Justitieutskottets betänkande

om anslag till polisväsendet, m. m.

(prop. 1986/87:100 bil. 4, B 1—9, jämte motioner)

JuU

1986/^7:23

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag om medelsanvisning till
polisväsendet för nästa bu$>etår samt ett femtiotal motionsyrkanden med
anknytning till polisväsendet m. m.

Utskottet tillstyrker - med vissa uttalanden - regeringens förslag till
medelsanvisning. Motioner rörande bl. a. fördelningen av polismanstjänster,
inriktningen i stort av polisverksamheten och en specialpolisstyrka avstyrks
av utskottet. Med anledning av motionsyrkanden om ny- eller ombyggnad av
polishus i ett stort antal orter föreslår utskottet ett tillkännagivande till
regeringen om verksamma åtgärder för att påskynda byggandet av polishus.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer och särskilda yttranden.
De gäller bl. a. antagningen av polisaspiranter, åtgärder mot våldsbrottsligheten
och en polisstyrka för särskilt allvarliga händelser.

Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i proposition 1986/87:100 bilaga 4
(justitiedepartementet) under punkt B 1 (s. 41^15) föreslagit riksdagen att till
Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
532 529 000 kr.

I motion 1986/87: Ju205 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att antagningen till polishögskolan för
budgetåret 1987/88 skall vara 460 platser.

I motion 1986/87:Ju217 av Karin Ahrland m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 582 529 000 kr. (yrkande 1).

I motion 1986/87:Ju218 av Carl-Johan Wilson (fp) och Ingrid RonneBjörkqvist
(fp) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till

1 Riksdagen 1986/87.7sami. Nr23

Rättelse: S. 8 rad 9, S. 18 rad 3, 26, S. 22 rad 10 Står: Ju634 Rättat till: Ju624

ANDRA HUVUDTITELN

Motioner

känna vad i motionen anförts om ändring av polisutbildningen så att delar av JuU 1986/87:23
densamma kan genomföras vid allmän högskola.

I motion 1986/87: Ju219 av Margitta Edgren (fp) och Charlotte Branting (fp)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att rikspolisstyrelsen får i
uppdrag att genomföra en kravanalys av vilka fysiska och psykiska krav som
polisyrket ställer.

I motion 1986/87:Ju225 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt nu är i fråga,

- att riksdagen beslutar att 300 polisaspiranter skall antas för budgetåret
1987/88 (yrkande 1),

- att riksdagen beslutar att till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen anvisa ett i
förhållande till regeringen med 20 milj. kr. förhöjt anslag (yrkande 2).

1 motion 1986/87:Ju236 av Göran Ericsson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar att öka intagningen till polishögskolan till 460
platser (yrkande 1).

I motion 1986/87: Ju403 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen beslutar att intagningen av polisaspiranter till polisutbildningen
1987/88 skall öka från 150 till 460 (yrkande 10).

I motion 1986/87:Ju630 av Stig Svensson (m) och Björn Körlof (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att ökade resurser bör ställas till polisens
förfogande i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).

I motion 1986/87:Ju635 av Ulla Tillander (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om behovet av insatser för att komma åt den allt grövre
våldsbrottsligheten (yrkande 1).

I motion 1986/87:Ju808 av Olof Johansson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen beslutar att 460 polisaspiranter skall antas för vardera
budgetåren 1987/88, 1988/89 samt 1989/90 (yrkande 1),

- att riksdagen beslutar att till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen, förvaltningskostnader
anvisa ett i förhållande till regeringen med 10,5 milj. kr. förhöjt
anslag om 140 365 000 kr. (yrkande 2),

- att riksdagen beslutar till anslaget B 1. Löner och utrustning till aspiranter
m. m. anvisa ett i förhållande till regeringen med 24 554 000 kr. förhöjt
anslag om 296 561 000 kr. (yrkande 3).

I motion 1986/87:Ju809 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 582 529 000 kr. (yrkande 3).

I motion 1986/87:Ju818 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle
(m) hemställs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att intagningen till
polishögskolan skall vara 460 polisaspiranter (yrkande 1).

Utskottet

JuU 1986/87:23

Inledning

Rikspolisstyrelsen fick den 1 oktober 1984 en ny organisation (prop.

1983/84:89, JuU 16, rskr. 182 och prop. 1983/84:111, JuU 27, rskr. 331).
Organisationsförändringen hade förberetts bl. a. av 1981 års polisberedning
och ingick i den omfattande reform av polisväsendet som nu är i princip
avslutad.

Rikspolisstyrelsen har i en skrivelse till regeringen i september 1986
hemställt om vissa ändringar i organisationen. Bl. a. förslås att antalet
avdelningar vid sidan om säkerhetsavdelningen minskas från tre till två.

Rikspolisstyrelsen har motiverat sin begäran med att den organisationsöversyn
som företogs av polisberedningen genomfördes under stor tidspress och
utan ingående analyser. På grund av de besparingskrav som lagts på styrelsen
har organisationen inte fungerat som var avsett och erfarenheterna har enligt
rikspolisstyrelsen visat att vissa behov förbisågs vid den tidigare organisationsöversynen.

Frågan om att ändra rikspolisstyrelsens organisation är föremål för
överväganden inom justitiedepartementet med, enligt vad utskottet erfarit,
sikte på en snar lösning i den riktning som styrelsen föreslagit.

Beträffande anslagsberäkningen framhåller departementschefen att det
redan under nästa budgetår bör finnas utrymme att ta ut den resterande
medelsminskning om 4 % som enligt det treåriga huvudförslaget skulle ske
under de kommande två budgetåren. Detta innebär enligt departementschefen
att rikspolisstyrelsen för budgetåret 1988/89 inte skall vidkännas någon
anslagsminskning.

Medelsberäkningen för nästa budgetår - 532 529 000 kr. - innebär att
anslaget för rikspolisstyrelsen sänks med ca 20 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår. Departementschefen nämner att 1,3 milj. kr. har
beräknats för bl. a. utbildning rörande bekämpning av ekonomisk brottslighet
liksom att medel avsatts för den vid rikspolisstyrelsen nyinrättade
personalansvarsnämnden, som skall handlägga disciplinärenden m. m. inom
polisväsendet.

Antagning av polisaspiranter

Departementschefen föreslår för kommande budgetår att 150 nya aspiranter
antas till polishögskolan och att en polischefskurs med 30 aspiranter
anordnas. Beträffande antagningen av polisaspiranter uttalar departementschefen
att han vid sin anmälan till de tre senaste årens budgetpropositioner
har kunnat konstatera att personalläget inom polisväsendet inneburit att
antalet utbildade polismän väsentligt har överstigit antalet polismanstjänster.
Han erinrar vidare om att en bättre balans mellan antalet utbildade
polismän och polismanstjänster skall eftersträvas och att förslaget om
antagning av nya polisaspiranter för nästa budgetår har präglats av denna
målsättning.

Antalet polismän som i dag saknar en s. k. tablåtjänst uppgår till ca 1 300
mot ca 1 400 föregående år och enligt departementschefen är därmed de 3

beräkningar som redovisades i föregående års budgetproposition om en
antagning för de tre kommande budgetåren om 150, 250 resp. 430 aspiranter
fortfarande giltiga utifrån den angivna målsättningen.

Departementschefen erinrar vidare om att 1981 års polisberedning i sitt
slutbetänkande (SOU 1985:62 s. 263 ff) har redovisat vissa överväganden om
aspirantantagningen. Han förklarar att han avser att i ett annat sammanhang
återkomma med sina ställningstaganden i den frågan.

I motionerna 205,217, 225,236,403,630,635,808,809 och 818 föreslås att
det skall antas fler polisaspiranter än enligt regeringens förslag. I motion 225
förordas 300 aspiranter medan övriga motioner uttalar sig för en antagning av
460 aspiranter.

Utskottet delar uppfattningen att utvecklingen av personalläget det
senaste året inte föranleder annat än att den tidigare nämnda planen för
aspirantantagningar bör följas såvitt gäller budgetåret 1987/88. I likhet med
förra året utgår utskottet ifrån att departementschefen i lämpligt sammanhang
för riksdagen redovisar de överväganden som kan föranledas av
polisberedningens nyssnämnda förslag om aspirantantagningarna. I det
sammanhanget får bedömas behovet av aspirantantagning för kommande
budgetår.

Utskottet godtar således regeringens förslag om antalet aspiranter och har
inte heller i övrigt någon invändning såvitt angår den av regeringen
föreslagna medelsanvisningen. Utskottet tillstyrker bifall till regeringens
förslag till medelsanvisning för rikspolisstyrelsen och avstyrker bifall till de
här behandlade yrkandena i motionerna 205, 217, 225, 236, 403, 630, 635,
808, 809 och 818.

Vad som i övrigt har anförts av departementschefen under förevarande
anslag föranleder inget särskilt uttalande från utskottets sida.

Integration av polisutbildningen

I motion 218 förespråkas att delar av den teoretiska polisutbildningen, t. ex. i
juridik, sociologi och psykologi, skall kunna fullgöras vid allmänna högskolor
och det föreslås att riksdagen uppdrar åt regeringen att utreda huruvida
delar av polisutbildningen kan decentraliseras till olika högskolor. Härigenom
skulle enligt motionärerna uppnås dels att utbildningsresurserna
utnyttjades bättre, dels att polisens relationer till allmänheten förbättrades
genom den utökade kontakten.

Polisutbildningen reformerades genom beslut år 1985. Grundutbildningen
är numera treårig. Den inleds med en 40 veckor lång grundkurs. Därefter
följer praktiktjänstgöring i ett och ett halvt år. Denna innehåller dels
polispraktik, dels s. k. samhällspraktik, i första hand inom den sociala
sektorn. Grundutbildningen avslutas med ytterligare en teoretisk kurs om 20
veckor. De första eleverna med den nya utbildningen kommer att lämna
polishögskolan vid utgången av vårterminen år 1988. Den teoretiska delen av
polisutbildningen fullgörs vid polishögskolan i Ulriksdal där även en
omfattande fortbildning bedrivs.

1975 års polisutredning föreslog att polisutbildningen skulle samordnas
med den allmänna högskolan bl. a. genom att delar av undervisningen skulle

JuU 1986/87:23

förläggas till universitet eller annan högskola. Såväl departementschefen
som utskottet ställde sig i och för sig positiva till en ökad integration av
undervisningen men ville avvakta kommande utredningar före ett ställningstagande
(prop. 1980/81:13 s. 127, JuU 24 s. 19).

Utskottet uttalade sig ånyo i frågan om integration av polisundervisningen
i sitt betänkande JuU 1983/84:16 s. 18 i samband med behandlingen av
proposition 1983/84:89 om polisens organisation, m. m. Utskottet anförde då
att det var av värde att polisutbildningen i högre grad än för närvarande
kunde integreras med den övriga högre utbildningen i samhället. Med tanke
på att frågor rörande polisutbildningens närmare innehåll skulle komma att
tas upp i en senare proposition till riksdagen ansåg utskottet dock att det då
saknades skäl till någon åtgärd från riksdagens sida.

I propositionen om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå,
utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81) diskuterades utförligt frågan
om integration mellan polishögskoleutbildningen och annan högskoleutbildning.
Departementschefen kom i propositionen (s. 30) till slutsatsen att det
då inte var möjligt att åstadkomma någon egentlig integration även om han i
princip kunde ansluta sig till önskemålet om en sådan. Det var, enligt
departementschefen, däremot både möjligt och lämpligt med ett samarbete
och en samordning på det mer praktiska planet inom ramarna för verksamheten
vid polishögskolan.

Förslagen i propositionen föranledde i nu aktuellt hänseende inga
uttalanden från utskottets sida annat än att utskottet anslöt sig till de i
propositionen angivna riktlinjerna (JuU 1984/85:18 s. 4). Riksdagen godtog
förslagen.

Utskottet har inhämtat att man vid polishögskolan har förberett det
kommande forskningsarbetet vid högskolan, för vilket medel för två
forskarassistenttjänster finns avsatta, genom omfattande kontakter med
andra högskolor och även med myndigheter såsom arbetslivscentrum,
brottsförebyggande rådet och försvarets forskningsanstalt. Man hoppas
kunna etablera ett samarbete i fastare former. Den nya polisutbildningen är
vidare vad gäller innehåll, uppläggning och metodik anpassad till vad som är
vanligt vid andra högskolor. En förutsättning för att kunna uppfylla de krav
som den nya polisutbildningen ställer i dessa hänseenden har, enligt
polishögskolans ledning, varit en omfattande fortbildning av lärarna. Fortbildningen
har skett och sker alltjämt i nära samarbete med särskilt de
pedagogiska institutionerna vid universiteten i Uppsala och Stockholm. I
undervisningen slutligen förekommer ett etablerat utbyte av lärare mellan
t. ex. socialhögskolan och polishögskolan i såväl den grundläggande utbildningen
som fortbildningsverksamheten. Gemensamma seminarier för studenterna
vid de nämnda högskolorna förekommer för närvarande inom
grundutbildningen. Olika experter från myndigheter och näringslivet deltar i
särskilda moment av undervisningen. Expertmedverkan är särskilt vanlig när
det gäller fortbildningsverksamheten. Polishögskolan strävar efter att öka
kontakterna utåt inom den ram som kravet att tillgodose behovet av en
högklassig polisutbildning ger.

Såsom utskottet tidigare har framhållit är det i sig av värde om polisutbildningen
i högre grad kunde samordnas med annan högskoleutbildning. Dock

JuU 1986/87:23

anser utskottet i linje med vad som tidigare framhållits att polishögskolans
uppgift att utbilda kvalificerad polispersonal måste prioriteras. Utskottet
anser inte heller att de kraftigt ökade kostnader som en integration med
bibehållna yrkesspecifika inslag i polisutbildning skulle medföra är försvarbara
i dagens statsfinansiella situation. Det är därför, mot bakgrund av
utskottets principiella inställning, desto mer glädjande att ett så pass
omfattande samarbete mellan polishögskolan och andra samhällsorgan
förekommer. Det bör i sammanhanget också noteras att den första årskullen
polismän med den nya utbildningen ännu inte lämnat polishögskolan. Det
pågående samarbetet kan därför snarast ses som en inledning till en önskvärd
utveckling mot ett alltmer omfattande samarbete i olika former. Utskottet
förordar en fortsatt utveckling i denna riktning. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida är emellertid inte påkallad. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.

Frågan om inrättandet av en professur vid polishögskolan tar utskottet upp
till behandling i ett senare betänkande med anledning av proposition
1986/87:80 om forskning.

Polisyrkets krav

I motion 219 begärs en analys av de fysiska och psykiska krav som polisyrket
ställer. Motionärerna anser att en sådan analys - i förening med en
utvärdering av de kvinnliga polisernas insatser - är en förutsättning för att
undanröja den misstro som enligt motionärerna finns mot kvinnliga polisers
förmåga att klara yrkets krav.

Antagningskraven till polisutbildning fastställs av rikspolisstyrelsen. De
nuvarande kraven som fastställdes år 1976 är inriktade mot den sökandes
såväl fysiska som psykiska förutsättningar för yrket och kan sammanfattas så
att en sökande förutom vissa förkunskaper måste ha en för polisyrket lämplig
kroppskonstitution samt ha gott omdöme och stabilt psyke. Antagningskraven
är i stort sett desamma för män och kvinnor. Dock accepteras bl. a. en
något kortare kroppslängd för kvinnor.

En projektgrupp inom rikspolisstyrelsen gör för närvarande en översyn av
de krav som nu gäller för anställning som polisaspirant. Projektgruppen har
lagt fram förslag beträffande bl. a. kraven i fråga om personligheten,
synskärpa, färgseende och hörsel (rapport 1986:5).

Inom projektgruppen pågår för närvarande arbetet med avsnittet om de
fysiska krav som polisyrket ställer. Man räknar inom gruppen med att lägga
fram ett förslag för rikspolisstyrelsen under hösten 1987.

Andelen kvinnliga aspiranter till polisyrket har sedan budgetåret 1983/84
uppgått till omkring 25 % av de antagna aspiranterna, medan andelen
kvinnliga sökande uppgått till omkring 35 %.

Vid ställningstagande till motionen vill utskottet först konstatera att det är
ett angeläget ämne som motionärerna tar upp. Det är sålunda av flera skäl
viktigt att polisverksamheten till sig kan knyta kvinnliga befattningshavare
på alla nivåer. I linje med tankarna bakom motionsönskemålet vill utskottet
framhålla att utskottet, som ser positivt på rekryteringen av kvinnliga poliser,
anser det självklart att rekryteringsarbetet sker under iakttagande av

JuU 1986/87:23

lagstiftningen om jämställdhet i arbetslivet och de principer som ligger till
grund för denna. Särskilt viktigt är därvid att speciella krav för antagning till
polisyrket som kan motverka rekryteringen av kvinnliga sökande inte ställs
upp utan tungt vägande sakliga skäl. Av vikt är givetvis även att jämställdhetsaspekterna
beaktas i det dagliga polisarbetet. På grund härav och då
utskottet utgår ifrån att de frågor som behandlas i motionen kommer att
uppmärksammas i det utredningsarbete som pågår hos rikspolisstyrelsen
avstyrker utskottet bifall till motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen och antagning av polisaspiranter
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ju205, motion 1986/
87:Ju217 i denna del (yrkande 1), motion 1986/87:Ju225 i denna del
(yrkandena 1 och 2), motion 1986/87:Ju236 i denna del (yrkande 1),
motion 1986/87:Ju403 i denna del (yrkande 10), motion 1986/87:Ju630
i denna del (yrkande 2), motion 1986/87: Ju635 i denna del (yrkande 1),
motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkandena 1, 2 och 3), motion
1986/87:Ju809 i denna del (yrkande 3) och motion 1986/87:Ju818 i
denna del (yrkande 1) och med bifall till regeringens förslag till
Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
532 529 000 kr.,

2. beträffande integration av polisutbildningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju218,

3. beträffande polisyrkets krav

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju219.

2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har
under punkt B 2 (s. 45) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild
proposition i ämnet, till Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 163 199 000 kr.

Utskottet

I den nyligen avlämnade propositionen om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1986/87:95, bil. 2) har regeringen föreslagit riksdagen att till
Polisverksamhet rörande brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 188 301 000 kr. Propositionen har
hänvisats till försvarsutskottet, som hemställt om yttrande från justitieutskottet
i här aktuell del. Justitieutskottet avser att inom kort ta ställning till
regeringens förslag till medelsanvisning i yttrande till försvarsutskottet. Ett
antal frågor rörande den polisiära säkerhetstjänsten aktualiserade genom
motioner avser utskottet att behandla i ett senare sammanhang. Vad här
sagts om behandlingen av regeringens förslag till medelsanvisning får
utskottet härmed för riksdagen

anmäla.

JuU 1986/87:23

3. Statens kriminaltekniska laboratorium. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 3 (s. 45-47) och hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 22 308 000 kr.

4. Lokala polisorganisationen. Regeringen har under punkt B 4 (s. 47-49)
föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 4 935 784 000 kr.

Motioner

I motion 1985/86:Ju624 av Alf Svensson (c) hemställs med hänvisning till
motion 1985/86:So253, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående effektivare tull
och polis (yrkande 2).

I motion 1986/87:Ju208 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
uppsättandet av en specialutbildad polisstyrka för bekämpning av terroristhandlingar
och liknande svår brottslighet.

I motion 1986/87: Ju210 av Grethe Lundblad m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prioritering av miljöbrottsärenden inom polis- och åklagarväsendet.

I motion 1986/87:Ju211 av Karl-Gösta Svenson (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ytterligare polisiära resurser i Blekinge.

I motion 1986/87:Ju212 av Ewy Möller (m) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om oförändrade
polisiära resurser i Västerviks polisdistrikt.

I motion 1986/87: Ju214 av Martin Olsson (c) och Görel Thurdin (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts dels om bevarandet av polismanstjänsterna även i de mindre
tätbefolkade delarna av vårt land och dels om avvisande av rikspolisstyrelsens
förslag om minskning av antalet polismanstjänster i Västernorrlands
län.

I motion 1986/87:Ju217 av Karin Ahrland m. fl. (fp) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen vid behandlingen av anslaget Lokala polisorganisationen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 70
nya polismanstjänster för bekämpningen av främst våldsbrottslighet m. m.
(yrkande 2).

I motion 1986/87:Ju220 av Bo Lundgren m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av polisiära resurser i Kristianstads län.

JuU 1986/87:23

I motion 1986/87:Ju221 av Siri Häggmark (m) och Jens Eriksson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ytterligare polisiära resurser i Bohuslän.

I motion 1986/87:Ju222 av Gunhild Bolander (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna dels behovet av att polismyndigheten i
Visby tillerkänns en trafikavdelning i den grundläggande organisationen och
dels behovet av en omräkning utifrån i motionen angivna särskilda faktorer
vid fördelningen av polismanstjänster vid polisorganisationen i Visby.

I motion 1986/87:Ju225 av Alf Svensson (c) hemställs, såvitt nu är i fråga,

- att riksdagen beslutar att tillsätta 100 nya tjänster för övriga polismän
utöver regeringens förslag (yrkande 3),

- att riksdagen beslutar att till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen
anvisa ett i förhållande till regeringen med 20 milj. kr. förhöjt anslag
(yrkande 4).

I motion 1986/87:Ju227 av Martin Segerstedt m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av polisresurser i norra Sverige.

I motion 1986/87:Ju228 av Börje Stensson (fp) och Lars Ernestam (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rikspolisstyrelsens förslag till omfördelning av polistjänster.

I motion 1986/87:Ju230 av Anna Wohlin-Andersson (c) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fördelningsutredningens förslag att flytta 21 polistjänster från Östergötlands
län ej skall genomföras (yrkande 1).

I motion 1986/87:Ju231 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs med hänvisning
till motion 1986/87:A463 av att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka polisens resurser.

I motion 1986/87:Ju232 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avslag på rikspolisstyrelsens förslag till omfördelning av
polistjänster.

I motion 1986/87:Ju233 av Ingrid Hemmingsson (m) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
förstärkning av polisresurserna i Jämtlands län.

I motion 1986/87:Ju234 av Bengt Harding Olson (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beslutsordningen vid polisiär omorganisation.

I motion 1986/87:Ju236 av Göran Ericsson m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet att inrätta fler polistjänster i Stockholm (yrkande 2),

JuU 1986/87:23

1* Riksdagen 1986187. 7sami. Nr 23

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om preventiva insatsers betydelse för att bekämpa våldsbrottsligheten
(yrkande 3).

I motion 1986/87:Ju237 av Bertil Jonasson (c) och Jan Hyttring (c) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
tjänsters fördelning på olika polisdistrikt behålls och att den välbehövliga
förstärkningen av antalet tjänster i Karlstad sker helt genom ett nytillskott av
tjänster i Värmland.

I motion 1986/87:Ju417 av Bengt Silfverstrand (s) och Maja Bäckström (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resursförstärkningar till reguljär polisverksamhet
på bekostnad av de rent polisiära bevakningsuppgifter som för
närvarande utförs av bevakningsföretag.

I motion 1986/87:Ju613 av Alf Svensson (c) hemställs med hänvisning till
motion 1986/87:So217, såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts avseende effektivare tull och
polis (yrkande 2).

I motion 1986/87:Ju615 av Göran Ericsson (m) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att det ur trafiksäkerhetssynpunkt införs ett strikt ägaransvar för färd
mot rött ljus.

I motion 1986/87:Ju640 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om polisens resurser (yrkande 1).

I motion 1986/87: Ju642 av Elving Andersson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om sanktionen ordningsbot (yrkande 2 delvis).

I motion 1986/87:Ju802 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs, såvitt nu är i fråga,

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder mot ekonomisk brottslighet (yrkande 6),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stärka polisens resurser (yrkande 7).

I motion 1986/87:Ju808 av Olof Johansson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga,

- att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag att inrätta 100
nya polistjänster i storstadsområden och större tätorter (yrkande 4),

- att riksdagen beslutar till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen,
lönekostnader till polispersonal, anvisa ett i förhållande till regeringen med 6
milj. kr. förhöjt anslag om 3 043 280 000 kr. (yrkande 5),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avslag på rikspolisstyrelsens förslag till omfördelning av polistjänster
(yrkande 6),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

JuU 1986/87:23

anförts om en uppvärdering av kvarterspolisarbete i polisorganisationen
(yrkande 7),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående särskilda resurser för bekämpande av våldsbrott mot
enskild person (yrkande 8).

I motion 1986/87:Ju809 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs, såvitt nu
är i fråga,

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsutvecklingen (yrkande 1),

- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om brottsbekämpning (yrkande 2),

- att riksdagen till lokala polisorganisationen för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 4 958 784 000 kr. (yrkande 4).

I motion 1986/87:Ju813 av Olle Aulin (m) hemställs att riksdagen beslutar att
pass och körkort skall förses med anteckning om hur efterlevande skall
förfara med respektive handling samt att länsstyrelse och/eller polismyndighet
åläggs att återkräva pass och körkort en viss tid efter varje dödsfall.

Utskottet

Inledning

År 1981 fattade riksdagen ett principbeslut om allmänna riktlinjer för en
reform av polisväsendet (prop. 1980/81:13, JuU 24, rskr. 210). I enlighet med
beslutet uppdrogs åt 1980 års polisberedning att utarbeta de detaljförslag
som behövdes för reformens praktiska genomförande. Polisberedningens
arbete har lett till att flera reformförslag rörande polisen har förelagts
riksdagen.

Som ett första led i polisreformens genomförande beslutade riksdagen år

1984 om en ändrad organisation m. m. för myndigheterna inom polisväsendet
(prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr. 182) och - senare samma år - om en ny
rättslig reglering av polisverksamheten i en polislag (SFS 1984:387). Reformerna
genomfördes med verkan fr. o. m. den 1 oktober 1984.

Polisreformens genomförande fortsatte med att riksdagen under våren

1985 fattade beslut om polisens arbetsformer på lokal och regional nivå samt
om utbildning och rekrytering (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164). Dessa
reformer har genomförts med verkan fr. o. m. den 1 november 1985. Därmed
har riksdagens beslut år 1981 om en reform av polisväsendet i huvudsak
genomförts.

Vid sidan av de frågor som mera direkt anknutit till polisreformens
genomförande har polisberedningens arbete också föranlett andra reformer
på polisväsendets område. Beträffande polisens regionala organisation har
sålunda den s. k. länspolismästarmodellen kommit att införas i åtta län. Ett
allmänt ställningstagande till frågan om en fortsatt reform i ytterligare län
skall, såsom utskottet framhöll förra året, anstå till dess att ytterligare
erfarenheter har vunnits (JuU 1985/86:19 s. 13)

Som ett resultat av polisberedningens arbete har tillskapats ett förbättrat

JuU 1986/87:23

förfarande vid tillsättning av polischefstjänster (JuU 1985/86:19 s. 14—16).
Vidare har nya former för handläggningen av anmälningar mot polismän
införts, och en ny ordning för avgörande av disciplinärenden träder i kraft
den 1 juli 1987 (JuU 1985/86:32).

Med verkan fr. o. m. den 1 juli 1986 har inrättats en beredskapspolis.

Polisberedningen har i januari 1986 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU
1985:62) Inriktningen av polisverksamheten. I betänkandet, som har remissbehandlats,
redovisas framför allt hur polisens arbete skall kunna effektiviseras
ytterligare. Departementschefen redogör i budgetpropositionen
(s. 35-41) för vissa principiella ställningstaganden såvitt avser beredningens
förslag rörande inriktningen av polisverksamheten; den del av beredningens
betänkande som gäller en ökad ekonomisk rörelsefrihet och decentralisering
bör enligt departementschefen övervägas ytterligare.

Medelsberäkningen m. m.

Regeringens anslagsförslag under förevarande punkt uppgår till i det
närmaste 5 miljarder kronor, vilket jämfört med innevarande budgetår
innebär en ökning av anslaget med nästan 170 milj. kr. Enligt departementschefen
är arbetssituationen i den lokala polisorganisationen fortfarande
ansträngd, varför anslaget har beräknats utan tillämpning av huvudförslaget
om besparingar.

Departementschefen redovisar under anslaget att han i enlighet med de
tidigare beslutade riktlinjerna för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten
har beräknat medel för ytterligare 20 nya tjänster som inspektör för
bekämpning av denna brottslighet.

Med hänvisning till att polisverksamheten måste sträva mot en särskilt hög
nivå när det gäller bekämpningen av bl. a. våldsbrott förklarar departementschefen
att medel har beräknats för 50 nya tj änster som polisassistent i syfte att
underlätta resursfördelningen för sådan verksamhet.

I flera motioner föreslås en större ökning av antalet tjänster än den
regeringen har föreslagit. I motionerna 225 och 808 föreslås att sammanlagt
100 nya tjänster inrättas och i motion 809 föreslås 25 tjänster utöver
regeringens förslag. Motionerna innehåller förslag också om en ökning av
anslaget som motsvarar den föreslagna ökningen av antalet tjänster. Enligt
motion 808 skall de nya tjänsterna inrättas i storstadsområdena och andra
större tätorter. I motionerna 231 och 236 görs uttalanden bl. a. till förmån för
en ökning av antalet polismanstjänster i Stockholm.

Utskottet anser att den medelsanvisning som regeringen - utan tillämpning
av huvudförslaget om besparingar - har beräknat får godtas. Vad gäller
antalet nya tjänster kan utskottet konstatera att regeringens förslag innebär
att två prioriterade områden inom polisverksamheten - kampen mot
våldsbrott och eko-brott - tillförs nya resurser i form av sammanlagt 70 nya
tjänster. Beträffande den fördelning av nya resurser till vissa regioner som
föreslås i några av motionerna kan sägas att utskottet är medvetet om de
särskilda anspråk som bl. a. brottsutvecklingen ställer på polisverksamheten
i storstäderna, inte minst i Stockholmsområdet. Härvidlag bör nämnas att
regeringen genom beslut i december 1986 inrättat 40 nya tjänster för

JuU 1986/87:23

polisassistent vid polismyndigheten i Huddinge. Erinras skall även om det
tidigare omnämnda förslaget till omfördelningar av tjänster mellan olika
myndigheter som rikspolisstyrelsen i februari i år har redovisat för regeringen.

Med nu gjorda uttalanden tillstyrker utskottet bifall till regeringens förslag
till medelsanvisning för den lokala polisorganisationen och avstyrker bifall
till motionerna 225, 236, 808 och 809 i nu berörda delar samt motion 231.

Fördelningen av tjänster mellan polismyndigheter
Motionerna

I motion 234 anförs att den av rikspolisstyrelsen föreslagna omfördelningen
av polismanstjänster är så omfattande att den innebär en omorganisation av
polisens verksamhet. Frågan om omfördelning bör därför underställas
riksdagen för prövning, anser motionären.

I motionerna 228, 232 och 808 yrkas att rikspolisstyrelsens förslag till
omfördelningar avslås.

I motionerna 211, 212, 214, 220, 221, 222, 227, 230, 233 och 237 kritiserar
motionärerna rikspolisstyrelsens omfördelningsförslag i olika hänseenden
och framställer alternativa förslag.

Bakgrund

Som är nämnt tidigare fattade riksdagen år 1981 ett principbeslut om den
lokala polisorganisationen (prop. 1980/81:13, JuU 24, rskr. 210).

Beslutet innebar såvitt nu är i fråga att regeringen dels liksom tidigare skall
bestämma antalet polismanstjänster för varje distrikt, dels skall besluta om
en basorganisation för varje distrikt. Basorganisationen skall ange antalet
enheter som skall finnas i distriktet och vissa befälstjänster och administrativa
tjänster. I övrigt skall det i princip ankomma på den lokala polisstyrelsen
att i samråd med personalorganisationerna bestämma hur tjänsterna skall
fördelas på enheterna (s.k. fria resurser). Utskottet ansåg att förslaget
rörande den lokala polisorganisationen var väl ägnat att tillgodose önskemålen
om att decentralisera verksamheten och säkerställa ett faktiskt lokalt
medborgarintresse över polisväsendet.

Ytterligare beslut om bl. a. polisens arbetsformer på lokal nivå fattades vid
1984/85 års riksmöte (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164).

Beslutet utgick från det nyssnämnda principbeslutet om basorganisation
och fria resurser. Basorganisationen skulle enligt propositionen (s. 13)
omfatta tjänster med sådana arbetsledande funktioner eller andra nyckelfunktioner
som oundgängligen måste uppehållas i distriktet. Samtidigt skulle
man, enligt propositionen, sträva efter att genom centrala beslut organisatoriskt
binda en så liten del av myndighetens resurser som möjligt. I
propositionen framhölls att den föreslagna ordningen innebar att statsmakterna
på ett nytt och mer genomgripande sätt kunde styra resursanvändningen
i stort (s. 12). Nyordningen förväntades sammanfattningsvis medföra en
ökad decentralisering i enlighet med intentionerna bakom reformeringen av
polisväsendet, ökad flexibilitet och bättre resursutnyttjande.

JuU 1986/87:23

Statsmakternas framtida styrning av resursanvändningen bör enligt beslutet
(prop. 1984/85:81 s. 14) ske så att statsmakterna i samband med
budgetprocessen bör ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet totalt
sett skall användas. Den allmänna inriktningen av verksamheten kommer
sålunda att omprövas från tid till annan. Detta innebär enligt propositionen
emellertid inte att den centrala styrningen ökar utan enbart att intresset
fokuseras på helheten i stället för på detaljer i resursanvändningen.
Riksdagens prioriteringsbeslut kommer att återspeglas i regleringsbrevet.
Detta kommer, enligt propositionen, att innehålla de föreskrifter som krävs
för att polisverksamheten skall få den av riksdagen i samband med
anslagsbehandlingen angivna inriktningen. För myndigheterna kommer
detta att innebära riktlinjer för resursanvändningen. I regleringsbrevet anges
också hur basorganisationen skall se ut i respektive myndighet.

Det underströks vidare i propositionen att den föreslagna ordningen
innefattar olika möjligheter för regeringen att styra myndigheterna på
grundval av riksdagens principbeslut om resursanvändningen. I regleringsbrevet
kan enligt propositionen för det första göras vissa allmänt hållna
uttalanden om hur myndigheterna bör utnyttja de fria resurserna utan att
dessa uttalanden innehåller någon närmare precisering av resursanvändningen.
I den mån statsmakterna önskar styra användningen av resurserna
ytterligare kan detta ske genom att man anger t. ex. procentuella förändringar
i fråga om vissa verksamhetsgrenar. En ännu längre gående styrning
innebär att det i regleringsbrevet uttryckligen fattas beslut om användning av
viss del av de fria resurserna för någon bestämd verksamhet.

Slutligen framhölls i propositionen (s. 14 f) att rikspolisstyrelsens befogenhet
att besluta i frågor som rör organisationen regionalt eller lokalt helt borde
tas bort. Det föreslagna systemet innebar nämligen enligt propositionen att
den lokala organisationen antingen skulle bestämmas av statsmakterna eller
av myndigheten själv.

Utskottet konstaterade att förslaget över lag nära anslöt till riksdagens
principbeslut år 1981 och till olika riksdagsuttalanden därefter. Utskottet
anslöt sig till de riktlinjer som förordats i propositionen. Utskottet uttryckte
vidare sin tillfredsställelse över att det stora reformarbete det var fråga om
kunnat genomföras under en i allt väsentligt fullständig politisk enighet och
anförde att detta förhållande bidrar till att ge polisorganisationen och
polisverksamheten en stadga som länder både medborgarna och dem som
arbetar inom polisen till gagn. Utskottet erinrade slutligen om att man - inte
minst från riksdagens sida - måste ägna fortlöpande uppmärksamhet åt den
nya organisationens funktionsduglighet och ändamålsenlighet (JuU 1984/
85:18 s. 4).

I fråga om resursernas fördelning mellan de olika polismyndigheterna
anförde rikspolisstyrelsen i anslagsäskandena för budgetåret 1985/86 att det
inte hade gjorts någon genomgripande översyn av polispersonalens fördelning
mellan polismyndigheterna sedan år 1965. Rikspolisstyrelsen återkom
till frågan i anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 och framhöll då att
det var angeläget att en sådan översyn kom till stånd.

Regeringen gav därefter i maj 1986 rikspolisstyrelsen i uppdrag att på
grundval av bl. a. visst statistiskt material närmare överväga och till

JuU 1986/87:23

regeringen lämna förslag om eventuella omfördelningar av polismanstjänster
mellan polismyndigheterna.

Rikspolisstyrelsen redovisade uppdraget i februari 1987 i rapporten
Fördelningsutredning avseende polismanstjänster. Rapporten utmynnar i
förslag om omfördelning av 337 av 14 832 tjänster. I det totala antalet
tjänster ingår inte polismanstjänster vid länspolischefsexpedition eller vid
trafikavdelning och inte heller extra polismän och polisaspiranter. Polismyndigheten
i Stockholm berörs över huvud taget inte av utredningen.

I en interpellationdebatt i riksdagen den 26 januari 1987 framhöll
justitieministern att det ankommer på regeringen att besluta om hur
polismanstjänsterna skall vara fördelade mellan polismyndigheterna. Detta
uteslöt dock inte enligt justitieministern att ett eventuellt omfördelningsförslag
i någon form underställs riksdagen (se snabbprotokoll från riksdagsdebatterna
1986/87:59 s. 24).

Utskottets överväganden

Riksdagen fattade år 1981 under politisk enighet ett principbeslut om den
lokala polisorganisationen. Innebörden av beslutet var bl. a. att regeringen
skulle besluta om fördelningen av polismanstjänster på de olika polismyndigheterna
och om basorganisationen. Beslutet bekräftades, likaså under
enighet, år 1985. Det saknas mot denna bakgrund anledning för utskottet att
förorda att riksdagen skall pröva sådana frågor som tagits upp i motionerna,
dvs. smärre frågor om den lokala organisationen som saknar principiell
karaktär. En annan sak är att resultatet av regeringens överväganden i
lämpligt sammanhang bör redovisas för riksdagen. Utskottet avstyrker bifall
till motionerna.

Riktlinjer för resursanvändningen m. m.

Riksdagen har som är nämnt i det föregående i samband med beslutet om
polisens arbetsformer på våren 1985 förutsatt att statsmakterna i anslutning
till budgetprocessen skall ta ställning till hur resurserna inom polisväsendet
totalt sett skall användas (prop. 1984/85:81, JuU 18, rskr. 164). Statsmakternas
prioriteringsbeslut är avsedda att utgöra riktlinjer för den resursanvändning
och resursfördelning som i den nya polisorganisationen beslutas av de
regionala och lokala polismyndigheterna.

Departementschefen förordar (s. 33) att myndigheterna även det kommande
budgetåret skall sträva mot en särskilt hög nivå när det gäller
resursinsatserna på området för narkotikabekämpning, ekonomisk brottslighet
samt våldsbrottslighet. Detta måste ske samtidigt som myndigheterna
ägnar stor uppmärksamhet även åt annan s.k. traditionell brottslighet än
våldsbrott och i synnerhet gäller detta enligt departementschefen sådan
brottslighet som drabbar enskilda människor särskilt hårt och som berör
deras personliga integritet, t. ex. bostadsinbrott.

Departementschefen understryker att den prioritering som förordats bör
gälla inte bara för polisens spanings- och utredningsarbete utan också för
annan polisverksamhet, såsom den brottsförebyggande verksamheten och

JuU 1986/87:23

övervakningsverksamheten. I synnerhet är enligt departementschefen
ordningspolisarbetet av stor betydelse. När det gäller åtgärderna mot
våldsbrott pekar departementschefen särskilt på betydelsen av att ordningspolisens
arbete planeras på ett sådant sätt att tillräckliga resurser kan avsättas
vid tidpunkter och på platser där det erfarenhetsmässigt finns särskild
anledning att befara våldsbrott och andra oroligheter.

Ett verksamhetsområde som enligt departementschefen under det kommande
budgetåret bör uppmärksammas särskilt inom den ram som gäller för
trafikövervakningen är kontroll av tung trafik och av fordonshastighet. Ett
flertal skäl talar för att dessa områden prioriteras och att arbetet intensifieras
på att utveckla och finna nya arbetsmetoder. Som exempel anför departementschefen
att polisen i ökad utsträckning bör sträva efter att samordna sina
kontrollinsatser på trafikområdet med dem som utförs av trafiksäkerhetsverket.
De alltför höga hastigheterna utgör huvudorsaken till flertalet olyckor
på vägarna och även av miljöskäl är det viktigt att förarna inte bryter mot
gällande hastighetsbestämmelser. Departementschefen erinrar i anslutning
härtill om att riksdagen nyligen har uttalat sig för en förstärkning av
hastighetsövervakningen (TU 1986/87:1).

I ett antal motioner anläggs synpunkter på resursanvändningen och
inriktningen i stort av polisverksamheten.

Enligt motionerna 217 och 808 bör den föreslagna förstärkningen av den
lokala polisen uteslutande användas för att bekämpa våldsbrottslighet.
Samtliga nya polismanstjänster bör således användas för bekämpning av
denna brottslighet, dvs. också de 20 tjänster som enligt regeringens förslag
avsatts för eko-brottsbekämpning.

I motion 809 föreslås åtgärder som bör vidtas mot den ökande brottsligheten.
Därvid framhålls bl. a. att förstärkta polisinsatser har en dämpande
effekt på brottsökningen och enligt motionen bör en kraftsamling ske för
bekämpningen av våldsbrott. De 20 nya tjänster som regeringen föreslår för
bekämpning av eko-brott bör därför enligt motionen också de sättas in mot
våldsbrottsligheten.

Utskottet delar uppfattningen att det är nödvändigt att kraftfulla åtgärder
vidtas från det allmännas sida för att komma till rätta med den oroande
omfattningen och utvecklingen av våldsbrottsligheten. Som är nämnt
tidigare har departementschefen också för sin del framhållit att bekämpningen
av våldsbrottsligheten är ett av de områden där man bör sträva mot en
särskilt hög nivå när det gäller resurserna. Regeringens förslag innebär att av
sammanlagt 70 nya tjänster 50 avsätts för bekämpning av våldsbrott och 20
för eko-brottsbekämpning.

Enligt utskottets mening saknas det anledning att ifrågasätta den fördelning
av tillkommande polismanstjänster som regeringen sålunda föreslagit,
en fördelning som skett inom ramen för de ställningstaganden som erfordras
för att fördela resurserna inom polisväsendet totalt sett. Det kan erinras om
att departementschefen som ett prioriterat område utvalt just kampen mot
våldsbrottsligheten, vilket innebär att av samtliga resurser - befintliga och
nytillkommande - en viss koncentration kommer att ske med inriktning på
denna brottslighet.

Med hänvisning till dessa synpunkter avstyrker utskottet bifall till motio -

JuU 1986/87:23

nema 217, 808 och 809 i nu berörda delar.

Motion 802 tar upp olika åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det
framhålls bl. a. att sådana åtgärder inte får resultera i minskad rättssäkerhet
eller avsteg från grundläggande rättsliga principer.

Utskottet konstaterar att ett konsekvent och målmedvetet reformarbete
riktat mot den ekonomiska brottsligheten har resulterat i flera lagstiftningsåtgärder
på olika områden. Även fortsättningsvis kommer det emellertid att
krävas åtgärder av skilda slag från statsmakternas sida bl. a. när det gäller
organisatoriska och budgetmässiga förbättringar. Till grund för detta arbete
ligger riksdagens beslut år 1985 om riktlinjer för det fortsatta arbetet mot
ekonomisk brottslighet (prop. 1984/85:32, JuU 28, rskr. 270). En av de
riktlinjer som då lades fast är att hävdvunna rättssäkerhetsanspråk gör sig
gällande med samma styrka och har samma krav på att bli tillgodosedda i
samband med ekonomisk brottslighet som i samband med annan brottslighet.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motion 802 i nu
behandlad del.

I motionerna 640, 802 och 808 görs uttalanden till förmån för verksamheten
med kvarterspoliser. Enligt motionärerna har kvarterspoliser genom sin
lokalkännedom en särskild betydelse när det gäller att komma till rätta med
framför allt ungdomsbrottslighet.

Utskottet delar uppfattningen att kvarterspolisverksamheten är ett viktigt
inslag i det löpande polisarbetet. Departementschefen uttalar också i
budgetpropositionen (s. 40) att polisarbetet bör inriktas så att den uniformerade
personalen så långt möjligt arbetar med sådan verksamhet som
uppmärksammas av allmänheten. Vidare framhåller han att därvid åsyftas
utåtriktad verksamhet, t. ex. fotpatrullering, och över huvud taget verksamhetsformer
som utvecklar naturliga kontakter mellan polis och allmänhet.

Nu redovisade uttalanden visar att betydelsen av kvarterspolisverksamheten
är vederbörligen uppmärksammad på olika nivåer. För övrigt kan sägas
att den nya polisorganisationen - med betydande lokal och regional
självständighet - lämnar utrymme för myndigheterna att själva bestämma
den närmare inriktningen av polisverksamheten, t. ex. om en inom ramen för
givna resurser ökad användning av kvarterspoliser.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna 640, 802
och 808 i berörda delar.

Motion 210 föreslår en prioritering av bl. a. polisarbetet till förmån för
bekämpningen av miljöbrott.

Även utskottet anser att det är en angelägen uppgift att bekämpa
miljöbrott, särskilt som denna brottslighet ofta kan få menliga följder för ett
stort antal människor. Brottsutredningen i dessa ärenden är vidare inte sällan
omfattande och kan inrymma frågor av komplicerad teknisk natur. Det kan
därför finnas anledning att fästa uppmärksamheten på att det redan på
förundersökningsstadiet kan föreligga behov av experter som kan biträda
såväl åklagare och polis som andra berörda parter. Utskottet utgår ifrån att
dessa synpunkter beaktas i det löpande arbetet.

Utskottet, som sålunda har förståelse för de tankegångar som kommer till
uttryck i motionen, anser att någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida i

JuU 1986/87:23

den riktning som förespråkas i motionen inte nu är erforderlig. Utskottet
avstyrker bifall till motion 210.

I motion 613 - och i den likalydande motionen 1985/86:Ju624- framställs
yrkanden om en effektivare tull och polis för bekämpande av narkotikabrottslighet.

Frågor om en bättre samordning mellan tull och polis i narkotikabekämpningen
var föremål för riksdagens behandling på våren 1985 (JuU 1984/
85:26). I samband därmed fick tullen rätt att föra egna spaningsregister och
regeringen gavs möjlighet att förordna om terminalåtkomst för tullen och
polisen till varandras register.

Fortlöpande har därefter också skett reformer vad gäller inresekontroll
och annat gränsskydd (se t. ex. prop. 1984/85:32 s. 70 f) och ytterligare
reformer är att vänta.

I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 9 s. 68) föreslås vidare i
syfte att effektivisera kontrollverksamheten att tullen skall tillföras vissa
ytterligare resurser, bl. a. ytterligare fyra hundekipage.

Enligt utskottets mening är det en viktig del i kampen mot den ofta
organiserade och med internationella förgreningar försedda narkotikabrottsligheten
att det finns ett effektivt skydd vid våra gränser mot olaglig införsel
av narkotika. Att hålla narkotikan utanför landets gränser är också en
grundläggande uppgift för tullen och polisen.

Mot bakgrund av det fortlöpande arbete som sålunda pågår i syfte att
effektivisera tullens och polisens insatser mot narkotikasmuggling är enligt
utskottets mening någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna inte erforderlig. Utskottet avstyrker således bifall till motion
1985/86:Ju624 och motion 1986/87:Ju613.

I motion 417 kritiseras förhållandet att bevakningsföretag i alltför stor
omfattning anlitas för att utöva rent polisiära funktioner, t. ex. de övervakningsuppgifter
som i Stockholms tunnelbana utförs av ordningsvakter.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1984/85 frågan om polisens förhållande
till bevakningsföretag med särskild inriktning på övervakningen i
tunnelbanan (JuU 1984/85:29 s. 13-15). Utskottet framhöll då att bevakning
och ordningshållning inom områden som fortlöpande frekventeras av
allmänheten i princip skall ske genom polisens försorg och endast undantagsvis
ombesörjas genom ordningsvakter. Beträffande tunnelbanebevakningen
i Stockholm uttalade utskottet att polisen i princip borde ta över all denna
bevakning och att strävan borde vara att på sikt få till stånd en sådan ordning.

Utskottet vidhåller den principiella inställning till förhållandet mellan
polis och bevakningsföretag som utskottet sålunda givit uttryck för. Härtill
kan nämnas att det inom regeringskansliet för närvarande pågår överväganden
beträffande bl. a. frågan om bevakningsföretagens verksamhet i förhållande
till den polisiära verksamheten. Avsikten är att resultatet av arbetet
skall redovisas i en departementspromemoria.

Med hänvisning till nu gjorda uttalanden finner utskottet att någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig. Motion 417
avstyrks således av utskottet.

Enligt motion 642 bör en omfördelning ske beträffande trafikpolisens
resurser, från patruilarbete i syfte att dämpa trafikrytmen till verksamhet för
att kontrollera trafiknykterheten.

JuU 1986/87:23

Enligt ett uttalande i budgetpropositionen (s. 34) är ett av de områden som
bör ägnas särskild uppmärksamhet, inom ramen för vad som gäller för
trafikövervakning, bl. a. kontroll av fordonshastighet; departementschefen
hänvisar till att riksdagen nyligen har uttalat sig för en förbättrad hastighetsövervakning
(TU 1986/87:1).

I proposition 1986/87:81 om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott har regeringen föreslagit att fordon som har använts vid bl. a.
trafiknykterhetsbrott skall kunna förklaras förverkade. Detta förslag har
utskottet behandlat i ett annat till riksdagen denna dag avgivet betänkande
(JuU 1986/87:24).

Utskottet delar uppfattningen att det är en angelägen uppgift att få ned
antalet trafiknykterhetsbrott. Dessa brott har också länge stått i förgrunden
när det gällt arbetet på att förbättra trafiksäkerheten, och det aktuella
förslaget om förverkande vid trafikbrott är ett ytterligare exempel härpå. I
likhet med vad som uttrycks i motionen anser utskottet att trafiknykterhetskontroller
är ett viktigt inslag i bekämpningen av trafikonykterheten.
Härvidlag kan de försök med effektivare alkoholutandningsprov som pågår
leda till förbättringar. Genom polisreformen har vidare skapats en organisation
som möjliggör självständiga insatser lokalt och regionalt mot vissa
brottstyper, t. ex. mot trafiknykterhetsbrotten.

Att på senare tid också hastighetsöverträdelsernas negativa inverkan på
trafiksäkerheten har uppmärksammats särskilt - bl. a. genom förslag om
skärpta sanktioner - innebär enligt utskottets mening inte att det finns grund
för att därmed bekämpandet av trafiknykterhetsbrotten skulle bli mindre
effektivt.

Med nu redovisade synpunkter avstyrker utskottet bifall till motion 642 i
nu berörd del (yrkande 2 delvis).

En annan fråga med anknytning till de nu behandlade prioriteringsfrågorna
som tas upp i motion 615 är införandet av ägaransvar vid körning mot rött
ljus. Med utgångspunkt i arbetssituationen på polisens trafikavdelningar
förordas i motionen att det införs ett straffrättsligt ansvar för ägare av fordon
som förts mot rött ljus.

Som anges i motionen finns det på trafikområdet olika former av
straffansvar för ägare av fordon för gärningar som skett då ägaren inte själv
fört fordonet. Detta gäller t. ex. om ett fordon har brukats trots att det är
bristfälligt utrustat eller om det har brukats i strid mot gällande last- och
viktbestämmelser. Rörande olika överväganden härvidlag hänvisas till
propositionerna 1969:140 och 1975/76:106, som båda gällde åtgärder mot
parkeringsförseelser.

Utskottet kan så till vida instämma i tankarna bakom motionsönskemålet
att utskottet delar motionärens oro över den bristande regelefterlevnaden på
trafikområdet. När det gäller gärningar av sådant slag som tas upp i motionen
kan utskottet emellertid inte ansluta sig till förslaget om ett straffrättsligt
ägaransvar. En sådan ordning skulle nämligen strida mot grundläggande
straffrättsliga principer, närmast grundsatsen att straff skall drabba enbart
den som kunnat rätta sig efter lagen. Problemet får i stället lösas inom ramen
för det ordinarie prioriteringsarbetet inom varje särskilt polisdistrikt.
Utskottet avstyrker bifall till motionen.

JuU 1986/87:23

Vissa av de riktlinjer för användningen av polisens resurser som uttalas i
budgetpropositionen på s. 33 och 34 har utskottet berört i det föregående.
Inte heller i övrigt har utskottet någon erinran mot de anförda riktlinjerna.

Polisstyrka för särskilt allvarliga händelser

I motion 208 begärs ett tillkännagivande till regeringen rörande upprättandet
av en specialutbildad polisstyrka för bekämpning av terroristhandlingar och
liknande svår brottslighet.

Frågor om polisiär beredskap vid vissa allvarliga brottsliga angrepp har
aktualiserats vid olika tillfällen under 1980-talet (se prop. 1980/81:100 bilaga
5 s. 34, 1981/82:100 bilaga 5 s. 46 och 1982/83:100 bilaga 4 s. 44.) För
närvarande finns för ändamålet en grundorganisation av piketstyrkor i de tre
största polisdistrikten. Dessa s. k. piketgrupper består i Stockholms polisdistrikt
av 100 polismän, varav 4 poliskommissarier och 16 polisinspektörer.
De ingår organisatoriskt i två skilda vaktdistrikt med hälften av tjänsterna i
varje distrikt.

I 1983 års budgetproposition redovisades ett förslag av rikspolisstyrelsen
att utöka piketen i Stockholm och förstärka verksamheten i Göteborg och
Malmö. Departementschefen fann att det skulle vara värdefullt med en
decentraliserad organisation för den typ av insatser som det är fråga om. Med
hänsyn till de relativt omfattande kostnaderna ansåg han att det i det rådande
ekonomiska läget inte var möjligt att genomföra en sådan organisation. Han
tilläde att åtskilliga av de uppslag som hade förts fram borde kunna tas till
vara i arbetet på den beredskap som givetvis måste finnas inom ramen för den
vanliga organisationen.

Enligt vad utskottet erfarit under ärendets beredning övervägs frågan om
polisens beredskap att möta händelser av det slag som här är aktuella inom
den med anledning av mordet på Olof Palme tillkallade juristkommissionen
(jfr JuU 1986/87:19 s. 9). Frågan är också aktuell vid polismyndigheten i
Stockholm och hos rikspolisstyrelsen. Särskilt uppmärksammas kraven på
utrustning och utbildning.

Rent allmänt vill utskottet stryka under vikten av en effektiv polisiär
beredskap mot sådana allvarliga händelser som det här gäller; vårt land står
ingalunda oberört av den internationella vålds- och terrorvågen. Som nyss
framgått är emellertid saken uppmärksammad och den får enligt utskottets
mening övervägas vidare i det sedvanliga budgetarbetet. För dessa överväganden
bör enligt utskottets mening vara vägledande att verksamheten för
den aktuella beredskapen skall vara integrerad i den ordinära polisverksamheten.
Under arbetet bör vidare noga beaktas rekryterings- och utbildningsfrågor
i syfte att nå detta mål. Motionärens förslag om en särskild fristående
specialstyrka kan utskottet inte ställa sig bakom. Utskottet avstyrker bifall
till motionen.

Återkrävande av pass och körkort vid dödsfall

JuU 1986/87:23

I motion 813 kritiseras det förhållandet att pass och körkort inte återkrävs vid
dödsfall trots att giltigheten för dessa handlingar är så lång som tio år. Vidare

påpekas att det på handlingarna saknas uppgift om vilka åtgärder som de
anhöriga skall vidta efter dödsfall. Motionären yrkar dels att pass och körkort
skall förses med en sådan uppgift och dels att länsstyrelsen eller polismyndigheten
åläggs att återkräva handlingarna viss tid efter dödsfall. Motionärens
syfte är i första hand att förhindra att handlingarna används som falska
legitimationshandlingar.

Utskottet diskuterade passens utformning i betänkandet JuU 1985/86:1
s. 11. Utskottet konstaterade därvid att de svenska passen inte kan anses ha
en sådan utformning att förfalskning omöjliggörs eller försvåras så långt det
är möjligt. Utskottet har inhämtat att frågan om återkrävande av pass har
diskuterats inom den utredning av passverksamheten som pågår hos
rikspolisstyrelsen. Det har därvid konstaterats att de s. k. dödsfallspassen
inte utgör något problem i fråga om risken för missbruk, vilket däremot är
fallet med pass som uppges vara borttappade. Man har, enligt vad utskottet
erfarit, inom utredningen inga planer på att föreslå införandet av rutiner för
återkrävande av pass efter dödsfall.

Frågan om körkortets förfalskningsskydd och behovet av ett sådant skydd
diskuteras i betänkandet Körkort och körkortsregistrering (SOU 1970:26). I
betänkandet konstateras (s. 29) att det är lämpligt att körkort även skall
kunna tjäna som legitimationshandling och att kraven på körkortet skall
fastställas med hänsyn till denna funktion. Utskottet har från trafiksäkerhetsverket
inhämtat att körkortet har ett mycket gott förfalskningsskydd och att
man från verkets sida inte har övervägt att föreslå införande av ett system för
återkrävande av körkort.

Utskottet har under ärendets beredning inte funnit några särskilda
omständigheter som tyder på ett påtagligt behov av ett system för återkrävande
av pass och körkort efter dödsfall. Skulle sådana behov framkomma får
saken på nytt övervägas. Utskottet avstyrker bifall till motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen och antalet polismanstjänster
m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Ju225 i denna del
(yrkandena 3 och 4), motion 1986/87:Ju231, motion 1986/87:Ju236 i
denna del (yrkandena 2 och 3), motion 1986/87:Ju808 i denna del
(yrkandena 4 och 5) och motion 1986/87:Ju809 i denna del (yrkande 4)
och med bifall till regeringens förslag till Lokala polisorganisationen
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 4 953 784 000 kr.,

2. beträffande fördelningen mellan polismyndigheter

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju211, motion 1986/87:Ju212,
motion 1986/87:Ju214, motion 1986/87:Ju220, motion 1986/87:Ju221,
motion 1986/87:Ju222, motion 1986/87:Ju227, motion 1986/87:Ju228,
motion 1986/87:Ju230 i denna del (yrkande 1), motion 1986/87:Ju232,
motion 1986/87:Ju233, motion 1986/87:Ju234, motion 1986/87:Ju237
och motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkande 6),

JuU 1986/87:23

3. beträffande åtgärder mot väldsbrottsligheten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju217 i denna del (yrkande 2),
motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkande 8) och motion 1986/87:
Ju809 i denna del (yrkandena 1 och 2),

4. beträffande kvarterspolisverksamheten

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju640 i denna del (yrkande 1),
motion 1986/87:Ju802 i denna del (yrkande 7) och motion 1986/
87:Ju808 i denna del (yrkande 7),

5. beträffande riktlinjer för resursanvändningen i övrigt m. m.

att riksdagen avslår motion 1985/86:Ju624 i denna del (yrkande 2),
motion 1986/87:Ju210, motion 1986/87:Ju417, motion 1986/87:Ju613 i
denna del (yrkande 2), motion 1986/87:Ju615, motion 1986/87:Ju642 i
denna del (yrkande 2 delvis) och motion 1986/87:Ju802 i denna del
(yrkande 6),

6. beträffande polisstyrka för särskilt allvarliga händelser
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju208,

7. beträffande återkrävande av pass och körkort
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ju813.

5. Utrustning ni. m. för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 5
(s. 51-53) föreslagit riksdagen att till Utrustning m. m. för polisväsendet för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 188 786 000 kr.

Departementschefen redovisar bl. a. att 25 milj. kr. har beräknats för
anskaffning av ett ADB-system för fingeravtrycksidentifiering vid rikspolisstyrelsen.
Beträffande detta system har till utskottet inkommit en skrift från
Stiftelsen Administrativ Produktion i Malmfälten.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Utrustning m. m. för polisväsendet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 188 786 000 kr.

6. Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 6 (s. 53 och 54) och hemställer

att riksdagen till Underhåll och drift av motorfordon m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 113 024 000 kr.

7. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s.54 och 55) och hemställer

att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret
Kronoberg för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

8. Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 8
(s. 55) och hemställer

att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 4 321 000 kr.

JuU 1986/87:23

9. Byggnadsarbeten för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 9 (s. 56
och 57) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att besluta om
byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som har förordats
i propositionen, dels till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 9 680 000 kr.

Motioner

I motion 1986/87:Ju201 av Ingvar Björk (s) och Berit Löfstedt (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ett nytt polishus i Linköping.

I motion 1986/87:Ju202 av Elving Andersson (c) och Kjell A. Mattsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om angelägenheten av att ett nytt polishus och allmänt
häkte i Uddevalla projekteras och genomförs snarast möjligt.

I motion 1986/87: Ju203 av Catarina Rönnung (s) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av ett nytt polishus i Vetlanda.

I motion 1986/87: Ju206 av Kenth Skårvik (fp) och Leif Olsson (fp) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om nödvändigheten av att ett nytt polishus i Uddevalla snarast
projekteras och att byggandet prioriteras med snarast möjliga start.

I motion 1986/87:Ju207 av Margareta Andrén (fp) och Lars Leijonborg (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om nödvändigheten av att vidta åtgärder för att skapa
ändamålsenliga polislokaler i Solna.

I motion 1986/87:Ju209 av Lennart Andersson m.fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om nödvändigheten av åtgärder för att skapa ändamålsenliga
polislokaler inom de i motionen angivna distrikten i Stockholms län.

De orter som avses i motionen är Huddinge, Handen, Södertälje, Solna
och Nacka.

1 motion 1986/87:Ju213 av Karl-Anders Petersson (c) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av en snabb förnyelse av
polishuset i Karlskrona.

I motion 1986/87:Ju215 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs under hänvisning
till motion 1986/87: A422 att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om byggande av polishuset i Malmö.

I motion 1986/87:Ju223 av Yvonne Sandberg-Fries (s) och Ralf Lindström (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att byggnadsstyrelsen får i
uppdrag att projektera ett nytt polishus i Karlskrona.

I motion 1986/87:Ju226 av Inge Carlsson (s) hemställs att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ett nytt polishus i Finspång.

JuU 1986/87:23

I motion 1986/87: Ju229 av Gudrun Norberg (fp) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet
av ett helt nytt polishus i Orebro.

I motion 1986/87:Ju230 av Anna Wohlin-Andersson (c) och Marianne
Karlsson (c) hemställs, såvitt nu är i fråga, under hänvisning till motion
1986/87:A466 att riksdagen beslutar att ett nytt polishus i Finspång snarast
byggs (yrkande 2).

I motion 1986/87: Ju238 av Siw Persson m. fl. (fp) hemställs under hänvisning
till motion 1986/87:A490 att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om ett nytt polishus i Malmö.

I motion 1986/87:Ju239 av Kersti Johansson (c) och Rune Backlund (c)
hemställs under hänvisning till motion 1986/87:A498 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om byggandet
av ett nytt polishus i Vetlanda.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär att kostnadsramarna
för pågående byggnadsprojekt ändras. I sammanhanget anmäler departementschefen
att han under anslaget till byggnadsarbeten för domstolsväsendet
beräknat medel för en förvaltningsbyggnad i Varberg. Projektet avser
om- och tillbyggnad av befintlig förvaltningsbyggnad för polis- och åklagarmyndigheterna
samt en nybyggnad för tingsrättens behov. Under sistnämnda
anslag hänvisas till den begränsning i byggnadsverksamheten för det statliga
området som följer av vissa åtgärder i syfte att stimulera ett ökat bostadsbyggande.

Motionsvägen förs fram önskemål om ny- eller ombyggnad av polishus i ett
stort antal orter. Detta gäller Linköping (motion 201), Uddevalla (motionerna
202 och 206), Vetlanda (motionerna 203 och 239), Solna (motionerna 207
och 201), Huddinge (motion 209), Handen (motion 209), Södertälje (motion
209), Nacka (motion 209), Karlskrona (motionerna 213 och 223), Malmö
(motionerna 215 och 238), Finspång (motionerna 226 och 230) och Örebro
(motion 229). Yrkandena motiveras framför allt med att nuvarande lokaler
är otillfredsställande både för personalen och för den allmänhet som kommer
i kontakt med dem. Bristen på häktes- och arrestplatser framhålls. Också
sysselsättningspolitiska skäl åberopas.

Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande de
berörda orterna föreligger behov av nya eller renoverade lokaler för polisen.
Detta är en uppfattning som utskottet beträffande flertalet av orterna
uttryckt tidigare, i många fall flera gånger (se JuU 1981/82:37, 1982/83:20,
1983/84:22, 1984/85:29 och 1985/86:19). Utskottet har därvid också sagt att
motsvarande behov föreligger beträffande andra orter i landet och att det
inte är möjligt för utskottet att prioritera ett eller flera projekt framför andra
angelägna sådana. Vid behandlingen våren 1986 tillfogade utskottet att
utskottet ser allvarligt på en situation som under en längre tid innebär
betydande svårigheter från verksamhetssynpunkt och besvärande olägenhe -

JuU 1986/87:23

ter från arbetsmiljösynpunkt. Det finns därför - fortsatte utskottet -anledning att noga överväga om inte skäl av nu angiven art i det fortsatta
planeringsarbetet måste tillerkännas större vikt än hittills vid avvägningen
mot rena budgetmässiga och sysselsättningspolitiska skäl. Med dessa uttalanden
avstyrkte utskottet bifall till då föreliggande motionsyrkanden.

Utskottet ser i år inte mindre allvarligt än tidigare på de otillfredsställande
lokalförhållandena för polisverksamheten. I själva verket är enligt utskottets
mening situationen nu sådan att planeringen måste riktas in på att verksamma
åtgärder sätts in utan dröjsmål. I planeringsarbetet måste lyftas fram de
lokalbehov som dikteras av kraven på en god och effektiv polisverksamhet.
Berättigade krav på en tillfredsställande arbetsmiljö måste tillgodoses.
Uppmärksamhet måste också ägnas åt allmänhetens krav på en god
servicemiljö, liksom åt behovet av ändamålsenliga utrymmen för personer
som berövas friheten.

Enligt utskottets mening får sådana skäl som nu sagts inte, såsom hittills,
stå tillbaka för t. ex. arbetsmarknadsmässiga och bostadspolitiska skäl.
Utskottet, som liksom tidigare inte finner sig kunna prioritera mellan olika
angelägna projekt, anser vidare att planeringsarbetet bör redovisas för
riksdagen i form av en flerårsplan för byggnadsverksamheten i nästa års
budgetproposition. Vad utskottet nu med anledning av motionerna anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande och medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande plan för byggande av polishus m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ju201, motion 1986/
87:Ju202, motion 1986/87:Ju203, motion 1986/87:Ju206, motion 1986/
87:Ju207, motion 1986/87:Ju209, motion 1986/87:Ju213, motion 1986/
87:Ju215, motion 1986/87:Ju223, motion 1986/87:Ju226, motion 1986/
87:Ju229, motion 1986/87:Ju230 i denna del (yrkande 2), motion
1986/87:Ju238och motion 1986/87:Ju239som sin meningger regeringen
till känna vad utskottet anfört i detta hänseende,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för polisväsendet inom de kostnadsramar som har förordats i
propositionen,

3. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 9 680 000 kr.

Stockholm den 7 april 1987

På justitieutskottets vägnar

Karin Ahrland

Närvarande: Karin Ahrland (fp), Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i
Helsingborg (s), Björn Körlof (m), Helge Klöver (s), Ulla-Britt Åbark (s),
Hans Göran Franck (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne Svensson (m),
Birthe Sörestedt (s), Elving Andersson (c), Eva Johansson (s), Göran
Ericsson (m), Sven-Olof Nordlund (s) och Ingbritt Irhammar (c).

JuU 1986/87:23

Reservationer

JuU 1986/87:23

1. Medelsberäkningen och antagning av polisaspiranter (punkt l.mom. 1)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne
Svensson (m), Elving Andersson (c), Göran Ericsson (m) och Ingbritt
Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”och 818” bort ha följande lydelse:

Som skäl för att begränsa aspirantantagningen till 150 för nästa budgetårsamma
antal som för innevarande budgetår - åberopar departementschefen
att personalläget inom polisen har förbättrats. Detta är så till vida riktigt som
att utvecklingen när det gäller antalet polismän som tjänstgör utöver gällande
personaltablå har varit gynnsam de senaste åren men arbetsläget inom
polisen är ändå enligt utskottets mening ansträngt. Allmänhetens berättigade
krav på service och ingripande mot den ökande brottsligheten är redan
kraftigt eftersatta. Rikspolisstyrelsen har också i sin anslagsframställning
framhållit att personalläget inom polisen inte får ytterligare försämras och att
de extra polisassistenter som finns utgör en betydelsefull resurs utan vilken
det skulle bli nödvändigt att sänka ambitionsnivån ytterligare för polisverksamheten.
Enligt rikspolisstyrelsens beräkningar kommer under perioden
1985/86-1989/90 ca 1 580 polismän att sluta sin anställning medan under
samma period endast ca 700 kommer att ha avslutat sin grundutbildning eller
motsvarande.

Utskottet ser det mycket angeläget att polisen tillförs tillräckliga resurser
för att möta de allt större krav som ställs inte minst på grund av den oroande
brottsutvecklingen och särskilt då ökningen i fråga om inbrottsstölder och
allvarliga våldsbrott. Utskottet delar därför rikspolisstyrelsens uppfattning
att för nästa budgetår bör rekryteras aspiranter i ett sådant antal att det svarar
mot avgången.

Utskottet ansluter sig sålunda till den uppfattning som kommer till uttryck
i motionerna 205, 217, 225, 236, 403, 630, 635, 808, 809 och 818 om att ett
större antal polisaspiranter bör rekryteras än vad regeringen föreslagit.
Enligt utskottets mening bör rikspolisstyrelsens förslag om 460 aspiranter
godtas, vilket för övrigt ligger i linje med vad som har förordats i de aktuella
motionerna. Utskottet anser vidare att regeringen mot bakgrund av vad här
sagts bör utarbeta och för riksdagen framlägga en flerårsplan för aspirantantagningen
under kommande budgetår.

Med anledning av utskottets ställningstagande beträffande antalet aspiranter
bör anslaget för Rikspolisstyrelsen ökas med 50 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen och antagning av polisaspiranter
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ju217 i denna del (yrkande
1) och motion 1986/87:Ju809 i denna del (yrkande 3) samt med
anledning av motion 1986/87:Ju205, motion 1986/87:Ju225 i denna del
(yrkandena 1 och 2), motion 1986/87:Ju236 i denna del (yrkande 1),
motion 1986/87:Ju403 i denna del (yrkande 10), motion 1986/87:Ju630
i denna del (yrkande 2), motion 1986/87: Ju635 i denna del (yrkande 1),

motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkandena 1, 2 och 3) och motion
1986/87:Ju818 ävensom regeringens förslag dels som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om aspirantantagningen,
dels till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 582 529 000 kr.

2. Medelsberäkningen och antalet polismanstjänster m. m. (punkt 4, mom. 1)

Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Göran Ericsson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 13 med ”motion 231” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att den medelsanvisning som regeringen - utan tillämpning
av huvudförslaget om besparingar - har beräknat får godtas utom såvitt avser
antalet nya tjänster. Härvidlag är det enligt utskottets mening nödvändigt
med ytterligare tjänster för bekämpning av våldsbrottsligheten. Utskottet
delar uppfattningen i motion 809 att antalet nya tjänster för insatser mot
våldsbrott i enlighet med rikspolisstyrelsens förslag bör bestämmas till 75.
Vidare är det enligt utskottets uppfattning angeläget att också de 20 tjänster
som enligt regeringens förslag skall användas för eko-brottsbekämpning i
stället avsätts för att bekämpa våldsbrottsligheten.

Utskottets inställning i fråga om antalet nya tjänster innebär att anslaget
till den lokala polisorganisationen i enlighet med yrkandet i motion 809 skall
ökas med 5 milj. kr. Vad utskottet anfört om nya polismanstjänster bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen och antalet polismanstjänster
m. m.

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Ju225 i denna del
(yrkandena 3 och 4), motion 1986/87:Ju231, motion 1986/87:Ju236 i
denna del (yrkandena 2 och 3), motion 1986/87:Ju808 i denna del
(yrkande 4) och regeringens förslag som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om antalet nya polismanstjänster,

b) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ju809 i denna del
(yrkande 4) och med anledning av motion 1986/87:Ju808 i denna del
(yrkande 5) och regeringens förslag till Lokala polisorganisationen för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 4 958 784 000 kr.

3. Medelsberäkningen och antalet polismanstjänster m. m. (punkt 4, mom. 1)

Elving Andersson '(c) och Ingbritt Irhammar (c) anser

JuU 1986/87:23

med 100 nya tjänster, vilka bör inrättas i storstadsområden och andra större
tätorter, där brottsutvecklingen de senaste åren varit särskilt ogynnsam.
Utskottets inställning överensstämmer med den som uttrycks i motion 808
och innebär att övriga nu aktuella motionsyrkanden blir väsentligen tillgodosedda.

Utskottets inställning i fråga om antalet nya tjänster innebär att anslaget
till den lokala polisorganisationen i enlighet med yrkandet i motion 808 skall
ökas med 6 milj. kr. Vad utskottet anfört om antalet nya tjänster bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen och antalet polismanstjänster
m. m.

b) att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Ju808 i denna del
(yrkande 5) samt med anledning av motion 1986/87:Ju809 i denna del
(yrkande 4) och regeringens förslag till Lokala polisorganisationen för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 4 959 784 000 kr.

4. Fördelningen mellan polismyndigheter (punkt 4, mom. 2)

Elving Andersson (c) och Ingbritt Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med ”Riksdagen
fattade” och slutar med ”till motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt det ovan återgivna beslutet om resurstilldelning m. m. ankommer
det visserligen på regeringen att ombesörja fördelningen av resurserna
mellan polismyndigheterna. Enligt utskottets uppfattning innebär detta dock
inte hinder för riksdagen att t. ex. i samband med anslagsbehandlingen
anlägga synpunkter på resursfördelningen. Inte minst mot bakgrund av
utskottets uttalande vid riksdagsbehandlngen år 1985 - nämligen att riksdagen
måste ägna fortlöpande uppmärksamhet åt den nya organisationens
funktionsduglighet och ändamålsenlighet - framstår det som uppenbart att
riksdagen nu bör ta ställning till de förslag som framlagts av rikspolisstyrelsen
om omfördelning av polismanstjänster. I sammanhanget bör nämnas att till
grund för omfördelningsförslaget ligger den första översynen av resursfördelningen
inom polisväsendet som gjorts sedan år 1965.

Om omfördelningsförslaget vill utskottet anföra följande.

Den i och för sig nödvändiga förstärkningen av polisens resurser i
storstadsområdena och vissa större tätorter går enligt rikspolisstyrelsens
omfördelningsförslag ut över polisens verksamhet i övriga delar av landet.
En sådan omfördelning kan utskottet inte godta. Förstärkningen av polisresurserna
i bl. a. storstadsområdena bör i stället ske genom att nya polismanstjänster
inrättas där. Utskottet anser sålunda att rikspolisstyrelsens förslag
till omfördelning av polismanstjänster inte kan läggas till grund för ett beslut.

JuU 1986/87:23

Saken bör på nytt övervägas och ett förslag - grundat på de riktlinjer som
angetts ovan - föreläggas riksdagen. Detta bör riksdagen med anledning av
de här aktuella motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fördelningen mellan polismyndigheter

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ju211, motion 1986/
87:Ju212, motion 1986/87:Ju214, motion 1986/87:Ju220, motion 1986/
87:Ju221, motion 1986/87:Ju222, motion 1986/87:Ju227, motion 1986/
87:Ju228, motion 1986/87:Ju230 i denna del (yrkande 1), motion
1986/87:Ju232, motion 1986/87:Ju233, motion 1986/87:Ju234, motion
1986/87:Ju237 och motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkande 6) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i detta
hänseende.

5. Åtgärder mot våldsbrottsligheten (punkt 4, mom. 3)

Karin Ahrland (fp). Björn Körlof (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne
Svensson (m), Elving Andersson (c), Göran Ericsson (m) och Ingbritt
Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 17 med ”i nu berörda delar” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är utvecklingen beträffande våldsbrotten så
oroväckande att en ytterligare koncentration av resurser på bekämpning av
denna brottslighet är nödvändig. Vad utskottet finner särskilt allvarligt är att
våldsbrotten blivit allvarligare och att användning av vapen blir allmer
vanligt. För att kunna möta de berättigade önskemål som allmänheten - inte
minst äldre människor - har om aktivare polisinsatser och för att bättre
kunna leva upp till den prioritering mot våldsbrotten som måste ske bör
enligt utskottets mening samtliga nya polismanstjänster användas för insatser
mot våldsbrottsligheten, dvs. också de 20 tjänster som enligt regeringens
förslag avsätts för eko-brottsbekämpning. Utskottet delar således de synpunkter
som beträffande åtgärder mot våldsbrottsligheten kommer till
uttryck i motionerna 217, 808 och 809.

Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder mot våldsbrottsligheten

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ju217 i denna del
(yrkande 2), motion 1986/87:Ju808 i denna del (yrkande 8) och motion
1986/87:Ju809 i denna del (yrkandena 1 och 2) som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

JuU 1986/87:23

6. Kvarterspolisverksamheten (punkt 4, mom. 4)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne
Svensson (m), Elving Andersson (c), Göran Ericsson (m) och Ingbritt
Irhammar (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Nu
redovisade” och slutar med ”808 i berörda delar” bort ha följande lydelse:
Med hänsyn till den stora betydelse för bekämpandet av framför allt
våldsbrottsligheten men också med hänsyn till de viktiga uppgifter för den
allmänna ordningshållningen i stort och - inte minst - för allmän polisiär
service som kvarterspolisverksamheten innebär är det enligt utskottets
mening viktigt att särskilt framhålla betydelsen av att kraven på ökade
satsningar härvidlag blir vederbörligen uppmärksammade vid de prioriteringar
som sker regionalt och lokalt.

Vad utskottet sålunda anfört ligger i linje med vad som beträffande
kvarterspolisens betydelse kommit till uttryck i motionerna 640,802 och 808.
Utskottets uttalanden bör ges regeringen till känna för att beaktas i
verksamhetsplaneringen för de kommande budgetåren.

dels att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande lydelse:

4. bet: äffande kvarterspolisverksamheten
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ju640 i denna del
(yrkande 1), motion 1986/87:Ju802 i denna del (yrkande 7) och motion
1986/87:Ju808 i denna del (yrkande 7) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

Särskilda yttranden

1. Fördelningen mellan polismyndigheter (punkt 4, mom. 2)

Karin Ahrland (fp), Björn Körlof (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Arne
Svensson (m) och Göran Ericsson (m) anför:

I likhet med vad utskottet i andra sammanhang anfört vid liknande
problemställningar finner vi det inte möjligt att prioritera behoven vid en
eller flera polismyndigheter framför säkerligen lika angelägna behov vid
andra polismyndigheter. Det bör i stället ankomma på regeringen att efter
samråd med berörda myndigheter fatta sådana beslut. En förutsättning
härför är självklart att de beslut som regeringen då överväger inte är så
genomgripande att de kan sägas rubba de principer som lagts fast av
riksdagen genom tidigare fattade beslut. Det ligger enligt vår mening i sakens
natur att beslut av sådan karaktär måste underställas riksdagen för prövning.

Rikspolisstyrelsens förslag till omfördelning av polismanstjänster kan i och
för sig få stor betydelse såväl för de polismyndigheter som enligt förslaget får
personalförstärkningar som för de myndigheter som får avstå personal. Med
hänsyn till omfattningen av förslaget - det berör endast omkring 2 % av de
ifrågavarande tjänsterna - anser vi dock i enlighet med vårt nyss angivna
principiella ställningstagande att någon riksdagens prövning inte är erforderlig
i detta fall. Däremot anser vi - också i likhet med utskottet - att resultatet

JuU 1986/87:23

av regeringens nu pågående överväganden i lämpligt sammanhang bör
redovisas för riksdagen.

2. Polisstyrka för särskilt allvarliga händelser (punkt 4, mom. 6)

Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Göran Ericsson (m) anför:

Utskottets inställning till frågan om en särskild beredskapspolis fäster enligt
vår mening på ett riktigt och seriöst sätt uppmärksamheten på att vårt land
har kommit att bli kännbart påverkat av den internationella vålds- och
terrorvågen. Det är också uppenbart att den nuvarande beredskapen på olika
sätt måste reorganiseras och förbättras. Vi vill framhålla att utskottets
inställning till frågan om en särskild beredskapspolis enligt vår mening inte
utesluter att framgent ytterligare överväganden beträffande frågan om
organisation m. m. för en beredskap av nu ifrågavarande slag kan bli aktuella
med anledning av bl. a. de ställningstaganden som utredningsarbetet till följd
av mordet på Olof Palme kan komma att leda till.

JuU 1986/87:23

Innehållsförteckning Juli 1986/87:23

1. Rikspolisstyrelsen 1

Motioner 1

Utskottet 3

Inledning 3

Antagning av polisaspiranter 3

Integration av polisutbildningen 4

Polisyrkets krav 6

Utskottets hemställan 7

2. Polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet m. m 7

Utskottet 7

3. Statens kriminaltekniska laboratorium 8

4. Lokala polisorganisationen 8

Motioner 8

Utskottet 11

Inledning 11

Medelsberäkningen m. m 12

Fördelningen av tjänster mellan polismyndigheter 13

Motionerna 13

Bakgrund 13

Utskottets överväganden 15

Riktlinjer för resursanvändningen m. m 15

Polisstyrka för särskilt allvarliga händelser 20

Återkrävande av pass och körkort vid dödsfall 21

Utskottets hemställan 21

5. Utrustning m. m. för polisväsendet 22

6. Underhåll och drift av motorfordon m. m 22

7. Gemensam kontorsdriftm. m. inom kvarteret Kronoberg 22

8. Diverse utgifter 22

9. Byggnadsarbeten för polisväsendet 23

Motioner 23

Utskottet 24

Reservationer 26

1. Medelsberäkningen och antagning av polisaspiranter (punkt 1,
mom. 1) (m, fp, c) 26

2. Medelsberäkningen och antalet polismanstjänster m. m. (punkt
4,mom.l)(m) 27

3. Medelsberäkningen och antalet polismanstjänster m. m. (punkt

4.mom. 1) (c) 27

4. Fördelningen mellan polismyndigheter (punkt 4, mom. 2) (c) .. 28

5. Åtgärder mot våldsbrottsligheten (punkt 4, mom. 3) (m, fp, c) 29

6. Kvarterspolisverksamheten (punkt 4, mom. 4) (m, fp, c) 30

Särskilda yttranden 30

1. Fördelningen mellan polismyndigheter (punkt 4, mom. 2) (m,

fp) 30

2. Polisstyrka för särskilt allvarliga händelser (punkt 4, mom. 6)

(m) 31

gotab Stockholm 1987 12768