Kulturutskottets betänkande

1986/87:11

om radio och television
(prop. 1986/87:100 bil. 10 delvis)

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Radio och television (Sveriges Radio m.m. och punkterna
G20-G23) samt motioner som väckts i anslutning härtill.

På utskottets begäran har verkställande direktören för Sveriges Radio AB
Örjan Wallquist, generaldirektören för televerket Tony Hagström samt företrädare
för utbildnings-, kommunikations- och arbetsmarknadsdepartementen
lämnat information i ärendet. Utskottet har uppvaktats av företrädare för
journalistklubben och SIF-klubben vid Sveriges Radio-koncernen.

I propositionen framlagda lagförslag om höjning av avgiften för innehav av
televisionsmottagare samt fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram fogas vid betänkandet som bilagorna
1 och 2.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag rörande Sveriges Radio-koncernen.
Detta innebär att medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade
verksamheten budgetåret 1987/88 uppgår till 2709,6 milj. kr., varav
2247,9 milj. kr. beräknas för Sveriges Radio-koncernen. Mottagaravgiften
höjs med 48 kr. Vidare skall uppbörden av mottagaravgifter ske i ett separat
system skilt från uppbörden av teleavgifter, och huvudmannaskapet för detta
och avgiftskontrollen anförtros Sveriges Radio. Uppbördsorganisationen föreslås
lokaliseras till Kiruna kommun. Sveriges Radio förutsätts ta över
arbetsuppgifterna från televerket senast den 1 januari 1990.

Även förslagen i budgetpropositionen i fråga om övriga här aktuella anslag
tillstyrker utskottet.

I de motioner som anknyter till förslagen i budgetpropositionen rörande
Sveriges Radio tas följande frågor upp: huvudmannaskapet för uppbördsorganisationen,
resursfördelningen mellan de båda TV-kanalerna, finansieringen
av Sveriges Radio-koncernen, höjning av mottagaravgiften, sändningstiden
i den fjärde radiokanalen, vissa programfrågor, bl. a. textning av
program dels på svenska, dels på invandrarspråk, information om risker med
drogbruk och alkoholmissbruk, alkoholbruk i TV-program, allemansradion i
Ljusdal, internationell pressöversikt i radio.

Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
reserverar sig beträffande frågan om huvudmannaskap för uppbördsorganisationen.

KrU

1986/87:11

1 Riksdagen 1986187. 13 sami. Nr 11

Centerpartiet reserverar sig i fråga om resursfördelningen mellan TV- KrU 1986/87:11
kanalerna.

Vänsterpartiet kommunisterna reserverar sig på följande punkter: höjning
av mottagaravgiften, skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio, allemansradion
i Ljusdal och lokalradions nyhetsservice.

Särskilt yttrande lämnas av moderata samlingspartiets ledamöter om en
internationell pressöversikt i radio.

När det gäller övriga anslag reserverar sig moderata samlingspartiet till
förmån för förslag om att stödet till lokal programverksamhet skall avvecklas
samt att reklam skall tillåtas i närradion. Vidare tar företrädare för moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet i en reservation upp frågan om
närradionämndens finansiering.

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Radio och television

1. Sveriges Radio m. m.

Regeringen har i proposition 1986/87:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet)
under avsnittet Sveriges Radio m. m. (s. 485-505) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (bilaga 1 till betänkandet),

2. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år,

3. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för televerkets
investeringar,

4. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10% av föreslagna totala investeringsmedel till televerket,

5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5 000 000 kr. av investeringsmedlen mellan budgetåren 1987/88 och
1988/89 som skuld resp. tillgodohavande,

6. medge att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30000000 kr. avseende investeringsändamål för budgetåret 1988/89 som
förordats i propositionen,

7. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för televerkets
driftkostnader,

8. godkänna vad som i propositionen anförts om organisation, huvudmannaskap
och lokalisering vad gäller uppbörd m. m. av mottagaravgifter,

9. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl besluta
om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10 % av den
investeringsvolym som förordats i propositionen samt att till Sveriges Radio
anvisa medel motsvarande skäliga kapitalkostnader för dessa investeringar,

10. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen, 2

11. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio KrU 1986/87:11
AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från radiofonden i kostnadsutjämnande

syfte,

12. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet.

Motioner

I motion 1986/87:Kr207 av Göran Ericsson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den upptar överläggningar med Sveriges Television i
syfte att program med rekonstruktion av ouppklarade brott skall televiseras i
enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:Kr208 av Per-Olof Strindberg (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att den upptar överläggningar med Sveriges Radio/TV i
syfte att alla invandrarprogram på främmande språk förses med svensk text.

I motion 1986/87:Kr211 av Björn Samuelson (vpk) och Bertil Måbrink (vpk)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om anslag på tilläggsbudget
för de i motionen föreslagna serviceåtgärderna av lokalradion.

I motion 1986/87:Kr219 av andre vice talman Karl Erik Eriksson (fp) yrkas att
riksdagen begär att regeringen föranstaltar om sådana åtgärder att inslagen
av alkoholbruk i TV-programmen minskar.

I motion 1986/87:Kr221 av Alf Svensson (c) yrkas - med hänvisning till vad
sorn anförts i motion 1986/87:So217 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om radions och televisionens roll
för att motverka drogmissbruket.

I motion 1986/87:Kr228 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen uttalar
sig för att Radio och TV bör införa en ”Industrikvart”.

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande målsättning för resurstilldelning till rikskanalen inom Sveriges
Television.

I motion 1986/87:Kr249 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen som sin
mening uttalar att allemansradion i Ljusdal är mediepolitiskt viktig och att
dess fortsatta verksamhet bör garanteras.

I motion 1986/87:Kr250 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar om en höjning av den allmänna mottagaravgiften
med 92 kr. per år till totalt 800 kr. per år,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om satsning på kvalitativt högtstående svensk produktion,

3. att riksdagen hemställer om en utredning för att se över finansieringen
av Sveriges Radio-koncernen i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:Kr258 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV:s

3

aktualitetsprogram för invandrare.

KrU 1986/87:11

I motion 1986/87:Kr285 av Karin Israelsson (c) yrkas att riksdagen begär att
regeringen föranstaltar om sådana åtgärder att inslagen av alkoholbruk i
TV-programmen minskar.

I motion 1986/87:Kr287 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen begär
att regeringen föranstaltar om sådana åtgärder att folkrörelserna kan erbjudas
möjlighet till produktion inom ramen för Sveriges Radio-koncernens
verksamhet.

I motion 1986/87:Kr295 av Erik Holmkvist (m) yrkas - med hänvisning till
vad som anförts i motion 1986/87:So258- att riksdagen gör ett uttalande om
värdet av kontinuerlig information i radio/TV gällande alkohol- och andra
hälsofrågor, förslagsvis 3-5 minuter varje vecka i anslutning till nyhetssändning
på kvällstid.

I motion 1986/87:Kr296 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas- med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87:K433 - att riksdagen avslår proposition
1986/87:100, bil. 10, såvitt avser uppbörd av mottagaravgifter m. m.

I motion 1986/87:Kr299 av Alf Svensson (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående televisionens
service för döva.

I motion 1986/87:Kr311 av Elisabeth Fleetwood (m) och Gunnel Liljegren
(m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande textning av TV-program.

I motion 1986/87:Kr312 av Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av en
internationell pressöversikt.

I motion 1986/87:Kr316 av Siw Persson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga, -med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A490 -5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om den nya fjärde radiokanalen.

Utskottet

Inledning

I Sveriges Radio-koncernen ingår dels moderbolaget Sveriges Radio AB,
dels de fyra programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio
AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Sändningsrätt
enligt radiolagen (1966:755) tillkommer för närvarande de fyra programföretagen.

Riksdagen beslöt i juni 1986 (prop. 1985/86:99, KrU 1985/86:21, rskr. 1985/

86:343) om ramarna för Sveriges Radios verksamhet för en sexårsperiod.

Regeringen har därefter ingått avtal med företagen inom Sveriges Radiokoncernen
om deras verksamhet under perioden den 1 juli 1986-den 30 juni
1992. Närmare bestämmelser om rättigheter och skyldigheter beträffande 4

sändningsrätten och programverksamheten finns i de avtal som träffats mel- KrU 1986/87:11
lan staten och programföretagen. I avtalet mellan staten och Sveriges Radio
AB regleras dels detta bolags uppgifter som moderbolag i koncernen, dels
koncernens verksamhet under krig och vid krigsfara.

Riksdagsbeslutet om Sveriges Radios verksamhet innebär i organisatoriskt
avseende att koncernens integritet stärks. Vidare avlastas regering och riksdag
en del beslut rörande verksamheten. I administrativt och ekonomiskt
hänseende har moderbolaget fått en starkare ställning.

Sålunda har Sveriges Radio fått rätt att själv bestämma om frågor som
hittills varit riksdagsbundna såsom dem om sändningstidens längd samt om
regional och lokal indelning. Riksdagsbeslutet innebär även att Sveriges
Television medges rätt att ändra inriktningen av TV-kanalerna så att distriktsverksamheten
koncentreras till en kanal.

Dotterbolagen har som hittills programmässig självständighet.

Riksdagsbeslutet innefattar etablering av ett fjärde FM-nät med början
budgetåret 1987/88.

Genom 1986 års beslut har också planeringsförutsättningarna i resursmässigt
avseende lagts fast. Koncernen skall sålunda under de tre första åren av
avtalsperioden kunna räkna med ett årligt reformpåslag om 2,3 % och ett
rationaliseringskrav om sammanlagt 5 %. Under andra hälften av perioden
skall i stället de medel som frigörs genom besparingar i det fortsatta rationaiiseringsarbetet
och genom de strukturella förändringar som koncernen kan
initiera tillföras koncernen som reformmedel.

När det gäller koncernens lokalförsörjning har regeringen bemyndigats att
under en övergångsperiod av högst tre år besluta i frågor om lokalförsörjning
och byggnadsinvesteringar.

Efter denna övergångsperiod skall beslutanderätten övergå till moderbolaget
Sveriges Radio AB. Riksdagens prövning kommer därefter att begränsas
till investeringsnivån.

Byggnadsstyrelsen skall inte längre anvisas särskilda investeringsmedel.
Byggnadsinvesteringarna skall kunna lånefinansieras mot säkerhet i de fastigheter
(motsvarande) som anskaffats för koncernens räkning och skall
överföras till Sveriges Radio.

Medelsberäkningar

Förslagen i budgetpropositionen till medelstilldelning för den med mottagaravgifter
finansierade radio- och TV-verksamheten under nästa budgetår
framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

	Beräknat för 1986/87	Förslag för 1987/88
Televerket
Investeringskostnader	98,6	120,0
Driftkostnader	313,7	331,8
Sveriges Radio
Drift- och investeringskostnader	2 125,3'	2 247,92
Radionämnden	1,805	1,867

'Prisläge 1984/85
2Prisläge 1985/86

Tilldelning till televerket

KrU 1986/87:11

Televerkets investeringsplan är numera femårig och rullande. Fördelningen
på olika typer av investeringar för de närmaste fyra åren enligt den vid 1986/

87 års riksmöte beslutade planen framgår av en tabell i propositionen (s. 487).

Planen innebär bl. a. att kostnaderna för det fjärde FM-nätet belastar de tre
första budgetåren. Utskottet tillstyrker att planen förlängs med ett år.

Den i propositionen föreslagna investeringsplanen omfattar även kostnaden
för åtgärder för bättre regional-TV-täckning m. m. Föredragande statsrådet
förordar att Södermanlands län skall föras till det Östra distriktet och
därmed regional-TV-programmet Östnytt. Denna omläggning medför kostnader
- utöver de som redovisas i televerkets investeringsplan - om 6 milj. kr.
för budgetåret 1987/88 och 5 milj. kr. för det därpå följande budgetåret.

Vidare föreslås att åtgärder för bättre regional-TV-täckning i vissa regionalTV-områden
med speciellt svåra mottagningsförhållanden skall vidtas enligt
en av televerket utarbetad plan under en femårsperiod med början budgetåret
1988/89. Den totala investeringskostnaden uppgår enligt televerket till ca
45 milj. kr. i 1987/88 års beräknade kostnadsnivå. I detta sammanhang
påpekar föredragande statsrådet att det trots dessa investeringskrävande
förbättringar inte är möjligt att åstadkomma en tillfredsställande mottagning
av rätt regional-TV-program för samtliga invånare i landet. Ogynnsamma
terrängförhållanden m. m. kan ge sämre mottagning på vissa platser.

Regeringens förslag till investeringsplan innebär att kostnadsnivån blir
128,0milj. kr.förnästabudgetår, 131,4milj. kr.förbudgetåret 1988/89,132,3
milj. kr. för 1989/90 samt 112,8 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1990/91
och 1991/92.

Vid regeringens beräkningar av medel för nästa budgetår för televerkets
driftkostnader för programdistribution inkl. programinsamling har förutom
kompensation för kostnadsökningar räknats med en rationalisering motsvarande
1 %. Vidare har 4 milj. kr. beräknats för telefonkostnader samt 400 000
kr. för ökade driftkostnader till följd av förslagen beträffande Södermanlands
län. 1 likhet med vad som gällt tidigare (jfr prop. 1981/82:100 bil. 12 s. 172)
bör kostnader därutöver bestridas med överföring av medel från Sveriges
Radio.

Beträffande medel för avgiftsinkassering och avgiftskontroll har i propositionen,
förutom kompensation för kostnadsökningar, räknats med en 2-procentig
rationalisering i enlighet med televerkets förslag. Medelsanvisningen
för televerkets driftkostnader bör därmed uppgå till (247,7+84,1=) 331,8
milj. kr. för budgetåret 1987/88.

Utskottet tillstyrker förslaget. Vidare tillstyrker utskottet regeringens hemställan,
såvitt avser vissa bemyndiganden.

Tilldelning till Sveriges Radio AB

Regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges Radio AB under nästa
budgetår utgår från de planeringsförutsättningar som inledningsvis redovisats.
I enlighet härmed räknas med ett reformtillskott om 2,3 % och en
rationalisering om 2 %. 6

Som en följd av förslaget att Södermanlands län skall föras till det Östra
distriktet beräknas ett tillskott av 1,3 milj. kr. i investeringsmedel för en
underredaktion i Eskilstuna.

Föredragande statsrådet framhåller i detta sammanhang att ytterligare
anpassning av sändarnätet på grund av ändringar i den lokala eller regionala
indelningen och/eller förändring av sändningsområden för regional-TV skall
bestridas med till Sveriges Radio AB anvisade medel. Särskilda medel kan
sålunda inte påräknas (jfr KrU 1985/86:21 s. 52-53).

Vid medelsberäkningen har vidare räknats med en rationalisering motsvarande
11,4 milj. kr. genom att de nya lokalerna - Förrådsbacken - i Stockholm
nu börjat tas i bruk (jfr prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 154).

Vid medelsberäkningen för byggnadsinvesteringarna har tagits upp ett
belopp av 25,1 milj. kr. för kapitalkostnader.

Enligt propositionen bör kompensation för kostnadsutvecklingen under
nästa budgetår ges på samma grunder som nu, dvs. 60% av kostnaderna
(löner) skall räknas upp med genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela
SAF/PTK-området, medan 40 % (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex
med effekterna av livsmedels- och boendekostnader frånräknade.

Regeringen bör vidare bemyndigas att av konjunkturmässiga eller andra
skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare högst 10 % av
den föreslagna investeringsvolymen samt att anvisa medel motsvarande skäliga
kapitalkostnader för dessa investeringar till Sveriges Radio.

Sveriges Radio AB bör sammanlagt för budgetåret 1987/88 anvisas 2 247,9
milj. kr. i 1985/86 års prisläge för koncernens drift- och investeringskostnader.

Moderbolaget bör även nästa budgetår ha möjlighet att i kostnadsutjämnande
syfte från rundradiofonden rekvirera medel med skyldighet att under
nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt
skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av
dragningsrätten får inte behållas som ett permanent lån till koncernen. Regeringen,
eller efter beslut av regeringen moderbolaget, bör ges ett bemyndigande
att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst
30 milj. kr.

Moderbolaget har på regeringens uppdrag redovisat en verksamhetsplan
för perioden 1987/88-1991/92 för Sveriges Radio-koncernens försvarsberedskap.
Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken
och totalförsvaret (prop. 1981/82:102, FöU 1981/82:18, rskr. 1981/
82:374)som, vad beträffar Sveriges Radio-koncernens verksamhet, antogs av
riksdagen våren 1982. I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning till Sveriges
Radio AB. Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag i här aktuell
del.

Medelstilldelning till radionämnden

I propositionen beräknas 1867 000 kr. till radionämndens verksamhet. Utskottet
tillstyrker medelsberäkningen.

KrU 1986/87:11

7

Mottagaravgiften

KrU 1986/87:11

Den allmänna mottagaravgiften är 708 kr. per år sedan den 1 juli 1986 och
tilläggsavgiften för färg-TV 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick
den 1 juli 1986 till nästan 3,3 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV
till 3 miljoner. Under budgetåret 1985/86 uppgick de totala intäkterna i form
av mottagaravgifter och räntor på dessa till 2593,1 milj. kr., vilket i förhållande
till de avgiftsmedel som togs i anspråk innebär ett underskott på 149
milj. kr. Underskottet i rundradiofonden per den 30 juni 1986 beräknas till
117 milj. kr.

I propositionen föreslås att den allmänna mottagaravgiften höjs med 48 kr.
till 756 kr. för budgetåret 1987/88. Färgtillägget bör vara oförändrat, 160 kr.
Höjningen innebär ett tillskott till radiofonden som med drygt 157 milj. kr.
överstiger det som avgifterna annars skulle ge. Med den föreslagna höjningen
beräknas behållningen i fonden vid budgetårets slut uppgå till ca 20 milj. kr.

I enlighet med det sagda föreslås i propositionen ändring av lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare.

Vidare aviseras att förslag om hur radiofondens lånebehov skall tillgodoses
skall läggas fram under våren 1987.

I propositionen läggs även fram förslag om avgiftsuppbördens organisation,
huvudmannaskap och lokalisering. Detta förslag behandlar utskottet i
ett senare avsnitt (s. 15).

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion Kr250 att den allmänna
mottagaravgiften skall höjas med 92 kr. till totalt 800 kr. per år (yrkande 1). I
motiveringen till sitt förslag hänvisar motionärerna bl. a. till vikten av att
Sveriges Radio får tillräckliga resurser för att kunna uppfylla sin skyldighet
att främja svensk programproduktion. Motionärerna önskar också att riksdagen
i ett uttalande till regeringen skall framhålla vikten av att Sveriges Radio i
den nya mediesituation som nu föreligger kan försvara och utveckla den
svenska nationella kulturen och språket samt satsa på kvalitativt högtstående
program (yrkande 2). De anför att riksdagen har skyldighet att ställa ordentliga
resurser till Sveriges Radiö-koncernens förfogande. Samtidigt bör riksdagen
erinra om Sveriges Radios ansvar såväl då det gäller folkbildningen som
då det gäller att främja den inhemska programproduktionen.

Den av motionärerna föreslagna höjningen av mottagaravgiften innebär en
nära nog fördubbling i förhållande till regeringens förslag och medför alltså en
kraftig förstärkning av radiofonden. Syftet med förslaget synes vara att tillföra
Sveriges Radio ökade medel för programproduktionen. Något förslag
rörande medelsberäkningen för Sveriges Radios verksamhet har dock motionärerna
inte lagt fram.

Med anledning av motionärernas synpunkter på och önskemål beträffande
Sveriges Radios uppgifter vill utskottet erinra om att i de avtal som regeringen
slutit med resp. programföretag för perioden 1986-1992 har införts ett särskilt
stadgande om programbolagens ansvar för den nationella kulturen. I avtalen
stadgas sålunda att ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall
tillhandahållas och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall i
betydande omfattning förekomma i televisionen resp. riksradion, lokalradion
och utbildningsradion.

Samtliga programbolag har också fått ett uttryckligt folkbildningsansvar i KrU 1986/87:11
sitt uppdrag. Etermediernas betydelse för språkvården togs upp av utskottet
vid behandlingen av 1986 års radioproposition. Utskottet (KrU 1985/86:21
s. 18) uttalade då att den ökande insikten om att vi måste värna om den
nationella kulturen gör att vården av vårt språk blir allt viktigare. I överensstämmelse
med vad som anfördes i proposition 1985/86:99 är ett ökat engagemang
i språkvårdsfrågor och i språkutvecklingen en självklar angelägenhet
för Sveriges Radio i den nya mediesituationen.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de här aktuella
motionsyrkandena (yrkandena 1 och 2) i motion Kr250.

I samma motion hemställs om en utredning avseende möjligheterna att
skattefinansiera vissa delar av Sveriges Radios verksamhet (yrkande 3). Det
framhålls att en skattefinansiering skulle kunna kombineras med en mottagaravgift
och att möjligheten att låta denna bestämmas av moderbolagets
styrelse kan övervägas.

Ett motionsyrkande som i allt väsentligt överensstämmer med det här
aktuella avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen våren 1986 (KrU
1985/86:21 s. 47). Utskottet anförde därvid följande:

Frågan om skattefinansiering behandlades i 1978 års proposition (s. 210) och
ett sådant finansieringssätt avvisades då. Utskottet har därefter flera gånger
prövat motionsyrkanden med likartat innehåll (KrU 1982/83:21 s. 24-25 och
1983/84:17 s. 21-22). Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om skattefinansiering
inte från något håll tagits upp under den parlamentariska beredningens
arbete.

Utskottet vill här också nämna att enligt avtalet med staten moderbolaget
har att fördela tilldelade medel mellan programbolagen. I det nya avtalet
kommer moderbolaget att få ytterligare befogenheter när det gäller medelsfördelning
(se prop. s. 58 och s. 35 ovan).

Utskottet finner inte anledning att frångå sin tidigare inställning och avstyrker
alltså motion Kr250 i här aktuell del (yrkande 3).

Sveriges Television sänder för närvarande i Stockholmsbaserade TV-kanaler
som är resursmässigt likställda och som i princip har samma uppdrag. I
enlighet med de riktlinjer som angavs i 1986 års riksdagsbeslut har moderbolagets
styrelse den 12 februari 1987 beslutat om nya programsättningsprinciper
i TV. Liksom hittills skall det finnas två TV-kanaler men dessa får en i
förhållande till nuläget förändrad inriktning. En kanal - Rikskanalen - bildas
av befintliga regional-TV-distrikt medan huvuddelen av produktionsenheterna
i Stockholm bildar den andra kanalen - Stockholmskanalen. I inledningsskedet
kommer Stockholmskanalen att sända 60 timmar per vecka
medan Rikskanalen sänder 40 timmar. Målsättningen är dock att de båda
kanalerna på sikt skall bli resursmässigt likställda.

I motion Kr236 (c) aktualiseras frågan om medelstilldelningen till de båda
TV-kanalerna inom Sveriges Television. Motionärerna uttalar att den nya
kanalstrukturen möjliggör en betydande decentralisering. Rikskanalen bör
därför byggas ut och målsättningen bör vara att den tillförsäkras minst hälften 9

1* Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 11

av resurserna. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd (yrkande
12).

Sorn utskottet inledningsvis redovisat innebär 1986 års riksdagsbeslut om
Sveriges Radios verksamhet att koncernens integritet har stärkts och att den
fått vidgade befogenheter. Även moderbolagets ställning visavi programföretagen
har stärkts.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1986 (KrU
1985/86:21 s. 24) vid behandlingen av frågan rörande fördelning av resurser
mellan TV-distrikten. Utskottet konstaterade då att det i dag finns betydande
skillnader mellan resurserna i olika distrikt. Särskilt markant är att Västra
och Södra distrikten såväl på TV- som på radiosidan har relativt sett stora
resurser, något som också avspeglar sig i programproduktionen. Samtidigt
konstaterade utskottet att det även i fortsättningen självfallet måste ankomma
på Sveriges Radio att fördela resurserna på olika distrikt. Utskottet
framhöll dock att resursfördelningen bör göras med utgångspunkt i de mål
som statsmakterna anser bör gälla för Sveriges Radios verksamhet. Utskottet
menade att radio och TV skall kunna spegla förhållandena någorlunda likvärdigt
i olika delar av landet och att detta måste kunna ske utan alltför stora
resursmässiga skillnader.

Med hänvisning till vad som anförts och till programföretagens självständighet
avstyrks yrkande 12 i motion Kr236.

Programverksamheten

l det följande behandlar utskottet ett flertal motioner med förslag om och
synpunkter på Sveriges Televisions programutbud. I detta sammanhang vill
utskottet erinra om sitt uttalande i betänkandet KrU 1985/86:21 med anledning
av förslag om olika programinslag. Utskottet anförde bl. a. följande:

Det finns dock skäl framhålla att det liksom hittills bör ankomma på Sveriges
Radio att i programfrågor arbeta fritt och självständigt inom ramen för de
allmänna riktlinjer som anges i radiolagen och i avtalen mellan staten och
bolagen i Sveriges Radio-koncernen (se närmare härom bl. a. KrU 1983/
84:17 s. 22). Den omständigheten att riksdagen i detta ärende har att ta
ställning till frågor om innehållet i de nya radioavtalen innebär inte att
riksdagen bör anlägga synpunkter på enskildheter i programutbudet.

I det avtal mellan staten och Sveriges Television som träffats i juni 1986
lämnas närmare bestämmelser om programverksamheten. I 6§ slås fast att
programmen skall ge kunskaper och upplevelser, förmedla erfarenheter samt
skänka god underhållning. De skall utformas så att de genom kvalitet,
tillgänglighet och mångsidighet i skälig omfattning tillgodoser skiftande behov
och intressen hos landets befolkning. Även mindre gruppers intressen
skall i görlig mån tillgodoses.

Programutbudet skall som helhet präglas av folkbildningsambitioner. Det
skall utformas så att utrymme ges åt en mångfald av olika åsikter och meningsriktningar
och så att hänsyn tas till olika förutsättningar hos befolkningen.

Ett mångsidigt utbud av program på svenska språket skall tillhandahållas
och svenska artister och verk av svenska upphovsmän skall i betydande
omfattning förekomma i televisionen.

Dessa riktlinjer preciseras i 7 §, vari anges de speciella skyldigheter som
SVT har att ta hänsyn till. Så skall SVT ta särskild hänsyn till språkliga och
etniska minoriteter samt till olika grupper av handikappade.

I fråga om program på invandrar- och minoritetsspråk samt program om
och för handikappade har moderbolaget i enlighet med riksdagens beslut år
1986 ett samordningsansvar. Enligt avtalet med staten får moderbolaget
Sveriges Radio AB fördela ansvaret mellan programföretagen så att insatserna
inom koncernen samordnas. Moderbolaget skall därvid beakta att
koncernen som helhet har att ta särskild hänsyn till språkliga och etniska
minoriteter och olika grupper av handikappade.

De döva och hörselskadades problem att tillgodogöra sig TV-program tas
upp i motionerna Kr299 (c) och Kr311 (m). Förslagen i motionerna syftar till
att TV-program i ökad utsträckning skall textas.

Vid behandlingen våren 1986 av förslag med i huvudsak samma syfte
underströk utskottet betydelsen av att moderbolaget i samband med de årliga
anslagsframställningarna redovisar en plan för insatser inom handikappområdet.
Utskottet utgick från att en sådan plan görs flerårig. En plan av angivet
slag kan, menade utskottet, få betydelse för inriktningen och omfattningen av
insatserna även på det sättet att den kan åstadkomma en allmän debatt om
dessa, bl. a. i förhållande till satsningar som Sveriges Radio gör på andra
områden.

Utskottet redovisade även att det inom Sveriges Radio pågår en omfattande
studie av text-TV:s framtida utveckling, som kommer att vara slutförd
inom en nära framtid. Bl. a. söker man få fram en teknik, som skall möjliggöra
en textsättning i TV med en snabbhet nära motsvarande den som finns
vid simultantolkning. Genom en kombination av denna teknik och den
textning som kan göras i förväg bedöms det som möjligt att, om tilldelade
resurser så medger, inom en inte alltför avlägsen framtid texta exempelvis en
halvtimmes nyhetsprogram av typ Rapport.

I propositionen redovisas att TV har ökat de textade programmen för
hörselhandikappade och att text-TV-redaktionen har byggts ut. Vidare avser
Sveriges Radio att i nästa års anslagsframställning lägga fram en flerårsplan
för insatser inom handikappområdet. Med hänvisning till det anförda och till
programföretagens självständighet avstyrks motionerna.

Frågan om ökad textning av invandrarprogram tas upp i två motioner.
Förslaget i motion Kr208 (m) går ut på att alla program för invandrare skall
förses med svensk översättning. I motion Kr258 (fp) förordas att TV:s nyhetsprogram
på invandrarspråk förses med svensk text. Vidare önskar motionären
att dessa program skall få en bättre programtid.

Då utskottet våren 1986 behandlade förslag med samma inriktning som de
nu aktuella uttalade utskottet att textning på svenska av många program på
invandrarspråk är ägnad att förbättra förståelsen hos den svenska befolkningen
för invandrarna och öka kunskapen om deras hemländer. Utskottet
redovisade också att program för invandrare textas av Sveriges Television i

KrU 1986/87:11

11

1 ** Riksdagen 1986/87. 13 sami. Nr 11

stor utsträckning. Detta gäller dock inte bl. a. vissa nyhetssammanfattningar, KrU 1986/87:11
som tidigare sänts på svenska. Av pedagogiska skäl textas inte vissa barnprogram.

Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till att då det gäller frågan
om en utökad textning på svenska detta i första hand är en resursfråga och att
en lagstiftning på området inte kan komma i fråga.

Enligt vad utskottet inhämtat sker för närvarande inom ramen för Sveriges
Radios - moderbolagets - samordningsansvar för invandrarfrågorna en genomgång
av olika önskemål i förhållande till planerade förändringar av
radions och TV:s programstruktur och till tillgängliga resurser. Målsättningen
är att på sikt alla program på invandrarspråk skall textas till svenska.

Med hänvisning till det anförda och till programföretagens självständighet
avstyrks motionerna.

Radions och televisionens roll för att motverka olika former av drogbruk
och alkoholmissbruk tas upp i motionerna Kr219 (fp), Kr221 (c), Kr285 (c)
och Kr295 (m).

I motionerna Kr219 och Kr285 önskas att inslagen av bruk av alkohol i
TV-programmen skall minskas. I motion Kr219 åberopas en utredningsrapport
som tagits fram inom Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning
- Alkoholbilden i TV, en analys av fiktionsprogram.

I den motivering till förslaget i motion Kr221 som lämnas i motion So217
anför motionären att hela svenska folket måste bibringas kunskap om narkotika
och narkotikabrukets följder. Sveriges Radio-koncernen bör därför
sända återkommande utbildningsprogram om droger. Enligt motion Kr295
bör riksdagen göra ett uttalande om värdet av kontinuerlig information i radio
och TV gällande alkoholmissbruk samt andra hälsofrågor. En sådan information
skulle enligt motionen kunna lämnas under 3-5 minuter varje vecka i
anslutning till nyhetssändning på kvällstid.

Med anledning av samtliga dessa förslag vill utskottet erinra om att såväl i
1978 års proposition om Sveriges Radio som i 1986 års radioproposition har
uttalats att det är angeläget att man i programverksamheten iakttar varsamhet
vid speglingen av bruket av olika gifter, t. ex. alkohol. Radions och
televisionens genomslagskraft medför att ett stort ansvar vilar på programföretagen.
Det är därför viktigt att program som speglar bruk och missbruk av
alkohol och droger inte förhärligar detta och på så sätt bidrar till en falsk bild
av verkligheten.

I sina av riksdagen godkända betänkanden (KrU 1977/78:24 och KrU 1985/

86:21) har utskottet anslutit sig till denna uppfattning. Utskottet vidhåller sitt
tidigare ställningstagande. När det gäller förslagen i motionerna Kr219 och
Kr285 utgår utskottet från att frågan om inslagen av bruk av alkohol i
TV-programmen fortlöpande uppmärksammas inom Sveriges Radio. Utskottet
vill vidare framhålla att under senare tid har sänts program såväl i TV
som radio med upplysning om effekter av narkotikabruk och spritmissbruk.

Utskottet avstyrker således motionerna Kr219, Kr221, Kr285 och Kr295.

Enligt motion Kr312 (m) borde Sveriges Radio-koncernen i sin planering
överväga möjligheterna att i ett särskilt program presentera en internationell

pressöversikt. 12

Då kulturutskottet år 1984 avstyrkte motsvarande förslag anförde utskottet KrU 1986/87:11
(KrU 1983/84:17) bl. a. att enligt vad utskottet under hand inhämtat hade
man inom riksradion haft planer på att införa ett program av det slag som
motionären efterlyser. På grund av de krav på besparingar som ålagts riksradion
hade dessa planer inte kunnat förverkligas.

Enligt vad utskottet nu inhämtat har situationen inte förändrats sedan
utskottets senaste behandling av denna fråga. Utskottet anser sig därför inte
ha anledning att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av motion
Kr312.

I motion Kr207 (m) förespråkas att TV skall sända program med rekonstruktion
av ouppklarade brott. Motionären hänvisar till att sådana program i
flera år har sänts av det västtyska bolaget Nord Deutsche Rundfunk och att
de har bidragit till att lösa vissa brottsfall. Han anser att program av detta slag
kan anses vara meddelande till allmänheten. Riksdagen bör enligt motion
Kr228 (c) uttala sig för att radio och TV inför en ”Industrikvart”. Som motiv
för sitt förslag anför motionären att svenska folket bör få ett större kunnande
om svensk industri och om sambandet produktion, arbetstillfällen och ekonomi.

Med anledning av dessa två motioner vill utskottet peka på att enligt
avtalen mellan staten och televisions-, riksradio- och lokalradioföretagen har
dessa skyldighet att meddela nyheter samt kommentera eller på annat sätt
belysa händelser och skeenden och därvid ge den allsidiga information som
medborgarna behöver för att vara orienterade och ta ställning i samhälls- och
kulturfrågor. Vidare skall bolagen stimulera till debatt kring viktigare samhälls-
och kulturfrågor.

Bolagen skall också granska myndigheter, organisationer och företag som
har inflytande på beslut som rör medborgarna samt spegla verksamheten
inom sådana organ och inom andra sammanslutningar och föreningar.

Då det gäller myndighetsinformation hänvisar utskottet till att i avtalen
med de nämnda programbolagen sägs att dessa på begäran av statlig myndighet
skall sända meddelande som är av vikt för allmänheten.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till att ingenting hindrar att
berörda myndigheter hos Sveriges Television aktualiserar frågan om införande
av det slags program som avses i motion Kr207 avstyrker utskottet
motionerna Kr207 och Kr228.

I motion Kr287 (c) föreslås att de etablerade folkrörelserna bör få möjlighet
att sända egenproducerade program i radio och TV.

Förslaget i motionen strider enligt utskottets mening mot de grundläggande
föreskrifterna i radiolagen som reglerar innehållet i de rikstäckande
rundradiosändningarna. Det gäller framför allt kravet på opartiskhet och
saklighet i programverksamheten. Enligt avtalen med programbolagen skall
programverksamheten i sin helhet präglas av skälig balans mellan olika
åsikter och intressen. Utskottet vill erinra om att folkrörelser har möjlighet
att sända egenproducerade program i närradio. När det gäller TV-sändningar
finns det nu möjlighet att sända i kabelnät i lokala kabelsändarföretags
egensändningar. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motion Kr287. 13

Lokalradion

KrU 1986/87:11

I enlighet med riksdagsbeslutet år 1986 kommer ett fjärde FM-nät att byggas
ut med början budgetåret 1987/88. Det fjärde FM-nätet är i huvudsak förbehållet
lokalradion.

I motion Kr316 (fp) framförs synpunkter på sändningstiden i FM-4-nätet.

Motionärerna anser att denna kanal bör vara öppen dygnet runt bl. a. av
beredskapsskäl.

Televerket har beräknat att tillkommande driftkostnader efter införande
av FM4 kommer att uppgå till ca 8 milj. kr. per budgetår. Om sändningar
även skall ske nattetid, ökar televerkets driftkostnader med ca 1 milj. kr. för
samma tid.

Utgångspunkten för riksdagens beslut har varit att ianspråktagande av den
nya kanalen skall kunna klaras inom oförändrade medelsramar. Om Sveriges
Radio bedömer att ett resurstillskott för programproduktion för FM 4 är
nödvändigt bör principerna för programsättning i radio i sin helhet underställas
regering och riksdag för prövning.

De resursmässiga förutsättningarna för Sveriges Radio-koncernen lades
fast genom riksdagsbeslutet våren 1986. Moderbolaget fördelar de av riksdagen
anvisade medlen till programföretagen, vilka sedan självständigt beslutar
om hur medlen skall användas. Med hänvisning härtill samt till att utbyggnaden
av FM 4-nätet planeras starta hösten 1987 i fem distrikt anser utskottet
inte att motion Kr316 bör föranleda någon riksdagens åtgärd. I detta sammanhang
vill utskottet erinra om att särskilda investeringsmedel utgår till
televerket för kostnaderna för FM 4-nätet.

Allemansradion är en programform inom lokalradion som innebär att
enskilda personer med hjälp av personal vid resp. lokalradiostation självständigt
utformar radioprogram. Verksamhet med allemansradion inleddes år
1977 och förekommer nu i någon form på de flesta lokalradiostationer i
landet. Lokalradion är programansvarig för dessa sändningar. Under åren
1981-1983 genomförde Sveriges Lokalradio AB i viss samverkan med den
dåvarande närradiokommittén försök med s. k. allemansradio i utvidgad
form i Ängelholm och Ljusdal. Allemansradion i Ängelholm lades ned år
1983, medan verksamheten i Ljusdal har pågått med stöd från Radio Gävleborg.
På dessa orter inrättades en speciell lokalredaktion som finansierades
genom särskilda anslag från lokalradion. Ledningen för Radio Gävleborg har
dock beslutat att som en nödvändig sparåtgärd lägga ned den särskilda
lokalredaktionen för allemansradion i Ljusdal.

I motion Kr249 (vpk) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om att
allemansradion i Ljusdal är mediepolitiskt viktig och att dess fortsatta verksamhet
bör garanteras. Motionären hävdar att, om allemansradion upphör
och ersätts med närradio, begränsas den enskilde kommuninnevånarens
möjligheter att nå ut via radion.

Otvivelaktigt är verksamheten med allemansradion värdefull och hör naturligt
hemma inom lokalradion. Som utskottet nämnt i det föregående
förekommer inslag med allemansradio i många lokalradiostationers sändningar.
Utskottet vill även peka på att kommunradiosändningar har byggts ut 14

och uppgick budgetåret 1985/86 till drygt 2 900 timmar. Med hänsyn till att de KrU 1986/87:11
olika lokalradiostationerna självständigt beslutar om användningen av de
medel som tilldelas dem av lokalradions ledning anser utskottet att riksdagen
inte bör göra några uttalanden i avsikt att påverka lokalradion i dess bedömning
av verksamhetens omfattning och inriktning. Utskottet avstyrker därför
motion Kr249.

Lokalradion bör få särskilt anslag för att bygga ut sin nyhetsservice, föreslås
i motion Kr211 (vpk). Motionärerna menar att det borde vara möjligt att
ringa upp lokalradion i det egna hemlänet och via en automatisk telefonsvarare
kunna få ta del av dagens länsnyheter. En sådan service skulle även
underlätta riksdagsledamöternas arbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en sådan utökad service
skulle underlätta för många människor att hålla kontakten med hemorten och
alltså vara av värde. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående
om lokalradiostationernas självständiga beslutanderätt liksom till möjligheterna
för lokalradion att med televerket överenskomma om en sådan verksamhet
som motionärerna efterfrågar avstyrker utskottet motionen.

Avgiftsuppbördens organisation, huvudmannaskap och lokalisering

Uppbörden av mottagaravgifter handhas i dag av televerket. Avgiftsuppbörden
är samordnad med inkasseringen av telefonavgifter och sker i en gemensam
räkning som erläggs kvartalsvis. Uppbördssystemet är således integrerat
i televerkets faktureringssystem för teleavgiftema, och dess utformning bestäms
i praktiken av detta. Televerket får ersättning för de kostnader som
avgiftsinkassering och avgiftskontroll för med sig. För innevarande budgetår
har 81,2 milj. kr. anvisats för att täcka kostnaderna härför.

I propositionen redovisas att frågan om huruvida mottagaravgifterna
skulle kunna kopplas bort från systemet för uppbörden av teleavgifter har
diskuterats sedan mitten av 1970-talet. År 1980 föreslog TV-avgiftsutredningen
i betänkandet (Ds U 1978:16) Inkassering, kontroll och avgiftsskolk
att TV-avgifterna skulle separeras från teleavgiftema och att en särskild
uppbördsorganisation skulle svara för TV-avgifterna.

Televerket och Sveriges Radio har därefter vid flera tillfällen avgett skrivelser
med synpunkter och förslag i ärendet. Dessa har behandlats av regeringen
deisi 1980 och 1981 årsbudgetpropositioner (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 90 f,
prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 87 f), dels i proposition 1984/85:115 om regional
utveckling och utjämning. I den senare propositionen anfördes att Sveriges
Radio AB inför en ny avtalsperiod borde se över frågan om inkassering av
TV-avgifter. Utgångspunkten skulle vara att en särskild TV-avgiftscentral
skulle förläggas till malmfältsområdet.

Sveriges Radio AB har i oktober 1985 - på anmodan av regeringen - i en
promemoria redovisat sina synpunkter på möjligheterna att införa separat
uppbörd av mottagaravgifter. I propositionen redovisas följande:

I en promemoria, benämnd Uppbörden av mottagaravgifter, anfördes att
skälen för att lämna den gemensamma räkningen ur rundradiorörelsens
synpunkt är otillräckliga och att en övergång är behäftad med betydande 15

risker för kostnadsökningar och inkomstbortfall till följd av ökat avgiftsskolk.
Om en övergång till en separat mottagaravgiftsuppbörd likväl skall genomföras
bör TV-avgiftsutredningens förslag ligga till grund för utformningen av en
ny organisation med Sveriges Radio-koncernen som huvudman. Medelstilldelningen
till programverksamheten får dock inte drabbas om en separat
avgiftsuppbörd visar sig leda till kostnadsökningar eller bortfall av avgiftsintäkter.

Dessa frågor togs inte upp i proposition 1985/86:99 som behandlar Sveriges
Radios verksamhet under avtalsperioden 1986-1992.

Föredragande statsrådet lägger nu fram förslag om att uppbörden av mottagaravgifter
bör ske i ett separat system skilt från uppbörden av teleavgifter
och att huvudmannaskapet för detta och avgiftskontrollen bör anförtros
Sveriges Radio. Uppbördsorganisationen bör lokaliseras till Kiruna kommun.
Sveriges Radio förutsätts ta över arbetsuppgifter och ansvar från televerket
senast den 1 januari 1990. Fram till övertagandet behålls den gemensamma
räkningen. Även i övrigt behålls under övergångsskedet gällande
regler och arbetsorganisation såvida inte televerket och Sveriges Radio finner
någon annan ordning mer lämplig eller ekonomisk.

I propositionen anges följande skäl för förslaget:

Separeringen av uppbörderna bör möjliggöra en bättre anpassning till de
speciella krav som uppbörden av mottagaravgifter kräver. Därmed ges även
förutsättningar för en bättre överblick och en effektivisering av verksamheten.
För en förändring talar också att mottagaravgiftsuppbörden betraktas
som artfrämmande av televerket. Den har däremot ett nära samband med
Sveriges Radios verksamhet, varför ett byte av huvudman också kan verka
effektivitetsbefrämjande. Separeringen av avgiftsuppbörderna ger vidare
möjlighet till en regionalpolitisk! önskvärd etablering i Kiruna.

Sveriges Radio AB har vid underhandskontakter bekräftat att företaget
alltjämt är villigt att för koncernens räkning åta sig huvudmannaskapet för
uppbörden av mottagaravgifter, inkl. avgiftskontrollen.

Sveriges Radio AB bör svara för förberedelserna för den nya organisationen,
men televerket förutsätts bistå företaget i förberedelsearbetet och vid driftsstarten.
Med denna ordning torde riskerna för avgiftsbortfall och andra
övergångsproblem kunna minimeras.

Föredragande statsrådet räknar med att kostnaderna för avgiftsuppbörden
inte kommer att bli högre än för närvarande sedan den nya organisationen
börjat fungera. Han framhåller att under övergångsfasen är vissa extrautgifter
ofrånkomliga. Dessa kostnader bör inte belasta radiofonden. Det anges
därför att lokaliseringsstöd och annat tillämpligt regionalpolitisk! stöd skall
utgå för etableringen i Kiruna. Televerket har erbjudit sig att under förberedelse-
och flyttperioden bära de kostnader som återstår sedan regionalpolitisk!
stöd utbetalats.

Sveriges Radio AB bör enligt propositionen under förberedelsearbetet
undersöka om vissa förändringar såsom halvårsvis i stället för kvartalsvis
fakturering av mottagaravgifterna, avskaffandet av färg-TV-tillägget och in -

KrU 1986/87:11

16

förande av en tilläggsavgift vid för sen betalning är lämpliga och positivt KrU 1986/87:11
skulle kunna påverka behållningen i rundradiofonden.

I propositionen påpekas att övergången till ett nytt uppbördssystem kan
skapa ökade problem i fråga om underlåtelse att anmäla TV-innehav och
beträffande benägenheten att betala utsända mottagaravgiftsräkningar. Föredraganden
aviserar att vissa förändringar i juridiskt avseende bör vidtas.

Dessa hänger samman med att obetalda mottagaravgifter i dag inte kan drivas
in utan föregående prövning av domstol. I propositionen anför föredragande
statsrådet i detta avseende bl. a. följande:

Enligt min mening bör mottagaravgifterna i och med den nya ordningen
normalt sett kunna drivas in omedelbart, dvs. utan mellankommande domstolsprövning.
Detta innebär att man kan undvika att domstolsväsendet
belastas med en rad beslut om obetalda avgiftsräkningar.

Om den nämnda förändringen vidtas kommer debiteringen av mottagaravgifter
att bli bindande för den enskilde och därmed få karaktär av myndighetsutövning.
Om en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning
skall överlämnas till ett enskilt organ, t. ex. ett Sveriges Radio-företag, måste
det ske med stöd av lag. Även en kontrollverksamhet som skall utövas av ett
enskilt organ torde fordra regler i lag.

I frågor som rör avgiftsuppbörden bör även vissa allmänna förvaltningsrättsliga
regler liksom offentlighetsprincipen tillämpas hos Sveriges Radio.

Också i denna del aktualiseras sålunda behovet av lagstiftning.

Företrädare för moderata samlingspartiet avvisar i motion Kr296 (m) regeringens
förslag. I den motivering som lämnas i motion K433 framhålls att
televerket även i fortsättningen bör svara för uppbörd av mottagaravgifter.

Detta är enligt motionärernas mening rimligt med hänsyn till att verket har
monopol på sändning av Sveriges Radios program. Motionärerna anför vidare
att det är olämpligt att Sveriges Radio tilldelas fiskala funktioner på
medieområdet, exempelvis indrivning av avgifter och s. k. pejling.

Utskottet konstaterar att motionärerna inte uttryckligen framställt några
invändningar mot förslaget i propositionen om att uppbörden av mottagaravgifter
skall ske i ett separat system skilt från uppbörden av teleavgifter och i en
särskild organisation. Motionärerna har inte heller framfört några invändningar
mot förslaget att den nya organisationen förläggs till Kiruna.

När det gäller huvudmannaskapet för den nya organisationen föreslås i
motion Kr296 att televerket skall ha ansvaret härför. Utskottet har inhämtat
synpunkter från företrädare för televerket och för Sveriges Radio AB i
ärendet. Härvid har framkommit att såväl televerket som Sveriges Radio AB
är beredda att på vissa premisser åta sig huvudmannaskapet.

Utskottet anser att det kan finnas skäl som talar för att televerket skall
ansvara för uppbördsorganisationen. Televerket har erfarenhet av verksamheten
och har en organisation för avgiftskontrollen. Enligt televerkets uppfattning
måste - om verket i fortsättningen skall svara för uppbörden av
mottagaravgifter - detta ske via ett till televerket knutet dotterbolag. Fördelarna
med en gemensam uppbörd av tele- och TV-avgifterna försvinner alltså
under alla omständigheter.

Utslagsgivande vid bedömningen av frågan om vem som i framtiden skall 17

ha huvudmannaskapet för uppbördsverksamheten bör enligt utskottets mening
vara att verksamheten skall drivas så att den avkastar största möjliga
avgiftsintäkter till rundradiofonden. Mottagaravgiftsuppbörden har betraktats
som artfrämmande av televerket, medan den har ett nära samband med
Sveriges Radios verksamhet. Sveriges Radio AB har ett stort intresse av att
uppbörden sker effektivt och av att riskerna för avgiftsbortfall och andra
övergångsproblem kan minimeras. Utskottet delar därför föredragande statsrådets
uppfattning att Sveriges Radio bör anförtros huvudmannaskapet för
den nya uppbördsorganisationen. Utskottet avstyrker således motion Kr296.

Utskottet anser det angeläget att de extrakostnader som uppstår under
övergångsfasen fram till 1990 inte belastar rundradiofonden. Det är därför
rimligt att så som redovisas i propositionen lokaliseringsstöd och annat tilllämpligt
regionalpolitisk! stöd kommer att utgå för etableringen i Kiruna. Det
är enligt utskottets mening naturligt att den tekniska kompetens som finns i
Kiruna kommer att utnyttjas. Vidare har enligt propositionen televerket
åtagit sig att bära vissa kostnader under förberedelse- och flyttperioden.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att riksdagen bör
godkänna vad i propositionen anförts om organisation, huvudmannaskap och
lokalisering för verksamheten med uppbörd av mottagaravgifter inkl. kontrollverksamheten
.

Förändringen av uppbördssystemet är förenad med kostnadsökning och
risker för intäktsbortfall. Utskottet utgår från att utvecklingen framöver noga
kommer att följas. Utskottet förutsätter att - om det skulle visa sig att den nya
organisationen medför intäktsbortfall - televerket på lämpligt sätt bidrar till
att kompensera radiofonden även under en period efter 1990. Vad utskottet
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner förlängningen av televerkets investeringsplan
med ett år,

2. beträffande medelsberäkning för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1986/87:100 framlagt förslag till
medelsberäkning för televerkets investeringar,

3. beträffande ytterligare investeringsmedel

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga eller
andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel
till televerket,

4. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5000000 kr. av investeringsmedlen mellan
budgetårenl987/88 och 1988/89 som skuld resp. tillgodohavande,

5. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket det beställningsbemyndigande
om 30000000 kr. avseende investeringsändamål
för budgetåret 1988/89 som förordats i proposition 1986/87:100,

KrU 1986/87:11

18

6. beträffande medelsberäkning för televerkets driftkostnader KrU 1986/87:11

att riksdagen godkänner i proposition 1986/87:100 framlagt förslag till
medelsberäkning för televerkets driftkostnader,

7. beträffande byggnadsinvesteringar

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga eller
andra skäl besluta om byggnadsinvesteringar motsvarande ytterligare
högst 10 % av den investeringsvolym som förordats i proposition 1986/

87:100 samt att till Sveriges Radio anvisa medel motsvarande skäliga
kapitalkostnader för dessa investeringar,

8. beträffande medelsberäkning för Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen godkänner i proposition 1986/87:100 framlagt förslag till
medelsberäkning för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen,

9. beträffande visst bemyndigande i kostnadsutjämnande syfte

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från radiofonden
i kostnadsutjämnande syfte,

10. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1986/87:100 framlagt förslag till
medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

11. beträffande höjning av den allmänna mottagaravgiften, m. m.
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr250 yrkandena 1 och 2 antar det vid betänkandet
som bilaga 1 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om
avgift för innehav av televisionsmottagare,

12. beträffande skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr250 yrkande 3,

13. beträffande medelstilldelningen till TV-kanalerna
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr236 yrkande 12,

14. beträffande ökad textning av TV-program för döva och hörselskadade att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr299 och 1986/87:Kr311,

15. beträffande ökad textning på svenska av program på invandrarspråk att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr208 och 1986/87:Kr258,

16. beträffande bruk av alkohol i TV-program

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr219 och 1986/87:Kr285,

17. beträffande utbildningsprogram om droger
att riksdagen avslår motion 1986/87: Kr221,

18. beträffande information om alkoholmissbruk, m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Kr295,

19. beträffande internationell pressöversikt
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr312,

20. beträffande rekonstruktion av ouppklarade brott
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr207,

21. beträffande industrikvart

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr228, 19

22. beträffande folkrörelserna KrU 1986/87:11

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr287,

23. beträffande sändningstiden i FM 4-nätet

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr316 yrkande 5,

24. beträffande allemansradion i Ljusdal
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr249,

25. beträffande lokalradions nyhetsservice
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr211,

26. beträffande organisation, huvudmannaskap och lokalisering
vad gäller uppbörd m. m. av mottagaravgifter

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med
avslag på motion 1986/87:Kr296 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Kabelnämnden: Förvaltningskostnader

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 20 (s. 505-507) och
hemställer

att riksdagen till Kabelnämnden: Förvaltningskostnader för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 2 042 000 kr.

3. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet

Regeringen har under punkt G 21 (s. 507-508) föreslagit riksdagen att till
Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet för budgetåret 1987/88
anvisa ett reservationsanslag av 1000 000 kr.

Motion

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

19. att riksdagen beslutar att avveckla det statliga stöd som upptagits
under G 21. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet.

Utskottet

Det stöd som lämnas till lokal programverksamhet är i första hand avsett att
främja uppkomsten av lokala egensändningar. Hittills har ca 10 lokala kabelsändarföretag
beviljats sändningstillstånd. I propositionen redovisas att kabelnämnden
under innevarande budgetår beviljat stöd med sammanlagt
100000 kr. I motion 1986/87:Kr265 (m) yrkas att stödet skall avvecklas.

Motionärerna menar att lokal TV-produktion kan finansieras genom bl. a.
reklamintäkter.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte vid två tillfällen (KrU 1985/

86:11 och 1985/86:16) motionsförslag med samma syfte som det nu föreliggande.
Utskottet erinrade därvid om att kabel-TV-verksamheten befinner sig
i ett uppbyggnadsskede och att stödet till lokal programverksamhet tar sikte
främst på att underlätta igångsättningen av verksamheten i lokala programfö- *

retag. Vad utskottet då anförde äger alltjämt giltighet. KrU 1986/87:11

Utskottet vidhåller alltså sin tidigare uppfattning. Utskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motion Kr265 yrkande 19.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag
på motion 1986/87:Kr265 yrkande 19 till Kabelnämnden: Stöd till lokal
programverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 1000 000 kr.

4. Närradionämnden

Regeringen har under punkt G 22 (s. 508-509) föreslagit riksdagen att till
Närradionämnden för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag om
2245000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr203 av Sten Andersson i Malmö (m) yrkas att riksdagen
beslutar att vidta erforderliga ändringar i närradiolagstiftningen så att försök
med närradioreklam i Malmö möjliggörs.

I motion 1986/87:Kr217 av Filip Fridolfsson (m) yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10§ närradiolagen fr. o. m. 1 juli 1987.

I motion 1986/87:Kr253 av Jan Sandberg (m) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att tillåta reklam i närradion,

2. att riksdagen begär att regeringen snarast framlägger förslag om en fri
närradio.

I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

20. att riksdagen beslutar att föreningarnas avgifter till närradionämnden
skall minskas i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1986/87:Kr288 av Larz Johansson (c) och Jan Hyttring (c) yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till försöksverksamhet
med reklamfinansierad närradio.

Utskottet

Närradionämndens verksamhet finansieras helt med avgifter som tas ut av de
sändande föreningarna. Dessa avgifter anpassas så att inkomsterna beräknas
täcka kostnaden för nämndens verksamhet. Avgiften är för närvarande 17.50
kr. per sändningstimme. I propositionen beräknas ett anslag om 2 245 000 kr.
till närradionämnden. Enligt motion Kr265 (m) skall föreningarna inte åläggas
att betala den del av nämndens verksamhet som utgörs av myndighetsutövning.
Motionärerna beräknar att kostnaderna härför uppgår till 1 milj.
kr. och förordar att föreningarnas avgifter minskas med detta belopp. 21

Utskottet har vid tre tillfällen tidigare - senast våren 1986 (KrU 1985/86:16)
- inte haft något att erinra mot att närradionämnden helt skall finansieras
genom avgifter.

Utskottet finner inte skäl att ändra sin tidigare inställning och avstyrker
alltså motion Kr265 yrkande 20.

Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks.

I fem motioner tas upp frågor om reklam i närradion.

Enligt 10 § närradiolagen får kommersiell reklam inte sändas i närradio.
Det är inte heller tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som
bekostas av medel som har ställts till den sändande sammanslutningens
förfogande under förutsättning att programmet eller inslaget sänds.

Enligt motion Kr217 (m) bör riksdagen upphäva 10 § närradiolagen. I
motion Kr203 (m) uttalas att en försöksverksamhet med reklam i närradio bör
startas i Malmö. I motion Kr253 (m) önskas förslag om reklam i närradio.
Yrkandet i motion Kr288 (c) syftar till en försöksverksamhet med reklamfinansierad
närradio. Motionärerna föreslår att närradionämnden skall få i
uppdrag att påbörja en begränsad försöksverksamhet.

Vidare föreslås i motion Kr253 att regeringen snarast skall lägga fram
förslag om en fri närradio. Motionären menar att närradion inte bör vara
förbehållen föreningar utan att även företag skall få sända program.

Riksdagen har vid tre tillfällen på förslag av utskottet avslagit motioner om
tillåtande av reklam i närradio (KrU 1982/83:20, KrU 1983/84:17 och KrU
1984/85:22) med hänvisning bl. a. till TV-reklameffektutredningens arbete.
Denna utredning har i betänkandet (Ds U 1986:2) Effekter av TV-reklam
presenterat sin bedömning av vilka effekter införande av reklam i företrädesvis
TV kan förväntas få för ekonomin i andra medier och andra reklamintäktsberoende
verksamheter samt för förhållandena i näringslivet. I betänkandet
lämnas inga precisa siffermässiga prognoser för t. ex. effekter på andra mediers
annonsintäkter av TV-reklam. Bedömningarna syftar i stället till att
klargöra vilka reklaminvesteringar som kan komma att beröras av TVreklam,
vilka annonsvolymer som ligger i en riskzon samt vilka faktorer som
talar för att förändringar sker resp. inte sker. Utredningsarbetet har helt
inriktats på frågan om effekterna av reklam i inhemsk, rikstäckande TV samt
i satellit-TV i första hand för dagspressen resp. svenskt näringsliv.

I fråga om reklam i olika former i ljudradio har inga specialstudier gjorts. I
utredningen anförs att om det skulle bli aktuellt att införa reklam i ljudradion
bör ytterligare undersökningar göras, bl. a. bör erfarenheterna från Finland
studeras. Där har försöksverksamhet med reklamfinansierad lokalradio pågått
sedan år 1985.

Betänkandet är en av utgångspunkterna för fortsatta överväganden inom
regeringskansliet.

Utskottet vill även erinra om att riksdagen med anledning av motionsyrkanden
senare i år - i samband med ett väntat regeringsförslag om lagstiftningen
på yttrandefrihetsområdet - kommer att ta upp den övergripande
frågan om reklam skall tillåtas i etermedierna. Eftersom dessa överväganden
inte bör föregripas avstyrker utskottet motionerna Kr203, Kr217, Kr253 och
Kr288.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Närradionämnden för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag om 2 245 000 kr.,

2. beträffande närradionämndens finansiering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr265 yrkande 20,

3. beträffande reklam i närradio,

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr203, 1986/87:Kr217,1986/
87:Kr253 yrkande 1 och 1986/87:Kr288,

4. beträffande förslag om en fri närradio

att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr253 yrkande 2.

5. Sändningar av finländska televisionsprogram

Regeringen har under punkt G 23 (s. 509-510) föreslagit riksdagen att

1. anta i propositionen framlagt förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen
(1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram (bilaga 2
till betänkandet)

2. till Sändningar av finländska televisionsprogram anvisa ett reservationsanslag
av 1352 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Kr236 av Olof Johansson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

13. att riksdagen antar följande lydelse av 1 § första stycket lagen (1986:3)
om rundradiosändning av finländska televisionsprogram: Regeringen får
medge rätt till rundradiosändning från radiosändare av televisionsprogram i
radio- eller trådsändning från Finland,

14. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs rörande utbyggnad av de finländska TV-sändningarna till
nya områden.

I motion 1986/87:Kr241 av Hugo Bergdahl (fp) och Kjell Johansson (fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utökning av finska TV-program i Sverige.

I motion 1986/87:Kr286 av Gunnel Liljegren (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om det finska TV-utbudet
i Sverige.

Utskottet

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som inleddes i juli 1986, sker med
stöd av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Lagen är tidsbegränsad och gäller fram till utgången av år 1987.

Avsikten är att efter denna tidpunkt nordiska televisionsprogram skall
sändas via Tele-X-satelliten. I propositionen redovisas att Tele-X-projektet
har blivit försenat på grund av fördröjningar med uppsändningsfarkosterna.

För närvarande beräknas satelliten kunna sändas upp först under år 1988.
Med hänsyn härtill föreslås att lagens giltighetstid förlängs med ett år.

Enligt motionerna Kr236 (c) och Kr286 (m) bör verksamheten permanentas
och den bör inte tidsmässigt vara knuten till eventuella sändningar via
Tele-X-satelliten. I motion Kr236 föreslås en ändring i den nämnda lagen så
att lagstiftningen blir permanent.

Förutsättningarna för en utökad överföring av svenska TV-program till
Finland och finländska TV-program till Sverige skall utredas av en särskild
utredare. Denne, som tillkallats i februari 1987, skall enligt de direktiv som
gäller för utredningsarbetet särskilt undersöka olika distributionstekniska
möjligheter och de frekvensmässiga förutsättningarna för dem, frågor av
radiorättslig, upphovsrättslig och avtalsmässig natur samt kostnaderna för
överföringen och kostnadsfördelningen mellan länderna och deltagande parter.
Förhållandet mellan ett permanent nordiskt TV-samarbete via TeleX-satelliten
och olika tänkbara bilaterala överföringslösningar skall också
värderas. Under arbetets gång skall samråd ske med den arbetsgrupp som
tillsatts av Finlands trafikministerium.

Enligt utskottets mening bör utredningsarbetet inte föregripas. Lagstiftningen
bör därför även i fortsättningen vara tidsbegränsad i enlighet med vad
som föreslås i propositionen. Utskottet avstyrker alltså motionerna Kr236
yrkande 13 och Kr286.

Det i propositionen föreslagna anslaget om 1352 000 kr. är beräknat att
täcka kostnaderna för sändningar även under första halvåret 1988. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag.

De utsändningar av en finländsk TV-kanal som pågår sedan juli 1986 kan
tas emot i Mälarlandskapen. I motionerna 1986/87:Kr236 (c) och 1986/
87:Kr241 (fp) föreslås en utbyggnad av sändningarna så att finländsk TV kan
ses i Mellansverige och i Göteborg.

Utskottet konstaterar att frågan om omfattningen av sändningsnätet ingår i
det ovan redovisade utredningsarbetet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
de här aktuella motionsyrkandena.

Utskottet hemställer

1. beträffande frågan om lagstiftningen skall vara permanent

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr236 yrkande 13 och motion 1986/87:Kr286 i motsvarande
del antar det vid betänkandet som bilaga 2 fogade förslaget till
lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram,

2. beträffande utbyggnad av sändningarna

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Kr236 yrkande 14, 1986/
87:Kr241 och 1986/87:Kr286 i motsvarande del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Sändningar av finländska televisionsprogram för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 1352 000 kr.

KrU 1986/87:11

24

Stockholm den 24 mars 1987 KrU 1986/87:11

På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m). Erkki Tammenoksa
(s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson
(s), Margareta Fogelberg (fp) och Helge Klöver (s).

Reservationer

1. Höjning av den allmänna mottagaravgiften, m. m. (punkt 1,
mom. 11)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Den av” och på s. 9
slutar ”motion Kr250” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motionärerna framhålla att Sveriges Radios
ställning som public-serviceföretag måste stärkas. Den nya mediesituationen
med satellitsändningar av kommersiella underhållningsprogram gör det ännu
viktigare att försvara och utveckla vår nationella kultur, att satsa på kvalitativt
högtstående konstnärliga program och att försvara det svenska språket.

Allt detta kräver ökade ekonomiska resurser för Sveriges Radio-koncernen.

Koncernen bör därför tillföras ett särskilt reformtillskott. Regeringen bör
återkomma med förslag om ytterligare medelstilldelning till Sveriges Radiokoncemen.

Utskottet anser därför att mottagaravgiften bör höjas i enlighet med förslaget
i motion Kr250 dvs. med 92 kr. per år.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande höjning av den allmänna mottagaravgiften
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr250 yrkandena 1 och 2

1. antar det vid betänkandet som bilaga 3 fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ytterligare medelstilldelning till Sveriges Radio-koncernen,

2. Skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio (punkt 1,
mom. 12)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Ett motionsyr- 25

kande” och slutar ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse: KrU 1986/87:11

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande former för finansiering
som i allt väsentligt baseras på mottagaravgifter fastställda av riksdagen
bör ses över. Möjligheterna att skattefinansiera vissa delar av verksamheten
bör bli föremål för utredning. I uppdraget för denna utredning bör ingå att
närmare undersöka om skattefinansiering kan kombineras med en mottagaravgift
vars storlek bestäms av moderbolagets styrelse.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr250 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Medelstilldelningen till TV-kanalerna (punkt 1, mom. 13)

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Sorn utskottet” och
slutar ”motion Kr236” bort ha följande lydelse:

Etermedierna genomgår för närvarande en dynamisk utveckling. Satellitdistribution
av TV-program och utbyggnaden av kabel-TV gör det möjligt för
allt fler hushåll att ta del av ett internationellt TV-utbud. Mot denna bakgrund
kommer Sveriges Radio att spela en allt mer betydelsefull roll för att
hävda den svenska kulturen. Genom Sveriges Television AB kan hela landet
erbjudas etersänd TV. Den nya inriktningen av de båda TV-kanalerna gör det
möjligt att få till stånd en betydande decentralisering. Utskottet anser liksom
motionärerna att rikskanalen bör byggas ut och på sikt tillförsäkras minst
hälften av resurserna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande medelstilldelningen till TV-kanalerna

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Kr236 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Allemansradion i Ljusdal (punkt 1, mom. 24)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Otvivelaktigt är”
och på s. 15 slutar ”motion Kr249” bort ha följande lydelse:

Den verksamhet med allemansradio som förekommer i Ljusdal spelar en
viktig roll för att förmedla nyheter i en glesbygd och för att skapa intresse
bland allmänheten för kommunala frågor genom att sända samtliga kommunfullmäktigesammanträden.
Allemansradion i Ljusdal är även av mediepolitisk
betydelse genom att den är tillgänglig för allmänheten. Om allemansradion
i Ljusdal upphör och ersätts med närradio - så som Radio Gävleborgs
ledning planerar - begränsas den enskilde kommuninnevånarens möjlighet
att nå ut via radion. Det är ju endast föreningar som får sända i närradion. 26

Erfarenheten av närradion visar att det är ett fåtal föreningar som kan klara KrU 1986/87:11
kostnaderna för att sända i närradion.

Utskottet delar alltså motionärens uppfattning att det är angeläget att
allemansradion i Ljusdal får fortsätta sin verksamhet. Riksdagen bör göra ett
uttalande till regeringen av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande allemansradion i Ljusdal

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Kr249 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Lokalradions nyhetsservice (punkt 1, mom. 25)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”utskottet motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det en angelägen fråga som motionärerna har
tagit upp. Det finns många människor i vårt land som bl. a. på grund av
strukturomvandlingar inom industrin har tvingats flytta från sina hemorter.

Möjligheterna att hålla en nära kontakt med den miljö man vuxit upp i är
väsentlig. Motionärernas förslag att lokalradion skulle kunna ge en viss
service genom att tala in dagens länsnyheter på en automatisk telefonsvarare
bör därför tas upp till seriös prövning av lokalradion i samråd med televerket.

Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande lokalradions nyhetsservice

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr211 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Organisation, huvudmannaskap och lokalisering vad gäller
uppbörd m. m. av mottagaravgifter (punkt 1, mom. 26)

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Gunnel
Liljegren (m), Alexander Chrisopoulos (vpk) och Margareta Fogelberg (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Utskottet anser”
och på s. 18 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Propositionens motivering för att Sveriges Radio AB skall ansvara för
uppbördsorganisationen är enligt utskottets mening inte övertygande. Det
finns risk att övergången till ett nytt system kan leda till kostnadsökningar och
intäktsbortfall bl. a. genom avgiftsskolk. Ett grundläggande krav när det
gäller omläggningen av uppbörden av mottagaravgifterna är att rundradiofonden
inte drabbas av intäktsbortfall. Detta innebär ett ansvar för att avgiftsregistrets
uppbyggnad säkerställs, att i princip alla avgiftsbetalare automatiskt
fångas upp, att skolket bekämpas effektivt och att indrivningen av
utestående avgifter likaså sker effektivt.

Den nuvarande uppbördsverksamheten handhas av televerket. Utskottet KrU 1986/87:11
anser att starka skäl talar för att televerket även fortsättningsvis bör svara för
denna verksamhet. I detta hänseende kan anföras följande.

Televerket har erfarenhet av uppbördsverksamhet liksom av verksamheten
med avgiftskontroll. Denna är i dag decentraliserad och anknuten till televerkets
regionala organisation. Vidare kan en organisation inom televerkets ram
repliera på de stora kunskaper som finns inom verket i frågor om ADBteknik
och kommunikationsutveckling.

Ytterligare ett skäl som talar för att televerket bör svara för uppbördsorganisationen
är att det är olämpligt att förvaltningsuppgifter som innefattar
myndighetsuppgifter, t. ex. kontrollverksamhet, överlämnas till ett enskilt
organ - Sveriges Radio AB eller ett företag inom Sveriges Radio-koncernen.

Utskottet anser på grund av det anförda att televerket även i fortsättningen
bör ha ansvaret för uppbörden av mottagaravgifterna. Även vid den av
utskottet föreslagna lösningen bör uppbördsverksamheten lokaliseras till Kiruna.

Utskottet anser det angeläget att de extrakostnader som uppstår under
övergångsfasen fram till år 1990 inte belastar rundradiofonden. Det är därför
rimligt att så som redovisas i propositionen lokaliseringsstöd och annat tilllämpligt
regionalt politiskt stöd kommer att utgå för etableringen i Kiruna.

Vad utskottet anfört i det föregående om organisation, huvudmannaskap
och lokalisering för verksamheten med uppbörd av mottagaravgifter inkl.
kontrollverksamheten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande organisation, huvudmannaskap och lokalisering
vad gäller uppbörd m. m. av mottagaravgifter

att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr296 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (punkt

3)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, och Gunnel Liljegren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet avstyrkte”
och på s. 21 slutar ”yrkande 19” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att stödet till lokal programverksamhet
skall avvecklas. I den föreslagna formen får det mycket ringa
ekonomisk effekt. Det finns bättre möjligheter att skapa ekonomiska förutsättningar
för en lokal TV-produktion, såsom att häva förbudet mot reklam i
kabelsändningar. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion
Kr265 yrkande 19.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1986/87 :Kr265 yrkande 19 avslår
förslaget i proposition 1986/87:100 om medelsanvisning till Kabel- 28

nämnden: Stöd till lokal programverksamhet.

8. Närradionämndens finansiering (punkt 4, mom. 2)

KrU 1986/87:11

Ingrid Sundberg (m), Jan-Erik Wikström (fp), Kari Boo (c), Lars Ahlmark
(m), Gunnel Liljegren (m), Kerstin Göthberg (c) och Margareta Fogelberg
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 20” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion Kr265 framförda uppfattningen att närradionämnden
inte helt skall finansieras med avgifter. Utöver principiella skäl
talar värdet av närradioverksamheten mot att kostnaderna för myndighetsutövningen
skall tillåtas hämma föreningslivets aktivitet på detta område.

Kostnaderna för denna del av närradionämndens verksamhet beräknar motionärerna
till 1 milj. kr. Föreningarnas avgifter bör alltså minskas med detta
belopp. Vad utskottet anfört om närradionämndens finansiering bör riksdagen
med anledning av motion Kr265 i här aktuell del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande närradionämndens finansiering

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Kr265 yrkande 20 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Reklam i närradio och förslag om en fri närradio (punkt 4,
mom. 3 och 4)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren alla (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Riksdagen har”
och slutar ”och Kr288” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de åsikter som framförs i motion Kr217 angående upphävande
av 10 § närradiolagen fr. o.m. den 1 juli 1987 för att möjliggöra
reklamsändningar i närradion. Ett införande av reklam i närradion skulle
innebära att de föreningar som är engagerade i närradioverksamhet skulle få
förbättrade ekonomiska förutsättningar och att många nya föreningar skulle
ges möjlighet att delta i verksamheten. Utskottet tillstyrker således motion
Kr217 vilket innebär att motionerna Kr203, Kr253 yrkande 1 och Kr288
tillgodoses.

Det finns enligt utskottets mening anledning att så som föreslås i motion
Kr253 yrkande 2 överväga möjligheten att ge företag rätt att sända program i
närradion.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. beträffande reklam i närradio

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr217, och med anledning
av motionerna 1986/87:Kr203, 1986/87:Kr253 yrkande 1 och 1986/

87:Kr288 beslutar att 10 § närradiolagen (1982:459) skall upphöra att

gälla vid utgången av juni månad 1987, 29

4. beträffande förslag om en fri närradio KrU 1986/87:11

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Kr253 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Internationell pressöversikt (punkt 1, mom. 19)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anför:

I motion Kr312 framhålls att det är viktigt att vi i Sverige fortlöpande får
information om politiska händelser, reaktioner och kommentarer från omvärlden.
Vi delar motionärens uppfattning och anser därför att det vore
värdefullt om riksradion kunde lämna en internationell pressöversikt.

30

I propositionen framlagt förslag till lagändring
sorn tillstyrkts av utskottet (vid punkt 1)

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare
som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller utan ljud
(televisionsmottagare) skall erlägga
allmän mottagaravgift med
177 kronor per kalenderkvartal.
Är mottagaren avsedd för färgmottagning
av bildsändning med
eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän
mottagaravgift med 189 kronor per
kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd
för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften
sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av
perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

KrU 1986/87:11

Bilaga 1

1 Senaste lydelse 1986:396.

31

I propositionen framlagt förslag till lagändring
som tillstyrkts av utskottet (vid punkt 5)

Förslag till
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning
av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram
dels att lagen, som gäller till utgången av år 1987, skall fortsätta att gälla till
utgången av år 1988,
dels att 1 § skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1987 medge rätt
till rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i
radio- eller trådsändning från
Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås detsamma
som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Föreslagen lydelse

Regeringen får för tiden intill utgången
av år 1988 medge rätt till
rundradiosändning från radiosändare
av televisionsprogram i radioeller
trådsändning från Finland.

KrU 1986/87:11

Bilaga 2

32

I reservation 1 framlagt förslag till lagändring

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §‘

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga allmän sionsmottagare) skall erlägga allmän

mottagaravgift med 177 kronor per mottagaravgift med 200 kronor per

kalenderkvartal. Är mottagaren av- kalenderkvartal. Är mottagaren avsedd
för färgmottagning av bildsänd- sedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall inneha- ning med eller utan ljud skall innehavaren
dessutom erlägga tilläggsavgift varén dessutom erlägga tilläggsavgift

med 40 kronor per kalenderkvartal. med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgiften
sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande dagar av
perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

KrU 1986/87:11

Bilaga 3

'Senaste lydelse 1986:396.

33

Översikt över motionernas behandling

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

1986/87: Kr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande punkt moment nr yttrande

s. nr

203	22	4	3
207	13	1	20
208	11-12	1	15
211	15	1	25 5
217	22	4	3
219	12	1	16
221	12	l	17
228	13	1	21
236 yrk. 12	9-10	l	13 3
yrk. 13	24	5	1
yrk. 14	24	5	2
241	24	5
249	14-15	1	24 4
250 yrk. 1-2	8-9	1	11 1
yrk. 3	9	1	12 2
253 yrk. 1	22	4	3
yrk. 2	22	4	4
258	11-12	1	15
265 yrk. 19	20-21	2	7
yrk. 20	21-22	4	2
285	12	}	16
286	24	5	1.2
287	13	1	22
288	22	4	3
295	12	1	18
296	17-18	1	26 6
299	11	1	14
311	11	1	14
312	12-13	1	19
316 yrk. 5	14	1	23

KrU 1986/87:11

Bilaga 4

34

Innehållsförteckning KrU 1986/87:11

Sammanfattning 1

Sveriges Radio m.m 2

Utskottet

Inledning 4

Medelsberäkningar 5

Tilldelning till televerket 6

Tilldelning till Sveriges Radio AB 6

Medelstilldelning till radionämnden 7

Mottagaravgiften 8

Programverksamheten 10

Lokalradion 14

Avgiftsuppbördens organisation, huvudmannaskap

och lokalisering 15

Hemställan 18

Kabelnämnden: Förvaltningskostnader 20

Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet 20

Närradionämnden 21

Sändningar av finländska televisionsprogram 23

Reservationer

1. Höjning av den allmänna mottagaravgiften, m. m. (vpk) 25

2. Skattefinansiering av viss del av Sveriges Radio (vpk) 25

3. Medelstilldelningen till TV-kanalerna (c) 26

4. Allemansradion i Ljusdal (vpk) 26

5. Lokalradions nyhetsservice (vpk) 27

6. Organisation, huvudmannaskap och lokalisering vad gäller
uppbörd m. m. av mottagaravgifter (m, fp, vpk) 27

7. Kabelnämnden: Stöd till lokal programverksamhet (m) 28

8. Närradionämndens finansiering (m, fp, c) 29

9. Reklam i närradio och förslag om en fri närradio (m) 29

Särskilt yttrande

Internationell pressöversikt (m) 30

Bilagor

1. I propositionen, av utskottet tillstyrkt, förslag till lag om ändring i
lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare . 31

2. I propositionen, av utskottet tillstyrkt, förslag till lag om fortsatt
giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av

finländska televisionsprogram 32

3. I reservation 1 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1978:478)
om avgift för innehav av televisionsmottagare 33

4. Översikt över motionernas behandling 34

35

Graphic Systems AB, Göteborg 1987