Jordbruksutskottets betänkande

1986/87:19

om forskning
(prop. 1986/87:80, bilaga 7 samt bilaga 12, delvis)

JoU

1986/87:19

Propositionen

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Regeringen har i proposition 1986/87:80, bilaga 7, berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad i propositionen anförts om ett program för livsmedelsforskning
och för begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att

1. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 11 900 000 kr.,

2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1987/88 utöver i prop.
1986/87:100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 500 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster för professor i enlighet med
vad som i propositionen förordats,

4. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 437 500 000 kr.,

5. till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 204 784 000 kr.,

6. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

7. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 42 400 000 kr.,

8. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

9. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 25 300 000 kr.,

10. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1987/88 anvisa
ett reservationsanslag av 112 880 000 kr.,

11. till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 24 400 000 kr.,

12. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser
som följer av det avtal om bidrag till växtförädling som nämnts i propositionen,

13. till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 23 000 000 kr.,

14. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 640 000 kr.

1 Riksdagen 1986/87.16 sami. Nr 19

Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde

Regeringen har i proposition 1986/87:80, bilaga 12, berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad i propositionen anförts om den framtida forskningen inom
miljövårdsområdet.

Vidare har regeringen föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som
följer av det avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
som nämnts i propositionen,

2. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 84 500 000 kr.,

3. till Särskilda projekt på miljövårdens område för budgetåret 1987/88
utöver i prop. 1986/87:100 bil. 16 föreslaget reservationsanslag anvisa
ytterligare 2 000 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och
utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom de kostnadsramar som
förordats i propositionen,

5. till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter för
budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av 9 700 000 kr.

Motioner

Motion väckt under allmänna motionstiden 1986

Motion 1985/86: A415 av Rune Backlund och Kersti Johansson (c), vari yrkas
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokaliseringen av forsknings- och utvecklingsprojekt
inom jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring till de församlingar i
Jönköpings län som erhåller glesbygdsstöd.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1987

Motion 1986/87:Jo219 av Rune Johansson (s), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
inriktningen av handelsgödselmedelsavgiftens användande.

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkandena 8 och 9),

8. att riksdagen beslutar att skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel
omedelbart avskaffas,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om redovisning av användningen av de medel som influtit
från handelsgödsel- och bekämpningsmedelsskatten.

Motion 1986/87:Jo231 av Birgitta Hambraeus (c), vari yrkas att riksdagen
begär en redovisning för miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel
i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motion 1986/87:Jo250 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson
(c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 2), med hänvisning till vad som
anförts i motion 1986/87:A466, att riksdagen som sin meninguttalar att en del
av jordbruksforskningen anslås till att ta fram alternativa grödor och på ett
lättillgängligt sätt presenterar nya forskningsrön på detta område.

JoU 1986/87:19

Motion 1986/87:Jo259 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att ett ekologiskt jordbruksråd
inrättas,

2. att riksdagen hos regeringen inom ramen för beviljade forskningsanslag
begär medel för fullskaleförsök med alternativa odlingsmetoder i Skåne.

Motion 1986/87:Jo265 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
gödselavgiften bör förändras till en clearingavgift inom jordbruksprisregleringen.

Motion 1986/87:Jo266 av Stig Josefson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts dels
beträffande fördelningen av medel som inflyter genom handelsgödselavgiften,
dels om ökade forskningsinsatser inom jordbruk och trädgårdsnäring.

Motion 1986/87:Jo278 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 6), att riksdagen beslutar att ett forskningsinstitut helt
oberoende av nuvarande maktgrupper inom livsmedelsindustrin inrättas,
vars verksamhet skall bygga på en helhetssyn även på folkhälsa, miljö och
arbetsmiljö.

Motion 1986/87:Jo309 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av registrering och mätning
av skogsskador och om en omfördelning av anslag härtill.

Motion 1986/87:Jo314 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med skogsgödsling med avfall från sågverksindustrin m. m.

Motion 1986/87:Jo416 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 3 och 6),

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prioritering av forskningsresurser till vattenbruksområdet,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utvecklandet av ett havsbrukscentrum i Bohuslän,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående en referensanläggning för miljöstudier.

Motion 1986/87:Jo533 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skogsoch
jordbrukets forskningsråd (SJFR) får i uppdrag att ge större stöd för
forskning som syftar till att uppnå djurvänligare produktionsmetoder.

Motion 1986/87:Jo601 av Lars De Geer (fp), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en professur i turism inrättas vid universitetet i Uppsala
med undervisningsskyldighet även vid högskolan i Falun-Borlänge, så snart
en indragning kan göras av en professur inom lantbrukets område.

JoU 1986/87:19

Motion 1986/87:Jo602 av Börje Hörnlund (c), vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen vidtar sådana åtgärder att Sveriges
lantbruksuniversitet kan etablera lantmästarutbildning i Umeå,

2. att riksdagen anvisar medel så att propedeutisk kurs kan starta vid Umeå
lantbruksskola.

Motion 1986/87:Jo603 av Axel Andersson m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet och omfattningen av en omfördelning av antalet platser inom
skogsteknikerutbildningen i Sverige från skogsinstituten i södra Sverige till
skogsinstitutet i Bispgården, Jämtlands län.

Motion 1986/87: Jo604 av Ulla Orring och Rune Ångström (fp), vari yrkas att
riksdagen beslutar att överföra ca 30 utbildningsplatser för skogstekniker till
Norrland och att denna utbildning lokaliseras till Umeå.

Motion 1986/87:Jo605 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (m), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 30 nya utbildningsplatser
för skogstekniker snarast bör inrättas i Norrland och att dessa
lokaliseras till Umeå.

Motion 1986/87:Jo606 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande behovet av ökad forskning med klar regional
inriktning mot skogsbruket i södra Sverige.

Motion 1986/87:Jo607 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (c), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar inrätta en
professur i alternativ odling, knuten till institutionen för växtodling vid
lantbruksuniversitetet i Uppsala.

Motion 1986/87: J06O8 av John Andersson (vpk), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om utbildning av
skogstekniker i Norrland.

Motion 1986/87:Jo609 av Ulla Orring och Britta Bjelle (fp), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande renforskningen och dess lokalisering till Umeå/Arvidsjaur.

Motion 1986/87:Jo610 av Ralf Lindström m. fl. (s), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ett
miljöinstitut för Östersjön inrättas och förläggs till Karlskrona.

Motion 1986/87:Jo704 av Carl Bildt m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2, 11 och 12),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att medel till
miljövårdsforskning i första hand skall kanaliseras via naturvetenskapliga
forskningsrådet,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bidrag för större gödselvårdsanläggningar,

12. att riksdagen begär att regeringen utarbetar regler för fyllning av
lantbrukssprutor i enlighet med vad som i motionen anförts.

JoU 1986/87:19

Motion 1986/87:Jo707 av Olof Johansson m.fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen begär att regeringen tar initiativ till ett
Miljö-EUREKA för att främja europeiskt samarbete på miljöområdet.

Motion 1986/87:Jo714 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts angående prioritering av svensk
havsmiljöforskning.

Motion 1986/87:Jo727 av Kersti Johansson (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att av influtna avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
avdela medel för statsbidrag till gödselvårdsanläggningar.

Motion 1986/87:Jo736 av Berit Löfstedt m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvecklings- och forskningsinsatser vad avser ökade
möjligheter att återvinna varor och förpackningar och om producenternas
ansvar för detta.

Motion 1986/87:Jo737 av Rosa Östh m. fl. (c), vari yrkas med hänvisning till
vad som anförts i motion 1986/87:So708, att riksdagen beslutar hos regeringen
begära att 15 milj. kr. av handelsgödselavgiften avsätts till en särskild
stiftelse för kvalificerad forskning inom lantbrukets arbetsmiljö.

Motion 1986/87:Jo743 av Lennart Alsén och Ingrid Hasselström-Nyvall (fp),
vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 och 5),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bristen på fartyg för forskningsändamål,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Karlskrona som centrum för miljöforskning i
Östersjön.

Motion 1986/87:Jo750 av Siw Persson och Kjell-Arne Welin (fp), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om uppföljning av skogsskadeutvecklingen,
särskilt i Skåne.

Motion 1986/87:Jo757 av Kerstin Ekman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett myndighetslaboratorium.

Motion 1986/87:Jo775 av Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c),
vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen begära åtgärder för att få till
stånd ökad forskning angående försurningens och tungmetallers påverkan på
människor samt vad som i övrigt anförts angående forskning om mödrar och
barn.

Motion 1986/87:Jo776 av Kerstin Gellerman och Charlotte Branting (fp),
vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om forskning rörande
slammets påverkan på miljön.

JoU 1986/87:19

Motion 1986/87:Jo788 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen framlägger förslag om att medel inkomna genom
handelsgödsel- och bekämpningsmedelsskatt skall användas till forskning
och utveckling i enlighet med vad som i motionen anförts.

Motion 1986/87:Jo795 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning om föroreningar i
rötslam.

Motion 1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 13), att riksdagen beslutar att planeringsramarna för utbildning
vid Sveriges lantbruksuniversitet minst skall omfatta 1986/87 års nivå.

Motion 1986/87:Jo801 av Bo Finnkvistm. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående omfördelning av forskningsmedel för minskad
användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Motion 1986/87:Jo809 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
forskningsinsatserna om Östersjön bör förstärkas genom att ett havsfiskelaboratorium
förläggs till ostkusten.

Motion 1986/87:Jo810 av Jan Jennehag m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en forskningsenhet utmed Norrlandskusten.

Motion 1986/87:Jo815 av Lars Svensson m. fl. (s), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om fortsatta forskningsinsatser.

Motion 1986/87:Jo816 av Gösta Andersson och Agne Hansson (c), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ökade insatser för att begränsa försurningens skadliga
effekter på skogen.

Motion 1986/87:Jo823 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
hos regeringen begära att ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete
startas för ekologisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

Motion 1986/87:Jo835 av Bo Lundgren (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande kontinuerlig uppföljning av skogsskadesituationen
i Skåne och Sydsverige i övrigt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande ett åtgärdsprogram mot skogsskador.

JoU 1986/87:19

Motioner väckta med anledning av proposition 1986/87:80, bilaga 7 samt
bilaga 12 delvis

Motion 1986/87:Jol30 av Stina Gustavsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den
framtida livsmedelsforskningen.

Motion 1986/87:Jol31 av Lennart Andersson m. fl. (s), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att fritidsodlingens problem och behov bör uppmärksammas i
forsknings-, utvecklings- och försöksverksamhet inom SLU.

Motion 1986/87:Jol32 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ny fördelning av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel,

2. att riksdagen beslutar överflytta 10 milj. kr. från anslaget G 5
Jordbruksdepartementet till anslaget B 4 Miljödepartementet att utnyttjas
enligt förslag som redovisats i motionen,

3. att riksdagen beslutar att 3 milj. kr. av anslaget under G 5 Jordbruksdepartementet
skall anvisas till projekt kring alternativ odling.

Motion 1986/87:Jol33 av Gunhild Bolander (c), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om Gotland
som bas för forskning och försök med alternativ odling.

Motion 1986/87:Jol34 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om lokalisering och resurser för forskningen inom rennäringen.

Motion 1986/87:Jol35 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslaget under bil. 11, G 5, Skogs- och
jordbrukets forskningsråd, skall uppgå till 22 582 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att anslaget under bil. 11, G 1, Sveriges
lantbruksuniversitet, uppräknas med 2 000 000 kr. (avseende stöd till
försöksgård för alternativ odling) och tillförs medel för 10 doktorandtjänster,

3. att riksdagen beslutar att anslaget under bil. 11, D 8, Främjande av
skogsvård m. m., skall uppgå till 12 400 000 kr.

Motion 1986/87:Jol36 av Monica Öhman och Claes Rensfeldt (s), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om skogsteknikerutbildningen förlagd till Kalix skogsbruksskola.

Motion 1986/87:Jol37 av Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om lokalisering av forskningsinsatser rörande skadeverkningarna
av luftföroreningar och försurning till Gotland.

Motion 1986/87:Jol38 av Karl Erik Olsson (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1—4, 7 och 9),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om en översyn av forskning inom naturresursområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om kontakter mellan beslutsfattare och forskare,

JoU 1986/87:19

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om forskningsinriktningen om luftföroreningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av Miljö-EUREKA,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om inriktningen av PMK:s fortsatta verksamhet,

9. att riksdagen beslutar att den utökade dioxinforskningen förläggs till
Umeå.

Motion 1986/87:Jol39 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag miljöavgifterna
på bekämpningsmedel och handelsgödsel skall användas enligt följande: -

1987/88 milj. kr.
Jordbruks- och livsmedelsforskning	23,1
Skogsforskning	10,1
Allmän naturresursforskning	8,0
Miljövårdsforskning	2,0
Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen	8,5
Vattenundersökningar, Livsmedelsverket	0,2
Rådgivning till jordbruket	5,6
Särskilda naturvårds- och miljöskyddsprojekt	15,5
Etanolprojekt (reserverat från 1986/87)	5,0
Riksskatteverkets administrationskostnader	0,9
Forskning kring alternativa odlingsmetoder	4.0
Forskning kring alternativ produktion på åkerarealen	10,0
Tillämpad forskning för alternativ råvaruanvändning	10,0
Miljöåtgärder i särskilt försurningskänsliga områden	10,0
	Summa 117,9

varav 5 milj. kr. reserverats från budgetåret 1985/86,

2. att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som professor i alternativ
odling att finansieras inom ramen för de i motionen reserverade medlen till
forskning kring alternativ odling,

3. att riksdagen under anslaget G 1. Sveriges lantbruksuniversitet anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 4,0 milj. kr. förhöjt anslag om
441 000 000 kr.,

4. att riksdagen hos regeringen begär att skogs- och jordbrukets forskningsråd
får i uppdrag att initiera forskning kring alternativ råvaruproduktion
på åkerareal och tillämpad forskning så som motionen förordar,

5. att riksdagen under anslaget G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 9,0 milj. kr förhöjt anslag
om 121 889 000 kr.,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöförbättrande
åtgärder i särskilt försurningskänsliga områden om 10 milj. kr.,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om konsumentnära livsmedelsforskning m. m.,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om inriktningen av forskning kring programmet om halvering av
bekämpningsmedel,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om Sveriges lantbruksuniversitet.

JoU 1986/87:19

Motion 1986/87:Jol40 av Lennart Brunander (c), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om vikten av
forskning kring binas betydelse i ekosystemet samt utveckling av biodlingen.

Motion 1986/87:Jol41 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen under nionde huvudtiteln till anslaget G 5 Skogs- och
jordbrukets forskningsråd anslår 98 000 000 kr.,

2. att riksdagen under fjortonde huvudtiteln till anslaget B 6 Särskilda
projekt på miljövårdens område totalt anslår 60 500 000 kr.

Motion 1986/87:Jol42 av Ingvar Eriksson m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
angelägenheten av forsknings- och försöksprojekt i syfte att återställa döda
havsbottnar i de i motionen berörda vattnen och att kostnaderna härför tas ur
anslaget till statens naturvårdsverk, B 4 Miljövårdsforskning.

Motion 1986/87:Ubl av Olof Johansson m. fl. (c) vari yrkas,såvitt nu är i
fråga (yrkande 7), att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs rörande doktorandtjänster vid Sveriges
lantbruksuniversitet.

Motion 1986/87:Ub5 av Carl Bildt m. fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 30—33),

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående områdena ”Maten och samhället”, ”Människan
och maten” samt ”Smak och upplevelse” inom programmet för livsmedelsforskning,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående huvudmannaskap för skogsforskning,

32. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående användningen av skogsvårdsavgiftsmedel,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att kemikalieinspektionen inte skall göra nyttobedömningar
av bekämpningsmedel.

Motion 1986/87:N132 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas,såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar att, under bil. 12, Miljö- och
energidepartementet, anvisa 100 000 000 kr. för miljövårdsforskning.

Uppvaktning, skrivelser m.m.

Utskottet har uppvaktats av företrädare för Ragunda kommun och Norra
skogsinstitutet i vad avser utbildningen av skogstekniker. Skogsstyrelsen och
domänverket har lämnat synpunkter i samma ärende. Skrivelse har mottagits
av skogsmästarskolans elevkår. Därutöver har skrivelser från centralorganisationen
SACO/SR resp. de forskarstuderande vid Sveriges lantbruksuniversitet
mottagits angående forskarutbildningen m.m. vid universitetet.

JoU 1986/87:19

Utskottet

JoU 1986/87:19

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1986/87:80 om forskning.

Vidare behandlas motioner väckta med anledning av propositionen jämte ett
antal under allmänna motionstiden 1987 väckta motioner. I betänkandet
behandlas hela bilaga 7 avseende jordbruksdepartementet samt del av bilaga
12 rörande miljövårdsforskning avseende miljö- och energidepartementet.

Proposition 80 inleds med ett anförande av statsministern där propositionens
huvudsakliga innehåll samt regeringens överväganden i vissa grundläggande
forskningspolitiska frågor redovisas. Regeringens förslag redovisas i
tolv bilagor.

I jordbruksdepartementets bilaga 7 anförs inledningsvis att det statligt
finansierade forsknings- och utvecklingsarbetetpå jordbrukets, skogsbrukets
och veterinärmedicinens områden traditionellt har präglats av ett stort inslag
av verksamhet med mycket nära anknytning till den praktiska tillämpningen
inom näringarna. Denna inriktning har varit nödvändig och naturlig med
hänsyn till det stora antalet små företag inom jordbruket och skogsbruket
som inte själva har haft möjlighet att bedriva ett meningsfullt utvecklingsarbete.
Under det senaste decenniet har behovet av grundläggande, heltäckande
forskning blivit alltmer påtagligt. En ändrad inriktning av forskningen
med denna grundsyn som utgångspunkt har kommit till uttryck i de senaste
årens statliga insatser för forskningen för de areella näringarna. Vidare har
miljöfrågorna mera regelmässigt getts en plats i forskningen. Samtidigt har
näringslivets intresse för medverkan i finansiering av forsknings- och
utvecklingsarbete ökat. Som statsministern tidigare har framhållit är det
viktigt att en fortsatt, allmän satsning sker på grundläggande forskning vid
sidan av tillämpad forskning.

Konsumenternas krav på säker tillgång till fullgoda och hälsosamma
livsmedel har fastslagits genom 1985 års livsmedelspolitiska beslut (prop.

1984/85:166, JoU 33, rskr. 393). Där har också lagts fast ett miljö- och
resursmål. Målet innebär att jordbruket och livsmedelsproduktionen måste
ta hänsyn till kraven på god miljö och behovet av en långsiktig och planerad
hushållning med våra naturresurser. Jordbruket skall således i möjlig
utsträckning använda miljövänliga odlingsmetoder som bidrar till god
hushållning med mark, vatten och växtnäring.

I miljö- och energidepartementets bilaga 12 anförs rörande miljövårdsforskningen
att en kraftfull miljöpolitik erfordras för att vi skall komma till
rätta med dagens och morgondagens miljöproblem. Omsorgen om miljön
måste ges en central plats inom alla samhällsområden. Det fortsatta
miljövårdsarbetet måste bedrivas på bred front med insatser av många olika
slag. Vi behöver ökade kunskaper om tillståndet i miljön, om olika
miljöproblem och om metoder att komma till rätta med problemen.

Lagstiftningen och andra styrmedel liksom användningen av tillgängliga
resurser behöver fortlöpande effektiviseras. Särskilda åtgärdsprogram måste
sättas in för att lösa akuta miljöproblem såsom försurningen, havsförorening arna,

avfallshanteringen, utsläppen av miljögifter, freonutsläppen och 10

bekämpningsmedelsanvändningen.

Insatser för forskning och utveckling, övervakning, inventering och
kartläggning samt utredningar, undersökningar och sammanställningar som
syftar till att öka våra kunskaper om tillståndet i miljön, om olika
miljöproblem och om metoder att lösa problemen kommer alltid att vara en
mycket viktig del av miljöpolitiken. Forskningen är här av grundläggande
betydelse för att skapa och vidga den kompetens och kunskap som är
nödvändiga i det löpande miljövårdsarbetet.

Betydande resurser satsas redan i dag på forskning och andra former av
kunskapsinhämtande på miljövårdsområdet. Det är emellertid nödvändigt
att insatserna inom detta område förstärks. Det är därvid fråga om insatser av
många olika slag, från grundläggande forskning på bl.a. de medicinska,
naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga områdena samt mera målinriktad
forskning avseende konkreta miljöproblem till undersöknings-, kartläggnings-
och övervakningsverksamhet samt tekniskt utvecklingsarbete.

Utskottet har ingen erinran mot vad som allmänt anförs rörande forskningens
inriktning. Utskottets synpunkter redovisas närmare i olika delfrågor i
samband med behandlingen av förevarande motioner. Frågor som är
gemensamma för berörda departement tas upp av utskottet under följande
avsnitt.

Användningen av bekämpningsmedel i jordbruket

Regeringens målsättning för användningen av bekämpningsmedel i jordbruket
är, som den har angetts i regeringsförklaringar i oktober 1985 och mars
1986, att användningen skall halveras på fem år. Detta är ett led i regeringens
strävan att 1990-talets jordbruk skall kunna bedrivas med produktionsmetoder
som är i balans med det ekologiska systemet. Mot denna bakgrund har
lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsverk och kemikalieinspektionen på
regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till handlingsprogram för att uppnå
målet om begränsningen av användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Förslaget har remissbehandlats. I förslaget till handlingsprogram
förordas en övergång till användning av medel som innebär mindre risker
från hälso- och miljösynpunkt, en minskning av användningen av bekämpningsmedel
och särskilda åtgärder till skydd för hälsa och miljö. Därutöver
föreslås insatser för forskning, utveckling och resistensförädling som på sikt
skall kunna medföra ytterligare minskning av bekämpningsmedelsanvändningen.
Regeringen har i april 1987 beslutat att under växtodlingsperioden
1987 förbjuda användningen av s.k. stråförkortningsmedel.

I fråga om bekämpningsmedel har tre motioner väckts som utskottet här
tar upp till behandling.

I motion Jol39 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 8 anförs att det finns
anledning att varna för vissa tendenser i debatten om bekämpningsmedlen.
Ett mål som innebär att användningen av bekämpningsmedel skall halveras
under en viss tidsperiod kan inte uppfyllas enbart genom övergång till mer
högaktiva och därmed många gånger giftigare substanser. Om nu använda
preparat endast ersätts av s.k. lågdospreparat kommer enligt motionen
förvisso mängden använd substans att minska drastiskt. Detta innebär inte
automatiskt att miljöeffekterna också avtar i samma utsträckning.

JoU 1986/87:19

Utskottet kan till stor del instämma med de synpunkter som framförs i
motionen. Det bör närmast ankomma på berörda myndigheter att väga in
synpunkter av detta slag i sin myndighetsutövning. Motionen bör i denna del
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Jo704 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 12 behandlas frågan om
regler för fyllning av lantbrukssprutor. Huvudorsaken till att bekämpningsmedelsrester
förekommer i vattendrag torde, enligt motionen, vara olyckshändelser
i samband med påfyllning av sprutan. Fyllning av lantbrukssprutor
direkt från vattendrag och brunnar bör därför förbjudas.

Utskottet delar uppfattningen att spridning av bekämpningsmedel via
vattendrag bör motverkas. Regeringen har gett naturvårdsverket i uppdrag
att se över den förordning som reglerar användningen av bekämpningsmedel.
I arbetet ingår också de frågor som aktualiserats i motionen. Enligt
utskottets mening är därmed motionens syfte i stort sett tillgodosett, och
utskottet föreslår att motionsyrkandet av riksdagen lämnas utan åtgärd.

I motion Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 33 förordas att kemikalieinspektionen
endast skall göra en riskvärdering. Nyttovärderingen skall göras
av de presumtiva användarna.

Utskottet anser för sin del det både lämpligt och angeläget att kemikalieinspektionen
i sin värdering av bekämpningsmedel gör en risk—nytto-analys.
Motionen avstyrks av utskottet såvitt nu är i fråga.

I motion Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkas att universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) ges i uppdrag att göra en översyn av utbildning och
forskning inom naturresursområdet. Enligt motionen saknas det en samlad
syn på forskning och utbildning på området (yrkande 1). Vidare efterlyses
närmare kontakter mellan forskare och politiker så att forskningsresultat
snabbare kan få genomslag i politiska beslut. UHÄ bör utarbeta förslag i
denna riktning (yrkande 2).

Utskottet kan i och för sig ansluta sig till de uppfattningar som framkommer
i motionen om det önskvärda av bättre kontakter mellan forskare och
politiker. Utskottet konstaterar emellertid att mycket görs på forskningsinformationens
område. Universiteten har t.ex. många gånger särskilda
avdelningar eller tjänstemän som arbetar med frågorna. Vetenskapliga
kongresser hålls därutöver både på ett nationellt och ett internationellt plan.
I vissa fall är dessa inriktade mot politiker och andra beslutsfattare. Vad
beträffar motionsyrkandet om forskning och utbildning på naturresursområdet
bör framhållas att miljö- och energiministern gör ingående överväganden
om frågor rörande resursanvändning inom olika samhällssektorer (bil. 12 s.
5—6). Med det anförda föreslår utskottet att yrkandena 1 och 2 i motionen
lämnas utan åtgärd.

Jordbruksdepartementet

Allmänt

Utskottet tar inledningsvis upp två frågor som har anknytning till de
allmänna förslagen i propositionen.

Statsministern anför: ”Grundforskningens ställning som en av de viktigaste
länkarna till det internationella forskarsamhället är allmänt erkänd.

JoU 1986/87:19

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), medicinska forskningsrådet
(MFR) och humanistisk-samhällsvetenskpliga forskningsrådet (HSFR)
kommer därför att få en betydande höjning av sina anslag. Av stor vikt är
även att dessa och övriga forskningsråd från och med budgetåret 1988/89
skall få kompensation för löne- och prisstegringar i enlighet med vad som
gäller högskolan i övrigt”.

Utskottet utgår härvidlag från att den nu aviserade kompensationen även
omfattar skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR).

För högskolan har i propositionen betydande resursförstärkningar föreslagits
på forskarutbildningens område. Enligt utskottets mening är det
angeläget att de forskarstuderande vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
ges samma goda möjligheter som i högskolan i övrigt.

Livsmedelsforskningen

Den nya synen på livsmedelsproduktionens utformning och utveckling med
den enskilde konsumentens intressen och behov som utgångspunkt präglar
åtgärderna på forskningsområdet. Som ett första steg antog riksdagen våren
1986 regeringens förslag om ett omfattande forskningsprogram för alternativa
produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen (prop. 1985/86:74,
JoU 13, rskr. 165). Programmet grundas på ett av skogs- och jordbrukets
forskningsråd (SJFR) redovisat förslag. Det bygger på grundsynen att
produktionsformer som syftar till att förena effektiviteten med hänsynen till
miljön förutsätter en biologisk-ekologisk helhetssyn. För att skapa grunden
för en sådan helhetssyn krävs enligt programmet en omfattande kunskapsuppbyggnad
på ett flertal områden.

I propositionen redovisas ett forskningsprogram ”Forskning för bättre
mat” som på regeringens uppdrag utarbetats av SJFR. Jordbruksministern
anför att han för sin del anser att livsmedelsforskningen i vid mening måste
förstärkas om kraven på god mat av hög kvalitet och säkerhet och till rimliga
priser skall kunna tillgodoses. SJFR:s program omfattar biologiska, fysiologiska,
medicinska, kemiska och biokemiska frågeställningar samt samhällsvetenskaplig
forskning i vid bemärkelse.

Det fordras en mer gedigen vetenskaplig grund för produktion, industriell
förädling, hantering och konsumtion av livsmedel. Forskningen på livsmedelsområdet
måste omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från
konsumentens krav på livsmedlen. För konsumenten är det angeläget att inte
bara få färska och bra råvaror. Det är också viktigt vad som händer vid
förädling och distribution av livsmedlen. Frågan om livsmedlens kvalitet är
av allra största betydelse. De statliga insatserna bör därför enligt regeringsförslaget
inriktas på sådan forskning som leder till en nödvändig, samlad
kunskapsuppbyggnad för hela livsmedelsområdet så att erforderliga insatser
på mer tillämpade frågeställningar skall kunna göras. Detta gäller biologiska,
fysiologiska, medicinska, kemiska och biokemiska frågeställningar samt
samhällsvetenskaplig forskning i vid bemärkelse. Enligt jordbruksministern
är det forskningsprogram som SJFR har redovisat ett bra underlag för det
fortsatta arbetet med att utforma livsmedelsforskningen. I propositionen
föreslås att SJFR anvisas 9 milj. kr. för budgetåret 1987/88 för angivna
ändamål.

JoU 1986/87:19

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och anser för sin del att en
förstärkning av livsmedelsforskningen är mycket angelägen. Utskottet är
dock inte berett att ta ställning till programmets enskildheter. Det ankommer
på SJFR att med hänsyn till forskningsbehovet och tillgången till kvalificerade
forskare besluta om den närmare inriktningen av forskningen. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att förslag till konkreta samarbetsprojekt
mellan SJFR och livsmedelsindustrin föreligger.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal motioner om livsmedelsforskningen.

I motion Jol39 (yrkande 7) av Karl Erik Olsson m.fl. (c) tas frågan om en
komplettering av forskningsprogrammet upp. Man efterlyser forskningsinsatser
som kan stärka en mer småskalig livsmedelsproduktion. Programmet
bör därför kompletteras med ytterligare ett programområde — ”konsumentnära
livsmedelsproduktion”. I motionen uttalas att man i livsmedelsproduktionen
måste ta bättre hänsyn till det ökande antalet enpersonshushåll. Detta
förhållande bör också komma till uttryck i forskningen. Slutligen efterlyses i
motionen säkra metoder som kan identifiera om livsmedel bestrålats med
joniserande strålning. Enligt motionen bör dessa forskningsområden täckas
av SJFRrs program.

I motion Ub5 (yrkande 30) av Carl Bildt m. fl. (m) avvisas tanken på att det
i programmet skulle ingå samhällsvetenskaplig forskning. Det är enligt
motionen tveksamt om föreslagen forskning på dessa områden skulle
medföra en kunskapsökning som motiverar forskningen.

I motion Jol30 av Stina Gustavsson m. fl. (c) konstateras att kostutbildningens
innehåll och omfattning i grund- och gymnasieskolan ej tagits upp till
behandling. Det anförs i motionen att det pågår en kraftig nedrustning av de
gymnasielinjer som är inriktade på konsumentkunskaper. Därmed skulle det
enligt motionen saknas grundläggande förutsättningar för unga människor
att tillgodogöra sig forskningsresultat på området. Mot denna bakgrund bör
SJFR prioritera den beteendevetenskapliga forskningen i sitt program.

Som utskottet tidigare framhållit bör det ankomma på de forskningsfinansierande
organen att inom vissa yttre ramar svara för forskningens inriktning.
Motionerna som innebär förslag till justeringar i forskningsprogrammet bör
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion Jo278 av Lars Werner m. fl. (vpk) uttalas att, för en ny
livsmedelsproduktion med en strategi och helhetssyn även på folkhälsa,
miljö och arbetsmiljö, behövs en samverkan mellan fackföreningar, forskare,
konsumenter och miljörörelse. Ett första steg för att uppnå detta kan vara
att ett forskningsinstitut helt oberoende av nuvarande maktgrupper inom
livsmedelsindustrin byggs upp.

Utskottet anser för sin del att de uppgifter SJFR under senare år erhållit på
livsmedelsområdet väl tillgodoser kravet på oberoende från olika intressegrupper.
Något särskilt forskningsorgan för den verksamhet som avses i
motionen erfordras ej. Motion Jo278 avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkande 6).

JoU 1986/87:19

Jordbruksforskningen

JoU 1986/87:19

Som tidigare redovisats har riksdagen våren 1986 på regeringens förslag
beslutat om ett omfattande forskningsprogram för nya produktionsformer i
jordbruket och trädgårdsnäringen. Ytterligare insatser bör enligt den nu
aktuella propositionen göras på grundläggande biologisk forskning, bl.a. vid
SLU. I statsministerns anmälan till propositionen har också understrukits
behovet av en bioteknisk kompetensuppbyggnad. I första hand bör en
fortsatt kunskapsuppbyggnad med inriktning mot växtsidan ske inom
molekylär- och cellbiologi, mikrobiologi, molekylärgenetik och växtfysiologi.
Vid det genetikcentrum i Ultuna som är gemensamt för SLU och
universitetet i Uppsala bör genetisk forskning och växtförädlingsforskning
sammanföras med nya biotekniska kompetenser. Som en mycket viktig del i
detta genetikcentrum ingår den mikrobiologiska institutionen vid SLU.
Mikrobiologin intar en central roll bland de grundläggande biologiska
ämnena och är en av basvetenskaperna inom biotekniken. Mot bakgrund
härav och då nuvarande lokaler för den mikrobiologiska institutionen är
otillräckliga och starkt förslitna bör enligt propositionen medel anvisas för
nybyggnad för institutionen samt för inredning och utrustning av byggnaden.
Ökade insatser bör enligt propositionen därutöver göras för den cellbiologiska
forskningen. I propositionen redovisas också vissa förslag som möjliggör
en viss förstärkning av forskarutbildningen m.m. vid SLU.

Jordbruksforskningen berörs av följdmotioner till proposition 80, nämligen
Jol31 av Lennart Andersson m.fl. (s), Jol33 av Gunhild Bolander (c),
Jol34 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m), Jol35 av Lars Werner m.fl.
(vpk) yrkande 2, Jol39 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkandena 2, 4 och 9,
Jol40 av Lennart Brunander (c) samt motion Ubl av Olof Johansson m.fl.

(c)-

Vidare behandlas jordbruksforskningen i ett antal fristående motioner
som utskottet funnit det lämpligt att ta upp i detta sammanhang. Dessa är
Jo250 av Anna Wohlin-Andersson och Marianne Karlsson (båda c) yrkande
2, Jo259 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s), Jo533 av Alf Svensson (c) yrkande
2, Jo601 av Lars De Geer (fp), Jo607 av Birgitta Hambraeus och Pär
Granstedt (båda c) yrkande 1, Jo609 av Ulla Orring och Britta Bjelle (båda
fp) samt en under föregående riksmöte väckt motion 1985/86: A415 av Rune
Backlund och Kerstin Johansson (båda c).

I motion Jol31 uttalas behov av forskning för att tillgodose fritidsodlingens
problem. Enligt en undersökning gjord vid SLU har ca 1,5 miljoner hushåll
möjligheter till fritidsodling i någon form. SLU bör därför enligt motionen i
ökad utsträckning uppmärksamma fritidsodlingens problem i forsknings- och
utvecklingsarbetet.

I motion Jol33 anförs att Gotland har mycket goda förutsättningar att
utveckla forsknings- och försöksverksamhet inom den alternativa odlingen.
På Gotland har den alternativa odlingen lång tradition. Intresse finns inom
jordbrukarkåren och SLU bedriver redan vissa fältförsök vid Stenstugu
försöksgård. Gynnsamma förutsättningar föreligger också när det gäller
allmänna odlingsbetingelser. Allt detta talar enligt motionen för att Gotland
bör utgöra bas för forskning och försök med alternativ odling.

I motion Jol34 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) påpekas att
renforskningen helt förbigåtts i propositionen. Renforskningen har utretts i
skilda sammanhang och olika lokaliseringar har övervägts. En lokalisering
till Umeå bör härvidlag medföra lägre kostnader än andra lokaliseringsalternativ.
I motionen understryks att olyckan i Tjernobyl ytterligare understrukit
det angelägna i riksdagens beslut. Riksdagen bör hos regeringen begära
förslag till lokalisering och resurser till renforskningen.

I motion Jol35 yrkande 2 föreslås att SLU får driftsmedel för att
tillsammans med Ekhagastiftelsen driva en försöksgård vid SLU. Vidare bör
medel för 10 nya doktorandtjänster tillföras under budgetåret 1987/88.

I motion Jol39 föreslås att en professur i alternativ odling inrättas vid SLU.
Motivet härför är att den grundläggande utbildningen i alternativ odling som
numera ingår i lantbruksskolornas gymnasieutbildning måste kompletteras
med forsknings- och utbildningsinsatser inom högskolan. Detta arbete bör
ledas av en professor. Vissa för universitetet tillkommande medel bör
avsättas härför. Vidare bör forskningen om andra grödor som ett alternativ
till dagens livsmedelsproduktion intensifieras. Jordbrukets uppgifter som
råvaruproducent skulle därmed kunna vidgas. 10 milj. kr. bör enligt
motionen avsättas för sådan forskning. Slutligen anförs i motionen att mot
bakgrund av de stora omställningsproblem som jordbruket men även
skogsbruket och näraliggande näringar ställs inför är det viktigt att SLU:s
resurser inte urholkas.

I motion Jol40 anförs att biodlingen har en mycket stor betydelse för
ekosystemet. Till detta kommer den indirekta betydelse som biodlingen har
för jordbruket och trädgårdsnäringen. Betydande skördeökningar uppnås
som en effekt av biodlingen. Bin utgör också en betydelsefull indikator på
främmande ämnens, t.ex. herbiciders, förekomst i naturen. Bin är många
gånger känsliga för sådana störningar. Allt detta motiverar enligt motionen
att riksdagen ger regeringen till känna vikten av forskning kring binas
betydelse i ekosystemet samt av utveckling av biodlingen.

I motion Ubl yrkande 7 anförs att en betydande satsning sker på
doktorandtjänster vid de enheter som lyder under utbildningsdepartementet,
medan satsningen på doktorandtjänster vid SLU är mycket blygsam. Det
är enligt motionen angeläget att omvandling av utbildningsbidrag till
doktorandtjänster vid SLU sker i samma takt som vid andra högskolor.

I motion Jo250 anförs i anslutning till motionens övriga förslag till åtgärder
för att främja jordbruket i Östergötlands län m.m. att en del av jordbruksforskningen
bör ägnas åt att ta fram grödor som kan utgöra alternativ till de
nuvarande. Med sådana grödor skulle behovet av nedläggning av åkerareal
minskas.

I motion Jo259 berörs frågan om jordbrukets inriktning och det stora
kemikalieberoendet. Det föreligger möjligheter att med alternativa odlingssystem
(alternativa produktionsformer) minska belastningen på miljön och
ge en mer balanserad djurhållning. I motionen pekas på att i Danmark har ett
ekologiskt jordbruksråd upprättats med uppgift att främja, följa och värdera
utvecklingsmöjligheterna för en mer ekologisk jordbruksproduktion. Motsvarande
idé bör också prövas i Sverige. Vidare betonas vikten av att man i
fullskaleförsök prövar vilka kostnader som uppstår när man övergår till

JoU 1986/87:19

alternativa produktionsformer. Det finns skäl för att dessa fullskaleförsök
förläggs till Skåne.

I motion Jo533 föreslås att SJFR får regeringens uppdrag att ge större stöd
för forskning som syftar till att uppnå djurvänligare produktionsformer.

I motion J06OI föreslås att en professur i turism inrättas vid universitetet i
Uppsala. Förslaget motiveras med att turismen i Sverige utgör en i särklass
växande näringsgren. Innehavaren av denna tjänst bör åläggas undervisningsskyldighet
vid turismlinjen vid högskolan i Falun-Borlänge. En
professur vid i första hand SLU bör vid vakans dras in.

I motion Jo607 föreslås att en professur i alternativ odling inrättas vid SLU.
Professuren erfordras för att forskningen skall intensifieras och få ökad
genomslagskraft.

I motion Jo609 ges en översikt över renforskningen och den verksamhet
som bedrivs vid renförsöksavdelningen vid SLU. Det är nu enligt motionen
angeläget att verksamheten får godtagbara lokaler som leder till en
sammanhållen lokalisering. I motionen förordas en lokalisering av ett
forskningscentrum till Umeå med Arvidsjaur som fältförsöksstation.

I motion 1985/86: A415 pekas på möjligheterna att lokalisera forskning och
utveckling inom jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäring till områden med
glesbygdsstöd. Särskilt Jönköpings län och de församlingar i länet som
erhåller glesbygdsstöd är lämpliga för lokalisering av forsknings- och
utvecklingsprojekt.

Utskottet tar inledningsvis upp den alternativa odlingen och frågan om en
eventuell professur i ämnet vid SLU. Utskottet konstaterar härvidlag att
SJFR:s forskningsprogram, som nu genomförs, omfattar ett betydande stöd
till forskning om alternativ odling. Detta gäller såväl för de etablerade
organisationerna för alternativ odling som för SLU:s institutioner verksamma
inom området. Inom SLU har intresset för forskning om alternativ odling
också ökat markant under senare år. Resultat framtagna från SLU:s
grundläggande forskning om de biologiska produktionsprocesserna är i hög
grad tillämpliga även för den alternativa odlingen. Den alternativa odlingen
bör inte utan särskilda skäl behandlas inom en särskild institution, utan
forskningen om denna bör ske naturligt integrerat i annan jordbruksforskning.
Frågan om en professur i ämnesområdet i fråga bör med detta synsätt ej
aktualiseras i nuläget. Motionerna Jol35 yrkande 2, delvis, Jol39 (yrkande
2) och Jo607 yrkande 1 bör således lämnas utan åtgärd.

När det gäller försök i större skala samt förläggande av fältförsök i landets
olika regioner anser utskottet att SLU och andra forskningsutförande organ
är bäst lämpade att planera och genomföra sådana försök på platser som är
ändamålsenliga. Utskottet utgår härvidlag från att regionernas förutsättningar
och resurser tas till vara men går i övrigt inte närmare in på de specificerade
önskemål som framförs i hithörande motioner. Mot den bakgrunden avstyrks
motionerna Jol33, Jo259 yrkande 2 samt 1985/86:A415.

SJFR har som tidigare redovisats fått ansvar för att genomföra forskningsprogrammet
om alternativa produktionsformer i jordbruket och trädgårdsnäringen.
I SJFR finns allmänintressen representerade. Något ytterligare
organ erfordras enligt utskottet därför inte för att följa utvecklingen. Motion
Jo259 (yrkande 1) rörande ett ekologiskt jordbruksråd avstyrks således av
utskottet.

JoU 1986/87:19

2 Riksdagen 1986187.16 sami. Nr 19

I och med att ett genetikcentrum byggs upp i Ultuna ökar möjligheterna till
förstärkt bioteknikforskning på växtområdet. Biotekniska metoder kommer
inom många områden att vara en förutsättning för att man skall kunna
utnyttja alternativa grödor för råvaruproduktion vid sidan av livsmedelsproduktion.
För fältförsök i större skala kan därutöver en mindre del av anslaget
G 6, Stöd till kollektiv forskning, disponeras. Intentionerna i motionerna
Jol39 yrkande 4 samt Jo250 yrkande 2 får anses delvis tillgodosedda. Det bör
tilläggas att jordbruksministern i olika sammanhang redovisat en positiv
inställning till en produktionsomställning till alternativa råvaror och till
forskningen på detta område. Frågan behandlas för övrigt även i utskottets
betänkande JoU 1986/87:22 om vissa livsmedelspolitiska frågor m.m.
Utskottet utgår från att syftet med de aktuella motionerna kommer att
tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Beträffande motion Jol31 om fritidsodlingens problem vill utskottet
framhålla att mycket av den forskning som bedrivs vid SLU också kommer
fritidsodlarna till del. Utskottet instämmer med motionen så till vida att det
kan behövas bättre informationskanaler mellan forskning och praktik. Syftet
med motionen torde dock kunna tillgodoses utan något initiativ från
riksdagens sida.

Beträffande renforskningen, som uppmärksammats i två motioner, Jol34
och Jo609, erinrar utskottet om att regeringen gett SJFR i uppdrag att senast
den 1 juli 1988 inkomma med ett forskningsprogram för renforskningen.
Motionerna avstyrks mot denna bakgrund av utskottet.

Biodlingens betydelse tas upp i motion Jol39 yrkande 9 och motion Jol40.
Utskottet delar i huvudsak motionärernas bedömning att biodlingen har en
betydelsefull uppgift i ekosystemet. Biodlingen kan även vara av betydande
regionalekonomiskt intresse. Vid SLU finns en särskild avdelning för
biodling vars verksamhet är väl ansedd. Utskottet har också erfarit att man
genom det nordiska kontaktorganet för jordbruksforskning erhållit finansiering
av ett nordiskt projekt om bisjukdomar. Det ankommer därutöver
närmast på SLU att bedöma om ytterligare forskningsresurser erfordras.
Motionerna föreslås inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Beträffande motion Jo533 om djurvänligare produktionsmetoder hänvisar
utskottet till SJFR:s forskningsprogram, vilket i hög grad är ägnat att
tillgodose motionen (jfr JoU 1985/86:13 s. 81 f). Utskottet avstyrker
motionen i denna del (yrkande 2).

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka motion J06OI om en professur i
turism. Inom SLU pågår en relativt omfattande verksamhet med anknytning
till turismnäring, landsbygdsutveckling och regional utveckling. Detta utesluter
inte att åtgärder behöver vidtas för att stärka utbildning och forskning
inom högskolan i övrigt. Detta får dock prövas i annat sammanhang.
Utskottet kan inte biträda förslaget att en professur vid vakans indras vid
SLU.

Slutligen vill utskottet framhålla att det är angeläget att de forskarstuderande
vid SLU ges samma möjligheter som de studerande i högskolan i
övrigt. En viss förstärkning av resurserna för forskarutbildningen föreslås i
propositionen. Utskottet saknar emellertid underlag för en bedömning, med
beaktande av tidigare anslagstilldelning m.m., om ytterligare resurser till

JoU 1986/87:19

SLU. Utskottet avstyrker motionerna Ubl yrkande 7 och Jol35 yrkande 2
(delvis).

Skogsforskningen

Riksdagen har år 1986 antagit regeringens förslag till forskningsprogram
rörande skog och miljö (skr. 1985/86:76, JoU 13, rskr. 165). Programmet tar
sikte på både de globala problemen, framför allt de pågående avskogningsoch
ökenutbredningsprocesserna i de fattiga länderna, och på betingelserna
för ett produktivt, ekologiskt balanserat skogsbruk i Sverige. Det är ett brett,
tvärvetenskapligt program som spänner över allt från grundforskning inom
traditionella discipliner till utbildning av forskare i Sverige och u-länder. I sin
helhet har forskningsprogrammet beräknats kosta 200 milj. kr. under en
femårsperiod.

SLU har i samarbete med företrädare för skogsnäringen i Sydsverige utrett
behovet av utökad skogsforskning med inriktning mot södra Sverige. Ett
förslag till program har utarbetats. Forskningen bör enligt förslaget i första
hand vara tillämpad och beröra ämnesområdena skogsskötsel och markanvändning.
Forskningen avses få stor bredd och även innefatta bl.a.ekologiska
aspekter och naturvårdsaspekter med särskilt beaktande av småskogsbrukets
speciella förutsättningar och möjligheter.

Enligt propositionen är det angeläget att kompetensen inom den skogliga
forskningen förstärks i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag till
program som har utarbetats. Kostnaderna för projektet har beräknats till ca

7,5 milj. kr. per år under en sexårsperiod eller totalt ca 45 milj. kr. En viss del
kan finansieras genom omfördelning inom anslaget till SLU. Näringslivet har
åtagit sig att medverka till finansieringen av en väsentlig del av projektet.
Staten bör dessutom tillskjuta ytterligare medel.

I uppbyggandet av det genetiska centret som redovisats under föregående
avsnitt bör också enligt propositionen ingå ökade insatser för den cellbiologiska
forskningen. Med hänvisning till det bioteknikprogram som statsministern
har redovisat och med hänsyn till behovet av överföring av molekylärbiologiska
kunskaper till det skogliga området bör kompetensen vid detta
centrum förstärkas genom att en professur i skogsträdens cellbiologi inrättas
vid SLU.

Under detta avsnitt tar utskottet upp tre motioner till behandling.

I partimotionen Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 31 föreslås att
huvudmannaskapet för den skogsforskning som finansieras med skogsvårdsavgifter
förs över till SLU och ges en annan finansiering.

I partimotionen Jo314 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 4 uttalas att
markens produktionsförmåga minskas om näringsämnen ständigt försvinner
ur systemet utan att nya tillförs. En försöksverksamhet bör enligt motionen
inledas för att undersöka effekten av att tillföra olika vedprodukter,
sågverksavfall och aska m.m.

I motion J06O6 av Kurt Ove Johansson och Lars-Erik Lövdén (båda s) tas
upp forskningen rörande skogsbruket i södra Sverige. Den forskning som
hittills ägt rum har i alltför ringa grad varit inriktad på de problem som
skogsbruket i södra Sverige har. Behov föreligger av en ökad forskning med
klar regional inriktning.

JoU 1986/87:19

Utskottet konstaterar att propositionen innehåller förslag till betydande
förstärkningar av skogsforskningen som syftar till att lösa problem för
skogsbruket i södra Sverige. Syftet med motion J06O6 torde därmed vara
tillgodosett. När det gäller motion Ub5 är utskottet inte berett att föreslå en
annan finansiering av den tillämpade skogsforskning som bedrivs med
skogsstyrelsen som huvudman. Någon organisatorisk förändring är enligt
utskottets mening inte heller påkallad. Motionen avstyrks av utskottet i
denna del.

Vad avser försöksverksamhet med bark, sågverksavfall m.m. anser
utskottet att det närmast ankommer på skogsindustrin att pröva om sådan
försöksverksamhet bör och kan genomföras. Mot denna bakgrund avstyrks
motion Jo314 yrkande 4 av utskottet.

Utskottet tillstyrker sammanfattningsvis regeringens förslag vad avser
skogsforskningen.

Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel och
handelsgödsel

För finansiering av program för forsknings- och vissa miljövårdsprojekt
föreslås i propositionen att 112,9 milj. kr. anvisas. Syftet med avgiften är att
med hänsyn till miljön minska bruket av handelsgödsel och bekämpningsmedel.
För budgetåret 1987/88 står avgiftsmedlen som hänför sig till budgetåret
1985/86 till förfogande. Förslagen innebär att medlen för budgetåret 1987/88
fördelas enligt följande:

Milj. kr. Anslag

Jordbruks- och livsmedelsforskning
Skogsforskning
Allmän naturresursforskning
Miljövårdsforskning
För programmen nödvändig utrustning
m.m.

Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen -

Vattenundersökningar, livsmedelsverket Rådgivning

till jordbruket
Särskilda naturvårds- och miljöskyddsprojektFörsurningsprogrammetEtanolprojektet Riksskatteverkets

administrationskostnaderSumma -

23.1 G 5 nionde huvudtiteln

21.1 G 5 nionde huvudtiteln

8.0 D 32 åttonde huvudtiteln

2.0 B 4 fjortonde huvudtiteln

8.5 B 1, G 1, F 1, resp. B 6
nionde och fjortonde
huvudtitlarna

0,2 F 1 nionde huvudtiteln

5.6 B 2 nionde huvudtiteln

15,5 B 6 fjortonde huvudtiteln

28,0 B 5 fjortonde huvudtiteln

0,9 B 1 sjunde huvudtiteln
112,9

Utskottet tar inledningsvis upp två följdmotioner till propositionen.

Imotion Jol32 av Lars Ernestam m.fl. (fp) yrkas en ny fördelning av
miljöavgifterna. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en fördelning
som bättre överensstämmer med riksdagens beslut våren och hösten 1984.1
anslutning härtill föreslås att 10 milj. kr. flyttas från anslaget G 5 Skogs- och
jordbrukets forskningsråd till anslaget B 4 Miljövårdsforskning under
fjortonde huvudtiteln samt att vissa omdisponeringar görs inom befintliga

JoU 1986/87:19

anslag. Enligt motionen bör kostnaderna för skogsbruksforskningen inte
hänföras till avgifterna för handelsgödsel utan i stället kollektivt bäras av
skogsbruket (yrkandena 2 och 3).

I motion Jol39 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkandena 1 och 6 framläggs
ett förslag till fördelning av miljöavgifterna, som på flera punkter skiljer sig
från propositionens. Bl.a. förutsätts försurningsprogrammets 28 milj. kr.
bestridas av allmänna budgetmedel. Detta medför vissa omdisponeringar
utav de då friställda medlen som kan disponeras för bl.a. etanolprojektet,
särskild forskning kring alternativa odlingsmetoder, forskning om alternativ
produktion på åkerarealen, tillämpad forskning om alternativ råvaruanvändning
och särskilda åtgärder i föroreningskänsliga områden.

Motionens förslag redovisas i nedanstående sammanställning.

Jordbruks och livsmedelsforskning 23,1

Skogsforskning 10,1

Allmän naturresursforskning 8,0

Miljövårdsforskning 2,0

Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen 8,5

Vattenundersökningar, livsmedelsverket 0,2

Rådgivning till jordbruket 5,6

Särskilda naturvårds- och miljöprojekt 15,5

Etanolprojektet (reserverade medel från budgetåret 1986/87) 5,0

Riksskatteverkets administrationskostnader 0,9

Forskning kring alternativa odlingsmetoder 4,0

Forskning om alternativ produktion på åkerareal 10,0

Tillämpad forskning av alternativ råvaruanvändning 10,0

Miljöåtgärder i särskilt föroreningskänsliga områden 10,0

Summa 117,9milj. kr.

Utskottet anser att flertalet av utgiftsposterna i regeringsförslaget innebär
en uppföljning av det beslut om användning och fördelning av avgiftsmedel
som fattades under föregående riksmöte (JoU 1985/86:13). Med hänsyn
härtill är utskottet inte berett att frångå regeringens nu aktuella förslag om
medelsfördelningen. Motionerna Jol32 och Jol39 avstyrks i motsvarande
delar.

I ett antal fristående motioner behandlas redovisningen och fördelningen av
miljöavgifterna. Under detta avsnitt behandlar utskottet följande motioner:
Jo219 av Rune Johansson (s), Jo224 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m)
yrkandena 8 och 9, Jo231 av Birgitta Hambraeus (c), Jo265 av Stig Josefson
(c), Jo266 av Stig Josefson (c), Jo704 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 11,
Jo727 av Kersti Johansson (c), Jo737 av Rosa Östh m.fl. (c), Jo788 av Ingvar
Eriksson m.fl. (m) och Jo801 av Bo Finnkvist m.fl. (s) yrkande 1.

I motion Jo224 yrkas i första hand att skatten på handelsgödsel avskaffas.
Motivet härför anges vara att skatten leder till en felaktig resursanvändning
från företagets och samhällets synpunkt. Utskottet är inte berett att ompröva
riksdagens tidigare beslut om att en avgift skall utgå på bekämpningsmedel
och handelsgödsel. Utskottet föreslår att motionen i denna del avslås. Vidare

JoU 1986/87:19

efterlyses också i motionen en redovisning och ett förslag till disposition av
avgifterna för 1987/88. Samma yrkande framförs i motion Jo231.1 och med
att en redovisning och ett förslag föreligger i propositionen anser utskottet att
motionernas yrkanden i denna del tillgodosetts.

I motion Jo265 anförs att det är orimligt att beskatta jordbrukets
användning av nödvändiga produktionsmedel. Om avsikten är att begränsa
användningen av handelsgödsel och inte att beskatta jordbruket borde
avgiften förändras till en clearingavgift som kan återföras till jordbruket.
Utskottet anser för sin del att en clearingavgift skulle motverka syftet med
avgiften, nämligen en minskad användning av kemiska medel i jordbruket
och trädgårdsnäringen. Motionen avstyrks av utskottet.

I flera motioner utöver de tidigare redovisade följdmotionerna Jol32 och
Jol39 tas fördelningen av de disponibla avgiftsmedlen upp samt inriktningen
av de åtgärder som finansieras med avgifterna.

I motion Jo266 anförs att de avgiftsmedel som flyter in på bekämpningsmedel
och handelsgödsel bör komma till utnyttjande i jordbruk och trädgårdsnäring
i landets södra del med det långsiktiga målet att en rationell
markanvändning i miljövänlig odling främjas.

I motion Jo704 föreslås att ett statligt bidrag till byggande av större
gödselvårdsanläggningar införs. Det kan finansieras av medel som inkommer
från ifrågavarande avgifter. Ett liknande syfte föreligger i motion Jo727, vari
yrkas att statsbidrag bör utgå till gödselvårdsanläggningar.

I motion Jo737 yrkas att 15 milj. kr. från avgiften avsätts till en särskild
stiftelse för kvalificerad forskning inom lantbrukets arbetsmiljö. Motiven
härför utvecklas närmare i motion 1986/87 :So708.

I motion Jo788 uttalas behov av teknisk forskning rörande lantbrukssprutor
och appliceringsanordningar inom jordbruket. Om handelsgödselavgifter
utgår bör de medel som ställs till förfogande i första hand disponeras till
teknisk utveckling av lantbrukssprutornas doserings- och appliceringsutrustning
och i största möjliga utsträckning till utbildning av jordbrukets
personal.

I motion J08OI anförs att en alltför stor del av de medel som SJFR
disponerar för forskning har gått till skogsforskning och allmän jordbruksforskning,
medan pengar till verksamhet som radikalt skulle minska användningen
av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel är snålt tilltagna.

Utskottet vill i anslutning till dessa motioner anföra följande. Vid
föregående riksmöte (JoU 1985/86:13) beslutades om ett antal forskningsprogram
och andra åtgärder med syftet att av hänsyn till miljön minska
bruket av bekämpningsmedel och handelsgödsel. Flera av programmen är av
mer långsiktig karaktär och spänner således över flera år. Nu föreliggande
fördelning så som den redovisas i propositionen utgör i huvudsak en
konsekvens av tidigare fattade beslut. Det är enligt utskottet därför inte
lämpligt att frångå propositionen på denna punkt. Mot denna bakgrund
avstyrks motionerna Jo266, Jo704, Jo727, Jo737, Jo788 och J08OI.

I motion Jo219 åsyftas de avgifter på handelsgödsel som riksdagen tidigare
beslutatom (JoU 1981/82:42, rskr. 1981/82:416). Dessa avgiftsmedel återförs
till näringarna som bidrag till bl.a. forskning och utvecklingsprojekt. I
motionen efterlyses en ändrad fördelning av medlen främst så att den

JoU 1986/87:19

tekniska forskningen bättre skulle kunna bli tillgodosedd. En utökad
kontroll av teknisk utrustning m.m. och en konkret kartläggning av
förbrukningen av gödselmedel skulle enligt motionen medverka till att
ursprungsavsikten med avgiften förverkligades.

Utskottet erinrar om att de i propositionen aktuella forskningsprogrammen
till icke oväsentlig del avser just teknisk forskning och tekniskt
utvecklingsarbete. Det finns trots detta enligt utskottet anledning att följa
frågan noggrant. Motionens syfte bör därigenom kunna tillgodoses.

Utbildning av skogstekniker

I fern motioner tas upp behovet av skogstekniker, i första hand i Norrlands
inland, samt lokaliseringen av en eventuellt utökad utbildningskapacitet.

Utbildningen av skogstekniker bedrivs vid SLU på tre ställen, nämligen i
Bispgården, Skinnskatteberg och Värnamo. Stiftelsen Värmlands och Örebro
läns skogsbruksskola driver därutöver Gammelkroppa skogsskola.
Utbildningskapaciteten är 60 utexaminerade tekniker per år i Värnamo, 30 i
Skinnskatteberg, 30 i Bispgården och 18 (vartannat år) i Gammelkroppa.

I motionerna förs fram förslag till åtgärder som syftar till att häva bristen på
skogstekniker i Norrlandslänen och framför allt i Norrlands inland.

I motion Jol36 av Monica Öhman och Claes Rensfeldt (båda s) anförs att
det föreligger ett stort rekryteringsbehov av skogstekniker i Norrbottens län.
Enligt motionen har Norrbottens läns landsting utarbetat en plan för att
genomföra en skogsteknikerutbildning vid Kalix skogsbruksskola. En lokalisering
till Kalix skulle enligt motionen ge en mycket förmånlig finansiell
lösning för staten. Enligt motion Jo603 av Axel Andersson m.fl. (s) bör
utbildningsplatser omfördelas från södra Sverige till Bispgården. Enligt
motion Jo604 av Ulla Orring och Rune Ångström (båda fp) pekas på att det
föreligger en ojämn fördelning av utbildningsplatser mellan norra och södra
Sverige. För att lösa dessa problem föreslås att 30 utbildningsplatser
omdisponeras från södra Sverige och att dessa förläggs till Umeå, där
samordningsmöjligheter föreligger med den skogsvetenskapliga fakulteten
vid SLU. I motion Jo605 av Hans Dau och Sven Eric Lorentzon (båda m)
framförs i stort sett liknande tankegångar. Enligt motionen räcker det dock
inte med att omfördela platser. I stället bör en helt ny utbildningslinje om 30
platser etableras i Norrland och förläggas till Umeå. Motivet för Umeå är
enligt motionen att kvaliteten i utbildningen där bättre kan tillgodoses. I
motion J06O8 av John Andersson (vpk) begärs skyndsamma åtgärder för att
häva bristen på skogstekniker i Norrland. Förslagsvis skulle en utökad
utbildning kunna förläggas till Umeå.

Utskottet erinrar om att riksdagen vid riksmötet 1983/84 fattade beslut om
den högre skogliga utbildningen och därvid godkände att skogsteknikerlinjen
utökades med 30 nybörjarplatser, förlagda till Skinnskatteberg (JoU
1983/84:33). Till grund för beslutet låg bl.a. en omfattande utredning
angående den eftergymnasiala skogliga utbildningen (Ds Jo 1983:6). Utskottet
delar de synpunkter som framförts i motionerna om svårigheten att
rekrytera utbildade skogstekniker i landets norra delar. Utskottet vill
framhålla att det från regionalpolitisk synpunkt är angeläget att tillgodose

JoU 1986/87:19

särskilt Norrlands inland med väl utbildad personal. Det har framkommit att
skogsteknikerna i flera fall är regionalt rekryterade, dvs. man söker till den
utbildningsenhet som finns närmast. Utskottet har också erfarit att det - även
om någon total brist på skogstekniker i landet av större betydelse inte kan
förutses - kommer att föreligga vissa regionala obalanser under en längre
period framöver. Mot denna bakgrund bör regeringen till riksdagen lämna
förslag till åtgärder som innebär att man i Norrland ökar antagningen till
skogsteknikerutbildningen. Detta kan ske antingen genom att platser
omfördelas från södra Sverige eller genom en totalt sett ökad antagning. Med
hänsyn till det beräknade behovet av skogstekniker bör man som ett
alternativ överväga att temporärt höja utbildningskapaciteten. I detta
sammanhang bör övervägas om utbildningen kan ges en sådan lokalisering
och inriktning att den bättre tillgodoser det norrländska skogsbruket, särskilt
inlandets skogsbruk.

Beträffande lokaliseringen av den utökade utbildningen i Norrland
föreligger flera förslag. Utskottet är på denna punkt inte berett att ta slutlig
ställning. Vid valet av lokaliseringsort får regionalpolitiska hänsyn och
närheten till övningsmarker m.m. vägas mot andra faktorer som kan vara av
betydelse i sammanhanget. En högskoleenhet, även om den är liten, utgör
givetvis ett väsentligt tillskott för en kommun eller region med ensartat
näringsliv. Utskottet anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att i
detta läge förorda någon bestämd ort som lokaliseringsort.

Vad utskottet anfört med anledning av de nu behandlade motionerna bör
ges regeringen till känna.

Vattenbruk m.m.

Utskottet behandlar under denna rubrik motion Jo416 av Elving Andersson
och Kjell A. Mattsson (båda c) yrkandena 1 och 3. I motionen anförs att
Sverige vad avser vattenbruket ligger långt efter andra länder med motsvarande
förutsättningar. Vattenbruket har under senare tid drabbats av stora
svårigheter, detta beroende på bl.a. förgiftning av musslor och dumpning av
världsmarknadspriser på odlad fisk. Om en fortsatt positiv utveckling skall
ske krävs en ökad satsning av statsmakterna framför allt på forskningsområdet
där behovet av kunskapsuppbyggnad är stort. Behovet av produktutveckling
är också uttalat. För att utveckla vattenbruket erfordras enligt
motionen ett havsbrukscentrum som lämpligen bör utvecklas i Lysekils
kommun där redan betydande kompetens finns samlad. Ett sådant havsbrukscentrum
bör dels arbeta med utvecklingsfrågorna, dels med de frågor
som har att göra med den unga näringens olika praktiska problem.
Fiskeristyrelsen bör vara den myndighet som ges ansvaret för uppbyggnad av
ett sådant havsbrukscentrum.

Utskottet delar för sin del den oro om vattenbruket som kommer till
uttryck i motionen. Det kan emellertid konstateras att statsmakterna under
senare år vidtagit vissa åtgärder för att stärka forskningen kring vattenbruket.
Under 1983/84 års riksmöte beslutades om vissa resursförstärkningar
(proposition 1983/84:10, JoU 1983/84:30). I detta sammanhang anförde
utskottet att man inte var beredd att närmare ange behov av och prioritering
av olika forsknings- och fältstationer som då var aktuella.

JoU 1986/87:19

Regeringen har sedermera givit SJFR och fiskeristyrelsen i uppdrag att
utarbeta ett forskningsprogram som berör både havsfisket och vattenbruket i
söt- och havsvatten. SJFR förväntas under sommaren 1987 framlägga sina
förslag. Det kan förutsättas att regeringen återkommer till riksdagen med
förslag som kan vara motiverade av SJFR:s rapport och utvecklingen i övrigt
inom vattenbruket. Syftet med motionen är därmed delvis tillgodosett och
utskottet föreslår att motionen lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.
Beträffande de allmänna miljöfrågorna i haven behandlas dessa under miljöoch
energidepartementets bilaga.

Anslagsfrågor inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde

I anslutning till behandlingen av propositionens allmänna delar har utskottet
delvis berört även regeringens förslag om medelsanvisningar under nionde
huvudtiteln. Ett antal motioner som redovisas nedan har således direkt
och/eller indirekt behandlats under föregående avsnitt. Utskottet avstyrker
samtliga motioner som innebär en ändrad anslagstilldelning under budgetåret
1987/88.

Utskottet tillstyrker till en början regeringens förslag såvitt avser följande
punkter.

F 1. Statens livsmedelsverk

G 2. Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m.

G 6. Stöd till kollektiv forskning

G 7. Bidrag till växtförädling

G 8. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

Punkt D 8 Främjande av skogsvård

I motion Jol35 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 3 förordas att riksdagen
beslutar att anslaget skall uppgå till 12 400 000 kr., vilket skulle motsvara
1980 års reala nivå.

I motion Ub5 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 32 anförs att skogsvårdsavgifter
ej bör finansiera den skogsforskning som enligt motionens yrkande 31
överförts till SLU.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna i denna
del.

Punkt G 1 Sveriges lantbruksuniversitet

I motion Jol35 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2 förordas att anslaget
uppräknas med 2 000 000 kr. avseende stöd till en försöksgård för alternativ
odling och att medel därutöver tillförs för 10 doktorandtjänster.

I motion Jol39 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 3 förordas att
riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 4,0 milj. kr.
förhöjt anslag om 441 000 000 kr. för att täcka kostnader för forskning
rörande den alternativa odlingen.

JoU 1986/87:19

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i avsnittet rörande jordbruksforskning
tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna
Jol35 yrkande 2 och Jol39 yrkande 3 i motsvarande delar.

Under detta avsnitt tar utskottet vidare upp två motioner rörande
utbildningen vid SLU.

I motion Jo602 av Börje Hörnlund (c) anförs att det inte finns någon
utbildning på högskolenivå inom jordbrukssektorn i Norrland. I Uppsala
sker utbildningen av agronomer, och i Alnarp finns landets enda lantmästarutbildning.
Det finns enligt motionen en brist på utbildningsmöjligheter för
norrländska ungdomar. Mot denna bakgrund bör man etablera en lantmästarutbildning
i Umeå och en propedeutisk kurs för agronomie studerande
vid Umeå lantbruksskola.

Utskottet anser för sin del att det närmast ankommer på SLU att bedöma
och lägga fram förslag om behov och lokalisering av de här aktuella
utbildningarna. Underlag som motiverar ett riksdagens beslut saknas.
Utskottet avstyrker motionen.

I motion Jo797 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 13 yrkas att riksdagen
beslutar att planeringsramarna för utbildningarna vid SLU dimensioneras att
omfatta minst nuvarande antal studenter.

Utskottet vill framhålla att någon reduktion av antalet utbildningsplatser
enligt regeringsförslaget inte är aktuell. Motionen bör därför inte föranleda
någon åtgärd från riksdagens sida.

Punkt G 5 Skogs- och jordbrukets forskningsråd

I motion Jol32 av Lars Ernestam m.fl. (fp) yrkandena 2 och 3 förordas att
riksdagen beslutar överflytta 10 milj. kr. från anslaget till anslaget B 4 under
fjortonde huvudtiteln att utnyttjas enligt förslag som redovisats i motionen
samt att 3 milj. kr. av anslaget skall anvisas till projekt kring alternativ
odling.

I motion Jol35 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 1 förordas att anslaget
skall ökas med 22 582 000 kr. i förhållande till regeringsförslaget för att täcka
kostnader för utökad forskning om livsmedel.

I motion Jol39 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 5 förordas att SJFR
anvisas ett förhöjt anslag om 121 889 000 kr. för att täcka kostnaderna för
forskning rörande bl.a. alternativa grödor på åkerarealer.

I motion Jol41 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkande 1 förordas att
anslaget reduceras till 98 000 000 kr. med motivering att skatten på
bekämpningsmedel och handelsgödsel bör avskaffas.

Utskottet biträder regeringens förslag och avstyrker motionerna Jol32,
Jol35, Jol39 och Jol41 i vad avser denna fråga.

Miljö- och energidepartementet

Miljö- och energidepartementet svarar för forskningsverksamheten inom
såväl miljö- som energiområdet. Jordbruksutskottet behandlar miljövårdsforskningen,
medan näringsutskottet behandlar energiforskningen.

JoU 1986/87:19

Allmän miljövårdsforskning

JoU 1986/87:19

Under detta avsnitt anmäls utgångspunkter för miljövårdsforskningen samt
pågående större forskningsaktiviteter och utredningar inom olika sektorer.

I propositionen redovisas regeringens syn på behovet av laboratorieresurser
på miljövårdsområdet. För såväl forskningen som olika slag av undersöknings-
och övervakningsverksamhet samt tillsyn behövs tillgång till laboratorieresurser.
På miljövårdsområdet finns i dag sådana resurser dels inom
naturvårdsverket, dels vid en rad andra organ. Det är angeläget att
laboratorieverksamheten har en sådan organisation och inriktning att den
kan drivas effektivt och med hög kvalitet och att resurser kan kanaliseras till
de områden inom miljövården där behovet av insatser är störst. Inom ramen
för den särskilda översyn av miljövårdsorganisationen som nu pågår (Dir.
1986:25) skall bl.a. studeras hur verksamhet av nu berört slag bäst kan
organiseras. Inom miljö- och energidepartementet bereds vidare frågan om
hur behovet av analyskapacitet när det gäller vissa typer av kvalificerade
analyser av miljögifter, främst dioxiner, bäst kan tillgodoses.

Utskottet har under detta avsnitt valt att behandla tre motioner som är av
allmän karaktär eller ansluter till frågan om laboratorieresurser på miljövårdsområdet.

I motion Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) anförs att en stadig ökning av
koldioxidhalten sker i atmosfären. Ökningen är lika tydlig i Antarktis som i
Centraleuropa och hänger liksom försurningen samman med förbränning av
fossila bränslen. Det är angeläget att Sverige aktivt deltar i den internationella
forskningssverksamheten kring dessa problem (yrkande 3). Vidare pekas
på i motionen att de europeiska staterna har slutit ett samarbetsavtal om
tekniskt och vetenskapligt utvecklingsarbete (EUREKA). Sverige bör verka
för ett ökat samarbete inom miljövårdsområdet. För att främja ett europeiskt
samarbete som kan leda till minskade luftföroreningar bör ett MiljöEUREKA
bildas (yrkande 4). Ett liknande förslag framförs i motion Jo707
av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 3.

Utskottet kan i och för sig dela den oro som framförs i motionen rörande
den ökning av koldioxidutsläppen som registrerats. Sverige deltar dock enligt
vad utskottet erfarit mycket aktivt och pådrivande i det internationella
samarbetet.

Utskottet kan instämma i att det föreligger ett stort behov av europeiskt
samarbete på miljöområdet. Det pågår bl.a. diskussioner om marint
forskningssamarbete inom det s.k. EUREKA-projektet. I Nordiska rådet
övervägs åtgärder som är ämnade att stärka det nordiska samarbetet inom
EUREKA. Vissa samarbetsprojekt pågår redan inom miljövårdsområdet.
De organisatoriska förutsättningarna för ett ökat samarbete inom miljövårdsarbetet
finns. Motionen bör därför lämnas utan åtgärd i vad avser
yrkandena 3 och 4. Detta gäller även motion Jo707 yrkande 3.

Beträffande laboratorieresurser föreligger två motionsyrkanden.

I motion Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 9 anförs att det är av
avgörande betydelse att miljökonsekvenserna klarläggs innan nya produkter
eller produktionsprocesser som kan påverka miljön tas i anspråk. Utvecklingen
går snabbt för processer som riskerar att bidra till spridning av bl. a. det

miljöfarliga dioxinet. Mycket talar för enligt motionen att ett nytt laboratorium
förläggs till Umeå där kompetens finns bl.a. inom Umeå universitet.

I motion Jo757 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) yrkande 2 anförs beträffande
laboratorieresurser att ett särskilt myndighetslaboratorium bör inrättas för
att kunna utföra de kvalificerade analyser som behövs rörande bl.a. dioxiner.
Statens naturvårdsverk har hos regeringen begärt att få medel för att inrätta
ett myndighetslaboratorium. Enligt motionen är det naturligt att ett sådant
laboratorium ligger under naturvårdsverkets ledning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i de nu aktuella
laboratoriefrågorna har aviserat ett förslag hur behovet av analyskapacitet
för kvalificerade analyser av miljögifter, främst dioxiner, bäst kan tillgodoses.
I avvaktan härpå föranleder motionsyrkandena ingen riksdagens åtgärd.

I motion Jo704 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att forskningsbehoven på
miljövårdsområdet är närmast outsinliga. Som exempel nämns bl.a. försurningsskadorna
och anrikningen av kadmium i åkermark. De forskningsmedel
som ställs till förfogande bör i första hand kanaliseras via det naturvetenskapliga
forskningsrådet (yrkande 2).

Utskottet anser inte att motionen är tillräckligt preciserad för att läggas till
grund för något konkret ställningstagande från riksdagens sida. I sak synes
motionsyrkandet innebära att anslagen till viss miljövårdsforskning bör
överföras från miljö- och energidepartementets anslag till naturvetenskapliga
forskningsrådets anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel. Den
centrala miljövårdsmyndigheten, statens naturvårdsverk, har sedan lång tid
tillbaka haft ett huvudansvar för den miljörelaterade forskningen. I en
rapport som redovisas på s. 6 i bilaga 12 till propositionen lämnas vissa förslag
om ansvarsfördelningen på miljöforskningens område. Det innebär bl.a. att
resp. sektorsorgan bör ta ansvaret för de miljövårdsfrågor som berör
sektorn.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Jo704 yrkande 2.
Miljövårdsforskning inom olika samhällssektorer

Under detta avsnitt behandlar utskottet sex motioner som berör skilda
områden inom miljövården.

I motion Jol37 av Gunhild Bolander (c) och Ulla Pettersson (s) behandlas
försurningens effekter i mark, luft och vatten. Situationen är särskilt allvarlig
på Gotland där kyrkor och byggnadsminnesmärken förstörs. I motionen
anförs att Gotland har utomordentligt gynnsamma förutsättningar att
utvecklas till ett centrum i landet för forskning rörande luftföroreningars
skadeverkningar på bl.a. stenbyggnader.

I motion Jo736 av Berit Löfstedt m.fl. (s) yrkande 4 anförs att det finns
stora problem i samhällets avfallshantering och att det är svårigheter att finna
efterfrågan på de återvunna produkterna. Förpackningarna är i allmänhet
inte heller tillverkade med sikte på återvinning. Producenterna har härvid ett
särskilt ansvar för att förpackningarna kan återvinnas utan negativa miljöeffekter.
Även i motion Jo823 av Alf Svensson (c) behandlas avfallsfrågorna. I
motionen efterlyses ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete för
ekologisk avfallshantering av latrin och annat organiskt hushållsavfall.

I två motioner tas frågan om rötslam från reningsverk upp. I motion Jo776

JoU 1986/87:19

av Kerstin Gellerman och Charlotte Branting (båda fp) yrkande 1 anförs att
kunskaperna om huruvida slammet påverkar åkermarken på lång sikt är
bristfälliga. Mera forskning erfordras för att samhället skall ges möjlighet att
från miljösynpunkt på ett bra sätt hantera slammet.

I motion Jo795 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) anförs att det är angeläget att
medel ställs till förfogande för en forskning som kan belysa vad slammet
innehåller och vilka effekter dessa föroreningar har i det organiska ekosystemet
(yrkande 3). I motionen hänvisas till jordbruksutskottets uttalande år
1986 om gränsvärden för slammets innehåll av tungmetaller m.m. (JoU
1985/86:24 res. 22).

I motion Jo775 av Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (båda c)
understryks det angelägna i att få till stånd en ökad forskning som belyser
tungmetallers och försurningens inverkan på människor, särskilt mödrar och
barn.

Utskottet kan för sin del i viss mån instämma i de synpunkter som anförs i
ifrågavarande motioner.

Som anförs i motion Jol37 är det angeläget att berörda myndigheter som
vidtar åtgärder mot skador orsakade av försurningen beaktar de särskilda
förhållanden och resurser som kan finnas i regionerna. Då det gäller motion
Jo736 vill utskottet framhålla att en satsning på forskning om förpackningar
med inriktning på återvinningsfrågorna står i god överensstämmelse med
riksdagens beslut om hantering och återvinning av avfall. Det bör dock i
första hand ankomma på berörda forskningsorgan att närmare överväga
behovet av sådana insatser som anges i motionerna. Det anförda gäller även
motion Jo823.

I två motioner, Jo776 och Jo795, behandlas frågan om rötslam. Enligt
utskottets mening är det angeläget att en sådan forskning bedrivs så att
riktlinjer och gränsvärden kan fastställas för slamhanteringen. Med hänsyn
till att sådana är under utarbetande erfordras inte någon ytterligare
riksdagens åtgärd.

Som anförts i motion Jo775 är det angeläget att en forskning bedrivs om
tungmetallers försurningseffekter på människan. Det ankommer närmast på
statens miljömedicinska laboratorium att inom ramen för sin verksamhet
prioritera de nu aktuella förslagen.

Forskning kring havsföroreningar

I propositionen anförs att havsföroreningarna är ett område där ett samlat
åtgärdsprogram är nödvändigt. Föroreningssituationen i våra kustvatten och
havsområden har försämrats på ett mycket oroande sätt under de senaste
åren. Den tidvis allvarliga syrebristen i havsområdet mellan Sverige och
Danmark som bl.a. orsakat massdöd av vissa bottenlevande djur såsom
havskräftor anses vara en följd av övergödning av Kattegatt och angränsande
vattenområden. Även den massutveckling av vissa giftiga alger som förekommit
längs västkusten och som bl.a. medfört saluförbud för musslor kan
ha ett samband med övergödningen. Ett annat allvarligt havsmiljöproblem är
utsläppen i haven och anrikningen i olika organismer av skilda miljögifter,
bl.a. klororganiska ämnen och tungmetaller. Skador på bl.a. säl och havsörn
samt förhöjda halter i fisk av vissa miljögifter är tydliga tecken på detta

JoU 1986/87:19

problem. I syfte att bättre kartlägga de allvarliga problem som uppstått och
framför allt för att skyndsamt få fram ett samlat åtgärdsprogram mot
havsföroreningar beslutade regeringen i augusti 1986 att tillkalla en aktionsgrupp
mot havsföroreningar. Gruppen skall arbeta skyndsamt, och målet är
att ett förslag till en aktionsplan mot havsföroreningar skall vara klart under
våren 1987.

Vår kunskap om havsföroreningen är ofullständig i många avseenden,
framhåller miljö- och energiministern. Det står dock klart att situationen är
så allvarlig att vi inte kan vänta med att vidta åtgärder i avvaktan på
ytterligare forskning. Vi måste i stället, på samma sätt som när det gäller
försurningsproblemen, samtidigt satsa på åtgärder och på fortsatt forskning.
Miljö- och energiministern har därvid bedömt det som angeläget att redan nu
presentera ett program för vissa ökade forskningsinsatser när det gäller
havsföroreningar som kan påbörjas i avvaktan på att aktionsplanen i övrigt
blir färdig. I regeringsförslaget förordas att ett belopp om 10 milj. kr. utöver
nuvarande medel bör ställas till naturvårdsverkets förfogande för angelägna
forskningsuppgifter.

Utskottet delar föredragandens oro för föroreningar som hotar våra
kustvatten och havsområden. En utökad och intensifierad forskning är mot
denna bakgrund ytterst angelägen. I propositionen aviseras en aktionsplan
som kommer att färdigställas under 1987. Aktionsgruppen skall i sitt arbete
överväga samordning och utveckling av forskning när det gäller havsföroreningar.
Gruppen skall också behandla internationella frågor. Aktionsplanen
kan komma att senare läggas till grund för regerings- och riksdagsbeslut om
resursfrågor m.m.

I motion Jol38 av Karl Erik Olsson m.fl. (c) yrkande 7 anförs att det är
angeläget att slå vakt om PMK:s (Program för övervakning av miljökvalitet)
verksamhet. I motionen framhålls det angelägna i att PMK inom ramen för
sitt uppdrag vidgar sitt arbetsfält till att också omfatta Västerhavet och
Nordsjön.

I motion Jol42 av Ingvar Eriksson m.fl. (m) uttalas att konkreta åtgärder
måste vidtas mot utsläpp och föroreningar i havet. De akuta problemen
måste angripas direkt på de svavelvätedöda bottnarna. Idéer och teknik finns
för att göra insatser. Försöksprojekt bör påbörjas i detta syfte. Medel för
detta bör finnas inom statens naturvårdsverks anslag.

I motion Jo416 yrkande 6 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson
(båda c) föreslås att en referensanläggning utses. I en sådan anläggning kan
man genom studier och långsiktiga provtagningsserier följa havsbrukets
miljöpåverkan.

I motion Jo610 av Ralf Lindström m.fl. (s) uttalas att det i Karlskrona finns
lediga och iordningsställda lokaler för ett Östersjöinstitut. Det finns enligt
motionen starka skäl för en lokalisering till Karlskrona, bl.a. med hänsyn till
geografiskt läge.

I motion Jo714 av Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (båda c)
yrkande 3 behandlas frågan om föroreningarna i Nordsjön. I motionen
betonas särskilt att Bohusläns kustområden är på väg att försämras drastiskt.
Vår kunskap beträffande havsmiljön och olika orsakssamband som påverkar
densamma är mycket små i förhållande till de stora problem som finns. Mot
denna bakgrund hemställs att havsmiljöforskningen prioriteras.

JoU 1986/87:19

I motion Jo743 av Lennart Alsén och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp)
yrkandena 4 och 5 pekas på den stora brist på fartyg som kan anses föreligga.
Sverige har enligt motionen bara ett fartyg för provtagningar. Vidare föreslås
ett centrum för miljöforskning med lämplig placering i Karlskrona.

I motion Jo809 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2 anförs att det
brådskar med åtgärder för att komma till rätta med miljöförstöringen i
Östersjön. Ett havsfiskelaboratorium föreslås inrättat vid ostkusten. Liknande
synpunkter framförs i motion Jo810 av Jan Jennehag m.fl. (vpk). I
motionen pekas på att Bottniska viken torde vara det hav som har blivit mest
påverkat av miljöföroreningar. Det krävs särskilda samhällsinsatser för att
komma till rätta med problemen.

I motion Jo815 av Lars Svensson m.fl. (s) understryks den svåra
situationen i Laholmsbukten men också att hela Kattegatt nu håller på att
försämras från miljösynpunkt. Kraftfulla åtgärder bör enligt motionen vidtas
för att reducera utsläppen av föroreningar i Kattegatt.

Utskottet vill framhålla att åtgärder för att motverka föroreningar i våra
kustnära hav bör få hög prioritet. Miljö- och energiministern har också
aviserat att åtgärder kommer att behöva vidtas. Regeringen har nyligen
beslutat om långtgående insatser för att rädda Laholmsbukten. Kväve- och
fosforutsläpp skall ytterligare reduceras. Motion Jo815 kan därmed anses
tillgodosedd. Utskottets bedömer att det i avvaktan på aktionsplanen inte nu
är lämpligt att förorda specifierade åtgärder i enlighet med motionernas
krav. Utskottet avstyrker således motionerna Jol38 yrkande 7, Jol42, Jo416
yrkande 6, Jo610, Jo714 yrkande 3, Jo743 yrkandena 4 och 5, Jo809 yrkande
2 och Jo810 yrkande 2.

Vissa anslagsfrågor m.m. inom miljö- och
energidepartementets verksamhetsområde

I anslutning till behandlingen av propositionens allmänna delar har utskottet
delvis berört även regeringens förslag om medelsanvisningar under fjortonde
huvudtiteln. De motioner som redovisas nedan har således direkt och/eller
indirekt behandlats under föregående avsnitt.

Punkt B 4 Miljövårdsforskning

I motion Jol32 av Lars Ernestam m.fl. (fp) yrkande 2 förordas att 10 milj. kr.
tillförs anslaget från punkt G 5, nionde huvudtiteln.

I motion N132 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 1 förordas ett till 100
milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker således motionerna
Jol32 och N132 i berör la delar.

Punkt B 6 Särskilda proj ekt på miljövårdens område

I motion Jol41 av Arnt Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkande 2 förordas ett
till 60,5 milj. kr. förhöjt anslag för att täcka kostnader för bl.a. bidrag till
gödselbehållare.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed motionsyrkandet.

JoU 1986/87:19

Punkt B 17 Inredning och utrustning av lokaler vid vissa myndigheter

JoU 1986/87:19

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Övriga frågor

Avslutningsvis har utskottet bedömt det som lämpligt att i detta sammanhang
ta upp till behandling fyra fristående motioner om registrering m.m. av
skogsskador.

I motion Jo309 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (båda m) anförs att
luftföroreningarna förorsakar skador på skogen i Skåne (yrkande 1). Enligt
motionen är det svårt att mäta dessa skador med hänsyn till att skogen i Skåne
till stor del utgörs av lövskog och att denna påverkas annorlunda än barrskog
av föroreningar.

Samma ämne behandlas i motion Jo750 av Siw Persson och Kjell-Arne
Welin (båda fp). I motionen yrkas att särskilda medel avsätts för inventering
av skogsskadeutvecklingen i Skåne.

I motion J08I6 av Gösta Andersson och Agne Hansson (båda c) framhålls
behovet av insatser för att begränsa försurningens skadliga effekter på
skogen. Situationen är enligt motionen mycket allvarlig i Kalmar län.

I motion Jo835 av Bo Lundgren (m) anförs att det behövs en kontinuerlig
uppföljning av skogsskadorna i Skåne (yrkande 1) samt ett åtgärdsprogram
mot dessa skador (yrkande 2).

Utskottet vill framhålla att Sverige är pådrivande i det internationella
arbetet när det gäller kampen mot luftföroreningar och försurning. Åtgärder
har också vidtagits eller aviserats för att minska utsläpp från inhemska
föroreningskällor. Mycket återstår dock att göra innan situationen kan anses
tillfredsställande. Beträffande registreringen av skogsskador i skilda delar av
landet utförs dessa av naturvårdsverket och av lantbruksuniversitetet inom
ramen för riksskogstaxeringen. Uppföljningarna är rikstäckande. Vissa
regionala specialundersökningar genomförs därutöver. Möjligheter till ytterligare
undersökning bör beslutas av regionala eller lokala organ. Det bör
tilläggas att även det i det föregående redovisade programmet för ökad
skogsforskning i södra Sverige ligger i linje med motionärernas önskemål.
Utskottet avstyrker motionerna Jo309, Jo750, J08I6 och Jo835 i vad avser
denna fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bekämpningsmedel

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jol39 yrkande 8 utan vidare
åtgärd,

2. beträffande fyllning av lantbrukssprutor

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo704 yrkande 12 utan vidare
åtgärd,

3. beträffande risk-nyttovärdering

att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 33,

4. beträffande uppdrag till UHÄ m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo 138 yrkandena 1 och 2,

Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

5. beträffande livsmedelsforskningens inriktning

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol39 yrkande 7,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 30,

c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol30,

d) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo278 yrkande 6,

6. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om
ett program för livsmedelsforskning och för begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen
i jordbruket,

7. beträffande en professur i alternativ odling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol35 yrkande 2 i motsvarande
del, 1986/87:Jol39 yrkande 2 och 1986/87:Jo607 yrkande 1,

8. beträffande yrkanden om vissa forskningsprojekt m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:A415, 1986/87:Jol33 och
1986/87:Jo259 yrkande 2,

9. beträffande ett ekologiskt jordbruksråd

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo259 yrkande 1,

10. beträffande forskning rörande alternativa grödor m.m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jol39
yrkande 4 och 1986/87:Jo250 yrkande 2,

11. beträffande fritidsodling

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol31,

12. beträffande renforskning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jol34 och 1986/87:Jo609,

13. beträffande biodlingens betydelse m.m.

att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1986/87:Jol39
yrkande 9 och 1986/87:Jol40,

14. beträffande djurvänligare produktionsmetoder
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo533 yrkande 2,

15. beträffande en professur i turism

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo601,

16. beträffande forskarutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet att

riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Ubl yrkande 7 och 1986/
87:Jol35 yrkande 2 (delvis) utan vidare åtgärd,

17. beträffande huvudmannaskap för skogsforskningen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Ub5 yrkande 31,

18. beträffande försöksverksamhet med sågverksavfall m.m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo314 yrkande 4,

19. beträffande forskning rörande skogsbruket i södra Sverige
att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo606,

20. beträffande användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m.m.

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol32 yrkande 1 och yrkande 2
(delvis) om ny fördelning av avgiftsmedel m.m.,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jol39 yrkande 1 och yrkande 6
om ändrad fördelning av avgiftsmedel m.m.,

JoU 1986/87:19

3 Riksdagen 1986/87.16 sami. Nr 19

Rättelse: S. 34 rad 27 Står: skogsvård Rättat till: skogsvård m. m.

c) att riksdagen avslår motion 1986/87: Jo224 yrkande 8 om avskaffande
av miljöavgifterna,

d) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 9 och
1986/87:Jo231 om redovisning av avgiftsmedlen,

e) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo265 om en clearingavgift
inom jordbruksprisregleringen,

f) att riksdagen avslår motion 1986/87 :Jo266 om viss fördelning av
medel i landets södra delar,

g) att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo704 yrkande 11 och
1986/87:Jo727 om bidrag till gödselvårdsanläggningar,

h) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo737 om forskning rörande
jordbrukets arbetsmiljö,

i) att riksdagen avslår motion 1986/87: Jo788 om viss teknisk forskning,
j) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo801 yrkande 1 om minskad
tilldelning till skogsforskning,

k) att riksdagen avslår motion 1986/87: Jo219 om vissa äldre avgifter på
handelsgödsel m.m.,

21. beträffande utbildning av skogstekniker

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol36, 1986/
87:Jo603, 1986/87:Jo604, 1986/87:Jo605 och 1986/87:Jo608 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en ökning av
utbildningskapaciteten m.m.,

22. beträffande vattenbruk m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo416 yrkandena 1 och 3,

23. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol35 yrkande 3 och 1986/87:Ub5 yrkande 32
till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 11 900 000 kr.,

24. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1987/88
utöver tidigare beviljat förslagsanslag anvisar ytterligare 500 000 kr.,

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

26. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol35 yrkande 2 och 1986/87:Jol39 yrkande 3
till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 437 500 000 kr.,

27. att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
204 784 000 kr.,

28. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar
som förordats i propositionen,

29. att riksdagen till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
42 400 000 kr.,

30. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom
de kostnadsramar som förordats i propositionen,

JoU 1986/87:19

31. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 25 300 000 kr.,

32. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol32 yrkandena 2 (delvis) och 3, 1986/
87:Jol35 yrkande 1, 1986/87:Jol39 yrkande 5 och 1986/87:Jol41
yrkande 1 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 112 880 000 kr.,

33. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 24 400 000 kr.,

34. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de
ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal om bidrag till
växtförädling som nämnts i propositionen,

35. att riksdagen till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 23 000 000 kr.,

36. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 640 000 kr.,

37. beträffande vissa utbildningsfrågor m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo602 och 1986/87 :Jo797
yrkande 13,

Miljö- och energidepartementets verksamhetsområde

38. beträffande internationellt samarbete m.m. på miljövårdsområdet att

riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Jol38 yrkandena 3 och 4 och
1986/87:Jo707 yrkande 3 utan vidare åtgärd,

39. beträffande laboratorieresurser m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo 138 yrkande 9 och 1986/
87:Jo757 yrkande 2,

40. beträffande överföring av vissa forskningsmedel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo704 yrkande 2,

41. beträffande miljövårdsforskning inom olika samhällssektorer
m.m.

a) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jol37 utan vidare åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo736 yrkande 4 utan vidare
åtgärd,

c) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo823 utan vidare åtgärd,

d) att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Jo776 yrkande 1 och
1986/87:Jo795 yrkande 3 utan vidare åtgärd,

e) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo775 utan vidare åtgärd,

42. beträffande forskning kring havsföroreningar m.m.

a) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jol38 yrkande 7 utan vidare
åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jol42 utan vidare åtgärd,

c) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo416 yrkande 6 utan vidare
åtgärd,

d) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo714 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,

JoU 1986/87:19

e) att riksdagen lämnar motion 1986/87: Jo743 yrkandena 4 och 5 utan
vidare åtgärd,

f) att riksdagen lämnar motionerna 1986/87:Jo809 yrkande 2 och
1986/87:Jo810 yrkande 2 utan vidare åtgärd,

g) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo610,

h) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo815 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,

43. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionen anförts om
den framtida forskningen inom miljövårdsområdet,

44. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till kollektiv
forskning inom miljövårdsområdet som nämnts i propositionen,

45. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jol32 yrkande 2 (delvis) och N132 yrkande 1
till Miljövårdsforskning för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 84 500 000 kr.,

46. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1986/87:Jol41 yrkande 2 till Särskilda projekt på miljövårdens
område för budgetåret 1987/88 utöver tidigare anvisat reservationsanslag
anvisar ytterligare 2 000 000 kr.,

47. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning av lokaler vid statens naturvårdsverk inom
de kostnadsramar som förordats i propositionen,

48. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid vissa
myndigheter för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
9 700 000 kr.,

49. beträffande registrering av skogsskador m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo309 yrkande 1, 1986/
87:Jo750, 1986/87:Jo816 och 1986/87:Jo835.

Stockholm den 28 april 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s), Sven Eric
Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m),
Åke Selberg (s), Jan Jennehag (vpk), Bengt Rosén (fp), Bertil Jonasson (c)
och Anders Castberger (fp).

JoU 1986/87:19

Reservationer

JoU 1986/87:19

1. Risk-nyttovärdering (mom. 3)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas åsikter om analysens omfattning vid
registrering av bekämpningsmedel. Endast genom att värdet av en viss
produkt prövas av användaren i praktiken kommer de lämpligaste produkterna
att överleva. Utskottet tillstyrker sålunda motion Ub5 såvitt nu är i
fråga. Vad utskottet uttalat bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande risk - nyttovärdering

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande 33 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Uppdrag till UHÄ m. m. (morn. 4)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Bertil Jonasson
(c) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan konstatera att insatser visserligen görs på forskningsinformationens
område men anser dessa insatser otillräckliga. Starka skäl talar för
att de framtids-, strategi- och perspektivstudier till gagn för bl. a. naturresursoch
miljöområdet som i dag bedrivs vid Sekretariatet för framtidsstudier
också bör bedrivas vid universiteten. Universitets- och högskoleorganisationen
bör i framtiden vara bas för svensk forskning. Detta ansvar bör också
gälla framtidsforskningen. Kompetensen inom naturresurs- och miljöområdet
bör därför byggas upp vid universitet och högskolor. Vissa tvärvetenskapliga
centra bör kunna utgöra en viktig bas för kompetensuppbyggnaden.
Integrerade projekt är en annan möjlighet, speciellt för framtids-, policy- och
strategistudier. Enligt utskottets mening saknas i propositionen en samlad
syn på forskning och utbildning inom naturresursområdet. Utskottet delar
således de synpunkter som i detta avseende kommer till uttryck i motion
Jol38 och tillstyrker därmed yrkandena 1 och 2 i motionen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande uppdrag till UHÄ m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Jol38 yrkandena 1 och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en
översyn av forskning och utbildning inom naturresursområdet och om
kontakter mellan beslutsfattare och forskare,

3. Livsmedelsforskningens inriktning (mom. 5 a och c) JoU 1986/87:19

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jol39 anser utskottet att en önskvärd
konsumentnära livsmedelsproduktion också kräver ytterligare forskningsinsatser
på området. En sådan produktion måste dessutom anpassas till
förändringar i t. ex. hushållens storlek. På konsumentsidan är möjligheterna
att tillägna sig och vidarebefordra forskningsresultat på området naturliga
förutsättningar för en näringsriktig kosthållning. Utskottet delar därför den
syn på prioriteringen av beteendevetenskaplig forskning som kommer till
uttryck i motion Jol30. Med det nu anförda tillstyrker utskottet motionerna
Jol30 och Jol39 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 5 a) och c) bort ha följande lydelse:

5. a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol39 yrkande
7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
konsumentnära livsmedelsforskning m. m.,

c) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol30 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om den framtida
livsmedelsforskningen,

4. Livsmedelsforskningens inriktning m. m. (morn. 5 b)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna i Ub5, att programområdena
”Maten och samhället”, "Människan och maten” och "Smak och upplevelse”
knappast torde medföra någon kunskapsökning som är av betydelse för
livsmedelsforskningen. Dessa programområden bör utgå ur forskningsprogrammet.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Ub5 yrkande 30 bör
ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5. b) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande
30 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Livsmedelsforskningens inriktning m. m. (mom. 5 d)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(yrkande 6)” bort ha följande lydelse:

För en livsmedelsproduktion med en strategi och helhetssyn även på
folkhälsa, miljö och arbetsmiljö behövs en samverkan mellan facket,
forskare, konsumenter och miljörörelse. De uppgifter SJFR under senare år
erhållit tillgodoser emellertid inte kravet på oberoende från olika intresse -

grupper. Med uppbyggandet av ett forskningsinstitut, helt oberoende av
nuvarande maktgrupper inom livsmedelsindustrin, skulle emellertid enligt
utskottets mening ett första steg kunna tas mot en livsmedelsproduktion av
önskvärd inriktning. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
Jo278 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 d) bort ha följande lydelse:

5. d) att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Jo278 yrkande
6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Professur i alternativ odling m. m. (mom. 7)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Bertil Jonasson
(c) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet tar”
och slutar med ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

Resultat framtagna från SLU:s grundläggande forskning om de biologiska
produktionsprocesserna är visserligen tillämpliga även för den alternativa
odlingen. Intresset för denna odling är numera betydande såväl bland
jordbrukare som bland konsumenter, och undervisning i ämnet ingår ofta
som en reguljär del i lantbruksskolornas gymnasieutbildning. Denna utbildning
måste emellertid enligt utskottets mening kompletteras med forskningsoch
utvecklingsinsatser på högskolenivå. I likhet med motionärerna i
motionerna Jol39 och Jo607 anser utskottet tiden mogen för inrättande av en
professur i ämnet.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jol39 yrkande
2 och Jo607 yrkande 1 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande en professur i alternativ odling m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Jo 139 yrkande 2
och 1986/87:Jo607 yrkande 1 och med avslag på motion 1986/87:Jol35
yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. Professur i alternativ odling m. m. (morn. 7)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
tar” och slutar med ”utan åtgärd” bort ha följande lydelse:

I propositionen betonas behovet av en förstärkt forskarutbildning, bl. a.
genom en ökning av antalet doktorandtjänster. Utskottet instämmer i denna
bedömning men konstaterar - i likhet med motionärerna i motion Jol35 - att
för lantbruksuniversitetet beräknade medel - 1 milj. kr. - torde räcka till
endast ett par doktorandtjänster utöver den föreslagna personliga forskartjänsten
som på sikt bör inrättas. Utskottet ansluter sig till motionärernas
uppfattning att det verkliga behovet motsvarar 10 nya tjänster. Dessa bör

JoU 1986/87:19

inrättas under budgetåret 1987/88. Vad utskottet sålunda anfört om doktorandtjänster
med anledning av motion Jol35 yrkande 2 delvis bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande en professur i alternativ odling m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol35 yrkande 2 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1986/87:Jol39
yrkande 2 och 1986/87:Jo607 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om doktorandtjänster,

8. Forskning rörande alternativa grödor m. m. (morn. 10)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”1 och med”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Huvudsakligen genom insatser av grundforskningskaraktär har vi i dag
vissa kunskaper om alternativ användning av odlade grödor. Däremot -vilket framhålls i motion Jol39 - är möjligheterna små att vidareutveckla och
pröva dessa kunskaper i t. ex. fullskaleförsök. Medelstilldelningen till denna
forskning har varit otillräcklig. Regeringens förslag visar att inte heller nu
kommer resurser att i avgörande grad styras till detta ändamål. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att 10 milj. kr. av tillgängliga medel från
miljöavgifterna bör avsättas till SJFR:s förfogande och rådet av regeringen
ges i uppdrag att i samarbete med jordbrukarna närstående forskningsorganisationer
ta initiativ till forskningsprojekt med inriktning på tillämpad
forskning inom området. Med detta uttalande tillstyrker utskottet motionerna
Jol39 yrkande 4 och Jo250 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning rörande alternativa grödor m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol39 yrkande 4
och 1986/87:Jo250 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

9. Renforskningen (morn. 12)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
renforskningen” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har tidigare (JoU 1981/82:40) konstaterat att det redan då var
angeläget att tillse att forskning och försöksverksamhet på rennäringens
område fick godtagbara lokalresurser. Detta gavs regeringen till känna.

Under de snart fem år som gått har frågan utretts och uppmärksammats,
bl. a. i rennäringskommitténs betänkande Rennäringens ekonomi (SOU
1983:67). Utskottet delar uppfattningen i motion Jol34 att det nu är
angeläget att regeringen lägger fram förslag beträffande renforskningens

JoU 1986/87:19

lokalisering och resurser. Eftersom renforskningen av flera skäl inte
rimligtvis kan svara för all forsknings- och försöksverksamhet inom området
är det enligt utskottets mening naturligt att utnyttja de forskningsresurser
som finns inom universitet och högskolor. Som föreslås i motionen måste ett
konkret förslag nu utarbetas för att nytta skall kunna dras av den basorganisation
och det kunnande på ett antal närliggande områden som Umeå kan
erbjuda i egenskap av universitetsstad. En lokalisering till Umeå skulle i flera
avseenden också medföra lägre kostnader för verksamheten.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jol34 bör ges
regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet motion Jo609
tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande renforskningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol34 och
1986/87:Jo609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. Renforskningen (morn. 12)

Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Beträffande
renforskningen” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser - liksom motionärerna i motion Jo609 - nu tiden mogen att
föra frågan om förstärkning av renforskningen framåt. Utskottet vill i detta
sammanhang - vilket också understryks i motionen - betona principen att
genom en forskningsverksamhet knuten till rennäringen söka finna samarbetsformer
som inte ytterligare begränsar andra näringars verksamhet och
fortsatta utveckling. Målsättningen måste vara att förhållandet mellan
skogsbruk och rennäring skall kunna lösas genom samråd och samförstånd.
Angeläget är också att verksamheten får godtagbara lokaler och utformas på
ett sätt som innebär sammanhållen lokalisering. Ett forskningscentrum i
Umeå med Arvidsjaur som fältförsöksstation skulle enligt utskottets mening
uppfylla kriterierna för en ändamålsenlig forskning genom att forskarna får
en kreativ och vetenskaplig arbetsmiljö, tilldelade resurser utnyttjas på ett
meningsfullt sätt och forskning och utveckling kring rennäringen tillgodoser
samernas berättigade önskemål.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo609 bör ges
regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet motion Jol34
tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande renforskningen
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol34 och
1986/87:Jo609 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

JoU 1986/87:19

4 Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr 19

11. Biodlingens betydelse m. m. (mom. 13)

JoU 1986/87:19

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Biodlingens
betydelse” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Biodlingens betydelse tas upp i motion Jol39 yrkande 9 och motion Jol40.
Utskottet delar motionärernas bedömning att biodlingen har en betydelsefull
uppgift i ekosystemet. Biodlingen kan även vara av betydande regionalekonomiskt
intresse. Vid SLU finns en särskild avdelning för biodling vars
verksamhet är väl ansedd. Utskottet har också erfarit att man genom det
nordiska kontaktorganet för jordbruksforskning erhållit finansiering av ett
nordiskt projekt om bisjukdomar. Trots de insatser som pågår motiverar
emellertid enligt utskottets mening binas betydelse för det ekologiska
systemet en ökad satsning på forskning och utveckling av biodlingen.
Utskottet vill i sammanhanget också framhålla att genom resursförstärkning
på området sådana sysslor och arbetsuppgifter stimuleras som kan komma att
utgöra värdefulla komplement till jord- och skogsbruket.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jol39 yrkande
9 och Jol40 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande biodlingens betydelse m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol39 yrkande 9
och 1986/87:Jol40 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12. Forskarutbildningen vid SLU (mom. 16)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Slutligen vill”
och på s. 19 slutar med ”yrkande 2 (delvis)” bort ha följande lydelse:
Slutligen vill utskottet framhålla att det är angeläget att forskarstuderande
vid SLU ges samma möjligheter som de studerande vid högskolan i övrigt. En
viss förstärkning av resurserna för forskarutbildningen föreslås i propositionen.
Utskottet ansluter sig emellertid till den uppfattning som framförs i
motion Ubl och kan liksom motionärerna konstatera att tillskottet av
doktorandtjänster är betydande vid de utbildningar som lyder under
utbildningsdepartementet, medan satsningen på doktorandtjänster vid Sveriges
lantbruksuniversitet är mycket blygsam. Det är enligt utskottet
angeläget att omvandlingen av utbildningsbidragen till doktorandtjänster vid
denna institution sker i samma takt som vid andra högskolor. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion Ubl yrkande 7 bör ges regeringen
till känna. Med detta uttalande tillgodoses i viss mån motion Jol35 yrkande 2
delvis.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande forskarutbildningen vid Sveriges lantbruksuniversitet -

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Ubl yrkande 7
och 1986/87:Jol35 yrkande 2 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. Huvudmannaskap för skogsforskningen (mom. 17)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet konstaterar att propositionen innehåller förslag till betydande
förstärkningar av skogsforskningen som syftar till att lösa problemen för
skogsbruket i södra Sverige. Syftet med motion J06O6 torde därmed vara
tillgodosett. I propositionen föreslås vidare att skogsstyrelsen skall fördela
medel till skogsföryngringsforskning, skogsproduktionsforskning och luftföroreningsforskning.
Utskottet delar härvid den uppfattning som kommer
till uttryck i motion Ub5 att ansvaret för samtliga dessa områden bör åvila
lantbruksuniversitetet. Detta bör ges regeringen till känna. Med det anförda
tillstyrker utskottet motion Ub5 yrkande 31.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande huvudmannaskap för skogsforskningen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Ub5 yrkande 31 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Försöksverksamhet med sågverksavfall m. m. (mom. 18)
Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Vad avser”
och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Vad avser försöksverksamhet med bark, sågverksavfall m. m. ansluter sig
utskottet till motion Jo314 med yrkande att en sådan försöksverksamhet bör
inledas. Det bör ankomma på regeringen att vidta åtgärder i enlighet med
yrkande 4 i motionen. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande försöksverksamhet med sågverksavfall m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo314 yrkande 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m. (mom. 20 a)

Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jol32 anser utskottet att en fördelning
av utgiftsposterna på så sätt att mer än halva beloppet inbetalade avgifter

JoU 1986/87:19

anvisas till finansiering av skogsforskning, allmän naturvetenskaplig forskning
och försurningsprogrammet innebär ett avsteg från det beslut som
fattades under föregående riksmöte (JoU 1985/86:13). Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det i och för sig kan vara rimligt att öka
skogsforskningens omfattning. Det är däremot inte rimligt att finansiera
denna ökning med medel från avgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel
till större del än vad skogsbruket betalar in. Samma uppfattning har
utskottet vad gäller avgifterna på handelsgödsel, där medel som avsetts
användas för miljöinsatser nu i så stor utsträckning används för insatser i
försurningsprogrammet. Med det anförda ansluter sig utskottet till yrkandena
1 och 2 (delvis) i motionen och anser att regeringen bör återkomma till
riksdagen med förslag till ny fördelning av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel som bättre överensstämmer med riksdagens
tidigare beslut. Detta bör ges regeringen till känna. Motion Jol39 avstyrks i
motsvarande del i den mån den ej tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 20 a) bort ha följande lydelse:

20. beträffande användningen av miljöavgifter på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m.

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol32 yrkandena 1
och 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m. (mom. 20 b)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jol39 anser utskottet att den
föreslagna medelsdispositionen innebär avsteg från riksdagens tidigare
beslut vad gäller finansiering av skogsforskningen och försurningsprogrammet.
De ca 5 milj. kr. i avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel som
bedöms ha influtit från skogsbruket bör enligt utskottet användas för
skogsforskning. Därutöver anser utskottet det rimligt att särskilda medel
avsätts under samma delkonto att användas främst för skogsforskning med
inriktning på familjejordbruk. Med de sammanlagt 10 milj. kr. som bör
avsättas för skogsforskning uppnås en rimlig kostnadsfördelning mellan
familjejordbruken och de mindre skogsbruken å den ena och skogsbolagen å
den andra sidan.

Eftersom man i dag kan konstatera att användningen av handelsgödsel har
en relativt liten betydelse för försurningen bör försurningsprogrammet
följaktligen finansieras med andra budgetmedel än avgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel. Regeringen bör återkomma med förslag till
finansiering av försurningsprogrammet. Utskottet ansluter sig vidare till
yrkande 6 i motion Jol39 att regeringen bör framlägga förslag till miljöför -

JoU 1986/87:19

bättrande åtgärder i särskilt föroreningskänsliga områden inom en ram av 10
milj. kr.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jol39 yrkande 1 i
denna del och yrkande 6 bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser
utskottet motion Jol32 yrkande 2 tillgodosedd i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 20 b) bort ha följande lydelse:

20. beträffande användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m.

b) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol39 yrkande 1
och yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om fördelning av avgiftsmedel m. m.,

17. Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m. (mom. 20 c)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”1 motion
Jo224” och på s. 22 slutar med ”del tillgodosetts” bort ha följande lydelse:

I motion Jo224 yrkas i första hand att skatten på handelsgödsel avskaffas.
Motivet härför - vilket delas av utskottet - är att skatten leder till en felaktig
resursanvändning såväl från företagens som från samhällets synpunkter.
Liksom motionärerna anser utskottet det oacceptabelt att beskatta handelsgödsel
och bekämpningsmedel, allra helst som skatten inte får kompenseras
genom höjda produktpriser. Yrkande 8 i motionen bör således bifallas.
Vidare efterlyses också i motionen (yrkande 9) en redovisning över
användningen av influtna medel och ett förslag till disposition av avgifterna
för 1987/88. Samma yrkande framförs i motion Jo231. I och med att en
redovisning och ett förslag föreligger i propositionen anser utskottet
motionernas yrkanden i denna del tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 20 c) bort ha följande lydelse:

20. beträffande användningen av miljöavgifterna pä bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m.

c) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo224 yrkande 8 hos
regeringen begär förslag om avskaffande av avgifterna på handelsgödsel
och bekämpningsmedel,

18. Användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m. (morn. 20 g)

Karl Erik Olsson (c), Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Bertil
Jonasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”och Jo801” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar motionerna Jo704 och Jo727 vill utskottet ansluta sig till vad
som sägs i motionerna om växtnäringsförlust och packningsskador vid

JoU 1986/87:19

spridning av stallgödsel under höst och senvinter. Anledningen till att
gödseln sprids under dessa årstider är den ofta begränsade lagringskapaciteten
samt det faktum att hanteringen av stallgödsel är arbetskrävande och svår
att hinna med under vårbruket. Vid ökad vårspridning utnyttjas kvävet
bättre och läckagerisken minskar. En sådan spridning förutsätter samtidigt
lagringsmöjligheter under tillräckligt lång tid. Moderna gödselvårdsanläggningar
är emellertid dyrbara för den enskilde jordbrukaren. Den icke
önskvärda effekt som växtnäringsförlusten innebär skulle enligt utskottet
kunna mildras genom införande av ett statligt bidrag till byggande av större
gödselvårdsanläggningar. Bidraget kan finansieras med de medel som hittills
inkommit från gödselskatten.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo704 yrkande
11 och Jo727 bör ges regeringen till känna.

Hithörande motioner påkallar i övrigt ingen åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 20 g) bort ha följande lydelse:

20. beträffande användningen av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel m. m.

g) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo704 yrkande
11 och 1986/87:Jo727 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om bidrag till gödselvårdsanläggningar,

19. Vattenbruk m. m. (mom. 22)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Utskottet
delar” och på s. 25 slutar med ”energidepartementets bilaga” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den oro om vattenbruket som kommer till uttryck i
motionen. Det kan visserligen konstateras att under senare år vissa åtgärder
vidtagits för att stärka forskningen kring vattenbruket (prop. 1983/84:10,
JoU 1983/84:30). Utskottet kan konstatera att regeringen sedermera givit
fiskeristyrelsen och SJFR i uppdrag att utarbeta ett forskningsprogram som
rör vattenbruket i söt- och havsvatten. Dessa åtgärder är emellertid enligt
utskottets mening otillräckliga. Utskottet ställer sig med detta uttalande
bakom vad motionärerna anför om prioritering av forskningsresurser till
vattenbruksområdet (yrkande 1) och om utvecklande av ett havsbrukscentrum
i Bohuslän (yrkande 3). Detta bör ges regeringen till känna. Beträffande
de allmänna miljöfrågorna i haven behandlas dessa under miljö- och
energidepartementets bilaga.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande vattenbruk m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Jo416 yrkandena 1 och
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1986/87:19

20. Främjande av skogsvård (mom. 23)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”1 anslutning”
och slutar med ”budgetåret 1987/88” bort ha följande lydelse:

I anslutning till behandlingen av propositionens allmänna delar har
utskottet delvis berört även regeringens förslag om medelsanvisningar under
nionde huvudtiteln. Ett antal motioner som redovisas nedan har således
direkt och/eller indirekt behandlats under föregående avsnitt. Utskottet
avstyrker samtliga motioner som innebär en ändrad anslagstilldelning under
budgetåret 1987/88 utom såvitt avser motion Jol35 yrkande 3.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion Jol35 yrkande 3 om en
uppräkning av anslaget till 12,4 milj. kr. Därmed avstyrker utskottet motion
Ub5 yrkande 32.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jol35 yrkande 3 och med avslag på motion
1986/87:Ub5 yrkande 32 till Främjande av skogsvård för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 12 400 000 kr.,

21. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 26)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till vad utskottet anfört ovan (reservation 6) tillstyrker
utskottet yrkande 3 i motion Jol39. Anslaget till SLU bör således tillföras 1
milj. kr. för en professur i alternativ odling samt ytterligare 3 milj. kr. för en
utökad forskningsverksamhet på området. Motion Jol35 yrkande 2 avstyrks i
den mån den ej tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:139 yrkande 3 och med avslag på motion 1986/
87:Jol35 yrkande 2 till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 441 500 000 kr.,

22. Sveriges lantbruksuniversitet (mom. 26)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha föjande lydelse:
Med hänvisning till vad som anförts reservationsvis (reservation 7)
beträffande utskottets ställningstagande i avsnittet rörande jordbruksforsk -

JoU 1986/87:19

ning tillstyrker utskottet motion Jol35 yrkande 2 om höjning av anslaget med
2 milj. kr. Vidare bör SLU tillföras medel för 10 nya doktorandtjänster.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om finansieringen av
dessa tjänster. Motion Jol39 yrkande 3 avstyrks i den mån den inte
tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87: Jol35 yrkande 2 i motsvarande del och med avslag
på motion 1986/87:Jol39 yrkande 3 till Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 439 500 000
kr., varav 2 000 000 kr. bör anvisas till stöd till försöksgård för
alternativ odling, samt hos regeringen hemställer om förslag rörande
ytterligare doktorandtjänster i enlighet med vad utskottet anfört,

23. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (mom. 32)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet, som biträder förslaget i motion Jol41 om avskaffande av
skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel, ställer sig bakom yrkande
1 i motionen att anslaget bör reduceras till 98 milj. kr. Med det anförda
avstyrker utskottet motionerna Jol32, Jol35 och Jol39 i vad avser denna
fråga.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jol41 yrkande 1 och med avslag på motionerna
1986/87:Jol32 yrkandena 2 (delvis) och 3, 1986/87:Jol35 yrkande 1
och 1986/87:Jol39 yrkande 5 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 98 000 000
kr.,

24. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (mom. 32)

Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder de förslag till medelsdisposition som framförs i motion
Jol32 yrkandena 2 (delvis) och 3. Med detta ställningstagande avstyrker
utskottet motionerna Jol35, Jol39 och Jol41 i vad avser denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jo 132 yrkandena 2 (delvis) och 3 och med avslag på
motionerna 1986/87:Jol35 yrkande 1, 1986/87:Jol39 yrkande 5 och
1986/87:Jol41 yrkande 1 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för

JoU 1986/87:19

budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 102 880 000 kr.,
varav 3 000 000 kr. bör anvisas till projekt kring alternativ odling,

25. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (mom. 32)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Jol39 att jordbrukets uppgifter
som råvaruproducent måste vidgas. En utveckling mot ett alternativt
utnyttjande av åkerarealen kan leda till att landets importberoende minskas,
att delar av vår industri kan garanteras god råvarutillgång samtidigt som
beroendet av ändliga råvaror minskas. För att göra en sådan utveckling
möjlig anser utskottet - i likhet med motionärerna - att 10 milj. kr. bör
avsättas till forskning om och utveckling av alternativ råvaruproduktion och
råvaruanvändning. Dessa medel bör komma SJFR till del. Med det sålunda
anförda tillstyrker utskottet motion Jol39 yrkande 5 och avstyrker därmed
motionerna Jol32, Jol35 och Jol41 i vad avser denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jol39 yrkande 5 och med avslag på motionerna
1986/87:Jol32 yrkandena 2 (delvis) och 3, 1986/87:Jol35 yrkande 1
och 1986/87:Jol41 yrkande 1 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 121 880 000
kr.,

26. Skogs- och jordbrukets forskningsråd (mom. 32)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet
biträder” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder det förslag som framförs i motion Jol35 om uppräkning
med betydligt mer än 10 % av anslaget för innevarande budgetår. Uppräkningen
bör uppgå till 12 milj. kr. Därmed avstyrker utskottet motionerna
Jol32, Jol39 och Jol41 i vad avser denna fråga.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87:Jol35 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1986/87:Jol32
yrkandena 2 (delvis) och 3, 1986/87:Jol39 yrkande 5 och 1986/
87:Jol41 yrkande 1 till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 124 880 000 kr.,

JoU 1986/87:19

27. Internationellt samarbete m. m. på miljövårdsområdet
(mom. 38)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 sorn börjar med ”Utskottet kan
instämma” och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som framförs i motionerna rörande den ökning av
koldioxidutsläppen som registrerats. Enligt vad utskottet erfarit deltar också
Sverige i det internationella samarbetet på området. Det är enligt utskottets
mening synnerligen angeläget med ett ännu mer aktivt engagemang från
Sveriges sida i den internationella forskningsverksamheten kring dessa
problem. Liksom motionärerna saknar utskottet i propositionen en prioritering
av dessa frågor.

Utskottet instämmer i att det föreligger ett stort behov av europeiskt
samarbete på miljöområdet. Inom det s. k. EUREKA-projektet pågår bl. a.
diskussioner om marint forskningsarbete, och vissa samarbetsprojekt har
redan inletts inom miljövårdsområdet. Organisatoriska förutsättningar för
ett ökat samarbete på miljövårdsområdet föreligger i dag. Genom bildandet
av ett Miljö-EUREKA i enlighet med vad som föreslås i motionen skulle
samarbetet ytterligare kunna främjas och nödvändiga åtgärder stimuleras
och utvecklas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jol38
yrkandena 3 och 4 bör ges regeringen till känna. Med det anförda anser
utskottet motion Jo707 yrkande 3 tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande internationellt samarbete m. m. på miljövårdsområdet att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jol38 yrkandena
3 och 4 och 1986/87: Jo707 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

28. Laboratorieresurser m. m. (mom. 39)

Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jo757 konstaterar utskottet att nästan
all forskning om gifterna i haven avser dioxinets verkningar. Bakgrunden
härtill är avsaknaden av ett laboratorium med kompetens att analysera de
kemiska produkter och processer som har motsvarande komplexitet som
dioxinet. Inte heller sker någon kontinuerlig provtagning. Utskottet ansluter
sig till yrkande 2 i motionen om inrättande av ett myndighetslaboratorium
som bör ledas av naturvårdsverket.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jo757 yrkande 2
bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jol38 yrkande 9 i den mån yrkandet inte kan anses tillgodosett genom
utskottets ställningstagande.

JoU 1986/87:19

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande laboratorieresurser m. m.
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo757 yrkande 2 och
med avslag på motion 1986/87:Jol38 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29. Laboratorieresurser m. m. (mom. 39)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet vill’
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Jol38 anser utskottet det vara av
avgörande betydelse att miljökonsekvenserna klarläggs innan nya produkter
och produktionsprocesser som kan påverka miljön tas i anspråk. Utvecklingen
går snabbt för processer som riskerar att bidra till spridning av bl. a.
dioxinet. Kompetens på området finns redan vid Umeå universitet, FOA 4
och arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning i Umeå. Enligt
utskottets mening bör därför ett nytt laboratorium förläggas till Umeå.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion Jol38 yrkande 9
bör ges regeringen till känna. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jo757 yrkande 2 i den mån motionen inte kan anses tillgodosedd genom
utskottets ställningstagande.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. beträffande laboratorieresurser m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol38 yrkande 9 och
med avslag på motion 1986/87:Jo757 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Överföring av vissa forskningsmedel (mom. 40)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion Jo704 att anslagen till
viss miljövårdsforskning bör överföras från miljö- och energidepartementets
anslag till anslaget för naturvetenskapliga forskningsrådet under utbildningsdepartementets
huvudtitel. Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande överföring av vissa forskningsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo704 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

JoU 1986/87:19

31. Miljövärdsforskning inom olika samhällssektorer m. m.
(mom. 41 d)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”1 två” och
slutar med ”aktuella förslagen” bort ha följande lydelse:

I två motioner, Jo776 och Jo795 yrkande 3, behandlas frågan om rötslam.
Det är enligt utskottets mening angeläget att forskning bedrivs om tungmetallers
effekter på människan och miljön och så att riktlinjer och gränsvärden
kan fastställas för slamhanteringen. Vad utskottet sålunda anfört bör ges
regeringen till känna. Med det anförda anser utskottet motion Jo776
tillgodosedd i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 41 d) bort ha följande lydelse:

41. beträffande miljövärdsforskning inom olika samhällssektorer
m. m.

d) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo776 yrkande
1 och 1986/87:Jo795 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om behovet av forskning om föroreningar i
rötslam,

32. Forskning kring havsföroreningar m. m. (mom. 42 a)

Karl Erik Olsson (c), Lars Ernestam (fp), Bengt Rosén (fp), Bertil Jonasson
(c) och Anders Castberger (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
vill" och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Jol38 är det viktigt att slå vakt om PMK:s fortsatta
verksamhet. Inom ramen för PMK bör göras undersökningar beträffande
Västerhavet och Nordsjön. Detta arbete bör syfta till ett material som kan
läggas till grund för ett nordiskt åtgärdsprogram till skydd för havsmiljön i
Nordsjön. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jol38 yrkande 7
bör ges regeringen till känna. Övriga i detta sammanhang behandlade
motioner påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

dets att utskottets hemställan under 42 a) bort ha följande lydelse:

42. beträffande forskning kring havsföroreningar m. m.

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jol38 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33. Forskning kring havsföroreningar m. m. (mom. 42 b)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Jol42 krävs det direkta forskningsinsatser med
inriktning på nödvändiga akutåtgärder för att rädda döda havsbottnar.

JoU 1986/87:19

Målinriktad forskning av både havsbiologisk och teknisk art bör bedrivas i
enlighet med vad som anförs i motionen. Kostnaderna för verksamheten bör
bestridas med medel från anslaget till miljövårdsforskning. Detta bör ges
regeringen till känna. Övriga i detta sammanhang behandlade motioner
påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.

dels att utskottets hemställan under 42 b) bort ha följande lydelse:

42. beträffande forskning kring havsföroreningar m. m.

b) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo 142 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34. Forskning kring havsföroreningar m. m. (mom. 42 c och d)

Karl Erik Olsson och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till yrkandet i motion Jo416 att en referensanläggning
utses för att genom studier och långsiktiga provtagningsserier följa
havsbrukets miljöpåverkan. Vidare anser utskottet, i likhet med motionärerna
i motion Jo714, att havsmiljöforskningen bör prioriteras. Detta är viktigt
bl. a. mot bakgrund av den allvarliga miljösituationen i Nordsjön. Utnyttjandet
av havet som en värdefull resurs måste grundas på en bred kunskapsbas
om såväl möjligheter som begränsningar. Detta bör ges regeringen till känna.
Övriga i detta sammanhang behandlade motioner påkallar ingen särskild
åtgärd från riksdagens sida, med undantag av motion Jol38 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 42 c) och d) bort ha följande lydelse:

42. beträffande forskning kring havsföroreningar m. m.

c) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo416 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

d) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo714 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Forskning kring havsföroreningar m. m. (mom. 42 f)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som anförts i motion Jo809 är det bråttom att vidta åtgärder mot
miljöförstöringen i Östersjön. Forskningsinsatserna i detta ämne bör förstärkas
genom att ett havsfiskelaboratorium förläggs till ostkusten. Mot bakgrund
av den allvarliga miljösituationen i Bottniska viken bör en särskild
forskningsenhet inrättas vid Norrlandskusten. Denna kan lämpligen samordnas
med den befintliga forskningsstationen vid Norrbyskär utanför Umeå.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i detta sammanhang
behandlade motioner påkallar ingen särskild åtgärd från riksdagens
sida.

JoU 1986/87:19

dels att utskottets hemställan under 42 f) bort ha följande lydelse:

42. beträffande forskning kring havsföroreningar m. m.

f) att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo809 yrkande
2 och 1986/87:Jo810 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

36. Miljövårdsforskning(mom. 45)

Lars Ernestam, Bengt Rosén och Anders Castberger (alla fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts ovan (reservation 15) beträffande
utskottets ställningstagande i avsnittet rörande användningen av miljöavgifter
på bekämpningsmedel och handelsgödsel m. m. tillstyrker utskottet
motion Jol32 yrkande 2 i motsvarande del. Därmed avstyrker utskottet
motion N132 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jol32 yrkande 2 (delvis) och med avslag på motion
1986/87:N132 yrkande 1 till Miljövårdsforskning för budgetåret 1987/
88 anvisar ett reservationsanslag av 94 500 000 kr., varav 10 000 000
kr. avser forskning kring läckage och övergödning hänförliga till
jordbruket,

37. Miljövårdsforskning (mom. 45)

Jan Jennehag (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de växande miljöproblemen anser utskottet - i likhet
med motionärerna i motion N132 - den av regeringen föreslagna höjningen
av anslaget otillräcklig. Bl. a. gäller detta förslaget om höjning med 10 milj.
kr. av anslaget till forskningen kring havsföroreningarna. Utskottet tillstyrker
således motion N132 yrkande 1. Därmed avstyrker utskottet motion
Jol32 yrkande 2 i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:N132 yrkande 1 och med avslag på motion
1986/87:Jol32 yrkande 2 (delvis) till Miljövårdsforskning för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr., varav
20 000 000 kr. avser forskning kring havsföroreningar,

JoU 1986/87:19

38. Särskilda projekt på miljövårdens område (mom. 46)

Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (båda m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”därmed motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det totala medelsbehovet
för Ringsjöprojektet bör bestridas av statsmedel. För ändamålet bör
följaktligen anvisas ytterligare 15 milj. kr. De åtgärder för minskning av
kvantiteten gödsel och bekämpningsmedel som föreslås i motionen är enligt
utskottets mening angelägna varför 2 milj. kr. bör anslås för detta ändamål.
Utskottet har tidigare behandlat vissa problem vid hanteringen av stallgödsel.
Utskottet konstaterade då att på grund av begränsad lagringskapacitet
spridning av stallgödsel sker under för miljön olämpliga årstider. För att
stimulera en utbyggnad av gödselbehållarna bör - i enlighet med motionen -bidrag utgå och 29 milj. kr. anslås för detta ändamål.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion Jol41 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1986/87:Jol41 yrkande 2 till Särskilda projekt på
miljövårdens område för budgetåret 1987/88 utöver tidigare anvisat
reservationsanslag anvisar ytterligare 45 000 000 kr.