Bostadsutskottets betänkande
1986/87:7

om vissa bostadspolitiska frågor
(prop. 1986/87:48, delvis)

BoU

1986/87:7

1 Sammanfattning

I betänkandet behandlas vissa frågor om bostadsförbättringsprogrammet,
den bostadspolitiska administrationen, hyresrabatter m.m., vissa frågor
om bostadsfinansieringssystemet samt om avvecklingen av prioriteringssystemet
för bostadsobligationer.

Beträffande bostadsförbättringsprogrammet föreslår utskottet riksdagen
att bifalla vad i propositionen förordats om att hyresgästernas inflytande
över ombyggnaderna förstärks, bl.a. i vad gäller bedömningen av om
ombyggnaden sker tillräckligt varsamt. Utskottet tillstyrker också att ett
särskilt inkomstprövat bidrag, kvarboendegaranti, utgår under tre år samt
att hissinstallation blir ett lånevillkor vid ombyggnad och att amorteringstiden
för ombyggnadslån i vissa fall skall kunna förkortas om huset efter
ombyggnaden saknar hiss.

Beträffande energisparstödet tillstyrker utskottet att för egnahem införs
ombyggnadslån och räntebidrag för energisparåtgärder enligt samma regler
som för hyres- och bostadsrättshus. Inga riktade energibidrag bör lämnas
för hyres- och bostadsrättshus under de två kommande budgetåren. Regeringens
förslag tillstyrks om att hyresrabatter skall kunna lämnas under
åren 1987 och 1988 för att främja nyproduktionen på vissa orter liksom
förslaget om att lägga samman bostadsstyrelsen och statens planverk
fr.o.m. den 1 juli 1988.

Till betänkandet har avgivits 31 reservationer och två särskilda yttranden.
I reservationer (m), (fp) och (c) avstyrks vad i propositionen förordats
om införande av en kvarboendegaranti samt om hyresrabatter. I en reservation
(c, vpk) avstyrks regeringens förslag om att riktade energibidrag
inte skall utgå, i andra reservationer (fp) och (vpk) yrkas avslag på förslaget
att lägga samman bostadsstyrelsen och planverket. Vpk föreslår att
frågan utreds ytterligare.

2 Propositionen

Regeringen har i proposition 1986187:48 bl. a. föreslagit riksdagen

dels att godkänna de riktlinjer som i regeringsprotokollet förordats i fråga
om 1

1 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 7

1. hyresgästinflytande vid ombyggnad, BoU 1986/87:7

2. kvarboendegaranti,

3. tilläggslån för ombyggnad av bostäder som uppfördes under miljonprogrammet,

4. hissinstallation som villkor för ombyggnadslån,

5. statsbidrag för hissinstallationer m. m.,

6. den bostadspolitiska administrationen,

7. hyresrabatter,

8. rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter,

9. konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag,

10. låneandel för ekonomiska föreningar som har till huvudsakligt ändamål
att upplåta bostäder med kooperativ hyresrätt,

dels att medge att

11. sådana under 3 angivna lån får beviljas intill ett belopp av 50000000
kr. under tiden den 1 januari 1987 - den 30 juni 1987 och 100000000 kr.
under budgetåret 1987/88.

Vidare har riksdagen beretts tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet
anförts i fråga om

1. 30-årsregeln för ombyggnadslån,

2. amorteringstid vid ombyggnad utan hissinstallation,

3. ombyggnadslån för energisparåtgärder i egnahem,

4. riktade energibidrag för budgetåren 1987/88 och 1988/89,

5. kommunernas arbete med bostadsförbättring.

Förslaget i propositionen i vad avser fastighetsskatten har hänvisats till
skatteutskottet. Övriga förslag i propositionen avser bostadsutskottet att
behandla i ett betänkande våren 1987.

3 Motionerna

I detta betänkande behandlas de med anledning av propositionen väckta
motionerna 1986187:

B0IO6 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
förordats om ikraftträdandet av kvarboendegarantin,

Bol07 av Birgitta Hambraeus och Rune Thorén (båda c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån för
sammanslagning av lägenheter inte bör utgå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommunerna
själva bör få rätt att lämna dispens från kravet på ”fullvärdig bostad”
som villkor för ROT-lån,

B0IO8 av Birgitta Hambraeus och Karl Boo (båda c) vari hemställs att
riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om hyresrabatter på vissa
orter,

2

Bolli av Erling Bager m.fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs BoU 1986/87:7

6. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om rambegränsningar
för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anges om förändrade villkor för ombyggnadslån,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anges om hyresgästinflytande vid ombyggnad,

9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om kvarboendegaranti,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om redovisning av utfallet av de nya reglerna
för ombyggnad av ålderdomshem till fullvärdiga bostäder,

11. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om tilläggslån för
ombyggnad av bostäder som uppfördes under miljonprogrammet och regeringens
förslag till tamar för detta ändamål,

12. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om regeringens förslag om 30-årsregeln för
ombyggnadslån,

13. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om hyresrabatter,

14. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om den bostadspolitiska
administrationen,

16. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om låneandel för
ekonomiska föreningar som har till huvudsakligt ändamål att upplåta bostäder
med kooperativ hyresrätt,

Bol 12 av Karin Söder m.fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ungdomens bostadssituation,

5. att riksdagen beslutar begära att regeringen snarast återkommer med
förslag om statliga bidrag för att förbättra bomiljön i de s.k. radonhusen i
enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktning och lånevillkor för det pågående
bostadsförbättringsprogrammet,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bevarande och nyproduktion av små lägenheter,

8. att riksdagen beslutar att, med avslag på proposition 1986/87:48 i
denna del, som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om formerna för hyresgästinflytande vid ombyggnad,

9. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1986/87:48 i den del som
rör förslag om kvarboendegaranti vid ombyggnad i enlighet med vad som
anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar, med avslag på proposition 1986/87:48 i denna
del, dels att riktade energibidrag för investeringar i flerbostadshus skall
kunna utgå med 10 % för budgetåret 1987/88, dels att investeringar för
energisparåtgärder vid ombyggnad av samlingslokaler skall kunna utgå
enligt samma grunder som vid ombyggnad av egnahem, i enlighet med vad
som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar avslå proposition 1986/87:48 i den del som rör BoU 1986/87:7
förslag om införande av hyresrabatter vid nyproduktion av bostäder på
vissa orter,

Boll3 av Arne Andersson i Gamleby och Bengt Kronblad (båda s) vari
hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen påtalats om behovet av stimulansinsatser för nyproduktionen
också på orter utanför storstadsområdena,

Boll4 av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om direktiv till
statliga myndigheter,

Bällö av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande bostadsförnyelsens inriktning,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer som i motionen föreslagits beträffande
kvarboendegarantin,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
föreslagits beträffande ikraftträdande av regler för kvarboendegarantin,

4. att riksdagen beslutar att kravet på konsolideringsfond för erhållande
av statligt räntestöd för bostadshus avskaffas vid utgången av år 1986,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare utredning beträffande övervägande angående den
statliga bostadsadministrationen,

Boll7 av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om hyresgästinflytandet över ombyggnadsverksamheten,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts i motionen om en inkomstprövad kvarboendegaranti,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om riktade energibidrag,

6. att riksdagen avvisar förslaget om hyresrabatter,

Bol 18 av Margit Gennser m.fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget i proposition 1986/87:48 om hyresrabatter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ROT-programmet i Malmöregionen samt motsvarande
ingrepp för att minska byggandet av industri-, kontors- och andra
lokaler för näringslivets behov,

Bol 19 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari såvitt nu är fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att statsbidragen till den s.k. ROT-verksamheten bör
avskaffas,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om

a) hyresgästinflytande vid ombyggnad,

b) kvarboendegaranti,

c) tilläggslån för ombyggnad av bostäder som uppfördes under miljon- 4
programmet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i BoU 1986/87:7
motionen anförts om att skilda amorteringstider för statliga lån inte skall
gälla oavsett om dispens från hisskravet givits eller inte,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till riktlinjer i fråga om

b) hyresrabatter,

c) rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter,

d) konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag,

e) låneandel för ekonomiska föreningar som har till huvudsakligt ändamål
att upplåta bostäder med kooperativ hyresrätt,

Bol20 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget om införande av hyresrabatter,

2. att riksdagen avslår förslaget att begränsa ROT-verksamheten i Göteborgsregionen
till 50 % av 1986 års volym,

Bol21 av Elving Andersson (c) och Margareta Andrén (fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att energisparande åtgärder får inräknas i låne- och
bidragsunderlaget vid upprustning av allmänna samlingslokaler i enlighet
med vad som anförs motionen,

Bol22 av Jan Sandberg m.fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken
vad avser hissinstallation som villkor för ombyggnadslån, statsbidrag
för hissinstallationer m. m., hyresrabatter samt rambegränsningar för
bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen vad avser förutsättningar för en positiv
utveckling av såväl Stockholmsregionen som Sverige.

Övriga med anledning av propositionen väckta motionsyrkanden avser
utskottet att behandla i ett betänkande våren 1987.

4 Yttranden m.m.

Från konstitutionsutskottet har yttrande inhämtats såvitt rör frågan om
uppskattningen av de kostnader förslagen i propositionen avser. Yttrandet
(KU 1986/87:7 y) har som bilaga fogats till detta betänkande.

I ärendet har skrivelser inkommit från Branschrådet för fastighetsmäklare,
representanter för verksledningen, länsbostadsdirektörerna och anställda
vid bostadsverket, SACO/SR-föreningen vid bostads verket, generaldirektören
i bostadsstyrelsen, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges
förenade studentkårer samt Arkitektförbundet.

Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO) har i en skrivelse tagit
upp frågan om långivningen till bostäder med anledning av riksbanksfullmäktiges
beslut att inte begära att förordnandet om s.k. allmän placeringsplikt
skall gälla efter den 30 november 1986. 5

Inför utskottet har synpunkter på den framtida bostadsadministrationen BoU 1986/87:7

lämnats av representanter för SACO/SR samt statstjänstemannaförbundet
vid bostadsverket.

5 Utskottet

5.1 Förändringar i bostadsförbättringsprogrammet m.m.

5.1.1 Behovet av förändringar m.m.

Riksdagen beslutade år 1983 (BoU 1983/84:11) om ett tioårigt bostadsförbättringsprogram.
Enligt beslutet skulle programmet utvärderas år 1986.

Beslutet om en utvärdering syftade dock inte till allmän omprövning av
programmet eller dess grundläggande mål. Som bostadsministern framhåller
(s. 28) syftar utvärderingen i stället till att pröva om de åtgärder som
kopplades till programmet var lämpligt avvägda. Avsikten är alltså att mot
bakgrund av de erfarenheter som vunnits ta ställning till om reglerna visat
sig vara ändamålsenliga, eller om de i något eller några avseenden behöver
justeras.

Av den genomförda utvärderingen - som redovisas i det nu föreliggande
regeringsförslaget - framgår bl. a. att kritik har framförts mot programmets
inriktning. Enligt kritiken har programmet lett till att många ombyggnader
varit alltför omfattande och därmed givit för höga boendekostnader
efter ombyggnaden. Kritik har också riktats mot att hyresgästernas inflytande
över ombyggnaderna varit alltför begränsat. Dessutom har invändningar
rests mot att vissa angelägna åtgärder i de bostäder som byggdes
under miljonprogrammet inte kan belånas och att hissar inte har installerats
i tillräcklig omfattning.

Erfarenheterna av tillämpningen av stödet till ombyggnad och till underhåll
tyder enligt bostadsministerns mening på att kravet på att ombyggnaden
skall medföra en väsentlig förbättring av byggnadens tekniska eller
funktionella kvalitet inte har ställts tillräckligt konsekvent. Inte heller
varsamhetskravet förefaller ha tillämpats strikt. Praxis i fråga om belåning
av underhåll vid ombyggnad kan variera. Enligt bostadsministerns mening
måste innebörden i nämnda bestämmelser nu preciseras, så att lånemyndigheternas
tillämpning av stödformerna bli mer enhetlig. Det förhållandet
att huset är äldre än 30 år anges i sig inte vara en tillräcklig förutsättning för
att ombyggnadslån skall lämnas. Varsamhetskravet medför enligt bostadsministern
att lån inte bör lämnas till onödiga utbyten av äldre köksinredning,
sanitetsutrustning m.m. Kravet på att belåningsbart underhåll vid
ombyggnad skall vara direkt föranlett av ombyggnaden kan enligt hans
mening inte bedömas uteslutande från tekniska utgångspunkter. Också
frågan om underhållet har varit medvetet eftersatt måste sålunda vägas in i
bedömningen.

Sammanfattningsvis anser bostadsministern (s. 33), när det gäller de
övergripande förutsättningarna för bostadsförnyelsen, att tillämpningen av
nuvarande byggnadsstadga och villkoren för lån och räntebidrag vid ombyggnad
samt räntestöd vid underhåll, i kombination med praxis vid hyres- 6

sättningen, kan ha medverkat till att delar av ombyggnadsverksamheten BoU 1986/87:7
inte har genomförts tillräckligt varsamt. Enligt bostadsministern bör problemen
när det gäller byggnadslagstiftningen kunna undanröjas genom
plan- och bygglagen (PBL). Vidare anges att en strikt tillämpning av
förutsättningarna för ombyggnadslån också bör motverka onödiga ombyggnader.
Avslutningsvis anförs dessutom att parterna på hyresmarknaden
bör ha ett eget intresse av att hyressättningen medger att kvaliteterna i
den befintliga bebyggelsen tillvaratas.

Med utgångspunkt i den redovisade utvärderingen och i de förändringar
som skett på bostadsmarknaden sedan bostadsförbättringsprogrammets
tillkomst föreslår regeringen vissa justeringar i detsamma. Dessa förslag
behandlas av utskottet i det följande.

Innan utskottet övergår till att behandla de enskilda förslagen till förändringar
i bostadsförbättringsprogrammet tar utskottet upp två motioner vari
programmet behandlas utifrån mera principiella synpunkter.

Med hänvisning till att moderata samlingspartiet motsatt sig införandet
av bostadsförbättringsprogrammet förordas i motion Bo 119 (m) yrkande 1
en avveckling av statsbidragen till den s.k. ROT-verksamheten. Enligt
motionärerna är ombyggnad av hus en åtgärd som skall motiveras av
fastighetsekonomiska skäl och inte av statliga bidrag, vilket anges vara
fallet i dag. Motionärerna förordar i stället att fastighetsägare skall få göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder. Ett sådant system blir enligt
motionärerna billigare och leder enligt deras mening till att reparationerna
genomförs mer varsamt.

Sorn bostadsutskottet tidigare framhållit (se t.ex. BoU 1984/85:13 s. 34)
är det nu pågående bostadsförbättringsprogrammet av grundläggande betydelse
när det gäller att ge bostadspolitiken en inriktning på bostädernas
fördelning, förnyelse och förvaltning. Den genomförda utvärderingen av
programmet visar också att den faktiska omfattningen av ombyggnader
och underhåll av flerbostadshus har nått de nivåer som ursprungligen
angavs. I detta avseende synes sålunda erfarenheterna av bostadsförbättringsprogrammet
hittills i huvudsak ha varit goda. Då det gäller ombyggnadsverksamhetens
inriktning noteras i utvärderingen både positiva och
negativa drag i förhållande till bostadsförbättringsprogrammet. Sammantaget
pekar dock de hittillsvarande erfarenheterna på att det väl fyllt sin
tilltänkta uppgift. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att förorda
en avveckling av programmet i enlighet med vad som föreslås i motion
Bol 19 (m) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 16 framhålls att ett av
syftena med bostadsförbättringsprogrammet är att stärka möjligheterna för
äldre människor att bo kvar i sin egen bostad. Enligt motionärerna visar
utvärderingen av programmet att detta syfte inte har beaktats i tillräcklig
utsträckning. För att ge bostadsförnyelsen en mera social inriktning måste
enligt motionärerna planering och genomförande ske med större hänsyn till
de boende. Kvarboende eller kort evakueringstid föreslås sålunda alltid
vara en utgångspunkt för förbättringar. I motionens yrkande 1 föreslås
sålunda att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall ansluta sig

till denna målsättning beträffande inriktningen av bostadsförnyelsen. 7

Bostadsutskottet delar motionärernas principiella uppfattning att bo- BoU 1986/87:7
stadsförbättringsverksamheten måste genomföras under stort hänsynstagande
till de boende. Som bostadsministern också anför (s. 43) är det
nödvändigt att vid planering och genomförande av förbättringsåtgärder ta
stor hänsyn till dem som nu bor i områdena. Kvarboende eller kort evakueringstid
bör sålunda vara en viktig utgångspunkt för förbättringar. En
viktig förutsättning för att genomförandet av programmet skall få den
eftersträvade inriktningen är enligt bostadsutskottets mening att hyresgästerna
ges ett betydande inflytande. Det nu föreliggande regeringsförslaget
innehåller också en rad förslag som bl. a. har det uttalade syftet att förbättra
de boendes inflytande över ombyggnadsverksamheten. Det gäller dels
förslaget om att hyresgästorganisationen skall ges möjlighet att yttra sig
över en tilltänkt ombyggnad, dels förslaget om införande av en kvarboendegaranti.

Som framgår av vad nu anförts utgår bostadsförbättringsprogrammet
från den klart uttalade målsättningen att programmet skall genomföras
under stort hänsynstagande till de boende. Möjligheterna att nå detta mål
stärks också genom flera av de förslag som lämnas i propositionen. Vad i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion B0II6 yrkande 1 föreslagits
avseende bostadsförnyelsens inriktning får således anses vara i allt väsentligt
tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning härtill.

5.1.2 Hyresgästinflytande vid ombyggnad

Som redovisats ovan har en del av kritiken mot bostadsförbättringsprogrammet
gällt att hyresgästernas inflytande över ombyggnadsverksamheten
varit alltför begränsat. I dag är det i första hand genom bestämmelser i
bostadssaneringslagen (1973:531), byggnadsstadgan (1959:612) och hyresförhandlingslagen
(1978:304) som hyresgästerna i olika avseenden tillförsäkras
ett inflytande i ombyggnadsfrågor. Bostadsministern framhåller
dock (s. 34) att det från olika håll har framförts kritik mot den nuvarande
ordningen. Bl. a. har hyresgäströrelsen anfört att nuvarande inflytande i
många fall är otillräckligt i fråga om åtgärder som inte kräver byggnadslov
och att hyresgästintyg därför skall vara ett villkor för ombyggnadslån.

Enligt bostadsministern är emellertid bostadssaneringslagen m.fl. lagar
som reglerar fastighetsförvaltnings- och inflytandefrågor föremål för överväganden
inom bostadsdepartementet. Syftet med dessa överväganden är
att i ett samlat perspektiv skapa mer enhetliga och överblickbara regler än
vad som nu gäller. Det är enligt bostadsministerns mening mot bakgrund
härav olämpligt att överföra bestämmelserna om hyresgästintyg enligt
bostadssaneringslagen till bostadslånesystemet.

Enligt regeringens förslag bör dock lån för ombyggnad av hyreshus
fortsättningsvis lämnas endast om lånesökanden har gett hyresgästorganisationen
möjlighet att yttra sig angående ombyggnadsåtgärdernas art och
omfattning. Organisationens bedömning av frågan om husets kvaliteter tas
till vara i skälig omfattning bör enligt förslaget få frångås av länsbostadsnämnden
endast om det finns särskilda skäl. Med sådana särskilda skäl 8

avses t.ex. om organisationens invändningar redan har prövats i ärende BoU 1986/87:7
om bygglov eller om ombyggnaden skulle bli fastighetsekonomiskt oförsvarbar.

Med organisation av hyresgäster avses enligt förslaget organisation som
har avtal om förhandlingsordning enligt hyresförhandlingslagen för det hus
som berörs av ombyggnaden eller, om förhandlingsordning inte gäller,
hyresgästförening som är ansluten till en riksorganisation och inom vars
verksamhetsområde huset är beläget.

Det nya villkoret för ombyggnadslån föreslås träda i kraft den 1 juli 1987
och tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter ikraftträdandet.

Enligt motion Bolli (fp) yrkande 8 är ett sätt att undvika ovarsam
ombyggnad att öka hyresgästinflytandet. Mot bakgrund härav är motionärerna
delvis positiva till regeringens förslag om att ombyggnadslån normalt
endast skall beviljas om hyresgästerna tillstyrkt ombyggnaden. De anser
dock att det förordade intyget skall utfärdas av de hyresgäster som berörs
av ombyggnaden. När det gäller ombyggnad inne i en lägenhet bör det
enligt motionsförslaget dessutom krävas att den enskilde lägenhetsinnehavaren
har tillstyrkt ombyggnaden.

Även i centerpartiets partimotion Boll2 yrkande 8 yrkas att hyresgästinflytandet
vid ombyggnad skall utövas av hyresgästerna i fastigheten och
den organisation som dessa bildar för att tillvarata sina gemensamma
intressen. Enligt motionärerna skall hyresgästinflytandet utövas av hyresgästerna
själva - dvs. av dem som berörs av ombyggnaden - och inte via
någon central organisation som regeringen föreslår.

I motion Bol 17 (c) yrkande 2 anförs att hyresgästinflytandet över ombyggnadsverksamheten
bör förstärkas. Enligt motionen skall sålunda de
boende i ett för ombyggnad aktuellt hus ges möjlighet till yttrande före
ombyggnaden.

Enligt motion Bol 19 (m) innebär regeringens förslag om yttrande från
hyresgästorganisation som villkor för ombyggnadslån att besluten kommer
att fattas av människor som inte ens bor i den berörda fastigheten. Det är
enligt motionärernas mening självklart att en fastighetsägare som avser att
renovera en fastighet skall informera berörda hyresgäster om sina planer.

Hyresgästerna får sedan själva avgöra i vilken form de vill samråda och
diskutera med fastighetsägaren. Med hänvisning härtill hemställs i motionens
yrkande 2 a att regeringsförslaget skall avvisas av riksdagen.

Utskottet behandlar först förslaget i den sistnämnda motionen om att
regeringsförslaget om hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån
skall avvisas i sin helhet.

Som framgår ovan har inriktningen av bostadsförbättringsprogrammet
kritiserats bl. a. med avseende på att det lett till alltför omfattande ombyggnader
och därav följande höga boendekostnader efter ombyggnaden. Programmet
har också kritiserats för att hyresgästernas inflytande över ombyggnaderna
varit alltför begränsat. Enligt bostadsutskottets mening är det
mot bakgrund härav som förslaget om att ombyggnadslån för hyreshus
förutsätter yttrande från hyresgästorganisation skall ses. Det är, som framhålls
i såväl proposition som motioner (fp), (c), viktigt att hyresgästernas

inflytande ökar. Genom ett ökat hyresgästinflytande skapas enligt bostads- BoU 1986/87:7
utskottets mening förutsättningar för att ombyggnadsverksamheten skall
få en sådan omfattning och inriktning att befintliga värden och kvaliteter
tas till vara. Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets
mening motion Bo 119 (m) yrkande 2 a avslås. Som villkor för ombyggnadslån
bör sålunda gälla att yttrande från hyresgästerna föreligger. Regeringens
förslag tillstyrks i nu aktuell del. Till den närmare utformningen av
det förordade villkoret återkommer utskottet nedan.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp frågan om formerna för
hyresgästernas yttrande vid ombyggnadslån.

I motionerna Bolli (fp), Boll2 (c) samt Boll7 (c) riktas inga invändningar
mot förslaget som sådant att hyresgästerna vid ombyggnad ges ett
ökat inflytande genom att krav på hyresgästyttrande ställs som villkor för
ombyggnadslån. Däremot menar motionärerna att detta yttrande skall
utfärdas direkt av hyresgästerna i berörd fastighet.

Förslaget i fråga om i vilken ordning hyresgästernas yttrande över en
aktuell ombyggnad skall inges anknyter till bestämmelserna i hyresförhandlingslagen
om förhandlingsrätt. Som utskottet tidigare framhållit (se
bl. a. BoU 1983/84:29 s. 30) är hyresförhandlingslagens bestämmelser i
detta avseende avsedda att vara neutrala till hyresgästernas val av intresseorganisation.
Vad utskottet härvid anfört gäller även det nu föreliggande
förslaget. Det finns enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav
inte någon anledning att förorda någon annan ordning för hyresgästernas
yttrande i ombyggnadslåneärenden än den i propositionen föreslagna. Regeringsförslaget
tillstyrks sålunda. Motionerna Bolli (fp) yrkande 8,

Boll2 (c) yrkande 8 samt Boll7 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning
härtill.

5.1.3 Kvarboendegaranti

Även om ombyggnadsverksamheten enligt propositionen i högre grad än
tidigare kommer att inriktas mot de mål som sedan år 1983 gäller för
bostadsförbättringsprogrammet, kommer enligt bostadsministern (s. 35)
ändå ombyggnader att behöva genomföras som leder till kostnadsökningar
för de boende. De boendes levnadsmönster kan till följd av de ökade
kostnaderna komma att förändras helt. Detta gäller t. ex. om de tvingas att
flytta eller att avstå från annan konsumtion som tidigare varit möjlig.

Enligt bostadsministems mening talar de hittillsvarande erfarenheterna av
bostadsförbättringsprogrammet för att samhället måste hjälpa till att överbrygga
sådana svårigheter. Med hänvisning härtill föreslås att under en
försöksperiod på tre år ett särskilt bidrag — kvarboendegaranti — skall
lämnas till hyresgäster och bostadsrättshavare som bor kvar efter en
ombyggnad som genomförs med stöd av ombyggnadslån. En förutsättning
för ombyggnadslån bör enligt propositionen vara att fastighetsägaren söker
bidraget. Kvarboendegarantin skall enligt förslaget syfta till att ge hushållen
reella förutsättningar att anpassa sin ekonomi till den nya situationen.

Enligt regeringsförslaget skall kvarboendegarantin utgå i form av ett icke
inkomstprövat bidrag som bestäms på grundval av den faktiska ökningen 10

av bostadskostnaden efter ombyggnaden. Garantin föreslås det första året BoU 1986/87:7
motsvara 60% av den höjning av bostadskostnaden som föranleds av
ombyggnaden till den del höjningen överstiger 25 kr./m2. Därefter minskar
garantin årligen under två år med en tredjedel av det ursprungliga beloppet.

Bestämmelserna om kvarboendegaranti föreslås träda i kraft den 1 januari
1987 och tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter
ikraftträdandet.

Det bör enligt bostadsministern ankomma på regeringen att besluta om
de ytterligare föreskrifter som behövs för bidragsgivningen. I anslutning
härtill redovisas dock huvuddragen i det tänkta förfarandet i fråga om
bidragsärendena. Dessa innebär i korthet följande:

— ansökan om bidrag skall göras i samband med ansökan om ombyggnadslån,
varvid skall anges vilka hyresgäster resp. bostadsrättshavare som
uppfyller villkoren för bidrag,

— ansökan om utbetalning av bidrag skall göras tolv månader efter det att
ombyggnaden har färdigställts, härvid skall anges ökningen av bostadskostnaden
samt vilka hushåll som bor kvar och vilka som har flyttat
under perioden,

— bidraget utbetalas årligen i efterskott till fastighetsägaren under förutsättning
att hyran eller avgiften månadsvis har minskats med en tolftedel
av bidragsbeloppet.

Förslaget om införande av en kvarboendegaranti har mött invändningar i
motionerna Bolli (fp) yrkande 9, Boll2 (c) yrkande 9 samt Boll9 (m)
yrkande 2 b.

Enligt motion Bolli (fp) finns det en risk för att kvarboendegarantin
motverkar målet om varsam ombyggnad genom att den täcker en del av
den höjda bostadskostnaden. Garantin anges även innebära ett ytterligare
tillskott i den redan nu vildvuxna subventionsfloran.

I centerpartiets partimotion Boll2 framhålls att kvarboendegarantin
sannolikt kommer att innebära en ytterligare ökning av boendekostnaderna
i ett långsiktigt perspektiv. Orsaken härtill anges vara att garantin
kan komma att medverka till att fastighetsägaren blir mindre observant på
möjligheterna att hålla kostnaderna nere.

Enligt motion Bo 119 (m) är villkoren för ombyggnadslånen sådana att
resultatet blir omfattande och därmed ombyggnaderna dyra. En följd härav
blir att hyrorna stiger och att många hyresgäster inte har råd att flytta
tillbaka. Att mot bakgrund härav låta ytterligare statliga bidrag utgå är
enligt motionärerna absurt och slöseri med skattemedel. Dessutom riktar
motionärerna kritik mot den föreslagna tekniken för utbetalning, som bl. a.
anges medföra ränteförluster för fastighetsägaren.

Den föreslagna kvarboendegarantin anges i motion Bo 117 (c) yrkande 3
vara en möjlighet för fler boende att efter reparation kunna återvända till
sin bostad. För betalningssvaga äldre är dock förslaget enligt motionären
otillräckligt. För denna grupp föreslås därför att kvarboendegarantin kompletteras
med en inkomstprövad stödform där hälften av hyresökningen
blir bidragsberättigad enligt samma grunder som gäller för de kommunala

bostadstilläggen. 11

Vänsterpartiet kommunisterna anför i sin partimotion B0II6 yrkande 2 BoU 1986/87:7
att kvarboendegarantin är något av en nödlösning för att komma åt höga
återflyttningshyror genom att dölja den verkliga hyran. Förslaget anges
dock till sitt syfte vara positivt, men dåligt övertänkt beträffande den
praktiska tillämpningen. Motionärerna pekar bl. a. på att bostadsrättshavare
och bostadsrättsföreningar får generellt större förmåner av förslaget
därför att de nästan alla bor kvar efter en ombyggnad. Däremot flyttar ofta
mindre än hälften av hyresgästerna tillbaka. Vidare anges förslaget kunna
ge upphov till problem för de allmännyttiga bostadsföretagen genom att
kvarboendegarantin utbetalas till fastighetsägaren först ett år i efterskott.

Med hänvisning till det anförda föreslår motionärerna att kvarboendegarantin
begränsas till att avse endast allmännyttiga bostadsföretag och folkrörelsekooperativa
bostadsrättsföretag. Dessutom föreslås att bidragen
skall betalas ut direkt till hyresgästen och inte till hyresvärden.

Enligt motionens yrkande 3 bör därtill tidpunkten för garantins ikraftträdande
ändras så att även ansökningar som getts in fr. o. m. den 4 november
1986 skall kunna erhålla bidrag.

Även i motion B0IO6 (s) föreslås att ikraftträdandet för kvarboendegarantin
skall tidigareläggas så att garantin kan tillämpas på låneärenden där
beslut om bostadslån till ombyggnad har lämnats fr.o.m. tidpunkten för
propositionens avlämnande, dvs. fr.o.m. den 4 november 1986. Enligt
motionärerna innebär troligen ett ikraftträdande den 1 januari 1987 i enlighet
med regeringens förslag att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar
skjuter upp ansökningarna om bostadslån till denna tidpunkt. Härigenom
skulle enligt motionärernas mening dels en olycklig anhopning av låneärenden
vid länsbostadsnämnderna uppstå, dels en obalans i byggnadsverksamheten
uppkomma.

Utskottet behandlar inledningsvis frågan om införande av en kvarboendegaranti.

De invändningar som i motionerna Bol 11 (fp), Boll2 (c) samt Boll9 (m)
har rests mot förslaget om att införa en kvarboendegaranti har bl. a. gällt
att garantin i sig skulle leda till alltför omfattande ombyggnader och därmed
vara kostnadsdrivande. Bostadsutskottet delar motionärernas allmänna
oro för kostnadsutvecklingen inom ombyggnadsverksamheten. Utskottet
återkommer nedan (avsnitt 5.2) till denna fråga. Gällande låneregler
och bruksvärdesprövningen av hyran tillsammans med ett ökat
hyresgästinflytande enligt regeringens förslag torde dock enligt utskottets
mening motverka den av motionärerna befarade utvecklingen. Samtidigt
vill utskottet betona den bostadssociala betydelsen av en kvarboendegaranti.
För att en långsiktigt motiverad förnyelseverksamhet skall kunna
genomföras utan avsevärda välfärdsförluster bör samhälleliga insatser vidtas
för att överbrygga vissa inte acceptabla ekonomiska konsekvenser för
de boende av en ombyggnad. Inte minst viktigt är det att vid en ombyggnad
värna om äldre och betalningssvaga hushålls möjlighet att bo kvar i sin
invanda miljö. Tillräckliga skäl finns därför enligt utskottets mening att
införa ett system med kvarboendegaranti.

Vad utskottet nu anfört är inte förenligt med vad i motionerna Bol 12 (fp)
yrkande 9, Bol 12 (c) yrkande 9 samt Bol 19 (m) yrkande 2 b föreslagits. 12

Dessa motionsyrkanden avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks i vad BoU 1986/87:7
avser införandet av en kvarboendegaranti.

Utskottet övergår nu till att behandla kvarboendegarantins utformning.

Bostadsutskottet delar inte uppfattningen i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol 16 yrkande 2 om att kvarboendegarantin skall begränsas
till att avse allmännyttiga bostadsföretag och folkrörelsekooperativa
bostadsrättsföretag. De av utskottet ovan åberopade bostadssociala skälen
för att införa en kvarboendegaranti gäller alla boende oavsett upplåtelseform.
Det kan enligt bostadsutskottets mening inte med fog hävdas att
kravet på att kunna bo kvar i sin bostad efter en ombyggnad gör sig mindre
gällande för t. ex. en hyresgäst hos en privat hyresvärd än för en hyresgäst
hos allmännyttan. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i
denna del. Regeringsförslaget i vad avser utformningen av kvarboendegarantin
tillstyrks.

Utskottet har ovan anslutit sig till regeringens förslag om införande av
ett system med kvarboendegaranti. I anslutning härtill vill dock utskottet
betona vikten av att, vid utformningen av de regler som avses vägleda
tillämpningen, olika möjligheter beaktas i avsikt få till stånd ett så smidigt
förfarande som möjligt. I propositionen och sammanfattningsvis ovan har
redogjorts för regeringens syn på förfarandet i fråga om bidragsärendena.

Enligt bostadsutskottets mening bör betonas vikten av enkla och lätthanterliga
administrativa rutiner. Det kan enligt bostadsutskottets mening mot
bakgrund härav finnas anledning att, med bibehållande av systemets sakliga
innebörd, ytterligare överväga den administrativa hanteringen av
kvarboendegarantin. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av kvarboendegarantin vill
utskottet anföra följande.

Som framhålls i motion Bo 106 (s) innebär troligen ett ikraftträdande den
1 januari 1987 att fastighetsägare och bostadsrättsföreningar skjuter upp nu
aktuella låneansökningar till denna tidpunkt. Detta skulle i sin tur kunna
medföra störningar i byggnadsverksamheten. Hanteringen vid länsbostadsnämnderna
skulle dessutom försvåras och troligen också försenas
genom den anhopning av låneärenden som kan förväntas uppstå direkt
efter ikraftträdandet.

Mot bakgrund av det ovan anförda förordar utskottet att för ansökningar
om ombyggnadslån som ges in till kommunen efter den 4 november 1986
men före den 1 januari 1987 skall gälla att den sökande bör fa välja om
ombyggnadslånet skall kombineras med kvarboendegarantin.

Vad utskottet nu anfört innebär i allt väsentligt en anslutning till vad i
motionerna Bol06 (s) och i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bol 16 yrkande 3 förordats. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad nu anförts om kvarboendegarantin för
ansökningar som ges in till kommunen under den ovannämnda perioden.

Beträffande ikraftträdandebestämmelserna avseende kvarboendegarantin
i övrigt har vad i propositionen anförts inte givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande.

Avslutningsvis tar utskottet upp frågan om införande av ett inkomstprö- 13

vat stöd för äldre hushåll.

Utskottet kan inte ställa sig bakom förslaget i motion Bol 17 (c) yrkande BoU 1986/87:7
3 om att kvarboendegarantin skall kompletteras med ett särskilt inkomstprövat
stöd för äldre betalningssvaga hushåll. Bostadsutskottet, som i och
för sig delar motionärens syn på behovet av särskilda insatser för dessa
hushåll, vill dock framhålla att just denna hushållskategori i betydande
utsträckning torde komma att kompenseras för hyreshöjningar genom de
kommunala bostadstilläggen. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning
härtill.

5.1.4 Åtgärder avseende miljonprogrammets bostäder

1 sin skrivelse om utvärdering av bostadsförbättringsprogrammet uppmärksammar
bostadsstyrelsen behovet av åtgärder i de bostadsområden
som byggdes under det s.k. miljonprogrammet, dvs. under perioden
1965-1974. Enligt bostadsministern har förbättringsbehoven i dessa områden
sin grund bl. a. i områdenas utformning och att det vid byggandet
användes dittills oprövad teknik som har visat sig inte hålla måttet på sikt
och därför har givit upphov till ett förtida ombyggnadsbehov. Enligt bostadsministerns
mening stimulerade statsmakterna det industrialiserade
byggandet i en sådan utsträckning att det är skäligt att samhället nu tar ett
finansiellt ansvar för att förbättra områden med uppenbara brister innan
några oåterkalleliga kapitalförluster uppkommer.

5.1.4.1 Ombyggnadslån

Med nuvarande regler kan inte ombyggnadslån lämnas avseende hus som
är yngre än 30 år, om inte uttryckligt undantag gjorts eller regeringen har
medgett undantag i enskilda fall. För att möjliggöra insatser i miljonprogrammets
bostäder bör enligt bostadsministerns mening regeringen framdeles
utnyttja sin rätt att medge undantag från 30-årsregeln för ombyggnadslån
på ett sådant sätt att lån kan lämnas för angelägna ombyggnader
av bostäder som har uppförts under miljonprogrammet. En förutsättning
anges härvid vara att åtgärderna är av den karaktären att de i övrigt
uppfyller förutsättningarna för lån.

Regeringens aviserade avsikt att framdeles utnyttja sin rätt att medge
undantag från den s.k. 30-årsregeln för angelägna ombyggnader i miljonprogrammets
bostäder har mött invändningar dels i motion Bolli (fp)
yrkande 12, dels i motion Bol 19 (m) yrkande 2 c såvitt nu är i fråga. I den
förstnämnda motionen anförs att motionärernas strävan att minska bostadssubventionerna
också medför att de motsätter sig undantag från 30-årsregeln. I den sistnämnda motionen anförs att det är självklart att ägare
till hus oavsett husets ålder har ansvaret för skötsel och underhåll av sin
egendom. Att ge statliga bidrag för sådana åtgärder är enligt motionärerna
därför fel.

Bostadsutskottet delar vad bostadsministern anför (s. 37) om förbättringsbehoven
i de bostadsområden som byggdes under det s.k. miljonprogrammet
— behov som bl. a. har sin grund i brister i områdenas utformning
och i den använda byggtekniken. Det är sålunda även enligt bostadsutskot- 14

tets mening befogat att regeringen använder sin rätt att medge undantag BoU 1986/87:7
från 30-årsregeln i de nu aktuella fallen. Utskottets ställningstagande i
denna del innebär att motionerna Bolli (fp) yrkande 12 samt Bo 119 (m)
yrkande 2 c såvitt nu är i fråga avstyrks.

5.1.4.2 Tilläggslån

I anslutning till bostadsförbättringsprogrammet beslutade riksdagen år
1983 om tilläggslån för åtgärder mot byggfel och byggskador. Tilläggslånet
ges för att täcka kostnader som överstiger husets ekonomiska bärkraft.

Som regel är lånet ränte- och amorteringsfritt i minst fem år.

Enligt regeringens förslag skall tillämpningsområdet för tilläggslånen
utvidgas till att avse även ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus
som är 30 år eller yngre. Genom att regeringen avser att utnyttja sin
möjlighet att medge att ombyggnadslån får lämnas till sådana hus, kommer
enligt bostadsministern angelägna ombyggnader av bostäder som har uppförts
under miljonprogrammet att möjliggöras. Vissa av förbättringsåtgärderna
kommer dock på kort sikt inte att kunna förräntas i sin helhet.

Bostadsministern förordar mot bakgrund härav att ombyggnadslånen i
dessa fall skall kunna kompletteras med tilläggslån.

De nya bestämmelserna om tilläggslån bör enligt förslaget träda i kraft
den 1 januari 1987 och tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen
efter ikraftträdandet.

Förslaget innebär att en ram för tilläggslån för de aktuella ändamålen bör
fastställas till 50 milj. kr. under det första halvåret 1987 och till 100 milj. kr.
under budgetåret 1987/88.

Avslutningsvis berör bostadsministern i detta sammanhang också tilllämpningsområdet
för tilläggslånen m.m. i övrigt. Enligt bostadsministerns
mening skall således tilläggslån och räntestöd enligt förordningen
(1983:974) om statligt stöd vid förbättring av bostadshus framdeles kunna
komma i fråga också för åtgärder mot olägenheter som förorsakats av
flytspackel, om övriga villkor för stöd är uppfyllda.

Mot bakgrund av att motionärerna motsätter sig att regeringen skall
kunna medge undantag från den s.k. 30-årsregeln för miljonprogrammets
bostäder avvisas i motionerna Bolli (fp) yrkande 11 och Boll9 (m)
yrkande 2 c såvitt nu är i fråga dels förslaget om att också tilläggslån skall
kunna utgå för dessa bostäder, dels förslaget om ramar för denna tilläggslångivning.

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens avsikt att medge
undantag från den s.k. 30-årsregeln för miljonprogrammets bostäder. Utskottet
tillstyrker med hänvisning härtill regeringens förslag i vad avser
tillämpningsområdet för tilläggslån. Som bostadsministern framhåller
kommer på kort sikt vissa av förbättringsåtgärderna i miljonprogrammets
bostäder inte att kunna förräntas i sin helhet. Det framstår enligt bostadsutskottets
mening mot bakgrund härav som nödvändigt att ombyggnadslån
i de aktuella fallen skall kunna kompletteras med tilläggslån.

Även de av regeringen föreslagna ramarna för tilläggslångivningen
m.m. tillstyrks av utskottet. 15

Vad utskottet nu anfört innebär att motionerna Bolli (fp) yrkande 11 BoU 1986/87:7
samt Bol 19 (m) yrkande 2 c såvitt nu är i fråga avstyrks.

5.1.5 Vissa tillgänglighetsfrågor

5.1.5.1 Statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus m.m.

Riksdagen beslutade i anslutning till bostadsförbättringsprogrammet också
om statsbidrag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder. Bidraget, som är
begränsat av ramar till åren 1984—1986, avser i första hand installation av
hissar och andra lyftanordningar i trevåningshus. En förutsättning för
bidrag är att kommunen bidrar till minst 20 % av den kostnad för åtgärderna
som kommunen godkänner. Statsbidrag lämnas till högst 30 % av samma
kostnad. Till bostadshus med fler än tre våningar lämnas stöd endast
om det finns särskilda skäl.

Under år 1984 fick statsbidrag för hissinstallationer beviljas inom en ram
av 100 milj. kr. För år 1985 gällde en ram om 94 milj. kr., och för år 1986
har en ram om 100 milj. kr. fastställts. Ej utnyttjade delar av ramarna för
åren 1984 och 1985 har dessutom fått disponeras under påföljande år.

Bostadsstyrelsen beräknar dock att sammanlagt omkring 200 milj. kr. av
dessa ramar kommer att vara outnyttjade vid utgången av år 1986.

Enligt bostadsministern finns det fortfarande stora brister i fråga om
tillgängligheten i bostadsbeståndet. Med hänvisning härtill föreslår han
därför att outnyttjade delar av beslutade ramar bör överföras till en fortsatt
bidragsgivning för hissinstallationer m.m. även efter år 1986.

I anslutning till att bidragsgivningen föreslås förlängd förordar bostadsministern
också vissa justeringar av bidragsreglerna. Sålunda föreslås att
bidrag regelmässigt skall kunna lämnas till hissinstallation även i fyravåningshus,
om den lägenhetsyta som hissen skall betjäna är liten. Som
riktmärke anges härvid att bidrag bör lämnas om ytan inte uppgår till ca
800 nr primär bruksarea, inkl. bottenvåning och trapphus.

Vidare föreslås att ansökningsförfarandet skall ändras så att berörda
husägare får rätt att överklaga lånemyndighetens beslut om bidrag. För
närvarande har endast kommunen som ensam sökande i bidragsärendet
överklaganderätt.

Avslutningsvis förordar bostadsministern att bostadsstyrelsen skall ges
möjlighet att i speciella fall delegera befogenheten att pröva bidragsärenden
till länsbostadsnämnden.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 och
tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter ikraftträdandet.

Med utgångspunkt i situationen på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen
avvisas i motion Bo 122 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga regeringens
förslag om en fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer m.m. även
efter år 1986.

Bostadsutskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år framhållit att
tillgången till hiss i flervåningshus är av central betydelse för att tillgodose
berättigade tillgänglighetskrav. I dessa sammanhang har även behovet av
samhälleliga ekonomiska insatser för att öka antalet hissinstallationer understrukits.
Samtidigt kan bostadsutskottet, i likhet med bostadsministern, 16

konstatera att möjligheten till hissbidrag hittills utnyttjats i begränsad BoU 1986/87:7

omfattning. Under den tid bidragsformen funnits har emellertid antalet
hissinstallationer och därmed också utnyttjandet av hissbidragen kontinuerligt
ökat. Bidragsformen har således börjat få avsedd effekt, och utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag om en fortsatt bidragsgivning.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion Bol22 (m)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks.

5.1.5.2 Hissinstallation som villkor för ombyggnadslån

Enligt bostadsministern innebär plan- och bygglagen att det i princip kommer
att ställas samma krav på tillgänglighet vid såväl om- som nybyggnad.

Enligt bostadsministerns mening bör reglerna för ombyggnadslån knyta an
till dessa bestämmelser. Som villkor för ombyggnadslån föreslås därför
gälla att flerbostadshus med minst tre våningsplan förses med hiss eller
annan lyftanordning, om inte kommunen genom bestämmelser i detaljplan
eller områdesbestämmelser funnit att bebyggelsen ändå får långsiktigt
godtagbara egenskaper. Villkoret föreslås inte heller gälla om byggnadsnämnden
i annat fall med stöd av PBL har lämnat dispens från hisskravet.

Det nya lånevillkoret bör enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1988
och tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter ikraftträdandet.

Förslaget om hissinstallation som villkor för ombyggnadslån har endast
mött invändningar i motion Bol22 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Mot
bakgrund av bostadsmarknaden i Stockholmsregionen anförs bl. a. att
vägrade dispenser vad gäller hissinstallationer effektivt har motverkat
omvandling av vindar till många små och billiga bostäder. Enligt motionärerna
kommer regeringens förslag att förvärra situationen i detta avseende
ytterligare, och de föreslår därför att förslaget avvisas i denna del.

Regeringens förslag om installation av hiss som ett principiellt villkor för
att erhålla ombyggnadslån knyter an till kraven på tillgänglighet som de
kommer till uttryck i den av riksdagen nyligen antagna plan- och bygglagen
(PBL). I likhet med bostadsministern (s. 38) anser bostadsutskottet att det
bör finnas en knytning mellan byggnads- och låneregler i denna del. Regeringens
förslag tillstyrks sålunda av utskottet. Motion Bo 122 (m) yrkande 1
avstyrks såvitt nu är i fråga.

5.1.5.3 Amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad utan
hissinstallation

Med hänsyn bl. a. till den tid under vilken ombyggnadsåtgärderna kan
nyttiggöras skall ombyggnadslån amorteras på högst 30 år. Enligt bostadsministern
blir det mot bakgrund av de nya förutsättningarna att förbättra
tillgängligheten naturligt att ifrågasätta om ombyggnadsåtgärder i hus med
resp. utan hiss efter ombyggnaden får samma varaktighet. Med hänvisning
härtill förordas att amorteringstiden för lån till hus med högst tre våningsplan
bestäms till högst 20 år, om huset efter ombyggnaden saknar hiss.

Amorteringstiden skall dock fortfarande kunna vara 30 år om avsteget 17

2 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 7

från kravet på hiss vid bygglovsprövningen har grundats på kulturhistoris- BoU 1986/87:7
ka skäl.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988 och
tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter ikraftträdandet.

Enligt motion Bol 19 (m) yrkande 3 är det inte, såsom regeringen hävdar,
tillgången till hiss som avgör hur varaktig en ombyggnad blir. Det är enligt
motionärerna i stället hur väl ombyggnaden är utförd och hur väl den
stämmer överens med bostadskonsumenternas efterfrågan som avgör varaktigheten.
Med hänvisning härtill föreslås, att om dispens har lämnats
från hisskravet, skall amorteringstiden för ombyggnadslånet motsvara den
för hus där hiss har installerats.

Även motionärerna i motion Bo 122 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga
motsätter sig förslaget om kortare amorteringstid för ombyggnadslån i de
fall hiss inte installeras. Enligt motionärerna bidrar även detta förslag till
att ytterligare förvärra möjligheterna att i Stockholmsregionen omvandla
vindar till små och billiga lägenheter.

Bostadsutskottet delar vad bostadsministern anfört om amorteringstiden
för ombyggnadslån vid ombyggnad utan hiss. Om huset efter ombyggnaden
saknar hiss och ombyggnaden inte avser en kulturhistoriskt värdefull
byggnad bör således amorteringstiden för ombyggnadslån till hus med
minst tre våningsplan bestämmas till högst 20 år. I fråga om hus med flera
trappuppgångar och där hiss inte installerats i samtliga uppgångar bör dock
förslagets närmare innebörd klargöras. Enligt vad utskottet erfarit skall
förslaget i denna del tolkas på så sätt att det är relationen mellan antalet
trappuppgångar med resp. utan hiss som skall avgöra amorteringstidens
längd.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringsförslaget i
vad avser amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad utan hissinstallation.
Motionerna Bol 19 (m) yrkande 3 samt Bol22 (m) yrkande 1
såvitt nu är i fråga avstyrks.

5.1.6 Stöd till energisparåtgärder

5.1.6.1 Ombyggnadslån för energisparåtgärder i egnahem

I samband med att bostadsförbättringsprogrammet fastställdes år 1983
överfördes också energilångivningen från staten till den oprioriterade kreditmarknaden.
Som en följd härav har regeringen beslutat att ombyggnadslån
inte lämnas till energisparåtgärder vid ombyggnad av egnahem. Enligt
bostadsministern har dock effekterna av denna ordning ibland varit svårförståeliga
för den lånesökande. Detta gäller t. ex. när isoleringskostnaden
har undantagits från låneunderlaget vid omfattande ombyggnad. Vidare
anges bestämmelserna ha givit upphov till betydande gränsdragningsproblem
för lånemyndigheterna. Med hänvisning härtill förordar bostadsministern
att energisparåtgärder återigen bör få inräknas i låneunderlaget vid
ombyggnad av egnahem. Därmed bör också räntebidrag lämnas. Enligt
förslaget skall dock åtgärderna inte kunna belånas utan samband med en
sedvanlig ombyggnad. De allmänna förutsättningarna för ombyggnadslån 18

skall alltså vara uppfyllda. Vid prövningen av denna fråga får energisparåt- BoU 1986/87:7
gärderna emellertid inte beaktas.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1987 och
tillämpas på ansökningar som ges in till kommunen efter ikraftträdandet.

Förslaget om att energisparåtgärder skall få inräknas i låneunderlaget
vid ombyggnad av egnahem har inte ifrågasatts i motioner. Det tillstyrks
därför av utskottet.

I detta sammanhang tar utskottet upp två motionsförslag om inräknande
av energisparåtgärder i låneunderlaget för allmänna samlingslokaler.

Det är enligt centerpartiets partimotion Boll2 positivt att regeringen
inser det felaktiga i de regler som nu gäller för belåning av energisparåtgärder
i egnahem. Motionärerna anser dock — yrkande 10 såvitt nu är i
fråga — att även allmänna samlingslokaler bör kunna få stöd för energisparåtgärder
utifrån samma grunder.

Också i motion Bol21 (c, fp) förordas att samtliga energibesparande
åtgärder får inräknas i låne- och bidragsunderlaget vid upprustning av
allmänna samlingslokaler. Enligt motionärerna har lånereglerna beträffande
energisparåtgärder vid ombyggnad av egnahem i princip gällt också för
allmänna samlingslokaler. När nu lånereglerna för egnahem ändras kvarstår
enligt motionärerna omotiverat en diskriminering av de allmänna
samlingslokalerna.

Det statliga stödets storlek till allmänna samlingslokaler beräknas på
grundval av ett schablonmässigt frarnräknat låneunderlag. Vid denna beräkning
skall i tillämpliga delar iakttas vad som gäller för beräkningen av
låneunderlaget för lokaler som kan belånas enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen.
Detta innebär bl. a. att vid ombyggnad av
allmänna samlingslokaler energisparåtgärder, som t. ex. isoleringsåtgärder,
får inräknas i låneunderlaget. Bidrag lämnas med 25% av den
godkända kostnaden. Vad i motionerna Bol 12 (c) yrkande 10 såvitt nu är i
fråga och Bol21 (c, fp) föreslagits får sålunda anses tillgodosett redan
genom nu gällande bestämmelser. Motionerna avstyrks med hänvisning
härtill.

5.1.6.2 Riktade energibidrag

Det nuvarande systemet för statens stöd till energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet utformades i sina huvuddrag i anslutning till beslutet
om bostadsförbättringsprogrammet.

Det statliga energisparstödet i form av riktade energibidrag svarar under
innevarande budgetår i medeltal för 10% av kostnaden för de bidragsberättigade
åtgärderna. Bidragen har kontinuerligt omprövats sedan de infördes.
Både den genomsnittliga bidragsnivån har sänkts och antalet bidragsberättigade
åtgärder har reducerats. Mot bakgrund av det goda sysselsättningsläget
inom byggsektorn samt tendensen till överhettning inom bl. a.

VVS- och elområdena har sålunda inga bidrag till energisparåtgärder inom
dessa områden lämnats under innevarande budgetår.

Bostadsministern bedömer att den goda sysselsättningssituationen inom
byggsektorn kommer att bestå. Enligt hans mening behöver därför inte 19

några riktade energibidrag lämnas under de två närmaste budgetåren, dvs. BoU 1986/87:7

under budgetåren 1987/88 och 1988/89. 1 anslutning härtill betonas dock att

kravet på samordning av energiinvesteringar och andra bostadsförbätt ringsåtgärder

kvarstår oförändrat, trots att några energibidrag inte föreslås

utgå.

Förslaget om att några riktade energibidrag inte skall utgå under budgetåren
1987/88 samt 1988/89 har mött invändningar i två motioner.

I centerpartiets partimotion Boll2 yrkande 10 såvitt nu är i fråga hemställs
att riktade energibidrag för investeringar i flerbostadshus skall kunna
utgå med 10% för budgetåret 1987/88.

Med hänvisning till vikten av ett kontinuerligt arbete för att begränsa
energiförbrukningen inom bostadssektorn föreslås i motion Boll7 (c) yrkande
4 att riktade energibidrag bör utgå under de två kommande budgetåren.
I anslutning till regeringens förslag avseende inräknande av energisparåtgärder
i låneunderlaget för egnahem föreslår motionärerna dessutom
införande av ett kontantbidrag för energisparåtgärder i småhus. Enligt
förslaget skall bidraget avse tillförselåtgärder som bl.a. värmepumpar,
vedeldningsanläggningar och solvärmesystem.

Med anledning av vad i proposition och motioner anförts om riktade
energibidrag för budgetåren 1987/88 och 1988189 vill utskottet anföra
följande.

Bostadsministern framhåller (s. 41) att investeringarna för energisparåtgärder
har ökat något i flerbostadshusen, samtidigt som energianvändningen
har minskat. Det är enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund
härav och mot bakgrund av den goda sysselsättningssituationen inom
byggsektorn som förslaget om att riktade energibidrag inte skall lämnas
under budgetåren 1987/88 samt 1988/89 skall ses. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om att bidragsgivningen redan under innevarande
budgetår är av begränsad omfattning då stödet endast avser isoleringsåtgärder
med i genomsnitt 10% av den godkända kostnaden. Bostadsutskottet
delar bostadsministems uppfattning att det stöd till energihushållning
som lämnas inom ramen för bostadsförbättringsprogrammet för närvarande
får bedömas vara tillräckligt för att energihushållningsåtgärder i
samband med bostadsförbättringsverksamheten skall komma till stånd i
önskad omfattning. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att nu
förorda att riktade energibidrag även fortsättningsvis skall utgå i enlighet
med vad som föreslås i motionerna Boll2 (c) yrkande 10 samt Boll7 (c)
yrkande 4, båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga. Regeringens förslag
avseende de riktade energibidragen tillstyrks.

Av ovan redovisade skäl kan utskottet inte heller ställa sig bakom
förslaget i motion Boll7 (c) yrkande 4 såvitt nu är i fråga om ett särskilt
stöd för tillförselåtgärder i småhus. Motionsyrkandet avstyrks även i
denna del.

5.1.7 Kommunernas arbete med bostadsförbättring

I regeringsförslaget framhålls (s. 42) att kommunerna under senare år i allt

högre grad har inriktat sina insatser för bostadsförsörjningen på bo- 20

stadsförbättring. Förnyelseverksamheten anges hittills i huvudsak ha varit BoU 1986/87:7
inriktad på fysiska och tekniska åtgärder i hyreshusbeståndet. Stora förnyelsebehov
anges dock fortfarande kvarstå. Enligt bostadsministerns mening
måste emellertid förnyelsen av bostadsområdena i framtiden få en
mer social inriktning. Härvid betonas att det är nödvändigt att vid planering
och genomförande av förbättringsåtgärder ta stor hänsyn till dem som
bor i området.

Enligt bostadsministerns mening tyder gjorda erfarenheter på att kommunerna
är på god väg att utveckla de planeringsinstrument som behövs
för att bostadsförbättringsprogrammets intentioner skall kunna genomföras.
Bl. a. anges de styrmöjligheter som markvillkoret ger tills vidare vara
fullt tillräckliga för att påverka genomförandet i enskilda fall. Den kontinuitet
som behövs i en långsiktig planeringsprocess främjas enligt bostadsministern
bäst om kommunerna själva utvecklar de styrmedel som redan
finns.

I detta sammanhang nämner också bostadsministern att kommunstyrelsen
i Stockholms stad i en skrivelse till regeringen har hemställt om en
ändring av gällande bestämmelser så att staden själv får möjlighet att
avgöra om avvikelser kan göras från lånekraven på fullvärdig bostad.

Innebörden av framställningen är att kommunens medgivande om avvikelse
skall medföra att lån kan lämnas även för åtgärder i lägenheter som efter
ombyggnaden inte uppfyller kravet på att vara fullvärdiga bostäder. Motivet
för framställningen anges vara att det finns ett behov av centralt
belägna smålägenheter, bl.a. för ungdomar som håller på att etablera sig
på bostadsmarknaden.

Enligt bostadsministerns mening medger dock gällande bestämmelser
att mindre avsteg får göras från kravet på fullvärdig bostad vid ombyggnad,
om det finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om förutsättningarna
för sådana avsteg meddelas av bostadsstyrelsen. Enligt vad bostadsministern
har erfarit har styrelsen nyligen ändrat sina föreskrifter så att
avsteg från kravet på fullvärdig bostad kan göras under vissa förutsättningar,
avseende vissa lägenheter om dessa utgör en mindre andel i ett hus som
i övrigt består av fullvärdiga lägenheter.

Enligt bostadsministern bör en föreskrift med denna innebörd ge goda
möjligheter för kommunen att tillgodose aktuella bostadsbehov utan att
behöva ge avkall på en långsiktig strävan att tillföra bostäderna fullgoda
kvaliteter.

Mot bakgrund av ungdomens bostadssituation lämnas i motion Bol07 (c)
förslag som syftar till att åstadkomma fler lägenheter för ungdomar. Enligt
motionens yrkande 2 bör sålunda kommunerna själva få rätt att lämna
dispens från kravet på fullvärdig bostad som villkor för ombyggnadslån i
enlighet med vad kommunstyrelsen i Stockholms stad föreslagit i en skrivelse
till regeringen.

Enligt ombyggnadslåneförordningen (1986:693) som trädde i kraft den 1
november 1986 får avsteg från kravet på fullvärdig bostad göras, om det
finns särskilda skäl. I bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter till de
aktuella bestämmelserna anges sålunda att avsteg från kravet på fullvärdig
bostad får göras i mindre omfattning beträffande rumsstorlek, funk- 21

tionsmått och möbleringsutrymme, om planlösningstekniska eller bygg- BoU 1986/87:7
nadstekniska skäl hindrar en lösning med högre standard till rimlig kostnad.
Avsteg får dock inte göras för hela funktioner. Begränsade undantag
från denna regel kan dock medges om det redovisats synnerliga bostadssociala
skäl i form av kvarboende eller stort behov av särskilda ungdomsbostäder.
Ytterligare förutsättningar för avsteg är enligt bostadsstyrelsens
anvisningar dels att bostäderna ingår i dokumenterade planer för framtida
sammanslagningar till fullvärdiga sådana, dels att bostäderna utgör en
mindre del i ett hus som i övrigt innehåller fullvärdiga bostäder.

Som framgår av ovanstående redovisning ger redan gällande bestämmelser
kommunerna möjlighet att göra avsteg från kravet på fullvärdig bostad
som lånevillkor. Utskottet är med hänvisning härtill inte nu berett att
förorda ytterligare avsteg från detta krav. Gällande bestämmelser torde,
vilket också bostadsministern framhåller, ge kommunerna goda möjligheter
att tillgodose aktuella bostadsbehov utan att behöva ge avkall på en
långsiktig strävan att tillföra bostäderna fullgoda kvaliteter. Motion Bol07
(c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till det nu anförda.

Vad i propositionen i övrigt anförts beträffande kommunernas arbete
med bostadsförbättring har inte givit utskottet anledning tiil erinran eller
särskilt uttalande. Förslaget i denna del bör således läggas till handlingarna.

5.1.8 Vissa övriga frågor avseende bostadsförbättringsprogrammets
inriktning m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet motionsförslag avseende bostadsförbättringsprogrammets
utformning m. m.

I avvaktan på en genomgripande förändring av bostadsfinansieringen
bör enligt motion Bol 11 (fp) villkoren för ombyggnadslån förändras. De
räntebidrag som utgår för ombyggnadslån bör enligt motionärerna vara
lägre än de som utgår vid nyproduktion. Med hänvisning härtill hemställs i
motionens yrkande 7 att regeringen skall återkomma till riksdagen med
förslag om sänkt räntebidrag för ombyggnadslån, så att målet om varsam
ombyggnad kan förverkligas.

Till grund för bostadsförbättringsprogrammet ligger bl. a. de bostadssociala
målen att alla människor skall ha rätt till en bostad med modern
utrustning och att alla boende har rätt till en bostad som är väl underhållen.

Ett av medlen för att uppnå dessa mål är att skapa rimliga finansieringsförutsättningar
inte bara för nyproduktionen av bostäder utan också för
ombyggnadsverksamheten. På de i motion Bolli (fp) angivna grunderna
har inte utskottet funnit skäl att nu förorda någon ändring av gällande
finansieringsregler för bostadsförbättringar. Motion Bolli (fp) yrkande 7
avstyrks av utskottet med hänvisning härtill.

Mot bakgrund framför allt av ungdomens bostadssituation föreslås i
motion Bol07 (c) att lån för lägenhetssammanslagning ej skall utgå. Enligt
motionärerna skall man självfallet inte subventionera en utveckling som
inte är önskvärd. I motionen hänvisas härvid till att centerpartiet vid flera
tidigare tillfällen motionerat om att avskaffa den aktuella lånemöjligheten. 22

Även i centerpartiets partimotion Boll2 yrkande 3 ställs krav på att BoU 1986/87:7

ungdomens bostadssituation skall förbättras. Enligt motionärerna är det
självfallet viktigt att vårda och underhålla bostadsbeståndet. Samtidigt är
det enligt motionärerna väsentligt att den typ av bostäder som ungdomar
främst efterfrågar, dvs. smålägenheter, behålls vid ombyggnader och saneringar.
Något stöd för ombyggnader i syfte att lägga samman små lägenheter
bör enligt motionsförslaget därför inte utgå.

Också motionens yrkande 6 såvitt nu är i fråga innefattar krav på att lån
för lägenhetssammanslagning inte skall utgå. Dessutom begärs i motionens
yrkande 7 ågärder för bevarande och nyproduktion av smålägenheter.

Enligt motionärerna skall en målsättning vara att det på alla orter skall
finnas ett varierande utbud av lägenhetsstorlekar.

Med anledning av vad i de ovan redovisade motionerna (c) föreslagits
beträffande avveckling av långivningen till lägenhetssammanslagningar
m.m. vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar vad som i motion Bol 12 (c) anförts om vikten av att det
på alla orter och i alla områden finns ett varierande utbud av lägenhetsstorlekar.
I områden med ett dominerande inslag av större lägenheter bör
sålunda målsättningen vara att tillskapa också mindre lägenheter för t. ex.
ungdomar. På samma sätt är det enligt utskottets mening naturligt att det i
områden med övervägande små lägenheter vidtas åtgärder, t. ex. lägenhetssammanslagningar,
för att tillskapa större lägenheter bl. a. för
barnfamiljer. Samtidigt vill dock utskottet betona vikten av att vid planering
och genomförande av hithörande åtgärder ta hänsyn till dem som bor i
de områden som berörs. Som bostadsministern framhåller (s. 43) bör vid
bostadsförbättring kvarboende eller kort evakueringstid vara en viktig
utgångspunkt. Åtminstone på kort sikt kan det således finnas skäl att inte
slå ihop små lägenheter. 1 stället bör enligt utskottets mening lägenhetssammanslagningar
kunna genomföras successivt och under en längre tidsperiod
så att såväl de långsiktiga som de kortsiktiga bostadsbehoven kan
tillgodoses.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motionerna
Bol07 (c) yrkande 1, Bol 12 (c) yrkandena 3, 6 såvitt nu är i fråga samt 7 i
vad avser avveckling av långivningen till lägenhetssammanslagningar
m.m.

i samband med sitt beslut om åtgärder för förbättrade boendeförhållanden
för gamla, handikappade och långvarigt sjuka (BoU 1984/85:24)
gjorde riksdagen vissa uttalanden om bostadslånebestämmelserna med
avseende på begreppet fullvärdig bostad, flexibilitet i tillämpningen beträffande
ombyggnad av ålderdomshem utanför tätort samt fördelningen av
boendefunktionerna på kollektiv resp. privat del. I anslutning härtill fann
bostadsutskottet det motiverat att regeringen i lämpligt sammanhang redovisade
utfallet av den föreslagna inriktningen av bostadslångivningen
m.m.

I motion Bolli (fp) yrkande 10 hemställs att regeringen redan nu skall
lämna en redovisning av utfallet av de år 1985 antagna reglerna för
ombyggnad av åldersdomshem till fullvärdiga bostäder. Motionärerna understryker
att det är angeläget att en redovisning av utfallet av de nya 23

reglerna för ombyggnadslån snarast görs. Enligt motionärerna har dessa BoU 1986/87:7
regler nu varit i kraft så länge att en utvärdering är värdefull.

Bostadsutskottet delar inte motionärernas uppfattning. De nya reglerna
för ombyggnadslån till bl. a. ålderdomshem har inte varit i kraft så länge att
en utvärdering bör göras redan nu. Utskottet vidhåller sålunda den år 1985
uttryckta uppfattningen att en redovisning bör lämnas när de nya reglerna
varit i kraft några år. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om att
bostadsministern aviserar (s. 45) sin avsikt att lämna den begärda redovisningen
inom ramen för den samlade redovisning som skall göras av de
kommunala planerna för att förbättra bostadsförhållandena för gamla,
handikappade och långvarigt sjuka. Motion Bol 11 (fp) yrkande 10 avstyrks
med hänvisning till det nu anförda.

Enligt centerpartiets partimotion Bol 12 yrkande 6 såvitt nu är i fråga är
det väsentligt att ombyggnadsverksamheten fortsätter i syfte att rusta upp
bristfälliga bostäder. Samtidigt anser motionärerna det angeläget att reglerna
för ombyggnadslån inte är utformade på ett sådant sätt att fastighetsägare
kan komma i åtnjutande av lån för löpande underhåll och mindre
reparationer genom att inordna denna typ av åtgärder i en större ombyggnad.
Enligt motionärernas mening bör således ombyggnadslån inte komma
i fråga vid ombyggnader som bedöms vara alltför luxuösa eller ersätter
normalt underhåll.

Utskottet delar motionärernas principiella uppfattning att ombyggnadslån
inte bör utgå till rena lyxsaneringar eller till sådana åtgärder som är
följden av ett systematiskt eftersatt underhåll. Enligt bostadsutskottets
mening ger inte heller gällande lånebestämmelser uttryck för att denna typ
av åtgärder skall belånas. En utgångspunkt är sålunda att ombyggnaden i
fråga om kostnader och åtgärder inte skall gå längre än vad som är fallet
vid normal nybyggnation. Kravet på varsamhet vid ombyggnad innebär,
som bostadsministern framhåller, vidare att lån inte bör lämnas till onödiga
utbyten av äldre köksinredning, sanitetsutrustning m.m.

Som krav för att underhållsåtgärder skall vara belåningsbara gäller att de
skall vara direkt föranledda av en samtidig ombyggnad. Vid bedömningen
av om detta krav är uppfyllt skall, som också bostadsministern anför, inte
bara tekniska aspekter, utan också frågan om underhållet varit medvetet
eftersatt, vägas in.

Med hänvisning till det nu anförda finns det enligt bostadsutskottets
mening skäl hävda att ombyggnader som är alltför luxuösa eller ersätter
normalt underhåll redan i dag faller utanför ombyggnadslångivningen. Vad
i centerpartiets partimotion Bol 12 yrkande 6 såvitt nu är i fråga anförts får
således anses tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning härtill.

I centerpartiets partimotion Bol 12 yrkande 5 läggs fram förslag om
införande av statliga bidrag för att förbättra miljön i s.k. radonhus. Enligt
motionärerna finns det i många bostäder en hög halt av det radioaktiva
ämnet radon. I vissa fall anges strålningsnivåerna vara så höga att de måste
anses som helt oacceptabla och boendemiljön som hälsovådlig. Enligt
motionärernas mening måste därför insatserna intensifieras i avsikt att få
till stånd de åtgärder som är möjliga för att nedbringa strålningsnivåerna. 24

Frågan om förekomsten av radon i våra bostäder är enligt bostadsutskot- BoU 1986/87:7
tets mening av största vikt. Detta betyder dels att frågan måste följas med
stor uppmärksamhet, dels att åtgärder måste vidtas så snart bedömning av
underlag ger belägg härför. När det gäller frågan om strålning i bostäder
har regeringen i december 1985 uppdragit åt statens strålskyddsinstitut,
socialstyrelsen, planverket samt statens mät- och provråd att ur olika
aspekter följa utvecklingen. Uppdraget skall redovisas i en lägesrapport till
regeringen före den 1 juni 1987. I rapporten skall bl. a. läget beträffande
kommunernas arbete med att spåra hus med hög radonhalt belysas. Vidare
skall rapporten innefatta en belysning av hur en eventuell radonförekomst
behandlas i den kommunala planläggningen och i behandlingen av bygglovsärenden.
Som bostadsutskottet redovisat i sitt betänkande om en ny
plan- och bygglag (BoU 1986/87:1 s. 59) innefattar det ovan redovisade
uppdraget också att planverket — inom ramen för pågående översyn av
Svensk byggnorm — skall utarbeta förslag till föreskrifter som ger kommunerna
möjligheter att vid bygglovsprövningen ställa krav på åtgärder som
begränsar den genomsnittliga kollektiva expositionen av radondöttrar och
för gammastrålning i bebyggelsen så långt som är praktiskt och ekonomiskt
rimligt. Kraven skall vidare medföra att radondotterhalten i en bostad inte
får överstiga det gränsvärde eller motsvarande som de ansvariga myndigheterna
fastställer.

Som framgår av utskottets ovanstående redovisning pågår en omfattande
verksamhet för att ur olika aspekter belysa frågor om strålningen i
våra bostäder. Enligt utskottets mening bör resultatet av detta arbete
avvaktas innan eventuella förändringar vidtas i det statliga stödet till
åtgärder mot radon. Motion Bol 12 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning
till det nu anförda.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion Bol 14
(s) om utfärdande av direktiv till statliga myndigheter om varsam ombyggnad
m.m. Enligt motionärerna är varsamhet ett förhållningssätt som inte
så lätt kan åstadkommas enbart genom ekonomiska och administrativa
systemförändringar. Särskild vikt bör därför i det fortsatta arbetet läggas
vid att kontinuerligt förstärka kunskapsuppbyggnaden och kunskapsförmedlingen
i vad avser varsam ombyggnad. I anslutning härtill anser motionärerna
det vara av stort värde att regeringen utfärdar direktiv till berörda
statliga myndigheter att intensifiera ansträngningarna för ett varsamt omhändertagande
av kulturhistoriska och miljömässiga värden i ombyggnadsverksamheten,
dels genom precisering av behovet av kunskapsunderlag,
dels genom informations- och utbildningsinsatser riktade såväl mot entreprenören,
projektorer, fastighetsägare och enskilda som mot ansvariga
tjänstemän och politiker.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att myndigheter
och andra tillförs ökade kunskaper om hur värdena i den befintliga
miljön skall tas till vara i ombyggnadsverksamheten. Den betoning av
varsamhetsaspekten som görs i den nu föreliggande propositionen torde
bidra till att medvetenheten härom ökar ytterligare.

Detta oaktat kan det enligt bostadsutskottets mening finnas anledning att
ytterligare understryka vikten av att varsamhetsfrågorna ges en ökad upp- 25

märksamhet från berörda myndigheter m.fl. Detta kan t.ex. ske genom att BoU 1986/87:7

myndigheterna — inom ramen för tilldelade resurser — preciserar behovet
av kunskapsunderlag och därefter riktar informations- och utbildningsinsatser
mot de i byggnadsledet verksamma. För att nå detta syfte bör
regeringen i enlighet med förslaget i motion Boll4 (s) utfärda direktiv till
berörda statliga myndigheter om att intensifiera ansträngningarna för ett
varsamt omhändertagande av kulturhistoriska och miljömässiga värden i
ombyggnadsverksamheten.

Vad utskottet med anledning av motion Bol 14 (s) nu anfört om direktiv
till statliga myndigheter om varsam ombyggnad m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

5.2 Åtgärder för att främja produktionen av nya bostäder på
vissa orter

Ett tillfälligt stöd i form av s.k. hyresrabatter till nybyggnader av hyresoch
bostadsrättshus som påbörjas under åren 1987 och 1988 föreslås i
propositionen. Rabatten föreslås även kunna lämnas till hus som påbörjas
dessförinnan om preliminärt beslut om bostadslån, eller beslut om dispens
för påbörjande, har fattats efter den 4 november 1986. Rabatten skall
kunna utgå för lägenheter på de orter eller inom de bostadsförsörjningsområden
som regeringen bestämmer. Storleken på rabatten skall vara
60 kr./nr under det första året och 30 kr./m2 under det andra. Regeringen
föreslås i propositionen få besluta om begränsningar i fråga om storleken
av det stöd som kan lämnas till enskilda lägenheter.

Bakgrunden till det nu refererade regeringsförslaget kan med utgångspunkt
i vad i propositionen anförts sammanfattas på följande sätt. Bostadsmarknaden
i Sverige har på 1980-talet gått från ett läge med överskott på
lägenheter till ett läge med balans eller underskott på vissa orter. En
allmän brist på bostäder förekommer inte, däremot har efterfrågan på
bostäder i vissa expansiva regioner ökat främst genom inflyttning och
invandring. Samtidigt finns i dessa regioner stora ungdomsgrupper som
söker sig ut på bostadsmarknaden.

Produktionsapparaten inom byggnadsindustrin har väsentligen omstrukturerats
under de senaste tio åren. Nyproduktionen av bostäder har kraftigt
minskat sin del av det totala byggandet. Ombyggande, reparation och
underhåll har ökat, vilket innebär att den totala byggproduktionen har
legat på i stort sett oförändrad nivå. Inom olika regionala marknader har
efterfrågan från andra sektorer i samhället ökat något som i sin tur lett till
överhettning och till stegrade byggpriser. Det har bl. a. därför blivit allt
svårare för byggherrarna att ta fram bostadsprojekt som klarar kostnadsprövningen
i den statliga bostadslångivningen.

Vissa åtgärder har redan vidtagits i avsikt att motverka den kostnadsökning
som den nu beskrivna situationen lett till. Här kan erinras om att
regeringen i januari 1986 gav bostadsstyrelsen i uppdrag att höja ortskoefficienten
med 5 procentenheter fr.o.m. den 1 februari 1986 för projekt i
Stockholms- och Göteborgsområdena samt att riksdagen beslutat (BoU
1985/86:13) om införande av den s. k. lånetrappan vid beräkning av låneun- 26

derlag m.m. för projekt med höga överkostnader. Dessa åtgärder anses BoU 1986/87:7
emellertid inte tillräckliga för att dämpa de prisuppdrivande effekterna.

Nyproduktionen av bostäder på orter och i områden med stor efterfrågan
måste dämpas. Regeringen anges komma att ta ställning till förslag med
detta syfte. Genomslaget av sådana åtgärder får full effekt först efter någon
tid. I avvaktan på att så sker föreslås i propositionen att överkostnaderna
begränsas genom att särskilda hyresrabatter införs på orter där dagens
höga byggpriser förhindrar att vissa bostadsbyggnadsprojekt kommer till
utförande. Utformningen av dessa rabatter har utskottet beskrivit ovan.

Utöver vad där anförts bör upplysas att rabatterna, med den inriktning de
avses få, inte bör föras vidare till de boende genom att hyrorna sätts lägre
än bruks värdeshyran.

I anslutning till förslaget om införande av hyresrabatter föreslås i propositionen
att riksdagen skall godkänna att regeringen bemyndigas besluta
om rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter.

Genom begränsning av beslutsramar dels för bostadslån till ombyggnad,
dels för räntestöd vid förbättring av bostäder är avsikten att möjligheter
skall skapas för en tillräcklig nyproduktion av bostäder. Begränsningar
skall också kunna beslutas om det av annat skäl är nödvändigt för att
balans på byggmarknaden skall uppnås.

Förslaget om hyresrabatter avstyrks i motionerna Bo 108 (c), Bolli (fp)
yrkande 13, Bol 12 (c) yrkande 14, Bol 17 (c) yrkande 6 och i motion Bol 19
(m) yrkande 7 b. Sammanfattningsvis anförs i motionerna att regeringsförslaget
riskerar att driva upp byggpriserna ytterligare och att det inte är
någon lösning på bostadsproblemen i storstadsregionerna. I stället bör
åtgärder vidtas i syfte att bryta den starkt stigande kostnadsutvecklingen
på bostadsmarknaden. En mera aktiv regionalpolitik skulle minska trycket
i vissa regioner. Det hävdas i en motion att ett system med hyresrabatter
inte innebär att fler bostäder byggs.

I tre motioner, motionerna Bol22 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

Bol20 (m) yrkande 1 och Bol 18 (m) yrkande 1 avstyrks förslaget om
hyresrabatter med hänvisning främst till förhållandena på byggmarknaderna
i Stockholmsregionen, Göteborgsregionen resp. Malmöregionen.

Vad gäller förslaget om införande av hyresrabatter gör utskottet följande
bedömning.

Av vad i propositionen redovisats framgår att ökningen av byggpriserna
varit påfallande stor, något som bl. a. inneburit att antalet objekt som över
huvud taget inte kunnat godtas för statlig belåning till följd av höga priser
ökat markant. Denna utveckling har varit särskilt framträdande i storstadsområdena.
För att belysa detta kan upplysas om att nybyggandet mätt i
antalet påbörjade lägenheter i storstadsområdena under de tre första kvartalen
1986 kan bedömas ha minskat med ca 1500 jämfört med motsvarande
period år 1985. Minskningen i Storstockholm har uppgått till ca 900 lägenheter.
Vidare finns inte minst i storstadsområdena dokumenterade svårigheter
att tillgodose vissa gruppers bostadsbehov. I propositionen redovisar
bostadsministern sin avsikt att förelägga regeringen förslag till åtgärder
med syfte att dämpa vissa prisuppdrivande effekter från det övriga byggandet
så att dessa upphör eller avskärmas från bostadsbyggandet. I avvaktan 27

på att sådana mera långsiktiga effekter får genomslag bör enligt regering- BoU 1986/87:7
ens förslag särskilda hyresrabatter införas. Mot ett sådant resonemang kan
enligt utskottets mening berättigad kritik inte anföras. Åtgärder på kort
och lång sikt bör vidtas för att öka bostadsbyggandet i vissa expansiva
regioner, bl. a. i storstadsområdena. I vissa motioner förordas en mera
aktiv regionalpolitik så att trycket på bostadsmarknaden i dessa områden
minskar. Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning om att det
skulle finnas en motsättning mellan förslaget i propositionen såvitt nu är i
fråga och förslaget i vissa motioner om en aktivare regionalpolitik. I stället
bör riksdagen ge sin anslutning till en politik, som innebär offensiva åtgärder
såväl inom regionalpolitiken som inom bostadspolitiken. Avvägningar
m.m. avseende regionalpolitiken som primärt inte faller inom bostadsutskottets
verksamhetsområde torde få bedömas i ett större sammanhang.

Vad rör den i propositionen aktualiserade frågan om hyresrabatter har
utskottet mot bakgrund av vad nu och i propositionen anförts inte funnit
anledning till annat ställningstagande än att föreslå riksdagen att godkänna
vad i propositionen förordats. Motionerna B0IO8 (c), Bo lil (fp) yrkande
13, Boll2 (c) yrkande 14, Boll7 (c) yrkande 6, B0II8 (m) yrkande 1,

Boll9 (m) yrkande 7 b, Bol20 (m) yrkande 1, Bol22 (m) yrkande 1, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, avstyrks.

I motion Boll3 (s) anförs att hyresrabatterna kan skapa orättvisa i
boendekostnaden samt att det inte kan uteslutas att orter utanför storstadsområdena
drabbas av bostadsbrist och att behov också där kan finnas för
stimulansinsatser av den art hyresrabatterna utgör. Ett tillkännagivande
till regeringen beträffande stimulansinsatser också på orter utanför storstadsområdena
föreslås därför av motionärerna.

Även om förslagen i propositionen främst tar sikte på förhållandena i
storstadsområdena finns med den uppläggning som angivits i propositionen,
och vilken utskottet sålunda anser att riksdagen bör godkänna, inte
hinder för stimulansinsatser i form av hyresrabatter även på orter utanför
storstadsområdena. Ett tillkännagivande enligt förslaget i motion Bol 13 (s)
kan vid en sådan uppfattning inte anses tjäna något verkligt syfte. Motionen
avstyrks med hänvisning härtill.

Förslaget i propositionen om regeringens möjligheter att genom rambegränsningar
för bostadsförbättringsverksamheten på vissa orter skapa
förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion av bostäder har mött invändningar
i motionerna Bolli (fp) yrkande 6, Bol 19 (m) yrkande 7 c, Bol22
(m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, Bo 120 (m) yrkande 2 och Bol 18 (m)
yrkande 2. I de tre sistnämnda motionerna tas främst upp rambegränsningarna
avseende Stockholmsregionen, Göteborgsregionen resp. Malmöregionen.

Utskottet finnér det rimligt att regeringen bemyndigas besluta om rambegränsningar
för att bl. a. nå balans på vissa byggmarknader. Emellertid
finns anledning för utskottet att stryka under vikten av att därvid noga
övervägs i vilken omfattning och efter vilka riktlinjer rambegränsningarna
bör beslutas. Vid bedömningen av om eventuella begränsningar bör genomföras
måste stor hänsyn tas till såväl den pågående som den förestående
ombyggnadsverksamheten. Eventuella beslut som innebär att den av 28

kommunen planerade ombyggnadsverksamheten skjuts upp bör noga BoU 1986/87:7
övervägas för att undvika att väl dokumenterade ombyggnadsbehov får stå
tillbaka. Inte minst viktigt är att undvika tvära kast i inriktningen av
bostadsbyggandet. Hänsyn bör också tas till sysselsättningen på byggarbetsmarknaden.

Vad nu anförts om tillämpning av en ordning med rambegränsningar
m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna
Bolli (fp) yrkande 6, B0II8 (m) yrkande 2, Boll9 (m) yrkande 7 c, Bol20
(m) yrkande 2 och Bol22 (m) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i fråga,
om att ett system med rambegränsningar över huvud taget inte skulle
tillämpas avstyrks med hänvisning till vad utskottet anfört.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen vad i motion Bol22 (m)
yrkande 2 föreslagits om en positiv utveckling av såväl Stockholmsregionen
som Sverige. Motionärerna anför att förutsättningen för en positivare
utveckling av såväl Stockholmsregionen som Sverige är ett friare,
öppnare och mindre politiskt styrt samhälle. Regeringens politik anges
vara direkt riktad mot en utveckling av företagande och industrietableringar
i regionen. Om försök görs att begränsa Stockholmsregionens utveckling
kommer även landets utveckling i övrigt att bromsas.

Enligt utskottets mening kan det inte med fog hävdas att vad i propositionen
föreslagits skulle begränsa Stockholmsregionens utveckling i sådan
omfattning att den av motionärerna befarade negativa utvecklingen för
landet i övrigt skulle uppkomma. Att effekterna av förslagen i propositionen
skulle innebära en sådan begränsning av huvudstadsregionens utveckling
som motionärerna befarar är enligt utskottets mening överdrivet. I
vart fall finns i motionen inte tillräckliga motiv för att hävda en sådan
uppfattning. Utskottet som ovan anslutit sig till förslagen i propositionen
om åtgärder för att främja bostadsproduktionen bl. a. i Stockholmsregionen
avstyrker bifall till motion Bol22 (m) yrkande 2.

5.3 Den bostadspolitiska administrationen

I propositionen föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer som där förordas
om den bostadspolitiska administrationen.

Bostadsstyrelsen och planverket bör enligt propositionen läggas samman
till en myndighet vars uppgifter bör fördelas på huvudområdena
byggnadsteknik, bebyggelseutveckling, bostadsekonomi och planfrågor.

Bostadsministern anför att han i annat sammanhang återkommer till regeringen
med förslag om att en särskild organisationskommitté skall utses för
att forma den nya organisationen. Arbetet skall bedrivas i sådan takt att
den nya organisationen kan träda i funktion den 1 juli 1988.

Yrkanden om den centrala bostadspolitiska administrationen förs fram i
två motioner.

I motion Bolli (fp) yrkande 14 föreslås riksdagen avslå regeringens
förslag om den bostadspolitiska administrationen. Även om ett behov av
utökad samverkan mellan myndigheterna finns är det stor skillnad mellan
deras uppgifter. Bostadsstyrelsen är enligt motionärerna en sektorsmyn- 29

dighet medan planverket har uppgifter som anknyter till andra områden än BoU 1986/87:7
bostadsområdet.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 16 yrkande 5 hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ytterligare
utredning bör vidtas som underlag för ett beslut om eventuell sammanläggning
av de båda myndigheterna. Motionärerna, som finner förslaget i
propositionen dåligt underbyggt, anser det felaktigt att beslut först fattas
om sammanläggning av de båda myndigheterna utan att ställning tagits till
uppgifterna och konsekvenserna.

Utan att yrkande därom framställs anförs i motion Bol 19 (m) att planverket
bör avskaffas.

Beträffande riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen vill
utskottet för sin del anföra följande.

Som anförs i propositionen föreslog byggadministrationsutredningen år
1976 att bostadsstyrelsen och planverket skulle läggas samman. I proposition
1977/78:93 med riktlinjer för ansvarsfördelningen inom bostadsförsörjningen
påpekades att den integration av arbetsuppgifter mellan de båda
verken som utredningen föreslagit inte kunde anses särskilt långtgående.

Enligt den dåvarande bostadsministerns mening fanns behov av en utökad
samverkan mellan de båda myndigheterna kvar. Behovet anges ytterligare
ha fördjupats under den tid som gått sedan sammanläggningsfrågan aktualiserades
i slutet av 1970-talet. Utöver vad i propositionen anförts vill
utskottet erinra om att i civilutskottet och bostadsutskottet behandlats
motionsförslag (se bl.a. betänkandena CU 1977/78:28 s. 29 och BoU 1984/

85:14 s. 6—7) om en sammanslagning. Vid en bedömning av olika motiv för
och emot en sammanslagning som i skilda sammanhang har presenterats
har utskottet kommit till slutsatsen att det nu bör vara lämpligt att de båda
myndigheterna läggs samman. Denna uppfattning innebär avslag på motion
Bol 11 (fp) yrkande 14.

Det i propositionen valda tillvägagångssättet att uppdra åt en särskild
organisationskommitté att närmare utreda utformningen m.m. av den nya
organisationen finnér sig utskottet kunna godta. Utskottet har ovan anslutit
sig till uppfattningen att en sammanläggning bör komma till stånd. Det
finns därför inte anledning att ytterligare utreda denna fråga. Motion
Bol 16 (vpk) yrkande 5 avstyrks därför.

Emellertid finns anledning för riksdagen att förorda att resultatet av
organisationskommitténs arbete samt regeringens bedömning därav underställs
riksdagen innan det nya verkets närmare inriktning och organisation
slutligen läggs fast. För att riksdagens synpunkter på organisationen m. m.
skall kunna vägas in får det anses lämpligt att regeringen senast i 1988 års
budgetproposition lämnar riksdagen den förordade redovisningen. Vad nu
anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Ytterligare en fråga om den bostadspolitiska organisationen finner utskottet
anledning att aktualisera i detta betänkande. I betänkandet BoU
1985/86:3 behandlade bostadsutskottet propositionen om försöksverksamhet
med samordnad länsförvaltning, det s.k. Norrbottensförsöket. Utskottet
konstaterade att försöksverksamheten, som skulle pågå under tiden den
1 juli 1986 till den 30 juni 1989, skulle utvärderas av en särskild berednings- 30

grupp. Utskottet förutsatte att regeringen, om så befanns erforderligt, i BoU 1986/87:7
lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar utfallet av försöksverksamheten.
Civilministern har sedermera — den 13 november 1986 - i svar på
frågor om försöksverksamheten förklarat att han i en kommande proposition
om samordnad länsförvaltning räknar med att kunna redovisa en
fullgod utvärdering av erfarenheterna av bl. a. Norrbottensförsöket. Bostadsutskottet
finnér det väsentligt att en redovisning av försöket lämnas
riksdagen.

Slutligen bör erinras om att utskottet i det ovannämnda betänkandet
betonat vikten av att försöksverksamheten avseende länsbostadsnämndens
inplacering i länsstyrelsen inte fick innebära ökad byråkratisering och
svårigheter för de lånesökande i deras kontakter med nämnden.

Vad utskottet nu redovisat om utvärdering av Norrbottensförsöket och
om länsbostadsnämndens organisatoriska ställning leder utskottet till slutsatsen
att eventuella förslag från regeringen om den bostadspolitiska organisationen
på regional nivå bör underställas riksdagen så att riksdagen ges
möjlighet att uttala sig om de riktlinjer som bör vara vägledande för en
eventuell omorganisation. Att en sådan handläggningsordning bör tillämpas,
om regeringen överväger förändringar i denna organisation, bör ges
regeringen till känna. Utskottet vill emellertid betona att utskottet med det
nu anförda inte tagit ställning till huruvida en omorganisation på regional
nivå bör genomföras.

5.4 Vissa bostadsfinansieringsfrågor

5.4.1 Beräkningen av låne- och bidragsunderlaget för ny- och
ombyggnadslån m.m.

Under denna rubrik i propositionen redogörs bl. a. för frågan om räntebidragens
följsamhet till kostnadsutvecklingen. Det anges att det finns anledning
att utöver vad som tidigare gjorts (se bl.a. avsnitt 5.2 ovan) pröva om
det inte är möjligt att ytterligare begränsa bidraget till projekt med höga
kostnader. I propositionen lämnas upplysningen att en intern arbetsgrupp
inom regeringskansliet nyligen har bildats för att ta fram underlag för
bedömning av frågan. Gruppens arbete skall vara avslutat före den 1 mars
1987. När resultatet redovisats ämnar bostadsministern återkomma till
frågan. Vad i propositionen i denna del anförts har inte givit utskottet
anledning till erinran.

5.4.2 Räntestöd för underhåll m.m.

Ett villkor för att ett allmännyttigt bostadsföretag skall kunna få det statliga
räntestödet för underhåll m.m. är att företaget, utöver grundfond, har
en konsolideringsfond som motsvarar minst 2 % av det fastighetskapital
som företaget förvaltar. Villkoret har införts för att inte det finansiella
stödet till gemensamt underhåll m. m., i vilket det statliga räntestödet är en
del, skall leda till att de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet försvagas.

Räntebidrag till underhåll lämnas i princip inte för hus yngre än tio år. BoU 1986/87:7
Med anledning härav föreslås i propositionen att grunderna för beräkningen
av konsolideringsfondens storlek ändras så att endast fastigheter med
hus som är minst tio år gamla skall beaktas. Ändringen föreslås träda i
kraft den 1 januari 1987 och tillämpas även i fall där bidrag redan har
beviljats.

Mot vad i propositionen föreslagits görs invändningar i två motioner. I
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bollö (vpk) yrkande 4 föreslås
att kravet på avsättning till konsolideringsfond avskaffas vid utgången
av år 1986. I motion Boll9 (m) yrkande 7 d föreslås riksdagen avslå
regeringsförslaget.

Riksdagen beslöt år 1983 att de allmännyttiga bostadsföretagens rätt till
räntebidrag för underhåll m.m. görs beroende av att företagen gör avsättningar
till konsolideringsfond. Både vid införandet och senare har utskottet
haft att behandla vpk-motioner om att kravet på avsättning till konsolideringsfond
som villkor för vissa räntebidrag inte borde gälla. Utskottet
har därvid betonat vikten av att fondkravet hävdas. Utskottet vidhåller sin
uppfattning. Motion Bol 16 (vpk) yrkande 4 avstyrks.

På de grunder som anförts i propositionen tillstyrker utskottet att beräkningen
av konsolideringsfondens storlek ändras i enlighet med vad där
förordats. Motion Bol 19 (m) yrkande 7 d avstyrks följaktligen.

5.4.3 Låneandel för kooperativ hyresrätt

Utskottet har i betänkandet BoU 1986/87:6 tillstyrkt ett propositionsförslag
om en försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

I den nu aktuella propositionen föreslås att sådana ekonomiska föreningar
som upplåter bostäder med kooperativ hyresrätt skall få bostadslån med
30 % av låneunderlaget. De allmännyttiga bostadsföretagen väntas använda
denna upplåtelseform.

Mot bakgrund av att i motioner (m) och (fp) yrkats avslag på förslaget
om en försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt yrkas i motionerna
Bolli (fp) yrkande 16 och Bol 19 (m) yrkande 7 e avslag på det nu
behandlade regeringsförslaget.

Med hänvisning till sitt ställningstagande i betänkandet BoU 1986/87:6
och till att de allmännyttiga bostadsföretagen får bostadslån med 30 % av
låneunderlaget tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker de
däremot ställda motionerna Bol 11 (fp) yrkande 16 och Bol 19 (m) yrkande
le.

5.5 Övriga frågor

5.5.1 Redovisning av kostnaderna beträffande förslagen i propositionen

I propositionen saknas uppgifter om de kostnader förslagen föranleder.

Bostadsministern förklarar sin avsikt vara att i samband med budgetpropositionen
för budgetåret 1987/88 ta upp de anslagsfrågor förslagen i den nu
behandlade propositionen innebär. 32

Bristen på redovisning av kostnader för förslagen i propositionen kriti- BolJ 1986/87:7
seras i vissa motioner (m), (fp), (c) och (vpk). I motionerna Bolli (fp) och
Bol 15 (vpk) hänvisas till 3 kap. 2 § tredje stycket riksdagsordningen (RO).

Där stadgas bl. a. att proposition med förslag om nytt eller väsentligen höjt
anslag bör innehålla uppskattning av framtida kostnader för det ändamål
förslaget avser.

Bostadsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig
över propositionen och över vissa motioner såvitt rör frågan om uppskattning
av de kostnader förslagen i propositionen avser.

Ett enhälligt konstitutionsutskott erinrar om den i och för sig ej tvingande
regeln i 3 kap. 2 § tredje stycket RO. Även enligt bostadsutskottets
mening finns anledning att erinra om denna bestämmelse. En utgångspunkt
beträffande regeringens förslag till riksdagen bör vara att i propositionerna
beräkningar lämnas avseende de kostnader förslagen innebär. Att en sådan
ordning tillämpas har, som framgått ovan, i princip stöd i RO. En redovisning
av kostnaderna får anses motiverad bia. som underlag för en meningsfull
riksdagsbehandling. Det finns enligt bostadsutskottets mening
anledning för riksdagen att underrätta regeringen om vikten av att kommande
förslag innehåller sådana uppskattningar som tas upp i det nu
diskuterade avsnittet av RO. Bostadsutskottet föreslår därför riksdagen att
göra ett tillkännagivande härom.

5.5.2 Avveckling av prioriteringssystemet för bostadsobligationer

Bostadsinstitutens bottenlån och de statliga bostadslånen genom Statens
bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) finansierades t.o.m. den 30 november
1986 genom s.k. prioriterad upplåning mot obligationer. AP-fonden,
försäkringsbolagen och bankerna har genom den allmänna placeringsplikten
enligt lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel i princip varit
ålagda att till vissa belopp köpa dessa obligationer till en av riksbanken
fastställd högsta ränta.

Syftet med den allmänna placeringsplikten är att tillgodose behovet av
långfristiga krediter åt staten eller för bostadsbyggandet. Riksbanken bestämmer
vilka placeringar som skall anses prioriterade och hur underlaget
för placeringsplikten skall beräknas.

Fullmäktige i riksbanken har beslutat att inte begära nytt förordnande
om allmän placeringsplikt när det nuvarande förordnandet löpte ut den 30
november 1986. Prioriteringssystemet upphörde därmed, som framgått
ovan, den 1 december 1986.

En av effekterna av att prioriteringssystemet upphör är att räntan på
såväl bottenlånen som de statliga bostadslånen vid det ränteläge som råder
för närvarande blir högre än hittills.

Regeringen har lämnat uppdrag åt bostadsstyrelsen att för tiden fr. o. m.
den 1 december 1986 beräkna den högsta räntesats som får läggas till grund
för beräkning av räntebidrag. Bostadsstyrelsen skall fastställa den godtagbara
marknadsräntan för bottenlån med ledning av marknadsräntan på
tioåriga statsobligationer. Till utgångspunkt för bestämmande av marknadsräntan
skall ligga en av riksgäldskontoret veckovis kungjord s.k. 33

3 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 7

statslåneränta. Denna ränta skall motsvara ett medeltal av under veckan BoU 1986/87:7
noterade säljräntor på tioåriga statsobligationer. Differensen mellan den
räntesats som bostadsstyrelsen skall beräkna och den riksgäldskontoret
offentliggör får uppgå till högst 0,4 procentenheter. Bostadsstyrelsen beslöt
den 28 november 1986 att räntan på lån finansierade av SBAB med
utbetalningsdag den 1 december 1986 skulle vara 10,70 %.

Enligt meddelande från bostadsstyrelsen bedömer bottenlåneinstituten
att deras räntor kommer att ligga vid taket eller något litet över något som i
sin tur alltså innebär högre räntor än de som gällde före den 1 december
1986.

Avvecklingen av prioriteringssystemet medför vissa konsekvenser inom
det statliga bostadsfmansieringssystemet. Att nu, i samband med att det
nya systemet trätt i kraft, med någon större säkerhet bedöma omfattningen
av dessa konsekvenser är inte möjligt.

Emellertid finns grundad anledning hävda att räntan på såväl bottenlånen
som på de lån för vilka SBAB svarar för upplåningen kommer att bli
högre än i det prioriterade finansieringssystemet. Vad ovan anförts och
redovisats ger belägg för denna uppfattning. I den mån ränteförändringen
fångas upp inom räntebidragssystemet kommer de ökade räntekostnaderna
att täckas av ökade räntebidrag.

Enligt bostadsutskottets mening och utifrån de bostadspolitiska synpunkter
utskottet närmast har att beakta finns skäl framhålla att regeringen
noga följer kapitalkostnadernas utveckling när prioriteringssystemet avvecklas.
Bostadsutskottet förutsätter att de ökade räntekostnaderna i rimlig
omfattning kommer att finansieras inom räntebidragssystemet. Om
avprioriteringen medför icke acceptabla konsekvenser för de boende finns
anledning för regeringen att vidta åtgärder i avsikt att undanröja dessa
konsekvenser. Sett från ett mera övergripande bostadspolitiskt perspektiv
kan det därvid finnas skäl för riksdagen att överväga den kreditpolitiska
lagstiftningens utformning.

En fråga som har direkt samband med avvecklingen av prioriteringssystemet
rör SBAB:s upplåning. I beslutet om att inrätta bolaget (prop. 1983/

84:90, BoU 28) förordades att räntan på de statliga bostadslånen borde
bestämmas med utgångspunkt i räntan på obligationslånet med ett påslag
om 0,25 procentenheter för att täcka institutets administrationskostnader
m.m.

En effekt av det nya systemet blir att den ordning för bestämmande av
räntemarginal för SBAB:s lån som användes före den 1 december 1986 inte
strikt kommer att kunna tillämpas. Detta beror på att den kurs till vilken
SBAB:s obligationer säljs i princip kan skifta från dag till dag. SBAB:s
faktiska ränta kan alltså inom ett begränsat intervall avvika från kupongräntan.
Den genomsnittliga räntekostnaden kan inte exakt beräknas förrän
upplåningen avslutats. Inriktningen är enligt vad utskottet erfarit dock att
SBAB på sikt genomsnittligt skall hålla nuvarande marginal om 0,25 procentenheter.

Vad nu redovisats om räntemarginalen är alltså en följd av avprioriteringen.
Tillvägagångssättet att bestämma räntemarginalen efter den 1 december
1986 innebär i praktiken att motsvarande påslag som SBAB gjorde 34

tidigare kommer att tillämpas även efter avprioriteringen. Den nu beskriv- BoU 1986/87:7
na ordningen får anses ligga i linje med det riksdagsbeslut i frågan som
fattades när SBAB inrättades. Mot denna ordning för bestämmande av
räntemarginalen finns inte anledning till erinran.

Ytterligare en fråga tar utskottet upp i detta avsnitt. För att undvika
dröjsmål i samband med utbetalningar av statliga bostadslån är det erforderligt
att SBAB lånar upp medel i förväg. När prioriteringssystemet
upphörde den 30 november 1986 hade bolaget en likviditet av tidigare
upplånade prioriterade medel som svarar mot utlåningen en kortare tid.

Om de regler för fastställande av räntan för utlåning från SBAB som gällde
före den 1 december 1986 skulle gälla även efter detta datum, skulle räntan
för utlåningen satts lägre än vad den kan bedömas bli med tillämpningen av
den ordning för fastställande av räntan som numera gäller. Det har emellertid
kommit till utskottets kännedom att SBAB omedelbart avser att anpassa
utlåningsvillkoren till marknadsränta. Riksbanken har givit uttryck för
samma uppfattning.

Även enligt utskottets uppfattning är det att föredra att SBAB omedelbart
anpassar sina utlåningsvillkor till det nya systemet. Härigenom uppnås
bl. a. att bolaget redan vid övergången till detta system kommer att
uppträda på obligationsmarknaden på samma villkor som bottenlåneinstituten.

Vad utskottet nu anfört om SBAB i vad avser vissa övergångsfrågor
samt om bolagets räntemarginal bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

5.6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av statsbidragen till den s.k. ROTverksamheten att

riksdagen avslår motion 1986/87:Boll9 yrkande 1,

2. beträffande inriktningen av bostadsförnyelsen
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 16 yrkande 1,

3. beträffande hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån
att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Bo 119 yrkande 2 a
bifaller regeringens förslag,

4. beträffande formerna för hyresgästernas yttrande vid ombyggnadslån att

riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Bo lil yrkande 8,

1986/87:Bol 12 yrkande 8 och 1986/87:Bol 17 yrkande 2 bifaller regeringens
förslag,

5. beträffande införande av en kvarboendegaranti

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Bol 11 yrkande 9,

1986/87:Bol 12 yrkande 9 och 1986/87:Bol 19 yrkande 2 b bifaller
regeringens förslag,

6. beträffande kvarboendegarantins utformning

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Bol 16 yrkande 2 bifaller

regeringens förslag, 35

7. beträffande den administrativa hanteringen av kvarboendega- BoU 1986/87:7
rantin

att riksdagen med anledning av regeringens förslag som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande ikraftträdandet av kvarboendegarantin

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87:Bol06 samt 1986/87:Bo 116 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande införande av ett inkomstprövat stöd för äldre hushåll att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 17 yrkande 3,

10. beträffande undantag från 30-årsregeln för ombyggnadslån
att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Bolll yrkande 12
och 1986/87:Bo 119 yrkande 2 c, det sistnämnda yrkandet såvitt nu
är i fråga, bifaller regeringens förslag,

11. beträffande tillämpningsområdet för tilläggslån samt ramarna
för tilläggslångivningen m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Bolll yrkande 11
och 1986/87:Bol 19 yrkande 2 c, det sistnämnda yrkandet såvitt nu
är i fråga, bifaller regeringens förslag,

12. beträffande fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer
m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Bol22 yrkande 1 såvitt
nu är ifråga bifaller regeringens förslag,

13. beträffande hissinstallation som villkor för ombyggnadslån
att riksdagen med avslag på motion 1986/87: Bo 122 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga bifaller regeringens förslag,

14. beträffande amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad
utan hiss

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Boll9 yrkande 3
och 1986/87: Bo 122 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, bifaller regeringens förslag,

15. beträffande ombyggnädslån för energisparåtgärder i egnahem att

riksdagen bifaller regeringens förslag,

16. beträffande inräknande av energisparåtgärder i löneunderlaget
för allmänna samlingslokaler

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Boll2 yrkande 10 såvitt nu
är i fråga och 1986/87:Bol21,

17. beträffande riktade energibidrag för budgetåren 1987188 och
1988/89

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Boll2 yrkande 10
och 1986/87:Boll7 yrkande 4, båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga, bifaller regeringens förslag,

18. beträffande stöd för tillförselåtgärder i småhus

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 17 yrkande 4 såvitt nu är i
fråga,

36

19. beträffande avsteg från kravet på fullvärdig bostad BoU 1986/87:7

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol07 yrkande 2,

20. beträffande kommunernas arbete med bostadsförbättring
att riksdagen lägger regeringens förslag till handlingarna,

21. beträffande villkoren för ombyggnadslån

att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 11 yrkande 7,

22. beträffande långivningen till lägenhetssammanslagningar
m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bol07 yrkande 1, 1986/

87:Boll2 yrkandena 3, 6 detta yrkande såvitt nu är i fråga och 7,

23. beträffande redovisning av utfallet av de år 1985 antagna
reglerna för ombyggnad av ålderdomshem

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo lil yrkande 10,

24. beträffande reglerna för ombyggnadslån

att riksdagen avslår motion 1986/87:Boll2 yrkande 6 såvitt nu är i
fråga,

25. beträffande statliga bidrag för att förbättra miljön i s.k. radonhus att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 12 yrkande 5,

26. beträffande direktiv till statliga myndigheter om varsam ombyggnad
m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Boll4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. beträffande införande av hyresrabatter

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87: Bo 108, 1986/

87:Bol 11 yrkande 13, 1986/87:Bol 12 yrkande 14, 1986/87:Bol 17
yrkande 6, 1986/87:Bol 18 yrkande 1, 1986/87:Bol 19 yrkande 7 b,

1986/87:Bol20 yrkande 1 och 1986/87:Bol22 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, bifaller regeringens förslag,

28. beträffande stimulansinsatser också på orter utanför storstadsområdena att

riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 13,

29. beträffande rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87: B o 111 yrkande 6, 1986/87:Bol 18 yrkande 2,

1986/87:Bol 19 yrkande 7 c, 1986/87:Bol20 yrkande 2 och 1986/

87:Bol22 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. beträffande Stockholmsregionens utveckling
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol22 yrkande 2,

31. beträffande riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen att

riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1986/87:Bol 11 yrkande 14 samt 1986/87:Bol 16 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

37

32. beträffande den bostadspolitiska organisationen på regional BoU 1986/87:7
nivå

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

33. beträffande avsättningar till konsoliderings/ond
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol 16 yrkande 4,

34. beträffande beräkningen av konsolideringsfondens storlek
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:Boll9 yrkande 7 d
bifaller regeringens förslag,

35. beträffande låneandel för kooperativ hyresrätt

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Bolll yrkande 16
och 1986/87:Bol 19 yrkande 7 e bifaller regeringens förslag,

36. beträffande redovisning av kostnader för förslag i propositioner att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

37. beträffande vissa övergångsfrågor m.m. i samband med avveckling
av prioriteringssystemet

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 2 december 1986
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson
(vpk), Britta Sundin (s) och Jan Sandberg (m).

38

Reservationer

BoU 1986/87:7

1 Avveckling av statsbidragen till den s. k. ROTverksamheten
(mom. 1)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Sorn bostadsutskottet”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

För att komma till rätta med missförhållandena på bostadsområdet behövs
enligt bostadsutskottets mening en politik som främjar valfriheten
och de boendes inflytande över sitt eget boende. Samtidigt måste valfriheten,
som framhålls i motion Bol 19 (m), kopplas till ett ökat ansvarstagande.
Det är enligt bostadsutskottets mening sålunda självklart att fastighetsägarna
skall utföra nödvändigt underhåll och reparationer. Det skall inte
krävas statliga subventioner för detta. Likaså är ombyggnad av hus en
åtgärd som skall motiveras av fastighetsekonomiska skäl och inte av statliga
bidrag, vilket är fallet i dag. Däremot bör fastighetsägare få möjlighet
att göra skattefria avsättningar till reparationsåtgärder. Härigenom stimuleras
en långsiktig planering av fastighetens underhåll samtidigt som det
skapas ett finansiellt utrymme för att genomföra planerade åtgärder. Ett
system med reparationsfonder blir dessutom billigare för staten än dagens
kraftigt subventionerade system.

Den kritik som riktats mot det nuvarande systemet för finansiering av
bostadsförbättringar har bl. a. gällt att det resulterat i alltför genomgripande
och därmed också kostsamma ombyggnader. Enligt bostadsutskottets
mening torde ett ökat ansvarstagande från fastighetsägarnas sida för bostadsförbättringsverksamheten
bidra till att underhålls- och reparationsåtgärder
genomförs mera varsamt, något som inte minst gagnar de boende.

Med hänvisning till det ovan anförda ansluter sig utskottet till förslaget i
motion Bol 19 (m) yrkande 1 om att statsbidragen till bostadsförbättringsverksamheten
skall upphöra. Utskottets ställningstagande i denna del bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande avveckling av statsbidragen till den s.k. ROTverksamheten att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol 19 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39

2 Inriktningen av bostadsförnyelsen (mom. 2, motiveringen) BoU1986/87:7

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 1 - att den del av utskottets betänkande
på s. 8 som börjar ”Bostadsutskottet delar” och slutar ”hänvisning
härtill” bort lyda:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion Boll9 (m)
om att bostadsförbättringsprogrammet skall avvecklas. Den styrning av
ombyggnadsverksamheten mot alltför omfattande ombyggnader som programmet
lett till elimineras därigenom. Detta kommer enligt utskottets
mening i sin tur att leda till att reparationerna genomförs mera varsamt,
vilket inte minst kommer att gagna de boende. Vad i motion Bollö (vpk)
yrkande 1 föreslagits avstyrks med hänvisning härtill.

3 Hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån (mom. 3
och 4)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar ”Sorn framgår”
och på s. 10 slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Som framhålls i motion Boll9 (m) har bostadsförbättringsprogrammet
kritiserats med avseende på att det lett till att många ombyggnader gjorts
alltför genomgripande. Det främsta skälet härtill är att finansieringssystemet
med sitt starka subventionsinslag har premierat omfattande ombyggnader.
Inte minst har detta drabbat de boende som i många fall har velat ha
en betydligt mindre genomgripande och därmed varsammare och mindre
kostsam ombyggnad. Regeringen har också uppmärksammat dessa förhållanden.
Däremot drar den, enligt bostadsutskottets mening, inte den rätta
slutsatsen härav, nämligen att subventionerna bör avskaffas. I stället förordas
ett system där ”hyresgästorganisation” - dvs. i praktiken hyresgästföreningarna
- ges en långtgående vetorätt med avseende på långivningen
till ombyggnadsåtgärder.

Förutom att det förordade systemet inte löser de verkliga problemen
innebär det att beslutet huruvida en viss fastighet skall byggas om eller inte
i flertalet fall kommer att fattas av människor som inte ens bor i fastigheten.
Det kan rentav vara så att de människor som bor i den berörda
fastigheten inte ens är medlemmar i den organisation - hyresgästföreningen
- som fattar beslut för deras räkning. Enligt bostadsutskottets mening
är det i stället självklart att en fastighetsägare som avser att renovera en
fastighet skall informera berörda hyresgäster om sina planer. Det är sedan
hyresgästerna som skall få avgöra i vilken form de vill samråda och diskutera
med fastighetsägaren.

Vad som nu anförts leder utskottet till slutsatsen att förslaget om hyresgästyttrande
som villkor för ombyggnadslån bör avslås i enlighet med vad
som föreslås i motion Bol 19 (m) yrkande 2 a. Att försöka komma till rätta
med de allvarliga problem som ROT-lånen orsakar genom att ge hyresgästföreningarna
vetorätt är enligt utskottets mening att angripa symptomen i
stället för orsakerna till problemen.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslagen i motionerna
Bolli (fp) yrkande 8, Boll2 (c) yrkande 8 och Boll7 (c) yrkande 2
saknar aktualitet. Motionsyrkandena avstyrks.

dels utskottet under 3 och 4 bort hemställa

3 och 4. beträffande hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bol 19 yrkande 2 a avslår
regeringens förslag och motionerna 1986/87: Bol 11 yrkande 8, 1986/
87: Bol 12 yrkande 8 samt 1986/87: Bol 17 yrkande 2,

4 Formerna för hyresgästernas yttrande vid ombyggnadslån
(mom. 4)

Kjell A. Mattsson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och
Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Förslaget i”
och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Det är enligt bostadsutskottets mening i och för sig positivt att regeringen
nu har kommit till insikt om att gällande regler och stödformer kan ha
medverkat till att ombyggnadsverksamheten inte har genomförts tillräckligt
varsamt. Däremot kan enligt utskottets uppfattning invändningar riktas
mot de åtgärder regeringen förordar för att komma till rätta med problemen.
Utskottet delar dock den principiella uppfattningen att ett utökat
hyresgästinflytande bör kunna medverka till att ombyggnader sker med
större varsamhet. Däremot bör det ökade hyresgästinflytandet ges en
annan utformning än den regeringen föreslår.

En grundläggande förutsättning för att det skall bli fråga om ett reellt
inflytande från de boendes sida är, som framhålls i motionerna Bolli (fp)
och Bol 12 (c), att de av ombyggnaden berörda hyresgästerna själva utövar
inflytandet. Enligt bostadsutskottets mening bör sålunda det förordade
hyresgästintyget utfärdas av de boende i den berörda fastigheten. Detta
förfaringssätt är enligt utskottets mening en förutsättning för att de boende
skall kunna ta ansvar för den egna bostaden. Hyresgästinflytandet skall
sålunda utövas av hyresgästerna själva och inte mot deras vilja kunna
utövas kollektivt via någon central organisation.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna Bolli (fp) yrkande 8,
Bol 12 (c) yrkande 8 och Bol 17 (c) yrkande 2 och regeringens förslag anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande formerna för hyresgästernas yttrande vid ombyggnadslån att

riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87: Bolli yrkande 8, 1986/87: Bol 12 yrkande 8 samt 1986/87:
Bol 17 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

BoU 1986/87: 7

41

5 Införande av en kvarboendegaranti (mom. 5-8)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 12 böijar ”De invändningar”
och på s. 13 slutar ”till känna” bort lyda:

Som framgår av vad utskottet ovan anfört har berättigad kritik riktats
mot att bostadsförbättringsprogrammet lett till alltför omfattande och därmed
också dyra ombyggnader. Det primära målet måste enligt bostadsutskottets
mening mot bakgrund härav vara att vidta åtgärder för att åstadkomma
mera varsamma och därmed också mindre dyra ombyggnader.

Den av regeringen föreslagna kvarboendegarantin torde snarast verka i
motsatt riktning. Det kan enligt bostadsutskottets mening på goda grunder
antas att garantin kan komma att medverka till att fastighetsägaren blir
mindre observant på möjligheterna att hålla kostnaderna nere, eftersom
hyresgästen inte fullt ut får vidkännas de ökade boendekostnaderna förrän
efter tre år. Kvarboendegarantin kommer således sannolikt att innebära en
ytterligare ökning av boendekostnaderna i ett långsiktigt perspektiv.

Förutom de principiella invändningar som enligt bostadsutskottets mening
kan riktas mot förslaget, kan även allvarliga invändningar resas mot
den tilltänkta administrativa hanteringen av kvarboendegarantin. Förutom
att förslaget i denna del förefaller synnerligen svåröverskådligt och svårhanterligt
för alla inblandade parter, skulle det dessutom medföra avsevärda
ränteförluster för fastighetsägaren genom att denne tvingas förskottera
bidraget till hyresgästen under minst ett år.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt utskottets mening förslaget
om införande av en kvarboendegaranti avvisas av riksdagen i enlighet med
vad som föreslagits i motionerna Bol 11 (fp) yrkande 9, Boll2 (c) yrkande
9 och Bol 19 (m) yrkande 2 b.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslagen i motionerna
Bol06 (s) samt Bol 16 (vpk) yrkandena 2 och 3 saknar aktualitet.
Motionsyrkandena avstyrks.

dels utskottet under 5—8 bort hemställa

5—8. beträffande införande av en kvarboendegaranti
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bolli yrkande 9,
1986/87: Boll2 yrkande 9 och 1986/87: Bol 19 yrkande 2 b avslår
regeringens förslag samt motionerna 1986/87: B0IO6 och 1986/
87: Bol 16 yrkandena 2 och 3,

6 Kvarboendegarantins utformning (mom. 6)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som böijar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”kvarboendegarantin tillstyrks” bort lyda:

Det fanns mot bakgrund av bostadskommitténs omfattande arbete för -

BoU 1986/87:7

42

väntningar om att det nu föreliggande förslaget skulle innebära kraftåtgärder
bl. a. mot höga hyror, bostadsbrist och brister i bostadsförbättringsprogrammet.
Bostadsutskottet nödgas dock konstatera att regeringens förslag
inte infriar ställda förhoppningar — detta även om vissa åtgärder pekar
i rätt riktning.

Den föreslagna kvarboendegarantin är, som framhålls i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bol 16, något av en nödlösning för att komma
åt höga återflyttningshyror genom att helt enkelt dölja den verkliga boendekostnaden.
Förslaget är enligt bostadsutskottets mening emellertid positivt
till sitt syfte. Införandet av en kvarboendegaranti löser dock långt ifrån
alla de problem som uppstår i samband med ombyggnader. Ett exempel
härpå är t. ex. att de ungdomar och andra bostadslösa som anvisas de
lägenheter till vilka de ”utsanerade” hyresgästerna inte kommer tillbaka
inte erhåller någon rabatt. I ett ombyggt hus kan härigenom hyresskillnader
på uppemot 500-600 kr. per månad uppkomma för likvärdiga lägenheter.
För dem med den högre hyran torde denna skillnad vara svår att
förstå. Även det faktum att kvarboendegarantin utgår utan någon som
helst inkomstprövning kan mot bakgrund härav framstå som svårförståeligt.

Också andra problem följer av förslaget som det utformats i propositionen.
Bostadsrättshavare och bostadsrättsföreningar får sålunda generellt
sett större fördel av förslaget därför att de nästan undantagslöst bor kvar
efter en ombyggnad. För hyresgäster är det däremot inte ovanligt att mer
än hälften av dem inte bor kvar efter ombyggnaden.

Förutom de principiella invändningar som kan riktas mot kvarboendegarantin
kan enligt bostadsutskottets mening invändningar riktas också mot
den administrativa hanteringen. Det gäller bl. a. den föreslagna ordningen
med att hyresvärden förskotterar bidraget till hyresgästen ett helt år i
förskott. Inte minst för de allmännyttiga bostadsföretagen kan detta komma
att orsaka likviditetsproblem och ränteförluster.

För att i någon mån komma till rätta med de problem som kvarboendegarantin
kan komma att ge upphov till genom den av regeringen förordade
utformningen föreslår utskottet att garantin begränsas till att omfatta enbart
allmännyttiga bostadsföretag och folkrörelsekooperativa bostadsrättsföretag.
Utskottet föreslår vidare att bidragen - i likhet med bostadsbidragen
- skall betalas ut direkt till resp. hyresgäst och inte till fastighetsägaren.

Vad utskottet med anledning av vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bol 16 yrkande 2 och regeringens förslag nu anfört om kvarboendegarantins
utformning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kvarboendegarantins utformning
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion 1986/
87: Bol 16 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

BoU 1986/87:7

43

7 Undantag från 30-årsregeln för ombyggnadslån (mom. 10) BoU 1986/87:7

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar ”Bostadsutskottet
delar” och på s. 15 slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Det kan enligt bostadsutskottets mening riktas en rad starka invändningar
mot att utöka de statliga subventionerna för bostadsförbättringsverksamheten.
Inte minst statsfinansiella skäl talar enligt utskottets mening för
att strävan i stället bör vara att minska det statliga stödet på området. När
det dessutom gäller bostäder av den ringa ålder det här är fråga om, bör
fastighetsägarens ansvar för att fastigheten sköts och underhålls på ett
sådant sätt att omfattande ombyggnadsåtgärder inte erfordras särskilt betonas.

Det nu anförda leder utskottet till slutsatsen att regeringens förslag i vad
avser stöd till ombyggnad av hus som är 30 år eller yngre bör avvisas av
riksdagen. Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motionerna Bolli (fp)
yrkande 12 och Boll9 (m) yrkande 2 c såvitt nu är i fråga om avslag på
regeringsförslaget i denna del.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande undantag från 30-årsregeln för ombyggnadslån
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bolli yrkande 12
och 1986/87:Bol 19 yrkande 2 c, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är
i fråga, avslår regeringens förslag,

8 Tillämpningsområdet för tilläggslån samt ramarna för
tilläggslångivningen m. m. (mom. 11)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser — under förutsättning av bifall
till reservation 7 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar ”Bostadsutskottet
har” och på s. 16 slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Med bifall till motionerna Bolli (fp) och Boll9 (m) har utskottet ovan
avstyrkt regeringens förslag om att ombyggnadslån skall kunna utgå till
hus som är 30 år eller yngre. De härvid åberopade skälen gäller även den
av regeringen föreslagna ändringen av tillämpningsområdet för tilläggslånen
samt därav föranledda ramvidgningar. Utskottet ställer sig således
bakom förslagen i motionerna Bolli (fp) yrkande 11 samt Boll9 (m)
yrkande 2 c såvitt nu är i fråga om att regeringens förslag i denna del bör
avvisas.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande tillämpningsområdet för tilläggslån samt ramarna
för tilläggslångivningen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bol 11 yrkande 11
och 1986/87: Bol 19 yrkande 2 c, det sistnämnda yrkandet såvitt nu
är i fråga, avslår regeringens förslag,

9 Fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer m. m. (mom.
12)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 16 som börjar ”Bostadsutskottet
har” och slutar ”fråga avstyrks” bort lyda:

Statsbidragen för installation av hiss m. m. i flerbostadshus ingår som en
del i bostadsförbättringsprogrammet. Utskottet har ovan förordat att programmet
skall avvecklas. Utskottet avvisar med hänvisning härtill även
förslaget om att bidragsgivningen till hissinstallationer skall fortsätta efter
år 1986. Motion Bol22 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bo 122 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga avslår regeringens förslag,

10 Hissinstallation som villkor för ombyggnadslån (morn. 13)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar ”Regeringens
förslag” och slutar ”i fråga” bort lyda:

Den låga rörligheten på bostadsmarknaden kombinerat med de senaste
årens låga nyproduktion av bostäder har medfört att många kommuner i
dag står inför en hotande bostadsbrist. I storstäderna är denna brist redan
ett mycket påtagligt faktum, vilket inte minst de ungdomar som söker en
bostad har fått erfara. Bakom denna utveckling ligger främst den genomreglerade
bostadspolitik som den socialdemokratiska regeringen fört. Vad
som behövs för att vända den negativa utvecklingen är därför en avreglering
och en ökad valfrihet för parterna på bostadsmarknaden.

Enligt bostadsutskottets mening skulle en avreglering av bostadsmarknaden
innebära att tillgången på bostäder skulle öka och därmed skulle
också möjligheterna för den enskilde att välja bostad efter sina behov öka.
Förslaget om hissinstallation som villkor för ombyggnadslån verkar däremot
i rakt motsatt riktning. Ett införande av detta villkor skulle ytterligare
försvåra möjligheterna att göra ombyggnader och att t. ex. bygga små och
billiga vindslägenheter. Bostadsutskottet delar sålunda uppfattningen i
motion Bo 122 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga att regeringens förslag bör
avslås i denna del. Motionsyrkandet tillstyrks. Regeringens förslag avstyrks.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande hissinstallation som villkor för ombyggnadslån
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bol22 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga avslår regeringens förslag.

BoU 1986/87:7

45

11 Amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad
utan hiss (mom. 14)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 18 som börjar "Bostadsutskottet
delar” och slutar "fråga avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan motsatt sig förslaget om hissinstallation som villkor
för ombyggnadslån. Vad utskottet härvid anfört gäller i tillämpliga delar
även förslaget om kortare amorteringstid för ombyggnadslån vid ombyggnad
utan hiss. Också detta förslag torde således leda till ökade svårigheter
att genomföra ombyggnader och att bygga små och billiga vindslägenheter.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill regeringens förslag även i nu
aktuell del. Utskottet ställer sig därmed bakom förslagen i motionerna
Bol 19 (m) yrkande 3 och Bol22 (m) yrkande 1 såvitt nu är fråga.

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad
utan hiss

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bol 19 yrkande 3
och 1986/87: Bol22 yrkande 1, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, avslår regeringens förslag,

12 Inräknande av energisparåtgärder i låneunderlaget för
allmänna samlingslokaler (mom. 16, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den
del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar "Det statliga” och slutar
"hänvisning härtill” bort lyda:

Bostadsutskottet delar vad moderata samlingspartiet i motioner (se t. ex.
motion 1985/86: Bo221) anfört om att stödet till de allmänna samlingslokalerna
bör avvecklas. Vad i motionerna Bol 12 (c) yrkande 10 såvitt nu är i
fråga och Bol21 (c) anförts om inriktningen av detta stöd bör enligt
utskottets mening därför avslås av riksdagen.

13 Riktade energibidrag för budgetåren 1987/88 och 1988/89
(mom. 17)

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar "Bostadsministern
framhåller” och slutar ”energibidragen tillstyrks” bort lyda:

Som framgår av propositionen utgår under innevarande budgetår energibidrag
enbart till isoleringsåtgärder i flerbostadshus och då med i genomsnitt
10 % av den godkända kostnaden. Nu gällande regler har sålunda
tillämpats endast en kort tid.

Motivet i propositionen för att helt slopa bidragsgivningen för energisparåtgärder
under de två kommande budgetåren anges vara den goda

BoU 1986/87: 7

46

sysselsättningssituationen samt att tillgången på krediter för sådana åtgärder
är tillfredsställande.

Enligt utskottets uppfattning bör energibidragsgivningen även under de
närmaste budgetåren utgå enligt de regler som tillämpas för närvarande.
Det är inte möjligt att nu med någon större säkerhet slå fast att önskade
energisparinvesteringar kommer till utförande om bidragsgivningen helt
upphör. I vart fall finns goda skäl avvakta utfallet av dagens regler.

Utskottet föreslår att riksdagen ger sin anslutning till förslaget i centerpartiets
partimotion Boll2 och till motion Bo 117 (c) om att regeringens
förslag om att riktade energibidrag inte bör utgå skall avslås.

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande riktade energibidrag för budgetåren 1987188 och
1988189

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Boll2 yrkande
10 och 1986/87: Boll7 yrkande 4, båda motionsyrkandena såvitt nu
är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

14 Avsteg från kravet på fullvärdig bostad (mom. 19)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”nu anförda” bort lyda:

Utskottet delar den i motion Bol07 (c) framförda uppfattningen att en
kommun bör få avgöra om dispens skall lämnas från kravet på att en
bostad skall vara ”fullvärdig” efter en ombyggnad. Bedömningen bör utgå
från bostadsstyrelsens tillämpningsföreskrifter i sammanhanget sådana de
formulerats i ombyggnadslåneförordningen (1986:693).

Den ordning som utskottet nu förordar ligger helt i linje med uppfattningen
om att kommunerna närmast har ansvaret för att statsmakternas intentioner
för bostadspolitiken förverkligas. Med den av utskottet nu förordade
ordningen uppnås dessutom ett betydligt mindre byråkratiskt förfarande
än det som blir följden av om den handläggning som skisseras i propositionen
skulle tillämpas.

Vad utskottet nu anfört innebär alltså en anslutning till motion Bol07 (c)
yrkande 2. Riksdagen bör som sin méning ge regeringen till känna vad
utskottet nu anfört om den kommunala dispensmöjligheten m. m.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande avsteg från kravet på fullvärdig bostad
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 107 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:7

47

15 Villkoren för ombyggnadslån (mom. 21)

BoU 1986/87:7

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Till grund” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Som anförs i motion Bolli (fp) är det angeläget att bostadssubventionerna
minskas kraftigt. Detta bör bl. a. ske genom förändringar i bostadsfinansieringssystemet.
I avvaktan på en mera genomgripande ändring bör
emellertid villkoren för ombyggnadslånen ändras. Det räntebidrag som
utgår för ombyggnadslån bör således vara lägre än det som utgår för lån till
nyproducerade bostäder. Det bör ankomma på regeringen att utarbeta de
närmare detaljerna i det förordade lånesystemet och snarast återkomma till
riksdagen med ett förslag om sänkta räntebidrag vid ombyggnad.

Vad utskottet med anledning av motion Bolli (fp) yrkande 7 nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande villkoren för ombyggnadslån
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bolli yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16 Villkoren för ombyggnadslån (mom. 21, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 1 — att den del av utskottets betänkande
på s. 22 som börjar ”Till grund” och slutar ”hänvisning härtill” bort
lyda:

Bostadsutskottet har ovan förordat att bostadsförbättringsprogrammet i
sin helhet och därmed också ombyggnadslånen för programmets genomförande
skall avvecklas. Vad i motion Bolli (fp) yrkande 7 förordats om
villkoren för ombyggnadslån saknar därmed aktualitet. Motionen avstyrks.

17 Långivningen till lägenhetssammanslagningar m. m.
(mom. 22)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp). Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”lägenhetssammanslagningar m. m.” bort lyda:

Redan när bostadsförbättringsprogrammet infördes restes kritik mot att
inom programmets ram lån skulle kunna utgå för sammanslagning av
lägenheter. Under den tid programmet funnits har besannats att fog fanns
för denna kritik. Under de senaste åren har utbudet på mindre lägenheter
minskat samtidigt som efterfrågan på sådana ökat inte minst därför att
många ungdomar gärna efterfrågar mindre lägenheter vid sitt inträde på
bostadsmarknaden. Att i en sådan situation med statliga medel subventio -

nera en lägenhetssammanslagning är olämpligt. De lägenheter som blir
resultatet av en sammanläggning får ofta så hög hyra att det inte finns
ekonomiska möjligheter för ungdomar i allmänhet att efterfråga dem.

Utskottet vill inte förneka att det i det enskilda fallet kan finnas motiv att
lägga samman lägenheter. Om en sammanläggning anses lämplig får finansieringen
därav ske på den ordinarie kreditmarknaden.

Vad utskottet nu anfört om att statliga lån inte bör utgå för lägenhetssammanläggningar
m. m. bör riksdagen med anledning av centerpartiets
partimotion Boll2 och motion Bol07 (c) som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande långivningen till lägenhetssammanslagningar
m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol07 yrkande
1 och 1986/87: Bol 12 yrkandena 3, 6, detta yrkande såvitt nu är i
fråga, och 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18 Redovisning av utfallet av de år 1985 antagna reglerna för
ombyggnad av ålderdomshem (mom. 23)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m). Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att

*

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Bostadsutskottet
delar” och slutar ”nu anförda” bort lyda:

Enligt vad utskottet erfarit har de av riksdagen år 1985 (BoU 1984/85: 24)
förordade undantagsmöjligheterna att beträffande ålderdomshem göra avsteg
från gällande krav på utrustning m. m. inte kommit att tillämpas enligt
de intentioner som låg bakom det nu åsyftade riksdagsbeslutet.

Mot bakgrund härav och då de nya reglerna faktiskt varit i kraft i cirka
ett och ett halvt år finns anledning för riksdagen att hos regeringen begära
att en utvärdering av 1985 års beslut kommer till stånd snarast. Regeringen
bör, när utvärderingen gjorts, lämna riksdagen sin syn på frågan i förening
med förslag i avsikt att förverkliga 1985 års riksdagsbeslut bl. a. om en
flexibel tillämpning av lånereglerna för ombyggnad av ålderdomshem.

dels utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande redovisning av utfallet av de år 1985 antagna
reglerna för ombyggnad av ålderdomshem

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol 11 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19 Reglerna för ombyggnadslån (mom. 24)

Kjell A. Mattsson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och
Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Utskottet
4 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 7

I

BoU 1986/87:7

49

delar” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Det är, som framhålls i motion Boll2 (c), väsentligt att ombyggnadsverksamheten
fortsätter i syfte att rusta upp bristfälliga bostäder. En av
förutsättningarna för att denna verksamhet skall få den avsedda inriktningen
och omfattningen är dock enligt bostadsutskottets mening att finansieringsreglerna
för ombyggnader ges en relevant utformning. Det är sålunda
angeläget att reglerna för ombyggnadslån inte är utformade på ett sådant
sätt att en fastighetsägare kan komma i åtnjutande av lån för t. ex. löpande
underhåll och mindre reparationer genom att dessa inordnas i en större
ombyggnad. Enligt bostadsutskottets mening bör inte heller ombyggnadslån
kunna komma i fråga för alltför luxuösa ombyggnader.

Vad utskottet nu med anledning av motion Bol 12 (c) yrkande 6 såvitt nu
är i fråga anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande reglerna för ombyggnadslån
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol 12 yrkande 6
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20 Reglerna för ombyggnadslån (mom. 24, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser - under
förutsättning av bifall till reservation 1 - att den del av utskottets betänkande
på s. 24 som börjar ”Utskottet delar” och slutar ”hänvisning härtill”
bort lyda:

Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom ett motionsförslag (m) om att
bostadsförbättringsprogrammet och därmed också ombyggnadslånen såvitt
nu är i fråga bör avvecklas. Vad i motion Bol 12 (c) yrkande 6 för ett
förverkligande av programmet föreslagits saknar därmed aktualitet. Motionen
avstyrks.

21 Statliga bidrag för att förbättra miljön i s. k. radonhus
(mom. 25)

Kjell A. Mattsson (c), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och
Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”nu anförda” bort lyda:

Av utskottets redovisning framgår att det pågår en viss verksamhet för
att ur olika aspekter belysa frågor om strålningen i våra bostäder. Det är
enligt utskottets mening naturligtvis både viktigt och nödvändigt att kunskaperna
på området förbättras, så att vi i framtiden i möjligaste mån kan
undvika att människor utsätts för skadliga strålningsdoser. När det gäller
strålningen i de s. k. radonhusen är emellertid kunskapsläget redan nu
sådant att det framstår som absolut nödvändigt att vidta åtgärder i ett stort
antal hus. I dessa hus ligger mätvärdena för radondotterhalten på nivåer
som överskrider bl. a. de av statens strålskyddsinstitut och cancerkommit -

BoU 1986/87: 7

50

tén mot bakgrund av dagens kunskapsunderlag rekommenderade nivåerna.
Strålningsnivåerna i dessa hus är helt oacceptabla, och boendemiljön
är därmed också hälsovådlig. Enligt bostadsutskottets mening måste
åtgärder vidtas för att snabbt komma till rätta med problemen i dessa hus.

För bl. a. åtgärder mot radon utgår särskilda tilläggslån. Tilläggslånen
ges för att täcka kostnader som överstiger husets ekonomiska bärkraft.
Som regel är lånen ränte- och amorteringsfria i minst fem år. Denna
lånemöjlighet har emellertid utnyttjats endast i mindre omfattning — detta
trots att det finns goda tekniska lösningar för att minska strålningsnivåerna.
Enligt bostadsutskottets mening måste därför insatserna intensifieras
för att i alla berörda hus få till stånd de åtgärder som är möjliga för att
nedbringa strålningsnivåerna.

En enligt bostadsutskottets mening tänkbar lösning är härvid att ett
särskilt bidrag införs avseende åtgärder för att nedbringa radondotterhalten
i de s. k. radonhusen. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt
utarbeta ett förslag med denna inriktning.

Vad utskottet nu med anledning av motion Boll2 (c) yrkande 5 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande statliga bidrag för att förbättra miljön i s.k. radonhus att

riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol 12 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22 Införande av hyresrabatter m. m.
(mom. 27 och 28, motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m). Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 26 böljar ”Bakgrunden
till” och på s. 27 slutar ”än bruksvärdeshyran”,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar ”Vad gäller”
och på s. 28 slutar ”fråga, avstyrks”,

dels den del av utskottets betänkande på s. 28 som börjar ”Även om” och
slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

En obalans på vissa delar av bostadsmarknaden kan inte korrigeras
genom att subventionsmomentet i bostadspolitiken ytterligare förstärks.
Redan på denna grund avvisas förslaget i propositionen om införande av
s.k. hyresrabatter. Som framgår av propositionen är avsikten att genom
rabatterna förverkliga bostadsbyggnadsprojekt, som annars inte skulle
komma till utförande. Det finns sålunda grundad anledning anta att ett
införande av rabatterna kommer att verka kostnadshöjande. Det finns
däremot naturligtvis ingen berättigad erinran mot en bostadspolitik vars
utformning innebär att kostnadsstegringen i bostadsbyggandet verkligen
avtar eller helt elimineras. Det är med beklagande utskottet nödgas konsta -

BoU 1986/87:7

51

tera att regeringen uppenbarligen saknar idéer om hur en sådan politik
skall utformas. I stället medför regeringens bostadspolitik, som framgått
ovan, att byggkostnaderna förmodligen höjs, något som i sin tur enligt
regeringens bedömning tydligen skall mötas genom ytterligare subventioner.
Denna utveckling måste brytas.

Genom ett system med hyresrabatter kommer man inte till rätta med
bostadsproblemen i storstadsregionerna. Andra och betydligt mera grundläggande
strukturella problem måste lösas. Inte minst viktigt är att bostadspolitiken
utformas under hänsynstagande till de regionalpolitiska målen.
Över huvud taget måste de bostadspolitiska reformerna sättas in i ett
större sammanhang.

Vad nu anförts innebär en anslutning till centerpartiets partimotion
Boll2 samt till motionerna B0IO8 (c), Bolli (fp), Boll7 (c) och Boll9
(m).

I motionerna Bol22 (m), Bol 18 (m) och Bol20(m) tas uppförhållandena
på bostadsmarknaden i Stockholmsregionen, Göteborgsregionen resp.
Malmöregionen. Även i dessa motioner föreslås riksdagen avslå regeringens
förslag om hyresrabatter. Motionärerna kritiserar bristen på konsekvens
och långsiktiga handlingslinjer i bostadspolitiken.

Utskottet instämmer även med vad i de ovan nämnda motionerna anförts
och föreslagits. Utskottet föreslår alltså att riksdagen med anledning
av dem avslår vad i propositionen förordats om hyresrabatter.

Vad utskottet nu anfört innebär att det uttalande som förordas i motion
Bol 13 (s) om att hyresrabatter skall kunna utgå även för ett bostadsbyggande
utanför storstadsområdena saknar aktualitet. Motionen avstyrks
sålunda.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande införande av hyresrabatter m. m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: B0IO8, 1986/
87:Bolll yrkande 13, 1986/87: Bol 12 yrkande 14, 1986/87: Bol 17
yrkande 6, 1986/87: Bol 18 yrkande 1, 1986/87: Bol 19 yrkande 7 b,
1986/87: Bo 120 yrkande 1 och 1986/87: Bo 122 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, avslår regeringens förslag,

23 Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter (morn. 29)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 28 börjar ”Utskottet
finnér” och på s. 29 slutar ”utskottet anfört” bort lyda:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringsförslaget om att hyresrabatter skall
kunna utgå inom vissa orter och regioner. ”Andra ledet” i detta regeringsförslag
är alltså att regeringen skall ges bemyndigande att genom beslutsramar
begränsa bostadslån till ombyggnad och räntestöd vid förbättring av
bostäder i avsikt att skapa förutsättningar för en tillräcklig nyproduktion
av bostäder.

En analys av de faktorer som möjligen väglett förslagsställaren saknas

BoU 1986/87: 7

52

praktiskt taget helt i propositionen. En sådan analys skulle med stor
sannolikhet ha inneburit att förslaget inte förelagts riksdagen. Förutom att
krav på ytterligare regleringar av den genomreglerade bostadsmarknaden
av principiella skäl bör avvisas konstaterar utskottet att regeringsförslaget
— om det förverkligas — skulle innebära svåra problem för byggsysselsättningen
och för ombyggnadsverksamheten i storstadsområdena. Om en
begränsning av ROT-verksamheten skall göras får villkoren för verksamheten
förändras. Ett system med rambegränsningar bidrar till att skapa
ytterligare störningar på bostadsmarknaden.

Utskottet föreslår att riksdagen inte godkänner vad i propositionen
förordats om rambegränsningar på vissa orter.

Detta innebär att utskottet tillstyrker motionerna Bol 11 (fp), Bol 18 (m),
Bol 19 (m), Bol20 (m) och Bol22 (m).

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten
på vissa orter

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bol 11 yrkande
6, 1986/87: Bol 18 yrkande 2, 1986/87: Bol 19 yrkande 7 c, 1986/
87: Bo 120 yrkande 2 och 1986/87: Bo 122 yrkande 1, det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga, avslår regeringens förslag,

24 Stockholmsregionens utveckling (mom. 30)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 29 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”Bol22 (m) yrkande 2” bort lyda:

Ett genomförande av förslagen i propositionen om rambegränsningar
avseende ombyggnadsverksamheten i storstadsområdena hotar allvarligt
utvecklingen i dessa områden och då inte minst i Stockholmsregionen.
Utvecklingen i denna region är betydelsefull för hela landet. En positiv
utveckling av huvudstadsregionen genererar en positiv utveckling av landet
i övrigt.

Regeringens politik i denna del grundas på en felsyn. Enligt dess uppfattning
är avsikten att storstädernas expansion delvis skall ske på andra orter
och regioner i landet i övrigt. Emellertid är det inte särskilt troligt att
alternativet till en etablering t. ex. i Stockholmsregionen blir en lokalisering
till någon annan del av landet. Minst lika troligt är att en lokalisering
utomlands t. ex. till någon av huvudstäderna i Norden i övrigt blir fallet.

Det finns starka skäl för riksdagen att med anledning av motion Bol22
(m) som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts. Åtgärder bör
vidtas så att de nu beskrivna negativa konsekvenserna inte kommer att
förverkligas. En positiv utveckling av Stockholmsregionen är till gagn för
landet som helhet.

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande Stockholmsregionens utveckling

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol22 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87: 7

53

5 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 7

25 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen
(mom. 31)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”Sorn anförs”
och slutar ”till känna” bort lyda:

I propositionen lämnas den informationen att regeringen i praktiken
beslutat att bostadsstyrelsen och planverket skall läggas samman. Detta
handläggningsförfarande är inte invändningsfritt. Regeringen borde ha givit
riksdagen en reell möjlighet att uttrycka sin uppfattning i frågan innan
beslutet om en sammanslagning fattades.

Vad därefter rör frågans sakliga innebörd delar utskottet inte förslaget i
propositionen om en sammanslagning. Enligt utskottets uppfattning bör
planverket avskaffas. Bostadsstyrelsens arbete bör begränsas och ges en
annan inriktning; en inriktning i vilken rådgivnings- och informationsinsatserna
ges större utrymme än i dag och där de rent låneförvaltande uppgifterna
minskas. Det finns också anledning att erinra om vad i ett särskilt
yttrande (m), (fp) och (c) till detta betänkande anförts om att den statliga
bostadsfinansieringen bör utformas inom ramen för ett kreditgarantisystem.
I ett sådant system minskar naturligen bostadsstyrelsens arbete med
låneförvaltningen.

I motioner (m) har tidigare givits uttryck för denna uppfattning. Motivledes
anges i motion Bol 19 (m) att planverket bör avskaffas. Inom ramen
för en utredning eller i annan ordning bör närmare övervägas hur den
centrala bostadspolitiska administrationen skall utformas så att de nu
angivna intentionerna kan förverkligas. Resultatet av de nu förordade
övervägandena samt regeringens syn därpå bör föreläggas riksdagen. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts.

Vad nu angivits innebär delvis en anslutning till yrkandena i motionerna
Bol 11 (fp) och Bol 16 (vpk).

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen att

riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1986/87: Bolli yrkande 14 samt 1986/87: Bol 16 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen
(mom. 31)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”Sorn anförs”
och slutar ”till känna” bort lyda:

Innan utskottet i sak behandlar frågan i propositionen om en sammanslagning
av bostadsstyrelsen och statens planverk finns skälig anledning
att rikta skarp kritik mot regeringens tillvägagångssätt.

BoU 1986/87: 7

54

I propositionen meddelas helt kort att de båda verken skall läggas
samman. Någon anledning för riksdagen att ha synpunkter på denna fråga
finns enligt regeringens uppfattning tydligen inte. Regeringen har bestämt
sig för en sammanläggning. Avsikten med propositionen i denna del är
alltså endast att informera riksdagen. Även om det valda tillvägagångssättet
formellt kan anses acceptabelt kan det från saklig synpunkt inte godtas.
En mera naturlig ordning hade varit att regeringen - såsom dåvarande
bostadsministern gjorde 1976 — hade lämnat riksdagen sin syn på frågan
och att ett beslut om den centrala bostadspolitiska administrationens utformning
fattats först sedan riksdagen haft tillfälle att penetrera frågan.
Enligt utskottets uppfattning måste det nämligen anses både rimligt och väl
motiverat att riksdagens överväganden i ärendet får vägas in.

Utskottet finner det sålunda lämpligt att riksdagen i sak granskar förslaget
om sammanläggning. Motiven för en sammanslagning sådana de redovisas
i propositionen ger inte belägg för den där framförda uppfattningen
att en rationalisering och samordning av verksamheten skulle uppnås
genom en sammanslagning. Av den ytterst kortfattade beskrivningen i
propositionen framgår inte närmare vilka uppgifter den föreslagna myndigheten
skulle få.

Däremot skulle, som också framhålls i motion Bolli (fp), en sammanslagning
innebära ett en myndighet, bostadsstyrelsen, som är en sektorsmyndighet
skulle läggas samman med en annan, planverket, som har ett
övergripande ansvar för frågor som avser fysisk planering och byggnadsväsen.
Av principiellt intresse i detta sammanhang är hur planväsendet
skall kunna inta en neutral ställning till bostadsförsörjningsfrågorna. I den
fysiska planeringen uppkommer inte sällan konflikter mellan bostadssektorn
och andra sektorer i markanvändningsfrågor. Hur skall sådana situationer
mötas i ett sammanslaget verk?

En sammanslagning av bostadsstyrelsen och planverket skulle bl. a.
innebära att mycket olikartade verksamheter förenas i ett verk. Som
exempel kan nämnas å ena sidan kreditmarknadsproblem, låneavisering,
pantvårdsfrågor, bostadsbidragsregler, särskilda gruppers bostadsbehov
och å andra sidan frågor om utbyggnad av älvar eller utnyttjande av kuster
eller fjällvärld i samband med fysisk planering. 1 regeringens bostadsproposition
diskuteras inte de svårigheter som möter då man skall förena så
skilda verksamheter i en och samma myndighet.

Det blir alltså en stor och splittrad central byråkratisk organisation som
uppkommer vid en sammanslagning. I ett sådant verk med så många
arbetsuppgifter finns stor risk för kompromisser i många frågor. Det leder i
sin tur till att underlaget för offentlig debatt försvagas. Detta måste ses som
särskilt allvarligt i frågor som berör medborgarna i så hög grad som
bostadspolitik och fysisk planering.

I ett sammanslaget verk kommer inte bostadspolitiken att kunna ges
samma tyngd som nu. Risken är dessutom alldeles uppenbara» bostadspolitiska
synpunkter inte kan komma att förmedlas lika renodlat till länsnivån.

Av vad nu anförts framgår att det inte finns tillräckliga skäl för riksdagen
att mot bakgrund av den kortfattade redovisningen i propositionen godkän -

BoU 1986/87: 7

55

na vad där anförts om en sammanslagning av bostadsstyrelsen och planverket.

Avslagsyrkandet i motion Bolli (m) yrkande 14 bör vinna riksdagens
bifall. Beslut bör inte nu fattas om en sammanslagning. Utskottet förutsätter
att riksdagen efter sedvanligt utredningsförfarande föreläggs eventuella
förslag om den bostadspolitiska administrationen. Det i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo 116 yrkande 5 framförda yrkandet om
utredning innan beslut fattats får i allt väsentligt anses tillgodosett med vad
utskottet nu anfört.

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bol 11 yrkande 14 och
med anledning av motion 1986/87: Bol 16 yrkande 5 avslår regeringens
förslag,

27 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen
(mom. 31)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”Sorn anförs”
och slutar ”till känna” bort lyda:

Som anförs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 16 förefaller
förslaget i propositionen om en sammanläggning av statens planverk
och bostadsstyrelsen vara ganska dåligt underbyggt. Det är svårt att se
fördelarna med en sådan sammanslagning vare sig bostadspolitiskt eller
organisatoriskt. Man får ett intryck av att man här börjat i fel ända, dvs.
först bestämt sig för en sammanläggning innan man utrett frågan om
uppgifterna och konsekvenserna. Uppgifterna för de båda verken är mycket
olika, och de motiv som åberopades vid inrättande av planverket som
fristående organ för över 15 år sedan kvarstår i huvudsak och har snarast
förstärkts bl. a. med tanke på den nya plan- och bygglagen (PBL) och
naturresurslagen (NRL). Det är enligt utskottets mening viktigt att framhålla
att en omorganisation inte får leda till att möjligheterna att bedriva en
bostadspolitik med social inriktning försvåras. Det är också viktigt att
länsorganens och kommunernas kontakter i fråga om bostadsförsöijning
och samhällsplanering, låneärenden m. m. inte försämras genom en starkt
centraliserad byråkratisk organisation, som kan bli resultatet av den föreslagna
sammanslagningen.

Innan frågan om en sammanläggning avgörs bör i vart fall en ordentlig
utredning komma till stånd för att närmare belysa organisation och arbetsuppgifter
samt effekterna av en sådan åtgärd. Utskottet instämmer med
vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bol 16 yrkande 5 föreslagits
om en utredning av frågan. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet nu anfört. Motion Bolli (m) yrkande 14 om att
en sammanläggning över huvud taget inte skall komma till stånd bör inte

BoU 1986/87: 7

56

nu vinna riksdagens bifall. Frågan får avgöras när resultatet av den förordade
utredningen föreligger.

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande riktlinjer för den bostadspolitiska administrationen att

riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bol 16 yrkande 5 och
med anledning av motion 1986/87: Bol 11 yrkande 14 samt med avslag
på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

28 Avsättningar till konsolideringsfond m. m.
(mom. 33 och 34)

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Riksdagen
beslöt” och slutar ”avstyrks följaktligen” bort lyda:

Redan när kravet på avsättning till konsolideringsfonder infördes 1983
(BoU 1983/84: 11) riktades invändningar mot det från vpk. Avsättningarna
verkar hyreshöjande för hyresgästerna i många allmännyttiga företag. Genom
bruksvärdeprövningen blir följden en allmän press uppåt på hyrorna.
Bl. a. Hyresgästernas riksförbund har givit uttryck för en liknande uppfattning.
Efter införandet har utformningen av fondkravet ändrats två gånger
år 1985 (BoU 1984/85:8 och BoU 1985/86:1). I samband därmed har i
reservationer (vpk) hävdats att även regeringen tydligen insett att fondkravet
verkar hyreshöjande.

Utskottet delar vad i dessa reservationer framhållits. Fondkravet bör
avskaffas.

Utskottet föreslår riksdagen att bifalla vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Bol 16 yrkande 4. Regeringens förslag om ändring i fondkravet
samt förslaget i motion Bol 19 (m) yrkande 7 d avstyrks med hänvisning till
det nu anförda.

dels utskottet under 33 och 34 bort hemställa

33 och 34. beträffande avsättningar till konsolideringsfond m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: Bol 16 yrkande 4 med
avslag på regeringens förslag samt motion 1986/87: Bol 19 yrkande 7
d som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

29 Beräkningen av konsolideringsfondens storlek (mom. 34)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”På de” och
slutar ”avstyrks följaktligen” bort lyda:

Som anförs i motion Bol 19 (m) har de allmännyttiga bostadsföretagen
generellt sett en för låg andel eget kapital. Detta medför risk för att
kommunen kan behöva skjuta till skattemedel för att klara likviditetspåfrestningar.
I realiteten subventioneras de hyresgäster som bor i allmän -

BoU 1986/87:7

57

nyttan ofta av övriga boende i kommunen. Detta är fel. Ett krav på
allmännyttiga bostadsföretag måste vara att de bygger upp ett tillfredsställande
eget kapital. Detta har riksdagen uttalat så sent som 1983 (BoU 1983/
84: 13) när fondkravet beslöts.

Det nu föreliggande regeringsförslaget innebär alltså att fondkravet skall
minskas så att inte hela det fastighetskapital som de allmännyttiga bostadsföretagen
äger skall läggas till grund för beräkningen av fondens storlek.

Det relativt blygsamma fondkravet bör inte urholkas ytterligare. De
regler som gällde när kravet infördes år 1983 bör gälla fr. o. m. år 1987.

Riksdagen bör med anledning av motion Bo 119 (m) som sin mening ge
regeringen detta till känna. Regeringens förslag avstyrks.

dels utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande beräkningen av konsolideringsjondens storlek
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Boll9 yrkande 7 d
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

30 Låneandel för kooperativ hyresrätt (mom. 35)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Jan Sandberg (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”Boll9 (m) yrkande 7 e” bort lyda:

Utskottet har i betänkandet BoU 1986/87:6 avstyrkt ett regeringsförslag
om en försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt. Skäl saknas därför att
i sak behandla vad i den nu aktuella propositionen förordats om låneandel
för bostäder som upplåts med kooperativ hyresrätt.

Med det anförda tillstyrker utskottet motionerna Bolli (fp) och Boll9
(m).

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande låneandel för kooperativ hyresrätt

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bolli yrkande 16
och 1986/87: Bol 19 yrkande 7 e avslår regeringens förslag,

31 Avvecklingen av prioriteringssystemet
(mom. 37, motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anser att den del av utskottets betänkande på s. 34 som
börjar ”Emellertid finns” och slutar ”lagstiftningens utformning” bort
utgå.

BoU 1986/87:7

58

Särskilda yttranden

BoU 1986/87:7

1 Avveckling av prioriteringssystemet för
bostadsobligationer

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Jan
Sandberg (m) anför:

Som framgår av betänkandet (avsnitt 5.5.2) upphörde den allmänna placeringsplikten
för bostadsobligationer den 30 november 1986. Innebörden
härav redovisas i det ovan nämnda avsnittet.

Vi har bl. a. ställt oss bakom att, för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
(SBAB), vid övergången från den ”gamla” till den ”nya” finansieringsordningen
vissa regler får tillämpas. Behov av denna övergångsvisa
reglering kunde rimligen inte förutses i samband med riksdagens beslut år
1984 (BoU 1983/84: 28) om att inrätta SBAB.

Representanter för m, fp och c i bostadsutskottet har vid samtliga
tillfällen när riksdagen haft att behandla frågan om att ett särskilt statsägt
kreditaktiebolag skulle anförtros uppgifterna att låna upp de medel som
behövs för den statliga bostadslångivningen motsatt sig att så skulle ske.

Bl. a. har i reservationer till betänkanden från civilutskottet och bostadsutskottet
(se bl. a. CU 1982/83:26 s. 6 och 7 och BoU 1983/84:28 s. 7 och 8)
framförts att bostadsfmansieringssystemet i grunden borde ges en annan
utformning. Efter att ha konstaterat att toppfinansieringen inom ramen för
ett kreditgarantisystem borde överlåtas till bottenlåneinstituten anfördes
år 1984 i den åsyftade reservationen till det sistnämnda betänkandet följande.

Det kan i detta sammanhang erinras om att bostadslånekommittén konstaterat
att det är möjligt att konstruera ett kreditgarantisystem samt att de då
aktuella låneformerna som administrerades av bostadsverket kunde ha
formen av garantilån. Sedan kommittén avgav sitt betänkande år 1981 har
inga avgörande omständigheter inträffat som innebär att det finns anledning
ändra denna uppfattning. Tvärtom har vad därefter inträffat och som
påverkar det nu aktuella ärendet snarare stärkt utskottet i uppfattningen
att ett kreditgarantisystem administrerat av bottenlåneinstituten är att
föredra framför den ordning som förordas i propositionen.

Förutom att det såväl ur låntagarens som långivarens synvinkel är en
fördel om topp- och bottenfinansieringen kan ligga hos samma institut bör
särskilt noteras att bostadsinstituten tillagts uppgiften att för vissa ändamål
lämna oprioriterade lån; lån som ligger ovanför det statliga bostadslånet.
Inom ramen för ett kreditgarantisystem skulle avsevärda förenklingar vara
att vinna jämfört med den nuvarande ordningen eller jämfört med det
system som förordas i propositionen. Det bör dessutom tilläggas att tillläggsbelåningen
av det existerande fastighetsbeståndet kan väntas bli en
viktig del avseende bostadssektorns finansiering.

Det kan vidare med fog hävdas att bottenlåneinstituten har nödvändig
kapacitet att administrera ett kreditgarantisystem. Redan i dag är ju bottenlåneinstituten
långivare i princip till alla som får statliga bostadslån.

Det finns också anledning förmoda att statens nuvarande subventioner
till bostadsbyggande kommer att minska, något som kan innebära att

gränsen mellan bottenlån och topplån inte kommer att vara lika tydlig som

1 dag. Det kan då vara motiverat att bostadsinstituten svarar för hela
finansieringen. En sådan utveckling skulle underlättas om förslaget om ett
kreditgarantisystem förverkligades.

Vad i den nu refererade reservationen anfördes har förstärkts genom olika
beslut som fattats sedan reservationen skrevs. Det senaste, men förhoppningsvis
och troligen inte det sista förslaget, när det gäller att förenkla och
anpassa bostadsfinansieringen till den ”ordinarie” kreditmarknaden är
alltså beslutet att inte förlänga den allmänna placeringsplikten.

Vår uppfattning om hur statens administration beträffande bostadsfinansieringen
skall utformas står kvar. I detta system finns inte anledning att ha
ett särskilt statsägt kreditaktiebolag. SBAB som inte borde ha inrättats bör
avskaffas. Vi kommer i motioner under allmänna motionstiden 1987 att
lägga fram förslag härom.

2 Inriktningen av bostadsförnyelsen m. m.

Tore Claeson (vpk) anför:

En social inriktning av bostadsförnyelsen

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion B0II6 är ett
av syftena med bostadsförbättringsprogrammet att stärka möjligheterna
för äldre människor att bo kvar i sin egen bostad. Utvärderingen av
programmet visar emellertid att detta väsentliga syfte inte har beaktats i
tillräcklig utsträckning. Det är sålunda alltför vanligt att människor i samband
med ombyggnad har tvingats att flytta för gott från den bostad som de
bott i under åtskilliga år. Inte minst för äldre människor kan detta få
allvarliga konsekvenser. Deras sociala kontaktnät bryts upp, och den
isolering som många gamla lider av riskerar att öka ytterligare. En för såväl
den enskilde som samhället allvarlig följd härav är att behoven av omsorg
och vård kan komma att öka efter en ombyggnadsprocess. Det finns enligt
min mening mot bakgrund härav anledning att ytterligare betona de sociala
effekterna av bostadsförbättringsverksamheten.

I den nu föreliggande propositionen läggs fram förslag som enligt min
bedömning torde kunna medverka till att bostadsförnyelsen ges en mera
social inriktning än den hittills haft. Det gäller i första hand förslaget om ett
ökat hyresgästinflytande, men även i viss mån förslaget om en kvarboendegaranti.
Mot bakgrund av de åtgärder som trots allt vidtas har jag nu
avstått från att föra vidare förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Bol 16 om bostadsförnyelsens inriktning. Om de vidtagna åtgärderna
inte visar sig tillräckliga avser dock vänsterpartiet kommunisterna att
återkomma i frågan.

Hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån

Det är enligt min mening bra att regeringen nu föreslår att statliga ombyggnadslån
skall lämnas endast om hyresgästorganisation tillstyrker detta.

BoU 1986/87:7

60

Detta innebär ett slags hyresgästveto mot onödiga och icke varsamma
ombyggnadsåtgärder, vilket mot bakgrund av de senaste årens erfarenheter
är synnerligen befogat. Mindre bra är enligt min mening den möjlighet
för fastighetsägare att utföra omfattande ombyggnadsarbeten mot hyresgästernas
vilja som ligger i formuleringen ”om ombyggnaden skulle bli
fastighetsekonomiskt oförsvarbar”. Jag förutsätter här att hyresgästerna
har ”besvärsrätt” så att inte eftersatt underhåll och andra försummelser
från fastighetsägare kan berättiga till lån och bidrag.

Hyresrabatter

Det som i propositionen rubriceras som ”hyresrabatter” borde enligt min
mening i stället kallas ”tillfälliga byggbidrag”, eftersom bidraget inte förenas
med något krav om att hyrorna sänks. Bidraget kan kanske underlätta
igångsättningen av några objekt medan andra troligen ändå inte kommer
till stånd då de blir för dyra. Tyvärr kommer den i propositionen uttalade
förhoppningen om stimulans för byggande av små och medelstora lägenheter,
som kan efterfrågas av ungdomar och invandrare, knappast att bli
resultatet. Hyrorna kommer alltjämt att bli alldeles för höga. Även beträffande
dessa rabatter bör det enligt min mening övervägas om de inte, i
likhet med vad vänsterpartiet kommunisterna förordat avseende kvarboendegarantin,
bör utgå endast till allmännyttiga bostadsföretag och till
folkrörelsekooperativa bostadsrättsföretag. Vänsterpartiet kommunisterna
avser därför att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Rambegränsningar av byggandet m. m.

När det gäller förslagen till rambegränsningar av byggandet och till räntestöd
för förbättring av bostäder under viss tid och på vissa orter för att
förhindra en del kontors- och hotellbyggande delar jag i stort regeringens
synpunkter. Likaså när det gäller begränsningar för företagen med avseende
på användningen av investeringsfonder till sådant byggande. Viktigt är
emellertid att uppmärksamma att rambegränsningar för stöd- och styråtgärder
från bl. a. länsbostads- och länsarbetsnämnder kan behövas i stort
sett över hela landet för att styra ekonomiska resurser och arbetskraft till i
första hand bostadsbyggandet.

Avveckling av prioriteringssystemet för bostadsobligationer

Jag har ställt mig bakom vad utskottet anfört i rubricerade fråga men vill
betona vad i betänkandet framförs om vikten av att regeringen noga följer
utvecklingen avseende kapitalkostnaderna när prioriteringssystemet avvecklas.
Utskottet förutsätter att de ökade räntekostnaderna i rimlig omfattning
kommer att finansieras inom räntebidragssystemet.

Huruvida regeringen verkligen kommer med förslag om att så skall ske
kan bedömas först när budgetpropositionen i januari 1987 avlämnas till
riksdagen. Om regeringen inte förelägger riksdagen ett förslag om anslag
till räntebidrag i linje med vad utskottet ovan förutsatt finns alltså starka

BoU 1986/87:7

61

skäl för riksdagen att öka anslaget i avsikt att undvika att ökade kapitalkostnader
för bostadsföretagen m. fl. och därmed ökade boendekostnader
blir följden av avprioriteringen. Om regeringen inte lägger fram ett sådant
förslag finns anledning att motionera i frågan.

I sammanhanget finns anledning erinra om vad i en reservation (vpk) till
betänkandet BolJ 1985/86:10 anförts om grunderna för att bestämma den
statliga räntan för befintliga bostadslån. I reservationen konstateras att den
nya ordningen för bestämmande av denna ränta innebar en inte godtagbar
”anpassning” till den s. k. marknadsräntan och därmed till en högräntepolitik.

BoU 1986/87: 7

62

Konstitutionsutskottets yttrande
1986/87:7 y

över proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken
jämte motioner

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1986/87:48 om bostadspolitiken jämte följdmotionerna 1986/
87:Bolll av Erling Bager m.fl. (fp), 1986/87:Boll2 av Karin Söder m.fl.
(c), 1986/87:Boll5 av Lars Werner m.fl. (vpk) och 1986/87:Boll9 av Rolf
Dahlberg m. fl. (m), såvitt rör frågan om uppskattningen av de kostnader
förslagen i propositionen avser.

I propositionen behandlas vissa förslag framlagda av bostadskommittén
(Bo 1982:02) rörande bostadsfinansieringen och bostadsbidragen. Vidare
behandlas kommitténs förslag om stöd till förvärv av äldre egnahem och om
allmännyttiga bostadsföretag. I propositionen redovisas vidare den utvärdering
av bostadsförbättringsprogrammet som enligt riksdagens beslut har
gjorts under programmets tredje år. Slutligen behandlas också fastighetsskatten,
åtgärder för att öka nyproduktionen av bostäder på vissa orter samt
den centrala bostadspolitiska administrationen.

I propositionen hemställs bl. a. att riksdagen skall godkänna de riktlinjer
som förordats i fråga om vissa i propositionen framlagda förslag. Föredragande
statsråd anger i propositionen att han återkommer till de anslagsfrågor
som propositionsförslagen föranleder i samband med anmälan till budgetproposition
för budgetåret 1987/88.

I de i det föregående nämnda motionerna riktas kritik mot propositionens
brist på beräkningar över de kostnader m.m. som förslagen föranleder. I
motionerna Bolli och Boll5 hänvisas därvid till 3 kap. 2 § tredje stycket
riksdagsordningen (RO). Efter det att propositionen överlämnats till riksdagen
har bostadsdepartementet till bostadsutskottets förfogande ställt material
som grund för sådan uppskattning av framtida kostnader som föranleds av
propositionsförslagen.

Utskottet får anföra följande.

De kompletterande uppgifterna har genom bostadsutskottet införskaffats
kort före utgången av motionstiden i ärendet. Utskottet vill erinra om den
ovannämnda bestämmelsen i 3 kap. 2 § tredje stycket RO, vilken i och för sig
inte är tvingande, som bl. a. innebär att proposition med förslag om nytt eller
väsentligen höjt anslag eller om sådana riktlinjer för viss statsverksamhet
som avses i 9 kap. 7 § regeringsformen bör innehålla uppskattning av
framtida kostnader för det ändamål som förslaget avser.

BoU 1986/87: 7
Bilaga 1

63

Utskottet har utöver det anförda inte funnit anledning till något ytterligare
uttalande.

Stockholm den 27 november 1986
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Wivi-Anne Cederqvist
(s)*, Kurt Ove Johansson (s), Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans
Nyhage (m), Anita Modin (s), Börje Stensson (fp), Gunnar Biörck i Värmdö
(m), Torgny Larsson (s), Bengt Kindbom (c), Nils Berndtson (vpk), Ingela
Mårtensson (fp) och Ove Karlsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

BoU 1986/87: 7

64

Motionsyrkandenas behandling

Motion	Yrkande	Utskottets	Utskottets	Reservation
nr	nr	motivering	hemställan	nr
		s.	mom.
Motion	Y rkande	Utskottets	Utskottets	Reservation
nr	nr	motivering	hemställan	nr
		s.	mom.
1986/87
Bo 106 (s)		12	8	5
Bo 107 (c)	1	22	22	17
	2	21	19	14
Bo 108 (c)		27	27	22
Bolli (fp)	6	28	29	23
	7	22	21	15
	8	9	4	3,4
	9	11	5	5
	10	23	23	18
	11	15	11	8
	12	14	10	7
	13	27	27	22
	14	29	31	25, 26, 27
	16	32	35	30
Bol 12 (c)	3	23	22	17
	5	24	25	21
	6	23, 24	22, 24	17, 19
	7	23	22	17
	8	9	4	3, 4
	9	11	5	5
	10	19, 20	16, 17	13
	14	27	27	22
Bol 13 (s)		28	28
Bol 14 (s)		25	26
Bol 16 (vpk)	1	7	2
	2	12	6	5,6
	3	12	8	5
	4	32	33	28
	5	30	31	25, 26, 27
Bol 17 (c)	2	9	4	3,4
	3	11	9
	4	20	17, 18	13
	6	27	27	22
Bol 18 (m)	1	27	27	22
	2	28	29	23
Bol 19 (m)	1	7	1	1
	2a	9	3	3
	2b	11	5	5
	2c	14, 15	10, 11	7, 8
	3	18	14	11
	7b	27	27	22
	7c	28	29	23
	7 d	32	34	28, 29
	7 e	32	35	30
Bol20 (m)	1	27	27	22
	2	28	29	23
Bol21 (c)		19	16
Bo 122 (m)	1	16, 17, 18, 27, 28 12, 13, 14,	9, 10, 11, 22.
			27, 29	23
	2	29	30	24

BoU 1986/87:7
Bilaga 2

65

Innehållsförteckning BoU1986/87:7

1 Sammanfattning 1

2 Propositionen 1

3 Motionerna 2

4 Yttranden m.m 5

5 Utskottet 6

5.1 Förändringar i bostadsförbättringsprogrammet 6

5.1.1 Behovet av förändringar m. m 6

5.1.2 Hyresgästinflytande vid ombyggnad 8

5.1.3 Kvarboendegaranti 10

5.1.4 Åtgärder avseende miljonprogrammets bostäder 14

5.1.4.1 Ombyggnadslån 14

5.1.4.2 Tilläggslån 15

5.1.5 Vissa tillgänglighetsfrågor 16

5.1.5.1 Statsbidrag för hissinstallationer i bostadshus
m.m 16

5.1.5.2 Hissinstallation som villkor för ombyggnadslån 17

5.1.5.3 Amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad
utan hissinstallation 17

5.1.6 Stöd till energisparåtgärder 18

5.1.6.1 Ombyggnadslån för energisparåtgärder i egnahem
18

5.1.6.2 Riktade energibidrag 19

5.1.7 Kommunernas arbete med bostadsförbättring 20

5.1.8 Vissa övriga frågor avseende bostadsförbättringsprogrammets
inriktning m. m 22

5.2 Åtgärder för att främja produktionen av nya bostäder på vissa
orter 26

5.3 Den bostadspolitiska administrationen 29

5.4 Vissa bostadsfinansieringsfrågor 31

5.4.1 Beräkningen av låne- och bidragsunderlaget för ny- och
ombyggnadslån m. m 31

5.4.2 Räntestöd för underhåll m. m 31

5.4.3 Låneandel för kooperativ hyresrätt 32

5.5 Övriga frågor 32

5.5.1 Redovisning av kostnaderna beträffande förslagen i propositionen
32

5.5.2 Avveckling av prioriteringssystemet för bostadsobligationer
33

5.6 Hemställan 35

Reservationer

1 Avveckling av statsbidragen till den s. k. ROT-verksamheten (m) 39

2 Inriktningen av bostadsförnyelsen (m) 40

3 Hyresgästyttrande som villkor för ombyggnadslån (m) 40

4 Formerna för hyresgästernas yttrande vid ombyggnadslån (fp, c) 41

5 Införande av en kvarboendegaranti (m, fp, c) 42

6 Kvarboendegarantins utformning (vpk) 42

7 Undantag från 30-årsregeln för ombyggnadslån (m, fp) 44

8 Tillämpningsområdet för tilläggslån samt ramarna för tilläggslångivningen
(m, fp) 44

9 Fortsatt bidragsgivning för hissinstallationer m. m. (m) 45

10 Hissinstallation som villkor för ombyggnadslån (m) 45

11 Amorteringstiden för ombyggnadslån vid ombyggnad utan hiss (m) 46 66

12 Inräknande av energisparåtgärder i låneunderlaget för allmänna BoUI986/87:7

samlingslokaler (m) 46

13 Riktade energibidrag för budgetåren 1987/88 och 1988/89 (c, vpk) 46

14 Avsteg från kravet på fullvärdig bostad (m, fp, c) 47

15 Villkoren för ombyggnadslån (fp) 48

16 Villkoren för ombyggnadslån (m) 48

17 Långivningen till lägenhetssammanslagningar m. m. (m, fp, c) ... 48

18 Redovisning av utfallet av de år 1985 antagna reglerna för ombyggnad
av ålderdomshem (m, fp, c) 49

19 Reglerna för ombyggnadslån (fp, c) 49

20 Reglerna för ombyggnadslån (m) 50

21 Statliga bidrag för att förbättra miljön i s. k. radonhus (fp, c) .... 50

22 Införande av hyresrabatter m. m. (m, fp, c) 51

23 Rambegränsningar för bostadsförbättringsverksamheten på vissa
orter (m, fp) 52

24 Stockholmsregionens utveckling (m) 53

25 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen (m) 54

26 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen (fp) 54

27 Riktlinjerna för den bostadspolitiska administrationen (vpk) .... 56

28 Avsättningar till konsolideringsfond m. m. (vpk) 57

29 Beräkningen av konsolideringsfondens storlek (m) 57

30 Låneandel för kooperativ hyresrätt (m, fp) 58

31 Avvecklingen av prioriteringssystemet (m, c, fp) 58

Särskilda yttranden

1 Avveckling av prioriteringssystemet för bostadsobligationer (m,

fp, c) 59

2 Inriktningen av bostadsförnyelsen m. m. (vpk) 60

Bilagor

1 Konstitutionsutskottets yttrande KU 1986/87:7 y 63

2 Motionsyrkandenas behandling 65

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986

67