Kulturutskottets betänkande
1986/87:21
om de centrala museernas uppgifter och ansvar
(prop. 1986/87:97)
KrU
1986/87:21
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker i propositionen redovisade riktlinjer för de centrala
museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende. De centrala
museerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och
förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet
inom och utom museiväsendet. Av de centrala museerna ges fem
s. k. ansvarsmuseer ett sammanhållande ansvar för museiväsendets olika
delar. Utskottet tillstyrker förslag av regeringen att ansvarsmuseerna skall få
särskilda resurstillskott.
Utskottet lämnar utan erinran vad som i övrigt anförs om utvecklingsverksamhet
inom museiområdet. I propositionen redovisas fyra särskilda utvecklingsprojekt
inom museiområdet som föreslagits av kulturrådet.
Utskottet, som i likhet med kulturministern anser att riksdag och regering
inte bör låsa fast vilka projekt som skall bedrivas och dess innehåll, tillstyrker
att särskilda medel anslås till utvecklingsarbetet och till utvecklingsprojekt.
Ett antal motioner om bl. a. inrättandet av nya museer avstyrks. Utskottet
anser att det i princip för närvarande inte bör inrättas fler centralmuseer.
Med hänsyn till krav om att vissa museer skall betecknas riksmuseer eller
nationella museer uttalar utskottet att det i allmänhet inte finns skäl att
klassificera olika museer.
Vid betänkandet har fogats 7 reservationer och 1 särskilt yttrande.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1986/87:97 (utbildningsdepartementet)
1. föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer angående de centrala
museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende som förordats i
propositionen,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt i propositionen
anförts om utvecklingsverksamhet inom museiområdet,
3. föreslagit riksdagen att till Utvecklingsverksamhet inom museiområdet
för budgetåret 1987/88 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6850000 kr.
1
1 Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr21
Motionerna
KrU 1986/87:21
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987
I motion 1986/87:Kr225 av Sten Andersson i Malmö (m) och Olle Aulin (m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett varvsmuseum i Malmö.
I motion 1986/87:Kr232 av Olle Göransson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra
Ekomuseum Bergslagen till ett riks- eller nationalmuseum.
I motion 1986/87:Kr233 av Lennart Brunander (c) och Lars Sundin (fp) yrkas
1. att riksdagen beslutar att förlägga ett riksmuseum som belyser folkrörelsernas
framväxt och biblioteksverksamhetens historia till Borås,
2. att riksdagen beslutar att göra Tekomuseet i Borås till riksmuseum, med
statligt kostnadsansvar.
I motion 1986/87:Kr234 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Viola
Claesson (vpk) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Göteborgs etnografiska museums samlingar som ett riksintresse
jämställt med det statliga etnografiska museets samlingar,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur statens ansvar
ekonomiskt skall utformas och hur lokalbehovet för museets framtida
verksamhet i Göteborg skall tillfredsställas med bibehållande av organisatorisk
tillhörighet till Göteborgs museum.
I motion 1986/87:Kr256 av Kerstin Keen m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en stiftelse för
inrättandet av ett varvsmuseum i Göteborg.
I motion 1986/87:Kr279 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen låter utreda möjligheterna att förlägga ett
museum till Öland och att medel reserveras för ändamålet.
I motion 1986/87:Kr280 av Lars Ahlström (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt
varvsmuseum i Göteborg.
I motion 1986/87:Kr281 av Karl-Göran Biörsmark (fp) och Börje Stensson
(fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att ett invandrarmuseum tillskapas i
Norrköping.
I motion 1986/87:Kr282 av Erik Hovhammar m.fl. (m, s, fp, c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
att klassa Växjö glasmuseum som basmuseum för det svenska glaset och dess
historia.
2
Motioner väckta med anledning av propositionen
I motion 1986/87: Krl 10 av Ingela Mårtensson (fp) och Margitta Edgren (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om föreslagen ökning av grundbeloppen för Göteborgs och Malmö
museer.
I motion 1986/87:Krlll av Inga-Britt Johansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslagen
till Göteborgs och Malmö museer samt om en samverkan mellan de
etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg.
I motion 1986/87:Krl 12 av Margareta Palmqvist (s) och Oskar Lindkvist (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett stöd till
Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och museum för dess arbete för utveckling
av invandrarnas kulturer bör kunna lämnas inom ramen för anslaget till
statens kulturråd för utvecklingsarbete inom museiområdet.
I motion 1986/87:Krll3 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om kulturrådets roll,
2. att riksdagen till Utvecklingsverksamhet inom museiområdet för budgetåret
1987/88 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
8850000 kr.,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medel för utvecklingsverksamhet inom museiområdet skall
beräknas under resp. mottagares anslag.
I motion 1986/87: Krl 14 av Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
medel till ekologiprojekt vid länsmuseerna.
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll, m. m.
Sedan regeringen i slutet av år 1984 uppdragit åt statens kulturråd att utreda
de centrala museernas uppgifter och ansvar för landets museiväsende,
presenterade kulturrådet förra sommaren sitt utredningsarbete i tre rapporter,
bland dem rapporten Museiförslag (Rapport från kulturrådet 1986:3).
Efter remissbehandling av rapporten har regeringen i propositionen lagt
fram förslag som grundar sig på denna.
Propositionens huvudsakliga innehåll redovisas i rapporten på följande
sätt.
De centrala museerna bör överblicka samlingar av samma slag i landet,
tillhandahålla och förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och
företräda ämnesområdet inom och utom museiväsendet. Av de centrala
museerna föreslås vissa museer ges ett sammanhållande ansvar för museiväsendets
olika delar. Det särskilda ansvaret bör avse ledning av erforderlig
samordning inom resp. del av museiväsendet liksom att företräda området
bl. a. gentemot andra samhällsområden. Dessa s. k. ansvarsmuseer bör vara
KrU 1986/87:21
3
bland de kulturhistoriska museerna historiska museet, Nordiska museet och
etnografiska museet, inom området konst statens konstmuseer och inom
området naturhistoria naturhistoriska riksmuseet. En förstärkning av dessa
museers anslag föreslås med 350000 kr. per institution.
I propositionen föreslås att 5100000 kr. anslås till utvecklingsarbete och
utvecklingsprojekt inom museiområdet. Medlen bör fördelas av statens
kulturråd.
Kulturministern redovisar i propositionen vissa allmänna utgångspunkter
för förslagen i propositionen. Han utvecklar därvid närmare sin syn på den
viktiga roll museerna spelar i det svenska kulturlivet. Bl. a. framhåller han att
museernas insatser är viktiga för att uppnå kulturpolitiska mål men att deras
arbete också är av betydelse för flera samhällsområden utanför den
traditionella kultursektorn. Då det gäller uttalandena i övrigt hänvisar
utskottet till propositionen (s. 6-7). I samma avsnitt anför kulturministern
bl. a. följande:
Statsmakternas inflytande över museernas verksamhet bör, liksom beträffande
andra kulturinstitutioner, vara inriktat på att formulera de grundläggande
krav som museerna måste uppfylla utifrån en samlad kulturpolitik.
Inom dessa ramar bör museernas verksamhet till form och innehåll präglas av
självständighet och en individualitet som tar till vara det enskilda museets
särprägel, traditioner och särskilda förutsättningar.
Utskottet delar den uppfattning som i detta hänseende kommer till uttryck i
propositionen och som också torde överensstämma med utgångspunkten för
kulturrådets förslag. I konsekvens med den redovisade grundsynen är detta,
som kulturministern framhåller, i hög grad av den arten att det bör ankomma
på museerna själva och andra berörda parter att följa upp och ta ställning till
rapporten.
I formellt hänseende innebär propositionen i första hand att riksdagen
föreslås godkänna vissa riktlinjer för de centrala museernas ansvar för
museiväsendet, för deras samverkan med andra samhällsområden och för
deras ansvarsfördelning och inbördes samverkan. Vidare bereds riksdagen
tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts om utvecklingsverksamhet inom
museiområdet. Som ovan redovisats läggs det fram förslag om särskild
medelsanvisning till utvecklingsverksamhet inom museiområdet.
Riktlinjer angående de centrala museernas uppgifter och
ansvar för landets museiväsende. Ansvarsmuseer.
Kulturrådets roll
Museiväsendet omfattar uppskattningsvis ca 250 museer, varav den statliga
museiorganisationen omfattar ett fyrtiotal museer. Med centrala museer
avses i propositionen de statliga museerna och museer med statliga driftbidrag
för vilka regeringen fastställer instruktioner eller stadgar. Av propositionen
framgår dock att till centralmuseerna inte räknas universitetsmuseerna,
verksmuseerna eller de samlingar som tillkommit inom hovet eller de
kungliga slotten. Av naturliga skäl kan, som framgår av det följande, inte
heller några av de övriga statliga museerna tilläggas alla de uppgifter som bör
ankomma på ett centralmuseum. Det gäller exempelvis ett museum som
KrU 1986/87:21
4
Hallwylska museet. Med den nu gjorda avgränsningen används i fortsättningen
begreppet centralmuseum.
Den regionala museiverksamheten omfattar 26 statsbidragsberättigade
museiorganisationer. I 22 av landets 24 län finns länsmuseer. Stockholms län
och Malmöhus län saknar traditionella länsmuseer (se prop. s.4).
I propositionen erinras inledningsvis om att ett viktigt led i kulturpolitiken
är att främja decentralisering och ökad geografisk spridning av kulturinstitutionernas
verksamhet samt att främsta medlet för att nå det målet inom
museiväsendet har varit statsbidragen till de regionala museerna. Vidare
anförs bl. a. att i de fortsatta strävandena från statens sida att bidra till att
utveckla museiväsendet regionalt också de centrala museerna måste ta ett
ökat ansvar.
I propositionen (s. 8) uttalar kulturministern att han vill ange det centrala
museets uppgift på följande sätt:
Det centrala museet skall såsom specialistinstitution inom sitt ämnesområde
verka för att bevara och göra levandet det nationella kulturarvet, främja
konstutvecklingen och utveckla kunskapen om naturen och naturhistorien.
Museet bör överblicka samlingar av samma slag i landet, tillhandahålla och
förmedla expertkunskaper, bedriva utvecklingsarbete och företräda ämnesområdet
inom och utom museiväsendet. Museet bör bidra till och verka för
att föremål och annan museidokumentation kan visas i olika delar av landet.
Det bör följa och förmedla vad som sker internationellt och ta till vara
möjligheter till ökat internationellt samarbete.
Kulturministern framhåller att det sålunda är angeläget att de centrala
museernas kunskaper och kompetens inom resp. ämnesområde kommer de
regionala museerna till del. Han framhåller emellertid också att de centrala
museerna inom ramen för givna resurser bör sträva efter att understödja
också de kommunala och lokala museernas utveckling. Synpunkterna i här
angivna avseende utvecklas närmare (prop. s.8-9).
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de i propositionen angivna
riktlinjerna för de centrala museernas ansvar för museiväsendet.
Även då det gäller de centrala museernas ansvar för samverkan med andra
samhällsområden tillstyrker utskottet propositionen. I denna betonas bl. a.
vikten av att museerna utvecklar sin verksamhet tillsammans med de
intressen, t. ex inom miljövården, konstområdet, forskningen, utbildningen
och folkbildningen, som anknyter till museets verksamhet. Synpunkterna
utvecklas närmare (prop. s. 9).
Enligt propositionen bör vissa centrala museer ges ett sammanhållande
ansvar för museiväsendets olika delar. Det särskilda ansvaret bör avse
ledningen av erforderlig samordning inom resp. del av museiväsendet liksom
att företräda området bl. a. gentemot andra samhällsområden. En särskild
tonvikt i dessa museers uppgift bör ligga på att utveckla de centrala
museernas service till och samspel med regional museiverksamhet.
Centrala museer med ett sådant särskilt ansvar föreslås få uppgiften att
vara ansvarsmuseer. Ansvarsmuseerna bör vara bland de kulturhistoriska
museerna historiska museet, Nordiska museet och etnografiska museet, inom
området konst statens konstmuseer och inom området naturhistoria naturhistoriska
riksmuseet.
KrU 1986/87:21
5
1* Riksdagen 1986187. 13 sami. Nr 21
Rättelse: S. 19 rad 14 Står: folkrörelsebibliotek Rättat till: folkrörelsemuseum
Det framhålls i propositionen att innebörden och innehållet i ansvarsuppgiften
för dessa museer behöver utvecklas och preciseras och det förutskickas
ett särskilt uppdrag till kulturrådet att ta de initiativ som krävs för att för
ändamålet lämpliga former skapas för den samverkan mellan ansvarsmuseerna
som behövs.
I sammanhanget framhålls i propositionen att utvecklingen av rollen som
ansvarsmuseum samtidigt bör ses som en löpande uppgift för ansvarsmuseerna
själva i en dialog med de övriga museerna. Till ledning för detta arbete
anges några områden där initiativ bl. a. till samordning behöver tas av
ansvarsmuseerna. På motsvarande sätt bör särskilt uppmärksammas behovet
av kontakter på central nivå då det gäller samverkan med omvärlden.
Vissa av de utvecklingsbehov som i enlighet med det sagda angetts i
propositionen utvecklas utförligt i två huvudavsnitt i propositionen (5 och 6,
s. 12—25). I propositionen anförs att en central fråga för museerna också är
det internationella utbytet inom museivärlden, där museerna bör ta till vara
fördelarna med samordnade insatser.
Inte heller då det gäller de redovisade riktlinjerna för de centrala
museernas ansvarsfördelning och inbördes samverkan har utskottet något att
erinra. Riktlinjerna bör därför godkännas av riksdagen.
Utskottet tar härefter upp frågan om kulturrådets roll på museiområdet.
Frågan har aktualiserats dels genom vad som anförs i propositionen
(s. 11 — 12), dels genom ett motionsyrkande.
Kulturministern anför att museiväsendets samverkansfrågor i första hand
bör vara ett ansvar för museerna själva och att kulturrådets uppgift
beträffande museiväsendet i första hand bör vara att underlätta museernas
verksamhet och att stödja den genom bidrag. Kulturrådet bör på museiområdet
kunna initiera olika former av samarbete, där museerna själva måste ta
huvudansvaret för samarbetets inriktning, utformning och uppföljning.
Kulturministern ser därför positivt på förslaget att samarbetsgrupper i frågor
som berör ett antal museer knyts till kulturrådet. Även i fråga om
fördelningen av vissa gemensamma resurser för museiområdet bör kulturrådet
spela en roll, anförs det i propositionen. Det erinras om att det i denna
föreslås att vissa ytterligare medel ställs till museiväsendets förfogande för
projektverksamhet. Även denna resurs bör disponeras och fördelas av
kulturrådet, föreslås det.
Av företrädare för moderata samlingspartiet framställs ett yrkande i
motion Krll3 som ligger i linje med partiets i andra sammanhang redovisade
syn på statens kulturråd, nämligen att det i vart fall på sikt bör avskaffas.
Motionärerna uttalar att det inte behövs något gemensamt styrorgan för hela
museisektorn, i all synnerhet som de fem ansvarsmuseerna föreslås få
särskilda samordningsuppgifter. Att kulturrådet skulle stå fadder för en
rutinmässig samverkan mellan museerna skulle vara en onödig byråkratisk
omgång ledande till onödiga kostnader och tidsspillan.
Senast i det av riksdagen i här aktuell del godkända betänkandet KrU
1986/87:12 (s. 18) framhöll utskottet att det behövs en central myndighet på
kulturområdet likaväl som på andra områden. Mot denna bakgrund framstår
det enligt utskottets mening som naturligt att kulturrådet tilläggs bl. a. de
uppgifter på museiområdet som förordas i propositionen. Motionsyrkandet
avstyrks således (yrkande 1).
KrU 1986/87:21
6
Museernas verksamhet
KrU 1986/87:21
Allmänt
Kulturrådet har gjort en genomgång av olika verksamheter i museernas
arbete och lämnar därvid förslag till hur dessa verksamhetsområden kan
utvecklas under de närmaste åren och - som tidigare angetts - i anslutning
därtill ansvarsmuseernas roll. Kulturrådets förslag inom dessa områden
kräver inga beslut av riksdagen utöver beslut om medelsram för utvecklingsarbete
vid museerna. För riksdagens information redovisas i propositionen
kortfattat kulturrådets förslag och kulturministerns syn på dessa. Under
särskilda rubriker tas upp Samlingsområden, Museerna som informationsoch
kunskapskälla, Vård och konservering, Forskning, Säkerhet, Vandringsutställningar,
Undervisning och folkbildning, Utbildningsfrågor och Ledningsfrågor.
Samlingsområden
Avsnittet Samlingsområden aktualiserar i förening med ett antal motionsyrkanden
ett principiellt ställningstagande till frågan om huruvida det är
motiverat att det inrättas fler statliga museer eller med dem jämställda
museer. Som framgår av propositionen används i propositionen - med
undantag som tidigare redovisats (s. 4) - begreppet centralmuseer för
sådana museer. Många gånger, bl. a. i motionssammanhang, torde begreppen
riksmuseum och nationellt museum användas som synonymer till
centralmuseum. I vissa fall torde begreppen syfta på ett museum som
visserligen inte är statligt - eller har statligt driftbidrag och har av regeringen
fastställd instruktion eller stadgar - men som har ett betydande statsbidrag.
De båda begreppen syftar på det särskilda ansvar som skulle vara förknippat
med det statliga stödet. Utskottet vill med hänsyn till framförda motionskrav
redan i detta sammanhang framhålla att det inte är motiverat att riksdag -eller regering - gör någon form av klassificering av museerna annat än vad
som behövs för att ange sådana uppgifter som behandlas i propositionen. Det
finns därför i allmänhet inte skäl för riksdagen att göra någon bedömning av
om ett museum har större eller mindre riksintresse. I sammanhanget vill
utskottet erinra om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga framhöll
att man bör räkna med att länsmuseerna i viss utsträckning kan avlasta
statsmuseerna dokumentationsuppgifter genom att inom speciella ämnesområden
ta ansvar för en hela riket omfattande insamling (SOU 1973:5 s. 212).
Utskottet delar denna uppfattning.
Skälet till att inrätta nya statliga museer skulle vara att det finns angelägna
samlingsområden som utgör s. k. vita fält som inte täcks in av ansvarsmuseerna
eller övriga statliga eller därmed jämställda museer. Det skulle då bero på
att gällande instruktion och stadgar inte ger utrymme för insamling inom
områdena i fråga. Kulturrådet har framhållit att fälten är ”vita” på grund av
att museerna saknar resurser eller inte prioriterar dem. Kulturrådet har
också framhållit att behovet av att inrätta och driva museer som skulle täcka
de vita fälten får lösas inom den nuvarande centralmuseistrukturen eller
inom andra samlande och bevarande institutioner än de centrala museerna.
Utskottet ansluter sig i princip till den redovisade uppfattningen. Detta
innebär också att i den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde
som inte i tillräcklig grad uppmärksammats eller helt förbisetts, detta i första
hand får ske inom den nuvarande museiorganisationens ram, exempelvis
genom riktade insatser. Detta synsätt stämmer överens med vad som
redovisas i propositionen. I detta hänseende hänvisar utskottet som ett
exempel till vad som där anförs om behovet av en förbättring av dokumentationen
av invandrarnas kulturer. Utskottet anser således att det i princip för
närvarande inte bör inrättas fler centralmuseer.
Enligt utskottets mening får det sagda dock inte leda till att den nuvarande
statliga museistrukturen helt låses fast i sin nuvarande form. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om vad kulturministern anför i avsnittet Museerna och
den yttre kulturmiljön av innehåll dels att denna miljö med sitt rika innehåll
många gånger kan förmedla större upplevelsevärden än den traditionella
museiutställningen, dels att det är en insikt som avspeglas i strävandena mot
förnyelse inom internationellt och svenskt museiväsende där målsättningen
bl. a. är att i olika former levandegöra de autentiska miljöerna. Bl. a. nämns
projektet Ekomuseum i Bergslagen som ett svenskt exempel på sådana
strävanden. I ett längre perspektiv kan nu angivna omständigheter påverka
den statliga museistrukturen.
Utskottets ställningstagande i det föregående ger med hänsyn till föreliggande
motionsyrkande anledning att något närmare beröra frågan om det
statliga stödet till de regionala museernas verksamhet.
Stödet till dem utgår i första hand i form av bidrag till ett antal
grundbelopp. Riksdagen fastställer det totala antalet grundbelopp. Fördelningen
av dem görs av kulturrådet till museer som regeringen förklarat
bidragsberättigade. Antalet grundbelopp uppgår till 479 innevarande budgetår.
Antalet bidragsberättigade institutioner är 26. Efter förslag av regeringen
har riksdagen beslutat om en ökning med 10 grundbelopp för nästa
budgetår. Detta utgör andra etappen i en treårig utbyggnadsplan som
innebär en ökning med totalt 35 grundbelopp. Grundbeloppet, som är
värdesäkert, uppgår för innevarande budgetår preliminärt till 134900 kr.
Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget eller således med 74195 kr.
Antalet grundbelopp varierar mellan 11 för tre av museerna och 82 för
Göteborgs museer. Avsikten är att insatserna under den treåriga utbyggnadsplanen
i första hand skall koncentreras till de små museerna. Här bör
också framhållas att då beslutet om det nuvarande systemet fattades, det
framhölls att de nya insatserna måste fördelas med geografisk rättvisa och
med hänsyn tagen till regionala och lokala ambitioner (prop. 1976/77:100,
bil. 12, s. 167). I enlighet härmed görs det vid fördelningen av nya grundbelopp
bl. a. en bedömning av de olika huvudmännens satsningar, grundat på
antalet årsverken vid institutionerna. Den omständigheten att en institution
för närvarande har få grundbelopp medför därför inte automatiskt att
institutionen tilldelas fler sådana.
Riksdagen har för kort tid sedan beslutat att förorda att regeringen
tillsätter en utredning med uppdrag att lägga fram förslag till den fortsatta
utbyggnaden av det statliga stödet till regional kulturverksamhet (KrU
1986/87:12 p. 1, rskr. 1986/87:161) Den förordade utredningen avser det
KrU 1986/87:21
8
regionala stödet för tiden efter utgången av den treårsperiod som sträcker sig
t. o. m. budgetåret 1988/89.
Motioner om nya museer, m. m.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört i föregående avsnitt tar utskottet
härefter upp till behandling ett antal motioner som i huvudsak innehåller
krav på dels inrättande av nya eller omvandling av befintliga institutioner till
riksmuseer eller nationella museer för olika samlingsområden, dels statliga
initiativ för att museer med specifika samlingsområden skall upprättas.
I motion Kr233 (c, fp) föreslås att riksdagen skall besluta förlägga ett
riksmuseum som belyser folkrörelsernas framväxt och biblioteksverksamhetens
historia till Borås. Vidare vill motionärerna att Tekomuseum i Borås
skall göras till riksmuseum med statligt kostnadsansvar.
Vid behandlingen hösten 1986 av en motion om inrättandet av ett
biblioteksmuseum i Borås upplyste utskottet att frågan om inrättande av ett
sådant museum diskuterats på det lokala planet men att det inte fanns några
konkreta planer på att inrätta ett museum (KrU 1986/87:2). Utskottet
hänvisade vid nämnda tillfälle också till att beredningen pågick av den
rapport från kulturrådet som ligger till grund för den nu behandlade
propositionen.
Kulturutskottet, som inhämtat att det inte heller nu finns några konkreta
museiplaner beträffande ett biblioteksmuseum, avstyrker motionsyrkandet.
Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört i det föregående om att det i
princip för närvarande inte finns skäl att inrätta fler centralmuseer.
Sistnämnda skäl har bärighet även i frågan om Tekomuseum i Borås, som
är en del av det kommunala museet. I sammanhanget vill utskottet erinra om
att riksdagen på hemställan av utskottet gett regeringen till känna vissa
synpunkter om bevarande av industriminnen (KrU 1985/86:8, rskr. 1985/
86:47). Motionsyrkandet avstyrks.
Den under allmänna motionstiden väckta motionen Kr281 (fp) har till syfte
att ett invandrarmuseum skall tillskapas i Norrköping. Motionärerna utvecklar
närmare behovet av ett sådant museum och framhåller lämpligheten av att
det förläggs till Norrköping. Motionärerna framhåller också att ett invandrarmuseum
är att se som en nationell angelägenhet och att detta påverkar
finansieringssituationen.
Utskottet behandlar i det följande förslag av regeringen om särskilda
utvecklingsinsatser på museiområdet. Därvid förutsätter utskottet att ett
projekt rörande dokumentation av invandrarnas kulturer kommer till stånd.
Utskottet, som hänvisar till vad som anförs i sammanhanget (s. 16 nedan),
kan inte tillstyrka att det tas något riksdagsinitiativ av det slag som
motionärerna föreslår. Motionen avstyrks därför.
Växjö glasmuseum utgör en del av länsmuseet i Kronobergs län, Smålands
museum. Länsmuseet påbörjade insamling av glas på 1930-talet. Majoriteten
av bruken i glasriket var då belägna inom länet. År 1962 invigdes Växjö
glasmuseum, sedan en särskild tillbyggnad till Smålands museum färdigställts.
Sedan nämnda år har en betydande insamling skett av såväl
glasföremål som arkivalier från Svenska glasbruksföreningen, Glasindustrins
KrU 1986/87:21
9
arbetsgivarförbund och olika glasbruk. Antalet glasföremål uppgår nu till ca
25000. Dessa har framställts vid en mycket stor del av de glasbruk som
anlagts och drivits i Sverige. Glasmuseets rikskaraktär har nämligen betonats
från början och har accentuerats under årens lopp. I motion Kr282 (m, s, fp,
c) framhålls starkt behovet av att glasmuseet får nya lokaler. En rad skäl
härför åberopas. Det betonas att man genom sådana lokaler skulle kunna få
en riksinstitution, i vilken en väsentligt större del än för närvarande av det
unika materialet om den svenska glaskonstens historia skulle kunna visas.
Det framhålls vidare bl. a. att nya lokaler skulle få betydelse för turistnäringen.
Motionärerna vill att Växjö glasmuseum skall klassas som basmuseum för
det svenska glaset och dess historia.
Utskottet har i det föregående avvisat tanken på att för närvarande inrätta
fler centralmuseer, dvs. museer som är statliga eller museer med statliga
driftbidrag för vilka regeringen fastställer instruktioner eller stadgar. Utskottet
har också ställt sig bakom förslag i propositionen om att tillhopa fem
ansvarsmuseer — av kulturrådet benämnda basmuseer — skall utses för
landet. Utskottet kan med hänsyn härtill inte ställa sig bakom önskemålet om
att Växjö glasmuseum med motionens terminologi skall klassificeras som
basmuseum. I sammanhanget vill utskottet nämna att motionärerna vill att
museet även i fortsättningen skall ingå i Smålands museum. Av innehållet i
motionen framgår att motionärernas huvudsyfte är att statligt stöd skall
kunna utgå för en nybyggnad för glasmuseet. Enligt vad utskottet inhämtat
har vid årsskiftet 1986-1987 presenterats ett principförslag rörande en sådan
nybyggnad. Kostnaden har beräknats till ca 10milj. kr., vartill kommer
kostnader för inredning, ca 5 milj. kr. Utställningsytan beräknas till ca
1000 m2 mot för närvarande 300 m2. Utskottet har också inhämtat att en
uppvaktning av kulturministern kommer att ske i nybyggnadsfrågan innevarande
månad. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att, i mån av tillgång
på medel, anordningsbidrag kan lämnas för nybyggnad och upprustningsbidrag
för ombyggnad eller upprustning av bl. a. museilokaler som tillhör
någon annan än staten. Som villkor gäller bl. a. att projektet skall vara
angeläget från kulturpolitisk synpunkt och av betydelse från sysselsättningssynpunkt.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionen inte
bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Enligt motion Kr225 (m) bör det inrättas ett varvsmuseum i Malmö.
Motionärerna erinrar om att den civila fartygstillverkningen vid Kockums
varv kommer att läggas ned vid utgången av innevarande år. De framhåller
den betydelse Kockums haft för svensk export genom åren och framhåller att
ett varvsmuseum i Malmö inte bara är en kommunal angelägenhet.
Enligt vad utskottet inhämtat har dokumentation och insamling av föremål
från Kockums varv skett av Malmö museum i samarbete med företaget och
fackorganisationerna. En permanent utställning om Kockums verksamhet i
sjöfartsmuseet har också aktualiserats. Däremot har man inom kommunledningen,
enligt vad utskottet inhämtat, gjort bedömningen att det inte finns
ekonomiska resurser för ett varvsmuseum, såvida inte staten eller Kockums
varv finansierar ett sådant.
Med hänsyn till de uppgifter som sålunda inhämtats och till vad utskottet i
KrU 1986/87:21
10
det föregående (s. 7-8) anfört om nya centralmuseer, avstyrker utskottet
motionen.
Frågan om att få till stånd ett varvsmuseum i Göteborg har länge varit aktuell.
Redan år 1978 tog Svenska Varv AB initiativ till ett projekt för att till
eftervärlden bevara en levande bild av svensk varvsindustri. Syftet med
projektet var bl. a. att påbörja bevarandet av existerande varvsmiljöer med
sikte på ett framtida varvsmuseum. Inom ramen för projektet har betydande
varvshistoriska samlingar kommit till stånd. En varvshistorisk förening har
bildats med syfte bl. a. att slå vakt om samlingarna.
En av kommunstyrelsen tillsatt kommitté har våren 1985 lämnat en
rapport med förslag om inrättande av en särskild stiftelse - Stiftelsen
Svenskt varvsmuseum.
I motionerna Kr256 (fp) och Kr280 (m) lämnas en redovisning för det ovan
angivna projektet. Motionärerna vill att staten — och, i en av motionerna,
kommunen — skall ta initiativ till bildandet av en stiftelse för att ett nationellt
varvsmuseum skall skapas i Göteborg.
Utskottet har inhämtat att museinämnden i Göteborg i slutet av april 1987
uppdragit åt museiförvaltningen att före utgången av mars månad 1988 efter
överenskommelse med Svenska Varv AB omhänderta och med Göteborgs
museers samlingar införliva ett urval föremål jämte bilder och övrigt
dokumentationsmaterial. Vidare har nämnden vid samma tillfälle uppdragit
åt förvaltningen att för museinämnden innevarande månad redovisa en
projektplan för utredning rörande den svenska varvshistoriens dokumentation
och åskådliggörande.
Utskottet konstaterar således att det pågår ett arbete som syftar till att den
svenska varvshistorien skall dokumenteras. Arbetet syftar dock inte uttryckligen
till en sådan stiftelse som motionärerna förespråkar. Utskottet vill i
sammanhanget framhålla att i det utlåtande av museiförvaltningen som ligger
till grund för museinämndens beslut uttalas att en huvudfråga blir en
bevarandeplan för byggnader och anläggningar på de gamla varvsområdena
längs Hisingenstranden. Utskottet vill i anslutning härtill, liksom vid
behandlingen av en motion om Tekomuseum i Borås, erinra om att riksdagen
på hemställan av utskottet gett regeringen till känna vissa synpunkter om
bevarande av industriminnen (KrU 1985/86:8, rskr. 1985/86:47).
Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motionerna inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Ekomuseum Bergslagen behandlas i motion Kr232 (s).
Ekomuseet omfattar för närvarande sju kommuner inom Kopparbergs och
Västmanlands län, nämligen kommunerna Fagersta, Hallstahammar, Ludvika,
Norberg, Skinnskatteberg, Smedjebacken och Surahammar. Ekomuseet
är uppbyggt kring ett femtiotal sevärdheter som utvalts för att ur ett
humanistiskt perspektiv berätta om hur ”järnet brutit bygd”. Till sevärdheterna
räknas inte bara produktionsanläggningar som gruvor, hyttor och
smedjor utan också bergsmanshem, arbetarbostäder och herrgårdar. Vidare
visar museet hur järnet transporterades, t. ex. på Strömsholms kanal. Olika
energikällor uppmärksammas. Dan Andersson är representerad med Luossa-stugan
i Skattlösberg.
KrU 1986/87:21
11
Museet omfattar även ett antal moderna företag som visar hur man arbetar
i nutiden i Bergslagen. Museet har också en inriktning mot framtiden, bl. a.
behandlas forskningen kring framtida energiskogar.
Ett av kännetecknen för Ekomuseum Bergslagen är att det vill ge en
helhetsbild av ett mänskligt verksamhetsområde. Ekomuseitanken har
framför allt utvecklats i Frankrike men är nu internationellt känd och
tillämpad.
I formellt hänseende leds museet av en samarbetskommitté i vilken ingår
samtliga sju kommunalråd samt länsantikvarierna och länsmuseicheferna i
de båda länen. Museet, som invigdes på försommaren 1986, befinner sig i ett
uppbyggnads- och försöksskede som beräknas pågå t. o. m. år 1988. Hitintills
har museet finansierats huvudsakligen med statliga medel. Den totala
hittillsvarande investeringskostnaden är ca 15 milj. kr. En vägledande tanke
vid uppbyggandet av Ekomuseet är att det skall vara decentraliserat till
kommunerna. Avsikten är att dessa i huvudsak skall överta finansieringen.
Motionärerna vill att Ekomuseum Bergslagen skall göras till ett riks- eller
nationalmuseum. De åberopar följande skäl för yrkandet.
1. Bergslagens centrala och tunga plats i Sveriges tekniska, ekonomiska
och sociala historia under många århundranden. Bergslagens historia är mer
spännande än vad som hittills är känt. Ny banbrytande forskning pågår.
2. Landskapet med dess unika bevarade byggnadsbestånd som visar på
sammanhangen i industrialismens utveckling i tid och rum.
3. De unika möjligheterna att med utgångspunkt från de materiella
sevärdheterna tillämpa spännande och centrala humanistiska immateriella
perspektiv.
4. Ekomuseet kan och får aldrig bli färdigt genom sin öppna och
decentraliserade uppsökande verksamhet. Ekomuseet vill vara offensivt och
dynamiskt och därmed bidra till ökad ekonomisk aktivitet inom området.
5. Ekomuseet är en redan säljbar produkt inom Bergslagsdelegationens
projekt Turism i Bergslagen. Att utveckla Bergslagens industrihistoriska
profil bl. a. med stöd av just Ekomuseet är av stort värde i det statliga och
kommunala samarbetet kring att bygga upp turismnäringen i regionen.
6. Internationellt sett är Bergslagen på många sätt unikt med sin långa
industrihistoria. Bergslagen är av central betydelse för Sveriges utveckling
under en mycket lång tid.
Utskott anser att det initiativ på lokal och regional nivå som tagits för att
bygga upp Ekomuseum Bergslagen är mycket intressant. Det är det första
försöket i Sverige att bygga upp ett ekomuseum av mera betydande storlek.
Försöket är intressant inte bara för att museet ”saknar väggar” — det finns
inte någon central museibyggnad - utan också därför att museiidén bygger
på samverkan mellan främst ett relativi stort antal kommuner, som var för sig
svarar för sevärdheterna inom den egna kommunen. Utskottet vill också
peka på att samverkan mellan kultur och turism sker genom försöket och att
utvecklingen av detta samarbete förtjänar uppmärksamhet.
Då det gäller det formella yrkandet vill utskottet hänvisa till vad utskottet
ovan anfört om museiorganisationen, bl. a. av innehåll att det i allmänhet
inte finns anledning för riksdagen att klassificera olika regionala och lokala
museer med utgångspunkt i deras riksintresse.
KrU 1986/87:21
12
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att riksdagen genom bifall till
förslagen i propositionen godkänner att de centrala museerna får i uppgift att
göra insatser för övriga museer, i första hand de regionala men i mån av
resurser även de kommunala och lokala. Ekomuseet bör således kunna
komma i fråga för sådant stöd.
I ärendet har aktualiserats frågan om det är motiverat att — efter utgången
av år 1988 - statsbidrag utgår över den statliga kulturbudgeten till
Ekomuseet. Ett sådant stöd skulle vara avsett som ett bidrag till kostnader
för bl. a. erforderlig samordning av planering om information.
Som redovisats i ett föregående avsnitt utgår det regionala museistödet
genom bidrag till länsmuseerna. Utskottet är inte berett att nu förorda ett
frångående av denna bidragskonstruktion. Utskottet vill emellertid erinra
om att enligt vad som redovisats i det föregående riksdagen efter förslag av
utskottet nyligen begärt en utredning om det framtida regionala kulturstödet,
nämligen såvitt avser tiden efter halvårsskiftet 1989. Utskottet har
uttalat att utredningen inte bör bindas av några detaljerade direktiv men har
pekat på att stor försiktighet måste iakttas vid överväganden rörande en
övergång till annan bidragskonstruktion än den nuvarande. Av det sagda
följer att utredningen bör vara oförhindrad att pröva även alternativa vägar
då det gäller det regionala museistödet.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte påkallar
någon åtgärd av riksdagen.
Utskottet avstyrker förslag i motion Kr279 (c) om att riksdagen skall anhålla
att regeringen låter utreda möjligheterna att förlägga ett museum på Öland
och att medel reserveras för ändamålet. Utskottet hänvisar till att, som
framgår av motionen, riksantikvarieämbetet bedriver museiverksamhet på
Öland i form av Eketorps fornborg samt att Öland ligger inom ansvarsområdet
för Kalmar länsmuseum. Detta museum får statsbidrag.
Allmänna frågor rörande Göteborgs och Malmö museer. Etnografiska museet
i Göteborg
I två motioner, Krl 10 (fp) och Krl 11 (s) tas upp frågor om ökade resurser till
de kommunala museerna i Göteborg och Malmö. Motionärerna tar som
utgångspunkt för sina yrkanden de förslag som i denna del lagts fram av
kulturrådet i rapporten Museiförslag (s. 175). Kulturrådet anför bl. a.
följande:
Bilden av det traditionella länsmuseet stämmer inte in för de kommunala
museerna i storstadsområdena Göteborg och Malmö. Statsbidraget utgår
dock på samma grunder. Utvecklingen har med tiden ändå fört med sig att
museerna i Göteborg och Malmö påtagligt halkat efter när det gäller
statsbidragsandelen medan den kommunala andelen hela tiden ökat.
Kulturrådet föreslår att Göteborgs museer till följd av karaktären som
museikoncern med ämnesrepresentativa museer och samlingar av nationellt
och internationellt intresse får en särskild anslagspost under anslaget Bidrag
till regionala museer på utbildningshuvudtiteln och att viss preciserad ökning
av antalet grundbelopp sker under de närmaste tre budgetåren.
KrU 1986/87:21
13
I fråga om Malmö museer framhåller kulturrådet att också dessa museer
genom sina klart definierade ämnesavdelningar också har en specialmuseikaraktär
som skiljer sig från ett traditionellt länsmuseum. Även Malmö museer
bör därför enligt kulturrådet få en särskild anslagspost under ovan angivna
anslag. Det föreslås likaledes att grundbidragen för Malmö museer räknas
upp under en treårsperiod.
Utskottet vill med anledning av motionsförslagen erinra om att, som
redovisas i det föregående (s. 8), riksdagen efter förslag av utskottet nyligen
begärt en utredning om det framtida regionala kulturstödet. I sammanhanget
anförde utskottet bl. a. följande (KrU 1986/87:12 s. 12):
Under det av utskottet förordade utredningsarbetet måste särskild uppmärksamhet
ägnas åt frågan om stödet till institutioner i Göteborg, Malmö och
andra större kommuner utanför Stockholmsområdet. Bl. a. harteater-, dansoch
musikinstitutionerna i de nämnda kommunerna tillförts betydande
resurser genom kommunala insatser och skillnaden mellan antalet årsanställda
och antalet grundbelopp är stort för institutionerna. Dessa har stor
kulturpolitisk betydelse för regioner som också omfattar ett stort antal andra
kommuner. Det är förståeligt att de kommuner, i vilka institutionerna finns,
kan ha svårigheter att tillföra ytterligare resurser. I anslutning till det sagda
vill utskottet erinra om den modell för regional samverkan på musikområdet
som nu finns bl. a. i Västsverige och Skåne. I båda fallen sker en samverkan
mellan landsting och primärkommuner (se KrU 1984/85:7 s. 10).
Med hänvisning till den lämnade redovisningen och till att utskottet inte kan
förorda ett frångående av den förra året antagna planen för en treårig
satsning på mindre institutioner på teater- och museiområdet anser utskottet
att motion KrllO och motion Krlll i motsvarande del inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
I motion Krlll tas också upp frågan om samverkan mellan de etnografiska
museerna i Stockholm och Göteborg. Motionärerna vill att regeringen skall
ta initiativet till en särskild utredning om ett nära, organiserat samarbete
mellan museerna.
I ett senare avsnitt (s. 17) behandlar utskottet frågan om ett utvecklingsprojekt
om Sverige och tredje världen. De båda etnografiska museerna har
ställt sig positiva till ett sådant projekt. Därvid har Göteborgs museer
efterlyst förslag om formerna och villkoren för samverkan mellan museerna.
Utskottet utgår från att projektet kommer till stånd (se s. 18). Projektet
utgör enligt utskottets mening en naturlig utgångspunkt för ett vidgat
samarbete mellan de båda museerna även i andra avseenden än dem som
avser tredje världen-projektet. Med hänsyn till etnografiska museets i
Stockholm ställning som centralmuseum får detta museum ett särskilt ansvar
för utvecklingen av samarbetet. Utskottet anser mot bakgrund av det
anförda att det inte nu finns någon anledning för riksdagen att vidta någon
åtgärd i den i motionen upptagna frågan. Motion Krlll avstyrks därför i
denna del.
Även i motion Kr234 (vpk) tas upp frågan om Göteborgs etnografiska
museums verksamhet. Motionärerna anser att museets samlingar skall
betraktas som varande av riksintresse jämställt med det statliga etnografiska
museets samlingar (yrkande 1). Motionärerna vill också att en utredning
KrU 1986/87:21
14
skall tillsättas om hur statens ekonomiska ansvar skall utformas och hur
lokalbehovet för museets framtida verksamhet skall tillgodoses med bibehållande
av dess tillhörighet till Göteborgs museer (yrkande 2).
Då det gäller sistnämnda yrkande vill utskottet i första hand hänvisa till vad
utskottet ovan anfört om en utredning om det framtida regionala kulturstödet.
Vidare vill utskottet hänvisa till att det är en kommunal angelägenhet att
pröva lokalfrågan för museet. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Båda de etnografiska museerna har samlingar från alla världsdelar.
Museet i Stockholm har särskilt betydande samlingar från Söderhavet,
Central- och Östasien, Nord- och Mellanamerika och museet i Göteborg från
Latinamerika, Afrika och Indonesien. De båda museerna kompletterar
således varandra genom att deras insamlade material i väsentlig utsträckning
kommer från olika världsdelar.
Det sagda får utgöra svar på förslaget om ett uttalande om att Göteborgs
etnografiska museums samlingar är av riksintresse. Härvidlag erinrar
utskottet också om vad tidigare anförts om att det i allmänhet inte finns skäl
att klassificera olika museer.
Övrigt
Inte heller i övrigt föranleder vad som anförs i propositionen om museernas
verksamhet någon erinran från utskottets sida.
Museerna och den yttre kulturmiljön
I ett särskilt avsnitt i propositionen redovisar kulturministern sina överväganden
beträffande museernas uppgifter inom kulturminnesvården (prop.
s. 21-25).
Kulturministern framhåller bl. a. behovet av en ökad samverkan på central
nivå, nämligen mellan riksantikvarieämbetet och de kulturhistoriska centralmuseerna.
Han erinrar om att ett arbete inletts i regeringskansliet med en
översyn av statens insatser i frågor som rör kulturminnesvården och
kulturmiljön (se bl. a. redogörelse i prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 386 och KrU
1986/87:15). Inom ramen för detta arbete bör också museernas deltagande
preciseras och utvecklas, anför kulturministern. Han räknar med att en
särskild beredningsgrupp skall tillsättas för uppgiften.
Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i denna del av
propositionen.
Särskilda utvecklingsprojekt
I rapporten Museiförslag har kulturrådet föreslagit att fyra utvecklingsprojekt
skall starta inom museiområdet för att bedrivas under ett antal år.
Projekten benämns i rapporten Nya perspektiv på den svenska historien,
Ekologisk kunskapsspridning, Sverige och tredje världen samt Invandrarnas
kulturer.
Under remissbehandlingen av flertalet remissinstanser stöds förslaget om
en satsning på särskilda utvecklingsprojekt. Också kulturministern ställer sig
positiv till sådana projekt. I fråga om valet av projekt anför han bl. a. att
KrU 1986/87:21
15
kulturrådets förslag gäller ämnen som är mycket angelägna i dagens
samhälle. Han anser emellertid att det inte är lämpligt att riksdag och
regering låser fast vilka projekt som skall bedrivas och deras innehåll.
Projekten bör i stället tas fram i samarbete mellan museerna och statens
kulturråd.
Utskottet delar kulturministerns uppfattning. Utskottet tillstyrker att
särskilda medel avsätts för utvecklingsprojekt inom museiområdet. Under
avsnittet anslagsberäkningar tar utskottet upp frågan om storleken av
utvecklingsmedlen.
Även om riksdag - och regering - således inte bör ta ställning till vilka
utvecklingsprojekt som bör komma till stånd anser sig utskottet med hänsyn
till redovisningen ovan och till vad som i övrigt anförs i propositionen kunna
utgå från att de föreslagna projekten kommer till stånd.
Med anledning av motioner tar utskottet upp till närmare behandling
frågor om tre av projekten.
Kulturrådet anser att dokumentationen av invandrarnas kulturer hittills har
varit bristfällig vid landets museer. Dessa har, anför kulturrådet, ett ansvar
när det gäller den nämnda dokumentationen och dokumentationen av de
etniska gruppernas kulturer. Framför allt gäller detta Nordiska museet och
länsmuseerna men även etnografiska museet, medelhavsmuseet och östasiatiska
museet. Kulturrådet anser att i de av myndigheten föreslagna
utvecklingsprojekten bör invandrarnas organisationer, folkrörelsernas arkiv,
universitetsinstitutioner och studieförbund inbjudas att delta. Arbetet
föreslås bedrivas under en treårsperiod med hjälp av en konsulent som knyts
till SAMDOK-sekretariatet vid Nordiska museet.
Motion Krll2 (s) syftar till att Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut och
museum, som skapats på initiativ av Botkyrka kommun, skall kunna få stöd
inom ramen för de resurser som tillförs kulturrådet och utvecklingsarbetet
inom museiområdet.
Botkyrka är en av Sveriges mest invandrartäta kommuner. Kommunens
initiativ skall ses bl. a. mot denna bakgrund. Stiftelsen har till syfte att
dokumentera och analysera den historiska och nutida invandringen till
Sverige. Vidare är avsikten att etnologisk forskning och utbildning skall
initieras. Institutet skall medverka till att sprida kunskaper om invandringen
och dess effekter i det svenska samhället. Beträffande dokumentationsarbetet
framhålls i motionen att ett arkiv och ett bibliotek är under uppbyggnad.
Det framhålls också att stiftelsens insatser med tiden bör leda fram till ett
invandrarmuseum med placering i Botkyrka. Vidare framhålls bl. a. att
Institutet har för avsikt att sprida kunskaper och idéer över hela landet i syfte
att uppnå en ökad förståelse för invandrarnas liv i Sverige och deras
bakgrundskulturer.
I enlighet med vad kulturministern anfört och med utskottets ställningstagande
i det föregående bör riksdagen inte ta ställning till genomförandet av
de olika utvecklingsprojekt som kulturrådet föreslagit. Utskottet anser sig
dock böra konstatera att tillkomsten av Stiftelsen Sveriges invandrarinstitut
och museum innebär att en kommun med mycket stor invandrartäthet tagit
ett initiativ som ligger i linje med syftet med det föreslagna invandrarprojek
-
KrU 1986/87:21
16
tet. Under remissbehandlingen har vikten av att kommunerna engageras i
projektet betonats och det framstår enligt utskottets bedömning som
naturligt att Stiftelsen får möjlighet att medverka i projektet. Ställningstagandet
härtill får dock ankomma på de berörda museerna och kulturrådet.
Utskottet anser att motionen får anses besvarad med det anförda. Motionen
bör således inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Utskottet vill erinra om
att utskottet i ett tidigare avsnitt (s. 9) behandlat frågan om skapande av ett
invandrarmuseum i Norrköping.
Som bakgrund till kulturrådets förslag om ett ekologiprojekt anför kulturrådet
enligt redovisningen i propositionen följande (s. 25):
Museernas samlade kunskaper i historia, naturvetenskap och kulturhistoria
måste utnyttjas i ett utbildnings- och folkbildningssammanhang. Framför allt
erbjuder de kulturhistoriska museernas regionalt insamlade material möjligheter
till beskrivningar av hur människan, från att ha levt sitt liv i
samstämmighet med den omgivande naturens förutsättningar, i ökad takt
under den senaste hundraårsperioden övergått till att forma naturen efter
sina egna behov. Därför är en ekologisk kompetens och verksamhet i dessa
museer mycket angelägen. En fortsatt utveckling kräver tid och engagemang,
nya verksamhetsformer, pedagogiska försök och samarbete med
andra organ och myndigheter.
Kulturrådets förslag innebär att utvecklingsprojektet för ekologisk kunskapsspridning
i museerna skall pågå under en femårsperiod och lokaliseras
till Skansen med naturhistoriska riksmuseet som vetenskaplig bas. Försöksverksamheten
skall syfta till att undersöka hur en ekologiskt inriktad
arbetsform skall kunna integreras i länsmuseernas av kulturhistoria och
konst präglade verksamhet. Detta förutsätter en aktiv medverkan från
länsmuseerna i projektet. Verksamheten skall vidare syfta till att studera och
pröva Skansens möjligheter och förmåga att bedriva kunskapsspridning i
ämnet ekologi.
I motion Krll4 (c) ställer motionärerna sig positiva till ett ekologiprojekt.
De anser att det är särskilt angeläget att ett projekt av denna art direkt kan nå
en bred allmänhet i landet. Projektet måste därför få en sådan utformning att
länsmuseerna stärks genom att centrala resurser tillförs. Tillgängliga medel
måste därför tilldelas dessa museer i stället för naturhistoriska riksmuseet
och Skansen, anser motionärerna. Förslaget från dessa överensstämmer med
vad länsmuseernas samarbetsråd anfört vid uppvaktning i utskottet.
Utskottet vill framhålla att kulturrådet förutsätter att det sker en aktiv
medverkan från länsmuseerna i projektet. Bakgrunden till projektet är
också, som ovan redovisats, bl. a. de möjligheter som de regionala museernas
samlingar erbjuder. Även utskottet vill understryka vikten av en
medverkan från länsmuseisidan i projektet. Också då det gäller detta projekt
måste det emellertid ankomma på de berörda museerna och kulturrådet att
ta ställning till detaljutformningen av detta. Motionen får anses besvarad
med det anförda. Den bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Projektet Sverige och tredje världen har sin grund i kulturrådets uppfattning
att museerna på ett helt annat sätt än vad som nu är fallet bör kunna spela en
roll i spridningen av en fördjupad kunskap om den omvärld som Sverige i så
KrU 1986/87:21
17
hög grad är beroende av. Kulturutvecklingen i den icke-europeiska omvärlden
beskrivs i första hand i landets två etnografiska museer - det statliga i
Stockholm och det kommunala i Göteborg. I viss utsträckning kompletteras
dessas verksamhet av medelhavsmuseet och östasiatiska museet samt av
enstaka specialsamlingar.
Utvecklingsprojektet syftar således till att sprida en fördjupad kunskap om
den icke-europeiska omvärlden. Bakgrunden till projektet är också att det av
kulturrådet bedöms finnas förutsättningar för ett mer aktivt samarbete
mellan bl. a. de två etnografiska museerna.
Med hänsyn till vad som anförts i det föregående om att riksdagen inte bör
ta ställning till de enskilda projekt som kulturrådet föreslagit finns det inte
heller i fråga om tredje världen-projektet anledning för utskottet att föreslå
något riksdagsuttalande. Då det gäller frågan om ett ökat samarbete mellan
de båda etnografiska museerna hänvisar utskottet också till behandlingen i
det föregående av motionsyrkande rörande museerna (s. 14).
Anslagsberäkningar för budgetåret 1987/88
I propositionen förordas att ett nytt reservationsanslag, benämnt Utvecklingsverksamhet
inom museiområdet, förs upp i statsbudgeten för nästa
budgetår. Kulturministerns medelsberäkning framgår av följande sammanställning:
-
Ändamål |
Belopp |
1. Statens kulturråd för utvecklingsverksamhet |
5 100 000 |
2. Centralmuseer med särskilda ansvarsuppgifter |
350 000 |
2.2 Statens konstmuseer |
350 000 |
2.3 Naturhistoriska riksmuseet |
350 000 |
2.4 Etnografiska museet |
350 000 |
2.5 Nordiska museet |
350 000 |
Summa |
6 850 000 |
I motion Krll3 (m) föreslås att de fem ansvarsmuseerna skall få en större
förstärkning av sina resurser än vad regeringen föreslagit. Syftet med
förslaget är att — i linje med vad som anförs i propositionen — museerna
själva skall ta ett växande ansvar för produktion av vandringsutställningar.
Motionärerna föreslår totalt en förstärkning med 2 milj. kr. utöver förslaget i
propositionen. Av beloppet bör statens konstmuseer tilldelas 600000kr. —
vilket bör möjliggöra även en viss ökning av resurserna till fotografiska
museet - och 350000 kr. till ettvart av de övriga fyra ansvarsmuseerna.
Utskottet anser med hänsyn till den restriktivitet som måste iakttas vid
budgetprövningen att de särskilda resurserna till ansvarsmuseerna bör
bestämmas till det belopp som anges i propositionen. Motionsyrkandet
avstyrks (yrkande 2).
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
KrU 1986/87:21
18
Ett i samma motion, Krll3, framställt yrkande rörande medelsanvisningen
under senare budgetår för utvecklingsverksamhet erfordrar inte något
uttalande från riksdagens sida, eftersom avsikten inte är att ytterligare medel
skall anvisas för ändamålet. Yrkandet bör således inte föranleda någon
riksdagens åtgärd (yrkande 3).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de centrala museerna
att riksdagen godkänner de riktlinjer angående de centrala museernas
uppgifter och ansvar för landets museiväsende som förordats i
proposition 1986/87:97,
2. beträffande kulturrådets roll på museiområdet
att riksdagen avslår motion 1986/87.-Kr 113 yrkande 1,
3. beträffande ett biblioteks- och folkrörelsemuseum
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr233 yrkande 1,
4. beträffande Tekomuseet i Borås
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr233 yrkande 2,
5. beträffande invandrarmuseum i Norrköping
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr281,
6. beträffande Växjö glasmuseum
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr282,
7. beträffande varvsmuseum i Malmö
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr225,
8. beträffande varvsmuseum i Göteborg
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Kr256 och 1986/87:Kr280,
9. beträffande Ekomuseum Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr232,
10. beträffande museum på Öland
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr279,
11. beträffande resurserna för Göteborgs och Malmö museer
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:KrllO och 1986/87:Krlll i
motsvarande del,
12. beträffande etnografiska museet i Göteborg, m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr234,
13. beträffande samarbetet mellan etnografiska museerna i Stockholm
och Göteborg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Krl 11 i motsvarande del,
14. beträffande visst invandrarprojekt
att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Krl 12 lämnar utan
erinran vad som anförts i proposition 1986/87:97,
15. beträffande visst ekologiskt projekt
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Krll4 lämnar utan
erinran vad som anförts i proposition 1986/87:97,
16. beträffande utvecklingsverksamhet
att riksdagen lämnar utan erinran vad som i proposition 1986/87:97
anförts om utvecklingsverksamhet inom museiområdet i den mån
frågan inte behandlats under tidigare moment,
KrU 1986/87:21
19
17. beträffande medelsanvisning
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:97 och med avslag på
motion 1986/87:Krll3 yrkande2 till Utvecklingsverksamhet inom
museiområdet för budgetåret 1987/88 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 6850000 kr.,
18. beträffande viss budgetfråga
att riksdagen avslår motion 1986/87:Krll3 yrkande 3.
Stockholm den 21 maj 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Berit Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s),
Sylvia Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki
Tammenoksa (s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk),
Mats O Karlsson (s), Jan Hyttring (c) och Helge Klöver (s).
Reservationer
1. Kulturrådets roll på museiområdet (mom. 2)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Senast i” och
slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:
Företrädare för moderata samlingspartiet har i olika sammanhang gett
uttryck åt uppfattningen att statens kulturråd har en alltför dominerande
ställning inom kulturområdet. Utskottet delar denna uppfattning. Som
framhålls i motion Krl 13 behövs det inte något gemensamt styrorgan för hela
museisektorn, i all synnerhet som de fem ansvarsmuseerna föreslås få
särskilda samordningsuppgifter. Det är onödigt att kulturrådet får i uppdrag
att ta ansvaret för en samverkan mellan museerna, som dessa med fördel
själva kan svara för till med all säkerhet lägre kostnader och utan tidsspillan.
Utskottet tillstyrker därför motionen i här aktuell del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
2. beträffande kulturrådets roll på museiområdet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Krll3 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
KrU 1986/87:21
20
2. Ekomuseum Bergslagen (mom. 9)
Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Jan Hyttring (c)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn
redovisats” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser det angeläget att regeringen i nästa års budgetproposition
lägger fram förslag om bidrag till Ekomuseum Bergslagen för kostnader för
bl. a. samordning av planering och information. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Kr232 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
9. beträffande Ekomuseum Bergslagen
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr232 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Visst invandrarprojekt (motiveringen till morn. 14)
' Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Även om”
och slutar med ”till stånd” bort utgå,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”1 enlighet”
och på s. 17 slutar med ”i Norrköping” bort ha följande lydelse:
I enlighet (= utskottet 9 rader) möjlighet att medverka inom ramen för det
samlade projektarbetet. Ställningstagandet härtill (= utskottet 5 rader) i
Norrköping.
4. Visst ekologiskt projekt (morn. 15)
Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning. Denna stämmer
överens med vad länsmuseernas samarbetsråd anfört vid uppvaktning av
utskottet. Ekologiprojektet bör således i väsentligt högre utsträckning än vad
som förutsattes i propositionen inriktas mot ett samarbete med länsmuseerna.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Krll4 som
sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15. beträffande visst ekologiskt projekt
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:97 och motion
1986/87: Krl 14 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
KrU 1986/87:21
21
5. Visst ekologiskt projekt (motiveringen till mom. 15) KrU 1986/87:21
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Utskottet vill” och slutar
med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill (= utskottet 4 rader) samlingar erbjuder. Även utskottet vill
understryka vikten av en medverkan från länsmuseisidan i projekt av detta
slag. Också då det gäller sådana projekt måste emellertid de slutliga
ställningstagandena ankomma på berörda museer. Motionen får anses
besvarad med det anförda. Den bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
6. Medelsanvisningen (morn. 17)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att museerna själva skall ta ett
växande ansvar för produktion av vandringsutställningar. Medel till ansvarsmuseerna
bör därför beräknas till ett högre belopp än vad regeringen
föreslagit. Utskottet föreslår att medel beräknas i enlighet med vad som
angetts i motion Krll3. Statens konstmuseer bör således tilldelas ytterligare
600 000 kr., av vilket belopp viss del bör tillföras fotografiska museet, och
ettvart av de övriga fyra ansvarsmuseerna ytterligare 350 000 kr. Motionen
tillstyrks således i motsvarande del (yrkande 2).
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:97 och med bifall
till motion 1986/87:Krll3 yrkande 2 till Utvecklingsverksamhet inom
museiområdet för budgetåret 1987/88 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 8 850 000 kr.,
7. Viss budgetfråga (mom. 18)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Ett i” och
slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:
I propositionen redovisas inte i vad mån regeringen avser att för
budgetåret 1988/89 och senare budgetår föreslå en medelsanvisning för
utvecklingsverksamhet inom museiområdet. För den händelse sådana förslag
kommer att läggas fram bör detta ske under anslagen till de särskilda
museerna. Detta bör riksdagen med anledning av motion Krll3 yrkande 3
som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande
grundar sig på uppfattningen att statens kulturråd ej bör ges en medelsfördelande
roll i detta sammanhang.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande viss budgetfråga
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Krll3 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
Kerstin Göthberg och Jan Hyttring (båda c) anför:
Redan nu betraktas Växjö glasmuseum och därmed också Smålands
museum som riksinstitution för det svenska glasets historia. Detta tar sig
uttryck inte minst i en omfattande rådgivnings- och publikationsverksamhet.
Mycket starka önskningar finns på många håll att uppföra ett glasmuseum av
internationell klass. Enligt vår mening kan det bara ske inom ramen för
Smålands museum i Växjö. Det är bara där det samlade materialet och den
breda kunskapen finns. Utskottet har uttalat att det i allmänhet inte finns skäl
för riksdagen att göra någon bedömning av om ett museum har större eller
mindre riksintresse. Med hänsyn till de ovan anförda speciella omständigheterna
utgår vi emellertid från att regeringen kommer att i lämpligt sammanhang
föreslå riksdagen att - med undantag från huvudregeln - klassificera
Växjö glasmuseum och därmed Smålands museum - som riksinstitution för
det svenska glasets historia. En sådan klassificering bör kunna få betydelse
bl. a. vid bedömningen av frågan om storleken av statligt stöd till den aktuella
nybyggnationen för glasmuseet.
KrU 1986/87:21
23
Innehållsförteckning
KrU 1986/87:21
Sammanfattning 1
Propositionen 1
Motionerna 2
Utskottet
Propositionens huvudsakliga innehåll, m. m 3
Riktlinjer angående de centrala museernas uppgifter och ansvar för
landets museiväsende. Ansvarsmuseer. Kulturrådets roll 4
Museernas verksamhet
Allmänt
Samlingsområden 7
Motioner om nya museer, m. m 9
Allmänna frågor rörande Göteborgs och Malmö museer. Etnografiska
museet i Göteborg 13
Övrigt 15
Museerna och den yttre kulturmiljön 15
Särskilda utvecklingsprojekt 15
Anslagsberäkningar för budgetåret 1987/88 18
Hemställan 19
Reservationer
1. Kulturrådets roll på museiområdet (m) 20
2. Ekomuseum Bergslagen (c, vpk) 21
3. Visst invandrarprojekt (m) (motiveringen) 21
4. Visst ekologiskt projekt (c) 21
5. Visst ekologiskt projekt (m) (motiveringen) 22
6. Medelsanvisningen (m) 22
7. Viss budgetfråga (m) 22
Särskilt yttrande (c) 23
gotab Stockholm 1987 13079