Kulturutskottets betänkande
1986/87:17

om anslag till film och kulturtidskrifter, m. m
(prop. 1986/87:100 bil. 10 delvis)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels förslag m. m. i proposition 1986/87:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet G. Massmedier m. m. lagts fram under
följande rubriker, nämligen
Film m. m. (anslag G 1 —G 5),

Dagspress och tidskrifter (anslag G 9),

Litteratur (anslag G 12—G 19),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen.

Utskottet har inhämtat yttranden från konstitutionsutskottet (KU 1986/

87:11 y) och från statens kulturråd över motioner om stöd till kultur- och
organisationstidskrifter. Yttrandena fogas som bilaga I och 2 till betänkandet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen då det gäller
medelsanvisning till statens biografbyrå, filmstöd, stöd till fonogram
och musikalier, arkivet för ljud och bild, stöd till kulturtidskrifter, litteraturstöd,
kreditgarantier till bokförlag, stöd till bokhandel, talboks- och
punktskriftsbiblioteket samt Svenska språknämnden.

Beträffande talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) föreslår utskottet
att TPB skall få bemyndigande att träffa avtal med ett eller flera företag
angående utnyttjande av TPB:s masterbandsarkiv m. m.

Utskottets ställningstagande innebär att motionsförslagen avstyrks.

Reservationer har avgetts av moderata samlingspartiets ledamöter beträffande
fördelningen av bidrag till visningsfrämjande åtgärder, utgivning
av vissa fonogram och Litteraturfrämjandets utgivning av vuxenböcker.

Folkpartiets ledamöter har reserverat sig för en höjning av anslaget till
kulturtidskrifter så att organisationstidskrifter kan få ett ökat stöd.

Centerpartiets ledamöter föreslår dels en höjning av anslaget till kulturtidskrifter
så att organisationstidskrifter kan få ett ökat stöd, dels att särskilda
medel skall beräknas för barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande
åtgärder.

Vänsterpartiet kommunisternas ledamot har reserverat sig till förmån för
införande av ett särskilt stöd till vissa organisationstidskrifter och för utgivning
av kulturtidskrifter som taltidningar. Vidare föreslår vänsterpartiet

kommunisterna en höjning av TPB:s anslag. 1

KrU

1986/87:17

1 Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 17

I en gemensam reservation föreslår moderata samlingspartiets, folkparti- KrU 1986/87:17
ets och centerpartiets ledamöter en höjning av TPB:s anslag för utgivande
av den nya psalmboken i punktskrift.

Särskilt yttrande har anmälts av centerpartiet om distribution av kvalitetsvideogram.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Film m. m.

1. Statens biografbyrå

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 1 (s. 429—431) och
hemställer

1. att riksdagen godkänner den i proposition 1986/87:100 förordade
ändringen i grunderna för fraktstöd för film,

2. att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 4 275 000 kr.

2. Filmstöd

Regeringen har under punkt G 2 (s. 431—435) föreslagit riksdagen att till
Filmstöd för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
37 804 000 kr.

Motion

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående fördelning av bidrag för visningsfrämjande åtgärder
under anslaget Filmstöd.

Utskottet

Förslaget i propositionen innebär att anslaget höjs med 1,6 milj. kr. till totalt
37,8 milj. kr. Föredraganden redovisar att Filminstitutets intäkter från biografavgifterna
minskat med 2,7 % i fasta priser. Intäkterna från videoavgifterna
för budgetåret 1985/86 ökade däremot med ca 26 % i fasta priser
jämfört med året innan. Från anslaget lämnas bidrag för att stärka filmvisning
på biograf gentemot andra visningsformer. Sålunda beräknas en medelsökning
av 300 000 kr. för att trygga en kontinuerlig verksamhet med
spridning av premiärfilmer i 35 mm och 16 mm kopior till ett stort antal
platser, s. k. parallelldistribution.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I likhet med föregående år bör enligt propositionen som villkor för statsbidrag
till Filminstitutet för visningsfrämjande åtgärder gälla att bidragen 2

till Folkets Husföreningarnas riksorganisation för Bio Kontrast-verksam- KrU 1986/87:17

heten samt till Sveriges Förenade Filmstudios inte skall understiga vissa

belopp. För budgetåret 1987/88 bör sålunda bidragen inte understiga

1 240 000 kr. resp. 870 000 kr. Motionärerna i motion Kr265 (m) menar att

det är olämpligt med en sådan specialdestinering av bidrag. Filminstitutet

bör anses ha kompetens att efter eget skön fördela bidragen.

Riksdagen beslöt våren 1982 efter förslag i proposition 1981/82:111
(prop. 1981/82:111, KrU 1981/82:30, rskr. 1981/82:360) att Filminstitutet
skulle överta statens verksamhet med visningsfrämjande åtgärder, bl. a. det
bidrag som tidigare utgått till Folkets Husföreningarnas riksorganisation. I
propositionen framhölls att verksamheten inom Sveriges Förenade Filmstudios
och Bio Kontrast-verksamheten inom Folkets Husföreningarna
hade nått en sådan stadga att dessa föreningar borde vara tillförsäkrade
fortsatt stöd av viss omfattning.

I samband med behandlingen av förslagen i propositionen avstyrkte utskottet
ett motionsyrkande med i huvudsak samma syfte som det här aktuella
och anslöt sig till det i propositionen angivna systemet för fördelning av
bidrag. Detta system har sedan dess tillämpats. Utskottet finner inte skäl att
— såsom motionärerna anser — föreslå att det skall överlåtas på Filminstitutet
att helt svara för fördelningen av det statliga bidraget till de två organisationerna.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen till Filmstöd för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 37 804 000 kr.,

2. beträffande fördelning av bidrag för visningsfrämjande åtgärder
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr265 yrkande 17.

3. Stöd till fonogram och musikalier

Regeringen har under punkt G 3 (s. 435—449) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för
stödet till fonogramproduktion,

2. bemyndiga regeringen att i ett avtal med Musikaliska akademien om
utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i enlighet med vad som anförts i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att i ett avtal med det enskilda organ som skall
handha Rikskonserters distribution av fonogram, ikläda staten ekonomiska
förpliktelser i enlighet med vad som anförts i propositionen,

4. till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 8 471 000 kr.

Motion

1 motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

7. att riksdagen till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 10 171 000 kr. 3

1* Riksdagen 1986/87. 13 sami Nr 17

Utskottet

KrU 1986/87:17

I propositionen lägger kulturministern fram förslag som rör hela området
fonogram och musikalier. Förslagen bygger på den översyn och utvärdering
av de statliga stödinsatserna på fonogramområdet som utförts av kulturrådet
och av Centrala musikkommittén — Cemus.

I fråga om fonogramproduktionen innebär förslagen en klarare ansvarsfördelning
mellan kulturrådet, Musikaliska akademien och den nya organisationen
Svenska rikskonserter. Svenska rikskonserter skall inrikta sin fonogramproduktion
på utgivning av dels ny svensk musik som är orepresenterad
eller ofullständigt representerad på fonogram, dels svenska artister
vars konstnärskap inte kan anses vara tillräckligt dokumenterat på fonogram.
I sin utgivning bör Svenska rikskonserter inom det angivna området
sträva efter att komplettera den musik som ges ut av andra programproducenter.
Kulturministern framhåller att Svenska rikskonserter är oförhindrad
att ägna sig åt andra slags produktioner om kostnaderna kan täckas på
kommersiell grund eller med bidrag från andra uppdragsgivare.

Musikaliska akademien har ansvaret för innehåll och organisation av
fonogramantologin Musica Sveciae. Kostnadsansvaret har delats mellan
akademin och Rikskonserter. Enligt kulturministern bör Musikaliska akademien
i fortsättningen ensam ha ansvaret gentemot staten för utgivningen.
Vidare bör den statligt finansierade utgivningen omfatta totalt 100 fonogram
med en utgivningstid av tio år. Statens bidrag bör täcka den förordade
utgivningsnivån. Statens och Musikaliska akademiens åtaganden i frågor
om antologin föreslås närmare preciseras i ett avtal för hela projekttiden.

Kulturrådet skall enligt propositionen få ansvar för utvecklingen av det
statliga fonogramstödet i dess helhet. Rådet bör även inom givna ramar
kunna ompröva inriktningen och formerna för stödverksamheten och lämna
förslag om erforderliga förändringar i de av statsmakterna angivna riktlinjerna.

Kulturministern framhåller att produktionsstödet även i fortsättningen
bör kunna ges till svenska eller i Sverige verksamma fonogramproducenter
och ha en allmän inriktning på fonogram med svensk musik och svenska
artister eller artister som är bosatta i Sverige. Det allmänna produktionsstödet
bör liksom hittills fördelas med hänsyn till det totala utbudet av svenska
fonogram på marknaden samt i första hand ges till professionella fonogramproducenter.

Vidare uttalar kulturministern att kulturrådet bör ägna särskild uppmärksamhet
åt sådana områden inom Rikskonserters hittillsvarande utgivning
som i fortsättningen inte blir tillgodosedda med statliga medel. Han
framhåller särskilt att en större del av stödmedlen än hittills bör avsättas för
utgivning av barnfonogram.

I detta sammanhang vill utskottet peka på ytterligare ett område som
förtjänar att uppmärksammas, nämligen utgivning på fonogram av svensk
folkmusik. Rikskonserter har i visst samarbete med Svenskt visarkiv gett ut
ett antal fonogram med ursprunglig, traderad svensk folkmusik.

4

Den verksamhet med distribution av kvalitetsfonogram som nuvarande KrU 1986/87:17
Rikskonserter handhaft föreslås få ett statligt ekonomiskt stöd av engångskaraktär
under en treårsperiod. En förutsättning för detta stöd är att denna
verksamhet utvecklas till ett mer fristående organ öppet för övriga fonogramproducenter.
I propositionen begärs riksdagens bemyndigande att
träffa avtal med det enskilda organ som skall handha distributionen om
villkoren för ett sådant stöd. Utskottet tillstyrker att regeringen får bemyndigande
att i avtal ikläda staten ekonomiska förpliktelser under angivna
förutsättningar.

Utskottet tillstyrker vidare de i det föregående redovisade förslagen i
propositionen om ändringar i grunderna för stödet till fonogramproduktion
samt ett bemyndigande om avtal med Musikaliska akademien.

Enligt föredraganden är det angeläget att den nya svenska musiken kan
bli tillgänglig i form av notutgåvor. Det statliga bidraget till STIM/Svensk
musik för notutgivning föreslås därför ökat med 724 000 kr. för nästa budgetår.
Totalt föreslås i propositionen ett anslag av 8,4 milj. kr. för budgetåret
1987/88 för stöd till fonogram och musikalier.

Enligt motion Kr265 (m) bör anslaget öka med 1,7 milj. kr. till ca 10 milj.
kr. Syftet med förslaget är att stödja utgivning av fonogram som tillgodoser
en smal och begränsad marknad. Förslaget är kopplat till ett yrkande i
samma motion om att det statliga stödet till Rikskonserters fonogramutgivning
skall upphöra. Detta förslag avstyrks i utskottets betänkande KrU
1986/87:14.

Av den redovisning som utskottet lämnat i det föregående framgår att
Svenska rikskonserters utgivning till stor del kommer att inriktas på sådana
fonogram som motionärerna vill värna om. Utskottet avstyrker motion
Kr265 i här aktuell del (yrkande 7) och tillstyrker alltså regeringens förslag
till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i grunderna för stödet till fonogramproduktion att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/

87:100,

2. beträffande avtal med Musikaliska akademien

att riksdagen bemyndigar regeringen att i ett avtal med Musikaliska
akademien om utgivning av en musikhistorisk fonogramantologi
ikläda staten ekonomiska förpliktelser i enlighet med vad som anförts
i proposition 1986/87:100,

3. beträffande distribution av fonogram

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 bemyndigar
regeringen att i enlighet med vad utskottet anfört i avtal ikläda
staten ekonomiska förpliktelser,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 7 till Stöd tillfonogram och musikalier
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
8 471000 kr. ,

4. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader. KrU 1986/87:17

Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 4 och G 5 (s.

449—452) och hemställer

1. att riksdagen till Arkivet förljud och bild: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 8 780 000 kr.,

2. att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
392 000 kr.

Dagspress och tidskrifter

5. Stöd till kulturtidskrifter

Regeringen har under punkt G 9 (s. 460 — 467) föreslagit riksdagen att

1. godkänna den i propositionen förordade försöksverksamheten,

2. godkänna den i propositionen förordade ändringen i grunderna för
statsbidraget till kulturtidskrifter,

3. till Stöd till kulturtidskrifter förbudgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr209 av Bo Hammar m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under anslaget Stöd till kulturtidskrifter anvisa
20 000 000 kr. utöver regeringens förslag för stöd till ideella organisationstidskrifter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas för fördelningen
av dessa medel i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:K.r244 av Börje Stensson (fp) och Margareta Andrén (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidragsgivning till trossamfundens och nykterhetsrörelsens tidskrifter.

1 motion 1986/87:Kr247 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att riksdagen
under anslaget Stöd till kulturtidskrifter upptar 100 000 kr. utöver regeringens
förslag avseende försöksverksamhet med utgivning av kulturtidskrifter
som taltidningar.

I motion 1986/87 :Kr261 av Margareta Persson (s) och Maj Britt Theorin (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom ramen
för anslaget Stöd till kulturtidskrifter en försöksverksamhet med utgivning
av kulturtidskrifter som taltidningar startas.

1 motion 1986/87:Kr289 av Alf Svensson (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa stöd till tidskrifter för ideella organisationer,

2. att riksdagen beslutar anslå 20 000 000 kr. som förslagsanslag till Stöd

till tidskrifter för ideella organisationer. 6

I motion 1986/87 :Kr290 av Karl Boo (c) yrkas att riksdagen till Stöd till KrU 1986/87:17
kultur- och organisationstidskrifter anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 28 000 000 kr.

I motion 1986/87:Kr291 av Ingvar Björk (s) och Börje Nilsson (s) yrkas att
riksdagen uttalar att stödet till handikapporganisationernas tidskrifter på
nytt prövas av kulturrådet.

I motion 1986/87:Kr292 av Gunhild Bolander (c) och Karin Israelsson (c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett särskilt
tidningsstöd på 2 milj. kr. till handikapp- och nykterhetsrörelsen anvisas.

I motion 1986/87:Kr293 av Margareta Andrén (fp) och Ulla Orring (fp)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom ramen för anslaget för
stöd till kulturtidskrifter 100 000 kr. avsätts för försöksverksamhet med utgivning
av kulturtidskrifter som taltidningar.

I motion 1986/87:Kr294 av Marianne Karlsson (c) och Kersti Johansson
(c) yrkas att riksdagen beslutar om återinförande av presstöd för organisationstidskrifter
i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

6. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1987/88 anvisar
2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1986/87 :Kr307 av Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
ökad satsning på kulturtidskrifter för synskadade.

Utskottet

I propositionen föreslås en treårig försöksverksamhet med stöd till marknadsföring
och distribution av kulturtidskrifter samt till utbildning och rådgivning
avseende ekonomi, juridik, administration , teknik m. m. De i propositionen
lämnade riktlinjerna för denna försöksverksamhet bygger i huvudsak
på förslag från kulturrådet. Vidare föreslås en förbättring för tidskrifter
som inte tidigare erhållit stöd genom att bidrag fortsättningsvis bör
kunna utgå om tidskrifterna under de två närmast föregående redovisningsåren
kommit ut med minst fyra nummer. Hittills har gällt att en tidskrift
måste ha kommit ut med minst fyra nummer under det närmast föregående
redovisningsåret.

Kulturministern redovisar att kulturrådet har fått i uppdrag att i samarbete
med posten och med företrädare för berörda branscher söka finna
lösningar på de problem som portoavgifterna medför för bokförlag, bokhandlare
och utgivare av kulturtidskrifter. Enligt vad utskottet inhämtat har
de överläggningar som förts härom nyligen lett till en överenskommelse om
vissa portorabatter.

Riksdagen beslöt våren 1986 på förslag av konstitutionsutskottet (KU
1985/86:16) att det särskilda stödet till organisationstidskrifter skulle avvecklas.
I enlighet med förslag i 1986 års budgetproposition beslöt riksda- 7

gen att anslaget till kulturtidskrifter skulle höjas med 7 milj. kr. till totalt KrU 1986/87:17

17,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87 (KrU 1985/86:20 p. 5). Höjningen av

stödet till kulturtidskrifter motiverades bl. a. med att det härigenom skulle

finnas utrymme för att ge stöd även till vissa organisationstidskrifter. I

samband med behandlingen av regeringens förslag uttalade utskottet att

barn- och ungdomstidskrifter särskilt borde beaktas vid bidragsgivningen.

I åtta motioner föreslås att organisationstidskrifter — i första hand de
som ges ut av ideella organisationer — skall få stöd.

Förslagen i motionerna Kr209 (vpk), Kr289 av Alf Svensson (c) och
Kr294 (c) syftar till att organisationstidskriftsstödet skall återinföras. I motionerna
Kr244 (fp), Kr290 (c), Kr291 (s) och Kr292 (c) påtalas särskilt
behovet av stöd till trossamfundens, nykterhetsrörelsens och handikapporganisationernas
tidskrifter. Enligt motionerna Kr209 och Kr289 bör anslaget
höjas med 20 milj. kr. En anslagshöjning med 10 milj. kr. föreslås i
motion Kr290 och med 2 milj. kr. i motionerna Kr292 och Kr298 (fp).

I sitt yttrande över motionerna påpekar kulturrådet att fördelningen av
bidragen under innevarande budgetår utgår från statsmakternas ställningstagande
under våren 1986. Mot bakgrund av kulturutskottets uttalande att
stödet till de fria kulturtidskrifterna genom anslagshöjningen borde förbättras
beslöt kulturrådet om nya föreskrifter för stöd till kulturtidskrifter där
bl. a. fastslås att bidraget i första hand skall sörja för de fria kulturtidskrifterna,
men kan utgå till tidskrifter som med huvuddelen av sin upplaga och
sitt innehåll vänder sig till en allmän publik. Kulturrådet anför att rådet har
markerat att riksdagspartiernas och deras ungdomsorganisationers idétidskrifter
generellt skall beviljas stöd.

Kulturrådet redovisar att 227 ansökningar från organisationstidskrifter
har inkommit. Hittills har kulturrådet under budgetåret beviljat stöd till 54
organisationstidskrifter med sammanlagt 2 215 000 kr.

Av dessa utges fem av studieförbunden, medan nio hör till den kategori,
som enligt presstödsnämndens definition är tidskrifter som väsentligen
framstår som organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för
politiskt ändamål eller har idémässig anknytning till politisk organisation,
dvs. idétidskrifter. Sju av tidskrifterna är sådana som har till syfte att verka
för religiöst ändamål. Fyra hör till gruppen solidaritetstidskrifter och tre
har som huvudsakligt syfte att företräda handikappade eller arbetshindrade.

Tolv av de beviljade ansökningarna har gått till barn- och ungdomstidskrifter
medan resterande bidrag hör till gruppen ”övriga”, dvs. ges ut av
kulturella organisationer, miljövårdsorganisationer etc. Det bör understrykas,
anför kulturrådet, att definitioner och gränsdragningar av tidskrifter
mellan tidskriftskategorier ibland är svåra att göra. Vissa tidskrifter kan
innehållsligt höra till olika kategorier.

Vidare anför kulturrådet bl. a. följande:

Merparterna av organisationstidskrifterna skiljer sig till funktion och innehåll
från kulturtidskrifterna. Den största och viktigaste läsargruppen är som
regel de egna medlemmarna. Innehållet präglas av organisationens arbete,
av vilka frågor som är prioriterade eller på annat sätt mest aktuella, och en
del av materialet har framför allt internt intresse. De utgivande organisatio- g

nema har som regel statligt organisationsstöd som tillsammans med med -

lemsavgifterna utgör grunden för ekonomin. Tidskrifterna är som regel KrU 1986/87:17

momsbefriade. Vid en bedömning av generellt stöd till organisationstidskrifter
behöver således andra kriterier och bedömningsgrunder tillämpas
än för kulturtidskriftsstödet. Skulle ett organisationstidskriftsstöd återinföras,
i större eller mindre omfattning, bör det därför handläggas och beslutas
skilt från kulturtidskriftsstödet.

Kulturrådet instämmer i kraven på en generell höjning av stödet till kulturtidskrifter.
Rådet framhåller att kulturtidskrifternas situation är ekonomiskt
fortfarande mycket utsatt och deras möjligheter till överlevnad utan
statligt stöd begränsade.

Avslutningsvis framhåller kulturrådet att de marknadsföringstekniska åtgärder
som planeras också, enligt kulturrådets beslut, kan inbegripa tidskrifter
som av formella skäl inte får produktionsstöd. Organisationstidskrifter
som inte får sådant stöd kan således få visst stöd genom att bli
delaktiga av generella marknadsföringstekniska åtgärder.

Konstitutionsutskottet som också yttrat sig över motionerna erinrar om
att utskottet förra året godtog att det särskilda organisationstidskriftsstödet
avskaffades. Konstitutionsutskottet anför vidare att det inte framkommit
någonting som skulle motivera att denna särskilda stödform återinförs och
föreslår därför att kulturutskottet skall avstyrka motionerna Kr209, Kr289
och Kr294. Kulturutskottet gör samma bedömning som konstitutionsutskottet
och avstyrker alltså motionerna Kr209 yrkande 2, Kr289 yrkande 1,
och Kr294. Även motionerna Kr244 och Kr291 avstyrks.

1 fråga om en höjning av anslaget har konstitutionsutskottet från de synpunkter
som detta utskott har att företräda inga krav på att ytterligare medel
skall tillföras kulturtidskriftsanslaget. Kulturutskottet har i det föregående
tagit ställning till förslag i propositionen som syftar till att stärka kulturtidskrifternas
ställning. Utskottet anser sig med hänsyn till budgetsituationen
inte böra föreslå en höjning av anslaget utöver regeringens förslag. Utskottet
avstyrker alltså motionerna Kr209 yrkande 1, Kr289 yrkande 2, Kr290,

Kr292 och Kr298 yrkande 6.

Förslagen i motionerna Kr247 (vpk), Kr261 (s), Kr293 (fp) och Kr307 (m)
syftar till att en försöksverksamhet med utgivning av kulturtidskrifter som
taltidningar skall inledas. 1 motion Kr247 föreslås en höjning av anslaget
med 100 000 kr. utöver regeringens förslag för att möjliggöra en sådan försöksverksamhet.
Enligt motion Kr293 bör inom ramen för kulturtidskriftsstödet
100 000 kr. beräknas för samma ändamål.

Kulturrådet påpekar i sitt yttrande över motionerna att rådet planerar att
inleda en försöksverksamhet inom ramen för den i det föregående redovisade
treåriga försöksverksamheten med marknadsföring och distribution
m. m. av kulturtidskrifter. Vidare kommer taltidningskommittén att avge
sitt slutbetänkande i maj—juni 1987. Detta material kan förväntas ge ett
omfattande underlag för ställningstaganden kring taltidningsproblematiken.
Det är enligt utskottets mening angeläget att samhället genom olika
åtgärder gör det möjligt för de synskadade att följa kulturdebatten. Utskottet
noterar med tillfredsställelse kulturrådets planer och konstaterar att de
ligger väl i linje med motionsförslagen. Dessa är alltså i huvudsak tillgodosedda.
Motionsyrkandena erfordrar därför inte någon åtgärd av riksdagen. 9

Utskottet hemställer KrU 1986/87:17

1. beträffande försöksverksamhet

att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/

87:100,

2. beträffande ändring i grunderna för statsbidraget till kulturtidskrifter att

riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1986/

87:100,

3. beträffande stöd till vissa organisationstidskrifter

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr209, 1986/87:Kr244,

1986/87:Kr289, 1986/87:Kr291 och 1986/87 :Kr294,

4. beträffande utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr247 i motsvarande del,

1986/87:Kr261, 1986/87 :K.r293 och 1986/87:Kr307,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87 :Kr247 i motsvarande del, 1986/87:Kr290,

1986/87 :K.r292 och 1986/87:Kr298 yrkande 6 till Stöd till kulturtidskrifter
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
18 000 000 kr.

Litteratur

6. Litteraturstöd

Regeringen har under punkt G 12 (s. 470—472) föreslagit riksdagen att till
Litteraturstöd för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
36 981 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87 :Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga

6. att riksdagen till Litteraturstöd anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 500 000 kr. förhöjt anslag på 37 481 000 kr.,

7. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag rörande åtgärder
i syfte att etablera förmedling av kvalitetsvideo.

1 motion 1986/87 :Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

18. att riksdagen till Litteraturstöd för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 33 981 000 kr.

Utskottet

Stiftelsen Litteraturfrämjandet får från anslaget stöd för utgivning av En
bok för alla samt för läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom. För dessa

10

verksamheter beräknas ca 6 milj. kr. I motion Kr265 (m) föreslås att ansia- KrU 1986/87:17

get skall minskas med 3 milj. kr. Motionärerna anser att det inte finns skäl

att stödja en utgivning av vuxenböcker, eftersom det numera finns ett rikt

utbud av prisbillig icke statssubventionerad kvalitetslitteratur. De motsätter

sig däremot inte utgivning av En bok för allas barn- och ungdomsböcker.

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare i av riksdagen godkända betänkanden
avstyrkt liknande förslag (senast i KrU 1985/86:20 p. 6). Utskottet
har därvid uttalat att Litteraturfrämjandets utgivning av vuxenlitteratur bör
fortsätta med hänsyn till det nära sambandet mellan bokdistribution och
lässtimulerande insatser som är utmärkande för En bok för alla-verksamheten
och till att det i detta sammanhang behövs kvalitetsböcker till lågt pris.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin inställning och avstyrker alltså
motion Kr265 i här aktuell del (yrkande 18).

I motion Kr236 (c) yrkas att riksdagen skall anslå 500 000 kr. utöver
regeringens förslag till Litteraturfrämjandet för att utveckla arbetet med
bokspridning och läsfrämjande åtgärder genom folkrörelserna.

Vid behandlingen våren 1986 av ett förslag med samma syfte hänvisade
utskottet till att Litteraturfrämjandet — enligt det avtal om utgivning av En
bok för alla som slutits mellan staten och Litteraturfrämjandet — skall
använda minst 400 000 kr. per budgetår för spridning av böcker i samband
med läsfrämjande insatser bland barn och ungdomar. Utskottet är inte berett
att förorda den av motionärerna föreslagna anslagshöjningen. Motion
Kr236 i här aktuell del (yrkande 6) avstyrks alltså.

I samma motion hemställs om utredning och förslag rörande åtgärder i
syfte att etablera förmedling av kvalitetsvideo. Enligt vad utskottet inhämtat
har en försöksverksamhet med utlåning av videoprogram producerade
av Utbildningsradion förekommit på vissa bibliotek. Med anledning av vad
motionärerna anför vill utskottet påpeka att på senare tid kvalitetsutbudet
av videofilmer på den kommersiella marknaden har ökat något.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för
barn och ungdom att riksdagen med bifall till proposition 1986/

87:100 och med avslag på motion 1986/87:Kr265 yrkande 18 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 6 076 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medelför barn- och ungdomsorganisationernas
läsfrämjande åtgärder

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr236 yrkande 6 i motsvarande
del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motion 1986/87 :Kr265 yrkande 18 i motsvarande del och motion
1986/87 :Kr236 yrkande 6 i motsvarande del till Litteraturstöd för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 36 981 000 kr.,

4. beträffande förmedling av kvalitetsvideo

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr236 yrkande 7.

1** Riksdagen 1986/87. 13sami Nr 17

7. Kreditgarantier till bokförlag m. fl. anslag

KrU 1986/87:17

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 13 —G 16 (s.

472—476) och hemställer

1. att riksdagen till Kreditgarantier till bokförlag för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1986/87:100
förordats om stöd i form av ersättningar direkt till konsulter,

3. att riksdagen till Stöd till bokhandel för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 2 944 000 kr.,

4. att riksdagen till Distributionsstöd till fackbokhandel m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 2 609 000 kr.,

5. att riksdagen till Lån för investeringar i bokhandel för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 1 925 000 kr.

8. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkt G 17 (s. 477—479) och

hemställer

att riksdagen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
14 588 000 kr.

9. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

Regeringen har under punkt G 18 (s. 479 — 483) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om videoproduktion för
döva,

2. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det
beställningsbemyndigande om 7 200 000 kr. för budgetåret 1988/89 som
förordats i propositionen,

3. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 33 205 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87 :Kr240 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att riksdagen
för framställning av den nya psalmboken i punktskrift anvisar 600 000
kr. utöver vad regeringen föreslagit till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader.

1 motion 1986/87:Kr260 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Inga Lantz
(vpk) yrkas

1. att riksdagen avseende produktion av talböcker anvisar 1 695 000 kr.
utöver regeringens förslag,

2. att riksdagen avseende produktion av punktskriftsböcker anvisar

252 000 kr. utöver regeringens förslag. 12

I motion 1986/87:K.r283 av Eva Johansson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare medel till talboks- och punktskriftsbiblioteket.

I motion 1986/87 :Kr284 av Eva Johansson (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad utgivning
av litteratur tillgänglig för synskadade.

Utskottet

Från anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) produktion
av talböcker och punktskriftsböcker samt kataloger och informationsmaterial.
Från detta anslag utbetalas även fr. o. m. den 1 juli 1985 statsbidrag
för länsbibliotekens inköp av talböcker samt bidrag till Sveriges dövas
riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

Utskottet tillstyrker att regeringen får lämna TPB ett beställningsbemyndigande
om högst 7,2 milj. kr.

I propositionen erinras om att staten enligt riksdagsbeslut våren 1986
skall ta det ekonomiska huvudansvaret för SDR:s framtida videoproduktion
för döva. TPB har lagt fram förslag till en femårig investerings- och
produktionsplan. Planen innebär att SDR under första budgetåret i perioden
skall kunna producera 23 program om totalt 770 minuter, vilket innebär
en ökning med 90 minuter jämfört med budgetåret 1985/86. Successivt
skall antalet program öka så att i slutet av perioden 33 program om totalt
1 170 minuter kan produceras. Föredraganden anser att den föreslagna planen
väl tillgodoser de krav på ändamålsenlighet, långsiktighet och effektivitet
som från statens utgångspunkt bör ställas på verksamheten. Han framhåller
att den föreslagna planen bör vara flexibel och möjlig att successivt
justera.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i propositionen
förordats om videoproduktion för döva.

Från anslaget utgår bidrag under fyra anslagsposter till TPB :s olika verksamheter.
För anslagsposten Produktionskostnader för talböcker, punktskriftsböcker,
informationsmaterial m. m. beräknas för nästa år 22,4 milj.
kr. och för anslagsposten Produktionskostnader för punktskriftsböcker för
försäljning 387 000 kr. I fyra motioner läggs fram förslag som syftar till en
höjning av dessa anslagsposter.

TPB har i sin anslagsframställning begärt särskilda medel — 600 000 kr.
— för att producera 200 exemplar av den nya psalmboken i punktskrift för
försäljning. Detta förslag avvisar föredraganden som anser att psalmboken
bör kunna erbjudas till försäljning på samma sätt som biblioteket erbjuder
övriga punktskriftböcker.

Förslaget i motion Kr240 (fp) går ut på att TPB skall få det begärda
anslaget. Utskottet är inte berett att frångå ställningstagandet i propositionen
och avstyrker därför motionen.

1 motion Kr283 (s) påtalas behovet av ytterligare medel — 250 000 kr. —
till TPB för produktion av punktskriftsböcker för försäljning. Motionären
som vill att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd anför
följande:

KrU 1986/87:17

13

TPB kom i gång med sin försäljningsverksamhet först i mars 1985. Tanken KrU 1986/87:17
var då att tio gånger om året gå ut med en lista med cirka tio böcker för
vuxna och cirka fem för barn och ungdom. Listan sändes ut till alla punktskriftskunniga
personer i landet, dvs. drygt 1 500 personer.

Verksamheten rönte mycket stor framgång. När försäljningen pågått
knappt ett år, dvs. i januari 1986, var pengarna från de båda budgetåren
1984/85 och 1985/86 slut. Ett tvärt slut på försäljningen blev följden. Till ett
års verksamhet hade alltså två års anslag gått åt.

För att hålla sig inom budgetramen för innevarande budgetår 1986/87
har TPB begränsat informationen om denna verksamhet i syfte att också
begränsa efterfrågan.

Samma motionär yrkar i motion Kr284 att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad i motionen angetts om ökad utgivning av litteratur
tillgänglig för synskadade. I motionen anförs bl. a. att det förhållandet
att regeringen inte föreslår någon utökning av TPB :s verksamhet medför att
kulturklyftan mellan synskadade och andra medborgare ökar. TPB:s utgivning
av boktitlar tillgängliga för synskadade blir med budgetförslaget 1 900.

Motionären erinrar om att TPB har begärt att utgivningen skall ökas till
2 100 titlar. Även med en sådan ökning tillgodoser man inte synskadades
önskemål om att all litteratur skall vara tillgänglig för dem. Men situationen
förbättras, och klyftan ökar inte lika dramatiskt, anförs i motionen.

Utskottet vill erinra om sitt uttalande i det föregående att det är angeläget
att de synskadade får möjligheter att ta del av det allmänna litteraturutbudet.
En rad åtgärder i detta syfte har också gjorts. Utskottet vill även påpeka
att verksamheten med försäljning av punktskriftsböcker endast är inne på
sitt tredje år och att det är svårt att göra en bedömning av den framtida
efterfrågan. Utskottet finnér inte skäl att föreslå riksdagen att göra en särskild
framställning till regeringen med anledning av motionerna Kr283 och
Kr284.

Med i allt väsentligt samma motivering som i de ovan nämnda motionerna
föreslås i motion Kr260 (vpk) att anslaget till TPB höjs med 1 695 000 kr.
för att göra det möjligt för TPB att producera ytterligare 300 talbokstitlar.

Vidare föreslår motionärerna att bidraget till punktskriftsböcker för försäljning
skall öka med 252 000 kr.

Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet peka på att TPB
under budgetåret 1985/86 framställde 1 808 titlar av en total produktion om
2 620 talböcker. Detta motsvarar 26 % av den totala utgivningen tryckta
böcker och överstiger något vad handikapputredningen i betänkandet
(SOU 1976:20) Kultur åt alla bedömde som rimlig nivå på utgivningen.

Utskottet anser sig inte böra gå utöver det i propositionen föreslagna
anslaget. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag till medelsberäkning
och avstyrker motion Kr260.

TPB har efter bemyndigande av regeringen år 1983 träffat avtal med
Bibliotekstjänst AB (Btj) om statens och företagets åtagande i talboksverksamheten.
Avtalet som omfattar perioden 1 juli 1984 — 30juni 1987 reglerar
bl. a. Btj:s åtagande i fråga om distribution och produktion av talböcker.

Avtalet har godkänts av regeringen. TPB har i skrivelse till utskottet anhållit
att utskottet överväger om det finns skäl att med utnyttjande av utskottets

14

initiativrätt föreslå riksdagen att medge TPB rätt att fr. o. m. budgetåret KrU 1986/87:17

1987/88 träffa avtal för högst tre år med ett eller flera företag angående
utnyttjandet av TPB:s masterbandsarkiv m. m.

Skälet till TPB:s framställning är att förutsättningen för det tidigare bemyndigandet
har förändrats.

I skrivelsen erinrar TPB om att förutsättningarna för det bemyndigande
som gavs TPB var att det vid denna tidpunkt endast fanns en tänkbar avtalspart
på detta område nämligen Btj. TPB påpekar nu att sedan avtalet slöts
den 1 juli 1984 har en del förändringar inträffat på talboksmarknaden. Den
mest betydelsefulla hittills är att Krelib AB tillsammans med SRF Tal &

Punkt AB under våren 1985 startade en talboksproduktion med inriktning
på försäljning till bibilioteken. SRF Tal & Punkt AB ägs av Synskadades
riksförbund och har rätt att framställa talböcker enligt de villkor som anges
i 18 § upphovsrättslagen (URL). TPB har också köpt talböcker av Krelib
/SRF Tal & Punkt AB.

TPB anför vidare följande:

Krelib AB har flera gånger uttryckt önskemål om att få bli behandlat på
samma sätt som Btj, det vill säga få rätt att använda TPBs masterband för
försäljning av kopior (talböcker) till biblioteken.

Den förutsättning som gällde då riksdagen godkände bemyndigandet för
TPB att träffa ett rullande treårsavtal med Btj, gäller således inte längre. Det
Finns nu två möjliga avtalsparter för TPB.

TPB bedömer det inte som rimligt att utan närmare prövning utesluta
Krelib/SRF Tal & Punkt AB från möjligheten att sluta avtal om nyttjandet
av TPBs masterbandsarkiv.

Det är också möjligt att förhandlingar med både Btj och Krelib/SRF Tal
& Punkt AB kan visa sig innebära fördelar för såväl biblioteken som talboksläsarna.

TPB förklarar sig ha för avsikt att inleda förhandlingar med både Btj och
Krelib/SRF Tal & Punkt AB i syfte att träffa avtal med båda företagen om
talboksproduktion, distribution och försäljning av talböcker till biblioteken
samt utnyttjandet av TPB:s masterbandsarkiv.

Förhandlingarna skall inledas snarast möjligt för att avtalet skall kunna
träffas i god tid före juni månads utgång, då det gällande avtalet upphör.

Syftet är enligt TPB att denna gång träffa ettårsavtal med båda företagen för
att få erfarenhet av den nya situationen. Senare kan givetvis flerårsavtal åter
bli aktuella.

Utskottet Finnér det rimligt att TPB får möjligheter att föra förhandlingar
med både Btj och Krelib/SRF Tal & Punkt AB. Utskottet delar TPB:s
bedömning att en lösning med konkurrens mellan två distributörer kan leda
till att talbokspriserna hålls nere, att biblioteken får ökad valfrihet i fråga
om inköpsställe och att produktionen av talböcker ökar. Utskottet anser
därför att riksdagen bör medge TPB rätt att fr. o. m. budgetåret 1987/88
träffa avtal för högst tre år med ett eller flera företag angående utnyttjande
av TPB:s masterbandsarkiv m. m. Sådana avtal bör — i enlighet med vad
TPB uttalat — göras beroende av regeringens godkännande.

Utskottet hemställer

1. beträffande bemyndigande för talboks- och punktskriftsbibliote- 15

ket att träffa vissa avtal

att riksdagen medger talboks- och punktskriftsbiblioteket rätt att i KrU 1986/87:17
enlighet med vad utskottet anfört fr. o. m. budgetåret 1987/88 träffa
avtal för högst tre år med ett eller flera företag angående utnyttjande
av talboks- och punktskriftsbibliotekets masterbandsarkiv m. m.,

2. beträffande videoproduktion för döva

att riksdagen godkänner vad som i proposition 1986/87:100 förordats
om videoproduktion för döva,

3. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 7 200 000 kr. för
budgetåret 1988/89 som förordats i proposition 1986/87:100,

4. beträffande framställning av psalmboken i punktskrift

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr240 i motsvarande del,

5. beträffande behovet av ytterligare medelsbehov tilt talboks- och
punktskriftsbiblioteket

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr283,

6. beträffande utgivning av litteratur för synskadade
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr284,

7. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr240 i motsvarande del och 1986/

87:Kr260 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
33 205 000 kr.

10. Bidrag till Svenska språknämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 19 (s. 483—484) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 638 000 kr.

Stockholm den 9 april 1987

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),

Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s),

Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

16

Reservationer

KrU 1986/87:17

1. Filmstöd (punkt 2, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 samband”
och slutar med ”två organisationerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det inte råder några delade meningar om att de
aktuella organisationerna skall ha bidrag. Det är dock inte lämpligt att
specialdestinera detta bidrag. Filminstitutet bör anförtros att självständigt
fördela bidraget till de båda organisationerna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fördelning av bidrag för visningsfrämjande åtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 17 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och
musikalier (punkt 3, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Av den” och
slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att det är viktigt att en utgivning av
fonogram som tillgodoser en smal och begränsad marknad kan säkerställas.

Utskottet anser därför att anslaget bör höjas med 1,7 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 3 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 7 till Stöd tillfonogram och
musikalier lör budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
10 171 000 kr.

3. Stöd till vissa organisationstidskrifter (punkt 5, mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Konstitutionsutskottet
som” och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som vänsterpartiet kommunisternas ledamot
i konstitutionsutskottet har gjort nämligen att stödet till organisationstidskrifterna
bör återinföras.

För vissa av organisationstidskrifterna — främst de som tillhör handikapprörelsen,
nykterhetsrörelsen och idrottsrörelsen — har det indragna
stödet inneburit att deras svåra ekonomiska situation ytterligare förvärrats.

Några av dessa tidskrifter har fått stöd genom anslaget till kulturtidskrifter.
Kulturtidskrifterna arbetar under utomordentligt ogynnsamma förhål- 17

landen, och stödet till dessa tidskrifter bör inte naggas i kanten genom KrU 1986/87:17
anslag till en annan kategori av tidskrifter.

Ett belopp om 20 milj. kr. bör anslås för stöd till organisationstidskrifter.

Samtidigt bör nya regler för fördelningen av dessa medel utarbetas i syfte
att rikta stödet till de organisationstidskrifter som har de största behoven.

dels att moment 3 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stöd till vissa organisationstidskrifter

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr209 samt med anledning
av motionerna 1986/87:Kr244, 1986/87 :Kr289, 1986/87:Kr291
och 1986/87 :Kr294 under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln
till Stöd till vissa organisationstidskrifter fö r budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.,

4. Utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar (punkt 5,
mom. 4)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Kulturrådet
påpekar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det viktigt att samhället genom olika åtgärder
gör det möjligt för de synskadade att följa kulturdebatten. Utskottet anser
därför att en försöksverksamhet med utgivning av kulturtidskrifter som
taltidningar bör komma till stånd. För denna försöksverksamhet bör anslaget
till kulturtidskrifter ökas med 100 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

4. beträffande utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr247 i motsvarande del
samt med anledning av motionerna 1986/87:Kr261, 1986/87:Kr293
och 1986/87:Kr307 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt
5, mom. 5)

Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att endast några få organisationstidskrifter har fått
stöd från anslaget till kulturtidskrifter. Den i propositionen föreslagna höjningen
av anslaget med 490 000 kr. är otillräcklig. Utskottet delar också den
uppfattning som folkpartiets ledamöter i konstitutionsutskottet har framfört,
nämligen att de förbättringar som kulturministern föreslår beträffande
kulturtidskriftsstödet inte är tillräckliga för att organisationstidskrifter med
ekonomiska problem skall kunna erhålla stöd utan att för den skull kulturtidskrifterna
blir åsidosatta.

Utskottet anser därför att anslaget bör höjas med 2 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:17

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:K.r247 i motsvarande del, 1986/87:Kr290 samt med
bifall till motionerna 1986/87:Kr292 och 1986/87:Kr298 yrkande 6
till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

6. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt
5, mom. 5)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”1 fråga” och
slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt att en bred utgivning av tidskrifter av betydelse för den
kulturella, politiska och sociala debatten kan upprätthållas. Många organisationstidskrifter
är viktiga från opinionsbildningssynpunkt och spelar en
väsentlig roll för den allmänna debatten i olika frågor. Genom beslutet att
slopa organisationstidskriftsstödet har dessa tidskrifter en besvärlig ekonomisk
situation. De förbättringar i vad gäller möjligheterna att utnyttja kulturtidskriftsstödet
som aviserats i årets budgetproposition är enligt utskottets
mening inte tillräckliga för att tillgodose de bidragsbehov som kvarstår
för vissa organisationstidskrifter. För att de tidskrifter som ges ut av ideella
föreningar och folkrörelser skall kunna få ett rimligt stöd föreslår utskottet
att anslaget till kulturtidskrifter höjs med 10 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Med den av utskottet förordade höjningen bör även ett visst stöd kunna
utgå för utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar.

dels att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Kr247 i motsvarande del, 1986/87:Kr292, 1986/

87:Kr298 yrkande 6 samt med bifall till motion 1986/87:Kr290 till
Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 28 000 000 kr.

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (punkt
5, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Alexander Chrisopoulos (vpk)

anser att moment 5 i utskottets hemställan i punkt 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Kr290, 1986/87:Kr292, 1986/87:Kr298 yrkande 6
samt med bifall till motion 1986/87 :Kr247 i motsvarande del, till

Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reserva- 19

tionsanslag av 18 100 000 kr.

8. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet KrU 1986/87:17
för utgivning av En bok för alla samt läsfrämjande
åtgärder för barn och ungdom (punkt 6, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”(yrkande 18)” bort ha följande lydelse:

Utskottet är berett att biträda förslag om fortsatt utgivning av En bok för
alla såvitt avser litteratur för barn och ungdom. Något ekonomiskt stöd till
utgivningen av vuxenböcker bör dock inte utgå, då det numera finns ett rikt
utbud av prisbillig, icke statssubventionerad kvalitetslitteratur. Enligt utskottets
mening saknas därför skäl till ett så omfattande stöd som föreslås
utgå till utgivning av En bok för alla.

Utskottet tillstyrker alltså motion Kr265 yrkande 18.

dets att moment 1 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet
för utgivning av En bok för alta samt läsfrämjande åtgärderför
barn och ungdom

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 18 i motsvarande del beslutar
att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3 000 000
kr.,

9. Beräknande av medel för barn- och ungdomsorganisationernas
läsfrämjande åtgärder (punkt 6, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Vid behandlingen”
och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening viktigt att väcka och stimulera barns och
ungdomars läsintresse. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift är väsentlig
i det moderna samhället. Satsningar på läsfrämjande åtgärder är därför en
investering för framtiden.

Barn- och ungdomsorganisationerna kan spela en viktig roll för att sprida
läsintresse till de ungdomar som inte spontant går till bibliotek eller
bokhandel. Utskottet anser därför liksom motionärerna att ett anslag om
400 000 kr. till barn- och ungdomsorganisationernas läsfrämjande åtgärder
bör inrättas och fördelas av statens kulturråd och Stiftelsen Litteraturfrämjandet
i samråd.

dels att moment 2 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medelför barn- och ungdomsorganisationernas
läsfrämjande åtgärder

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Kr236 yrkande 6 i motsvarande
del beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas 400 000 kr.,

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 6, mom. 3) KrU 1986/87:17

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
moment 3 i utskottets hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 18 i motsvarande del och med
avslag på motion 1986/87 :Kr236 yrkande 6 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 33 981 000 kr.,

11. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (punkt 6, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att moment 3 i utskottets
hemställan i punkt 6 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall
till motion 1986/87 :Kr236 yrkande 6 i motsvarande del och med
avslag på motion 1986/87:Kr265 yrkande 18 i motsvarande del till
Litteraturstöd för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 37 381 000 kr.,

12. Framställning av psalmboken i punktskrift (punkt 9,
mom. 4)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Förslaget i”
och slutar med ”därför motionen” bort ha följande lydelse:

1 motion Kr240 (fp) föreslås att TPB skall få de särskilda medel som TPB
begärt i sin anslagsframställning för att producera 200 exemplar av den nya
psalmboken i punktskrift. Utskottet anser liksom motionärerna att psalmboken
har en sådan central ställning i Sveriges andliga liv att denna bör
göras tillgänglig för synskadade. Utskottet föreslår därför att anslaget höjs
med 600 000 kr.

dels att moment 4 i utskottets hemställan i punkt 9 bort ha följande lydelse:

4. beträffande framställning av psalmboken i punktskrift
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr240i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21

13. Medelsanvisningen till Talboks-och punktskrifts- KrU 1986/87:17

biblioteket: Produktionskostnader (punkt 9, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Med anledning”
och slutar med ”motion Kr260” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen inte har föreslagit
någon utökning av TPB:s verksamhet. Detta får till resultat att kulturklyftan
mellan de synskadade och andra medborgare okar. Det är angeläget att
ett reformarbete fortsätter på detta område, även om resurserna är begränsade.

Utskottet föreslår därför att anslaget till TPB utökas med 1 695 000 kr. för
framställning av ytterligare 300 talbokstitlar, i enlighet med vad TPB har
föreslagit. Härigenom blir det möjligt för TPB att kunna göra ungefär 2 100
boktitlar tillgängliga för synskadade på band. Detta utgör dock bara en
begränsad del av den utgivning av svartskriftsböcker som årligen kommer
seende till del.

TPB:s försäljning av punktskriftsböcker började i mars 1985. Denna
verksamhet var en stor framgång. När försäljningen pågått knappt ett år,
det vill säga i januari 1986, var pengarna från de båda budgetåren 1984/85
och 1985/86 slut. Ett tvärt slut på försäljningen blev följden. Till ett års
verksamhet hade alltså två års anslag gått åt.

För att kunna hålla sig inom budgetramen för budgetåret 1986/87 vidtog
TPB en rad åtgärder, bl. a. kommer endast hälften så många listor som
tidigare planerats att sändas ut.

Om man verkligen vill ta reda på köpintresset och se huruvida marknaden
är mättad måste enligt utskottets mening anslaget till punktskriftsböcker
för försäljning höjas med de 252 000 kr. TPB begärt.

detsatt moment 7 i utskottets hemställan i punkt 9 bort ha följande lydelse:

7. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87 :Kr240 i motsvarande del samt med bifall till motion 1986/

87:Kr260 till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
35 152 000 kr.

14. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader (punkt 9, mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m). Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser att moment 7 i utskottets hemställan i punkt 9 bort ha följande lydelse:

22

7. beträffande medelsanvisningen KrU 1986/87:17

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 samt motion
1986/87:Kr260och med bifall till motion 1986/87:Kr240 i motsvarande
del till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
33 805 000 kr.

Särskilt yttrande

Förmedling av kvalitetsvideo (punkt 6, mom. 4)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:

En stor del av utbudet på videomarknaden innehåller våldsskildringar och
kvinnoförnedrande framställningar. Även om kvalitetsutbudet av videogram
på senare tid har ökat domineras videomarknaden av ett kvalitativt
undermåligt utbud. Vi anser därför att det är angeläget att samhället tar ett
ansvar för att åstadkomma ett ökat utbud av kvalitetsvideogram.

23

Konstitutionsutskottets yttrande
1986/87:11 y

angående stöd till kultur- och organisationstidskrifter KrU

1986/87:17
Bilaga 1

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
följande motioner rörande stöd till kultur- och organisationstidskrifter,
nämligen 1986/87:Kr209, 244, 247, 261, 289, 290, 291, 292, 293, 294. 298,
yrkande 6, och 307.

Motionernas hemställan

1 motion 1986l87:Kr209 av Bo Hammar m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under bil. 10 Utbildningsdepartementet, G 9,

Stöd till kulturtidskrifter anvisa 20 000 000 kr. utöver regeringens förslag för
stöd till ideella organisationstidskrifter,

2. att riksdagen hos regeringen begär att regler utarbetas för fördelningen
av dessa medel i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:Kr244 av Börje Stensson och Margareta Andrén (fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om
bidragsgivning till trossamfundens och nykterhetsrörelsens tidskrifter.

I motion 1986187:Kr247 av Alexander Chrisopoulos (vpk) yrkas att riksdagen
med ändring i proposition 1986/87:100 bil. 10 Utbildningsdepartementet,

G 9 Stöd till kulturtidskrifter upptar 100 000 kr. utöver regeringens förslag
avseende försöksverksamhet med utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar.

I motion 1986l87:Kr261 av Margareta Persson och Maj Britt Theorin (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att inom ramen
för anslaget Stöd till kulturtidskrifter en försöksverksamhet med utgivning av
kulturtidskrifter som taltidningar startas.

I motion 1986187: Kr289 av Alf Svensson (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att införa stöd till tidskrifter för ideella organisationer,

2. att riksdagen beslutar anslå 20 000 000 kr. i förslagsanslag till Stöd för
ideella organisationers tidskrifter.

I motion 1986l87:Kr290 av Karl Boo (c) yrkas att riksdagen till Stöd till

kultur- och organisationstidskrifter anvisar ett i förhållande till regeringens 24

förslag med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 28 000 (XX) kr.

I motion 1986l87:Kr291 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) yrkas att
riksdagen uttalar att stödet till handikapporganisationernas tidskrifter på
nytt prövas av kulturrådet.

I motion 1986l87:Kr292 av Gunhild Bolander och Karin Israelsson (c) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om ett särskilt
tidningsstöd på 2 milj. kr. till handikapp- och nykterhetsrörelsen.

I motion 1986187:Kr293 av Margareta Andrén och Ulla Orring (fp) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att inom ramen för anslaget för stöd till
kulturtidskrifter 100 000 kr. avsätts för försöksverksamhet med utgivning av
kulturtidskrifter som taltidningar.

I motion 1986187:Kr294 av Marianne Karlsson och Kersti Johansson (c) yrkas
att riksdagen beslutar om återinförande av presstöd för organisationstidskrifter
i enlighet med motionen.

I motion 1986/87:Kr298, yrkande 6, av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas

6. att riksdagen till Stöd till kulturtidskrifter (G 9) för budgetåret 1987/88
anvisar 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

I motion 1986l87:Kr307 av Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
ökad satsning på kulturtidskrifter för synskadade.

Frågans tidigare behandling m. m.

Anslaget till kulturtidskrifter utökades för budgetåret 1986/87 med 7 000 000
kr. till 17 500 000 kr. i anslutning till att det särskilda stödet till organisationstidskrifter
avvecklades. I årets budgetproposition föreslås en höjning av
anslaget till 18 000 000 kr.

Vid sin behandling av presstödsfrågan under förra riksmötet (KU 1985/
86:16) uttalade konstitutionsutskottet, vars majoritet godtog att organisationstidskriftsstödet
avvecklades, bl. a. följande:

Beträffande den föreslagna uppräkningen av stödet till kulturtidskrifter vill
utskottet särskilt understryka uttalandet i budgetpropositionen att ifrågavarande
anslag bör höjas för att bereda plats även för vissa organisationstidskrifter.

Utskottet vill i sammanhanget något redogöra för efter vilka grunder
kulturtidskriftsstödet utgår. I första hand skall enligt förordningen
(1977:393) om statligt stöd till kulturtidskrifter det röra sig om en tidskrift
som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med
samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller
som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda
konstarternas områden. Bidrag skall utgå för sådan tidskrift som utkommer
med mer än ett nummer årligen och med högst ett nummer varje vecka.
Vidare krävs det för rätt till bidrag att intäkterna under redovisningsåret inte
kommer att täcka kostnaderna och att stöd inte kan påräknas från annat håll.
I förordningen stadgas också att kulturrådet, som prövar bidragsfrågorna,
vid sin prövning skall ”beakta att bidragen skall främja hög kvalitet och
mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen”.

KrU

1986/87:17

Bilaga 1

Enligt utskottets mening innebär de angivna förutsättningarna för stöd till
kulturtidskriftsanslaget att inga principiella hinder föreligger för att organisationstidskrifter
av olika slag, som inte längre kan få stöd från annat håll, kan
erhålla bidrag till sin verksamhet. Alldeles klart gäller detta de typer av
organisationstidskrifter som berörs i motionerna. Utskottet vill tillägga att
det är kulturrådets uppgift att fördela anslaget efter de grunder som anges i
stödförordningen och därvid beakta syftet med anslagshöjningen.

Enligt utskottets mening bör de i det föregående redovisade motionerna,
som remitterats till kulturutskottet, anses i sak tillgodosedda med utskottets
yttrande.

Ett yttrande med samma innehåll avgav utskottet till kulturutskottet (KU
1985/86:10 y). Företrädare för folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
reserverade sig för ett bibehållande av organisationstidskriftsstödet; folkpartiet
till ett väsentligt reducerat belopp.

Kulturutskottet tillstyrkte (KrU 1985/86:20) budgetpropositionens förslag
om en ökning av anslaget till kulturtidskrifter och anförde i sammanhanget
bl. a. följande:

En grupp tidskrifter som enligt utskottets mening bör uppmärksammas i
högre grad än vad nu är fallet är barn- och ungdomstidskrifter. I kulturrådets
rapport konstateras att antalet sådana tidskrifter i dag är lågt och att de
brottas med betydande ekonomiska svårigheter. Detta gäller även de barnoch
ungdomstidskrifter som utges av folkrörelser och andra organisationer.
Kvalitetstidskrifter för barn och ungdom har viktiga uppgifter genom att
stimulera till läsning och ge väsentliga kunskaper. Dessutom kan de
grundlägga ett intresse för kultur och en känsla för kulturell kvalitet som kan
påverka även det vuxna livet. Det finns alltså goda skäl för att dessa
tidskrifter särskilt beaktas vid bidragsgivning.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Kr269 yrkande 9,
Kr293, Kr334 och Kr335 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I en reservation (fp och c) föreslogs att anslaget till kulturtidskriftsstödet
skulle höjas med ytterligare 10 milj. kr. bl. a. för att garantera att sådana
organisationstidskrifter som ges ut av ideella föreningar och folkrörelser skall
kunna få stöd.

Konstitutionsutskottets bedömning

Utskottet godtog förra året att organisationstidskriftsstödet avskaffades och
finner inte att någonting framkommit som skulle motivera att denna särskilda
stödform nu återinförs. Utskottet föreslår därför att motionerna 1986/
87:Kr209, 289, 292 och 294 avstyrks av kulturutskottet.

Som utskottet uttalade förra året (KU 1985/86:16, KrU 1985/86:20)
föreligger det inga principiella hinder för att organisationstidskrifter av olika
slag skall kunna få bidrag från kulturtidskriftsanslaget. Konkurrensen när det
gäller att få bidrag från detta anslag är visserligen stor. Men utskottet noterar
som positivt att på regeringens initiativ förbereds insatser som är ägnade att
ge stödet en förbättrad effekt. Sålunda föreslår föredragande statsrådet en
försöksverksamhet med särskilda åtgärder när det gäller marknadsföring och
distribution liksom utbildning och rådgivning vad gäller ekonomi, juridik.

KrU

1986/87:17

Bilaga 1

administration, teknik m.m. Vidare pågår det enligt vad som anförs i
budgetpropositionen överläggningar mellan kulturrådet, postverket och
företrädare för berörda branscher för att försöka finna lösningar på de
problem som portoavgifterna medför för bokförlag, bokhandlare och
kulturtidskriftsutgivare. En överenskommelse väntas kunna träffas innevarande
vår.

Det bör också noteras att en förbättring för tidskrifter som inte tidigare
erhållit stöd föreslås genom att bidrag fortsättningsvis bör kunna utgå om
tidskrifterna under de två närmast föregående redovisningsåren kommit ut
med minst fyra nummer. Hittills har gällt att en tidskrift måste ha kommit ut
med minst fyra nummer under det närmast föregående redovisningsåret.

Med det anförda har utskottet redovisat sin principiella inställning till
hithörande frågor. Från de synpunkter utskottet har att företräda har
utskottet således inga krav på att ytterligare medel skall tillföras kulturtidskriftsanslaget.
Motionerna 1986/87:Kr244, 290, 291 och 298, yrkande 6,
föranleder utöver det sagda inte något uttalande från utskottets sida.

Avslutningsvis vill utskottet i korthet beröra motionskraven om bidrag till
taltidningsversioner av kulturtidskrifter. Liksom när det gäller den allmänna
samhällsdebatten är det självfallet av stor vikt att möjligheterna för de
synskadade att följa kulturdebatten underlättas. Utskottet vill erinra om att
taltidningskommittén kommer att avge sitt slutbetänkande i maj—juni 1987.
Detta material kan förväntas ge ett omfattande underlag för ställningstaganden
kring taltidningsproblematiken. Utskottet anser därför att någon
särskild åtgärd på grund av de aktuella motionsyrkandena inte nu bör
företas.

Stockholm den 24 mars 1987
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s). Anders Björck (m), Kurt Ove Johansson (s),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Anita Modin (s),
Sören Lekberg (s), Börje Stensson (fp), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom
(c), Nils Berndtson (vpk). Elisabeth Fleetwood (m), Ingela Mårtensson (fp)
och Leo Persson (s).

Avvikande meningar

1) av Bertil Fiskesjö och Bengt Kindbom (båda c) vilka ansett att utskottet i
stället för det stycke ovan på denna sida som börjar "Med det anförda” och
slutar "från utskottets sida” bort anföra följande:

De förbättringar vad gäller möjligheterna att utnyttja kulturtidskriftsstödet
som sålunda aviserats i årets budgetproposition är emellertid enligt
utskottets mening inte tillräckliga för att tillgodose de bidragsbehov som
kvarstår för vissa organisationstidskrifter. Vikten från opinionsbildningssynpunkt
av en omfattande utgivning av tidskrifter av betydelse för den
kulturella, sociala och ekonomiska debatten får inte underskattas. Det finns

KrU

1986/87:17

Bilaga 1

också skäl att uppmärksamma de ekonomiska svårigheter som föreligger för
barn- och ungdomstidskrifter och för olika handikappgruppers publikationer.

Enligt utskottets mening krävs det för att sådana organisationstidskrifter
som ges ut av ideella föreningar och folkrörelser skall kunna komma i
åtnjutande av ett rimligt stöd att kulturtidskriftsanslaget höjs i förhållande till
regeringens förslag. Utskottet anser därför att förslaget i motion Kr290 av
Karl Boo (c) om en höjning av anslaget med 10 milj. kr. bör tillgodoses.

2) av Börje Stensson och Ingela Mårtensson (båda fp), vilka ansett att utskottet
i stället för det stycke på s. 27 som börjar ”Med det anförda” och
slutar ”från utskottets sida” bort ha anfört följande:

De förbättringar som således föreslås i budgetpropositionen i syfte att
effektivisera kulturtidskriftsstödet är enligt utskottets mening inte tillräckliga
för att organisationstidskrifter med ekonomiska problem skall kunna
erhålla stöd utan att för den skull kulturtidskrifter, som kämpar med stora
ekonomiska svårigheter, blir åsidosatta. För att söka motverka sådana
effekter ansluter sig utskottet till förslaget i motion Kr298, yrkande 6, att
kulturanslaget skall höjas med 2 milj. kr.

3) av Bo Hammar (vpk) vilken ansett att utskottet fr. o. m. det stycke på s. 26
som börjar ”Utskottet godtog” t. o. m. det stycke på s. 27 som slutar ”från
utskottets sida” bort anföra följande:

Organisationstidskriftsstödet utgick bl. a. till tidningar som inte kunde
anses vara i behov av stöd, t. ex. ICA-kuriren, SAF-tidningen och LOtidningen.
Men konsekvensen av att stödet avskaffades blev samtidigt att en
rad ideella tidskrifter, som arbetar under pressade ekonomiska förhållanden,
drabbades hårt. Detta gäller t. ex. handikapprörelsens, nykterhetsrörelsens
och idrottsrörelsens tidskrifter liksom olika politiska debattskrifter. En
sådan utveckling är enligt utskottets mening olycklig inte minst med hänsyn
till den stora roll de idella tidskrifterna spelar för att upprätthålla mångfalden
i presskören. Vissa av dessa tidskrifter har visserligen kunnat få stöd från
anslaget till kulturtidskrifter vilka tidningar emellertid också arbetar under
mycket pressade förhållanden. Det är därför inte rimligt att de av sina
knappa medel skall behöva avstå pengar till andra tidskriftskategorier.

Mot bakgrund av det anförda ansluter utskottet sig till förslaget i motion
Kr209 av Bo Hammar m.fl. (vpk) att organisationstidskriftsstödet återinförs.
Lämpligen bör 20 milj. kr. anslås för ändamålet. Samtidigt bör - som
också föreslås i motionen - regeringen utarbeta nya regler för fördelningen
av stödet för att det skall kunna tillfalla de tidskrifter som kan ha de största
behoven.

Med det anförda anser utskottet att motionerna Kr209, 289 och 294 bör
tillstyrkas.

KrU

1986/87:17

Bilaga 1

28

Yttrande av statens kulturråd över motioner om stöd till
kultur- och organisationstidskrifter

Kulturrådet har anmodats yttra sig över 12 motioner rörande stöd till kultur-
och organisationstidskrifter och gör det samlat i det följande med hänvisningar
till resp. motioner i förekommande fall.

Vid fördelningen av bidragen under innevarande budgetår har kulturrådet
utgått från regeringens och riksdagens ställningstaganden under våren
1986.

Riksdagens kulturutskott fastslog i sin behandling av propositionen
1985/86: "Med anledning av motionerna vill utskottet erinra om att — som
ovan angetts — syftet med kulturtidskriftsstödet är att upprätthålla en bred
utgivning av tidskrifter av betydelse för den kulturella, sociala och ekonomiska
debatten eller med väsentlig analys och presentation inom de skilda
konstarternas område. Stödet skall vidare främja hög kvalitet och mångsidigt
utbud av åsikter och behandlade ämnen. Otvivelaktigt uppfyller flera
organisationstidskrifter dessa krav. Det blir därför en grannlaga uppgift för
kulturrådet att bedöma vilka organisationstidskrifter som skall bli berättigade
till stöd. Utskottet vill dock understryka att stödet till de fria kulturtidskrifterna
genom anslagshöjningen bör förbättras. (Kulturrådets kursivering.
) Utskottet anser därför att hittillsvarande riktlinjer för stödet, bl. a. att
tidskrifterna skall vända sig till en allmän publik, i allt väsentligt skall gälla
även i fortsättningen. En grupp tidskrifter som enligt utskottets mening bör
uppmärksammas i högre grad än vad nu är fallet är barn- och ungdomstidskrifter.
1 kulturrådets rapport konstateras att antalet sådana tidskrifter i
dag är lågt och att de brottas med betydande ekonomiska svårigheter. Detta
gäller även de barn- och ungdomstidskrifter som utges av folkrörelser och
andra organisationer. Kvalitetstidskrifter för barn och ungdom har viktiga
uppgifter genom att stimulera till läsning och ge viktiga kunskaper. Dessutom
kan de grundlägga ett intresse för kultur och en känsla för kulturell
kvalitet som kan påverka även det vuxna livet. Det finns alltså goda skäl för
att dessa tidskrifter särskilt beaktas vid bidragsgivningen.”

Mot bakgrund av ovanstående beslöt kulturrådets styrelse om nya föreskrifter
för stöd till kulturtidskrifter (Föreskrifter för stöd till kulturtidskrifter.
Statens kulturråds författningssamling 1986:41). Där fastslås bl. a. att
bidraget

” — skall i första hand sörja för de fria kulturtidskrifterna, dvs. tidskrifter
som fyller de innehållsliga krav som ställs i förordningens 1 §.

— kan utgå till tidskrifter som med huvuddelen av sin upplaga och sitt
innehåll vänder sig till en allmän publik. Undantagsvis skall dock stöd
kunna utgå även om detta krav inte är helt uppfyllt, nämligen om tidskriften
bedöms vara särskilt betydelsefull ur kulturpolitisk synvinkel.”

Styrelsen har markerat att riksdagspartiernas (och deras ungdomsorganisationers)
idétidskrifter generellt ska beviljas stöd.

227 ansökningar från organisationstidskrifter har inkommit. Hittillshax
kulturrådet under budgetåret beviljat stöd till 54 organisationstidskrifter
med sammanlagt 2 215 000 kr.

KrU

1986/87:17

Bilaga 2

29

Av dessa utges fem av studieförbunden, medan nio hör till den kategori,
som enligt presstödsnämndens definition är tidskrifter ”sorn väsentligen
framstår som organ för organisation med huvudsakligt syfte att verka för
politiskt ändamål eller har idémässig anknytning till politisk organisation”
(dvs. idétidskrifter). Sju av tidskrifterna är sådana som har till syfte ”att
verka för religiöst ändamål”. Fyra hör till gruppen solidaritetstidskrifter
och tre har som huvudsakligt syfte ”att företräda handikappade eller arbetshindrade”.

Tolv av de beviljade ansökningarna har gått till barn- och ungdomstidskrifter
medan resterande bidrag hör till gruppen ”övriga”, dvs. ges ut av
kulturella organisationer, miljövårdsorganisationer etc. Det bör understrykas
att definitioner och gränsdragningar av tidskrifter mellan tidskriftskategorier
ibland är svåra att göra. Vissa tidskrifter kan innehållsligt höra till
olika kategorier.

Av de föreliggande motionerna föreslås i motionerna 1986/87 :Kr209,
289, 290 och 294 att stödet till organisationstidskrifter antingen höjs kraftigt
inom kulturtidskriftsstödets ramar (och alltså även framdeles administreras
av kulturrådet) eller att det återinförs med presstödsnämnden som administratör.

Merparterna av organisationstidskrifterna skiljer sig till funktion och
innehåll från kulturtidskrifterna. Den största och viktigaste läsargruppen är
som regel de egna medlemmarna. Innehållet präglas av organisationens
arbete, av vilka frågor som är prioriterade eller på annat sätt mest aktuella,
och en del av materialet har framför allt internt intresse. De utgivande
organisationerna har som regel statligt organisationsstöd som tillsammans
med medlemsavgifterna utgör grunden för ekonomin. Tidskrifterna är som
regel momsbefriade. Vid en bedömning av generellt stöd till organisationstidskrifter
behöver således andra kriterier och bedömningsgrunder tillämpas
än för kulturtidskriftsstödet. Skulle ett organisationstidskriftsstöd återinföras,
i större eller mindre omfattning, bör det därför handläggas och
beslutas skilt från kulturtidskriftsstödet. Inom presstödsnämnden finns en
stor samlad kunskap om denna tidskriftskategori. Ett eventuellt återinfört
organisationstidskriftsstöd bör därför på nytt administreras av presstödsnämnden.

Vad gäller försöksverksamhet med inläsning på kassett (som taltidningar)
av tidskrifter för synskadade (motionerna Kr247, 261, 293, 307) kan
sägas att kulturrådet redan nu planerar en sådan verksamhet (under förutsättning
av riksdagens godkännande av det förslag om en treårig försöksverksamhet
som lagts i proposition 1986/87:100 avseende möjligheterna att
med olika marknadsföringstekniska åtgärder förbättra kunskaperna om
tidskrifterna, men även öka deras tillgänglighet i alla bemärkelser).

Beträffande kraven på en generell höjning av stödet till kulturtidskrifter,
kan kulturrådet bara instämma. Kulturtidskrifternas situation är ekonomiskt
fortsatt mycket utsatt och deras möjligheter till överlevnad utan statligt
stöd begränsade. En utvidgning av de marknadsföringstekniska åtgärderna
och de indirekta stödformer som provats i liten skala under senare år
indikerar att ytterligare satsningar på sikt kan ge mycket goda resultat och
leda till att en hel del tidskrifter kan stå på egna ben. Detta förutsätter dock
intensifierade satsningar från kulturrådets sida under de närmaste åren.

KrU

1986/87:17

Bilaga 2

Avslutningsvis kan framhållas att de marknadsföringstekniska åtgärder
som planeras enligt ovan också, enligt kulturrådets beslut, kan inbegripa
tidskrifter som av formella skäl inte får produktionsstöd. Organisationstidskrifter
som inte får detta stöd kan således få visst stöd genom att bli delaktiga
av generella marknadsföringstekniska åtgärder.

KrU

1986/87:17

Bilaga 2

31

Översikt över motionernas behandling

KrU

1986/87:17

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande s. punkt och moment nr yttrande

1985/86:Kr s. nr

209	8-9	5	3	3
236 yrk. 6	11	6	2, 3	9, 10, 11
yrk. 7	11	6	4
240	13	9	4, 7	12, 13, 14
244	8-9	5	3	3
247	9	5	4, 5	4, 5, 6, 7
260	14	9	7	13, 14
261	9	5	4	4
265 yrk. 7	5	3	4	2
yrk. 17	3	2	2	1
yrk. 18	11	6	1, 3	8, 10, 11
283	13-14	9	5
284	14	9	6
289	8-9	5	3	3
290	8-9	5	5	5, 6,7
291	8-9	5	3	3
292	8-9	5	5	5, 6,7
293	9	5	4	4, 5, 6, 7
294	8-9	5	3	3
298 yrk. 6	8-9	5	5	5, 6, 7
307	9	5	4	4

Bilaga 3

32

Innehållsförteckning

KrU 1986/87:17

Sammanfattning 1

Film m. m.

Statens biografbyrå 2

Filmstöd 2

Stöd till fonogram och musikalier 3

Arkivet för ljud och bild:

Förvaltningskostnader 6

Insamlingsverksamhet m. m 6

Dagspress och tidskrifter

Stöd till kulturtidskrifter 6

Litteratur

Litteraturstöd 10

Kreditgarantier till bokförlag 12

Stöd till bokhandel 12

Distributionsstöd till fackbokhandel m. m 12

Lån för investeringar i bokhandel 12

Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Förvaltningskostnader 12

Produktionskostnader 12

Bidrag till Svenska språknämnden 16

Reservationer

1. Filmstöd (m) 17

2. Medelsanvisningen till Stöd till fonogram och musikalier (m) 17

3. Stöd till vissa organisationstidskrifter (vpk) 17

4. Utgivning av kulturtidskrifter som taltidningar (vpk) IS

5. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (fp) 18

6. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (c) 19

7. Medelsanvisningen till Stöd till kulturtidskrifter (vpk) 19

8. Beräknande av medel för Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning
av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn

och ungdom (m) 20

9. Beräknande av medel för barn- och ungdomsorganisationernas

läsfrämjande åtgärder (c) 20

10. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (m) 21

11. Medelsanvisningen till Litteraturstöd (c) 21

12. Framställning av psalmboken i punktskrift (m, fp, c) 21

13. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

Produktionskostnader (vpk) 22

14. Medelsanvisningen till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: 33

Produktionskostnader (m, fp, c) 22

Särskilt yttrande KrU 1986/87:17

Förmedling av kvalitetsvideo (c) 23

Bilagor

1. Konstitutionsutskottets yttrande 1986/87:11 y 24

2. Yttrande från statens kulturråd 29

3. Översikt över motionernas behandling 32

34