Jordbruksutskottets betänkande
1986/87:16

om statsbudgeten för budgetåret 1987/88 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1986/87:100 bilaga 11)

1986/87:16

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bilaga 11) med undantag
av bl. a. de anslag som är upptagna under avsnittet I Idrott, rekreation
och turism, vilka behandlas av kulturutskottet.

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de förslag som regeringen lagt fram
under jordbruksdepartementets huvudtitel, med bl. a. de undantag som inledningsvis
angetts.

Förslagen under nionde huvudtiteln gäller bl. a. jordbruksdepartementet,
jordbrukets rationalisering, skogsbruk, fiske, service och kontroll. Anslagen
till utbildning och forskning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
behandlas i samband med proposition 1986/87:80 om forskning (JoU
1986/87:19).

Utskottets ställningstagande innebär att regeringens förslag om medelsanvisning
och bidragsramar m. m. tillstyrks, med de undantag och kommentarer
i övrigt från utskottets sida som anges nedan.

Under punkt B 5 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
förordar utskottet att kreditgarantiavgift ej skall tas ut på kreditgarantier
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde som beviljats före budgetåret
1983/84.

Under punkt B 10 Främjande av rennäringen föreslår utskottet en anslagshöjning
med 4,7 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Under punkt C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område föreslås
en tidigareläggning av reduktionen av livsmedelssubventionerna och ett uttalande
om en successiv avveckling av livsmedelssubventionerna.

Under punkt D 6 Bidrag till skogsvård m. m. gör utskottet vissa uttalanden
om en mera restriktiv användning av det s. k. 5:3-bidraget. Under punkt
D 7 Stöd till byggande av skogsvägar föreslås åtgärder för en ökad samhällelig
styrning av skogsvägar som byggs utan statsbidrag! områden med svårföryngrad
skog.

Anslaget till lån till fiskerinäringen (punkt E 7) föreslås av utskottet uppräknat
med 15 milj. kr. till 50 milj. kr.

1 Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 16

Rättelse: S. 11 rad 33 Står: 2 907 000 Rättat till: 2 907 670 000

Under punkt F 1 Statens livsmedelsverk redovisar utskottet vissa övervä- JoU 1986/87:16
ganden angående dricksvattenkontrollen m. m.

Till betänkandet fogas 40 reservationer och ett särskilt yttrande.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1-A 4 (s. 13-14)
och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 15 726 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 4 315 000 kr.,

3. att riksdagen till Utredningar m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 2 800 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 700 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

Regeringen har under punkt B 3 (s. 15-18) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 30 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl., vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 10) att riksdagen beslutar att till anslaget B 3 Bidrag till
jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1987/88 anslå 30 000 000
kr.

Motion 1986/87:Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 6) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 5 milj. kr. minskat anslag till jordbrukets rationalisering på 35
milj. kr.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen
(1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering. Därutöver
används anslaget för vissa speciella ändamål. För budgetåret 1985/86 har
dessutom anvisats 40 milj. kr. för att rekonstruera särskilt skuldtyngda
jordbruksföretag.

Jordbruksministern föreslår under förevarande anslag oförändrade bi- 2

dragsramar för yttre och inre rationalisering inom jordbruket med 12 resp. JoU 1986/87:16
18 milj. kr. Liksom för närvarande bör det ankomma på regeringen att besluta
om jämkning mellan bidragsramarna.

Enligt motion Jo224 är det omotiverat att staten i nuvarande produktionsläge
bidrar till jordbrukets inre rationalisering. Bidraget bör upphöra på
sikt. För nästa budgetår föreslår motionärerna en minskning av anslaget med
10 milj. kr. (yrkande 10).

Med i huvudsak samma motivering yrkas i motion Jo257 en minskning av
anslaget med 5 milj. kr. (yrkande 6).

Utskottet får påpeka att motionsyrkandena utformats så att de endast avser
anslagsanvisningen för budgetåret 1987/88 men däremot ej själva bidragsramen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om bidragsram. Vad beträffar behovet
av utbetalningar under budgetåret 1987/88 saknas anledning att frångå
regeringens bedömning. De båda motionsyrkandena avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
30 000 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 10 och 1986/87: Jo257 yrkande
6 till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.

3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Regeringen har under punkt B 4 (s. 18-19) föreslagit riksdagen att till Markförvärv
för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 7) att riksdagen hos regeringen begär uppdrag till jordfonden
angående markförsäljning på ca 50 milj. kr.

Utskottet

I lantbruksstyrelsens anslagsframställning anförs bl. a. att det är viktigt att
jordfondsverksamheten kan hållas på en hög nivå. Under den senaste tiden
har lantbruksnämnderna satsat mer på utförsäljning av mark än på inköp.

Likviditeten är därför för tillfället god. Med hänvisning till detta och till det
statsfinansiella läget avstår styrelsen nu från att begära likviditetstillskott till
fonden. I likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föreslås i propositionen
att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Enligt motion Jo257 bör en betydande del av jordfondens markinnehav
kunna säljas. Tillgångarna bör kunna minskas med 50 milj. kr. 3

Utskottet framhöll vid behandlingen av ett liknande yrkande under riks- JoU 1986/87:16

mötet 1985/86 att det inte var förenligt med jordfondens syfte att riksdagen
- utan närmare information om struktur och läge av ifrågavarande fastighetsinnehav
- förordade en utförsäljning av markegendomar till ett visst belopp.
Anledning saknas att nu frångå denna ståndpunkt, särskilt mot bakgrund
av lantbruksstyrelsens uppgifter om den gjorda satsningen på utförsäljning
av fastigheter. Utskottet avstyrker därför motion Jo257 yrkande 7.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande försäljning av mark från jordfonden
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo257 yrkande 7.

4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

Regeringen har under punkt B 5 (s. 19-21) föreslagit riksdagen att till Täckande
av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 14) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om kreditgarantiavgift på redan beviljade
kreditgarantier.

Motion 1986/87:Jo234 av Jan Jennehag (vpk), vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget om höjning av kreditgarantiavgiften för statliga garantilån inom
jordbruket tagna före den 1 juli 1983.

Motion 1986/87:Jo247 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
lån för jordbrukets rationalisering m. m.

Utskottet

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1984/85:100 bil. 11, JoU 25, rskr.

186) har för statliga garantier till jordbrukets rationalisering m. m. beviljats
en ram av 4 000 milj. kr. T. o. m. budgetåret 1985/86 har åtaganden för
3 787 milj kr. gjorts. Enligt jordbruksministerns bedömning bör en oförändrad
engagemangsram vara tillräcklig.

Den kreditgarantiavgift som nu tas ut på de kreditgarantier som lämnats
efter budgetåret 1982/83 bör enligt propositionen fortsättningsvis, även på
jordbruksdepartementets område, tas ut på samtliga beviljade kreditgarantier.
Jordbruksministern anmäler att han återkommer till regeringen i denna
fråga.

I motionerna Jo224, Jo234 och Jo247 yrkas att förslaget om en kreditgarantiavgift
avvisas. I motion Jo224 (m) anförs främst formella skäl, dvs. för- 4

budet mot retroaktiv skattelagstiftning, för yrkandet i fråga. Motionärerna JoU 1986/87:16
förutsätter i enlighet härmed att de som redan beviljats kreditgarantier inte
skall betala den aviserade avgiften.

I vpk-motion Jo234 påpekas bl. a. att avgiften i realiteten innebär en pålaga
på jordbruket om ca 30 milj. kr., vilket ytterligare kan bidra till avvecklingen
av jordbruksföretag i Norrlands inland och andra avfolkningsbygder.

I centermotionen Jo247 framhålls att kostnadsbilden för låntagarna drastiskt
förändras om avgiften införs. Merkostnader på upp till 10 000 kr. kan
ifrågakomma för det enskilda företaget. Om garantiavgiften trots detta genomförs
förutsätter motionärerna att kostnaderna beaktas i prisöverläggningarna
på jordbrukets område.

Utskottet noterar att finansutskottet i sitt betänkande om riktlinjer för
den ekonomiska politiken m. m. uttalat sig till förmån för ett ökat uttag av
kreditgarantiavgifter med motiveringen att garantiverksamheten bör bära
sina egna kostnader. Under budgetåret 1985/86 resulterade garantiverksamheten
i ett underskott på 1,3 miljarder kronor. Enligt finansutskottet bör i
normalfallet även äldre garantier avgiftsbeläggas (FiU 1986/87:10 s. 68). Betänkandet
har godkänts av riksdagen (rskr. 122).

Med reservation för att utskottet inte haft någon närmare information om
hur den av jordbruksministern aviserade avgiften kommer att konstrueras
ansluter sig utskottet till synpunkterna i motion Jo224 att en avgift på redan
beviljade kreditgarantier kan komma i konflikt med bestämmelserna i regeringsformen
om retroaktiv skattelagstiftning (jfr prop. 1978/79:195 s. 175).

Huvudskälet till att utskottet ställer sig tveksamt till en avgift av ifrågavarande
slag är emellertid att den aktualiseras i ett läge med vikande lönsamhet
i jordbruksnäringen och dessutom i första hand drabbar de mest skuldtyngda
företagen. Utskottet anser för sin del att den i propositionen aviserade avgiften
inte bör tas ut på kreditgarantier beviljade före budgetåret 1983/84. Finansutskottets
uttalande utesluter enligt jordbruksutskottets mening inte att
undantag från avgiftsbeläggning görs för kreditgarantier inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Vad jordbruksutskottet anfört med anledning
av motionerna Jo224 yrkande 14, Jo234 och Jo247 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000
kr.,

2. beträffande kreditgarantiavgifter

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Jo224 yrkande
14, 1986/87:Jo234 och 1986/87:Jo247 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

5. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 6 (s. 21) och hemstäl -

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag JoU 1986/87:16
beviljas till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. med sammanlagt
högst 7 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 7 000 000
kr.

6. Främjande av trädgårdsnäringen och Stöd till innehavare
av fjällägenheter m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 7-B 8 (s. 22-23)
och hemställer

1. att riksdagen till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

7. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

Regeringen har under punkt B 9 (s. 23-24) föreslagit riksdagen att till Särskilt
stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo239 av Lennart Brunander och Bertil Jonasson (c), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat stöd till svensk biodling.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling. Enligt
föredraganden bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

I motion Jo239 understryks binas betydelse för lantbruket, särskilt oljeväxtodlingen.
En utökad svensk biodling kan ge nya arbetstillfällen. Utrymme
finns för en större produktion och konsumtion av inhemsk honung.

För att stimulera biodlingen och anknytande näringar föreslår motionärerna
ökat stöd till Sveriges biodlares riksförbund och till biodlingsavdelningen vid
lantbruksuniversitetet.

Utskottet delar i stor utsträckning motionärernas syn på biodlingens värde
för växtskyddet och jordbruksnäringen m. m. samt från sysselsättningssynpunkt.
Enligt vad utskottet erfarit erhåller emellertid Sveriges biodlares riksförbund
bidrag även från fonden för kollektiva åtgärder inom binäringen
(fr. o. m. budgetåret 1985/86 sammanlagt 1 milj. kr.). Riksförbundet har enligt
uppgift tillsatt en expertgrupp som skall utreda biodlingens framtid. När
det gäller verksamheten vid Sveriges lantbruksuniversitet får utskottet hän- 6

visa till den nyligen framlagda proposition 1986/87:80 om forskning, som JoU 1986/87:16
bl. a. innefattar förslag om resursförstärkningar för den grundläggande biologiska
forskningen.

Utskottet utgår från att de frågor som tas upp i motionen kommer att följas
med stor uppmärksamhet även i fortsättningen. Mot bakgrund av vad
som redovisats ovan är utskottet för närvarande inte berett att föreslå ökat
stöd till biodlingen i enlighet med motion Jo239.

Regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget tillstyrks.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökat stöd till svensk biodling m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo239,

2. att riksdagen till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 215 000 kr.

8. Främjande av rennäringen

Regeringen har under punkt B 10 (s. 25-28) föreslagit riksdagen att till
Främjande av rennäringen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 20 063 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo203 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c), vari yrkas
att riksdagen beslutar att till Främjande av rennäringen för budgetåret
1987/88 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 700 000 kr. förhöjt
reservationsanslag för uppräkning av prisstödet.

Motion 1986/87:Jo206 av Britta Bjelle (fp), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en plan för renslakten
hösten 1987.

Motion 1986/87:Jo215 av Lars Wemer m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen
för budgetåret 1987/88 till Främjande av rennäringen anvisar ett reservationsanslag
om 24 763 000 kr.

Motion 1986/87:Jo221 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder för lägre cesiumhalt i renkött,

2. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 24 763 000 kr.

Motion 1986/87:Jo253 av Kerstin Gellerman m. fl. (fp), vari yrkas att riksdagen
till Främjande av rennäringen anslår ytterligare 4,7 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

Utskottet

Anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av lantbruksstyrelsen
efter årliga överläggningar mellan staten och företrädare för rennärings- 7

utövarna. Användningsområdena avser åtgärder till främjande av rennä- JoU 1986/87:16
ringen såsom upplysning och rådgivning, katastrofskydd vid svåra renbetesförhållanden,
pristillägg på renkött, konsulentverksamhet vid Svenska samernas
riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetesmarker, utvecklingsprogram
för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt som gagnar
renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riksgränsstängsel
med anledning av bl. a. 1972 års svensk-norska renbeteskonvention samt
för underhåll av vissa renskötselanläggningar.

Jordbruksministern anför följande:

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl har skapat stora problem för bl. a. renskötselföretagen.
Det radioaktiva nedfallet har orsakat merkostnader och inkomstbortfall
för företagen.

Svenska samernas riksförbund har med anledning av Tjernobylolyckan i
skrivelse till regeringen hemställt att regeringen vidtar ett antal åtgärder för
att minska eller motverka effekterna för rennäringen av det radioaktiva nedfallet.
Riksförbundets förslag har i stora delar också aktualiserats i samband
med riksdagsbehandlingen av prop. 1986/87:18 om vissa åtgärder m. m. efter
Tjernobylolyckan. Bl. a. har riksdagen uttalat att en plan för ett sammanhållet
åtgärdsprogram för rennäringen och den samiska kulturen bör göras
till föremål för en samlad bedömning i den interdepartementala statssekreterargruppen.
Arbetet med ett sådant åtgärdsprogram har påbörjats.

Riksdagen har vidare avslagit motioner om en höjning av prisstödet till rennäringen
för innevarande budgetår och om införande av ett renkonto.

De renskötande samerna har drabbats hårt av nedfallet från Tjernobyl.

Renskötseln är en nödvändig förutsättning för bevarandet av den samiska
kulturen och det samiska språket. De omedelbara åtgärder som nu behöver
vidtas är att försöka minska halten av cesium-137 i renkött så att sedvanlig
slakt och försäljning kan återupptas i så stor utsträckning som möjligt.

I syfte att minska cesiumhalten i renkött har lantbruksuniversitetet utvecklat
ett kaliumberikat renfoder som är avsett att användas som helfoder.

Under förutsättning att renarna äter enbart detta foder halveras cesiumhalten
i renköttet ungefär var tolfte dag. Genom denna utfodring kan en mycket
stor del av de renar som avses slaktas under vintern komma att ha halter som
understiger gällande riktvärde för cesium i livsmedel. Staten står för foderkostnaden
och för de extra kostnader som uppkommer för samebyn till följd
av utfodringen.

För de värst drabbade samebyarna i norra Jämtland och södra Västerbotten
är det inte praktiskt möjligt att få ned cesiumhalten till gällande riktvärde
genom utfodring. Genom domänverkets försorg har vinterbetesområden
ställts till förfogande utanför renskötselområdet i Dalarna. Renar från två
samebyar i norra Jämtland har flyttat till dessa områden. Om detta försök
faller väl ut kan en utökning av renflyttning ske nästa år.

Lantbruksstyrelsen och dess renradiakgrupp har vidtagit en rad åtgärder
för att minska cesiumhalten i renköttet. Genom en kombination av dessa
åtgärder bör enligt min bedömning konsekvenserna för renskötseln nästa år
till följd av Tjernobylolyckan kunna bli förhållandevis små. Vid nästa års
slakt torde huvuddelen av de renar som slaktas komma att godkännas som
livsmedel. Staten kommer som hittills att ersätta renskötselföretagens inkomstbortfall
och merkostnader till följd av olyckan. Det ankommer dock
på rennäringen själv, i likhet med övriga drabbade näringar, att vidta erforderliga
åtgärder för att begränsa skadan. Tjernobylolyckan har lett till att
konsumtionen av renkött gått ned. Så snart åtgärderna att få ned cesiumhalten
i köttet fått effekt, kommer staten om det behövs att medverka till olika 8

marknadsinsatser för att öka konsumtionen av renkött. Kostnaderna för JoU 1986/87:16
dessa insatser går dock inte att bedöma för närvarande.

En angelägen fråga för samebyarnas framtid är utvecklings- och markanvändningsplanering.
För att täcka statens del av kostnaderna för denna
planering bör anslaget tillföras ytterligare 5 milj. kr. under en femårsperiod.

För nästa budgetår bör sålunda ytterligare 1 milj. kr. anvisas. För underhåll
av riksgränsstängsel och för underhåll av vissa renskötselanläggningar bör
anslaget räknas upp med ytterligare 340 000 kr. Därutöver bör anslaget räknas
upp med ytterligare 503 000 kr. Sammanlagt föreslår jag alltså att anslaget
räknas upp med 1 843 000 kr. till 20 063 000 kr.

Yrkanden om en uppräkning av anslaget för prisstöd till rennäringen med
4,7 milj. kr. framförs i motionerna Jo203 (c), Jo215 (vpk), Jo221 yrkande 2
(m) och Jo253 (fp). Motionärerna hänvisar bl. a. till tidigare riksdagsuttalanden
i ämnet och till lantbruksstyrelsens anslagsframställning.

I motion Jo206 (fp) anförs att det ligger i statens intresse att medverka till
en rationell och välplanerad renslakt för hösten 1987. En plan för renslakten
skulle bl. a underlätta situationen för samerna och för den till renslakten
kopplade livsmedelsbranschen.

Enligt motion Jo221, yrkande 1 (m), bör åtgärder vidtas för att nedbringa
cesiumhalten hos alla renar till en nivå som gör köttet lämpligt som livsmedel.
Detta bör gälla även de värst drabbade byarna i norra Jämtland och
södra Västerbotten.

Utskottet erinrar om att riksdagen tidigare uttalat sig för en årlig justering
av prisstödet till rennäringen i enlighet med de principer som fastställts för
Norrlandsstödet (JoU 1985/86:13 s. 20). Som framgår av lantbruksstyrelsens
anslagsframställning har prisstödet, på grund av uteblivna uppräkningar,
sänkts från 190 kr. till 160 kr. per ren. Enligt utskottets mening bör anslaget
räknas upp i enlighet med de beräkningar lantbruksstyrelsen gjort, i samråd
med jordbruksnämnden. Utskottet tillstyrker således de aktuella motionsyrkandena
om en höjning av anslaget med 4,7 milj. kr.

I anslutning till motionerna Jo206 och Jo221 vill utskottet understryka att
det inte råder delade meningar om det angelägna i att staten på alla sätt bistår
rennäringen för att motverka effekterna av Tjernobylolyckan. Vilka åtgärder
som vidtagits och kommer att vidtas i detta sammanhang redovisas
utförligt i propositionen.

Utskottet utgår från att det inför slaktsäsongen 1987 kan vidtas åtgärder
så att i stort sett alla renar som slaktas har cesiumhalter som understiger tilllämpat
riktvärde. Det kan tilläggas att lantbruksstyrelsen den 20 februari
1987 beslutat erbjuda 16 samebyar i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands
län att tillskottsutfodra renar under våren. Motion Jo221 yrkande 1 bör
med hänsyn till det anförda inte nu föranleda något initiativ från riksdagens
sida.

Även i motion Jo206 tas upp frågor som faller inom ramen för de åtgärder
som redovisas i propositionen. Utskottet utgår från att syftet med motionen
kommer att tillgodoses genom de planerade insatserna för rennäringen och
inför 1987 års slaktsäsong. Huruvida en särskild plan för renslakten skulle i
väsentlig mån underlätta eller främja verksamheten har utskottet för sin del
svårt att bedöma. Det bör i första hand ankomma på lantbruksstyrelsen att 9

i samråd med rennäringen och dess branschorgan överväga behovet av en JoU 1986/87:16
sådan planering.

Utskottet anser inte att yrkandet i motion Jo206 är av den beskaffenheten
att det påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1986/87:Jo203, 1986/87:Jo215, 1986/87:Jo221 yrkande
2 och 1986/87:Jo253 till Främjande av rennäringen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 24 763 000 kr.,

2. beträffande en plan för renslakten
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo206,

3. beträffande åtgärder för lägre cesiumhalt i renkött
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo221 yrkande 1.

Jordbruksprisreglering

9. Statens jordbruksnämnd

Regeringen har under punkt C1 (s. 29-30) föreslagit riksdagen att till statens
jordbruksnämnd för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
26 309 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 7 och 8),

7. att riksdagen beslutar av regeringen begära förslag till regler för ett
omställningsstöd för stimulans av alternativproduktion inom jordbruket så
som motionen förordar,

8. att riksdagen beslutar att till anslaget C 1. Statens jordbruksnämnd anslå
medel om 250 000 000 kr. för omställningsstöd.

Utskottet

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande
pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden.

Nämnden är inom totalförsvarets civila del ansvarig myndighet för funktionen
Livsmedelsförsörjning m. m. Dessutom är nämnden huvudman för
skördeskadeskyddet.

Jordbruksnämndens organisation m. m. framgår av förordningen
(1965:799) med instruktion för statens jordbruksnämnd.

I motion Jo797 föreslås att jordbruksnämnden tilldelas särskilda medel,

250 milj. kr., för att stimulera utnyttjandet av tillgängliga arealer inom jordbruket.
Det förutsätts i motionen att jordbruksnämnden kan närmare precisera
villkoren för den föreslagna stödformen, som bl. a. skulle inriktas på
produktion av alternativa råvaror. Som exempel nämns odling av protein, 10

energigrödor, fiberråvaror och råvaror för den kemisk-tekniska industrin. JoU 1986/87:16
Enligt motionen är syftet att stödja en produktion som på sikt inte skall belasta
regleringsekonomin.

Utskottet erinrar om att den s. k. spannmålsgruppen arbetar med att
finna mer långsiktiga lösningar när det gäller åkerarealens användning. Innan
beslut fattas i vederbörlig ordning om produktionsinriktningen m. m. i
jordbruket är det knappast meningsfullt att anslå medel i den storleksordning
motionärerna föreslagit för ifrågavarande ändamål. Utskottet avstyrker
således motion Jo797 i nu aktuella delar. Mot regeringens förslag till anslagsanvisning
har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo797 yrkandena 7 och 8 till Statens jordbruksnämnd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 26 309 000 kr.

10. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 30-31) och hemställer att

riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 2 581 000 kr.

11. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Regeringen har under punkt C 3 (s. 31-33) föreslagit riksdagen att

1. medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
under budgetåret 1987/88 får disponera en rörlig kredit på
högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens
jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen
av sockernäringen för budgetåret 1987/88 får disponera en rörlig kredit
på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjåmning under
budgetåret 1987/88 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

4. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 2 907 670 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo208 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c), vari yrkas
med hänvisning till vad som anförts i motion 1986/87: A213, att riksdagen
beslutar att avslå regeringens förslag om minskade mjölksubventioner.

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkandena 6 och 7),

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om takten av avvecklingen av livsmedelssubventionerna,

7. att riksdagen beslutar att till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på JoU 1986/87:16
jordbrukets område för budgetåret 1987/88 anslå 2 864 670 000 kr.

Motion 1986/87:Jo241 av Alf Svensson (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande
6), att riksdagen beslutar att öka anslaget för prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område med 250 milj. kr. till 3 157 670 000 kr. förbudgetåret
1987/88.

Motion 1986/87: Jo249 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 250 milj. kr. förhöjt anslag
om 2 372 000 000 kr.

Motion 1986/87:Jo254 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas att riksdagen
beslutar anslå för täckande av kostnad för livsmedelssubventioner ett med i
förhållande till regeringens förslag 500 milj. kr. förhöjt belopp.

Motion 1986/87:Jo257 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 8), att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 250 milj. kr. ökat anslag till Ersättning till följd av livsmedelssubventioner.

Motion 1986/87:Jo797 av Olof Johansson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 5 och 6),

5. att riksdagen beslutar att samhällets kostnadsandel av exportkostnaderna
skall vara 60 %,

6. att riksdagen beslutar till anslaget C 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, samhällets delansvar för överskottsarealen, ett i förhållande
till regeringens förslag med 130 milj. kr. förhöjt anslag om 480 milj.
kr.

Utskottet

Regeringen har beslutat om vissa prioriteringar i årets budgetproposition;
bl. a. skall ytterligare resurser tillföras på forskningens och regionalpolitikens
områden. Med hänsyn till det statsfinansiella läget måste utrymme för
dessa reformer skapas genom omprioriteringar i nuvarande resursfördelning.
Som ett led i en sådan omprioritering föreslås att subventionen av
mjölkpriset reduceras fr. o. m. den 1 januari 1988. Reduktionen bör ske
med 35 öre i partiledet vilket motsvarar en minskning av kostnaderna med
ca 500 milj. kr. per år räknat. Bl. a. med anledning härav avser regeringen
senare föreslå åtgärder för att kompensera de ökade kostnaderna för barnens
mjölkkonsumtion fr. o. m. den 1 januari 1988.

För budgetåret 1987/88 föreslås således att anslagsposten Ersättning till
följd av livsmedelssubventioner reduceras med 250 milj. kr. utöver den av
jordbruksnämnden beräknade minskningen med 52 milj. kr. Genom att reduktionen
sker först den 1 januari 1988 bör åtgärder kunna vidtas som innebär
att oönskade effekter på produktionen och konsumtionen så långt möjligt
kan undvikas. Subventionseffekten på konsumentpriset blir efter den föreslagna
ändringen ca 1,70 kr. per liter mjölk. 12

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknas i enlighet med JoU 1986/87:16
nämndens förslag 435 milj. kr.

Riksdagen har beslutat (prop. 1984/85:166, JoU 33, rskr. 344) att resurserna
i jordbruket i stort sett bör överensstämma med vad som behövs för
att trygga vår livsmedelsförsörjning och för de utfästelser Sverige gjort i det
internationella samarbetet mot världssvälten. För de kostnader som uppstår
till följd av att åkerarealen överstiger detta behov skall samhället under en
övergångsperiod ta ett delansvar. Med anledning härav har under förevarande
anslag disponerats 338 milj. kr. resp. 460 milj. kr. för 1985 resp. 1986
års skördar. Enligt föredragandens mening bör en förslagsvis beräknad anslagspost
av 350 milj. kr. avsättas för samhällets delansvar för överskottsarealen
avseende 1987 års skörd. Det bör ankomma på regeringen att efter hörande
av vederbörande myndighet och regleringsförening fastställa beloppet
när exportkostnaderna för 1987 års skörd är kända.

Sammanlagt beräknas anslaget till 2 907 670 000 kr. varav 2 122 000 000
kr. till livsmedelssubventioner.

Förslaget om en reduktion av mjölksubventionerna möter invändningar i
motionerna Jo208 (c), Jo241 (c), Jo249 (c), Jo254 (vpk) och Jo257 (fp). I
motionerna från centern och folkpartiet yrkas att anslagsposten Ersättning
till följd av livsmedelssubventioner beräknas till ett belopp som med 250
milj. kr. överstiger regeringens förslag. I vpk-motionen yrkas en höjning
med 500 milj. kr. för angivna ändamål i förhållande till regeringsförslaget.

I motion Jo224 (m) hänvisas bl. a. till moderata samlingspartiets förslag
rörande den ekonomiska politiken, vilka enligt motionen skapar förutsättningar
för skattesänkningar och därmed ökar barnfamiljernas och andra
konsumenters köpkraft. Detta medför ökade inkomster för jordbruket genom
ökad livsmedelskonsumtion. Mot denna bakgrund förordar motionärerna
en successiv avveckling av livsmedelssubventionerna under en tioårsperiod.
Vad beträffar nästkommande budgetår föreslår motionärerna att
livsmedelssubventionerna reduceras med 250 milj. kr. redan den 1 juli 1987,
varigenom bl. a. skapas förutsättningar för en lugnare prisutveckling än vad
regeringsförslaget innebär.

I motionen framförs även ett yrkande om en minskning med 43 milj. kr.
av delposten ”Låginkomstsatsning” med motiveringen att denna post är att
betrakta som en livsmedelssubvention.

Utskottet delar i stor utsträckning de synpunkter som framförs i propositionen
angående det statsfinansiella läget och behovet av omprioriteringar.

På något längre sikt finns det enligt utskottets mening också anledning att
ompröva gällande riksdagsbeslut om livsmedelssubventionerna. Utskottet
ansluter sig till vad som anförts i motion Jo224 om en successiv avveckling
av livsmedelssubventionerna under en lämplig övergångstid men är för närvarande
inte berett att förorda någon definitiv tidsplan för avvecklingen. Bedömningen
angående awecklingstakten är i hög grad beroende av den statsfinansiella
situationen och den allmänna ekonomiska utvecklingen, vari inbegrips
bl. a. möjligheten att kompensera särskilt utsatta grupper för en
ökande hushållsbudget och motverka negativa effekter för jordbruksnäringen.

13

Vad beträffar budgetåret 1987/88 delar utskottet den i motion Jo224 fram- JoU 1986/87:16
förda uppfattningen att reduktionen av mjölksubventionerna bör göras med
ett lägre belopp på helårsbasis än vad regeringen föreslagit och att den bör
förläggas till budgetårets början. Denna lösning bör på sikt kunna bidra till
en jämnare prisutveckling. Utskottet förordar således att subventionen av
mjölkpriset reduceras fr. o. m. den 1 juli 1987 med 250 milj. kr., vilket motsvarar
en prishöjning med ca 20 öre per liter i konsumentledet. Budgettekniskt
innebär utskottets förslag ett oförändrat anslagsbelopp under delposten
”Ersättning till livsmedelssubventioner” jämfört med regeringens förslag.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka det angelägna i att åtgärder
vidtas, i enlighet med vad regeringen aviserat, för att kompensera de ökade
kostnaderna för barnens mjölkkonsumtion.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning av motion Jo224 yrkande
6 och yrkande 7 i motsvarande del som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet är inte berett att föreslå någon minskning av delposten ”Låginkomstsatsning”
med 43 milj. kr. och avstyrker därför motion Jo224 yrkande
7 i återstående del.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet avstyrker motionerna
Jo208, Jo249, Jo257 yrkande 8 och Jo254, samtliga i motsvarande del.

Yrkande 5 i motion Jo797 (c) om en höjning av statens kostnadsandel avseende
överskottsarealen avstyrks med hänvisning till fjolårets riksdagsbeslut
i denna fråga (JoU 1985/86:24, rskr 344).

Enligt yrkande 6 i motion Jo797 bör medelsbehovet för att täcka samhällets
kostnadsansvar för överskottsarealen beräknas till 480 milj. kr., dvs en
höjning med 130 milj. kr. jämfört med regeringens förslag.

Utskottet anser sig för närvarande inte ha underlag för att frångå regeringens
bedömning av anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål. Som jordbruksministern
framhållit bör det ankomma på regeringen att efter hörande
av vederbörande myndighet och regleringsförening fastställa beloppet när
exportkostnaderna för 1987 års skörd är kända. Utskottet avstyrker motionen
i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1987/88 får disponera
en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

2. att riksdagen medger att regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen
och regleringen av sockernäringen för budgetåret
1987/88 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen medger att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning
under budgetåret 1987/88 får disponera en rörlig kredit
på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

4. beträffande avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid

14

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Jo224 yrkande 6 som JoU 1986/87:16
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkande 7 i motsvarande
del,

6. beträffande livsmedelssubventioner under budgetåret 1987188
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87: Jo224 yrkande 7 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1986/87:Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249,

1986/87:Jo254 och 1986/87:Jo257 yrkande 8, samtliga i motsvarande
del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
reduktion av livsmedelssubventionerna,

7. beträffande samhällets delansvar för överskottsarealen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo797 yrkande 5 och yrkande 6 i
motsvarande del,

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87:Jo224 yrkande 7 i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1986/87:Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249,

1986/87:Jo254, 1986/87:Jo257 yrkande 8 och 1986/87:Jo797 yrkande
6, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
2 907 670 000 kr.

12. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Regeringen har under punkt C 6 (s. 33-34) föreslagit riksdagen att till Prisstöd
till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 510 000 000 kr.

Utskottet

Stödområdesindelningen och prisstödsnivåerna för prisstödet till jordbruket
i norra Sverige behandlades av riksdagen våren 1986 (prop. 1985/86:166,

JoU 24, rskr. 344). Riksdagens beslut innebär att prisstödet räknades upp
till 510 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Utskottet anförde därvid att ett åtgärdsprogram
för Norrrlandsjordbruket bör utarbetas. Bl. a. bör uppmärksammas
möjligheterna till ökad samordning mellan å ena sidan de jordbrukspolitiska
stödformerna och å andra sidan de regionalpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Arbetet med ett sådant åtgärdsprogram
pågår inom regeringskansliet. Föredraganden anmäler att han senare kommer
att föreslå regeringen att lägga fram en särskild proposition rörande
bl. a. ett sådant åtgärdsprogram. De motioner som väckts under allmänna
motionstiden 1987 rörande Norrlandsjordbruket m. m. kommer att behandlas
av utskottet i samband med beredningen av nyssnämnda proposition.

Mot regeringens förslag om medelsanvisning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 510 000 000 kr.

13. Bidrag till permanent skördeskadeskydd och Admini- JoU 1986/87:16
stration av permanent skördeskadeskydd m. m.

Regeringen har under punkterna C 7 och C 8 (s. 34-36) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om medel för täckande
av kostnader för skördeskadeskyddets administration,

2. godkänna vad i propositionen anförts om återbetalning av vissa förskott
på skördeskadeersättningar för 1985 års skörd,

3. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1987/88 anvisa
ett anslag av 1 000 kr.,

4. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret
1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari föreslås
såvitt nu är i fråga (yrkandena 11-12),

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering av vissa poster i statsbudgeten med införselavgiftsmedel,

12. att riksdagen beslutar att till anslaget C 8 Administration av skördeskadeskyddet
m. m. för budgetåret 1987/88 anslå 26 800 000 kr.

Motion 1986/87:Jo277 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (m), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett skördeskadeskydd
för trädgårdsnäringen bör införas.

Utskottet

Enligt en överenskommelse som träffats mellan företrädare för regeringen
och lantbrukarnas förhandlingsdelegation skall ett nytt skördeskadeskydd
införas om möjligt fr. o. m. 1988 års skörd med LRF som huvudman. Föredraganden
anmäler att han återkommer till regeringen i denna fråga med
förslag till hur en sådan förändring bör genomföras.

Kostnaderna för skördeskadeskyddets administration föreslås för budgetåret
1987/88 liksom för innevarande budgetår bestridas av medel ur skördeskadefonden.
Kostnaderna för skyddets administration i allmänhet beräknas
till 16,2, milj. kr. Härtill kommer administrationskostnaderna för s. k. tillfälliga
åtgärder som regeringen kan besluta om i vissa skördeskadesituationer.

Enligt framställningar från LRF och statens jordbruksnämnd bör för mycket
utbetalt förskott av skördeskadeersättning för 1985 års skörd inte återkrävas.
Bl. a. av administrativa skäl föreslås att regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av att skillnaden mellan förskottsutbetalningen och den
definitiva skadeersättningen inte skall återkrävas.

Föredraganden bedömer att några ytterligare medel utöver räntan inte behöver
tillföras fonden för nästa budgetår.

Under anslaget C 8 Administration av permanent skördeskadeskydd 16

m. m. föreslås att 26 milj. kr. av införselavgiftsmedel som finns tillgängliga JoU 1986/87:16
utanför den s. k. fördelningsplanen för budgetåret 1987/88 anslås för att
täcka kostnader för viss del av lantbruksregistret och därmed samordnad statistikproduktion,
jordbruksekonomiska undersökningen och de objektiva
skördeuppskattningarna.

För budgetåret 1987/88 föreslås att 16,2 milj. kr. ur skördeskadefonden
tillförs anslaget. Beloppet avses främst användas för skördeskadeskyddets
tekniska administration och resterande medel för de objektiva skördeuppskattningarna.

1 motion Jo224 (m) anförs att förslaget om finansiering av vissa kostnader
med införselavgiftsmedel förutsätter en fortsatt stor import av livsmedel. I
annat fall minskar tillgången på införselavgiftsmedel, vilket kan innebära att
verksamheten i fråga tvingas minska eller upphöra. Enligt motionärerna kan
varken förfaringssättet eller finansieringsprincipen godtas (yrkande 11). I
enlighet härmed yrkas en höjning av anslaget till administration av skördeskadeskyddet
med 26 milj kr. Motionen avser även anslaget F 14 Bidrag till
djurens hälso- och sjukvård.

Utskottet har erfarit att regeringen gjort den bedömningen att den föreslagna
finansieringen inte beräknas leda till någon neddragning av de ifrågavarande
verksamheterna. Någon anledning att frångå denna bedömning
föreligger för närvarande inte. Utskottet avstyrker därför motion Jo224 yrkandena
11 och 12.

Enligt motion Jo277 (m) är det mot bakgrund bl. a. av inträffade skador
och trädgårdsnäringens ekonomiska läge angeläget att ett skördeskadeskydd
införs för trädgårdsnäringen.

Utskottet har under riksmötet 1985/86 understrukit vikten av att frågan
om skördeskadeskyddets utformning snarast får en tillfredsställande lösning
(JoU 1985/86:4). Som framgår av budgetpropositionen har en överenskommelse
träffats mellan företrädare för regeringen och LRF att ett nytt skördeskadeskydd
för jorbruket skall införas om möjligt fr. o. .m. 1988 års
skörd, med näringen som huvudman. Överenskommelsen torde enligt utskottets
mening kunna läggas till grund för överväganden om en liknande
organisation av skördeskadeskyddet för trädgårdsnäringen. Det bör i första
hand ankomma på näringens representanter att aktualisera frågan. Med det
anförda föreslår utskottet att motionen lämnas utan vidare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad i propositionen förordats i fråga om
medel för täckande av kostnader för skördeskadeskyddets administration,

2. att riksdagen godkänner vad i propositionen anförts om återbetalning
av vissa förskott på skördeskadeersättningar för 1985 års
skörd,

3. att riksdagen till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret
1987/88 anvisar ett anslag av 1 000 kr.

4. beträffande finansiering med införselavgiftsmedel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkande 11,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1986/87:Jo224 yrkande 12 till Administration av permanent

2 Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr 16

skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslags- jQU 1986/87:16
anslag av 800 000 kr.,

6. beträffande skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen
att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo277 utan vidare åtgärd.

Skogsbruk

14. Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna

Regeringen har under punkterna D 1 - D 2 (s. 37-39) föreslagit riksdagen att

1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
30 627 000 kr.,

2. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1987/88 får disponera en
rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo302 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkande 1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om samlad översyn av skogspolitiken.

Motion 1986/87:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av skogsvårdslagstiftningen med den inriktning som föreslås i motionen.

Motion 1986/87:Jo308 av Britta Sundin (s), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena
1 och 3),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att vid ansökan om avverkning inom svårföryngrat område skall
sökanden redovisa hur återbeskogningen skall ske,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att de biologiskt betingade riktlinjer om varsamt skogsbruk som
för närvarande gäller för fjällnära skog skall utvidgas till att gälla hela området
ovanför gränsen för svårföryngrad skog.

Motion 1986/87:Jo311 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1,4-6),

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen kräva en översyn av skogsvårdslagen
med uppgift dels att minska lagens karaktär av ramlag, dels att
minska området för lagreglering på sätt som angetts i motionen,

4. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att skogsstyrelsen får i
uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning
vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas
bort,

5. att riksdagen beslutar begära att regeringen upptar förhandlingar med
representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket gemensamma
angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras,

6. att riksdagen beslutar att i övrigt som sin mening ge regeringen till 18
känna vad som anförts i motionen om skogspolitiken.

Motion 1986/87:Jo314 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i JoU 1986/87:16

fråga (yrkande 1), att riksdagen hos regeringen begär en ändring av skogsvårdslagens
portalparagraf i enlighet med vad som anförs i motionen.

Motion 1986/87:Jo315 av Lars Hedfors och Mats Lindberg (båda s), vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om vikten av att projektet ”Skogen i skolan” kan fortsätta.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkandena 48, 50-51, 55-57),

48. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till säkerställandeprogram
för de fjällnära skogarna,

50. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i avvaktan på säkerställandeprogrammet inga avverkningar
får äga rum som berör områden av stort värde för naturvård eller rennäring,

51. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avverkningar inom s. k. obrutna fjällområden inte skall tillåtas,

55. att riksdagen hos regeringen begär att en översyn av skogsvårdslagen
genomförs i syfte bl. a. att förstärka hänsynen till naturvården och förenkla
lagen,

56. att riksdagen hos regeringen begär att ett program för bevarande av
återstående urskogar (gammelskogar) snarast utarbetas och genomförs samt
att i avvaktan härpå avverkning av sådana skogar inte tillåts,

57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att 1 % av den produktiva skogsmarken skall lämnas för fri utveckling.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 4), att riksdagen hos regeringen begär en utredning om en
naturvårdsgräns för fjällskogar.

Utskottet

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet
för skogsvårdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att
leda de statliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Regeringen föreslår
att medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i ett
huvudförslag för tre år med en total minskning av utgifterna om 5 % med
fördelningen 2, 1 och 2 % för första, andra resp. tredje budgetåret. Undersökningar
tyder på att skogsvårdsorganisationens information och rådgivning
är den mest efterfrågade av skogsägarna. Jordbruksministern har därför
beräknat medel till fortsatt fortlöpande direkt information i syfte att aktivera
alla skogsägare på det sätt skogsstyrelsen har angett (+ 900 000 kr.).

För budgetåret föreslås ett förslagsanslag av 30 627 000 kr.

Under anslaget D 2 Skogsvårdsstyrelserna tas upp ett formellt belopp av
1 000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och
plantverksamheten. På anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna
utom frö- och plantverksamheten. 19

Jordbruksministern framhåller i propositionen att förändringarna i arbets- JoU 1986/87:16
marknadspolitiken samt de kraftiga variationerna i insatser för beredskapsarbeten
ställer stora krav på skogsvårdsstyrelserna som är en av de större
arbetsgivarna i detta sammanhang. För att kunna anordna beredskapsarbeten
med kort varsel krävs dels planeringsinsatser, dels tillgång på fasta resurser
i form av arbetsledare, utrustning m. m. Dessa resurser kan inte avvecklas
eller omdisponeras med kort varsel. Skogsstyrelsens förslag om att anvisa
vissa medel direkt till skogsvårdsstyrelserna i stället för via anslagen för arbetsmarknadsåtgärder
kan jordbruksministern emellertid inte biträda. Den
fasthet i resurstilldelningen som skogsstyrelsen efterlyser får i stället tillgodoses
genom en direkt överenskommelse mellan skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.
I denna fråga har han samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Det tillstyrks alltså.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang ta upp ett antal motioner
om skogspolitiska frågor till behandling.

Skogsvårdslagstiftningen m. m.

I parti- resp. kommittémotioner från tre partier begärs en översyn av skogsvårdslagen
och skogspolitiken. Lars Ernestam m. fl. (fp) begär i motion
Jo302 en samlad översyn av skogspolitiken. De ändringar som vidtagits i
skogsvårdslagen efter dess tillkomst 1979 bör upphävas, anser motionärerna
(yrkande 1). Ett yrkande om översyn av skogsvårdslagen framställs också i
motion Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) i syfte bl. a. att stärka hänsynen
till naturvården och förenkla lagen (yrkande 55). Enligt motion Jo307
av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m,) bör riksdagen hos regeringen begära
en översyn av skogsvårdslagstiftningen i förenklande riktning. Principiellt
bör lagen ha sin utgångspunkt i skogen som en naturresurs, anser motionärerna
och anger vissa riktlinjer för ändringar (yrkande 1). En översyn av
skogsvårdslagen begärs även i motion Jo311 av Karl Erik Olsson m. fl. (c).

Dels bör lagens karaktär av ramlag minska, dels bör området för lagreglering
minska på sätt som närmare anges i motionen (yrkande 1). I motionen yrkas
vidare att skogsvårdsavgiften avvecklas (yrkandet härom bereds av skatteutskottet,
jfr SkU 1986/87:29), att bidragen till skogsvård skärs ned högst
väsentligt (utskottet återkommer härtill i detta betänkande under p. 17), att
skogsstyrelsen får i uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till
personalminskning vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga
bidragssystemet tas bort (yrkande 4) samt att regeringen bör ta upp förhandlingar
med representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för
skogsbruket gemensamma angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras
(yrkande 5). Slutligen bör riksdagen i övrigt som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts i motionen om skogspolitiken (yrkande 6).

En ändring av skogsvårdslagens portalparagraf begärs i motion Jo314 av
Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 1. Paragrafen bör formuleras om, så att
skogen beskrivs som en mångsidig resurs, där hänsynen till bevarandet av
arter och ekosystem och människors behov av rekreation är minst lika viktiga
som ekonomiska aspekter (yrkande 1). 20

Motionsyrkanden av samma slag som de nu anförda har under de senaste JoU 1986/87:16

åren avslagits av riksdagen. Utskottet har behandlat dem bl. a. i samband
med 1986 års budgetbehandling (JoU 1985/86:13 p. 17). För en mer utförlig
diskussion hänvisas till det nämnda betänkandet.

Utskottet finner icke att en ändring av skogsvårdslagen i enlighet med
folkpartiets förslag skulle kunna förenas med de krav på en varaktigt hög
och värdefull virkesavkastning som ställs i 1 § skogsvårdslagen (1979:429,

SkvL). Utskottet avstyrker således motionerna Jo302 yrkande 1 och Jo803
yrkande 55.

Ett tillgodoseende av moderata samlingspartiets förslag till ändringar
skulle, som utskottet vid olika tillfällen framhållit, innebära en principiell
omläggning av skogspolitiken i olika avseenden. Mot den bakgrunden avstyrks
motion Jo307 yrkande 1.

Utskottet är heller icke berett att tillmötesgå yrkandet i centerns motion.

Som utskottet framhöll för ett år sedan är det naturligt och nödvändigt att
en lagstiftning berörande ett så komplicerat område som skogsvården får karaktär
av ramlag. Utskottet avstyrker därför motion Jo311 yrkande 1.

De förslag som framförs i motionen om neddragning av skogsvårdsorganisationen
är utskottet icke berett att biträda, och inte heller yrkandet om ett
tillkännagivande av motionens innehåll i övrigt. Utskottet avstyrker således
motion Jo311 yrkandena 4, 5 och 6.

Utskottet delar i viss utsträckning den syn på skogspolitiken som uttrycks
i vpk-motionen, där det framhålls att politiken bör vila på en helhetssyn på
skogen som en levande naturresurs. Utskottet visar i det följande, i samband
med behandlingen av stödet till skogsvård, hur hänsynen till naturvården
och de ekologiska sambanden i hög grad beaktas vid anslagsfördelningen av
bidrag till olika skogsvårdsåtgärder. Enligt utskottets mening står den utveckling
av synen på naturvårdshänsyn som ägt rum under de senaste åren i
god samklang med skogsvårdslagens första paragraf enligt vilken hänsyn till
naturvårdens och andra allmänna intressen skall tas vid skötseln av skogsmark
och dess skog. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av
motion Jo314 yrkande 1 ter sig mot bakgrund härav ej påkallad.

Fjällnära skogar

I motion Jo308 erinrar Britta Sundin (s) om att riksdagen för två år sedan
fattade beslut om större varsamhet vid skogsbruk i fjällnära skogar. Enligt
motionären är det nu möjligt och önskvärt att flytta fram positionerna. Så
bör exempelvis markägarens ansvar för återbeskogningen skärpas. Motionären
föreslår att markägaren skall åläggas att i sin ansökan om avverkning
redogöra för hur en tillfredsställande återbeskogning skall ske. Han kan där
t. ex. med hänvisning till referensområden med tillfredsställande återväxt
föreslå val av markberedningsmetod och plantmaterial. Ansvaret för ett gott
resultat kommer på detta sätt att i ökad utsträckning ligga på markägaren,
framhåller motionären (yrkande 1). I avvaktan på att den pågående markanvändningsplaneringen
av områden nedanför det fjällnära området blir klar
bör de biologiskt betingade riktlinjer om varsamt skogsbruk som för närvarande
gäller för fjällnära skog utvidgas till att gälla hela området ovanför
gränsen för svårföryngrad skog (yrkande 3).

I motion Jo803 (fp) begärs ett säkerställandeprogram för de fjällnära sko- JoU 1986/87:16
garna (yrkande 48). I avvaktan på ett sådant program bör inga avverkningar
få äga rum på områden av stort värde för naturvård eller rennäring (yrkande
50). Vidare bör avverkningar inom s. k. obrutna fjällområden inte tillåtas
(yrkande 51). Enligt motion Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) yrkande 4
bör en utredning tillsättas om en naturvårdsgräns för fjällskogar.

Utskottet har vid flera tillfällen utförligt behandlat frågan om skogsbruk i
de fjällnära områdena. I januari 1985 uttalade riksdagen bl. a. att det finns
anledning att iaktta stor återhållsamhet med bedrivande av skogsbruk i de
fjällnära skogarna. Bl. a. borde man eftersträva mindre hyggen. Hyggesplöjning
borde undvikas. Samrådsförfarande! mellan skogsbruk och rennäring
borde utvecklas och effektiviseras (JoU 1984/85:20, rskr. 114). Skogsstyrelsen
har med anledning av uttalandet reviderat sina föreskrifter och allmänna
råd till skogsvårdslagen (senaste utgåva SKSFS 1986:6).

Utskottet har erfarit att de regler om särskild varsamhet med skogsbruket
i fjällnära skogar som genomförts efter riksdagens uttalande för två år sedan
redan visat sig ge gott resultat. De innebär att småskalighet och ökad grad
av varsamhet nu håller på att växa fram. Hyggesarealen har minskat väsentligt,
och samrådet med rennäringen är på väg att finna sina banor. För att
skogsvårdsstyrelserna skall kunna fullfölja sin del av den samordnade markanvändningsplaneringen
i fjällnära skogar föreslår regeringen ytterligare
medel i budgeten.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Jo308 om det angelägna
i att vederbörande skogsägare själv visar att godtagbar återväxt kan
förväntas då avverkning skett i fjällnära områden. Enligt skogsvårdslagen
får avverkning i svårföryngrad skog icke ske utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd,
och styrelsen kan i samband med tillståndsbeslutet ge föreskrifter om
sättet för avverkningens utförande, om vilka åtgärder som skall vidtas för en
tillfredsställande föryngring samt inom vilken tid de skall äga rum. En dialog
bör således föras mellan skogsägaren och skogsvårdsstyrelsen vid all planering
av avverkning av svårföryngrad skog. Redan den omständigheten att
markerna klassas som svårföryngrade talar för att det av ekologiska skäl
finns anledning att eftersträva mer småskalig och varsam skogsdrift än vad
som var fallet under 1960- och 1970-talen i dessa trakter. Skogsvårdsstyrelsen
har möjlighet att i varje enskilt fall bedöma om de planerade åtgärderna
är förenliga med kravet, att ny skog skall kunna anläggas som ersätter den
man avser att avverka. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning
av motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 3) påkallas således icke.

De yrkanden om fjällskogsbruket som framställs i folkparti- resp. centermotionerna
har tidigare avslagits av riksdagen. Utskottet bedömer icke att
förslagen om säkerställandeprogram m. m. i folkpartimotionen är ägnade
att för närvarande tillföra några konstruktiva element i den sammansatta
fjällskogsproblematiken. Utskottet avstyrker således motion Jo803 yrkandena
48, 50 och 51.

Riksdagen avslog för ett år sedan ett förslag från bl. a. centern att utreda
en naturvårdsgräns för fjällskogarna med hänvisning till att en sådan gräns
måste bli generell och av föga värde i det enskilda fallet. Utskottet har icke
ändrat mening och avstyrker motion Jo837 yrkande 4.

Urskogar

JoU 1986/87:16

Enligt motion Jo803 (fp) återstår i dag bara mindre fragment av urskogar
och urskogsliknande skogar. Det är enligt motionen högst angeläget att
spara dessa gamla skogar. De utgör hela och relativt opåverkade ekosystem.

Samtliga kända sådana områden bör ges ett tillfälligt skydd mot avverkning
i avvaktan på ett ambitiöst bevarandeprogram (yrkande 56). En procent av
den produktiva skogsmarken nedanför den f. d. skogsodlingsgränsen bör
lämnas för fri utveckling (yrkande 57).

Statens naturvårdsverk och skogsstyrelsen har tillsammans med länsstyrelserna
och skogsvårdsstyrelserna genomfört en inventering av landets urskogar.
Naturvårdsverket är för närvarande i färd med att på regeringens
uppdrag redovisa skyddsvärda områden och utarbeta skydds- och förvaltningsföreskrifter
och former för urskogarna. Med hänvisning härtill har riksdagen
tidigare avslagit motioner av likartat innehåll (senast JoU 1986/87:3).

Anslaget för mark till naturvård har för innevarande budgetår fördubblats
i jämförelse med föregående år. Regeringen har i årets budgetproposition
föreslagit att anslaget bibehålls på samma nivå (40 milj. kr.) under nästa budgetår,
bl. a. för att möjliggöra omedelbara insatser för skydd och bevarande
av urskogsområden med högsta skyddsvärde. Utskottet har tillstyrkt förslaget
(prop. 1986/87:100 bil. 12 B 7, JoU 17 p. 8). Enligt utskottets uppfattning
kommer därigenom syftet med motionärernas yrkande 56 att i betydande
utsträckning kunna tillgodoses. Yrkandet påkallar således icke någon ytterligare
riksdagens åtgärd. Utskottet är icke berett att förorda att en viss, skönsmässigt
bestämd areal av skogsmarken avsätts, där skogsbruk icke får bedrivas.
Utskottet avstyrker således även yrkande 57 i motionen.

”Skogen i skolan’’

I motion Jo315 yrkar Lars Hedfors och Mats Lindberg (s) att riksdagen gör
ett uttalande till regeringen om vikten av att projektet ”Skogen i skolan”
kan fortsätta. Projektet syftar till att föra information om den svenska skogsnäringen
till eleverna på grundskole- och gymnasienivå. Enligt motionen
äventyras projektets möjlighet att fullfölja sin verksamhet genom att vissa
intressenter som deltagit i finansieringen aviserat en nedskärning av sina anslag.

Utskottet har inhämtat följande om projektet ”Skogen i skolan”. Verksamheten
som inleddes redan 1973 består främst i att ett tjugotal fortbildningskurser
årligen anordnas för lärare inom grundskolan och gymnasiet. En
informell ledningsgrupp med deltagande av representanter för skolvärlden
och ledande skogliga organisationer, såväl statliga som privata, har överinseende
över verksamheten. Denna finansieras från ett antal olika anslag.

Projektledningen ligger hos Umeå universitets fortbildningsavdelning. En
utvärdering som gjorts av skolöverstyrelsen har enligt uppgift visat att projektet
utgör ett av de mera lyckosamma fortbildningsprojekten inom skolan.

Inom skogsstyrelsen och andra berörda myndigheter och organisationer fäster
man stor vikt vid denna form av informations- och utbildningsverksamhet
vilken åtnjuter hög prioritet vid fördelningen av anslag. Vissa privata fonder 23

kan emellertid ha sådana stadgar att de icke kan kontinuerligt fortsätta bi- JoU 1986/87:16
drag till verksamheten.

Utskottet anser för egen del att den fortbildningsverksamhet som utövas
inom ramen för projektet har stort värde i den mån den bidrar till att öka
den uppväxande generationens kunskaper om skogsbruket och skogindustrin
och dess förståelse för de ekologiska sambanden. Som framgår av den
lämnade redogörelsen synes man inom berörda myndigheter inställd på att
verksamheten fortsätter. Utskottet utgår från att den fortsatta finansieringen
av projektet kan tryggas inom oförändrad anslagsram. Någon ytterligare
riksdagens åtgärd med anledning av motionen påkallas därför icke för
närvarande.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 30 627 000 kr.,

2. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1987/88 får disponera en rörlig kredit av 65 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

3. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. beträffande en översyn av skogsvårdslagen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo302 yrkande 1,

1986/87 :Jo307 yrkande 1, 1986/87 :Jo311 yrkande 1 och 1986/87:Jo803
yrkande 55,

5. beträffande skogsvårdslagens portalparagraf
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo314 yrkande 1,

6. beträffande neddragning av skogsvårdsorganisationen m. m.
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo311 yrkandena 4-6,

7. beträffande fjällnära skogar

a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo308 yrkandena 1 och 3,

b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkandena 48, 50 och

51,

c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo837 yrkande 4,

8. beträffande urskogar m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkandena 56 och 57,

9. beträffande ”Skogen i skolan”

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo315.

15. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter m. fl. anslag Utskottet

tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 3-D 4 (s. 40-41)
och hemställer

1. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 166 338 000 kr., 24

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksam- JoU 1986/87:16
het för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

16. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

Regeringen har under punkt D 5 (s. 41-42) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna:
Investeringar för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 44 660 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 2) att riksdagen till anslaget D 5 Skogsvårdsstyrelserna:
Investeringar för budgetåret 1987/88 anvisar 34 660 000 kr.

Utskottet

Regeringen föreslår en ökning av anslaget för bidrag till anläggning av
skogsfröplantager med 6 milj. kr., till 11 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. är ett
engångsbelopp för nästa budgetår. Engångsbeloppet behövs för att kunna
ta till vara värdefullt ympmaterial. Sammanlagt bör anslaget tas upp med
44 660 000 kr.

Enligt motion Jo307 av Arne Andersson m. fl. (m) bör anslaget skäras
ned med 10 milj. kr. Det finns ingen anledning för staten att bidra till skogsfröplantagerna,
anser motionärerna.

Riksdagen har tidigare avslagit liknande motionsyrkanden (senast JoU
1985/86:13 p. 20). Utskottet finner regeringens förslag väl avvägt och ser icke
skäl att ändra sin inställning till motionsförslaget. Motionen avstyrks således
såvitt nu är i fråga (yrkande 2).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo307 yrkande 2 till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
44 660 000 kr.

17. Bidrag till skogsvård m. m.

Regeringen har under punkt D 6 (s. 42-44) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 248 000 000 kr. till skogsvård m. m.,

2. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 270 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo301 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c), vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

25

som i motionen anförts om övergång från användande av mineralolja till ve- JoU 1986/87:16
getabilisk olja inom skogsbruket.

Motion 1986/87:Jo302 av Lars Ernestam m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 4),

2. att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 20 milj. kr. till 250,0 milj. kr. för bidrag till skogsvård,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om avveckling av 5:3-bidragen och möjligheten att använda
skogsvårdsmedel för bevarandeobjekt.

Motion 1986/87:Jo306 av Sigge Godin (fp), vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till borttagande av miljöavgift på kalkammonsalpeter.

Motion 1986/87:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkandena 3 och 4),

3. att riksdagen för anslaget D 6. Bidrag till skogsvård m. m. medger att
under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
107 000 000 kr.

4. att riksdagen till anslaget D 6. Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag om 129 000 000 kr.

Motion 1986/87:Jo309 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av en ökad satsning på
ädellövskogen och en omfördelning av anslag härtill.

Motion 1986/87:Jo311 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas, såvitt nu är
i fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen beslutar att bidragsformerna 2,3 och 5 under D 6 i proposition
1986/87:100 avvecklas fr. o. m. 1 juli 1987 och att anslag följaktligen
inte beviljas för dessa bidragsändamål,

3. att riksdagen beslutar att anvisa ett förslagsanslag om 68 milj. kr. under
D 6 för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet och för
ädellövskogsbruk,

Motion 1986/87:Jo314 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2-3, 5-8),

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förbud mot skogsgödsling
med kemikalier,

3. att riksdagen hos regeringen begär en revidering av skogsstyrelsens
instruktion i syfte att främja varsammare markberedning,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsningar av kalhyggen,

6. att riksdagen hos regeringen begär en plan gällande största tillåtna
areal för främmande trädslag typ Pinus contorta,

7. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att framför allt i södra
Sverige bevara lövdominerade skogar och att inblandning av främst björk i
gran- och tallskogar bevaras,

26

8. att riksdagen beslutar JoU 1986/87:16

a) att under bilaga 11. D 6. Bidrag till skogsvård m. m. rubriken Skogsodling
efter avverkning av lågproducerande bestånd utgår samt ersätts av ett
anslag till skogsgallring och hjälpplantering,

b) att det anslag som finns upptaget under D 6. Bidrag till skogsvård
m. m. avseende skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
skall överföras till det nya anslaget Skogsgallring och hjälpplantering.

Motion 1986/87:Jo704 av Carl Bildt m. fl. (m), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 9) att riksdagen beslutar att avskaffa bidraget till s. k. 5:3-skogar.

Motion 1986/87:Jo803 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkandena 19 och 60)

19. att riksdagen beslutar avskaffa statsbidragen till avveckling av s. k.

5:3-skogar,

60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som strider mot starka
naturvårdsintressen.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 8) att riksdagen beslutar att bidraget för åtgärder i lågproducerande
mark 5:3-bidraget upphör.

Hearing

Företrädare för skogsstyrelsen har i en särskild föredragning redovisat styrelsens
syn på betydelsen av det statliga stödet till skogsbruket, särskilt stödet
till avveckling av lågproducerande bestånd (det s. k. 5 § 3-bidraget). De
har i anslutning härtill även besvarat frågor från utskottet.

Utskottet

Jordbruksministern framhåller i propositionen att statsbidragen till skogsvård
haft en väsentlig betydelse för utvecklingen av de mycket långsiktiga
och från samhällets synpunkt viktiga investeringarna i skogsbruket. Bidragen
har medverkat till en ökning av såväl skogsvårdens kvalitet som dess omfattning.
Utformningen av stödet och anslagskonstruktionen anser han i
huvudsak lämpliga.

Med hänsyn till betydelsen av att ädellövskogarna kan föryngras i rätt tid
föreslår föredraganden att ramen för ädellövskogsbruk räknas upp med 3,5
milj. kr. till 8 milj. kr. Han finner det också angeläget att stimulera skogsodling
med andra lövträd. Härigenom kan vissa marker komma till bättre utnyttjande
än hittills samtidigt som positiva effekter nås för natur- och kulturmiljön.
Ramen för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd bör i fortsättningen kunna användas även för skogsodling med
annan lövskog än ädellövskog på jordbruksmarker som har lagts ned definitivt
före år 1986. Bidraget bör kunna uppgå till högst 50 % av godkänd kostnad
för fullständiga återväxtåtgärder. Rambeloppet bör räknas upp med 3

27

milj. kr. Minst detta belopp av ramen bör användas för lövskogsodling nästa JoU 1986/87:16

år. Verksamhetens omfattning är beroende av tillgång på högklassigt plantmaterial.
Rambeloppet för dikning bör i begränsad omfattning kunna användas
för att bekosta undersökningar av naturvärdena hos aktualiserade bidragsobjekt
som ännu inte har omfattats av naturvårdsmyndighetens våtmarksinventering.

För att fullfölja de åtgärder som beslutades i awerkningsfrämjande syfte
med anledning av proposition 1985/86:150 (JoU 1985/86:26) föreslås vidare
att ramen för översiktliga skogsinventeringar räknas upp med 10,5 milj. kr.

Sammanfattningsvis föreslår regeringen för budgetåret 1987/88 en sammanlagd
ram av 248 milj. kr. för bidrag till skogsvård m. m. Regeringen bör
kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen.

De föreslagna rambeloppen för bidrag till olika skogsvårdsåtgärder framgår
av följande tabell.

1986/87	Beräknad ändring 1987/88 Föredraganden
Rambelopp
1. Särskilda skogsvårdsåtgärder	58 000 000	-
inom det skogliga stödområdet
2. Skogsodling efter avverkning av	108 000 000	+ 3 000 000
lågproducerande bestånd m. m.
3. Dikning	10 000 000	-
4. Adellövskogsbruk	4 500 000	+ 3 500 000
5. Översiktliga skogsinventeringar	50 500 000	+ 10 500 000
	231 000 000	+ 17 000 000
Anslag	294 500 000	-24 500 000

I motioner från fyra partier föreslås ändringar av regeringens förslag.

I motion Jo302 av Lars Ernestam m. fl. (fp) yrkas att anslaget minskar
med 20 milj. kr. (yrkande 2). Bidragen till avveckling av lågproducerande
bestånd enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (1979:429) bör enligt motionen upphöra.
Anslaget för skogsvård bör också kunna användas för att finansiera
bevarandet av urskogar o. d.

Ett yrkande om avskaffande av statsbidragen till avveckling av s. k. 5 § 3-skogar återfinns i folkpartiets miljömotion Jo803 av Bengt Westerberg m. fl.

(yrkande 19). I samma motion framförs även ett yrkande om att statsbidrag
inte bör utgå till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen (yrkande
60).

I motion Jo307 yrkar Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att anslagsramen
för bidrag till skogsvård skärs ned till 107 milj. kr. (yrkande 3). En motsvarande
minskning föreslås av det beräknade beloppet för utbetalning under
anslaget (yrkande 4). Enligt motionen bör skogsvården betalas av markägaren.
Motionärernas förslag om sänkning av skogsvårdsavgift (som bereds
av skatteutskottet, se SkU 1986/87: 29), gör enligt motionen att skogsägarna
lättare kan bära kostnaderna för denna. Således bör inget bidrag till avveckling
av 5 § 3-skogar utgå. Inte heller till dikning bör statsbidrag utgå. Bidraget
till täckande av kostnader för översiktliga skogsinventeringar (ÖSI) bör 28

minskas med 20 milj. kr. vilket enligt motionen kan åstadkommas om man JoU 1986/87:16
accepterar lägre detaljeringsgrad och förenklingar av ÖSI.

Även i moderata samlingspartiets miljömotion Jo704 (yrkande 9) av Carl
Bildt m. fl. yrkas att bidraget till s. k. 5 § 3-skogar avskaffas. Enligt motionen
har bidraget i många fall fått till effekt att hagmark planterats med barrskog.
Den enskilde markägaren bör själv avgöra markanvändningen, anför
motionärerna.

I motion Jo311 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen beslutar
att bidragsformerna 2,3 och 5 under anslagsrubriken avvecklas fr. o. m. den
1 juli 1987 och att anslag följaktligen inte beviljas för dessa bidragsändamål
(yrkande 3). Så som det skogliga bidragssystemet visat sig fungera är det för
skogsbruket bättre att skogsvårdsavgiften och samtliga bidragsformer med
undantag av sådana som är av regionalpolitisk karaktär avvecklas, anför motionärerna.
Under D 6. bör riksdagen endast anvisa ett förslagsanslag om 68
milj. kr. för särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet och
för ädellövskogsbruk (yrkande 4). Dessa bidrag bör finansieras med allmänna
budgetmedel. Motionärernas yrkande om skogsvårdsavgiftens avskaffande
bereds, som nämnts i det föregående, p. 13, av skatteutskottet
(SkU 1986/87:29).

Även i centerns miljömotion Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. yrkas att
5 § 3- bidraget upphör, med hänvisning bl. a. till att satsningen innebär en
avsevärd minskning av antalet smärre lövskogar (yrkande 8).

I motion Jo314 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att underrubriken
Skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd skall utgå och ersättas
av ett anslag till skogsgallring och hjälpplantering. Det belopp som
föreslagits för 5 § 3-bidragen bör enligt motionen överföras till det nya anslaget
(yrkandena 8 a och b). Motionärerna anser att 5 § 3-bidraget har blivit
en symbolfråga ur naturvårdssynpunkt. De konstaterar att bidragen till
största delen har gått till norra delarna av landet och att det där inte har varit
kontroversiellt. Konflikten gäller enligt motionen södra Sverige där varje
minskning av lövskogs- och blandskogsarealen betyder ytterligare steg i en
process som har pågått under mycket lång tid och som innebär krympande
möjligheter för den biologiska mångfalden och minskad tillgång på lokaler
för djur och växter. Markerna är där mer värdefulla som igenväxande
”skräpskogar” än de skulle vara om man avverkade och planterade gran på
dem, anför motionärerna. För Norrland har bidraget enligt motionen fungerat
som ett i praktiken icke oväsentligt regionalt stöd. Motsvarande måste
även i fortsättningen komma Norrland till del. I motionen yrkas även på åtgärder
för att främst i södra Sverige bevara lövdominerade skogar och att
inblandning av främst björk i gran- och tallskogar bevaras.

Enligt motion Jo309 av Rune Rydén och Ingvar Eriksson (m) bör anslaget
omfördelas för att möjliggöra en ökad satsning på lövskogsbruket (yrkande
2).

Utskottet får för sin del anföra följande.

Utskottet delar jordbruksministerns mening att statsbidragen till skogsvård
har haft en väsentlig betydelse för utvecklingen av de mycket långsik -

tiga och från samhällets synpunkt viktiga investeringarna i skogsbruket. JoU 1986/87:16
Rambeloppet till dikning bör, som framhållits i propositionen, kunna användas
i begränsad utsträckning för att bekosta undersökningar av naturvärdena
hos vissa våtmarksområden. Dikningsbidragen har i övrigt visat sig kunna
tillfredsställa viktiga behov. Utskottet avstyrker sålunda de förslag som
framställs i moderaternas och centerns motioner om avskaffande av dikningsbidragen.
Detsamma gäller bidragen till de översiktliga skogsinventeringarna,
ÖSI. Riksdagen beslöt våren 1986 att öka resurserna för ÖSI under
en treårsperiod för att få fram ett tillfredsställande faktaunderlag om det lokala
skogstillståndet och därigenom bl. a. göra det möjligt för skogsvårdsstyrelserna
att förbättra sin informationsverksamhet (prop. 1985/86:150 bil.

2, JoU 26). Utskottet har icke funnit någon bärkraft i motionärernas skäl för
att frångå det nyligen fattade beslutet att intensifiera de översiktliga skogsinventeringarna.

Vad särskilt gäller regeringens förslag om en anslagsram om lil milj. kr.
för bidrag till skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd
m. m. (5 § 3- bidrag) och motionsyrkandena i denna del får utskottet anföra
följande.

Enligt 5 § 3 skogsvårdslagen (SkvL; 1979:429) skall ny skog anläggas på
skogsmark om skogen är så gles eller till så stor del består av för marken
olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är
möjlig. Sådan åtgärd skall ske inom skälig tid.

I samband med antagandet av skogsvårdslagen beslöt riksdagen om statsbidrag
till återväxtåtgärder efter sådan avverkning som anges i 5 § 3 SkvL
och till täckning av eventuell förlust därvid. Hösten 1981 beslöt riksdagen att
utvidga den bidragsformen. För att stimulera till ökad skogsproduktion och
för att stärka underlaget för sysselsättning och service i skogsbygderna antogs
en plan för att under en femtonårsperiod avverka de glesa skogarna och
ersätta dem med nya, produktivare bestånd. Redan i det sammanhanget
framhölls att de hänsyn som enligt skogsvårdslagen skall tas till naturvårdens
och andra allmänna intressen gör att den för åtgärder tillgängliga arealen
måste minskas. Enligt regeringens av riksdagen godkända förslag skulle omkring
1 700 000 ha beröras av åtgärderna, varav två tredjedelar belägna i
Norrland. Den årliga kostnaden för åtgärdsprogrammet beräknades uppgå
till ca 200 milj. kr. (prop. 1981/82:30 bil. 5, JoU 8).

1981 års program för avveckling av 5 § 3-skogarna har under årens lopp
kommit att förlängas i tiden. Bidragsanslagen har successivt reducerats och
delvis givits annat innehåll. En anledning härtill har varit att kritik riktats
mot programmet från bl. a. naturvårdshåll. Bidragen har ansetts uppmuntra
till nedhuggning av lövdominerade hagmarker och till plantering av enhetliga
granbestånd, med skador på kurlturlandskapet och på viktiga biotoper
för olika växt- och djurarter som följd.

I 21 § SkvL ges en allmän regel om hänsyn till naturvårdens intressen vid
skötseln av skog såsom i fråga om hyggens storlek och utläggning, beståndsläggning,
kvarlämnande av trädsamlingar och skogsbilvägars sträckning.

Föreskrifter härom meddelas av skogsstyrelsen efter samråd med statens naturvårdsverk
m. fl.

År 1983 fattade riksdagen vissa beslut om skogspolitiken (prop.

1982/83:145, JoU 34). Till följd härav intogs en regel i förordningen om stat -

ligt stöd till skogsbruket enligt vilken hänsyn till naturvårdens och andra all- JoU 1986/87:16
männa intressen skall tas i samband med beslut om de stöd förordningen avser.

Anslagsramen för bidrag till lågproducerande bestånd har under senare år
minskat. Delvis har denna minskning kompenserats av att bidragsramen för
vård av ädellövskog räknats upp. 1 1985 års budgetbeslut räknades 5 § 3- bidraget
ned för att bättre anpassas till kravet på hänsyn till naturvårdens intressen.
I 1986 års beslut angavs att 5 § 3-programmet (om 15 år) borde förlängas
genom en nedräkning av den årliga anslagsramen. Den på detta sätt
minskade takten i programmets genomförande skapar tid för att erforderliga
bedömningar bl. a. på naturvårdsområdet skall kunna göras, anförde utskottet
(prop. 1985/86:100 bil. 11 D 6., JoU 13 p. 21).

Skogsstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SKSFS 1985:2) för verkställigheten
av förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Däri stadgas
bl. a. att stöd inte får beviljas till åtgärder som påtagligt skadar särskilda värden
för natur- eller kulturminnesvården. Detsamma gäller för områden som
har särskild betydelse för rennäringen. Stöd får heller inte beviljas till
följdåtgärd om föregående åtgärder påtagligt skadat naturvårdsvärde m. m.

Inom styrelsen pågår för närvarande enligt vad utskottet inhämtat ett arbete
med översyn av stödreglerna. Avsikten är att det tydligt skall framgå av reglerna
att stödet är ett verksamt medel att tillgodose även naturvårdens intressen.
Bl. a. avser man att förorda att lövbestånd skall anläggas i stället för
barrbestånd om platsen har sådan omgivning att löv är att föredra från naturvårdssynpunkt.

Av skogsstyrelsens statistik över 5 § 3-programmet framgår att bidrag
fram till senaste budgetårsskifte beviljats för 26 % av den sammanlagda
areal, 935 00 ha, som numera ingår i programmet. Med nuvarande takt beräknas
hela programmet vara slutfört om ca 20 år. Under budgetåret 1985/86
beviljades bidrag för sammanlagt drygt 32 000 ha, varav ca 22 000 ha i Norrland
och ca 5 000 ha i vardera Svealand och Götaland. De arealer i Götaland
som fick bidrag fördelades med 51 % på barrskogsdominerad icke hagmarkstyp,
28 % på lövdominerad icke hagmarkstyp, och 21 % på hagmarkstyp
(lika delar barr- och lövdominerad). I Svealand var blott 6 % av den
mark som fick bidrag av hagmarkstyp och i Norrland låg den betydligt under
1 %.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att naturvårdsverket fr. o. m. innevarande
budgetår har möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till jordbrukare
m. fl. för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet. Verket har startat ett
särskilt projekt, NOLA-projektet, i detta syfte. För nästa budgetår föreslås
10 milj. kr. i anslag till projektet (prop. 1986/87:100 bil. 12 B 6, JoU 17 p.

8). Projektet bör ses mot bakgrund av den pågående förändringen av jordbruket
vilken medför att det tidigare mer varierade odlingslandskapet med
åker, ängs- och hagmark, innehållande de mest art- och individrika växt- och
djursamhällena i svensk natur, ersätts av ett åker- och skogslandskap. Från
anslaget kan stöd utgå för att möjliggöra fortsatt hävd av sådan naturlig gräsbärande
mark som bedömts vara särskilt värdefull från naturvårdens och
kulturminnesvårdens synpunkter och som i avsaknad av ekonomiskt stöd
icke skulle vara möjlig för brukaren att hävda på längre sikt.

Vissa av de marker som är av intresse för NOLA-projektet är sådana för- JoU 1986/87:16
buskade och illa hävdade hagmarker som kan betecknas som lågproducerande
skogsmark, där enligt 5 § 3 SkvL ny skogsmark bör anläggas. En inventering
pågår för närvarande i samarbete mellan berörda skogs- och naturvårdande
myndigheter med deltagande även av ideella organisationer och
enskilda personer för att utse stödobjekt för NOLA-projektet. Uppskattningsvis
beräknas stöd komma att utgå till hävd av marker om en sammanlagd
areal av 30 000 ha. Inventeringen beräknas komma att omfatta
200 000- 500 000 ha. Inom skogsstyrelsen övervägs ett moratorium för stöd
åt avverkning av lågproducerande bestånd på sådana marker som omfattas
av inventeringen med hänsyn till att det kan vara svårt att avgöra markernas
naturvärde under den tid inventeringen pågår.

Utskottet vill för egen del betona vikten av att skogsvården bedrivs så att
skogsmarken med dess skog varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning,
och att hänsyn därvid tas till naturvårdens och andra allmänna intressen.
Utskottet har i olika sammanhang (senast JoU 1985/86:13 s. 34 f.) framhållit
betydelsen av att skogsvården bedrivs förstklassigt och med hänsynstagande
till ekosystemets krav för att lindra försurningens och luftföroreningarnas
skadliga inverkan. Utskottet har även anslutit sig till den av skogsstyrelsens
representanter hävdade uppfattningen att skogsnäringens virkesmål
väl låter sig förena med naturmålet. Samtidigt har utskottet uttalat sig för
främjande av ett mångbruk i skogen, där det bereds utrymme både för de
areella näringarna och för jakt, fiske, svampplockning, bärplockning och annan
rekreation.

Bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd har på sin tid initierats
under stor enighet i riksdagen. Enligt utskottets mening utgör detta
stöd fortfarande en viktig faktor för att öka virkesavkastningen på sikt. I
Norrland där betydande arealer skräpskog uppstod efter den dimensionshuggning
som skedde under en tid med stora virkesreserver under flottningsperioden,
har 5 § 3-bidragen betydelse för skogsföryngringen. De bidrar
även till att uppehålla sysselsättningen. Även i södra Sverige med dess gynnsammare
klimat för skogstillväxten är avvecklingen av 5 § 3-skogarna väsentlig
för den framtida virkesförsörjningen.

Som anförts i det föregående har 5 § 3-stödet under årens lopp minskat i
omfång. Programmets totala omfattning har reducerats och tidsperioden för
programmet har förlängts. De genomförda ändringarna har i stor utsträckning
varit föranledda av naturvårdshänsyn. Strävan att ytterligare tillgodose
hänsynen till naturvården präglar även regeringens förslag till fördelning av
stödet. Lövskogsbrukets växande betydelse tillgodoses. Skogsstyrelsens
översyn av stödreglerna präglas av samma inställning.

Enligt utskottets mening kan det dock finnas skäl att ytterligare värna om
vad som återstår av de hagmarker som nu till stor del vuxit igen och förbuskats
sedan beteshävden under senare år avtagit alltmer. Under den tid som
inventeringen av mark för det tidigare beskrivna NOLA-programmet för naturvårdsåtgärder
i odlingslandskapet pågår bör enligt utskottets mening stor
försiktighet iakttas vid avveckling av lågproducerande skog som ingår i de
områden som inventeras. Stöd till avveckling av 5 § 3-skog bör icke utgå i
berörda marker. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Efter hand som inventeringen leder till resultat kom- JoU 1986/87:16
mer de marker som ges NOLA-stöd att icke mer omfattas av skogsvårdslagens
bestämmelser.

Vad utskottet anfört synes ägnat att i betydande grad tillmötesgå de motionsyrkanden
som grundas på naturvårdshänsyn.

Den satsning på lövskogsbruk som förordas av regeringen innebär, tillsammans
med vad utskottet i det föregående anfört, att syftet med yrkande
7 i motion Jo314 (vpk) om lövskogsinslag i skogen delvis har tillgodosetts.

Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av ifrågavarande yrkande
påkallas därför icke.

Utskottet är dock icke berett att, som föreslås i vpk-motionen, rycka undan
anslaget för stöd åt 5 § 3-åtgärder och ersätta det med ett anslag för stöd
åt skogsgallring och hjälpplantering. Ett bifall till yrkandet skulle innebära
risk att den lågproducerande skogen icke ersattes med utvecklingsbar skog.

Framför allt i Norrland skulle effekten bli negativ. Motion Jo314 avstyrks
således såvitt nu är i fråga (yrkandena 8 a och b).

Utskottet finner att en neddragning av anslaget samt avveckling av 5 § 3-bidraget och utnyttjandet av större delen av anslaget till finansiering av bevarandet
av urskogar o. d., så som det yrkas i folkpartimotionerna, skulle få
negativa följder för skogsvården. Utskottet avstyrker således motionerna
Jo302 yrkandena 2 och 4 samt Jo803 yrkande 19.

I moderata samlingspartiets och centerns motioner föreslås avveckling
helt av 5 § 3-anslaget, tillsammans med neddragning resp. eliminering av
rambeloppen för stöd åt dikning och översiktliga skogsinventeringar. De
båda partierna framför samtidigt yrkanden om avkortning resp. avveckling
av skogsvårdsavgiften. Med hänvisning till vad som anförts i det föregående
avstyrker utskottet motionerna Jo307 yrkande 3 och 4, Jo311 yrkandena 2
och 3, Jo704 yrkande 9 och Jo837 yrkande 8.

Riksdagen bör således bifalla regeringens förslag om anslag till bidrag till
skogsvård.

Yrkandet i motion Jo803 om att statsbidrag inte bör utgå till åtgärder som
strider mot starka naturvårdsintressen är enligt utskottets mening tillgodosett
genom skogsstyrelsens anvisningar. Med hänvisning härtill avstyrks motionen
i nu berörd del (yrkande 60).

Av det anförda framgår även att syftet med motion Jo309 yrkande 2 om
stöd till ädellövskogsbruket till väsentlig del har tillgodosetts genom utskottets
förslag. Mot bakgrund härav avstyrks yrkandet.

Skogsvårdande åtgärder

Utskottet har funnit lämpligt att i anslutning till anslagsyrkandena ta upp ett
antal motioner om skogsvårdande åtgärder till behandling.

Enligt motion Jo301 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) bör riksdagen begära att regeringen föreslår åtgärder för att få till
stånd en snabb övergång från mineralolja till rapsolja inom skogsbruket.

Den sistnämnda oljan är enligt motionen att föredra såväl från naturvårdssynpunkt
som arbetsmiljösynpunkt. Likartade motioner har tidigare behandlats
av riksdagen. Utskottet har därvid instämt i motionärernas uppfattning
att det finns tungt vägande skäl att minska de olägenheter som är för -

3 Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr 16

knippade med användningen av mineralolja som smörjmedel m. m. i JoU 1986/87:16
skogsbruket. En övergång till användande av vegetabiliska oljor vore därför
motiverad. Utskottet har vidare hänvisat till att olika former av försöksverksamhet
på området pågår i såväl statlig som enskild regi. Riksdagen har avslagit
motionen med hänvisning till att det närmast torde ankomma på regeringen
och berörda organ att följa utvecklingen och vidta de åtgärder som
kan befinnas erforderliga. Med samma motivering avstyrks den nu aktuella
motionen.

För att främja övergång till miljövänligare gödsling i skogen yrkar Sigge
Godin (fp) i motion Jo306 att miljöavgiften på kalkammonsalpeter tas bort.

Enligt motion Jo314 (vpk) förvärrar skogsgödsling med kemikalier situationen
i skogen som redan drabbas av luftföroreningar. Skogsgödsling med kemikalier
bör därför förbjudas (yrkande 2).

Skogsstyrelsen har i samråd med naturvårdsverket utfärdat allmänna råd
till ledning för användningen av kvävegödselmedel på skogsmark. Syftet är
bl. a. att undvika ökad markförsurning och sådan utlakning av ämnen som
kan leda till försämrat marktillstånd eller förorening av vatten. Råden innebär
bl. a. att gödsling icke bör ske av skogsmark i Sydsverige. Skogsmarksgödslingen
i Nord- och Mellansverige bör begränsas. Försurande gödselmedel
bör ej användas inom tillrinningsområden till försurade sjöar.

Inom skogsstyrelsen och naturvårdsverket har man efter en uppföljning
av de resultat som nåtts genom den allmänna skogsgödslingsrådgivningen
kommit fram till att denna haft god effekt. Skogsbruket har på det hela taget
följt anvisningarna. Där skogsgödsling sker har man i stor utsträckning övergått
från användande av ammoniumnitrat, vilket har försurande verkan, till
det neutrala gödslingsmedlet kalkammonsalpeter. Någon ändring av de allmänna
råden övervägs icke, enligt vad utskottet erfarit.

Som framgår av redogörelsen följer man inom berörda myndigheter uppmärksamt
skogsgödslingsproblematiken. Någon anledning för riksdagen att
uttala sig i frågan föreligger enligt utskottets mening icke. Utskottet avstyrker
således motion Jo306 och motion Jo314 yrkande 2.

I motion Jo314 (vpk) yrkas även att skogsstyrelsens föreskrifter revideras
i syfte att främja varsammare markberedning (yrkande 3). Riksdagen bör
hos regeringen begära förslag till begränsningar av kalhyggen (yrkande 5).

En plan bör antas gällande största tillåtna areal för främmande trädslag, typ
Pinus contorta (yrkande 6). Motsvarande yrkanden har tidigare avslagits av
riksdagen. Som nämnts i det föregående har skogsstyrelsen nyligen reviderat
sina föreskrifter om markberedning och hyggesareal i svårföryngrade områden
och särskilt i fjällnära skog. En femårsplan gäller för plantering av Pinus
contorta. Denna utgår under år 1987, och en utvärdering pågår beträffande
detta trädslag. Utskottet utgår från att konsekvenserna av contortatallens
introduktion därvid belyses från såväl virkesförsörjningssynpunkt som från
naturvårds- och markanvändningssynpunkt. Något uttalande av riksdagen
om contortatallen är i avvaktan på utvärderingsresultatet icke påkallat. Med
det anförda avstyrks motion Jo314 yrkandena 3, 5 och 6.

34

Hemställan

JoU 1986/87:16

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av 5 § 3-skogar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om att stöd icke skall utgå till skogsåtgärder i marker av lövdominerad
hagmarkstyp,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo307 yrkande 3 medger att under budgetåret 1987/88
statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 248 000 000 kr. till skogsvård
m. m.

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo302 yrkandena 2 och 4, 1986/87:Jo307 yrkande
4, 1986/87:Jo311 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Jo314 yrkandena
8 a och b, 1986/87:Jo704 yrkande 9, 1986/87:Jo803 yrkande 19 och
1986/87:Jo837 yrkande 8 till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 270 000 000 kr.,

4. beträffande satsning på ädellövskogen

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo309 yrkande 2,

5. beträffande lövdominerade skogar

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo314 yrkande 7,

6. beträffande åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo803 yrkande 60,

7. beträffande rapsolja som smörjmedel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo301,

8. beträffande miljöavgiften på kalkammonsalpeter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo306,

9. beträffande förbud mot skogsgödsling, m. m.

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo314 yrkandena 2, 3, 5 och 6.

18. Stöd till byggande av skogsvägar

Regeringen har under punkten D 7 (s. 44) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1987/88 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo302 av Lars Ernestam (fp), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 10 milj. kr. till 40,0 milj. kr. för skogsbilvägar.

Motion 1986/87:Jo303 av Börje Hörnlund (c) och Ulla Orring (fp), vari yrkas
att riksdagen ställer ytterligare 30 milj. kr. till jordbruksdepartementets förfogande
som statligt stöd till ordinarie verksamhet för byggande av skogsvägar.

Motion 1986/87:Jo304 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (c), vari JoU 1986/87:16
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag tillförs i syfte att förbättra
det skogliga vägnätet i Gävleborg.

Motion 1986/87:Jo307 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 5) att riksdagen avslår regeringens förslag att till
anslaget D 7 Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1987/88 anvisa
ett förslagsanslag om 50 000 000 kr. och därmed inte medge statsbidrag för
detta ändamål.

Motion 1986/87:Jo308 av Britta Sundin (s), vari yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande
2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allt byggande av skogsbilvägar i det fjällnära området
skall prövas av skogsvårdsmyndigheten på samma grunder som statsbidrag
till skogsbilvägar för närvarande prövas.

Motion 1986/87:Jo312 av Jan Jennehag (vpk), vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under bilaga 11, Jordbruksdepartementet, D

7. Stöd till byggande av skogsvägar, anslå 17 000 000 kr. utöver regeringens
förslag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samma regler
beträffande naturhänsyn och samråd med myndigheter skall gälla oberoende
av om skogsväg byggs med direkt statsbidrag eller ej.

Motion 1986/87:Jo313 av Charlotte Branting (fp), vari yrkas med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87: A642 att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av medel för
att förstärka skogsnäringens transportvägar i Kronobergs län.

Motion 1986/87:Jo837 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är
i fråga (yrkande 5) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
medel från anslaget Byggande av skogsbilvägar ej skall användas till vägar
inom den nuvarande skogsodlingsgränsen.

Utskottet

Från anslaget bekostas statsbidrag till byggande av skogsvägar enligt förordningen
(1979:792) om statligt stöd till skogsbruket. Regeringen föreslår att
en sammanlagd ram av 50 milj. kr. tas upp för budgetåret 1987/88. För utbetalning
under anslaget beräknas 50 milj. kr.

I flera motioner yrkas på ändrat anslag. Enligt motion Jo302 (fp) bör anslaget
minskas med 10 milj. kr., varvid motionärernas yrkanden om aktsamhet
vid exploateringen av fjällnära skogar och avveckling av 5 § 3-bidragen
åberopas som grund. I motion Jo307 (m) yrkas att bidragen till byggande av
skogsvägar dras in helt med hänvisning till motionärernas yrkande om minskad
skogsvårdsavgift och ökad avdragsrätt för investeringar (yrkande 5). Enligt
motion Jo303 av Börje Hörnlund (c) och Ulla Orring (fp) bör anslaget
öka med 30 milj. kr. med hänvisning bl. a. till skogsstyrelsens äskanden. Ett
yrkande om anslagshöjning med 17 milj. kr. framställs i motion Jo312 av Jan
Jennehag (vpk). Beloppet anges motsvara det enligt skogsstyrelsen upp- 36

dämda behovet av skogsbilvägsbyggnad. I ett par motioner föreslås slutligen

specialdestinering av anslaget för bidrag till vissa regioner. Enligt motion JoU 1986/87:16
Jo304 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (c) bör statsbidrag tillföras
för att förbättra det skogliga vägnätet i Gävleborgs län. Enligt motion
Jo313 av Charlotte Branting (fp) föreligger behov av medel för att förstärka
skogsnäringens transportvägar i Kronobergs län.

Utskottet erinrar om att regeringen i kommunikationsdepartementets
budgetbilaga föreslår ett omfattande investeringsprogram för att höja bärigheten
på vägnätet. Huvuddelen av investeringarna kommer enligt förslaget
att ske i skogslänen (prop. 1986/87:100 bil. 8). Programmet får därigenom
betydelse för skogsnäringens transporter.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Det tillstyrks alltså.

Motionerna Jo302 yrkande 3, Jo303, Jo307 yrkande 5 och Jo312 yrkande 1
avstyrks med hänvisning bl. a. till vad utskottet anfört i det föregående, under
punkterna 13 och 16.

Utskottet avstyrker även de regionalpolitisk! motiverade motionerna
Jo304 och Jo313. Det ovan omnämnda omfattande investeringsprogrammet
för vägnätet kommer enligt utskottets uppfattning att få regionalpolitisk betydelse.

Prövning av byggande av skogsvägar

I motion Jo308 yrkar Britta Sundin (s) att riksdagen uttalar att allt byggande
av skogsbilvägar i det fjällnära området skall prövas av skogsvårdsmyndigheten
på samma grunder som statsbidrag till skogsbilvägar för närvarande prövas
(yrkande 2). Motionären framhåller bl. a. att en vägdragning utan den
övergripande planering som ett statsbidrag förutsätter i vissa fall kan medföra
att vägen får en felaktig sträckning ur rationell synpunkt vilket kan resultera
i fler och sämre vägar. Enligt motion Jo312 (vpk) bör samma regler
om naturhänsyn och samråd med myndigheter gälla oberoende av om skogsväg
byggs med direkt statsbidrag eller ej. Alltför låga bidrag till skogsvägar
medför risk för överavverkning inom vägnära områden. Samhället bör enligt
motionen utnyttja sina ekonomiska styrinstrument, dvs. bidrag och skatteregler,
för att undvika att skogsvägar orsakar naturvårdsproblem på grund
av att de dras eller i övrigt utförs på olämpligt sätt. Den som bygger väg på
annat sätt än vad som gäller för ”bidragsvägar” bör inte få fördelen av dagens
generösa skatteregler, anser motionären (yrkande 2). Enligt motion
Jo837 (c) bör medel från anslaget Byggande av skogsbilvägar ej användas till
vägar ovanför den tidigare skogsodlingsgränsen (yrkande 5).

Utskottet får med anledning av sistnämnda motioner anföra följande.

Skogsbruk kan numera knappast bedrivas utan tillgång till ett vägnät med
lämpligt avvägd täthet och standard. Statsbidragen till byggande av skogsbilvägar
har härvid betydelse både som stimulans och som styrmedel. Den utvärdering
som skogsstyrelsen gjort inom den s. k. stödutredningen har visat
att vägbidragsverksamheten är mycket effektiv i förhållande till sitt syfte
(Samhällets investeringar i skogsproduktion, sept. 1986).

Statsbidragens styrande funktion regleras i förordningen (1979:792) om
statligt stöd till skogsbruket. Enligt förordningen får stöd till byggande av

skogsvägar lämnas endast under förutsättning att vägen dels får en godtag- JoU 1986/87:16
bar standard och är av väsentlig betydelse för skogstransporter med motorfordon,
dels kan passas in i en vägnätsplan för området samt dels slutligen
att nyttan av vägbyggnadsföretaget beräknas motsvara kostnaderna för företaget
(18 §). För allt stöd enligt förordningen gäller att hänsyn skall tas till
naturvårdens och andra allmänna intressen vid prövningen av frågor om stöd
enligt förordningen (7 §).

Enligt 19 § skogsvårdslagen får avverkning inte ske i skyddsskog eller svårföryngrad
skog utan skogsvårdsstyrelsens tillstånd. Tillståndsplikten gäller
antingen det är fråga om slutavverkning för virkesproduktion eller för att
mark skall tas i anspråk för annat ändamål, t. ex. för byggande av skogsväg.

Företrädare för skogsstyrelsen har för utskottet framhållit att skogsägarna
i många fall inte har erforderlig överblick över skogsvägnätet i sin region då
de anlägger skogsvägar inför en planerad avverkning. Resultatet kan bli att
vägar som inte åtnjuter statsbidrag dras på ett sätt som skadar naturskyddsvärda
områden. De kan också bli oekonomiska genom att icke passa
in i ett vägnät som betjänar ett större område. Det har enligt uppgift inträffat
att skogsvägar byggts i strid mot 1985 års riksdagsuttalande om stor återhållsamhet
med bedrivande av skogsbruk i de fjällnära skogarna.

Utskottet anser för sin del att det skulle vara till fördel för skogsbruket i
dess helhet och för skogsindustrins virkesförsörjning på sikt om en ökad styrning
av skogsvägnätets utbyggnad kan komma till stånd. Med hänsyn härtill
och mot bakgrund av vad som tidigare anförts finner utskottet att även
skogsvägar som byggs utan statsbidrag i områden med svårföryngrad skog
bör underkastas villkor om hänsyn till naturvårdens och kulturminnesvårdens
intressen. De bör även uppfylla de villkor om inpassande i vägnätsplan,
m. m. som gäller enligt stödförordningen.

Som ovan framhållits gäller tillståndstvång för avverkningar i svårföryngrad
skog även när avverkningen endast gäller uthuggning av gata för vägbyggnation.
Skogsvårdsstyrelsens bedömningar i vägfrågan skall samordnas
med bedömningar i tillståndsfrågan. Enligt utskottets mening bör därvid
även prövas om den planerade vägen uppfyller motsvarande villkor som gäller
enligt 18 § stödförordningen och de villkor som bör ställas av hänsyn till
naturvårdens m. fl. intressen enligt skogsvårdslagen. Det torde åvila regeringen
att föranstalta om erforderliga regler härför. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion Jo308 såvitt nu är i fråga bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda torde även yrkande 2
i motion Jo312 och yrkande 5 i motion Jo837 vara till väsentlig del tillgodosedda.
De påfordrar således icke någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo302 yrkande 3, 1986/87:Jo303, 1986/

87:Jo307 yrkande 5, 1986/87:Jo312 yrkande 1 dels medger att under
budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
50 000 000 kr. till byggande av skogsvägar, dels till Stöd till byggande

av skogsvägar för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av JoU 1986/87:16
50 000 000 kr.,

2. beträffande skogsbilvägarna i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo304,

3. beträffande transportvägar i Kronobergs län
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo313,

4. beträffande prövning av byggande av skogsvägar

a) att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo308 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo312 yrkande 2 utan ytterligare
åtgärd,

5. beträffande vägar ovan skogsodlingsgränsen

att riksdagen lämnar motion 1986/87:Jo837 yrkande 5 utan ytterligare
åtgärd.

19. Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt D 9 (s. 45) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till trygghetsförsäkring för skogsbrukare för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Fiske

20. Fiskeristyrelsen

Regeringen har under punkt E 1 (s. 46-47) föreslagit riksdagen att till Fiskeristyrelsen
för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av 36 010 000
kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo417 av Kerstin Gellerman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 4) att riksdagen för fiskares yrkesutbildning till Fiskeristyrelsen
anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäringen,
fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte ankommer
på någon annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för fiskenämnderna.
Det åligger styrelsen särskilt att leda de statliga åtgärderna för att
främja fiskenäringen, fritidsfisket och fiskevården.

I propositionen föreslår regeringen att anslaget till fiskeristyrelsen beräknas
med utgångspunkt i fiskeristyrelsens huvudförslag för tre år med en total
real minskning av utgifterna om 5 % med fördelningen 2, 2 och 1 % för 39

första, andra resp. tredje budgetåret. Det innebär att utgifterna minskas ge- JoU 1986/87:16
nom i första hand pensionsavgångar och rationaliseringsverksamhet.

I motion Jo417 yrkar Kerstin Gellerman m. fl. (fp) att anslaget för fiskares
yrkesutbildning höjs med 300 000 kr. Motionärerna framhåller att behovet
av kursverksamhet för yrkesfiskarna är stort och att de anslagna medlen varit
i stort sett oförändrade under ett antal år, vilket medfört att denna för yrkesfiskarna
mycket viktiga utbildningsform har måst skäras ned.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. I nuvarande budgetsituation
medges inget utrymme för den av motionärerna önskade anslagshöjningen.
Utskottet tillstyrker således propositionen och avstyrker motionen
såvitt nu är i fråga (yrkande 4).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo417 yrkande 4 till Fiskeristyreisen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 36 010 000 kr.

21. Fiskenämnderna

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt E 2 (s. 47) och hemställer att

riksdagen till Fiskenämnderna för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 9 011 000 kr.

22. Främjande av fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 3 (s. 48) föreslagit riksdagen att till Främjande
av fiskerinäringen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 2 239 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo406 av Pär Granstedt m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen framlägger förslag om åtgärder för att ge yrkesfisket i
Norrland särskilt ekonomiskt stöd.

Motion 1986/87:Jo419 av Pär Granstedt och Karl-Anders Petersson (c), vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om ett program för utveckling
av fiskeresurserna i Östersjön i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att till anslaget E 3. Åtgärder för fiskerinäringen,
anvisa ett med 1 milj. kr. förhöjt belopp om 3 239 000 kr.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 2 239 000 kr., vilket innebär
en anslagshöjning med 23 000 kr.

I motion Jo419 av Pär Granstedt och Karl-Anders Petersson (c) framhålls 40

att fisket är en näring med stor potential. Motionärerna föreslår ett samlat JoU 1986/87:16
program för att utveckla Östersjön som naturresurs. Ett sådant program
borde baseras på tre huvudområden: miljöåtgärder, beståndsvård och utsättningar
(yrkande 1). Som en första åtgärd bör fiskeristyrelsens anslag för
fiskevårdande åtgärder räknas upp med 1 milj. kr. (yrkande 2).

Utskottet instämmer i de synpunkter som framförs i motionen om att
Östersjön bör ses som en naturresurs vilken bör vårdas. Sedan riksdagen i
maj 1986 riktat ett uttalande till regeringen om behovet av forskning och
snabba åtgärder i syfte att förbättra miljön i Östersjöområdet och övriga
havsområden (JoU 1985/86:17, rskr. 247) har också regeringen i augusti 1986
tillsatt en aktionsgrupp mot havsföroreningar. Aktionsgruppen har fått till
uppgift att kartlägga de allvarliga problem som uppstått i havsmiljön och
framför allt att skyndsamt få fram ett samlat åtgärdsprogram mot havsföroreningar.
Aktionsgruppen siktar på att framlägga en rapport före halvårsskiftet.
Därigenom kommer enligt utskottets mening motionärernas syfte att
i väsentlig mån tillgodoses. Utskottet är icke berett att tillstyrka förslaget
om anslagshöjning. Regeringens förslag om anslag är i huvudsak grundat på
fiskeristyrelsens äskanden och biträds av utskottet. Motionen avstyrks således.

I motion Jo406 av Pär Granstedt m. fl. (c) begärs åtgärder för att ge yrkesfisket
i Norrland särskilt ekonomiskt stöd. Enligt motionärerna vore det angeläget
att ett särskilt regionalpolitisk! motiverat stöd ges till fiskerinäringen
i Norrland, efter förebild av det s. k. Norrlandsstödet till jordbruket.

En motion med samma innebörd avslogs för ett år sedan av riksdagen
(JoU 1985/86:13, p. 26). Utskottet gjorde därvid en genomgång av de bidragsmöjligheter
som står till buds för Norrlandsfisket. Därav framgick att
Norrlandsfisket tillgodogörs endast en mycket liten del av det stöd som lämnas
i enlighet med förordningen (1985:439) om statligt stöd till fiskerinäringen.
Sedermera har, i samband med behandlingen av fiskets prisfrågor,
särskilda medel avsatts dels till fraktstöd för foderfisk, där ett särskilt tillägg
går till Norrlandsfisket, dels och framför allt ett frakttillägg, fr. o. m. nästa
budgetår benämnt pristillägg, för konsumtionsfisk till fiskare bosatta i Uppsala
län och norr därom. Sistnämnda tillägg utgår med 50 öre/kg eller - för
innevarande budgetår - sammanlagt högst 1 milj. kr. Jordbruksnämnden har
efter överläggningar med parterna föreslagit att begränsningen till högst 1
milj. kr. tas bort fr. o. m. den 1 juli 1987.

Enligt uppgift från fiskeristyrelsen torde skälet till att Norrlandsfisket i
blott liten mån kommit i åtnjutande av stöd enligt stödförordningen ligga
framför allt i låg investeringsbenägenhet hos berörda fiskare. Utskottet är
med hänvisning härtill och till vad som i övrigt anförts icke berett att förorda
någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande program för Östersjön
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo419 yrkande 1,

41

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag JoU 1986/87:16
på motion 1986/87: Jo419 yrkande 2 till Främjande av fiskerinäringen

för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 2 239 000 kr.,

3. beträffande stöd åt Norrlandsfisket
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo406.

23. Bidrag till fiskehamnar m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 4-E 6 (s. 48-50)
och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag
beviljas till fiskehamnar m. m. med sammanlagt högst 4 657 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Fiskehamnar m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 4 657 000 kr.,

3. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. att riksdagen medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst 8 500 000
kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

24. Lån till fiskerinäringen

Regeringen har under punkt E 7 (s. 50-51) föreslagit riksdagen att till Lån
till fiskerinäringen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo401 av Elving Andersson och Kjell A Mattsson (c), vari
yrkas att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till fiskerilån för budgetåret
1987/88.

Motion 1986/87:Jo410 av Leif Olsson och Kenth Skårvik (fp), vari yrkas att
riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1987/88 anslår 15 milj.
kr. utöver vad regeringen har föreslagit.

Motion 1986/87:Jo414 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas såvitt
nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att till anslaget E 7 Lån
till fiskerinäringen anslå 50 000 000 kr.

Motion 1986/87:Jo417 av Kerstin Gellerman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 3) att riksdagen till Lån till fiskerinäringen för budgetåret
1987/88 anslår 15 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Motion 1986/87:Jo418 av Agne Hansson och Gösta Andersson (c), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

42

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna beho- JoU 1986/87:16
vet av ökade resurser till fiskerinäringen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om etablering av en beredningsindustri i Västervik
för fisk från Östersjön och en distributionskedja för fiskprodukter och för
färsk fisk.

Motion 1986/87:Jo420 av Karl-Anders Petersson och Gunhild Bolander (c),
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att anslaget under punkt E 7.

Lån till fiskerinäringen förstärks med 15 milj. kr. till 50 milj. kr.

Motion 1986/87:Jo421 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån enligt förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. Regeringen beräknar för
nästa budgetår oförändrat 25 milj. kr. för fiskerilån och 10 milj. kr. för fiskberedningslån.
Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda
ändamålen. Sammanlagt bör anslaget enligt propositionen föras upp med 35
milj. kr.

I motionerna Jo401 (c), Jo410 (fp), Jo414 (m) yrkande 3, Jo417 (fp) yrkande
3, Jo418 (c) yrkande 1, Jo 420 (c) och Jo421 (c) yrkas på en uppräkning
av anslaget med 15 milj. kr. till 50 milj. kr. Som motivering anförs att
Sverige med sina långa kuster och tillgång på fiskevatten har behov av en
utökning och modernisering av fiskeflottan. Lönsamheten i fisket medger
inte att investeringar och kostnadskrävande renoveringar görs. För att underlätta
stora investeringar har hittills fiskerilån och fiskberedningslån på
förmånliga villkor kunnat erhållas. Kostnaderna har ökat kraftigt och lånebeloppet
har inte räknats upp sedan 1978. En effekt av att anslaget är för
lågt har blivit att lån till begagnade fartyg kommer i andra hand. Möjligheten
att använda de statliga fiskerilånen i äldre båtar är liten, vilket särskilt drabbar
ungdomar som vill starta fiskeföretag.

Utskottet finner de skäl som anförs av motionärerna för en höjning av anslaget
övertygande. Riksdagen bör således med anledning av motionerna anslå
sammanlagt 50 milj. kr. till lån till fiskerinäringen. Vid fördelningen av
lånen bör de möjligheter som finns att ge fiskerilån till inköp av äldre fartyg
i gott skick beaktas, med iakttagande av de villkor som gäller enligt stödförordningen.
Som föreslagits i propositionen bör regeringen kunna jämka fördelningen
mellan de båda ändamålen fiskerilån och fiskberedningslån.

I motion Jo418 (c) yrkas även att riksdagen uttalar att en beredningsindustri
uppbyggd på råvaror från Östersjön etableras i Västervik med statlig
medverkan och att en distributionskedja för fiskets produkter och för färsk
fisk byggs upp med centrum vid sydostkusten (yrkande 2).

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen i detta sammanhang icke göra
något uttalande om en specificerad regionalpolitisk satsning av det slag som
förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks således.

Hemställan

JoU 1986/87:16

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1986/87:Jo410, 1986/87:Jo414 yrkande 3,

1986/87:Jo417 yrkande 3,1986/87:Jo420 och 1986/87:Jo421 samt med
anledning av motionerna 1986/87:Jo401 och 1986/87:Jo418 yrkande 1
till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,

2. beträffande beredningsindustri i Västervik

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo418 yrkande 2.

25. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske
m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 8-E 10 (s. 51-52)
och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
fiske för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m. m.
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

26. Bidrag till fiskevård m. m.

Regeringen har under punkt E 11 (s. 52) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till fiskevård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag av
5 119 000 kr.

Motion

Motion 1986/87:Jo417 av Kerstin Geberman m. fl. (fp), vari yrkas såvitt nu
är i fråga (yrkande 5) att riksdagen till fiske vårdsåtgärder anslår 700 000 kr.
utöver regeringens förslag.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår räknas upp med 149 000
kr. till 5 119 000 kr.

Enligt motion Jo417 (fp) bör försämringen av fiskevården ej få fortsätta.

Motionärerna föreslår att anslaget ökas med 700 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 5).

Utskottet finner förslaget i propositionen väl avvägt och är icke berett att
tillstyrka motionärernas förslag om anslagshöjning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1986/87:Jo417 yrkande 5 till Bidrag till fiskevård m. m. för 44

budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 5 119 000 kr.

Livsmedelskontroll m. m.

JoU 1986/87:16

27. Statens livsmedelsverk

Regeringen har under punkt F1 (s. 53-54) föreslagit riksdagen att till Statens
livsmedelsverk för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag av
62 667 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo515 av Ulla Orring m. fl. (fp), vari yrkas med hänvisning
till vad som anförts i motion 1986/87:L712 att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre samordning angående
kostinformation och andra näringsfrågor.

Motion 1986/87:Jo523 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av förstärkt
samhälleligt ansvar och ökade insatser inom området vattenförsörjning
och vattenkvalitet.

Motion 1986/87:Jo538 av Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av
ökade resurser för forskning, rådgivning och tillsyn avseende dricksvatten i
enlighet med motionen.

Utskottet

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor.
Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinärorganisationen.
Regeringen föreslår en planenlig real minskning av utgifterna för
budgetåret 1987/88 enligt det treåriga huvudförslag som fastlades inför budgetåret
1986/87. Jordbruksministern bedömer att detta kan genomföras genom
rationaliseringar. Regeringen föreslår ett anslag av 62 667 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag. Det tillstyrks således.

Utskottet har funnit lämpligt att i detta sammanhang till behandling ta upp
några motioner om myndighetssamarbetet resp. dricksvattenkontrollen.

I motion Jo515 yrkar Ulla Orring m. fl. (fp), med hänvisning till sin motion
om konsumentpolitiken (L712), att riksdagen gör ett uttalande om
bättre samordning angående kostinformation och andra näringsfrågor. Enligt
motionen är informationsinsatserna från de statliga organen splittrade
när det gäller närings- och kostfrågor. En bättre samordning mellan konsumentverket
och livsmedelsverket och socialstyrelsen i konsumentpolitiskt inriktade
verksamheter skulle förhindra att viktiga konsumentfrågor som
t. ex. en adekvat datummärkning faller mellan borden, anser motionärerna.

Utskottet delar icke motionärernas uppfattning att samordningen mellan
de tre centrala myndigheterna på området skulle vara bristfällig. Tvärtom
genomför de berörda verken enligt vad utskottet inhämtat sin verksamhet i
gott samarbete, såväl på ledningsplanet, genom att resp. verkschefer är ledamöter
i de övriga verkens styrelser, som på olika handläggarnivåer. På infor- 45

mationsområdet kan som exempel framhållas att socialstyrelsen och statens JoU 1986/87:16

livsmedelsverk för ett år sedan gav ut boken Kost, motion och hälsa, vari
en sammanfattning ges av dagens kunskaper på ämnesområdet för boken.

Livsmedelsverket och socialstyrelsen har även inrättat en gemensam expertgrupp
för kost-, närings- och livsmedelsfrågor. Någon anledning för riksdagen
att ta initiativ i enlighet med motionärernas förslag föreligger således
icke.

I motionerna Jo523 av Ingrid Andersson och Mats O Karlsson (s) och
Jo538 av Lennart Brunander (c) och Ivar Virgin (m) yrkas på tillkännagivanden
om ökade insatser inom området dricksvattenförsörjning och vattenkvalitet.
Med utgångspunkt i några uppmärksammade fall av förorenade dricksvattensystem
och med hänvisning till att många enskilda brunnar visat sig
innehålla defekt dricksvatten hävdar motionärerna att det finns ett stort behov
av rådgivning och information på området.

Livsmedelsverket bör ges bättre resurser för sin rådgivning och tillsyn.

Även insamlingen och dokumentationen av data inom vattenområdet bör
tillgodoses genom ökade insatser från samhällets sida. Frågan om en auktorisation
av brunnsborrare bör övervägas.

Utskottet får med anledning av motionerna framhålla följande.

Livsmedelsverket övertog 1983 socialstyrelsens roll som centralt ansvarig
myndighet när det gäller dricksvatten. Samtidigt övertog livsmedelsverket
från statens miljömedicinska laboratorium rollen som centrallaboratorium
för dricksvattenfrågor, i vissa delar tillsammans med statens bakteriologiska
laboratorium, SBL, som har huvudansvaret för den epidemiologiska övervakningen
och undersökningen av vattenburna smittor. Därvid har livsmedelsverket
bl. a. att utarbeta normer och metoder för övriga laboratoriers
arbete, att öva tillsyn över och rådgivning till andra laboratorier och utbilda
viss laboratoriepersonal samt att i övrigt bistå laboratorier i frågor som rör
undersökning av dricksvatten. Verket har vidare genom de allmänna bemyndigandena
i livsmedelslagen (1971:511) befogenhet att utfärda föreskrifter
om dricksvatten. Livsmedelsverket har, med dessa bemyndiganden som
grund, utfärdat en särskild kungörelse (SLVFS 1983:12) om dricksvatten
m. m. Bl. a. genom dessa föreskrifter har verket sökt samordna kvalitetskrav,
provtagning, laboratorieundersökning och liknande frågor som rör
vatten.

För dricksvattenkontrollen gäller dåvarande medicinalstyrelsens meddelanden
från 1965 och 1967 om bakteriologiska resp. fysikalisk-kemiska vattenundersökningar.
Livsmedelsverket har utarbetat förslag till nya föreskrifter
och allmänna råd om provtagnings- och undersökningsmetoder samt allmänna
råd för bedömning av dricksvatten, m. m. Dessa remissbehandlas för
närvarande. Livsmedelsverket rekommenderar där en i vissa fall utökad
provtagningsfrekvens.

Statens naturvårdsverk har det centrala myndighetsansvaret för skyddet
av vattentäkter.

På det regionala planet har länsstyrelsen enligt livsmedelslagstiftningen en
samordnande uppgift för tillsynen inom länet. För skydd av vattentäkter och
frågor som rör vattenresurser i stort har länsstyrelsen mer direkta uppgifter,
enligt 19 kap. vattenlagen. ‘

Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i kommunerna har det lokala tillsyns- JoU 1986/87:16
ansvaret för dricksvattenanläggningarnas utformning och skötsel, för själva
driften av anläggningarna och för kvaliteten hos det producerade dricksvattnet.
Nämnderna har därvid att tillämpa livsmedelsverkets regler om dricksvattenkvalitet.

De kommunala vattenverken är medlemmar i Svenska vatten- och avloppsverksföreningen
(VAV). VAV ger ut en matrikel över de vattenverk
som drivs av de kommunala vattenverken i landet (1 918 stycken 1985).

Som allmänna vattenverk räknas enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten-
och avloppsanläggningar dels kommunala anläggningar, dels även anläggningar
som drivs av annan men förklarats som allmänna av länsstyrelsen.

Sistnämnda anläggningar omfattas inte av VAV-registren och inte heller
andra anläggningar för vilka miljö- och hälsoskyddsnämnden förordnat att
provtagning skall ske.

Som exempel på andra myndigheter som bedriver verksamhet berörande
dricksvattenområdet kan nämnas Sveriges Geologiska Undersökning
(SGU), som utför fortlöpande mätningar av grundvattentillgången i landet.

SGU har även ett brunnsarkiv, där uppgifter samlas om bl. a. vattenkvaliteten
i borrade brunnar.

Enligt vad utskottet erfarit har man inom Svenska brunnsborraresbranschorganisation
Geotec tagit vissa initiativ om bl. a. normer för utformningen
av brunnar liksom beträffande frågan om eventuell auktorisering av brunnsborrare.

I genomsnitt inträffar enligt SBL:s statistik varje år ett större utbrott av
förgiftningsfall orsakat av dricksvattnet i Sverige - och har så gjort under
lång tid. I samband med WHO:s ”vattendecennium” 1980-1990 har ett projekt
Dricksvattenkvalitet och hälsa genomförts i samarbete mellan naturvårdsverket,
livsmedelsverket, statens bakteriologiska laboratorium m. fl.

Det har därvid framgått att skadliga vattenföroreningar förekommer betydligt
oftare än vad man tidigare trott. Under den senaste treårsperioden
1984-1987 har ett trettiotal utbrott av vattenföroreningar som orsakat tarmkatarrer
av någon omfattning redovisats.

Man skiljer därvid på minst tre huvudtyper av vattenföroreningar. Ett aktuellt
exempel på den första typen förekommer i Växjö, där en svårutrotad
bakterieflora spritt sig i stadens vattenledningsnät utan att dock i vart fall
hittills ha orsakat några allvarligare sjukdomsfall. En andra huvudtyp exemplifieras
av sådana utbrott som inträffat nyligen i Sälen, Lofsdalen och
Torsby där avloppsvatten trängt in i friskvattensystemet, med akuta epidemier
som följd. Ett tredje slag förekommer, där samma sjö kan vara både
dricksvattenreservoar och recipient för avloppet.

Statens livsmedelsverk har med anledning av att flera förgiftningsepidemier
utbrutit under de senaste månaderna i en cirkulärskrivelse till länsstyrelser
och hälso- och miljöskyddsnämnder begärt undersökning av befintliga
vattenanläggningar för att klargöra om det finns risk för att avloppsvatten
kan tränga in i anläggningen. Myndigheterna skall enligt skrivelsen vidta erforderliga
åtgärder för att eliminera föroreningsrisker samt avge rapport till
livsmedelsverket.

47

För egen del får utskottet anföra följande. JoU 1986/87:16

Dricksvatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Det håller i allmänhet god
kvalitet i Sverige. Som framgår av den lämnade översikten förekommer det
dock årligen flera utbrott av tarmkatarrepidemier orsakade av defekt dricksvatten.
I många fall kan enskilda brunnar tidvis ha ett otillfredsställande vatten.
I första hand ligger ansvaret för dricksvattenkontrollen på de kommunala
hälso- och miljöskyddsnämnderna. Livsmedelsverket har som central
tillsynsmyndighet på området ett särskilt ansvar för hur dricksvattenkontrollen
utförs och vilka normer som skall följas. Livsmedelsverket följer noga
utvecklingen och har med anledning av inträffade utbrott av förgiftningsepidemier
föranstaltat om en undersökning rörande dricksvattenförsörjningens
tillstånd i landets olika delar. Utskottet utgår från att verket och övriga berörda
myndigheter vidtar de åtgärder som kan befinnas nödvändiga som ett
resultat av den utredning som pågår samt att även problematiken med vattenförsörjningen
från enskilda brunnar uppmärksammas. Något särskilt initiativ
från riksdagens sida med anledning av motionerna ter sig mot den bakgrunden
icke påkallat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 62 667 000 kr.,

2. beträffande samordning mellan verken
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo515,

3. beträffande dricksvattenförsörjningen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo523 och 1986/87:Jo538.

28. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m. m.
m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2-F 7 (s. 54-58)
och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 49 798 000
kr.,

4. att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag 2 000 000 kr.

29. Bekämpande av växtsjukdomar

JoU 1986/87:16

Regeringen har under punkt F 8 (s. 58-59) föreslagit riksdagen att till Bekämpande
av växtsjukdomar för budgetåret 1987/88 anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:Jo505 av Olle Aulin m. fl. (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för
kostnadsfördelning vid bekämpning av holländsk almsjuka.

Motion 1986/87:Jo506 av Bengt Silfverstrand och Lars-Erik Lövdén (s), vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av samordnade insatser för att motverka almsjukans
vidare utbredning.

Motion 1986/87:Jo531 av Wiggo Komstedt (m), vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
åtgärder mot almsjukan.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot
växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster
till följd av sådana åtgärder, m. m.

Jordbruksministern beräknar anslaget till 250 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker således
detta.

I motionerna Jo505 av Olle Aulin m. fl. (m), Jo506 av Bengt Silfverstrand
och Lars-Erik Lövdén (s) samt Jo531 av Wiggo Komstedt (m) yrkas på ett
riksdagsuttalande om behovet av samordnade insatser för att motverka
almsjukans vidare utbredning. Motionärerna konstaterar att Skåne har
drabbats av den holländska almsjukan för vilken endast finns ett bekämpningssätt,
nämligen att infekterade träd avverkas varpå virket måste oskadliggöras.
Olika kommunala och regionala initiativ har tagits för att bekämpa
almsjukan. Enligt motionerna fordras även en central styrning av bekämpningen
samt insatser av statliga medel.

Almsjukan omfattas av växtskyddskungörelsen (1972:319) och anmälningsplikt
gäller för sjukdomen. Anmälan skall göras till lantbruksnämnden
eller växtinspektör. Lantbruksstyrelsen kan utfärda föreläggande om åtgärder
mot sjukdomen. Kostnaderna för bekämpningen, vilka blir omfattande
genom att de smittade träden måste avverkas och forslas bort, åvilar normalt
markägaren. Enligt 8 § växtskyddslagen kan sådana kostnader ersättas av
statsmedel efter prövning av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Utskottet har vid kontakt med lantbruksstyrelsen erfarit att man där ser
allvarligt på de skador som inträffat i Skåne genom almsjukan. Vissa skogs 4

Riksdagen 1986/87. 16 sami. Nr 16

Rättelse: S. 53 rad 7 Står: 25 765 000 Rättat till: 26 765 000

områden är så infekterade att bekämpning där ter sig meningslös. Almen är JoU 1986/87:16

dock främst ett prydnadsträd som planteras i parker, på kyrkogårdar m. m.

Lantbruksstyrelsen har tagit initiativet till en samordnad kampanj för den
fortsatta uppläggningen av sjukdomsbekämpningen, i samråd med statens
naturvårdsverk, berörda länsstyrelser och kommunblock i Skåne, Göteborgs
kommun m. fl. Därvid kommer enligt uppgift även frågan om eventuella
statsbidrag att diskuteras. Inom styrelsen betraktas frågan om almsjukebekämpningen
som brådskande.

Utskottet ser med allvar på almsjukans snabba utbredning. Hittills har
den främst drabbat Skåne, men risken är uppenbar att den sprider sig till
andra delar av landet om den inte bekämpas effektivt. Som framgår av den
lämnade redovisningen är också berörda myndigheter inställda på att genom
en samordnad bekämpningskampanj hindra sjukdomens vidare spridning.

Utskottet utgår från att man därvid kommer att vidta erforderliga åtgärder.

Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna synes med
hänsyn härtill icke påkallat.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.,

2. beträffande bekämpning av almsjukan

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo505, 1986/87:Jo506 och
1986/87: Jo531.

30. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 9 - F 13 (s. 59-64) och hemställer

1. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 5 715 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 5 337 000 kr.,

4. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1987/88
anvisar ett förslagsanslag av 299 000 kr.,

5. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

31. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

Regeringen har under punkt F 14 (s. 64) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1987/88 anvisa ett reservationsanslag
av 6 193 000 kr.

Motioner

JoU 1986/87:16

Motion 1986/87:Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkande 13) att till anslaget F 14 Bidrag till djurens hälsooch
sjukvård anslå 23 193 000 kr.

Motion 1986/87:Jo525 av Lennart Brunander (c), vari yrkas att riksdagen
beslutar att till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1987/88
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 17 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
till 23 193 000 kr.

Motion 1986/87:Jo527 av Karl Erik Olsson m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu i
fråga (yrkande 3) att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs om vikten av en i hela landet arbetande veterinärorganisation.

Inkommen skrivelse

Sveriges Veterinärförbund har i skrivelse till utskottet den 2 mars 1987 framfört
synpunkter om veterinärernas arbetsförhållanden m. m.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisationen,
anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyggande
åtgärder samt stöd vid inrättande av flerveterinärstationer.

Jordbruksministern anför i sammanhanget följande:

Kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret
1987/88 till 87 193 000 kr. Jag har därvid beräknat 90 000 kr. för vissa uppgifter
i fråga om försörjningsberedskapen inom totalförsvarets civila delar.

I proposition 1986/87:65 redovisades vissa delar i den överenskommelse
som träffats mellan företrädare för regeringen och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.
Jag förutskickade därvid att jag skulle återkomma till regeringen
i de frågor som skulle komma att kräva regeringens eller riksdagens
ställningstagande. Enligt överenskommelsen skall jordbruket fr. o. m. den
1 juli 1987 kollektivt finansiera ytterligare 25 milj. kr. av djurens hälso- och
sjukvård. Jordbrukets kompensationsram skall fr. o. m. samma datum höjas
med motsvarande belopp. Denna utfästelse gäller tre år.

Finansieringen av kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård bör nu således
ske på sätt som framgår av den under anslaget tidigare redovisade planen.
Förslaget innebär att av kostnaderna för verksamheten skall jordbruket
kollektivt finansiera 44 milj. kr. Djursjukvårdsavgifter beräknas inbringa 20
milj. kr. Staten tillskjuter som bidrag 23 193 000 kr. varav 6 193 000 kr. anvisas
från anslaget Bidrag till djurens hälso-och sjukvård. 17 milj. kr. anvisas
av de införselavgifter på jordbruksprodukter som finns tillgängliga sedan
jordbruket inom den s. k. fördelningsplanen för jordbruksprisregleringen
tillförts de avgiftsmedel som förutsatts.

Bidraget beräknas till 6 193 000 kr., vilket innebär en minskning av anslaget

med drygt 37 milj. kr. Reserverade medel under anslaget - i propositionen

upptagna med 6 754 451 kr. - bör enligt propositionen få disponeras för att 51

täcka underskott i distriktsveterinärverksamheten.

I motionerna Jo224 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) och Jo525 av JoU 1986/87:16
Lennart Brunander (c) yrkas på en anslagsökning med 17 milj. kr. Beloppet
motsvarar den del av finansieringen som enligt jordbruksministern bör anvisas
av regleringsmedel utanför fördelningsplanen.

Motiveringen till yrkandet i motion Jo224 är samma som framförts beträffande
finansieringen av skördeskadeskyddet och som utskottet behandlat i
det föregående under p. 12. Med hänvisning till vad utskottet anfört i det
sammanhanget avstyrks även det nu aktuella yrkandet 13. Enligt motion
Jo525 kommer uttaget av 17 milj. kr. av införselavgiftsmedlen att inkräkta
på andra ändamål som finansieras inom den s. k. fördelningsplanen. Denna
invändning synes dock enligt utskottets uppfattning bygga på en missuppfattning.
Av propositionen framgår nämligen att medlen till djurens hälso- och
sjukvård skall hämtas från medel från införselavgifter utanför fördelningsplanen
för jordbruksprisregleringen. De kommer således icke att inkräkta på
de avgiftsmedel som enligt fördelningsplanen skall tillföras jordbruket. Med
hänvisning till det anförda avstyrks motion Jo525. Regeringens förslag synes
väl avvägt och tillstyrks således av utskottet.

Enligt motion Jo527 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) bör riksdagen uttala
sig om vikten av en i hela landet arbetande veterinärorganisation. Därest
organisationen urholkas måste samhället garantera varje djurhållare tillgång
till veterinär, framhåller motionärerna.

Utskottet har ingen annan mening än motionärerna beträffande vikten av
att vi har en i hela landet arbetande veterinärorganisation. Utskottet får i
detta sammanhang hänvisa till den uppgörelse som träffats mellan regeringen
och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation i november 1986. Därvid
överenskoms att en gemensam arbetsgrupp skall tillsättas för att snarast utreda
och komma med förslag rörande den framtida verksamheten för djurens
hälso- och sjukvård. Med hänsyn till att frågan således kommer att ses
över påkallas icke för närvarande något initiativ från riksdagens sida med
anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 3).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 13 och 1986/87:Jo525 till Bidrag
till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 6 193 000 kr.,

2. beträffande en i hela landet arbetande veterinärorganisation
att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo527 yrkande 3.

32. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 15 (s. 65) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvärd
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1 950 000 kr.

Diverse

JoU 1986/87:16

33. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
och Ersättning till viltskador

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1-J 2 (s. 78-79)
och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag lill vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 26 765 000
kr.,

2. att riksdagen till Ersättningar för viltskador m. m. för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 12 320 000 kr.

Stockholm den 26 mars 1987
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Ove Karlsson (s), Lars Ernestam (fp),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta
Winberg (s), Kerstin Gellerman (fp), Jens Eriksson (m), Åke Selberg
(s), Lennart Brunander (c) och Jan Jennehag (vpk),

dock att vid behandlingen av punkterna 1-10, 12-17 Ingrid Hemmingsson
(m) deltagit i stället för Jens Eriksson (m) och Leif Marklund (s) i stället för
Margareta Winberg (s),

vid punkt 11 Kaj Larsson (s) deltagit i stället för Martin Segerstedt (s), Björn
Ericson (s) i stället för Margareta Winberg (s) och Karl-Anders Petersson
(c) i stället för Karl Erik Olsson (c)

vid punkterna 1-13,18-33 Bengt Rosén (fp) deltagit i stället för Kerstin Gellerman
(fp), samt

vid punkterna 18-33 Leif Marklund (s) deltagit i stället för Grethe Lundblad
(s).

53

Reservationer

JoU 1986/87:16

1. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. (punkt 2
mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det i nuvarande produktionsläge
inte är motiverat att staten bidrar till jordbrukets inre rationalisering.
På längre sikt bör bidraget upphöra. Utskottet anser i likhet med vad
som anförts i motion Jo224 att anslaget bör minska med 10 milj. kr. till 30
milj. kr. Motion Jo257 yrkande 6 avstyrks således, i den mån den ej tillgodoses
genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag
på motion 1986/87:Jo257 yrkande 6 och med bifall till motion
1986/87:Jo224 yrkande 10 till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 30 000 000
kr.

2. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. (punkt 2
mom. 2)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Bidraget till jordbrukets rationalisering bör, som framhållits i motion
Jo257, kunna minskas med 5 milj. kr. Utskottet tillstyrker således motion
Jo257 yrkande 6 och avstyrker motion Jo224 yrkande 10 i den mån den ej
tillgodoses genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med avslag
på motion 1986/87:Jo224 yrkande 10 och med bifall till motion
1986/87:Jo257 yrkande 6 till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 35 000 000
kr.

3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 3
mom. 2)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet framhöll”
och slutar med ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

54

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör vara möjligt att JoU 1986/87:16

sälja en betydande del av jordfondens mark till enskilda brukare. Bl. a. talar
det minskade behovet av storleksrationaliseringar för att så blir fallet. Utskottet
tillstyrker motionens förslag att riksdagen uttalar sig för en försäljning
av mark till ett värde av ca 50 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande försäljning av mark från jordfonden
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo257 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
(punkt 4 mom. 2)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan
Fransson, Åke Selberg och Leif Marklund (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med reservation”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att en kreditgarantiavgift
bör tas ut på samtliga beviljade kreditgarantier inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Detta överensstämmer med vad riksdagen nyligen
uttalat om ett ökat uttag av kreditgarantiavgifter med syftet att garantiverksamheten
skall bära sina egna kostnader (FiU 1986/87:10, rskr. 122). Utskottet
avstyrker således motionerna Jo224 yrkande 14, Jo234 och Jo247.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande kreditgarantiavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 14,

1986/87:Jo234 och 1986/87:Jo247.

5. Främjande av rennäringen (punkt 8 mom. 1)

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan
Fransson, Åke Selberg och Leif Marklund (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet erinrar”
och slutar med ”4,7 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att storleken av det statliga prisstödet enligt riksdagsbeslut
år 1984 skall bli föremål för årliga överläggningar mellan rennäringen
och staten (JoU 1984/85:25 punkt 10). Rennäringens företrädare kan
i detta system t. ex. påverka fördelningen av medel och prioritera ändamål
som man anser angelägna. Som framgår av årets budgetproposition har en
viss uppräkning av anslaget gjorts utöver de uppräkningar som bundits till
särskilt angivna ändamål. Sammanlagt innebär regeringsförslaget en höjning
med 1 843 000 kr. Utskottet är med anledning härav inte berett att förorda
ytterligare höjning och avstyrker således motionerna Jo203, Jo215, Jo221 yrkande
2 och Jo253.

55

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: JoU 1986/87:16

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo203, 1986/87:Jo215, 1986/87:Jo221 yrkande
2 och 1986/87:Jo253 till Främjande av rennäringen för budgetåret
1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 20 063 000 kr.,

6. Främjande av rennäringen (punkt 8 mom. 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet utgår”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att åtgärder vidtas för att nedbringa cesiumhalten
hos alla renar till en nivå som gör köttet lämpligt som livsmedel. Som
anförts i motion Jo221 bör berörda myndigheter se till att alla samer som
anser sig kunna nå resultat med stödutfodring erbjuds hjälp härmed. Detta
bör gälla även de värst utsatta samebyarna i Jämtland och Västerbotten. Vad
utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder för lägre cesiumhalt i renkött
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo221 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Statens jordbruksnämnd (punkt 9)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet erinrar”
och slutar med ”ingen erinran” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den s. k. överskottsarealen
är en tillgång som bör utnyttjas på ett produktivt sätt. I rådande produktionsläge
måste stora ansträngningar göras för att stimulera en övergång till alternativ
råvaruproduktion. Samma stimulansåtgärder bör komma jordbruket
till del som tidigare lämnats andra näringsgrenar. Utskottet tillstyrker motionärernas
yrkande att en ny stödform införs för att främja övergången till en
produktion av sådana råvaror som exemplifieras i motionen. Bl. a. bör stödet
omfatta förnybara råvaror som minskar vårt utlandsberoende och som
också kan vara intressanta för olika industriella processer. Närmare föreskrifter
för den nya stödformen bör meddelas av regeringen eller jordbruksnämnden.
Stödet bör administreras av jordbruksnämnden. För budgetåret
1987/88 föreslår utskottet att ett belopp om 250 milj. kr. anvisas för angivna
ändamål.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till

motion 1986/87: Jo797 yrkandena 7 och 8 dels som sin mening ger rege- 56

ringen till känna vad utskottet anfört om stöd till alternativ råvarupro- JoU 1986/87:16
duktion, dels till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 276 309 000 kr., varav 250 000 000 kr. avser
stöd till alternativ råvaruproduktion.

8. Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket (punkt 11
mom. 5)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”återstående del” bort ha följande lydelse:

Under anslaget prisreglerande åtgärder anslås medel till vad som kallas
låginkomstsatsning. Denna post rymmer bidrag till flera verksamheter,
bl. a. till åtgärder för produktionsanpassning. Posten tillkom som kompensation
för uteblivna livsmedelsprishöjningar på 1970-talet. Den är således en
livsmedelssubvention. Utskottet delar bedömningen i motion Jo224 att posten
kan minskas med 43 milj. kr. Utskottet förutsätter att jordbruket får ta
ut detta belopp i form av prishöjningar.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Jo224 yrkande 7 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Anslag till låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket
(punkt 11 mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 8

Reservanterna under reservation 8 anser att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, med bifall
till motion 1986/87:Jo224 yrkande 7 i motsvarande del och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6,

1986/87 :Jo249, 1986/87:Jo254, 1986/87:Jo257 yrkande 8 och

1986/87:Jo797 yrkande 6, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 2 864 670 000 kr.

10. Livsmedelssubventioner m. m (punkt 11 mom. 4 och
6)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att 57

5 Riksdagen 1986187. 16 sami. Nr 16

dels den del av utskottets yttrande sorn på s. 13 börjar med ”Utskottet delar” JoU 1986/87:16
och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter på livsmedelssubventionerna som framförs
bl. a. i motion Jo257. Om man vill förbättra barnfamiljernas situation är det
mest effektivt att ge stöd i form av barnbidrag och småbarnstillägg/vårdnadsbidrag.
Av budgetpropositionen framgår emellertid inte att den föreslagna
besparingen på livsmedelssubventionerna skall komma barnfamiljerna till
del. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget om en neddragning
av livsmedelssubventionerna under budgetåret 1987/88 och tillstyrker motion
Jo257 yrkande 8. Härigenom tillgodoses även centermotionerna Jo208,

Jo241 och Jo249.

Motionerna Jo224 yrkandena 6 och 7 och Jo254 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 4 och 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkande 6,

6. beträffande livsmedelssubventioner under budgetåret 1987188
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87 :Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249 och

1986/87:Jo257 yrkande 8 samt med avslag på motionerna

1986/87:Jo224 yrkande 7 och 1986/87:Jo254, samtliga i motsvarande
del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Anslag till livsmedelssubventioner m. m. (punkt 11
mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Reservanterna under reservation 10 anser att utskottets hemställan under 8
bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87: Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249 och

1986/87:Jo257 yrkande 8 samt med avslag på motionerna

1986/87:Jo224 yrkande 7, 1986/87:Jo254 och 1986/87:Jo797 yrkande
6, samtliga i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
3 157 670 000 kr.

12. Livsmedelssubventioner m. m. (punkt 11 mom.
4 och 6)

Lennart Brunander och Karl-Anders Petersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet delar”
och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter på mjölksubventionerna som framförs
bl. a. i motionerna Jo208 och Jo249. Regeringens förslag om en 20-procentig 58

neddragning av livsmedelssubventionerna fr. o. m. den 1 januari 1988 kom- JoU 1986/87:16
mer att innebära kraftiga prishöjningar på de subventionerade mjölkprodukterna,
vilket drabbar barnfamiljer och låginkomsttagare särskilt hårt.

Denna politik står vidare i dålig överensstämmelse med uppgörelsen mellan
staten och jordbruksnäringen i november 1986, vilket bl. a. innebar ett ökat
stöd till livsmedelskonsumtionen. Den minskning av konsumtionen som det
nu framlagda förslaget kan förväntas medföra blir särskilt kännbar för de
mindre familjeföretagen som i många fall saknar alternativ till mjölkproduktionen.
Mot angivna bakgrund motsätter sig utskottet den av regeringen föreslagna
neddragningen av livsmedelssubventionerna och tillstyrker således
motionerna Jo208, Jo241, Jo249, varigenom även motion Jo257 yrkande 8
tillgodoses. Motionerna Jo224 yrkandena 6 och 7 och Jo254 avstyrks.

dels utskottets hemställan under 4 och 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkande 6,

6. beträffande livsmedelssubventioner under budgetåret 1987188
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87:Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249 och

1986/87:Jo257 yrkande 8 samt med avslag på motionerna
1986/87:Jo224 yrkande 7 och 1986/87:Jo254, samtliga i motsvarande
del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Samhällets delansvar för överskottsarealen (punkt 11
mom. 7)

Lennart Brunander och Karl-Anders Petersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Yrkande 5” och
slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion Jo797, att samhället
måste ta ett större ansvar för spannmålsproduktionen. Statens kostnadsandel
för överskottsarealen bör höjas till 60 % och inrymma särskilda stödåtgärder
för alternativ produktion (se reservation 8). För budgetåret 1987/88
bör ett belopp om 480 milj. kr. beräknas för att täcka statens kostnadsandel
upp till 40 % av överskottsarealens kostnader. Detta bör ges regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande samhällets delansvar för överskottsarealen

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo797 yrkandena 5
och 6 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

59

14. Anslag till livsmedelssubventioner m. m. (punkt 11 JoU 1986/87:16

mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 12 och 13

Reservanterna under reservationerna 12 och 13 anser att utskottets hemställan
under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87:Jo208, 1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249,

1986/87:Jo257 yrkande 8 och 1986/87:Jo797 yrkande 6 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 7 och 1986/87:Jo254, samtliga
i motsvarande del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
3 287 670 000 kr.

15. Livsmedelssubventioner m. m. (punkt 11 mom.
4 och 6)

Jan Jennehag (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet delar”
och på s. 14 slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter på mjölksubventionerna som framförs
bl. a. i motion Jo254. Förslaget om minskade subventioner drabbar framför
allt barnfamiljer och låginkomsttagare. Samtidigt som matpriserna stiger
ökar - via momsen - beskattningen av konsumenterna. Utskottet delar motionärernas
åsikt att matmomsen bör avskaffas. Innan detta kan genomföras
helt bör momsbelastningen på livsmedlen neutraliseras genom ökade livsmedelssubventioner.
Utskottet avstyrker således regeringens förslag om en
neddragning av subventionerna och tillstyrker motion Jo254 om en höjning
av anslaget med 500 milj. kr. jämfört med regeringsförslaget.

I enlighet härmed avstyrker utskottet motion Jo224 yrkandena 6 och 7,
liksom motionerna Jo208, Jo241, Jo249 och Jo257 yrkande 8 i den mån dessa
ej tillgodoses genom utskottets förslag.

dels utskottets hemställan under 4 och 6 bort ha följande lydelse:

4. beträffande avveckling av livsmedelssubventionerna under en
övergångstid

att riksdagen avslår motion 1986/87:Jo224 yrkande 6,

6. beträffande livsmedelssubventioner under budgetåret 1987/88
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87:Jo254 samt med avslag på motionerna 1986/87:Jo208,

1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249, 1986/87:Jo257 yrkande 8
och 1986/87: Jo224 yrkande 7, samtliga i motsvarande del, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

60

16. Anslag till livsmedelssubventioner m. m. (punkt 11 JoU 1986/87:16

mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 15

Jan Jennehag (vpk) anser att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:

8. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1986/87:Jo254 samt med avslag på motionerna 1986/87:Jo208,

1986/87:Jo241 yrkande 6, 1986/87:Jo249, 1986/87:Jo257 yrkande 8,

1986/87:Jo224 yrkande 7 och 1986/87: Jo797 yrkande 6, samtliga i motsvarande
del, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 3 407 670 000 kr.

17. Bidrag till permanent skördeskadeskydd m. m. (punkt
13 mom. 4 och 5)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon
(m), Lennart Brunander (c) och Ingrid Hemmingsson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”och 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar synpunkterna i motion Jo224 om osäkerheten i det av regeringen
föreslagna finansieringssystemet. Av propositionen framgår inte
vilka medel som finns tillgängliga och ej heller vilka effekterna blir om införselavgiftsmedel
skulle saknas. Riksdagen bör i ett uttalande avvisa den föreslagna
finansieringen. I enlighet härmed bör riksdagen anvisa 26 milj. kr. av
budgetmedel under anslaget C 8 Administration av permanent skördeskadeskydd
m. m.

dels utskottets hemställan under 4 och 5 bort ha föjande lydelse:

4. beträffande finansiering med införselavgiftsmedel

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Jo224 yrkande 11 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87: Jo224 yrkande 12 till Administration av permanent
skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag
av 26 800 000 kr.,

18. Översyn av skogsvårdslagen (punkt 14 mom. 4)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp). Sven
Eric Lorentzon (m), Kerstin Geberman (fp), Lennart Brunander (c) och
Ingrid Hemmingsson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna från moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centern om behovet av en översyn av 61

skogsvårdslagstiftningen. Principiellt bör således lagen ha sin utgångspunkt JoU 1986/87:16
i skogen som naturresurs. Dess karaktär av ramlag bör minska, och lagen
bör förenklas. I sammanhanget bör ett upphävande av de ändringar som införts
efter lagens tillkomst eftersträvas. Naturvårdsfrågorna bör beaktas.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av nu berörda motionsyrkanden
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under punkt 14 mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande en översyn av skogsvårdslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1986/87:Jo302 yrkande 1,

1986/87: Jo307 yrkande 1,1986/87:Jo311 yrkande 1 och 1986/87:Jo803
yrkande 55,

19. Skogsvårdslagens portalparagraf (punkt 14 mom. 5)

Jan Jennehag (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet delar”
och slutar med ”ej påkallad” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den syn på skogspolitiken som uttrycks i vpk-motionen
där det framhålls att politiken bör vila på en helhetssyn på skogen som en
levande naturresurs. I enlighet med motionärernas yrkande bör således
skogsvårdslagens portalparagraf formuleras om, så att skogen beskrivs som
en mångsidig resurs, där hänsynen till bevarandet av arter och ekosystem
och människors behov av rekreation är minst lika viktig som ekonomiska
aspekter. Riksdagen bör således med bifall till motion Jo314 yrkande 1 begära
en ändring av 1 § skogsvårdslagen.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande skogsvårdslagens portalparagraf
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Jo314 yrkande 1 hos regeringen
begär en ändring av skogsvårdslagens portalparagraf,

20. Neddragning av skogsvårdsorganisationen (punkt 14
mom. 6)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”De förslag” och
slutar med ”4, 5 och 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder de yrkanden i motion Jo311 som avser en neddragning
av skogsvårdsorganisationen i anslutning till motionärernas samtidigt framförda
förslag om en avveckling av skogsvårdsavgiften. Riksdagen bör således
hos regeringen begära att skogsstyrelsen får i uppdrag att snarast göra en
översyn av möjligheterna till personalminskning när det skogliga bidragssystemet
tas bort, att regeringen upptar förhandlingar med representanter för 62

skogsägarna och skogsindustrin samt även i övrigt ansluter sig till motionär- JoU 1986/87:16
ernas förslag. Vad utskottet anfört med anledning av motionen såvitt nu är
i fråga (yrkandena 4, 5 och 6) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande neddragning av skogsvårdsorganisationen m. m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo311 yrkandena 4, 5 och 6,

21. Fjällnära skogar (punkt 14 mom. 7b)

Lars Ernestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”De yrkanden”
och slutar med ”50 och 51” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i folkpartiets miljömotion bildar fjällskogarna tillsammans
med anslutande fjällområden naturliga ekologiska enheter utan motstycke i
Västeuropa. Mot den bakgrunden har riksdagen förordat återhållsamhet
med bedrivande av skogsbruk i de fjällnära skogarna. Utskottet delar motionärernas
uppfattning om behovet av ett mer långtgående skydd än det riksdagen
förordade för två år sedan. Ett säkerställandeprogram för fjällnära
skogar som innefattar bevarande av områden av stort värde för naturvård
och rennäring bör antas. En naturvårdsgräns, ovanför vilken inget storskaligt
skogsbruk får bedrivas, bör läggas fast. Innan så skett bör några avverkningar
inte äga rum som berör områden av stort värde för naturvård eller
rennäring. Det bör vidare slås fast att skogsavverkning inom s. k. obrutna
fjällområden inte skall tillåtas. Enskilda skogsägare bör i första hand erbjudas
ersättning i form av annan skogsmark. Vad utskottet här anfört med anledning
av motion Jo803 såvitt nu är i fråga (yrkandena 48, 50 och 51) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 7 b bort ha följande lydelse:

7. beträffande fjällnära skogar

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkandena 48, 50 och

51,

22. Fjällnära skogar (punkt 14 mom. 7 c)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Riksdagen avslog”
och slutar med ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo837 (c) att det nu är
är tid att gå vidare för att säkerställa att fjällskogarna bevaras. En tillämpning
av småskaliga skogsbruksmetoder bör vara grundläggande i fjällskogsområdet.
Vidare bör utredas hur en naturvårdsgräns på biologiska grunder
kan upprättas. Ovanför denna bör inget storskaligt skogsbruk bedrivas. In- 63

rättande av en sådan gräns kräver en noggrann utredning, och begränsning JoU 1986/87:16
av avverkning ovanför gamla skogsodlingsgränsen bör gälla i väntan på utredningens
färdigställande. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet här anfört med anledning av motionen såvitt nu är i
fråga (yrkande 4).

dels utskottets hemställan under 7 c bort ha följande lydelse:

7. beträffande fjällnära skogar

c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo837 yrkande 4,

23. Urskogar (punkt 14 mom. 8)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Statens naturvårdsverk”
och slutar med ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motion Jo803 (fp) att situationen
är ytterst allvarlig för urskogarna och de urskogsliknande skogarna.

Anspråken från skogsbruket är stora. Resurserna för att skydda områdena
genom att bilda naturreservat är alltför små. Det finns uppenbara risker att
också merparten av de små rester som finns kvar av dessa skogar kommer att
försvinna medan naturvården inventerar och väntar på bättre anslag. Därför
måste samtliga kända sådana områden ges ett tillfälligt skydd mot avverkning
i avvaktan på ett ambitiöst bevarandeprogram. För att få ett representativt
nät av skyddade skogar är det nödvändigt att också vissa skogsområden
med inslag av yngre och mer kulturpåverkade bestånd lämnas för fri utveckling,
särskilt i södra Sverige. Ett program för bevarande av återstående urskogar
bör således utarbetas. En procent av den produktiva skogsmarken
nedanför den f. d. skogsodlingsgränsen bör lämnas för fri utveckling.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena
56 och 57) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande urskogar m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkandena 56 och 57,

24. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar (punkt 16)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
”Riksdagen har” och slutar med ”fråga (yrkande 2)” samt utskottets hemställan
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte finns någon anledning
för staten att bidra till dessa fröplantager. De investeringar som där görs
måste vara motiverade av marknadsmässiga skäl. Investeringskostnaderna
skall givetvis tas ut på plantpriserna. Genom att motionärernas förslag också 64

innebär en sänkt skogsvårdsavgift kan skogsbrukarna lättare tåla den ökade JoU 1986/87:16
kostnaden. Utskottet tillstyrker således motionen såvitt nu är i fråga (yrkande
2) och hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo307 yrkande 2 till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar
för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
34 660 000 kr.

25. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 17 mom. 2 och 3)

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med ”Utskottet delar”
och slutar på s. 30 med ”översiktliga skogsinventeringarna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i moderata samlingspartiets
skogsbruksmotion att skogsvården skall betalas av markägaren. Motionärernas
förslag om sänkning av skogsvårdsavgiften gör att skogsägarna lättare
kan bära kostnaderna för denna. Något statsbidrag bör icke utgå till dikning.

När det gäller bidraget för täckande av kostnader för översiktliga skogsinventeringar
(ÖSI) biträder utskottet motionärernas förslag att besparingar
kan göras. Eftersom betydande arealer redan har inventerats bör ÖSI nu
fullföljas. Den årliga inventeringsarealen bör således följa det uppgjorda
programmet. För att klara detta förordas lägre detaljeringsgrad och förenklingar
i planerna. Bidraget till ÖSI kan därmed minskas med 20 milj. kr.

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Bidragen till”
och slutar med ”framtida virkesförsörjningen” utgår,

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”till skogsvård” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Jo704 av Carl Bildt m. fl. (m) ger statliga styråtgärder
för markanvändningen ofta negativa miljöeffekter. Så har t. ex. bidraget
till de s. k. 5 § 3-skogarna i många fall fått till effekt att hagmark planterats
med barrskog. Utskottet delar motionärernas uppfattning att detta bidrag
bör avskaffas. Den enskilde markägaren bör själv avgöra markanvändningen.

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Jo307 om besparingar av sammanlagt
141 milj. kr. under anslaget. Anslaget bör således påföras med 129 milj.
kr. (yrkande 4). Bidragsramen begränsas till 107 milj. kr. (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i folkpartiets och centerpartiets
motioner om avveckling av 5 § 3-bidragen tillstyrks. Även i övrigt
blir dessa motioner i viss mån tillgodosedda. De kräver således ingen särskild
åtgärd från riksdagens sida.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo307 yrkande 3 medger att under budgetåret 65

1987/88 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 107 000 000 kr. till JoU 1986/87:16
skogsvård m. m.

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag med bifall till
motionerna 1986/87:Jo307 yrkande 4, 1986/87:Jo704 yrkande 9,

1986/87:Jo803 yrkande 19 och 1986/87:Jo837 yrkande 8 samt med avslag
på motionerna 1986/87:Jo302 yrkandena 2 och 4, 1986/87:Jo311
yrkandena 2 och 3, 1986/87: Jo314 yrkandena 8 a och b till Bidrag till
skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av
129 000 000 kr.,

26. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 17 mom. 3)

Lars Emestam och Kerstin Gellerman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Bidragen till”
och slutar med ”framtida virkesförsörjningen” utgår,

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”till skogsvård” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i folkpartimotionema att
5 § 3-bidrag icke skall utgå till plantering av områden som omfattas av starka
naturvårdsintressen. 5 § 3-bidraget bör i sin nuvarande form upphöra. Anslaget
för skogsvård bör i stället också kunna användas för att finansiera bevarandet
av urskogar o. d. Utskottet biträder mot den angivna bakgrunden
yrkandena i motionerna Jo302 och Jo803 att bidrag till avveckling av lågproducerande
bestånd icke bör utgå under budgetåret. På anslaget bör med bifall
till motion Jo302 yrkande 2 uppföras 250 milj. kr.

Utskottets ställningstagande innebär att även de yrkanden om 5 § 3-bidragens
upphörande som framförs i moderaternas och centerns motioner tillstyrks.
Utskottet är dock icke berett att biträda vad som i övrigt yrkas om
bidrag till skogsvård i de nämnda motionerna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1986/87:Jo302 yrkandena 2 och 4, 1986/87:Jo704
yrkande 9, 1986/87:Jo803 yrkande 19 och 1986/87:Jo837 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1986/87:Jo307 yrkande 4,

1986/87:Jo311 yrkandena 2 och 3 samt 1986/87:Jo314 yrkandena 8 a
och b till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.,

27. Bidrag till skogsvård (punkt 17 mom. 3)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som börjar på s. 29 med ”Utskottet delar”
och slutar på s. 30 med ”översiktliga skogsinventeringarna” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i centerns skogsmotion innebär bidragssystemet en över- JoU 1986/87:16
föring av pengar från den skötsamme till den som inte har skött sin skog om
man ser till samma geografiska område. Ett sådant förhållande måste anses
betänkligt från principiell synpunkt. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det, såsom det skogliga bidragssystemet nu visat sig fungera, är för
skogsbruket bättre att skogsvårdsavgiften och samtliga bidragsformer med
undantag av sådana som är av regionalpolitisk karaktär avvecklas.

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Bidragen till”
och slutar med ”framtida virkesförsörjningen” utgår,

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”till skogsvård” bort ha följande lydelse:

I södra Sverige utgörs de s. k. 5 § 3-skogama till stor del av igenväxande
hagmarker. Många av dessa har utvecklats till lövskogar med stort naturvärde.
Ibland fungerar lokalerna som ersättningslokaler för arter som tidigare
fanns i genuina lövurskogar. Avsikten är inte att statsbidrag skall utbetalas
till föryngring av skog med höga naturvärden. Inventeringsunderlaget
är dock ofta bristfälligt. Det är därför inte ovanligt att även områden med
höga naturvärden i dag föryngras med hjälp av statsbidrag. Dessutom innebär
5 § 3-satsningen en avsevärd minskning av antalet smärre lövskogar av
vilka många visserligen inte var för sig kan klassas som så värdefulla att de
kan undgå 5 § 3-bidrag men som tillsammans är en mycket stor resurs för
fauna och flora.

Utskottet tillstyrker mot bakgrund av det anförda motionärernas förslag
att 5 § 3-bidraget upphör, att bidragsformerna 2, 3 och 5 under D 6 upphör
och att riksdagen anvisar ett anslag av 68 milj. kr. under D 6 för särskilda
skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet och för ädellövskogsbruk.

Utskottets ställningstagande innebär att även förslagen i motionerna
Jo704 (m) och Jo803 (fp) om avskaffande av 5 § 3-bidragen tillstyrks. Motionerna
Jo302 och Jo307 i här berörda delar är mindre långtgående än motion
Jo311. De bör icke föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1986/87:Jo311 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Jo704
yrkande 9, 1986/87:Jo803 yrkande 19 och 1986/87:Jo837 yrkande 8
samt med avslag på motionerna 1986/87:Jo302 yrkandena 2 och 4,

1986/87:Jo307 yrkande 4 och 1986/87:Jo314 yrkandena 8 a och b till
Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 68 000 000 kr. för särskilda skogsvårdsåtgärder
inom det skogliga stödområdet och för ädellövskogsbruk,

28. Lövdominerade skogar (punkt 17 mom. 5)

Jan Jennehag (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Den satsning”
och slutar med ”därför icke” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkandet i motion Jo314 (vpk) om åtgärder för att JoU 1986/87:16
framför allt i södra Sverige bevara lövdominerade skogar och att inblandning
av främst björk i gran- och tallskogar bevaras. Riksdagen bör göra ett särskilt
uttalande till regeringen med anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkande
7).

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande lövdominerade skogar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87Jo314 yrkande 7,

29. Åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen
(punkt 17 mom. 6)

Lars Ernestam och Kerstin Geberman (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Yrkandet i” och
slutar med ”yrkande 60” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkande 60 i motion Jo803 om att statsbidrag inte bör
utgå till åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen. Riksdagen bör
rikta ett särskilt uttalande till regeringen i denna fråga.

dels utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder som strider mot starka naturvårdsintressen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo803 yrkande 60,

30. Förbud mot skogsgödsling, m. m. (punkt 17 mom. 9)

Jan Jennehag (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”5 och 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skogsgödsling med kemikalier
förvärrar försurningssituationen. Kemikalierna utgör ett skadligt och
onödigt tillskott som inte kan accepteras. Utskottet tillstyrker således motion
Jo314 yrkande 2. Motion Jo306 avstyrks.

I vpk-motionen yrkas även att skogsstyrelsens föreskrifter revideras i syfte
att främja varsammare markberedning (yrkande 3). Riksdagen bör hos regeringen
begära förslag till begränsningar av kalhyggen (yrkande 5). En plan
bör antas gällande största tillåtna areal för främmande trädslag, typ Pinus
contorta (yrkande 6). Utskottet delar motionärernas uppfattning. Vad utskottet
anfört med anledning av motionen i berörda delar bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande förbud mot skogsgödsling, m. m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo314 yrkandena 2, 3, 5 och

6. 68

31. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 18 mom. 1) JoU 1986/87:16

Arne Andersson i Ljung, Sven Eric Lorentzon och Jens Eriksson (alla m)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 sorn börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”13 och 16” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motion Jo307 yrkande 5. Knappast någon investering
inom skogsbruket torde vara så lönsam som just byggande av skogsvägar.

Det är därför onödigt att staten bidrar till detta. Anslaget bör utgå. För byggande
av skogsbilväg bör redan första året vid beskattning avdrag för samtliga
kostnader få göras mot intäkt av skogsfastighet. Övriga här berörda motioner
avstyrks.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Jo307 yrkande 5 samt
med avslag på motionerna 1986/87:Jo302 yrkande 3, 1986/87:Jo303
och 1986/87:Jo312 yrkande 1 avslår regeringens förslag om anslag till
Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1987/88 och därmed
inte medger statsbidrag för detta ändamål,

32. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 18 mom. 1)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”13 och 16” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet anfört - i reservationerna 21 och 26 -om fjällnära skogar och 5 § 3-bidragen biträder utskottet yrkande 3 i motion
Jo302 om en nedskärning av anslaget med 10 milj. kr. Utskottet avstyrker
övriga här berörda motionsyrkanden.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning
av motion 1986/87: Jo302 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1986/87:Jo303, 1986/87:Jo307 yrkande 5 och 1986/87:Jo312 yrkande
1 dels medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 40 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,
dels till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

33. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 18 mom. 1)

Jan Jennehag (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”13 och 16” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkande 1 i motion Jo312 (vpk) om en höjning av anslaget
till 67 milj. kr. Bidragsramen bör samtidigt höjas till samma belopp. Utskottet
avstyrker övriga här berörda motionsyrkanden. 69

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: JoU 1986/87:16

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med anledning
av motion 1986/87:Jo312 yrkande 1 samt med avslag på motionerna
1986/87:Jo302 yrkande 3, 1986/87:Jo303 och 1986/87:Jo307 yrkande
5 dels medger att under budgetåret 1987/88 statsbidrag beviljas
med sammanlagt högst 67 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,
dels till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.,

34. Vägar ovan skogsodlingsgränsen (punkt 18 mom. 5)

Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Sorn ovan” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som ovan (= utskottet) regeringen till känna. Riksdagen bör

samtidigt uttala att medel från anslaget Byggande av skogsvägar ej får användas
till vägar ovanför den tidigare skogsodlingsgränsen, med anledning
av motion Jo837 yrkande 5.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande vägar ovan skogsodlingsgränsen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo837 yrkande 5.

35. Fiskeristyrelsen (punkt 20)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 40 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”fråga (yrkande
4)” samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag. Anslaget bör således höjas med
300 000 kr. för att förbättra möjligheterna att tillgodose yrkesfiskarnas behov
av yrkesutbildning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87:Jo417 yrkande 4 till Fiskeristyrelsen för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 36 310 000 kr.

36. Lån till fiskerinäringen (punkt 24 mom. 1)

Håkan Strömberg, Ove Karlsson, Martin Segerstedt, Jan Fransson, Margareta
Winberg, Åke Selberg och Leif Marklund (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”och fiskberedningslån” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att regeringens förslag är väl avvägt. Att i den ansträngda
budgetsituation som råder i dag höja lånen i enlighet med motionärernas 70

önskemål är icke försvarligt. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag JoU 1986/87:16
och avstyrker motionerna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Jo401, 1986/87:Jo410, 1986/87:Jo414 yrkande
3, 1986/87:Jo417 yrkande 3, 1986/87:Jo418 yrkande 1, 1986/87:Jo420
och 1986/87:Jo421 till Län till fiskerinäringen för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

37. Bidrag till fiskevård m. m. (punkt 26)

Lars Ernestam och Bengt Rosén (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande på s. 44 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”om
anslagshöjning” samt utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder motionärernas förslag. Anslaget bör således uppföras
med 700 000 kr. utöver vad regeringen föreslår.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1986/87: Jo417 yrkande 5 till Bidrag till fiskevård m. m. för
budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av 5 819 000 kr.

38. Dricksvattenförsörjningen (punkt 27 mom. 3)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Sven
Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Bengt
Rosén (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med ”Dricksvatten
är” och slutar med ”icke påkallat” bort ha följande lydelse:

Dricksvatten är (= utskottet) brunnar uppmärksammas. Utskottet
förutsätter att erforderliga resurser därvid kan ställas till förfogande.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna Jo523 och Jo538
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande dricksvattenförsörjningen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motionerna 1986/87:Jo523 och
1986/87: Jo538.

39. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård (punkt 31 mom.

1)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m). Sven Eric Lorentzon
(m), Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Motiveringen JoU 1986/87:16
till” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder motionärernas förslag. Det är icke rimligt att som regeringen
föreslagit anvisa medel genom ianspråktagande av inte närmare specificerade
regleringsmedel. Statens bidrag till djurens hälso- och sjukvård
bör finansieras med budgetmedel. Anslaget bör således i enlighet med motionsyrkandena
öka med 17 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motionerna 1986/87:Jo224 yrkande 13 och 1986/87:Jo525 till
Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1987/88 anvisar
ett reservationsanslag av 23 193 000 kr.,

40. En i hela landet arbetande veterinärorganisation
(punkt 31 mom. 2)

Karl Erik Olsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Sven Eric Lorentzon
(m), Jens Eriksson (m) och Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet har”
och slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet har (= utskottet) och sjukvård. Enligt utskottets mening
är det angeläget att den aviserade utredningen beaktar de synpunkter
som anläggs i motion Jo527. Vad utskottet anfört med anledning av motionen
såvitt nu är i fråga (yrkande 3) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en i hela landet arbetande veterinärorganisation

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört med anledning av motion 1986/87:Jo527 yrkande 3.

Särskilt yttrande

Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling (punkt 7 mom. 1)

Lennart Brunander (c) anför:

Det finns starka skäl att understryka biodlingens värde för såväl sysselsättningen
och växtskyddet som jordbruksnäringen i allmänhet. Trots att utskottet
i stor utsträckning instämt med motionen har denna bedömts inte påkalla
någon särskild åtgärd. Som framgår av utskottets yttrande har biodlingen
också ett samband med de förslag som framlagts i proposition 1986/87:80 om
forskning. Jag återkommer till frågan i detta sammanhang (JoU 1986/87:19).

gotab Stockholm 1987