Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:23

om reglering av priserna på fisk m. m.

(prop. 1986/87:137) ™87

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om prisregleringen på fisk
under regleringsåret 1987/88.

Regeringen har i propositionen framlagt förslag som i vissa avseenden
avviker från det förslag till prisreglering som framlagts av jordbruksnämnden
och som biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegation.
Utskottet föreslår, med tillstyrkan av motioner (m, fp, c och vpk), att
riksdagen i dessa avseenden beslutar i enlighet med jordbruksnämndens
förslag. I övrigt tillstyrks propositionen. Motioner om laxutsättning m. m.
samt om avslag på förslag om konsumentstöd avstyrks. Till betänkandet har
fogats tre reservationer (s, m).

Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:137 föreslagit riksdagen att medge att
för tiden den 1 juli 1987 - den 30 juni 1988 reglering av priserna på fisk m. m.
jämte vad därmed hänger samman samt användning av medel får ske enligt
de grunder som förordats i propositionen.

Motioner

Motion 1986/87:Jol43 av Jens Eriksson (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att av prisregleringsmedel anslå 3,645 milj.kr. att
fördelas i enlighet med det av fiskets förhandlingsdelegation lagda förslaget,

2. att riksdagen beslutar att anslå 0,2 milj. kr. för avveckling av försöken
med s. k. fördröjd utsättning av lax.

Motion 1986/87:Jol44 av Hans Dau (m), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
fiskeristyrelsen vid fördelningen av prisregleringsmedlen även skall beakta
möjligheterna att genomföra försök med fördröjd utsättning av röding vid
Västerbottenskusten,

2. att riksdagen beslutar att 1 milj. kr. av prisregleringsmedlen reserveras
för utsättning av lax i outbyggda älvar.

1 Riksdagen 1986/87. lösaml. Nr 23

Motion 1986/87:Jol45 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen
med avslag på regeringens proposition 1986/87:137 antar jordbruksnämndens
förslag till reglering av priserna på fisk.

Motion 1986/87:Jol46 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas att
riksdagen beslutar på de punkter som redovisats i motionen följa jordbruksnämndens
förslag till prisreglering på fisk m. m. under budgetåret 1987/88.

Motion 1986/87:Jol47 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar att följa de förslag som framlagts av statens jordbruksnämnd
beträffande prisregleringen på fisk.

Motion 1986/87:Jol48 av Ingvar Eriksson m. fl. (m,fp,c), vari yrkas att
riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag att 15 milj. kr. av
prisregleringens kassa reserveras för konsumentfrämjande åtgärder.

Motion 1986/87:Jol49 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att, med avslag på propositionen i dessa delar, medge att för tiden 1
juli 1987 - 30 juni 1988 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed
hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som
statens jordbruksnämnd i regleringsskrivelse förordar.

Hearing

Utskottet har under sin behandling av ärendet inhämtat synpunkter på
fiskprisregleringen från företrädare för jordbruksdepartementet, jordbruksnämnden
och fiskeristyrelsen.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om reglering av
priserna på fisk under regleringsåret 1987/88 och de motioner som väckts
med anledning av propositionen.

Inledning

Grunderna för prisreglering på fisk beslutades av riksdagen år 1978 (prop.
1977/78:112, JoU 23, rskr. 272). Syftet med regleringen är att den skall styra
fisket mot lönsamhet samtidigt som den skall medverka till att utjämna
variationer i fiskarens inkomster.

I samband med att det nya prisregleringssystemet började tillämpas
budgetåret 1981/82 framhöll utskottet i anslutning till regeringens förslag
bl. a. följande:

Riksdagsbeslutet innebär också att fiskets organisationer ges möjlighet att
överlägga med statens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen om en
prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för ökade
kostnader och fiskarena en rimlig ersättning för deras arbete. Härigenom får
fisket också en i princip motsvarande ställning som jordbruket har haft sedan
lång tid (prop. 1980/81:198, JoU:37 s.2).

JoU 1986/87:23

En närmare redogörelse för prisregleringens utformning finns i proposition
1984/85:143 (s. 19-21). Departementschefen framhöll i det sammanhanget
att det finns flera inslag i prisregleringen som inte är tillfredsställande.
En översyn av systemet för prisregleringen på fisk borde därför aktualiseras.

Fiskets organisationer och övriga förstahandsmottagare har satt i gång en
samordning av bl. a. mottagningen och distributionen av fisk. Samordningen
är sedan den 1 december 1986 en förutsätttning för att prisstöd skall lämnas.
En samordning skapar förutsättningar för ökad avsättning till konkurrenskraftiga
priser både inom landet och på exportmarknaden. Arbetet med att
utveckla samordningen skall följas noga. Det ankommer i första hand på
jordbruksnämnden att göra detta.

Regeringen uppdrog den 4 december 1986 åt statens jordbruksnämnd att,
efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk för
budgetåret 1987/88. Förslagen skulle utformas med utgångspunkt i de av
riksdagen beslutade riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I uppdraget
erinrades om att jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget bör
beakta att riktpunkten för prisregleringens finansiering är att den skall
bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regeringen erinrade vidare
om att förslaget bör främja en fortsatt inriktning av fisket mot fiskslag som
kan få en lönsam avsättning i första hand på den svenska marknaden för
färskkonsumtion och beredning. Förslagen skulle utformas så att ett jämnare
fiske av torsk under året och jämnare och säkrare leveranser av råvara till
svensk beredningsindustri stimuleras. I uppdraget ingick att föreslå en
minskad normkvantitet för sill och åtgärder som kan underlätta avsättningen
av sill. Nämnden skulle föreslå från konsumentsynpunkt påkallade åtgärder
för att inom prisregleringens ram dämpa prisutvecklingen på torsk.

Förslag skulle lämnas till disposition av medel ur prisregleringskassan för
att täcka kostnaderna för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen
inom yrkesfisket. Kostnaderna för denna försäkring skulle avräknas från
normpriserna. Därvid skulle även beaktas att kostnadsökningen för trygghetsförsäkringen
avseende regleringsåret 1986/87 ännu inte har räknats av.

Jordbruksnämnden skulle vidare lämna förslag till disposition av medel ur
prisregleringskassan för att täcka kostnaderna för utsättning av lax, annan
laxfisk och ål. Därvid skulle en särskild medelsram beräknas för fortsatt
försöksverksamhet med fördröjd utsättning av lax. Dessa två rambelopp
skulle bestämmas efter samråd med fiskeristyrelsen.

Jordbruksnämndens förslag till prisreglering 1987/88

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 3 mars 1987 avgett sina förslag med
anledning av uppdraget. Förslaget har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. I sin skrivelse gör nämnden följande
bedömningar i fråga om fångster, avsättning m. m. för regleringsåret
1987/88.

Den totala svenska fångsten av fisk har minskat de senaste åren och
uppgick förra året till ca 200 000 ton, varav knappt hälften var sill/strömming
och knappt en fjärdedel torsk. Av den totala fångsten av sill/strömming

JoU 1986/87:23

1* Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr 23

avsattes ca 40 000 ton i Sverige. Exporten av oberedd och filead sill/
strömming var ca 45 000 ton. Huvuddelen gick till Danmark. Europamarknaden
domineras för närvarande av ett stort utbud av nordsjösill. Denna
dominans väntas bestå de närmaste åren. Efterfrågan på konsumtionssill
kommer troligen inte att öka nämnvärt. Därför väntas prisnivån på sill bli
fortsatt pressad.

Fisket efter torsk har skett främst i Östersjön och uppgick förra året till ca
45 000 ton. Ca 30 000 ton avsattes i Sverige. Resten exporterades i oberedd
form. Importen av torsk, främst frysta torskfiléer, motsvarade drygt 20 000
ton. Avsättningsmöjligheterna bedöms av jordbruksnämnden som fortsatt
goda. Våra tillgångar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt utnyttjas inte fullt
ut. Torskbeståndet i Östersjön väntas komma att minska de närmaste åren.
Det beräknas dock medge ett uttag för Sveriges del på i stort sett oförändrad
nivå.

För flertalet övriga fiskslag bedöms utrymmet för ökade fångster som
fortsatt gott.

Förändringen av normpriserna har tidigare grundats på bl. a. kostnadsökningen
inom fisket och inkomstökningen för jämförbara grupper. Avdrag
har gjorts för produktivitetsökning. Under den period som ligger till grund
för årets förslag har driftkostnaderna inom fisket sjunkit betydligt, främst
beroende på sjunkande drivmedelskostnader. Med hänvisning till att nedgången
bedöms vara tillfällig föreslår nämnden oförändrade normpriser för
sill och övriggrupperna. Hänsyn till fiskets kostnadsutveckling m. m. under
perioden från december 1985 till december 1987 skall i stället beaktas i
förslaget till reglering för budgetåret 1988/89. Nämnden och delegationerna
har även enats om att de ökade kostnader för den kollektiva trygghetsförsäkringen
inom yrkesfisket, som inträffat efter budgetåret 1985/86, skall
avräknas från normpriset vid samma tillfälle (yrkande 3 i JN skrivelse).

Normkvantiteten för sill och strömming kan enligt nämnden sänkas högst
väsentligt (från 73 000 ton till 60 000 ton) till följd av att nya stödformer
inrättas (varom mera i det följande). För torsk bör normprissystemet ersättas
av ett nytt system med mittpris samt övre och nedre prisgränser. När de
prisdämpande åtgärder som förutses i normprissystemet inte anses lämpliga
bör även prisutjämningsbidrag till beredningsindustrin kunna utgå, anser
jordbruksnämnden. Prisutjämningsbidragen bör användas endast i särskilda
situationer och ytterst restriktivt. Nämnden bör enligt skrivelsen bemyndigas
utbetala pristillägg även vid landningar uromlands om dessa har föranletts av
ishinder.

Vissa nya stödformer bör inrättas, anser nämnden. Ett regionalt stöd i
form av ett fast pristillägg bör utgå till fiskare bosatta på norra ostkusten, på
södra ostkusten och på sydkusten med varierande belopp (50 öre, 20 öre
resp. 10 öre per kg.) beroende på fiskarens bostadsort och landningshamnens
belägenhet. Det regionala pristillägget ersätter det regionala fraktstöd för
konsumtionsfisk som för närvarande utgår till fiskare på norra ostkusten (JN
yrkande 4, delvis).

Jordbruksnämnden föreslår vidare att det under nästa regleringsår används
högst 10 milj. kr. för ett nytt stöd till export av sill/strömming till
statshandelsländer. Härav skall högst 3 milj. kr. få avse sill från västerhavet.

JoU 1986/87:23

Stödet skall enligt förslaget lämnas i form av ett fast pristillägg om lägst
40 öre och högst 65 öre per kg. Stödet bör ses som ett försök som skall
utvärderas av Svensk fisk (JN yrkande 7).

Nämnden föreslår även ett nytt fast pristillägg för foderfisk om lägst 25 öre
och högst 50 öre per kg. till en sammanlagd kostnad av högst 5 milj. kr. Det
föreslås att jordbruksnämnden fastställer närmare regler efter förslag av
Svensk fisk (JN yrkande 8).

Det fraktstöd för foderfisk som under innevarande regleringsår utgår till
fiskare bosatta på norra ostkusten bör enligt förslaget utgå enligt oförändrade
regler.

Smärre förändringar föreslås av de fasta pristillägg som utgår till viktigare
slag av sötvattenfisk och vissa saltvattenfiskslag.

I jordbruksnämndens skrivelse redogörs för nämndens behandling av
regeringens direktiv beträffande medel för utsättning av lax och ål m. m.
Utskottet återkommer till denna fråga i slutet av betänkandet.

Förslag lämnas om avsättning av 15 milj. kr. ur prisregleringskassan för
kompensation till konsumenterna för de höga torskpriserna.

Ett särskilt stöd bör utgå till Swefisk och Sveriges exportråd för en
marknadskampanj.

Jordbruksnämnden beräknar prisregleringens kostnader för regleringsåret
1987/88 till sammanlagt 124,4 milj. kr. varav 72,5 milj. kr. härrör sig till
kostnader för olika former av prisstöd. Förslag lämnas om finansieringen av
prisregleringen.

Jordbruksnämnden föreslår liksom föregående år att prisregleringen ses
över.

Regeringens förslag

Jordbruksministern framhåller i propositionen att jordbruksnämndens förslag
till prisreglering på fisk under budgetåret 1987/88 på flera punkter
avviker från nu gällande riktlinjer för regleringen. Med hänsyn till dels vissa
struktur- och balansproblem inom yrkesfisket, dels den översyn av regleringen
som planeras är han emellertid beredd att i huvudsak biträda nämndens
förslag. De avvikelser från gällande riktlinjer som därmed kommer att göras
får betraktas som tillfälliga försök som underlag för översynen. Han föreslår
således att prisregleringen med vissa avvikelser utformas i enlighet med
nämndens förslag, och att den av nämnden föreslagna normkvantiteten
fastställs.

I fråga om normpriserna innebär regeringens ställningstagande bl. a. att
den kostnads- och produktivitetsutveckling som skulle ha beaktats för
budgetåret 1987/88 skall beaktas i regleringen för budgetåret 1988/89.

De avvikelser från jordbruksnämndens förslag som redovisas i propositionen
rör huvudsakligen fyra punkter. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen
skall avräknas vid fastställande av normpriserna. I fortsättningen bör detta
göras när de verkliga kostnaderna är kända. Det innebär att normpriserna för
nästa år bör justeras med hänsyn till den nu kända premieökningen för
innevarande år. Denna har i enlighet med förra årets beslut ännu inte
avräknats. Jordbruksministern har inte tillstyrkt jordbruksnämndens förslag

JoU 1986/87:23

att skjuta på avräkningen ytterligare så att flera års premiehöjningar
samtidigt skulle påverka ett års normpriser. Mot denna bakgrund bör enligt
propositionen normpriserna för sill och strömming resp. prisgränserna och
mittpriserna för torsk justeras något jämfört med vad som anges i nämndens
skrivelse.

Jordbruksministern har i huvudsak inget att erinra mot att på försök stödja
sillexport till statshandelsländer inom ramen för prisregleringen på det sätt
som nämnden har föreslagit. Stödet bör dock begränsas till sill från
Östersjön. Eftersom stödet bör kunna anpassas till marknadspriset finns det
inte heller någon anledning att fastställa en lägsta nivå på stödet. Det
ankommer på jordbruksnämnden att utvärdera försöksverksamheten.

Riktat industrifiske efter sill är enligt svenska bestämmelser inte tillåtet. På
försök har emellertid i vissa fall medgetts dispens för sådant fiske i Östersjön.
Sådana dispenser ges av fiskeristyrelsen. I rådande avsättningssituation av
sill finner jordbruksministern i likhet med jordbruksnämnden att ett visst
stöd till industrifiske är motiverat. Det bör begränsas till fiske i Östersjön.
Det är viktigt att bestämmelserna för stödet samordnas med bestämmelserna
för fiskets utövande. Det ankommer på jordbruksnämnden och fiskeristyrelsen
att göra detta. Jordbruksministern framhåller också vikten av att hänsyn
fortlöpande tas till förändringarna i efterfrågan på fiskmjöl och till den
allmänna inställningen till en minskad inblandning av fiskmjöl i djurfoder.
Mot den bakgrunden bör någon lägsta nivå för stödet inte läggas fast.

Jordbruksnämndens förslag att ersätta det regionala fraktstödet med ett
utvidgat fast pristillägg för konsumtions fisk biträds av regeringen. Mot
bakgrund av syftet bör stödet emellertid enligt propositionen bestämmas
enbart med hänsyn till fiskarens hemvist, oavsett leveransplats på ost- och
sydkusten.

Regeringen föreslår att medel av prisregleringskassan för fisk även under
nästa budgetår får användas för andra ändamål om regeringen anser det
påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

Motionerna

Regeringens förslag om vissa avvikelser från det förslag som jordbruksnämnden
avgett möter kritik i de fyra kommitté- resp. partimotionerna Jol45 (fp),
Jol46 (m), Jol47 (vpk) och Jol49 (c). I motionerna framhålls att en
överenskommelse uppnåtts som accepterats av konsumentdelegationen och
fiskets förhandlingsdelegation vid årets överläggningar. Jordbruksnämndens
förslag gav uttryck åt denna överenskommelse. Mot den bakgrunden är det
enligt motionerna anmärkningsvärt att regeringen på fyra punkter frångått
det förslag som jordbruksnämnden framlagt. Förfarandet strider mot den
praxis som utvecklats under årens lopp, hävdar motionärerna, och medför
risk för att uppgörelser i framtiden försvåras. Riksdagen bör därför avslå
regeringens förslag i de avseenden detta avviker från vad som förordas i
jordbruksnämndens skrivelse, och i stället besluta i enlighet med nämndens
förslag.

I motion Jol48 (m,fp,c) yrkas avslag på regeringens och jordbruksnämndens
förslag att avsätta 15 milj. kr. av prisbekämpningsmedlen till konsumentsfrämjande
åtgärder.

JoU 1986/87:23

Utskottets överväganden

JoU 1986/87:23

Utskottet erinrar om att riksdagen våren 1978 beslöt om de riktlinjer för
fiskeripolitiken som fortfarande gäller (prop. 1977/78:112, JoU 23). Samtidigt
fattades principbeslut om hur prisregleringen i fortsättningen skulle
utformas. Enligt beslutet skulle normpriser och normkvantiteter bli fastställda
av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess
konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. I sitt av riksdagen
godkända betänkande pekade utskottet i anslutning till propositionen på en
avgörande fördel med prisregleringssystemet så som detta utformats:
Systemet skulle ge fisket möjligheter att delta i överläggningar om en prisnivå
för fisk så avvägd att den i princip gav fisket kompensation för kostnadsstegringar
och fiskarena en rimlig ersättning för deras arbete. Härigenom skulle
fisket komma att få en ställning som i princip motsvarade den som jordbruket
haft sedan lång tid. Ett liknande uttalande gjordes som framgår av den
inledningsvis lämnade redogörelsen när det nya prisregleringssystemet
började tillämpas tre år senare.

Utskottet vill framhålla att statsmakterna självfallet icke på något sätt har
avsvurit sig ansvaret för de beslut som fattas i riksdagen om livsmedelspriserna,
vare sig besluten gäller jordbruksprodukter eller fisk. För att underlätta
de överläggningar som förs i jordbruksnämnden mellan parterna och vars
resultat ofta grundas på ömsesidiga kompromisser har emellertid regeringen
och riksdagen tillämpat en starkt restriktiv praxis när det gäller att vidta
ändringar av sådana förslag från nämnden vilka förslag ryms inom ramen för
regeringens direktiv till nämnden och biträtts av parterna.

Utskottet instämmer i jordbruksministerns bedömning att jordbruksnämndens
förslag till prisreglering på fisk på flera punkter avviker från de
riktlinjer som gäller för regleringen.

Avvikelserna motiveras av de senaste årens utveckling som medfört att
förutsättningarna för såväl sill- och strömmingsfisket som torskfisket ändrats
i väsentlig utsträckning. Utskottet har mot den bakgrunden ingen erinran
mot den översyn som aviseras i propositionen. Utskottet biträder även
jordbruksministerns förslag om att riksdagen i huvudsak skall ansluta sig till
förslaget från jordbruksnämnden. Utskottet finner dock att de skäl till
avvikelser från nämndens skrivelse som förordas av regeringen knappast är
av den karaktären att de bör föranleda ändring av det förslag som avgivits
enligt överenskommelse med parterna. Överenskommelsen kan icke anses
strida mot regeringens förhandlingsuppdrag. Utskottet tillstyrker mot den
bakgrunden motionerna Jol45, Jol46, Jol47 och Jol49. Riksdagen bör
således med anledning av propositionen och med bifall till motionerna medge
att prisregleringen för fisk under nästa regleringsår får ske enligt de grunder
som förordas i jordbruksnämndens hemställan under punkterna 3 (såvitt
avser avdrag för att täcka finansieringen av trygghetsförsäkringen), 4 (såvitt
avser regionala pristillägg), 7, 8 och 14 samt i övrigt enligt de grunder som
förordas av regeringen. Utskottet avstyrker motion Jol48 vilken strider mot
såväl nämndens som regeringens förslag.

I proposition 1986/87:152 har regeringen föreslagit att prisregleringsföreningarna
på jordbrukets och fiskets område skall tas in bland de inskränkt

skattskyldiga subjekten i 7 § 4 morn. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Åtgärden är av teknisk karaktär. Under förutsättning av bifall till
propositionen kommer vissa följdändringar att göras beträffande bl. a.
Svensk fisks konjunkturutjämningsfond m. m. Det torde ankomma på
regeringen att besluta härom.

Utsättning av lax m. m.

Enligt regeringens uppdrag till jordbruksnämnden skulle nämnden lämna
förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för att täcka
kostnaderna för utsättning av lax, annan laxfisk och ål. Därvid skulle en
särskild medelsram beräknas för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd
utsättning av lax. Dessa två rambelopp skulle bestämmas efter samråd med
fiskeristyrelsen. Jordbruksnämnden har i sin skrivelse föreslagit att
3 645 000 kr. ur prisregleringskassan används för att finansiera kostnaderna
för utsättning av fisk under regleringsåret 1987/88. Däremot har nämnden
inte lämnat förslag om medel för försök med fördröjd utsättning av lax.
Nämnden redovisar emellertid att fiskeristyrelsen har förordat att
1,3 milj. kr. avsätts för detta ändamål för nästa regleringsår. I skrivelsen
anförs att fiskets förhandlingsdelegation motsatt sig att medel anvisas för
försök med fördröjd utsättning av lax, samt att nämnden och konsumentdelegationen
inte har någon sakkunskap på området. Denna speciella fråga bör
därför avgöras av regeringen.

Regeringen föreslår att 4 945 000 kr. avsätts för utsättning av lax, annan
laxfisk och ål inkl. försök med fördröjd utsättning av lax. Den närmaste
användningen av medlen bör liksom för närvarande beslutas av fiskeristyrelsen.

I motion Jol43 (m) yrkas att riksdagen anslår det belopp som jordbruksnämnden
föreslagit för annan utsättning än försök med fördröjd utsättning,
samt att 0,2 milj. kr. avsätts för avveckling av nämnda försök. Förslaget
överenstämmer med det förslag som fiskets förhandlingsdelegation drev i
överläggningarna med jordbruksnämnden. Enligt motionären innebär försöken
med fördröjd utsättning ”experiment och lekstuga”, med en målsättning
som går ut på att göra slut på yrkesfisket efter lax.

Enligt vad fiskeristyrelsens företrädare yttrat inför utskottet syftar försöken
med fördröjd utsättning av lax till att skydda laxsmolten mot rovdjur
m. m. under de första månaderna i havet, då normalt 80 % av smolten dör.
Vid försöken studeras även om det är möjligt att ändra laxens vandringsmönster.
Försöken kommer att utvärderas. Hittillsvarande erfarenheter har
varit positiva.

Utskottet konstaterar att jordbruksnämnden avstått från att lägga fram
förslag enligt direktiven om medel för försöksverksamheten och i stället
hänvisat frågan till regeringen för avgörande. Utskottet finner det angeläget
att den pågående försöksverksamheten fullföljs och tillstyrker regeringens
förslag i frågan. Motionen avstyrks.

I motion Jol44 (m) yrkas att fiskeristyrelsen vid fördelningen av prisregleringsmedlen
även skall beakta möjligheterna att genomföra försök med
fördröjd utsättning av röding vid Västerbottenskusten samt att 1 milj. kr. av

JoU 1986/87:23

prisregleringsmedlen skall reserveras för utsättning av lax i outbyggda älvar.

Utskottet är icke berett att yttra sig över den närmare fördelningen av de
medel ur prisregleringskassan som ställs till fiskeristyrelsens förfogande.
Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reglering av priserna på fisk m. m. utom utsättning av
lax m. m.

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionerna 1986/87:Jol45, 1986/87:Jol46, 1986/87:Jol47 och 1986/
87:Jol49 samt med avslag på motion 1986/87:Jol48 medger att för
tiden den 1 juli 1987 - den 30 juni 1988 reglering av priserna på fisk
m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel
får ske enligt de grunder som redovisas i jordbruksnämndens hemställan
i skrivelse den 3 mars 1987, punkterna 3, 4, 7 och 8 samt i övrigt
enligt de grunder som regeringen förordat,

2. beträffande utsättning av lax, annan laxfisk och ål

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jol43 medger att användningen av medel får ske
enligt de grunder som förordats i propositionen,

3. beträffande utsättning av lax i outbyggda älvar samt utsättning av
röding

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol44.

Stockholm den 7 maj 1986
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Ove Karlsson (s),
Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jens
Eriksson (m), Åke Selberg (s), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk),
Leif Marklund (s), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Jarl Lander (s) och
Anders Castberger (fp).

Reservationer

1. Regleringen av priserna på fisk (mom. 1)

Håkan Strömberg, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Åke Selberg, Leif
Marklund, Kaj Larsson och Jarl Lander (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Avvikelserna
motiveras” och slutar med ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:
Som jordbruksministern framhåller bör dock nämndens förslag i huvudsak
följas med hänsyn till dels vissa struktur- och balansproblem inom yrkesfis -

JoU 1986/87:23

ket, dels den översyn av regleringen som planeras. Utskottet delar även
regeringens uppfattning att förslaget bör ändras på vissa, smärre men
principiellt betydelsefulla, punkter.

När det gäller avräkning vid fastställande av normpriserna m. m. för att
täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen har jordbruksnämnden frångått
de riktlinjer som angivits i regeringens uppdrag. Utskottet biträder regeringens
förslag att rättelse härav görs i riksdagsbeslutet.

Jordbruksnämndens förslag om stöd till öststatsexporten grundar sig på
uppdraget att underlätta avsättningen av sill. Trots att avsättningssvårigheterna
till allra största delen hänför sig till Östersjösill har nämnden föreslagit
att stöd utgår även till en kontingent sill som fiskats i Västerhavet. Utskottet
ansluter sig till regeringens förslag att exportstödet endast ges för fisk från
Östersjön. Det finns enligt utskottets mening risk för att vi tvingas avstå
kvoten till andra länder vid Östersjön om vi inte kan avsätta de sillkvoter vi
förhandlat fram beträffande Östersjön. Vidare har en lägsta nivå för stödet
föreslagits. Att fastställa en lägsta nivå kan inte anses vara till fördel för
svenskt fiske om exporten kan göras lönsam genom en höjning av exportprisnivån.
En motsvarande kommentar kan göras beträffande lägsta nivån för
stödet till foderfisket. Regeringens förslag bör således antas beträffande det
aktuella exportstödet och beträffande stödet till foderfisket.

Slutligen har jordbruksnämnden i sitt förslag om en utvidgning av det
regionala stödet till konsumtionsfisk knutit stödet, förutom till fiskarens
hemvist, även till landningsplatsens läge. Enligt utskottets mening är det
angeläget att stödet främst riktas till de fiskare som har det svårast.
Inkomstutvecklingen pekar på att fiskare från vissa kustområden, bl. a. norra
ostkusten, har haft en lägre inkomstutveckling än de som bor på syd- och
västkusten. Mot den bakgrunden förordar utskottet regeringens förslag som
även har den fördelen att vara relativt lättadministrerat.

Motion Jol48 avviker från såväl jordbruksnämndens som regeringens
förslag. Den bör avslås av riksdagen.

Utskottet biträder med hänvisning till vad som anförts i det föregående
regeringens förslag. Riksdagen bör således med bifall till propositionen i nu
berörd del och med avslag på motionerna Jol45, Jol46, Jol47, Jol48 och
Jol49 medge att prisregleringen på fisk under nästa regleringsår får ske enligt
de grunder som förordas i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regleringen av priserna på fisk m. m. utom utsättning
av lax m. m.

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1986/87:Jol45, 1986/87:Jol46, 1986/87: Jo 147, 1986/
87:Jol48 och 1986/87:Jol49 medger att för tiden den 1 juli 1987—den
30 juni 1988 reglering av priserna på fisk jämte vad därmed hänger
samman får ske enligt de grunder som förordats i propositionen,

JoU 1986/87:23

2. Utsättning av lax m. m. (mom. 2)

JoU 1986/87:23

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Enligt vad”
och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning. Den försöksverksamhet som
pågår med fördröjd utsättning av lax fyller inget reellt behov utan har en
målsättning som ytterst strider mot yrkesfiskets intressen. Riksdagen bör
således med bifall till motionen avslå regeringens förslag om att avsätta
medel ur prisregleringskassan för fortsatt försöksverksamhet med fördröjd
utsättning av lax samt anslå 200 000 kr. för avveckling av försöken.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utsättning av lax, annan laxfisk och ål

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1986/87:Jo 143 medger att 3 645 000 kr. avsätts av medlen i
prisregleringskassan för utsättning av lax, annan laxfisk och ål samt att
200 000 kr. avsätts för avveckling av försöken med s. k. fördröjd
utsättning av lax.

3. Utsättning av lax i outbyggda älvar samt försöksutsättning
av röding (mom. 3)

Under förutsättning av avslag på reservation 2

Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärens uppfattning. Riksdagen bör med anledning
av motion Jol44 som sin mening ge regeringen till känna att de medel som
enligt regeringens förslag skulle anslås till försöksverksamheten med fördröjd
utsättning av lax bör utnyttjas till utsättning av lax i de outbyggda
älvarna resp. till försök med fördröjd utsättning av röding längs Västerbottenskusten.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande utsättning av lax i outbyggda älvar samt utsättning av
röding

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol44 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.