Kulturutskottets betänkande
1986/87:22

om lag om fritidsbåtsregister, m. m.
(prop. 1986/87:121)

KrU

1986/87:22

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att det införs en lag om
fritidsbåtsregister. Segelbåtar och motorbåtar som är längre än fem meter
skall registreras. Även mindre båtar skall registreras om de drivs med en
motor som är starkare än ca 14 hk.

Utskottet anser att det är angeläget att en obligatorisk ansvarsförsäkring
för fritidsbåtar införs. Genom den av utskottet tillstyrkta lagstiftningen
undanröjs hindret för införandet av en sådan försäkring. Utskottet framhåller
att man i första hand bör sträva efter en lösning av försäkringsfrågan i
samförstånd med våra nordiska grannländer.

Utskottet anser att det är viktigt att samhället gör fortsatta insatser för att
förbättra förutsättningarna för båtlivet. Utskottet avstyrker emellertid en
motion om utveckling av båtlivet i Sverige.

Företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet har reserverat
sig för avslag på propositionen. De anser vidare att det inte behövs någon
obligatorisk ansvarsförsäkring samt att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag om utveckling av båtlivet.

Propositionen

I proposition 1986/87:121 föreslår regeringen (jordbruksdepartementet) att
riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till

1. lag om fritidsbåtsregister,

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),

3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i allmän hamn.

Lagförslagen fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

Motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1987

I motion 1986/87:Kr411 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
obehövligheten av båtregister.

1 Riksdagen 1986187.13 sami. Nr 22

I motion 1986/87:L613 av Sture Thun (s) och Torsten Karlsson (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ekonomiskt skydd för tredje man även vid sjöolyckor.
Motionen har överflyttats från lagutskottet till kulturutskottet.

Motioner som väckts med anledning av propositionen

I motion 1986/87:Krll5 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
avslår proposition 1986/87:121.

I motion 1986/87:Krll6 av Kerstin Ekman (fp) yrkas att riksdagen med
avslag på proposition 1986/87:121 hemställer hos regeringen om förslag om
utveckling av båtlivet i Sverige.

I motion 1986/87:Krll7 av Sture Thun (s) och Torsten Karlsson (s) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av obligatorisk ansvarsförsäkring.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet inhämtat yttrande från lagutskottet. Yttrandet (LU
1986/87:6y) fogas vid betänkandet som bilaga 2.

Jordbruksutskottet har beretts tillfälle att yttra sig i ärendet men har
beslutat avstå därifrån.

Utskottet har uppvaktats av Sjösportens samarbetsdelegation.

Ett antal skrivelser har inkommit i ärendet.

Utskottet

I propositionen läggs fram ett förslag till en lag om fritidsbåtsregister. Enligt
förslaget skall båtar som drivs med segel eller motor och vars skrov har en
största längd av minst 5 meter registreras. Även mindre båtar skall registreras
om de drivs med motor vars effekt överstiger 10 kilowatt (ca 14 hästkrafter).
Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling och skall
finansieras genom en årlig avgift för varje registrerad båt. Den nya lagen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1988.

I flera motioner yrkas avslag på propositionen. I en av dessa förordas
särskilda insatser för båtlivet. Frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring för
fritidsbåtar behandlas i två motioner.

De skäl för regeringens förslag som redovisas i propositionen sammanfattar
utskottet i följande punkter.

1. Ett register är framför allt till nytta för de myndigheter - bl. a.
kustbevakningen och sjöpolisen — som är verksamma i kontrollen av
ordningen och säkerheten till sjöss.

2. Det statistiska material som kan tas fram med hjälp av registren kan
tjäna som underlag i frågor som rör trafik med fritidsbåtar. Statistiken kan
vidare användas i planeringen av hamnbyggnationer och annan samhällelig
båtservice.

3. Ett fritidsbåtsregister kan underlätta tillämpningen av bestämmelserna
om betalningsansvar i lagen om flyttning av fartyg i allmän hamn.

4. Ett register kan få betydelse om i framtiden av säkerhets- och

KrU 1986/87:22

naturvårdsskäl behovet aktualiseras av speciella bestämmelser avseende
hastighet m. m. för vissa båt- och motortyper eller för vissa regioner.

5. Ett fritidsbåtsregister är en förutsättning för införandet av obligatorisk
ansvarsförsäkring.

6. Genom ett register kan båtägare nås med enkäter av betydelse för att
underlätta och effektivisera planering och insatser för båtlivet.

7. Båtägare kan genom ett fritidsbåtsregister nås med information om
bl. a. aktuell lagstiftning, sjösäkerhetsfrågor och naturvårdsinformation.

8. Ett register ger samhället bättre möjligheter att kontrollera och styra
hanteringen av uttjänta båtar, något som är av särskild betydelse sedan
plasten fått ett genombrott som skrovmaterial.

9. Ett register kan få stor betydelse för kontroll av att skatter och tullar
erläggs för importerade fritidsbåtar.

10. Ett fritidsbåtsregister kan möjliggöra en mera verksam inkomst- och
förmögenhetsskattekontroll och göra kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet
effektivare.

Motionerna har följande innehåll.

I motionerna Kr411 (m), Krll5 (fp), Krll6 (fp) framställs yrkanden av
innehåll att propositionen skall avslås.

I den förstnämnda motionen, som väckts under allmänna motionstiden i
år, framhålls att det planerade båtregistret kommer att förorsaka kostnader
och byråkrati utan att ge några fördelar som uppväger nackdelarna. Vidare
påpekas att registret medför krångel för båtägarna och att båtorganisationerna
kraftigt motsätter sig införandet av ett register. Motionärerna anser att
registret är omotiverat och står i strid med strävandena mot förenkling och
ökad frihet. Syftet med registreringen kan uppnås på annat sätt än genom ett
fritidsbåtsregister.

Motionärerna bakom motion Krll5 påpekar att huvudsyftet med den
föreslagna lagstiftningen torde vara att skattekontroll och indrivningsverksamhet
skall underlättas och att de därför inte kan biträda förslaget. Vidare
framhålls att kostnaderna för den ökade byråkratisering som förslaget
innebär inte kommer att uppväga de fördelar som en eventuell effektivisering
av skatteuppbörden kan medföra.

Även i motion Krllö görs uttalanden av innehåll att införandet av ett
fritidsbåtsregister skulle innebära onödig kontroll och byråkrati. Vidare
begärs i motionen att förslag till utveckling av båtlivet i Sverige skall
föreläggas riksdagen. Motionärerna framhåller att fritidsbåtsutredningen år
1974 lade fram ett omfattande och konstruktivt förslag till utvecklingsprogram
för båtlivet men att få positiva insatser därefter gjorts. De hävdar att det
däremot skett förändringar från samhällets sida som innebär försämringar
för båtlivet. Motionärerna nämner följande åtgärder som enligt deras
mening är angelägna, nämligen bättre service med till båtlivet anpassade
väderprognoser, bättre sjökort, bibehållen och utökad utprickning av
småbåtsleder, bättre tillgång till hjälpradio och telefonautomater i målområden,
fortsatt bemanning av för båtlivet viktiga utsjöplatser, utbildning, vissa
hamnfrågor, bibehållen och utbyggd sop- och toalettservice i naturhamnar
och utvecklad information om säkerhet och miljö.

KrU 1986/87:22

I motionerna L613 (s) och Krll7 (s) tas upp frågan om ansvarsförsäkring
för fritidsbåtar.

I motion L613 understryks betydelsen av att ansvarsförsäkring blir
obligatorisk för fritidsbåtar. Motionärerna hävdar att det hinder som tidigare
förelegat mot införande av en försäkringsplikt kommer att försvinna om ett
båtregister införs. De yrkar att det anförda ges regeringen till känna.

Samma motionärer framhåller i motion Krll7 att det föreslagna båtregistret
endast kommer att omfatta ca 400000 av landets 1,1 milj. fritidsbåtar.
Registret ger enligt motionärernas mening inte tillräckligt underlag för en
obligatorisk ansvarsförsäkring, och de påpekar att flertalet olyckor till sjöss
förekommer med sådana båtar som inte kommer att omfattas av registreringen.
Motionärerna yrkar att vad som anförts om vikten av obligatorisk
ansvarsförsäkring skall ges regeringen till känna.

Lagutskottet förordar från de synpunkter utskottet har att beakta att
propositionens förslag om ett fritidsbåtsregister genomförs. Som skäl för sitt
ställningstagande anför lagutskottet följande.

Som framhålls både i propositionen och i motionerna Krll7 och L613 finns
det ett nära samband mellan frågan om registrering av fritidsbåtar och
spörsmålet om obligatorisk ansvarsförsäkring. Enligt vad lagutskottet uttalat
då försäkringsfrågan tidigare aktualiserats i riksdagen (se senast LU 1985/
86:26) kan ett system med obligatorisk ansvarsförsäkring inte genomföras
utan någon form av registrering av fritidsbåtar. Försäkringsfrågan har därför
fått vila i avvaktan på att arbetet med ett båtregister slutförts.

Med anledning av att försäkringsfrågan nu åter tagits upp i motioner vill
lagutskottet än en gång stryka under att det är i hög grad angeläget att den
som skadas vid en sjöolycka kan få en fullgod ersättning. Med hänsyn till att
skadeståndsskyldigheten vid olyckor till sjöss kan avse betydande belopp,
som den vållande kanske inte kan betala, är det viktigt att ägarna av
fritidsbåtar tecknar en försäkring som täcker skadeståndsansvaret. Båtägarna
torde också i betydande utsträckning ha någon form av ansvarsförsäkring.
I det försäkringsskydd som försäkringsbolagen erbjuder båtägarna ingår
sålunda ofta sådan försäkring som ett moment. Det torde däremot vara
mindre vanligt att försäkring finns för just de båtar med vilka olycksriskerna
är störst, dvs. mindre båtar med kraftiga motorer. Utskottet vidhåller därför
sin tidigare uttalade uppfattning att tillfredsställande ersättningsmöjligheter
för de skadelidande kan garanteras med någorlunda säkerhet endast om
ansvarsförsäkring blir obligatorisk.

Genom den i propositionen föreslagna registreringen av fritidsbåtar
skapas enligt utskottets mening förutsättningar för införandet av en obligatorisk
ansvarsförsäkring. Registreringsplikten kommer visserligen inte att
omfatta alla fritidsbåtar. När det gäller de typer av fritidsbåtar som inte skall
registreras, dvs. i huvudsak roddbåtar, segelbåtar med en längd av mindre än
5 meter samt båtar som drivs med svaga motorer, torde emellertid inte
behovet av ansvarsförsäkring vara särskilt framträdande. Enligt utskottets
mening är det angeläget att förslaget i propositionen genomförs och att
därmed försäkringsfrågan kan bringas närmare en lösning.

KrU 1986/87:22

representerar ofta ett stort värde och gäldenärens eventuella båtinnehav är
därför av intresse för kronofogdemyndigheterna. Hittills har myndigheterna
vid utredning om gäldenärens båtinnehav varit hänvisade till att söka i privat
förda kataloger o. d. Genom tillskapandet av ett centralt båtregister som förs
med ADB-stöd underlättas utmätningsförfarandet avsevärt.

Kulturutskottet har vid sina överväganden kommit fram till att de skäl som
redovisas i propositionen sammantaget har sådan tyngd att de i förening med
vad lagutskottet anfört motiverar att riksdagen antar en lag om fritidsbåtsregister.
Kulturutskottet har vid sin bedömning fäst särskilt avseende vid
lagutskottets synpunkter beträffande frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring
för fritidsbåtar. I det följande behandlar utskottet yrkandena rörande
denna fråga.

Kulturutskottet tillstyrker således att riksdagen antar en lag om fritidsbåtsregister.
Regeringens lagförslag godtas med en formell jämkning av 18 §.
Utskottet tillstyrker också de förslag som lagts fram rörande ändring i
sjölagen, ändring i lagen om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart
m. m. och ändring i lagen om flyttning av fartyg i allmän hamn.

Det sagda innebär att motionerna Kr411, Krll5 samt Krl 16 i motsvarande
del avstyrks.

Utskottet tar härefter upp till behandling de båda motionerna Krl 17 och
L613 om obligatorisk ansvarsförsäkring. Utskottet ansluter sig till den av
lagutskottet uttalade uppfattningen att tillfredsställande ersättningsmöjligheter
för den som skadas vid en sjöolycka kan garanteras med någorlunda
säkerhet endast om ansvarsförsäkring blir obligatorisk. Enligt utskottets
mening är det således angeläget att en sådan försäkring införs. Genom den av
kulturutskottet tillstyrkta lagstiftningen undanröjs hindret för införandet av
försäkringen. Lagutskottet har framhållit att när det gäller de typer av
fritidsbåtar som inte skall registreras, dvs. i huvudsak roddbåtar, segelbåtar
med en längd av mindre än fem meter samt båtar som drivs med svaga
motörer, behovet av ansvarsförsäkring inte torde vara särskilt framträdande.

I första hand bör man enligt kulturutskottets mening sträva efter en lösning
av försäkringsfrågan i samförstånd med våra nordiska grannländer. Endast
om frågan inte kan lösas på det nordiska planet bör en svensk särlösning
övervägas.

Vad utskottet anfört beträffande frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring
för fritidsbåtar bör riksdagen med anledning av motionerna Krll7 och L613
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tar slutligen upp den genom motion Krllö aktualiserade frågan
om insatser för båtlivet. I detta hänseende vill utskottet framhålla följande.

Omfattande insatser för båtlivet görs av stat och kommun. Utan anspråk
på fullständighet kan nämnas följande. Som närmare redovisas i propositionen
(s. 19) svarar sjöfartsverket för en rad insatser, bl. a. fyrbelysning,
utmärkning av farleder, däribland även särskilda fritidsbåtsleder, sjöräddning,
typprovning av fritidsbåtar, m.m. Båtsporten får vissa medel via
anslaget till Riksidrottsförbundet. Till ungdomsverksamhet utgår bidrag i
form av lokalt aktivitetsstöd. Sedan mitten av 1960-talet har mycket stora
belopp utgått över statsbudgeten för inköp av mark för naturreservat. En stor
del av reservaten finns i kust- och skärgårdsområden. Vid säkerställandet av

KrU 1986/87:22

1* Riksdagen 1986187. 13 sami. Nr 22

Rättelse: S. 6 rad 3 nerifrån Står: april Rättat till: maj

dessa områden har friluftslivets intressen i allmänhet varit klart domineran- KrU 1986/87:22

de. Via arbetsmarknadsverket har utgått stöd till bl. a. uppförande av

småbåtshamnar. Även av kommunala medel har resurser för sådana hamnar

avsatts. Verksamheten finansieras visserligen till stor del genom avgifter från

båtägarna, men kommunerna har ofta upplåtit mark till anläggningarna utan

kostnad. Det bör också nämnas att landsting och kommun, inte minst i

Stockholms skärgård, har kostnader för renhållning som uppkommit till följd

av båtlivet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att samhället gör fortsatta insatser
för att förbättra förutsättningarna för båtlivet. Det är dock inte motiverat att
riksdagen gör någon särskild framställning i detta hänseende. Utskottet
beaktar härvid bl. a. att Sveriges turistråd i dagarna presenterat en rapport
Båtliv - en folkrörelse, Nyttigare än du tror (Sveriges turistråd rapport
1987:3). I rapporten pekas på åtgärder som kan medverka till att båtlivet
utvecklas ytterligare.

Utskottet avstyrker således motion Krll6 i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införandel av eli fritidsbåtsregister, m. m.
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Kr411, 1986/

87:Krll5 och 1986/87:Krll6 i motsvarande del antar de vid betänkandet
som bilaga 1 fogade lagförslagen med den ändringen att 18 §
förslaget till lag om fritidsbåtsregister erhåller följande som Utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Är såväl förutvarande som ny ägare skyldig att göra anmälan enligt 8 §
första och andra styckena och lämnar en av dem föreskrivna uppgifter, är
dock den andre fri från ansvar,

2. beträffande frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbåtar att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Krll7 och
1986/87:L613 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande utveckling av båtlivet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Krll6 i motsvarande del.

Stockholm den 21 maj 1987

18 §

Den som underlåter att fullgöra
sin skyldighet enligt 8§ och 11 §
första stycket döms till böter, högst
ettusen kronor.

Den som underlåter att fullgöra
sin skyldighet enligt 8 § eller 11 §
första stycket döms till böter, högst
ettusen kronor.

På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s),
Sylvia Pettersson (s), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s), Kerstin
Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Jan
Hyttring (c), Helge Klöver (s) och Margareta Lorentzen (fp).

Reservation

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Gunnel
Liljegren (m) och Margareta Lorentzen (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Lagutskottet
förordar” och på s. 6 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Innan utskottet närmare diskuterar bärkraften av de skäl för den
föreslagna lagstiftningen om fritidsbåtsregister som anges i propositionen vill
utskottet framhålla följande.

Som närmare utvecklas i flera av motionerna är båtsporten en folkrörelse
som omfattar alla samhällsgrupper. Statens hittillsvarande insatser för
båtsporten står inte i rimlig relation till dess betydelse för de enskilda
människorna - och därmed för samhället. Det är mot denna bakgrund
anmärkningsvärt att regeringen lagt fram en proposition som uppenbart står i
strid med de flesta människors syn på deras rätt att disponera sin fritid utan
inblandning från statens sida. I linje med vad datainspektionen framhållit i
ärendet och som redovisas i en av motionerna kommer därför otvivelaktigt
många människor att uppfatta införandet av ett fritidsbåtsregister som ett
stort steg mot ett övervakningssamhälle. Därvid har det säkerligen, som
datainspektionen anfört, stor betydelse att åtgärderna är inriktade mot de
registrerades fritidsverksamhet, ett område där det finns större anledning än
annars att respektera människors behov av att få vara i fred. Den
omständigheten att vissa jämkningar i lagförslaget gjorts efter datainspektionens
kritik ändrar inte den gjorda bedörhningen.

Av 2 § i förslaget till lag om fritidsbåtsregister framgår att detta register är
avsett för dels kontroll av ordning och säkerhet till sjöss, dels för vissa
planeringsuppgifter rörande bl. a. trafiken med fritidsbåtar, dels ock för
utredningar rörande skatter, tullar och indrivning. Därutöver anges i
motiveringen till förslagen i propositionen en rad andra skäl, som enligt
statsrådet Lönnqvists mening motiverar införandet av ett fritidsbåtsregister.

Utskottet tar upp till konkret bedömning bl. a. de redovisade tre huvudargumenten
för propositionen.

Eftersom mindre än hälften av alla fritidsbåtar skall ingå i registret är detta
enligt utskottets mening föga lämpat för att ge underlag för planering av
båtlivet. Sådan planering kan åstadkommas på ett bättre sätt genom vanliga
statistiska undersökningar.

Endast de båtar som redan är lätta att identifiera skall ingå i registret.
Registret kan därför enligt utskottets mening endast få en marginell
betydelse för att underlätta spaning och identifikation av t. ex. saknade
båtar. Argumentet att registret skall ge underlag för kontroll av ordning och
säkerhet till sjöss saknar därför tyngd.

KrU 1986/87:22

Som anförts i den avvikande meningen till lagutskottets yttrande är det inte
motiverat att ett båtregister införs för att möjliggöra obligatorisk ansvarsförsäkring.
Det anförs bl. a. att det är viktigt att båtägarna tecknar ansvarsförsäkring
och att de också i betydande utsträckning redan torde ha någon form
av ansvarsförsäkring.

Det fiskala skälet för det föreslagna registret framstår mot bakgrund av det
tidigare anförda som det verkliga skälet till att propositionen lagts fram.

Som närmare redovisats i den avvikande meningen till lagutskottets
yttrande finns det av hänsyn till kronofogdemyndigheternas verksamhet inte
anledning att överväga införandet av ett fritidsbåtsregister. Vad som anförts i
motiveringen till ställningstagandet torde kunna åberopas även då det gäller
inkomst- och förmögenhetskontroll. Detsamma gäller kontroll av att skatter
och tullar erläggs för importerade fritidsbåtar. Kulturutskottet anser på
grund av det anförda att de i propositionen angivna kontrollskälen inte har
sådan tyngd att de motiverar införandet av ett register.

I propositionen har regeringen - möjligen av förbiseende - avstått från att
redovisa ett skäl för införandet av ett fritidsbåtsregister, nämligen skälet att
ett sådant register kan antas underlätta införandet av en båtskatt. Utskottet
vill därför i detta sammanhang framhålla att utskottet med bestämdhet tar
avstånd från införandet av en sådan skatt. Den skulle, som det uttrycks i en av
motionerna, komma att drabba den folkliga turismen.

I den avvikande mening som fogats vid lagutskottets betänkande har
framhållits att den i propositionen föreslagna ordningen skulle - om den
genomförs - innebära att fartyg som används för fritidsändamål kommer att
registreras i tre olika register. Större fartyg som betraktas såsom skepp och
alltså har en längd av minst 12 meter och en bredd av minst 4 meter skall även
i fortsättningen registreras i skeppsregistret. Båtar som yrkesmässigt hyrs ut
för fritidsändamål kommer att vara införda i registret för båtar i yrkesmässig
sjötrafik. Andra fritidsbåtar med undantag för roddbåtar, små segelbåtar
m. m. blir registrerade i fritidsbåtsregistret. En sådan ordning ter sig inte
rationell och kan inte godtas, anförs det i den avvikande meningen.
Kulturutskottet delar denna uppfattning.

I enlighet med det anförda anser utskottet att propositionen bör avslås.
Detsamma gäller förslagen rörande obligatorisk ansvarsförsäkring.

Utskottet tar slutligen upp till behandling motion Krllö, såvitt däri
föreslås att riksdagen skall begära förslag hos regeringen om utveckling av
båtlivet i Sverige.

Båtlivets utveckling formas främst av dess organisationer och av enskilda
människor, men även staten har i sammanhanget sitt ansvar.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att
regeringen lägger fram förslag om utveckling av båtlivet i Sverige. Bland
angelägna åtgärder anges i motionen följande, nämligen bättre service med
till båtlivet anpassade väderprognoser, bättre sjökort, bibehållen och utökad
utprickning av småbåtsleder, bättre tillgång till hjälpradio och telefonautomater
i målområden, fortsatt bemanning av för båtlivet viktiga utsjöplatser,
utbildning, vissa hamnfrågor, bibehållen och utbyggd sop- och toalettservice
i naturhamnar och utvecklad information om säkerhet och miljö.

Som ett underlag för regeringens åtgärdsförslag bör kunna ligga bl. a. den i

KrU 1986/87:22

dagarna framlagda rapporten Båtliv - en folkrörelse, Nyttigare än du tro;
(Sveriges turistråd rapport 1987:3).

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion Krllö i motsvarande
del.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande införandet av ett fritidsbåtsregister, m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Krll5 och 1986/
87:Krll6 i motsvarande del samt med anledning av motion 1986/
87:Kr411 avslår proposition 1986/87:121,

2. beträffande frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring för fritidsbåtar att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Krll7 och 1986/87:L613,

3. beträffande utveckling av båtlivet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Krll6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

KrU 1986/87:22

I propositionen framlagda lagförslag
1 Förslag till

Lag om fritidsbåtsregister
Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Registrering av båtar enligt denna lag sker i det fritidsbåtsregister
som avses i 2 § andra stycket sjölagen (1891:35 s. 1). Registret förs av
sjöfartsverket och länsstyrelserna med hjälp av automatisk databehandling.

2 § Fritidsbåtsregistret har till ändamål att ge underlag för

1. kontroll av ordning och säkerhet till sjöss,

2. planering av trafiken med fritidsbåtar.

Registret får även användas som underlag för

1. planering som avser turism, friluftsliv och naturvård,

2. utredningar rörande skatter, tullar och indrivning.

3 § Polismyndighet, tullmyndighet, riksskatteverket, länsskattemyndighet,
lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet får ha terminalåtkomst
till fritidsbåtsregistret.

4 § Vid tillämpningen av denna lag skall som ägare av en båt anses även
den som innehar båten på grund av förvärv med förbehåll om återtaganderätt.

Bestämmelserna i denna lag om ägare av en båt gäller också den som
äger andel i en båt.

Registrering och anteckning av förvärv m. m.

5 § Varje svensk båt som inte skall registreras enligt lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. och som vanligen är
förlagd i Sverige skall registreras i fritidsbåtsregistret om

1. båten drivs med segel eller motor och skrovet har en största längd av
minst fem meter eller

2. båten drivs med en motor vars propelleraxeleffekt eller motsvarande
överstiger tio kilowatt eller med flera motorer vilkas sammanlagda effekt
överstiger nämnda tal.

Registreringsplikten inträder då båten första gången sjösätts eller då den
därefter utrustas med segel eller motor.

Första och andra styckena gäller även utländsk båt vars ägare är bosatt i
Sverige.

6 § Även en annan svensk båt än en sådan som avses i 5 § får på begäran
av ägaren föras in i fritidsbåtsregistret, om det med hänsyn till båtens typ
och användning eller annars finns särskilda skäl för att den registreras.

7 § Den som äger eller förvärvar en båt, som inte är men skall vara
registrerad, skall skriftligen till en länsstyrelse anmäla båten för registrering
inom en vecka från det att den förvärvades eller registreringsplikt
inträdde.

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

8 § Den som förvärvar en registrerad båt och själv är skyldig att ha den
registrerad skall inom en vecka skriftligen anmäla förvärvet till en länsstyrelse
för anteckning i fritidsbåtsregistret. Vid förvärv genom arv, bodelning
eller testamente skall tiden räknas från arvskiftet eller bodelningen.
Om arvskifte eller bodelning inte behövs skall tiden räknas, vid testamente,
från det detta kom att stå fast och i annat fall från det bouppteckning
efter den avlidne avslutades eller dödsboanmälan gjordes.

Övergår äganderätten till en registrerad båt på annat sätt än genom arv,
bodelning eller testamente, är även den förre ägaren skyldig att inom en
vecka från den nye ägarens förvärv göra anmälan därom till en länsstyrelse.

9 § Regeringen föreskriver vilka uppgifter i övrigt som ägaren till en
registrerad båt skall anmäla för anteckning i fritidsbåtsregistret.

Avregistrering

10 § En båt skall avregistreras om den

1. förolyckats, huggits upp eller förstörts,

2. inte längre vanligen är förlagd i Sverige eller på grund av överlåtelse
inte längre skall vara registrerad i fritidsbåtsregistret,

3. försvunnit eller övergetts till sjöss och sedan inte anträffats inom tre
månader,

4. frånhänts ägaren genom brott och inte anträffats inom två år därefter,

5. har registrerats enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m. m.,

6. i annat fall än som sägs i 1-5 sedan minst ett år inte skall vara
registrerad enligt 5 §,

7. är registrerad enligt 6 § och anmäls för avregistrering.

11 § Om en båt skall avregistreras enligt 10 § 1-6 är ägaren skyldig att
utan dröjsmål till en länsstyrelse skriftligen anmäla båten för avregistrering.

Om en länsstyrelse får kännedom om omständighet som avses i 10 § 1 —
6, får länsstyrelsen självmant avregistrera båten.

Registeravgift

12 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet att betala en årlig
registeravgift.

Avgiftsskyldig för en viss båt är ägaren av båten. Som ägare av en
registrerad båt anses den som är antecknad i fritidsbåtsregistret som ägare
när avgiften skall tas ut. Om flera ägare är antecknade är de solidariskt
betalningsansvariga.

13 § Om en båt frånhänts ägaren genom brott, är denne inte skyldig att
betala registeravgift.

14 § Registeravgiften påförs genom automatisk databehandling på
grundval av uppgifter i fritidsbåtsregistret utan att beslut meddelas.

15 § Den som har påförts registeravgift enligt 14 § får begära beslut om
avgift.

Begäran skall ha kommit in till en länsstyrelse senast 30 dagar efter den

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

dag då avgiften senast skulle ha betalats. Har krav på avgiften tagits emot
först sedan denna skulle ha betalats, räknas dock tiden från mottagningsdagen.

16 § Betalas inte registeravgiften inom föreskriven tid får verkställighet
ske enligt utsökningsbalken.

Ansvars- och överklagandebestämmelser m. m.

17 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 7 § döms till
böter.

18 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 8 § och 11 §
första stycket döms till böter, högst ettusen kronor.

Är såväl förutvarande som ny ägare skyldig att göra anmälan enligt 8 §
första och andra styckena och lämnar en av dem föreskrivna uppgifter, är
dock den andre fri från ansvar.

19 § I fråga om båt som ägs av bolag, förening eller annat samfund eller
stiftelse eller annan sådan inrättning eller av flera personer med samäganderätt
kan en länsstyrelse på begäran av samfundet, inrättningen eller
samtliga delägare i fritidsbåtsregistret godta viss person som bärare av
ägares skyldigheter och ansvar enligt denna lag. Vad som i lagen sägs
rörande skyldigheter och ansvar för ägare av båt gäller därefter denne.

20 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande sjöfartsverket får i
det särskilda fallet eller genom föreskrift medge undantag från bestämmelserna
om registreringsplikt och avgiftsskyldighet i denna lag.

21 § En registermyndighets beslut i det särskilda fallet får överklagas hos
kammarrätten genom besvär. Föreskrift om överklagande av sjöfartsverkets
beslut med stöd av bemyndigande enligt 20 § meddelas av regeringen.

Påkallas beslut av en länsstyrelse enligt 15 § eller överklagas ett sådant
beslut till domstol, befriar detta inte den avgiftsskyldige från att i behörig
ordning betala avgift som påförts honom eller fastställts genom beslutet.
Detta gäller inte om annat förordnas av länsstyrelsen eller domstolen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

2. Registreringsplikt inträder vid lagens ikraftträdande för en båt som då
är sjösatt eller som tidigare har varit sjösatt. I stället för den i 7 § angivna
tidsfristen skall gälla att anmälan för registrering skall ske senast den 1
april 1988.

3. En båt som vid ikraftträdandet är införd i det båtregister som förs
enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart
m. m. och som skall vara registrerad i fritidsbåtsregistret, skall genom
sjöfartsverkets försorg utan dröjsmål överföras till detta register.

4. En båt som har upptagits i skeppsregistret enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna
till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)
skall ej införas i fritidsbåtsregistret. Avförs båten ur skeppsregistret enligt
denna föreskrift skall den införas i fritidsbåtsregistret, om den skall vara
registrerad enligt denna lag.

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

2 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att 2 § sjölagen (1891:35 s. 1) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §'

Fartyg, vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en
största bredd av minst fyra meter, betecknas skepp. Annat fartyg kallas
båt.

Över svenska skepp föres ett
skeppsregister. Över båtar föres ett
båtregister enligt bestämmelser i lagen
(1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.
Över skepp under byggnad i Sverige
föres ett skeppsbyggnadsregister.

Skepps- och båtregistren samt
skeppsbyggnadsregistret föras av
myndighet, som regeringen bestämmer
(registermyndigheten). Registermyndigheten
förestås av en inskrivningsdomare.
Denne skall vara
lagfaren. Efter regeringens förordnande
få registren föras med användning
av automatisk databehandling.

Över svenska skepp förs ett
skeppsregister. Över båtar förs ett
båtregister enligt bestämmelser i lagen
(1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.
och ett fritidsbåtsregisler enligt bestämmelser
i lagen (1987:00) om
fritidsbåtsregister. Över skepp under
byggnad i Sverige förs ett
skeppsbyggnadsregister.

Skeppsregistret, båtregistret och
skeppsbyggnadsregistret förs av
den myndighet, som regeringen bestämmer
(registermyndigheten).
Registermyndigheten förestås av en
inskrivningsdomare. Denne skall
vara lagfaren. Efter regeringens
förordnande får registren förås med
användning av automatisk databehandling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1979:378.

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar
för yrkesmässig sjöfart m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:377) om registrering av
båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.
dels att 5 § skall upphöra att gälla,

dels att 1, 4, 7—9 §§ och övergångsbestämmelserna till lagen skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Registrering enligt denna lag sker
i det båtregister som avses i 2 § sjölagen
(1891:35 s. 1).

Föreslagen lydelse

Registrering enligt denna lag sker
i det båtregister som avses i 2 §
andra stycket sjölagen (1891:35
s.l).

Båtregisterärenden är ärenden om

1. registrering eller avregistrering av båt,

2. anteckning av båtförvärv,

3. annan införing i båtregistret, som sker på grund av föreskrift i lag eller
annan författning.

4 §

I båtregistret skall införas varje
svensk båt, som används yrkesmässigt
till befordran av gods eller
passagerare, till bogsering eller
bärgning, till fiske eller annan
fångst i saltsjön eller till uthyrning
till allmänheten och vars skrov har
en största längd av minst sex meter.
Även mindre passagerarbåt skall
införas i båtregistret, om den är
konstruerad så att den kan föra fler
än tolv passagerare.

I båtregistret skall införas varje
svensk båt, som används yrkesmässigt
till befordran av gods eller
passagerare, till bogsering eller
bärgning, till fiske eller annan
fångst eller till uthyrning till allmänheten
och vars skrov har en största
längd av minst feni meter. Även
mindre passagerarbåt skall införas i
båtregistret, om den är konstruerad
så att den kan föra fler än tolv passagerare.

Första stycket gäller också utländsk båt, som vanligen är förlagd till
svensk hamn och vars ägare är bosatt i Sverige.

Regeringen får efter överenskommelse med främmande makt förordna
om registreringsplikt även för annan fiskebåt än som avses i första stycket.

7 §

Båt skall avregistreras, om den

1. förolyckats, huggits upp eller
förstörts,

2. på grund av överlåtelse eller
eljest ej längre är registreringsbar,

3. försvunnit eller övergivits tili
sjöss och sedan ej hörts av under
tre månader.

4. ej är registreringspliktig och
av ägaren anmäls för avregistrering.

Båt skall avregistreras, om den

1. förolyckats, huggits upp eller
förstörts,

2. på grund av överlåtelse eller
eljest ej längre skall vara införd i
båtregistret,

3. försvunnit eller övergivits till
sjöss och sedan ej hörts av under
tre månader,

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Anmälan om avregistrering skall
ske skriftligen.

Skall båt avregistreras enligt 7 §
1—3 är ägaren skyldig att inom en
månad hos registermyndigheten anmäla
båten för avregistrering. Upphör
registrerad båt genom överlåtelse
att vara registreringsbar, svarar
förutvarande ägaren jämte förvärvaren
för att båten anmäls för
avregistrering.

Den som underlåter att fullgöra
sina skyldigheter enligt andra
stycket skall dömas till böter, högst
femhundra kronor.

Föreligger sådana omständigheter
att båt skall avregistreras enligt
7 § 1—3, får registermyndigheten
självmant låta avregistrera båten.

Föreslagen lydelse

Anmälan om avregistrering skall
ske skriftligen.

Skall båt avregistreras är ägaren
skyldig att inom en månad hos registermyndigheten
anmäla båten
för avregistrering. Skall en båt på
grund av överlåtelse ej längre vara
införd i båtregistret, svarar förutvarande
ägaren jämte förvärvaren för
att båten anmäls för avregistrering.

Den som underlåter att fullgöra
sina skyldigheter enligt andra
stycket skall dömas till böter, högst
ettusen kronor.

Föreligger sådana omständigheter
att båt skall avregistreras får registermyndigheten
självmant låta
avregistrera båten.

Denna lag1 träder i kraft den 1 juli 1979. Genom lagen upphävs båtregistreringslagen
(1975:604).

Beror förvärv av villkor, som innefattar förbehåll om återtaganderätt,
skall frist för anmälan av förvärvet ej i något fall räknas från dag före
ikraftträdandet. Motsvarande gäller i fråga om frist för anmälan för registrering
av nybyggd båt eller av sådan utländsk båt som avses i 4 § andra
stycket eller av båt som utgör tillbehör till annat fartyg.

Båt som har upptagits i skeppsregistret
enligt punkt 5 övergångsbestämmelserna
till lagen (1973:1064)
om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1)
skall ej införas i båtregistret. Avförs
båten ur skeppsregistret enligt
denna föreskrift, skall den införas i
båtregistret, om den är registreringspliktig
enligt denna lag. Är den
icke registreringspliktig, skall den
ändå införas i båtregistret, om ej
ägaren har begärt annat.

Denna lag2 träder i kraft den 1 januari 1988.

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

' 1979:377.

2 1987:00.

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i
allmän hamn

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i
allmän hamn skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

I fråga om fartyg som är införda i
skepps- eller båtregistret enligt 2 §
sjölagen (1891:35 s. 1) eller i motsvarande
utländskt register skall
vid tillämpningen av denna lag den
som är antecknad i registret anses
som ägare. Har ett förvärv av
skepp skrivits in i skeppsregistret
med stöd av 14 § tredje stycket
första meningen sjölagen, anses
förvärvaren som ägare. Vad som
sägs om ett fartygs ägare gäller i
övrigt innehavaren i fråga om fartyg
som innehas på grund av förvärv
med förbehåll om återtaganderätt.

Föreslagen lydelse

I fråga om fartyg som är införda i
skeppsregistret, båtregistret eller
fritidsbåtsregistret enligt 2 § andra
stycket sjölagen (1891:35 s. 1) eller
i motsvarande utländskt register
skall vid tillämpningen av denna lag
den som är antecknad i registret
anses som ägare. Har ett förvärv av
skepp skrivits in i skeppsregistret
med stöd av 14 § tredje stycket
första meningen sjölagen, anses
förvärvaren som ägare. Vad som
sägs om ett fartygs ägare gäller i
övrigt innehavaren i fråga om fartyg
som innehas på grund av förvärv
med förbehåll om återtaganderätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.

KrU 1986/87:22

Bilaga 1

Lagutskottets yttrande
1986/87:6 y

om lag om fritidsbåtsregister, m. m.
(prop. 1986/87:121)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig över dels
proposition 1986/87:121 om lag om fritidsbåtsregister m.m. jämte de
motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen, dels
den under allmänna motionstiden väckta motionen 1986/87:Kr411 om
registrering av fritidsbåtar.

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1986/
87:Krl 15 —117.

Kulturutskottet har till lagutskottet för kännedom överlämnat en från
Båtsportens samarbetsdelegation inkommen skrivelse.

Lagutskottet har beslutat att avge yttrande i ärendet samt att med
yttrandet till kulturutskottet överlämna motion 1986/87:L613.

Lagutskottet får anföra följande.

Enligt sjölagen (1891:35 s. 1) delas fartyg in i två kategorier. Till den första
gruppen, som betecknas skepp, hör fartyg vars skrov har en största längd av
minst 12 meter och en största bredd av minst 4 meter. I den andra kategorin
ingår alla andra fartyg, vilka kallas båtar. Svenska skepp skall enligt sjölagen
registreras i ett särskilt skeppsregister. Registreringen har civilrättsliga
verkningar och medför bl. a. att skeppen kan användas som kreditsäkerhet.
Även vissa båtar skall registreras enligt bestämmelser i lagen (1979:377) om
registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. Registrering skall ske av
bl. a. båtar som yrkesmässigt används för person- eller godstransporter, till
fiske eller annan fångst i saltsjön eller till uthyrning till allmänheten.
Registreringsplikten avser alla båtar som har en längd av minst 6 meter.
Registrering i båtregistret har inte någon civilrättslig betydelse utan syftet
med den är främst att tillgodose ett offentligrättsligt behov av registrering av
de båtar som står under samhällets tillsyn. Skepps- och båtregistren förs av en
särskild myndighet, sjöfartsregistret, som utgör en särskild enhet vid
Stockholms tingsrätt.

I propositionen läggs fram förslag till en lag om registrering av fritidsbåtar.
Enligt förslaget skall varje svensk båt registreras i fritidsbåtsregistret om
båten drivs med segel eller motor och skrovet har en längd av minst 5 meter.
För båtar som drivs med motor vars propelleraxeleffekt överstiger 10
kilowatt (ca 14 hästkrafter) föreligger registreringsplikt också om skrovet är
kortare än 5 meter. Undantag från registreringsskyldigheten görs för båtar
som skall registreras i registret för båtar i yrkesmässig sjöfart samt båtar som

KrU 1986/87:22

Bilaga 2

inte vanligen är förlagda i Sverige. Fritidsbåtsregistret skall föras av
sjöfartsverket och länsstyrelserna med hjälp av ADB. Ändamålet med
registret anges i lagförslaget vara att ge underlag för kontroll av ordning och
säkerhet till sjöss samt planering av trafiken med fritidsbåtar. Registret får
också utnyttjas för planering som avser turism, friluftsliv och naturvård samt
för utredningar rörande skatter och tullar. Vidare får det användas av
kronofogdemyndigheterna i deras indrivningsverksamhet. I propositionen
föreslås också vissa ändringar i lagen om registrering av båtar i yrkesmässig
sjöfart m.m. Förslaget innebär bl. a. att registreringsplikten vidgas till att
avse också båtar med längd av minst 5 meter samt fiskebåtar som används i
insjöfiske.

I motion Kr411 (m), som väckts under allmänna motionstiden i år,
framhålls att det planerade båtregistret kommer att förorsaka kostnader och
byråkrati utan att ge några fördelar som uppväger nackdelarna. Vidare
påpekas att registret medför krångel för båtägarna och att båtorganisationerna
kraftigt motsätter sig införandet av ett register. Motionärerna anser att
registret är omotiverat och står i strid med strävandena mot förenkling och
ökad frihet. Enligt motionärerna bör regeringen inte framlägga någon
proposition i ämnet eller i vart fall hos båtorganisationerna efterhöra om
syftet med registreringen kan uppnås på annat sätt. Motionärerna yrkar att
det anförda ges regeringen till känna.

Motionärerna i motion Krll5 (fp) påpekar att huvudsyftet med den
föreslagna lagstiftningen torde vara att skattekontroll och indrivningsverksamhet
skall underlättas och att de därför inte kan biträda förslaget. Vidare
framhålls att kostnaderna för den ökade byråkratisering som förslaget
innebär inte kommer att uppväga de fördelar som en eventuell effektivisering
av skatteuppbörden kan medföra. I motionen yrkas därför avslag på
propositionen.

I motion Krl 16 (fp) yrkas också avslag på propositionen. Vidare begärs att
förslag till utveckling av båtlivet i Sverige skall föreläggas riksdagen.

I motionerna L613 och Krl 17 tas upp frågan om ansvarsförsäkring för
fritidsbåtar. I motion L613 understryks betydelsen av att ansvarsförsäkring
blir obligatorisk för fritidsbåtar. Motionärerna hävdar att det hinder som
tidigare förelegat mot införande av en försäkringsplikt kommer att försvinna
om ett båtregister införs. De yrkar att det anförda ges regeringen till känna.

Samma motionärer framhåller i motion Krll7 att det föreslagna båtregistret
endast kommer att omfatta ca 400 000 av landets 1,1 miljoner fritidsbåtar.
Registret ger enligt motionärernas mening inte tillräckligt underlag för en
obligatorisk ansvarsförsäkring och de påpekar att flertalet olyckor till sjöss
förekommer med sådana båtar som inte kommer att omfattas av registreringen.
Motionärerna yrkar att vad som anförts om vikten av obligatorisk
ansvarsförsäkring skall ges regeringen till känna.

Som framhålls både i propositionen och i motionerna Krl 17 och L613 finns
det ett nära samband mellan frågan om registrering av fritidsbåtar och
spörsmålet om obligatorisk ansvarsförsäkring. Enligt vad lagutskottet uttalat
då försäkringsfrågan tidigare aktualiserats i riksdagen (se senast LU 1985/
86:26) kan ett system med obligatorisk ansvarsförsäkring inte genomföras
utan någon form av registrering av fritidsbåtar. Försäkringsfrågan har därför

KrU 1986/87:22

Bilaga 2

fått vila i avvaktan på att arbetet med ett båtregister slutförts.

Såvitt rör lagutskottets beredningsområde ser utskottet det vidare som en
fördel med registrering av fritidsbåtar att den möjliggör att kronofogdemyndigheternas
indrivningsverksamhet kan bedrivas effektivare. Utmätningsförfarandet
enligt utsökningsbalken bygger på att kronofogdemyndigheternas
arbete med att söka efter utmätningsbar egendom som tillhör gäldenären
i stor utsträckning skall ske genom efterforskning i olika register. Fritidsbåtar
representerar ofta ett stort värde och gäldenärens eventuella båtinnehav är
därför av intresse för kronofogdemyndigheterna. Hittills har myndigheterna
vid utredning om gäldenärens båtinnehav varit hänvisade till att söka i privat
förda kataloger o. d. Genom tillskapandet av ett centralt båtregister som förs
med ADB-stöd underlättas utmätningsförfarandet avsevärt.

Från de synpunkter som lagutskottet har att beakta förordar utskottet
således att förslaget om ett fritidsbåtsregister genomförs. Motionerna Kr411,
Krll5 och Krllö i denna del bör därför enligt lagutskottets mening avslås.

När det gäller önskemålen i motionerna Krll7 och L613 om ett särskilt
uttalande från riksdagens sida beträffande införande av obligatorisk ansvarsförsäkring
vill utskottet hänvisa till vad som anförs i propositionen. Enligt
föredragande statsrådet kommer försäkringsfrågan fortsatt att övervägas
inom regeringskansliet och kan det även finnas anledning att ta upp frågan
inom ramen för det nordiska lagstiftningsarbetet. Utskottet som förutsätter
att så också sker anser att motionerna Krll7 och L613 därför inte påkallar
någon riksdagens vidare åtgärd.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det hade varit fördelaktigt om
registreringen av fritidsbåtar kunnat samordnas med registreringen av båtar i

KrU 1986/87:22

Bilaga 2

yrkesmässig sjöfart. Utskottet godtar emellertid de i propositionen anförda
skälen för att ett särskilt fritidsbåtsregister bör inrättas.

En konsekvens av den föreslagna ordningen är att den nuvarande
möjligheten för ägare av fritidsbåtar att frivilligt få sina båtar registrerade i
registret för båtar i yrkesmässig sjöfart måste upphöra och att de fritidsbåtar
som redan registrerats i detta register skall föras över till det nya registret. I
skrivelsen från Sjösportens samarbetsdelegation har påpekats att fritidsbåtsägarna
härigenom går miste om möjligheten att få nationalitetsbevis för
båtarna utfärdade av sjöfartsregistret. Denna möjlighet har enligt skrivelsen
varit orsaken till att många ägare av fritidsbåtar frivilligt ansökt om
registrering vid sjöfartsregistret och dessa båtägare riskerar nu att förlora
sina nationalitetsbevis.

Enligt 1 § sjölagen ankommer det på regeringen att utfärda föreskrifter om
nationalitetshandlingar för svenska fartyg. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer frågan om en fortsatt möjlighet för fritidsbåtsägarna att få nationalitetshandlingar
för sina båtar att övervägas inom regeringskansliet i samband
med förberedelsearbetet beträffande fritidsbåtsregistret. Utskottet förutsätter
att därvid också behovet av en övergångsreglering för de fritidsbåtar som
redan är införda i båtregistret kommer att prövas.

Utöver det anförda föranleder propositionen och motionerna inte några
uttalanden från lagutskottets sida.

Stockholm den 5 maj 1987
På lagutskottets vägnar
Per-Olof Strindberg

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Owe Andréasson
(s), Ulla Orring (fp), Martin Olsson (c), Inga-Britt Johansson (s),
Allan Ekström (m), Bengt Kronblad (s), Inger Hestvik (s), Marianne
Karlsson (c), Berit Löfstedt (s), Ewa Hedkvist Petersen (s), Kjell-Arne
Welin (fp), Marianne Carlström (s) och Mona Saint Cyr (m).

Avvikande mening

Per-Olof Strindberg (m), Ulla Orring (fp), Allan Ekström (m), Kjell-Arne
Welin (fp) och Mona Saint Cyr (m) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar på s. 18 med ”Sorn framhålls” och slutar på s. 20 med ”att
prövas” bort ha följande lydelse:

Lagutskottet konstaterar att det föreslagna fritidsbåtsregistret inte kommer
att få några civilrättsliga verkningar. Syftet med registreringen är i stället
som framhålls i motionerna Krll5 och Kr411 främst att tillgodose statens
fiskala intressen genom att underlätta skattekontrollen och effektivisera
indrivningsverksamheten. Det ankommer inte på lagutskottet att uttala sig i
skattefrågor. När det gäller indrivningsverksamheten vill utskottet framhålla
att kronofogdemyndigheterna i sitt arbete med att efterforska utmätningsbar
egendom som tillhör gäldenären numera är hänvisade till att i stor utsträck -

KrU 1986/87:22

Bilaga 2

ning söka i olika register. Många fritidsbåtar representerar ett betydande
värde och är därför av intresse för indrivningsverksamheten. Enligt utskottets
mening har emellertid kronofogdemyndigheterna redan i dag tillgång till
de register m. m. som kan behövas för att myndigheterna skall få kännedom
om gäldenärens eventuella båtinnehav. Åtskilliga båtorganisationer ger
sålunda regelbundet ut förteckningar över sina medlemmar med uppgifter
om deras innehav av båt. De fritidsbåtar som inte finns i dessa förteckningar
torde i indrivningssammanhang vara utan intresse. Utskottet kan därför inte
finna att det av hänsyn till kronofogdemyndigheternas verksamhet finns
tillräcklig anledning att överväga ett fritidsbåtsregister.

Inte heller kan utskottet finna det motiverat att ett båtregister skall införas
för att möjliggöra obligatorisk ansvarsförsäkring. Enligt utskottets mening är
det självfallet angeläget att den som skadas vid en sjöolycka kan få fullgod
ersättning. Det är därför viktigt att båtägarna tecknar ansvarsförsäkring.
Båtägarna torde också i betydande utsträckning ha någon form av ansvarsförsäkring.
I det försäkringsskydd som försäkringsbolagen erbjuder för
fritidsbåtar ingår nämligen en sådan försäkring ofta som ett moment. Enligt
utskottets mening torde när det gäller de båtar för vilka försäkringsbehovet
är störst det inte finnas något behov av ett system med obligatorisk
ansvarsförsäkring.

Utskottet vill vidare framhålla att den i propositionen föreslagna ordningen
skulle — om den genomförs - innebära att fritidsbåtar kommer att
registreras i tre olika register. Större fartyg som betraktas såsom skepp och
alltså har en längd av minst 12 meter och en bredd av minst 4 meter skall även
i fortsättningen registreras i skeppsregistret. Båtar som yrkesmässigt hyrs ut
för fritidsändamål kommer att vara införda i registret för båtar i yrkesmässig
sjötrafik. Andra fritidsbåtar med undantag för roddbåtar, små segelbåtar
m. m, blir registrerade i fritidsbåtsregistret. En sådan ordning ter sig inte
rationell och kan inte godtas.

Sammanfattningsvis anser lagutskottet att den föreslagna registreringen av
fritidsbåtar utifrån de synpunkter lagutskottet har att beakta inte tillgodoser
något behov utan snarast innebär ökat krångel och omotiverad byråkratisering
för båtlivet. Som framhålls i skrivelsen från Sjösportens samarbetsdelegation
kan syftet med registrering av fritidsbåtar tillgodoses på annat och
lämpligare sätt än genom förslaget i propositionen. Lagutskottet förordar
därför att propositionen avslås och att kulturutskottet således tillstyrker
bifall till motionerna Krll5, Krllöi denna del och Kr411. Motionerna Krll7
och L613 bör i enlighet med vad utskottet anfört inte föranleda någon
riksdagens vidare åtgärd.

KrU 1986/87:22

Bilaga 2

Innehållsförteckning

KrU 1986/87:22

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motioner 1

Ärendets beredning 2

Utskottet 2

Reservation (m, fp)

Bilagor

1. I propositionen framlagda förslag till:

1. lag om fritidsbåtsregister, 10

2. lag om ändring i sjölagen (1891:35s. 1), 13

3. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för
yrkesmässig sjöfart m. m., 14

4. lag om ändring i lagen (1986:371) om flyttning av fartyg i
allmän hamn 16

2. Lagutskottets yttrande LU 1986/87:6 y 17

Stockholm 1987 13080