Bostadsutskottets betänkande
1986/87:6

om ändringar i hyres- och
bostadsrättslagstiftningen
(prop. 1986/87:37 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas propositionen såvitt avser frågan om förlängning
till utgången av år 1987 av lagstiftningen om hyresgästernas inflytande över
reparationer i den egna lägenheten. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.
I en reservation (fp, vpk) föreslås att lagstiftningen permanentas.

I betänkandet behandlas även vad i propositionen föreslagits om försöksverksamhet
med s.k. kooperativ hyresrätt under tiden den 1 januari
1987—den 31 december 1991. Regeringsförslaget tillstyrks av utskottet. I
en reservation (m, fp) yrkas avslag på propositionen i denna del.

Utskottet avstyrker en motion (c) i vilken yrkas att riksdagen skall
begära förslag som gör det möjligt för de boende att genom en ekonomisk
förening vara delägare i en fastighet genom erläggande av en viss bestämd
insats. I en reservation (c) föreslås riksdagen bifalla motionsförslaget.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:37 föreslagit riksdagen att anta i
propositionen intagna förslag till

1. lag om ändring i jordabalken

2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.

4. lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare

5. lag om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt

6. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

I detta betänkande behandlar utskottet förslagen om hyresgästers inflytande
över reparationer i den egna lägenheten samt om kooperativ förvaltning
av hyreshus. Detta innebär att utskottet delvis behandlar lagförslagen
under 1 och 2 ovan samt förslaget under 5 i dess helhet.

Övriga förslag i propositionen kommer utskottet att behandla våren
1987.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet de med anledning av propositionen

väckta motionerna 1986/87: 1

BoU

1986/87:6

1 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 6

BolOl av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs BoU 1986/87:6

2. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar att 15 §
tredje stycket hyreslagen skall utgå,

Bol02 av Erling Bager m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt,

8. att riksdagen beslutar att stryka 12 kap. 15 § tredje stycket jordabalken,

Bol03 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

4. att riksdagen beslutar att avslå förslag till ny lag om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt,

BolOS av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en lagstiftning
som möjliggör samverkan mellan boende i form av en ekonomisk
förening i enlighet med vad som anförs i motionen.

Övriga yrkanden i de ovan nämnda motionerna samt motion 1986/

87:Bol04 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) kommer utskottet
att behandla våren 1987 i samband med behandlingen av övriga förslag i
proposition 1986/87:37.

Utskottet

Hyresgästernas inflytande över reparationer i den egna
lägenheten

Bestämmelser om hyra finns i 12 kap. jordabalken som därför brukar
benämnas hyreslagen. Enligt lagens 15 § andra stycket skall hyresvärden,
om lägenheten helt eller delvis är uthyrd till bostad, i bostadsdelen med
skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning och andra sedvanliga
reparationer med anledning av lägenhetens försämring genom ålder
och bruk. Riksdagen beslöt emellertid år 1983 (BoU 1983/84:5) att ändra
lagen så att vad nu angivits om hyresvärdens underhållsskyldighet inte
gäller om något annat avtalats i en förhandlingsöverenskommelse enligt
hyresförhandlingslagen (1978:304). Lagändringen, som trädde i kraft den 1
januari 1984 tidsbegränsades genom ett nytt tredje stycke till utgången av
år 1986.

Vid behandlingen av motsvarande förslag år 1983 anförde bostadsutskottet
att det fanns skäl att låta en arbetsgrupp göra en utvärdering av
erfarenheterna av ett ökat hyresgästinflytande över vissa reparationer
vartill lagändringen ju syftade. Detta gav riksdagen som sin mening regeringen
till känna. Med anledning av riksdagens beslut i denna del inrättades
inom bostadsdepartementet en arbetsgrupp för att göra den av riksdagen
begärda utvärderingen. Arbetsgruppen redovisade i mars i år resultatet av
sina överväganden.

I propositionen anförs att s. k. hyresgäststyrt underhåll tillämpats endast
cirka två år eller kortare tid när arbetsgruppens utvärdering slutförts. 2

Denna tid anses i propositionen vara för kort för att effekterna av reformen BoU 1986/87:6
skall kunna bedömas med någon säkerhet. Sålunda anges utvärderingen
inte ge underlag för några bestämda bedömningar av de långsiktiga effekterna
i fråga om bostadsföretagens ekonomi eller underhållsnivå i stort.

Slutligen anges i propositionen att ett forskningsprojekt påböijats som
ytterligare syftar till att kartlägga och belysa effekterna av 1983 års lagändring.
Projektet beräknas avslutas under år 1987.

Med hänvisning till vad nu redovisats föreslås i propositionen att bestämmelserna
i 15 § andra stycket 2 hyreslagen förlängs till utgången av år
1987.

I motionerna Bo 101 (vpk) yrkande 2 och Bo 102 (fp) yrkande 8 föreslås
att lagstiftningen permanentas och att följaktligen 15 § tredje stycket utmönstras
ur lagen. Motionärerna anser att erfarenheterna av 1983 års
lagändring är sådana att lagen bör gälla fortsättningsvis.

Utskottet, som anser att bl. a. resultatet av pågående forskningsarbete
bör ligga till grund för de kommande övervägandena om lagstiftningens
mera permanenta utformning, vill erinra om att arbetsgruppen visserligen
anfört att erfarenheterna av ett hyresgäststyrt underhåll är positiva men att
vissa farhågor kvarstår när det gäller sysselsättningen inom måleribranschen.

Vad i propositionen och i motionerna anförts har vid en sammanvägning
lett utskottet till slutsatsen att regeringens förslag till utformning av 15 §
hyreslagen bör antas av riksdagen. Motionsförslagen från vänsterpartiet
kommunisterna och folkpartiet avstyrks. Bestämmelsen om hyresgästens
inflytande över reparationer i den egna lägenheten föreslås sålunda förlängd
till utgången av år 1987.

Ytterligare en i propositionen aktualiserad fråga om ändring i hyreslagen
tar utskottet upp i detta betänkande. I 71 § tredje stycket sista meningen
föreslås den ändringen i förhållande till gällande ordning att en besvärshandling
skall ges in till hyresnämnden i stället för till den domstol som
skall pröva besvären. Ändringen är en följdändring till den nya förvaltningslagen
(1986:223) som träder i kraft den 1 januari 1987. Enligt denna
lag skall nämligen besvärshandlingen tillställas den myndighet som har
meddelat det överklagade beslutet. En skrivelse med överklagande skall i
enlighet med denna ordning ges in till den hyresnämnd vars beslut överklagas.

Den föreslagna nya ordningen bör dock enligt propositionen inte gälla
beslut som har meddelats före ikraftträdandet. En ändring härom i övergångsbestämmelserna
förordas.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om ändring i hyreslagens
71 § tredje stycket sista meningen och i övergångsbestämmelserna.

Övriga förslag till ändringar i 71 § behandlar utskottet våren 1987.

Kooperativ förvaltning av hyreshus

1 propositionen läggs fram ytterligare förslag i avsikt att göra det möjligt att
inom hyresrättens ram öka inflytandet över bostäderna.

Bostadsministern konstaterar att inflytandet över boendet är olika förde- 3

lat. De som bor i eget hus har stort inflytande över både kostnader och BoU 1986/87:6
kvalitet. Bostadsrättshavare har gemensamt i sin förening möjlighet att ta
det fulla ansvaret för sitt boende. Inte minst mot bakgrund av att kostnaderna
för drift och underhåll under senare år ökat kraftigt betonas i propositionen
önskvärdheten av att också hyresgästerna får ett större inflytande
över bostädernas ekonomi och förvaltning. I propositionen anför bostadsministem
att han ser mycket positivt på den utveckling som under medverkan
av hyresmarknadens parter pågår i syfte att förbättra de boendes
inflytande. Detta inflytande bör enligt hans uppfattning inte regleras. Det
bör i stället utvecklas på de boendes egna villkor och utifrån deras behov
och förutsättningar. Om gällande lagstiftning förhindrar en positiv utveckling
av boendeinflytandet bör den ändras. I sammanhanget erinras i propositionen
om det förslag som behandlats ovan om hyresgästernas ökade
inflytande över reparationer i den egna lägenheten.

Mot bakgrund av uppfattningen om ett ökat inflytande för hyresgästerna
läggs i propositionen fram ett förslag om s.k. kooperativ hyresrätt. Syftet
anges framför allt vara att skapa en självförvaltningsform inom hyresrättens
ram.

I avsikt att pröva och utveckla formerna för ett ökat hyresgästinflytande
föreslås riksdagen anta en lag om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt. Lagen har utformats så att regeringen utan hinder av bestämmelserna
i 79 § bostadsrättslagen (1971:479) försöksvis skall kunna lämna
ekonomiska föreningar tillstånd att bedriva verksamhet, i vilken föreningen
tillämpar villkor som innebär att det med andelsrätt i föreningen följer
en rätt att hyra bostadslägenhet (kooperativ hyresrätt). Av redovisningen i
propositionen framgår det att i dag kan finnas hinder i 79 § bostadsrättslagen
om andelsupplåtelse. För att undvika att nu göra några genomgripande
förändringar i bostadsrättslagen och mot bakgrund av att en särskild utredare
tillkallats som skall se över bl. a. denna lag förordas i propositionen en
särskild lag av temporär karaktär. Sistnämnda lag föreslås sålunda gälla
under femårsperioden den 1 januari 1987 till utgången av år 1991.

Tillstånd till upplåtelse med kooperativ hyresrätt enligt den föreslagna
lagen får lämnas om den kommun i vilken föreningen skall bedriva sin
verksamhet tillstyrker detta. Visst krav på kommunal representation i
föreningens styrelse föreskrivs också. Om tillstånd lämnas får regeringen
medge föreningen dispens från vissa villkor i hyreslagen samt från bostadssaneringslagen
och hyresförhandlingslagen. Beträffande hyreslagen föreslås
dispens få medges från föreskriften om hyresvärdens reparationsskyldighet
enligt 15 § andra stycket och från föreskrifter i 19 § om att hyran
skall vara till beloppet bestämd i hyresavtalet. Regeringen föreslås också
kunna ställa upp andra sådana villkor för föreningens verksamhet att syftet
med försöksverksamheten kan uppnås.

Vad nu redovisats om regeringens förslag till lag om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt innebär att möjligheter ges att i princip pröva de
regler om andelsupplåtelse m. m. som, efter dispens från bestämmelserna i
79 § bostadsrättslagen, tillämpas av Stockholms kooperativa bostadsförening
ek. för.

I två motioner yrkas avslag på regeringsförslaget. Det gäller motionerna 4

Bol02 (fp) yrkande 7 och Bo 103 (m) yrkande 4. I den förstnämnda BoU 1986/87:6

motionen anförs att bostadsrättsboendet bör uppmuntras. Det bör bli

lättare för de boende att i bostadsrättens form överta sina lägenheter. För

dem som i stället föredrar hyresrätt bör olika former av boendeinflytande

utvecklas. Underhållsreglerna anges vara ett viktigt steg i rätt riktning. I

motionen anges även att försök att korsa hyresrätt och bostadsrätt bara

skapar osäkerhet bland allmänheten om gällande villkor.

I motionen från moderata samlingspartiet kritiseras lagförslaget och
bl. a. den möjlighet som regeringen avses få att ställa sådana villkor för
föreningens verksamhet att syftet med försöksverksamheten kan uppnås.

Motionärerna anser lagstiftningen alltför oprecis. Regeringen avses få möjligheter
att föreskriva helt skilda villkor mellan olika föreningar i landet.

Riksdagen bör enligt motionärerna inte anta en lag enligt vilken regeringen
får nära nog fria händer vad gäller lagens tillämpning.

I ytterligare en motion - motion Bo 105 (c) — tas upp frågan om hur ett
boendeinflytande bör utformas. Motionärerna accepterar att en försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt inleds men föreslår att riksdagen hos
regeringen begär förslag om en ny lagstiftning så att ”kooperativ äganderätt
av bostäder” skall kunna prövas. Motionärerna anser att en form bör
utvecklas i vilken medlemmen i en kooperativ förening blir delägare i
fastigheten genom erläggande av en viss bestämd insats. I motionens
yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att begära förslag hos regeringen om
en lagstiftning som möjliggör samverkan mellan boende i en ekonomisk
förening i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet behandlar inledningsvis förslaget i propositionen om en lag om
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt och de däremot ställda motionerna
Bol02 (fp) yrkande 7 och Bol03 (m) yrkande 4. Strävanden att ge
de boende ett inflytande över sitt boende och sin boendemiljö måste
bedömas mycket positivt. De boendes inflytande över bostäderna bestäms
i dag i huvudsak av de olika upplåtelseformerna. Egenägda bostäder och
bostadsrättsboende ger goda möjligheter till inflytande. Förslag om att i
olika former ge också hyresgästerna ett berättigat ökat boendeinflytande
bör rimligen inte hindras av gällande lagstiftning. Det förslag som nu
föreläggs riksdagen bygger i allt väsentligt på den s.k. SKB-modellen. Till
skillnad från t. ex. HSB som upplåter lägenheter med bostadsrätt upplåter
SKB, som alltså är en ekonomisk förening, lägenheter med hyresrätt. Som
framgått ovan anses bostadsrättslagen inte medge att inflytandet för hyresgäster
genom s.k. kooperativ hyresrätt förverkligas utöver vad som förekommer
i dag genom SKB:s efter dispens medgivna verksamhet. Med den
inställning som utskottet redovisat ovan och som innebär att olika möjligheter
bör prövas att öka hyresgästernas inflytande över sitt boende finns
enligt utskottets mening goda motiv för riksdagen att ge lagstiftningen en
sådan utformning att ett ökat hyresgästinflytande uppnås.

Utskottet har då närmast att ta ställning till om den i propositionen
föreslagna lagstiftningen givits en lämplig utformning. Lagen avses gälla
under fem år och ge utrymme för en försöksverksamhet. Det ligger i
sakens natur att det i tillämpningen av en sådan lag måste ges utrymme att
närmare pröva olika modeller för hur ett hyresgästinflytande praktiskt 5

skall förverkligas. Genom försöksverksamheten kan olika former prövas BoU 1986/87:6
innan ställning tas till frågan om en permanent lagstiftning. Försöksverksamheten
bör också, som anges i propositionen, kunna ge svar på frågan
om vilket intresse som finns hos hyresgästerna för den form av boende
som kommer att möjliggöras om riksdagen antar lagen.

Utskottet kan sålunda inte dela uppfattningen i motionerna Bol02 (fp)
och Bo 103 (m) om att ett ökat hyresgästinflytande i den kooperativa
hyresrättens form skulle avstås. Motionärerna i motion Bo 103 (m) menar
att de boendes inflytande över sitt boende bäst sker genom ett ägande
direkt eller indirekt. I motion Bol02 (fp) anförs att bostadsrättsboendet bör
uppmuntras och att nuvarande upplåtelseformer är tillräckliga.

Tydligen har motionärerna en annan syn på inflytandefrågorna än utskottet.
Utskottet finner det värdefullt att inflytandet kan utvecklas utan
direkt anknytning till ägandet. Vid en sådan inställning blir det naturligt att
medverka till att åtgärder vidtas i avsikt att undanröja eventuella hinder för
att öka hyresgästernas inflytande. Utskottet avstyrker sålunda de båda
motionsyrkandena och föreslår riksdagen att anta den i propositionen
intagna lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt samt ändringen
i 79 § bostadsrättslagen. De båda lagarna föreslås träda i kraft den 1
januari 1987.

Yrkande 2 i motion Bo 105 (c) om att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om en lagstiftning som möjliggör samverkan mellan boende i
en ekonomisk förening genom vilken de boende är delägare i fastigheten
bör inte nu vinna riksdagens bifall. Bl. a. bör erfarenheter av den ovan
föreslagna lagstiftningen vinnas. Det kan också finnas skäl att avvakta
resultatet av den översyn av bostadsrättslagen som pågår. Motionsyrkandet
avstyrks med hänvisning till det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hyresgästernas inflytande över reparationer i den
egna lågenheten

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87:37 och med avslag
på motionerna 1986/87: BolOl yrkande 2 och 1986/87: Bol02 yrkande
8 antar vid detta betänkande fogat och som bilaga 1 betecknat
förslag till lag om ändring i jordabalken såvitt avser 15 §,

2. beträffande besvärsförfarandet med anledning av den nya förvaltningslagen att

riksdagen med bifall till proposition 1986/87:37 antar vid detta
betänkande fogat och som bilaga 1 betecknat förslag till lag om
ändring i jordabalken såvitt avser 79 § och övergångsbestämmelserna,

3. beträffande kooperativ hyresrätt

att riksdagen med bifall till proposition 1986/87: 37 och med avslag
på motionerna 1986/87: Bol02 yrkande 7 och 1986/87: Bol03 yrkande
4 antar vid detta betänkande fogat och som bilaga 1 betecknat

förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) och lag om BoU 1986/87:6
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,

4. beträffande vissa överväganden om bostadskooperativ
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol05 yrkande 2.

Stockholm den 2 december 1986

På bostadsutskottets vägnar

Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s). Rolf Dahlberg (m). Magnus Persson (s), Erling Bager (fp). Per Olof
Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus
(c), Tore Claeson (vpk) och Britta Sundin (s).

Reservationer

1 Hyresgästernas inflytande över reparationer i den egna
lägenheten (mom. 1)

Erling Bager (fp), Karl-Göran Biörsmark (fp) och Tore Claeson (vpk) anser
att

dels den del av utskottets betänkande på s. 3 som börjar "Utskottet som”
och slutar "år 1987” bort lyda:

Erfarenheterna av 1983 års lagändring är positiv. Det konstaterades av
den arbetsgrupp som utvärderat effekterna av den temporära lagstiftningen.
Gruppen anför också att det inte framkommit några negativa synpunkter
av 1983 års lagändring. Utskottet instämmer med vad i motionerna
BolOl (vpk) och Bol02 (fp) föreslagits om att lagstiftningen nu bör permanentas.
Denna uppfattning delas av flera av de remissinstanser som yttrat
sig över arbetsgruppens förslag bl. a. av Hyresgästernas riksförbund och
av de allmännyttiga bostadsföretagens organisation SABO. Utskottet finner
inte tillräckliga skäl föreligga att avvakta det forskningsprojekt om
effekterna av 1983 års lagändring som pågår.

Med hänvisning till vad nu anförts finner utskottet att 15 § tredje stycket
hyreslagen bör upphöra att gälla vid utgången av år 1986. Därmed ansluter
sig utskottet till vad i motionerna BolOl (vpk) och Bol02 (fp) föreslagits.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande hyresgästernas inflytande över reparationer i den
egna lägenheten

att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: BolOl yrkande BoU 1986/87:6
2 och 1986/87: Bol02 yrkande 8 och med avslag på proposition 1986/

87:37 antar 12 kap. 15 § jordabalken med den lydelse som i bilaga 2
till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

2 Kooperativ hyresrätt (mom. 3)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp) och Bertil Danielsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar ”Utskottet
behandlar” och på s. 6 slutar ”januari 1987” bort lyda:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen om att olika
åtgärder bör vidtas i avsikt att stärka även hyresgästernas inflytande över
sin boendemiljö. Detta bör göras bl.a. genom att det görs lättare för de
boende att i bostadsrättens form överta sina lägenheter. Om den modell för
boendeinflytande som läggs fram i propositionen förverkligas är risken
uppenbar att oklara ansvarsförhållanden skapas bland allmänheten om
vilka villkor som egentligen gäller. Det finns goda skäl att renodla upplåtelseformerna
och nöja sig med dem som redan är väl kända och där villkoren
är väl genomarbetade. Utskottets principiella inställning är sålunda att en
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt inte bör genomföras. Det
förtjänar även att påpekas att den i propositionen föreslagna lagen är så
översiktlig och oprecis att den enbart av detta skäl inte bör godtas. I lagen
föreslås regeringen ges sådana fullmakter för verksamheten att det är
omöjligt att förutsäga lagstiftningens tillämpning. Att riksdagen skulle lämna
regeringen nära nog fria händer kan inte accepteras. Utskottet avstyrker
därför lagförslaget även av skälet att det ur formell synpunkt inte är
acceptabelt.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de boendes inflytande över
boendet bör ökas, t. ex. genom att de allmännyttiga bostadsföretagen
erbjuder de hyresgäster som så önskar att ta över sina lägenheter med
bostadsrätt. Till denna och andra frågor om inflytandet över boendet
återkommer utskottet våren 1987.

Utskottet föreslår att riksdagen bifaller motionerna Bol02 (fp) yrkande 7
och Bol03 (m) yrkande 4. Detta innebär avslag på regeringens förslag till
lag om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt och om ändring av
bostadsrättslagens 79 §.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande kooperativ hyresrätt
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo 102 yrkande
7 och 1986/87:Bol03 yrkande 4 avslår förslaget i proposition 1986/

87:37 såvitt avser ändringen i 79 § bostadsrättslagen (1971:479) och
förslaget till lag om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt,

3 Vissa överväganden om bostadskooperativ (mom. 4) BoU 1986/87:6

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Yrkande 2” och
slutar ”det anförda” bort lyda:

Det finns, som förordas i motion Bo 105 (c), goda motiv att pröva även en
form med kooperativt ägande av bostäder, dvs. en form där den boende
blir delägare i fastigheten genom erläggande av en viss bestämd insats. Den
boende har då ansvaret för den egna bostaden i fastigheten på samma sätt
som i en bostadsrättsförening. Skillnaden i förfoganderätt i förhållande till
bostadsrätten är att den boende vid avflyttning återfår sin insats och att
föreningen antar en ny medlem. Enligt utskottets uppfattning bör medlemmarnas
rättigheter och skyldigheter kunna regleras inom ramen för en
ekonomisk förening.

En översyn av lagen om ekonomiska föreningar bör därför ske för att
möjliggöra en sådan ordning. Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen
begär ett förslag i frågan. Därmed tillstyrker utskottet yrkande 2 i
motion 105 (c).

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande vissa överväganden om bostadskooperativ
att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bol05 yrkande 2
hos regeringen begär förslag om en lagstiftning om samverkan mellan
boende i enlighet med vad utskottet anfört,

4 Vissa överväganden om bostadskooperativ (mom. 4,
motiveringen)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp). Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp) och Bertil Danielsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Yrkande 2” och
slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att boendeinflytandet
bör utvecklas inom ramen för de upplåtelseformer som i dag finns på
bostadsmarknaden. Den upplåtelseform som behandlas i motion Bo 105 (c)
bör inte förverkligas. Yrkande 2 i motionen bör avslås av riksdagen.

I propositionen intagna och av utskottet tillstyrkta

BoU 1986/87:6

Bilaga 1

1 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 15 och 71 §§ jordabalken1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som
anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats eller följer av andra
stycket.

Om lägenheten helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden i
bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning
och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring
genom ålder och bruk. Detta gäller dock inte, om något annat har
avtalats och

1. hyresavtalet avser ett enfamiljshus, eller

2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) och de avvikande bestämmelserna har tagits in i en
förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda lag.

Andra stycket 2 gäller endast un- Andra stycket 2 gäller endast till
der tiden den 1 januari 1984—den utgången av år 1987.

31 december 1986.

Följer av ett hyresförhållande en rätt att använda utrymmen som är
avsedda att användas gemensamt av hyresgästerna, skall hyresvärden
hålla utrymmena i sådant skick som anges i 9 § första stycket, om inte
annat har avtalats.

71 §

Hyrestvister som ej enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden och inte
heller rör kollektivavtal skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars
område fastigheten är belägen.

Om laga domstol i tvister med anledning av tillfällig upplåtelse av hus
eller del av hus för uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas
enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:847)
finns bestämmelser i dessa lagar.

Överklagande som avses i 70 §
tas upp, om den rör kollektivavtal,
av arbetsdomstolen och i annat fall
av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen
skall ges in till den domstol
som har att ta upp besvären.

Ett överklagande som avses i 70 §
tas upp, om den rör kollektivavtal,
av arbetsdomstolen och i annat fall
av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen
skall ges in till hyresnämnden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Den äldre lydelsen av 71 § tredje stycket sista meningen skall tillämpas
i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

2 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)' att 79 §
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 §

Förening eller aktiebolag får ej upplåta andelsrätt med vilken följer rätt
att för begränsad tid besitta eller hyra bostadslägenhet. Vad som sagts nu
äger motsvarande tillämpning i fråga om andel i handelsbolag.

Träffas i strid med första stycket vid upplåtelse av lägenhet förbehåll om
förvärv av andelsrätt, gäller förbehållet ej mot den till vilken lägenheten
upplåtits.

Enligt lagen (0000:00) om försöksverksamhet
med kooperativ
hyresrätt kan regeringen lämna
ekonomiska föreningar tillstånd att
bedriva verksamhet utan hinder av
bestämmelserna i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987. Bestämmelsen i tredje
stycket gäller till utgången av år 1991.

BoU 1986/87:6

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1982:353.

3 Förslag till
Lag om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
Härigenom föreskrivs följande.

1 § Enligt denna lag får regeringen försöksvis lämna ekonomiska föreningar
tillstånd att utan hinder av bestämmelserna i 79 § bostadsrättslagen
(1971:479) bedriva verksamhet i vilken föreningen tillämpar villkor
som innebär att det med andelsrätt i föreningen följer en rätt att hyra
bostadslägenhet (kooperativ hyresrätt).

2 § Tillstånd får lämnas om den kommun i vilken föreningen skall bedriva
sin verksamhet tillstyrker denna och om föreningens stadgar föreskriver
att minst en av kommunen utsedd ledamot och suppleant för denne skall
ingå i föreningens styrelse.

3 § Om tillstånd lämnas, får regeringen

1. medge föreningen rätt att tillämpa villkor som avviker från 12 kap.
15 § andra stycket första meningen och 19 § jordabalken,

2. medge undantag från tillämpningen av bostadssaneringslagen
(1973:531) och hyresförhandlingslagen (1978:304) i fråga om hus som
föreningen förvaltar,

3. ställa sådana villkor för föreningens verksamhet att syftet med försöksverksamheten
kan uppnås.

4 § Kommunen skall fortlöpande följa försöksverksamheten och på begäran
av regeringen lämna sådana uppgifter som behövs för att verksamheten
skall kunna utvärderas.

Kommunen skall bistå föreningar som har lämnats tillstånd enligt denna
lag med behövliga råd och upplysningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987 och gäller till utgången av år
1991.

Tillstånd som har meddelats enligt denna lag skall fortfarande gälla efter
utgången av lagens giltighetstid.

BoU 1986/87:6

Bilaga 1

Tillhör reservation 1 (fp, vpk)

Reservanternas

BoU 1986/87:6

Bilaga 2

Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 15 § jordabalken1 skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 §

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som
anges i 9 § första stycket, om ej annat har avtalats eller följer av andra
stycket.

1. hyresavtalet avser ett enfamiljshus, eller

2. hyresavtalet innehåller förhandlingsklausul enligt hyresförhandlingslagen
(1978:304) och de avvikande bestämmelserna har tagits in i en
förhandlingsöverenskommelse enligt nämnda lag.

Andra stycket 2 gäller endast under
tiden den I januari 1984-den
31 december 1986.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986