Kulturutskottets betänkande
1986/87:12

om anslag till allmän kulturverksamhet m. m. (prop.
1986/87:100 bil. 10 delvis)

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag i proposition 1986/87:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m. m. lagts fram under
rubrikerna Allmän kulturverksamhet m. m. (anslag Fl-F 4) samt Ersättningar
och bidrag till konstnärer (anslag F5-F 9),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen och
motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

I avsnittet om övergripande kulturfrågor behandlades bl. a. frågan om
komplettering av de kulturpolitiska målen. Utskottet kommer efter en
utförlig diskussion fram till att det inte finns skäl förorda en sådan
komplettering. I samma avsnitt föreslår utskottet med anledning av ett antal
motionsyrkanden att riksdagen skall hemställa om en utredning med
uppdrag att lägga fram förslag till den fortsatta utbyggnaden av det statliga
stödet till regional kulturverksamhet. En rad andra frågor behandlas i samma
avsnitt i betänkandet, bl. a. om sponsring och främjande av den svenska
nationella kulturens utveckling.

Med ett undantag - bidrag till Immigrantinstitutet - tillstyrker utskottet
regeringens förslag i budgetpropositionen. Då det gäller den där föreslagna
uppräkningen av visningsersättningen med 10 milj. kr. understryker utskottet
med anledning av motioner starkt vikten av att anslagstillskottet används
för ersättningar av en annan storleksordning än den nuvarande grundersättningen.

Vid betänkandet har fogats ett stort antal reservationer, bl. a. då det gäller
de kulturpolitiska målen och det statliga stödet till regional kulturverksamhet.
Innehållsförteckningen ger en översiktlig bild av vilka frågor som
behandlas i reservationerna.

KrU

1986/87:12

1 Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 12

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Allmän kulturverksamhet m. m.

1. Övergripande frågor
Motioner

I motion 1986/87:Kr210 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om nödvändigheten av den svenska nationella kulturens utveckling,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en särskild kulturfond i
enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den föreslagna
fonden skall användas för att främja den svenska nationella kulturens
utveckling,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att sponsring
inom kulturlivet ej bör förekomma.

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande utveckling av statens anslag till kulturen och
kulturens ekonomiska villkor,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om inrättande
av en kultur- och folkrörelsefond baserad på delar av statens intäkter från
spel och lotterier,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande höjd ambitionsnivå i fråga om inrättande av nya
grundbelopp,

4. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen eller myndighet regeringen
bestämmer att efter prövning inleda en omfördelning av grundbelopp som
avdelats till regionala skådebanor till teater- och dansinstitutioner och fria
teatergrupper,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande de Stockholmsbaserade statliga institutionernas
ansvar för kulturlivet i hela landet.

I motion 1986/87:Kr245 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om hur stödet till den regionala kulturverksamheten
bör utformas på kort och lång sikt med beaktande av vad som anförts i
motionen.

I motion 1986/87 :Kr254 av Ingela Mårtensson (fp) och Margitta Edgren (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av statliga insatser i Göteborg och Malmö för institutioner
inom kultursektorn.

I motion 1986/87:Kr271 av Kerstin Keen m. fl. (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet
av en statlig förhandlare för fördelning av kostnaderna för en ny musikteater i
Västsverige.

KrU 1986/87:12

2

I motion 1986/87:Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de kulturpolitiska målen bör kompletteras med dels ett krav på
konstnärlig kvalitet, dels ett krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande konstnärer.

I motion 1986/87:Kr315 av Alf Svensson (c) yrkas - med hänvisning till vad
som anförts i motion 1986/87:Ub829 - att riksdagen beslutar begära att
regeringen utarbetar förslag till utökat kulturellt stöd för den Sverige-finska
minoriteten.

I motion 1986/87:Kr316avSiw Persson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, -med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A490 -

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av fördelningen av
grundbeloppen till institutionsteatrar, musikinstitutioner, orkestrar och
museer,

2. att riksdagen hos regeringen begär att vid ovanstående översyn särskilt
beaktas vad som i motionen anförs om Helsingborgs museum.

I motion 1986/87:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om riktlinjer för fördelning av offentliga kulturstöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sponsring av kulturlivet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet med
grundbidrag till regionala institutioner bör ses över i syfte att stärka en
regionalisering och garantera en väl fungerande kulturverksamhet i alla delar
av landet.

I motion 1986/87:Kr434 av Magnus Persson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga, - med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A493 —

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av förstärkta statliga resurser vid de kulturella institutionerna
i Värmlands län.

Utskottet

De kulturpolitiska målen, m. m.

Liksom under tidigare år har under den allmänna motionstiden i år väckts
motioner som innehåller yrkanden som avser eller har nära samband med de
av riksdagen år 1974 fastställda målen för kulturpolitiken (prop. 1974:28,
KrU 1974:15 s. 3 och 19-20, rskr. 1974:248). Enligt dessa mål skall
kulturpolitiken

□ medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar
för att denna frihet skall kunna utnyttjas,

□ ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt
mellan människor,

KrU 1986/87:12

3

□ motverka kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet,

□ främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet,

□ utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov,

□ möjliggöra konstnärlig och kulturell förnyelse,

□ garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs,

□ främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över
språk- och nationsgränserna.

Sedan de sålunda preciserade målen för den svenska kulturpolitiken
fastställdes, har målen fått ett konkret innehåll genom bl. a. beslut i
budgetsammanhang och genom särskilda reformer inom de flesta kultursektorer.

Frågor av här aktuellt slag tas upp i motioner från samtliga oppositionspartier.

I motion Kr318 utvecklar företrädare för moderata samlingspartiet sin syn
på kulturpolitiken. Motionärerna erinrar om de ökade möjligheter som bl. a.
den tekniska utvecklingen skapat för den enskilde att ta del av olika
kulturyttringar och att svenska folkets satsningar på kultur aldrig varit så
stora som för närvarande. Motionärerna framhåller, då det gäller samhällets
kulturinsatser, att samhället måste sträva efter att skapa goda arbetsmöjligheter
för kulturskapare, att sprida kännedom och kunskap om vår kultur
och vår kulturtradition till alla grupper i samhället, att vårda vårt kulturarv
och skapa en kulturmiljö som kännetecknas av mångfald, frihet och kvalitet.

Folkpartiet framhåller i motion Kr298 att konstnärligt och annat kulturellt
skapande är en lika viktig förutsättning för ett öppet, decentraliserat
samhälle som politisk yttrandefrihet. Ett fritt och vitalt kulturliv är nödvändigt
för att ge oss stimulans och motverka de krafter som vill förleda
människan till passivitet och rädsla. Delaktighet i kulturlivet stärker fantasi,
känsla, tolerans, förståelse och glädje. Motionärerna framhåller vidare bl. a.
att kulturpolitiken kom sent in i den allmänna offentliga expansionen, men
när reformarbetet väl hade påbörjats drevs det med kraft. Reformarbetet
syftade till att de kulturpolitiska målen som alltjämt gäller skulle uppnås.
Folkpartiet stödde målen vid deras tillkomst. Målen står sig också väl än i
dag. Målformuleringen bör enligt motionärerna kompletteras med ett krav
på konstnärlig kvalitet och ett krav på rimliga arbetsvillkor för landets fritt
arbetande konstnärer.

Centerpartiet diskuterar samhällets kulturpolitiska uppgifter i motion
Kr236 men framställer inte något formellt yrkande i detta avseende utan tar i
första hand i här aktuellt avseende upp frågor om statens anslag till kulturen.

I motionen erinras om att samhällets engagemang på kulturområdet tar sig
många former. Särskilt framhålls att yttrandefrihet och församlingsfrihet är
grunden för en vital och levande kultur. Motionärerna anför att det är varken
riktigt eller meningsfullt att försöka formulera generella doktriner om
samhällets kulturuppgifter nu och i framtiden. Stimulans i skilda former för
att främja mångfald och variation i kulturyttringarna över hela landet blir
därför samhällets främsta kulturpolitiska uppgift tillsammans med åtgärder
för att garantera yttrandefrihet och församlingsfrihet.

KrU 1986/87:12

4

Vänsterpartiet kommunisterna tar i motion Kr210 upp en fråga som främst
rör det av de kulturpolitiska målen som rör kulturarvet. Denna motion
behandlas senare i betänkandet.

Enighet råder om de åtta kulturpolitiska mål som inledningsvis redovisats.
Härutöver har i olika sammanhang, bl. a. motionsvägen, uttryckts önskemål
om att ytterligare sådana mål skall fastställas eller att de fastställda målen
skall brytas ned i delmål i högre grad än vad som hittills skett. I vissa fall har
framställda krav om de kulturpolitiska målen reellt sett avsett frågan om hur
dessa mål skall nås. Kraven har med andra ord avsett mera medel än mål.

De fastställda kulturpolitiska målen är väl ägnade att även i fortsättningen
läggas till grund för kulturpolitiken och det finns enligt utskottets mening inte
skäl att ompröva målen. Utskottet är inte heller berett att förorda att
ytterligare kulturpolitiska mål fastställs. Det är naturligt att krav härom efter
hand kommer fram och den omständigheten att ytterligare mål inte formellt
fastställs hindrar inte att vissa sådana kan vara allmänt accepterade som
riktlinjer för kulturpolitiken. Detta gäller bl. a. i fråga om kravet att
kulturpolitiken skall bygga på en kvalitetssträvan.

Det är uppenbart att det också kan komma att finnas andra mål för
kulturpolitiken kring vilka en långtgående enighet kan föreligga. En
fortlöpande komplettering av de nu gällande åtta målen skulle emellertid
enligt utskottets mening kunna uppfattas som om de mål som vid varje givet
tillfälle formellt fastställts skulle ge en fullständig redovisning för de principer
som gäller för kulturpolitiken. Detta skulle enligt utskottets mening vara
olämpligt av det skälet att ett sådant system skulle vara ägnat att låsa fast
utvecklingen.

I linje med vad som ovan sagts och med vad utskottet framhållit, framstår
det som naturligt att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika
uppfattningar om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås. Detta tar
sig också uttryck i olika konkreta förslag om hur kulturlivet skall få de bästa
förutsättningarna för fortsatt utveckling. Utskottet har årligen anledning att
ta ställning till åtskilliga sådana förslag vid behandlingen av kulturbudgeten
eller av särpropositioner på kulturområdet.

Även då det gäller förslag om hur de kulturpolitiska målen skall uppnås
kan många gånger stor enighet råda. Detta gäller inte minst i sådana fall där
det med fog kan hävdas att ett genomförande av förslaget inte bara är ett
medel för att åstadkomma ett eller flera kulturpolitiska mål utan också ett
angeläget mål eller delmål. Exempel härpå är förslag om att kulturarbetarna
skall tillförsäkras goda villkor. Till belysning av det sagda kan hänvisas till att
det, i det kulturpolitiska mål som avser yttrandefriheten, anges att kulturpolitiken
skall medverka till att skapa reella förutsättningar för att yttrandefriheten
skall kunna utnyttjas.

Utskottet anser att motion Kr298 yrkande 1 och motion Kr318 yrkande 1
får anses besvarade med det anförda. Yrkandena avstyrks således.

I den ovan nämnda motionen Kr210 från vänsterpartiet kommunisterna
framhålls — i likhet med vad som gjordes i en motsvarande motion förra året
— flera yrkanden som syftar till att främja den svenska nationella kulturens
utveckling. I detta sammanhang behandlas motionen, såvitt däri yrkas att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vissa synpunkter

KrU 1986/87:12

5

rörande nödvändigheten av en utveckling av denna kultur (yrkande 1).
Motionärerna erinrar om att det svenska samhället gått igenom en stor och
mycket snabb strukturomvandling och att detta bl. a. leder till att människorna
för att känna trygghet i tillvaron söker finna ett sammanhang bakåt i tiden.
Vårt kulturarv måste ses som ett led i en kontinuerlig kulturhistorisk
utvecklingskedja som leder fram till våra dagars kultur. Motionärerna synes
också mena att den nuvarande kulturpolitiken inte beaktat det samband som
enligt deras mening finns mellan kulturarvet och ”gruppidentiteten och dess
klassmässiga aspekter”. De nationella särdragen i vår kultur måste tas till
vara vid satsningarna inom kultursektorn; i dag satsar man obegränsat på en
kommersiell masskultur, som förmedlar ett allmänt västerländskt ideal och
med värderingar som bl. a. syftar till att omvandla individen till konsumtionsfaktor.
I motionen framhålls också att efterkrigstidens materiella standardförbättringar
för den svenska arbetarklassen inte följts av en alternativ
kultursatsning, förenlig med arbetarklassens egna värderingar och ideologi.
Den svenska arbetarklassen har inte fått tillräckligt stöd för att utveckla sin
egen kultur och sina egna livsformer. Beträffande innehållet i övrigt i
motionärernas motivering hänvisar utskottet till motionen.

Liksom vid behandlingen av den motion i ämnet som väcktes förra året vill
utskottet hänvisa till att bland de kulturpolitiska målen ingår att kulturpolitiken
skall garantera att äldre tiders kultur tas till vara och levandegörs. Som
också angetts ovan råder enighet om de övergripande målen för kulturpolitiken
och således även om målet rörande kulturarvet. Motionärernas förslag
synes närmast ha till syfte att detta mål skall betonas starkare än vad som
hitintills skett och/eller att målet skall preciseras ytterligare, varvid en
möjlighet är att fastställa särskilda delmål.

I överensstämmelse med vad utskottet anfört om de ovan behandlade
motionsyrkandena (Kr298 yrkande 1 och Kr318 yrkande 1) anser utskottet
att de fastställda målen är väl ägnade att läggas till grund för kulturpolitiken,
att det inte finns skäl att göra någon inbördes prioritering mellan de olika
målen och att olika partier utifrån sina värderingar kan ha olika uppfattningar
om hur alla de eftersträvade målen bäst skall uppnås och att bedömningen i
detta hänseende bör göras vid ställningstagandet till konkreta förslag.

Utskottet anser med hänvisning till det anförda att motionsyrkandet inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

I detta sammanhang kan det också finnas skäl att i korthet erinra om
följande, som avser insatser och uttalanden rörande stärkandet av den
svenska kulturen. Samhällets insatser inom kulturområdet är i enlighet med
de kulturpolitiska målen inriktade på att konstnärliga uttrycksformer - såväl
i språkligt som i annat avseende - skall få stöd som motvikt till det som i
motionen beskrivs som obegränsad kommersiell masskultur. Svenskämnet
har fått en förstärkt ställning på högstadiet; i 1985 års budgetproposition (bil.
10 s. 17) framhölls att ämnet svenska utgör det kanske viktigaste instrumentet
för att förmedla vårt gemensamma kulturarv till'nya generationer. Efter
beslut under riksmötet 1984/85 ges det ut en särskild klassikerserie för
skolan. I sitt yttrande till konstitutionsutskottet över proposition 1984/85:199
om radio- och TV-sändningar i kabelnät uppehöll sig kulturutskottet
ingående vid de kultur- och mediepolitiska effekterna av förslag i propositio -

KrU 1986/87:12

6

nen (se KrU 1984/85:6y s. 4—6). Utskottet framhöll därvid att när ny teknik
— såsom satelliter och kabelnät för ljudradio- och TV-sändningar - tas i bruk
är det enligt utskottets uppfattning viktigt att de kulturpolitiska målen är
vägledande för planering och åtgärder. Utskottet ansåg vidare att det är av
utomordentlig betydelse att den nationella kulturen inom landet som helhet
och i de olika delarna av landet kan hävda sig. Då det gäller Sveriges Radio
och dess ansvar för hävdandet av den svenska kulturen vill utskottet hänvisa
till behandlingen av propositionen om Sveriges Radios verksamhet m. m.
(prop. 1985/86:99, KrU 1985/86:21).

Vad utskottet anfört i det föregående stämmer i allt väsentligt överens med
vad som anfördes förra året. Utskottet vill här tillägga att - enligt utskottets
bedömning — intresset att värna om och främja den svenska nationella
kulturen vuxit sig allt starkare. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på det
starkt ökade intresset för att främja det svenska språket.

I partimotion Kr236 från centerpartiet hävdas att statsutgifterna för
kulturändamål i förhållande till den totala statsbudgeten sjunkit kraftigt
sedan budgetåret 1979/80, något som måste betyda bl. a. att kulturutbudet
minskat och kulturarbetarnas villkor försämrats. Statens minskade åtagande
har också, menar motionärerna, medfört en kostnadsövervältring på kommunerna.
Motionärerna vill få till stånd en ingående analys av kulturens
ekonomiska villkor i vårt land, en analys som bör ligga till grund för
formulering av långsiktiga handlingslinjer. Därvid bör ingående prövas
möjligheterna att finna kompletterande finansieringskällor för kulturen.
Motionärerna vill också att det fastställs ett kulturellt enprocentsmål för år
2000.

Med anledning av motion Kr236 i här aktuell del (yrkande 1) vill utskottet
anföra följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det är utomordentligt
viktigt att det sker en kartläggning och utvärdering av gjorda insatser
på kulturområdet och att slutsatser för framtiden dras av vad som därvid
kommer fram. Detta ställningstagande står helt i överensstämmelse med den
inställning utskottet gett uttryck för då centerpartiet under tidigare år begärt
en utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut (se KrU 1983/84:18 s. 9-11,
KrU 1984/85:16 s. 6-7 och KrU 1985/86:18 s. 7-9). Som utskottet framhöll
förra året (s. 8 i sistnämnda betänkande) kan man räkna med att inom olika
delar av kultursektorn särskilda utredningsuppdrag i syfte bl. a. att gjorda
insatser skall utvärderas kommer att ges av regeringen och att översynsprojekt
bl. a. av riksrevisionsverket kommer att initieras. Sådan utredningsverksamhet
kan liksom hitintills läggas till grund för delreformer och ge stoff till
den fortgående kulturpolitiska debatten, anförde utskottet vidare. Utskottet
utvecklade förra året sina synpunkter ytterligare under hänvisning till
resultatet av den s. k. KOSK-utredningen.

Då det däremot gäller motionärernas slutsatser om anslagsutvecklingen på
kulturområdet och om behovet och lämpligheten av ett riksdagsinitiativ i här
aktuellt avseende har utskottet en uppfattning som avviker från motionärernas.

Utbildningsdepartementet publicerade hösten 1985 en översikt rörande
reformer och anslagsutveckling på kulturområdet 1960/61 — 1985/86. Utred -

KrU 1986/87:12

7

ningsmannen har med anledning av innehållet i motion Kr236 följt upp
utredningen och gjort beräkningar som visar att om man bortser från
statsskuldräntorna de statliga kulturanslagen mellan budgetåren 1980/81 och
1986/87 ökat från 0,55 % till 0,65 % av statsbudgeten. Vid beräkningarna i
motionen torde, som framgår av en promemoria av utredningsmannen,
hänsyn inte ha tagits till att kulturanslag under budgetåret 1986/87 beviljats
även efter förslag under andra littera inom departementsorganisationen än
budgetåret 1980/81. Utskottet anser således att det väl kan hävdas att
statsmakterna under 1980-talet gett kultursektorn ökade resurser.

Vad som anförs i motionen aktualiserar frågan om en förbättrad kulturstatistik
såväl då det gäller statens och primär- och landstingskommunernas
insatser som i andra avseenden, exempelvis beträffande kulturarbetarnas
villkor.

Som framgår av årets budgetproposition finns det emellertid skäl räkna
med att — utan något riksdagsinitiativ - en avsevärd förbättring av
kulturstatistiken skall kunna komma till stånd inom en nära framtid. Det
föreslås att en besparing på 200 000 kr. görs i anslaget till statens kulturråd för
budgetåret 1987/88 och att medlen skall användas för att förbättra statistikförsörjningen
på kulturområdet. Civilministern lägger fram förslag om
förbättring av kultur- och mediestatistik (bil. 15 s. 44). Civilministern anser
det angeläget att den reguljära statistikproduktionen inom nämnda område
förbättras. Det föreslås att produktionen skall omfatta - utöver befintlig
statistik om bibliotek och studieförbund — bl. a. samhällets utgifter för
kultur, kommunala kulturutgifter, översiktlig massmediestatistik och museistatistik.
Civilministern ansluter sig till vad SCB anfört om behovet av
utvecklingsarbetet för en kultur- och medieinriktad individstatistik. Han
framhåller därutöver behovet av utvecklingsarbete för statistik på vissa
områden, nämligen bl. a. kulturarbetarnas förhållanden (SCB i samråd med
konstnärsnämnden och konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
— KLYS) och musik. Påbörjandet av en kulturstatistisk databas ingår
också i utvecklingsarbetet.

Kulturministern framhåller att i fortsättningen bör kulturrådet i första
hand svara för teater- och dansstatistik samt - som framgår av det ovan
nämnda — delta i arbetet med statistiken om samhällets kulturutgifter (bil. 10
s. 334).

Utskottet vill också nämna att det inom kort kommer att publiceras en
kulturstatistisk översiktspublikation, som motsvarar den år 1981 utgivna
publikationen Kulturstatistik: verksamhet, ekonomi, kulturvanor 1960-1979.

Ett bifall till regeringens förslag om förbättrad kulturstatistik synes vara
väl ägnat att tillgodose det behov som finns på området.

I den mån motionen syftar till en bedömning av resursfrågor på kulturområdet
vill utskottet framhålla att dessa i första hand får prövas i budgetsammanhang.
I det följande behandlar utskottet frågor om sponsring och
kulturfonder.

Vad utskottet anfört i det föregående leder enligt utskottets mening till
slutsatsen att motionsyrkandet bör avstyrkas (Kr236 yrkande 1).

KrU 1986/87:12

8

Fördelningen av offentligt kulturstöd

Företrädare för moderata samlingspartiet vill att riksdagen skall göra ett
uttalande av innehåll att många självständiga organ bör fördela offentligt
kulturstöd (motion Kr318 yrkande 3). Först om så sker, menar motionärerna,
skapas garantier för att skiftande värderingar och ambitioner kan göra sig
gällande och att kulturskaparna får ökad frihet.

Utskottet vill framhålla att yrkandet har nära samband med krav i
motionen om att kulturrådets uppgifter skall överflyttas till andra organ.
Detta krav behandlas senare i detta betänkande (p. 2).

Utskottet erinrar om att en rad självständiga organ svarar för fördelningen
av offentligt kulturstöd. Stöd utgår från såväl stat som landsting och
kommuner. Det statliga kulturstödet fördelas inte bara av kulturrådet utan
även av en rad andra myndigheter och organ, bland dem konstnärsnämnden,
riksarkivet, riksantikvarieämbetet och Svenska institutet.

Utskottet avstyrker motionen i här aktuell del.

Statligt stöd till regional kulturverksamhet, m. m.

Kulturpolitiken skall enligt de kulturpolitisk;. målen främja en decentralisering
av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet. Den skall
vidare bl. a. utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och
behov.

Till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner samt till
regionala museer och regionala bibliotek utgår stöd i form av bidrag till ett
antal grundbelopp. Riksdagen fastställer det totala antalet grundbelopp för
resp. ändamål. Fördelningen på institutioner görs av statens kulturråd. I
enlighet med riksdagens principbeslut hösten 1984 skall huvuddelen av
verksamheten vid regionmusiken och Rikskonserter överföras till landstingen
fr. o. m. den 1 januari 1988. Den regionala kulturminnesvården har sedan
år 1976 en organisation med länsantikvarier knutna till länsstyrelserna.
Regeringen har i dagarna förelagt riksdagen proposition 1986/87:97 om de
centrala museernas uppgifter och ansvar. I propositionen betonas att i de
fortsatta strävandena från statens sida att bidra till att utveckla museiväsendet
regionalt måste också de centrala museerna ta ett ökat ansvar. Det är
angeläget att de centrala museernas kunskaper och kompetens inom
respektive ämnesområde kommer de regionala museerna till del. Utskottet
får anledning att senare under våren ingående diskutera förslagen i propositionen.

I motioner från samtliga fem riksdagspartier tas frågor som avser det
kulturpolitiska decentraliseringsmålet upp. Motionernas syfte är att insatser
skall göras för att främja detta mål. En genomgående utgångspunkt för
motionärerna är grundbeloppssystemet. Flera av motionerna innehåller en
utförlig diskussion rörande den regionala fördelningen av det statliga
kulturstödet. Utskottet hänvisar i detta hänseende till motionerna. I korthet
kan motionärernas krav beskrivas på följande sätt.

En ökning av antalet grundbelopp, som uteslutande skulle tillföras orter
utanför Stockholm, förordas i motion Kr236 (c) och - i avvaktan på en mera
långtgående reform - i motion Kr245 (vpk). I motion Kr236 vill motionärer -

KrU 1986/87:12

9

na därtill att en omfördelning skall göras av grundbelopp från regionala
skådebanor till teater- och dansinstitutioner och fria teatergrupper. Även i
motion Kr316 (fp) föreslås en översyn av fördelningen av grundbelopp,
nämligen i fråga om grundbelopp som utgår till teatrar, musikinstitutioner,
orkestrar och museer; motionen har i här aktuell del sin utgångspunkt i
skånska kulturproblem, bl. a. sådana som är en följd av att kulturinstitutionerna
är koncentrerade till de större orterna i västra Skåne.

I motion Kr245 framhålls att vid den förordade utbyggnaden av det
nuvarande systemet särskilt de större kommunernas behov och roll i
kulturpolitiken måste beaktas. Det framhålls att institutionerna i storstadskommunerna
har regionalt ansvar för betydligt fler människor än kommunernas
egna invånare.

I denna motion liksom i flera andra tas motsvarande spörsmål upp till
diskussion utifrån ett mer långsiktigt perspektiv. Ett nytt system för det
regionala kulturstödet bör utarbetas, där kulturell jämlikhet mellan landets
kommuner bör vara ledstjärna. Motionärerna pekar på möjligheten att man
indelar landet i ett antal kulturcentrum och därigenom med ökade statliga
resurser och en samlad kommunal och landstingskommunal insats säkerställer
kulturbehovet för ett stort antal människor.

Likartade synpunkter framförs i motion Kr254 (fp), där det framhålls att
Malmö och Göteborg bör få det statliga stöd som behövs för det kulturutbud
som dessa kommuner i praktiken ger åt en hel region. De båda kommunerna
bör få kompensation för de merkostnader de har som regionala kulturcentrum.

Även motion Kr318 (m) innehåller ett yrkande rörande grundbeloppssystemet.
Detta bör enligt motionärerna ses över i syfte att stärka en
regionalisering och garantera en väl fungerande kulturverksamhet i alla delar
av riket. I motionsmotiveringen anförs att det kan ifrågasättas om det
nuvarande systemet med grundbelopp är tillräckligt flexibelt för att bl. a. det
kravet skall fyllas att de regionala institutionerna skall ta ansvar för ”sina”
områden. Motionen synes således i vissa delar ha samma inriktning som
motionerna Kr254 och Kr245.

Utskottet vill här också nämna att det i motion Kr236 anförs att regionala
kulturinstitutioner måste ta ansvar för hela den region de verkar i och inte
bara för den ort i vilken de är belägna.

Vid olika tillfällen under senare år har utskottet understrukit vikten av att
statsmakterna strävar efter att leva upp till det inledningsvis angivna
decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken. Utskottet har också starkt
framhållit att det primära ansvaret för den regionala kulturverksamheten
åvilar landstingen och kommunerna. Samtidigt har utskottet pekat på att det
statliga grundbeloppssystemet har inneburit en stimulans för landsting och
kommuner att starta regionala och lokala institutioner. Utvecklingen sedan
1974 visar att i den mån ytterligare grundbelopp tillkommit har dessa med ett
fåtal undantag beräknats för institutioner utanför storstadsområdena. Utskottet
har senast vid budgetbehandlingen 1985 (KrU 1984/85:16 s. 8)
framhållit att utbyggnad av kulturverksamheten i underförsörjda regioner
tillhör de uppgifter som måste prioriteras under de närmaste åren. Utskottet
har vidare bl. a. påpekat att decentraliseringssträvandena måste ses i ett

KrU 1986/87:12

10

relativt långt tidsperspektiv. Det kan också finnas anledning att här erinra om
att utskottet inte varit berett att förorda att nuvarande resurser inom
grundbeloppssystemet omfördelas från institutionerna i storstadsområdena
för att tillgodose decentraliseringsmålet. Slutligen bör nämnas att utskottet
också motsatt sig en nedskärning av verksamheten vid centrala institutioner,
som står utanför grundbeloppssystemet; verksamheten vid de centrala
institutionerna är av vital betydelse för att stimulera utvecklingen inom
kulturlivet.

Vad utskottet sålunda anfört i olika sammanhang står väl i överensstämmelse
med regeringsförslag som lagts fram, bl. a. i budgetpropositioner. I
årets budgetproposition redovisar kulturministern i ett särskilt avsnitt vissa
synpunkter om kultur och regional utveckling (bil. 10 s. 23). Han anför bl. a.
att efter hand som kulturlivet vitaliserats på allt flera platser i landet har
kulturens betydelse för den allmänna regionala utvecklingen kommit att
framstå allt tydligare. En aktiv kulturverksamhet är en nödvändig tillgång för
ett regionalt centrum som vill förbättra arbets- och utvecklingsmöjligheterna,
anför han vidare bl. a.

Utskottet ställde sig förra året bakom förslag i budgetpropositionen om en
förstärkning av bl. a. de regionala teater- och museistöden. Kulturministern
räknade med att uppbyggnaden av stödet till de regionala teater- och
dansinstitutionerna samt museerna borde kunna fullföljas under en treårsperiod
genom en total förstärkning om 100 grundbelopp, varav 65 på
teaterområdet och 35 på museiområdet. Som en första etapp i denna
uppbyggnad anvisade riksdagen - på förslag av regeringen och efter
tillstyrkande av utskottet - medel för en ökning under innevarande budgetår
med 25 grundbelopp för de regionala teatrarna och 10 grundbelopp för
museerna. De nya grundbeloppen har i enlighet med det syfte som låg bakom
riksdagsbeslutet tillförts de mindre teatrarna och museerna. Utvecklingen av
länsbiblioteksstödet har innevarande budgetår fortsatt i enlighet med 1985
års beslut om litteratur och bibliotek.

I årets budgetproposition läggs fram förslag som utgör en andra etapp i den
redovisade treåriga uppbyggnadsplanen. Sålunda föreslås en förstärkning av
stödet till de regionala teatrarna med 15 grundbelopp och till de regionala
museerna med 10 grundbelopp. Satsningarna tar sikte på att skapa bättre
förutsättningar för de små institutionerna. Därutöver har i propositionen i
enlighet med förslag av kulturrådet räknats med en viss förstärkning av
bidraget till teaterverksamheten i Västernorrlands län som stöd till regionteaterns
nystartade ensemble i Sundsvall. Länsbiblioteken föreslås - i
enlighet med riksdagens tidigare beslut — tillföras 35 nya grundbelopp nästa
budgetår. I detta fall är det fråga om en omfördelning från lokalt till regionalt
stöd.

Beträffande motionsyrkandena vill utskottet mot bakgrund av den lämnade
redovisningen anföra följande.

Den lämnade redovisningen visar att det finns en långtgående enighet om
vikten av att den regionala kulturverksamheten ges goda möjligheter att
utvecklas. Enligt utskottets mening är det därför angeläget att regeringen
snarast tillsätter en utredning som får i uppdrag att lägga fram förslag till den
fortsatta utbyggnaden av det statliga stödet till regional kulturverksamhet.

KrU 1986/87:12

11

Det är nämligen nödvändigt att, sedan den pågående utbyggnaden av
grundbeloppssystemet slutförts budgetåret 1988/89, reformarbetet fortsätter
utan avbrott.

Utredningsarbetet bör inte bindas av några detaljerade direktiv. Det bör
således inte finnas något hinder för utredningen att föreslå ett bidragssystem
som har en annan konstruktion än det nuvarande grundbeloppssystemet.
Erfarenheterna från det statsbidragssystem som kommer att gälla på
musikområdet efter omorganisationen av regionmusiken och Rikskonserter
kan uppenbarligen få betydelse vid bedömningen i detta avseende. Utskottet
vill samtidigt slå fast att huvudmännen för regionala och centrala kulturinstitutioner
torde se betydande fördelar i det nuvarande systemet, eftersom det
ger en möjlighet för dem att planera relativt långsiktigt; visserligen fördelas
grundbeloppen årligen av statens kulturråd men reellt sett kan det inte
komma i fråga att minska antalet grundbelopp till en institution från ett år till
ett annat om inte tungt vägande skäl föreligger. Denna omständighet manar
till stor försiktighet vid överväganden rörande en övergång till en annan
bidragskonstruktion. Utskottet vill dock i sammanhanget peka på att ett
bibehållande av systemet i ett längre perspektiv kan leda till komplikationer i
vart fall på musikområdet, där regionerna skall få statligt stöd genom
överföring av resurser från främst regionmusiken, vilka resurser skall
fördelas till de olika regionerna efter särskilda förhandlingar. Enligt musikreformen
bör en regional politisk planering som utgår från musiklivets totala
situation inom regionen göras (prop. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr.
1984/85:53). Detta innebär bl. a. att även symfoniorkestrar, som omfattas av
grundbeloppssystemet, skall omfattas av sådan planering.

Under det av utskottet förordade utredningsarbetet måste särskild uppmärksamhet
ägnas åt frågan om stödet till institutioner i Göteborg, Malmö
och andra större kommuner utanför Stockholmsområdet. Bl. a. har teater-,
dans- och musikinstitutionerna i de nämnda kommunerna tillförts betydande
resurser genom kommunala insatser och skillnaden mellan antalet årsanställda
och antalet grundbelopp är stort för institutionerna. Dessa har stor
kulturpolitisk betydelse för regioner som också omfattar ett stort antal andra
kommuner. Det är förståeligt att de kommuner, i vilka institutionerna finns,
kan ha svårigheter att tillföra ytterligare resurser. I anslutning till det sagda
vill utskottet erinra om den modell för regional samverkan på musikområdet
som nu finns bl. a. i Västsverige och Skåne. I båda fallen sker en samverkan
mellan landsting och primärkommuner (se KrU 1984/85:7 s. 10).

Beträffande frågan om en förstärkning av det regionala kulturstödet på
kort sikt är frågan i hög grad beroende av vilka resurser som kan ställas till
förfogande för ändamålet. Som redovisats i det föregående pågår en satsning
på teater- och museiområdet avseende en treårsperiod som sträcker sig
t. o. m. budgetåret 1988/89. Satsningen avser mindre institutioner. Eftersom
utskottet inte anser sig böra förorda en omprövning av ställningstagandet
förra året till ambitionsnivån beträffande utbyggnaden av grundbeloppssystemet
är utskottet inte berett föreslå någon åtgärd i vad motionerna avser
ytterligare förstärkningsinsatser under treårsperioden. Utskottet kan inte nu
förorda någon omfördelning av grundbelopp.

Vad utskottet anfört om den fortsatta utbyggnaden av det statliga stödet

KrU 1986/87:12

12

till regional kulturverksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna med anledning av följande motioner, nämligen Kr236 yrkandena 3
och 4, motion Kr245, motion Kr254, motion Kr316 yrkande 1 och motion
Kr318 yrkande 5.

Utskottet avstyrker yrkande 2 i motion Kr434 (s). I motionen framhålls att
det finns ett behov av att förstärka de statliga resurserna till de kulturella
institutionerna i Värmlands län. Utskottet anser att behovet av sådant stöd får
prövas på samma sätt som stödet till andra regioner.

Utskottet har inhämtat att det till utbildningsdepartementet kommit in
framställningar från Göteborgs kommun rörande statligt stöd till en ny
musikteater. Ärendet bereds i regeringskansliet. Med hänsyn härtill påkallar
motion Kr271 (fp) inte någon riksdagens åtgärd. Kravet i motionen innebär
att det skall tillsättas en statlig förhandlare för fördelning av kostnaderna för
en sådan teater.

Helsingborgs museum bör tilldelas grundbelopp, menar motionärerna
bakom motion Kr316 (fp).

Statsbidrag för regional museiverksamhet m. m. utgår till endast en
mottagare i varje län. Det undantaget finns dock att även Malmö och
Göteborgs kommunala museer får grundbidrag. Utskottet, som vill erinra
om att det för närvarande pågår en utbyggnad av det statliga stödet till
regionala museer som nu är berättigade till stöd men som har ett mindre antal
grundbelopp än 15, avstyrker motionsyrkandet (yrkande 2).

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen motion Kr236, såvitt avser
vissa Stockholmsbaserade institutioners ansvar för kulturlivet i hela landet
(yrkande 5). Operan, Dramaten och de statliga museerna är nationella
resurser som inte enbart får förbehållas Stockholmsområdet, anförs det.
Motionärerna ger en rad exempel på lämpliga åtgärder i motionens syfte,
bl. a. ökad turnéverksamhet, ökad samverkan mellan radio/TV och olika
kulturinstitutioner och ökad utlåning från de statliga museerna i Stockholm
till de regionala samlingarna.

Utskottet vill framhålla att den i motionen aktualiserade frågan har särskilt
uppmärksammats i förra årets budgetproposition (bilaga 10 s. 52-53). Där
framhölls att det ter sig naturligt att vissa i propositionen föreslagna
satsningar på de centrala kulturinstitutionerna kombineras med en strävan
att få till stånd ett bättre nationellt utnyttjande av de resurser som de centrala
institutionerna har. Utskottet instämde i uttalandet. Synsättet överensstämmer
med det som kommer till uttryck i motionen.

Det finns här också skäl att nämna att regeringen i dagarna lagt fram
proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar. Som
ovan angetts måste enligt propositionen de centrala museerna ta ett ökat
ansvar för att utveckla museiväsendet regionalt. Med hänsyn till det anförda
anser utskottet det inte erforderligt med någon åtgärd av riksdagen med
anledning av motionsyrkandet (yrkande 5). Utskottet vill i detta sammanhang
också hänvisa till att utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
KrU 1985/86:21 om Sveriges Radios verksamhet m. m. uttalade att utskottet
ansåg sig kunna utgå från att Sveriges Television ägnar frågan om televisering
av teaterföreställningar stor uppmärksamhet under den kommande avtalsperioden.
Utskottet vill ånyo framhålla vikten av sådana televiseringar liksom

KrU 1986/87:12

13

av att en ökad uppmärksamhet ägnas frågan om de nationella scenernas
möjligheter att sända ut turnéer.

Sponsring. Kulturfonder

Sådan bidragsgivning från enskilda och företag till kulturinstitutioner som
kallas sponsorverksamhet eller sponsring har behandlats av utskottet flera
gånger de senaste åren, senast i betänkandet KrU 1985/86:18 (s. 16-17,
87-88).

Enligt motion Kr210 (vpk) bör riksdagen uttala att sponsring inom
kulturlivet inte bör förekomma (yrkande 4). Sponsring utgör ett oerhört hot
mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten, hävdas det i motionen.
Motionärerna anser att företagens ökade kulturella intressen bör tas till vara
på det sättet att de får möjlighet att medverka i en särskild kulturfond. I
motionen framställs särskilda yrkanden rörande en sådan fond. Även dessa
yrkanden behandlas under förevarande avsnitt.

Motionärerna bakom motion Kr318 (m) intar en helt annan ståndpunkt i
sponsringsfrågan. De ställer sig mycket positiva till sponsring och anför bl. a.
att genom sponsring kan kulturlivet bli rikare eftersom nya projekt som
annars inte kommit till stånd kan genomföras. De framhåller också att många
förnämliga kulturaktiviteter både i vårt land och utomlands har finansierats
med privata medel som skapat förutsättningar för konstnärer, musiker och
skådespelare att få nya arbetsuppgifter. Samtidigt har medborgarna fått
möjligheter till kulturupplevelser som bidragit till ökat intresse för kultur i
stort.

I utskottets betänkande KrU 1983/84:18 (s. 8) återgavs det uttalande om
sponsring från föredragande statsrådet som fanns intaget i 1984 års budgetproposition.
Statsrådet hade bl. a. anfört att det inom vissa områden såsom
industriminnesvården och kultur i arbetslivet kan vara motiverat att företagen
stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra områden
kan man enligt statsrådets mening inte underskatta riskerna för en snedvridning
av kulturinstitutionernas verksamhet om t. ex. tillfälliga evenemang
gynnas på bekostnad av basarbetet.

Utskottet vill framhålla att sponsring, som i praktiken innebär att olika
kulturaktiviteter utnyttjas främst för de stora företagens marknadsföring,
måste skiljas från den äldre form av stöd till kultur och kulturutövare som
brukar betecknas som mecenatskap.

Utskottet erinrar om att riksdagen åren 1984, 1985 och 1986 anslutit sig till
vad föredragande statsrådet i enlighet med den lämnade redovisningen
anfört om sponsring i 1984 års budgetproposition. Riksdagen har samtidigt
avslagit motionsyrkanden av likartat slag som de nu aktuella yrkandena
(KrU 1983/84:18 reservation 3, KrU 1984/85:16 reservation 6 och KrU
1985/86:18). Utskottet vill åter betona vikten av att olika former av sponsring
inte leder till att verksamheten påverkas. Som utskottet tidigare framhållit
(se bl. a. KrU 1982/83:24 s. 5) visar erfarenheterna från andra länder att det
främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får sponsorstöd.
Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk
obalans kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

KrU 1986/87:12

14

Som kulturrådet framhållit kan bidragsgivningen i form av sponsring
sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska förutsättningar
för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare uttalat anser
utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande sponsorverksamhet.
Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen beaktas och
att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet. Erfarenheterna i fråga
om sponsring och likartade företeelser i vårt land från senare år och särskilt
från den senaste tiden ger enligt utskottets mening särskild anledning till
vaksamhet på området.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr210 yrkande 4 och
motion Kr318 yrkande 4.

Förra våren gav riksdagen på hemställan av utskottet regeringen till känna
vissa synpunkter om närmare överväganden om möjligheterna att skapa en
eller flera kulturfonder. Utskottet hänvisar till den utförliga diskussionen i
utskottsbetänkandet (KrU 1985/86:18 s. 16-17).

Enligt vad utskottet inhämtat bereds riksdagens framställning inom
regeringskansliet. Med hänsyn härtill påkallar enligt utskottets mening
motion Kr210 (vpk) inte någon riksdagens åtgärd, såvitt i motionen
behandlas frågan om inrättandet av en särskild kulturfond, som skulle
användas för att främja den svenska nationella kulturens utveckling (yrkandena
2 och 3). I sistnämnda hänseende innebar vad utskottet anförde förra
året att fondfrågan inte borde begränsas till att avse endast överväganden om
en fond med nämnda inriktning.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion Kr236 (c), såvitt
däri förordas att det skall inrättas en kultur- och folkrörelsefond baserad på
delar av statens intäkter från spel och lotterier (yrkande 2).

I det nämnda riksdagsärendet uttalade utskottet bl. a. att ett kontinuerligt
statligt stöd inte skall utgöra en nödvändig förutsättning för tillkomsten av
kulturfonder. I sammanhanget erinrade utskottet också om den möjlighet
som kan finnas att ge bidrag av lotterimedel från intäkter från Kulturlotteriet.

Utskottet, som så sent som i november 1986 avstyrkte ett motionsyrkande
med samma innehåll som det nu aktuella, kan inte finna att det finns skäl för
riksdagen att ta något ytterligare initiativ i fondfrågan. Härvidlag vill
utskottet särskilt framhålla att så länge de av riksdagen begärda övervägandena
om kulturfonder inte föreligger, det inte är påkallat att riksdagen tar
ställning till frågan om sådana fonder skall ha ett vidare syfte än vad som
förutsattes förra året. Det finns inte heller anledning för riksdagen att nu
uttala sig för ett mer omfattande statligt stöd än vad som anges i det tidigare
riksdagsbeslutet. Motion Kr236 avstyrks således i aktuell del. Utskottet vill i
detta sammanhang nämna att utskottet i början av nästa riksmöte kommer
att behandla ett antal motioner som rör bl. a. föreningslivets möjligheter att
få intäkter genom lotteri verksamheten.

KrU 1986/87:12

15

Kulturellt stöd för Sverigefinnar

KrU 1986/87:12

Ett utökat kulturellt stöd bör ges till den Sverige-finska minoriteten, dvs. den
finskspråkiga gruppen i Sverige, anser Alf Svensson i motion Kr315. I
motionsmotiveringen, som finns i motion Ub829, anförs i huvudsak att den
Sverige-finska identiteten bäst stärks genom att ett ökat antal radio- och
TV-program produceras i Sverige och genom att stödet till övrigt finskspråkigt
kulturliv förstärks, däribland till teater, kyrka .föreningar, tidningar och
tidskrifter.

Utskottet lämnade förra året — i yttrande till socialförsäkringsutskottet
över en likartad motion (KrU 1985/86:5 y) - en relativt utförlig redovisning
för det omfattande stödet till de i Sverige bosatta finländarnas kulturaktiviteter.
Utskottet hänvisar till redovisningen. Som komplettering till denna vill
utskottet nämna att i proposition 1985/86:99 om Sveriges Radios verksamhet
m. m. framhölls att den finskspråkiga gruppens rätt till programservice i
radio och TV måste anses ha en delvis annan karaktär än övriga invandrargrupper
med hänsyn till såväl de historiska banden mellan Sverige och
Finland som gruppens storlek. Utskottet erinrade i sammanhanget om den
nordiska språkkonventionen, det nordiska avtalet om kulturellt samarbete
samt överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad (KrU 1985/
86:21 s. 28). En särskild utredare har tillkallats med uppgift att undersöka
förutsättningarna för en utökad överföring av svenska TV-program till
Finland och finländska TV-program också till Sverige. Utskottet vill här
slutligen nämna att samarbetsgruppen mellan Sverige och Finland för
Sverigefinländska kulturfrågor nyligen har lagt fram en lägesrapport som
innehåller bl. a. en redovisning för stödet till finsk kulturverksamhet i
Sverige.

Mot den redovisade bakgrunden avstyrks motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de kulturpolitiska målen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr298 yrkande 1 och 1986/
87:Kr318 yrkande 1,

2. beträffande främjande av den svenska nationella kulturens utveckling att

riksdagen avslår motion 1986/87:Kr210 yrkande 1,

3. beträffande statsutgifterna för kulturändamål m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr236 yrkande 1,

4. beträffande fördelningen av kulturstöd

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr318 yrkande 3,

5. beträffande det statliga stödet till regional kulturverksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Kr236 yrkandena
3 och 4, 1986/87:Kr245, 1986/87:Kr254, 1986/87:Kr316 yrkande 1 och
1986/87:Kr318 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16

6. beträffande det statliga stödet till de kulturella institutionerna i
Värmland

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr434 yrkande 2,

7. beträffande ny musikteater i Göteborg
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr271,

8. beträffande Helsingborgs museum

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr316 yrkande 2,

9. beträffande Stockholmsbaserade institutioners ansvar för kulturlivet
i hela landet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr236 yrkande 5,

10. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Kr210 yrkande 4 och 1986/
87:Kr318 yrkande 4,

11. beträffande kulturfond för den svenska nationella kulturens
utveckling

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr210 yrkandena 2 och 3,

12. beträffande en kultur- och folkrörelsefond finansierad genom
statlig spelverksamhet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr236 yrkande 2,

13. beträffande kulturellt stöd för Sverigefinnar
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr315.

2. Statens kulturråd

Regeringen har under punkt Fl (s. 330-334) föreslagit riksdagen att

1. ta del av vad som i propositionen anförts om statens kulturråds
organisation,

2. till Statens kulturråd för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
16042000 kr.

Motion

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående kulturrådets ställning.

I motion 1986/87:Kr318 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statens kulturråds uppgifter.

Utskottet

En översyn har gjorts av statens kulturråd, som inrättades i samband med
1974 års kulturpolitiska beslut. Syftet med översynen har varit att anpassa
uppgifter och organisation till den utveckling som ägt rum. I sistnämnda
hänseende erinras i propositionen om att kulturrådet har fått ökad betydelse
som förvaltningsorgan bl. a. genom det ökade behovet av att granska och

KrU 1986/87:12

17

2 Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 12

utvärdera de statliga insatserna. I samma riktning verkar också rådets ökade
uppgifter med att fördela bidrag till olika ändamål.

Det ankommer på regeringen att ta ställning till huvuddelen av de förslag
som redovisas av utredningen. Kulturministern anser det emellertid väsentligt
att riksdagen får information om de principiella aspekterna på hithörande
frågor. Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om
kulturrådets organisation.

Då det gäller synpunkter på myndighetens roll och uppgifter hänvisar
utskottet till propositionen (bil. 10 s. 332) i den mån synpunkterna inte berörs
i det följande.

Under utredningsarbetet har ägnats betydande uppmärksamhet åt frågan
om behovet av de nuvarande nämnderna, till vilka regeringen enligt
nuvarande regler utser ett stort antal ledamöter. Kansliets behov av särskild
sakkunskap bör kunna tillgodoses via särskilda referensgrupper.

Kulturministern anför, efter ett ingående resonemang om de nuvarande
nämnderna, följande:

Jag delar utredningens uppfattning att det bör vara möjligt att i framtiden
basera förtroendemannaorganisationen på dels en styrelse med ett övergripande
ansvar, dels referens- och arbetsgrupper som tillför arbetet den
nödvändiga expertkunskapen på olika delområden. Styrelsen får med denna
ordning överta en del av de funktioner som nämnderna fyllt. Arbets- och
referensgruppernas roll och uppgifter kan smidigt anpassas till arbetsläget.
Det bör ankomma på kulturrådet att avgöra vilka grupper som skall finnas
och utse ledamöter i dessa. Endast styrelsen bör i fortsättningen utses av
regeringen.

Av propositionen framgår att kulturrådet skall ta fram ett förslag till struktur
för kansliet och till personalorganisation.

Utredningen framhåller att dess förslag leder till vissa besparingar. I det
föregående (s. 8) har redovisats att, såvitt avser nästa budgetår, regeringen
föreslår en besparing på 200000 kr. och att medlen skall användas för att
förbättra statistikförsörjningen på kulturområdet.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförts i propositionen om
kulturrådets organisation.

I två motioner av företrädare för moderata samlingspartiet, Kr265 och
Kr318, tas upp frågor om kulturrådets ställning och uppgifter. I motion Kr265
uttrycker motionärerna sin tillfredsställelse över att de till kulturrådet knutna
nämnderna skall avskaffas och att utredningsverksamheten skall inskränkas.
De anför emellertid också att kulturrådets dominerande ställning utgör ett
hot mot mångfalden i kulturlivet. De förordar att kulturrådets nuvarande
uppgifter, bl. a. bidragsfördelning, med tiden skall övertas av andra,
sinsemellan oberoende organ och sammanslutningar. Motion Kr318 har i här
aktuell del ett likartat innehåll.

Utskottet har flera gånger tidigare och senast förra året vid behandlingen
av budgetpropositionen och år 1985 av propositionen om litteratur och
folkbibliotek tagit ställning till förslag om avskaffande av kulturrådet eller
begränsning av rådets verksamhet som ett led i en avveckling av myndigheten
på sikt (KrU 1984/85:16 s. 22, KrU 1984/85:21 s. 18 och KrU 1985/86:18 s.
10). Liksom tidigare vill utskottet framhålla att det behövs en central

KrU 1986/87:12

18

myndighet på kulturområdet lika väl som på andra områden. Utskottet utgår
liksom tidigare från att fortsatta ansträngningar görs för att effektivisera
kulturrådets administration. Då det gäller fördelningen av kulturstöd vill
utskottet under hänvisning till vad som anförts i ett tidigare avsnitt (s. 9)
erinra om att en rad självständiga organ svarar för fördelningen av sådant
stöd.

Utskottet är således inte berett att förorda förslag som syftar till att
kulturrådet avskaffas. Motion Kr265 yrkande 1 och motion Kr318 yrkande 2
avstyrks.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning
för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

1. beträffande kulturrådets organisation

att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts i proposition
1986/87:100 om statens kulturråds organisation,

2. beträffande kulturrådets framtid

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr265 yrkande 1 och 1986/
87:Kr318 yrkande 2,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Statens kulturråd för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 16042000 kr.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

Regeringen har under punkt F2 (s. 334-337) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 19215000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr230 av Alexander Chrisopoulos m. fl. (vpk) yrkas, såvitt
nu är i fråga,

3. att riksdagen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000
kr. förhöjt belopp avseende Centrumbildningar på teaterns, dansens,
musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden.

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

8. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m.m. anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr.
förhöjt anslag på 21215000 kr., varvid förhöjningen tillförs anslagspost 7
vars rubricering samtidigt ändras till Kultur i vardagslivet.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. förbudgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag om 15215 000 kr.

KrU 1986/87:12

19

Utskottet

KrU 1986/87:12

Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en
omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturråd för fördelning till
olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.

En av anslagsposterna avser bidrag till centrumbildningar på teaterns,
dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden. Innevarande
budgetår är denna anslagspost uppförd med 3 875 000 kr. I budgetpropositionen
föreslås en uppräkning med 116000 kr. till 3991000 kr.

I motion Kr230 (vpk) hemställs att riksdagen skall beräkna 2000000 kr.
mer än vad regeringen föreslagit för centrumbildningarna (yrkande 3).
Motionärerna framhåller att centrumbildningarna under senare år drabbats
av kraftiga hyres- och andra kostnadshöjningar.

Utskottet erinrar om att den av regeringen föreslagna uppräkningen av
den nu aktuella anslagsposten är av samma storleksordning som motsvarande
uppräkning av andra likartade anslag, eller ca 3%. Utskottet vill också
erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen ställer ett antal särskilda arbetsförmedlare
till centrumbildningarnas förfogande. Mot bakgrund av det anförda
och med hänsyn till den rådande budgetsituationen avstyrker utskottet
motion Kr230 yrkande 3.

I budgetpropositionen har beräknats ett belopp om 2000000 kr. för
anslagsposten Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna. Enligt
motion Kr265 (m) bör medel inte beräknas för ändamålet (yrkande 2 delvis).
Motionärerna anför att yrkesverksamma normalt sett inte har några svårigheter
att komma i kontakt med skilda former av kulturaktiviteter. Det
finns många andra eftersatta grupper i vad gäller tillgång på kultur,
exempelvis sjuka eller pensionärer. Motionärerna anser att det mot denna
bakgrund inte är rimligt att avsätta en betydande summa just för de
yrkesverksammas räkning.

En i viss mån likartad infallsvinkel har motionärerna bakom motion Kr236
(c) då det gäller anslagsposten. Motionärerna kommer emellertid till en
annan slutsats beträffande denna än motionärerna bakom det ovan redovisade
yrkandet. I motion Kr236 förordas att insatser skall göras för att föra
vidare erfarenheterna från det arbete med kulturverksamhet i bostadsområden,
som med stöd från kulturrådet bedrivits inom projektet Kultur i
boendemiljö. Verksamhet i bostadsområdena är betydelsefull för att man
skall nå de stora grupper som står utanför det egentliga arbetslivet,
exempelvis hemarbetande och pensionärer. Anslagsposten bör enligt motionärerna
fördubblas, och dess ändamål bör ändras till att avse kultur i
vardagslivet.

Enligt utskottets mening bör bidrag för att stimulera kulturverksamhet på
arbetsplatserna kunna utgå även under nästa budgetår. Medlen under
anslagsposten är avsedda för aktiviteter inom bl. a. främjandeorganisationerna.
De bedrivs i samarbete med de fackliga organisationerna.

Då det gäller yrkandet om en vidgning av bidragsändamålet till att avse
även bidrag till kultur i boendemiljö — och en uppräkning av anslagsposten -vill utskottet — i likhet med vad som gjordes förra året då ett yrkande med
likartat innehåll behandlades - erinra om att det under anslaget C 4. Bidrag

till studieförbunden m. m. finns en anslagspost Bidrag till uppsökande
verksamhet i bostadsområden. Dessa medel kan användas även till sådana
projekt som avser kulturverksamhet i studieförbunden. Utskottet vill också
framhålla att från anslagsposten Bidrag till kulturverksamhet under samma
anslag resurser kan användas till lokalt förankrat kulturarbete i boendemiljö.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr265 yrkande 2 i
motsvarande del och motion Kr236 yrkande 8.

I motion Kr265 vill motionärerna också att anslagsposten Till kulturrådets
disposition för kulturella ändamål skall beräknas till 3080000 kr., vilket är
2000000 kr. mindre än vad regeringen beräknat.

Det är nödvändigt att det i viss utsträckning finns medel tillgängliga för att
stödja kulturella ändamål som är angelägna men som inte får stöd i annan
ordning. Med hänsyn härtill och till vad som anförs i propositionen om
anslagsposten (bil. 10 s. 336) avstyrker utskottet motion Kr265 yrkande 2 i
motsvarande del.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för centrumbildningar på
teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr230 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 3991000 kr.,

2. beträffande medelsberäkning m. m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Kr236 yrkande 8 och 1986/87:Kr265 yrkande 2,
båda motionerna i motsvarande del, beslutar att för angivna ändamål
under anslaget skall beräknas 2000000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel till kulturrådets disposition för
kulturella ändamål

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr265 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5080000 kr.,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Kr230 yrkande 3, 1986/87:Kr236 yrkande 8
och 1986/87:Kr265 yrkande 2, samtliga motioner i motsvarande del,
till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 19215000 kr.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

Regeringen har under punkt F3 (s. 337—338) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 4485000 kr.

KrU 1986/87:12

21

Motioner

KrU 1986/87:12

I motion 1986/87:Kr246 av Viola Claesson (vpk) yrkas att riksdagen till
Bidrag till särskilda kulturella ändamål beslutar anvisa 400000 kr. avseende
Immigrantinstitutet i Borås.

I motion 1986/87:Kr248 av Inga Lantz m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen under
anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beslutar anvisa 2 000 000 kr.
avseende invandrarcentrum i Botkyrka kommun.

I motion 1986/87:Kr251 av Siw Persson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokaler för
Immigrantinstitutet i Borås samt att regeringen i samråd med Borås kommun
bör söka en långsiktig lösning för Immigrantinstitutets behov av nya lokaler,
när nuvarande hyreskontrakt går ut.

I motion 1986/87:Kr263 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87:U514 - att riksdagen hos regeringen
begär förslag om upprättande av ett kurdiskt kulturcentrum i Sverige i likhet
med vad som genomförts i Frankrike.

I motion 1986/87:Kr266 av Birger Hagård (m) yrkas att riksdagen beviljar
Baltiska arkivet 95000 kr. till stöd för dess verksamhet under budgetåret
1987/88.

I motion 1986/87:Kr267 av Lennart Brunander (c) och Marianne Andersson
(c) yrkas att riksdagen beslutar att ge Immigrantinstitutet ett bidrag på
400000 kr. per år.

I motion 1986/87:Kr268 av Gunnel Liljegren m. fl. (m, fp, c, vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att för Immigrantinstitutet uppta 406000 kr.
under anslaget F3,

2. att riksdagen beslutar att posten Till regeringens disposition minskas
med 200000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag för skilda ändamål till organisationer och
institutioner på kulturområdet. Medel under en anslagspost står till regeringens
disposition. I budgetpropositionen beräknas denna anslagspost till
1337000 kr.

I motion Kr248 (vpk) framställs ett yrkande som innebär att det skall
beräknas medel för en ny anslagspost, nämligen avseende ett invandrarcentrum
i Botkyrka. Motionärerna hänvisar till att kommunen ställt sig positiv till
upprättandet av ett invandrarcentrum i kommunen och att denna därför
bildat en stiftelse som till en början kommer att verka för att ett invandrarmuseum
med därtill anknuten forskning förläggs till kommunen.

Utskottet kommer att i samband med den i dagarna framlagda propositionen
1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter och ansvar att behandla bl. a.
en motion om ett invandrarmuseum som väckts under den allmänna

motionstiden i år. I propositionen redovisas fyra av kulturrådet föreslagna 22

projekt, bland dem ett om invandrarnas kulturer. Kulturrådet framhåller att
museerna har ett ansvar när det gäller att dokumentera invandrarnas och de
etniska gruppernas kulturer och föreslår att ett utvecklingsprojekt startar där
invandrarnas organisationer, folkrörelsernas arkiv, universitetsinstitutioner
och studieförbund inbjuds att delta. Statens invandrarverk stöder förslaget
om ett sådant projekt. I propositionen föreslås att särskilda medel avsätts för
utvecklingsprojekt inom museiområdet.

Behandlingen av frågan om ett invandrarmuseum i ett mer övergripande
sammanhang leder till slutsatsen att utskottet inte nu bör förorda en
medelsanvisning för det ändamål som föreslås i motion Kr248. Motionen
avstyrks därför.

Baltiska arkivet bör för nästa budgetår beviljas ett belopp om 95 000 kr.,
anser motionären bakom motion Kr266 (m). Enligt motionärens mening bör
anslagsposten Till regeringens disposition minskas med motsvarande belopp,
vilket bör överföras till anslaget F32. Bidrag till vissa arkiv. Han motiverar
ingående värdet av arkivets verksamhet.

Utskottet kan inte tillstyrka motionsyrkandet. Riksarkivet har understrukit
angelägenheten av Baltiska arkivets verksamhet, men utskottet anser i
likhet med kulturministern att arkivutredningens arbete inte bör föregripas
(se bil. 10 s.385).

I fyra motioner framställs yrkanden som innehåller krav beträffande
statsbidraget till Immigrantinstitutet i Borås eller om statliga insatser för att
lösa Immigrantinstitutets lokalfråga.

Immigrantinstitutet inrättades år 1973 och har sedan år 1975 haft sin
verksamhet förlagd till Borås. Institutets målsättning är att vara ett dokumentations-
och informationscentrum i invandrarfrågor. Institutet är en
ideell organisation. Förutom enskilda personer kan föreningar eller institutioner
med intresse för invandrarfrågor bli medlemmar i institutet. Immigrantinstitutets
verksamhet omfattar bl. a. viss förlagsverksamhet — Invandrarförlaget.
Vidare ger institutet ut tidskriften Invandrarrapport samt en
årsbok för invandrarfrågor. Immigrantinstitutet har byggt upp ett specialbibliotek
och arkiv för frågor om invandring till Sverige.

Immigrantinstitutet har erhållit bidrag från statens invandrarverk för
avgränsade ändamål av projektkaraktär. Det har också utgått lönebidrag till
anställda vid institutet. Vidare har Borås kommun och Älvsborgs läns
landsting gett bidrag till detta.

För innevarande budgetår utgår till Immigrantinstitutet för arkiv- och
dokumentationsverksamheten 206000 kr. av medel som anvisats under
förevarande anslag. Förslaget i budgetpropositionen innebär endast den
förändringen att viss kompensation för prisutvecklingen beräknats för nästa
budgetår. Ett bifall till regeringens förslag innebär att bidraget kommer att
räknas upp till ca 212 000 kr.

Institutet har hemställt om bidrag med 450000 kr., vilket således innebär
en uppräkning med 244000 kr. i förhållande till bidraget för innevarande
budgetår. Ett ökat bidrag är avsett dels att täcka ett beräknat underskott,
dels att möjliggöra viss utökning av verksamheten.

Motionsyrkandena innehåller följande. I envar av motionerna Kr246

KrU 1986/87:12

23

(vpk) och Kr267 (c) yrkas att bidrag till Immigrantinstitutet skall utgå med
400000 kr. I motion Kr268 (m, fp, c, vpk) föreslås att under förevarande
anslag skall beräknas 406000 kr. och att anslagsposten Till regeringens
disposition skall minskas med 200000 kr.; sistnämnda yrkande framställs
uppenbarligen med utgångspunkt i antagandet att regeringens förslag
innebär ett oförändrat bidrag om 206000 kr. Slutligen framställs i motion
Kr251 (fp) ett yrkande rörande statliga insatser för att lösa Immigrantinstitutets
lokalfråga.

Kulturutskottet framhöll förra året i yttrande till socialförsäkringsutskottet
att Immigrantinstitutet bedriver en värdefull verksamhet för att på olika
sätt dokumentera invandringen till Sverige och lämna service till invandrare i
olika hänseenden. Kulturutskottet förutsatte att frågan om Immigrantinstitutets
verksamhet skulle komma att övervägas vid beredningen inom
regeringskansliet av dels arkivutredningens kommande förslag, dels det
förslag till program beträffande invandrarforskning som våren 1985 överlämnats
till regeringen. Utskottet förordade att i avvaktan härpå bidrag till
Immigrantinstitutet skulle utgå med 200000 kr. utöver vad regeringen
beräknat i 1986 års budgetproposition. Bidraget borde enligt utskottet utgå
från anslaget D3. Åtgärder för invandrare under arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel. I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:20
ansåg sig dock socialförsäkringsutskottet inte kunna tillstyrka ytterligare
bidrag till institutets verksamhet från nämnda anslag (se närmare härom i
nämnda betänkande s. 21).

Regeringen har i proposition 1986/87:80 berett riksdagen tillfälle att ta del
av vad som anförts i propositionen om invandrarforskningen (bil. 8).
Immigrantinstitutets verksamhet berörs inte i sammanhanget. Arkivutredningen
har ännu inte redovisat sitt uppdrag.

Med hänsyn till den ovan redovisade bedömning som utskottet gjorde
förra året av Immigrantinstitutets verksamhet och till att det inte inträffat
någon omständighet som ger anledning till en ändrad bedömning samt till det
behov av stöd som Immigrantinstitutet kan antas ha tillstyrker utskottet att —
med bifall till motion Kr268 yrkande 1 och med anledning av motionerna
Kr246 och Kr267 — det för bidrag till Immigrantinstitutets verksamhet
budgetåret 1987/88 beräknas 406000 kr. under förevarande anslag.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att en mera definitiv ställning till
frågan om fortsatt statligt stöd till Immigrantinstitutet — och till frågan om
från vilket eller vilka anslag ett sådant stöd skall utgå — får tas i samband med
prövningen av arkivutredningens förslag.

Eftersom utskottet inte är berett att förorda en uppräkning av anslaget F 3
för att tillgodose det ökade medelsbehovet till följd av bidragsuppräkningen,
måste enligt utskottets mening anslagsposten Till regeringens disposition
reduceras i förhållande till vad som följer av regeringens medelsberäkning.
Detta ställningstagande överensstämmer med vad som föreslås i motion
Kr268 yrkande 2.

Utskottet anser att riksdagen inte bör pröva Immigrantinstitutets lokalfrågor.
Motion Kr251 avstyrks därför.

KrU 1986/87:12

24

Riksdagen bör begära förslag om upprättande av ett kurdiskt kulturcentrum i
Sverige. Detta yrkas i motion Kr263 (vpk). Motionärerna anför att Frankrike
inrättat ett sådant centrum och att den bästa hjälpen till det kurdiska folket i
deras exil vore en samlad insats för ett kurdiskt kulturcentrum i vårt land.

I yttrande till socialförsäkringsutskottet över motionsyrkanden med
samma innehåll som det nu aktuella erinrade kulturutskottet förra året om
att en i proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken föreslagen omläggning
av statsbidragen till invandrarnas organisationer bl. a. hade till syfte att
organisationerna utan alltför detaljerade statsbidragsföreskrifter borde vara
fria att själva bedöma vilken verksamhet man ville prioritera (KrU 1985/
86:5 y). Socialförsäkringsutskottet följde kulturutskottets förslag i sitt av
riksdagen godkända betänkande SfU 1985/86:20. Kulturutskottet vill här
också erinra om följande. Sverige erbjuder mycket goda möjligheter till
undervisning i kurdiska inom hemspråksundervisningen. Statens institut för
läromedel (SIL) har gjort ett pionjärarbete med att ta fram en ortografi för
nordkurdiska och stödja en läromedelsproduktion på språket. Särskild
hemspråkslärarutbildning i kurdiska sker på lärarhögskolan i Stockholm.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr263.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel för ett invandrarcentrum i
Botkyrka

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr248 i motsvarande del,

2. beträffande beräknande av medel för Baltiska arkivet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr266 i motsvarande del,

3. beträffande beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet att

riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall till
motion 1986/87:Kr268 yrkande 1 och med anledning av motionerna
1986/87:Kr246 och 1986/87:Kr267, båda motionerna i motsvarande
del, beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
406000 kr.,

4. beträffande beräknande av medel Till regeringens disposition
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr268 yrkande 2 samt med avslag på motion 1986/87:Kr266 i
motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

5. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Kr246,1986/87 :Kr248 och 1986/87 :Kr267, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
4485000 kr.,

6. beträffande Immigrantinstitutets lokalfråga
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr251,

7. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr263.

KrU 1986/87:12

25

5. Bidrag till samisk kultur

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F4 (s. 338—339) och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1987/88
anvisar ett anslag av 2193000 kr.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

6. Statens ansvar för utställningsersättning. Visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer

Regeringen har

dels i ett avsnitt med rubriken Statens ansvar för utställningsersättning (s.
340-341) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen
anförts om statens ansvar för utställningsersättning till konstnärer,

dels under punkt F5 (s. 342-344) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag av
32203000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr229 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att i samråd
med Konstnärernas riksorganisation, konstföreningsrörelse, Kommunförbundet
och andra intressenter finna en lösning av frågorna om utställningsersättning
till bildkonstnärer.

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om visnings- och utställningsersättning.

I motion 1986/87:Kr264 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om avtal med Konstnärernas riksorganisation om förhandlingsrätt
gällande visningsersättningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om ett beräkningssystem för visningsrätten enligt vad som anförs i
motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den föreslagna
ökningen av anslaget skall gå till bildkonstnärerna samt att den skall ses som
en första etapp i en stegvis ökning till att minst motsvara biblioteksersättningen.

I motion 1986/87:Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utformningen av Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer.

KrU 1986/87:12

26

Utskottet

KrU 1986/87:12

Utställningsersättning — ersättning till konstnären för utställning av verk
som är i hans ägo — utgår i samband med utställningar som anordnas av
statliga institutioner. Frågan om utbetalning av utställningsersättning även i
andra fall har varit föremål för utredning som redovisats i en rapport av
statens kulturråd. Utskottet hänvisar i detta hänseende till budgetpropositionen
(bil. 10 s. 340).

Från anslaget F 5 utgår ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras
verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Kulturministern anför för sin del följande då det gäller utställningsersättning: Jag

vill inledningsvis erinra om att frågan om utställningsersättning rör
enbart sådana verk som är i konstnärens ägo. När det gäller dessa verk
tillkommer det konstnären på två skilda rättsliga grunder att avgöra om han
vill låna ut sina verk till en utställning och i så fall på vilka villkor. Sålunda
förfogar han som varje ägare över sin egendom, men därtill kommer att han
såsom upphovsman ensam avgör om verket skall få visas offentligt i den mån
det är fråga om verk som inte tidigare har gjorts tillgängligt för allmänheten.

Konstnärens rätt att kräva ersättning när de verk som han fortfarande äger
ställs ut offentligt har heller inte ifrågasatts i de förslag som lagts fram i denna
fråga. Detta är, finner jag, själva kärnfrågan i diskussionen om utställningsersättning.
Om man beaktar den rättsliga bakgrunden kan man enligt min
mening bara komma till en slutsats vad gäller betalningsansvaret. Kravet på
ersättning skall riktas till den som anordnar utställningen. Det är med hänsyn
till konstnärens ställning som ägare och upphovsman självklart att den som
vill arrangera en utställning med verk i konstnärens ägo måste träffa
överenskommelse med honom om samtliga villkor för visningen. Det är
varken lämpligt eller påkallat att en tredje part går in och påverkar villkoren.

Efter en erinran om att staten och vissa statliga organ träffat avtal om
utställningsersättning m. m., anför kulturministern vidare att enligt vad han
erfarit utställningsersättning inte sällan ingår i den ekonomiska uppgörelsen
med konstnärerna också i samband med konstutställningar i kommunal och
enskild regi, att det är angeläget att denna utveckling fortsätter samt att han
om dessa frågor har fört samtal med företrädare för bl. a. Svenska kommunförbundet.

Mot bakgrund av det anförda läggs i propositionen inte fram några förslag
med anledning av kulturrådets rapport eller de övriga framställningar som
getts in i frågan om utställningsersättning.

Med beaktande av vad som i propositionen föreslås angående en kraftig
förstärkning av visningsersättningen - förslaget behandlas i det följande -anser utskottet att riksdagen bör lämna det i propositionen redovisade
ställningstagandet till frågan om statens ansvar för utställningsersättning
utan erinran.

Motion Kr229 (vpk) och motion Kr236 (c) yrkande 11 i motsvarande del
avstyrks.

Kulturministern anser det - trots ställningstagandet i utställningsersättningsfrågan
— angeläget att staten ytterligare bidrar till att förstärka

konstnärernas ekonomiska situation. Han anför vidare att sådana konstverk
som köps in av staten ofta kommer en stor krets människor till del, att mot
bakgrund härav det har - trots att det inte finns någon upphovsrättslig grund
- ansetts rimligt att i någon form ge konstnärerna en större ersättning än den
som innefattas i köpeskillingen för dessa verk, att så har skett genom
inrättande av Sveriges bildkonstnärsfond, att fonden årligen tillförs ett
anslag, den s. k. visningsersättningen, som fördelas mellan yrkesverksamma
konstnärer och att han kommer att föreslå en kraftig förstärkning av
visningsersättningen. I enlighet härmed föreslås i propositionen att visningsersättningen
ökas med 10 milj. kr. till totalt 32,2 milj. kr. för nästa budgetår.

En stor del av visningsersättningen fördelas i form av s. k. grundersättning
till mer än 1100 konstnärer. Ersättningen är inkomstrelaterad och utgår med
belopp mellan 2260 kr. och 11300 kr. I propositionen framhålls att det får
ankomma på fondstyrelsen att bedöma vilka möjligheter som finns att på sikt
förändra systemet men att det dock inom ramen för den föreslagna
anslagsökningen bör finnas förutsättningar för insatser av mer koncentrerad
natur som kan förutses ge goda effekter trots begränsade medel. Kulturministern
uttalar också att han tror att det är en fördel om inte alltför stor del av
resurserna binds upp i långsiktiga stödformer. Han anför vidare bl. a. att han
fäster stor vikt vid att fondmedlen används på ett sätt som leder till märkbara
förbättringar av enskilda konstnärers situation och att han därför anser att
överföringen av den föreslagna medelsökningen till bildkonstnärsfonden bör
göras beroende av att en samförståndslösning i fördelningsfrågorna kan
uppnås med bl. a. de organisationer som är företrädda i fondstyrelsen.

I två motioner, Kr236 (c) och Kr298 (fp), framställs yrkanden innebärande
att riksdagen ännu tydligare än vad som angivits i propositionen skall uttala
att ett villkor för anslagsökningen skall vara att visningsersättningen fördelas
på ett sådant sätt att de utbetalda beloppen leder till märkbara förbättringar
av mottagarnas ekonomiska villkor. Den föreslagna anslagsökningen bör i
sin helhet eller, enligt motion Kr236, främst användas till mera koncentrerade
insatser, liknande det konstnärsbidrag om 50 000 kr. som finns på ton- och
scenområdena. I likhet med dessa bör de nya konstnärsersättningarna till
bild- och formkonstnärer utgå i högst fem år utan omprövning.

Utskottet kan ansluta sig till syftet med motionerna. För att en märkbar
förbättring av mottagarnas ekonomiska situation skall kunna uppnås är det
enligt utskottets mening uppenbart att bidrag av en annan storleksordning än
den nuvarande grundersättningen måste utgå. Resurserna bör, som framhålls
i propositionen, inte bindas upp i långsiktiga stödformer men de bör å
andra sidan användas på ett sådant sätt att insatserna kan ge möjlighet till viss
trygghet för konstnärerna i fråga. Motionsförslagen ligger helt i linje med vad
som förordas i propositionen och utskottet anser sig kunna förutsätta att
regeringen utan något särskilt riksdagens initiativ beaktar synpunkterna i
motionerna. Utskottet ansluter sig till ställningstagandet i propositionen att
överföringen av den föreslagna medelsökningen till bildkonstnärsfonden bör
göras beroende av att en samförståndslösning i fördelningsfrågorna kan
uppnås. Utskottet förutsätter också att konstnärsnämnden utan dröjsmål
bedömer vilka möjligheter som finns att på sikt förändra det nuvarande
grundersättningssystemet. Med hänsyn härtill behöver enligt utskottets

KrU 1986/87:12

28

mening motionerna i här aktuella delar inte föranleda någon riksdagens
åtgärd (Kr236 yrkande 11 delvis och Kr298 yrkande 4).

Utskottet anser även att motion Kr264 (vpk) yrkande 3 bör avstyrkas,
såvitt i yrkandet föreslås att ökningen av anslaget skall gå till bildkonstnärerna.
Utskottet räknar med att de nya resurserna skall komma alla de
konstnärsgrupper till godo som tillhör bild- och formområdet efter prövning
av bildkonstnärsfondens styrelse.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

I propositionen anförs vidare följande av kulturministern:

KRO har åter aktualiserat frågan om ett system för anslagsberäkningen, som
knyter an till samhällets faktiska innehav av konst. I anslutning härtill begärs
förhandlingsrätt. De svårigheter kring utformningen av ett sådant beräkningssystem
som redovisades i samband med 1982 års beslut om införande av
visningsersättning (prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 30-31, KrU 30 s. 18) är ännu
inte lösta. Vidare överväganden måste ske i dessa frågor. Efter vad jag har
erfarit torde upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) få anledning att behandla
bl. a. frågorna kring visningsersättning och liknande ersättningar utanför
upphovsrättens ram. Jag anser mig därför inte böra föregripa det arbete som
utredningen kan förväntas göra i frågan.

Utskottet ansluter sig till den gjorda bedömningen. Detta innebär att
utskottet avstyrker motion Kr264, såvitt däri tas upp i huvudsak samma
frågor (yrkandena 1, 2 och 3 delvis).

Utskottet hemställer

1. beträffande statens ansvar för utställningsersättning

att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Kr229 och motion
1986/87:Kr236 yrkande 11 i motsvarande del lämnar utan erinran vad
som anförts i propositionen,

2. beträffande medelsanvisningen m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr236 yrkande 11 i motsvarande del, motion 1986/
87:Kr264 yrkande 3 i motsvarande del och motion 1986/87: Kr298
yrkande 4 till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för
budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 32203000 kr.,

3. beträffande förhandlingarom visningsersättningens storlek m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr264 yrkandena 1 och 2 samt
yrkande 3 i motsvarande del.

7. Bidrag till konstnärer

Regeringen har under punkt F6 (s. 344-346) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
15627000 kr.

KrU 1986/87:12

29

Motioner

KrU 1986/87:12

I motion 1986/87:Kr238 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, c) yrkas

1. att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för
inrättande av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1987,

2. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges komponistfond för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 1862 000 kr.,

3. att riksdagen under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till
Sveriges musikerfond för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 576000 kr.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 16627000 kr.

I motion 1986/87:Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

3. att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisar
4000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Bidrag från anslaget kan utgå i form av konstnärsbidrag eller projektbidrag. I
motion Kr238 (fp, c) framställs yrkanden med anledning av innehållet i en
promemoria, Ersättning för biblioteksmusik, som avgetts av konstnärsnämnden
år 1985. Förslagen i promemorian har upprepats i nämndens anslagsframställning
för nästa budgetår. I promemorian föreslår konstnärsnämnden
att upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare får ersättning
för att musikalier och fonogram används på bibliotek. Ersättningen bör enligt
förslaget utgå kollektivt till upphovsmän och utövande konstnärer med ett
belopp som motsvarar biblioteksersättningen för referensexemplar av litteratur
multiplicerad med folkbibliotekens totala bestånd av musikmaterial.

Det belopp som utgör ersättning för beståndet av musikalier disponeras i sin
helhet för komponisternas räkning, medan ersättningen för beståndet av
fonogram delas lika mellan upphovsmän och utövande musiker och sångare.

Medlen bör fördelas av konstnärsnämnden i form av bidrag till enskilda
konstnärer efter ansökan. De föreslagna fonderna bör tillföras särskilda
medel för nästa budgetår.

I den nämnda motionen framställs yrkanden som i princip överensstämmer
med konstnärsnämndens förslag. Motionärerna menar dock att ersättning
även bör beräknas för utlåning av noter från Musikaliska akademiens
bibliotek, eftersom notbeståndet är tillgängligt för folkbiblioteken genom
fjärrlån. Det föreslås att riksdagen anvisar till Sveriges komponistfond
1862000 kr. och till Sveriges musikerfond 576000 kr.

Regeringen har överlämnat en skrivelse i ärendet från konstnärsnämnden
jämte den ovan redovisade promemorian till upphovsrättsutredningen (Ju
1976:02). 30

Enligt vad utskottet inhämtat har upphovsrättsutredningen tillsatt en
särskild arbetsgrupp för att se över frågan om biblioteksersättningen.
Gruppen skall bl. a. utreda frågan om upphovsmän och andra rättighetshavare
bör ha en rätt till ersättning för det offentliga utnyttjande av deras verk och
prestationer som sker vid bibliotek i form av utlåning m. m. Man skall bl. a.
överväga om en sådan rätt till ersättning bör vara civil- eller offentligrättsligt
grundad. Därvid kommer också bl. a. frågan om vilka utnyttjanden som bör
omfattas av en sådan ersättningsrätt att prövas. Sålunda kommer även frågan
om ersättning för utlåning och annat utnyttjande av musikalier och fonogram
att övervägas av utredningen.

Utskottet anser att utredningsarbetet inte bör föregripas. Utskottet - som
i sammanhanget också vill hänvisa till att regeringen under anslaget Stöd till
fonogram och musikalier lägger fram förslag till åtgärder på not- och
fonogramområdena som bl. a. har till syfte att öka artisternas och upphovsmännens
intäkter av framförda och försålda verk — avstyrker motionen.

I motion Kr298 (fp) föreslås en särskild uppräkning av förevarande anslag
med 4 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Av detta belopp avser 2 milj.
kr. en allmän uppräkning av anslaget. Återstoden av den föreslagna
uppräkningen motiveras med det i det föregående behandlade förslaget om
ersättning till musikaliska upphovsmän samt musiker och sångare; ytterligare
1 milj. kr. bör beräknas till scen- och filmkonstnärer och 1 milj. kr. till
musiker och sångare.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande till yrkandena i fråga om
ersättning till musikaliska upphovsmän samt musiker och sångare samt till
budgetläget avstyrks motionsyrkandet (yrkande 3).

I motion Kr265 (m) förordas en uppräkning av förevarande anslag med
lmilj. kr. så att stipendier kan utgå till unga konstnärer som bidrag till
finansieringen av t. ex. en första separatutställning.

Utskottet vill nämna att det under förra budgetåret från anslaget till
Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer utgick startbidrag om 10 000
kr. till 263 målare, grafiker, skulptörer och textilkonstnärer som ännu inte
dokumenterat fem års konstnärlig yrkesverksamhet. Med hänvisning härtill
och till budgetsituationen avstyrker utskottet motionsyrkandet (yrkande 3).

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek

att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr238,

2. beträffande särskild uppräkning av anslaget

att riksdagen avslår motion 1986/87: Kr298 yrkande 3 i motsvarande
del,

3. beträffande stipendier till unga konstnärer

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr265 yrkande 3 i motsvarande
del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motionerna 1986/87:Kr265 yrkande 3 och 1986/87:Kr298 yrkande 3,

KrU 1986/87:12

båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till konstnärer för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 15627000 kr.

8. Inkomstgarantier för konstnärer

Regeringen har under punkt F7 (s. 346-347) föreslagit riksdagen att till
Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 7606000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

10. att riksdagen beslutar medge regeringen att bemyndiga konstnärsnämnden
att under en treårsperiod fördela ytterligare 20 inkomstgarantier.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 8 606000 kr.

I motion 1986/87:Kr298 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1987/88 anvisar 800000 kr. utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Inkomstgaranti kan beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet
av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare
av inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av konstnärsnämnden
och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa
organ.

Inkomstgaranti kan uppgå till högst fem gånger basbeloppet enligt lagen
om allmän försäkring. Basbeloppet för i år är 24100 kr. Således uppgår
garantins maximibelopp för år 1987 till 120500 kr. Maximibeloppet minskas
med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av
årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier i innevarande budgetår är 127. I propositionen
förordas att ytterligare ett garantirum skall inrättas.

I tre motioner framställs yrkanden som samtliga syftar till att flera
garantirum skall inrättas, nämligen lö garantirum i envar av motionerna
Kr265 (m) och Kr298 (fp) samt 20 garantirum under en treårsperiod i motion
Kr236 (c). Även i motion Kr298 uttalar sig motionärerna för utbyggnad av
samma omfattning som i motion Kr236. Motionärerna vill nämligen att det
under ettvart av budgetåren 1988/89 och 1989/90 skall inrättas ytterligare 5
garantirum.

Utskottet anser med hänsyn till behovet av återhållsamhet med statsutgifter
att det inte är möjligt att förorda en medelsanvisning utöver den som
regeringen föreslagit och som ger utrymme för inrättande av ytterligare ett

KrU 1986/87:12

32

garantirum. Eftersom inte heller budgetprövningen för kommande budgetår KrU 1986/87:12
bör föregripas, avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motionerna 1986/87:Kr236 yrkande 10, 1986/87:Kr265 yrkande 4
och 1986/87:Kr298 yrkande 2 till Inkomstgarantier för konstnärer för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 7606000 kr.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.

Regeringen har under punkt F8 (s. 347-349) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 51 846000
kr.

Utskottet

Regeringen har i april 1986 träffat en överenskommelse med upphovsmannaorganisationerna
om att biblioteksersättningens grundbelopp för hemlån av
originalverk skall utgöra 45 öre för budgetåret 1986/87 och 48 öre för
budgetåret 1987/88. Vid anslagsberäkningen i propositionen har utgångspunkten
varit att grundbeloppen skall vara 48 öre för hemlån och 1 kr. 92 öre
för referensexemplar av originalverk samt 24 öre för hemlån och 96 öre för
referensexemplar av översatt verk.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att grundbeloppen skall
bestämmas i enlighet med den lämnade redovisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 51 846000 kr.

10. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F9 (s. 349) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning åt rättighetshavare på musikområdet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 3000000 kr.

Stockholm den 17 mars 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

33

3 Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 12

Rättelse: S. 36 rad 19 Står: "yrkande 1" Rättat till: "yrkande 5"

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Könnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s),
Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa (s),
Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (punkt 1, mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Enighet råder”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Det råder fortfarande enighet om de åtta kulturpolitiska mål som
fastställdes år 1974. Under årens lopp och särskilt på 1980-talet har
emellertid i olika sammanhang, bl. a. i riksdagsmotioner, framställts krav på
en komplettering av målen med andra sådana. Utskottet anser nu tiden vara
inne att närmare pröva om så skall ske. I första hand bör prövas om de i
motionerna av företrädare för moderata samlingspartiet och folkpartiet
föreslagna målen om konstnärlig kvalitet och om rimliga arbetsvillkor för
landets fritt arbetande konstnärer bör fastställas som mål så att totalt tio
kulturpolitiska mål kommer att gälla. Det är naturligt att det också sker en
prövning av lämpligheten att slå fast ett mål som framhäver vikten av
mångfald och variation i kulturyttringarna.

Genom önskemålet om överväganden i ovan angivna hänseenden aktualiseras
också behovet av en översyn av de ursprungliga kulturpolitiska målen
så till vida att detaljutformningen av dem kan behöva granskas i ljuset av den
kulturpolitiska utvecklingen sedan 1974. Utskottet förordar att så sker. Vad
som härvid kan vara av särskilt intresse är att mot bakgrund av centerpartimotioner
i år och förra året pröva om formuleringen rörande det kulturpolitiska
decentraliseringsmålet bör jämkas så att det klarare än vad som nu är
fallet framgår att även Stockholmsbaserade institutioner kan ha ett ansvar för
att bedriva kulturverksamhet på andra orter.

Självfallet måste den av utskottet förordade översynen ske under medverkan
av företrädare för riksdagspartierna. Det får dock ankomma på
regeringen att pröva i vilken ordning översynen skall ske.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Kr298 yrkande 1 och
motion Kr318 yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande de kulturpolitiska målen
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Kr298 yrkande 1
och 1986/87:Kr318 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

KrU 1986/87:12

34

2. Främjande av den svenska nationella kulturens utveckling
(motiveringen till punkt 1, mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”1 överensstämmelse”och
slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I överensstämmelse med vad utskottet anfört (reservation 1) om de ovan
behandlade motionsyrkandena (Kr298 yrkande 1 och Kr318 yrkande 1) anser
utskottet att motionsyrkandet inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen,

3. Främjande av den svenska nationella kulturens utveckling
(punkt 1, mom. 2)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 den” och på s. 7
slutar ”svenska språket” bort har följande lydelse:

Det är viktigt att främja den svenska nationella kulturen. Detta framhålls i
motion Kr210 (vpk). I detta sammanhang behandlas motionen, såvitt där
yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vissa
synpunkter rörande nödvändigheten av en utveckling av denna kultur
(yrkande 1). Som motionärerna framhåller har det svenska samhället gått
igenom en stor och mycket snabb strukturomvandling. Detta leder bl. a. till
att människorna för att känna trygghet i tillvaron söker finna ett sammanhang
bakåt i tiden. Vårt kulturarv måste ses som ett led i en kontinuerlig
kulturhistorisk utvecklingskedja som leder fram till våra dagars kultur.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att den nuvarande kulturpolitiken
inte beaktat det samband som finns mellan kulturarvet och gruppidentiteten
och dess klassmässiga aspekter. De nationella särdragen i vår kultur måste
tas till vara vid satsningarna inom kultursektorn; i dag satsar man obegränsat
på en kommersiell masskultur, som förmedlar ett allmänt västerländskt ideal
och med värderingar som bl. a. syftar till att omvandla individen till
konsumtionsfaktor. Efterkrigstidens materiella standardförbättringar för
den svenska arbetarklassen har inte följts av en alternativ kultursatsning,
förenlig med arbetarklassens egna värderingar och ideologi. Den svenska
arbetarklassen har inte fått tillräckligt stöd för att utveckla sin egen kultur
och sina egna livsformer. Beträffande innehållet i övrigt i motionärernas
motivering hänvisar utskottet till motionen. Utskottet, som helt ansluter sig
till de synpunkter som anförts i motionen, tillstyrker motion Kr210 i här
aktuell del (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande främjande av den svenska nationella kulturens
utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr210 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1986/87:12

35

4. Fördelningen av kulturstöd (punkt 1, mom. 4)

KrU 1986/87:12

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”i aktuell del" bort ha följande lydelse:

Då det gäller fördelningen av kulturstöd ansluter sig utskottet till synpunkterna
i motion Kr318. För att skiftande värderingar och ambitioner inom
kulturlivet skall kunna göra sig gällande måste många självständiga organ
fördela offentligt kulturstöd.

Utskottet tillstyrker således motion Kr318 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande principerna för fördelning av kulturstöd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr318 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Det statliga stödet till regional kulturverksamhet (punkt 1,
mom. 5)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Den lämnade” och
på s. 13 slutar "yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Som framgår av den lämnade redovisningen pågår en utbyggnad av det
statliga stödet till regional kulturverksamhet. Utskottet anslöt sig förra året
till denna utbyggnad. Utskottet framhöll samtidigt med anledning av
motioner likartade med de nu aktuella att utbyggnaden av kulturverksamheten
allvarligt kunde störas av en omfattande omläggning av stödét. Denna
bedömning gäller även nu. Självfallet skulle även en utredning på området
vara ägnat att skapa oro hos olika regionala - och centrala - institutioner som
nu har stöd. Visserligen fördelas grundbeloppen årligen av statens kulturråd,
men reellt sett kan det inte komma i fråga att minska antalet grundbelopp till
en institution från ett år till ett annat om inte tungt vägande skäl föreligger.
Det nuvarande systemet ger därför en trygghet för institutionerna och deras
huvudmän vid planeringen. Vad som sagts i det föregående innebär dock inte
att grundbeloppssystemet inte skulle kunna göras till föremål för förändringar
i framtiden. I anslutning härtill vill utskottet hänvisa till att ett särskilt
statsbidragssystem kommer att gälla på musikområdet efter omorganisationen
av regionmusiken och Rikskonserter och att erfarenheterna från detta
system i ett längre perspektiv kan få betydelse för bedömningen även av
grundbeloppssystemet.

Utskottet vill ytterligare anföra följande. Utskottet kan - som vissa av
motionerna närmare belyser - konstatera att teater-, dans- och musikinstitutionerna
i bl. a. Göteborg och Malmö tillförts betydande resurser genom
kommunala insatser och att skillnaden mellan antalet årsanställda och
antalet grundbelopp är stort för institutionerna. Dessa har stor kulturpolitisk
betydelse för regioner som också omfattar ett stort antal andra kommuner.
Det är förståeligt att de kommuner, i vilka institutionerna finns, kan ha

svårigheter att tillföra ytterligare resurser eller t.o. m. att behålla de
nuvarande resurserna för ändamålet. Utskottet vill emellertid framhålla att i
vart fall i nuläget en utgångspunkt för huvudmännen för regionala och lokala
institutioner måste vara att de själva tar ansvaret för den fortsatta utbyggnaden
av institutionerna, sedan dessa med hjälp av grundbeloppssystemet nått
viss miniminivå. Liksom utskottet gjorde förra året erinrar utskottet i
sammanhanget om den modell för regional samverkan på musikområdet som
nu finns bl. a. i Västsverige och Skåne. I båda fallen sker en samverkan
mellan landsting och primärkommuner (se KrU 1984/85:7 s. 10).

Beträffande frågan om en förstärkning av det regionala kulturstödet på
kort sikt är frågan i hög grad beroende av vilka resurser som kan ställas till
förfogande för ändamålet. Som redovisats i det föregående pågår en satsning
på teater- och museiområdet avseende en treårsperiod som sträcker sig
t.o. m. budgetåret 1988/89. Satsningen avser mindre institutioner. Någon
särskild framställning till regeringen är inte påkallad, eftersom det inte finns
skäl ompröva utskottets tidigare ställningstagande till ambitionsnivån beträffande
utbyggnaden av grundbeloppssystemet. I överensstämmelse med vad
utskottet ovan anfört kan utskottet inte förorda någon omfördelning av
grundbelopp.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet förutsätter att regeringen tar
erforderliga initiativ i syfte att främja insatser rörande det kulturpolitiska
decentraliseringsmålet avstyrker utskottet följande motioner, nämligen
motion Kr236 yrkandena 3 och 4, motion Kr245, motion Kr254, motion
Kr316 yrkande 1 och motion Kr318 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande del statliga stödet till regional kulturverksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr236 yrkandena 3 och 4,
1986/87:Kr245, 1986/87:Kr254, 1986/87:Kr316 yrkande 1 och 1986/
87:Kr318 yrkande 5,

6. Sponsring (punkt 1, mom. 10)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 15 slutar ”Kr318 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser nu, liksom åren 1984,1985 och 1986 (KrU 1983/84:18 s. 8,
KrU 1984/85:16 s. 13 och KrU 1985/86:18 res. 13) att gåvor, donationer och
depositioner vilka ej är förenade med belastande villkor samt en riktigt
utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med de kulturpolitiska målen
bör välkomnas inom kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för
exempelvis gästspel, internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga
nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli bundna
av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som en följd av

KrU 1986/87:12

37

4 Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 12

att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en basresurs
bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella verksamheten
är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt kommer att bli
möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant stöd utifrån, kan
det enligt utskottets mening inte finnas några vägande invändningar mot ett
sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till att utbyggnaden av
basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med tillfredsställelse.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion Kr210 i här aktuell
del (yrkande 4). Vad utskottet anfört om sponsring bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna med anledning av motion Kr318 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande sponsring
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr318 yrkande 4 och
med avslag på motion 1986/87:Kr210 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Sponsring (punkt 1, mom. 10)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet vill” och
på s. 15 slutar ”Kr318 yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Då det gäller s. k. sponsorverksamhet vill utskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för
kulturändamål. Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett
bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom
sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar
görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetarspel
med stark dagsaktualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet. Snarare
ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens intresse. I
motsats till de statliga kulturanslagen med sina övergripande prioriteringar
och allsidiga satsningar, som utgår från i demokratisk ordning beslutade
kulturprogram, är kapitalets sponsring i sin ensidighet och målinriktning ett
oerhört hot mot den konstnärliga friheten och yttrandefriheten.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konstälskande
mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är
välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från
enskilda företag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten
skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en
privatangelägenhet, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller
enskilda med sitt privata engagemang.

S. k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelar en allt större roll i
de transnationella företagens verksamhet. Denna avser bl. a. att påverka
hela kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjligheter. Att
inbilla sig själv och andra att de stora företagens sponsring av kulturlivet inte
skulle påverka detta förefaller alltför ljusblått.

KrU 1986/87:12

38

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion Kr318 yrkande 4 att
riksdagen skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i kulturlivet
och ansluter sig till kravet i motion Kr210 yrkande 4 att riksdagen bör uttala
att sponsring inom kulturlivet ej bör förekomma.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande sponsring
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr210 yrkande 4 och med
avslag på motion 1986/87:Kr318 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfort,

8. En kultur- och folkrörelsefond finansierad genom statlig
spelverksamhet (punkt 1, mom. 12)

Karl Boo (c), Kerstin Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 det” och slutar
”genom lotteriverksamheten” bort ha följande lydelse:

Som tidigare angetts bereds inom regeringskansliet en framställning från
riksdagen om närmare överväganden av möjligheterna att skapa en eller
flera kulturfonder. Vad som anförs i motion Kr236 ger enligt utskottets
mening starkt stöd för behovet av fonder som kan ge stöd åt inte bara kultur
utan även folkrörelseverksamhet. Utvecklingen under året på lotterimarknaden
- bl. a. genom Penninglotteriets långtgående intrång på kvicklotterisidan
(Triss), vilken tidigare varit förbehållen folkrörelserna - har ytterligare
accentuerat behovet av ett fortsatt statligt stöd till folkrörelserna. Staten har
genom sin väl utbyggda organisation för de statliga lotterierna en mycket
effektiv apparat för marknadsföring, och det framstår som naturligt och
rimligt att denna apparat utnyttjas även för att ge ett ökat stöd åt
folkrörelserna likaväl som åt kulturen. Utskottet anser visserligen att
försiktighet bör iakttas då det gäller specialdestinering av vissa inkomster på
statsbudgeten men med hänsyn till det nära sambandet mellan resultatet av
de statliga lotterierna och resultatet av folkrörelselotterierna bör det enligt
utskottets mening inte finnas något principiellt hinder för att en kultur- och
folkrörelsefond baserad på vinstmedel från statlig spelverksamhet inrättas. I
sammanhanget erinrar utskottet om Kulturlotteriet, där visserligen överskottet
tillförs staten men specialdestineras till kulturella ändamål.

I enlighet med det anförda - som överensstämmer med vad som uttalades i
reservation 1 till KrU 1986/87:5 - tillstyrker utskottet motion Kr236 i här
aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande en kultur- och folkrörelsefond finansierad genom
statlig spelverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr236 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1986/87:12

39

9. Kulturrådets framtid (punkt 2, mom. 2)

KrU 1986/87:12

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet har
flera” och på s. 19 slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare (res. 4) framhållit angelägenheten av att många
självständiga organ fördelar offentligt kulturstöd. Det är i enlighet härmed
och i överensstämmelse med vad som anförs i motionerna Kr265 och Kr318
därför viktigt att kulturrådets dominerande ställning i detta avseende
begränsas. Som ovan angetts kommer kulturrådets utredningsverksamhet att

1 viss mån begränsas fr. o. m. nästa budgetår. Detta är ett steg i rätt riktning.
På sikt bör kulturrådet kunna avskaffas.

Utskottet tillstyrker således motionerna i aktuell del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande kulturrådets framtid
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Kr265 yrkande 1 och
1986/87:Kr318 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Beräknande av medel för centrumbildningar (punkt 3,
mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet erinrar”
och slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att centrumbildningarna är ett nödvändigt komplement till
de fria gruppernas verksamhet. De är samtidigt en omistlig kulturpolitisk
resurs. Utskottet menar mot bakgrund av detta att en ökad satsning på
centrumbildningarna är angelägen för att möjliggöra en utökad verksamhet
och anser det därför befogat med en ytterligare höjning av anslagsposten med

2 milj. kr. Utskottet tillstyrker således motion Kr230 i detta avseende
(yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för centrumbildningar på
teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens
områden

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr230 yrkande 3 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål under anslaget skall beräknas 5 991 000 kr.,

40

11. Medelsberäkningm. m. förden i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
betecknade anslagsposten (punkt 3, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 21 slutar ”Kr236 yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de synpunkter på kultur i arbetslivet som framförts i
motion Kr265 (m). Sådan verksamhet bör främst bygga på frivilliga insatser
och ej vara ett utflöde av de fackliga organisationernas ambitioner. Det är
också fel om en växande del av samhällets resurser till stöd för kulturen går
till arbetsplatserna och därmed bort från kulturellt mer eftersatta grupper.
Motionen tillstyrks-i motsvarande del (yrkande 2 delvis).

Utskottet är inte heller berett att, som föreslås i motion Kr236, ändra
inriktningen av anslagsposten.

Motion Kr236 yrkande 8 avstyrks således.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkning m. m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med avslag på proposition 1986/87:100 och med bifall till
motion 1986/87:Kr265 yrkande 2 i motsvarande del samt med avslag
på motion 1986/87: Kr236 yrkande 8 i motsvarande del beslutar att
medel för anslagsposten inte skall beräknas under anslaget,

12. Medelsberäkning m. m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna
betecknade anslagsposten (punkt 3, mom. 2)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Då det” och
på s. 21 slutar med ”Kr236 yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker således att medel beräknas för kulturverksamhet på
arbetsplatserna. I överensstämmelse med vad som föreslås i motion Kr236
(c) bör emellertid bidragsändamålet vidgas till att avse även kulturverksamhet
i bostadsområden. Utskottet utvecklade förra året utförligt angelägenheten
av att bidrag till sådan verksamhet införs och att därvid erfarenheterna tas
till vara av det utvecklingsprojekt Kultur i boendemiljö som med stöd av
kulturrådet bedrivits (KrU 1985/86:18 res. 17). Kulturrådets slutsats av
utvecklingsprojektet är att lokalt förankrat kulturarbete kan leda till
processer som ökar deltagarnas kunskaper om den egna miljön, deras
möjlighet att beskriva den, deras gemenskap och deras beredskap att
kollektivt påverka denna miljö. Utskottet ansluter sig till synpunkterna.

Mot den redovisade bakgrunden tillstyrker utskottet yrkandet i motion
Kr236 om att anslagsposten skall benämnas Kultur i vardagslivet och att för
ändamålet skall beräknas ett belopp som är 2 milj. kr. högre än det av

KrU 1986/87:12

41

regeringen föreslagna (yrkande 8). Detta innebär samtidigt att motion Kr265
yrkande 2 i motsvarande del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsberäkning m. m. för den i propositionen som
Utveckling av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten att

riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 med bifall till
motion 1986/87:Kr236 yrkande 8 i motsvarande del och med avslag på
motion 1986/87:Kr265 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
Kultur i vardagslivet skall beräknas 4 000 000 kr.,

13. Beräknande av medel till kulturrådets disposition för
kulturella ändamål (punkt 3, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Det är” och slutar
”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Nödvändiga besparingar bör enligt utskottets mening i första hand gå ut
över ospecificerade anslag. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Kr265 i vad avser en begränsning av anslagsposten med 2 000 000 kr. på
denna grund.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel till kulturrådets disposition för
kulturella ändamål

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87: Kr265 yrkande 2 i motsvarande del beslutar att för
ändamålet under anslaget skall beräknas 3 080 000 kr.,

14. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna II och 13

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100. med bifall till
motion 1986/87:Kr265 yrkande 2 samt med avslag på motionerna
1986/87:Kr230 yrkande 3 och 1986/87:Kr236 yrkande 8. samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 15 215 000 kr..

KrU 1986/87:12

42

15. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 12

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att utskottets hemställan
under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall till
motion 1986/87:Kr236 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1986/87:Kr230 yrkande 3 och 1986/87:Kr265 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 21 215 000 kr.,

16. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. (punkt 3, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att utskottets hemställan under 4 bort
ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall till
motion 1986/87:Kr230 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1986/87:Kr236 yrkande 8 och 1986/87:Kr265 yrkande 2, samtliga
motioner i motsvarande del, till Bidrag till kulturverksamhet inom
organisationer m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 21 215 000 kr.,

17. Medelsberäkning för ett invandrarcentrum i Botkyrka
(punkt 4, mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet
kommer” och på s. 23 slutar ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:
Behovet av ett invandrarcentrum i Botkyrka är väl dokumenterat. Ett
belopp om 2 milj. kr. bör således med bifall till motion Kr248 (vpk) beräknas
för ett sådant invandrarcentrum. Den omständigheten att medel nu beräknas
för ändamålet innebär inte att de överväganden föregrips som kommer att
göras rörande även andra förslag av likartad karaktär i samband med
behandlingen av proposition 1986/87:97 om de centrala museernas uppgifter
och ansvar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel för ett invandrarcentrum i
Botkyrka

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr248 i motsvarande del beslutar att för angivna
ändamål under anslaget skall beräknas 2 000 000 kr.,

KrU 1986/87:12

43

18. Beräknande av medel för dels Immigrantinstitutets
verksamhet, dels Till regeringens disposition (punkt 4, mom. 3
och 4)

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Erkki Tammenoksa (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar "Kulturutskottet
framhöll” och slutar "Kr268 yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som redovisas i det föregående innebär ett bifall till regeringens förslag att
Immigrantinstitutet kommer att få bidrag till sin arkiv- och dokumentationsverksamhet
med ca 212 000 kr. De skäl som i motionerna och i institutets
anslagsframställning anförts för att i det närmaste fördubbla bidraget till
institutet är enligt utskottets mening föga övertygande. Såvitt framgår av
anslagsframställningen skulle huvuddelen av de ökade resurserna gå till en
expansion av verksamheten, bl. a. genom att en bibliotekarie skulle anställas
till en merkostnad av 150 000 kr. Vid en jämförelse med anslagsutvecklingen
för andra institutioner inom kultursektorn framstår det som närmast
häpnadsväckande att krav på direkta statsbidrag till en sådan expansion för
Immigrantinstitutet kan framställas. Immigrantinstitutets ekonomiska situation
är uppenbarligen mycket osäker. Utskottet hänvisar i detta hänseende
till föreliggande underskott i verksamheten och till att mycket stora
hyreshöjningar är aktuella och att lokalfrågan synes oklar. Till detta kommer
att Immigrantinstitutets verksamhet är kontroversiell och värdet av vissa
delar av denna kan ifrågasättas. I detta hänseende hänvisar utskottet till att
kulturrådet i yttrande förra året till utskottet framhöll att rådet noterat att i
kontakterna med kulturlivet var Immigrantinstitutets verksamhet omdiskuterad
och värderades mycket olika av olika parter. Enligt utskottets mening
kan det inte komma i fråga att föreslå en höjning av bidraget från förevarande
anslag till Immigrantinstitutet utöver vad som innefattas i regeringens
förslag. Då det inte heller finns anledning vidta någon annan åtgärd med
anledning av motionerna avstyrks dessa. Detta innebär bl. a. att beloppet
”Till regeringens disposition” bör bestämmas till samma belopp som
regeringen utgått från vid sin medelsberäkning.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att en mer definitiv ställning till
frågan om fortsatt statligt stöd till Immigrantinstitutet - och till frågan om
från vilket eller vilka anslag ett sådant stöd skall utgå - får tas i samband med
prövningen av arkivutredningens förslag.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel för Immigrantinstitutets verksamhet att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Kr246, 1986/87:Kr267 och 1986/87:Kr268
yrkande 1, de båda förstnämnda motionerna i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas belopp
som följer av regeringens förslag,

4. beträffande beräknande av medel Till regeringens disposition
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motion 1986/87:Kr266 i motsvarande del och motion 1986/87:Kr268

KrU 1986/87:12

44

yrkande 2 beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall
beräknas belopp i enlighet med regeringens förslag,

19. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål (punkt 4, mom. 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 17

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att utskottets hemställan under 5 bort
ha följande lydelse:

5. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100, med bifall till
motion 1986/87:Kr248 samt med avslag på motionerna 1986/87:Kr246
och 1986/87:Kr267, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag
till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 6 485 000 kr.,

20. Kurdiskt kulturcentrum (punkt 4, mom. 7)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”1 yttrande” och
slutar "motion Kr263” bort ha följande lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett övertygande sätt visat på
behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Stockholm. Kurderna som är
splittrade minoriteter utan eget land har en svårare situation än övriga
flyktinggrupper. De bör därför ges ett i förhållande till övriga invandrargrupper
ökat stöd, bl. a. genom att ett kurdiskt, kulturellt institut upprättas.
Regeringen bör lägga fram förslag härom. Utskottet tillstyrker således
motion Kr263.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kurdiskt kulturcentrum
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr263 sorn sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Statens ansvar för utställningsersättning (punkt 6, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp), Kerstin
Göthberg (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Med beaktande”
och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att acceptera det ställningstagande som redovisas i
propositionen i fråga om statens ansvar för utställningsersättning. Utskottet
anser därför att fortsatta försök bör göras för att söka lösa frågan om ett
sådant statligt ansvar även utanför den statliga sektorn. Vad utskottet
sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med
anledning av motion Kr229 och motion Kr236 yrkande 11 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens ansvar för utställningsersättning

KrU 1986/87:12

45

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Kr229 och
1986/87: Kr236 yrkande 11 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Förhandlingarom visningsersättningensstorlekm. m.
(punkt 6, mom. 3)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”3 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att de i motion Kr264 (vpk) upptagna
frågorna - om förhandlingsrätt gällande visningsersättningen, om ett beräkningssystem
för ersättningen och om en uppräkning av denna så att den i
slutskedet minst motsvarar biblioteksersättningen - blir lösta. Utskottet
tillstyrker därför motionen i här aktuell del (yrkandena 1 och 2 samt 3 delvis).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förhandlingar om visningsersättningens storlek m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr264 yrkandena 1 och 2
samt 3 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

23. Ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek (punkt 7, mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Margareta Mörck (fp) och Kerstin
Göthberg (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det ett rättvisekrav att rättighetshavarna på
musikområdet får ersättning för att deras verk tillhandahålls på biblioteken
efter likartade grunder som gäller för litterära upphovsmän. Det förslag som
lagts fram i konstnärsnämndens promemoria, Ersättning för biblioteksmusik,
bör läggas till grund för en reform på området. Förslag i promemorian
bör i enlighet med vad som föreslås i motion Kr238 kompletteras på det sättet
att ersättning även beräknas för utlåning av noter från Musikaliska akademiens
bibliotek. Förslaget bör genomföras redan vid kommande halvårsskifte.

Utskottet tillstyrker således motion Kr238 i aktuell del. Detta innebär att
upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare fr. o. m. nästa
budgetår skall få ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ersättning för att musikalier och fonogram används på
bibliotek

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr238

a) godkänner de i motion Kr238 förordade riktlinjerna för inrättande
av Sveriges komponistfond och Sveriges musikerfond den 1 juli
1987.

KrU 1986/87:12

46

b) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges
komponistfond för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 1 862 000 kr.,

c) under ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln till Sveriges
musikerfond för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
576 000 kr.,

24. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer
(punkt 7, mom. 2)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”1 motion” och
slutar ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation 23) förordat att det fr. o. m.
nästa budgetår skall införas ersättning för att musikalier och fonogram
används på bibliotek.

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr298 bör som en följd härav en
särskild uppräkning av anslaget göras för stöd till scen- och filmkonstnärer
med 1 milj. kr., och till musiker och sångare med samma belopp. Vidare bör
en allmän uppräkning av anslaget göras med 2 milj. kr.

Motion Kr298 tillstyrks således i aktuell del (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande särskild uppräkning av anslaget

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr298 yrkande 3 i
motsvarande del beslutar att för nästa budgetår under anslaget skall
beräknas 4 000 000 kr., utöver vad regeringen föreslagit,

25. Stipendier till unga konstnärer (punkt 7, mom. 3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet vill” och
slutar ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Kr265 att ett visst statligt stöd kan
vara erforderligt för att icke etablerade konstnärer skall ges möjlighet till en
separatutställning och tillstyrker förslaget om att 1 milj. kr. fördelas till detta
ändamål. Stödet bör då ses som en komplettering till systemet med
startbidrag som utgår från medel som anslås ur anslaget till visningsersättning
till målare, grafiker, skulptörer och textilkonstnärer som ännu inte dokumenterat
fem års konstnärlig yrkesverksamhet.

Utskottet tillstyrker således motion Kr265 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stipendier till unga konstnärer

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Kr265 yrkande 3 i
motsvarande del beslutar att för ändamålet under anslaget skall
beräknas 1 000 000 kr., i enlighet med vad utskottet anfört,

KrU 1986/87:12

47

26. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser att
utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87: Kr265 yrkande 3 samt med avslag på motion
1986/87:Kr298 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 16 627 000 kr.,

27. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (punkt 7,
mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 24

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anser att utskottets
hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr298 yrkande 3 samt med avslag på motion
1986/87:Kr265 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till konstnärer för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 19 627 000 kr.,

28. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer
(punkt 8)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m) och Kerstin Göthberg (c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet anser”
och på s. 33 slutar ”samtliga motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det i enlighet med vad som föreslås i motionerna är
viktigt att antalet inkomstgarantier ökas väsentligt mer än vad regeringen
föreslagit. Det är rimligt att med anledning av motionerna Kr265 yrkande 4,
Kr298 yrkande 2 och Kr236 yrkande 10 antalet garantirum nästa budgetår
ökas med tio utöver regeringens förslag. Kostnaden härför kan beräknas till
750 000 kr. I överensstämme'se med ställningstagandet i flera av motionerna
bör utskottets förslag ses som början på en fortsatt utbyggnad av antalet
garantirum.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motionerna
1986/87:Kr236 yrkande 10, 1986/87:Kr265 yrkande 4 och
1986/87:Kr298 yrkande 2 till Inkomstgarantier för konstnärer för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 8 356 000 kr.

KrU 1986/87:12

48

Särskilda yttranden

KrU 1986/87:12

1. Statsutgifterna för kulturändamål m. m. (punkt l,mom. 3)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:

Vi har inte något att erinra mot den jämförelse som utskottet gör mellan de
statliga kulturanslagen budgetåret 1980/81 och budgetåret 1986/87. Vilket
resultat man kommer fram till vid jämförelser av detta slag är naturligtvis i
hög grad beroende av vilka utgångspunkter som väljs. Således synes en
jämförelse mellan budgetåret 1982/83 och budgetåret 1987/88 ge till resultatom
man räknar in statsskuldräntorna - att statsanslagen till kulturen minskat.

2. Vissa kulturfondsfrågor (punkt 1, mom. 11 och 12)

Jan-Erik Wikström och Margareta Mörck (båda fp) anför:

Vi vill erinra om att folkpartiets företrädare i utskottet förra året reserverade
sig mot att det skulle tas ett riksdagsinitiativ om överväganden rörande
möjligheterna att inrätta kulturfonder (KrU 1985/86:18 res. 15). En rad
argument för ställningstagandet anfördes. Sedan riksdagen likväl beslutat
om ett initiativ i frågan har även vi att utgå härifrån vid bedömningen av de
här aktuella motionsyrkandena.

3. Kulturfond för främjande av den svenska nationella
kulturen (punkt 1, mom. 5)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Med anledning av bl. a. en motion från vänsterpartiet kommunisterna
övervägs inom regeringskansliet frågan om möjligheterna att skapa en eller
flera kulturfonder. Jag vidhåller vår uppfattning att en kulturfond bör skapas
för att främja den svenska nationella kulturens utveckling. Genom en sådan
fond kan näringslivets intresse att stödja kulturen tas till vara. I nuvarande
läge avstår vi från att yrka på ett tilläggsuppdrag till regeringen i angivna
syfte.

49

Översikt över motionernas behandling

KrU 1986/87:12
Bil.

Motion

nr

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets

yttrande

utskottets hemställan
punkt och moment

reservation

nr

1986/87: Kr	s.				nr
210 yrk. 1	5- 6		1	mom. 2	2, 3
yrk. 2	15		1	mom. 11	2,
yrk. 3	15		1	mom. 11	2,
yrk. 4	14-15		1	mom. 10	6, 7
229	27		6	mom. 1	21
230 yrk. 3	20		3	mom. 1, 4	10, 14, 15, 16
236 yrk. 1	(4), 7-	8	1	mom. 3	1
yrk. 2	15		1	mom. 12	8 2
yrk. 3	9-13		1	mom. 5	5
yrk. 4	9-13		1	mom. 5	5
yrk. 5	13		1	mom. 9
yrk. 8	20-21		3	mom. 2, 4	11,12,14,15,16
yrk. 10	32-33		8		28
yrk. 11	27-29		6	mom. 1, 2	21
238	30-31		7	mom. 1, 4	23, 26, 27
245	9-13		1	mom. 5	5
246	23-24		4	mom. 3, 5	18, 19
248	22-23		4	mom. 1, 5	17, 19
251	24		4	mom. 6
254	10-13		1	mom. 5	5
263	25		4	mom. 7	20
264 yrk. 1	29		6	mom. 3	22
yrk. 2	29		6	mom. 3	22
yrk. 3	29		6	mom. 2, 3	22
265 yrk. 1	18-19		2	mom. 2	9
yrk. 2	20-21		3	mom. 2, 3, 4	11,12,13,14,15,16
yrk. 3	31		7	mom. 3, 4	25, 26, 27
yrk. 4	32-33		8		28
266	23		4	mom. 2, 4	18
267	24		4	mom. 3, 5	18, 19
268 yrk. 1	24		4	mom. 3	18
yrk. 2	24		4	mom. 4	18
271	13		1	mom. 7
298 yrk. 1	4- 5		1	mom. 1	1
yrk. 2	32-33		8		28
yrk. 3	31		7	mom. 2, 4	24, 26, 27
yrk. 4	28-29		6	mom. 2
315	16		1	mom. 13
316 yrk. 1	10-13		1	mom. 5	5
yrk. 2	13		1	mom. 8
318 yrk. 1	4- 5		1	mom. 1	1
yrk. 2	18-19		2	mom. 2	9
yrk. 3	9		1	mom. 4	4
yrk. 4	14-15		1	mom. 10	6, 7
yrk. 5	10-13		1	mom. 5	5
434 yrk. 2	13		1	mom. 6

särskilt

yttrande

50

Innehållsförteckning KrU 1986/87:12

Sammanfattning 1

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor

Motioner 2

Utskottet

De kulturpolitiska målen, m. m 3

Fördelningen av offentligt kulturstöd 9

Statligt stöd till regional kulturverksamhet ,m.m 9

Sponsring. Kulturfonder 14

Kulturellt stöd för Sverigefinnar 16

Hemställan 16

Statens kulturråd 17

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m 19

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 21

Bidrag till samisk kultur 26

Statens ansvar för utställningsersättning 26

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 26

Bidrag till konstnärer 29

Inkomstgarantier för konstnärer 32

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m.m 33

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 33

Reservationer

1. De kulturpolitiska målen (m, fp, c) 34

2. Främjande av den svenska nationella kulturens utveckling (m,

fp, c) (motiveringen) 35

3. Främjande av den svenska nationella kulturens utveckling (vpk) 35

4. Fördelningen av kulturstöd (m) 36

5. Det statliga stödet till regional kulturverksamhet (s) 36

6. Sponsring (m, fp, c) 37

7. Sponsring (vpk) 38

8. En kultur- och folkrörelsefond finansierad genom statlig spelverksamhet
(c, vpk) 39

9. Kulturrådets framtid (m) 40

10. Beräknande av medel för centrumbildningar (vpk) 40

11. Medelsberäkning m.m. för den i propositionen som Utveckling

av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten
(m) 41

12. Medelsberäkning m. m. för den i propositionen som Utveckling

av kulturverksamhet på arbetsplatserna betecknade anslagsposten^)
41

13. Beräknande av medel till kulturrådets disposition för kulturella

ändamål (m) 42

14. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organi- 51

sationerm. m. (m) 42

15. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organi- KrU 1986/87:12

sationerm. m. (c) 43

16. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. (vpk) 43

17. Medelsberäkning för ett invandrarcentrum i Botkyrka (vpk).... 43

18. Beräknande av medel för dels Immigrantinstitutets verksamhet,

dels Till regeringens disposition (s) 44

19. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål

(vpk) 45

20. Kurdiskt kulturcentrum (vpk) 45

21. Statens ansvar för utställningsersättning (fp, c, vpk) 45

22. Förhandlingar om visningsersättningens storlek m. m. (vpk).... 46

23. Ersättning för att musikalier och fonogram används på bibliotek

(fp, c) 46

24. Särskild uppräkning av anslaget Bidrag till konstnärer (fp) 47

25. Stipendier till unga konstnärer (m) 47

26. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (m) 48

27. Medelsanvisningen till Bidrag till konstnärer (fp) 48

28. Medelsanvisningen till Inkomstgarantier för konstnärer (m, fp,

c) 48

Särskilda yttranden

1. Statsutgifterna för kulturändamål m. m. (c) 49

2. Vissa kulturfondsfrågor (fp) 49

3. Kulturfond för främjande av den svenska nationella kulturen

(vpk) 49

Bilaga

Översikt över motionernas behandling 50

gotab Stockholm 1987 12622

52