Kulturutskottets betänkande
1986/87:10
om ungdomsorganisationer m. m.
(prop. 1986/87:100 bil. 11 delvis) 1986/87 10
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen förelagt
riksdagen i proposition 1986/87:100 bil. 11 (jordbruksdepartementet) under
avsnittet Ungdomsorganisationer m. m. (punkterna H 1-H 4) samt motioner
som väckts i anslutning härtill.
Regeringen föreslår att bidraget till statens ungdomsråd förs upp med
3 912 000 kr. Vidare föreslås att bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet skall ökas med 11 330 000 kr. till 59 016 000 kr.
Fördelning av medelstillskottet föreslås i propositionen i huvudsak göras
utifrån nuvarande fördelningsgrunder. Bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet föreslås utgå med 91 300 000 kr. I propositionen anges
även att bidraget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna avskaffas.
Som skäl härför anges att organisationerna bör ges största möjliga
frihet vid bidragsgivningen.
Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen och avstyrker motionerna.
Sju reservationer och ett särskilt yttrande har avlämnats.
Moderata samlingspartiet uttalar sig för en avveckling av statens ungdomsråd
och av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Vidare föreslås att bidraget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet skall minskas med 10 milj. kr.
Centerpartiet förordar i en reservation att bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet skall höjas med 6 milj. kr. utöver regeringens
förslag. I ett särskilt yttrande erinrar centerpartiets ledamöter om att
riksdagen år 1983 uttalat sig för att frågan om stöd till radioorganisationerna
skulle övervägas inom regeringskansliet.
Folkpartiet förordar att den utredningsverksamhet som ungdomsrådet
bedriver skall läggas ned och anslaget till rådet minskas med 1 milj. kr.
Vidare föreslår folkpartiet att bidrag skall utgå till studentförbund.
NIONDE HUVUDTITELN
1. Statens ungdomsråd
Regeringen har i proposition 1986/87:100 bil. 11 (jordbruksdepartementet)
under punkt H 1 (s. 67) föreslagit riksdagen att till Statens ungdomsråd för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 3 912 000 kr.
1 Riksdagen 1986/87.13 sami. Nr 10
Motioner
KrU 1986/87:10
I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,
21. att riksdagen till Statens ungdomsråd för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 1 956 000 kr.
I motion 1986/87:Kr417 av Jan Sandberg (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att statens ungdomsråd bör avskaffas.
I motion 1986/87:Kr432 av Karin Ahrland (fp) och Anne Wibble (fp) yrkas
att riksdagen till Statens ungdomsråd anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 2,5 milj. kr. minskat anslag.
Utskottet
Förslaget i propositionen innebär att anslaget till statens ungdomsråd höjs
med 161 000 kr. till totalt 3 912 000 kr. Förslaget är beräknat enligt ett
ettårigt huvudförslag med en real minskning av utgifterna med 1 %.
Enligt motionerna Kr417 (m) och Kr265 (m) bör ungdomsrådet avskaffas.
Förslaget i den först nämnda motionen går ut på att riksdagen bör göra ett
uttalande härom. I motion Kr265 uttalas att rådets uppgift att fördela bidrag
bör föras över till skolöverstyrelsen under hösten 1987. Motionärerna
beräknar därför medel för endast ett halvt år och föreslår att anslaget förs upp
med 1 956 000 kr.
Sedan år 1981 har utskottet vid ett flertal tillfällen (senast KrU 1983/84:19
och KrU 1985/86:14) avstyrkt förslag med samma syfte som de nu föreliggande.
Vid sin behandling av förslagen har utskottet erinrat om att i ungdomsrådets
uppgifter ingår att överväga mål och riktlinjer för samhällets stöd till
ungdomsorganisationerna samt verka för en samordning av de statliga
insatser som avser verksamheten bland barn och ungdomar. Ungdomsrådets
uppgifter är för närvarande föremål för översyn. I december 1985 tillkallades
en sakkunnig inom utbildningsdepartementet för att undersöka möjligheterna
till samordning av arbetet med barn- och ungdomsfrågorna inom
barnmiljörådet, brottsförebyggande rådet och ungdomsrådet.
För att biträda den sakkunnige tillkallades i april 1986 en särskild
arbetsgrupp, BUS (Barn-Ungdom-Samordning). I arbetsgruppen ingår
företrädare för justitie-, social- och jordbruksdepartementen. Arbetsgruppen
har presenterat två promemorior: Samlad Ungdomspolitik - överväganden
och förslag samt Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för barn- och
ungdomsfrågor-nuläge samt överväganden och förslag. Enligt vad utskottet
inhämtat kommer arbetsgruppen inom kort att lägga fram en tredje
promemoria som rör ungdomsrådets organisation och uppgifter.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna Kr417
och Kr265 yrkande 21.
I motion Kr432 (fp) föreslås en minskning av anslaget till ungdomsrådet
med 2,5 milj. kr. Motionärerna hävdar att enligt budgetpropositionen
verksamheten vid ungdomsrådet i huvudsak skulle innebära fördelning av
bidrag till olika ungdomsorganisationer. De anför att detta knappast kan 2
förklara ett anslagsbelopp om 3, 9 milj. kr. De anser att rådets utredningsverksamhet
inte är angelägen och föreslår att anslaget skall minskas med 2,5
milj. kr.
Av ungdomsrådets anslagsframställning framgår att rådet under innevarande
budgetår har 8,5 fasta tjänster. Antalet anställda är 15. Av de fasta
tjänsterna är en och en halv tjänst - en avdelningsdirektör och en halv
byråassistenttjänst - avsedda för utredningsverksamheten, som i huvudsak
bedrivs på projektbas och med extern finansering.
Utskottet vill framhålla att fördelningen av de statliga bidragen till
ungdomsorganisationerna är endast en av rådets uppgifter. I rådets uppdrag
ingår därutöver följande uppgifter:
- fortlöpande överväga mål och riktlinjer för de statliga insatserna för att
förbättra barns och ungdomars fritidsförhållanden och möjligheter till
kulturellt engagemang,
- verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland
barn och ungdom,
- följa och stimulera forskning och utvecklingsarbete på barn- och ungdomsområdet,
- genomföra utredningar i syfte att kartlägga behovet av samhälleliga
åtgärder för att förbättra barns och ungdomars situation i samhället,
- efter medgivande av regeringen bedriva eller stödja försöksverksamhet i
frågor av central betydelse för barn- och ungdomsarbetet,
- bedriva upplysningsverksamhet i barn- och ungdomsfrågor.
Utskottet vill vidare framhålla att endast en mindre del av rådets ordinarie
anslag är avsett för utredningsverksamhet. Med hänsyn härtill och då den
pågående översynen av ungdomsrådets uppgifter inte bör föregripas bör
riksdagen godta regeringens förslag till medelsanvisning. Motionen avstyrks
således.
Utskottet hemställer
1. beträffande avskaffande av statens ungdomsråd
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr417,
2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Kr265 yrkande 21 och 1986/87:Kr432 till
Statens ungdomsråd för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 3 912 000 kr.
2. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m.
Regeringen har under punkt H 2 (s. 67-70) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad i propositionen anförts om fördelningen av bidraget till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,
2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 59 016 000 kr.
KrU 1986/87:10
3
Motioner
KrU 1986/87:10
I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ledarutbildning och åldersgräns för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,
23. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 49 016 000
kr.
I motion 1986/87: Kr402 av Margareta Andrén (fp) och Barbro Sandberg (fp)
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjlighet för studentförbunden att söka bidrag på
samma villkor som kvinnoförbunden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att medlen för det under 1. angivna ändamålet överförs från
utbildningsdepartementet till civildepartementet.
I motion 1986/87:Kr410 av Gunnar Björk i Gävle (c) och Ingbritt Irhammar
(c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett bidragssystem konstrueras
för de radioorganisationer som står utanför bidragssystemen.
I motion 1986/87:Kr415 av Margareta Hemmingsson (s) och Marita Bengtsson
(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur bidragsreglernas utformning påverkar barn- och
ungdomsorganisationernas verksamhet.
I motion 1986/87:Kr422 av Grethe Lundblad m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
ett ungdomspolitiskt program bör utarbetas.
I motion 1986/87:Kr423 av Elving Andersson (c) och Rune Backlund (c)
yrkas att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ytterligare 6 milj. kr.
I motion 1986/87:Kr424 av Gunnar Björk i Gävle m.fl. (c) yrkas
1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utforma statsbidragen till ungdomsorganisationerna
så att de uppräknas under en 3-årsperiod med 50 %,
2. att riksdagen beslutar begära att regeringen utreder former för att även
stödja de icke etablerade ungdomsrörelserna.
Gällande bestämmelser
Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten inom de ungdomsorganisationer
som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt
1981:502). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan samt bidrag i
särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ungdomsorganisa- 4
tioner.
Statsbidrag till central verksamhet utgår enligt nyssnämnda förordning till
organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och
ungdom och som har minst 3 000 medlemmar i åldern 7-25 år samt
lokalavdelningar i minst hälften av landets landstingskommuner. Statsbidraget
utgår i form av grundbidrag och rörligt bidrag. Grundbidraget utgör
315 000 kr. Det rörliga bidraget uppgår budgetåret 1986/87 till 30 kr. per
medlem i intervallet 3 001—40 000 medlemmar och till 26 kr. per medlem
över 40 000.
Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet
bland handikappade barn och ungdomar gäller att bidrag utgår om organisationen
har mer än 500 medlemmar i ålder 7—25 år. Utöver grundbidrag utgår
därvid rörligt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet 501-3 000
varvid bidraget per medlem är 73 kr. I övrigt utgår bidrag enligt de generella
bestämmelserna. För invandrarorganisationerna gäller att förutom grundbidrag
utgår rörligt bidrag med 30 kr. per medlem i intervallet 1 501—40 000
medlemmar. För organisationer som första gången erhåller bidrag till central
verksamhet samt för organisationer som inte längre uppfyller villkoren i
fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser
om statsbidragets storlek.
Utredningsuppdrag
Folkrörelseutredningen (C 1986:01) har i uppdrag bl. a. att se över statsbidragen
till folkrörelserna i syfte att minska antalet bidragsformer samt föreslå
förenklingar och åtgärder för en eventuell bättre samordning av bidragsgivningen.
Syftet är enligt direktiven att för folkrörelserna skapa förutsättningar för
en obyråkratisk och mer flexibel användning av de resurser som tillförs
genom statsbidrag. Folkrörelsernas olika uppbyggnad och verksamhetsinriktning
bör beaktas i utredningsarbetet.
Folkrörelseutredningen har den 12 mars 1987 i tilläggsdirektiv fått i
uppdrag att se över statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationer. I
dessa direktiv anges att målet är att finna bidragsregler som innebär såväl en
förenkling som en ökad rättvisa mellan olika typer av organisationer.
Översynen skall bl. a. ta upp nya ungdomsrörelsers möjligheter att erhålla
statligt stöd. Vidare skall konstruktionen av såväl det centrala stödet som det
lokala stödet samt rutinerna för bidragsgivningen behandlas.
Vissa utgångspunkter för översynen preciseras enligt följande i direktiven.
Det finns anledning att förutsättningslöst pröva i vilken utsträckning det
nuvarande stödet och de organisationer som i dag får bidrag tillgodoser de
syften som bör gälla för statens stöd till ungdomsorganisationerna. Vidare
finns det anledning att se över möjligheterna för andra, ofta nya, rörelser
bland ungdomar att erhålla statligt stöd för sin verksamhet. I detta
sammanhang bör frågan om organisationernas storlek, spridning och varaktighet
beaktas. Vidare bör belysas möjligheterna att nå en ökad flexibilitet i
systemet, t. ex. genom att bidrag i vissa fall görs tidsbegränsade. Lämpligheten
av att vissa organisationer, på det sätt som sker i dag, erhåller bidrag i
särskild ordning bör också prövas.
KrU 1986/87:10
5
Utredningen bör kartlägga i vilken utsträckning olika typer av barn- och
ungdomsorganisationer får statligt stöd från olika håll. En strävan bör vara
att samordna bidragsgivningen och minska antalet stödformer. En viktig
utgångspunkt för översynen bör vara att bidragssystemet så långt möjligt
skall förenklas. Organisationerna bör vidare ges största möjliga frihet vid
användningen av bidragsmedlen.
Utredningen bör pröva om det är möjligt att finna andra och fler kriterier
än medlemsantalet vid beräkningen av stödet till central verksamhet eller om
det på annat sätt är möjligt att åstadkomma en ökad rättvisa med bibehållen
respekt för organisationernas särart och självständighet. Därvid bör bl. a.
också övervägas innebörden och tolkningen av medlemsbegreppet mot
bakgrund av de skilda förhållanden som råder inom olika organisationer.
Några barn- och ungdomsorganisationer är kraftigt integrerade i sina
moderorganisationer. Utredningen bör särskilt överväga och ge förslag till
hur dessa organisationer bör behandlas från bidragssynpunkt. Därvid bör
beaktas dels intresset av att organisationerna ges frihet att själva bestämma
över sin organisatoriska uppbyggnad, dels det angelägna i att den organisatoriska
uppbyggnaden ger ungdomarna möjlighet att själva ha inflytande över
och ta ansvar för den verksamhet som berör dem.
En stor andel av de lokala föreningarna avstår från att söka lokalt
aktivitetsstöd trots att de har rätt till detta. Utredningen bör överväga om det
behövs förändringar i konstruktionen av det lokala stödet för att underlätta
för föreningarna att utnyttja stödet. Vidare bör utredningen överväga
förändringar av åldersgränserna för det lokala stödet samt om det finns
anledning att särskilt prioritera någon ålderskategori, i första hand tonårsgrupper.
I detta sammanhang bör också övervägas om det bör finnas ett
samband mellan det lokala och det centrala stödet eller om dessa stödformer
bör vara oberoende av varandra.
Utredningen bör vara fri att ta upp även andra frågor som är angelägna för
barn- och ungdomsorganisationerna som t. ex. statsbidragens långsiktighet,
organisationernas möjligheter till utvecklingsarbete, hur bidragssystemet
eventuellt skall kunna hjälpa barn- och ungdomsorganisationerna att lösa
problem med ledarutbildning, information och opinionsbildning samt rekrytering
av s. k. föreningslösa ungdomar.
Det är angeläget att bidragssystemet får en sådan utformning att en smidig
fortlöpande bedömning kan ske av vilka organisationer som bör erhålla
bidrag. Det är därvid fråga om att pröva dels om de organisationer som redan
får stöd fortfarande uppfyller bidragsvillkoren, dels vilka nya organisationer
som lever upp till de krav som bidragsreglerna innehåller.
Med utgångspunkt i de förändringar i bidragssystemet som utredningen
avser att föreslå bör också en närmare genomgång göras av bidragsbestämmelserna
och av rutinerna för behandlingen av bidragsärenden.
Utskottet
I propositionen redovisas att antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna
har minskat. Med nuvarande bidragsregler och oförändrade bidrag skulle
därför anslaget minska med drygt 1,5 milj. kr. Föredragande statsrådet
KrU 1986/87:10
6
understryker att det är viktigt att samhället ger barn- och ungdomsorganisationerna
möjlighet att utveckla sin verksamhet, då dessa organisationer har
en betydelsefull uppgift i vårt samhälle. Det är viktiga opinionsbildare och de
ideal som föreningslivet utvecklar påverkar inställningen i hela samhället.
För att ge organisationerna bättre möjlighet att aktivera barn och ungdom
föreslår föredraganden att anslaget till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet räknas upp med 11 333 000 kr. till totalt 59 016 000 kr.
Fördelningen av den föreslagna anslagsuppräkningen bör enligt propositionen
i huvudsak göras utifrån nuvarande fördelningsgrunder - i avvaktan på
resultatet av rådets översyn av bidragsreglerna. Det bör ankomma på
regeringen att efter förslag från ungdomsrådet besluta om fördelningen av
den föreslagna anslagsuppräkningen.
I propositionen föreslås även att anslaget Bidrag till ferieverksamhet inom
ungdomsorganisationerna som för innevarande budgetår uppgår till ca 9
milj. kr. skall avskaffas. Föredraganden motiverar sitt förslag med att
organisationerna bör ges största möjliga frihet vid användningen av bidragsmedlen.
Han anser att bidragsgivning endast undantagsvis bör förknippas
med speciella användningsområden.
I motion Kr265 (m) föreslås att anslaget skall minskas med 10 milj. kr.
Motionärerna förordar att den övre åldersgränsen för statsbidrag sänks till 21
år, vilket skulle medföra en besparing om 12 milj. kr. De anser dock att 2
milj. kr. bör anslås för förstärkt ledarutbildning och föreslår därför att ett
anslag av 49 016 000 kr. skall anvisas för ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet.
Utskottet har vid flera tillfällen tidigare (senast i Kr U1985/86:14) avstyrkt
förslag om sänkning av den övre åldersgränsen. Utskottet finner inte skäl att
ändra uppfattning och avstyrker alltså motion Kr265 yrkandena 22 och 23.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om att statsbidragen till ungdomsorganisationer
skall ses över. Som framgår av den i det föregående lämnade
redovisningen skall härvid en närmare genomgång göras av bl. a. bidragsbestämmelserna.
Vidare pågår inom ungdomsrådet en översyn av bidragsreglerna
och prioriteringen mellan de olika bidragen.
En höjning av anslaget med 6 milj. kr. föreslås i motion Kr423 (c).
Motionärerna menar att den uppräkning av anslaget som föreslås i propositionen
endast innebär kompensation för inflationen. Samtidigt som stödet till
den centrala verksamheten kraftigt höjs, tas feriestödet bort, säger motionärerna.
Vidare påpekar de att stödet till organisationstidskrifterna har dragits
in vilket medfört att organisationerna nödgats minska sina utbildnings- och
informationsinsatser.
Med hänsyn till att regeringens förslag innebär en väsentlig förstärkning av
stödet till ungdomsorganisationerna avstyrker utskottet motion Kr423.
Utskottet tillstyrker alltså förslagen i propositionen till medelsanvisning samt
om fördelning av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslag i fyra motioner om
utarbetande av ett ungdomspolitiskt program samt om principerna för
bidragsgivningen.
KrU 1986/87:10
7
Förslaget i motion Kr422 (s) går ut på att ett ungdomspolitiskt program skall
utarbetas. Motionärerna anser att ett mera samlat grepp bör tas för att
redovisa ungdomens situation på 1980- och 1990-talet samt att en redovisning
bör göras av möjliga sätt för statsmakterna och kommunerna att underlätta
och stödja arbete och boende och en sund och aktiv fritidssysselsättning för
ungdomar. Ett sådant program för ungdomspolitik borde bli föremål för
politisk debatt. Olika grupper av ungdomar bör - utifrån en realistisk
ekonomisk bedömning av samhällets ekonomiska och praktiska möjligheter
- få lämna sina förslag.
Stor vikt lades vid ungdomsfrågorna i regeringsförklaringen i oktober
1986. Statsministern framhöll bl. a. följande:
I livsmiljön ingår också ungdomarnas situation och allas möjligheter till en
meningsfull fritid. Ett konsultativt statsråd kommer att utses med särskilt
ansvar för ungdom, idrott och turism.
Det är dagens barn och ungdomar som skall bygga framtidens samhälle.
Den uppväxande generationen måste därför ges goda förutsättningar. För
dessa strävanden spelar idrottsrörelsen och övriga folkrörelser en viktig roll.
Enligt regeringens mening är ungdomens möjligheter till en aktiv och
meningsfull fritid en av våra viktigaste framtidsfrågor.
I den tidigare nämnda promemorian framhåller arbetsgruppen BUS behovet
av en samlad ungdomspolitik. Arbetsgruppen anser att det krävs ett
omfattande interdepartementalt samarbete för att åstadkomma en sådan.
Arbetsgruppen föreslår en rad organisatoriska åtgärder samt insatser för att
ge forskning kring barn och ungdom en starkare ställning.
Utskottet konstaterar att de frågor som aktualiserats i motion Kr422 är
föremål för överväganden inom regeringskansliet. Någon åtgärd från
riksdagens sida är alltså inte erforderlig.
Principerna för bidragsgivningen tas upp i två motioner. Enligt motion Kr415
(s) styr bidragsreglerna föreningarnas verksamhet. Motionärerna hävdar att
föreningarna anpassar sina aktiviteter efter möjligheterna att finansiera hela
sin verksamhet. De åberopar direktiven till folkrörelseutredningen
(C 1986:01) och förordar att denna utredning bör få i uppdrag att studera hur
statsbidragen bör utformas för att bevara organisationernas rättighet att
själva utforma och besluta om sin verksamhet.
Statsbidragen till ungdomsorganisationerna bör enligt motion Kr424 (c)
utformas så att de under en treårsperiod räknas upp med 50 %. Motionärerna
yrkar att riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna
innebörd. Vidare föreslår de att regeringen skall låta utreda former för att
stödja de icke etablerade ungdomsrörelserna.
Som utskottet redovisat i det föregående har regeringen i mars 1987 i
tilläggsdirektiv givit folkrörelseutredningen i uppdrag att förutsättningslöst
göra en översyn av statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.
Sammanfattningsvis anges att målet är att finna bidragsregler som innebär
såväl en förenkling som en ökad rättvisa mellan olika typer av organisationer.
Översynen skall bland annat ta upp nya ungdomsrörelsers möjligheter att
erhålla statligt stöd. Vidare skall konstruktionen av såväl det centrala stödet
som det lokala stödet samt rutinerna för bidragsgivningen behandlas.
KrU 1986/87:10
8
Utskottet konstaterar att motionärernas önskemål i allt väsentligt är
tillgodosedda. En särskild framställning från riksdagens sida med anledning
av motionerna Kr415 och Kr424 är därför inte påkallad.
Förslag om stöd till studentförbund och radioorganisationer läggs fram i
motionerna Kr402 (fp) och Kr410 (c).
Enligt den först nämnda motionen bör studentförbunden få möjlighet att
söka bidrag på samma villkor som kvinnoförbunden. Vidare föreslår
motionärerna att medlen för detta ändamål skall föras över från utbildningsdepartementet
till civildepartementet.
Utskottet har under de tre senaste åren (KrU 1983/84:19, KrU 1984/85:17,
KrU 1985/86:14) avstyrkt förslag med samma syfte som det nu föreliggande.
Utskottet har därvid redovisat att förslag om utredning av möjligheterna att
införa ett särskilt stöd till kvinnoorganisationerna lades fram i betänkandet
(SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Studentförbundens ställning berördes
inte i betänkandet. År 1982 beslöt statsmakterna att införa bidrag till
kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.
Enligt vad utskottet inhämtat erhåller för närvarande tre studentorganisationer
bidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer.
Som framgår av den redovisning som utskottet lämnat i det föregående
kommer översynen av statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationer att
omfatta även andra rörelser bland ungdomar än de nu nämnda. Utskottet
utgår därför från att studentförbundens situation och möjligheter att få
bidrag kommer att behandlas i översynsarbetet. Enligt utskottets mening
erfordras inte någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr402.
I motion Kr410 (c) begärs att ett bidragssystem skall konstrueras för de
radioorganisationer som står utanför bidragssystemen. Motionärerna åberopar
att folkrörelseutredningen i betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till
folkrörelser diskuterat möjligheterna att införa ett stöd till dessa organisationer.
Förslag med samma syfte som det nu föreliggande har behandlats av
utskottet åren 1983, 1985 och 1986 (KrU 1982/83:26, KrU 1984/85:17 och
KrU 1985/86:14). Vid behandlingen våren 1983 lämnade utskottet en
redogörelse för radioorganisationernas verksamhet samt för folkrörelseutredningens
förslag.
Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om översynsarbetets
omfattning och inriktning är det enligt utskottets mening naturligt att
radioorganisationernas situation kommer att uppmärksammas. Utskottet
anser det därför inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
1. beträffande sänkning av övre åldersgränsen m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr265 yrkande 22,
2. beträffande fördelningen av bidraget till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet
att riksdagen godkänner vad som anförts i proposition 1986/87:100,
KrU 1986/87:10
9
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:K.r265 yrkande 23 och motion 1986/87:Kr423 till
Bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 59 016 000 kr.,
4. beträffande ungdomspolitiskt program
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr422,
5. beträffande bidragsreglernas utformning
att riksdagen avslår motion 1986/87: Kr415,
6. beträffande framtida uppräkning av statsbidraget m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87: Kr424,
7. beträffande bidrag till studentförbund
att riksdagen avslår motion 1986/87: Kr402,
8. beträffande bidrag till radioorganisationer
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr410
3. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
Regeringen har under punkt H 3 (s. 70) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1987/88 anvisa
ett förslagsanslag av 91 300 000 kr.
Motion
I motion 1986/87:Kr265 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,
24. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 45 650 000 kr.,
25. att riksdagen begär att regeringen överlägger med Kommunförbundet,
Riksidrottsförbundet och övriga berörda organisationer om formerna för det
allmännas stöd till ungdomsorganisationerna i enlighet med vad som i
motionen anförts.
Utskottet
Från anslaget utgår bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.
Bidraget utgår med 11 kr. per bidragsberättigad sammankomst. I propositionen
föreslås ett anslag av 91,3 milj. kr. vilket innebär en nedskärning med 3,3
milj. kr. Vid beräkningen av statsbidragsbehovet har hänsyn tagits till att
antalet aktiviteter inom ungdomsorganisationerna har minskat.
I motion Kr265 (m) föreslås ett anslag av 45 650 000 kr. vilket är beräknat
för halva budgetåret. Motionärerna menar att det bör ankomma på
kommunerna att svara för den lokala verksamheten. De föreslår därför att
regeringen skall ta upp överläggningar med Kommunförbundet, Riksidrottsförbundet
och övriga berörda organisationer om formerna för det allmännas
stöd till ungdomsorganisationerna. Syftet med överläggningarna bör vara att
åstadkomma ökad effektivitet och riktigare ansvarsfördelning inom befintlig
kostnadsram.
KrU 1986/87:10
10
Förslag med samma syfte som de nu föreliggande har avstyrkts av utskottet
åren 1985 och 1986 (KrU 1984/85:17, KrU 1985/86:14). Vid behandlingen år
1986 anförde utskottet bl. a. följande.
Utskottet anser liksom föredraganden att ungdomsorganisationernas
lokala barn- och ungdomsverksamhet är av stort värde för samhället.
Ungdomsrådet understryker i sin anslagsframställning betydelsen för samhället
av att organisationerna presterar ett stort utbud av aktiviteter i sina
lokalavdelningar. De statliga och kommunala aktivitetsstöden utgör en
viktig stimulans härtill. Ett genomförande av motionärernas förslag skulle,
enligt utskottets mening, få oacceptabla konsekvenser för organisationernas
verksamhet. Då utskottet våren 1985 KrU 1984/85:17 s. 10 avstyrkte förslag
med samma syfte som det nu föreliggande, framhöll utskottet att det inte
finns några garantier för att kommunerna skulle kompensera föreningarna
för bortfall av statsbidrag. För många kommuner skulle kravet på att
kompensera föreningarna bli betungande.
Utskottet finner inte anledning att ändra sin tidigare uppfattning och
avstyrker alltså motion 1986/87: Kr265 i här aktuell del (yrkandena 24 och
25). I detta sammanhang vill utskottet erinra om vad som redovisats i det
föregående om översynen av statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna.
Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
Utskottet hemställer
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 och med avslag på
motion 1986/87:Kr265 yrkande 24 till Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 91 300 000 kr.,
2. beträffande överläggningar om stödet till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Kr265 yrkande 25.
4. Lotterinämnden
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt H 4 (s. 71) och
hemställer
att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 1 329 000 kr.
Stockholm den 24 mars 1987
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp). Karl Boo (c). Berit
Oscarsson (s), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren (m), Erkki Tammenoksa
(s), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk). Mats O.
Karlsson (s), Margareta Fogelberg (fp) och Helge Klöver (s).
KrU 1986/87:10
11
Reservationer
KrU 1986/87:10
1. Avskaffande av statens ungdomsråd samt medelsanvisningen
till statens ungdomsråd (punkt 1, mom. 1 och 2)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar "Sedan år” och
slutar ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:
Den kritik mot ungdomsrådets verksamhet som framförs i motionerna
Kr417 och Kr265 är enligt utskottets mening berättigad. Utskottet anser att
en avveckling av ungdomsrådet bör ske under hösten 1986. I samband
därmed bör rådets uppgifter när det gäller fördelning av bidrag överföras till
skolöverstyrelsen. Med hänsyn till att avveckling skall kunna vara slutförd till
årsskiftet 1986-1987 bör anslaget beräknas endast för halva budgetåret i
enlighet med vad som föreslås i motion Kr265 yrkande 21.
Utskottets ställningstagande innebär att motion Kr417 blir tillgodosedd.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande avskaffande av statens ungdomsråd
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr417 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr432 samt med bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 21
till Statens ungdomsråd för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 1 956 000 kr.
2. Medelsanvisningen till statens ungdomsråd (punkt 1
mom. 2)
Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet vill" och
slutar ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att den utredningsverksamhet
som ungdomsrådet bedriver inte är av sådan angelägenhetsgrad att den
motiverar ett fortsatt statligt stöd. Utskottet finner dock att en så kraftig
minskning som föreslås i motion Kr432 skulle innebära att rådets övriga
verksamhet blir lidande. Utskottet förordar därför att anslaget till ungdomsrådet
minskas med 1 milj. kr.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och motion
1986/87:Kr432 samt motion 1986/87:Kr265 yrkande 21 till Statens
ungdomsråd för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
2 912 000 kr.
12
3. Sänkning av övre åldersgränsen m. m. (punkt 2, mom. 1) KrU 1986/87:10
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har” och
slutar ”och 23” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser med hänsyn till det statsfinansiella läget att olika
möjligheter till besparingar bör tas till vara. En sådan besparingsåtgärd är att
enligt förslaget i motion Kr265 sänka åldersgränsen till 21 år vilket dessutom
medverkar till att bättre definiera begreppet ungdomsorganisation. Den
besparing som härigenom blir möjlig kan beräknas uppgå till 12 milj. kr.
Utskottet förordar alltså att en sådan sänkning kommer till stånd. Av den
besparing som görs bör 2 milj. kr. dock återgå till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet som förstärkning av ledarutbildningen.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande sänkning av övre åldersgränsen m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:265 yrkande 22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. (punkt 2, mom. 3)
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Med hänsyn” och
slutar ”centrala verksamhet” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill erinra om att ungdomsorganisationerna har en besvärlig
ekonomisk situation som medfört att de har varit tvungna att minska sina
utbildnings- och informationsinsatser. Ungdomsorganisationerna har en
viktig roll i vårt samhälle när det gäller att utveckla barn och ungdomar till
ansvarsfulla medborgare. Organisationerna bör ges ekonomiska möjligheter
att utveckla sin verksamhet. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion
Kr423 om en höjning av anslaget med 6 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.
Vad som i propositionen förordats beträffande fördelningsgrunderna för
anslagsuppräkningen har utskottet ingen erinran emot.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr423 samt med avslag på motion 1986/87:Kr265
yrkande 23 till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
65 016 000 kr.
13
5. Medelsanvisningen till Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet m. m. (punkt 2, mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Med hänsyn” och
slutar ”centrala verksamhet” bort ha följande lydelse:
Beträffande statsbidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
har utskottet i det föregående uttalat sig för att bidragsreglerna bör
ändras så att den övre åldersgränsen sänks till 21 år och att vissa medel bör
utgå för förstärkt ledarutbildning. Med hänsyn härtill räknar utskottet med
att medelsbehovet minskar med 10 milj. kr. Förslagen i propositionen om
fördelningen av bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
tillstyrks.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 23 samt med avslag på motion
1986/87:Kr423 till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
49 016 000 kr.,
6. Bidrag till studentförbund (punkt 2 mom. 7)
Jan-Erik Wikström och Margareta Fogelberg (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Sorn framgår” och
slutar ”motion Kr402” bort ha följande lydelse:
Studentförbunden kan i dag få bidrag enligt förordningen (1971:388) om
statsbidrag till ungdomsorganisationer. Bidrag utgår alltså endast för medlemmar
under 25 år. Enligt en undersökning utförd av studentkåren vid
universitetet i Stockholm är drygt 60 % av de studerande över 25 år.
Åldersstrukturen bland studentförbundens medlemmar torde vara ungefär
densamma. Studentförbunden kan därför enligt gällande normer inte räknas
som någon ungdomsorganisation.
Det är rimligt att samma bestämmelser som gäller för statliga bidrag till
kvinnoförbundens verksamhet även bör gälla för studentförbunden. Kvinnoförbunden
får bidrag för medlemmar över 15 år. Detta bidrag handläggs av
civildepartementet.
Frågor som rör ungdomsorganisationerna handläggs sedan oktober 1986
inom jordbruksdepartementet. Bidragsmedlen bör alltså föras över från
detta departement till civildepartementet.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande bidrag till studentförbund
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr402 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
KrU 1986/87:10
14
7. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
(punkt 3)
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Förslag med” och
slutar ”i propositionen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare betonat att reglerna för bidrag till ungdomsorganisationerna
är förknippade med vissa svagheter. Det statliga betänkandet (SoU
1979:60) Bidrag till folkrörelser slog fast principen att statligt stöd endast
skall ges till riksorganisationer, landstingsbidrag till distriktsorganisationer
och kommunala bidrag till lokal verksamhet. Även i utredningen Fritidspolitik
och samhällsstöd (statens ungdomsråd 1981) anslöt man sig till denna
huvudprincip. Denna princip synes även regeringen numera ansluta sig till
när det gäller andra specialdestinerade statsbidrag till kommunerna.
Ur anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet utgår
stöd till ett stort antal ungdomsorganisationer som förklarats berättigade till
bidrag, bl. a. föreningar som är anslutna till Sveriges riksidrottsförbund och
politiska ungdomsföreningar. Det är vanligt att kommunerna till föreningarna
utger ett aktivitetsstöd av samma storlek och enligt samma regler som
gäller för det statliga stödet. Utöver detta förekommer andra kommunala
stödformer. Sammanlagt innebär mångfalden stödformer en orimlig pappersexercis
och endast 60 % av föreningarna rekvirerar ifrågavarande
statsbidrag.
Utskottet anser att regeringen bör ges i uppdrag att överlägga med
Kommunförbundet, Riksidrottsförbundet och övriga berörda organisationer
om formerna för det allmännas stöd till ungdomsorganisationerna så att ökad
effektivitet och riktigare ansvarsfördelning uppnås inom befintlig kostnadsram.
Vid behov skall regeringen, exempelvis i tilläggsbudgeten, återkomma
till riksdagen med av överläggningen föranledda förslag.
I avvaktan på resultatet av dessa överläggningar bör medel för den lokala
ungdomsverksamheten beräknas endast för halva budgetåret.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1986/87:100 och med bifall
till motion 1986/87:Kr265 yrkande 24 i motsvarande del till Bidrag lill
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 45 650 000 kr.,
2. beträffande överläggningar om stödet till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Kr265 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
KrU 1986/87:10
15
Särskilt yttrande
KrU 1986/87:10
Bidrag till radioorganisationer (punkt 2, mom. 8)
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:
Vi anser att det är angeläget att radioorganisationernas situation kommer
att uppmärksammas i den översyn av statsbidragen till barn- och ungdomsorganisationerna
som kommer att göras.
I detta sammanhang vill vi dock erinra om att förslag om statligt stöd till
dessa organisationer lagts fram av folkrörelseutredningen i betänkandet
(SoU 1979:60) Bidrag till folkrörelser. Vid 1982/83 års riksmöte lämnade
kulturutskottet (KrU 1982/83:26) en redogörelse för dessa förslag och
uttalade att det var angeläget att frågan om statsbidrag till radioorganisationerna
togs upp till prövning inom regeringskansliet. Detta gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna.
gotab Stockholm 1987 12667
16