Justitieutskottets betänkande
1986/87:7

om förverkande m. m.

(prop. 1986/87:6)

Propositionen m. m.

I proposition 1986/87:6 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1. lag om ändring i brottsbalken,

2. lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.,

3. lag om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.,

4. lag om ändring i rättegångsbalken,

5. lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångs balken,

6. lag om upphävande av lagen (1983:225) om förfarandet vid förverkande
av vissa farliga föremål,

7. lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

8. lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel,

9. lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

10. lag om ändring i lagen (1986:655) om ändring i lagen (1958:205) om

förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Rörande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad som anförs
under rubriken Utskottet på s. 10.

Med anledning av propositionen har väckts motion 1986/87: Jul02 av Allan
Ekström. Justitieutskottet har överlämnat motionen till kulturutskottet.
De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1986/87. 7sami. Nr 7

1

vO C

1 Förslag till

JuU 1986/87:7

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 14 § samt 36kap. 1, 4, 7, 16 och 17 §§
brottsbalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

14 §1

Anordnar någon olovligen för allmänheten spel eller liknande verksamhet,
vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, och framstår
verksamheten med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och
övriga omständigheter som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en
betydande ekonomisk vinning, dömes för dobbleri till böter eller fängelse
i högst två år. Detsamma gäller den som tillåter en sådan verksamhet i
en lägenhet eller ett annat utrymme som han upplåtit åt allmänheten.

Deltager någon i spel eller liknande
verksamhet som, med hänsyn
till förhållanden som avses i
första stycket, framstår som äventyrlig
och som är olovlig samt har
anordnats för allmänheten eller eljest
äger rum i en lägenhet eller ett
annat utrymme vartill allmänheten
har tillträde, dömes för dobbleri till
böter.

36 kap.2

Utbyte av brott enligt denna balk
som ej motsvaras av skada för enskild
skall förklaras förverkat, om
det ej är uppenbart obilligt. Detsamma
gäller förlag för brott eller
dess värde, om förlaget mottagits
och mottagandet utgör brott enligt
denna balk.

Utbyte av brott enligt denna balk
skall förklaras förverkat, om det
inte är uppenbart oskäligt. Detsamma
gäller vad någon har tagit
emot som ersättning för kostnader i
samband med ett brott, om mottagandet
utgör brott enligt denna
balk; i stället för det mottagna får
dess värde förklaras förverkat.

Vid bedömningen av om det är
uppenbart oskäligt att förklara utbyte
förverkat enligt första stycket
skall bland andra omständigheter
beaktas om det finns anledning att
anta att skadeståndsskyldighet i
anledning av brottet kommer att
åläggas eller annars bli fullgjord.

' Senaste lydelse 1982: 1061.

2 Kapitlet omtryckt 1986: 118.

2

Nuvarande lydelse'

Föreslagen lydelse

JuU 1986/87:7

Har det till följd av ett brott som är begånget i utövningen av näringsverksamhet
uppkommit ekonomiska fördelar för näringsidkaren, skall värdet
därav förklaras förverkat även när det inte följer av 1 eller 2§ eller
annars är särskilt föreskrivet.

Vad som har sagts i första
stycket gäller ej, om förverkande är
obilligt. Vid bedömningen av om så
är förhållandet skall bland andra
omständigheter beaktas om det
finns anledning att anta att annan
betalningsskyldighet som svarar
mot de ekonomiska fördelarna av
brottet kommer att åläggas näringsidkaren
eller annars fullgöras av
denne.

Vad som har sagts i första
stycket gäller ej, om förverkande är
oskäligt. Vid bedömningen av om
så är förhållandet skall bland andra
omständigheter beaktas om det
finns anledning att anta att annan
betalningsskyldighet som svarar
mot de ekonomiska fördelarna av
brottet kommer att åläggas näringsidkaren
eller annars fullgöras av
denne.

Kan bevisning om vad som skall förklaras förverkat inte alls eller endast
med svårighet föras, får värdet uppskattas till ett belopp som är skäligt
med hänsyn till omständigheterna.

7 §

För brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall, på
yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om

1. brottsligheten har inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda
skyldigheter som är förenade med verksamheten eller annars är av allvarligt
slag och

2. näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att
förebygga brottsligheten.

Första stycket gäller inte, om
brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren
eller om det annars
skulle vara uppenbart obilligt att
ålägga företagsbot.

Första stycket gäller inte, om
brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren
eller om det annars
skulle vara uppenbart oskäligt att
ålägga företagsbot.

Är i lag eller författning föreskrivet
att förklaring skall meddelas om
förverkande eller annan sådan särskild
rättsverkan av brott, må detta
likväl underlåtas, om denna rättsverkan
är uppenbart obillig.

16 §

Är i lag eller författning föreskrivet
att förklaring skall meddelas om
förverkande eller annan sådan särskild
rättsverkan av brott, må detta
likväl underlåtas, om denna rättsverkan
är uppenbart oskälig.

Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt SFS 1986: 118.

1 * Riksdagen 1986187. 7sami. Nr 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JuU 1986/87:7

17 §

Förverkad egendom och företagsbot tillfaller staten, om ej annat är
föreskrivet.

Har enligt I § utbyte som svarar
mot skada för enskild förklarats
förverkat hos någon, svarar staten i
dennes ställe för ersättning åt den
skadelidande intill värdet av vad
som har tillfallit staten på grund av
beslutet om förverkande. Vid verkställighet
av detta beslut har den
hos vilken förverkandet skett rätt
att räkna av vad han visar sig ha
utgett som ersättning till den skadelidande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om brott som har
begåtts före ikraftträdandet gäller 36kap. 1 och 17 §§ i deras äldre lydelse.

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 1065) om visst stöldgods m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Har egendom som åtkommits genom
brott anträffats och är varken
ägaren eller annan som har rätt till
egendomen känd, skall egendomen
tagas i förvar, om det ej är uppenbart
obilligt.

Ii

Detsamma gäller om varken
ägaren eller annan som har rätt till
egendomen gör anspråk på den.

Föreslagen lydelse

Har egendom som frånhänts någon
genom brott anträffats hos annan
som uppenbart saknar rätt till
egendomen eller har den anträffats
utan att vara i någons besittning
och är varken ägaren eller annan
som har rätt till egendomen känd,
skall egendomen tas i förvar, om
det inte är uppenbart oskäligt. Detsamma
gäller egendom som har
förvärvats eller mottagits under
förhållanden som anges i 9 kap. 6§
andra stycket brottsbalken.

Första stycket tillämpas också
om varken ägaren eller annan som
har rätt till egendomen gör anspråk
på den.

Om förfarandet med egendom som tagits i förvar enligt första eller andra
stycket och om rätt för ägare som sedermera blir känd eller annan som har
rätt till egendomen att få egendomen utlämnad till sig eller att erhålla
ersättning finns bestämmelser i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad
egendom och hittegods m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Har egendom som avses i 1 §
anträffats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

3 Förslag till
Lag om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag reglerar förfarandet vid prövning av fråga om förverkande
av egendom till det allmänna eller om annan särskild rättsverkan av brott,
när frågan inte angår den som är tilltalad för brottet. Lagen gäller, om inte
annat följer av särskilda bestämmelser i lag eller annan författning.

2 § En fråga som avses i 1 § prövas av tingsrätten efter särskild talan. Om
inte annat framgår av denna lag, gäller för sådan talan i tillämpliga delar
reglerna i rättegångsbalken om åtal för brott på vilket inte kan följa svårare
straff än böter.

3 § Om talan avser förverkande av beslagtagen egendom, får kungörelsedelgivning
av stämningen ske enligt de förutsättningar som anges i 15 §
delgivningslagen (1970:428). Dessa regler får också tillämpas, om den mot
vilken talan förs är okänd.

Om värdet av den beslagtagna egendomen uppskattas till mindre än
tvåtusen kronor, får delgivning ske genom att stämningen anslås på rättens
kansli.

I stämningen skall den mot vilken talan riktas föreläggas att inställa sig
till huvudförhandling vid påföljd att egendomen annars får förklaras förverkad.
Uteblir han, skall egendomen förklaras förverkad, om det inte
framgår att talan är ogrundad.

4 § Om värdet av beslagtagen egendom uppskattas till mindre än tvåtusen
kronor, får åklagaren pröva frågan om förverkande. Ett beslut om förverkande
skall meddelas skriftligen. Den från vilken beslaget har skett får hos
åklagaren anmäla missnöje med förverkandebeslutet inom en månad från
det han fick del av det. I fall som anges i 3 § första stycket får beslutet
delges genom att det anslås på rättens kansli.

Anmäls missnöje, skall beslutet om förverkande inte vidare gälla. Om
beslaget inte hävs, skall åklagaren väcka talan om egendomens förverkande.
Har detta inte skett inom en månad från det anmälan kom in till
åklagaren, skall beslaget gå åter.

JuU 1986/87:7

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5

4 Förslag till

JuU 1986/87:7

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 7 § rättegångsbalken skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 kap.

7 §1

Då rätten förordnar om beslag eller fastställer verkställt beslag, skall,
om ej åtal redan väckts, rätten utsätta den tid, inom vilken åtal skall
väckas. Denna må ej bestämmas längre, än som finnes oundgängligen
erforderligt.

I annat fall än som avses i första I annat fall än som avses i första
stycket skall åtal väckas inom en stycket skall åtal väckas inom en

månad, sedan beslaget verk- månad, sedan beslaget verkställdes,
om ej den beslagtagna ställdes, om ej den beslagtagna

egendomens värde understiger ett- egendomens värde understiger tvåtusen
kronor. tusen kronor.

Finnes tid, som avses i första eller andra stycket, otillräcklig, må rätten
om framställning därom göres före tidens utgång, medgiva förlängning av
tiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1946: 804) om införande av nya
rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1946:804) om införande av nya
rättegångsbalken' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1986.

6 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1983: 225) om förfarandet vid
förverkande av vissa farliga föremål

Härigenom föreskrivs att lagen (1983:225) om förfarandet vid förverkande
av vissa farliga föremål skall upphöra att gälla vid utgången av år

1986.

1 Senaste lydelse 1974: 1067.

' Senaste lydelse av 17 § 1974: 1068.

6

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för
varusmuggling

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:418) om straff för varusmugglingdels

att 21 § skall upphöra att gälla,
dels att 24 § skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse
24 §'

Nuvarande lydelse

I mål rörande brott enligt författningar,
vilkas efterlevnad tullverket
har att övervaka, må, om ej svårare
straff än böter kan följa å brottet
eller om målet rör brott som avses i
2§ andra meningen, talan föras av
befattningshavare vid tullverket
som generaltullstyrelsen bestämmer.
Sådan befattningshavare må
ock såsom åklagare meddela förordnande
enligt 21 § första stycket.

I mål rörande brott enligt författningar,
vilkas efterlevnad tullverket
har att övervaka, må, om ej svårare
straff än böter kan följa å brottet
eller om målet rör brott som avses i
2§ andra meningen, talan föras av
befattningshavare vid tullverket
som generaltullstyrelsen bestämmer.
Sådan befattningshavare må
ock såsom åklagare meddela beslut
enligt 4§ lagen (1986:000) om förfarandet
i vissa fall vid förverkande
m. m.

Vad nu stadgats skall icke lända till inskränkning i allmän åklagares
åtalsrätt i fråga om brott, som nyss sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982: 636) om anordnande av visst
automatspel

Härigenom föreskrivs att i lagen (1982:636) om anordnande av visst
automatspel skall införas en ny paragraf, 9a§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 a§

Spelautomat och annan egendom
som använts vid brott enligt
9§ samt insatser som uppburits vid
brottet skall förklaras förverkade,
om det inte är uppenbart oskäligt.

JuU 1986/87:7

1 Senaste lydelse 1985: 10.

7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

JuU 1986/87:7

Förverkande kan, utöver vad som
framgår av 36kap. 5§ brottsbalken,
ske hos den som yrkesmässigt
tillhandahållit egendomen.

I stället för egendomen kan dess
värde förklaras förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. 1 fråga om brott som har
begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

9 Förslag till
Lag om ändring i lotterilagen (1982: 1011)

Härigenom föreskrivs att 30 § lotterilagen (1982:1011) skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Insatser som har uppburits vid
brott enligt 28 § samt utrustning,
annan egendom och handlingar
som har använts vid eller varit föremål
för sådant brott skall förklaras
förverkade, om inte detta är uppenbart
obilligt.

Förverkas en utbetalningsautomat
skall även dess innehåll förklaras
förverkat, om inte detta är uppenbart
obilligt.

Föreslagen lydelse

Insatser som har uppburits vid
brott enligt 28 § samt utrustning,
handlingar och annan egendom
som har använts vid eller varit föremål
för sådant brott skall förklaras
förverkade, om inte detta är uppenbart
oskäligt. Förverkande kan, utöver
vad som framgår av 36 kap. 5 §
brottsbalken, ske hos den som
yrkesmässigt tillhandahållit egendomen.

Förverkas en utbetalningsautomat
skall även dess innehåll förklaras
förverkat, om inte detta är uppenbart
oskäligt.

I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. I fråga om brott som har
begåtts före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.

10 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1986:655) om ändring i lagen
(1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m. m. i lagens lydelse enligt lagen (1986:655) om
ändring i nämnda lag

8

dels att I § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en övergångsbestämmelse av följande
lydelse.

Ii

Nuvarande lydelse

Alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel, vilka påträffas
hos den som brutit mot 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
13 kap. I § luftfartslagen
(1957:297) eller 325 § sjölagen
(1891:35 s. 1) skall vara förverkade,
om det inte finns särskilda
skäl mot detta.

Föreslagen lydelse

Alkoholhaltiga drycker eller andra
berusningsmedel, vilka påträffas
hos den som brutit mot 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
6 kap. 2 § järnvägstrafiklagen
(1985:192), 13 kap. 1 § luftfartslagen
(1957:297) eller 325 § sjölagen
(1891:35 s. 1) skall vara förverkade,
om det inte finns särskilda
skäl mot detta.

Detsamma skall gälla om sådana drycker eller berusningsmedel påträffas
hos den som medföljt vid tillfallet, om berusningsmedlen kan antas ha varit
avsedda även för den som begått gärningen.

Medför någon i strid mot gällande bestämmelser spritdrycker, vin eller
starköl vid offentlig tillställning, skola de ock vara förverkade som i första
stycket sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juni
1987.

Denna lag träder i kraft den 1 juni

1987. I fråga om brott mot 6 kap.
2§ järnvägstrafiklagen (1985:192)
som har begåtts före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.

JuU 1986/87:7

Utskottet

JuU 1986/87:7

De grundläggande reglerna om förverkande finns i 36 kap. brottsbalken
(BrB). De fick i huvudsak sitt nuvarande innehåll genom lagstiftning år 1968.
Mot bakgrund av vissa problem som reglerna i praktiken visade sig medföra
infördes år 1974 lagen (1974:1065) om visst stöldgods m.m. (stöldgodslagen).
Denna lag kan sägas utgöra en komplettering till reglerna om
förverkande i BrB. År 1982 infördes därefter i BrB en ny bestämmelse
varigenom möjligheterna vidgades att förklara värdet av ekonomiska
fördelar som uppkommit till följd av brott i näringsverksamhet förverkat.

I promemorian (Ds Ju 1984:12) Vissa frågor om förverkande och tagande i
förvar enligt stöldgodslagen behandlas ytterligare problem som framkommit
i rättstillämpningen och har anknytning till de nämnda reglerna.

De förslag som läggs fram i propositionen bygger till en del på promemorian
och remissbehandling av den. Underlaget i övrigt utgörs dels av en
promemoria från riksåklagaren med förslag till avkriminalisering och andra
begränsningar i straffrättens tillämpningsområde, dels av en framställning tili
justitiedepartementet från polismyndigheten i Malmö om behovet av en
förverkandebestämmelse i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel
(automatspelslagen).

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om förverkande i 36 kap.
1 § BrB i syfte att utvidga möjligheterna att förklara utbyte av brott
förverkat. Det nuvarande hindret mot förverkande när utbytet motsvaras av
skada för enskild föreslås bli avskaffat. Den enda uttryckliga begränsningen
av möjligheten att förklara utbyte av brott förverkat föreslås bli att
förverkandet inte får vara uppenbart oskäligt. Förslaget i denna del
kompletteras med en bestämmelse i 36 kap. 17 §. Den innebär i huvudsak att
- om utbyte som motsvarar skada för enskild har förklarats förverkat hos
någon - staten i dennes ställe skall svara för ersättningen till den skadelidande
intill värdet av vad som har tillfallit staten på grund av förverkandet.
-Förslaget i propositionen innebär också att möjligheterna att ta egendom i
förvar enligt stöldgodslagen utvidgas. Vidare föreslås en ny lag om förfarandet
i vissa fall vid förverkande m. m. Den innebär bl. a. att åklagaren ges
större möjligheter än i dag att själv besluta om förverkande av egendom som
tagits i beslag.

I propositionen föreslås också sådana regler att spelautomater och annan
egendom kan förklaras förverkade enligt automatspelslagen. Genom en
föreslagen ändring i lotterilagen (1982:1011) ökas möjligheterna till förverkande
enligt den lagen. Det föreslås slutligen att straffansvaret enligt
bestämmelsen om dobbleri i 16 kap. 14 § BrB för den som deltar i spel eller
liknande verksamhet avskaffas.

Lagförslagen föreslås med ett undantag (lagförslag 10) träda i kraft den 1
januari 1987.

Utskottet finner inte anledning till erinran mot lagförslagen och tillstyrker
bifall till dem.

10

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det genom proposition 1986/87:6 framlagda
förslaget till lag om ändring i brottsbalken,

2. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1974:1065) om visst stöldgods m. m.,

3. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om förfarandet i vissa fall vid förverkande m. m.,

4. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i rättegångsbalken,

5. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken,

6. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om upphävande av lagen (1983:225) om förfarandet vid
förverkande av vissa farliga föremål,

7. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling,

8. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst
automatspel,

9. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lotterilagen (1982:1011),

10. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1986:655) om ändring i lagen (1958:205) om
förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Stockholm den 25 november 1986
På justitieutskottets vägnar
Lars-Erik Lövdén

Närvarande: Lars-Erik Lövdén (s), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge
Klöver (s), Gunilla André (c), Ulla-Britt Åbark (s), Sven Munke (m), Hans
Göran Franck (s), Hans Petersson i Röstånga (fp), Bengt-Ola Ryttar (s),
Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Lars Sundin (fp), Jerry Martinger
(m) och Ingbritt Irhammar (c).

JuU 1986/87:7

11

.