Bostadsutskottets betänkande
1986/87:16

om bostäder åt unga (prop. 1986/87:93 _. TT

BoU

delvis) 1986/87:16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om införande av ett särskilt
ungdomsbostadsstöd och om finansiering vid nyproduktion av studentbostäder
jämte tolv motioner.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I fråga om ungdomsbostadsstödet
föreslås dock dels att stödet skall omfatta också studentbostäder, dels
att stöd skall kunna utgå till bostäder förmedlade fr. o. m. den 1 mars 1987.
I sammanhanget gör utskottet också ett tillkännagivande om bostadslångivningen
till vissa tillfälliga bostäder.

Samtliga behandlade motionsyrkanden avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 22 reservationer och 1 särskilt yttrande.

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1986187:93 bl. a. föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag till
kommuner för att stimulera tillskott av genomgångsbostäder för ungdomar,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om finansiering
vid nyproduktion av studentbostäder.

2 Motionerna m. m.

I betänkandet behandlas

dels de med anledning av proposition 1984/85:207 väckta motionerna 19841
85:

3217 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om överförande av beslut i bostadslånefrågor till kommunerna,

3219 av Kerstin Ekman och Olle Grahn (båda fp) vari såvitt nu är i fråga

hemställs 1

BoU

1986/87:

1 Riksdagen 1986187. 19 sami. Nr 16

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om försöksverksamhet med delegering till kommuner
av beslut i frågor om bostadslån m. m.,

dels de med anledning av proposition 1986/87:93 väckta motionerna 1986/
87:

Bo 128 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om bidrag till kommuner för
att stimulera tillskott av genomgångsbostäder för ungdomar,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ytterligare medel till ungdomsboendedelegationen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att stimulera nyproduktion av bostäder,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om beviljandet av statliga lån och finansieringen av
överkostnader,

Bol29 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ökad nyproduktion, i första hand av smålägenheter,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ombyggnadslån inte bör utgå för ombyggnader som innebär
lägenhetssammanslagningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en minskning av de byråkratiska och reglerande inslagen i
bostadspolitiken,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulans till lokala experiment,

7. att riksdagen avslår förslaget om ett ungdomsbostadsstöd,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag till ungdomsboendedelegationen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ungdomskontrakt med begränsat besittningsskydd,

Bol30 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om regeringens proposition 1986/87:93 om bostadspolitiken i övrigt och att
förslag snarast föreläggs riksdagen härom (yrkandet i vad avser bostadsbidragen
har behandlats i betänkande BoU 1986/87:10),

Bol3I av Alf Svensson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan
anförts beträffande förslag om bidrag till kommuner för att stimulera
tillskott av genomgångsbostäder för ungdomar,

Bol32 av Olof Johansson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av en konsekvent och långsiktigt inriktad
bostadspolitik,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för statliga ombyggnadslån,

BoU 1986/87: 16

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om regelsystemet vid såväl nyproduktion som ombyggnad
i syfte att öka tillgången på små lägenheter för ungdomar,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om samverkan mellan ungdomar för eget byggande (yrkandet
i vad avser bosparande behandlas av finansutskottet),

8. att riksdagen avslår förslaget om bidrag till kommuner för genomgångsbostäder
för ungdomar,

dels de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna 1986/87:

Bo218 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att bostadslån för nybyggnad bör
beviljas studentbostadsföretag med samma låneunderlag som för allmännyttiga
bostadsföretag,

Bo230 av Lars Ulander m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
studentbostadsföretag, som uppfyller vissa krav, jämställs med allmännyttigt
bostadsföretag vid fastställande av räntebidrag och bostadslån för
nyproduktion,

Bo253 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1986/87: A497 — såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen begär att regeringen förändrar reglerna för statliga bostadslån
så, att ungdomshotell kan byggas,

Bo258 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

17. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om byggande av studentbostäder,

Bo423 av Jan Sandberg (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tendenser
till kategoriboende för ungdomar aktivt skall motverkas.

I ärendet har skrivelser inkommit från Stiftelsen Göteborgs ungdomsbostäder,
SABO och Ensamståendes intresseorganisation.

3 Utskottet

3.1 Ungdomsbostadsstöd

Enligt bostadsministern har många kommuner i dag en så stor brist på
lägenheter som är lämpliga för ungdomar att riktade och okonventionella
åtgärder på kort sikt kan vara nödvändiga för att bereda denna grupp
bostadssökande tillfälliga lägenheter. Flera kommuner anges också ha
planer på eller redan ha börjat med särskild förmedling av genomgångslägenheter
åt ungdomar — ungdomsbostäder. Kommunerna prövar dessutom
olika möjligheter att öka tillgången på sådana bostäder. För att skynda
på och stimulera denna verksamhet bör enligt bostadsministerns mening

BoU 1986/87:16

ett statligt ekonomiskt stöd lämnas. Härvid understryks att syftet med
stödet skall vara att få fram ett tillskott av bostäder till ungdomar.

Stödet bör enligt förslaget vara så utformat att det underlättar för kommunen
att komma över lägenheter för användning som ungdomsbostäder.
Särskilt viktigt anges vara att fastighetsägarna påverkas till att bli mer
benägna att producera och upplåta bostäder till ungdomar. En förutsättning
för bidrag till kommunen bör därför vara, att i den mån en fastighetsägare
genom ny- eller ombyggnad upplåter en lägenhet för ungdom, så
skall fastighetsägaren få den del av bidraget som är hänförligt till lägenheten.
Det är enligt bostadsministern viktigt att fastighetsägaren kan påräkna
ett inkomsttillskott i dessa fall, bl. a. för att täcka de extra kostnader för
slitage och administration som blir en följd av en relativt hög omsättning
bland hyresgästerna.

Det förordade stödet skall enligt förslaget lämnas i form av ett kontantbidrag.
Bidraget lämnas till de kommuner som regeringen bestämmer och
under förutsättning att kommunen eller av kommunen utsett organ förmedlar
genomgångsbostäder för ungdomar. För lägenheter upplåtna och förmedlade
på detta sätt lämnas bidrag med ett belopp som motsvarar 200 kr.
per månad under den tid uthyrning pågår, dock längst till dess hyresgästen
fyller 25 år. För en ungdomsbostad som upplåts åt makar eller sambor
föreslås stödet upphöra när någon av dem uppnått denna ålder. Avser
uthyrningen en nybyggd eller ombyggd lägenhet som upplåtits som genomgångsbostad
för ungdom alltsedan den färdigställts, gäller som en ytterligare
förutsättning för bidrag att det för lägenheten beräknade bidraget i sin
helhet tillgodoförs fastighetsägaren som produktionsstöd. De bidrag kommunen
får för andra ungdomsbostäder än de nu nämnda bör enligt förslaget
få användas på det sätt som kommunen finner lämpligt för att främja
tillkomsten av ungdomsbostäder. Studentbostäder, dvs. lägenheter som
förbehålls studerande vid universitet och högskolor, skall dock enligt
propositionen inte berättiga till bidrag.

Stödet skall lämnas till kommuner som har allvarlig brist på bostäder
lämpade för ungdomar. Med hänsyn till att bristsituationen förändras
snabbt och olikartat på skilda bostadsmarknader bör det enligt förslaget
ankomma på regeringen att besluta om vilka orter som skall omfattas av
stödet. Detta anges dessutom innebära att tillämpningen kan få olika
omfattning och anta olika former i skilda kommuner.

Enligt förslaget bör stödet prövas på nytt efter tre år. Bostadsministern
aviserar också sin avsikt att ge ungdomsboendedelegationen i särskilt
uppdrag att följa den stödda verksamheten och aktivt verka för att den får
den avsedda effekten. Delegationen bör också presentera en delrapport
den 1 augusti 1988 som kan ligga till grund för eventuella justeringar i
bidragsreglerna.

Förslaget om införande av ett särskilt ungdomsbostadsstöd avvisas i
fyra motioner.

Enligt motion 1986/87: Bol28 (m) bygger förslaget om ett ungdomsbostadsstöd
på socialdemokraternas förkärlek för bidrag.

Bidraget förbättrar enligt motionärerna inflyttningskommunernas ekonomi
- inte de bostadssökandes situation. Eftersom bostadsefterfrågan är

BoU 1986/87: 16

störst i de kommuner som expanderar föreslås i praktiken en omvänd
regionalpolitik. Människor i glesbygder och i avflyttningsbygder skall subventionera
expansiva kommuner. Detta är en politik som enligt motionärerna
inte kan godtas, utan förslaget avvisas - yrkande 1.

I motion 1986/87: Bo 129 (fp) framhålls att förslaget om ett särskilt ungdomsbostadsstöd
är nära förknippat med tanken på ungdomskontrakt med
begränsat besittningsskydd. Med hänvisning till att de avvisar tanken på
sådana kontrakt avvisar motionärerna också de nya subventioner som
regeringen vill införa — yrkande 7. Motionärerna anser att nya subventioner
inte heller ger några nämnvärt positiva bidrag i arbetet med att få
fram nya lägenheter. Förslaget är enligt motionärerna bara ett försök att
demonstrera handlingskraft när skadeverkningarna av socialdemokraternas
egen politik blivit akuta.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion 1986/87: Bol32 att de förslag
som läggs fram i propositionen i jämförelse med den koncentrationspolitik
som förs framstår i det närmaste som patetiska. Förslagen kan enligt
motionärerna mera karakteriseras som ett försök att organisera om i ”bostadskön”
än reella insatser för att lösa bostadsbristen för ungdomar på
såväl lång som kort sikt. Ungdomsbostadsstödet torde inte ens marginellt
påverka ungdomarnas möjlighet att få egen bostad. Stödet utgör enligt
motionärerna ett ytterligare exempel på regeringens övertro på möjligheterna
att administrera fram en ökad tillgång på bostäder. Förslaget avvisas
med hänvisning härtill i motionens yrkande 8.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är
ifråga framhålls att det behövs en rad åtgärder för att få fram ett tillräckligt
antal lägenheter till dagens akuta behov. Motionärerna avvisar dock den
av regeringen föreslagna utformningen av ungdomsbostadsstödet och förordar
i första hand att stödet i stället skall utgå i form av förhöjda bostadsbidrag
inte bara till ungdomar, utan till alla hushåll utan barn. Vid ett
eventuellt införande av ett ungdomsbostadsstöd skall dock detta stöd
enligt motionsförslaget kunna utgå även till studentbostadsföretag.

Förslaget om införande av ett ungdomsbostadsstöd accepteras i motion
1986/87: Bol31 (c). Däremot föreslås i motionens yrkande 1 att bidrag skall
lämnas så länge någon av makarna är under 25 år. Enligt motionärerna
bygger man i annat fall in ett onödigt incitament för att uppgifter kommer
att lämnas som inte stämmer med de verkliga förhållandena.

Bostadsutskottet delar bostadsministerns uppfattning att många kommuner
i dag har en så stor brist på lägenheter som är lämpliga för ungdomar
att riktade och okonventionella åtgärder på kort sikt kan vara nödvändiga
för att bereda denna grupp bostadssökande tillfälliga lägenheter. Det är
således även enligt bostadsutskottets mening motiverat med ett statligt
ekonomiskt stöd i syfte att hjälpa kommunerna i arbetet med att få fram
och förmedla särskilda ungdomsbostäder. Utskottet kan mot bakgrund
härav ställa sig bakom regeringens förslag om införande av ett särskilt
ungdomsbostadsstöd i sina huvuddrag. Med avseende på studentbostadsföretagens
betydelse för bostadsförsörjningen för ungdomar på studieorter
bör dock även dessa företag omfattas av stödet i vad gäller nyproducerade
lägenheter.

BoU 1986/87:16

Ungdomsbostadsstödet syftar till att hjälpa kommunerna att få fram
ungdomsbostäder. Detta betyder bl. a. att kommunerna ges stor frihet när
det gäller användningen av stödet. För ungdomsbostäder som tillkommer
genom ny- eller ombyggnad gäller dock att bidraget skall tillföras fastighetsägaren
till den del det är hänförligt till den nytillkomna lägenheten. Det
får enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att
stödet inte kommer att påverka hyran eller bruksvärdet för de aktuella
lägenheterna i ogynnsam riktning.

Enligt vad utskottet erfarit förekommer det att kommuner redan nu
kommit så långt med vissa ungdomsbostadsprojekt att det är aktuellt att
förmedla bostäderna och att skriva kontrakt med de tilltänkta hyresgästerna.
För att inte onödigtvis fördröja upplåtelsen av dessa bostäder bör
ungdomsbostadsstöd kunna utgå även i dessa fall. I fråga om tidpunkten
för ikraftträdandet av stödet bör sålunda den ändringen göras att bidragsbestämmelsema
skall avse bostäder som förmedlats och där kontrakt
skrivits fr. o. m. den 1 mars 1987. Stöd bör dock utgå fr. o. m. juli månad i
enlighet med regeringens förslag.

Vad utskottet nu anfört om ungdomsbostadsstödets utformning, omfattning
och inriktning m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottets ställningstagande ovan innebär att motionerna 1986/
87: Bo 128 (m) yrkande 1, 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande 7, 1986/87:131 (c)
yrkande 1 och 1986/87: Bol32 (c) yrkande 8 avstyrks. Motion 1986/87:130
(vpk) såvitt nu är i fråga avstyrks i den mån den inte är tillgodosedd genom
vad utskottet ovan anfört.

I detta sammanhang vill utskottet också beröra bostadslångivningen lill
vissa tillfälliga bostäder.

För att lösa ungdomens bostadsfråga avser flera kommuner i landet att
uppföra bostäder i form av småhus avsedda för uthyrning på mark som inte
är avsedd för bostadsbyggande; det kan t. ex. röra sig om parkmark och
mark avsedd för industriella ändamål. I något fall har också bostäder av
denna typ redan uppförts. Enligt vad utskottet erfarit har det i anslutning
härtill uppkommit oklarhet huruvida statliga bostadslån skall kunna utgå
eller inte. Framför allt synes oklarheten avse hur frågan om det varaktiga
behovet enligt ny- och ombyggnadslåneförordningen av de aktuella bostäderna
skall bedömas. Bostadsutskottet vill för sin del mot bakgrund härav
något beröra denna fråga.

En av grundförutsättningarna för att statligt bostadslån skall kunna utgå
är att det föreligger ett varaktigt behov av den aktuella bostaden. Samtidigt
har det ålagts kommunerna att avgöra huruvida ett varaktigt behov föreligger
eller inte. Kommunens bedömning härav kan frångås endast för byggnadsprojekt
inom områden som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsöijningshänseende
för flera kommuner. Denna ordning bör enligt bostadsutskottets
mening bestå. Kommunens bedömning av huruvida ett varaktigt
behov av bostaden föreligger eller inte bör även fortsättningsvis vara
utslagsgivande. Detta betyder bl. a. att någon generell tidsgräns inte heller
kan eller bör sättas. Någon koppling mellan t. ex. lånens löptid och bedömningen
av det varaktiga behovet bör inte heller göras. Det får enligt

BoU 1986/87: 16

utskottets mening förutsättas att kommunen vid sin bedömning tar vederbörliga
hänsyn till dessa faktorer. Utskottet vill i detta sammanhang också
påminna om det borgensansvar som kommunen ikläder sig för det statliga
lånet till småhus.

Vad utskottet nu anfört om bostadslångivningen till vissa bostäder avseende
varaktigt behov m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

3.2 Finansieringen vid nybyggnad av studentbostäder

Enligt bestämmelserna i ombyggnadslåneförordningen lämnas bostadslån
för ombyggnad av studentbostäder med 30% av låneunderlaget, om lånet
avser sådana hus som har uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån
enligt de bestämmelser som gällde före den 1 juli 1974 i fråga om lån till
studentbostadsföretag. Ytterligare förutsättningar är att kommunen utser
minst en av ledamöterna i företagets styrelse och minst en av företagets
revisorer samt suppleanter för dessa och att kommunen går i borgen för
lånet som för egen skuld.

Bostadslån för nybyggnad av studentbostäder utgår enligt nybyggnadslåneförordningen
med 22% av låneunderlaget.

Studentbostäderna utgör enligt bostadsministerns mening en betydelsefull
form av genomgångsbostäder för ungdomar. I många kommuner med
universitet och högskolor råder det i dag stor brist på studentbostäder,
vilket gör att den kommunala bostadskön belastats hårt. Mot denna bakgrund
förordar han därför att studentbostadsföretagen skall få bostadslån
som motsvarar 30% av låneunderlaget även vid nybyggnad av studentbostäder.
Som förutsättning bör enligt förslaget härvid gälla att kommunen
utser minst en av ledamöterna i företagets styrelse och minst en av företagets
revisorer samt suppleanter för dessa samt att kommunen går i borgen
för lånet som för egen skuld.

Förslaget om låneandelen vid nybyggnad av studentbostäder har inte
mött genmälen i motioner eller annorledes. Däremot förs i två motioner
från allmänna motionstiden fram förslag som i sak överensstämmer med
förslaget i propositionen.

I de båda motionerna 1986/87: Bo218 (vpk) och 1986/87: Bo230 (s) förs
sålunda fram förslag om att studentbostadsföretag skall erhålla lån vid
nybyggnad av studentbostäder på samma villkor som gäller för allmännyttiga
bostadsföretags nyproduktion.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad gäller finansieringen vid
nybyggnad av studentbostäder. Förslagen i motionerna 1986/87: Bo218
(vpk) och 1986/87: Bo230 (s) är därmed tillgodosedda.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion 1986/
87: Bo258 (fp) yrkande 17 om ett riksdagens tillkännagivande avseende ett
ökat byggande av studentbostäder. Enligt motionärerna är det på orter
med universitet eller högskola lämpligt att bygga studentbostäder. Det
anges ofta vara mycket svårt för dem som påbörjar sina studier att få en
bostad som är möjlig att bekosta endast med inkomster från studiemedel.

BoU 1986/87:16

Fler bostäder för studerande gynnar enligt motionärerna alla ungdomar
eftersom konkurrensen om små bostäder härigenom minskar.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av att fler
studentbostäder tillkommer på studieorter med brist på sådana bostäder.
Som motionärerna framhåller innebär en god tillgång på studentbostäder
att konkurrensen om små lägenheter i övrigt minskar, vilket gör det lättare
för alla ungdomar att finna en lämplig bostad. Bostadsutskottet har också
ställt sig bakom regeringens förslag om en förbättrad finansiering vid
nybyggnad av studentbostäder. Enligt utskottets mening bör detta kunna
medverka till att underlätta tillkomsten av nya studentbostäder. Vad i
motion Bo258 (fp) yrkande 17 förordats om ett ökat byggande av studentbostäder
får sålunda i inte ringa grad anses tillgodosett. Motionen avstyrks
med hänvisning härtill.

3.3 Ungdomsboendedelegationen

Inom bostadsdepartementet inrättades hösten 1985 delegationen för försöksverksamhet
rörande ungas boende - ungdomsboendedelegationen —
med uppgift att bl. a. stimulera, följa och informera om pågående försöksverksamhet
med att förbättra ungdomars ställning på bostadsmarknaden.
Delegationen skall också ta initiativ till att försöken utvärderas och att
erfarenheterna sprids i former som gör dem allmänt tillgängliga. För verksamheten
har anvisats 1 milj. kr. för treårsperioden 1985/86—1987/88.

I propositionen aviserar bostadsministern sin avsikt att ge ungdomsboendedelegationen
i uppdrag att följa verksamheten med ett särskilt ungdomsbostadsstöd
och aktivt verka för att denna verksamhet får den avsedda
effekten. Enligt bostadsministern skall delegationen presentera en
delrapport den 1 augusti 1988 som kan ligga till grund för eventuella
justeringar av reglerna för stöd.

Mer än hälften av de medel som anvisats för ungdomsboendedelegationens
verksamhet är nu förbrukade. Enligt bostadsministerns mening bör
dock inte delegationens angelägna arbete hindras av brist på medel. Tvärtom
bör delegationen enligt hans mening få resurser som medger att dess
verksamhet intensifieras under den närmaste tiden. Med hänvisning härtill
föreslås att ytterligare 2 milj. kr. skall ställas till ungdomsboendedelegationens
förfogande.

Förslaget om att ytterligare medel skall tillställas ungdomsboendedelegationen
avvisas i de båda motionerna 1986/87: Bo 128 (m) yrkande 3 och
1986/87: Bol29 (fp) yrkande 9. Enligt den förstnämnda motionen har inga
nya bostäder kommit fram som en följd av delegationens arbete, varför
några nya medel inte bör anvisas. Enligt den sistnämnda motionen bör
förslaget avvisas mot bakgrund av att man avvisar förslaget till ungdomsbostadsstöd.
Visserligen finns det enligt motionärernas mening anledning
att uppmuntra lokala experiment av skilda slag, men den typen av experimentstöd
bör enligt deras mening ges av regeringen eller av byggforskningsrådet.

Bostadsutskottet delar bostadsministerns uppfattning om värdet av det
arbete som ungdomsboendedelegationen hittills utfört. Det är otvivelak -

BoU 1986/87:16

tigt så att delegationen fyller en viktig uppgift och utgör ett värdefullt stöd
för den verksamhet som bedrivs i kommunerna - detta understryks också
av det intresse som kommuner, bostadsföretag och enskilda har visat för
delegationens verksamhet. Som anförs i propositionen bör delegationens
angelägna arbete fortgå och under den närmaste tiden intensifieras. Inte
minst bör det vara en viktig uppgift att följa effekterna av det ovan
förordade ungdomsbostadsstödet. Bostadsutskottet avstyrker med hänvisning
till det nu anförda motionerna 1986/87: Bol28 (m) yrkande 3 och 1986/
87: Bo 129 (fp) yrkande 9.

Frågan om anslag till ungdomsboendedelegationens verksamhet behandlar
utskottet i betänkande BoU 1986/87:17.

3.4 Ungdomens bostadsfråga i övrigt

I detta avsnitt behandlar utskottet fyra motionsyrkanden som ur olika
aspekter tar upp ungdomens bostadsfråga.

Det finns enligt motion 1986/87: Bo 129 (fp) all anledning att försöka lösa
ungdomens bostadssituation med mer fantasi. Enligt motionärerna kan
bl. a. gamla institutioner, fabriker och vindar användas för att utöka bostadsbeståndet.
Även andra okonventionella lösningar bör enligt deras
mening prövas. Härvid framhålls dessutom att behoven skiftar mellan
olika delar av landet. Med hänvisning härtill hemställs i motionens yrkande
6 om stimulansåtgärder för lokala boendeexperiment.

Bostadsutskottet delar motionärernas syn på värdet av att olika lokala
boendeexperiment kommer till. Inte minst gäller detta okonventionella och
mera experimentellt betonade lösningar inriktade på att lösa den akuta
bostadsbristen för ungdomar. Utskottet vill också erinra om att ungdomsbostadsstödet
av kommunerna kan användas för att få fram bostäder med
den inriktning motionärerna förordat. Som bostadsministern framhåller
bör det bidrag kommunerna erhåller, för andra ungdomsbostäder än sådana
ny- eller ombyggda bostäder som direkt efter färdigställandet upplåts
som ungdomsbostad, få användas på det sätt som kommunen finner lämpligt
för att främja tillkomsten av ungdomsbostäder. Kommunen kan sålunda
lämna bidrag för att upplåta t. ex. lokaler som ungdomsbostäder och för
att stimulera självbyggeri med anknytning till sådana bostäder. Genom
bidraget ges alltså kommunerna möjlighet att utifrån de lokala förhållandena
stödja och stimulera olika boendeexperiment inriktade på ungdomsbostäder.
Vad i motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 6 anförts får sålunda
anses i inte ringa grad tillgodosett. Motionen avstyrks med hänvisning till
det nu anförda.

I centerpartiets partimotion 1986/87: Bo 132 (c) yrkande 7 såvitt nu är i
fråga hemställs att ungdomar skall ges möjlighet till samverkan för ett eget
byggande. Enligt motionärerna bör kommuner och företag stimuleras att
stödja ungdomar när de önskar slå sig samman och bygga ett mindre hus. I
anslutning härtill framhålls också att samhället måste vara berett att lösa
problem bl. a. i fråga om ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och
ansvarsfrågor.

Som redovisats ovan kan det av utskottet förordade ungdomsbostads -

BoU 1986/87:16

tl Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 16

stödet bl. a. användas för att stimulera självbyggeri av ungdomsbostäder.
Vad i motion 1986/87: Bo 132 (c) yrkande 7 såvitt nu är i fråga hemställts är
alltså i allt väsentligt tillgodosett. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

Med hänvisning till ungdomens bostadssituation i Stockholms län föreslås
i motion 1986/87: Bo253 (fp) yrkande 1 att reglerna för statliga bostadslån
skall ändras så att ungdomshotell kan byggas. Enligt motionärerna är
ungdomens bostadssituation i dag så ohållbar att också denna typ av
”övergångsbostäder” bör kunna prövas — detta även om motionärerna
inte generellt förespråkar kategoriboende.

Bostadsutskottet är för sin del inte berett medverka till att reglerna för
bostadslån ändras på det sätt som motionärerna föreslår. Ungdomens
bostadsfråga bör enligt utskottets mening inte lösas genom att kraven på
bostäder för ungdomar ges en principiellt annorlunda utformning än de för
andra bostäder. Motion 1986/87: Bo253 (fp) yrkande 1 avstyrks.

Utskottet tar i detta avsnitt också upp förslaget i motion 1986/87: Bo423
(m) yrkande 1 om att tendenser till kategoriboende för ungdomar aktivt
skall motverkas. Enligt motionären får inte en ”andra klassens” bostadsmarknad
för ungdomar uppkomma. I stället för sektoriserade åtgärder för
ungdomar bör därför generella åtgärder som ökar friheten på bostadsmarknaden
vidtas.

Bostadsutskottet delar motionärens principiella uppfattning om att kategoriboende
i sig inte bör eftersträvas. Det bästa sättet att stärka ungdomars
och andra svaga gruppers ställning på bostadsmarknaden är sålunda att se
till att det finns bra bostäder att tillgå för alla. Målsättningen bör därför
vara att lösa bostadsfrågan för ungdomar liksom för andra hushåll på den
vanliga bostadsmarknaden. Samtidigt konstaterar utskottet att ungdomar
genom sin ålder och ställning i samhället utgör en mer utsatt och mer
sårbar grupp än vuxna. Många ungdomar har således svårt att få en bostad
när de flyttar hemifrån just därför att de är unga och nya på bostadsmarknaden.
Ungdomars svaga ställning blir givetvis ännu mer påtaglig i en
bristsituation med ett minskande antal lediga lägenheter och ett växande
antal bostadssökande. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett att på
det kategoriska sätt som förordas i motion 1986/87: Bo423 (m) yrkande 1
motverka alla former av boende inriktat på ungdomar. Som utskottet ovan
framhållit kan det på kort sikt vara nödvändigt att genom olika åtgärder
bereda ungdomar tillfälliga lägenheter. Motionen avstyrks med hänvisning
till det nu anförda.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt frågan om ungdomskontrakt
med begränsat besittningsskydd. Enligt motion 1986/87: Bol29
(fp) har ungdomar rätt att bli behandlade som vuxna. De bör enligt motionärernas
mening därför inte ha väsentligt annorlunda rättigheter och skyldigheter
än andra grupper. Motionärerna motsätter sig med hänvisning
härtill, motionens yrkande 10, att särregler i form av särskilda ungdomskontrakt
med begränsat besittningsskydd införs för denna grupp.

Utskottet delar motionärernas principiella uppfattning om att det inte är
lämpligt att genom generella regler inskränka besittningsskyddet för ungdomar.
Bostadsutskottet kan för sin del också konstatera att något förslag

BoU 1986/87: 16

om införande av den typ av hyreskontrakt som motionärerna behandlar
inte heller lagts fram. Motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 10 avstyrks med
hänvisning härtill.

3.5 Övriga frågor

3.5.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning m. m.

Inledningsvis behandlar utskottet i detta avsnitt två motionsyrkanden med
vissa övergripande förslag avseende bostadspolitikens utformning och inriktning.

I motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 4 hemställs att de byråkratiska och
reglerande inslagen i bostadspolitiken skall minskas. Enligt motionärerna
bör denna avreglering bl. a. innefatta översyn av förköpslagen, avveckling
av mark villkoret, avskaffande av bostadsanvisningslagen och minskat antal
byggnormer.

Enligt centerpartiets partimotion 1986/87: Bol32 yrkande 2 bör riksdagen
göra ett tillkännagivande om vikten av en konsekvent och långsiktig
bostadspolitik. En avgörande brist i dagens bostadspolitik är enligt motionärernas
mening att den präglas av ryckighet. Som exempel härpå nämns
förändringar i de garanterade räntorna, ändringar i fastighetsskatten från år
till år och hanteringen av ROT-programmet. Såväl kommuner som bostadsföretag,
fastighetsägare och planerare har enligt motionärerna rätt att
ställa krav på långsiktighet i statens agerande.

Bostadsutskottet har helt nyligen (BoU 1986/87:10 s. 23) tagit ställning
till motionsyrkanden om bostadspolitikens utformning och inriktning. Vad
utskottet härvid anfört gäller i allt väsentligt också de nu behandlade
motionsförslagen. Motionerna 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 4 och 1986/
87: Bo 132 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till utskottets tidigare
ställningstagande avseende huvuddragen i bostadspolitiken.

Med hänvisning till tidigare motionsförslag framläggs i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga förslag till
förbättringar och förändringar av bostadspolitiken. Förslagen innefattar
bl. a. ett ökat bostadsbyggande, sänkta garanterade räntor, bostadsbidrag
till alla hushåll utan barn och en förstärkning av hyresgästernas ställning.

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till vad som tidigare anförts.

3.5.2 Bostadsproduktionens omfattning och inriktning

I motion 1986/87: Bo 128 (m) yrkande 4 hemställs om åtgärder för att
stimulera nyproduktionen av bostäder. Enligt motionärerna bör nyproduktionen
i ökad utsträckning ske i redan bebyggda områden genom förtätningar.
Vidare bör en hög planberedskap hållas i kommunerna för att möta
en eventuellt fortsatt hög efterfrågan på bostäder. Vikten av underlätta ett
ökat bostadsbyggande i Stockholmsområdet poängteras.

Enligt motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 1 bör statsmakterna klart
deklarera att en ökad nyproduktion av bostäder är önskvärd, men att det är

BoU 1986/87: 16

kommunerna som har ansvaret för att den genomförs. Ett ökat byggande
är enligt motionärerna till fördel för alla och kan på många håll bidra till att
frigöra de smålägenheter som saknas. Bl. a. i storstadsregionerna anges det
dock vara nödvändigt att särskilt öka nyproduktionen av smålägenheter.

Vänsterpartiet kommunisterna ställer i sin partimotion 1986/87: Bo 130
såvitt nu är i fråga krav på att bostadsproduktionen av i första hand
hyreslägenheter skall öka. Enligt motionärerna måste ett ökat nybyggande
till för att komma till rätta med den akuta bostadsbristen och för att stoppa
den på grund härav tilltagande spekulationen på bostadsmarknaden.

I sitt tidigare i vår behandlade betänkande BoU 1986/87:10 (s. 25) har
utskottet understrukit att ansvaret för bostadspolitiken delas mellan stat
och kommun och att denna ansvarsfördelning i första hand innebär att
staten svarar för de ekonomiska åtgärder som behövs för att garantera det
nödvändiga byggandet, medan kommunerna svarar för genomförandet av
de bostadspolitiska intentionerna. Det är således i första hand kommunerna
som har att svara för att bostadsbyggandet får en sådan omfattning att
bostadsbehoven i den egna kommunen kan tillgodoses. Staten har dock
från sin sida vidtagit åtgärder för att motverka regionala obalanser i bostadsproduktionen
och för att stimulera byggandet av bostäder på bristorter.
Det gäller dels införandet av den s. k. lånetrappan, dels införande av
hyresrabatter, dels ett bemyndigande för regeringen att besluta om rambegränsningar
för bostadsförbättringsverksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet ovan anfört om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om bostadsförsöijningen och till de åtgärder
statsmakterna vidtagit för att kommunerna i den rådande bostadssituationen
skall kunna ta detta ansvar avstyrker utskottet förslagen om bostadsbyggandets
omfattning m.m. i motionerna 1986/87: Bol28 (m) yrkande
4 och 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande 1.

Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga
om bostadsbyggandets inriktning m.m.

3.5.3 Bostadslån

Inledningsvis behandlar utskottet förslaget i motion 1986/87: Bo 128 (m) om
långivningen till projekt med överkostnader. Enligt motionärerna hindras i
många fall igångsättandet av byggprojekt av att statliga lån inte beviljas på
grund av att kostnaderna för objektet överstiger vad de statliga lånebestämmelserna
medger. I motionens yrkande 5 hemställs därför att statliga
lån skall beviljas även till projekt med överkostnader under förutsättning
av att överkostnaderna finansieras på den ordinarie kreditmarknaden.

Bostadsutskottet har för en kort tid sedan haft att behandla (BoU 1986/
87: 10 s. 39) motionsförslag med samma inriktning som den nu behandlade
motionen. Utskottet vill i anslutning härtill ånyo erinra om den arbetsgrupp
som bildats inom regeringens kansli med uppgift att ta fram underlag
bl. a. om en begränsning av räntebidragens följsamhet till kostnadsutvecklingen.
Utskottet står fast vid sin tidigare ståndpunkt att detta arbete inte

BoU 1986/87:16

bör föregripas genom ett riksdagens tillkännagivande i frågan. Motion
1986/87: Bol28 (m) yrkande 5 avstyrks sålunda.

I centerpartiets partimotion 1986/87: Bol32 yrkande 4 hemställs om låneregler
som ökar tillgången på små lägenheter för ungdomar. Enligt
motionärerna behövs vid såväl ny- som ombyggnad låneregler som ger
utrymme för byggande av små lägenheter.

Enligt bostadsutskottets mening utgör inte gällande låneregler i sig något
hinder för att också smålägenheter skall kunna produceras. Motionärerna
har inte heller exemplifierat vari de förmenta hindren för en sådan bostadsproduktion
skulle bestå. Motionen avstyrks mot bakgrund härav. I anslutning
härtill vill dock utskottet erinra om vad som ovan kortfattat redovisats
avseende ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om bostadsbyggandet.
Det är sålunda primärt en kommunal uppgift att svara för
övervägandena avseende bostadsproduktionens fördelning på lägenhetsstorlekar
m. m. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om de
förslag till åtgärder för att öka tillgången på smålägenheter m. m. som förts
fram i proposition 1986/87:93 och som bostadsutskottet ovan ställt sig
bakom.

Frågan om den statliga långivningen vid ombyggnader tas upp i två
motioner.

Enligt motion 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande 3 bör inte ombyggnadslån
utgå vid ombyggnader som innebär lägenhetssammanslagningar, om inte
fastighetsägaren kan påvisa att det råder överskott på små lägenheter.

I centerpartiets partimotion 1986/87: Bol32 yrkande 3 anförs att det är
viktigt att reglerna för ombyggnadslån inte är utformade på ett sådant sätt
att ombyggnadslån i princip kan komma i fråga vid ombyggnader som
bedöms som alltför luxuösa, ersätter normalt underhåll eller leder till
sammanslagningar av små lägenheter.

Utskottet tar först upp frågan om ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar.

Även i detta fall har bostadsutskottet helt nyligen haft att behandla
motsvarande motionsyrkanden. Vad utskottet härvid anfört (BoU 1986/
87:10 s. 69) om att kommunerna genom det s. k. markvillkoret kan förhindra
oönskade förändringar av lägenhetssammansättningen står fast. Motionerna
1986/87: Bol29 (fp) yrkande 3 och 1986/87: Bol32 (c) yrkande 3
såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till tidigare ställningstagande.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om reglerna för ombyggnadslån
vid alltför luxuösa ombyggnader och vid eftersatt underhåll m. m.

Bostadsutskottet har så sent som hösten 1986 (BoU 1986/87:7 s. 24)
uttryckt uppfattningen att ombyggnadslån inte bör utgå till rena lyxsaneringar
eller till sådana åtgärder som är följden av ett systematiskt eftersatt
underhåll. Enligt utskottets mening ger inte heller gällande lånebestämmelser
uttryck för att denna typ av åtgärder skall belånas. Centerpartiets
partimotion 1986/87: Bol32 yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks med
hänvisning till tidigare ställningstagande och till det nu anförda.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga om en
sänkning av de garanterade räntorna för att minska hyrorna i nyproduce -

BoU 1986/87:16

rade och ombyggda hyreslägenheter. Enligt motionärerna måste hyrorna i
det allmännyttiga bostadsbeståndet minskas genom att de garanterade
räntorna sänks och genom att de årliga upptrappningama bromsas.

Bostadsutskottet har helt nyligen haft att behandla ett motionsyrkande
motsvarande det nu behandlade om ett riktat stöd till allmännyttan för att
åstadkomma hyressänkningar. Vad utskottet härvid anfört (BoU 1986/
87:10 s. 42) om att det är mindre lämpligt att genomföra sådana förändringar
i räntebidragssystemet står fast. Motionen avstyrks av utskottet.

3.5.4 Handläggningen av bostadslåneärenden

I de med anledning av proposition 1984/85: 207 om försöksverksamhet med
förenklade regler om byggnadslov m. m. i vissa kommuner väckta motionerna
1984/85:3217 (c) och 1984/85:3219 (fp) tas upp vissa frågor om
handläggningen av ärenden om bostadslån.

Enligt motion 1984/85:3217 (c) yrkande 2 bör beslutanderätten i vissa
bostadslåneärenden övertas av kommunerna. De ärenden som enligt motionen
bör omfattas av den kommunala beslutanderätten är bostadslån till
låntagarbyggda egnahem, bostadsanpassningslån och stöd för vissa förbättringsåtgärder
i bostadshus.

I motion 1984/85: 3219 (fp) förs däremot fram ett yrkande av innebörden
att någon delegering av beslutanderätten i låneärenden inte bör ske -yrkande 2. Enligt motionärerna är det tveksamt om kommunerna skall få
besluta om medel som staten tillhandahåller.

Efter beslut av riksdagen pågår en försöksverksamhet omfattande landets
samtliga kommuner med kommunal beslutanderätt i fråga om bl. a.
bostadsanpassningbidrag, återställningsbidrag och energisparbidrag. I ett
mindre antal kommuner pågår dessutom en motsvarande försöksverksamhet
avseende räntebidrag enligt förordningen (1983:974) om statligt stöd
vid förbättring av bostadshus samt avseende nybyggnad av låntagarbyggda
egnahem och bostadsanpassningslån. Utskottet är mot bakgrund härav
inte nu berett att förorda att den kommunala beslutanderätten i hithörande
frågor utvidgas. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna
1984/85: 3217 (c) yrkande 2 och 1984/85:3219 (fp) yrkande 2.

3.6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av ett särskilt ungdoms bostadsstöd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1986/
87:93 och med avslag på motionerna 1986/87: Bo 128 yrkande 1,
1986/87: Bol29 yrkande 7, 1986/87:130, denna motion såvitt nu är i
fråga, 1986/87: Bol31 yrkande 1 och 1986/87: Bo 132 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande bostadslångivningen till vissa tillfälliga bostäder
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

BoU 1986/87: 16

3. beträffande finansieringen vid nybyggnad av studentbostäder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av
motionerna 1986/87: Bo218 och 1986/87: Bo230 godkänner vad i proposition
1986/87:93 förordats,

4. beträffande ökat byggande av studentbostäder
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo258 yrkande 17,

5. beträffande ungdomsboendedelegationen

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bo 128 yrkande 3 och 1986/
87: Bo 129 yrkande 9,

6. beträffande stimulansåtgärder för lokala boendeexperiment
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo 129 yrkande 6,

7. beträffande samverkan för ett eget byggande

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol32 yrkande 7 såvitt nu är i
fråga,

8. beträffande ungdomshotell

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo253 yrkande 1,

9. beträffande kategoriboende för ungdomar

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo423 yrkande 1,

10. beträffande ungdomskontrakt

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol29 yrkande 10,

11. beträffande bostadspolitikens utformning och inriktning

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bol29 yrkande 4 och 1986/
87: Bo 132 yrkande 2,

12. beträffande förändringar av bostadspolitiken

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i fråga,

13. beträffande bostadsbyggandets omfattning m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bol28 yrkande 4 och 1986/
87: Bo 129 yrkande 1,

14. beträffande bostadsbyggandets inriktning m.m.

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i fråga,

15. beträffande långivningen till projekt med överkostnader
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol28 yrkande 5,

16. beträffande låneregler som ökar tillgången på små lägenheter
att riksdagen avslår motion 1986/87: Bol32 yrkande 4,

17. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen avslår motionerna 1986/87: Bol29 yrkande 3 och 1986/
87: Bo 132 yrkande 3, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

18. beträffande reglerna för ombyggnadslån

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo 132 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga,

19. beträffande sänkning av de garanterade räntorna

att riksdagen avslår motion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga,

20. beträffande handläggningen av ärenden om bostadslån

att riksdagen avslår motionerna 1984/85:3217 yrkande 2 och 1984/
85:3219 yrkande 2.

Stockholm den 30 april 1987

På bostadsutskottets vägnar

BoU 1986/87: 16

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Rune Evensson
(s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Berit Bölander (s), Britta
Sundin (s) och Jan Sandberg (m).

Reservationer

1. Införande av ett särskilt ungdomsbostadsstöd (mom. 1)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Jan Sandberg (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böijar med ”Bostadsutskottet
delar” och på s. 6 slutar med ”ovan anfört” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i motionerna 1986/87: Bol28 (m), 1986/87: Bol29 (fp) och
1986/87: Bol32 (c) innebär knappast det av regeringen förordade ungdomsbostadsstödet
att några nya lägenheter tillkommer. Förslaget är i stället
snarast ett försök att organisera om i ”bostadskön” och att demonstrera
handlingskraft när skadeverkningarna av den förda politiken blivit akuta.
Ett genomförande av förslaget skulle enligt bostadsutskottets bedömning
dessutom ge upphov till helt oacceptabla regionalpolitiska konsekvenser,
eftersom stödet i praktiken riktas mot expansiva kommuner med ett stort
inflyttningstryck.

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
regeringens förslag om införande av ett särskilt ungdomsbostadsstöd avvisas
av riksdagen. Motionerna 1986/87: Bol28 (m) yrkande 1, 1986/
87: Bol29 (fp) yrkande 7 och 1986/87: Bol32 (c) yrkande 8 tillstyrks sålunda
av utskottet. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna
1986/87: Bol30 (vpk) såvitt nu är i fråga och 1986/87: Bol31 (c)
yrkande 1 avstyrks.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande införande av ett särskilt ungdomsbostadsstöd
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bol28 yrkande 1,
1986/87: Bo 129 yrkande 7 och 1986/87: Bo 132 yrkande 8 avslår regeringens
förslag i proposition 1986/87:93 samt motionerna 1986/
87:Bol30, denna motion såvitt nu är i fråga, och 1986/87: Bol31
yrkande 1,

2. Ungdomsboendedelegationen (mom. 5)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar med ”Bostadsutskottet
delar” och på s. 9 slutar med ”yrkande 9” bort ha följande
lydelse:

BoU 1986/87: 16

Enligt bostadsutskottets mening är inte de hittillsvarande erfarenheterna
av ungdomsboendedelegationens arbete sådana att de skulle motivera en
fortsatt verksamhet. Som framhålls i motionerna 1986/87: Bol28 (m) och
1986/87: Bo 129 (fp) har inte ungdomsboendedelegationens arbete i sig tillskapat
några nya lägenheter. Delegationen bör sålunda avvecklas i enlighet
med vad som i samma motioner föreslagits. Utskottet tillstyrker därmed
motionerna 1986/87: Bo 128 (m) yrkande 3 och 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5. beträffande ungdomsboendedelegationen

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87: Bol28 yrkande 3
och 1986/87: Bol29 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Stimulansåtgärder för lokala boendeexperiment (mom. 6)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Det finns enligt utskottets mening all anledning att försöka lösa ungdomens
bostadsproblem med fantasi och uppfinningsrikedom. Som framhålls
i motion 1986/87: Bo 129 (fp) kan gamla institutioner, fabriker och vindar
användas för att utöka bostadsbeståndet. En annan möjlighet är att låta
flera hyresgäster dela stora lägenheter.

Av tillgänglig befolkningsstatistik kan utläsas att den s. k. ungdomspuckeln
inte är något bestående fenomen. Detta hindrar naturligtvis inte att det i
vissa regioner och i vissa kommuner kan finnas akuta problem för bostadslösa
ungdomar som måste lösas med snabbhet och fantasi. I enlighet med
vad som föreslås i motion 1986/87: Bo 129 (fp) bör därför lokala experiment
och lokala initiativ uppmuntras. Häri ingår också att en del okonventionella
lösningar temporärt kan accepteras. Det är dock viktigt att betona att
det är de lokala förhållandena på bostadsmarknaden som måste styra vilka
åtgärder som skall vidtas. Genom att behoven skiftar i olika delar av landet
kan inga generella lösningar föreskrivas. Lösningar som passar i Stockholmsregionen
kan fungera illa eller inte alls i Norrlands inland.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande
6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande stimulansåtgärder för lokala boendeexperiment
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol29 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87:16

4. Samverkan för ett eget byggande (mom. 7)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp). Birgitta Hambraeus (c) och Jan Sandberg (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Sorn
redovisats” och på s. 10 slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i centerpartiets partimotion 1986/87: Bo 132 är det väsentligt
att ungdomar ges möjlighet att genom egna initiativ och utifrån sina
egna behov lösa sin bostadsfråga. Det är enligt utskottets mening mot
bakgrund härav viktigt att samhällets regelsystem utformas på ett sådant
sätt att lösningar med denna inriktning kan komma till stånd. En framkomlig
väg kan sålunda vara att stimulera kommuner och företag att stödja
ungdomar som vill slå sig samman och t. ex. bygga ett mindre hus. Detta
betyder bl. a. att samhället måste vara berett att positivt lösa uppkommande
problem i fråga om ägandeformer, avtalsfrågor mellan boende och
ansvarsfrågor m. m.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion 1986/
87: Bo 132 yrkande 7 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

7. beträffande samverkan för ett eget byggande
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol32 yrkande 7
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Kategoriboende för ungdomar (mom. 9)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Bostadsutskottet
delar” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening bör sålunda särlösningar avsedda enbart
för ungdomar undvikas. Lösningar med denna inriktning medför en
uppenbar risk för att det uppkommer en ”andra klassens” bostadsmarknad
där de normala reglerna på marknaden sätts ur spel. Detta betyder
bl. a. att utskottet motsätter sig sådana utpräglade särlösningar som ungdomshotell
och särskilda ungdomskontrakt med ett försämrat besittningsskydd.
Vad som behövs är i stället en bostadspolitik som styrs av den
efterfrågan som finns och som ger alla boende en ökad valfrihet.

BoU 1986/87: 16

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1986/87: Bo423 (m) yrkande
1 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

9. beträffande kategoriboende för ungdomar
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo423 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Ungdomskontrakt (mom. 10)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Jan Sandberg (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 böljar med ”Utskottet
delar” och på s. 11 slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande
lydelse:

År 1984 presenterade en särskild arbetsgrupp för ungdomsboendefrågor
i sitt betänkande Bostäder åt unga (Ds Bo 1984:10) bl. a. ett förslag till
särskilda ungdomskontrakt med ett begränsat besittningsskydd och utan
bytesrätt. En överväldigande majoritet av remissinstanserna avvisade
dock förslaget i denna del. Mot bakgrund härav har inte heller regeringen
fört fram något formellt förslag om införande av särskilda ungdomskontrakt.
Däremot pekar regeringen i proposition 1986/87:93 (s. 13) på en
påstådd möjlighet att införa denna typ av kontrakt inom ramen för nu
gällande hyreslagstiftning. Bostadsutskottet vill för sin del helt avvisa
tanken på att i någon form införa särskilda ungdomskontrakt. Det är enligt
utskottets mening inte rimligt att för ungdomar eller för någon annan grupp
göra sådana inskränkningar i bl. a. besittningsskyddet som regeringen förordar.
Detta bör också ges regeringen till känna.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1986/87:Bol29 (fp) yrkande
10 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

10. beträffande ungdomskontrakt
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol29 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Bostadspolitikens utformning och inriktning (morn. 11,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
slutar med ”i bostadspolitiken” bort ha följande lydelse:

Som anförs i en reservation (m) till bostadsutskottets betänkande BoU
1986/87:10 måste bostadspolitiken ges en ny inriktning som innebär en
minskad offentlig styrning och en ökad valfrihet för de boende i enlighet
med förslagen i moderata samlingspartiets partimotion 1986/87: Bo205.

I reservationen anförs sålunda följande:

BoU 1986/87: 16

Som anförs i moderata samlingspartiets partimotion Bo205 måste bostadspolitiken
ges en ny inriktning som innebär en minskad offentlig styrning
och en ökad valfrihet för den enskilde. Bostadsmarknaden är i dag så
genomreglerad att den enskildes vilja får ett mycket litet spelutrymme.

Det är ett obestridligt faktum att många boende önskar förändra sin
bostadssituation. Det kan gälla det äldre paret vars barn har flyttat hemifrån
och som vill byta till en mindre och bekvämare bostad. Det kan också
vara fråga om ungdomar som vill flytta hemifrån till en egen bostad, eller
familjen som fått tillökning och behöver en större bostad. Alla dessa har
dock ett gemensamt, nämligen svårigheten att utifrån sina behov finna en
för dem lämplig bostad. Vad som behövs för att komma till rätta med dessa
problem är enligt bostadsutskottets mening en bostadspolitik som ökar
valfriheten på bostadsmarknaden. Eftersom nyproduktionen, åtminstone
på kort sikt, endast marginellt kan bidra till en sådan ökad valfrihet måste
åtgärder vidtas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

De viktigaste inslagen i en bostadspolitik för ökad valfrihet är följande:

— minskad reglering och detaljstyrning genom normer och låneregler
m. m.

— rationalisering av bostadsbyråkratin

— tillskapande av ett nytt bostadsfinansieringssystem och avveckling av
SBAB

— reformering av hyressättningssystemet

— stimulans av bostadsrätt och tillskapande av ägarlägenheter

— förändringar i mark- och planpolitiken för att förstärka den enskilda
äganderätten

Vad som ovan anförts står enligt utskottets mening fast. Bostadspolitiken
bör således ges en inriktning och utformning i enlighet med vad som i
reservationen förordats.

I den mån motionerna 1986/87:Bol29 (fp) yrkande 4 och 1986/87:Bol32
(c) yrkande 2 inte genom vad utskottet nu anfört tillgodosetts avstyrks de
av utskottet.

8. Bostadspolitikens utformning och inriktning (mom. 11)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”i bostadspolitiken” bort ha följande lydelse: De

senaste åren har bristen på små bostäder för bl. a. ungdomar blivit
alltmer akut. Enligt bostadsstyrelsens undersökning av bostadsmarknadsläget
i landets kommuner har för närvarande drygt 180 av landets 284
kommuner svårigheter att få fram bostäder åt ungdomar. Problemet är
störst i storstadsregionerna, men existerar också i övriga delar av landet.

Bostäder för unga — mestadels enpersonshushåll — har huvudsakligen
en gemensam egenskap: de är små. Det finns visserligen ungdomar —
liksom en del hushåll i äldre åldersgrupper - som kan tänka sig en lägre
bostadsstandard än andra, i vaije fall under en övergångstid. Men på det
hela taget efterfrågar inte ungdomar, som vuxit upp i ett modernt bostadsbestånd,
väsentligt annorlunda bostäder än den övriga befolkningen.

BoU 1986/87:16

Ungdomars bostadsproblem sammanfaller därför med problemen för
andra grupper som efterfrågar små lägenheter. Det gäller bl. a. äldre som i
större utsträckning vill bo kvar utanför institutionerna, splittrade hushåll
och ensamstående samt invandrare.

Samtliga dessa grupper har blivit lidande av en bostadspolitik som slagit
ut befintliga smålägenheter och hämmat nyproduktion i allmänhet och
nybyggande av ettor och tvåor i synnerhet. Det krävs nu enligt bostadsutskottets
mening en politisk kursomläggning som tar sikte på att lösa dessa
bägge problem.

Framför allt är det angeläget att åstadkomma en ökad produktion av små
lägenheter där sådana efterfrågas. I dag byggs det nästan inga lägenheter
som är mindre än två rum och kök. På orter där det är brist på ettor bör
givetvis även sådana produceras. Även en ökad rörlighet på bostadsmarknaden
skulle förbättra utbudet av smålägenheter.

Som framhålls i motion 1986/87: Bo 129 (fp) är det de boendes önskemål
som bostadspolitiken skall bygga på. Detta innebär bl. a. att de boende
skall ha valfrihet. Stat och kommun skall sålunda ge alla möjlighet att få
tillgång till en bra bostad utan att föreskriva hur de enskilda människorna
skall välja t. ex. bostadsort, lägenhetsstorlek och upplåtelseform. Ungdomar
har naturligtvis samma rätt som andra till en bra bostad. De skall inte
behöva uppleva vuxenvärlden som ett kösamhälle där arbetsförmedling
och bostadsförmedling inte har någonting att erbjuda. De, liksom alla
andra, kan med all rätt reagera mot en stelbent bostadspolitik där små och
för deras behov väl lämpade lägenheter av ideologiska skäl omvandlas till
stora och dyra bostäder som ungdomar inte har råd att efterfråga.

Vad som i första hand behövs är enligt bostadsutskottets mening inte en
bostadspolitik för enskilda grupper, som t. ex. ungdomar, utan en bostadspolitik
för alla. Som framhålls i motion 1986/87: Bol29 (fp) måste en sådan
politik ges en helt annan inriktning än dagens bostadspolitik. Mot bakgrund
av vad utskottet ovan anfört bör en sådan politik bl. a. innefatta
åtgärder för

— en ökad nyproduktion av bl. a. smålägenheter,

— en ökad rörlighet på bostadsmarknaden,

— att åstadkomma varsam ombyggnad och för att stoppa utslagningen av
smålägenheter,

— att minska de byråkratiska och reglerande inslagen i bostadspolitiken,

— att uppmuntra ungdomars bosparande,

— att uppmuntra mångfald och kommunala experiment.

Vad utskottet nu med anslutning till motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande
4 anfört om bostadspolitikens utformning och inriktning bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna
del innebär att motion 1986/87: Bo 132 (c) yrkande 2 avstyrks i den mån den
inte tillgodosetts genom vad utskottet ovan anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadspolitikens utformning och inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol29 yrkande 4
och med avslag på motion 1986/87: Bo 132 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1986/87: 16

9. Bostadspolitikens utformning och inriktning (mom. 11)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 11 böijar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”i bostadspolitiken” bort ha följande lydelse:

Unga människor har rätt att kunna planera sin framtid. Som anförs i
centerpartiets partimotion 1986/87: Bo 132 är det därför mycket allvarligt
med de akuta bostadsproblem som stora ungdomsgrupper nu har. Tillgången
på bostäder för ungdomar måste av denna anledning kraftigt förbättras.

Ungdomars möjligheter att få bostad till ett rimligt pris i storstäderna
och andra koncentrationsorter kräver enligt bostadsutskottets mening åtgärder
på både kort och lång sikt. De långsiktiga problemen kan bara lösas
genom ett medvetet politiskt agerande som skapar förutsättningar för
arbete och boende i hela landet.

Regeringspolitiken under de senaste åren har medfört en kraftigt accelererande
obalans i samhället. Inflyttningen till de allra största kommunerna,
och då framför allt Stockholm, ökar. Den socialdemokratiska regeringen
har underlättat denna utveckling genom beslut som berör t. ex. bebyggelse,
kommunikationer, näringsliv m. m. Tillgång på arbete, bostäder,
service m. m. varierar kraftigt i olika delar av landet.

Ett belysande exempel på följderna av denna koncentrationsinriktade
politik är enligt bostadsutskottets mening förhållandena på bostadsmarknaden.
Den förda bostadspolitiken är kanske det värsta exemplet på de
effekter en felaktig samhällsplanering, baserad på en koncentrationsinriktad
grundsyn, leder till. Utvecklingen på bostadsmarknaden har genom
den socialdemokratiska koncentrationspolitiken medfört att bristsituationen
förvärrats med kraftigt stigande priser för bostäder som följd. Staten
har t. ex. stimulerat sammanslagningar av små lägenheter och därmed
minskat tillgången på små lägenheter av den typ som ungdomar mest
efterfrågar. Få smålägenheter nyproduceras.

Det ligger enligt bostadsutskottets mening i statens ansvar att vidta
sådana åtgärder att trycket på bostadsmarknaden i koncentrationsorter,
och då framför allt i Stockholmsregionen, minskar så att balans skapas i
tillgång och efterfrågan. Vad som behövs är alltså en kraftigt förstärkt
närings- och regionalpolitik som ger en för hela landet mera balanserad
utveckling. Utöver dessa generella åtgärder måste naturligtvis också bostadspolitiken
ges en inriktning som skapar förutsättningar för att alla skall
kunna få en bostad till en rimlig kostnad i en god miljö. Bostadspolitiken
måste därför präglas av enkelhet och långsiktighet i de åtgärder som
vidtas. Reformerna måste inriktas mot att skapa en långsiktig bostadspolitik.
Av särskild betydelse är att enkla och lätthanterliga villkor för finansiering
av och statligt stöd till byggandet skapas. Bostadsutskottet delar
sålunda vad som anförs i en reservation (c) till det nyligen avgivna betänkandet
BoU 1986/87:10.

Den hittillsvarande bostadspolitiken har i hög grad präglats av ryckighet
och brist på långsiktiga regler. Ett flagrant exempel härpå är det sätt på
vilket de garanterade räntorna först trappats upp för att sedan sänkas för

BoU 1986/87: 16

att kompensera för fastighetsskatten. Ett annat exempel är bostadsförbättringsverksamheten
där statsmakterna först prioriterar denna genom ett
omfattande statligt stöd för att sedan nästan helt strypa den på vissa orter
genom rambegränsningar. Vad som behövs är enligt bostadsutskottets
mening i stället en politik som kännetecknas av långsiktighet och en
minskad detaljstyrning och byråkrati.

Med utgångspunkt i de ovan redovisade förhållandena bör enligt bostadsutskottets
mening i en framtida bostadspolitik ingå

- att bostadsstödet i större utsträckning riktas till dem som bäst behöver
det

- en samordning av bostadspolitiken med skatte- och familjepolitiken

- att fler skall få möjlighet att äga sin bostad

- att bostadsrättsformen stimuleras

- att inflytandet för hyresgästerna ökar genom kooperativa lösningar

- att ungdomars behov av bostäder till rimliga kostnader skall tillgodoses

- ett nytt lånesystem med mindre generella subventioner

- ett ökat småhusbyggande

- att Statens bostadsfinansieringsaktiebolag avvecklas

- att lånevillkoren förenklas.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion 1986/
87: Bo 132 yrkande 2 anfört om utformningen och inriktningen av bostadspolitiken
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att motion 1986/87: Bo 129 (fp) yrkande
4 avstyrks i vad den inte tillgodosetts genom vad utskottet ovan
anfört.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande bostadspolitikens utformning och inriktning
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 132 yrkande 2
och med avslag på motion 1986/87: Bo 129 yrkande 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Förändringar av bostadspolitiken (mom. 12)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”Förslaget
i” och slutar med ”tidigare anförts” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till åtgärder för att förbättra de ungas ställning på
bostadsmarknaden är enligt bostadsutskottets mening i och för sig ett steg i
rätt riktning. Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1986/87: Bo 130 behöver dock dessa åtgärder kompletteras med mera generella
förändringar i bostadspolitiken. Utskottet kan sålunda ansluta sig till
vad som i en reservation (vpk) till det nyligen avgivna betänkande BoU
1986/87:10 anförts om den framtida bostadspolitiken.

Det finns enligt bostadsutskottets mening en rad åtgärder som behöver
vidtas för att ge den framtida bostadspolitiken en mera markerad bostadssocial
profil. Bostadsutskottet delar sålunda vad som anförts i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Bo408 om behovet av förbättringar med
avseende på hyresgästinflytande, boendemiljö, boendeservice och kollektiva
boendeformer m. m.

BoU 1986/87: 16

Enligt bostadsutskottets mening är hyresgästernas inflytande över sin
egen bostad och över sin bostadsmiljö alldeles för svagt. Detta är en enligt
bostadsutskottets mening oacceptabel situation. Hyresgästerna måste sålunda
ges ett ökat inflytande så att de exempelvis kan ta initiativ till
hissinstallationer, tillskapande av närlokaler och kolonilotter samt förbättringar
i den yttre miljön. I detta sammanhang bör också förutsättningar
skapas för att åstadkomma hyresgäststyrda projekt och självbyggeri av
flerbostadshus.

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Bo408 måste
stor uppmärksamhet ägnas åt det befintliga bostadsbeståndet och då inte
minst åt de bostäder som tillkom under det s. k. miljonprogrammet. Det
finns i dag stora problem i detta bostadsbestånd, problem som blir alltmer
märkbara i och med att beståndet åldras. Naturligtvis måste förbättringar
göras också i miljonprogrammets bostäder, men detta måste ske på ett
sådant sätt att inte de boende drabbas av stora hyreshöjningar. Det är
enligt bostadsutskottets mening inte rimligt att de boende i dessa områden
återigen skall tvingas betala nybyggnadshyra för att få bo i en miljö som
har de kvaliteter som redan finns i andra områden och som borde ha
tillskapats redan då området byggdes.

För att förbättra bostadsförhållandena inte bara för unga utan för alla
boende bör således bostadspolitiken ges en sådan inriktning att

- bostadsbyggandet ökar,

- hyreshöjningarna stoppas och boendekostnaderna pressas ned,

- bostadsbidragen förbättras,

- hyresgästinflytandet förbättras,

- utrymmes- och utrustningsstandarden hålls uppe.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande förändringar av bostadspolitiken
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Bostadsbyggandets omfattning m. m. (mom. 13)

Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”1 sitt” och
slutar med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i motionerna 1986/87: Bo 128 (m) och 1986/
87: Bo 129 (fp) framförda uppfattningen att bostadsbyggandet måste öka. I
alltför många kommuner är nu bostadsbristen så stor att omedelbara åtgärder
måste vidtas. Efterfrågan avser såväl lägenheter i småhus som i flerbostadshus.
För att möta denna efterfrågan och för att öka valfriheten i
boendet måste nya bostäder komma till genom såväl ny- som ombyggnad.
En ökad bostadsproduktion ger både ett tillskott av lägenheter och en ökad
rörlighet på bostadsmarknaden. En allmänt ökad produktion är sålunda till

BoU 1986/87: 16

fördel för alla och kan på många håll vara tillräcklig för att frigöra de
smålägenheter som i dag saknas. Samtidigt kan det, t. ex. i storstadsregionerna,
var nödvändigt att också nyproducera smålägenheter.

En ökad bostadsproduktion ställer krav på en hög kommunal planberedskap.
Samtidigt bör enligt bostadsutskottets mening nya vägar prövas för
att tillvarata de investeringar i infrastruktur m. m. som gjorts i befintliga
områden. Detta kan t. ex. ske genom förtätningar och genom att befintliga
hus byggs på med ytterligare våningar. Härigenom kan också enformiga
och sterila områden ges en mera estetiskt tilltalande utformning. Samtidigt
måste hänsyn tas till behovet av flexibilitet och bostadssocial kvalitet.
Dagens bostadsproduktion måste kunna anpassas till de nya behov och
den nya efterfrågan som kommer i framtiden.

Vad utskottet nu med anslutning till motionerna 1986/87: Bol28 (m)
yrkande 4 och 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 1 anfört om bostadsbyggandets
omfattning m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande bostadsbyggandets omfattning m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87: Bo 128 yrkande
4 och 1986/87: Bol29 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Bostadsbyggandets omfattning m. m. (mom. 13,
motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”1 sitt” och slutar med
”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I den mån motionerna 1986/87: Bol28 (m) yrkande 4 och 1986/87: Bol29
(fp) yrkande 1 inte tillgodosetts genom vad utskottet ovan anfört om
bostadspolitikens utformning och inriktning avstyrks de av utskottet.

13. Bostadsbyggandets inriktning m. m. (mom. 14)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”bostadsbyggandets inriktning m. m.” bort ha
följande lydelse:

Det är otvivelaktigt så att den akuta bostadsbrist som råder i många
kommuner hårdast drabbar ungdomar och andra utsatta och svaga grupper.
Framför allt visar utvecklingen i landets storstadsområden att så är
fallet. Det är dessa grupper som är förlorarna på dagens bostadsmarknad,
där det är de ekonomiskt starka som gynnas genom marknadskrafterna.
Detta har inneburit att spekulationen ökat kraftigt i omfattning, vilket bl. a.
kommit till uttryck i en ökad omvandling från hyresrättslägenheter till
insats- och andelslägenheter, kraftigt ökade priser vid försäljning av bo -

BoU 1986/87: 16

stadsrätter och småhus, en ökad handel med fastigheter och mark och en
svart handel med andrahandslägenheter och med vanliga hyresrättslägenheter.

För att komma till rätta med de ovan redovisade problemen bör, som
framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt
nu är i fråga, bostadsproduktionen öka. Detta bör också riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande bostadsbyggandets inriktning m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Långivningen till projekt med överkostnader (mom. 15)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar med ”Bostadsutskottet
har” och på s. 13 slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

I en reservation (m) till bostadsutskottets betänkande BoU 1986/87:10
anfördes följande beträffande räntebidragens anknytning till upplånat kapital
m. m.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att det finns goda skäl att
överväga hur ett bostadsfinansieringssystem skall utformas där det direkta
sambandet mellan byggkostnader och räntebidrag ersätts med ett mera
schablonmässigt system i huvudsak i enlighet med vad motionärerna föreslagit.
Förslag i frågan bör skyndsamt föreläggas riksdagen. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet delar vad i reservationen och i den nu behandlade motion 1986/
87: Bol28 (m) yrkande 5 anförts. Utskottets ställningstagande bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande långivningen till projekt med överkostnader

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 128 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter
(mom. 16)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Erling Bager (fp), Knut Billing (m),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Jan Sandberg (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Enligt
bostadsutskottets” och slutar med ”sig bakom” bort ha följande lydelse:
För att möta den uppkomna bostadssituationen måste i första hand

BoU 1986/87: 16

generella åtgärder vidtas som omfattar såväl bostadspolitiken som sådan
som t. ex. närings- och regionalpolitiska insatser. Som framhålls i centerpartiets
partimotion 1986/87: Bol32 måste emellertid dessa generella åtgärder
kompletteras med insatser riktade mot bl. a. ungdomar. I ett läge med
akut bostadsbrist är det nödvändigt att bostadsbyggandet i ökad utsträckning
sker under hänsynstagande till ungdomens efterfrågan. Detta betyder
bl. a. att behovet av små lägenheter för just denna grupp bör beaktas. För
att möjliggöra byggandet av sådana lägenheter måste enligt bostadsutskottets
mening lånereglerna ges en utformning som medger byggande av små
lägenheter i den ordinarie nyproduktionen.

Vad utskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion 1986/
87: Bo 132 yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

16. beträffande låneregler som ökar tillgången på små lägenheter
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 132 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
(mom. 17)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Birgitta Hambraeus
(c) och Jan Sandberg (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Även i”
och slutar med ”tidigare ställningstagande” bort ha följande lydelse:

I en reservation (c) till betänkande BoU 1986/87:10 anfördes följande:

Redan när bostadsförbättringsprogrammet infördes restes kritik mot att
inom programmets ram lån skulle kunna utgå för sammanslagning av
lägenheter. Under den tid programmet funnits har det besannats att fog
fanns för denna kritik. Under de senaste åren har utbudet på mindre
lägenheter minskat samtidigt som efterfrågan på sådana ökat inte minst
därför att många ungdomar gärna efterfrågar mindre lägenheter vid sitt
inträde på bostadsmarknaden. Att i en sådan situation med statliga medel
subventionerna en lägenhetssammanslagning är olämpligt. De lägenheter
som blir resultatet av en sammanslagning får ofta så hög hyra att det inte
finns ekonomiska möjligheter för ungdomar i allmänhet att efterfråga dem.

Bostadsutskottet delar vad som i reservationen anförts. Statliga subventioner
vid lägenhetssammanslagningar bör således inte utgå i enlighet med
vad som i centerpartiets partimotion 1986/87: Bol32 yrkande 3 såvitt nu är
i fråga förordats. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Vad i motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 3 förordats är därmed i inte
ringa grad tillgodosett.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol32 yrkande 3

BoU 1986/87: 16

såvitt nu är i fråga och med avslag på motion 1986/87: Bo 129 yrkande
3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
(mom. 17)

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 boljar med ”Även i”
och slutar med ”tidigare ställningstagande” bort ha följande lydelse:

I en reservation (fp) till betänkande BoU 1986/87: 10 anfördes följande:

Med anledning av motion Bo258 (fp) yrkande 16 vill bostadsutskottet
anföra följande. Många smålägenheter har försvunnit genom lägenhetssammanslagningar
i samband med ombyggnader. Samtidigt har emellertid
insikten vuxit om vikten av att behålla en viss andel smålägenheter när ett
bostadsområde byggs om. Efterfrågan på mindre lägenheter har ökat inte
minst därför att många ungdomar gärna efterfrågar mindre lägenheter vid
sitt inträde på bostadsmarknaden. Det är därför nödvändigt att vid saneringar
noga överväga hur många smålägenheter som bör sparas. I enskilda
fall, exempelvis i bostadsområden med helt övervägande andel smålägenheter,
kan motiv finnas att lägga samman lägenheter. I normalfallet bör
emellertid lägenhetssammanslagningar inte subventioneras med statliga
medel.

Bostadsutskottet delar vad som i reservationen anförts. Ombyggnadslån
vid lägenhetssammanslagningar bör således endast undantagsvis kunna
utgå i enlighet med vad som i motion 1986/87: Bol29 (fp) yrkande 3 förordats.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Vad i motion 1986/87: Bol32 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga förordats
är därmed i inte ringa grad tillgodosett.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bo 129 yrkande 3
och med avslag på motion 1986/87: Bol32 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. Reglerna för ombyggnadslån (mom. 18, motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

1 enlighet med vad som i motioner från moderata samlingspartiet tidigare
föreslagits anser bostadsutskottet att hela ROT-programmet skall avvecklas.
Vad i motion 1986/87: Bol32 (c) yrkande 3 såvitt nu är i fråga förordats
saknar därmed aktualitet. Motionsyrkandet avstyrks med hänvisning härtill.

BoU 1986/87: 16

19. Reglerna för ombyggnadslån (mom. 18)

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:

Det är som framhålls i centerpartiets partimotion 1986/87: Bol32 väsentligt
att ombyggnadsverksamheten fortsätter i syfte att rusta upp bristfälliga
bostäder. En av förutsättningarna för att denna verksamhet skall få den
avsedda inriktningen och omfattningen är dock enligt bostadsutskottets
mening att fmansieringsreglerna för ombyggnader ges en relevant utformning.
Det är sålunda angeläget att reglerna för ombyggnadslån inte är
utformade på ett sådant sätt att en fastighetsägare kan komma i åtnjutande
av lån för t. ex. löpande underhåll och mindre reparationer genom att dessa
inordnas i en större ombyggnad. Enligt bostadsutskottets mening bör inte
heller ombyggnadslån kunna komma i fråga för alltför luxuösa ombyggnader.

Vad utskottet nu med anledning av centerpartiets partimotion 1986/
87: Bo 132 yrkande 3 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

18. beträffande reglerna för ombyggnadslån
att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol32 yrkande 3
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20. Sänkning av de garanterade räntorna (moni. 19,
motiveringen)

Rolf Dahlberg, Knut Billing och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Bostadsutskottet har” och
slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt bostadsutskottets mening bör räntebidragen ges en principiellt
annorlunda utformning i enlighet med vad som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion 1986/87: Bo205. Skäl saknas därför att i sak granska
förslaget i motion 1986/87: Bo 130 (vpk) såvitt nu är i fråga.

21. Sänkning av de garanterade räntorna (mom. 19)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Bostadsutskottet
har” och slutar med ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av vad som i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1986/87: Bol30 anförts bör enligt bostadsutskottets mening åtgärder vidtas
för att sänka hyrorna i nyproducerade och ombyggda lägenheter. I enlighet
med motionsförslaget bör sålunda räntebidragssystemet avseende de allmännyttiga
bostadsföretagen utformas så att upptrappningen av de garanterade
räntorna upphör tills vidare och fryses på den nivå de hade vid

BoU 1986/87: 16

utgången av år 1986. Dessutom bör den garanterade räntan sänkas för
under 1987 producerade allmännyttiga bostäder.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87: Bo 130 såvitt nu är i fråga anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

19. beträffande sänkning av de garanterade räntorna

att riksdagen med anledning av motion 1986/87: Bol30 såvitt nu är i

fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Handläggningen av ärenden om bostadslån (mom. 20)

Agne Hansson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Birgitta Hamb raeus

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Efter
beslut” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1984/85:3217 (c) är fördelarna med en decentralisering
av lånebeslut m. m. till kommunal nivå många. Bl. a. skulle en
decentralisering med stor säkerhet medföra en snabbare handläggning och
lägre administrationskostnader samt dessutom innebära att besluten kommer
närmare de berörda.

Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1984/85:3217 (c) yrkande 2 om decentralisering av vissa lånebeslut. Motion
1984/85: 3219 (fp) yrkande 2 avstyrks.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande handläggningen av ärenden om bostadslån

att riksdagen med anledning av motion 1984/85: 3217 yrkande 2 och
med avslag på motion 1984/85: 3219 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Långivningen till projekt med överkostnader

Agne Hansson och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

Vi delar i och för sig motionärernas uppfattning om att byggkostnaderna
måste hållas nere. Centerpartiet har också i motioner föreslagit att räntebidrag
inte skall utgå för kostnader över pantvärdet. En sådan förändring av
räntebidragsreglema inom ramen för den produktionskostnadsanpassade
belåningen skulle enligt vår mening motverka höjda byggkostnader. I
avvaktan på att den arbetsgrupp som bildats inom regeringens kansli med
uppgift att ta fram underlag bl. a. om en begränsning av räntebidragens
följsamhet till kostnadsutvecklingen har vi dock nu avstått från att föra
fram vårt förslag i frågan.

BoU 1986/87: 16

Innehållsförteckning BoU 1986/87:16

Sammanfattning 1

1 Propositionen 1

2 Motionerna m. m 1

3 Utskottet 3

3.1 Ungdomsbostadsstöd 3

3.2 Finansieringen vid nybyggnad av studentbostäder 7

3.3 Ungdomsboendedelegationen 8

3.4 Ungdomens bostadsfråga i övrigt 9

3.5 Övriga frågor 11

3.5.1 Bostadspolitikens utformning och inriktning m. m 11

3.5.2 Bostadsproduktionens omfattning och inriktning 11

3.5.3 Bostadslån 12

3.5.4 Handläggningen av bostadslåneärenden 14

3.6 Hemställan 14

Reservationer

1. Införande av ett särskilt ungdomsbostadsstöd (m, fp, c) 16

2. Ungdomsboendedelegationen (m, fp) 16

3. Stimulansåtgärder för lokala boendeexperiment (m, fp) 17

4. Samverkan för ett eget byggande (m, fp, c) 18

5. Kategoriboende för ungdomar (m) 18

6. Ungdomskontrakt (m, fp, c) 19

7. Bostadspolitikens utformning och inriktning (m) 19

8. Bostadspolitikens utformning och inriktning (fp) 20

9. Bostadspolitikens utformning och inriktning (c) 22

10. Förändringar av bostadspolitiken (vpk) 23

11. Bostadsbyggandets omfattning m. m. (m, fp) 24

12. Bostadsbyggandets omfattning m. m. (c) 25

13. Bostadsbyggandets inriktning m. m. (vpk) 25

14. Långivningen till projekt med överkostnader (m) 26

15. Låneregler som ökar tillgången på små lägenheter (m, fp, c) .... 26

16. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (m, c) 27

17. Ombyggnadslån vid lägenhetssammanslagningar (fp) 28

18. Reglerna för ombyggnadslån (m) 28

19. Reglerna för ombyggnadslån (c) 29

20. Sänkning av de garanterade räntorna (m) 29

21. Sänkning av de garanterade räntorna (vpk) 29

22. Handläggningen av ärenden om bostadslån (m, c) 30

Särskilt yttrande

Långivningen till projekt med överkostnader (c) 30

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987