Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Jordbruksutskottets betänkande

1986/87:7

om bilavgaslag (prop. 1986/87:56)

JoU

1986/87:7

Sammanfattning

Riksdagen beslöt i december 1985 om skärpta krav för avgasrening pä per­sonbilar. I propositionen föresläs en ny lag, bilavgaslag, som innehåller de lagregler som behövs för att genomföra de skärpta avgaskraven. Genom lagen läggs ett ökat ansvar på biltillverkarna beträffande fordons funktion och hållbarhet i fråga om utsläpp av luftförorenande ämnen.

Utskottet behandlar i betänkandet propositionen jämte de motioner som väckts med anledning av propositionen. Ett antal fristående motioner frän januari 1986 behandlas även.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Motionerna avstyrks:

Utskottet gör i betänkandet ett uttalande om vikten av att de.nya bestäm­melserna om tillverkaransvar icke skall få leda till att en monopolsituation uppstår pä service- och reservdelsmarknaderna. Därmed tillgodoses motio­ner (m, c).

Utskottet erinrar vidare om att riksdagen för ett är sedan gjorde uttalan­den om att avgasreningsprogrammet följs upp med breda och återkomman­de informationskampanjer samt om vikten av att tunga transporter i möjlig män överförs frän landsväg till järnväg och bät.

1 övrigt lämnas motioner om bl. a. sambandet mellan hastighet och luft­föroreningar, förbättrad kontroll av den existerande bilparken, riktlinjer för bensinhantering och kartläggning av kväveutsläppen frän fiygtrafiken utan åtgärd med hänvisning till pågående utredningar.

Till betänkandet har fogats 14 reservationer (m, fp, c, vpk) och ett särskilt yttrande (fp, vpk).

Propositionen

1 proposition 1986/87:56 har regeringen (statsrådet Dahl) föreslagit riksda­gen att anta förslag till bilavgaslag. Lagförslaget har granskats av lagrådet. Den nya lagen föresläs träda i kraft den 1 juli 1987.

I     Riksdagen 1986/87. 16 saml. Nr 7

Rättelse: S. 23 rad 15 Står: Jarl Leander Rättat till; Jarl Länder.

Lagförslaget hai-följande lydelse:                                JoU 1986/87:7:,

Förslag till Bilavgaslag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § Denna lag syftar till att förebygga att bilar och andra motordrivna fordon orsakar skador pä människors hälsa eller på miljön genom utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen.

2   § Motordrivna fordon skall vara så konstruerade och utrustade att de inte släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd än vad som kan godtas frän hälso-och miljöskyddssynpunkt.      "

För motordrivna fordon gäller i vissa fall krav på avgasgodkännande. Föreskrifter härom meddelas av regeringen.

I fråga om fordon som tillverkats utomlands gäller för att tillverkaren skall få sitt avgasgodkännande att denne har en behörig ställföreträdare i Sverige. Ställföreträdaren svarar solidariskt med tillverkaren för de för­pliktelser som tillverkaren har enligt denna lag eller enligt föreskrifter söm meddelats rned stöd av lagen.

3§ Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med­
dela föreskrifter om           ;      ' ,

,1. begränsning av utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen från motordrivna fordon samt om fordoiiens beskaffenhet, utrustning, hållbar­het och futiktion för att uppfylla uppställda krav på begränsning av utsläpp,

2.   skyldighet att underhålla den utrustning på fordonen som begränsar

utsläppen och att använda visst bränsle,                               ,             .

3.     kontroll och tillsyn av ätt fordonen uppfyller kraven på begränsning
av utsläpp.   

Tillsyn

4   § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen bestämmer.

5   § En tillsynsmyndighet får förelägga en tillverkare av motordrivna fordon alt utan ersättning lämna de upplysningar, tillhandahålla de fordon, fordonsdelar och handlingar samt utföra de undersökningar som behövs för tillsynen. Ett.föreläggande får förenas med vite.

För tillsyn enligt denna lag har en tillsynsmyndighet rätt till tillträde till en fabrik eller annan anläggning och får där göra undersökningar. Polismyndigheten skall lämna det biträde som behövs för tillsynen.

Tillverkarens ansvar

6 § Som villkor för avgasgodkännande gäller att tillverkaren gentemot
ägarna av fordonen åtar sig att kostnadsfritt avhjälpa bristerna, om fordo­
nen vid myndighets kontroll visar sig inte uppfylla de krav som föreskrivits
med stöd av 3 §.

 

Tillverkaren är inte skyldig att åta sig att avhjälpa brister på fordon som      JoU 1986/87:7 vid tidpunkten för kontrollen har körts mer än ättiotusen kilometer eller som är äldre än fem år och inte heller brister som beror på fordonens ägare

eller brukare eller på en olyckshändelse eller därmed jämförlig omständig-      -        ■     ■

het.

Regeringen eller den myndighet som. regeringen bestämmer meddelar   '
närmare föreskrifter om utformningen av tillverkarens åtagande enligt
denna paragraf.   ,

7 § Visar det sig beträffande avgasgodkända fordon av viss typ att de krav på begränsning av utsläpp som har föreskrivits med stöd av 3§ inte uppfylls i godtagbar utsträckning, skall den myndighet som regeringen bestämmer förelägga tillverkaren att vidta de åtgärder som behövs för att bristerna skall avhjälpas. Föreläggandet får förenas med vite.

8§ Regeringen får meddela föreskrifter som inskränker tillämpningen av 6 och 7§§ till vissa slag av motordrivna fordon.

Avgifter

9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får före­
skriva att särskilda avgifter skall tas ut för prövning för avgasgodkännande
samt för tillsyn och annan kontroll enligt denna lag eller föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen (kontrollavgift).

10 § Om undantag från meddelade föreskrifter medges för ett visst mo­
tordrivet fordon eller en grupp av sådana fordon, får en avgift till staten tas
ut för varje fordon som undantaget omfattar (dispensavgift).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om dispensavgiftens,beräkning. Härvid skall iakttas att avgiften bör utjämna de ekonomiska fördelarna för den avgiftsskyldige av att fordonet inte uppfyller uppställda krav.

Överklagande m. m.

11 § Ett beslut.av en myndighet om föreläggande enligt 5§ eller om
kontrollavgift i ett särskilt fall enligt 9§ får överklagas hos kammarrätten
genom besvär.

En myndighets beslut i det särskilda fallet om dispensavgift enligt 10§ får överklagas hos regeringen.

12   § Ett beslut av en myndighet om föreläggande enligt 7 § får överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd. Koncessionsnämndens beslut får överklagas hos regeringen.

13   § För koncessionsnämnden gäller vid prövningen i tillämpliga delar 11 och 12§§, 14§ första stycket, andra stycket 3 och tredje-femte styckena samt 15 § miljöskyddslagen (1969:387).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i 2§ tredje stycket samt 6-8, 12 och 13 §§ gäller dock inte motordrivna fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1988 eller tidigare års modell.

 

Motioner                                                                    JoU 1986/87:7

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

Motion 1985/86:Jo702 av Rolf Clarkson m. fl. (m), vari yrkas med hänvis­ning till vad som anförts i motion 1985/86:T 209

1.   att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur reglerna för avgasre­ning skall ändras för att dessa skall stimulera forskning om och introduk­tion och produktion av billigare och funktionsdugligare system för avgasre­ning,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen, under rubriken Avgasrening, anförts om undersökningar av kostna­derna för olika typer av avgasrening samt övriga aspekter på s. k. katalytisk avgasrening,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om de s. k. A-20-reglerna.

Motion l985/86:Jo708 av Ulf Adelsohn m. fi. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 11), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande avgasrening för fordon.

Motion 1985/86:Jo738 av Bengt Westerberg m. fi. (fp), vari yrkas såvitt nu är i fräga (yrkandena 42—44)

42.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om åtgärder för bättre avgasrening för äldre bilar,

43.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om övergäng till de s. k. Kalifornienkraven för dieselfor­don,

44.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad söm i mo­tionen anförs om större uppmärksamhet pä avgasutsläppen vid kontrollbe-   ' siktningen.

Motion 1985/86;Jo757 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om enhetliga krav och avgasbestämmelser för bilar.

Motion 1985/86:Jo765 av Bertil Fiskesjö (c), vari yrkas att riksdagen beslu­tar att hos regeringen begära åtgärder mot avgasföroreningarna frän fiyg-plan i enlighet med vad som angetts i motionen.

Motion 1985/86:Jo774 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fräga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär att ett program utarbe­tas om krav på återföringssystem (OK-typ) av bensinångan.

Motion l985/86:Jo775 av Lars Werner m. fi. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i fräga (yrkandena 1 och 4),

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en sänkning av hastighetsgränserna i enlighet med vad som föreslås i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fiygets ut­
släpp av kväveoxid bör kartläggas.

 

Motion 1985/86:Jo788 av Ivar Virgin (m), vari yrkas                     JoU 1986/87:7

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om låga gränsvärden vid utsläpp av lösningsmedel i Udde­vallaområdet,

2.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om miljövårdsstimulanser för att ytterligare minska ut­släppen i Uddevallaomrädet.

Motion l985/86;Jo799 av Karin Söder m. fi. (c), vari yrkas såvitt nu är i fräga (yrkandena 10—13);

10.  att riksdagen hos regeringen begär en utredning om kostnader och effekter vid införande av s. k. Kalifornienkrav pä tunga dieselfordon,

11.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utvecklande av energiteknik och trafiklösningar som minskar utsläpp av bilavgaser i tätorter,

12.  att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om koncessionsprövning av större trafikanordningar,

13.  att riksdagen hos regeringen begären kartläggning av fordonshastig-heter och effekter på miljön och försurning.

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motion 1986/87:Jol06 av Allan Ekström vari yrkas att riksdagen beslutar att ge 12 § följande ändrade lydelse:

12 § Beslut av myndighet om föreläggande enligt 7 § fär överklagas till karh-marrätten. Mot kammarrättens beslut föres talan hos regeringsrätten.

Motion 1986/87:Jol07 av Leif Olsson och Kerstin Gellerman (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten att minska utsläppen vid all bensin­hantering.

Motion l986/87:Jol08 av Lars Werner m. fi. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att ett kontrollsystem snabbt tas fram,

2.   att riksdagen hemställer om att lagförslaget skärps i enlighet med mo­tionens förslag om bilismens totala utsläppsmängder.

Motion 1986/87:Jol09 av Lars Ernestam m. fi. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar utforma bilavgaslagens 12— 13 §§ i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion 1986/87:Jol 10 av Jan Sandberg m. fl. (m) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående det angelägna i att göra justeringar i bilavgaslagen så att platinabehovet minimeras och alternativa reningsme­toder uppmuntras,

2.   att riksdagen beslutar begära att regeringen skyndsamt återkommer med förslag om åtgärder för att stimulera utsläppsminskningen även i den

existerande bilparken,                                                                                           <

 

3.   att .riksdagen uttalar att efterkontrollen efter garantitidens utgång     JoU 1986/87:7 skall utformas så att en ökad utskrotningseffekt minimeras,

4.   att riksdagen uttalar att biltillverkarna inte skall fä föreskriva använ­dandet av reservdelar av ett visst märke eller service vid vissa verkstäder,                                                                   -

Motion 1986/87;Jol 11 av Arne Andersson i Ljung m. fi. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära snart förslag till skat­terabatter för de existerande fordon som avgasrenas, ■ 2. att riksdagen beslutar att avslå 3.§ 1 p. förslaget till bilavgäslag,

3.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo-. tionen anförts om tillverkaransvar och konkurrensbegränsning,,

4.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts orn avgifter för tillsyn och kontroll.                                                                         :.                 ,        ' '   '

Motion 1986/87:Jol 12 av Karf Erik Olsson m. n. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo­tionen anförts om inriktningen av insatser mot luftföroreningar,

2.   att riksdagen beslutar sorh sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om etanolproduktion,

3.   ätt riksdagen hos regeringen begär förslagom reningsåtgärder för die­selavgaser,

4.   att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om den tekniska utvecklingen av nya motorer och re­ningsteknik,                               ,  .

5.   att riksdagen hos regeringen begär förslag om stimulanser till rens­ningsteknik i befintlig bilpark,

6.   att riksdagen hos regeringen begären utredning om sambandet mellan hastighet och utsläpp och eventuella åtgärder,

7.   att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om konkurrensbegränsande effekter pä servicemarkna-, den.

Inledning

I betänkandena (SOU 1983:27 och 28) Bjlar och renare luft och i skrivelse den 7 december 1983 har bilavgaskommittén lämnat förslag till åtgärder för att minska utsläppen av förorenande avgaser från motorfordon.

Regeringen lade i proposition 1985/86:61 fram förslag till riktlinjer för skärpta avgasreningskrav för personbilar. Riktlinjerna antogs av riksdagen (JoU 1985/86:11, rskr.. 101). Beslutet innebär att avgaskrav som motsvarar gällande federala krav i USA införs i Sverige frivilligt fr. o. m. 1987 års bilmodeller och obligatoriskt fr. o. m. 1989 ärs modeller. För att stimulera till köp av personbilar som iippfyllerde nya skärpta ävgaskraven har för­säljningsskatten (bilaccisen)satts ned pä sådana personbilar av 1987 och 1988 ärs modeller som klarar de skärpta avgaskraven (prop. 1985/86:145, .SkU 41, rskr. 237, SFS 1986:260). För 1989 och senare års modeller skall enligt de antagna riktlinjerna de strängare avgaskraven tillärhpas obligato­riskt.

 

För bensindrivna bilar behövs i regel katalysatorrening för att de nya      JoU 1986/87:7
avgaskraven skall kunna uppfyllas. Sådan rening förutsätter att blyfri ben­
sin används som drivmedel. Regeringen har med stöd av lagen (1985:426),
om kemiska produkter beslutat om förbud mot import och tillverkning av ,
blyad regularbensin för användning, inom Sverige fr. o. m. den 1 januari
1986. Fr.o. m. den I Juli 1987 är det förbjudet att sälja blyad bensin vid        :

tankställen med mer än en bensinpump, om inte blyfri bensin samtidigt tillhandahälls. Dessa bestämmelser har tagits jn i förordningen (1985:838) om motorbensin. För att stimulera till största möjliga användning av blyfri bensin har bensinskatten differentierats sä att skatten på blyfri bensin är 16 öre lägre per liter än på annan bensin (prop. 1985/86:61, SkU 16, rskr. 102);

Med stöd av lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer har i bilavgaskungörelsen (1972:596) tagits in föreskrifter om de nya avgaskrav för personbilar som behövs för bl. a. frivilligperioden (se SFS 1985:1117).

Frågor om den närmare utformningen av erforderliga kontrollmetoder m. m. för genomförande av skärpta avgaskrav har behandlats av länderna i den s. k. Stockholmsgruppen, som består av Sverige, Norge, Danmark, Fin­land, Canada, Schweiz, Österrike och Liechtenstein. Arbetet i gruppen har dessutom följts av Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna så­som observatörer. Vid ett möteden 9— IO september 1986 antog gruppen ett förslag till internationella rekommendationer i dessa frågor. För sveiisk del har berörda frågor dessutom behandlats i en särskild arbetsgrupp med re­presentanter frän jordbruksdepartementet, statens naturvärdsverk. Aktie- • bolaget Svensk Bilprovning och Bilindustriföreningen.

1 propositionen framläggs förslag till denlagstiftning som kräver riksda-        ,

gens niédvérkan för att fullfölja de beslutade riktlinjerna såvitt avser de avgaskrav som skall gälla fr. o. m. 1989 ärs personbilsmodeller. 1 anslutning till förslaget behandlas för sammanhangets skull översiktligt de administra­tiva bestämmelser söm behövs för lagregleringens tillämpning.

Utskottet        =

Utskottet behandlar i det följande främst de avsnitt av propositionen som
föranlett motionsyrkanden eller som behandlar frågor som berörts i fristå­
ende motioner från januari 1986.1 den män regeringens förslag icke närma­
re berörs innebär detta att utskottet lämnar förslagen utan erinran. 1 anslut­
ning till behandlingen av propositionen tar utskottet upp vissa frågeställ­
ningar som föranletts av motionsyrkanden..        •      ■       .

Vissa utgångspunkter för lagstiftningen

Miljöministern erinrar i propositionen om att de riktlinjer för införandet av skärpta avgasreningskrav som riksdagen godkände hösten 1985 (prop. 1985/86:61, JoU II, rskr, 101) innebär att motsvarande avgaskrav införs som gäller för den federala amerikanska marknaden. Hon framhåller vida­re bl. a. följande.

 

1 likhet med nuvarande svenska bestämmelser om avgasrening bör de JoU 1986/87:7 nya bestämmelserna i princip ta sikte pä utsläppsbegränsningar och inte tekniska lösningar för att uppnå dessa. För att klara de nya avgaskraven fordras för flertalet bensindrivna bilar katalysatorrening. Flera dieselbils­modeller uppfyller redan i dag kraven. Ett intensivt forsknings- och utveck­lingsarbete pågår med andra tekniska lösningar, bl. a. beträffande den s. k. leanburn-tekniken. I vad män detta arbete kommer att leda till alternativa lösningar som kan klara de amerikanska avgaskraven är ännu för tidigt att säga. Även beträffande katalysatortekniken och reningsteknik för diesel­motorer (bl. a. partikelfällor) pågår ett utvecklingsarbete.

I USA finns bestämmelser om avgasrening för olika fordonskategorier, såsom personbilar, lastbilar och bussar. Bestämmelserna omfattar bl. a. gränsvärden, provmetoder, hållbarhet, efterkontroll, tillverkaransvar med skyldighet bl. a. att återkalla och vidta rättelseätgärder pä felaktiga bilar (s. k. recall) samt tillverkargarantier.

I fräga om gränsvärden för avgasutsläpp iluften innebär de amerikanska kraven för personbilar för närvarande följande. Utsläppen fär, räknat för kilometer, uppgå till högst 2,1 g koloxid, 0,25 g kolväten, 0,62 g kväveoxider och 0,124 g partiklar. Dessutom får avdunstningen av kolväten vid sådant prov som anges i de amerikanska bestämmelserna uppgå till högst 2,0 g. Gränsvärdena skall klaras av personbilar som är upp till fem är gamla eller som körts högst 80 000 km. Kraven gäller federalt i USA fr. o. m. 1981 ärs bilmodeller. Gränsvärdet för partikelutsläpp tillämpas dock i USA först fr. o. m. 1987 ärs bilmodeller.

I motion Jol 12 av Karl Erik Olsson m. fi. (c) framhålls vikten av att olika avgasreningsmetoder utvecklas, bl. a. leanburnteknik och ängmotorer. 1 motionen konstateras att tills vidare dock bara trevägskatalysatortekniken finns för att effektivt minska utsläppen från biltrafiken. Ett motsvarande yrkande återfinns i motion 1985/86;Jo799 av Karin Söder m. fi. (c), yrkan­de II.

EnUgt motion Jol 10 av Jan Sandberg m. fi. (m) bör reglerna enligt avgas­lagen justeras så att platinabehovet minimeras och alternativa reningsmeto­der uppmuntras. Motionsyrkandet synes i första hand motiverat av Sydafri­kapolitiken. Motionärerna konstaterar att katalysätorreningen förutsätter användande av ädelmetallen platina. Då producentpriset pä denna metall kontrolleras av Sydafrika föreligger enligt motionen risk för ett ökat Sydaf­rikaberoende om inte alternativa metoder utvecklas (yrkande I).

1 den fristående motionen 1985/86;Jo708 av Ulf Adelsohn m. fi. (m)
framhålls bl. a. att starka marknadskrafter kommer att verka för utveckling­
en av alternativa system då priset för den katalytiska avgasreningen är högt
(yrkande 11). Likartade tankegångar återkommer i motion 1985/86;Jo702
av Rolf Clarkson m. fl. (m) med bl. a. yrkande om stimulans ät forskning
om billigare och funktionsdugligare system för avgasrening (yrkandena I
och 2).                                                           ■          '                     ■

Utskottet erinrar om att, som framhålls i propositionen, katalysatorre­ningen f. n. är den enda tillgängliga teknik som uppfyller de nya kraven på avgasrening. Utskottet delar emellertid motionärernas uppfattning att det av fiera skäl är angeläget att arbetet pä att utveckla effektiva och funktions-

 

säkra avgasreningssystem fortsätter. Som framgår av bl.a. propositionen JoU 1986/87:7 pågår ett intensivt arbete i det syftet. Av naturliga skäl är det i första hand bilindustrin som svarar för FoU-verksamheten pä området. Utskottet utgår ■ emellertid från att regeringen och ansvariga organ, i' första hand natur­värdsverket, nära följer de framstegsom görs pä området och stimulerar utvecklingen. Inom ramen för det internationella samarbetet pä området bör de förändringar av regelsystemet vidtas som bedöms möjliga och önsk­värda. Vad utskottet anfört synes ägnat att i väsentlig män tillgodose syftet med här berörda yrkanden i motionerna Jol 12, 1985/86:Jo702, 1985/ 86;Jo708 och l985/86:Jo799. Motionsyrkandena bör således icke föranle­da något särskilt uttalande frän riksdagens sida.

När det gäller den särskilda aspekt av frågan som betonas i motion Jol 10
— och som även berörs i motion 1985/86:Jo708 — nämligen risken för att vi
skall hamna i handelspolitiskt beroendeförhållande till Sydafrika pä grund
ay en ökande efterfrågan av metallen platina, fär utskottet framhålla följan­
de.       ■                                                                                        .    ■

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i en rapport Platinagrup-
pehs metaller (SGU PM 1986:2) lämnat en redovisning för dessa metallers
(platina, palladium, iridium, rodium, osmium och rutenium) förekomst och
användning.                        -

Enligt rapporten domineras produktionen av platinametallerna av tvä länder, nämligen Sovjetunionen och Sydafrika. Den sovjetiska platinaex­porten till västvärlden utgör endast ca 8 ton av en total tillförsel i väst av ca ■86 ton (1984 ärs värden). Den sydafrikanska platinaproduktionen är ca 72 ton, motsvarande 84 % av tillförseln inom västländerna.

Platinametallerna används huvudsakligen inom industrin. Det är främst för avgasrening i bilar som platina, palladium och rodium finner sin största användning. Den svenska importen av platinametaller kommer främst frän europeiska länder samt USA: Ursprungligen torde dock den övervägande delen av platinametallerna utom palladium komma frän Sydafrika. Till­gången på platina för avgasrenare nu och inom åtminstone dén närmaste tioårsperioden är beroende av tillförsel frän Sydafrika. Intet annat land kan ersätta dess produktion, uppger SGU.

Utskottet är icke berett att tillmötesgå yrkandet i motion Jo 110 om sädana ändringar i avgaskraven som gör det möjligt att minska användningen av platina. Som utskottet framhållit är katalysätorreningen, vilken ju förutsät­ter användande av platina, den enda teknik som för närvarande stär till buds för att åstadkomma en radikal förbättring av avgasreningen. Någon svårighet att för närvarande tillgodose metallbehovet har icke försports, , såvitt utskottet kunnat finna. Utskottet är medvetet om att så kan bli fallet om Förenta nationerna beslutar om en bojkott äv alla sydafrikanska pro­dukter, inklusive ädelmetaller. Det bör dock erinras om att en sådan bojkott skulle syfta till avskaffandet av den sydafrikanska apartheidpolitiken och att den skulle upphöra sä snart detta mål nätts.

Utskottet har erfarit att en ätervinningsanläggning för platina planeras, vilket på sikt är ägnat att påverka behovet av råvaruimporten.

Utskottet avstyrker således motion Jol 10 yrkande 1.

Enligt motion Jol 12 bör riksdagen begära förslagom reningsåtgärder för dieselavgaser (yrkande 3). I motionerna 1985/86:Jo738 (yrkande 43) av

I*    Riksdagen 1986/87. 16 saml. Nr 7

Bengt Westerberg m. fi. (fp) och l985/86;Jo799 (yrkande 10) av Karin Sö-      JoU 1986/87:7 der m. fl. (c) framställs yrkanden om övergång till avgasreningskrav för tunga dieselfordon av samma typ söm de krav vilka gäller i Kalifornien.

Utskottet erinrar om att de avgasbestämmelser som omfattas av regering­ens förslag gäller personbilar, oavsett om de drivs med bensin, dieselolja , gas eller annat drivmedel. Den katalytiska avgasreningen kan endast tilläm­pas pä bensindrivna fordon. När det gäller dieseldrivna bilar är det främst partikelreningen som vållar problem. Den reningsteknik som därvid tilläm­pas kallas partikelfällor. Som miljöministern påpekar i propositionen upp­fyller fiera existerande dieselbilmodeller de amerikanska kraven.

Statens naturvårdsverk har regeringens uppdrag att utarbeta förslag till avgasrening för tunga fordon. Även i detta hänseende torde de federala amerikanska kraven kunna tjäna till ledning. Några fristående regler för Kalifornien kommer enligt vadutskottet erfarit icke att vara aktuella i fram­tiden, dä staten Kalifornien beslutat anpassa sina avgasreningskrav för tunga fordon till de bestämmelser som skall gälla federalt i USA.

Naturvårdsverkets uppdrag skall redovisas före mars månads utgång 1987.

Med hänsyn till att dieseldrivna personbilar således omfattas av de nya avgasreningskraven och att frågan om avgasrening för tunga fordon utreds av den behöriga myndigheten påkallar motionerna Jol 12, l985/86;Jo738 och 1985/86:Jo799 i nu berörda delar icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Bilavgaslagens syfte

Regeringen föreslär i propositionen att bestämmelserna om skärpta avgas­krav och därmed sammanhängande frågor som kräver lagform tas in i en ny lag, bilavgaslagen. Lagen skall ha som grundläggande syfte att förebygga att skador uppstår pä människors hälsa och i miljön till följd av utsläpp i luften av avgaser och andra ämnen frän bilar och andra motordrivna for­don (1 §). Motordrivna fordon skall vara sä konstruerade och utrustade att de inte släpper ut avgaser och andra ämnen i större mängd än vad som kan godtas från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Detta skall uppnäs genom skärpta utsläppskrav, ett utökat ansvar för biltillverkarna och en förbättrad kontroll av bilar som satts i trafik. Miljöministern konstaterar att bilen i ett biltätt land som Sverige innebär fördelar för den enskilde och för samhället men att den också har negativa konsekvenser.

Biltrafiken är i dag den dominerande källan till luftföroreningar i många svenska tätorter. Bilarna står för större utsläpp av koloxid, kväveoxider och kolväten än all annan verksamhet i landet. Bilismens föroreningar ger påtag­liga effekter på hälsan. Bilavgaserna innehåller bl. a. många ämnen som kan orsaka genetiska förändringar och cancer.

Bilavgaserna påverkar även naturmiljön. De svarar för omkring hälften
av kväveoxidutsläppen, vilka bidrar till bl.a. den ökade försurningen av
mark och vatten. Vidare är kväveoxid- och kolväteutsläppen frän bl. a. bilar
en väsentlig källa till bildandet av ozon och andra oxidanter. Dessa ämnen,
som sprids över stora områden på liknande sätt som försurande ämnen,           ,

medför både hälsorisker och skadliga effekter pä växtligheten, bl. a. barr-

 

skog och jordbruksgrödor. Bilavgaser bidrar också till ökad korrosion, ska- JoU 1986/87:7 dor pä byggnader och monument samt en allmän nedsmutsning. Mot den bakgrunden är det angeläget att kraftfulla åtgärder snabbt vidtas för att så långt möjligt minska föroreningarna från bilismen. Bilavgaslagens bestäm­melser bör utformas på ett sådant sätt att de antagna riktlinjerna om skärpta avgaskrav kan genomföras sä effektivt som möjligt.

Enligt motioner frän centern och vänsterpartiet kommunisterna är det nu framlagda förslaget icke tillräckligt genomgripande för att åstadkomma den nödvändiga minskningen av kväveutsläppen och andra miljöskadliga utsläpp. Lars Werner m. fi. (vpk) hävdar i motion J0IO8 att propositionen och lagförslaget är alltför tamt och luddigt med tanke pä hur trafikstruktu­ren är på väg att förändras. Biltrafiken ökar med 4 — 5% om året, vilket innebär att de förbättringar frän miljösynpunkt som kan erhållas genom att personbilarna fär katalytisk avgasrening omintetgörs. I motionen föresläs en skärpning av förslagsvis 2 § lagförslaget så att under inga omständighe­ter hälso- och miljöskyddshänsynen kan åsidosättas (yrkande 2).

Enligt motion Jol 12 av Karl Erik Olsson m. fi. (c) bör riksdagen göra ett uttalande om inriktningen av insatser mot luftföroreningar innebärande att större föroreningar från mänsklig verksamhet än vad naturen klarar av att ta emot inte kan accepteras. Nedfallet av svavel måste mot denna bakgrund minskas med ca 80 % för att undvika försurning av vatten och mark. Mot­svarande målsättning för kväve måste vara minst 50%. Dessa naturens smärtgränser för ämnen och föreningar bör utgöra riktlinjer för såväl det internationella som det nationella arbetet (yrkande 1).

Utskottet fär för sin del anföra följande.

Bilismen har som miljöministern påpekar stort värde för enskilda och för samhället. Den har även en rad negativa följder.

Utan att gå in pä motorismens tragiska medverkan till olycksfallsstatisti­ken har utskottet under en följd av är hävdat nödvändigheten av att trafi­kens hälso- och miljöskadliga effekter måste nedbringas. Avgasernas och motorbullrets inverkan pä stadsmiljön intog länge det största intresset här­vidlag. Under senare år har utsläppens menliga inverkan på naturmiljön och icke minst på skogens hälsotillstånd särskilt framhållits. Utskottet delar miljöministerns uppfattning att kraftfulla och effektiva åtgärder måste till­gripas för att nedbringa de luftförorenande utsläppen frän bilar och andra motorfordon. Enligt utskottets mening föreligger heller inte någon principi­ell skillnad mellan regeringens och motionärernas inställning till angelä­genheten av att de skadliga luftföroreningarna nedbringas. Utskottet är emellertid medvetet om att avgasreningsfrägan innefattar en rad praktiska komplikationer. Hänsyn måste tas till de internationella aspekter som följer av att bilindustrin är en högt internationaliserad bransch. Vidare innebär' det faktum att bilismen utövas av miljontals bilförare ett praktiskt problem när det gäller att genomföra ändringar av trafikintensiteten för att minska miljöskadorna. Utskottet finner för sin del att regeringens förslag är väl avvägt. Motionerna bör således icke föranleda någon ytterligare åtgärd frän riksdagens sida i nu berörd del.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om att riksdagen för ett år sedan på
utskottets förslag gjorde ett uttalande om behovet av information till bilfö-        1

 

rårna. Riksdageri uttalade dä att breda och återkommande informations-      JoU 1986/87:7 kampanjer borde föras för att övertyga bilförarna om den möjlighet som finns att pä frivillig väg mildra föroreningarna från bilavgaserna. Från mil­jösynpunkt borde särskilt betonas vikten av att reglerna om hastighetsbe­gränsning iakttas (JoU 1985/86:11, s. 11, rskr. 101).

Utskottet.återkommer senare i detta betänkande till olika förslag om möjligheterna ätt genom andra åtgärder äri'avgasrening mildra trafikens miljöpåverkan.

Lagens utformning (ramlag)

Miljöministern konstaterar i propositionen att avgasfrägorna har en utpräg­lat teknisk karaktär och att lösningarna av olika frågor måste anpassas till den tekniska utvecklingen och förändringar i omvärlden i övrigt. Hon har därför funnit det nödvändigt att utforma bilavgasjagen som en ramlag vil­ken ger regeringen och underställda myndigheter möjligheter att meddela de preciserade och detaljerade föreskrifter som ämnet kräver. Lagen bör innehålla de grundläggande reglerna och de bemyndiganden som behövs.

Det grundläggande bemyndigandet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om utsläppsbegräns­ningar m. m. ges i 3 § lagförslaget. Enligt punkt 1 kan meddelas föreskrifter om högsta tillåtna utsläpp i luften av t. ex. koloxid, kolväten, kväveoxider och partiklar. Föreskrifter kan därvid meddelas om fordonens beskaffen­het, utrustning, hållbarhet och funktion för att sädana krav skall uppfyllas.

Som tidigare redovisats skall föreskrifterna för personbilar av 1989 och senare ärs modeller stämma överens med nu aktuella bestämmelser i USA för lätta fordon. Detta kommer för flertalet personbilar att innebära att katalytisk avgasrening eller, i fråga om vissa dieselbilar, s. k. partikelfällor måste utnyttjas.

Föreskrifter som skall meddelas med stöd av punkt 2 riktar sig mot bil­
ägaren.                       ,                  .,                         ,      .

Föreskrifter skall vidare enligt punkt 3 kunna meddelas i fräga om,god­kännandeprövning samt kontroll och tillsyn.

I motion JolM vänder sig Arne Andersson i Ljung m.fi. (m) mot att
regeringen, som motionärerna uttrycker det, vill ha fria händer att bes|uta         ,

om bl. a. justering av gränsvärdena för avgasmängderna. Med tanke pä att riksdagen i måiiga fall varit pådrivande i kampen för en bättre miljö kan detta enligt motionen inte accepteras. Utvecklingen på området går snabbt. 1 dag okända faktorer kan säkert påverka gränsvärdena inom en snar fram­tid. Det är självklart att regeringen noga följer utvecklingen pä luftvårds-området och återkommer till riksdagen med de förslag som kan bli aktuella, anser motionärerna och yrkar avslag på 3 § 1 i lagförslaget (yrkande 2).

Utskottet finner för sin del naturligt att en lag som reglerar frågor av så
utpräglat teknisk karaktär som avgasfrägorna utformas som ramlag. Be­
sked om vilka riktvärden och gränsvärden som skall gälla för utsläpp av
miljöfarliga ämnen fattas enligt olika miljöförfattningär (t, ex. I § lagen
(1976:1054) om sVavelhaltigt bränsle) normalt av regeringen eller vederbö- , .
rande myndighet.                                                                                                  p

 

Det framgår av propositionen att det skall ankomma på regeringen att JoU 1986/87:7
meddela de grundläggande föreskrifterna om utsläppsbegränsningar m. rri.
enligt 3 §, medan mera detaljbetonadé föreskrifter bör meddelas av myn­
dighet. Den myndighet som i första hand kommer i fräga är naturvärdsver- : ■          -
ket. Enligt utskottets uppfattning är det bemyndigande som meddelas i
lagen fullt i linje med de riktlinjer som godkänts av riksdagen. Därest mer
omfattande ändringar av bestämmelserna eller ändringar äv principiell
räckvidd aktualiseras är det enligt utskottets mening naturligt att beslut i
frågan föregås av riksdagsbehandling. Utskottet utgår även frän att ett infö­
rande av exempelvis nya avgasreningskrav för tunga fordon underställs
riksdagen.

Med det anförda avstyrks motion Jol 11 yrkande 2.

Tillverkarens ansvar mofsamhället

En väsenfiig brist i nu gällande bilavgasbestämmelser är att ansvaret för  , bilarnas beskaffenhet frän avgassynpunkt i princip ligger på bilägarna se- ' dan bilarna tagits i bruk. Dessa har inga möjligheter att påverka avgasut­släppen till den del dessa beror pä motorns och reningsutrustningens kon­struktion.

Enligt miljöministerns mening är det uppenbart att — om de uppställda
kraven pä utsläppsbegränsningar skall uppnäs — ett tvingande ansvar för  ;,

bilarnas skick i avgashänséende måste läggas pä tillverkaren. Biltillverkar­
na skall vara skyldiga att efter föreläggande av myndighet avhjälpa brister-.
na beträffande bilar som inte uppfyller avgaskraven. Denna skyldighet
skall dock inte gälla beträffande bilar som har körts mer än 80 000 km eller
som är mer än fem är gamla. Det föreslagna tillverkaransvaret är likartat
med det som gäller i USA.                                           '

De gränsvärden som kommer att gälla för avgasutsläppen är fastställda i
förhällande till en viss bestämd provmetod. Frågan huruvida en bil uppfyl­
ler avgaskraven kan därför i princip avgöras endast efter ett utfört prov
enligt den nämnda metoden. Sädana prov är både tids- och kostnadskrä­
vande. Samhällets tillsyn av att tillverkarna lever upp till det ansvar som  .       ,        '
ålagts dem måste av anförda skäl ske främst genom kontroller av sfickprovs-
karaktär. 1 propositionen redogörs närmare för hur kontrollen av de nya
avgaskraven för personbilar avses bli utformad i värt larid. Systemet korn-     '
mer att byggas upp av fiera delar, nämligen en förhandsprovning av nya
bilmodeller, nybilskontroll av serietillverkade bilar, en kontroll av hållbar-
heiskravet samt en löpande kontrolli form av ärlig kontrollbesiktning och
fiygande inspektion. Regeringen har uppdragit åt naturvårdsverket atrläm-
na förslag till regler beträffande avgaskontroll av bilar som godkänts i en-        '   '
lighet med de skärpta avgaskraven. ,

1 motion-JolOS (vpk) yrkas att ett kontrollsystem tas fram snabbt. Innan
man vet om ett kontrollsystem över huvud kommer till stånd och hur detta i
så fall skall konstrueras kommer lagstiftningen att vara helt uddlös, anser     ■

motionärerna.          '

Utskottet erinrar om att de nationella kontrollföreskrifter som kortfattat
redovisats i det föregående är baserade pä ett internationellt dokument,          .-

 

antaget av den inledningsvis (s. 7) omnämnda Stockholmsgruppen vari in- JoU 1986/87:7 går företrädare för ett antal europeiska länder. Vid utarbetandet av den internationella regelsamlingen har samråd skett även med bilindustrin. Ut­skottet finner i likhet med miljöministern att det är värdefullt att sådant samråd tagits. På sä sätt öppnas möjligheter att framdeles införa en ordning med ömsesidiga avgasgodkännanden mellan länderna, vilket effektiviserar utnyttjandet av resurser för provning och kontroll samtidigt som det med­för fördelar för biltillverkarna.

Inom naturvårdsverket pågår för närvarande arbetet på att utforma de­taljbestämmelserna för de kontrollåtgärder som skall gälla. Bilindustrin kommer att ges ställning av remissinstans och bereds därigenom tillfälle att besvära sig hos regeringen över naturvärdsverkets bestämmelser. Avsikten är att regerings- och myndighetsföreskrifter skall föreligga när lagen träder i kraft den 1 juli 1987. Därigenom fär biltillverkare och andra kännedom om de skärpta avgaskrav m. m. som skall vara obligatoriska vid avgasgodkän­nandet av 1989 ärs modeller.

Naturvårdsverkets i det föregående omnämnda förslag till regler beträf­fande avgaskontroll av bilar som godkänts i enlighet med de skärpta avgas­reglerna skall föreligga före 1987 ärs utgång.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda att syftet med motionä-, rernas yrkande att ett kontrollsystem snabbt tas fram kan förväntas bli tillgodosett utan något särskilt riksdagens uttalande. Motionen avstyrks i berörd del (yrkande I).

Bilägarnas ställning

Enligt propositionen skall som villkor för avgasgodkännande krävas att biltillverkarna gentemot bilägarna utfäster sig att avhjälpa bristerna beträf­fande bilar som vid myndighets kontroll visat sig inte uppfylla avgaskraven. Skyldigheten att avhjälpa bristerna skall dock inte gälla beträffande bilar som har körts mer än .80 000 km eller som är äldre än fem år och inte heller fel eller bristfälligheter som beror pä ägarna eller brukarna av bilarna. Mil­jöministern konstaterar att även om höga krav ställs på hållbarheten hos avgasreningssystemen kommer genom.normal förslitning avgasutsläppen att öka med stigande ålder hos bilarna. Ansvaret för att äldre bilar, för vilka tillverkaransvaret upphört att gälla, klarar kraven vid ärlig kontrollbesikt­ning måste av naturliga skäl komma att vila enbart pä bilägarna. ,

1 motion Jol 10 (m) yrkas att efterkontrollen efter garantitidens utgång skall utformas så att en ökad utskrotningseffekt minimeras. Enligt motionä­rerna är risken stor att det kan bli förödande ekonomiska konsekvenser för bilägarna om inte gränsvärdena justeras för bilar äldre än fem år eller med över 80 000 km körsträcka.

Som tidigare anförts förbereds inom naturvårdsverket förslag till de reg­
ler som skall gälla beträffande avgaskontroll av bilar som godkänts i enlig­
het med de skärpta avgaskraven.                                            ,

14

Utskottet har erfarit att den årliga avgaskontrollen hos Svensk Bilprov­ning regelmässigt är så utformad att godkännnade skall kunna ges till bilar som är rätt underhållna. Kravnivån gentemot bilägarna konnmer beträffan­de det nya avgassystemet att hällas mer liberal än den nivå som kommer att gälla gentemot tillverkarna då sticksprovskontroll genomförs. De farhågor

 

som framförs i motionen ter sig mot den bakgrunden överdrivna. Givetvis      JoU 1986/87:7

kommer det liksom för närvarande att krävas att bilägarna underhåller sina

bilar pä ett godtagbart sätt. De merkostnader efter garantitidens utgång som

kommer att uppstå med anledning av det nya avgassystemets införande

beräknas huvudsakligen inskränka sig till behovet av anskaffande av ny

katalysatorutrustning.

Med hänsyn till att frågan således utreds av den behöriga myndigheten avstyrker utskottet motionen i nu berörd del (yrkande 3).

Tillverkaransvaret och eftermarknaden

Frågan om vilken inverkan de nya bestämmelserna om tillverkaransvar kan få på konkurrenssituationen inom service- och reservdelsmarknaderna har diskuterats i olika sammanhang. Därvid har framförts farhågor om risker för konkurrensbegränsning. 1 propositionen utvecklar miljöministern nå­got sin uppfattning i denna fräga.

Enligt miljöministerns mening är det angeläget att största möjliga kon­kurrens råder på reservdels- och servicemarknaderna. Kostnaderna för bil­reparationer är ofta en tung post i en familjs ekonomi. Det är därför viktigt att det nu föreslagna systemet utformas och tillämpas på ett sätt som inte onödigt begränsar konkurrensen. Annars kan reglerna komma att driva upp priserna på bilreparationer och reservdelar. För att trygga angelägna konkurrensintressen är det angeläget att också sädana reservdelar till olika fabrikat som inte är originaldelar skall kunna utnyttjas under förutsättning att de är likvärdiga med de delar som tillverkarna använder. Försök till onödiga konkurrensbegränsningar från tillverkarnas sida måste kunna hin­dras genom att den godkännande myndigheten vid godkännandeprövning och i andra sammanhang bevakar och granskar tillverkarens anvisningar i fråga om service och reservdelar. Sålunda bort. ex. information frän tillver­karna ges till även andra än tillverkarnas egna serviceorganisationer om möjligheterna att utföra adekvat avgasservice och reparationer. Bilägarna skall inte vara bundna till att anlita vissa verkstäder för t. ex. normal service och underhåll. Också när det gäller utformningen av de olika kontrollfor­merna måste risker för konkurrensbegränsande effekter beaktas. Samråd rörande konkurrensfrågor bör i förekommande fall ske med näringsfrihets­ombudsmannen (NO).

Risken för att den nya avgaslagstiftningen skall tas till intäkt för konkur-renshindrande åtgärder frän bilfabrikanternas och märkesverkstädernas sida tas upp i motionerna Jol 10 (m), yrkande 4, Jol 11 (m), yrkande 3 och Jol 12 (c), yrkande 7. 1 motionerna framhålls vikten av att det föreslagna tillverkaransvaret inte begränsar konkurrensen mellan märkesverkstäder och övriga verkstäder. Det är ocksä viktigt att inte reservdelsmarknaden blir monopoliserad. Det är angeläget att alla verkstäder, även de märkes­obundna, skall ha rätt att utföra garantireparationer.

Utskottet har tidigare vid ett par tillfällen haft anledning diskutera här aktuella frågor (senast i JoU 1985/86:11 s. 11 — 12). Utskottet har därvid utgått frän att en monopolisering av reservdels- och servicemarknaden ej

tillåts uppstå och att det närmast torde ankomma pä näringsfrihetsombuds-      I c

mannen att bevaka utvecklingen. Vad miljöministern anfört i propositio­nen —■ återgivet i det föregående — och vad som anförts i motionerna

 

innebär enligt utskottets mening en anslutning till samma uppfattning som   ' JoU 1986/87:7 utskottet tidigare givit uttryck för.

En bilägare skall således kunna reparera sin bil och även fä garantirepa­rationer av avgasreningssystemet utförda på en bilmärkesobunden verk­stad. Verkstaden bör därvid äga ratt till ersättning av billeverantören för sädana garantireparationer. 1 detta avseende bör således den bilmärkes­obundna verkstaden jämställas med den av billeverantören auktoriserade märkesverkstaden, under förutsättning att den bilmärkesobundna verksta­den och dess leverantörer av reservdelar — vilka bör vara likvärdiga med billeverantörens originaldelar — övertar garantiansvaret, för återstoden av . garantitiden 5 år resp. garantisträckan 80 000 km, i den del den aktuella reparationen omfattar. Det får ankomma pä regeringen att närmare utfor­ma bestämmelserna i detta hänseende.

Vad utskottet anfört i anslutning till miljöministerns uttalande i proposi­tionen synes vara ägnat aft tillgodose syftet med motionerna Jol 10, Jol 11 och Jol 12 i nu berörd del. Utöver dessa uttalanden påkallas icke någon särskild åtgärd frän riksdagens sida.

Kontrollavgift

Regeringen föreslär att avgifter skall kunna tas ut för att finansiera kostna­derna för godkännandeprövning samt tillsyn och annan kontroll enligt bil-avgaslagen eller med stöd av lagen meddelade föreskrifter (kontrollavgift).

Förslaget avvisas delvis i motion Jol 11 (in). Enligt motionen är det för­
kastligt rent principiellt att ta ut avgifter för att kontrollera att lagar efter­
följs. Kontroll är en allmänpreventiv åtgärd som bör finansieras av staten,        '       .
anser motionärerna. Eftersom det inom fordonsområdet finns en etablerad
ordning för kontroll av fordonens skick genom bilprovningen kan motio­
närerna dock tänka sig att även avgasreningen kontrolleras där, för en
måttlig avgiftshöjning.

Utskottet finner regeringens förslag att finansiera kontrollsystemet med
avgifter väl motiverat. Offentligrättsliga avgifter som bl. a. är avsedda att
finansiera vissa typer av statlig kontrollverksamhet har tidigare införts på '
fiera olika områden. Enligt utskottets mening är det rimligt att denna typ av
kostnader stannar hos bilbranschen och bilägarna. De bör icke belasta
statsbudgeten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker såle-  .    ,  ,

des motionen såvitt nu är i fräga (yrkande 4).   ■                    '        '

Överprövning av myndighetsbeslut

Enligt lagförslaget fär ett föreläggande för en biltillverkare att vidta rättel-         •

seåtgärder enligt bilavgaslagen överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd. Nämndens beslut får överklagas hos regeringen.

Instansordningen kritiseras i motionerna Jo 106 av Allan Ekström (m)
och Jol09 av Lars Ernestam m. fi. (fp). Motionärerna anser med stöd av ,
lagrådets yttrande att det slutliga avgörandet av tvistiga frågor bör förläggas
till regeringsrätten. Kammarrätten skulle dä bli första besvärsinstans. En­
ligt motion Jol06 förefaller det närmast uppseendeväckande att nu föreslå
införande av en instansordning som måste antas stå i strid med Europakon-
ventionen.                                                                                                      ,      ,

 

Regeringen har enligt propositionen valt den ovan angivna instansord- JoU 1986/87:7 ningen av effektivitets- och rättssäkerhetsskäl. Prövningen av frågor som här är aktuella kan mänga gånger inrymma speciella och komplicerade bedömningar av tekniska, ekonomiska och miljömässiga samband. Med hänsyn härtill är det enligt miljöministerns mening lämpligast att konces­sionsnämnden för miljöskydd får överpröva naturvårdsverkets beslut. Där­vid har beaktats dels nämndens stora erfarenhet och kompetens när det gäller svåra avvägningar inom miljövärdsornrädet, dels nämndens sam­mansättning som garanterar såväl juridisk och teknisk sakkunskap som erfarenhet inom de områden ett ärende gäller. Vid prövning av frågor som rättelseskyldighet enligt bilavgaslagen bör nämnden ha en sådan samman- . sättning att särskild erfarenhet inom fordonsomrädet finns företrädd.

Lagrådet har — som anförs i motionerna — yppat stark tvekan om det
lämpliga med instansordningen koncessionsnämnden —regeringen i före­
läggandefallen. Enligt lagrådets uppfattning kommer mälén, som inte lär
bli mänga, att i huvudsak gälla dels vad som ligger i orden "i godtagbar
utsträckning" i 7 §, dels hur långtgående skyldigheter som bör åläggas till­
verkaren. Det blir med andra ord ganska typiska domstolsfrågor som natur- ,           ■
ligt hör hemma hos allmän förvaltningsdomstol. Frågan fär ocksä upp­
märksammas vid den fortsatta beredningen av betänkandet (Ds Jo 1986:3)
Europarädskonventionen och rätten till domstolsprövning i Sverige, anför
lagrådet.                                                             ■,

Utskottet får för egen del anföra följande.

Prövningeri av de frågor som här är aktuella innefattar i mänga fall en
skälighetsbedömning där kostnader och miljöeffekter vid alternativa tek­
niska lösningar skall vägas mot varandra. Därför bör särskild sakkunskap
vara företrädd vid prövningen. Från effektivitetssynpunkt och med hänsyn
bl. a. till att avgörandet av frågor i nu avsedda fall torde komma att betrak­
tas som brådskande finner utskottet den av regeringen förordade Jnstans-
ordningen väl avvägd. Enligt utskoUets mening talar även rättssäkerhetsskäl
fördenna lösning. Som miljöministern anför garanterar koncessionsnämn­
dens sammansättning såväl Juridisk sakkunskap som teknisk sakkunskap
och erfarenhet inom fordonsomrädet. Genom den förordade lösningen ■
ästadkommes även en samordnad prövning hos regeringen av frågor om
dispenser, dispensavgifter och förelägganden om rättelseätgärder efter
överklagande dit.                                                             ,      .          ,

Enligt utskottets mening saknas i detta sammanhang anledning att när­
mare gå in.på den i motion Jo|06 väckta frågan i vad mån biltillverkare,
vilka merendels är betydande storföretag, skulle kunna åberopa den euro­
peiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna vid en tvist om avgasreningen. Som lagrådet an­
tytt kan det dock möjligen finnas anledning uppmärksamma frågan vid
beredningen av betänkandet (Ds Ju 1986:3) Europarädskonventionen och
rätten till domstolsprövning i Sverige.                                               ,                ,   .

Enligt motion Jol09 bör även 13 § lagförslaget ändras i enlighet méd lagrådets förslag. Sä har skett i propositionen. Utskottet avstyrker motio­nerna Jolp6 och Jol09.

Utskottet finner, som framgår av den lämnade framställningen, att rege-           17

ringens lagförslag är väl avvägt. Riksdagen bör bifalla lagförslaget.

 

Andra åtgärder för att minska luftföroreningar från      JoU 1986/87:7

trafiken

1 såväl propositionen som i flera motioner framhålls det angelägna i att kraftfulla åtgärder snabbt vidtas för att sä långt möjligt minska förorening­arna frän bilismen. Enligt motionerna Jo 108 (vpk) och Jol 12 (c) är de åtgär­der som föresläs för att förbättra avgasreningen icke tillräckliga för att pä kort sikt komma till rätta med dessa föroreningar. 1 motion Jol08 framhålls, med referens till ett tal av miljöministern, det önskvärda i att bl. a. kollektiv­trafiken byggs ut och förbättras och att de tunga transporterna läggs om frän landsväg till järnväg. Motionärernas yrkanden i denna del har i huvud­sak behandlats pä s. 11 — 12 i detta betänkande.

Riksdagen riktade för ett är sedan, i samband med antagandet av riktlin­jerna för avgasreningen, ett tillkännagivande till regeringen om det ange­lägna i att samhällets organ i samband med trafikplaneringen omsorgsfullt och kritiskt prövar miljökonsekvenserna av trafikens utveckling (JoU 1985/86:11 s. 10, rskr. 101). Utskottet anförde därvid bl. a. följande.

Verkan av avgasreningen beror inte endast på reningsåtgärderna och deras
utformning. Större betydelse har den framtida utvecklingen av trafikmäng­
der, trafikstruktur och samhällets satsningar pä olika trafiksystem. Re­
ningsåtgärdernas verkan riskerar att i hög grad neutraliseras om

t. ex. landsvägstransporter kraftigt ökar.

Det är uppenbart att samhället i trafikplaneringen besitter ett mycket viktigt redskap.

Enligt vad utskottet erfarit har statens Järnvägar efter riksdagens beslut (om
nya riktlinjer för järnvägspolitiken) satt som en av sina uppgifter att söka
överföra dieseldrivna vägfordons transporter till Järnväg.      Från mil­
jösynpunkt är denna omläggning av stor betydelse, och utskottet ser det
som nödvändigt att målsättningen verkligen uppnäs. Det bör ankomma på
regeringen att noga följa utvecklingen och vid behov vidta åtgärder för
målets förverkligande.

---- — Utskottet vill----- uttala att miljöaspekterna måste särskilt beak­
tas i arbetet med vägplanerna för tiden fram till är 1997, vilka vägverket nu
stär i begrepp att påbörja.

Utskottet understryker angelägenheten av att riksdagens uttalande för ett år sedan följs upp i den pågående och fortsatta planeringen på transportområ­det.

Sambandet hastighet — luftföroreningar

Sambandet mellan farten pä vägarna och trafikens luftföroreningar upp-märksamrrias i flera motioner. 1 motion Jol 12 begärs utredning om samban­det mellan hastighet och utsläpp, samt förslag till ev. åtgärder (yrkande 6). Motsvarande yrkande har framförts i motion 1985/86:Jo799 (c), yrkande 13. Enligt motion 1985/86:Jo775 (vpk) yrkande I bör regeringen framlägga förslag om en sänkning av hastighetsgränserna.

 

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp för miljöfrågor har bildats inom JoU 1986/87:7 ramen för kommunikationsdepartementets trafikpolitiska arbete. Arbets­gruppen studerar bl. a. möjligheterna att nedbringa trafikens miljöstörning­ar genom en neddragning av hastigheterna. Naturvårdsverket har fått rege­ringens uppdrag att utarbeta underlag för arbetet. Studier som genomförs av naturvårdsverket visar generellt, enligt vad utskottet inhämtat, ett klart samband mellan stigande hastighet och ökande utsläpp av kväve och kolox­id redan inom fartområdet 70 — 90 km/h. En anpassning av farterna till gällande hastighetsregler skulle enligt verkets beräkningar medföra en minskning av utsläppen med ca 10 %.

Med hänsyn till att hastighetens betydelse för luftföroreningar övervägs inom ramen för regeringens trafikpolitiska arbete påkallas enligt utskottets mening icke någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av nu be­handlade motionsyrkanden. Utskottet vill dock erinra om riksdagens utta­lande för ett år sedan om återkommande informationsinsatser på området (jfr ovan s. 11 — 12).

Åtgärder för den nu existerande bilparken

I ett fiertal motioner framställs yrkanden beträffande avgasreningen av de bilar som nu finns i drift. I motionerna Jol 12 (c), yrkande 5 och 1985/ 86:Jo738 (fp), yrkande 42, begärs förslagom stimulanser till reningsteknik i befintlig bilpark. Enligt motionerna Jol 10 (m) yrkande 2 öch Jol 11 (m), yrkande I bör regeringen föreslå skatterabatter för fordon som avgasrenas. Enligt motion l985/86:Jo738 (fp), yrkande 44, bör vidare tillsynen överalt nu gällande avgasregler efterlevs förbättras genom att avgasutsläppen ägnas större uppmärksamhet vid den obligatoriska kontrollbesiktningen. 1 motionerna 1985/86;Jo702 (m) och 1985/86:Jo757 av Olle Grahn och Elver Jonsson (fp) varnas å andra sidan för de nya s. k. A 20-kraven för att för­bättra avgaskontrollen pä äldre bilar. Enligt motionärerna är reglerna ut­formade pä ett sätt som försvårar situationen för de 100 000-tals svenskar som harbilen som hobby. De bör därför Justeras och tillämpas generösare.

Utskottet fär anföra följande.

Nu befintliga bilar kommer att stå för det mesta av föroreningsutsläppen från personbilar fram till slutet av 1990-talet. Först dä kommer katalysator­bilarna att svara för huvudparten av föroreningarna. Mot den bakgVunden är det enligt utskottets mening angeläget att de möjligheter tas till vara som kan bidra till att förbättra och minska utsläppen frän den nu existerande bilparken.

Det avgasreningssystem som gäller i Sverige sedan 1976 medger i och för
sig en tämligen god rening av bilavgaserna. Enligt vad utskottet inhäiutat
anses det synnerligen tvivelaktigt om en inmontering av katalysator eller
någon annan form av avgasrenare i de befintliga bilarna fär avsedd verkan.
Sädana system bör utformas med hänsyn tagen till varje bils konstruktion.
Om nägon ytterligare avgasreningsanordnihg skall kunna godkännas bör
vederbörande biltillverkare kunna lämna försäkran om att den fyller av­
sedd funktion. Enligt uppgift från naturvårdsverket torde nägon sädan
anordning ännu icke ha presenterats. Provningar som företagits av tillsats-       H

 

katalysatorer och andra tillsatsanordnihgar har enligt uppgift givit ojämnt      JoU 1986/87:7 resultat. Någon anledning för staten att uppmuntra dylika anordningar av de slag som hittills presenterats anses icke föreligga.

Med det anförda avstyrker iitskottet motionernaJol 10 yrkande 2, Jol 1 f yrkande I, Jol 12 yrkande 5 och 1985/86:Jo738 yrkande 42 om stimulanser till reningsteknik i befintlig bilpark.

För att åstadkomma en förbättring av avgasreningen enligt det system'
som gäller sedan 1976 har naturvärdsverket föreslagit införande av ett lö­
pande kontrollprogram, kallat A 20. Syftet med systemet är att kontrollera
att bilarna ges sådant underhåll och sådan service att den investering som
gjorts i avgasrening skall miljömässigt förränta sig. Utskottet kan ha för­
ståelse för de synpunkter som anförs i motion Jo702 om faran för att de nya
kontrollreglerna skall innebära svårigheter för bilägarna. Enligt vad utskot­
tet erfarit är dock farhågorna överdrivna. Under förutsättning att bilarna
ges vederbörligt underhäll bör en förbättrad kontroll icke föranleda nägra
vidlyftiga kostnader. Utskottet kan icke finna annat än att bilismen bör
underkasta sig:den tillsyn av fordonen som erfordras för att minska bidra­
gen till miljöföroreningen. Enligt naturvärdsverkets beräkningar skulle ett     .
genomförande av A 20 ge en miljömässigt betydelsefull minskning av ut­
släppen, motsvarande ungefär hälften av den man uppnår genom katalysa­
torkraven, och betydligt större än vad som kan åstadkommas i kommuner­
na genom trafik- och transportplanering. Frågan om kontrollprogrammets
införande bereds i regeringens kansli.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1985/   '

86:Jo702 yrkande 3 och l985/86;Jo757 om des. k: A 20-reglerna. Vad ut-   ..     ',

skottet anfört är ägnat att besvara motion l985/86;Jo738 yrkande 44 om   , ■ '

avgasutsläppen vid kontrollbesiktningen.

Riktlinjer för bensinhantering

I motion Jol07 påpekar Leif,Olsson och Kerstin Gellerman (fp) att bensin­hanteringen näst efter bilavgaserna svararför den kolväteemission som har störst påverkan pä vår hälsa. Teknik finns numera för att återföra större delen av de bensinångor som tränger ut vid påfyllningar av bensin i olika distributionsled. Enligt motionen bör man se över behovet av generella krav på riktlinjer för bensinharitering i alla led syftande fill att återföring av bensinängorgenomförs vid praktiskt taget all bensihhänteriiig. Enligt mot­ion l985/86:Jo774av Lars Wernerm. n.(vpk)börettprogramutarbetasom krav på återföringssystem av bensinångan (yrkande 1).

Utskottet delar den syn pä problemet som anläggs i motionerna. Enligt vad utskottet erfarit pågår inom naturvårdsverket en utredning av möjlig­heten att utarbeta riktlinjer för ett återföringssystem. Samråd äger därvid rum med oljebolagen. Med hänsyn till att frågan sålunda är föremål för den ansvariga myndighetens överväganden påkallas enligt utskottets mening icke någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkan­dena.

Avgaser från flygplan m. m.

1 motionerna l985/86:Jo765 av Bertil Fiskesjö (c) och 1985/86:Jo775,av

20

 

Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 4, begärs en kartläggning av avgasförore-      JoU 1986/87:7 ningarna från fiygplan.

Enligt vad utskottet erfarit beräknas flygplansävgaserna svara för en be­tydande del av de sammanlagda kväveutsläppen från trafiken. Naturvärds­verket har påbörjat en utredning av problemet, syftande till att ge ut råd och riktlinjer beträffande flygtrafikens miljöpåverkan. Utredningsresultaten beräknas föreligga om halvtannat är. Med hänsyn till naturvårdsverkets utredning är utskottet icke berett förorda något uttalande av riksdagen i ' frågan.

Etanol m. m.

Enligt motion Jol 12 (c) bör läginblandning av etanol ske i all bensin. Möj­ligheter att köra fordon pä ren etanol bör ocksä utnyttjas, anser motionärer­na som pekar pä att etanol är ett alternativ till bly, vilket icke kan användas i bensin till katalysatorförsedda avgassystem (yrkande 2).

Som motionärerna påpekar har riksdagen fattat beslut om statligt stöd till projektering av en fullskäleanläggning för etanolproduktion. Utskottetär dock icke berett att i detta sammanhang föreslå riksdagen något uttalande om etanolinblandning. Motionen avstyrks i berörd del.

I motion l985/86:Jo788 av Ivar Virgin (m) diskuteras gränsvärdena för utsläpp av lösningsmedel i Uddevallaomrädet (yrkande 1). Enligt motionä-   ' ren bör miljöstimulanser kunna ges till vederbörande företag för att ytterli­gare minska utsläppen (yrkande 2).

Utskottet får framhålla att det specifika problem som åsyftas i motionen, nämligen frågan om utsläpp från en av Volvo planerad lackeringsanlägg-    ' ning, lösts sedan koncessionsnämnden meddelat beslut i ärendet. Nägon särskild åtgärd med anledning av yrkaride 1 i motionen påkallas således icke.

Riksdagen har nyligen på förslag av utskottet (JöU 1986/87:6) avstyrkt
motioner om miljöstimulanser av samma slag som dem som förordas i
yrkande 2 av den nu aktuella motionen. Yrkandet avstyrks med hänvisning
härtill.                                                                                                 "   ,

1 motion 1985/86:Jo799 (c) yrkasatt riksdagen skall göra ett uttalande till förmän för koncessionsprövning av större trafikanläggningar (yrkande 12).

Även denna fräga har nyligen varit föremål för utskottets överväganden. Med hänvisning till att denna fräga övervägs i regeringskansliet inför en     . planerad proposition om ändringar i miljöskyddslagen har motioner av likartat innehåll lämnats utan åtgärd av riksdagen (JoU 1986/87:6). Utskot­tet avstyrker med hänvisning härtill även det nu aktuella yrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1.             belräffande ändrade avgasreningskrav

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol 10 yrkande 1,

2.             beträffande reningsleknikens utveckling

att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Jol 12 yrkande 4, 1985/

87:Jo702 yrkandena I och 2, 1985/86:Jo708 yrkande 11 och 1985/                    '

86:Jo799 yrkande I lutan ytterligare åtgärd.

3. belräffande dieselfordon                                                JoU 1986/87:7
att riksdagen lämnar motionerna l986/87:Jol 12 yrkande 3, 1985/

86:Jo738 yrkande 43 och l985/86:Jo799 yrkande 10 utan ytterligare åtgärd,

4.    beträffande bilavgaslagens syfte

att riksdagen lämnanmotion 1986/87:Jol 12 yrkande 1 utan ytterliga­re åtgärd,

5.    beträffande konirolbysiemet

att riksdagen avslår motion l986/87;Jol08 yrkande 1,

6.    beträffande efterkontrollen

att riksdagen avslår motion l986/87:Jol 10 yrkande 3,

7.    beträffande konkurrenshindrande åtgärder

att riksdagen läriinar motionerna l986/87:Jol 10 yrkande 4, 1986/ 87:Jolll yrkande 3 och 1986/87;Jol 12 yrkande 7 utan ytterligare åtgärd,

8.    beträffande kontrollavgift

att riksdagen avslår motion l986/87:Jol 11 yrkande 4,

9.    beträffande/d>j-/öe/ lill avgaslag

a)    att riksdagen med avslag pä motion 1986/87:Jol08 yrkande 2 antar regeringens förslag till 2 § bilavgaslagen,

b)   att riksdagen med avslag pä motion 1986/87;Jol 11 yrkande 2 antar regeringens,förslag till 3 § I bilavgaslagen,

c)    att riksdagen med avslag pä motionerna l986/87;Jol06 och l986/87;Jol09 antar regeringens förslag till 12 § bilavgaslagen,

d) att riksdagen antar det framlagda lagförslaget i de delar som ej
omfattas av utskottels hemställan under 9 a —c ovan,

10.   beträffande sambandet mellan hastighet och luftföroreningar alt riksdagen  lämnar motionerna   1986/87:Jol 12 yrkande 6 och 1985/86:Jo799 yrkande 13 utan ytteriigare åtgärd,

11.   belräffande sänkning av hastighetsgränserna                           ,.. att riksdagen avslår motion 1985/86;Jo775 yrkande 1,

12.   beträffande stimulanser för reningsanordningar

att riksdagen avslår motionerna 1986/87;Jol 10 yrkande 2, 1986/ 87:Joill yrkande 1, 1986/87:Jol 12 yrkande 5 och l985/86:Jo738 yrkande 42,

13.    beträffande A 20-reglerna

alt riksdagen avslår motionerna l985/86:Jo702 yrkande 3 och 1985/ 86:Jo757,

14.    belräffande/oV/)ä//rarf kontroll av nu existerande bilar

att riksdagen lämnar motion l985/86:Jo738 yrkande 44 utan ytterli­gare åtgärd,

15.    belräffande riktlinjer för bensinhantering

att riksdagen lämnar motionerna l986/87:Jol07 och l985/86:Jo774 yrkande 1 utan ytterligare åtgärd,

16.    beträffande avgaser från flygplan

att riksdagen lämnar motionerna 1985/86:Jo765 och 1985/86:Jo775 yrkande 4 utan ytterligare åtgärd,

17.                                                                                                            beträffande etanoUnblandning    22
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol 12 yrkande 2,

 

18.   beträffande utsläpp av lösningsmedel                                  JoU 1986/87:7 att riksdagen avslår motion l985/86:Jo788 yrkande I,

19.   beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen avslår motion l985/86:Jo788 yrkande 2,

20.         belräffande konce.ssionsprövning av större trajikanordningar
att riksdagen lämnar motion 1985/86;Jo799 yrkande 12 utan ytterli­
gare åtgärd.

Stockholm den 2 december 1986

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander(c), Jan Jennehag (vpk), Kaj Larsson (s), Ivar Virgin (m) och Jari Länder (s).

Reservationer

1. Reningsteknikens utveckling (mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m) Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar pä s. 8 med "Utskottet erin­rar" och slutar på s. 9 med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jol 12 är trevägskatalysatortekniken den enda teknik som nu är tillgänglig för att effektivt minska utsläppen frän biltrafi­ken. Forskning pågår emellertid för att utveckla bl. a. leanburntekniken som möjligen kan beräknas bli kommersiellt tillgänglig om 5—10 är. Det pågår även annan motorutveckling med lågtemperaturförbränning och ocksä utveckling av ängmotorer som kan bli intressanta i en framtid. Av naturliga skäl är det i första hand bilindustrin som svarar för FoUrverksam-heten pä området. Utskottet vill emellertid framhålla betydelsen av att rege­ringen aktivt stöder utvecklingsarbetet för att få fram motorer med mindre miljöstörande verkan, och att den utnyttjar sina möjligheter att påverka bilindustrin att prioritera utvecklingsprojekt i detta syfte. Vad utskottet så­lunda anfört med anledning av motionerna Jol 12, 1985/86:Jo702, Jo708 och Jo709 i nu berörda delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

deb utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande reningsteknikens utveckling
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna  1986/87:Jol 12 yrkande 4,
1985/86;Jo702 yrkandena I och 2, 1985/86:Jo708 yrkande II och             23

1985/86:Jo799 yrkande 11,

 

2. Dieselfordon (mom. 3)                                           JoU 1986/87:7

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och Len­nart Brunander (c) anser att

delsden del av utskottets yttrande pä s. 10 som börjar med "Utskottet erin­rar" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller finns det ännu ingen reningsteknik för
dieselfordon som är lika effektiv som vad katalysatortekniken är för ben­
sindrivna bilar. Med tanke på att den'tunga trafiken och även dieseldrivna
personbilar ökar — och därmed bidrar med en ökande andel av utsläppen
— måste reningsåtgärder snarast vidtas. Regeringen bör snarast återkomma
med förslag om detta. För de tunga fordonen bör, som påpekas i motioner­
na, de krav som uppställs i Kalifornien utgöra riktpunkten för reningsåtgär­
derna. Det är ocksä angeläget att regeringen stimulerar en överföring av
gods frän lastbil till järnväg i enlighet med riksdagens beslut. Riksdagen bör
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med  .

anledning av motionerna Jol 12, l985/86:Jo738 och 1985/86;Jo799 i nu berörda delar.

(/e/j-utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
. 3. beträffande dieselfordon
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet        ■

anfört med anledning av motionerna  1986/87;Jol 12 yrkande 3, 1985/86:Jo738 yrkande 43 och l985/86:Jo799 yrkande 10,

3. Bilavgaslagens syfte (mom. 4)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s II som börjar med "Utan att" och

slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse;                                .    ,

Utan att----- (lika med utskottet)---- andra motorfordon. De åt­
gärder som föresläs i propositionen är dock enligt utskottets mening icke
tillräckliga för att hejda en fortsatt snabb försämring av vår miljö. Som
framhålls i centermotionen måste vi sätta upp som mäl att reducera kväve­
oxidutsläppen med hälften för ätt komrhä till rätta med dess bidrag till
försurningen. Regeringens målom en 30-procentig reduktion är icke till­
räckligt. Därför måste den effektiva avgasrening som nu sent omsider kom­
mer till stånd kompletteras med åtgärder pä dét befintliga bilbeständet,
trafikreglerande åtgärder m. m. Vad utskottet anfört med anledning av mot­
ion Jol 12 bör riksdagen som siii mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande bilavgaslagens syfte att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1986/87:Jol 12 yrkande 1,

24

 

4. Kontrollsystemet (mom. 5)                                    JoU 1986/87:7

Jan Jennehag (vpk) anser att

delsden del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet erin­rar" och slutar på s. 14 med "(yrkande 1)" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna framhåller är det avgörande för systemets funktion om ett kontrollsystem över huvud taget kommer till stånd och hur detta i så fall skall konstrueras. Helt klart är att Bilindustri föreningen som den mäkti­gaste av alla lobbyister pä området kommer att motarbeta ett fungerande kontrollsystem. I dag sträcker man sig inte längre än till garantier för bilar yngre än fem år när det gäller ett fordons möjligheter att uppfylla krav pä begränsade utsläpp. Utskottet biträder motionärernas yrkande att denna brist måste avhjälpas omgående. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

e/j-utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande kontrollsystem att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1986/87:Jol08 yrkande 1,

5. Förslaget till bilavgaslag (mom. 9 a)

Jan Jennehag (vpk) anser att ■

dels den del av utskottets yttrande pä s. 11 som börjar med "Utan att" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Utan att-------- (lika med utskottet)---- andra motorfordon. Som

framhålls i vpk-motionen är dock propositionen och lagförslaget alltför tamt och luddigt för att åstadkomma en minskning av utsläppen. Den redu­cering av kväveoxidutsläppen som angavs som målsättning bl. a. i den s. k. aktionsplanen har enligt utskottets mening inga förutsättningar att kunna genomföras med det presenterade lagförslagets hjälp, med tanke pä den ökning av vägtrafiken som nu sker. Utskottet biträder mot den bakgrunden motionärernas förslag om en skärpning av 2 § lagförslaget.   '

dels utskottets hemställan under 9 a bort ha följande lydelse: 9. beträffande förslaget lill bilavgaslag a) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med an­ledning av motion 1986/87:Jol08 yrkande 2 antar följande som Re­servanternas förslag betecknade lydelse av 2 § bijavgaslagen:

Föreslagen lydelse                        Reservanternas förslag

2§                                                                  ■
Motordrivna fordon skall vara så  Motordrivna fordon skall vara sä
konstruerade och utrustade att de konstruerade och utrustade att de
inte släpper ut avgaser och andra under inga omständigheter släpper
ämnen i större mängd än vad som ■ ut avgaser och andra ämnen i Mf/an
kan godtas från hälso- och miljö- mängd att hälso- och miljöskydds­
skyddssynpunkt,                               hänsynen kan åsidosättas.

25

För motordrivna------- av rege-      För motordrivna---- av rege-

ringen,                                        ringen.

1 fräga-------- av lagen.                  1 fräga----- av lagen.

 

6. Förslaget.till bilavgaslag (mom. 9 b)              JoU 1986/87:7

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ivar Virgin (alla m) anser att;

delsden del av utskottets yttrande som börjar på s. 12 med "Utskottet fin­ner" och slutar på s. \3 med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag. Riksdagen bör således avslå 3 §
1 om bemyndigande till regeringen att besluta om bl. a. justering av gräns­
värdena.                  ,„                                                                         •

c/e/j utskottets hemställan under 9 b bort ha följande lydelse:
9.belräffande förslag till bilavgaslag   -

b)         att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Jol 11 yikande 2 av­
slår regeringens förslag till 3 § 1 bilavgaslagen,    '        ,

7. Förslag till bilavgaslag (mom. 9 c)                                  '.

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m) och Ivar Virgin (m) anser att

delsden del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Prövningen av" och slutar med "och Jol09" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar måste det finnas mycket starka skäl för att riksdag och regering skall frångå lagrådets uppfattning i den här typen av frågor. Utskottet kan inte finna att sädana skäl redovisats. Lagrådet bedö­mer att det i flertalet fall blir fråga om "ganska'typiska domstolsfrägor". Utskottet har ingen annan bedömning. Utskottet biträdersäledes motionä- ■ rernas yrkande om ändring av 12 § bilavgaslagen.   '

1 motion Jol09 yrkas även ändring av 13 § i enlighet med lagrådets för-    ' '■'■'

slag. Sä har redan skett i propositionen.

f/e/s utskottets hemställan under 9 c bort ha följande lydelse:
9. belräffande förslag lill bilavgaslag     '     :   ,  ■

c)          att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87:Jol09samt med bifall till motion 1986/87:106 antar följan­
de, som Reservanternasförslagbetecknade, lydelse av 12 § bilavgas­
lagen:   .,-,'■                                      '■

Föreslagen lydelse                    ,  Reserva/iternas förslag                       ■ ,

; ,  12§-'
Ett beslut av en myndighet om fö- Ett beslut av en myndighet om fö-

reläggande enligt 7 § fär överklagas reläggande enligt 7 § fär överklagas
hos koncessionsnämnden för miljö- hos kammarrätten. Kammarrättens
skydd. Koncessionsnämndensbeslut beslut fär överklagas hos regerings­
fär överklagas hos regeringen.'     rätten.

8. Sambandet mellan hastighet och luftföroreningar (mom.

•0)    ■    ■                                                   .  ..                                                                                     ..

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och Len­
nart Brunander(c) anser                                                                                       26

 

delsatt den del av utskottets yttrande pä s. 19 som börjar med "Med hänsyn"      JoU 1986/87:7 och slutar med "ovan s. 11 — 12" bort ha följande lydelse;

Som motionärerna framhåller i centermotionen visar utförda undersök-            i

ningar att lägre hastigheter pä sitt sätt innebär en reningsteknik. Alla kan  , ,           ■

börja tillämpa den'omedelbart och utan kostnad. På något ärs sikt skulle
sänkt fart, om alla tillämpade den, betyda lika mycket för minskningen av     .

kväveoxidutsläppen från bilar som besluten om bättre avgasrening. En
undersökning bör göras om sambandet mellan hastighet och utsläpp utifrån            ,     ■

den svenska bilparken, och eventuella åtgärder bör vidtas med anledning av detta. Riksdagen bör göra ett uttalande härom till regeringen med anled­ning av motionerna Jol 12 och 1985/86;Jo799 i berörda delar.

delsatt utskottets hemställan under 10 bort hä följande lydelse:           . •

\0. beträffande .sambandet mellan hastighet och luftföroreningar     .   '

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna 1986/87;Jol 12 yrkande 6 och 1985/86:Jo799 yrkande 13,

9. Sänkning av hastighetsgränserna (mom. 11)

Jan Jennehag (vpk) anser                                                               •        '

deballden del av utskottets yttrande pä s. 19 som börjarmed "Med hänsyn" och slutar med "ovan s. 11 — 12" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det tillräckligt belagt att fartminskningar generellt ger
utdelning i form av mindre miljöföroreningar. Utskottet biträder således
vpk-motionens krav på en sänkning ay hastighetsgränserna. Farten på mo­
torvägen bör minskas till högst 100 km/tim. Farten pä vägar inom vissa
känsliga områden som nu har 90 km/tim. börsänkas till 80 km/tim. Utskot­
tet förutsätter att, informationsinsatser om positiva effekter,i form av ett      , '
minskat antal trafikoffer samt minskad bensinförbrukning leder till att bilis­
terna känner sig motiverade för restriktioner. Riksdagen bör som sin me­
ning ge regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motio­
nen.

e/j-att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse;

\l. beträffande sänkning av hastighetsgränserna                              .   ■

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1985/86;Jo775 yrkande 1,

10. Stimulanser för reningsanordningar (mom. 12)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin
Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), LennartBrunander (c) och Ivar Virgin         ,   ,

(m) anser                  , ■                          -.

delsatt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med "Det avgasre­ningssystem" och slutar på s. 20 med "befintlig bilpark" bort ha följande lydelse:

Det avgasreningssystem som gäller i Sverige sedan 1976 medger i och för
sig en tämligen god rening av bilavgaser. Med hänsyn till angelägenheten av    '

 

att snarast nedbringa miljöföroreningarna från bilismen biträder utskottet JoU 1986/87:7 även de förslag som framförts i motionerna om stimulanser — i form av skattelindring eller på annat sätt — till bilägare som utför ytterligare av­gasrening pä sina bilar genom inmontering av särskilda anordningar som visar sig medföra en väsentlig förbättring av avgasreningen. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jol 10, Jol 11, Jol 12 och 1985/86:Jo738 i här be­rört avseende.

delsatt utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande stimulanser för reningsanordningar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna  1986/87:Jol 10 yrkande 2, 1986/87:Jolll   yrkande   1,   l986/87:Jol 12  yrkande  5  och   1985/ 86:Jo738 yrkande 42,

11.    Avgaser från flygplan (mom. 16)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

delsatt den del av utskottets yttrande pä s. 21 som börjar med "Enligt vad" och slutar med "i frågan" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna är det angeläget att kväveoxidutsläppen från flyg kartläggs och redovisas. Gjorda beräkningar visar att en mycket stor del av kväveoxidutsläppen över vårt land, kanske 20 000 ton per är, kom­mer frän flygplan. Enligt utskottets mening är det, vid sidan av kartlägg-ningsarbetel, ocksä nödvändigt att forskare och konstruktörer inom flyg­teknik engageras för att ta fram tekniskt hållbara och effektiva lösningar på avgasproblemen. Regeringen bör se till att erforderliga åtgärder initieras. Riksdagen bör som sin meningge regeringen till kännavad utskottet här anfört med anledning av motionerna i berört hänseende. '

debatt utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse: 16. beträffande avgaser från flygplan att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionerna  1985/86:Jo765 och  1985/ 86:Jo775 yrkande 4,

12.    Etanolinblandning (mom. 17)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

delsatt den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med "Som motio­närerna" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Som motionärerna påpekar har riksdagen fattat beslut om statligt stöd till
projektering av en fullskäleanläggning för etanolproduktion. För att ett
sådant projekt skall bli möjligt att fullfölja krävs att anläggningens produk­
tion av 300 m' fär avsättning pä marknaden vilket blir fallet om en inbland­
ning av bensinen med 6% kommer till stånd. Utskottet biträder mot den            21

 

bakgrunden yrkandet i centermotionen att låginblandning av etanol bör     JoU 1986/87:7 ske i all bensin. Möjligheten att köra fordon på enbart etanol bör ocksä utnyttjas. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad ut­skottet anfört med anledning av motionen såvitt nu är i fråga.

delsatt utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse; 17. beträffande etanolinblandning att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1986/87:Jol 12 yrkande 2,

13. Ekonomiska Styrmedel (mom. 19)

Lars Ernestam (fp), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Gellerman (fp), Jens Ericsson (m) och Ivar Virgin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 21 som börjar med "Riksdagen har" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder däremot yrkande 2 i motionen som utmynnar i förslag till främjande av ytterligare reningsansträngningar genom att en miljö-värdsstimulans utlovas per ton minskade utsläpp i förhållande till fastställ­da gränsvärden. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen.

dels all utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19.           beträffande ekonomiska styrmedel

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motion 1985/86:Jo788 yrkande 2,

14. Koncessionsprövning av större trafikanordningar
(mom. 20)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

deballden del av utskottets yttrande pä s. 21 som börjarmed "Även denna" och slutar med "aktuella yrkandet" bort ha följande lydelse;

Som motionärerna framhåller är de sammanlagda miljöeffekterna av byggnation av motorvägar svära att uppskatta, och olika experter har ibland skilda uppfattningar. Enligt utskottets mening är det lämpligt att koncessionsnämnden för miljöskydd fär pröva utbyggnaden av flygplatser, motorvägar och andra stora trafikleder. Utskottet biträder således motio­nen såvitt nu är i fräga. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen i enlighet därmed.

dels all utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20.        beträffande koncessionsprövning av större trafikanläggningar
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:Jo799 yrkande 12 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

29

 

Särskilt yttrande                                            JoU 1986/87:7

Riktlinjer för bensinhantering (mom. 15)

Lars Ernestam (fp), Kerstin Gellerman (fp) och Jan Jennehag (vpk) anför:

Bensinhanteringen är en av de viktigaste emissionskällorna när det gäller kolväten. Miljöskyddslagens kravregler bör givetvis gälla oavsett verksam­hetens storlek och enbart utgå från dess miljöstörande påverkan och möjlig­heterna att begränsa denna.

Teknik finns numera för att återföra större delen av de bensinångor som     

trängs ut vid påfyllningar av bensin i olika distributionsled. Mänga bensin­stationer måste göra vissa ombyggnader före den 1 juli 1987 då stationer , med mer än en pump är tvungna att tillhandahälla blyfri bensin. Därför är det angeläget att naturvärdsverket snabbt litarbetär riktlinjer för ett åter-' föringssystem.

30