Kulturutskottets betänkande
1986/87:8

om tjänstebostäder för präster och om förvaltningen
av kyrklig jord (prop. 1986/87:13)

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett förslag i propositionen om att pastoraten i fortsättningen
själva skall få bestämma i vad mån kyrkoherdar och komministrar
skall anvisas tjänstebostäder. Utskottet tar upp frågan om i vilka fall det kan
finnas skäl att bibehålla tjänstebostadssystemet. Utskottet anför vidare vissa
synpunkter på frågan om ett pastorat som avskaffat detta system bör åläggas
att erbjuda en präst bostad i prästgård men avstyrker motionsförslag om
lagstiftning i detta hänseende. Utskottet föreslår att reformen skall träda i
kraft först vid nästa årsskifte.

Utskottet utgår från att pastoraten även i fortsättningen känner ett starkt
ansvar för att bevara kulturhistoriskt värdefulla prästgårdsmiljöer. Utskottet
framhåller även vikten av att de kulturminnesvårdande myndigheterna
beaktar de betydande kulturvärden som prästgårdarna representerar.

Efter hörande av skatteutskottet anför kulturutskottet vissa synpunkter
rörande prästernas faktiska bostadskostnader.

Utskottet avstyrker ett förslag i propositionen om avskaffande av de
särskilda boställsnämnder som för närvarande utövar den närmare tillsynen
av pastoratens förvaltning av den kyrkliga jorden. Utskottet anser att det inte
finns skäl att föregripa den allsidiga prövning av svenska kyrkans organisation
som riksdagen får göra med anledning av en i slutet av året väntad
proposition som bygger på förslag av 1982 års kyrkokomitté.

De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverar sig till förmån
för förslaget i propositionen.

Propositionen

I proposition 1986/87:13 föreslår regeringen (civildepartementet) efter att ha
inhämtat yttrande från kyrkomötet att riksdagen antar i propositionen
framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader,

2. lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 1.

KrU

1986/87:8

1 Riksdagen 1986187.13sami Nr 8

Motionerna

KrU 1986/87:8

I motion 1986/87:Krl01 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande boendekostnader i prästgårdar,

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag i denna del beslutar att
lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1988.

1 motion 1986/87:Kr 102 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts
angående beräkningen av bostadsförmånsvärdet och hyran för de präster
som åläggs att bo i tjänstebostad.

I motion 1986/87: Krl03 av Sven-Eric Lorentzon (m) och Arne Svensson (m)
yrkas att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om boställsnämndernas
framtida ställning.

I motion 1986/87:Krl04 av Gunhild Bolander (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar om en ändring av lagen så att pastoraten åläggs att
anvisa tjänstebostad om hyresmarknad saknas,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning av frågorna kring prästgårdarnas
framtida användning och om täckandet av de kostnader som kan
uppstå för pastoraten för prästgårdar som inte längre är tjänstebostad.

I motion 1986/87: Krl05 av Karl Boo (c) och Kerstin Göthberg (c) yrkas att
riksdagen beslutar om sådan lagändring att pastoraten åläggs att erbjuda
bostad åt präst på landsbygden.

I motion 1986/87:Krl06 av Karl Boo m. fl. (c, fp, vpk) yrkas att riksdagen
avslår proposition 1986/87:13 i den del som berör förvaltningen av kyrklig
jord.

I motion 1986/87:Krl07 av Jan Fransson (s) och Håkan Strömberg (s) yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts om behovet av bibehållen kompetens i frågor om arrendevärdering
av kyrklig jordegendom.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttranden från konstitutionsutskottet (KU
1986/87:6 y) och skatteutskottet (SkU 1986/87:2 y). Yttrandena fogas vid
betänkandet som bilaga 3 och bilaga 4.

Konstitutionsutskottet har överlämnat en skrivelse från Svenska kyrkans
personalförbund.

Kulturutskottet har uppvaktats av Sveriges jordbruksarrendatorers förbund
som också överlämnat en skrivelse.

Utskottet

I betänkandet behandlas förslag av regeringen i proposition 1986/87:13, vilka
i huvudsak innebär att pastoraten själva skall få bestämma i vad mån

kyrkoherdar och komministrar skall anvisas tjänstebostäder samt att boställsnämnderna,
som nu utövar den närmare tillsynen av pastoratens
förvaltning av den kyrkliga jorden, skall avskaffas.

Prästernas tjänstebostäder

För närvarande gäller i korthet följande om tjänstebostäder för präster.
Pastorat tillhandahåller i allmänhet tjänstebostad åt ordinarie församlingspräst.
Denna förpliktelse grundar sig på regeringsbeslut. Prästen är skyldig
att bo i anvisad bostad. Om pastoratet medger det eller om det finns särskilda
skäl kan dock domkapitlet besluta om befrielse från bostadstvånget.

I propositionen föreslås att pastoraten i fortsättningen själva skall bestämma
om innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skall
anvisas tjänstebostad. Om sådan bostad anvisas skall innehavaren av
tjänsten liksom nu vara skyldig att bo i tjänstebostaden, såvida inte
domkapitlet medger befrielse från bostadstvånget.

Förslaget i propositionen innebär också att pastoratet, sedan tjänsten
tillsatts, skall få meddela ett beslut om att anvisa tjänstebostad eller att
upphäva ett sådant beslut endast om prästen samtycker till det. Särskilda
övergångsbestämmelser föreslås för präster som vid lagens ikraftträdande
bor i en anvisad tjänstebostad. Även för de fall där skyldighet enligt de nya
bestämmelserna kommer att föreligga för en präst att bo i tjänstebostad bör
enligt vad som anförs i propositionen reglerna om tjänstebostadshyra i
förordningen (1961:333) om tjänstebostadshyror för präster gälla. Utskottet
återkommer till frågan om hyreskostnaderna i följande avsnitt.

I den här behandlade delen av propositionen har väckts flera motionsyrkanden.
Inte i något av yrkandena framställs krav på att regeringens förslag
skall avslås. För att motverka icke önskvärda konsekvenser av ett genomförande
av propositionsförslaget föreslås emellertid viss ändring eller komplettering
av lagstiftningen på området eller viss utredning. I en motion föreslås
en senareläggning av ikraftträdandet av de nya reglerna.

I motion Krl05 (c) framhålls att kyrkan och prästgården av hävd varit en
kulturell samlingspunkt på den svenska landsbygden och att detta arv nu
riskerar att förskingras om inte prästerna också i fortsättningen kan beredas
möjlighet att bo i närheten av kyrkan. Motionärerna framhåller att det
särskilt på landsbygden, där ofta en egentlig hyresmarknad saknas, finns risk
för att prästen bosätter sig i en tätort utanför församlingen. Särskilt
stiftsstäderna kan framstå som lockande. Motionärerna vill att tjänstebostadstvånget
avskaffas men att pastoraten skall åläggas att erbjuda bostad åt
präst på landsbygden. Ett likartat yrkande, som dock i formellt hänseende
synes innebära att tjänstebostadssystemet delvis skall bibehållas, framställs i
motion Krl04 (c). I denna motion vill motionären också att riksdagen skall
begära utredning av frågorna kring prästgårdarnas framtida användning och
om täckandet av de kostnader som kan uppstå för pastoraten för prästgårdar
som inte längre är tjänstebostad. Som skäl för yrkande om en senareläggning
med ett halvår till den 1 januari 1988 av ikraftträdandet av reformen anförs i
motion KrlOl (m) att den prästgårdsinventering som pågår och som syftar till

KrU 1986/87:8

att klarlägga vilka prästgårdar som är särskilt skyddsvärda bör få slutföras
innan reformen träder i kraft.

Enligt föredragande statsrådets uppfattning finns det mycket som talar för
att det nuvarande tjänstebostadssystemet för prästerna helt avskaffas.
Systemet med tjänstebostäder har i huvudsak avvecklats inom statsförvaltningen.
Rätten till fri bostad är inte längre en löneförmån för församlingsprästerna,
och dessa betalar i dag i princip marknadsmässiga hyror.

Även utskottet anser att starka skäl talar för att man avskaffar tjänstebostadssystemet
för präster och därmed i detta hänseende gör dem jämställda
med andra tjänstemannagrupper. I propositionen erinrar emellertid föredragande
statsrådet om att det - som svenska kyrkans centralstyrelse och en del
andra remissinstanser har påpekat - kan finnas vissa situationer då det är
särskilt angeläget att pastoratet alltjämt kan erbjuda en tjänstebostad åt
prästen. Han anför följande:

Jag kan tänka mig att detta kan vara aktuellt av kulturhistoriska hänsyn eller
av rekryteringsskäl. I vissa fall har pastoraten kanske kulturhistoriskt
värdefulla prästgårdsbyggnader, som både med hänsyn till sin belägenhet
och till det önskvärda i att de bevaras som en levande miljö bör upplåtas som
tjänstebostad åt en prästfamilj också i framtiden. Om pastoraten i sådana fall
vill behålla en prästgård, kan det innebära ett ekonomiskt betydande
åtagande. Pastoratet kan för den skull vilja försäkra sig om att prästen
verkligen kommer att bo i prästgården. Detta kan åstadkommas genom
tjänstebostadssystemet. I vissa glesbygder kanske det inte heller finns någon
annan lämplig lösning på prästernas bostadsfråga.

Föredragande statsrådet anför i anslutning härtill att man enligt hans mening
således bör sträva efter att avskaffa tjänstebostadssystemet och att endast när
det i det enskilda fallet finns särskilda skäl bör anvisa en tjänstebostad åt en
präst. Då det gäller frågan om när sådana skäl föreligger innebär uttalandena
i propositionen ett ställningstagande av innehåll att det främst är i sådana
pastorat i vilket det saknas en tätort med god tillgång på bostäder som det kan
finnas anledning att behålla tjänstebostadssystemet men att det däremot bör
kunna ske en avveckling av systemet i tätorter om det inte är fråga om särskilt
unika miljöer från kulturhistorisk synpunkt. Det bedöms emellertid inte vara
lagtekniskt möjligt att knyta an de situationer i vilka tjänstebostadssystemet
bör behållas till sådana begrepp som glesbygd, kulturhistoriskt värdefull
miljö, bristande tillgång på bostäder etc. Förslaget i propositionen innebär i
stället att man - i likhet med vad svenska kyrkans centralstyrelse förordat -väljer den lösning av den lagtekniska frågan att man bereder pastoraten
möjlighet att efter egen prövning få anvisa bostaden som tjänstebostad åt
kyrkoherde eller komminister.

Utskottet ansluter sig till den lösning av tjänstebostadsfrågan som i
enlighet med det sagda föreslås i propositionen och som tillstyrks av
kyrkomötet. En sådan lösning innebär att det helt överlåts på pastoraten att
göra de överväganden mellan olika intressen som kan finnas i det enskilda
fallet. I enlighet med synsättet att prästerna så långt möjligt bör jämställas
med andra tjänstemannakategorier måste härvidlag prästernas intresse att,
då möjlighet finns, själva få välja bostad självfallet väga tungt. Motstående
intressen kan dock ge ett pastorat anledning att även i fortsättningen behålla

KrU 1986/87:8

en prästgård som tjänstebostad. Utskottet anser sig ha befogad anledning
utgå från att pastoraten även i fortsättningen känner stort ansvar för att
bevara kulturhistoriskt värdefulla prästgårdsmiljöer. Detta intresse är av den
karaktären att det kan motivera att en prästgård behålls som tjänstebostad.
Så kan vara fallet även på de orter där det finns en bostadsmarknad och
prästerna således skulle kunna lösa sin bostadsfråga på annat sätt. I
sammanhanget finns skäl att erinra om möjligheterna för prästerna att hos
domkapitlet ansöka om befrielse från bostadstvånget, en möjlighet som bör
finnas även i fortsättningen (se prop. s. 13).

Att det också kan finnas skäl att bibehålla en prästgård som tjänstebostad i
fall då det inte finns någon bostadsmarknad på orten har framhållits i
propositionen. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet vill med
anledning av motion Krl05 framhålla att det ur kyrklig synpunkt många
gånger är naturligt att präst erbjuds bostad i prästgård. Detta gäller särskilt i
landsbygdspastorat och då prästgård ligger i anslutning till församlingskyrka.
Om en sådan möjlighet utnyttjas kan detta ofta bidra till att främja
församlingsarbetet genom närhet och gemenskap. Utskottet förutsätter att
pastoraten beaktar denna aspekt då det gäller församlingsprästernas bostadsfråga.
Utskottet är dock inte berett att förorda en lagstiftning av innehåll att
pastoraten skulle åläggas en skyldighet i angivna hänseende. Det får
ankomma på pastoraten att själva ta ställning till om och i vad mån de skall
erbjuda bostad åt församlingspräst.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen
om tjänstebostadssystemet och avstyrker motion Krl04 yrkande 1 och
motion Krl05.

Regeringens förslag innebär ändringar i lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader och lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Utskottet har
inte något att erinra mot utformningen av förslagen i propositionen.

Då det gäller ikraftträdandetidpunkten finns skäl att anföra följande.

Som framhålls i propositionen och som delvis berörts i det föregående
representerar många prästgårdar betydande kulturhistoriska värden. Det är
därför av vikt att sådana värden inte går till spillo vid en avveckling av
tjänstebostadssystemet. Mot denna bakgrund har ett tidigare påbörjat och
med varierande intensitet och ambitionsgrad bedrivet arbete med en
inventering av landets prästgårdar påskyndats och tillförts särskilda resurser.
Resultatet av denna inventering bör som utvecklas i propositionen (s. 14)
kunna bli av stort värde vid bedömningen av den framtida användningen av
prästgårdarna. Under remissbehandlingen av den PM som ligger till grund
för propositionen har framhållits betydelsen av att prästgårdsinventeringen
avslutas innan tjänstebostadsreformen träder i kraft (se prop. s. 108).

Utskottet har inhämtat att prästgårdsinventeringen nu är slutförd så till
vida att en redovisning till riksantikvarieämbetet gjorts från hela landet.
Utskottet har vidare inhämtat att materialet förs in i ett dataregister och att
detta beräknas vara upprättat inom kort. Även om inventeringen således
kommer att vara slutförd före den i propositionen föreslagna tidpunkten för
ikraftträdandet av tjänstebostadsreformen, anser utskottet - med hänsyn till
vikten av att kulturminnesvårdens intressen tillvaratas och till att riksdagsbeslutet
bör föreligga i god tid före lagstiftningens ikraftträdande - det vara

KrU 1986/87:8

motiverat att senarelägga reformen ett halvår. Därigenom ges såväl riksantikvarieämbetet
som länsstyrelser och pastorat visst rådrum då det gäller att
ta ställning till åtgärder som kan vara påkallade i de fall då ett avskaffande av
tjänstebostadssystemet blir aktuellt redan vid reformens ikraftträdande.
Utskottet tillstyrker i enlighet med det sagda yrkandet i motion KrlOl, såvitt
däri yrkas att reformen skall träda i kraft först den 1 januari nästa år (yrk. 2).

Kyrkomötet har anhållit att regeringen låter utreda vissa frågor, bland dem
frågan om prästgårdarnas framtida användning.

I propositionen framhåller föredragande statsrådet att han inte avser att
återkomma till regeringen med förslag om utredning av frågorna (prop.
s. 49). Han uttalar i sammanhanget bl. a. att han utgår ifrån att de
kulturminnesvårdande myndigheterna bevakar frågan om prästgårdarnas
framtida användning. Utskottet vill i linje härmed starkt understryka vikten
av att dessa myndigheter beaktar de betydande kulturvärden prästgårdarna
representerar. Utskottet avstyrker motion Krl04, såvitt motionärerna däri
framställer krav i samma hänseende som kyrkomötet gjort (yrk. 2 delvis).
Även ett yrkande om utredning om täckande av de kostnader som kan uppstå
för pastoraten för prästgårdar som inte längre är tjänstebostad avstyrks
(yrk. 2 delvis).

Boendekostnaderna för församlingsprästerna

I samband med förslaget om ändringar av reglerna för det nuvarande
tjänstebostadssystemet berörs i propositionen frågan om beskattning av
förmån av bostad (s. 13). Det uttalas att i och med att bostaden upphör att
vara tjänstebostad gäller inte heller reglerna om tjänstebostadshyra. Prästen
kan alltså antingen få betala hyra för hela bostaden eller, om hyran sätts för
lågt, riskera oförutsedda beskattningseffekter.

I två motioner, KrlOl (m) och Krl02 (fp), samt i en skrivelse från Svenska
kyrkans personalförbund tas frågan om prästernas faktiska boendekostnader
upp. Yrkandena i motionerna innebär att riksdagen bör uttala att hyreskostnaderna
för präster som tvingas bo i tjänstebostäder bör begränsas utan att
negativa effekter i form av beskattning av förmån av bostad skall behöva
uppkomma. Även i motiveringen till motion Krl05 (c) framförs synpunkter
av likartat innehåll.

Personalförbundet har tolkat det inledningsvis återgivna uttalandet i
propositionen så att präster som anvisats tjänstebostad och präster som
bebor prästgårdarna frivilligt kan komma att behandlas olika vid beskattningen.
Enligt förbundets mening är det angeläget att beskattningsfrågan
regleras i skattelagstiftningen.

Skatteutskottet har på hemställan av kulturutskottet yttrat sig i här aktuell
del av ärendet (se bilaga 4). Skatteutskottet lämnar en relativt utförlig
redovisning för gällande allmänna regler om förmånsbeskattning av bostäder
och om problem m. m. vid beskattning av prästernas tjänstebostäder.
Redovisningen har följande innehåll.

KrU 1986/87:8

pris) för liknande bostäder, efter avdrag för den erlagda hyran. Vid
värderingen tillämpas vissa schablonmässiga grunder. Till ledning tjänar
bl. a. hyrorna i de allmännyttiga företagen och andra uppgifter om det
faktiska hyresläget på orten. Det framräknade förmånsvärdet kan sedan
jämkas med hänsyn till vissa särskilda förhållanden som kan föreligga i det
enskilda fallet. Om det är sannolikt att förmånstagaren inte skulle ha skaffat
sig motsvarande förmån om han själv tvingats bestrida kostnaderna, bör
enligt riksskatteverkets anvisningar i ämnet (RSV Dt 1986:9) värderingen
ske med utgångspunkt i den inbesparing i de personliga levnadskostnaderna
som förmånen kan anses ha inneburit.

Hyressättningen för prästernas tjänstebostäder har - som framgår av
skatteutskottets betänkanden SkU 1983/84:42 och 1984/85:36 - tidigare
medfört vissa problem vid beskattningen. Sedan ett stort antal präster
beskattats för förmån av prisbillig bostad har de åsätta taxeringarna utsatts
för kritik, bl. a. därför att bedömningen av värderingsfrågorna skiftat från län
till län. Därtill kommer att beskattningsfrågorna i flera fall aktualiserats först
sedan ett antal år förflutit efter det att tjänsten tillsatts, något som då har
kunnat föranleda särskilda svårigheter för de berörda prästerna.

För att komma till rätta med problemen träffade statens arbetsgivarverk
och berörda arbetstagarorganisationer den 25 november 1983 en överenskommelse
av innebörd att hyran för tjänstebostaden skulle motsvara
bruksvärdeshyran för en likvärdig bostad men att hyran inte skulle beräknas
för mer än 100 m2. De nya reglerna, som har tagits in i förordningen
(1961:333) om tjänstebostadshyra för präster, tillämpas fr.o.m. den 1 juli
1984 och skall enligt särskilda övergångsbestämmelser vara genomförda fullt
ut den 1 juli 1987.

I en skrivelse till skattecheferna i länen har riksskatteverket anfört att
någon skattepliktig bostadsförmån enligt verkets uppfattning inte längre
kommer att uppstå om överenskommelsen följs, och att verket anser att man
inte heller för övergångsåren skall beräkna något bostadsförmånsvärde.
Enligt skrivelsen anses berörda präster fr. o. m. 1985 års taxering inte längre
åtnjuta förmån av bostad.

Skatteutskottet gör härefter följande bedömning:

Enligt vad utskottet erfarit tillämpas reglerna genomgående på det sätt som
riksskatteverket rekommenderat. Som utskottet anfört vid tidigare års
behandling av denna fråga har således problemen med denna förmånsbeskattning
tills vidare bortfallit fr.o.m. 1985 års taxering.

Av det anförda framgår att syftet med motionerna delvis kan anses
tillgodosett genom riksskatteverkets rekommendation, eftersom prästerna i
de fall där bostaden fortfarande tillhandahålls såsom tjänstebostad inte
kommer att beskattas för någon hyresförmån. När upplåtelsen i fortsättningen
sker i form av ett vanligt hyresavtal blir emellertid hyressättningen inte
längre bunden av de nuvarande reglerna om tjänstebostadshyra. Om hyran
då bestäms till ett lägre belopp än vad som skulle ha följt av nuvarande
principer, innebär detta givetvis att man riskerar att de besvärliga skatteproblem
som förelegat tidigare år återkommer. Avsikten med förslaget är
emellertid inte att åter möjliggöra en lägre hyressättning, och utskottet
förutsätter att hyressättningen i det nya systemet kommer att ansluta till
marknadsvärdet.

KrU 1986/87:8

Som framgår av den tidigare redogörelsen innebär riksskatteverkets
rekommendation bl. a. att man i fråga om större bostäder skall bortse från
bostadsytor över en gräns på 100 m2 och att man i ett övergångsskede också
underlåter att beskatta vissa förmånsvärden som fortfarande kan kvarstå
även i en del andra fall. Denna ståndpunkt har motiverats av flera skäl.
Förslaget torde bl. a. få ses mot bakgrund av det tvång som förelegat för en
präst att bosätta sig i en tjänstebostad, även om den i det enskilda fallet
framstått som onödigt stor. Med hänsyn härtill kan det för närvarande inte
med säkerhet sägas att denna rekommendation gäller även i fråga om
bostäder som inte är att betrakta som tjänstebostäder. Utskottet förutsätter
dock att denna regel i normalfallet kommer att gälla även i fortsättningen för
prästgårdar som inte är tjänstebostäder. Utskottet utgår från att verket
snarast kommer att vidta lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån kunna få
en likformig bedömning av de nya frågeställningar som kan uppkomma i det
nya systemet och att verket noga kommer att följa utvecklingen på detta
område.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker de
aktuella motionsyrkandena i nu berörda delar. Av det anförda framgår också
att utskottet inte finner anledning att förorda någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av personalförbundets skrivelse.

Kulturutskottet kan för sin del helt ansluta sig till den av skatteutskottet
gjorda bedömningen.

I sammanhanget vill kulturutskottet framhålla att de personliga förhållandena
för församlingspräster starkt kan variera och därmed också behovet av
bostadsyta. Således kan även en bostadsyta på 100 nr i enstaka fall vara
större än vad som prästen anser behövlig. Detta kan vara fallet exempelvis
om prästen är ensamstående eller om hans eller hennes maka eller make har
sitt arbete på annan ort. Om ett pastorat har möjlighet att ta individuella
hänsyn av angivet slag vid upplåtelse av bostad åt en församlingspräst kan
detta naturligtvis ha betydelse för bl. a. rekryteringen till tjänsten. Detta
gäller såväl vid upplåtelse av tjänstebostad som bostad som upplåtes genom
ett vanligt hyresförhållande. Utskottet erinrar i sammanhanget om att för
tjänstebostäder gäller den i det föregående nämnda kungörelsen angående
tjänstebostadshyra m. m. Skattemyndigheterna har att i det enskilda fallet ta
hänsyn till omständigheter av ovan angivet slag enligt vad som i det
föregående redovisats om förmånsbeskattning.

Av det anförda följer enligt utskottets mening att yrkande 1 i motion KrlOl
och motion Krl02 inte påkallar någon åtgärd av riksdagen.

Boställsnämnderna

I propositionen föreslås, som inledningsvis angivits, att boställsnämnderna
skall avskaffas.

Som bakgrund till bedömningen av detta regeringsförslag må redovisas
vad som i huvudsak gäller om förvaltningen av vissa slag av fastigheter som
utgör kyrklig jord och om boställsnämndernas uppgifter. Bestämmelserna
finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. till vilken anknyter en
förordning i ämnet (SFS 1971:860, omtryckt 1976:151) och instruktionen
(1971:863) för boställsnämnderna.

Församlingskyrkas fastighet är kyrklig jord vars avkastning är avsedd till

KrU 1986/87:8

församlingskyrkas behov. Löneboställe är kyrklig jord vars avkastning är
avsedd till avlöning åt församlingspräst i visst pastorat. Fastigheten förvaltas
av församlingen resp. pastoratet. Löneboställes skog förvaltas dock av
stiftsnämnden. Om församling eller pastorat vill upplåta jorden till
jordbruksarrende skall boställsnämnden bestämma villkoren. Vid tvist om
arrendevillkoren företräder stiftsnämnden den kyrkliga jorden inför arrendenämnd
eller domstol. Boställsnämnden utövar tillsyn över pastoratets
förvaltning av löneboställe och prästgård.

Det finns för närvarande 57 boställsnämnder i landet. Antalet bestäms av
regeringen. Boställsnämnd utses av länsstyrelsen. Den består av ordförande
och två andra ledamöter. Av de senare skall en vara arrendator och den
andre, som inte får vara arrendator, skall utses efter förslag av stiftsförbundet
av svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. För närmare uppgifter
om boställsnämnderna hänvisar utskottet till propositionen (s. 15 och
72).

Enligt propositionen skall de förvaltningsuppgifter som boställsnämnderna
nu har övertas av dem som förvaltar den kyrkliga jorden. Församlingarna
och pastoraten skall följaktligen själva få bestämma villkoren för arrendeupplåtelse
på de fastigheter som de förvaltar och besluta om vissa dispositionsändringar.
Vidare skall den som förvaltar den kyrkliga jorden också få
företräda denna, när en arrendenämnd eller en domstol behandlar frågor om
arrendevillkor. Det föreslås i propositionen att stiftsnämnderna skall överta
boställsnämndernas tillsynsuppgifter.

I tre motioner tas regeringsförslaget i denna del upp till närmare
diskussion. I två av motionerna, Krl03 (m) och KrlOö (c, fp, vpk), förordas
att frågan om boställsnämndernas avskaffande inte behandlas i förevarande
sammanhang. Motionärerna anser att frågan bör tas upp vid behandlingen av
det förslag angående ny lokal och regional organisation i svenska kyrkan som
skall läggas fram på grundval av 1982 års kyrkokommittés slutförslag (SOU
1986:17 och 18- Framtid i samverkan). Kyrkokommittén har bl. a. föreslagit
att stiftsnämnderna och boställsnämnderna skall ersättas av en egendomsnämnd.
I de båda motionerna yrkas avslag på propositionen. I formellt
hänseende innebär yrkandet i motion KrlOö avslag även på de övriga
ändringar i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord som föreslås i
propositionen. I den tredje motionen, Krl07 (s), framförs farhågor för att
pastoraten inte kommer att ha den kompetens som behövs för att arrendeersättningen
skall bli rättvis och enhetlig. Motionärerna betonar vikten av att,
om boställsnämndernas förvaltningsuppgifter överflyttas på pastoraten,
garantier skapas för ett bibehållande av den kompetens i handläggningen av
arrendefrågor som boställsnämnderna för närvarande har.

Utskottet vill erinra om att regeringen avser att - efter hörande av
kyrkomötet - förelägga riksdagen ett förslag om ny lokal och regional
organisation i svenska kyrkan redan i slutet av innevarande år. Det finns inte
skäl att föregripa den allsidiga prövning av organisationen som riksdagen får
göra med anledning av den kommande propositionen. Riksdagen bör därför
inte i detta sammanhang ta ställning till frågan om avskaffande av boställsnämnderna.
Utskottet avstyrker därför regeringens förslag om avskaffande
av dessa nämnder. Detta innebär att riksdagen tillstyrker motion Krl03 samt

KrU 1986/87:8

1* Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 8

motion Krl06 i motsvarande del. Propositionens båda lagförslag bör ändras i
enlighet med utskottets ställningstagande.

Som en följd av att boställsnämnderna inte nu avskaffas påkallar motion
Krl07 inte någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker de ändringar regeringen föreslagit i lagen (1970:939)
om förvaltning av kyrklig jord, vilka inte behandlas i det föregående.
Ändringarna innebär främst förenklingar i lagen. I här aktuellt avseende
avstyrks motion Krl06. Det bör dock påpekas att motionärerna inte torde ha
avsett att motsätta sig dessa lagändringar.

Ändringarna i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord bör träda i
kraft vid samma tidpunkt eller - till följd av utskottets ställningstagande då
det gäller tjänstebostadsfrågan - den 1 januari 1988.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tjänstebostadsfrågan

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:13 och med bifall
till motion 1986/87:Krl01 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1986/87:Krl04 yrkande 1 och 1986/87:Krl05 godkänner vad utskottet
anfört,

2. beträffande frågan om avskaffande av boställsnämnderna och
vissa förenklingar m. m. i lagen om förvaltning av kyrklig jord

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:13 och med bifall
till motion 1986/87: Krl03 och med anledning av motion 1986/
87:Krl06 godkänner vad utskottet anfört,

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar av utskottet i bilaga 2 framlagda förslag till lag om
ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader och lag om ändring i
lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,

4. beträffande prästgårdarnas framtida användning m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Krl04 yrkande 2,

5. beträffande frågan om prästernas boendekostnader

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Krl01 yrkande 1 och 1986/
87:Krl02,

6. beträffande arrendevärdering av kyrklig jord
att riksdagen avslår motion 1986/87:Krl07.

Stockholm den 3 februari 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit Oscarsson (s). Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren
(m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos
(vpk), Mats O Karlsson (s) och Torgny Larsson (s).

KrU 1986/87:8

Reservationer

KrU 1986/87:8

1. Frågan om avskaffande av boställsnämnderna och vissa
förenklingar m. m. i lagen om förvaltning av kyrklig jord
(mom. 2)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Berit Oscarsson, Sylvia Pettersson,
Erkki Tammenoksa, Mats O Karlsson och Torgny Larsson (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill"
och på s. 10 slutar med ”januari 1988" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det inte skäl att uppskjuta ställningstagandet
till den genom propositionen aktualiserade frågan om avskaffandet av
boställsnämnderna. De problem som kan vara förknippade med en överflyttning
av nämndernas uppgifter till annat eller andra organ har utförligt belysts
genom remissbehandlingen av den promemoria som ligger till grund för
regeringsförslaget, och genom kyrkomötets behandling av ärendet. Vid sitt
ställningstagande till frågan om ett eventuellt uppskov fäster utskottet
särskild vikt vid den bedömning som gjorts av kyrkolagsutskottet i det av
kyrkomötet godkända betänkandet i ämnet (KL 1986:1). Nämnda utskott
konstaterar att förslaget att avskaffa boställsnämnderna och att låta endast
en myndighet på stiftsplanet ha hand om vissa förvaltnings- och tillsynsuppgifter
helt ligger i linje med 1982 års kyrkokommittés förslag i dess
slutbetänkande. Att redan nu avskaffa boställsnämnderna innebär inte bara
en förenkling av den nuvarande förvaltningen, utan även en förenkling av
genomförandet av kyrkokommitténs förslag i denna del.

Vad härefter angår det sakliga innehållet i regeringsförslaget anser
utskottet i likhet med konstitutionsutskottet (se bilaga 3) att de i propositionen
anförda skälen för en avveckling av boställsnämnderna (prop. s. 16) och
övervägandena angående den valda lösningen i fråga om de kyrkokommunala
organ som skall överta boställsnämndernas förvaltnings- och tillsynsuppgifter
är övertygande. Förslagen i angivna hänseende har, som framgår av
vad ovan redovisats, tillstyrkts av kyrkomötet.

Utskottet tillstyrker således det i propositionen framlagda förslaget till
ändringar i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord i vad avser
avskaffandet av boställsnämnderna. Även en av regeringen föreslagen
ändring i 6 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader tillstyrks.

Motion Krl03 samt motion Krl06 i här aktuell del avstyrks således.

Såväl i motion Krl07 som vid uppvaktning av Svenska jordbruksarrendatorers
förbund har, som delvis redovisats i det föregående, uttryckts farhågor
för att pastoraten vid ett genomförande av regeringsförslaget inte kommer
att ha erforderlig kompetens för sina nya uppgifter. Utskottet vill i likhet med
konstitutionsutskottet hänvisa till de synpunkter som framförts i propositionen
(s. 18) och av kyrkomötet (prop. s. 42). I propositionen hänvisas bl. a. till
den möjlighet som pastoraten har att begära bistånd av stiftsnämnderna och
hos dem tillgänglig expertis. Det förtjänar också påpekas att det enligt
bestämmelser i jordabalken i varje län skall finnas en arrendenämnd med
uppgift att medla i arrendetvister och att bl. a. pröva frågor om förlängning av

arrendeavtal vid jordbruksarrende och fastställande av villkoren för sådan
förlängning.

Arrendenämnderna skapar genom sina utslag praxis i fråga om avtalsvillkor.
Liksom alla andra jordarrendatorer har arrendatorer av kyrklig jord
stöd och skydd mot godtycke genom arrendenämndernas verksamhet.

Utskottet utgår från att stiftsnämnderna noggrant överväger vilket behov
som kan finnas att ge pastoraten stöd och hjälp i deras nya uppgifter och hur
detta behov skall tillgodoses. I överensstämmelse med vad som har anförts i
propositionen är det härvidlag viktigt att ett nära samspel sker med
pastoraten. Som närmast utvecklas i propositionen kommer naturligtvis
behovet av bistånd att starkt variera mellan olika pastorat. Utskottet anser i
likhet med konstitutionsutskottet att det inte är erforderligt med någon
åtgärd av riksdagen med anledning av motion Krl07.

Utskottet tillstyrker även de ändringar regeringen föreslagit i lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrklig jord, vilka inte behandlas i det
föregående. Ändringarna innebär främst förenklingar i lagen. I här aktuellt
avseende avstyrks motion Krl06. Det bör dock påpekas att motionärerna
inte torde ha avsett att motsätta sig dessa lagändringar.

Samtliga ändringar i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord bör
träda i kraft vid samma tidpunkt eller- till följd av utskottets ställningstagande
då det gäller tjänstebostadsfrågan - den 1 januari 1988.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågan om avskaffande av boställsnämnderna och
vissa förenklingar m. m. i lagen om förvaltning av kyrklig jord

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:13 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr 103 och 1986/87:Krl06 godkänner vad
utskottet anfört,

2. Lagförslagen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Berit Oscarsson, Sylvia Pettersson,
Erkki Tammenoksa, Mats O Karlsson och Torgny Larsson (alla s) anser

att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till lag om
ändring i lagen (1070:940) om kyrkliga kostnader och lag om ändring i
lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord med den ändringen att
ikraftträdandetidpunkten bestäms till den 1 januari 1988,

KrU 1986/87:8

I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader

Härigenom föreskrivs att 6 och 23 §§ lagen (1970:940) om kyrkliga
kostnader1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6§2

Ur kyrkofonden bestrides Ur kyrkofonden betalas

1. sådan kostnad för avlöningsförmåner till präst som regeringen och
riksdagen bestämmer,

2. kostnad för pensionsförmån åt präst eller efterlevande till präst enligt
bestämmelser som regeringen meddelar eller enligt avtal samt för försäkringsförmån
som utgår för präst eller annan kyrkomusiker än skolkantor
enligt statlig grupplivförsäkring,

3. förvaltningskostnad enligt rege- 3. förvaltningskostnad enligt regeringens
och riksdagens bestämman- ringens och riksdagens bestämmande
för stiftsnämnd och boställs- de för stiftsnämnd och för departe nämnd

samt för departement eller ment eller myndighet där kyrkliga

myndighet där kyrkliga frågor hand- frågor handläggs,

lägges,

4. kostnader för verksamhet som bedrivs av Svenska kyrkans stiftelse för
rikskyrklig verksamhet i den omfattning som regeringen bestämmer,

5. annan kostnad för kyrklig verksamhet enligt regeringens och riksdagens
bestämmande,

6. anslag till extra utgifter med ett av regeringen och riksdagen bestämt
belopp för år, vilket efter regeringens bestämmande får användas till kyrkliga
ändamål.

23 §

Pastorat skall tillhandahålla ordi- Ett pastorat får besluta att inneha narie

församlingspräst tjänstebostad varén av en tjänst som kyrkoherde

på prästgård eller i bostadslägenhet eller komminister skall anvisas

på annan fastighet, om regeringen tjänstebostad. Om tjänsten är tillsatt,

bestämmer det. får pastoratet meddela eller upphäva

ett sådant beslut endast om den som
innehar tjänsten samtycker till det.

Pastoratet skall underrätta domkapitlet
och stiftsnämnden om beslut
enligt första stycket.

Kostnad för tjänstebostad bestri- Kostnaderna för en tjänstebostad
des av pastoratet. Tjänstebostadshy- skall betalas av pastoratet. Hyran för

ra som församlingspräst betalar till- tjänstebostaden tillfaller pastoratet,

faller pastoratet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Vid lagens ikraftträdande skall beslut som regeringen med stöd av äldre
bestämmelser har meddelat om skyldighet för ett pastorat att tillhandahålla
en ordinarie församlingspräst tjänstebostad upphöra att gälla. Om en
ordinarie församlingspräst vid lagens ikraftträdande bor i en anvisad
tjänstebostad, upphör dock pastoratets skyldighet att tillhandahålla bostaden
först sedan prästen har avgått från sin tjänst och avflyttat eller vid den
tidigare tidpunkt som parterna kommer överens om.

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

'Lagen omtryckt 1982:379.

2Senaste lydelse 1985:418.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord

dels att 7, 10, 15, 23 och 30 §§ skall upphöra att gälla,

dels att 2, 5, 8, 9, 11, 18, 19, 22, 26, 29 och 31 §§ skall ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 22 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §'

Löneboställe är kyrklig jord vars avkastning är avsedd till avlöning åt
församlingspräst i visst pastorat.

Prästgård är kyrklig jord på vilken
tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde
eller en komminister. Om
tjänstebostad inte längre är anvisad
på egendomen, blir egendomen löneboställe.

Prästgård är kyrklig jord på vilken
tjänstebostad är anvisad åt ordinarie
församlingspräst i anledning av att
pastorat skall tillhandahålla sådan
församlingspräst tjänstebostad enligt
beslut som avses i 23 § lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader
eller motsvarande äldre bestämmelser.
Är tjänstebostad ej längre anvisad
på egendomen, blir egendomen
löneboställe.

Församlingskyrkas fastighet är Församlingskyrkas fastighet är
kyrklig jord vars avkastning är av- kyrklig jord vars avkastning är avsedd
till församlingskyrkas behov. sedd till församlingskyrkas behov.

Vid tillämpning av 24 och 26 §§ skall
även sådan fast egendom på vilken en
församlingskyrka av stiftelsekaraktär
är uppförd anses som församlingskyrkas
fastighet.

Prästlönefondsfastighet är kyrklig jord som förvärvats för medel ur
prästlönefonder från flera pastorat och vars avkastning är avsedd till avlöning
åt församlingspräster i dessa pastorat.

Kyrkofondsfastighet är kyrklig

Kyrkofondsfastighet är kyrklig
jord vars avkastning tillförs kyrkofonden.

Domkyrkas fastighet är kyrklig
jord vars avkastning är avsedd till
domkyrkas behov. Vid tillämpning
av 24 och 26 §§ skall även sådan fast
egendom på vilken en domkyrka av
stiftelsekaraktär är uppförd anses
som domkyrkas fastighet.

Biskopsgård är kyrklig jord på vilken tjänstebostad är anvisad åt biskop.

jord vars avkastning tillföres kyrkofonden.

Domkyrkas fastighet är kyrklig
jord vars avkastning är avsedd till
domkyrkas behov.

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

'Senaste lydelse 1983:402.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §2

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

I varje stift finns en stiftsnämnd
samt boställsnämnder till det antal
regeringen bestämmer. I Stockholms
stift fullgöres dock stiftsnämnds åligganden
av stiftsnämnderna i Uppsala
och Strängnäs stift enligt regeringens
bestämmande.

Boställsnämnds verksamhetsområde
bestämmes av regeringen.

8 §

I varje stift finns en stiftsnämnd. I
Stockholms stift fullgörs dock stiftsnämndens
åligganden av stiftsnämnderna
i Uppsala och Strängnäs
stift enligt regeringens bestämmande.

Ledamot av stiftsnämnd eller bo- Ledamot av stiftsnämnd och er ställsnämnd

och ersättare för leda- sättare för ledamot förordnas för

mot förordnas för högst tre år. högst tre år.

9 §3

Löneboställe, med undantag av tillhörande skog, och prästgård förvaltas
av pastoratet.

Församlingskyrkas fastighet förvaltas av församlingen.

Löneboställes skog, prästlönefondsfastighet, kyrkofondsfastighet, domkyrkas
fastighet och biskopsgård förvaltas av stiftsnämnden. Lunds domkyrkas
fastigheter förvaltas dock av ett särskilt domkyrkoråd.

Regeringen kan efter framställ- Regeringen/dr efter framställning

ning av den som förvaltar den kyrkli- av den som förvaltar den kyrkliga

ga jorden besluta om förvaltning i jorden besluta om förvaltning i an annan

ordning ifråga om viss sådan nan ordning.

kyrklig jord som avses i andra eller
tredje stycket.

11 §4

Om tjänstebostad är anvisad ordi- Om ett pastorat har anvisat en

narie församlingspräst på prästgård, kyrkoherde eller en komminister

ankommer det på pastoratet att tjänstebostad på en prästgård, an anordna

prästgården. Om pastoratet kommer det på pastoratet att anord ej

redan har prästgård, skall präst- na prästgården.

gården efter stiftsnämndens bestämmande
läggas pä löneboställe eller på
annan mark som pastoratet ställer till
förfogande. Detsamma gäller om
pastoratet vill ersätta prästgård med
annan prästgård.

Pastoratet skall underhålla och vid behov nybygga husen på prästgård.
Pastoratet svarar för prästgårds skötsel, i den mån detta ej enligt bestämmelser
som regeringen meddelar eller enligt avtal ankommer på innehavaren av
tjänstebostaden.

2Senaste lydelse 1975:1322.

3Senaste lydelse 1975:1322.

4Senaste lydelse 1975:1322.

Nuvarande lydelse

I ärende som rör upplåtelse av rätt
till vattenkraft företrädes kyrklig
jord som avses i 14 § av kammarkollegiet.

I ärende som rör ledningsrätt eller
vågrätt företrädes kyrklig jord som
avses i 14 § av stiftsnämnden även
om den ej förvaltas av stiftsnämnden.
Detsamma gäller ärende som
rör naturreservat, naturminne eller
bestämmelser till skydd för djurlivet,
om ej regeringen bestämmer
annat.

19 §

Dispositionsändring, som ej avser
sådan upplåtelse eller sådant godkännande
som anges i 17 eller 18 §,
prövas i fråga om löneboställe, med
undantag för tillhörande skog, av
boställsnämnden och för annan
kyrklig jord som avses i 14 § av den
som förvaltar egendomen. Föranledes
ändringen av att ett självständigt
jordbruk ej längre är bärkraftigt
eller leder ändringen till att ett sådant
jordbruk ej kan uppehållas,
prövas dock frågan alltid av stiftsnämnden.

Uppsikt över förvaltningen

Uppsikt över pastorats förvaltning
av löneboställes jordbruk och av
prästgård utövas av boställsnämnden.

Stiftsnämnden utövar uppsikt över
sådan annan förvaltning av kyrklig
jord som ej handhas av nämnden.

Föreslagen lydelse

I ärenden som rör upplåtelse av
rätt till vattenkraft företräds kyrklig
jord som avses i 14 § av kammarkollegiet.

I ärenden som rör ledningsrätt
eller vågrätt företräds kyrklig jord
som avses i 14 § av stiftsnämnden
även om den ej förvaltas av stiftsnämnden.
Detsamma gäller ärenden
som rör byggnadsminne, naturvårdsområde,
naturreservat, naturminne
eller bestämmelser till skydd för
djurlivet om ej regeringen bestämmer
annat.

Dispositionsändring, som ej avser
sådan upplåtelse eller sådant godkännande
som anges i 17 eller 18 §,
prövas av den som förvaltar egendomen.
Om ändringen föranleds av att
ett självständigt jordbruk ej längre
är bärkraftigt eller om ändringen
leder till att ett sådant jordbruk ej
kan uppehållas, prövas dock frågan
alltid av stiftsnämnden.

Tillsyn över förvaltningen

Stiftsnämnden har tillsyn över sådan
förvaltning av kyrklig jord som
ej handhas av nämnden.

Vid sin tillsyn får stiftsnämnden
meddela sådant föreläggande eller
förbud som behövs för att denna lag
eller med stöd av lagen meddelade
föreskrifter skall efterlevas.

I beslutet om föreläggande eller
förbud kan stiftsnämnden utsätta
vite.

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

5Senaste lydelse 1975:1322.

6Senaste lydelse 1975:1322.

Nuvarande lydelse

Närmare bestämmelser om uppsikt
över förvaltning av kyrklig jord
meddelas av regeringen.

26 §7

Ersättning som inflyter för kyrklig
jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång,
eller av annan jämförlig anledning
skall fonderas, om ej annat
följer av bestämmelser som regeringen
meddelar. Avkastningen
skall användas för samma ändamål
som jorden varit avsedd för.

29 §

Om talan mot församlings eller
pastorats beslut finns bestämmelser i
lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Talan mot stiftsnämnds eller kammarkollegiets
beslut enligt denna lag
föres genom besvär hos regeringen.
Talan mot beslut enligt 21 § om
fördelning av vinst eller förlust som
avses där föres dock genom besvär
hos kammarrätten.

Mot stiftsnämnds beslut i fråga
som fullföljts dit får talan föras endast
om sådant är tillåtet enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.

Föreslagen lydelse

Närmare bestämmelser om tillsynen
över förvaltningen av kyrklig
jord meddelas av regeringen.

Ersättning som inflyter för kyrklig
jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång,
eller av annan jämförlig anledning
skall fonderas, om inte annat följer
av andra stycket elter av bestämmelser
som regeringen meddelar. Avkastningen
skall användas för samma
ändamål som jorden varit avsedd
för.

Om stiftsnämnden medger det får
ett pastorat använda medel som inflyter
eller som har influtit på grund av
försäljning aven prästgård eller av ett
löneboställe, som tidigare har varit
prästgård, för anordnande av ny
prästgård, ny annan bostad åt en
präst eller nya expeditionslokaler.

Bestämmelser om överklagande av
beslut av en församling eller ett pastorat
finns i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Stiftsnämndens beslut enligt 21 §
om fördelning av vinst eller förlust
får överklagas hos kammarrätten .

Stiftsnämndens beslut i övrigt enligt
denna lag får överklagas hos
kammarkollegiet. Om ärendet är av
principiell betydelse eller annars av
särskild vikt får kammarkollegiet
med eget yttrande överlämna det till
regeringen för avgörande.

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

7Senaste lydelse 1975:1322.

"Senaste lydelse 1975:1322.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kammarkollegiets beslut i en
överklagad fråga får inte överklagas.
Kammarkollegiets beslut i övrigt med
anledning av det överklagade ärendet
eller i andra ärenden enligt denna lag
får överklagas hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Om det vid lagens ikraftträdande
har väckts ett ärende vid arrendenämnd eller domstol gäller dock den
upphävda 15 § till dess ärendet har slutligt avgjorts.

KrU 1986/87:8

Bilaga 1

Av utskottet framlagda lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader

Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader1 skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

23 §

Pastorat skall tillhandahålla ordinarie
församlingspräst tjänstebostad
på prästgård eller i bostadslägenhet
på annan fastighet, om regeringen
bestämmer det.

Kostnad för tjänstebostad bestrides
av pastoratet. Tjänstebostadshyra
som församlingspräst betalar tillfaller
pastoratet.

Ett pastorat får besluta att innehavaren
av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad.
Om tjänsten är tillsatt, får
pastoratet meddela eller upphäva ett
sådant beslut endast om den som
innehar tjänsten samtycker till det.

Pastoratet skall underrätta domkapitlet
och stiftsnämnden om beslut
enligt första stycket.

Kostnaderna för en tjänstebostad
skall betalas av pastoratet. Hyran för
tjänstebostaden tillfaller pastoratet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

KrU 1986/87:8

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1982:379.

2 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord

dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels att 2, 9, 11, 18, 22, 23, 26, 29 och 31 §§ skall ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 22 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

2 §1

Löneboställe är kyrklig jord vars avkastning är avsedd till avlöning åt
församlingspräst i visst pastorat.

Prästgård är kyrklig jord på vilken
tjänstebostad är anvisad åt en kyrkoherde
eller en komminister. Om
tjänstebostad inte längre är anvisad
på egendomen, blir egendomen löneboställe.

Vid tillämpning av 24 och 26 §§ skall
även sådan fast egendom på vilken en
församlingskyrka av stiftelsekaraktär
är uppförd anses som församlingskyrkas
fastighet.

Kyrkofondsfastighet är kyrklig

Kyrkofondsfastighet är kyrklig
jord vars avkastning tillförs kyrkofonden.

Biskopsgård är kyrklig jord på vilken tjänstebostad är anvisad åt biskop.

jord vars avkastning tillföres kyrkofonden.

Domkyrkas fastighet är kyrklig
jord vars avkastning är avsedd till
domkyrkas behov.

KrU 1986/87:8

Bilaga 2

'Senaste lydelse 1983:402.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

9 §2

KrU 1986/87:8

Bilaga 2

Löneboställe, med undantag av tillhörande skog, och prästgård förvaltas
av pastoratet.

Församlingskyrkas fastighet förvaltas av församlingen.

Regeringen kan efter framställ- Regeringen/dr efter framställning

ning av den som förvaltar den kyrkli- av den som förvaltar den kyrkliga

ga jorden besluta om förvaltning i jorden besluta om förvaltning i an annan

ordning ifråga om viss sådan nan ordning.

kyrklig jord som avses i andra eller
tredje stycket.

11 §3

Om tjänstebostad är anvisad ordi- Om ett pastorat har anvisat en

narie församlingspräst på prästgård, kyrkoherde eller en komminister

ankommer det på pastoratet att tjänstebostad på en prästgård, an anordna

prästgården. Om pastoratet kommer det på pastoratet att anord ej

redan har prästgård, skall präst- na prästgården.

gärden efter stiftsnämndens bestämmande
läggas på löneboställe eller på
annan mark som pastoratet ställer till
förfogande. Detsamma gäller om
pastoratet vill ersätta prästgård med
annan prästgård.

18 §4

I ärende som rör upplåtelse av rätt
till vattenkraft företrädes kyrklig
jord som avses i 14 § av kammarkollegiet.

I ärenden som rör upplåtelse av
rätt till vattenkraft företräds kyrklig
jord som avses i 14 § av kammarkollegiet.

2 Senaste lydelse 1975:1322.

3 Senaste lydelse 1975:1322.

4 Senaste lydelse 1975:1322.

Nuvarande lydelse
Uppsikt över förvaltningen

Uppsikt över pastorats förvaltning
av löneboställes jordbruk och av
prästgård utövas av boställs nämnden.

Stiftsnämnden utövar uppsikt över
sådan annan förvaltning av kyrklig
jord som ej handhas av nämnden.

Närmare bestämmelser om uppsikt
över förvaltning av kyrklig jord
meddelas av regeringen.

Regeringen kan förordna, att uppsikten
över förvaltningen av viss sådan
egendom som avses i 22 § första
stycket skall handhas av stiftsnämnden
eller att förvaltningen av viss
sådan egendom som avses i 22 § ej
skall stå under uppsikt.

Utskottets förslag
Tillsyn över förvaltningen

§5

Boställsnämnden har tillsyn över
pastorats förvaltning av löneboställes
jordbruk och av prästgård.

Stiftsnämnden har tillsyn över sådan
annan förvaltning av kyrklig
jord som ej handhas av nämnden.

Vid sin tillsyn får boställsnämnden
och stiftsnämnden meddela sådant
föreläggande eller förbud som behövs
för att denna lag eller med stöd
av lagen meddelade föreskrifter skall
efterlevas.

1 beslutet om föreläggande eller
förbud kan boställsnämnden och
stiftsnämnden utsätta vite.

Närmare bestämmelser om tillsynen
över förvaltningen av kyrklig
jord meddelas av regeringen.

§6

Regeringen kan förordna, att tillsynen
över förvaltningen av viss sådan
egendom som avses i 22 § första
stycket skall handhas av stiftsnämnden
eller att förvaltningen av viss
sådan egendom som avses i 22 § ej
skall stå under tillsyn.

KrU 1986/87:8

Bilaga 2

5 Senaste lydelse 1975:1322.

6 Senaste lydelse 1975:1322 . 22

Nuvarande lydelse

26 §7

29 §

Om talan mot församlings eller
pastorats beslut finns bestämmelser i
lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

Mot stiftsnämnds beslut i fråga
som fullföljts dit får talan föras endast
om sådant är tillätet enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.

Utskottets förslag

Ersättning som inflyter för kyrklig
jord på grund av försäljning, expropriation,
upplåtelse av naturtillgång,
eller av annan jämförlig anledning
skall fonderas, om inte annat följer
av andra stycket eller av bestämmelser
som regeringen meddelar. Avkastningen
skall användas för samma
ändamål som jorden varit avsedd
för.

Om stiftsnämnden medger det får
ett pastorat använda medel som inflyter
eller som har influtit på grund av
försäljning av en prästgård eller av ett
löneboställe, som tidigare har varit
prästgård, för anordnande av ny
prästgård, ny annan bostad ät en
präst eller nya expeditionslokaler.

Bestämmelserom överklagande av
beslut av en församling eller ett pastorat
finns i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Stiftsnämndens beslut enligt 21 §
om fördelning av vinst eller förlust
får överklagas hos kammarrätten .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

KrU 1986/87:8

Bilaga 2

7Senaste lydelse 1975:1322.

8Senaste lydelse 1975:1322.

Konstitutionsutskottets yttrande
1986/87:6 y

om tjänstebostäder för präster och om förvaltningen
av kyrklig jord (prop. 1986/87:13) jämte motioner

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1986/87:13 om tjänstebostäder för präster och om förvaltningen
av kyrklig jord jämte eventuella motioner.

Med anledning av propositionen har väckts sju motioner.

Utskottet begränsar sitt yttrande över propositionen och de med anledning
av denna väckta motionerna till de delar som rör förslaget om de kyrkokommunala
boställsnämndernas avskaffande och därmed sammanhängande
frågor.

Propositionen

I propositionen föreslås, såvitt nu är i fråga, att boställsnämnderna avskaffas.
Enligt förslaget skall boställsnämndernas förvaltningsuppgifter övertas av
dem som förvaltar den kyrkliga jorden. Det innebär att församlingarna och
pastoraten själva får bestämma villkoren för arrendeupplåtelse på de
fastigheter som de förvaltar och besluta om vissa dispositionsändringar.
Vidare får den som förvaltar den kyrkliga jorden också företräda denna, när
en arrendenämnd eller en domstol behandlar frågor om arrendevillkor.

När det gäller boställsnämndernas nuvarande tillsynsuppgifter föreslås att
dessa övertas av stiftsnämnderna.

Förslagen innebär ändringar i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig
jord. I propositionen föreslås vidare vissa förenklingar m. m. i lagen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1987.

Kyrkomötet

1986 års kyrkomöte har tillstyrkt förslagen.

Motionerna

I tre av motionerna i ärendet berörs förslaget om boställsnämndernas
avskaffande och därmed sammanhängande frågor. I motionerna 1986/
87:Krl03 av Sven Eric Lorentzon och Arne Svensson (båda m) och
1986/87:Krl06 av Karl Boo m. fl. (c, fp, vpk) förordas att frågan om
boställsnämndernas avskaffande inte behandlas i förevarande sammanhang.

KrU 1986/87:8

Bilaga 3

Motionärerna anser att frågan bör tas upp vid beredningen av det förslag
angående ny lokal och regional organisation i svenska kyrkan som skall
läggas fram på grundval av 1982 års kyrkokommittés slutförslag (SOU
1986:17 och 18 - Framtid i samverkan). Kyrkokommittén har där bl. a.
föreslagit att stiftsnämnderna och boställsnämnderna skall ersättas av en
egendomsnämnd. I de båda motionerna yrkas därför avslag på den del av
propositionen som gäller förvaltningen av kyrklig jord. I motion 1986/
87:Krl07 av Jan Fransson och Håkan Strömberg (båda s) framförs farhågor
över att pastoraten inte kommer att ha den kompetens som behövs för att
arrendeersättningen skall bli rättvis och enhetlig. Motionärerna betonar
vikten av att, då boställsnämndernas förvaltningsuppgifter överflyttas på
pastoraten, garantier skapas för ett bibehållande av den kompetens i
handläggningen av arrendefrågor som boställsnämnderna för närvarande
har. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom till regeringen.

Utskottet

De i propositionen anförda skälen för en avveckling av boställsnämnderna
(prop. s. 16) och övervägandena angående den valda lösningen i fråga om de
kyrkokommunala organ som skall överta boställsnämndernas förvaltningsoch
tillsynsuppgifter (prop. s. 17 f.) anser utskottet övertygande. Utskottet
delar kyrkomötets uppfattning att ett avskaffande i förevarande sammanhang
av boställsnämnderna är en lämplig åtgärd mot bakgrund av 1982 års
kyrkokommittés förslag att ersätta nuvarande stifts- och boställsnämnder
med en obligatorisk nämnd i varje stift (egendomsnämnd). Det finns inte
någon anledning att, såsom föreslagits i motionerna Krl03 och 106,
uppskjuta reformen i fråga. Vad gäller de i motion Krl07 framförda
farhågorna över att pastoraten, då de övertar vissa av boställsnämndernas
uppgifter, inte kommer att ha den kompetens som behövs för att arrendesättningen
skall bli rättvis och enhetlig får utskottet hänvisa till de synpunkter i
saken som lämnats i propositionen av föredragande statsråd (prop. s. 18) och
av kyrkomötet (prop. s. 42). Utskottet anser det inte erforderligt med det i
motionen begärda tillkännagivandet.

Det ovan anförda innebär alltså att utskottet inte har någon erinran mot
här behandlad del av propositionen samt att utskottet anser att motionerna
Krl03, 106 och 107 bör avstyrkas.

Stockholm den 27 november 1986

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s), Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Torgny
Larsson (s), Bengt Kindbom (c). Nils Berndtson (vpk), Ulla Pettersson (s),
Ingela Mårtensson (fp) och Ove Karlsson (s).

KU 1986/87:6 y

Bilaga 3

KrU 1986/87:8

Bilaga 3

Anders Björck (m), Bertil Fiskesjö (c), Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i
Värmdö (m), Bengt Kindbom (c) och Nils Berndtson (vpk) anser att
utskottet under rubriken ”Utskottet” på s. 2 bort anföra följande:

Förslaget gällande boställsnämndernas avskaffande innebär bl. a. att församlingarna
och pastoraten själva skall bestämma villkoren för arrendeupplåtelse
på de fastigheter som de förvaltar och besluta om vissa dispositionsförändringar.
Förslaget avviker från det förslag som lades fram i den promemoria
(Ds C 1984:13) Översyn av bestämmelserna om förvaltning av kyrklig jord
m. m. som ligger till grund för propositionen. Promemorieförslaget innebar
att stiftsnämnderna, inte församlingarna och pastoraten, skulle överta
ifrågavarande uppgifter från boställsnämndema. Nästan samtliga de remissinstanser
som yttrade sig över promemorian tillstyrkte detta förslag.

Remissinstanserna har således inte haft tillfälle att yttra sig över det förslag i
saken som framförts i propositionen.

Ifrån olika håll, inte minst från berörda arrendatorers sida, har med
anledning av propositionsförslaget framförts farhågor över att vissa av
församlingarna och pastoraten inte kommer att kunna tillförsäkras den
kompetens som boställsnämndema haft vid handläggningen av de ifrågavarande
uppgifterna. Detta skulle bl. a. medföra risk för att man i framtiden
inte uppnår önskad enhetlighet i fråga om arrendevillkor m. m. Mot
bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att tillstyrka förevarande
förslag. Enligt utskottets mening bör frågan utredas ytterligare i syfte att nå
en godtagbar lösning av den aktuella kompetensfrågan. Man bör därför
avvakta med reformen gällande boställsnämndernas avskaffande. Som
förordats i motionerna Krl03 och 106 bör saken i stället tas upp i
lagstiftningsärendet gällande 1982 års kyrkokommittés förslag avseende ny
kyrkokommunal organisation på lokal- och stiftsplan m. m.

Sammanfattningsvis anser utskottet således att här behandlad del av
propositionen bör avslås samt att riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna vad ovan anförts om ytterligare utredning av den ifrågavarande
kompetensfrågan.

Särskilt yttrande
Prästernas tjänstebostäder

Anders Björck, Hans Nyhage och Gunnar Biörck i Värmdö (alla m) anför:

Utskottsmajoriteten har valt att begränsa sitt yttrande till de delar i ärendet
som rör boställsnämndernas avskaffande och därmed sammanhängande
frågor. Enligt vår mening borde utskottet även ha yttrat sig över det i
propositionen framlagda förslaget angående prästernas tjänstebostäder. I
det följande redogörs kortfattat för detta förslag och därtill hörande
motioner. Därefter redovisas våra synpunkter i saken.

Avvikande mening
Boställsnämndernas avskaffande

I propositionen föreslås att regeringens beslut om skyldighet för pastoraten
att tillhandahålla tjänstebostad åt ordinarie församlingspräster upphör
att gälla. I stället får pastoraten i fortsättningen själva bestämma om de skall
anvisa tjänstebostad åt kyrkoherdar och komministrar. Om en tjänstebostad
anvisas skall domkapitlet liksom nu för särskilda fall kunna befria prästen
från skyldigheten att bo i bostaden. En präst, som vid tidpunkten för
förslagets genomförande bor i en tjänstebostad, skall ha möjlighet att bo kvar
i denna så länge prästen kvarstår i sin tjänst, om inte pastoratet eller prästen
kommer överens om något annat. Förslaget innebär ändringar i lagen
(1970:940) om kyrkliga kostnader. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1
juli 1987.

I fyra av motionerna i ärendet tas upp olika frågor som har samband med
förslaget rörande prästernas tjänstebostäder. Motionärerna motsätter sig
inte förslaget men föreslår vissa kompletteringar m. m. I motionerna
1986/87:Krl01 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) och 1986/87:Krl02 av Jan-Erik
Wikström m. fl. (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen av innebörd
bl. a. att de präster som åläggs att bo i tjänstebostad erhåller rimliga
boendekostnader. I motion KrlOl begärs vidare att ikraftträdandet av lagen
om ändring i lagen om kyrkliga kostnader flyttas fram till den 1 januari 1988.1
motionerna 1986/87:Krl04 av Gunhild Bolander (c) och 1986/87:Krl05 av
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) begärs att riksdagen beslutar om en
regel i nyssnämnda lag enligt vilken pastoraten åläggs att erbjuda präst
tjänstebostad. Sådant åliggande skall dock endast föreligga, enligt motion
Krl04, i det fall att hyresmarknad på orten saknas och, enligt motion Krl05, i
fråga om präst på landsbygden. I motion Krl04 begärs vidare att frågan om
prästgårdarnas framtid och pastoratens kostnader för prästgårdar som inte
längre är tjänstebostad utreds av regeringen.

Vi får för egen del anföra följande. Den föreslagna ordningen torde på sikt
komma att medföra att en betydande del av de nuvarande tjänstebostäderna
kommer att avvecklas. Enligt vår mening är det angeläget, såsom framhållits
i motionerna KrlOl och 102, att tillse att de präster som efter ikraftträdandet
kommer att bo i tjänstebostad får rimliga boendekostnader. Detta innebär
bl. a. att man vid hyressättningen måste beakta de nackdelar som är
förknippade med boende i gamla prästgårdar. För det fall att hyran inte är
marknadsmässig får förmånsvärdet inte sättas för högt. Det anförda bör ges
regeringen till känna. Vi ansluter oss vidare till yrkandet i motion KrlOl om
att ikraftträdandet av de föreslagna ändringarna i lagen om kyrkliga
kostnader framflyttas sex månader, dvs. till den 1 januari 1988. Förskjutningen
är nödvändig för att man skall hinna med den kulturhistoriska inventering
av prästgårdsbeståndet som för närvarande pågår. Härtill kommer att ett
ikraftträdande vid annan tidpunkt än helårsskifte medför olika olägenheter
från skatterättslig synpunkt.

Ärendet i övrigt i förevarande del föranleder inga ytterligare synpunkter
från vår sida.

KrU 1986/87:8

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande
1986/87:2 y

om tjänstebostäder för präster och om förvaltningen
av kyrklig jord (prop. 1986/87:13)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har anhållit om yttrande från skatteutskottet över proposition
1986/87:13 om tjänstebostäder för präster och om förvaltningen av
kyrklig jord och över de motioner som väckts i ärendet. Vid remissen har
kulturutskottet fogat en kopia av en från Svenska kyrkans personalförbund
inkommen skrivelse.

Propositionen berör bl. a. reglerna om tjänstebostäder för präster och
tangerar därmed även frågan om beskattning av förmån av bostad. Även
vissa av de aktuella motionsyrkandena - yrkande 1 i motion KrlOl av Ingrid
Sundberg m. fl. (m) och motion Krl02 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) -liksom personalförbundets skrivelse har beröring med denna skattefråga.

Övriga delar av ärendet faller utanför skatteutskottets ämnesområde och
kommer därför inte att tas upp i yttrandet.

Pastoraten är för närvarande skyldiga att tillhandahålla tjänstebostad åt
ordinarie församlingspräster, om regeringen bestämmer det. Avsikten är att
denna skyldighet skall upphöra fr. o. m. den 1 juli 1987. I fortsättningen får
pastoraten själva bestämma om innehavaren av en tjänst som kyrkoherde
eller komminister skall anvisas tjänstebostad. Om en ordinarie församlingspräst
vid lagens ikraftträdande bor i en anvisad tjänstebostad, får tjänstebostadsförhållandet
dock avvecklas först sedan prästen har avgått från sin tjänst
och avflyttat eller vid den tidigare tidpunkt som parterna kommer överens
om. Pastoratens möjligheter att själva bestämma i denna fråga begränsar sig
också i framtiden till tjänster som inte är tillsatta. Ett beslut av pastoratet att
tillhandahålla eller icke tillhandahålla tjänstebostad får sedan tjänsten väl är
tillsatt inte ändras annat än om den som innehar tjänsten samtycker till detta.

Om tjänstebostad anvisas är prästen i princip skyldig att bosätta sig i
denna. Domkapitlet kan emellertid i särskilda fall befria prästen härifrån.

Reglerna i dessa hänseenden skall enligt förslaget kvarstå.

Det kan förutses att pastoraten även efter en avveckling av tjänstebostadssystemet
i viss utsträckning kommer att hyra ut prästgårdar och andra
bostäder som pastoraten disponerar till präster. Som exempel nämns i
propositionen att en präst som innehar en tjänstebostad kan få rätt till
förlängning av hyresavtalet om tjänstebostadsförhållandet upphör. I många
andra fall torde det även fortsättningsvis komma att framstå som ett
önskemål att pastoraten kan hyra ut lediga prästgårdar och andra bostäder

till präster för att de skall kunna bosätta sig i församlingen. I sammanhanget 28

uttalas i propositionen (s. 13) att reglerna om tjänstebostadshyra inte längre
gäller när bostaden upphör att vara tjänstebostad. Detta innebär enligt vad
som anförs i propositionen att prästen antingen får betala marknadsmässig
hyra för hela bostaden eller, om hyran sätts för lågt, att han utsätts för risken
av oförutsedda skatteeffekter.

De aktuella yrkandena i motionerna KrlOl och Krl02 innebär att riksdagen
bör uttala att hyreskostnaderna för präster som tvingas bo i tjänstebostäder
bör begränsas utan att negativa effekter i form av beskattning av förmån av
bostad skall behöva uppkomma.

Personalförbundet har tolkat det nyss återgivna uttalandet i propositionen
så att präster som anvisats tjänstebostad och präster som bebor prästgårdarna
frivilligt kan komma att behandlas olika vid beskattningen. Enligt
förbundets mening är det angeläget att beskattningsfrågan regleras i
skattelagstiftningen.

Gällande beskattningsregler innebär att förmån av bostad som tillhandahålls
av arbetsgivaren skall redovisas såsom inkomst av tjänst. Förmånens värde
beräknas i allmänhet till vad som mosvarar marknadsvärdet (ortens pris) för
liknande bostäder, efter avdrag för den erlagda hyran. Vid värderingen
tillämpas vissa schablonmässiga grunder. Till ledning tjänar bl. a. hyrorna i de
allmännyttiga företagen och andra uppgifter om det faktiska hyresläget på
orten. Det framräknade förmånsvärdet kan sedan jämkas med hänsyn till
vissa särskilda förhållanden som kan föreligga i det enskilda fallet. Om det är
sannolikt att förmånstagaren inte skulle ha skaffat sig motsvarande förmån
om han själv tvingats bestrida kostnaderna, bör enligt riksskatteverkets
anvisningar i ämnet (RSV Dt 1986:9) värderingen ske med utgångspunkt i
den inbesparing i de personliga levnadskostnaderna som förmånen kan anses
ha inneburit.

Hyressättningen för prästernas tjänstebostäder har - som framgår av
utskottets betänkanden SkU 1983/84:42 och 1984/85:36 - tidigare medfört
vissa problem vid beskattningen. Sedan ett stort antal präster beskattats för
förmån av prisbillig bostad har de åsätta taxeringarna utsatts för kritik bl.a.
därför att bedömningen av värderingsfrågorna skiftat från län till län. Därtill
kommer att beskattningsfrågorna i flera fall aktualiserats först sedan ett antal
år förflutit efter det att tjänsten tillsatts, något som då har kunnat föranleda
särskilda svårigheter för de berörda prästerna.

För att komma till rätta med problemen träffade statens arbetsgivarverk
och berörda arbetstagarorganisationer den 25 november 1983 en överenskommelse
av innebörd att hyran för tjänstebostaden skulle motsvara
bruksvärdeshyran för en likvärdig bostad men att hyran inte skulle beräknas
för mer än 100 kvm. De nya reglerna, som har tagits in i förordningen
(1961:333) om tjänstebostadshyra för präster, tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1984 och skall enligt särskilda övergångsbestämmelser vara genomförda fullt
ut den 1 juli 1987.

I en skrivelse till skattecheferna i länen har riksskatteverket anfört att
någon skattepliktig bostadsförmån enligt verkets uppfattning inte längre
kommer att uppstå om överenskommelsen följs och att verket anser att man
inte heller fcr övergångsåren skall beräkna något bostadsförmånsvärde.

KrU 1986/87:8

Bilaga 4

Enligt skrivelsen anses berörda präster fr. o. m. 1985 års taxering inte längre
åtnjuta förmån av bostad.

Enligt vad utskottet erfarit tillämpas reglerna genomgående på det sätt
som riksskatteverket rekommenderat. Som utskottet anfört vid tidigare års
behandling av denna fråga har således problemen med denna förmånsbeskattning
tills vidare bortfallit fr. o. m. 1985 års taxering.

Som framgår av den tidigare redogörelsen innebär riksskatteverkets
rekommendation bl. a. att man i fråga om större bostäder skall bortse från
bostadsytor över en gräns på 100 kvm och att man i ett övergångsskede också
underlåter att beskatta vissa förmånsvärden som fortfarande kan kvarstå
även i en del andra fall. Denna ståndpunkt har motiverats av flera skäl.
Förslaget torde bl. a. få ses mot bakgrund av det tvång som förelegat för en
präst att bosätta sig i en tjänstebostad, även om den i det enskilda fallet
framstått som onödigt stor. Med hänsyn härtill kan det för närvarande inte
med säkerhet sägas att denna rekommendation gäller även i fråga om
bostäder som inte är att betrakta som tjänstebostäder. Utskottet förutsätter
dock att denna regel i normalfallet kommer att gälla även i fortsättningen för
prästgårdar som inte är tjänstebostäder. Utskottet utgår från att verket
snarast kommer att vidta lämpliga åtgärder för att i möjligaste mån kunna få
en likformig bedömning av de nya frågeställningar som kan uppkomma i det
nya systemet och att verket noga kommer att följa utvecklingen på detta
område.

Stockholm den 13 januari 1987
På skatteutskottets vägnar

Jan Bergqvist

Närvarande: Jan Bergqvist (s). Knut Wachtmeister (m). Bo Forslund (s).
Stig Josefson (c), Torsten Karlsson (s). Britta Bjelle (fp). Karl Björzén (m).
Bruno Poromaa (s), Tommy Franzén (vpk), Sverre Palm (s). Kjell Nordström
(s). Gunnar Nilsson (s). Leif Olsson (fp). Marianne Andersson (c) och
Margit Gennser (m).

KrU 1986/87:8

Bilaga 4

Innehållsförteckning KrU 1986/87:8

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Ärendets beredning 2

Utskottet 2

Prästernas tjänstebostäder 3

Boendekostnaderna för församlingsprästerna 6

Boställsnämnderna 8

Hemställan 10

Reservationer 11

Bilagor

1. I propositionen framlagda förslag till lag om ändring i lagen

(1970:940) om kyrkliga kostnader och lag om ändring i lagen
(1970:939) om förvaltning av kyrklig jord 14

2. Av utskottet framlagda lagförslag 18

3. Konstitutionsutskottets yttrande 1986/87:6 y 19

4. Skatteutskottets yttrande 1986/87:2 y 23

■