Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:26

om prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,

m. m. (prop. 1986/87:146) {^*7=26

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m. och om förlängning av lagstiftningen
om investeringsförbud inom animalieproduktionen till den 30 juni 1988.
Propositionen innefattar vidare förslag om ett åtgärdsprogram för jordbruket
i norra Sverige. För genomförande av åtgärdsprogrammet föreslås ett
särskilt anslag om 100 milj. kr. för en treårsperiod. Förslagen tillstyrks av
utskottet.

Utskottet tillstyrker vidare vad i propositionen förordats om att lantbrukarnas
riksförbund (LRF) skall vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd.

Propositionens förslag om medelsanvisning till lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna innebär bl. a. att dessa myndigheter ingår i en försöksverksamhet
med s. k. ramanslag. Propositionen tillstyrks även i denna del.
Utskottet gör i detta sammanhang vissa uttalanden om lantbruksstyrelsens
genbanksverksamhet och finansieringen av denna verksamhet.

Till betänkandet fogas 16 reservationer och ett särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1986/87:146 har regeringen, jordbruksdepartementet, föreslagit
riksdagen att

dels anta inom jordbruksdepartementet upprättat förslag till

1. lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud under viss
tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä, dels
ändring i samma lag,

dels att

2. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om produktionsanpassning
på vegetabilieområdet (avsnitt 2.2.2),

3. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under regleringsåret
1987/88 (avsnitt 2.3),

4. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av
avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.4),

5. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om prisregleringen på
sockerbetor och socker under regleringsåret 1987/88 (avsnitt 2.5),

1

6. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om ett åtgärdsprogram
för jordbruket i norra Sverige (avsnitt 2.6),

7. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om huvudmannaskapet
för det framtida skördeskadeskyddet (avsnitt 2.7),

8. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett
ramanslag av 48006000 kr.,

9. att riksdagen till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar
ett ramanslag av 229840000 kr.,

10. att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100000000 kr.,

11. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de förpliktelser som
följer av en förlängning av avtalet angående stöd till forskning rörande
alternativa metoder till djurförsök i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

12. att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2736000 kr.

1 propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter
för tiden den 1 juli 1987-den 30 juni 1988. Vidare lämnas förslag till
prisregleringen på sockerbetor och socker för samma period.

Förslag lämnas till ett åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige.
Sammanlagt föreslås 100 milj. kr. anvisas till detta särskilda program.

I propositionen behandlas även riktlinjerna för det fortsatta skördeskadeskyddet
samt vissa anslagsfrågor.

Lagförslaget är av följande lydelse:

Förslag till
Lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om förbud
under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin
och fjäderfä, dels ändring i samma lag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983: 147) om förbud under viss tid
mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä,

dels att lagen, som gäller till utgången av juni 19871, skall fortsätta att gälla till
utgången av juni 1988,

dels att rubriken till lagen samt 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om förbud under viss tid mot Lag om förbud under viss tid mot

nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä. kreatur och svin.

1§2

För att motverka överskott inom För att motverka överskott inom

jordbrukets animalieproduktion är jordbrukets animalieproduktion är
nybyggnad av djurstallar för nöt- nybyggnad av djurstallar för nötkreatur,
svin och fjäderfä förbjuden kreatur och svin förbjuden intill ut intill

utgången av juni månad 1987. gången av juni 1988.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

1 Lagens giltighetstid senast förlängd 1986: 390.

2 Senaste lydelse 1986: 390.

JoU 1986/87:26

2

Motioner

JoU 1986/87:26

Motioner väckta med anledning av propositionen

Motion 1986/87:Jol65 av Ingvar Karisson i Bengtsfors och Jan Hyttring
(båda c), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om behovet att Dalsland skall omfattas av åtgärdsprogrammet
för jordbruk i norra Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av pälsdjurskonsulent.

Motion 1986/87:Jol66 av Hans Dau (m), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alla
beslutsnivåer inom statlig och kommunal förvaltning måste samverka för att
uppnå åtgärdsprogrammets mål,

2. att riksdagen beslutar att stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag
ej får tas av i propositionen anvisade medel,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en större del
av de medel som anvisas i propositionen får användas till forskning och
utbildning än vad som framgår av föredragandens uppskattning,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medlen för
forskning i första hand används vid Röbäcksdalen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Röbäcksdalen
får ombildas till en självständig institution inom SLU,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utbildningen i
företagsekonomi prioriteras i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverksskog
tillsammans med statens övriga markinnehav används i enlighet med
vad som i motionen anförts för att skapa stabila kombinationsföretag,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder som
motverkar att enskilt ägd skogsmark överförs till andra ägarkategorier
vidtas.

Motion 1986/87:Jol67 av Nils-Olof Gustafsson (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående jordbruket i Jämtlands län.

Motion 1986/87:Jol68 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att inte medge förlängning av lagen (1983:147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och
fjäderfä,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arealanpassad animalieproduktion,

3. att riksdagen avslår regeringens begäran att inom ramen för de medel
som står till förfogande för jordbruksprisregleringen fatta beslut om produktionsanpassningsåtgärder
inom vegetabilieproduktionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om problemanalys och åtgärdsprogram för jordbruket i

norra Sverige, 3

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att anvisade medel skall användas för offensiva insatser
för Norrlandsjordbruken.

Motion 1986/87:Jol69 av Ingvar Eriksson (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts.

Motion 1986/87:Jol70 av Margit Gennser (m), vari yrkas att riksdagen avslår
propositionen i vad avser förslag om en ändrad skördeskadeskyddsadministration
så att konkurrensbegränsningarna inom jordbrukssektorn inte
utsträcks till ytterligare nya områden.

Motion 1986/87:Jol71 av Lars Ernestam m.fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen upphäver lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar,

2. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20
milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 209840000 kr.,

3. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 milj.
kr. minskat anslag till lantbruksstyrelsen på 45006000 kr.,

4. att riksdagen hos regeringen begär en undersökning om möjligheterna
att avgiftsfinansiera hela eller delar av SMAK:s verksamhet.

Motion 1986/87:Jo 172 av Ulla Orring m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med uppdrag att lämna
förslag om ett sammanhållet åtgärdsprogram för jordbruket i Norrland,

2. att riksdagen beslutar att räkna upp anslaget för prisstöd till jordbrukarna
i norra Sverige med 2 % budgetåret 1987/88.

Motion 1986/87:Jol73 av Stina Eliasson (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett åtgärdsprogram
enligt vad i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om medel till
särskilt skuldtyngda företag enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar fastställa bidragsprocenten för anläggande av
huvudavlopp i samband med dikning till 75 % av hela området,

4. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförts angående
möjligheter för lantbrukare att förvärva skogsmark,

5. att riksdagen beslutar att fastställa anslagen till investeringsverksamhet
och utvecklingsprojekt till 50 milj. kr. år 1,100 milj. kr. år 2 och 100 milj. kr.
år 3,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av småföretagares
skatte- och avgiftsförhållanden med avsikt att underlätta och
stimulera att starta egen verksamhet.

Motion 1986/87:Jol74 av Jan Jennehag m.fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om stöd till särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att av regeringen
föreslagna 4000000 kr. för forsknings- och försöksverksamhet får användas
under det första budgetåret, samt att regeringen återkommer till riksdagen
med förslag om medel för nästkommande år,

JoU 1986/87:26

4

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om medelsbehov och genomförande, dvs. att de av
regeringen föreslagna 100000000 kr. används under budgetåret 1987/88 och
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om medel för budgetåret
1988/89,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om räntestöd och startbidrag vid nyetablering,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om främjande av lokal produktion.

Motion 1986/87:Jol75 av Jan Jennehag (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar att lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä skall fortsätta att gälla till
utgången av juni 1988.

Motion 1986/87:Jol76 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp, vpk), vari yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om stöd till jordbruket i Värmlands län.

Motion 1986/87:Jol77 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c), vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ett utvidgat
åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige,

2. att riksdagen beslutar att till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige anvisar ett reservationsanslag av 100000000 kr. avsett för åtgärder
främst under budgetåret 1987/88,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ett grundkalkningsprogram
för bl. a. Västernorrlands län.

Motion 1986/87:Jol78 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om förhandlingsunderlaget i kommande prisregleringsöverenskommelser,

2. att riksdagen beslutar att självförsörjningsgraden för socker och sockerprodukter
skall vara oförändrat 95% av totalbehovet,

3. att riksdagen beslutar uttala att samhället och jordbruksnäringen har ett
delat ansvar för utvecklingen av jordbruksnäringen i framtiden,

4. att riksdagen beslutar att begära förslag till insatser så som motion
1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c) anger,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om samhällets kostnadsansvar för lantbruksstatistik samt
delkostnadsansvar för djurens hälso- och sjukvård,

6. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag till ändring av
lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för
nötkreatur, svin och fjäderfä,

7. att riksdagen beslutar att godkänna vad i propositionen 1986/87:146
föreslås om åtgärder för jordbruket i norra Sverige som ett delprogram,

8. att riksdagen beslutar att till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra
Sverige för enbart budgetåret 1987/88 anvisa ett anslag om 100000000 kr.,

JoU 1986/87:26

5

9. att riksdagen beslutar att av regeringen begära kompletterande förslag
till ett åtgärdsprogram, samt beräkning av tillkommande medelsbehov, för
jordbruket i norra Sverige så som jordbruksutskottets betänkande (JoU
1985/86:24) och riksdagens beslut i anledning därav (rskr. 344) anger,

10. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om en långsiktig planering av forsknings- och utvecklingsarbetet
för jordbruket inom stödområdet,

11. att riksdagen beslutar att av regeringen begära förslag avseende
försäljning av domänverkets skogsinnehav för att stimulera uppbyggnad av
kombinationsföretag inom stödområdet,

12. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs dels om finansieringen av starta-eget-bidrag, dels om
möjligheterna att erhålla sådant bidrag vid generationsskiften och nyföretagande,

13. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförs om positiv särbehandling av lokal produktion av livsmedel.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987

Motion 1986/87:Jo201 av Bo Lundgren m.fl. (m), vari yrkas att riksdagen
beslutar att självförsörjningsgraden beträffande socker skall vara minst
95 %.

Motion 1986/87:Jo209 av Olle Östrand m.fl. (s), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att investeringsstoppet inom animalieproduktionen skall upphävas
i Norrland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att stödet till investeringar för fläskproduktionen i Norrland får
öka när särskilda skäl föreligger.

Motion 1986/87:Jo210 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp), vari
yrkas att riksdagen under anslaget B 1 Lantbruksstyrelsen beviljar ett anslag
på 200000 kr. för att möjliggöra för genbanksnämnden att fullgöra arbetsuppgifter
överensstämmande med motsvarande insatser i de övriga nordiska
länderna.

Motion 1986/87:Jo212 av Arne Kjörnsberg och Lahja Exner (båda s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stöd till s. k. alternativodling.

Motion 1986/87:Jo216 av Jan Jennehag (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar uppta ett tilläggsanslag till lantbruksstyrelsen för genbanksarbete på
husdjursområdet om 200000 kr.

Motion 1986/87:Jo217 av Karin Israelsson och Britta Hammarbacken (båda
c), vari yrkas att riksdagen beslutar att införa förmalningsavgift även för
maltkorn.

JoU 1986/87:26

Motion 1986/87:Jo229 av Börje Hörnlund (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vikten av att upprätthålla

6

jordbruksproduktionen och därmed en jordbrukspolitik för norra Sverige
som syftar till att minst bibehålla 1984 års produktionsnivå.

Motion 1986/87:Jo230 av Börje Hörnlund (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att föra jordbruk belägna inom Bjurholms och Vindelns kommuner
till högre Norrlandsstödsklass.

Motion 1986/87:Jo233 av Pär Granstedt och Birgitta Hambraeus (båda c),
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av statligt stöd till den rådgivnings- och
utbildningsverksamhet som bedrivs av alternativodlarnas organisationer.

Motion 1986/87:Jo235 av Sven Eric Lorentzon (m), vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att rådgivningen till lantbruket snarast blir föremål för
översyn.

Motion 1986/87:Jo236 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
investeringsstoppet inom animalieproduktionen ersätts med krav på att
planerad nyproduktion miljömässigt kan bäras på resp. fastighetsareal.

Motion 1986/87:Jo241 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om jordbruksforskningen och lantbruksrådgivningen.

Motion 1986/87:Jo244 av Berit Oscarsson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av att Bergslagen beaktas i det åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket som
är under utarbetande inom regeringskansliet.

Motion 1986/87:Jo245 av Erik Holmkvist (m), vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur det norrbottniska
jordbruket bl. a. genom avlyft av vissa regleringsavgifter ges ett bättre
ekonomiskt utbyte i sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt i
motionen anförts om situationen i det norrbottniska jordbruket.

Motion 1986/87:Jo256 av Arne Svensson och Ingrid Hemmingsson (båda m),
vari yrkas att riksdagen beslutar om ett tilläggsanslag på 50000 kr. under
nionde huvudtiteln B 1 att ställas till lantbruksstyrelsens förfogande att
användas till inrättande av en genbank för husdjur.

Motion 1986/87:Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkandena 3-5),

3. att riksdagen upphäver lagen om tillfälligt förbud mot nybyggnad av
djurstallar,

4. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 milj.
kr. minskat anslag till lantbruksstyrelsen på 36678000 kr.,

5. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 20
milj. kr. minskat anslag till lantbruksnämnderna på 200279000 kr.,

Motion 1986/87:Jo260 av Lars Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att

JoU 1986/87:26

7

kostnadsövervältring mellan smör och K-mjölk minskas och att mjölksubventionen
flyttas över till K-mjölk.

Motion 1986/87:Jo261 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c), vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten
av att Värmland får behålla kvottilldelningen för mjölkproduktionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att exportfinansieringsavdraget
skall vara 10 öre/kg mjölk för hela Värmland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
föreslås för försök med alternativ odling i Värmland.

Motion 1986/87:Jo262 av Ture Ångqvist (s), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att
trygga ett aktivt jordbruk i Norrlands inland.

Motion 1986/87:Jo263 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c), vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om de skillnader som finns i prisstödet till jordbruket i
norra Sverige och kompensera Värmland med hänsyn härtill,

2. att riksdagen beslutar att arealbidrag för odling av potatis utgår till
Värmland av samma storleksordning som utgår till Västerbottens, Jämtlands,
Västernorrlands och Gävleborgs län.

Motion 1986/87:Jo274 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c), vari
yrkas (yrkande 1) med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A491
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för jordbruket i bl. a. Västernorrlands län.

Motion 1986/87:Jo275 av Göthe Knutson m. fl. (m, fp), vari yrkas (yrkande
1) med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87:A492 att riksdagen
hos regeringen begär förslag om utvidgning av Norrlandsstödet att omfatta
en större del av Värmlands län.

Motion 1986/87: Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 34), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bevarande av de genetiska resurserna.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär en strategi för
bevarande av genetiska resurser i enlighet med motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1986

Motion 1985/86:A477 av Nils G. Åsling (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 12) att riksdagen hos regeringen begär att prisstödet till det
norrländska lantbruket omgående uppräknas till en nivå så att det reella
värdet återställs för alla produktslag.

Motion 1985/86:A487 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 4) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om de skillnader som finns i
prisstödet mellan Norrlandslänen och Värmlands mellanbygder.

JoU 1986/87:26

8

Utskottet

JoU 1986/87:26

Regleringen av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

Allmänna utgångspunkter

Jordbruksministern anför inledningsvis att livsmedelsposten utgör en femtedel
av den totala privata konsumtionen av varor och tjänster. Av de totala
livsmedelsutgifterna avser över hälften produkter som huvudsakligen kan
hänföras till den svenska jordbruksproduktionen. Maten intar också en
viktig plats i vardagen. Hur vi framställer vår mat, vad den har för kvalitet
och vad den kostar är centrala frågor för konsumenterna.

Riksdagen fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik
(prop. 1984/85:166, JoU33, rskr. 393). Beslutet innebaren klar kursomläggning
jämfört med 1977 års politik. Livsmedlens kvalitet och hänsynen till djur
och miljö står i förgrunden på ett helt annat sätt än tidigare. Huvudmålet för
livsmedelspolitiken skall enligt riksdagsbeslutet vara att trygga vår livsmedelsförsörjning
såväl i fred som under avspärrning och krig. Under detta
huvudmål finns två likställda delmål, nämligen konsumentmålet och inkomstmålet.

Därutöver finns ett miljö- och resursmål som innebär att jordbruket och
livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till kravet på en god miljö och till
behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.

Det ekonomiska stödet till det svenska jordbruket skall liksom tidigare
lämnas som ett prisstöd i huvudsak genom ett gränsskydd som vid behov
kompletteras med marknadsreglerande åtgärder.

Jordbruksproduktionen i norra Sverige får med hänsyn till dess regionalpolitiska
betydelse ett särskilt prisstöd. Stödet skall syfta till att kompensera
jordbruket i norra Sverige för att dess produktionskostnader är högre än
motsvarande kostnader i mellersta Sverige.

Riksdagsbeslutet innebär i fråga om prisregleringen på jordbruksprodukter
att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri för ökade
kostnader samt jordbrukarnas inkomstföljsamhet skall bestämmas efter
obundna överläggningar. Det är enligt riksdagsbeslutet angeläget att prisregleringen
för jordbruksprodukter utformas så att den blir ett stöd för
strävandena att sänka produktionskostnaderna och anpassa produktionens
inriktning till marknadens efterfrågan. Prisregleringen skall fortlöpande ses
över i syfte att förenkla och begränsa den så långt som möjligt.

Konsumentpriserna på jordbruksprisreglerade livsmedel steg med 5,3 %
under 1986 vilket skall jämföras med 1985 års prisökning på 8,1%.
Prisregleringspriserna har ökat med ca 6% år 1985 och 5% år 1986.
Avräkningspriserna ökade med 5 % år 1985 och 4,3 % år 1986.

Överskotten av animalieprodukter minskar på grund av att de marknadsreglerande
åtgärder som regeringen medverkat till börjar få effekt. Beträffande
spannmålsöverskottet är läget fortfarande besvärande. Världsmarknaden
för spannmål karaktäriseras av dumpade priser till följd av stora
överskott inom EG och USA. Detta har medfört mycket stora kostnader för
den svenska spannmålsexporten. Överskottsproduktionen av spannmål är

olönsam såväl för jordbruket som från samhällsekonomisk synpunkt. Stora
svårigheter föreligger att inom ramen för vårt nuvarande prisregleringssystem
klara de problem som spannmålsöverskottet medför.

Mot den bakgrunden har jordbruksministern inbjudit LRF till överläggningar
om vissa jordbrukspolitiska frågor. Dessa överläggningar skall ses
som ett led i arbetet med att anpassa produktionen till konsumenternas
efterfrågan, införa fler marknadssignaler i prisregleringen samt åstadkomma
ett mer miljövänligt jordbruk.

En särskild expertgrupp har tillsatts med uppgift att lämna förslag till
åtgärder för att minska intensiteten i jordbruksproduktionen. I avvaktan på
expertgruppens förslag har regeringen beslutat förbjuda användningen av
s. k. stråförkortningsmedel vid odling av stråsäd. Förbudet trädde i kraft den
1 maj 1987 och gäller fram till årsskiftet.

Åtgärder för produktionsanpassning

Animalier

En rad åtgärder har de senaste åren vidtagits för att anpassa produktionen av
jordbruksprodukter till den inhemska efterfrågan.

Ett tillfälligt investeringsförbud gäller sedan våren 1983 enligt beslut av
riksdagen. Beslutet innebär ett temporärt förbud mot ny-, om- eller
tillbyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin eller fjäderfä. Lagens giltighetstid
har förlängts ett år i sänder och gäller fram t. o. m. den 30 juni 1987.

Avvecklingsersättning kan utgå till mjölkproducenter, specialiserade
nötköttsproducenter och smågrisproducenter.

Avvecklingsersättning för mjölkproducenter utgår till producenter i
åldern 60 till 65 år för att dessa skall upphöra med mjölkproduktionen. Enligt
gällande beslut får nya producenter ansluta sig till systemet t. o. m. kalenderåret
1988. I fråga om specialiserade nötköttsproducenter utgår avvecklingsersättning
till den som producerat minst motsvarande 20 ungnöt per år från
inköpta kalvar. Produktionen skulle vara helt avvecklad den 31 december

1986. Avvecklingsersättning som utgår till smågrisproducenter betalas ut i tre
år till producenter födda 1921 eller tidigare. Produktionen skulle upphöra
under år 1986.

Under tiden den ljuli 1985—den 30 juni 1988 pågår försöksverksamhet
med tvåprissystem för mjölk. Systemet är frivilligt och innebär i princip att
mjölkproducenten erhåller hemmamarknadspris för den andel av produktionen
som kan avsättas på den svenska marknaden. För eventuell överskjutande
kvantitet erhålls världsmarknadspris. Innan beslut om eventuell förlängning
fattas skall försöksverksamheten utvärderas.

I propositionen föreslås att förbudet mot nybyggnad av djurstallar förlängs
med ett år vad avser stallar för nötkreatur och svin. Det kan enligt
jordbruksministerns bedömning, även om marknadssituationen för mjölkoch
nötköttsproduktionen förbättrats, finnas anledning att behålla förbudet
under en övergångstid. En förlängning av förbudet är även motiverad mot
bakgrund av att regeringen senare under år 1987 avser lägga fram förslag till
riksdagen om en ny djurskyddslag, som kan komma att få konsekvenser för
nybyggnaden av djurstallar.

JoU 1986/87:26

10

Vad gäller äggproduktionen är naturligtvis djurskyddsaspekten lika angelägen,
men jordbruksministern delar jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsen
bedömning att vid nuvarande överskottskapacitet är motiven för en
förlängning av förbudet mot nybyggnad svagare än för nötkreatur och svin.
Därför föreslås att djurstallar för fjäderfä inte skall omfattas av lagens regler.

I motion Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) anförs att investeringsförbudet
är principiellt felaktigt och orsakat byråkratiskt merarbete för lantbruksnämnderna.
Motionärerna föreslår (yrkande 3) att riksdagen upphäver
ifrågavarande lagstiftning.

Liknande yrkanden framförs i motion Jo236 av Ingvar Eriksson m. fl. (m)
yrkande 4 och, såvitt avser Norrlandslänen, i motion Jo209 av Olle Östrand
m. fl. (s) yrkande 1. Enligt yrkande 2 i motionen bör visst stöd utgå till
investeringar i fläskproduktionen i Norrland. Vidare yrkas upphävande av
lagen i följdmotionerna J0I68 av Arne Andersson m. fl. (m) yrkande 1 och
Jol71 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkande 1.

I motionerna J0I68 yrkande 2, Jo236 och i motion Jol69 av Ingvar
Eriksson (m) förordas att investeringsförbudet ersätts med bestämmelser
från bl. a. miljösynpunkt om animalieproduktionen och dess anpassning till
befintliga arealer i jordbruksföretaget.

I motionerna Jol75 av Jan Jennehag (vpk) och Jol78 av Karl Erik Olsson
m. fl. (c) yrkande 6 föreslås att det fortsatta investeringsförbudet skall gälla
även fjäderfä. Enligt motionärerna talar just djurskyddsaspekterna med
särskild styrka för att nybyggnadsförbudet i detta hänseende behålls i
avbidan på förslag om ny djurskyddslag.

Utskottets överväganden

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att förbudet mot nybyggnad
av djurstallar bör förlängas med ett år såvitt avser stallar för nötkreatur och
svin. Vad beträffar äggproduktionen är givetvis djurskyddsaspekterna minst
lika angelägna. Med nuvarande överkapacitet torde dock investeringsbenägenheten
vara låg. Djurstallar för fjäderfä bör således inte omfattas av lagens
regler.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
motionerna J0I68 yrkande 1, Jol71 yrkande 1, Jol75, Jol78 yrkande 6 och
Jo257 yrkande 3.

Frågan om anpassning av animalieproduktionen av miljöskäl m.m. till
befintlig areal har aktualiserats bl. a. i samband med regeringens beslut om
åtgärder till skydd för Laholmsbukten. Utskottet utgår från att denna fråga
även framdeles kommer att uppmärksammas av regeringen och behöriga
myndigheter på miljövårdens och jordbrukets områden. Något särskilt
riksdagsuttalande i enlighet med motionerna J0I68 yrkande 2, Jol69 och
Jo236 yrkande 4 anser utskottet för närvarande inte påkallat.

I anslutning till motion Jo209 bör framhållas att dispens från investeringsförbudet
av regionalpolitiska skäl ofta lämnas i fråga om investeringar i norra
Sverige. Yrkande 1 i motionen avstyrks. Utskottet är inte heller berett att
biträda yrkande 2 i motionen om stöd till investeringar i fläskproduktionen.

JoU 1986/87:26

11

Vegetabilier

JoU 1986/87:26

Våren 1986 tillsattes den s. k. spannmålsgruppen med uppgift att lägga fram
förslag till hur kostnaderna för spannmålsöverskottet kan minskas redan från
1987 års skörd. Gruppen hade inte presenterat några förslag vid den tidpunkt
då regeringen lade fram proposition 1985/86:166 om reglering av priserna på
jordbruksprodukter, m. m. För att möjliggöra finansiering av eventuella
förslag från gruppen föreslogs i propositionen att det skulle ankomma på
regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande för
jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan komma att behövas för
näringens produktionsanpassning. Riksdagen beviljade regeringen det begärda
bemyndigandet. Senare under våren redovisade spannmålsgruppen ett
förslag om ersättning till jordbrukare i södra och mellersta Sverige som under
år 1987 lägger åkermark i träda.

Regeringen har bemyndigat statens jordbruksnämnd att medge Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening att ingå avtal med jordbrukare som
innebär att jordbrukaren åtar sig att mot ersättning från föreningen under år
1987 hålla vissa arealer i träda. Dessa avtal skulle i huvudsak överensstämma
med spannmålsgruppens förslag.

Trädesavtal har för år 1987 tecknats för ca 12500 brukningsenheter med
sammanlagt drygt 120000ha trädad åkermark. Effekten på spannmålsöverskottet
år 1987 beräknas ligga mellan 350 och 425milj. kg. Nettoeffekten på
regleringsekonomin beräknas till 150—200milj. kr.

Spannmålsgruppen presenterade i december 1986 en rapport med redovisning
av mer långsiktiga åtgärder. Rapporten har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Spannmålsgruppen arbetar vidare med att söka minska kostnaderna för
överskottet dels för 1988 års skörd, dels med mer långsiktiga åtgärder. Ett
exempel på en sådan åtgärd kan vara ett tvåprissystem för spannmål.

Riksdagen uttalade våren 1986 att det är angeläget att de medel som staten
under en övergångsperiod ställer till förfogande för att underlätta produktionsanpassningen
utnyttjas för att stödja en inriktning av produktionen som
så snart som möjligt minskar kostnadsbelastningen på samhället och på
lantbrukets ekonomi.

För egen del finner jordbruksministern angeläget att framhålla att olika
typer av alternativ produktion, som inte nödvändigtvis behöver avse
produktion av livsmedel, bör kunna främjas inom ramen för de medel som
staten ställer till förfogande för produktionsanpassning.

Det är därför av stor vikt att jordbruksnäringen själv redan inför nästa
odlingssäsong tar initiativ till att sådana typer av åtgärder kan utvecklas och
introduceras.

I propositionen föreslås att det liksom för innevarande regleringsår skall
ankomma på regeringen att inom ramen för de medel som står till förfogande
för jordbruksprisregleringen fatta de beslut som kan behövas för att minska
jordbrukarnas, regleringens och samhällets kostnader för spannmålsöverskottet
för 1988 års skörd.

12

I motion J0I68 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) anförs att det med
hänsyn till åtgärdernas långsiktiga karaktär bör krävas att riksdagen hörs i
samband med beslut om produktionsanpassning m. m. Regeringens begäran
om ett bemyndigande för angivna ändamål bör därför avslås (yrkande 3).

I motion Jol78 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkandena3 och4 understryks
att staten och jordbruksnäringen bör ha ett gemensamt ansvar för
jordbrukets utveckling. Härmed åsyftas bl. a. näringens möjligheter ekonomiskt
att utveckla alternativa råvaror och att finna en marknad för avsättning
av denna produktion. Regeringen bör framlägga förslag om insatser för att
underlätta en långsiktig utveckling enligt motionen. Vidare yrkas förslag om
ett offensivt program för alternativ produktion i enlighet med den under
allmänna motionstiden väckta motionen Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c).
Särskilt angeläget är det enligt motionärerna att ett omställningsstöd
omgående införs.

Utskottets överväganden

Utskottet anser att nödvändiga åtgärder för produktionsanpassning m. m.
bör kunna vidtas utan riksdagens godkännande. I enlighet härmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag i fråga om produktionsanpassning på vegetabilieområdet
och avstyrker motion J0I68 yrkande 3.

De frågor som tas upp i motion Jol78 om stöd till alternativ produktion
m. m. har nyligen behandlats av utskottet i betänkandena JoU 1986/87:16
(punkt 9) och JoU 1986/87:22, till vilka här hänvisas. I sistnämnda betänkande
har utskottet uttalat sig positivt om jordbrukets utvecklingsmöjligheter
som råvaruproducent. Som framgår av redovisningen ovan har även
jordbruksministern beaktat möjligheterna till olika typer av alternativ
produktion. Utskottet föreslår med hänvisning bl. a. till tidigare ställningstaganden
i frågan att motionen lämnas utan vidare åtgärd i dessa delar.

Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och
socker under regleringsåret 1987/88

Jordbruksnämnden har efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation lämnat
förslag om en ettårig prisregleringsperiod för jordbruksprodukter utom
sockerbetor och socker. Perioden omfattar tiden den 1 juli 1987-den 30 juni
1988. Förslaget bygger på de riktlinjer som har angetts i riksdagens beslut om
livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166, JoU33, rskr. 393).

Kompensationsbeloppet för det första halvåret har bestämts i de nu
aktuella överläggningarna och fördelas i form av prishöjningar på olika
produkter den ljuli 1987. Den 1 januari 1988 föreslås en s. k. ventil som
innebär att prisjusteringar skall ske om utvecklingen av PM-index under
tiden januari—september 1987 överstiger 2,0%.

Det belopp som jordbruket och förädlingsindustrin som en följd av detta
förslag skall tillföras i form av prisjusteringar den 1 juli 1987 uppgår till
675 milj. kr. Till grund för överläggningarna har legat uppgifter om bl. a.
kostnadsutvecklingen i jordbruket under perioden september 1986—januari
1987 som enligt PM-index uppgått till 1,7%, motsvarande ett belopp av

JoU 1986/87:26

13

286milj. kr. Som utgångspunkt för inkomstkompensationen till jordbruket
har legat bl. a. uppgifter om löneavtal och ändrade sociala avgifter under år
1987. Kostnadskompensationen till förädlingsindustrin har bl. a. baserats på
kostnadsutvecklingen enligt mejeri- och slakteriindex. 160milj.kr. avser
preliminär kompensation för kostnaderna inom förädlingsindustrin. Vidare
skall jordbruket tillerkännas 25milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för utbyteshandel med kött och fläsk.

Som föreslagits i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 11)
skall jordbrukets kompensationsram därutöver höjas med 25milj. kr.
fr. o. m. den 1 juli 1987 till följd av ändringarna i finansieringen av djurens
hälso- och sjukvård.

Riksdagen beslutade (prop. 1985/86:166, JoU24, rskr.344) år 1986 att
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område skulle ändras så att
det blir möjligt att ta ut förmalningsavgift även på korn och havre som
används för human konsumtion. Jordbruksministern avser nu att föreslå
regeringen att basen för uttag av förmalningsavgift fr. o. m. den 1 juli 1987
utvidgas till att omfatta även korn och havre för human konsumtion med
undantag av malt. Nämnda förmalningsavgift föreslås uppgå till 25 öre/kg
vilket beräknas motsvara en intäkt på ca 10milj. kr.

Jordbruksnämnden lade i skrivelse i november 1986 fram förslag till
ändring av priserna på vissa jordbruksprodukter fr. o. m. den 17 november

1986. Som tidigare anmälts för riksdagen (prop. 1986/87:65) enades företrädare
för regeringen och lantbrukarnas förhandlingsdelegation om att dessa
prisjusteringar skulle träda i kraft först den 1 juli 1987.

Tillsammans med det nu framlagda förslaget innebär detta att prisnivån i
det jordbruksprisreglerade ledet stiger med drygt 1100 milj. kr. den 1 juli

1987. Vid en bedömning av de prisjusteringar som skall ske den 1 juli 1987
bör beaktas att justeringar senast skedde i början av januari 1986.

Jordbruksnämnden har lagt fram förslag till de sammanlagda prisändringarna
på olika produkter som skall ske fr. o. m. den 1 juli 1987. Det ankommer
på regeringen att besluta härom. För riksdagens information vill jordbruksministern
nämna att han har för avsikt att föreslå regeringen att besluta i
enlighet med jordbruksnämndens förslag.

Inför den 1 januari 1988 föreslår jordbruksnämnden att en s. k. ventil
tillämpas. Om kostnadsutvecklingen i jordbruket mätt enligt PM-index
under perioden januari—september 1987 ej överstiger 2,0% skall inga
prisjusteringar ske den 1 januari 1988. Överstiger indexutvecklingen 2,0%
skall jordbruket tillerkännas ett åconto-belopp av 350milj. kr. avseende
kostnadskompensation till jordbruket och förädlingsindustrin för perioden
januari—september 1987. Av detta belopp beräknas 300 milj. kr. som
kompensation till jordbruket medan 50milj. kr. avser kompensation för
kostnaderna i förädlingsindustrin. Om den s. k. ventilen utlöses skall också
en definitiv korrigering göras den 1 januari 1988 för influtna fodermedelsavgifter
under 1986/87. I annat fall skall en korrigering göras inför den 1 juli

1988. Om korrigeringen görs per den 1 juli 1988 skall den eftersläpning som
uppstått sedan den 1 januari 1988 beaktas i form av ett engångsbelopp.

Det bör enligt propositionen få ankomma på regeringen att besluta om de
pris- och avgiftsändringar som kan bli aktuella under perioden till följd av
förslagen.

JoU 1986/87:26

14

Jordbruksnämnden föreslår att de definitiva priser som gäller för spannmål
under regleringsåret 1986/87 skall, med undantag för råg, gälla som
preliminära priser under regleringsåret 1987/88. För råg föreslås en höjning
av det preliminära priset med 4 öre/kg.

Jordbruksnämnden föreslår vidare att prisgränserna tas bort för heläggpulver.
Gränsskyddet bör bibehållas för produkten.

Efter bemyndigande av riksdagen (prop. 1986/87:65, JoU 13, rskr. 79)
disponerade regeringen 250milj. kr. för amortering av det s. k. historiska
underskottet i spannmålsregleringen. Återstående del av underskottet inkl.
räntekostnader skall jordbruket reglera inom ramen för en amorteringstid av
fyra år. Jordbruksnämnden föreslår med anledning härav att det utgående
underskottet i spannmålsregleringen får uppgå till högst 230milj. kr. den
30 juni 1988.

Jordbruksministern har inget att erinra mot dessa förslag. Det ankommer
på regeringen att besluta i dessa frågor.

I likhet med föregående år föreslår jordbruksnämnden att amortering och
räntebetalning av räntcstödslån senareläggs ytterligare ett år och börjar först
regleringsåret 1988/89. Det fordras inga nya medel för räntestödet. Vidare
föreslår jordbruksnämnden att medel för etableringsstöd anslås endast till de
jordbrukare som redan har anslutits till stödformen. Etableringsstödet
finansieras av regleringsmedel inom den ram som tilldelats jordbruket. För
regleringsåret 1987/88 bedömer lantbruksstyrelsen vid oförändrad räntenivå
medelsbehovet till knappt 30milj. kr.

Det ankommer på regeringen att besluta i dessa frågor. Jordbruksministern
har för avsikt att föreslå regeringen att jordbruksnämndens förslag
godkänns.

Under anslagsposten Låglönesatsning m. m. inom jordbruket disponerar
jordbruksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Regeringen har i
budgetpropositionen 1987 under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område tagit upp oförändrat 435 milj. kr. under denna anslagspost.
Jordbruksnämnden lämnar nu förslag till fördelning av posten på olika
ändamål. Nämnden föreslår att 90milj. kr. anvisas för leveranstillägg för
mjölk, 150milj.kr. för avbytarverksamhet, 21 milj. kr. för företagshälsovård,
90milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 84milj. kr. för produktionsanpassningsåtgärder
m. m. Det ankommer på regeringen att besluta om
denna fördelning.

I motion Jol78 (c) yrkande 1 anförs att regeringen på ett par punkter ändrat
förutsättningarna för jordbruksnäringen efter det överenskommelse träffats
om jordbruksprisregleringen. Som exempel nämns förbudet mot användning
av stråförkortningsmedel och åtgärderna till skydd för Laholmsbukten.
Motionärerna framhåller att centerpartiet inte motsätter sig dessa beslut men
förutsätter att regeringen vid kommande förhandlingar med jordbruket inte
utan förvarning förändrar produktionsförutsättningarna på detta sätt. Inskränkningar
och/eller förändringar för jordbrukssektorn bör meddelas i så
god tid att verksamheten planeras och prisregleringen anpassas efter detta.
Enligt motionen bör detta ges regeringen till känna.

Två fristående motioner tar upp vissa frågor inom jordbruksprisregleringen.

JoU 1986/87:26

15

Enligt motion Jo217 av Karin Israelsson och Britta Hammarbacken
(båda c) använder bryggeriindustrin avsevärda kvantiteter spannmål som
råvara vid ölframställning. Motionärerna föreslår att förmalningsavgift uttas
även för maltkorn.

I motion Jo260 av Lars Svensson m. fl. (s) anförs att jordbruksprisregleringen
innebär en kostnadsövervältring från smör till konsumtionsmjölk,
vilken bl. a. underlättas av mjölksubventionerna. Enligt motionen är det från
många olika synpunkter — bl. a. folkhälsoskäl och konkurrensaspekter —
olyckligt att mjölkkonsumenterna betalar kostnader som är hänförliga till
smör och att mjölksubventionerna inte till fullo kommer dessa konsumenter
till del.

Utskottets överväganden

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om prisregleringen på
jordbruksprodukter enligt redovisningen ovan.

Frågan huruvida och på vilket sätt statliga ingripanden och andra faktorer
som påverkar produktionsförutsättningarna skall beaktas vid prisöverläggningarna
bör i första hand bedömas av de berörda parterna. Utskottet är inte
berett att föreslå något riksdagens uttalande i enlighet med motion Jol78
yrkande 1 och avstyrker därför motionen i denna del.

Beträffande förmalningsavgiften för korn och havre konstaterar utskottet
att det system för uttag av förmalningsavgift som utarbetats av jordbruksnämnden
omfattar korn och havre för human konsumtion med undantag av
malt. Det bör framhållas att regeringens överväganden i denna del grundas
på överenskommelsen i november 1986 mellan regeringen och jordbruksnäringen.
Utskottet har inte funnit anledning att föreslå någon utvidgning av
avgiftsområdet i förhållande till vad regeringen angivit och avstyrker således
motion Jo217.

I anslutning till motion Jo260 om prisregleringen på mjölkprodukter får
utskottet anföra följande.

För att mjölkproducenterna skall uppnå åsyftad inkomstnivå anpassas de
olika mjölkprodukternas priser efter marknadssituationen. Varor som är
mindre priskänsliga (t. ex. konsumtionsmjölk) har därvid kunnat åsättas
något högre priser i förhållande till varor med högre priskänslighet (t. ex.
smör). En anpassning av smörpriset till margarinets prisnivå har eftersträvats.
Ett ytterligare syfte med mjölkprisregleringen är att utjämna lönsamheten
mellan mejerier med olika produktionsinriktning. Denna utjämning är
betydelsefull bl. a. från regionalpolitisk synpunkt.

Prisregleringen på hithörande område är således anpassad till marknadsförhållandena
för olika mejeriprodukter. Så till vida skiljer sig denna
reglering inte från den prissättning som tillämpas för konsumentprodukter i
allmänhet. Jordbruksministern anförde i proposition 1984/85:166 (s. 56) att
frågan om avvägningen av priserna på olika matfetter borde prövas vid
prisöverläggningarna. Utskottet delar denna uppfattning och anser sig
således inte böra föreslå något initiativ från riksdagens sida med anledning av
motion Jo260.

JoU 1986/87:26

16

Införselavgiftsmedel m. m.

JoU 1986/87:26

Regeringen föreslår att inflytande införselavgiftsmedel för regleringsåret
1987/88 skall disponeras i enlighet med redovisningen i nedanstående tabell.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren
1985/86, 1986/87 och 1987/88

1985/86 1986/87 1987/88

1000-tal kr. 1000-tal kr. 1000-tal kr.

prel. prognos

Inkomster

Från föregående regleringsår kvarstående införselavgifter	2 254	16 370	0
Under resp. regleringsår influtna införselavgifter exkl. fodermedel	403 681	474 000	498 000
fodermedel	272 635	200 000	200 000
Summa	678 570	690 370	698 000
Utgifter a) Av medel inom fördelnings-planen Svensk spannmålshandel	224 324	86 000
Sveriges potatisintressenter	27 500	27 500
Sveriges oljeväxtintressenter	0	0
Svensk kötthandel	4 000	4 000
Svensk kötthandel, utbyteshandel	0	0
Föreningen för mejeriprodukter	30 000	161 000
Svensk ägghandel	66 000	52 000
Regleringskassan för fågelkött	3 000	3 000
Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige - mjölk	45 500	45 500
- kött	5 000	5 000
-ägg	1 700	1 700
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde	0	500
Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete	13 000	13 500
Djurhälsovård, kontrollverksam-het m. m.	29 300	32 300
Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter	4 500	6 000
Stöd till odling av bruna bönor	-	1 700
Stöd till odling av vallväxtfrö	8 000	8 000
Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen	500	500
Sveriges exportråd	2 000	2 000
Sveriges potatisodlares riksför-bund	2 780	2 780
Reserv till jordbruksnämndens förfogande	72 731	14 220
Summa	539 835	467 200	467 200'
Härefter kvarstående införsel-avgiftsmedel	138 735	223 170	230 800
b) Av medel utanför fördelnings-planen Utbyteshandel nötkött, öst-staterna	34 000	40 000	40 000
Utbyteshandel kött och fläsk	45 519	75 000	50 000
Pristillägg får- och lammkött	17 027	17 000	17 000
Svensk matpotatiskontroll	5 684	6 038	6 148

1 Förslag till preliminär fördelning av medel inom fördelningsplanen lämnas våren

1987.

2 Riksdagen 1986/87.16 sami. Nr26

	1985/86 1000-tal kr.	1986/87 1000-tal kr. prel.	1987/88 1000-tal kr. prognos
Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande	475	250	250
Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde	300	0	0
Minskning av mekaniska skador på matpotatis	0	500	500
Stöd till maltproduktionen	1 000	2 000	1 000
Sveriges exportråd	1 500	2 000	2 000
Ränta på lån i riksgälds- kontoret	4 530	2 240	0
Djurhälsovård	-	-	17 000
Lantbruksstatistik	-	-	26 000
Summa	110 035	145 028	159 898
Summa utgifter	649 870	612 228	627 098
Återbetalning av lån från rörlig kredit	28 700	_	_
Årets saldo (prognos)	-	+ 78 142	+ 70 902

Fördelningsplanen för regleringsåret 1986187 utgör 267,2 milj. kr. enligt
riksdagens beslut våren 1986 samt omfattar även inflytande avgifter för
fodermedelsimporten. Med hänsyn till att inflytande avgifter för fodermedelsimporten
för närvarande kan beräknas till 200milj. kr. beräknar
jordbruksministern därmed fördelningsplanen till 467,2milj. kr. De disponibla
inkomsterna av införselavgifter beräknas till 690,4 milj. kr., vilket
innebär att 233170 000 kr. beräknas återstå sedan medel avsatts till fördelningsplanen.
Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1986/87 kan fastställas
först efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsterna av
införselavgifterna för fodermedel är kända.

Sammanställningen avseende ändamål utanför fördelningsplanen för
regleringsåret 1986/87 skiljer sig på några punkter från de preliminära
beräkningar som låg till grund för riksdagens beslut våren 1986. Posten
utbyteshandel med nötkött från öststaterna beräknas öka med 11 milj. kr.
För utbyteshandel med kött och fläsk har inte utgått medel utanför
fördelningsplanen de senaste åren på grund av brist på avgiftsmedel.
Jordbruksnämnden bedömer att tillgången på införselavgiftsmedel nu åter
gör det möjligt att anslå utomramsmedel till utbyteshandel med kött och
fläsk. För regleringsåret 1986/87 föreslås att 75milj. kr. avsätts för detta
ändamål. Av beloppet föreslås 25milj. kr. få överföras till regleringsåret
1987/88. Posten pristillägg för får- och lammkött beräknas öka med
0,5 milj. kr. Bidraget Svensk matpotatiskontroll (SMAK) ökar med
248000 kr. till följd av lönehöjningar för SMAK under år 1986. För att
åstadkomma en snabb förbättring av matpotatiskvaliteten har jordbruksnämnden
i skrivelse till regeringen den 23 februari 1987 föreslagit att
nämnden får disponera högst 0,5 milj. kr. av 1986/87 års utomramsmedel för
information till odlare och förpackare om hur mekaniska skador kan

JoU 1986/87:26

18

undvikas. Ränta på lån i riksgäldskontoret beräknas till 2,2milj. kr.

Kostnaderna för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen beräknas således för regleringsåret 1986/87 till
145 milj. kr. Detta leder till ett beräknat överskott av 78milj. kr. för
regleringsåret 1986/87. Jordbruksministern har ingenting att erinra mot vad
jordbruksnämnden föreslagit i dessa delar och återkommer senare till
regeringen med anledning av jordbruksnämndens förslag till disposition av
tillgängliga införselavgiftsmedel.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1987188 skall enligt förslaget omfatta
oförändrat 267,2milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totalt
beräknas ge 467,2milj. kr.

Svensk spannmålshandel bör liksom hittills tillföras införselavgiftsmedel
för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 45 milj. kr.
Vidare bör Sveriges oljeväxtintressenter tillföras fettvaruavgifter såväl på
importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehållet i
den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fettvaruavgifter på den
totala fettkonsumtionen inom landet. Beloppet beräknas uppgå till
545 milj. kr.

Med hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de
olika varuområdena har nämnden inte lagt fram någon plan för fördelning av
det preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med
förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges
i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m.m. fr. o.m. den 1 juli

1987. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå till nämndens förfogande.

I det följande anges medelsbehovet under regleringsåret 1987/88 för de
ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

För utbyteshandel med nötkött med öststaterna beräknas 40milj. kr.

I likhet med jordbruksnämnden föreslår jordbruksministern att för
utbyteshandel med kött och fläsk avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel
från import av kött och fläsk under förutsättning att motsvarande export ägt
rum och under förutsättning att införselavgiftsmedel finns tillgängliga sedan
samtliga övriga ändamål tillgodosetts inom och utom fördelningsplanen med
tillägg av en skälig reserv för oförutsedda ändamål.

Under regleringsåret 1986/87 utgår pristillägg för får- och lammkött med
330 öre per kg vilket beräknas motsvara en utgift på 17 milj. kr. Pristillägget
föreslås lämnas med samma belopp per kg får- och lammkött även regleringsåret
1987/88, vilket beräknas medföra en oförändrad utgift.

SMAK tilldelas högst 4668000 kr. för den officiella kontrollen och
1480000 kr. för upplysningsverksamheten.

Bidrag till stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör lämnas
med 250 000 kr.

För att åstadkomma en minskning av de mekaniska skadorna pä matpotatis
bör nämnden få disponera 0,5milj. kr. för information till odlare och
förpackare om hur mekaniska skador kan undvikas.

Stöd till maltproduktion för regleringsåret 1987/88 bör lämnas med
1 milj. kr.

JoU 1986/87:26

19

Sveriges exportråd föreslås erhålla 2 milj. kr. av medel utanför fördelningsplanen
regleringsåret 1987/88.

Vidare erinras om att regeringen i budgetpropositionen (1986/87:100
bil. 11) har föreslagit att 17 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt 26 milj. kr. för statistik på
jordbrukets område.

Med hänsyn till de oundgängliga svängningarna i inflödet av införselavgiftsmedel
har i 1987 års budgetproposition (bil. 11, s. 32—33) föreslagits att
en rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande. Dock
föreslås krediten minska till 60milj.kr. Med hänsyn till osäkerheten i
prognosen bör det i enlighet med sammanställningen beräknade överskottet
inte intecknas för något ändamål. Det på detta sätt prognosticerade
överskottet bör liksom för innevarande år stå till regeringens disposition.

Utskottets överväganden

Utskottet ansluter sig till regeringens ovan redovisade förslag och överväganden.

I motion Jol71 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkande4 påpekas att SMAK
(Svensk matpotatiskontroll) tilldelas kraftigt ökade medel i förhållande till
innevarande prisregleringsperiod. Med hänvisning till en förra året aviserad
översyn av SMAK:s verksamhet och finansiering hemställer motionärerna
att regeringen låter undersöka möjligheterna att avgiftsfinansiera SMAK:s
verksamhet helt eller delvis.

Utskottet får erinra om att verksamheten vid SMAK finansieras med
avgifter i den del som avser uppdragsverksamhet samt även viss del av den
officiella kontrollen. I övrigt finansieras verksamheten med medel utanför
fördelningsplanen. I fjolårets proposition om jordbruksprisregleringen
(prop. 1985/86:166 s. 17) anfördes att jordbruksnämnden utredde möjligheterna
att finansiera verksamheten på annat sätt. Enligt vad utskottet erfarit
kommer denna utredning att fullföljas inom ramen för jordbruksnämndens
överväganden om kvalitetsbetalning. Förslag härom kan förväntas senare
under år 1987.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motion Jol71
yrkande 4 lämnas utan vidare åtgärd.

I motion Jol78 (c) yrkandeS anförs att samhället har ett ansvar för att
statistiken inom lantbruksområdet får samma omfattning och kvalitet som
inom andra sektorer i samhället. Vidare bör samhället ha ett klart och med
jordbruket delat ekonomiskt ansvar för djurens hälso- och sjukvård. Vissa
kostnader för denna hälso- och sjukvård bör finansieras med budgetmedel.
Vikten av en väl fungerande veterinärorganisation understryks. Motionen
utmynnar i ett yrkande om tillkännagivande av vad i motionen anförts i
denna del.

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat att viss del av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt för statistik på jordbrukets
område skall finansieras med införselavgiftsmedel (JoU 1986/87:16 p. 13
och 31). Detta innebär inte någon förändring i fråga om berörda myndigheters
ansvar för statistikproduktion och andra undersökningar på jordbrukets

JoU 1986/87:26

20

område. I nyssnämnda sammanhang anfördes bl. a. att utskottet inte hade
någon annan mening än motionärerna i motion Jo527 (c) om vikten av att vi
har en i hela landet fungerande veterinärorganisation. En gemensam
arbetsgrupp skulle enligt utskottet tillsättas för att snarast utreda och komma
med förslag rörande den framtida verksamheten för djurens hälso- och
sjukvård.

Utskottet anser inte att motionen i denna del bör föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

Prisregleringen på sockerbetor och socker

Prisregleringen på sockerbetor och socker för perioden den 1 juli 1987—den
30 juni 1988 föreslås utformad enligt samma grunder som för innevarande
regleringsperiod.

Grundpriset på sockerbetor, som avser 16 % sockerhalt, skall år 1987 vara
29,89 kr. per 100 kg.

Prisregleringspriset på strösocker skall vid oljepriset 1622 kr. per m3 vara
456,90kr. per 100 kg.

Det skall ankomma på regeringen att fatta de beslut om prisregleringen
som kan komma att krävas under perioden.

Sockerbetsarealen för 1987 års odling skall uppgå till 51000 ha år 1987.
Arealminskningen skall inte beröra odlingen under betbruken på Öland och
Gotland (ö-bruken).

Arealbidragen till odlare som levererar betor till ö-bruken bibehålls
oförändrade.

Från sockerregleringsfonden skall bestridas kostnader för arealbidrag, viss
ersättning för ö-bruken, fraktbidrag, kollektiva åtgärder inom biodlingen,
kostnader för prisutjämning på socker samt vissa administrationskostnader.
Sockerregleringsfonden får inte uppvisa något underskott vid utgången av
regleringsåret.

I två motioner yrkas att riksdagen beslutar att självförsörjningsgraden för
socker skall vara 95%. I motion Jo201 av Bo Lundgren (m) anförs att en
lägre självförsörjningsgrad innebär risk för nedläggning av ett inhemskt
sockerbruk. I motion Jol78 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 2 anförs
liknande synpunkter. Enligt motionen finns det ingen anledning att ytterligare
öka Sveriges importberoende och därmed dess sårbarhet.

Som framgår av propositionen har vid fastställandet av sockerbetsarealen
för 1987 års odling hänsyn tagits till att driften vid samtliga betbruk skall
upprätthållas. Arealminskningen skall inte beröra odlingen under betbruken
på Öland och Gotland. De utfästelser om ett importutrymme på 10—15 %
som lämnats från Sveriges sida gäller på längre sikt. Då den nuvarande
produktionen av socker ger underlag för arbetstillfällen som är värdefulla
från regionalpolitisk synpunkt måste hänsyn härtill tas när det gäller att
bedöma i vilken takt nämnda importutrymmen kan stå till förfogande.

Utskottet är mot angivna bakgrund inte berett att nu gå närmare in på
frågan om den svenska sockerproduktionens omfattning på längre sikt.
Motionerna Jol78 yrkande 2 och Jo201 avstyrks.

JoU 1986/87:26

21

Åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige
Allmänna överväganden

Riksdagens beslut från år 1985 om livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166,
JoU 33, rskr. 393) innebär bl. a. att de speciella förhållandena i norra Sverige
skall särskilt beaktas vid utformningen av jordbrukspolitiken. Det finns
enligt beslutet flera skäl för en geografiskt väl differentierad jordbruksproduktion
av i stort sett oförändrad storlek i norra Sverige. Med hänsyn bl. a.
till jordbrukets stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service och
miljö men även från försörjningsberedskapssynpunkt är det angeläget att
behålla ett regionalpolitisk! motiverat stöd till näringen i denna del av landet.
Däremot är det inte möjligt att för närvarande ha som mål att ytterligare öka
jordbruksproduktionen i norra Sverige. Det är inte heller enligt riksdagsbeslutet
möjligt att med hänsyn till den fortsatta rationalisering som sker i
jordbruket garantera att en viss resursmängd behålls inom jordbruket i detta
område.

Det åtgärdsprogram som redovisas i propositionen och som omfattar de
fem Norrlandslänen samt Värmlands och Kopparbergs län ger enligt
jordbruksministern uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de
utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen.
Sysselsättningen sätts i centrum och går före traditionella krav på
storleksrationaliseringar. Slutsatsen av ett sådant synsätt bör ta sin utgångspunkt
i allmänt glesbygdspolitiska överväganden utan direkta kopplingar till
jordbrukspolitiska bedömningar om enskilda jordbruksfastigheters utvecklingsbarhet.
I programmet föreslås en ökad samordning av stöd till jordbrukets
rationalisering, glesbygdsstöd och arbetsmarknadsstöd. En rad insatser
föreslås i syfte att från samhällets sida stödja och uppmuntra tillkomsten av
kombinationsföretag, där jordbruk ingår som en del. Flertalet remissinstanser
har understrukit behovet av åtgärder för att förstärka det norrländska
jordbruket.

Enligt jordbruksministerns mening kommer de åtgärder som föreslås att
aktivt medverka till att sysselsättningen på landsbygden i norra Sverige
främjas. Åtgärderna innebär även att jordbruksproduktionen i norra Sverige
kommer att kunna upprätthållas på en acceptabel nivå.

Utskottets överväganden

Utskottet behandlar inledningsvis de motioner som mera allmänt berör
omfattningen och inriktningen av åtgärdsprogrammet med utgångspunkt i
riksdagsbeslutet våren 1986 (JoU 1985/86:24).

I motion J0I66 av Hans Dau (m) anförs att regeringens förslag inte kan
anses motsvara riksdagens beslut, som bl. a. innebar att en helhetssyn skulle
anläggas på Norrlandsproblematiken och på jordbruket i Norrland. Liknande
synpunkter anförs i motion J0I68 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m),
Jol73 av Stina Eliasson (c), Jol77 av Martin Olsson och Görel Thurdin
(bådac) och motion Jol78 av Karl Erik Olsson m. fl. (c). Dessa motioner
innebär sammanfattningsvis att riksdagen hos regeringen bör begära förslag
till komplettering av åtgärdsprogrammet så att bl. a. den regionalpolitiska

JoU 1986/87:26

22

helhetssynen beaktas. I motionerna J0I66 och J0I68 understryks vidare att
samtliga beslutsnivåer inom statlig och kommunal förvaltning bör medverka
för att utveckla landsbygdsnäringarna. Onödigt krångel och byråkrati måste
motverkas. En problemanalys och ett åtgärdsprogram innefattande hela
livsmedelskedjan bör enligt motion J0I68 skyndsamt utarbetas av regeringen.
I motion Jol78 framhålls bl. a. att det från demokratisk och parlamentarisk
synpunkt är synnerligen allvarligt att åtgärdsprogrammet utarbetats och
utformats på ett sätt som strider mot både anda och bokstav i riksdagsbeslutet.
Motionärerna redovisar härvidlag sin kritik mot åtgärdsprogrammet i
fem olika punkter.

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att det föreslagna åtgärdsprogrammet
ger uttryck för en delvis ny syn på jordbrukspolitiken i de
utpräglade glesbygderna och dess möjligheter att där främja landsbygdsutvecklingen.
Utöver de medel som anvisas i form av prisstöd föreslås i
propositionen en medelsram om 100milj. kr. för särskilda åtgärder för
Norrlandsjordbruket under en treårsperiod. Utan att gå närmare in på frågan
huruvida förslaget till alla delar överensstämmer med riksdagens beslut anser
utskottet det positivt för jordbruket i stödområdet att förslaget utarbetats så
snabbt att åtgärderna kan träda i kraft redan den 1 juli 1987. Enligt utskottets
mening fyller åtgärdsprogrammet ett angeläget behov, och regeringsförslaget
får anses utgöra tillräckligt underlag för ett riksdagsbeslut i frågan. Med
det anförda avstyrker utskottet motionerna J0I68 yrkande 4, Jol72
yrkande 1, Jol73 yrkande 1, Jol77 yrkande 1 och Jol78 yrkandena 7 och 9.

I anslutning till motion J0I66 yrkande 1 och synpunkterna i motion J0I68
vill utskottet understryka det i och för sig självklara önskemålet att statliga
och kommunala myndigheter inte i onödan hindrar företagsutvecklingen på
landsbygden i de fall verksamheten kräver myndighetens medverkan i form
av tillståndsgivning e. d. Utskottet ställer sig dock tveksamt till det lämpliga i
att riksdagen gör ett generellt uttalande i ett ämne som ytterst gäller
tillämpningen i enskilda fall av lagar och förordningar. Utskottet föreslår att
motion J0I66 yrkande 1 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet vill i detta sammanhang tillägga att debatten om Norrlandsjordbruket
i stor utsträckning inriktats på behovet av att stödja s. k. deltidsjordbruk.
Även om sådana åtgärder i och för sig är angelägna från regionalpolitisk
synpunkt löser man härmed inte de grundläggande problemen inom
stödområdet. Det bör understrykas att familjejordbruket även i fortsättningen
utgör basen i det norrländska jordbruket.

Några under den allmänna motionstiden väckta motioner tar upp frågor som
lämpligen bör behandlas i detta avsnitt.

I motion Jo229 av Börje Hörnlund (c) yrkas att jordbrukspolitiken
utformas så att 1984 års produktionsnivå upprätthålls i norra Sverige.
Utskottet hänvisar härvidlag till uttalandena i propositionen att de föreslagna
åtgärderna innebär att jordbruksproduktionen i norra Sverige kommer att
upprätthållas på en acceptabel nivå. Motionen påkallar ingen ytterligare
åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1986/87:26

23

Enligt motion Jo245 av Erik Holmkvist (m) yrkande 2 bör olika åtgärder
vidtas för att främja det norrbottniska jordbruket.

Utskottet föreslår, med hänvisning till det framlagda förslaget om ett
åtgärdsprogram, att motionen i denna del lämnas utan vidare åtgärd.

Med samma motivering avstyrker utskottet dels motion Jo262 av Ture
Ångqvist (s) om åtgärder för att trygga ett aktivt jordbruk i Norrlands inland,
dels motion Jo274 av Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) om att
åtgärdsprogrammet bör gynna jordbruket i Västernorrlands län.

Enligt motion Jo244 av Berit Oscarsson m. fl. (s) bör Bergslagens problem
beaktas i åtgärdsprogrammet.

Utskottet erinrar om att stora delar av Bergslagen ingår i stödområdet och
därmed omfattas av de i propositionen föreslagna satsningarna på Norrlandsjordbruket.
Det bör framhållas att problemen i Bergslagen till stor del
sammanhänger med strukturomvandlingen inom järn- och stålindustrin och
att särskilda åtgärder vidtagits för att motverka dessa problem (jfr AU 1985/
86:13 s.71f., AU 1986/87:13 s. 80f.). En Bergslagsdelegation har inrättats
som rådgivande organ i fråga om utvecklingsinsatser i Bergslagen. De frågor
som tas upp i motionen torde ligga inom ramen för Bergslagsdelegationens
verksamhet i den mån de inte kan beaktas i samband med genomförandet av
åtgärdsprogrammet. Med det anförda får motion Jo244 anses tillgodosedd.

Prisstöd och stödområdesindelning

Jordbruksministern erinrar om att det genom beslut av riksdagen år 1986
skedde en kraftig uppräkning av prisstödet med 135 milj. kr. från 375 milj. kr.
budgetåret 1985/86 till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Detta innebär en
höjning med 100milj. kr. utöver justering med hänsyn till det nya beräkningsunderlag
som framtagits av jordbruksnämnden. Med hänsyn till
kostnadsutvecklingen inom jordbruket finns det enligt jordbruksministerns
mening inte skäl att räkna upp stödet per den ljuli 1987. Justering av
prisstödet bör i fortsättningen ske med hänsyn till förändringar i kostnadsutvecklingen
i jordbruket. Därutöver finns skäl att vart tredje år genomföra en
närmare översyn av prisstödet.

Jordbruksministern är inte beredd att biträda de förslag som tagits upp av
några remissinstanser beträffande ändrad stödområdesindelning och att
jordbruket i stödområdena befrias från vissa internavgifter inom prisregleringen.

Utskottets överväganden

I motion Jol72 av Ulla Orring m.fl. (fp) föreslås en indexuppräkning av
prisstödet med 2 % redan under budgetåret 1987/88.

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att prisstödet bör vara
oförändrat för budgetåret 1987/88 och avstyrker således motion Jol72
yrkande 2.

Enligt motion Jol65 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors och Jan Hyttring
(bådac) bör Dalsland omfattas av åtgärdsprogrammet. Delar av det dalsländska
jordbruket brottas med problem som är jämförbara med Norrlandslänens.
För att stärka landsbygdsutvecklingen i Värmland och Dalsland bör
vidare enligt motionen medel avsättas för att anställa en pälsdjurskonsulent.

JoU 1986/87:26

24

Utskottet erinrar om att stödområdet för prisstöd till mjölk, kött, fläsk och
smågrisproduktion såvitt avser Älvsborgs län omfattar tre kommuner i
Dalsland, nämligen Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål. Endast två kommuner
ligger utanför stödområdet. Som framgår av propositionen omfattas vidare
hela Dalsland av reglerna för regionalt rationaliseringsstöd och därmed
också av de förbättringar av denna stödform som föreslås i propositionen
(s. 37-38). Vad gäller yrkandet om en tjänst som pälsdjurskonsulent innebär
åtgärdsprogrammet, som utskottet närmare redovisar i det följande, att varje
län kommer att tilldelas en medelsram för genomförande av olika insatser.
Utskottet utgår från att önskemål om speciella konsulenttjänster m. m. kan
beaktas i samband med medelsfördelningen men går i övrigt inte närmare in
på hur medlen skall utnyttjas. Motion Jol65 avstyrks i den mån den inte kan
anses tillgodosedd genom vad utskottet anfört.

Flera motioner berör särskilt jordbruket i Värmlands län. Dessa är Jol76
av Bertil Jonasson m. fl. (c) och Jo261 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring
(bådac). Bl. a. föreslås förbättringar i fråga om mjölkproduktionen, ökad
stimulans av köttproduktionen, arealbidrag till potatisodlingen och satsning
på alternativa grödor resp. alternativ odling. I en under riksmötet 1985/86
väckt motion A487 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) anförs att
skillnaderna mellan prisstödsnivåerna i Värmlands län och Norrlandslänen
bör utjämnas till Värmlands fördel. Enligt motion Jo263 av Bertil Jonasson
och Jan Hyttring (båda c) bör prisstödet till jordbruket i Värmlands län
räknas upp och arealbidrag för potatisodling införas i likhet med vad som
gäller för t. ex. Jämtlands län. I motion Jo275 av Göthe Knutson m. fl. (m)
yrkande 1 hemställs att Norrlandsstödet utvidgas till att omfatta en större del
av Värmlands län.

Utskottet har tidigare, i anslutning till motioner om stödområdesindelningen
m. m., framhållit att det i första hand ankommer på regeringen och
jordbruksnämnden att bedöma hithörande frågor. Anledning till ändrat
ställningstagande föreligger ej. Utskottet avstyrker därför de aktuella
motionerna. Vad beträffar yrkandena i bl. a. motion Jo261 om mjölkproduktionen
bör framhållas att motionerna går in på åtgärder och beslut som ligger
inom ramen för det s. k. tvåprissystemet för mjölk och de bemyndiganden
som lämnats åt bl. a. jordbruksnämnden resp. Svenska mejeriernas riksförening
(SMR). Som villkor för att utjämningsbidrag till mejeriföreningarna
skall utgå gäller fr. o. m. den ljuli 1985 att mejeriföretag tillämpar ett
tvåprissystem för mjölk som en försöksverksamhet. I detta system ingår bl. a.
villkor om avdrag på leverantörernas avräkningspris för prisdifferentiering
och för finansiering av export (jordbruksnämndens kungörelse JNFS
1985:73). Utskottet anser det inte lämpligt att riksdagen fattar beslut som
rubbar förutsättningarna för tvåprissystemet, vilket för övrigt skall utvärderas
efter utgången av försöksperioden, dvs. den 30 juni 1988.

I motion Jo230 av Börje Hörnlund (c) yrkas ”att riksdagen beslutar att föra
jordbruk belägna inom Bjurholms och Vindelns kommuner till högre
Norrlandsstödsklass”.

Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om kompetensfördelningen i
dessa frågor avstyrker utskottet motionen.

Enligt en under riksmötet 1985/86 väckt motion, A477 av Nils G. Åsling (c)

JoU 1986/87:26

25

bör prisstödet till det norrländska jordbruket räknas upp till en nivå så att det
reella värdet återställs för alla produktslag. Motionen väcktes innan riksdagen
under föregående riksmöte beslutade om en kraftig uppräkning av stödet
till Norrlandsjordbruket. Motionen påkallar således ingen ytterligare åtgärd.

I motion Jo245 av Erik Holmkvist (m) yrkande 1 hemställs att jordbruket i
Norrbotten genom avskaffande av vissa regleringsavgifter (internavgifter)
ges ett bättre ekonomiskt utbyte.

Som framgår av propositionen (s. 31) har några remissinstanser framfört
liknande förslag om befrielse från vissa internavgifter, såsom avgifter för
värphöns och slaktdjursavgifter. Jordbruksministern har ej funnit skäl att
biträda förslagen. Utskottet delar denna bedömning och avstyrker motion
Jo245 yrkande 1.

Investeringsstöd och stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag

Det regionala rationaliseringsstödet bör enligt propositionen ges en inriktning
som i sina huvuddrag överensstämmer med glesbygdsstödet. Stödet till
jordbruksföretag och trädgårdsföretag bör i norra Sverige kunna lämnas till
ekonomiskt utvecklingsbara företag. Med ekonomiskt utvecklingsbara företag
bör avses företag som bedriver enbart jordbruk-trädgård eller
jordbruk-trädgård i kombination med skog eller någon annan verksamhet.
Även inkomst av tjänst utanför det egna företaget bör ingå i den helhetsbedömning
som måste göras av företagets ekonomiska utvecklingsbarhet. För
att ett företag skall kunna betraktas som ekonomiskt utvecklingsbart måste
såväl företaget som enskilda verksamheter lämna ett med hänsyn till
resursinsatserna godtagbart ekonomiskt överskott.

Stöd till investeringar i ekonomibyggnader bör i huvudsak avse ersättningsinvesteringar.
Flera remissinstanser har understrukit att sådana investeringar
är nödvändiga för att produktionsvolymen skall kunna upprätthållas
på en acceptabel nivå. Regionalt rationaliseringsstöd till ekonomibyggnader
bör lämnas med högst 25 % av godkänd kostnad. Det bidrag som högst kan
lämnas bör höjas från nuvarande 250000 kr. till 300000 kr. Det bidrag som
kan lämnas om särskilda skäl föreligger bör höjas från nuvarande 40 % till
50 % av godkända kostnader. Det bidrag som högst kan utgå bör höjas från
nuvarande 400000kr. till 500000kr. Förhöjt bidrag (50% eller 500000kr.)
bör endast utgå i sådana fall då en önskvärd investering inte kan genomföras
utan förhöjt bidrag.

Investeringar i markanläggningar är enligt jordbruksministern en angelägen
åtgärd för att sänka kostnaderna i produktionen. Stöd bör kunna utgå till
varaktiga investeringar i markanläggningar på bestående åker. Stödets syfte
skall således inte vara att öka produktionen. Stödet bör kunna utgå utan
prövning av företagets möjligheter att bestå och utvecklas som självständig
enhet. Vissa markinvesteringar, såsom huvudavlopp, berör i regel flera
fastigheter. Det är i dessa fall angeläget att åtgärderna utförs gemensamt. För
att detta skall vara möjligt fordras en ganska hög stimulans, särskilt i de fall
vissa fastigheter ägs av passiva markägare. En hög stimulans är även
motiverad med hänsyn till att kostnaderna för åtaganden i många fall är
högre än markens saluvärde.

JoU 1986/87:26

26

Jordbruksministern föreslår att bidrag bör kunna lämnas med högst 50 %
av godkänd kostnad för utförande av för flera fastigheter gemensamt
huvudavlopp. Bidrag för utförande av för flera fastigheter gemensamt
huvudavlopp i Norrbottens län bör lämnas med högst 75 % av godkänd
kostnad.

Bidrag till täckdikning och andra markanläggningar bör kunna lämnas
med högst 25 % av godkänd kostnad. Om särskilda skäl föreligger bör bidrag
kunna lämnas med högst 50 % av godkänd kostnad. Till markanläggning bör
liksom nu är fallet räknas grundkalkning som utförs i samband med annan
markförbättringsåtgärd. Grundkalkningen bör som regel avse samma åkerareal
som är föremål för annan markförbättringsåtgärd. Om särskilda skäl
föreligger bör bidrag kunna lämnas till grundkalkning utan samband med
annan markförbättringsåtgärd.

Statliga garantier för lån till investeringar i byggnader och markanläggningar
bör också lämnas ekonomiskt utvecklingsbara företag.

Med hänsyn till den föreslagna inriktningen av det regionala rationaliseringsstödet
och behovet av medel för reinvesteringar vid jordbruksföretag
utanför det område som omfattas av glesbygdsstödet framstår en teknisk
samordning av glesbygdsstödet och det regionala rationaliseringsstödet som
mindre angelägna. Administrativt är de båda stödformerna för närvarande
samordnade genom att glesbygdsstödet till de areella näringarna i flertalet
län handläggs av lantbruksnämnderna. I Norrbottens län är lantbruksnämnden
försöksvis inordnad i länsstyrelsen sedan den 1 juli 1986. Principiella
ställningstaganden till stödgivningens inriktning och speciella insatser i vissa
regioner i övriga län bör göras i samråd mellan lantbruksnämnd och
länsstyrelse.

Efter beslut av riksdagen våren 1985 har under budgetåret 1985/86
40 milj. kr. lämnats som stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag, varav
drygt 30milj. kr. till norra Sverige. Enligt propositionen bör situationen
inom jordbruket i norra Sverige ha förbättrats under senare delen av år 1986.
Lantbruksstyrelsen bör liksom hittills utnyttja möjligheten att efter hand
medverka till rekonstruktion av högt skuldsatta jordbruksföretag genom att
biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtaganden
för lån. Om ytterligare insatser bedöms vara nödvändiga för att stödja
särskilt skuldtyngda jordbruksföretag bör särskilda resurser för ändamålet
kunna disponeras av de medelsramar som i det följande föreslås ställas till
resp. läns förfogande. Mot bl. a. denna bakgrund anser jordbruksministern
det inte vara befogat att föreslå något särskilt stöd till högt skuldsatta
jordbruksföretag.

I anslutning till regeringens överväganden om stöd till särskilt skuldtyngda
företag yrkas i motionerna J0I66 av Hans Dau (m), J0I68 av Arne
Andersson i Ljung m.fl. (m) och Jol73 av Stina Eliasson (c) att särskilda
medel anvisas för detta ändamål. De medel som anvisas för genomförandet
av åtgärdsprogrammet bör således inte användas för stöd till skuldtyngda
företag utan till mer offensiva satsningar.

Liknande synpunkter anförs i motion Jol74 av Jan Jennehag m. fl. (vpk).
Regeringen bör efter hörande av lantbruksstyrelsen återkomma till riksdagen
med förslag om stöd till särskilt skuldtyngda jordbruksföretag.

JoU 1986/87:26

27

I motion Jol73 (c) yrkas även att bidragsnivån för utförande av gemensamt
huvudavlopp bör vara enhetligt 75% inom hela stödområdet (yrkande 3).

I motion Jol77 av Martin Olsson och Görel Thurdin (bådac) yrkas, med
hänvisning bl. a. till försurningsproblemen, att regeringen framlägger förslag
om ett grundkalkningsprogram för bl. a. hela Västernorrlands län
(yrkande 3).

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om regionalt rationaliseringsstöd i
norra Sverige och om förändringar av bidragsbelopp m. m. i enlighet med
redovisningen ovan. Anledning att frångå förslaget om bidrag för investeringar
i markanläggning föreligger inte. Utskottet avstyrker således motion
Jol73 yrkande 3 om enhetlig bidragsnivå för hela stödområdet.

Vad beträffar stöd till särskilt skuldtyngda företag vill utskottet i första
hand hänvisa till lantbruksstyrelsens bedömning att situationen för jordbruket
i norra Sverige bör ha förbättrats under senare delen av år 1986. De
åtgärder som föreslås i propositionen för angivna ändamål får mot bakgrund
härav anses tillräckliga. Av propositionen framgår för övrigt att det först när
andra åtgärder visat sig otillräckliga kommer att bli aktuellt att utnyttja
medel från det särskilda anslaget. Utskottet förutsätter givetvis att regeringen
och lantbruksverket även i fortsättningen ägnar de särskilt skuldtyngda
företag in stor uppmärksamhet. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
J0I66 yrkande 2, J0I68 yrkande 5, Jol73 yrkande 2 och Jol74
yrkande 1.

Utvecklingsprojekt, forsknings- och försöksverksamhet samt rådgivning och
fortbildning

Utöver de förbättrade finansieringsmöjligheter som tidigare föreslagits
behövs enligt jordbruksministern särskilda insatser för att främja tillkomst
och utveckling av kombinationsföretag. Särskilda medel föreslås för utvecklingsprojekt
inom området. Vidare bör för att förbättra förutsättningarna för
det norrländska jordbruket ytterligare resurser ställas till Sveriges lantbruksuniversitets
förfogande för verksamheten vid Röbäcksdalen.

För att förbättra de produktionstekniska och företagsekonomiska förutsättningarna
bör rådgivningen till jordbruket i norra Sverige utökas. Det bör
ankomma på länsmyndigheterna att gemensamt besluta om i vilka former en
utökad rådgivning skall genomföras.

Regionalt bör en genomgång göras av dels behovet, dels möjligheterna att
utnyttja befintliga arbetsmarknadspoltiska stödformer i de areella näringarna.
Härvid bör särskilt understrykas behovet av utbildning och stöd i
samband med uppbyggnad och utveckling av kombinerade företag. Försöksvis
bör som ett led i stimulans till uppbyggnad av kombinationsföretag
starta-eget-bidrag införas för verksamhet som inte är ett naturligt led i
jordbruksdriften. Kvinnans situation skall särskilt uppmärksammas i detta
sammanhang.

JoU 1986/87:26

28

I motion J0I66 av Hans Dau (m) yrkandena 6—8 anförs att utbildningen i
företagsekonomi bör prioriteras i samband med åtgärderna för att främja
kombinerade företag. Utbildningsbehovet kan bäst tillgodoses genom samordning
med övrig företagsutbildning, t. ex. komvux. Lantbruksnämnderna
bör få ökade resurser för att medverka till att jordbruksföretag förstärks med
skogsmark. Domänverksskog och annan statlig skogsmark bör ställas till
förfogande för ändamålet. Överföring av skogsmark för fysiska personer till
juridiska personer bör motverkas.

I centermotionerna Jol73 yrkande 4 och Jol78 yrkande 11 anförs liknande
synpunkter i fråga om möjligheterna för lantbrukare att förvärva skogsmark.
Enligt den sistnämnda motionen bör uppbyggnaden av kombinerade företag
främjas genom utförsäljning av delar av domänverkets skogsinnehav.

Enligt motion Jol73 yrkande 6 bör vidare en översyn göras av småföretagarnas
skatte- och avgiftsförhållanden med avsikt att underlätta och stimulera
egen verksamhet.

I motion Jol74av Jan Jennehagm. fl. (vpk) yrkande 4 understryks behovet
av tillräcklig nyrekrytering av lantbrukare. Startbidrag och räntestöd bör
införas i enlighet med vad Norrlandskommittén tidigare föreslagit. Vidare
yrkas att samhället i sin upphandlingsverksamhet m. m. regelmässigt gynnar
den lokala produktionen (yrkande 5).

1 motion Jol78 yrkande 10 anförs att ett långsiktigt åtgärdsprogram för
jordbruket inom stödområdet också måste innehålla en plan för forskning
och utveckling av ny teknik och för växtförädling. Riksdagen bör därför ange
mer långsiktiga mål för samhällsstödet till forskning och utveckling av
Norrlandsjordbruket. I motionen yrkas vidare att starta-eget-bidrag skall
utgå vid generationsskiften samt vid nyetableringar i övrigt. Kommuner och
landsting bör liksom statliga myndigheter och verk prioritera lokala producenter.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i regeringens överväganden angående särskilda insatser
för att stimulera utvecklingen av kombinationsföretag samt om forskning,
försök, rådgivning och utbildning m. m.

I anslutning till motionsyrkandena angående ökade möjligheter till förvärv
av skogsmark vill utskottet hänvisa till sitt betänkande JoU 1986/87:24 om
ändring i jordförvärvslagen, m. m. Utskottet anför i detta sammanhang bl. a.
att kombinationen jord—skog ger fördelar i många avseenden och att
ändringarna i lagen på flera sätt kommer att underlätta för enskilda att
förvärva skogsmark. Bl. a. innebär utskottets ställningstagande att jordförvärvslagens
regionalpolitiska betydelse ytterligare understryks samt att
fysiska personer prioriteras vid förvärv av skogsmark i vissa fall.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna J0I66 yrkandena 7
och 8, Jol73 yrkande 4 och Jol78 yrkande 11 lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet utgår från att önskemålen i motion J0I66 yrkande 6 om viss
utbildning kan tillgodoses inom ramen för de föreslagna insatserna utan att
riksdagen särskilt understryker behovet av denna utbildning. Motionen
avstyrks i förevarande del.

JoU 1986/87:26

29

Frågan om stöd till nyetablering kommer att ytterligare utredas av
lantbruksstyrelsen. I avbidan på denna utredning är utskottet inte berett att
biträda motionsyrkandena om införande av olika stödformer för nyetablering
m.m. Motionerna Jol74 yrkande 4 och Jol78 yrkande 12 avstyrks
således.

Yrkandet i motion Jo 173 om översyn av småföretagares skatte- och
avgiftsförhållanden ligger i viss mån utanför det ämnesområde som behandlas
i propositionen. Utskottet konstaterar att skatteutskottet vid flera
tillfällen behandlat liknande motionsyrkanden (se bl. a. SkU 1986/87:27). De
frågor motionärerna berör omfattas av utredningsuppdrag som lämnats till
utredningen om reformerad företagsbeskattning och - i viss mån - även
företagsskattekommittén. Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo 173
yrkande 6.

Bifall till motionsyrkandena om prioritering av lokal produktion vid
offentlig upphandling förutsätter att upphandlingsförordningen (1986:366)
ändras bl. a. i vad avser kraven på affärsmässighet i myndigheternas
upphandling. Utskottet är därför inte berett att biträda dessa yrkanden. Det
bör framhållas att upphandlingsförordningen omfattar statliga myndigheter
men ej kommuner och landsting. Enligt vad utskottet erfarit förekommer det
i inte obetydlig utsträckning att kommuner och landsting i sin uppköpsverksamhet
gynnar lokala odlare och i samband därmed även alternativt odlade
produkter. Utskottet utgår från att denna utveckling kommer att fortsätta
utan centrala direktiv från statsmakterna. Motionerna Jol74 yrkande 5 och
Jol78 yrkande 13 avstyrks.

Utskottet är inte berett att i detta sammanhang föreslå något uttalande om
långsiktig forskning och utveckling enligt motion Jo 178 yrkande 10. Grundläggande
forskningsfrågor på bl. a. de areella näringarnas område har
behandlats såväl under riksmötet 1985/86 som under innevarande riksmöte
(JoU 1985/86:13, JoU 1986/87:19). Besluten om jordbruksforskning m. m. är
rikstäckande och kommer självfallet även Norrlandsjordbruket till godo.
Motionen påkallar i denna del ingen ytterligare åtgärd.

Medelsbehov och genomförande

Kostnaderna för åtgärdsprogrammet beräknas till totalt 100milj. kr. för en
treårsperiod med följande uppskattade fördelning, nämligen stöd till investeringar
inom jordbruket och till kombinationsföretag 54milj. kr., stöd till
utveckling av kombinationsföretag 27milj. kr., ökad utbildning och rådgivning
15milj. kr. samt ökad forsknings- och försöksverksamhet 4milj. kr.

Varje län tilldelas en medelsram för genomförande av olika insatser. Det
bör ankomma på länsmyndigheterna att tillsammans bestämma hur stor del
av medlen som skall användas för olika stödinsatser och hur mycket som skall
användas som projektmedel för utvecklingsprojekt, rådgivning, utbildningsinsatser
m. m. Härutöver bör finnas vissa medel för insatser som rör mer än
ett län. Användningen av medlen för ökad forsknings- och försöksverksamhet
bör beslutas av regeringen efter förslag från lantbruksstyrelsen och
Sveriges lantbruksuniversitet.

Åtgärdsprogrammet avser jordbruket i norra Sverige. Det bör därför

JoU 1986/87:26

30

ankomma på lantbruksstyrelsen att fördela medlen till lantbruksnämnderna i
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och
Västerbottens län samt till länsstyrelsen i Norrbottens län. Planeringen av
olika insatser bör samordnas med övriga länsmyndigheter.

Landskapet Dalsland i Älvsborgs län ingår i det område där regionalt
rationaliseringsstöd utgår. Även om inte Älvsborgs län ingår i åtgärdsprogrammet
bör enligt jordbruksministern de regler för det regionala rationaliseringsstödet
som föreslagits i det föregående tillämpas för hela det område
som nu omfattas av stödformen, dvs. också för Dalsland.

Under rubriken B 13 Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige
föreslås ett reservationsanslag av 100milj. kr.

I motion J0I66 av Hans Dau (m) yrkandena3-5 anförs att en större del av
medlen än vad regeringen angivit bör användas till forskning och utveckling.
Medlen bör i första hand användas för en upprustning av resurserna vid
Röbäcksdalen, som bör ombildas till en självständig institution inom
Sveriges lantbruksuniversitet.

I motion Jol67 av Nils-Olof Gustafsson (s) understryks jord- och
skogsbrukets betydelse för Jämtlands län. En ordentlig satsning krävs på
forsknings- och försöksverksamhet. Vid medelsfördelningen bör enligt
motionen en relativt sett större andel tilldelas Jämtlands län.

Enligt motion Jol73 av Stina Eliasson (c) yrkande 5 är medelstilldelningen
klart otillräcklig. Medelsramarna måste höjas väsentligt. För investeringsverksamhet
och utvecklingsprojekt m.m. föreslås totalt 250milj. kr. med
fördelning 50milj.kr årl, 100milj. kr. år2 och lOOmilj.kr. år3.

I vpk-motionen Jol74 yrkas att de föreslagna 4 milj. kr. för forskning m. m.
skall avse budgetåret 1987/88 och att regeringen återkommer med förslag om
medelsanvisning för återstoden av perioden. Motsvarande yrkande framförs
beträffande totalanslaget om 100 milj. kr. (yrkandena2 och3). Även i
centermotionerna Jol77 yrkande 2 och Jol78 yrkande 8 föreslås att anslaget
om 100 milj. kr. skall avse endast budgetåret 1987/88.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att ett belopp om 100milj. kr. skall
ställas till förfogande under en treårsperiod för genomförande av åtgärdsprogrammet.
I enlighet härmed avstyrker utskottet framförda motionsyrkanden
om en höjning av anslaget resp. om att anslaget helt eller delvis skall avse
endast det första budgetåret i treårsperioden. Det bör dock framhållas att det
föreslagna anslaget i sin helhet står till förfogande fr. o. m. den 1 juli 1987 och
att det inte föreligger något hinder mot att större delen av anslaget förbrukas
redan under det första budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Jol73 yrkande 5, Jol74 yrkandena 2 och 3, Jol77 yrkande 2 och
Jol78 yrkande 8.

I anslutning till motion Jol67 bör framhållas att synpunkter rörande
behoven hos specificerade län eller regioner i övrigt får bedömas i samband
med medelsfördelningen. Utskottet har inte något underlag för att föreslå en
proportionellt större medelsfördelning till Jämtlands län än till övriga län
som omfattas av åtgärdsprogrammet. Motionen avstyrks.

JoU 1986/87:26

31

Utskottet avstyrker vidare motion J0I66 yrkande 3 om fördelning av
medel till forskning och utbildning.

Av propositionen framgår att ytterligare resurser kommer att ställas till
förfogande för verksamheten vid Röbäcksdalen. Detta bör vara ägnat att
tillgodose yrkande 4 i motion J0I66. Enligt motionen bör vidare Röbäcksdalen
omvandlas till en självständig institution inom Sveriges lantbruksuniversitet
(SLU). Röbäcksdalen inrättades år 1949 som en central försöksanstalt
på jordbrukets område i Norrland. Till anstalten har förlagts bl. a. nio
försöksavdelningar med lantbruksuniversitetet som huvudman. Vidare finns
vissa myndighetslaboratorier m. m. förlagda där. Enligt vad utskottet erfarit
pågår inom SLU en utredning angående organisationsformerna vid Röbäcksdalen.
Frågan tillhör i första hand SLU:s kompetensområde, och motionen
avstyrks med hänvisning härtill såvitt avser yrkande 5.

Det framtida skördeskadeskyddet

Mellan företrädare för regeringen och lantbrukarnas förhandlingsdelegation
träffades den 10 november 1986 en principöverenskommelse om att LRF
skall överta huvudmannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd.

En för staten och LRF gemensam arbetsgrupp har därefter haft i uppdrag
att närmare utreda och lämna förslag till utformning av det nya skyddet.

Enligt arbetsgruppens förslag skall LRF genom en särskild juridisk person,
som LRF har ett avgörande inflytande över och som endast har detta
ändamål, vara huvudman för ett nytt skördeskadeskydd fr. o. m. 1988 års
skörd, om vissa förutsättningar och villkor uppfylls.

Flera av de frågor som behandlas i överenskommelsen är av den arten att
riksdagen måste måste besluta i ärendet innan en överföring av skyddet till
den nye huvudmannen kan ske. Detta gäller inte enbart de ekonomiska
förpliktelserna. I vissa fall fordras ändrad lagstiftning. Det fortsatta arbetet
bör nu inriktas på att överenskommelsen skall genomföras. Förslag i de olika
frågor som fordrar riksdagens ställningstagande kommer att utarbetas och
föreläggas riksdagen senast hösten 1987.

Riktlinjerna för skyddet innebär i huvudsak att skyddet väsentligen är ett
individuellt totalskadeskydd och att det är öppet för alla jordbrukare med
mer än 5 ha åker. Väsentliga ändringar i grunderna för skyddet får inte göras
utan regeringens medgivande. Någon närmare författningsreglering av
skyddets omfattning är inte avsedd.

Avsikten är att finansieringen av det nya skördeskadeskyddet skall ske
genom att till den nye huvudmannen överförs behållningen i skördeskadefonden
som nu uppgår till ca 324 milj. kr. efter utbetalningarna för år 1986 års
skörd. Den nye huvudmannen övertar fonden efter 1987 års skörd. Vidare är
avsikten att skyddet skall finansieras genom prisregleringsmedel som jordbruksnäringen
tillförs enligt årliga riksdagsbeslut eller genom en särskild
statlig skördeskadeavgift inom ett årligt belopp som för närvarande beräknas
till ca 60milj. kr. Omprövning av beloppets storlek kan aktualiseras, när
fonden fått avsedd storlek, i samband med överläggningar om prisregleringen
på jordbrukets produkter. Jordbrukets kompensationsram skall fr. o. m.
den ljuli 1988 höjas med motsvarande belopp utan avräkning. Medlen
tillförs skördeskadefonden.

JoU 1986/87:26

32

Vidare anges i överenskommelsen att om utbetalda ersättningar och
behovsprövade bidrag till följd av skördeskador år 1987 överstiger 90 milj.
kr. skall staten och jordbruksnäringen vardera tillföra skördeskadefonden
hälften av överskjutande belopp. Näringens bidrag får täckas inom ramen för
de prisregleringsmedel som jordbruket tillförs.

Överenskommelsen torde innebära att den nye huvudmannen kommer att
anförtros uppgifter som innefattar myndighetsutövning. Eftersom den nye
huvudmannen skall vara en stiftelse fordrar detta enligt 11 kap. 6§
regeringsformen lagstöd.

En grundläggande förutsättning för överenskommelsen är att den nye
huvudmannen får tillgång till uppgifter som finns i lantbruksregistret och som
behövs för skördeskadeskyddet. I viss utsträckning gäller sekretess för
sådana uppgifter enligt 9 kap. 4§ sekretesslagen. Den nye huvudmannens
tillgång till dessa är således en fråga som fordrar lagreglering.

I denna fråga har jordbruksministern samrått med chefen för justitiedepartementet.

I motion Jol70 av Margit Gennser (m) redovisas utförligt en rad principiella
och andra skäl som enligt motionen bör föranleda riksdagen att avslå
propositionen i denna del. Motionären hänvisar bl. a. till regeringsformens
bestämmelser om myndighetsutövning, till sekretesslagstiftningen och till
önskemålen att konkurrensbegränsningar och monopol inom jordbrukssektorn
inte utsträcks till ytterligare områden.

Utskottet har i detta sammanhang endast att ta ställning till förslaget att
LRF övertar huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet fr. o. m. 1988 års
skörd. Utskottet har ingen erinran mot förslaget, som bygger på en
principöverenskommelse den 10 november 1986 mellan staten och jordbruksnäringen.
Som framgår av propositionen kommer förslag i de olika
frågor som fordrar riksdagens ställningstagande att framläggas senast hösten
1987. Utskottet anser sig därför inte ha anledning att nu gå närmare in på de
invändningar som framförs i motionen. Motionen avstyrks.

Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88

Lantbruksstyrelsens och lantbruksnämndernas verksamhet

Det svenska jordbruket står inför betydande strukturella förändringar. Mot
bakgrund av bl. a. de kostsamma överskotten är en produktions- och
marknadsanpassning nödvändig. I denna anpassning kan lantbruksnämndernas
rådgivningsverksamhet spela stor roll på så sätt att en väl fungerande
rådgivning kan för jordbruksnäringen utgöra en viktig länk mellan forskningsresultat
och praktisk tillämpning. Inte minst när det gäller kravet på ett
mer miljöanpassat jordbruk är det angeläget att kunna lämna en viss statligt
finansierad rådgivning. Undantag från en med avgifter finansierad rådgivning
bör göras endast i de fall det finns ett stort samhälleligt intresse att nå ut
med rådgivning och det inte är uppenbart att denna rådgivning kan
finansieras med avgifter. Jordbruksministern anser sig således inte kunna
biträda lantbruksstyrelsens förslag om en minskad nivå på avgiftsfinansieringen
i verksamheten. Det bör enligt regeringen i stället ankomma på

JoU 1986/87:26

33

3 Riksdagen 1986/87. lösaml. Nr26

lantbruksstyrelsen att göra den närmare prioriteringen av insatser mellan
olika områden.

Jordbruksministern delar däremot lantbruksstyrelsens uppfattning att
fortsatta besparingar i första hand bör avse administrationen. För närvarande
pågår olika försök till samordning hos regionala myndigheter. I Norrbottens
län finns en försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning, och
lantbruksnämnden i länet har försöksvis lagts in som en funktion inom
länsstyrelsens organisation. I Uddevalla pågår ett försök med samordning av
vissa administrativa funktioner mellan skogsvårdsstyrelse och lantbruksnämnd.
Inom ramen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet har sammanslagningar
av kanslifunktionerna skett i Malmöhus och Kristianstads län samt
i Stockholms och Uppsala län.

Regeringen kommer senare att ta ställning till vilka åtgärder som bör
vidtas med anledning av bl. a. erfarenheterna från nämnda försök.

Inom vissa arbetsområden har en regionalisering skett vid lantbruksnämnderna.
För t. ex. trädgårds- och vattenfrågor har man frångått den strikt
länsbundna verksamheten, och personalen får på så sätt arbeta över ett större
område än det egna länet.

Vissa ytterligare rutiner och funktioner kan enligt jordbruksministern
”regionaliseras”, och rationalisering av vissa arbetsuppgifter inom lantbruksnämnderna
kan medföra besparingar.

Regeringens förslag till ändringar i jordförvärvslagen (prop. 1986/87:122)
kan också komma att påverka inriktningen av verksamheten vid lantbruksstyrelsen
och lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna bör ingå i den försöksverksamhet
med överföring av anslagsmedel fr. o. m. budgetåret 1987/88 som har
föreslagits av finansministern (prop. 1986/87:100 bil. 11, avsnittet Särskilda
frågor). Medel för lantbruksstyrelsen och lantbruksnämndernas förvaltningsutgifter
bör därför anvisas under ramanslag.

B 1. Lantbruksstyrelsen

För lantbruksstyrelsen föreslås medlen beräknade med utgångspunkt i ett
huvudförslag med en real minskning av utgifterna om 5 % för treårsperioden
fördelade med 1 % första året och 2 % under vardera andra och tredje året.
Budgeten är beräknad i 1987/88 års priser, och anslagen för budgetåren
1988/89 och 1989/90 skall prisomräknas i vanlig ordning.

5,4 milj. kr. bör ställas till förfogande för utveckling och bedrivande av
prognos- och varningsverksamheten, bidrag till maskinhandeln för anskaffning
av mobila testutrustningar samt för försöks- och utvecklingsprojekt
inom ogräsområdet enligt förslag i proposition 1986/87:80 bil. 7 om
forskning.

127 000 kr. har beräknats för vissa uppgifter avseende försörjningsberedskapen
inom totalförsvarets civila delar och 769000 kr. motsvarande
kostnaden för tre tjänster som lantbruksingenjör som bör överföras från
anslaget B 2. Lantbruksnämnderna till anslaget Bl. Lantbruksstyrelsen.

Regeringen har under punkt B 1 (s. 46—49) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av 48 006 000
kr.

JoU 1986/87:26

34

I följdmotionen Jol71 (fp) yrkas att anslaget minskas med 3 milj. kr.
(yrkande 3). Samma yrkande framförs i folkpartiets partimotion Jo257
yrkande 4 med hänvisning till att något primärt behov att genom rådgivning
öka produktionen inte längre föreligger och till av folkpartiet framlagda
förslag om förändringar i jordförvärvslagen och om upphävande av investeringsförbudet
för nybyggnad av djurstallar.

Utskottets överväganden

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens anslagsberäkning under
denna punkt och avstyrker således motionerna Jol71 yrkande 3 och Jo257
yrkande 4.

I ett flertal fristående motioner behandlas frågan om bevarande av
genetiska resurser. I motion Jo219 (fp) konstateras att ett svenskt genbanksarbete
är nödvändigt för att det påbörjade arbetet med en nordisk genbank
skall kunna genomföras. Även av vetenskapliga, undervisningsmässiga och
kulturhistoriska skäl bör staten finansiera en genbank för husdjursarterna.
För att genbanksnämnden skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter i
överensstämmelse med motsvarande insatser i de övriga nordiska länderna
bör riksdagen bevilja ytterligare 200000 kr. under anslaget. Samma yrkande
återfinns i motion Jo216 (vpk), och i motion Jo256 (m) hemställs om ett
tilläggsanslag om 50000 kr. för samma ändamål.

I folkpartiets partimotion Jo803 framhålls att även den genetiska variationen
inom arterna måste bevaras. För att förhindra fortsatt utarmning av i
första hand fiskbestånden krävs ökade insatser från berörda myndigheter,
bl. a. genom att underlätta upprättande av genbanker. Detta bör ges
regeringen till känna (yrkande 34).

Enligt motion Jo837 yrkande 2 (c) bör regeringen utarbeta en strategi för
bevarande av genetiska resurser hos såväl växter som djur.

Motionärerna framhåller det värdefulla i att ett nytt anslag nu införs för
hotade växt- och djurarter men anser detta otillräckligt för att kunna skydda
värdefulla resurser.

En strategi för hushållning med genetiska resurser i Sverige bör beskriva
allmänna övergripande mål som rör grupper av organismer och enskilda
sektorer såsom jordbruk och fiske. Strategin skall innehålla ett konkret
handlingsprogram.

De resurser i form av genetisk variation som bör bevaras är:

a) arter,

b) genetisk variation i form av olikheter mellan populationer och individer
inom arter,

c) värdefulla mutationer och anlagskombinationer framställda hos växtförädlare
och andra forskningsinstitutioner.

Strategin för genresursbevarande bör vara inriktad på att kartlägga och
bevara den existerande genetiska variationen och inte endast hotade arter,
raser och sorter.

Ett handlingsprogram bör beskriva såväl genbanksverksamhet och forskningsbehov
som hänsynsregler för de verksamheter som utnyttjar mark och
vatten. Hänsyn till den naturliga floran och faunan måste ingå som en

JoU 1986/87:26

35

naturlig del i samhällsplaneringen på nationell, regional och lokal nivå. Det
understryks att strategin även bör innefatta mikroorganismer.

Utskottet har vid flera tillfällen och senast under innevarande riksmöte
(JoU 1986/87:5) framhållit värdet av att mångfalden av växter och djur
bibehålls och främjas. Denna bedömning är självfallet alltjämt giltig. Det är
nödvändigt att effektiva åtgärder vidtas för bevarande av sådana djur och
växter som är i behov av särskilt skydd. Såväl produktionsmässiga och
vetenskapliga som kulturhistoriska skäl talar för att t. ex. husdjurens och
kulturväxternas genetiska resurser kan bevaras. I det framtida perspektivet
av vetenskapens möjligheter att genom genmanipulation förändra arterna är
det även av stor vikt att de ursprungliga arternas fortlevnad garanteras.

Enligt vad utskottet erfarit har regeringen beräknat att det behövs ett årligt
bidrag om 150000 kr. för statens genbanksnämnds verksamhet på husdjursområdet.
För återstoden av innevarande budgetår har regeringen den 21 maj
1987 beviljat ett bidrag om 25 000 kr. för ändamålet, vilket tryggar nämndens
verksamhet under denna period. Det är enligt utskottets mening angeläget
att ytterligare stödja arbetet för att skydda hotat genetiskt material på bl. a.
husdjursområdet och att dessa strävanden också ingår som ett led i det
nordiska samarbetet på förevarande område. Från jordbruksdepartementets
sida kommer man att verka för ett sådant samarbete.

Med hänvisning till dessa uppgifter anser sig utskottet kunna förutsätta att
regeringen ställer medel till förfogande för verksamheten under budgetåret
1987/88 i enlighet med de beräkningar som gjorts av medelsbehovet.

Vad utskottet anfört bör vara ägnat att tillgodose de aktuella motionerna.

B 2. Lantbruksnämnderna

Regeringen har under punkt B 2 (s. 49-53) föreslagit riksdagen att till
Lantbruksnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av
229 840000 kr.

Liksom för lantbruksstyrelsens förvaltningsutgifter bör även medel för
lantbruksnämndernas förvaltningskostnader och de särskilda medel som
föreslås för intensifierad rådgivning och under anslaget B 1 för halvering av
bekämpningsmedelsanvändningen anvisas under ramanslag. Dessa båda
poster finansieras med avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel och
— beroende på tillgången på avgiftsmedel - måste inför varje budgetår
ställning tas beträffande de belopp som kan disponeras.

Med undantag för medel till lantbruksenheten i Norrbottens län föreslås
medel i övrigt under anslaget beräknade med utgångspunkt i ett huvudförslag
med en real minskning av utgifterna på samma sätt som föreslås för
lantbruksstyrelsen.

Medlen för lantbruksenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län -17 121000 kr. för budgetåret 1987/88 med beräknade inkomster om 1,3 milj.
kr. — har inte beräknats enligt huvudförslaget. Medel för detta ändamål skall
tillföras länsstyrelsen. Propositionen innebär vidare att 5,6 milj. kr. ställs till
förfogande för intensifierad rådgivning om användning av växtnäring och
kemiska bekämpningsmedel i jordbruket samt för rådgivning om alternativa
odlingsformer.

JoU 1986/87:26

36

Utskottets överväganden

JoU 1986/87:26

I följdmotionen Jol71 (fp) framhålls att lantbruksnämnderna i framtiden
bör vara fristående länsorgan och i förminskat skick samordnas med
länsstyrelserna. Med den nya jordförvärvslagen kommer dessutom arbetsbelastningen
att bli väsentligt mindre under kommande budgetår. Anslaget kan
därför minskas med 20 milj. kr. (yrkande 2). Samma yrkande och med de skäl
som anförs beträffande lantbruksstyrelsens anslag (s. 34) framställs i
folkpartiets partimotion Jo257 yrkande 5.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens anslagsberäkning
under denna punkt och avstyrker således motionerna Jol71 yrkande 2 och
Jo257 yrkande 5.

Några fristående motioner tar upp frågan om lantbruksnämndernas
rådgivningsverksamhet. I motion Jo212 (s) anser motionärerna utbildningen
i alternativ odling för närvarande mycket bristfällig. Det är högst angeläget
att regeringen vidtar åtgärder för att stärka utbildningen i ett kemikaliefritt
jordbruk. En fortsatt satsning på lantbruksnämnderna och lantbruksskolorna
är därför viktig.

Enligt motion Jo233 (c) är det anmärkningsvärt att regeringens budgetförslag
(prop. 1986/87:100 bil. 11) i så liten utsträckning tar till vara det
kunnande om alternativa odlingsformer som finns bland alternativodlarna
och inom deras organisationer. Motionärerna understryker vikten av att
organisationernas utbildningsverksamhet får samhälleligt stöd och att väsentliga
delar av de resurser som avsätts för rådgivning kanaliseras till
odlarorganisationerna.

Enligt motion Jo235 (m) är rådgivningen till lantbruket i dag mycket
splittrad och därigenom också dyrbar. Motionären framhåller vidare den
utveckling som har skett inom svenskt jordbruk och att samhällets och
konsumenternas krav på näringen i fråga om miljöskydd, livsmedelskvalitet
och ökat tekniskt och biologiskt kunnande m. m. måste tas med i bedömningen.
En möjlighet att förbilliga och effektivisera rådgivningen kan enligt
motionen vara att bygga upp någon form av ”lantbrukscentrum” kring en
utbildningsanstalt, t. ex. en lantbruksskola.

Motion Jo241 (c) har som utgångspunkt att den samhällsstödda jordbruksforskningen
bör uppmuntras till att utveckla en råvarusnål biologiskekologisk
odling. Grundforskningen skall vara fri, och forsknings- och
försöksverksamheten bör få väsentligt utökat ekonomiskt stöd. Hushållningssällskapens
och lantbruksskolornas jordbruk liksom lantbruksnämndernas
försöksverksamhet skall utnyttjas för att utveckla lokalt anpassad
odlingsteknik. Lantbruksrådgivningens huvuduppgift skall vara att hjälpa
lantbrukarna att uppnå bästa möjliga överensstämmelse med samhällets
målsättning för jordbruket, nämligen bra produktionsresultat och god
ekonomi. Rådgivningen bör utökas och utgöra en motvikt till den kommersiella
rådgivningen. Den bör i princip vara kostnadsfri, och resurserna bör
fördelas så att inte endast ett fåtal lantbrukare utnyttjar hela kapaciteten
(yrkande 2).

Liksom motionärerna har utskottet en positiv grundinställning till den
alternativa odlingen, vilket utskottet också vid flera tillfällen har framfört.

4 Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr26

Utskottet anser emellertid att även det konventionella jordbruket bör
bedrivas med ökad hänsyn till resurs- och miljöfrågor och till kraven på
livsmedlens kvalitet. Strävandena mot ett jordbruk i ekologisk balans måste
anses ligga i linje även med den grundsyn som företräds av den alternativa
odlingens förespråkare. Utskottet anser det därför - vilket också har
framförts tidigare — principiellt tveksamt om det finns anledning att dra en
skarp skiljelinje mellan den alternativa odlingen och det konventionella
jordbruket (JoU 1985/86:13, JoU 1986/87:19 och JoU 1986/87:22).

Mot denna bakgrund delar utskottet jordbruksministerns syn på rådgivningsverksamheten
sådan den redovisas i propositionen (s. 42, 44 och 45).
Med de betydande strukturella förändringar som väntar det svenska
jordbruket kan lantbruksnämndernas rådgivningsverksamhet fylla en viktig
funktion. En väl fungerande rådgivning kan spela en betydande roll som
samordnare mellan forskningsresultat och praktisk tillämpning. I likhet med
jordbruksministern anser utskottet det angeläget med en viss statligt
finansierad rådgivning. Detta gäller inte minst näringens anpassning till ett
mer miljövänligt jordbruk. Principen med en avgiftsfinansierad rådgivning
bör bibehållas och undantag göras endast för de fall då det samhälleliga
intresset är stort och det inte är uppenbart att denna rådgivning kan
avgiftsfinansieras. Den närmare prioriteringen av insatser mellan olika
områden bör ankomma på lantbruksstyrelsen.

Utskottet avstyrker motionerna Jo212, Jo233, Jo235 och Jo241 yrkande 2 i
den mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning m.m. som
redovisas på s. 54—56 i propositionen.

Även i övrigt tillstyrker utskottet regeringens förslag och överväganden i
den mån de ej särskilt behandlats i det föregående.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Jol68 yrkande 1, 1986/87:Jol71 yrkande 1,
1986/87:Jol75, 1986/87:Jol78 yrkande 6 och 1986/87:Jo257 yrkande 3
antar förslaget till lag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin
och fjäderfä, dels ändring i samma lag,

2. beträffande area/anpassad animalieproduktion

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jol68
yrkande 2, 1986/87:Jol69 och 1986/87:Jo236 yrkande 4,

3. beträffande investeringar i Norrland m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo209,

4. beträffande produktionsanpassning på vegetabilieomrädet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jol68 yrkande 3 godkänner vad i propositionen
förordats i fråga om produktionsanpassning på vegetabilieomrädet,

JoU 1986/87:26

38

5. beträffande uttalande om ansvaret för jordbrukets utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol78 yrkande 3,

6. beträffande insatser för alternativ produktion m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol78 yrkande 4,

7. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker
under regleringsåret 1987/88,

8. beträffande överläggningarna om jordbruksprisregleringen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol78 yrkande 1,

9. beträffande förmalningsavgift för maltkorn
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo217,

10. beträffande prissättningen på mjölkprodukter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo260,

11. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om användningen av avgiftsmedel som inflyter under regleringsåret
1987/88,

12. beträffande finansieringen av SMAK.s verksamhet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol71 yrkande 4,

13. beträffande samhällets ansvar för djurens hälso- och sjukvård
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol78 yrkande 5,

14. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga
om prisregleringen på sockerbetor och socker under regleringsåret
1987/88,

15. beträffande självförsörjningsgraden för socker

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo201 och 1986/87:Jol78
yrkande 2,

16. beträffande förslag om nytt åtgärdsprogram för jordbruket i
norra Sverige

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol68 yrkande 4, 1986/
87: Jol72 yrkande 1,1986/87: Jol73 yrkande 1,1986/87: Jol77 yrkande
1 och 1986/87:Jol78 yrkandena 7 och 9,

17. beträffande myndigheternas medverkan i åtgärdsprogrammet
m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol66 yrkande 1,

18. beträffande produktionsnivån m. m. i Norrlandsjordbruket
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo229 och 1986/87:Jo245
yrkande 2,

19. beträffande Bergslagens problem

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo244 utan vidare åtgärd,

20. beträffande produktionen i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo274,

21. beträffande produktionen i Norrlands inland
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo262,

22. beträffande vissa åtgärder för Dalsland
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol65,

23. beträffande uppräkning av prisstödet

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A477 yrkande 12 och 1986/
87:Jol72 yrkande 2,

JoU 1986/87:26

39

24. beträffande prisstödet till Värmlands län m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A487 yrkande 4, 1986/
87:Jol76,1986/87: Jo261,1986/87: Jo263 och 1986/87:Jo275 yrkande 1,

25. beträffande Bjurholms och Vindelns kommuner
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo230,

26. beträffande avskaffande av vissa internavgifter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo245 yrkande 1,

27. beträffande bidrag till huvudavlopp

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol73 yrkande 3,

28. beträffande grundkalkning i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo 177 yrkande 3,

29. beträffande stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol66 yrkande 2, 1986/
87:Jol68 yrkande 5, 1986/87:Jol73 yrkande 2 och 1986/87:Jol74
yrkande 1,

30. beträffande ökade möjligheter till förvärv av skogsmark m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol66 yrkandena 7 och 8,
1986/87:Jol73 yrkande 4 och 1986/87:Jol78 yrkande 11,

31. beträffande utbildning i företagsekonomi

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol66 yrkande 6,

32. beträffande översyn av vissa skatte- och avgiftsregler
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol73 yrkande 6,

33. beträffande långsiktig planering av forskning och utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol78 yrkande 10,

34. beträffande stöd till nyetablering m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol74 yrkande 4 och 1986/
87:Jol78 yrkande 12,

35. beträffande prioritering av lokal produktion

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol74 yrkande 5 och 1986/
87:Jol78 yrkande 13,

36. beträffande ytterligare medel till forskning och utbildning m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol66 yrkandena 3—5,

37. beträffande prioritering av Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol67,

38. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats om ett
åtgärdsprogram för jordbruket i norra Sverige även i de delar som ej
omfattas av utskottets hemställan ovan,

39. beträffande anslag till genomförande av åtgärdsprogrammet
m. m.

att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100000000 kr.
samt avslår motionerna 1986/87:Jol73 yrkande 5, 1986/87:Jol74
yrkandena 2 och 3, 1986/87:Jol77 yrkande 2 och 1986/87:Jol78
yrkande 8,

40. beträffande skördeskadeskyddet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jol70 godkänner vad i propositionen förordats om
huvudmannaskapet för det framtida skördeskadeskyddet,

JoU 1986/87:26

40

41. beträffande en genbank för husdjur

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jo210,
1986/87:Jo216, 1986/87:Jo256 och 1986/87:Jo803 yrkande 34,

42. beträffande en strategi för bevarande av genetiska resurser

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo837 yrkande 2 utan vidare
åtgärd,

43. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol71 yrkande 3 och 1986/87:Jo257 yrkande 4
till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett ramanslag av
48006000 kr.,

44. beträffande alternativ odling m. m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jo212,
1986/87:Jo233 och 1986/87:Jo241 yrkande 2,

45. beträffande rådgivningen till lantbruket

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo235 utan vidare åtgärd,

46. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol71 yrkande 2 och 1986/87:Jo257 yrkande 5
till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett ramanslag
av 229840000 kr.,

47. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de förpliktelser
som följer av en förlängning av avtalet angående stöd till forskning
rörande alternativa metoder till djurförsök i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

48. att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2736000 kr.

Stockholm den 26 maj 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Leif Marklund (s),
Bengt Rosén (fp) och Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Investeringsförbudianimalieproduktionen(mom. 1)

Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m),
Bengt Rosén (fp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna J0I68 och Jo257 m. fl. är investeringsförbudet
olämpligt av flera skäl. Utöver att det är principiellt felaktigt och orsakar
onödig byråkrati så kan det i vissa fall få effektivitetshämmande effekter.
Dessutom kan förbudet medföra att angelägna förbättringar av djurmiljön
inte kommer till stånd. Enligt utskottets mening bör därför investeringsför -

JoU 1986/87:26

41

budet inte förlängas. Utskottet tillstyrker således motionerna J0I68, Jol71
och Jo257 i motsvarande delar samt avstyrker regeringens förslag och
motionerna Jol75 och Jol78 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:J0I68 yrkande 1,
1986/87:Jol71 yrkande 1 och 1986/87:Jo257 yrkande 3 och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol75 och 1986/87:Jol78 yrkande 6 avslår
regeringens förslag om dels fortsatt giltighet av lagen (1983:178) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin
och fjäderfä, dels ändring i samma lag,

2. Investeringsförbud i animalieproduktionen (morn. 1)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motionerna Jol75 och Jol78 är det från djurskyddssynpunkt
särskilt angeläget att det fortsatta investeringsförbudet gäller även fjäderfä.
Det är viktigt att den nya djurskyddslag som är under utarbetande kan
komma att tillämpas på de anläggningar som för närvarande planeras men
som hittills ej kommit till utförande på grund av investeringsförbudet.
Utskottet tillstyrker således motionerna Jol75 och Jol78 yrkande 6 och
avstyrker motionerna J0I68, Jol71 och Jo257 i motsvarande delar.

dels att utskottets yttrande under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande investeringsförbud i animalieproduktionen
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Jol75 och 1986/
87:Jol78 yrkande 6 och med avslag på motionerna 1986/87:Jol68
yrkande 1, 1986/87:Jol71 yrkande 1 och 1986/87:Jo257 yrkande 3
antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1983:147) om
förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin
och fjäderfä med den ändringen att lagen skall gälla även djurstallar
för fjäderfä,

3. Arealanpassad animalieproduktion (morn. 2)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”inte påkallat” bort ha följande lydelse:

Som anförs bl. a. i motionerna J0I68 och Jol69 är det uppenbart att
investeringsförbudet förr eller senare kommer att avvecklas. Det är då ytterst
angeläget att investeringar i djuruppfödningen anpassas till arealunderlaget
för resp. brukningsenhet. Bl. a. bör av miljöskäl krävas att det finns
tillräckliga arealer för gödselhanteringen. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna. Härigenom tillgodoses även motion Jo236 yrkande 4.

JoU 1986/87:26

42

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande arealanpassad animalieproduktion
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol68 yrkande 2,
1986/87:Jol69 och 1986/87:Jo236 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Produktionsanpassningpåvegetabilieområdet (mom. 4)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till åtgärdernas långsiktiga karaktär- innebärande t. o. m. en
förändrad inriktning av jordbrukspolitiken - bör det krävas att riksdagen
hörs angående åtgärder för produktionsanpassning m. m. Regeringens
begäran om ett bemyndigande för angivna ändamål bör därför avslås.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande produktionsanpassning på vegetabilieområdet

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Jol68 yrkande 3 avslår
regeringens förslag i fråga om produktionsanpassning på vegetabilieområdet,

5. Uttalande om ansvaret för jordbrukets utveckling m. m.
(mom. 5 och 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”De frågor”
och slutar med ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion Jol78 såvitt avser statens och
näringens gemensamma ansvar för jordbrukets utveckling. Regeringen bör
lägga fram förslag om jordbrukets långsiktiga utveckling, om alternativ
produktion och om omställningsstöd för angivna ändamål. Härvidlag
hänvisas till reservation 7 i utskottets betänkande JoU 1986/87:16 och
reservation 8 i utskottets betänkande JoU 1986/87:22.

dels att utskottets hemställan under 5 och 6 bort ha följande lydelse:

5. beträffande uttalande om ansvaret för jordbrukets utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol78 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande insatser för alternativ produktion m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol78 yrkande 4 hos
regeringen hemställer om förslag till åtgärder i enlighet med vad
utskottet anfört,

JoU 1986/87:26

43

6. Överläggningarna om jordbruksprisregleringen (mom. 8)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Frågan
huruvida” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Regeringen har, efter att årets prisöverenskommelse träffats, på ett par
punkter ändrat förutsättningarna. En är förbudet att använda stråförkortningsmedel
fr. o. m. den 1 maj 1987. En annan är besluten om Laholmsbukten.
Utskottet motsätter sig inte dessa beslut men förutsätter att regeringen
vid kommande förhandlingar med jordbruket inte utan förvarning förändrar
produktionsförutsättningarna på detta sätt.

Principen skall vara att de inskränkningar och/eller förändringar som
riksdagen och regeringen anser skall gälla för jordbrukssektorn meddelas i så
god tid att verksamheten kan planeras efter detta och att prisregleringarna
kan anpassas därefter. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande överläggningarna om jordbruksprisregleringen
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol78 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Självförsörjningsgraden för socker (morn. 15)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”Jo201 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas synpunkter på den svenska sockerproduktionen.
I ett läge där stora ansträngningar görs för att anpassa vegetabilieproduktionen
och finna alternativa användningar av åkerarealen finns det ingen
anledning att tillåta ett större importutrymme än ca 5 %. En lägre
självförsörjningsgrad än vad motionärerna föreslagit kan leda till nedläggning
av ett sockerbruk och därmed negativt påverka sysselsättningen.
Sveriges importberoende och sårbarhet från försörjningssynpunkt skulle öka
ytterligare. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
godkänner att självförsörjningsgraden för socker skall vara 95 %.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande självförsörjningsgraden för socker
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Jo201 och 1986/
87:Jol78 yrkande 2 godkänner vad utskottet anfört om självförsörjningsgraden
för socker,

8. Förslag om nytt åtgärdsprogram för jordbruket i norra
Sverige (mom. 16)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c), Bengt Rosén (fp) och Anders
Castberger (fp) anser

JoU 1986/87:26

44

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”7 och 9” bort ha följande lydelse:

I juni 1986 beslöt riksdagen uppdra åt regeringen att i samarbete med
jordbruksnäringens företrädare utarbeta förslag till ett åtgärdsprogram för
Norrlandsjordbruket. Utskottet preciserade i detta sammanhang ett antal
frågeställningar som särskilt skulle beaktas i programarbetet. I utskottets
betänkande 1985/86:24 om reglering av priserna på jordbruksprodukter
m.m. anförs på s. 32 följande:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i några motioner, att en
helhetssyn bör anläggas på Norrlandsproblematiken och att ett åtgärdsprogram
för Norrlandsjordbruket bör utarbetas. Detta bör utformas i huvudsak
enligt synpunkterna i motionerna 606 och 612. Bl. a. bör uppmärksammas
möjligheterna till ökad samordning mellan å ena sidan de jordbrukspolitiska
stödformerna och å andra sidan de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Hänsyn bör tas till hela livsmedelssektorns betydelse från
beredskapssynpunkt och som underlag för sysselsättning m. m. Möjligheterna
till kombinationssysselsättning med jordbruk och/eller skogsbruk som bas
bör övervägas. Frågor om produktionsinriktning och alternativa produkter
bör prövas mot bakgrund bl. a. av de klimatologiska betingelserna.

Utöver det åtgärdsprogram för Norrlandsjordbruket som utskottet förordat
bör i sammanhanget också beaktas att det också utanför stödområdet
finns glesbygdsområden med likartade problem i fråga om sysselsättning,
befolkningsunderlag m.m.

Utskottet förutsatte också att utredningsarbetet skulle utgå från de principer
som framgår av 1985 års livsmedelspolitiska beslut vilket bl. a. innebär att
produktionsnivån för Norrlandsjordbruket minst skall uppgå till 1984 års
nivå.

Det i propositionen presenterade förslaget till åtgärdsprogram för jordbruket
i norra Sverige behandlar endast vissa delar av det uppdrag som riksdagen
givit regeringen.

1. Livsmedelssektorns betydelse som underlag för sysselsättning skulle
belysas.

Förslaget till åtgärdsprogram behandlar enbart primärproduktionens roll
för sysselsättningen i norra Sverige. Programmet berör över huvud taget
inte frågor om den lokala livsmedelsproduktionens betydelse för att
uppfylla de konsumentpolitiska och regionalpolitiska målen.

2. Livsmedelssektorns betydelse för att upprätthålla en acceptabel beredskapsnivå
skulle belysas.

Beredskapsfrågorna har över huvud taget inte berörts vare sig ur
jordbrukets synpunkt eller ur försörjningssynpunkt.

3. En ökad samordning mellan de jordbrukspolitiska stödformerna och de
arbetsmarknadspolitiska insatserna skulle ske.

När det gäller frågor om en ökad samordning av olika stödinsatser
aviserar föredragande statsråd att s. k. starta eget-bidrag på försök bör
införas för att stimula uppbyggnad av kombinationsföretag.

I detta sammanhang finns anledning understryka att kostnaderna för
starta-eget-bidrag till jordbrukare bör i sin helhet finansieras ur de medel
som ställs till förfogande för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

JoU 1986/87:26

45

Utskottet anser vidare att regeringen inte uppfyllt de krav om ökad
samordning av de jordbrukspolitiska och arbetsmarknadspolitiska stöden
som riksdagen framställde.

4. Frågor om produktionsinriktning och alternativ skulle övervägas med
särskilt hänsynstagande till de klimatoriska förhållandena.

Inte heller när det gäller frågor om den framtida långsiktiga produktionsinriktningen
uppfyller åtgärdsprogrammet de krav som riksdagen ställt.
Detta är särskilt allvarligt när det gäller frågor om alternativ produktion.
Framtidens jordbruk måste utvecklas så att livsmedelsproduktion kombineras
med annan alternativ råvaruproduktion. Norrlandsjordbruket lever
under särskilda begränsningar men har också speciella möjligheter. Den
korta men intensiva odlingssäsongen kan möjliggöra en odling av nya
produkter som bär, grönsaker och andra specialiteter. Några sådana
förslag har inte presenterats.

5. Åtgärdsprogrammet skulle, enligt riksdagens uttalande, tas fram i
samarbete med företrädare för jordbruksnäringen. Detta har inte skett,
vilket klart framgår av förordet till PM mars 1987 från jordbruksdepartementet.
Förslaget till program har utarbetats inom regeringskansliet.
Företrädare för jordbruksnäringen har inte deltagit i arbetet utan endast
fått tillfälle att lämna vissa synpunkter på detsamma. Även i detta
avseende har regeringen frångått riksdagens begäran.

Sammantaget måste utskottet konstatera att förslaget till åtgärdsprogram

utarbetats på ett sätt och begränsats i en omfattning som strider mot såväl
anda som bokstav i riksdagens beslut. Riksdagen bör därför besluta att som
sin mening ge regeringen till känna vikten av en allsidig belysning av behoven
av insatser för stöd till jordbruket i norra Sverige så som riksdagens beslut
med anledning av jordbruksutskottets betänkande 1985/86:24 anger. Förslag
till nytt åtgärdsprogram bör framläggas i enlighet med vad som anförs i
motionerna J0I68, Jol72, Jol73, Jol77 och Jol78. Särskild hänsyn bör ägnas
den regionalpolitiska helhetssynen. Alla beslutsnivåer inom statlig och
kommunal förvaltning bör medverka till att programmet kan genomföras
utan onödigt krångel och byråkrati.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande förslag om nytt åtgärdsprogram för jordbruket i
norra Sverige

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:J0I68 yrkande 4,
1986/87:Jol72 yrkande 1, 1986/87:Jol73 yrkande 1, 1986/87:Jol77
yrkande 1 och 1986/87:Jol78 yrkandena 7 och 9 hos regeringen
hemställer om förslag till nytt åtgärdsprogram i enlighet med vad
utskottet anfört,

9. Stöd till högt skuldsätta jordbruksföretag (morn. 29)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk) anser

JoU 1986/87:26

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

46

Vad beträffar stöd till särskilt skuldtyngda företag delar utskottet motionärernas
uppfattning att särskilda medel bör anvisas för detta ändamål. Det
föreslagna anslaget om 100 milj. kr. bör användas för offensiva satsningar
och inte för att rekonstruera skuldtyngda företag. Regeringen bör återkomma
till riksdagen med förslag om finansiering av åtgärder för högt skuldsatta
företag. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna J0I66 yrkande 2,
J0I68 yrkande 5, Jol73 yrkande 2 och Jol74 yrkande 1 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande stöd till högt skuldsatta jordbruksföretag

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo 166 yrkande 2,
1986/87:Jol68 yrkande 5,1986/87:Jol73 yrkande 2 och 1986/87:Jol74
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Ökade möjligheter till förvärv av skogsmark m. m.
(mom. 30)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att de stödformer och åtgärder i övrigt som åtgärdsprogrammet
omfattar även inriktas på de traditionella kombinationerna jord/
skog, jord/trädgård och jord/trädgård/skog. Många jordbruksföretag inom
stödområdet behöver kompletteras med skogsmark. Detta kan ske genom
att det statliga skogsinnehavet, främst tillhörigt domänverket, används för
att förstärka familjejordbruket. Uppbyggnaden av sådana kombinationsföretag
bör således främjas genom försäljning av skogsmark tillhörig bl. a.
domänverket. Överföring av skogsmark från fysiska personer till juridiska
personer bör motverkas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
J0I66 yrkandena 7 och 8, Jol73 yrkande 4 och Jol78 yrkande 11 bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande ökade möjligheter till förvärv av skogsmark m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol66 yrkandena
7 och 8, 1986/87:Jol73 yrkande 4 och 1986/87:Jol78 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Långsiktig planering av forskning och utveckling
(mom. 33)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1986/87:26

47

Som anförs i motion Jol78 är det viktigt att riksdagen klart anger också
mer långsiktiga mål för samhällsstödet till främst forskning och utveckling av
Norrlandsjordbruket. Enligt utskottets mening är detta nödvändigt för att de
resurser som anvisats till forskning m. m. skall användas på ett effektivt och
optimalt sätt. Ett långsiktigt åtgärdsprogram för jordbruket inom stödområdet
måste också innehålla en plan för forskning och utveckling av ny teknik
och för växtförädling. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jol78
yrkande 10 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. beträffande långsiktig planering av forskning och utveckling
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol78 yrkande 10 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Prioritering av lokal produktion (morn. 35)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Bifall till” och
slutar med ”13 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Av konsumentpolitiska skäl bör samhället stödja en utveckling av lokal
livsmedelsproduktion. Den nuvarande centraliseringen till ett fåtal stora
livsmedelsindustrier i landet måste brytas.

Av beredskapsskäl och från regional- och sysselsättningspolitisk synpunkt
är det också angeläget att stödja och stimulera en decentraliserad livsmedelsproduktion
inom stödområdet.

Kommuner och landsting liksom olika statliga myndigheter och verk bör
därför få möjligheter att prioritera lokala producenter. Detta kan ske genom
en förändring av nuvarande upphandlingsreglementen.

Riksdagen bör därför uttala att den offentliga sektorn inom stödområdet
bör få möjligheter att positivt särbehandla lokal produktion av livsmedel.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna Jol74 yrkande 5 och
Jol78 yrkande 13 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. beträffande prioritering av lokal produktion
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol74 yrkande 5
och 1986/87:Jol78 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

13. Anslag till genomförande av åtgärdsprogrammet m. m.
(mom. 39)

Karl Erik Olsson (c), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Bengt
Rosén (fp) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionerna Jol74 och Jol78 såvitt avser

JoU 1986/87:26

48

medelsbehovet. Det föreslagna anslaget skall enligt regeringens förslag
omfatta sju län och gälla under en treårsperiod. Enligt utskottets bedömning
torde ett anslag om 100 milj. kr. behövas för åtgärder redan under det första
året. Därefter bör regeringen återkomma med förslag om medelsanvisning
för ettvart av budgetåren 1988/89 och 1989/90. Utskottet tillstyrker således
motionerna Jol74 yrkandena 2 och 3, Jol77 yrkande 2 och Jol78 yrkande 8.
Motion Jol73 yrkande 5 tillgodoses delvis genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande anslag till genomförande av åtgärdsprogrammet
m. m.

att riksdagen till Särskilda åtgärder för jordbruket i norra Sverige för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.
samt godkänner vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1986/87:Jol73 yrkande 5, 1986/87:Jol74 yrkandena 2 och 3,1986/
87:Jol77 yrkande 2 och 1986/87:Jol78 yrkande 8 om användningen av
anslaget under budgetåret 1987/88,

14. En strategi för bevarande av genetiska resurser (mom. 42)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Vad
utskottet” och slutar med ”aktuella motionerna” bort ha följande lydelse:
Vad utskottet (= utskottet) aktuella motionerna, med undantag
av motion Jo837 yrkande 2. Utskottet anser det värdefullt att ett nytt
anslag nu har införts för bevarande av hotade växt- och djurarter och att
ytterligare medel har anslagits för genbanksnämndens verksamhet men anser
- i likhet med motionärerna i motion Jo837 - detta otillräckligt för ett
tillfredsställande skydd av värdefulla genresurser. Även i övrigt delar
utskottet de synpunkter som framförs i motionen. Som motionärerna anfört
är de genetiska resurserna basen för mänsklighetens överlevnad. Dessa
resurser, som med rätt skötsel är ständigt förnybara, förstörs nu snabbare än
någon annan naturresurs. Utskottet anser att en samordnad strategi för
hushållning med genetiska resurser måste utarbetas. Denna strategi bör bl. a.
innehålla ett konkret handlingsprogram som omfattar a) arter b) genetisk
variation mellan populationer och individer inom arter c) värdefulla mutationer
och anlagskombinationer framställda hos växtförädlare och andra
forskningsinstitutioner. Strategin bör enligt utskottets mening vara inriktad
på att kartlägga och bevara den existerande genetiska variationen och inte
endast hotade arter, raser och sorter. Ett handlingsprogram för bevarande av
genetiska resurser bör beskriva såväl genbanksverksamhet och forskningsbehov
som hänsynsregler för de verksamheter som utnyttjar mark och vatten.
Hänsyn till den naturliga floran och faunan måste komma in som en naturlig
del i samhällsplaneringen på nationell, regional och lokal nivå. Det bör
framhållas att strategin också bör innefatta mikroorganismer. Vad utskottet
anfört med anledning av motion Jo837 yrkande 2 bör riksdagen som sin

JoU 1986/87:26

49

mening ger regeringen till känna. Genom utskottets ställningstagande
tillgodoses även motion Jo803 yrkande 34.

dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:

42. beträffande en strategi för bevarande av genetiska resurser

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo837 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Lantbruksstyrelsen (morn. 43) och Lantbruksnämnderna
(mom. 46)

Bengt Rosén och Anders Castberger (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening föreligger inte längre något primärt behov att
genom rådgivning öka produktionen i jordbruket. Tillsammans med effekterna
av nyligen beslutade ändringar i jordförvärvslagen och förslaget om
upphävande av investeringsförbudet för nybyggnad av djurstallar (reservation
1) kommer arbetsbelastningen hos lantbruksstyrelsen att minska.
Följaktligen bör också anslaget minskas med uppskattningsvis 3 milj. kr.
Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Jol71 yrkande 3 och Jo257
yrkande 4.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet ovan har anfört beträffande anslaget till lantbruksstyrelsen
gäller i motsvarande delar även lantbruksnämnderna. Av samma skäl bör
anslaget således minskas med 20 milj. kr. Med det anförda tillstyrker
utskottet motionerna Jol71 yrkande 2 och Jo257 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 43 och 46 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1986/87:Jol71 yrkande 3 och 1986/87:Jo257
yrkande 4 till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar ett
ramanslag av 45 006 000 kr.,

46. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionerna 1986/87:Jol71 yrkande 2 och 1986/87:Jo257
yrkande 5 till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett
ramanslag av 209 840 000 kr., '

16. Rådgivningen till lantbruket (mom. 45)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar emellertid även den åsikt som framförs i motion Jo235 att
rådgivningen till lantbruket bör bli föremål för en översyn. Den utveckling

JoU 1986/87:26

50

mot allt större kunskapskrav och krav på miljöhänsyn m. m. som ägt rum i
jordbruket utgör, som närmare utvecklas i motionen, ett starkt skäl för detta.
Bl. a. måste problemen med en alltmer specialiserad växtodling, ökad
intensitet i animalieproduktionen och ökad användning av modern teknik
uppmärksammas. De förslag till förenkling och effektivisering av rådgivningsverksamheten
som framförs i motionen bör tas till vara i samband med
översynen. En framkomlig väg är att i större utsträckning utnyttja hushållningssällskapen
resp. utbildningsanstalterna på jordbrukets område. Andra
tänkbara vägar är bl. a. konsulentverksamhet vid lantbruksuniversiteten och
”lantbrukscentra”, länsvis uppbyggda kring någon utbildningsanstalt, t. ex.
lantbruksskolorna. Till dessa centra kan förläggas den rådgivningsverksamhet
som berör produktionen och lokalt forsknings-, försöks- och utvecklingsarbete.
Vad utskottet sålunda anfört om en översyn av rådgivningen till
lantbruket bör ges regeringen till känna.

Utskottet avstyrker motionerna Jo212, Jo233 och Jo241 yrkande 2 i den
mån de inte kan anses tillgodosedda med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. beträffande rådgivningen till lantbruket
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo235 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anför:

I förhandlingarna mellan jordbruket och staten under hösten 1986 kom
man överens om ändrade finansieringsformer för bl. a. djurens hälso- och
sjukvård. Man enades då om att ytterligare 25 milj. kr. skulle tas från
regleringsmedel och på det sättet minska statens kostnader.

I budgetpropositionen i januari 1987 presenterade regeringen ett förslag
som innebar att utöver de överenskomna 25 miljonerna skulle ytterligare 17
miljoner tas från införselavgifter. Regeringen föreslog dessutom att 26
miljoner, för att bekosta lantbruksstatistik, skulle tas från införselavgifterna.
Riksdagen har sedan också beslutat i enlighet med regeringens förslag.
Centerpartiet har reserverat sig mot dessa beslut, och vi vill i detta
sammanhang hänvisa till dessa reservationer.

Införselavgifterna skall användas för att stödja åtgärder inom jordbrukssektorn
som kan vara till nytta för näringens utövare. Genom regeringens
och riksdagens beslut minskas dessa möjligheter, vilket vi anser olyckligt från
många synpunkter.

JoU 1986/87:26

51