Finansutskottets betänkande
1986/87:15
om vissa anslag för budgetåret 1987/88 inom
civildepartementets verksamhetsområde (prop.
1986/87:100 bil. 2 delvis samt bil. 15 delvis)
FiU
1986/87:15
Sammanfattning
1 detta betänkande behandlar utskottet delar av budgetpropositionens bilaga
2 och bilaga 15. Det är avsnitten 8-9 i bilaga 2 om datafrågor samt i bilaga 15
avsnitten om anslagen till civildepartementet m.m. och vissa av dess
myndigheter, nämligen statskontoret, kammarkollegiet, statistiska centralbyrån,
Institutet för storhushållens rationalisering samt statens person- och
adressregisternämnd. Utskottet tillstyrker samtliga anslagsförslag i propositionen.
I betänkandet behandlar utskottet 19 motionsyrkanden vilka samtliga
avstyrks av utskottet.
Följande sammanställning anger inom vilka ämnesområden företrädare
för moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet och vänsterpartiet
kommunisterna avlämnat reservationer och särskilda yttranden.
Reservationer:
- Utredningar m.m. (fp)
- Anskaffning av ADB-utrustning (m)
- Importstatistiken (fp)
- Partisympatiundersökningarna (m)
- Företagens uppgiftslämnande (m, fp, c)
- Överföring av tjänster till Örebro (SCB) (m, fp)
- Statens person- och adressregisternämnd (m, fp)
Särskilda yttranden:
- Enhetlig lönestatistik (vpk)
- Kooperativ statistik (c)
- Statens person- och adressregisternämnd (c)
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet
dels proposition 1986/87:100 bilaga 2 Gemensamma frågor i vad avser
punkterna 8 Statsrådsgruppen för datafrågor och 9 Statsförvaltningens
ADB-användning,
1
1 Riksdagen 1986/87. 5 sami. Nr 15
dels proposition 1986/87:100 bilaga 15 Civildepartementet i vad avser
Litt. A Civildepartementet m.m.,
Litt. B Statlig rationalisering och revision, statistik m.m. punkterna B 1,
B 2 och B 4-B 9,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1986/87:Fi401
yrkandena 1 och 2, 1986/87:Fi402-405, 1986/87:Fi407, 1986/87:Fi410,
1986/87:Fi411 yrkandena 1 och 2, 1986/87:Fi412, 1986/87:Fi414, 1986/
87:Fi416, 1986/87:Fi417 yrkande 2, 1986/87:Fi418, 1986/87:Fi716 och 1986/
87:Fi801.
Gemensamma frågor
1. Statsrådsgruppen för datafrågor och statsförvaltningens
ADB-användning
Regeringen har i proposition 1986/87:100 bilaga 2 Gemensamma frågor —
efter föredragning av statsrådet Bo Holmberg - delgivit riksdagen vad som
anförts under följande punkter:
8. Statsrådsgruppen för datafrågor
9. Statsförvaltningens ADB-användning
Till propositionen har som bilaga 2.2 fogats en sammanfattning av
statskontorets rapport (1987:2) Användningen av ADB i statsförvaltningen
1987.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad som anförts i proposition 100 bilaga 2
under punkterna 8 och 9 (s. 25-28) och hemställer
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1986/87:100 bilaga 2 Gemensamma frågor under punkterna 8 och 9.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Civildepartementet m.m.
2. Civildepartementet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1986/87:100 bilaga 15
(civildepartementet) under punkt A 1 (s. 22) och hemställer
att riksdagen till Civildepartementet för budgetåret 1987/88 anvisar
ett förslagsanslag av 28625 000 kr.
3. Utredningar m.m.
Regeringen har under punkt A 2 (s. 22) hemställt att riksdagen till
Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
10600000 kr.
FiU 1986/87:15
2
Motionen
FiU 1986/87:15
1986/87:Fi417 av Anne Wibble m.fl. (fp), vari yrkas
2. att riksdagen på anslaget A 2 Utredningar m.m. anslår ett i förhållande
till regeringen med 3 milj. kr. minskat belopp.
Utskottet
Med hänvisning till den utredningsverksamhet som redan bedrivits inom
ramen för departementets utredningsverksamhet föreslås i motion Fi417 av
Anne Wibble m.fl. (fp) att anslaget för kommande budgetår reduceras med 3
milj. kr. Vilka delar av den pågående utredningsverksamheten som skall
upphöra anges inte i motionen.
Den pågående verksamhet som för närvarande finansieras med detta
anslag är den som pågår i bl.a. folkrörelseutredningen, FoB-kommissionen,
statsrådsgruppen för datafrågor, samrådsgruppen för sårbarhetsfrågor på
ADB-området och stat- och kommunberedningen. I anslagsberäkningen
ingår ingen ny utredningsverksamhet, som i någon större grad kommer att
belasta anslaget. Den i motionen föreslagna anslagsminskningen innebär
därför en neddragning av den pågående utredningsverksamheten. Utskottet
kan inte ställa sig bakom en sådan åtgärd och avstyrker därför motion Fi417
yrkande 2.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt
A 2 och med avslag på motion 1986/87:Fi417 yrkande 2 till Utredningar
m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag av
10600000 kr.
4. Extra utgifter
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 3 (s. 23) och
hemställer
att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1987/88 anvisar ett
reservationsanslag av 478 000 kr.
5. Regeringskansliets förvaltningskontor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4 (s. 23—24) och
hemställer
att riksdagen till Regeringskansliets förvaltningskontor för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 199825000 kr.
Statlig rationalisering och revision, statistik m.m.
6. Statskontoret
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 1 (s. 25-27) och
hemställer
att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1987/88 anvisar ett
ramanslag av 70282 000 kr.
1* Riksdagen 1986187. 5 sami. Nr 15
7. Anskaffning av ADB-utrustning
FiU 1986/87:15
Regeringen har under punkt B 2 (s. 27—31)
dels föreslagit riksdagen
1. att till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1987/88 anvisa ett
reservationsanslag av 372500000 kr.,
2. att medge att datorutrustning beställs - utöver tidigare medgivet belopp
— till ett värde av högst 274000000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
3. finansiering av basdatorer och teknikupphandling av programvara för
småskalig ADB-användning,
4. ökat ansvar för myndigheter när det gäller medel för anskaffning av
ADB-utrustning.
Motionen
1986/87:Fi416 av Anders Björck m.fl. (m), vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1986/87:K431 — hemställs
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs angående budgetering av statliga datorinvesteringar.
Utskottet
I motion Fi416 av Anders Björck m.fl. (m) anförs att myndigheterna i dag
själva kan finansiera s.k. basdatorer och persondatorer ur sina ordinarie
anslag. Däremot finansieras investeringar i större datorer över ett särskilt
anslag som disponeras av statskontoret. Enligt motionärerna bör regeringen
inför nästa budgetår låta förändra budgetsystemet vad gäller inköp av större
datorsystem. Därigenom skulle de olika myndigheterna kunna göra en bättre
avvägning mellan olika kostnadsslag.
Utskottet kan konstatera att en översyn av budgeteringen av statliga
datorinvesteringar redan har påbörjats av regeringen. Sålunda präglas
utvecklingen i dag av att beslut om ADB-användningen i statsförvaltningen
alltmer decentraliseras och att ökat ansvar ges till myndigheter. Regeringen
bedriver nu försöksverksamhet med treårig planering och budgetering
baserad på noggranna genomgångar av myndigheternas verksamhet inkl.
ADB-strategier och ADB-planer. Därvid kommer en utvidgning av myndigheternas
ansvar när det gäller ADB-investeringar att prövas. Det innebär att
planering av övrig verksamhet och ADB kommer att samordnas på ett bättre
sätt än i dag.
Det kan i detta sammanhang nämnas att de medel för budgetåret 1987/88
som beräknats på reservationsanslaget för anskaffning av ADB-utrustning
för centrala studiestödsnämnden (CSN) och statistiska centralbyrån (SCB)
kommer att ställas till dessa myndigheters disposition. Det innebär att SCB
får förfoga över 28 milj. kr. och CSN över 2 milj. kr. Övergångsvis bör CSN
och SCB vid beslut om investeringar i ADB-utrustning samråda med
statskontoret. Investeringar över 5 milj. kr. skall som nu prövas av
regeringen.
Det finns mot denna bakgrund ej skäl att vidta några åtgärder med
anledning av motionen. Utskottet avstyrker motion Fi416 yrkande 2.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 bilaga 15
punkt B 2 till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1987/88
anvisar ett reservationsanslag av 372500000 kr.,
2. att riksdagen medger att datorutrustning beställs - utöver
tidigare medgivet belopp — till ett värde av högst 274 000 000 kr.,
3. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
om finansiering av basdatorer och teknikupphandling av programvara
för småskalig ADB-användning,
4. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen
om ökat ansvar för myndigheter när det gäller medel för
anskaffning av ADB-utrustning,
5. att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi416 yrkande 2.
8. Kammarkollegiet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 4 (s. 32-33) och
hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1987/88 anvisar ett
förslagsanslag av 11779000 kr.
9. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 34) och
hemställer
att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1000000 kr.
10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
Regeringen har under punkt B 6 (s. 34-51)
dels föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser för budgetåret 1987/88 anvisa ett ramanslag av 310122000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om
överföring av tjänster från Stockholm till Örebro (avsnitt 2.3 s. 51).
Motionerna
Statistik
1986/87:Fi404 av Per Olof Håkansson (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om statistik och
prognoser inom fritids- och kulturområdet.
1986/87:Fi405 av Sören Lekberg (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
kvalitativt bättre folk- och bostadsräkningar.
FiU 1986/87:15
5
1986/87:Fi410 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om upprättande av en enhetlig lönestatistik.
1986/87:Fi411 av Lars Tobisson m.fl. (m), vari hemställs
1. att riksdagen under anslaget B 6 Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser anslår 307226000 kr.,
2. att riksdagen med anledning av vad föredragande statsråd anfört om
överföring av tjänster från Stockholm till Örebro (avsnitt 2.3) som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts.
1986/87:Fi412 av Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp), vari föreslås att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ansvariga myndigheter
bör uppmanas att effektivisera statistikarbetet.
1986/87:Fi414 av Gunilla André och Görel Thurdin (c), vari - med
hänvisning till motiveringen i motion 1986/87: A238 — hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om återinförande av kooperativ
statistik enligt de riktlinjer som redovisas i motionen.
1986/87:Fi418 av Hans Petersson i Hallstahammar och Jörn Svensson (vpk),
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att åstadkomma
en förbättrad statistisk redovisning angående svenska företags verksamhet
i utlandet.
Företagens uppgiftslämnande
1986/87:Fi402 av Sten Svensson (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag om åtgärder för att begränsa de totala
samhällsekonomiska kostnaderna för uppgiftslämnandet med beaktande av
vad som anförts i motionen.
1986/87:Fi403 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående en precisering i lagar och förordningar av de uppgifter myndigheter
har rätt att samla in.
1986/87:Fi407 av Stig Josefson m.fl. (c), vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1986/87:Sk371 - hemställs att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna vad som anförts beträffande begränsning
och koncentration av företagens uppgiftslämnande till myndigheter.
1986/87:Fi716 av Alf Svensson (c), vari — med hänvisning till motiveringen i
motion 1986/87:N431 - hemställs
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs beträffande en begränsning av företagens uppgiftsskyldighet.
1986/87:Fi801 av Christer Eirefelt m.fl. (fp), vari — med hänvisning till
motiveringen i motion 1986/87:N330 — hemställs
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om att undvika onödigt krångel och begränsa uppgiftslämnandet,
FiU 1986/87:15
6
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om myndigheternas serviceansvar gentemot företagen.
Utskottet
Statistikfrågor
Den föreslagna inriktningen av verksamheten för statistiska centralbyrån
(SCB) utgår ifrån en treårig budgetram för perioden 1987/88-1989/90. Vid
utgången av budgetåret 1989/90 skall SCB ha genomfört en real minskning av
utgifterna med 5 %.
SCB skall fortsättningsvis lägga upp arbetet enligt en ny delprogramindelning
som i jämförelse med nuvarande programstruktur mer renodlat ansluter
sig till departementsorganisationen. Den nya programindelningen blir
tydligare genom att ett delprogram avgränsas för varje departement och att
det inom delprogrammet upprättas ett eller flera s.k. statistikförsörjningsprogram
för olika politikområden. Dessa ansluter i stort till varje departements
organisation i sakenheter. Vid sidan om sådana delprogram för
sakområden föreslås ett delprogram för gemensamma frågor för den statliga
statistikproduktionen.
De beräknade kostnaderna för budgetåret 1987/88 för samtliga program
uppgår till drygt 310 milj. kr. Det mest dominerande statistikområdet är
delprogrammet Finansdepartementet.
I motionerna Fi404, Fi405, Fi410, Fi412, Fi414 och Fi418 ställs krav på en
utvidgning av eller förbättring av kvaliteten på nuvarande statistikproduktion.
Ingen av motionerna behandlar kostnadskonsekvenserna av väckta
förslag.
1 motion Fi404 av Per Olof Håkansson (s) framhålls att det är av stor vikt
om arbetssökande vid val av arbete kan få en uppfattning om den aktuella
ortens utbud av fritids- och kulturaktiviteter.
I stor utsträckning tillgodoses motionärens önskemål av SCB:s förslag till
delprogrammet Utbildningsdepartementet. I propositionen föreslås sålunda
att den reguljära statistikproduktionen utöver befintlig statistik om bibliotek
och studieförbund bör omfatta
- samhällets utgifter för kultur,
- kommunala kulturutgifter,
- översiktlig massmediestatistik,
- museistatistik.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Fi404.
I motion Fi405 av Sören Lekberg (s) anförs att en viktig förutsättning för en
realistisk bedömning av utvecklingen på bostadsmarknaden är tillgången till
aktuella och tillförlitliga uppgifter om dagens bostadsbestånd. Motionären
menar emellertid att för folk- och bostadsräkningarna (FoB) åren 1980 och
1985 gäller att kvaliteten försämrats så kraftigt att uppgifterna för många län
knappast går att utnyttja som planeringsunderlag. I motionen krävs att man
inom bostadsdepartementet genomför en utvärdering av FoB-85 i syfte att
öka kvaliteten och tillförlitligheten i kommande undersökningar.
I en hearing inför utskottet framhöll representanter för SCB att en
FiU 1986/87:15
7
kvalitetsgranskning i samarbete med berörda kommuner av bl.a. de uppgifter
i FoB-85 som nämns i motionen pågår. Vad gäller uppgifter om
nyproduktion och avgång av lägenheter föreligger vissa definitionsproblem
samtidigt som den reguljära rivningsstatistiken, som inte hör till gruppen
FoB-data, har brister som är svåra att hantera. Man underströk emellertid att
statistiken över bostadsbeståndets utveckling på riksnivå är godtagbar
medan de problem som motionären uppmärksammar uppträder i enstaka län
och kommuner vid jämförelse för olika bostadstyper. Den slutliga redovisningen
av data från FoB-85 har ännu inte publicerats av SCB. Utskottet
förutsätter att vid publiceringen av dessa uppgifter kommer de här aktuella
problemen att vara åtgärdade och att statistiken över bostadsbeståndets
utveckling skall uppvisa en godtagbar kvalitet. Statistiken bör vid detta
tillfälle även kvalitetsdeklareras.
Mot bakgrund av vad utskottet anfört avstyrks motion Fi405.
I motion Fi410 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) krävs en enhetlig
lönestatistik som inkluderar alla förmåner och samtidigt möjliggör jämförelse
individer/befattningar på olika verksamhetsområden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att en
enhetlig lönestatistik skapas som gör det möjligt att jämföra utveckling och
nivåer för olika grupper på arbetsmarknaden.
Av propositionen framgår att det inom finansdepartementet pågår ett
arbete med att utreda formerna för hur statistiken och informationen om
förändringar av löner och lönekostnader skall kunna förbättras. Resultatet
av denna utredning kan komma att påverka behovet och utformningen av
SCB:s lönestatistikproduktion.
Utskottet delar föredragandens uppfattning att inga större ändringar av
nuvarande lönestatistik bör ske innan denna utredning slutförts. Utskottet
avstyrker därför motion Fi410.
I motion Fi412 av Lars Ernestam och Bengt Rosén (fp) föreslås att SCB
vidtar åtgärder för att minska tidsfördröjningen vid redovisning av importstatistiken.
Importstatistiken från våra nordiska grannländer publiceras, sägs
det i motionen, i genomsnitt fem veckor efter importtillfället medan
motsvarande tid för Sverige är tolv veckor.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Motionärerna framhåller att importstatistiken är ett viktigt hjälpmedel för
att bedöma marknadsförändringar, konkurrensförhållanden o.d. För att
berättigade krav på analysmöjligheter av detta slag skall kunna tillmötesgås
har tullverket och SCB höjt kvaliteten på dessa uppgifter i den meningen, att
den svenska månatliga importstatistiken i dag beskriver den import som
verkligen ägt rum under den aktuella månaden. Tidigare statistik avsåg de
importuppgifter tullverket färdigställde en viss månad. SCB måste sålunda
numera i princip invänta företagens rapportering för den aktuella månaden
innan uppgifterna publiceras. Detta utgör vid sidan av det s.k. hemtagningssystemet
en av de främsta orsakerna till den i motionen påtalade tidsfördröjningen.
Som utskottet ser det är det inte lämpligt att åstadkomma en tidigare
publicering av statistiken genom att försämra nuvarande kvalitet på importstatistiken.
Det bör dock i detta sammanhang nämnas att den månatliga
FiU 1986/87:15
8
importstatistiken även redovisas som snabbstatistik endast ett par veckor
efter månadsslutet. Denna statistik går emellertid inte att bryta ned till
produktnivå.
Med det anförda avstyrks motion Fi412.
I motion Fi414 av Gunilla André och Görel Thurdin (c) föreslås att den
kooperativa statistiken återinförs i den reguljära statistikredovisningen.
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Fram t.o.m. år 1967
redovisade SCB omsättningsstatistik för detaljhandeln fördelad på bl.a.
konsumentkooperativ handel. Därefter redovisas omsättningsstatistik enligt
en ny internationellt anpassad branschkod. I den årliga företagsstatistiken
redovisas i ett särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter
ägarkategori, bl.a. konsumentkooperativa företag och producentkooperativa
företag fördelade branschvis. Fram t.o.m. år 1967 redovisades viss
statistik rörande kooperationen i särskild publikation som finansierades bl.a.
av Kooperativa förbundet. Den lades ned när förbundet upphörde med sitt
stöd.
Även om det i dag inte redovisas någon årlig statistikredovisning av de
kooperativa företagen finns det givetvis alltid möjligheter att göra enskilda
uttag ur SCB:s databaser för sådan forskning som nämns i motionen.
Däremot finns inte i SCB-statistiken några insamlade uppgifter för de i
motionen nämnda mindre kooperativa företagsenheterna. Frågan om en
reguljär mer utvecklad kooperativ statistik kommer under våren 1987 att
aktualiseras av Kooperativa rådet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi414.
I motion Fi418 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) begärs en
förbättrad statistik över svenska företag i utlandet.
Denna fråga behandlas i proposition 1986/87:74 om näringspolitiken inför
1990-talet. I propositionen framhålls att det i dag råder brist på statistisk
information rörande den svenska industrins utlandsverksamhet. Enligt
föredragandens uppfattning bör det finnas en grundläggande informationskälla
om internationaliseringen av de multinationella företagen. Det bör
därför upprättas en löpande statistik som omfattar bl.a. följande punkter:
- Anställda, investeringar, export, resultat- och balansräkningar för de
stora multinationella företagen med fördelning på Sverige och utlandet.
- Länderfördelning av anställda. Uppgifter om FoU, produktions- och
försäljningsbolag, m.m.
- Utvecklingen i Sverige för de multinationella företagen jämfört med övrig
industri.
Utöver detta planeras återkommande kartläggningar. Dessa skall ge en
mer fullständig bild av utlandsverksamhetens omfattning och inriktning.
Med hänsyn till det i industridepartementet pågående arbetet med dessa
frågor avstyrks motion Fi418.
I motion Fi411 yrkande 1 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att de s.k.
partisympatiundersökningarna bör läggas ned. SCB:s anslag kan därigenom
minskas med 2896000 kr. nästa budgetår.
En motion med samma innebörd som det här aktuella yrkandet behandlades
av finansutskottet (FiU 1985/86:15 s. 9) våren 1986. Utskottet framhöll
FiU 1986/87:15
9
vid detta tillfälle följande. Partisympatiundersökningarna återupptogs av
SCB under år 1985 på initiativ av utskottet (FiU 1983/84:35). Utskottet ansåg
liksom tidigare att det med hänsyn till mångfalden är värdefullt att dessa
undersökningar genomförs. Undersökningarna är av hög kvalitet vetenskapligt
sett. Det relativt sett stora urvalet gör det möjligt att ange väljarsympatier
även på regional nivå. Dessa undersökningar görs, till skillnad från andra
opinionsundersökningar, med full insyn i materialet. Undersökningarna bör
enligt utskottets mening genomföras enligt planerna. Riksdagen avslog på
utskottets förslag motionen.
Utskottet ser ingen anledning att ändra sitt ställningstagande och avstyrker
därför motion Fi411 yrkande 1. Utskottet tillstyrker medelsberäkningen av
anslaget Statistik, register och prognoser.
Företagens uppgiftslämnande
Utskottet vill i detta sammanhang även ta upp vissa frågor om uppgiftslämnarkravet
på företagen för statistikändamål med anledning av fem motioner
som väckts under den allmänna motionstiden. Gemensamt för dessa
motioner är att man på olika sätt vill begränsa företagens arbete och
kostnader för att lämna uppgifter till statliga myndigheter.
I motion Fi402 av Sten Svensson (m) krävs en förenkling av uppgiftslämnandet
genom att en myndighet, exempelvis länsstyrelsen, får svara för
insamlandet av de s.k. basuppgifterna. Insamlandet bör, enligt motionären,
kunna begränsas till en årlig uppgiftsdeklaration från företagen. Det bör
också undersökas hur myndigheternas befogenhet att skapa uppgiftskrav på
företag är utformade.
I motion Fi403 av Kjell Johansson m.fl. (fp, m) anförs att enda sättet att
skydda företagen mot en ökad myndighetsiver att samla in uppgifter är att i
lag klart ange vilka uppgifter som en myndighet har rätt att samla in. Detta är
nödvändigt framför allt inom området för tillsyn och kontroll.
I motion Fi801 yrkandena 4 och 5 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) anförs att
det krävs återhållsamhet med nya lagar och bestämmelser som berör
näringslivet. Detta är nödvändigt för att minska krångel för företagen i
samband med myndighetskontakter. En bra arbetsmetod kan vara att
återinföra delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) för att
rensa i blankettfloran. Uppgifts- och uppbördsskyldigheten innebär stora
kostnader för företagen. Om man inte lyckas med att begränsa uppgiftslämnandet
väsentligt bör man, enligt motionärerna, överväga att ge företagen
ekonomisk kompensation för merarbetet. Motionärerna anser allmänt att
myndigheternas agerande gentemot småföretagen måste mera än i dag
präglas av servicekänsla och en positiv attityd.
I motionerna Fi407 av Stig Josefson m.fl. (c) och Fi716 yrkande 2 av Alf
Svensson (c) krävs allmänt att företagens uppgiftslämnande måste begränsas.
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande. En självklar
utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinsamlande måste vara att undvika
att onödiga uppgifter samlas in. Utskottet vill i detta sammanhang också
FiU 1986/87:15
10
erinra om att regeringen har utfärdat en förordning om statliga myndigheters
inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner (SFS 1982:688).
Enligt denna skall de uppgifter som skall lämnas vara utvalda och definierade
så att uppgiftslämnandet begränsas till den information som behövs med
hänsyn till ändamålet och uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt.
Myndigheten har också skyldighet att samråda med organisation eller annan
som kan anses företräda uppgiftslämnarna.
Det kan i detta sammanhang även nämnas att i SCB:s delprogram
Civildepartementet ingår som ett moment att kontinuerligt se över företagens
uppgiftslämnarbörda. Det innebär exempelvis att frågan om att ersätta
totalundersökningar med urvalsundersökningar ständigt prövas inom olika
statistikområden, att bevakning sker av att uppgiftskraven är rätt avvägda
med hänsyn till informationskraven och att spridning av uppgiftslämnandet
sker t.ex. genom s.k. roterande urval.
Utskottet anser inte att det finns orsak att nu vidta några särskilda åtgärder
med anledning av vad som anförts i här aktuella motioner. Motionerna
avstyrks sålunda.
Överföring av tjänster frän Stockholm till Örebro
I propositionen informerar föredraganden riksdagen att han ämnar föreslå
regeringen att uppdra åt SCB att överföra så många tjänster från Stockholm
till Örebro under perioden 1987/88-1989/90 att minst 55 % av de anställda,
exkl. intervjuarna, återfinns i Örebro.
I motion Fi411 yrkande 2 av Lars Tobisson m.fl. (m) anförs att uppdraget
till SCB att överflytta tjänster i den omfattning som nu föreslås medför
betydande extra kostnader för verket. En bättre väg är, menar motionärerna,
att låta SCB utifrån tidigare erfarenheter avgöra om och hur tjänster kan
överföras och när detta kan ske utan att något procentmål anges av
regeringen.
I dag finns vid SCB totalt 1 880 anställda, varav 800 i Örebro, 800 i
Stockholm och i övrigt intervjuare i skilda delar av landet. Förslaget i
propositionen innebär att ca 100 tjänster överflyttas från Stockholm till
Örebro. Även om denna åtgärd kommer att medföra vissa extrakostnader
för SCB, delar utskottet föredragandens uppfattning att det måste vara en del
av regionalpolitiken att, när möjligheter föreligger, överföra arbetsuppgifter
från verk i Stockholmsregionen till existerande regionala myndighetsdelar.
Utskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen och avstyrker
följaktligen motion Fi411 yrkande 2.
Utskottet hemställer
1. beträffande statistik för fritids- och kulturaktiviteter
att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi404,
2. beträffande folk- och bostadsräkningarna
att riksdagen avslår motion 1986/87: Fi405,
3. beträffande enhetlig lönestatistik
att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi410,
4. beträffande tidsfördröjning vid redovisning av importstatistiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi412,
FiU 1986/87:15
11
5. beträffande den kooperativa statistiken
att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi414,
6. beträffande statistik över företag i utlandet
att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi418,
7. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt
B 6 och med avslag på motion 1986/87:Fi411 yrkande 1 till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1987/88
anvisar ett ramanslag av 310 122000 kr.,
8. beträffande företagens uppgiftslämnande
a) att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi402,
b) att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi403,
c) att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi407 och motion 1986/
87:Fi716 yrkande 2,
d) att riksdagen avslår motion 1986/87:Fi801 yrkandena 4 och 5,
9. beträffande överföring av tjänster
a) att riksdagen avslår motion 1986/87: Fi411 yrkande 2,
b) att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposi
tionen
om överföring av tjänster från Stockholm till Örebro.
11. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 7 (s. 52-53) och
hemställer
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.
12. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 8 (s. 53) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1987/88 anvisar ett anslag av 699000 kr.
13. Statens person- och adressregisternämnd
Regeringen har under punkt B 9 (s. 53—54) föreslagit riksdagen att till
Statens person- och adressregisternämnd (SPAR) för budgetåret 1987/88
anvisa ett förslagsanslag av 580000 kr.
Motionerna
1986/87:Fi401 av Bengt Westerberg m.fl. (fp), vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1986/87:K410 - hemställs
1. att riksdagen till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret
1987/88 inte anslår några pengar, dvs. en reducering med 580000 kr.,
2. att riksdagen beslutar reducera Övriga inkomster av statens verksamhet
med 1200 000 kr.
FiU 1986/87:15
12
1986/87:Fi416 av Anders Björck m.fl. (m), vari - med hänvisning till
motiveringen i motion 1986/87:K431 - hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till avveckling av SPAR i
enlighet med vad som i motionen anförs.
Utskottet
I motionerna Fi401 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) och Fi416 av Anders
Björck m.fl. (m) krävs att SPAR-nämndens verksamhet läggs ner. SPARregistret
innehåller en mängd uppgifter om i princip alla boende i Sverige.
Motionärerna ser inga skäl för staten att driva en kommersiell verksamhet
med försäljning av uppgifter från detta register. Enligt datalagen är det inte
möjligt för privata företag att syssla med denna typ av kommersiell
verksamhet.
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Motiven för att
inrätta en särskild SPAR-nämnd var att när DAFA ombildades till aktiebolag
var det önskvärt att det skulle finnas en huvudman för SPAR-registret
utanför bolaget. Genom att ansvaret för SPAR lades på en statlig myndighet,
SPAR-nämnden, kan medborgarnas insyn i verksamheten garanteras.
SPAR-nämndens arbetsuppgifter är att som registeransvarig ha överinseende
över uppdaterings- och spridningsrutiner samt över innehållet i registret.
Riksdagen har tidigare (FiU 1985/86:4 s. 5-6) på förslag av finansutskottet
beslutat att SPAR-nämnden skall ha en tillfällig status och att dess
personalresurser skall vara begränsade.
Enligt utskottet bör riksdagen invänta data- och offentlighetskommitténs
(DOK) slutbetänkande innan slutlig ställning tas till SPAR-nämndens
fortsatta verksamhet. Kommittén beräknar att dess arbete kommer att
avslutas hösten 1988. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Fi401
och Fi416 yrkande 1.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt
B 9 och med avslag på motion 1986/87:Fi401 och motion 1986/87:Fi416
yrkande 1 till Statens person- och adressregisternämnd för budgetåret
1987/88 anvisar ett förslagsanslag av 580000 kr.
Stockholm den 24 mars 1987
På finansutskottets vägnar
Arne Gadd
Närvarande: Arne Gadd (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s),
Christer Nilsson (s), Nils G. Åsling (c), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s),
Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Hans-Eric Andersson (s), Arne
Kjörnsberg (s), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c).
FiU 1986/87:15
13
Reservationer
FiU 1986/87:15
1. Punkt 3. Utredningar m.m.
Anne Wibble (fp) och Lars De Geer (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Den pågående”
och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Den årliga beräkningen av anslaget till utredningsverksamheten vid
departementet utgår ifrån dels pågående verksamhet, dels kostnader för
planerade nya utredningar. Den helt övervägande delen av anslaget kan
hänföras till den pågående verksamheten. Reservationer på anslaget från
budgetåret 1985/86 uppgick till drygt 700000 kr.
Utskottet anser att även finansdepartementets utredningsverksamhet bör
möta det generella sparmålet om 2 %. Denna reduktion, tillsammans med
den oanvända balansen från 1985/86, motiverar att anslaget för 1986/87
minskas med 1 000000 kr. till 9600000 kr.
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Fi417 yrkande 2
samt med anledning av proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt A 2 till
Utredningar m.m. för budgetåret 1987/88 anvisar ett reservationsanslag
av 9600000 kr.
2. Punkt 7. Anskaffning av ADB-utrustning
Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet kan”
och på s. 5 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
I dag kan myndigheterna själva finansiera s.k. basdatorer och persondatorer
ur sina ordinarie anslag. Investeringar i större datorer finansieras
emellertid över ett särskilt anslag över civildepartementets huvudtitel.
Regeringen föreslår att detta skall uppgå till 372 milj. kr. samt en
kvarvarande reservation på 27,5 milj. kr. Detta skall jämföras med att
myndigheterna själva uppskattat sina datorbehov till 737 milj. kr. och att den
upphandlande myndigheten — statskontoret — äskat 540 milj. kr.
Det är som utskottet ser det olyckligt att myndigheterna dels får ett anslag
för förvaltningskostnader, dels får ett anslag för datorer. Det innebär att
myndigheten inte kan göra en avvägning mellan olika slags kostnader.
Dessutom förlängs beslutsgången. Det finns därför en uppenbar risk att fel
sorts utrustning köps. Satsning på s.k. basdatorer eller större system riskerar
att avgöras av myndighetens anslagssituation.
I propositionen föreslås för budgetåret 1987/88 en försöksverksamhet
innebärande att två myndigheter — SCB och CSN — själva får ansvaret för
inköp av större datorsystem. Enligt utskottets mening bör emellertid redan
inför nästa budgetår regeringen göra en genomgripande förändring av
budgetsystemet vad gäller inköp av större statliga datorsystem. Samtliga
statliga myndigheter bör själva få köpa in datorutrustning. Statskontoret
eiler privata konsulter kan under en tid hjälpa myndigheter att bygga upp en
kompetens för att på egen hand köpa in datorer.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi416 yrkande 2.
dels utskottets hemställan under 3, 4 och 5 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fi416 yrkande 2 och
med anledning av proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt B 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
3. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 4)
Anne Wibble (fp) och Lars De Geer (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Motionärerna
framhåller” och på s. 9 slutar med ”motion Fi412" bort ha följande lydelse:
De importkonkurrerande företagen har ett stort behov av att kunna
bedöma marknadsförändringar för sina produkter och andra förändringar i
sin konkurrenssituation. I dag tar det tolv veckor efter importtillfället för
tullverket och SCB att presentera importstatistiken. Denna tidsfördröjning
innebär för många företag att den framtagna statistiken saknar relevans.
Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det bör undersökas
vilka möjligheter det finns för tullverket och SCB att effektivisera sitt
samarbete vid framtagningen av importstatistiken. Vad utskottet här anfört
om tidsfördröjningen av importstatistiken bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande tidsfördröjning vid redovisning av importstatistiken
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Fi412 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
4. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 7)
Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”En motion” och
på s. 10 slutar med ”och prognoser” bort ha följande lydelse:
Sedan många år genomför olika fristående institut opinions- och partisympatiundersökningar.
Eftersom dessa undersökningar fyller de krav som kan
ställas på nödvändig information om opinionsbildningen i landet och detta
utan att belasta statsbudgeten, anser utskottet att inga budgetmedel bör
anslås för partisympatiundersökningar från SCB.
Utskottet tillstyrker motion Fi411 yrkande 1 vilket innebär att anslaget
Statistik, register och prognoser minskas med 2 896000 kr.
dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffandeanslag
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fi411 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1986/87:100 bilaga 15 punkt B 6 till Statistiska
FiU 1986/87:15
15
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1987/88
anvisar ett ramanslag av 307226000 kr.
5. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 8)
Anne Wibble (fp), Nils G. Åsling (c). Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp).
Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland (m) och Rolf Kenneryd (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Utskottet vill
med” och på s. 11 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att onödigt uppgiftssamlande
måste undvikas. Som framgår av industriverkets undersökning - Krångelsverige
- myt eller sanning. Företagare ser på offentlig reglering (Industriverket
1986:4) - innebär SCB:s uppgiftssamlande en belastning för företagen
som de uppfattar mycket negativt. Det gäller i synnerhet de små
företagen. Man bör därför bl.a. mer noggrant pröva frekvensen av olika
undersökningar. Många insamlingar behöver inte upprepas varje månad
eller varje år utan de kan göras med längre intervall. Dessutom måste de
uppgiftsinsamlande myndigheterna mer kritiskt än för närvarande i varje
enskilt fall pröva om uppgifterna verkligen behövs. Som framhålls i motion
Fi801 bör ett återinförande av en delegation för företagens uppgiftslämnande
övervägas. Vidare måste myndigheternas arbete i större utsträckning präglas
av servicekänsla och en positiv attityd gentemot företagen. Vad utskottet
anfört med anledning av här aktuella motioner bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande företagens uppgiftslämnande
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Fi402, 1986/
87:Fi403, 1986/87:Fi407, 1986/87:Fi716 yrkande 2 samt motion 1986/
87:Fi801 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.
6. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser (mom. 9)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson
(m) och Hugo Hegeland (m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”1 dag” och slutar
med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
SCB har nyligen avslutat en förflyttning av 70 tjänster till Örebro. På grund
av bl.a. nödvändiga dubbleringar mellan Stockholm och Örebro under ett
övergångsskede anser SCB att den flyttningen kostade 4—5 milj. kr.
Den av föredraganden nu föreslagna överflyttningen av tjänster innebär
att ca 100 tjänster berörs. Detta medför att SCB ånyo hamnar i den
situationen att vissa enheter i verksamheten i ett inledningsskede blir
uppsplittrade mellan Stockholm och Örebro. Den föreslagna flyttningen
kommer med stor sannolikhet att innebära extrakostnader av storleksordningen
10 milj. kr. utan att statistikproduktionen förbättras i något avseende.
FiU 1986/87:15
16
Utskottet vill bestämt avråda att SCB:s resurser utnyttjas på detta sätt. Som
framhålls i motionen bör SCB utifrån tidigare erfarenheter få avgöra om hur
tjänster kan överföras och när detta kan ske utan att något procentmål anges
av regeringen. Utskottet tillstyrker med det anförda motion Fi411 yrkande 2.
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande överföring av tjänster
att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Fi411 yrkande 2 och med
anledning av proposition 1986/87:100 bil. 15 punkt B 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om överföring av tjänster
från Stockholm till Örebro.
7. Punkt 13. Statens person- och adressregisternämnd
Anne Wibble (fp). Rune Rydén (m), Lars De Geer (fp), Filip Fridolfsson
(m) och Flugo Hegeland (m) anser att
dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:
Statens person- och adressregister bygger på uppgifter som insamlats för
helt andra ändamål än för försäljning. Med sin mängd av olika uppgifter som
kan levereras i olika, förutsedda och oförutsedda, sammanställningar är
SPAR-registret ett av de mer integritetskänsliga registren i Sverige. Som
nämns i motionen innehåller registret en lång rad uppgifter om i princip alla
som bor i Sverige. Köpare av uppgifter ur registret är bl.a. flera direktreklamföretag.
Utskottet ser inga skäl för staten att bedriva denna typ av
kommersiell verksamhet.
Data- och offentlighetskommittén (DOK) presenterade i början på hösten
ett delbetänkande — Integritetsskyddet i informationssamhället 2. I betänkandet
föreslås en lagreglering av myndigheternas försäljning av personuppgifter.
Den föreslagna lagen inleds med ett uttryckligt förbud för myndigheterna
att sälja personuppgifter utan riksdagens bemyndigande. Till den
föreslagna lagen har utredningen dock fogat en lista med register ur vilka
försäljningsverksamhet kan tillåtas. Utskottet måste därför konstatera att
slutresultatet blir att verksamheten kan fortgå i stort sett i oförändrad
omfattning.
Enligt utskottets mening bör mot här angiven bakgrund ett omedelbart
beslut fattas att avveckla SPAR. Behovet av ett register för t.ex. uppdatering
kan fyllas genom att SPAR omvandlas till ett renodlat adressregister som i
vanlig ordning lyder under datalagen. Utskottet tillstyrker motionerna Fi401
och Fi416 yrkande 1.
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Fi401 och motion
1986/87:Fi416 yrkande 1 och med avslag på proposition 1986/87:100
bilaga 15 punkt B 9 beslutar att avveckla Statens person- och
adressregisternämnd.
FiU 1986/87:15
17
Särskilda yttranden
FiU 1986/87:15
1. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser
Enhetlig lönestatistik
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:
Enligt min mening är en enhetlig lönestatistik viktig för att skapa reda i
avtalsrörelserna. Arbetet med att få fram en användbar lönestatistik måste
bedrivas skyndsamt. Utredningsarbetet bör bl.a. ta upp följande områden:
- lönestatistiken bör på ett bättre sätt än i dag belysa fördelningspolitiska
frågor, exempelvis effekter av en minskad progressivitet i beskattningen,
- en enhetlig lönestatistik måste utformas så att de s.k. följsamhetsfrågorna
— dvs. de offentliganställdas krav på en följsamhetsklausul med hänvisning
till utvecklingen i den privata sektorn - kan få en tillfredsställande
belysning,
- lönestatistiken måste kunna ge en rättvisande bild av lönelägets förhållande
till vinster, förmögenheter och andra inkomstkällor.
2. Punkt 10. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och
prognoser
Kooperativ statistik
Nils G. Åsling (c) och Rolf Kenneryd (c) anför:
Vi delar den uppfattning som framförs i motion Fi414 att det för framtiden är
ytterst väsentligt att kunskapen om kooperationen ökar och att företagsformen
utvecklas. En viktig del i denna kunskapsuppbyggnad är att kontinuerligt
samla in och presentera tillförlitliga data om de kooperativa verksamheterna.
Vi ser det som glädjande att Kooperativa rådet nu ämnar aktualisera
frågan om ett utarbetande av en mer utvecklad statistik inom detta område.
Vi avvaktar rådets ställningstagande.
3. Punkt 13. Statens person- och adressregisternämnd
Nils G. Åsling (c) och Rolf Kenneryd (c) anför:
Det är angeläget att en begränsning sker av SPAR-registrets användningsområden.
Sådana överväganden pågår nu inom data- och offentlighetskommittén
(DOK). Vi utgår från att dess slutbetänkande innehåller förslag till
begränsningar bl. a. av användningen av personnummer och av mängden
insamlade data i registret.
I avvaktan härpå bör enligt vår mening SPAR-nämnden fortsätta sitt
arbete.
18