Kulturutskottets betänkande
1986/87:16

om forskning, såvitt avser kulturverksamhet, m. m.
(prop. 1986/87:80 bil. 6 delvis och prop. 1986/87:100
bil. 10 delvis)

KrU

1986/87:16

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande
dels förslag i proposition 1986/87:100 som i bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
lagts fram under punkt F54 Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet,
dels förslag i proposition 1986/87:80 om forskning som i bilaga 6
(utbildningsdepartementet) lagts fram under avsnitten Kulturverksamhet
och Massmedier,

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av proposition
1986/87:80.

Utskottet tillstyrker med ett undantag regeringens förslag i de två propositionerna.
I proposition 1986/87:80 beräknas ett anslag om 150000 kr. till
samefondens kulturdelegation för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Utskottet
föreslår att anslaget skall tidigareläggas och utgå redan för budgetåret
1987/88 med 150000 kr. Vidare föreslår utskottet att anslaget skall utgå med
300 000 kr. för ettvart av budgetåren 1988/89 och 1989/90.

Vid behandlingen av förslagen rörande naturhistorisk forskning föreslår
utskottet att riksdagen uttalar sig för en förstärkning av resurserna till
naturhistoriska riksmuseets grundforskning.

Vid betänkandet har fogats en reservation av företrädare för moderata
samlingspartiet och folkpartiet som vänder sig emot att en särskild forskningsresurs
med massmediepolitisk inriktning skall inrättas fr. o. m budgetåret
1989/90.

Propositionerna

I proposition 1986/87:100 har regeringen (utbildningsdepartementet)! bilaga
10 under punkt F 54 (s. 427 —428) föreslagit riksdagen att till Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 656000 kr.

I proposition 1986/87:80 om forskning har regeringen (utbildningsdepartementet)
i bilaga 6

dels såvitt avser Kulturverksamhet (s. 148—157) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att fatta principbeslut om att inrätta en tjänst
som professor vid naturhistoriska riksmuseet i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

1 Riksdagen 1986187.13 sami. Nr 16

2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (F54) för
budgetåret 1987/88, utöver vad regeringen föreslagit i proposition 1986/
87:100 (bil. 10 s. 427-428), anvisa ytterligare 2078000 kr.,

dels såvitt avser Massmedier m.m. (s. 157—163) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om en särskild forskningsresurs
med massmediepolitisk inriktning,

2. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande räddningskonvertering
av äldre material hos arkivet för ljud och bild avseende budgetåren
1988/89 och 1989/90 som angetts i propositionen,

3. godkänna de riktlinjer för resursförstärkningar rörande produktion av
en nationaldiskografi avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som angetts i
propositionen,

4. till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader (G 4) för budgetåret
1987/88, utöver vad regeringen har föreslagit i proposition 1986/87:100
(bil. 10 s. 449-451), anvisa ytterligare 422000 kr.

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/
87:80

I motion 1986/87: Kr 108 av Oskar Lindkvist (s) och Magnus Persson (s) yrkas,
såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av en
mera långsiktig förstärkning av naturhistoriska riksmuseets grundforskning
på miljöområdet.

Yrkande 1 i motionen behandlas i UbU 1986/87:26 p. 15.

I motion 1986/87:Krl09 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet skall uppräknas med 300000 kr. att tillföras samefondens
kulturdelegation som medel för stöd inom forskarutbildningen och att
samma belopp tillförs anslaget för budgetåren 1988/89 och 1989/90,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av Centrum för samisk forskning i Umeå innebärande
att kompletterande utredning genomförs så att verksamheten kan starta den
ljuli 1988.

I motion 1986/87:Ub21 av Ylva Annerstedt m. fl. (fp) yrkas, såvitt motionen
hänvisats till kulturutskottet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en undersökning av konstnärernas ekonomiska och
sociala situation,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till folkrörelseforskning som initieras av frikyrkliga forskningsrådet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stödet till massmedieforskning.

KrU 1986/87:16

Utskottet

KrU 1986/87:16

Inledning

Riksdagens beslut år 1984 om forskningspolitiken innebar att några myndigheter
inom kulturområdet — statens kulturråd, riksantikvarieämbetet och
riksarkivet — anvisades medel för forsknings- och utvecklingsinsatser.

I 1987 års forskningspolitiska proposition uttalas att det är angeläget att
rikta förstärkningarna mot högskolan med tonvikt på rekryteringen av nya
generationer forskare samt insatser inom vissa prioriterade områden, främst
då kultur- och naturvetenskap. Under beteckningen kulturvetenskaper
sammanförs i propositionen humanistisk, samhällsvetenskaplig, teologisk
och juridisk fakultet. Statsministern anför i ett inledande avsnitt om
huvudfrågor för forskningen att han finner det utomordentligt angeläget att i
ett samhälle där ökad kunskap eftersträvas och nyttiggörs, vi kan tillägna oss
det slag av vetande och insikter som kulturvetenskaperna och den konstnärliga
verksamheten ger.

I propositionen föreslås att den kulturvetenskapliga forskningen förstärks
genom anslagsökningar under perioden 1987/88—1989/90 till främst fakulteter
och forskningsråd. För treårsperioden föreslås att 13 nya professurer
inrättas inom de olika konstnärliga områdena samt en gästprofessur för
konstnärligt utvecklingsarbete.

Enligt kulturministern ryms inom ramen för en forskningspolitisk prioritering
av kulturvetenskaperna också förstärkningar till myndigheter och
institutioner inom kulturområdet som har en viktig roll för denna forskning.
Hit räknas myndigheter och institutioner med uppgift att genom arkiv,
bibliotek och museisamlingar fungera som basinstitutioner och tillhandahålla
material för forskning. Han framhåller att det är angeläget för kulturområdet
att den forskning och den kunskapsuppbyggnad kommer till stånd som
behövs för institutionernas arbete inom kulturområdets olika delar.

Kulturministern anser att kulturområdets behov av sådan forskning som
regel skall kunna tillgodoses genom en väl utvecklad samverkan med
forskningsrådens, universitetens och högskolornas verksamhet. I vissa fall är
det dock fråga om forskningsuppgifter av utpräglad sektorskaraktär som
kulturinstitutionerna själva måste kunna ta ett huvudansvar för. Det är då
angeläget att institutionerna kan uppträda som kvalificerade beställare av
forskning. Resurserna för forskning och långsiktig kunskapsuppbyggnad
inom kulturområdet bör enligt propositionen förstärkas under perioden fram
till och med budgetåret 1989/90 inom en ram av ca 6 milj. kr. För budgetåret
1987/88 föreslås att 2078000 kr. anvisas till anslaget Forsknings- och
utvecklingsinsatser inom kulturområdet utöver det anslag om 656000 kr.
som har föreslagits i 1987 års budgetproposition.

Fördelningen av resursförstärkningen för forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet på de tre budgetåren samt förslaget i budgetpropositionen
avseende anslaget för budgetåret 1987/88 framgår av följande
sammanställning:

1987/88 1988/89 1989/90

Prop. Prop.

1986/87:100 1986/87:80

Statens kulturråd	329 000*	+ 78 000	of.	+	272 000
Riksantikvarieämbetet
och statens historiska mu-
seer	218 000	+ 1 000 000	of.	+	450 000
Riksarkivet	109 000	+ 1 000 000	of.		of.
Forsknings- och utveck-
lingsinsatser inom arkivom-
rådet			+1 850 000	+	150 000
Stöd till folkrörelseforsk-
ning			+ 200 000		of.
Samefondens kulturdelega-
tion			+ 150 000		of.
Naturhistoriska riksmuseet				+	700 000
	656 000	+2 078 000	+2 200 000	+ 1 572 000

*För fördelning inom museisektorn.

För massmedieområdet föreslås i proposition 1986/87:80 en förstärkning om
totalt 1 150000 kr. i 1987 års kostnadsläge för de närmaste tre budgetåren.
Medlen beräknas bli fördelade på de tre budgetåren enligt följande
sammanställning:

1987/88 1988/89 1989/90

Produktion av nationaldiskografi

(verksamhetsstart 1 januari 1989) +300 000* +100 000

Räddningskonvertering av äldre samlingar
+422 000 of. of.

Basresurs för mediepolitisk forskning +328 000

+422 000 + 300 000 + 428 000

*Varav 100 000 kr. för engångskostnader.

Utskottet behandlar i det följande de riktlinjer för fördelningen av medelsramen
på olika ändamål inom kultur- och massmedieområdet som lämnas i
propositionen.

Arkivväsendet

Under detta avsnitt redovisas att äldre papper i arkiv och bibliotek hotas av
omfattande förstörelse. Denna förstörelse kan utgöra ett direkt mot mot vårt
kulturarv och mot väsentliga delar av källmaterialet för bl. a. historisk
forskning. Detta problem har påtalats av riksarkivet m. fl. myndigheter inom
bl. a. biblioteks- och arkivområdet. Myndigheterna har presenterat ett
förslag till forsknings- och utvecklingsprojekt för i första hand konservering
av papper. Kulturministern anser att förslaget bör kunna ligga till grund för
insatser inom området och föreslår för budgetåret 1987/88 ett bidrag om
1 milj. kr. Projektet skall också tillföras medel om 900000 kr. under anslaget
till delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Med hänsyn till arkivens uppgift att fungera som basinstitutioner och
tillhandahålla material för forskning föreslås i propositionen att en planeringsram
bör fastställas för ökade forsknings- och utvecklingsinsatser inom

KrU 1986/87:16

arkivväsendet. För budgetåret 1988/89 beräknas 1850000 kr. och för
följande budgetår ytterligare 150000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dels riktlinjer för resursförstärkningar
avseende arkivväsendet för budgetåren 1988/89 och 1989/90, dels
anslaget för budgetåret 1987/88 för anslagsposten Riksarkivet.

Ett stöd om 200000 kr. föreslås utgå fr. o.m. budgetåret 1988/89 för
folkrörelseforskning vid Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv samt Tjänstemannarörelsens
arkiv och museum. Kulturministern anser att utrymmet för
forskningspolitiskt motiverade förstärkningar till dessa två arkiv redan nu
bör anges med tanke på de enskilda arkivens behov att kunna planera sin
verksamhet.

I motion Ub21 (fp) betonas vikten av att stödet till folkrörelseforskning
inte begränsas till folkrörelser med anknytning till de fackliga organisationerna.
Motionärerna anser att medel från denna anslagspost bör kunna utgå
även till forskning som initieras av frikyrkliga forskningsrådet.

Kulturministern framhåller att de ovan nämnda båda arkiven fyller en
viktig funktion när det gäller folkrörelseforskning. Av propositionen framgår
att stödet till dessa arkiv är att se som ett led i strävan att stärka
arkivväsendet.

I detta sammanhang kan erinras om att utskottet i sitt av riksdagen
godkända betänkande KrU 1986/87:14 (s. 27) bl. a. har uttalat att det med
hänsyn till de kostnader Arbetarrörelsens arkiv har för bokinköp är
motiverat att man vid beredningen av nästa års budgetförslag beaktar
arkivets behov av ytterligare resurser.

Utskottet vill vidare erinra om att kulturministern särskilt framhåller att
behovet av forskning inom kulturområdet i regel skall kunna tillgodoses
genom en väl utvecklad samverkan med forskningsrådens, universitetens och
högskolornas verksamhet. Den typ av forskning som frikyrkliga forskningsrådet,
liksom motsvarande organ i andra folkrörelser, initierar bör alltså i
första hand få stöd från dessa institutioner.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionen i här
aktuell del (yrkande 3).

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet har från anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet för innevarande budgetår erhållit ett bidrag om 212 000
kr., vilket i budgetpropositionen räknas upp med 3 % till totalt 218 000 kr. I
forskningspropositionen föreslås en resursförstärkning med 1 milj. kr. för
budgetåret 1987/88 samt med ytterligare 450000 kr. för budgetåret 1989/90.
Denna förstärkning är i första hand avsedd för uppbyggnaden av kunskaper
om luftföroreningarnas och försurningens inverkan på kulturminnen och
kulturföremål men även för myndighetens långsiktiga kunskapsuppbyggnad
i övrigt.

Utskottet har inget att erinra mot de angivna riktlinjerna för resursförstärkningen
till riksantikvarieämbetet och statens historiska museer. Utskottet
tillstyrker att ett belopp om 1218 000 kr. för budgetåret 1987/88 anvisas till
den här aktuella anslagsposten.

KrU 1986/87:16

Naturhistorisk forskning

KrU 1986/87:16

Naturhistoriska riksmuseets särskilda forskningsprofil motiverar enligt kulturministern
att museet bör få resursförstärkningar som motsvarar resursutvecklingen
för naturvetenskaplig forskning i övrigt.

Museet föreslås få en resursförstärkning om 700000 kr. budgetåret
1989/90. Denna förstärkning är avsedd för dels inrättande av en professur,
dels medel för vård av forskningssamlingarna.

I motion Krl08 (s) erinras om att naturhistoriska riksmuseet är unikt bland
de svenska museerna genom sin utpräglade forskningsprofil med tonvikt på
naturvetenskaplig grundforskning. 80 % av museets resurser utnyttjas för
forskning och vård av samlingar. Museet ansvarar för dokumentation och
information om Sveriges naturmiljö samt för utvecklingsinsatser inom det
naturhistoriska museiområdet. Motionärerna redovisar att museet behöver
väsentliga resursökningar. Den i forskningspropositionen föreslagna medelstilldelningen
motsvarar inte de av kulturministern angivna målen eller
resursutvecklingen för den naturvetenskapliga forskningen i övrigt, säger de.
I motionen hemställs att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av en
mera långsiktig förstärkning av naturhistoriska riksmuseets forskning på
miljöområdet.

Enligt vad utskottet inhämtat beräknas resursförstärkningen för naturvetenskaplig
forskning (matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna och naturvetenskapliga
forskningsrådet) uppgå till 14,3 % (exkl. pris- och löneomräkning)
för hela perioden 1987/88-1989/90. Uppräkningen av den del av
museets anslag som avser forskning — vilken för budgetåret 1987/88 omfattar
drygt 30 milj. kr. — uppgår till 2,3 %.

Den forskning inom olika naturvetenskapliga områden som bedrivs vid
naturhistoriska riksmuseet är betydelsefull och ger viktiga kunskaper om
bl. a. miljöpåverkande faktorer. Kulturministern anser att denna forskning
resursmässigt bör likställas med naturvetenskaplig forskning i övrigt. Utskottet,
som delar denna uppfattning, konstaterar dock att resursförstärkningen
för naturhistoriska riksmuseets forskning inte tillnärmelsevis motsvarar
resursutvecklingen för naturvetenskaplig forskning i övrigt. Utskottet anser
därför att den utlovade resursförstärkningen snarast bör komma till stånd.
Utskottet anser att det i arbetet på nästa forskningsproposition måste ske en
samordning med resursöverväganden för andra motsvarande forskningsändamål.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Krl08 yrkande 2
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om inrättande av en tjänst
som professor vid naturhistoriska riksmuseet och om medel för forskningssamlingarnas
vård.

Statens kulturråds ansvarsområde, samisk forskning m. m.

För forsknings- och utvecklingsinsatser inom museisektorn disponerar
statens kulturråd för innevarande budgetår 319000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en höjning av denna anslagspost med 10 000 kr. I forskningspropositionen
föreslås en höjning av anslagsposten med 78 000 kr. för budgetåret

1987/88 och för budgetåret 1989/90 med ytterligare 272000 kr. Rådets
ansvarsområde, som nu endast omfattar museerna, föreslås — samtidigt med
anslagsuppräkningen — bli vidgat till att gälla forsknings- och utvecklingsinsatser
även inom andra delar av kulturområdet. Kulturministern framhåller
att rådet genom resursförstärkningen bör ha möjligheter att stödja angelägna
forsknings- och utvecklingsbehov inom barn- och ungdomsområdet där
särskilt verksamheterna vid Svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna och Svenska
barnboksinstitutet i Stockholm bör uppmärksammas. Resursförstärkningen
bör även medge visst stöd till kulturpedagogisk och kultursociologisk
forskning samt utvärderingar av kulturverksamheter.

I motion Ub21 förordas att kulturarbetarnas ekonomiska och sociala
situation bör bli föremål för en utredning. Motionärerna erinrar om att
utredningar härom har gjorts åren 1968, 1972 och 1977. Den senaste
utredningen - Fria kulturarbetare - publicerades 1981. Motionärerna anser
att den föreslagna utredningen bör bekostas av medel från anslagsposten.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget med en
kartläggning av konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Aktuella
kunskaper i dessa frågor är en förutsättning för att samhällets insatser för
konstnärerna skall kunna utnyttjas på rätt sätt. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om att riksdagen nyligen beslutat om en förstärkning av
medlen för kultur- och mediestatistiken (prop. 1986/87:100, bil. 15, FiU
1986/87:15, rskr. 1986/87:214). I budgetpropositionen framhåller civilministern
behovet av utvecklingsarbete på olika områden inom kultursektorn,
bl. a. beträffande kulturarbetarnas förhållanden. Detta arbete skall ske i
samråd mellan statistiska centralbyrån, konstnärsnämnden och konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd — KLYS. Genom att kulturstatistiken
byggs ut blir det möjligt att fortlöpande följa utvecklingen. Utskottet
är inte berett att förorda att en viss del av resursförstärkningen till
kulturrådet skall avsättas i enlighet med motionärernas förslag. Detta skulle
innebära att resurserna för andra angelägna forskningsområden kommer att
minska drastiskt. Med hänvisning till det som anförts avstyrker utskottet
motion Ub21 i här aktuell del (yrkande 2).

I forskningspropositionen föreslås att för ettvart av budgetåren 1988/89
och 1989/90 skall anvisas 150000 kr. till samefondens kulturdelegation.
Dessa medel är i första hand avsedda för studiefinansiering inom forskarutbildningen.
I motion Krl09 (fp, m, c) föreslås att detta bidrag skall anvisas
redan nästa budgetår med ett belopp om 300000 kr. och att samma belopp
skall tillföras anslagsposten för budgetåren 1988/89 och 1989/90. Motionärerna
menar att det är en nationell angelägenhet för Sverige att göra en samlad
insats för samisk forskning.

I propositionen framhålls att det är angeläget att särskilt uppmärksamma
samernas önskemål om forskning kring den egna kulturen liksom förutsättningarna
för samer att själva bedriva sådan forskning. Utskottet delar denna
uppfattning.

Det är också viktigt att samernas strävan att själva bedriva forskning om
samiska förhållanden får ett adekvat stöd. Utskottet anser liksom motionärerna
att det i propositionen föreslagna anslaget till samefondens kulturdelegation
bör tidigareläggas och utgå för nästa budgetår. Utskottet föreslår

KrU 1986/87:16

därför med anledning av motion Krl09 i här aktuell del att ett anslag om
150000 kr. skall utgå för budgetåret 1987/88 och att ett anslag om 300000 kr
lämnas för ettvart av budgetåren 1988/89 och 1989/90.

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag till riktlinjer
för resursförstärkningar för budgetåren 1988/89 och 1989/90 avseende medel
för samisk forskning bör godkännas med den ändring som följer av vad
utskottet anfört. De av regeringen föreslagna riktlinjerna för resursförstärkningen
till statens kulturråd tillstyrker utskottet.

Den i propositionen föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår till
anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet bör höjas
med 150000 kr. avsedda för samefondens kulturdelegation.

Enligt motion Krl09 bör en samisk forskning byggas upp kring den
forskningsverksamhet som redan bedrivs inom Umeå högskoleregion och då
med särskild tyngdpunkt i Umeå. Vid detta universitet finns, förutom
professuren i samiska, flera institutioner som redan bedriver forskning med
anknytning till samiska förhållanden. Här kan nämnas kulturgeografi (bl. a.
projektet Markanvändning Norr), institutionerna för arkeologi och etnologi,
CERUM — center för arktisk kulturforskning samt kollegiet för humanistiska
framtidsstudier.

Motionärerna önskar att riksdagen i en framställning till regeringen skall
uttala sig för att ett centrum för samisk forskning skall inrättas i Umeå den
ljuli 1988. Detta centrum skall ha till uppgift att initiera och samordna
forskning på området. För att förbereda inrättandet av detta centrum bör en
särskild utredning snarast tillkallas.

Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet påpeka att det i dag
finns en rad olika inrättningar av centrumkaraktär vid universiteten. Dessa
kan själva besluta att inrätta centra enligt den ordning som gäller för
universitetens egna beslut om indelning i arbetsenheter m. m. Beslut om
inrättande av ett centrum för samisk forskning kan alltså fattas av universitetet
i Umeå inom ramen för dess egna resurser. Med hänsyn till det anförda
påkallar motionen i här aktuell del (yrkande 2) inte någon åtgärd.

Massmedier m. m.

På massmedieområdet, där tekniken för förmedling och lagring av ljud och
bild är under snabb utveckling, föreslår kulturministern en rad åtgärder i
syfte att säkerställa bevarandet av material för forskningen. Arkivet för ljud
och bild (ALB) föreslås få särskilda resurser för att inventera de äldre
samlingar av ljudupptagningar som ALB år 1979 övertog från kungl,
biblioteket samt överföra vissa inspelningar till moderna medier. Härför
beräknas för budgetåret 1987/88 422 000 kr., vilket uppges motsvara ungefär
en tredjedel av det totala medelsbehovet. Vidare föreslås att ALB skall få
resurser för utgivning av en svensk nationaldiskografi. Arbetet med denna
diskografi föreslås starta vid årsskiftet 1988-1989. För budgetåret 1988/89
beräknas totalt 300000 kr., varav 200000 kr. som driftmedel och 100000 kr.
för engångskostnader för system- och programmeringsarbete. Verksamheten
beräknas kosta 400000 kr. för helår. I propositionen lämnas vissa
riktlinjer för arbetet med nationaldiskografin. Enligt dessa riktlinjer bör

KrU 1986/87:16

diskografin få en sådan utformning att den kan tjäna som beståndskatalog
över ALB:s samling av pliktexemplar av fonogram. Vidare bör de katalogiseringsregler
som tillämpas så långt som möjligt stämma överens med i övrigt
vedertagen standard för registrering av fonogram, t. ex. vid de svenska
biblioteken.

I propositionen aviseras också inrättandet av en särskild forskningsresurs
med massmediepolitisk inriktning. Kulturministern anser att det finns behov
av att systematiskt samla in och ställa samman uppgifter om den aktuella
utvecklingen inom ljud- och bildområdet. En sådan verksamhet bör kunna
utgöra en basresurs för den forskning som pågår inom massmedieområdet
och fungera som en källa för fortlöpande information för dem som har behov
av att följa med i händelseförloppet. En särskild utredning kommer att få i
uppdrag att förbereda inrättandet av denna forskningsresurs. För utredningens
arbete anges följande riktlinjer.

Utredningsarbetet bör inriktas på att i första hand finna former för att
samordna och effektivisera utnyttjandet av de resurser som i dag finns hos
myndigheter och institutioner inom området. Förutom Sveriges Radio-koncernens
forskningsverksamhet åsyftas ALB och viss verksamhet inom
Svenska Filminstitutet. Aven kabelnämnden, närradionämnden och radionämnden
kan fylla viktiga uppgifter i detta sammanhang. Utredningen bör
vidare ange inom vilka områden nytillkommande resurser i första hand
behöver sättas in för att förstärka informations- och forskningsverksamheten.
Utredningens arbete bör kunna bedrivas så att verksamheten kan
inledas i sina nya former i början av år 1990. Särskilda medel härför bör
sålunda anvisas första gången för budgetåret 1989/90.

För de nämnda forskningsändamålen inom medieområdet beräknas en
successiv medelsförstärkning som för treårsperioden uppgår till totalt
1150000 kr. i 1987 års kostnadsläge. För budgetåret 1987/88 föreslås en
resursförstärkning om 422 000 kr. till ALB för att rädda vissa äldre samlingar
ljudupptagningar. För budgetåret 1988/89 beräknas 300 000 kr. för utgivning
av en nationaldiskografi och för budgetåret 1989/90 ytterligare 100 000 kr. för
nationaldiskografin och 328000 kr. för en särskild forskningsresurs med
massmediepolitisk inriktning.

I motion Ub21 (fp) vänder sig motionärerna emot att en särskild
forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning skall inrättas. De anser
att en sammanblandning har skett av forskningsinsatser å ena sidan och
sammanställning och spridning av information i mer allmän mening å den
andra. Det enda av de nämnda organen som bedriver forskning i ordets
egentliga betydelse är Sveriges Radio och ALB. Den forskningen bör så långt
det är möjligt samordnas med den som bedrivs vid universiteten anförs i
motionen. Enligt motionärernas mening bör därför medel motsvarande
kostnaden för den i propositionen förordade forskningsresursen föras till
universitetens massmedieforskning.

Av propositionen framgår att syftet med den förordade särskilda forskningsresursen
är att skapa en basresurs för forskningen inom medieområdet
genom en systematisk sammanställning av utvecklingen inom ljud- och
bildområdet. Vidare skall den forskningsverksamhet som pågår inom
Sveriges Radio samt viss verksamhet inom ALB och Svenska Filminstitutet

KrU 1986/87:16

och kabelnämnden, närradionämnden samt radionämnden samordnas och
effektiviseras. Enligt utskottets mening bör det vara till fördel för massmedieforskningen
om den information om den aktuella utvecklingen som
genereras inom de nämnda institutionerna kan ställas samman och bearbetas
systematiskt. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
Ub21 yrkande 4.

Utskottet tillstyrker alltså vad i propositionen förordats om en särskild
forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning samt de riktlinjer som
angivits för resursförstärkningar rörande dels räddningskonvertering av
äldre material hos ALB, dels produktion av en nationaldiskografi. Vidare
tillstyrker utskottet att till ALB för budgetåret 1987/88 anvisas 422000 kr.
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stöd till forskning initierad av frikyrkliga forskningsrådet att

riksdagen avslår motion 1986/87:Ub21 yrkande 3,

2. beträffande förstärkning av medlen till naturhistoriska riksmuseets
grundforskning

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 och motion
1986/87: Krl08 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande inrättande av tjänst som professor vid naturhistoriska
riksmuseet

att riksdagen bemyndigar regeringen att fatta principbeslut om
inrättande av tjänst som professor vid naturhistoriska riksmuseet i
enlighet med vad som förordats i proposition 1986/87:100,

4. beträffande riktlinjer för resursförstärkning till statens kulturråd
avseende undersökning av konstnärernas ekonomiska och sociala
situation

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag på
motion 1986/87:Ub21 yrkande 2 godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar
avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90 som angetts i
propositionen,

5. beträffande riktlinjer för resursförstärkning till samefondens
kulturdelegation

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:80 och motion
1986/87:Krl09 yrkande 1 i motsvarande del, godkänner de riktlinjer
för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och 1989/90
som utskottet angett,

6. beträffande riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren
1988/89 och 1989190

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 godkänner de
riktlinjer som angetts i propositionen i den mån de inte behandlats
under punkterna 4 och 5,

KrU 1986/87:16

7. beträffande medelsanvisning

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med
anledning av proposition 1986/87:80 och motion 1986/87:Krl09 yrkande
1 i motsvarande del till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
2884000 kr.,

8. beträffande inrättande av centrum för samisk forskning
att riksdagen avslår motion 1986/87:Krl09 yrkande 2,

9. beträffande en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk
inriktning

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 och med avslag på
motion 1986/87:Ub21 yrkande 4 godkänner vad som förordats i
propositionen,

10. beträffande räddningskonvertering av äldre material hos arkivet
för ljud och bild

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och
1989/90 som angetts i propositionen,

11. beträffande produktion av en nationaldiskografi

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:80 godkänner de
riktlinjer för resursförstärkningar avseende budgetåren 1988/89 och
1989/90 som angetts i propositionen,

12. beträffande medelsanvisning

att riksdagen till Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1987/88 utöver vad riksdagen tidigare anvisat (prop.
1986/87:100 bil. 10, KrU 1986/87:17, rskr. 1986/87:209) anvisar
ytterligare 422000 kr.

Stockholm den 7 maj 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Berit Oscarsson (s),
Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Margareta
Mörck (fp), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O
Karlsson (s), Håkan Stjernlöf (m) och Stina Gustavsson (c).

KrU 1986/87:16

Reservation

KrU 1986/87:16

En särskild forskningsresurs med massmediepolitisk inriktning
(mom. 9)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta
Mörck (fp) och Håkan Stjernlöf (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Av
propositionen” och på s. 10 slutar med ”i budgetpropositionen” bort ha
följande lydelse:

Otvivelaktigt förhåller det sig så som motionärerna hävdar, nämligen att
den verksamhet som enligt propositionen skall bedrivas inte kan räknas som
forskning. Det har skett en sammanblandning av forskningsinsatser å ena
sidan och sammanställning och spridning av information i mer allmän mening
å den andra. De enda av de nämnda organen som bedriver forskning i ordets
egentliga betydelse är Sveriges Radio och ALB. Den forskningen bör så långt
det är möjligt samordnas med den som bedrivs vid universiteten. I detta
sammanhang vill utskottet peka på att statsministern i ett inledande avsnitt
hänvisar till att OECD har gjort en utvärdering av den svenska forskningsoch
teknikpolitiken. I denna utvärdering varnas för att upprätta nya
forskningsinstitut. Statsministern säger att han gärna vill instämma i den
varningen. Utskottet är av samma mening som statsministern.

De medel som är beräknade för den av kulturministern aviserade
forskningsresursen bör i stället användas till att förstärka universitetens
massmedieforskning. Utskottet tillstyrker alltså motion Ub21 yrkande 4.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att förslaget i forskningspropositionen
om en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk
inriktning avvisas. Utskottet tillstyrker de riktlinjer som angivits för resursförstärkningar
rörande dels räddningskonvertering av äldre material hos
ALB, dels produktion av en nationaldiskografi. Vidare tillstyrker utskottet
att till ALB för budgetåret 1987/88 anvisas 422 000 kr. utöver vad som
föreslagits i budgetpropositionen.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk
inriktning

att riksdagen med avslag på proposition 1986/87:80 och med bifall till
motion 1986/87:Ub21 yrkande 4 godkänner vad utskottet förordat.

Innehållsförteckning KrU 1986/87:16

Sammanfattning 1

Propositionerna 1

Motioner 2

Utskottet

Inledning 3

Arkivväsendet 4

Kulturminnesvård 5

Naturhistorisk forskning 6

Statens kulturråds ansvarsområde, samisk forskning m. m 6

Massmedier m. m 8

Hemställan 10

Reservation (m, fp) 12

gotab Stockholm 1987 12960