Bostadsutskottets betänkande
1986/87:5

om besvärsförfarandet enligt byggnadsstadgan
(1959:612) med anledning av nya förvaltningslagen
(1986:223)

Sammanfattning

I betänkandet tar bostadsutskottet ett initiativ till ändring av besvärsreglerna
i 71 § 1 mom. byggnadsstadgan så att - med avvikelse från nya förvaltningslagens
motsvarande regler - ordningen för ingivande av besvär över byggnadsnämndens
beslut m. m. kommer att förbli den som gäller nu och som även
skall gälla enligt den nya plan- och bygglagen.

Utskottet

Den 1 januari 1987 träder enligt riksdagens beslut den nya förvaltningslagen
(1986:223) i kraft. Lagen gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av
ärenden m.m. Om en annan lag eller en förordning innehåller någon
bestämmelse som avviker från förvaltningslagen, gäller den bestämmelsen.

Beträffande överklagande av beslut innehåller förvaltningslagen några
nyheter i förhållande till den hittills gällande ordningen. Skrivelsen med
överklagandet skall ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (23 §
andra stycket första meningen). Det är också denna myndighet som prövar
om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen
kommit in för sent, skall samma myndighet avvisa den. Skrivelsen skall dock
inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden
en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Inte heller skall skrivelsen
avvisas, om den inom överklagandetiden har kommit in till den myndighet
som skall pröva överklagandet. I ett sådant fall skall denna myndighet
vidarebefordra skrivelsen till den myndighet som har meddelat det överklagade
beslutet och samtidigt lämna uppgift om vilken dag skrivelsen kom in till
den högre instansen (24 §). Om beslutsmyndigheten inte avvisar skrivelsen,
skall myndigheten överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till
den myndighet som skall pröva överklagandet (25 §). - Motsvarande ordning
skall även tillämpas av förvaltningsdomstolarna (7 § förvaltningsprocesslagen
i lydelse enligt SFS 1986:224).

Den hittills gällande ordningen enligt den nuvarande förvaltningslagen
(1971:290) innebär sammanfattningsvis att överklagandet, besvärshandlingen,
tillställs den förvaltningsmyndighet eller förvaltningsdomstol som har att
pröva besvären. Besvär som inte anförts i rätt tid tas inte upp till prövning,
såvida inte förseningen beror på en felaktig underrättelse om hur överklagande
skall ske eller besvären kommer in i rätt tid till den myndighet som

BoU

1986/87:5

1 Riksdagen 1986187.19 sami. Nr 5

meddelat det överklagade beslutet. Denna ordning tillämpas bl. a. på besvär
över beslut av byggnadsnämnd enligt 71 § 1 mom. byggnadsstadgan
(1959:612), BS.

Den 1 juli 1987 skall enligt riksdagens beslut den nya plan- och bygglagen,
PBL, träda i kraft. I 13 kap. 2 § PBL anges vilka beslut enligt PBL av
kommunfullmäktige och kommunala nämnder som får överklagas genom
besvär hos länsstyrelsen. 113 kap. 3 § föreskrivs att dessa beslut överklagas
genom att en besvärshandling ges in till länsstyrelsen. Besvär som inte har
anförts i rätt tid får inte tas upp till prövning, såvida inte förseningen beror på
en felaktig besvärshänvisning eller besvären kommit in i rätt tid till
kommunen. I PBL behålls alltså den ordning som gäller enligt den nuvarande
förvaltningslagen såvitt avser överklagande av kommunala beslut. När det
däremot gäller överklagande av länsstyrelsens beslut hos regeringen eller hos
kammarrätten finns det inga från förvaltningslagen, eller den däremot
svarande regeln i 7 § förvaltningsprocesslagen, avvikande föreskrifter i PBL.
Sådana överklaganden skall alltså ges in till länsstyrelsen, som prövar om de
kommit in i rätt tid innan handlingarna vidarebefordras till överinstansen.

Skälet till att PBL innehåller från nya förvaltningslagen avvikande regler i
fråga om besvär över kommunens beslut är att en anpassning till de nya
principerna skulle medföra att kommunfullmäktige skulle behöva pröva om
besvär över dess beslut kommit in i rätt tid. En sådan ordning skulle vara
främmande i förhållande till kommunfullmäktiges hittillsvarande uppgifter.
Frågan hänger dessutom samman med frågan om en anpassning av reglerna
om ingivande av kommunalbesvär enligt kommunallagen till förvaltningslagens
nya regler. Den senare frågan är föremål för överväganden i regeringskansliet.
På bostadsutskottets förslag har riksdagen beslutat att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet av vidare
överväganden rörande en anpassning av PBL:s besvärsordning till nya
förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen (BoU 1986/87:1 s. 126).

När nya förvaltningslagen träder i kraft den 1 januari 1987 kommer
sålunda - om inte något mellankommande beslut fattas av riksdagen -ordningen för ingivande av besvär över byggnadsnämndens beslut att ändras.
Det innebär alltså att en skrivelse med överklagande av t. ex. byggnadslovsbeslut
skall ges in till byggnadsnämnden och att det är nämnden som har att
pröva om besvären skall avvisas. När därefter PBL träder i kraft den 1 juli
1987 kommer ordningen åter att ändras, denna gång tillbaka till den ordning
som nu gäller. Detta är enligt bostadsutskottets mening otillfredsställande.
Att byta system under en halvårsperiod skulle kunna leda till förvirring hos
allmänheten och oreda även hos kommunerna. Systembytet framstår också
som omotiverat mot bakgrund av att ytterligare överväganden skall göras
rörande frågan om ingivande av besvär över kommunala beslut enligt PBL.
Bostadsutskottet anser därför att det finns goda skäl för att den rådande
ordningen skall fortsätta att gälla tills PBL träder i kraft och de tillkommande
övervägandena redovisats för riksdagen.

I följdlagstiftningsarbetet till den nya förvaltningslagen (prop. 1986/87:39,
KU 11) har det inte varit aktuellt att ta upp den här behandlade frågan.
Bostadsutskottet tar därför ett eget initiativ för att frågan skall få en lösning.

En lösning, som står i god överensstämmelse med förvaltningslagens

BoU 1986/87:5

2

grundprincip att avvikande bestämmelser har sin plats i resp. specialförfattning,
nås genom att till 71 § 1 mom. BS fogas bestämmelser som, med
avvikelse från förvaltningslagens regler, innebär att den nuvarande ordningen
i princip fortsätter att gälla. Den nya regeln i BS bör dock vara anpassad
både till PBL:s motsvarande regler och till nya förvaltningslagens regler i vad
dessa i övrigt avser handläggning av ärenden. I PBL särregleras nämligen
bara vissa handläggningsfrågor. Nya förvaltningslagens bestämmelser i
övrigt, inkl. de nyheter som finns där i fråga om möjlighet till omprövning av
beslut m.m., bör i tillämpliga delar få genomslag både i fråga om
handläggningen av ärenden enligt BS och därefter enligt PBL. Enligt 17 kap.
1 § PBL upphävs den 1 juli 1987, med de begränsningar som följer av samma
kapitel, bl. a. BS. Av 17 kap. 25 § PBL framgår att bl. a. förfarandet i
ärenden enligt byggnadslagen och BS skall följa äldre bestämmelser, om
byggnadsnämnden har avgjort ärendet före nämnda dag. Någon särskild
övergångsregel eller något nytt riksdagsbeslut fordras alltså inte beträffande
en komplettering av 71 § 1 mom. BS. Utskottet föreslår därför riksdagen att
göra ett tillägg till 71 § 1 mom. första stycket BS, med den innebörd som
beskrivits ovan och den lydelse som framgår av hemställan.

I nya förvaltningslagen har termen besvär bytts ut mot överklagande. I
PBL behålls däremot benämningen besvär. Även i 71 § 2 mom. BS, som inte
berörs i detta sammanhang, används denna term. Mot den bakgrunden bör
också det här förordade tillägget till 71 8 1 mom. BS utformas med
användande av orden besvär resp. besvärshandling. I övrigt bör tillägget
formuleras så att det ansluter till nya förvaltningslagens utformning. För
tydlighets skull bör tillägget innehålla en erinran om att besvärstiden är tre
veckor från delgivning av beslutet, trots att bestämmelsen i denna del inte
innebär någon avvikelse från förvaltningslagen.

Beträffande ordningen för ingivande av besvär över länsstyrelsernas beslut
i ärenden enligt BS kommer nya förvaltningslagens regler att få tillämpning.
Detsamma kommer att gälla enligt förvaltningsprocesslagen beträffande
besvär över kammarrätternas domar. Sådana beslut överklagas alltså genom
att besvärshandlingen ges in till den instans som meddelat det överklagade
beslutet. Som redan konstaterats innehåller PBL i detta hänseende ingen
specialreglering i förhållande till de nya principerna. Någon olägenhet av att
dessa slår igenom redan den 1 januari 1987 och alltså innan PBL träder i kraft
uppkommer därför inte.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar följande

BoU 1986/87:5

3

Förslag till
Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrivs att 71 § 1 mom. byggnadsstadgan (1959:612)' skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

71 § 1 mom.

Byggnadsnämndens beslut enligt
byggnadslagen (1947:385) eller denna
stadga får överklagas genom besvär
hos länsstyrelsen. Besvärshandlingen
skall inom tre veckor från den
dag då klaganden fick del av beslutet
inges till länsstyrelsen, som prövar
om besvären anförts i rätt tid. Har
besvären anförts för sent, skall länsstyrelsen
avvisa dem, om inte förseningen
beror pä att byggnadsnämnden
har lämnat klaganden en felaktig
underrättelse om hur man överklagar.
Besvären skall inte heller avvisas,
om besvärshandlingen inom besvärstiden
har kommit in till byggnadsnämnden.
I detta fall skall byggnadsnämnden
vidarebefordra besvärshandlingen
till länsstyrelsen och
samtidigt lämna uppgift om vilken
dag besvärshandlingen kom in till
nämnden. Om besvären inte avvisas,
skall länsstyrelsen infordra handlingarna
i ärendet från byggnadsnämnden.

Ett beslut av byggnadsnämnden att vägra medgivande till avvikelse från
fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan får dock inte överklagas.

1149 § byggnadslagen finns föreskrifter om att särskild klagan inte får föras
över nämndens beslut i vissa ärenden rörande stadsplan, byggnadsplan eller
tomtindelning.

Om någon annan myndighet än byggnadsnämnden har fått i uppdrag att
pröva nedan angivna ärenden, skall vad som föreskrivs om överklagande i
första stycket tillämpas på den myndighetens beslut i sådana ärenden. De
ärenden som avses är följande:

1. Ärenden om ställande av säkerhet enligt 38 § byggnadslagen för
fullgörande av fastighetsägares skyldighet att anordna utfartsväg eller avlopp
eller att betala bidrag till gatukostnader.

2. Ärenden enligt 60 § samma lag om betalningsvillkor för gatukostnadsersättning
m. m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

Byggnadsnämndens beslut enligt
byggnadslagen (1947:385) eller denna
stadga får överklagas genom besvär
hos länsstyrelsen.

BoU 1986/87:5

4

1 Stadgan omtryckt 1981:873.

Stockholm den 2 december 1986
På bostadsutskottets vägnar
Kjell A. Mattsson

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Maj-Lis Landberg
(s), Rolf Dahlberg (m), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof
Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus
(c), Tore Claeson (vpk) och Britta Sundin (s).

BoU 1986/87:5

5