandsröstning

a) att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:K710, 1985/
86:K724 och 1985/86:K727 i skrivelse till regeringen hemställer om
lagförslag i enlighet med motionerna,

b) att riksdagen förklarar motionerna 1985/86:K623,1985/86:K702,

1985/86 :K705, 1985/86:K708, 1985/86:K711, 1985/86:K712, 1985/
86:K714, 1985/86:K715, 1985/86:K717, 1985/86:K725 och 1985/
86:K726 besvarade med vad utskottet anfört,

c) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:K709, 1985/86:K718
yrkande 2 och 1985/86:K722.

2. Röstning genom bud sorn är vårdare (morn. 4)

Anders Björck (m). Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage
(m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Bengt Kindbom
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Motionsyrkanden
av” och slutar med "avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka vikten av att så många som möjligt kan
avge sina röster i de allmänna valen. Olika former av budröstning är
härvidlag ett viktigt komplement till den personliga röstavgivningen.

Samtidigt är det av största vikt att skapa garantier för att riskerna för
otillbörlig påverkan vid budröstning i görligaste mån undanröjs. Vidare är
det av stor betydelse att reglerna är så utformade, att röstmottagarna på så
säkra och likformiga grunder som möjligt kan avgöra om den som tjänstgör
som bud skall accepteras eller ej. Det är olyckligt med olikartad praxis mellan
olika röstmottagare. Tvister om valförrättarnas beslut kan dessutom leda till
överklaganden och i vissa fall omval.

Erfarenheten visar att problem särskilt uppkommit vad gäller budröstning
genom vårdare. Rena missbruk har förekommit, i några fall beivrade vid
domstol. Det har också i övrigt rått stor osäkerhet om vad som skall avses
med ett vårdnadsförhållande.

Utskottet anser därför att det föreligger behov att komplettera föreskrifterna
i 11 kap. 3 § vallagen på det sätt som föreslås i motion 1985/86:K707.
Motionsyrkandet tillstyrks således.

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande röstning genom bud som är vårdare
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K707 antar följande
förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620):

KU 1986/87:15

Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Riksdagen föreskriver att 11 kap. 3 § vallagen skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
11 kap.

Nuvarande lydelse

Väljare, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Väljare, som på grund av sjukdom,
rörelsehinder eller hög ålder ej
kan inställa sig i vallokalen för det
valdistrikt där han är upptagen i
röstlängd eller, om han vistas utomlands,
hos närmaste utlandsmyndighet
där röstning äger rum, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den
vara som är väljarens barn, barnbarn,
fader, moder eller syskon eller
hans vårdare och som fyllt 18 år.
Vårdare är den som yrkesmässigt
eller pä ett därmed likartat sätt ger
väljaren vård av mer varaktigt slag.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas
på följande sätt.

Väljaren lägger för varje val själv
in sin valsedel i ett innerkuvert. I
närvaro av budet och ett vittne lägger
han sedan in iordningställda innerkuvert
i ett ytterkuvert för valsedelsförsändelse
och tillsluter detta.
Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertet
försäkran på heder och
samvete att han förfarit på detta sätt
samt att han av anledning som anges
i första stycket ej kan inställa sig för
röstning i vallokalen för valdistriktet
eller hos utlandsmyndigheten. Budet
och vittnet intygar skriftligen att
väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande
som strider mot innehållet ej är känt
för dem. Vårdare skall ange i vilket
vårdnadsförhällande han står till väljaren.
Vittne skall ha fyllt 18 år.
Väljarens make eller barn eller makens
barn får ej vara vittne.

Denna lag träder i kraft den 1 februari 1987.

KU 1986/87:15

3. Proportionaliteten i det kommunala valsystemet och
3-procentsspärren vid val av landsting (mom. 5)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att åtgärder vidtas i syfte att förbättra
proportionaliteten i de kommunala valen. Demokratiberedningens majoritet
har visserligen ansett att en förändring endast skulle ge smärre förbättringar.
I ett sammanhang som detta är det dock enligt utskottet angeläget att
man tar till vara de möjligheter som finns. Under den beredning som nu
pågår i civildepartementet bör därför arbetet inriktas på ett system med
utjämningsmandat utan någon form av småpartispärr. Frågan om ett
slopande av den nuvarande 3-procentsspärren vid landstingsvalen måste
också tas upp i anslutning till denna beredning. Spärren innebär onekligen att
även mycket starka lokala opinioner inom ett landsting kan utestängas. Det
är dags att spärren slopas. Motion 1985/86:K719 tillstyrks därför. Motionerna
1985/86:K617, 1985/86:K703 och 1985/86:K704 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under mom. 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande proportionaliteten i det kommunala valsystemet och
3-procentsspärren vid landstingsval

a) att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K719 i skrivelse till
regeringen begär lagförslag i enlighet med motionen,

b) att riksdagen avslår motionerna 1985/86:K617,1985/86:K703 och
1985/86 :K704.

4. Rösträtt i riksdagsval för invandrare som ej är svenska
medborgare (mom. 6)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Kommittén,
som” och slutar med ”motion K706” bort ha följande lydelse:

Rösträttskommittén föreslog att medborgare i de nordiska länderna som
varit kyrkobokförda i Sverige de tre åren närmast före valåret skulle få
rösträtt i riksdagsval. Vpk föreslog för sin del att rösträtten skulle gälla alla
utlänningar som varit kyrkobokförda de tre åren före valåret. Regeringen
har emellertid ännu inte lagt fram någon proposition i frågan. En särskild
utredning utreder medborgarskapsfrågan. Det bör dock understrykas att
rösträtten ej får göras beroende av medborgarskap eller rösträttsregler i
ursprungslandet. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör lägga fram
förslag om rösträtt för invandrare i enlighet med vad som föreslagits i motion
1985/86:K706.

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande rösträtt i riksdagsval för invandrare som ej är svenska
medborgare

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:K706 i skrivelse till

KU 1986/87:15

regeringen begär lagförslag om rösträtt i riksdagsval för invandrare
som ej är svenska medborgare.

Särskilt yttrande
Valkretsindelningen i Malmöhus län

Anders Björck, Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m) anför:

Frågan om valkretsindelningen i Malmöhus län har varit föremål för
överväganden under en lång tid. De flesta är överens om att den nuvarande
ordningen med fyrstadskretsen som en valkrets och länet i övrigt som en
valkrets inte är ändamålsenlig. De förslag som lagts fram, först av personvalsoch
valkretsutredningen 1977 och sedermera av en särskild av regeringen
1979 tillkallad utredare - kammarrättspresidenten Petri har inte lett till
förslag från regeringen. Folkstyrelsekommittén har haft i uppdrag att
behandla bl. a. valkretsfrågor. Vi vill understryka vikten av att alla politiska
partier medverkar till en reform som kan börja tillämpas vid 1991 års val.

KU 1986/87:15

gotab Stockholm 1986 11913