Konstitutionsutskottets betänkande
1986/87:11
om fölidlagstiftning till den nya förvaltningslagen
(prop. 1986/87:39)
Sammanfattning
Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1986/87:39 om följdlagstiftning
till den nya förvaltningslagen.
Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda lagförslagen utom i vad
avser förslag om att upphäva det s. k. kommunallagsjävet och motsvarande
jävsbestämmelser på det kyrkokommunala området. Någon utvidgning av
dessa jävsregler bör enligt utskottet inte genomföras i detta sammanhang.
Utskottet förordar att riksdagen ger regeringen till känna att det finns behov
av ytterligare överväganden i frågan.
Följdlagstiftningen föreslås få träda i kraft samtidigt med den nya
förvaltningslagen den 1 januari 1987.
Propositionen
I proposition 1986/87:39 läggs fram förslag till följdlagstiftning till den nya
förvaltningslagen (1986:223).
Flertalet i propositionen framlagda förslag innebär att bestämmelser i
olika lagar om omröstningsförfarande, reservationsrätt, överklagande,
m. m. anpassas till den nya förvaltningslagen, som träder i kraft den 1 januari
1987. Bl. a. föreslås att den nya förvaltningslagens ordning för överklagande
skall gälla beslut av hyresnämnder, arrendenämnder, statens va-nämnd samt
vissa bolag och andra enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter.
Det innebär att överklagandet skall ges in till underinstansen i stället för som
hittills till överinstansen.
Den nya förvaltningslagens bestämmelser om jäv är tillämpliga bl. a. i
sådana ärenden hos kommunala myndigheter som överklagas genom kommunalbesvär
(31 § förvaltningslagen). Detta innebär en skärpning av
reglerna om jäv hos kommunala myndigheter. I propositionen föreslås nu en
anpassning till den nya ordningen genom ändringar i kommunallagen
(1977:179) och i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.
I propositionen föreslår regeringen riksdagen att anta inom justitiedepartementet
upprättade förslag till
1. lag om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga
förvaltningsuppgifter,
2. lag om ändring i föräldrabalken, 1
1 Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 11
3. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),
4. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),
5. lag om ändring i lagen (1944:475) om arbetslöshetsnämnd,
6. lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612),
7. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),
8. lag om ändring i varumärkeslagen (1960:644),
9. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av
riksförsäkringsverkets fonder,
10. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
11. lag om ändring i lagen (1964:47) om krigshjälp,
12. lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap,
13. lag om ändring i lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk
vård i vissa fall,
14. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
15. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
16. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),
17. lag om ändring i lagen (1970:417) om marknadsdomstol m.m.
18. lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
19. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),
20. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,
21. lag om ändring i resegarantilagen (1972:204),
22. lag om ändring i vallagen (1972:620),
23. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval,
24. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
25. lag om ändring i lagen (1973:189) med särskilda hyresbestämmelser för
vissa orter,
26. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
27. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
28. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),
29. lag om ändring i lagen (1973:861) om lokal kristidsförvaltning,
30. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,
31. lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges
exportråd beträffande handelssekreterare m. m.,
32. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,
33. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,
34. lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd,
35. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
36. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),
37. lag om ändring i lagen (1978:234) om trafiknämnd,
38. lag om ändring i passlagen (1978:302),
39. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),
40. lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,
41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),
42. lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,
43. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m. fl.,
KU 1986/87:11
2
44. lag om ändring i bostadsanvisningslagen (1980:94),
45. lag om ändring i utlännningslagen (1980:376),
46. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening
från fartyg,
47. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),
48. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt,
49. lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheter,
50. lag om ändring i hälsoskyddslagen (1982:1080),
51. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
52. lag om ändring i lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare
vid tillfälligt arbete i Sverige,
53. lag om ändring i lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller
annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning,
54. lag om ändring i lagen (1985:450) om buss- och taxivärderingsnämnden,
55. lag om ändring i lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda m. fl.,
56. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
57. lag om ändring i lagen (1985:1104) om skydd mot utförsel av vissa äldre
kulturföremål,
58. lag om ändring i lagen (1986:140) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
59. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223).
Förslagen återges inte här. I stället hänvisas till propositionen.
Utskottet
I propositionen lägger regeringen fram förslag om sådana följdändringar
med anledning av den nya förvaltningslagen som kräver lagstiftningsbeslut av
riksdagen. I sammanhanget föreslås en ändring i 30 § den nya förvaltningslagen
i syfte att göra bestämmelsen tydligare. Några motioner har inte väckts i
ärendet.
Utskottet får i detta sammanhang anledning att närmare ta upp frågan om
utformningen av jävsreglerna inom den s. k. oreglerade kommunala förvaltningen.
I motiven till den nya förvaltningslagen (prop. 1985/86:80 s. 64) har
förutsatts att jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen, i motsats till
motsvarande jävsregler i den nuvarande förvaltningslagen, skall vara generellt
tillämpliga i ärendehandläggningen hos kommunala myndigheter. Den
nya förvaltningslagens jävsbestämmelser gäller alltså i princip i alla slags
kommunala ärenden hos styrelse och övriga nämnder, även i sådana ärenden
som överklagas genom kommunalbesvär.
Den nya förvaltningslagens bestämmelser gäller emellertid inte om det i en
annan lag eller förordning har meddelats bestämmelser som avviker från
förvaltningslagen (3 §). I syfte att anpassa kommunallagen till den nya
KU 1986/87:11
3
1 * Riksdagen 1986/87. 4 sami. Nr 11
förvaltningslagen föreslås därför i proposition 1986/87:39 bl. a. att den
jävsregel som finns i 3 kap. 9 § andra stycket kommunallagen ersätts med en
hänvisning till jävsreglerna i 11 och 12 §§ nya förvaltningslagen. Dessa
jävsregler innehåller bl. a. bestämmelserom ställföreträdarjäv, tvåinstansjäv
och ombudsjäv samt en generalklausul, vilka saknas i den nuvarande
' jävsregeln i kommunallagen. Detta innebär en betydande utvidgning i
förhållande till vad som för närvarande gäller för ärendehandläggningen
inom den s. k. oreglerade kommunalförvaltningen.
Utskottet har under ärendets beredning uppmärksammats på att det råder
viss osäkerhet om hur de nya jävsreglerna skall tillämpas bl. a. i olika
situationer där en förtroendevald samtidigt har funktioner i styrelsen och i
andra nämnder och i kommunala bolag eller stiftelser, vilket är vanligt i det
kommunalpolitiska arbetet. Detsamma kan gälla situationer där t. ex.
nämndledamöter har uppdrag i föreningslivet.
I propositionen (s. 81) förs vissa resonemang om dessa problem. Dessa
uttalanden kan emellertid inte ge någon säker vägledning i flera situationer
där det kan tänkas uppkomma osäkerhet om hur reglerna skall tillämpas.
Förvaltningsrättsutredningen (SOU 1983:73, s. 76) har framhållit att bestämmelsen
i förvaltningslagen om bortseende från jäv när frågan om
opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse är särskilt väsentlig då man
kommer in på området för kommunal självstyrelse i trängre mening.
Utskottet kan i och för sig instämma i detta, men inte heller bestämmelsen
om bortseende från jäv i vissa fall torde kunna ge tillräcklig ledning i alla de
olika situationer som kan tänkas uppkomma på det kommunala området.
Utskottet anser att starka skäl onekligen talar för enhetliga jävsregler inom
hela den offentliga förvaltningen. Det är dock angeläget att reglerna
utformas så att det inte uppstår problem i den oreglerade kommunalförvaltningen.
Vilka konsekvenserna blir för det kommunalpolitiska arbetet om
förvaltningslagens jävsregler införs utan begränsningar kan inte överblickas
på det föreliggande materialet och inte heller tillräckligt belysas under
utskottets beredning. Utskottet har därför kommit till slutsatsen att någon
utvidgning av de nuvarande jävsgrunderna i 3 kap. 9 § andra stycket
kommunallagen inte bör genomföras i förevarande lagstiftningsärende.
Frågan måste först övervägas ytterligare. I vilket sammanhang detta skall ske
bör regeringen ta ställning till. Utskottet förordar att riksdagen gör ett
tillkännagivande till regeringen om att ytterligare överväganden bör göras i
frågan.
Utskottets ställningstagande innebär följande beträffande utformningen
av det i propositionen framlagda förslaget till ändring i kommunallagen.
Bestämmelsen om jäv inom kommunstyrelsen i 3 kap. 9 § andra stycket
bör i princip få gälla i dess nuvarande lydelse. För att det skall stå helt klart att
den nya förvaltningslagens jävsregler inte skall tillämpas till någon del bör
bestämmelsen emellertid förtydligas, så att det framgår att den på ett
uttömmande sätt reglerar frågan om jäv inom kommunstyrelsen.
En följd av att jävsregeln i 3 kap. 9 § andra stycket utformas på sätt
utskottet förordat blir att den föreslagna ändringen i 3 a kap. 3 § kan utgå.
Detsamma gäller den föreslagna ändringen i 10 § första stycket i samma
kapitel. Hänvisningarna till jävsregler i förvaltningslagen i andra stycket i
KU 1986/87:11
4
den nämnda paragrafen bör emellertid utformas på i propositionen föreslaget
sätt. Denna ändring är endast redaktionell och innebär alltså inte någon
saklig ändring. För att det inte skall uppkomma någon tveksamhet om att den
nya förvaltningslagens jävsregler, liksom jävsreglerna i den nuvarande
förvaltningslagen, skall gälla hos kommunal besvärsnämnd bör en uttrycklig
hänvisning till dessa regler tas in i 7 kap. 3 § tredje stycket, Bestämmelsen i
samma lagrum om att 3 kap. 9 § andra stycket inte skall tillämpas hos
besvärsnämnden bör finnas kvar.
I övrigt bör det i propositionen framlagda förslaget till ändringar i
kommunallagen godtas. Med de justeringar utskottet nu förordat får
förslaget till ändring i kommunallagen den utformning som framgår av
bilaga.
En jävsregel av samma innebörd som den i 3 kap. 9 § andra stycket
kommunallagen finns även i 5 kap. 12 § lagen (1982:1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter. Utskottet anser att också denna jävsbestämmelse
bör behållas till dess jävsfrågorna på det kommunala området utretts
närmare. Bestämmelsen bör emellertid förtydligas i samma avseende som
utskottet förordat beträffande 3 kap. 9 § andra stycket kommunallagen. I
övrigt berörs inte heller detta lagförslag av vad utskottet förordat ovan. Den
av utskottet utformade lagändringen framgår av bilaga.
I flera andra lagförslag har hänvisningar till den nuvarande förvaltningslagens
jävsregler tagits bort därför att sådana hänvisningar blir onödiga när den
nya förvaltningslagen träder i kraft. Jävsreglerna i 11 och 12 §§ förvaltningslagen
blir därigenom automatiskt tillämpliga. Detta gäller t. ex. i fråga om
byggnadsnämnd, arbetslöshetsnämnd och särskild civilförsvarsnämnd. Härvidlag
innebär propositionen inte någon saklig ändring beträffande jävsfrågorna.
Dessa lagförslag bör därför antas i den föreslagna utformningen.
Beträffande de övriga i propositionen framlagda lagförslagen har utskottet
inte något att erinra.
Utskottet vill slutligen peka på att den nya förvaltningslagen även
auktualiserat en översyn av behovet av ändringar beträffande förfarandet
hos myndigheter under riksdagen. Såvitt gäller riksbanken och riksgäldskontoret
har utskottet erfarit att hithörande frågor kommer att uppmärksammas
i det pågående propositionsarbetet inom finansdepartementet med anledning
av ett förslag (SOU 1986:22) från statsskuldspolitiska kommittén.
Beträffande besvärsstadgan (RFS 1970:3) för riksdagen och dess verk pågår
för närvarande visst översynsarbete inom riksdagens förvaltningskontor.
Utskottet får anledning att senare återkomma till besvärsstadgan och övrig
lagstiftning på riksdagsområdet som kan bli berörd av den nya förvaltningslagen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande vissa jävsbestämmelser på det kommunala området
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:39 i denna del
a) antar det i bilaga som Utskottets förslag betecknade förslaget till
lag om ändring i kommunallagen (1977:179),
KU 1986/87:11
5
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare överväganden i fråga om kommunallagsjävet, m.m.,
2. beträffande ändring i lagen om församlingar och kyrkliga
samfälligheter
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del antar det i
bilaga som Utskottets förslag betecknade förslaget till lag om ändring i
lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter,
3. beträffande propositionen i övrigt
att riksdagen antar de övriga i propositionen framlagda lagförslagen.
Stockholm den 2 december 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s),
Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Ulla Pettersson (s), Ingela
Mårtensson (fp) och Bo Hammar (vpk).
KU 1986/87:11
6
1 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 9 och 11 §§, 3 a kap.l, 6 och 10 §§ samt
7 kap. 3 § kommunallagen (1977:179) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
3 kap.
9 §
Styrelsen får handlägga ärende endast om mer än hälften av ledamöterna
är närvarande.
Ledamot i styrelsen och annan
som har att handlägga ärende hos
styrelsen får ej deltaga i eller närvara
vid handläggningen av ärende som
personligen rör honom själv eller
hans make, föräldrar, barn eller syskon
eller annan honom närstående.
I fråga om jäv gäller att ledamot i
styrelsen och annan som har att
handlägga ärende hos styrelsen inte
får delta i eller närvara vid handläggningen
av ärende som personligen
rör honom själv eller hans make,
föräldrar, barn eller syskon eller
annan honom närstående.
U §
Bestämmelserna i 7 § förvaltningslagen
(1971:290) om när handling
anses ha kommit in till myndighet
tillämpas på motsvarande sätt i ärende
hos styrelsen.
Delgivning med styrelsen sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att mottaga delgivning.
3 a kap.
1 §'
Fullmäktige inrättar partssammansatta organ.
Partssammansatta organ kan, om inte annat följer av lag eller annan
författning, ha till uppgift att inom styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden
svara för beredning, förvaltning och verkställighet i ärenden
som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som
arbetsgivare och dess arbetstagare.
Till sådana organ får inte överlämnas
att avgöra frågor som avser den
kommunala eller landstingskommunala
verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet eller frågor
som avses i 3 § första stycket förvaltningslagen
(1971:290) med undantag
av ärenden om anställning, ledighet,
vikariat och förslagsbelöning.
Till sådana organ får inte överlämnas
att avgöra frågor som avser den
kommunala eller landstingskommunala
verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet eller frågor
om myndighetsutövning mot någon
enskild med undantag av ärenden
om anställning, ledighet, vikariat
och förslagsbelöning.
6 §2
Närvarorätt föreligger inte vid
handläggningen av ärenden som av
-
Närvarorätt föreligger inte vid
handläggning av ärenden om myn
-
KU 1986/87:11
Bilaga
1 Senaste lydelse 1985:896.
2 Senaste lydelse 1985:896.
7
Utskottets förslag
dighetsutövning mot någon enskild
med undantag av ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning
samt ärenden som gäller
föreskrifter som avses i 8 kap.
regeringsformen.
Närvarorätt föreligger inte heller vid handläggningen av frågor som rör
1. förhandlingar med en arbetstagarorganisation,
2. uppsägningar av kollektivavtal,
3. arbetskonflikter,
4. rättstvister mellan kommunen eller landstingskommunen och en arbetstagarorganisation.
Nuvarande lydelse
ses i 3 § första stycket förvaltningslagen
(1971:290) med undantag av
ärenden om anställning, ledighet,
vikariat och förslagsbelöning samt
ärenden enligt andra stycket 2 samma
paragraf.
10 §3
Vad i denna lag eller annan författning föreskrivs om jäv för ledamot eller
någon annan som har att handlägga ärende i nämnd skall också gälla för
personalföreträdare i nämnden.
Dock skall jäv enligt 4 § första
stycket 5 förvaltningslagen (1971:
290) inte anses föreligga enbart på
grund av att en personalföreträdare
är förtroendeman eller funktionär
hos en arbetstagarorganisation som
har intresse att bevaka i ärendet eller
på grund av att han eller hon i en
sådan egenskap på organisationens
vägnar har deltagit i en sådan förhandling
i ärendet som ägt rum enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet.
Dock skall jäv enligt 11 § första
stycket 5 förvaltningslagen (1986:
223) inte anses föreligga enbart på
grund av att en personalföreträdare
är förtroendeman eller funktionär
hos en arbetstagarorganisation som
har intresse att bevaka i ärendet eller
på grund av att han eller hon i en
sådan egenskap på organisationens
vägnar har deltagit i en sådan förhandling
i ärendet som ägt rum enligt
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet.
7 kap.
3 §4
Fullmäktige får utse särskild
nämnd med uppgift att pröva besvär
över styrelsens, annan nämnds,
partssammansatt organs eller revisorernas
beslut om tillsättning av eller
förordnande på kommunal eller
landstingskommunal tjänst, entledigande
från sådan tjänst eller disciplinär
åtgärd mot tjänsteman, om besvär
över beslutet annars skulle ha
anförts enligt 2 §. Bestämmelserna i
4—10, 13—17, 19 och 20 §§ förvaltningslagen
(1971:290) tillämpas på
motsvarande sätt i ärende hos sådan
besvärsnämnd.
Fullmäktige får utse en särskild
nämnd med uppgift att pröva överklagande
av styrelsens, annan
nämnds, partssammansatt organs eller
revisorernas beslut om tillsättning
av eller förordnande på kommunal
eller landstingskommunal
tjänst, entledigande från sådan
tjänst eller disciplinär åtgärd mot
tjänsteman, om beslutet annars skulle
ha överklagats enligt 2 §. Bestämmelserna
i 13-17, 20, 26 och 29 §§
förvaltningslagen (1986:223) tillämpas
i ärenden hos besvärsnämnden.
KU 1986/87:11
Bilaga
3 Senaste lydelse 1985:896.
4 Senaste lydelse 1979:409.
8
Nuvarande lydelse
Utskottets förslag
Reglemente för besvärsnämnd antages av fullmäktige.
Om ej annat föreskrives i reglementet,
tillämpas bestämmelserna i
3 kap. 13 § andra stycket, med undantag
av hänvisningen till 3 kap. 9 §
andra stycket och 3 kap. 11 § första
stycket, på motsvarande sätt på besvärsnämnd.
Om besvärsnämnd finns, får den
som är missnöjd med beslut som
avses i första stycket anföra besvär
hos nämnden inom den tid, som
föreskrives i 1 § andra stycket och
2 § andra stycket.
Om inte annat föreskrivs i reglementet,
tillämpas bestämmelserna i
3 kap. 13 § andra stycket, med undantag
av hänvisningen till 3 kap. 9 §
andra stycket, även på besvärsnämnden.
Ifråga om jäv gäller föreskrifterna
i 11 och 12 §§ förvaltningslagen.
Om besvärsnämnd finns, får den
som är missnöjd med ett beslut som
avses i första stycket överklaga beslutet
hos nämnden inom den tid,
som föreskrivs i 1 § andra stycket
och 2 § andra stycket. Skrivelsen
med överklagandet ges in till
nämnden.
Beträffande besvär över besvärsnämnds beslut tillämpas bestämmelserna i
1 § på motsvarande sätt. Till stöd för sådana besvär får dessutom åberopas att
det hos besvärsnämnden överklagade beslutet är oriktigt på någon sådan
grund som sägs i 1§.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
KU 1986/87:11
Bilaga
9
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 12 och 14 §§ lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
5 kap.
12 §
Kyrkorådet får handlägga ärenden endast om mer än hälften av ledamöterna
är närvarande.
Ledamot i kyrkorådet och annan I fråga om jäv gäller att ledamot i
som har att handlägga ärenden hos kyrkorådet och annan som har att
rådet får inte delta i eller närvara vid handlägga ärenden hos rådet inte får
handläggningen av ett ärende som delta i eller närvara vid handlägg
personligen
rör honom eller henne ningen av ett ärende som personli
själv
eller hans eller hennes make, gen rör honom eller henne själv eller
föräldrar, barn eller syskon eller hans eller hennes make, föräldrar,
annan honom eller henne närstå- barn eller syskon eller annan honom
ende. eller henne närstående.
14 §
Kyrkorådet skall kungöra på lämpligt sätt var framställningar till rådet tas
emot.
Bestämmelserna i 7 § förvaltningslagen
(1971:290) om när handling
anses ha kommit in till myndighet
tillämpas i ärenden hos kyrkorådet.
Delgivning med kyrkorådet sker med ordföranden eller den som enligt
reglemente, instruktion eller särskilt beslut är behörig att ta emot delgivning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.
KU 1986/87:11
Bilaga
10
gotab Stockholm 1986 11884