Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets betänkande 1986/87:13

om ändringar i hyres- och bostadsrättslagstiftningen m. m. (prop. 1986/87:37 delvis)

BoU

1986/87:13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:37 delvis jämte motioner. Utskottet tillstyrker vad i propositionen föreslagits om fastighetsskötarbo-städer. Regeringsförslaget innebär att en hyresgäst/fastighetsskötare vars hyresförhållande varat längre än tre år som regel har rätt till förlängning av hyresavtalet om anställningen som fastighetsskötare upphört. Utskottet till­styrker också regeringens förslag om att överenskommelser i kollektivavtal om hyresvillkor skall få tillämpas även på en hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet. Även vad i propositionen förordats om försäljning av bostadsrätt pä offentlig auktion samt om vissa handläggningsregler i den s k. ombildningslagen tillstyrks. Däremot avstyrker utskottet förslaget om att inte bara HSB och Riksbyggen utan även Sveriges bostadsrättsförening­ars centralorganisation (SBC) skall omfattas av undantaget från tillstånds­plikten enligt den s. k. tillständslagen. De av utskottet tillstyrkta förslagen bör träda i kraft den I juli 1987.

Utskottet föreslår riksdagen att göra tvä tillkännagivanden. Det ena gäl­ler frågan om att åtgärder bör vidtas sä att förvärvstillstånd enligt tillständs­lagen verkligen söks. Dét andra gäller åtgärder i avsikt att dämpa de höga överlätelsepriserna inom vissa regioner på bostadsrätter och egnahem.

Reservationer (m), (fp) och (c) har avgivits bl. a. angående SBC:s ställ­ning i lagstiftningen! Enligt reservanterna bör SBC jämställas med HSB och Riksbyggen och alltså bl. a. undantas frän tillståndsplikt enligt tillständsla­gen. I en reservation (vpk) föreslås att möjligheten att i kollektivavtal reg­lera hyresvillkor avskaffas. Sammanlagt har till betänkandet fogats 20 re­servationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:37, såvitt nu är i fråga, föreslagit riksdagen att anta i propositionen intagna förslag till

1.   lag om ändring i jordabalken,

2.   lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

3.   lagom ändringi lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

4.   lag om ändring i lagen (1984:81) om fastijghetsmäklare,

6. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt.

1     Riksdagen 1986/87. 19 .saml. Nr 13

I detta betänkande behandlar utskottet lagförslagen under I och 2 delvis      BoU 1986/87:13 samt förslagen under 3, 4 och 6 i deras helhet.

Propositionen i övrigt behandlade utskottet i betänkandet BoU 1986/ 87:6.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de med anledning av proposition 1986/87:37 väckta motionerna 1986/ 87:

BolOl av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

I. a) att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring av jordabal­ken:

Härigenom föreskrives att 12 kap. 67 § jordabalken skall upphöra att gälla vid utgången av december månad 1986.

b) att riksdagen antar 12 kap. 71 § förslag till ändring av jordabalken med de ändringar som följer av förslaget under a),

3.   att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar anta 46 § hyreslagen andra stycket 4 med i motionen angiven lydelse,

4.   att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om bostadsrättsorga­nisationers och bostadsrättsföreningars ställning i lagstiftningen och de för­slag till förändringar (utvidgningar) i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. och lagen om fastighetsmäklare som följer därav,

5.   att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m..

Härigenom föreskrives att 2 § 7 skall upphöra att gälla vid utgången av december månad 1988.

Bol02av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1.   att riksdagen beslutaratt avslå regeringens förslag beträffande 12 kap. 46 § första stycket 8 jordabalken,

2.   att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag utforma 12 kap. 67 § jordabalken enligt följande:

Tillägg till 12 kap. 67 § jordabalken:

Regeringens förslag                      Motionärernas förslag

Sådana hyresvillkor i kollektiv-  Sädana hyresvillkor i kollektiv­
avtal som avses i första stycket får avtal som avses i första stycket får
tillämpas även när en hyresgäst som tillämpas även när en hyresgäst som
inte är medlem i den avtalsslutande inte är medlem i den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen syssel- arbetstagarorganisationen syssel­
sätts i arbete som avses med avtalet, sätts i arbete som avses med avtalet,
om                                                                                         om

1.   arbetsgivaren är bunden av 1. arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,        kollektivavtalet,

2.   hyresvärden och hyresgästen 2. hyresvärden och  hyresgästen

är överens om att villkoren tilläm-     är överens om att villkoren j-a//////-

2 pas eller villkoren ingår i hyresa vtalet     lämpas.

på grund av beslut om villkorsänd­ring enligt 54 och 55 §§.

3.    att riksdagen beslutar om ändring i 2 § 2 lagen om förvärv av hyresfas-      BoU 1986/87:13 tighet i enlighet med vad som anförs i motionen,

4.    att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket lagen om fastig­hetsmäklare i enlighet med vad som anförs i motionen,

5.    att riksdagen beslutar om ändring i 60 a § bostadsrättslagen i enlighet med vad som anförs i motionen,

6.    att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen,

BolOS av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hem,ställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva de förändringar i bostadsrättslagen
(1971:479) II, 14 och 62 §§ vilka gjordes med anledning av bostadsutskottets
betänkande 1984/85:12,

2.   att riksdagen beslutar att avslå förslaget att ordet folkrörelsekoopera­tiv byts ut "mot den mer neutrala beteckningen riksorganisation eller regio­nal organisation för bostadsrättsföreningar som är representerade i för­eningarna och skall godkänna föreningarnas stadgar",

3.   att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett förslag till lagstift­ning där alla bostadsrättsföreningar jämställs,

5. att riksdagen beslutaratt avslå förslag om ändring i 12 kap. 46 § första stycket 8 p. jordabalken,

Bol04 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) vari hemställs att riksdagen avslår vid proposition 1986/87:37 fogade förslag till

a)    lag om ändring i bostadsrättslagen såvitt avser 14 § och 60 a §,

b)   lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

c)    lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare,

BolOSav Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att uttrycket "folkrörelsekooperativ riksorgani­
sation" i bostadsrättslagen (1971:479) ersätts med "riksorganisation eller
regional organisation för bostadsrättsföreningar" och avslår proposition
1986/87:37 i denna del,

3. att riksdagen beslutarom ändringi lagen om förvärv av hyresfastighe­ter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till fastig­hetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:532) vad avser reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad som anförs i motionen,

dels de under allmänna motionstiden 1986 väckta motionerna 1985/86:

Bo226 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

15. att riksdagen beslutar att ändra lagen om förvärv av hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lag om rätt till fasfighetsför-värv för ombildning till bostadsrätt (1982:352) i enlighet med motionen,

Bo227av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att anta i bilaga till denna motion framlagda
lagförslag till

a) ändring i lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bo­stadsrätt.

 

b)   ändring i bostadsrättslagen,                                                      BoU 1986/87:13

c)    ändring i lagen'om förvärv av hyresfastighet m. m.,

3. att riksdagen beslutar om ändring i bostadsrättslagen och jordabalken sä att de tillägg och ändringar om hembud som riksdagen beslutade pä förslag av bostadsutskottet (BoU 1984/85:12) upphör att gälla,

Bo405av Lars-Erik Lövdén och Kurt Ove Johansson (båda s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om införandet av en förvärvsavgift på hyresfastigheter m. m.,

Bo409av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ombildan-de av bostadsföreningar bildade före den I juli 1930 till bostadsrättsför­eningar,

Bo410av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1.   att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet rned vad som i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster för bildande äv bostadsrättsförening,

2.   att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet med vad som anförts såvitt avser antal lägenheter för bildande ay bostads­rättsförening och förbud mot dubbelöverlätelse av lägenhet,

3.   att riksdagen beslutar ändra lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:352) på sätt som anges i motionen,

 

8.    att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. (1972:1132) i enlighet med.vad som i mofionen anförts,

9.    att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. (1972:1132) som genomfördes med anledning av pro­position 1982/83:153,

i9o-/5av Tore Claeson och Margö Ingvardsson (vpk) vari föresläs att riks­dagen beslutar att anta följande förslag till ändring i jordabalken:

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 67 § jordabalken skall upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1986,

Bo419av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regering­en begär en utredning med uppgift att överväga hur det kommunala infly­tandet beträffande ändringar i upplåtelseformer avseende bostäder skall komma till uttryck,

Bo426a\ Margareta Persson och Lars Ulander (båda s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föror­dats om en översyn av lagstiftningen om andelslägenheter,

dels de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna 1986/87:

Bo2l9a\ Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

1.   att snarast återinföra någon form av priskontroll vid upplåtelse och försäljning av bostadsrätter,-

2.   att stoppa utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretags bostadslä-            '* genheter.

 

Bo231 av Hans Göran Franck och Stig Gustafsson (båda s) vari hemställs       BoU 1986/87:13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen angetts om återlämningsklausuler med reglerade överlätelsevärden för stat­ligt belånade småhus och bostadsrätter,

Bo243 av Anita Johansson m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av de åtgärder för rättvisa i boendet som angetts i motionen (i detta betänkande behandlas yrkandet i vad det avser hembud och prisövervakning för bo­stadsrätter samt om kommunalt veto mot ombildning från hyresrätt till bostadsrätt),

Bo257 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i proposition 1986/ 87:37 angående bostad för fastighetsskötare,

Bo258 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2.    att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av hyresfas­tighet i enlighet med vad som anförs i motionen,

3.    att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket i lagen om fastig­hetsmäklare i enlighet med vad som anförs i motionen,

4.    att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen i enlig­het med vad som anförs i motionen,

5.    att riksdagen beslutar att stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen (hembud),

6.    att riksdagen beslutar ätt som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om ökade möjligheter att ställa säkerhet vid lån för köp av bostadsrätt,

Bo40l av Barbro Evermo m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om hyresför­hållandet för fastighetsskötare efter en treårsperiod,

Bo4l3 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1.  att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet med vad som i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster . för bildande av bostadsrättsförening,

2.  att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet med vad som i motionen anförts såvitt avser antal lägenheter för bildande av bostadsrättsförening och förbud mot dubbelupplätelse av lägenheter,

3.  att riksdagen beslutar ändra lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (1982:352) pä sätt som anges i motionen,

 

7.    att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av lagen om förvärv av hyresfastighet (1972:1132) i enlighet med vad som i motionen anförts,

8.    att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. (1972:1132) som genomfördes med anledning av pro­posifion 1982/83:153,

Bo415 av Ulla-Britt Åbark och Göran Magnusson (båda s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo-              5

tionen anförts om ändring av lagen om rätt till fastighetsförvärv.

 

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo-      BoU 1986/87:13 tionen anförts om behovet av åtgärder för att i vissa fall förhindra utförsälj­ning av allmännyttiga bostäder.

Utskottet

1. Inledning

1 detta betänkande behandlas proposition 1986/87:37 såvitt rör tjänste-och personalbostäder, försäljning av bostadsrätt pä offentlig auktion, bostads­rättsorganisationernas och bostadsrättsföreningarnas ställning i lagstift­ningen samt förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för om­bildning till bostadsrätt jämte med anledning av propositionen väckta mo­tioner. Vidare behandlas motioner väckta under allmänna motionstiden 1986 och 1987.

2. Tjänste- och personalbostäder

2.1       Tjänstebostäder med bostadstvång

12 kap. jordabalken brukar kallas hyreslagen. 1 46 § förstastycket 7 hyresla­gen finns regler om tjänstebostäder med bostadstväng. Där anges, att om hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal verk­samhet som är förenad med bostadstväng eller av anställning inom lantbru­ket eller av annan anställning som är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheter för upplåtelse åt anställningens innehavare, saknar hyresgästen rätt till förlängning av hyresavtalet om an­ställningen har upphört.

Med anledning av ett utredningsförslag om viss ändring av denna ord­ning behandlas frågan i propositionen. Därvid anförs bl. a. att det förhål­landet att staten eller kommunen är arbetsgivare är en tillräcklig garanti för att en anställning inte förenas med bostadstväng i annat fall än då det är befogat med hänsyn till anställningsort. Någon ändring av gällande regler föresläs inte. Inte heller beträffande hyresförhållande som beror av anställ­ning inom lantbruket föresläs någon ändring av dagens regler. Bl. a. anges i propositionen att det på grund av de särskilda förhållanden som råder inom lantbruket är befogat att arbetsgivaren får förfoga över bostaden när an­ställningen upphört.

Vad i propositionen i denna del förordats har inte givit utskottet anled­ning till erinran eller särskilt uttalande.

2.2       Fastighetsskötarbostäder

2.2.1 Propositionen

För hyresförhållanden i annat fall än som avses i 46 § första stycket 7 hyres­lagen som beror av anställning för skötsel och tillsyn av fastighet gäller

 

enligt punkten 8 i samma lagrum att hyresgästen inte har rätt till förläng- BoU 1986/87:13 ning av hyresavtalet, om anställningen har upphört och det inte är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör. Enligt bestämmelsen finns således, till skillnad mot vad som gäller enligt punkten 7, en möjlighet att göra en avvägning mellan parternas motstående intressen. En utgångs­punkt vid denna avvägning är att besittningsskyddet bör brytas om fastig­hetsägaren behöver disponera lägenheten för att upplåta den ät en ny fastig­hetsskötare. Hyresvärdens uppgift att lägenheten skall hyras ut till en fastig­hetsskötare och att annan lägenhet inte finns tillgänglig för detta ändamål bör godtas, om den inte ter sig osannolik. Om lägenheten inte behövs för en ny fastighetsskötare bör intresseavvägningen däremot utfalla till hyresgäs­tens förmän.

Bostadsministern anför i propositionen att han delar den uppfattning som en inom bostadsdepartementet inrättad arbetsgrupp fört fram och som går ut på alt det inte längre är nödvändigt att den som är anställd som fastighetsskötare bor i den fastighet han svarar för. Denna uppfattning anges fä stöd i vad som framkommit vid arbetsgruppens kartläggning. Av kartläggningen framgår att fastighetsskötseln i det stora flertalet fall nume­ra utförs av personal som inte hyr bostad av arbetsgivaren med ett till an­ställningen kopplat hyresavtal och som oftast inte heller torde bo i den fastighet de svarar för. Det är i huvudsak de mindre fastighetsförvaltningar­na inom den privata sektorn som har kvar en fastighetsskötare som bor i fastigheten och därvid har ett hyresförhållande som beror av anställningen som fastighetsskötare. Fastighetsarbetet inom den privata sektorn utförs huvudsakligen som en deltidssyssla, vilket beror pä att merparten av de privata arbetsgivarna endast har en liten eller medelstor fastighet som inte kan utgöra underlag för en heltidsanställning. Av remissyttrandena över arbetsgruppens betänkande framgår att det i huvudsak är denna kategori fastighetsägare som i vissa fall kan ha ett starkt intresse av att kunna dispo­nera den tidigare anställdes bostad sä att fastighetsägaren skall kunna be­hälla en fastighetsskötsel i egen regi. Sädana speciella förhållanden bör enligt propositionen kunna beaktas vid en prövning enligt 46 § första styck­et 9 hyreslagen.

Mot bakgrund av det anförda anser bostadsministern i likhet med arbets­gruppen att det inte finns skäl att behälla en särskild reglering för de hyres­förhållanden som beror av anställning för skötsel och tillsyn av fastighet. Han ansluter sig därför till arbetsgruppens förslag att bestämmelsen i 46 § första stycket 8 hyreslagen skall upphävas och att sädana hyresförhållanden i stället skall prövas enligt 46 § första stycket 9 hyreslagen.

Enligt sistnämnda lagrum har hyresgästen inte rätt att fä hyresavtalet förlängt, om anställningen har upphört och det inte är oskäligt mot hyres­gästen att även hyresförhållandet upphör. Om hyresförhållandet varat längre tid än tre år måste hyresvärden dock ha synnerliga skäl för att upplö­sa det.

Arbetsgruppen har vid angivandet av principerna för hur denna intresse­avvägning bör ske beträffande hyresförhållanden som beror av anställning som fastighetsskötare utgått från dessa motivuttalanden.

Beträffande tiden innan treårsgränsen passerats ansluter sig bostadsmi-            7

 

nistern i huvudsak till arbetsgruppens överväganden. Om anställningen BoU 1986/87:13 upphör innan hyresförhållandet varat i tre är bör enligt hans uppfattning således hyresförhållandet brytas, om hyresvärden kan göra antagligt att han behöver förfoga över lägenheten för att upplåta den åt en ny fastighetsskö­tare. Även pä en balanserad hyresmarknad bör ett sådant behov kunna föreligga, om det med fog kan påstås att ett erbjudande om bostad kan ha någon betydelse ur rekryteringssynpunkt. Har hyresvärden däremot inte behov av lägenheten för en ny fastighetsskötare bör intresseavvägningen utfalla till hyresgästens förmän.

Arbetsgruppen har funnit att hyresvärden bör anses ha synnerliga skäl att upplösa hyresförhållandet efter treårsperioden endast om han kan styrka att det skulle medföra allvarligt men i fastighetsskötseln om lägenheten inte kan disponeras för upplåtelse ät en ny fastighetsskötare. För att kravet på allvarligt men skall anses uppfyllt bör det enligt arbetsgruppen till en början krävas att fastighetsägaren styrker att han på grund av det begränsade bo­stadsutbudet pä orten måste erbjuda en lägenhet i det egna lägenhetsbestån­det för att över huvud taget få sökande till fastighetsskötartjänsten och att han inte heller kan ställa annan än den tidigare anställdes lägenhet till förfogande. Dessutom anser arbetsgruppen att det bör krävas att det inte finns möjlighet att ordna en tillfredsställande fastighetsskötsel pä annat sätt än genom en egen anställd fastighetsskötare. Eftersom fastighetsskötseln i regel kan ordnas pä ett godtagbart sätt genom att en entreprenör anlitas eller genom att fastighetsägaren samordnar skötseln med andra fastighets­ägare inom området, bör enligt arbetsgruppen synnerliga skäl anses före­ligga endast om sädana möjligheter saknas på den ort där fastigheten är belägen.

Arbetsgruppens uttalanden i denna del är enligt bostadsministerns me­ning för långtgående. I propositionen reses invändningar mot kravet pä att det inte skall finnas en möjlighet att ordna fastighetsskötseln genom en entreprenör eller genom en s. k. samordnad skötsel för att synnerliga skäl skall anses föreligga. 1 remissyttrandena frän fastighetsägarsidan över ar­betsgruppens förslag har anförts att detta krav pä orter med bostadsbrist och med tillgång till entreprenörer i branschen, såsom t. ex. i Stockholms och Göteborgs centrala delar, medför att vissa fastighetsägare inte kan fort­sätta med en fastighetsskötsel i egen regi. Med hänsyn till att det inte bara för fastighetsägarna utan även för de boende i huset kan ha ett värde att fastighetsskötseln kan ordnas pä detta sätt, anser bostadsministern att det bör vara tillräckligt att fastighetsägaren kan visa att han inte fortsättnings­vis kan bedriva fastighetsskötseln i egen regi om han inte får disponera över den tidigare anställde fastighetsskötarens bostad. Ett sådant läge torde nor­malt uppstå endast för de mindre fastighetsförvaltningar som inte har en lägenhetsreserv.

2.2.2 Motionerna

1 motionerna 1986/87:Bol02 (fp) yrkande I, l986/87:Bol03 (m) yrkande 5 och 1986/87:Bo 257 (c) yrkande 2 föreslås att de nuvarande reglerna be­hälls. Förslaget i propositionen anses i den förstnämnda motionen alltför

 

långtgående. I regeringens förslag bortses enligt motionärerna frän värdet      BoU 1986/87:13 av att ha en fastighetsskötare bosatt i den fastighet han ansvarar för. Det kan kännas tryggt för vissa hyresgäster anför motionärerna vidare att ha fastig­hetsskötaren boende i huset. Det blir då lättare att hälla ordning i fastig­heten och att undvika skadegörelse.

Förslaget i motion 1986/87:Bo401 (s) går i motsatt riktning. 1 denna mo­tion förordas ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om hyresför­hållandet för fastighetsskötare efter en treårsperiod. Motionärerna hävdar att utvecklingen inom fastighetsskötselns område under de senaste åren inneburit att det inte längre är nödvändigt att fastighetsskötaren bor i den fastighet eller i det område i vilket den fastighet ligger som han skall sköta. Det bör inte vara möjligt att med åberopande av synnerliga skäl häva hyres­kontraktet i det fall en fastighetsskötare som haft sin anställning längre än tre år slutar denna.

2.2.3 Utskottets bedömning

Det finns enligt utskottets mening skäl att ändra hyreslagens nu diskuterade bestämmelser avseende hyresförhållandet för fastighetsskötare. Utskottet delar uppfattningen i propositionen och motion 1986/87:Bo401 (s) om att det inte finns tillräckliga skäl att behälla en särskild reglering för de hyres­förhållanden som beror av anställning för skötsel och tillsyn av en fastighet. Sädana hyresförhållanden bör i stället prövas enligt 46 § första stycket 9 hyreslagen. Vad nu förordats kan inte förenas med förslagen i motionerna l986/87:Bol02 (fp) yrkande. 1, 1986/87:Bol03 (m) yrkande 5 och 1986/ 87:Bo257 (c) yrkande 2 om att nuvarande regler skall behållas. Dessa mo­tionsyrkanden avstyrks sålunda.

Vad i motion 1986/87:Bo401 (s) anförts om att det inte bör vara möjligt att med hänvisning till synnerliga skäl häva ett hyreskontrakt för en fastig­hetsskötare som innehaft sin anställning i minst tre är om anställningen upphör ger utskottet anledning anföra följande. Utskottet har förståelse för den uppfattning som förs fram i motionen och som innebär att det inte är nödvändigt att fastighetsskötaren bor i den fastighet eller i det område i vilket fastigheten som han skall sköta ligger. Emellertid kan det finnas skäl att lagstiftningen innehåller en möjlighet för hyresvärden att få disponera en lägenhet som fastighetsskötarbostad även om hyresförhållandet varat längre tid än tre är. En anslutning till den uppfattning som motionärerna för fram kan innebära att en fastighetsägare inte längre kan fortsätta med fas­tighetsskötsel i egen regi. Det är en grannlaga uppgift att göra avvägningen mellan fastighetsägarens krav på att disponera en fastighetsskötarbostad och en tidigare fastighetsskötares i och för sig kanske välmotiverade an­språk att efter en längre tids anställning som fastighetsskötare erhålla ett hyreskontrakt som inte är avhängigt av anställningen. Det kan emellertid i vissa fall tänkas att en fastighetsägare bör kunna få tillgång till en lägenhet i den fastighet eller i det område fastighetsskötseln avser. Utskottet kan med hänvisning till vad nu anförts ansluta sig till den i propositionen föreslagna ändringen av hyreslagen. Denna ändring innebär ju, som framgått ovan, inte oväsentliga förändringar till fördel för en fastighetsskötare som slutar en anställning som varat längre tid än tre är. Utskottet är emellertid inte

 

främmande för att det inom en relativt snar framtid kan finnas skäl att BoU 1986/87:13 studera erfarenheterna av den nu diskuterade lagändringen. Om det därvid visar sig att de i propositionen framförda farhågorna inte uppstår ens för de mindre fastighetsförvaltningarna som saknar lägenhetsreserv utgår utskot­tet frän att regeringen förelägger riksdagen ett förslag om ändring i hyresla­gen som utgår från vad i motion 1986/87:Bo401 (s) förordats. Utskottet förutsätter vidare att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redo­visar sin syn pä frågan. Ett tillkännagivande i enlighet med vad motionärer­na föreslagit bör därför nu kunna undvaras. Regeringens förslag tillstyrks sålunda.

2.3 Rätten att reglera hyresvillkor i kollektivavtal

2.3.1 Propositionen

Flertalet av hyreslagens bestämmelser är tvingande till förmän för hyres­gästen. Detta innebär att ett avtal mellan hyresvärden och hyresgästen som strider mot sädana bestämmelser är utan verkan mot hyresgästen (se 1 § fjärde stycket hyreslagen). Ett avsteg från denna princip görs emellertid i 67 § hyreslagen som föreskriver att en överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållanden som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot vissa tvingande bestämmelser i hyreslagen. En förutsättning är att överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsi­dan har slutits eller godkänts av en organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse som central arbetstagarorga­nisation. Mot undantagsregeln i 67 § hyreslagen svarar 24 § lagen om med­bestämmande i arbetslivet som möjliggör att kollektivavtal träffas om ar­betstagares hyresförhållanden.

De tvingande bestämmelser som kan sättas ur spel genom en överens­kommelse i kollektivavtal, är bestämmelserna om uppsägningstid i 4 §, överlåtelse av hyresrätt i 33 — 35 och 37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra hand i 40 §, förlängning av hyresavtal för bostadslägenheter i 46 — 52 §§, prövning av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter i 53, 54 och 55 a §§ samt bestämmelserna om förbud mot vissa skiljeklausuler i 66 §.

Vid tillkomsten av 67 § hyreslagen fästes särskild vikt vid att arbetstagar­sidan skulle vara företrädd på ett särskilt kvalificerat sätt för att avsteg från hyreslagens tvingande bestämmelser skulle fä göras genom kollektivavtal. Genom kravet pä att kollektivavtalet skall slutas eller godkännas av en central arbetstagarorganisation förelåg enligt departementschefen tillräck­liga garantier för att arbetstagarens/hyresgästens rättsskyddsintresse inte skulle eftersättas.

Enligt vad den ovannämnda arbetsgruppen anför har möjligheten att genom kollektivavtal reglera hyresvillkoren för bostäder som upplåtits i anslutning till anställning utnyttjats i en betydande utsträckning. Sådana avtal berör i dag bl. a. anställda inom jordbruket, skogsbruket, landstingen och primärkommunerna samt de fastighetsanställda.

 

Erfarenheterna av den nuvarande ordningen förefaller i allt väsentligt          BoU 1986/87:13

vara goda och några egentliga problem för berörda hyresgäster synes inte ha förekommit. Uppkomna tvister har kunnat lösas på ett för de boende godtagbart sätt vid förhandlingar mellan de fackliga organisationerna, och endast få tvister har gått till prövning av hyresnämnd eller arbetsdomstolen.

Bostadsministern delar arbetsgruppens uppfattning att arbetstagarorga- -nisationerna i dag har en sådan stark ställning och en sådan erfarenhet av aktuella frågor att arbetstagarens rättigheter blir tillräckligt tillgodosedda när kollektivavtal träffas om hyresförhållanden. Några erinringar mot den nuvarande ordningen anges inte heller ha framförts under remissbehand­lingen. De arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som har yttrat sig i frågan har varit eniga om att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlig­het att kollektivavtalsreglera hyresvillkoren för hyresförhållanden som be­ror av anställning.

Pä grund av det anförda förordas i propositionen i likhet med arbetsgrup­pens förslag att rätten att i kollektivavtal träffa överenskommelser om hy­resvillkor som strider mot hyreslagens tvingande regler behälls.

Enligt gällande ordning kan kollektivavtalsbestämmelser som innebär en oförmänligare reglering för hyresgästen än vad som följer av bestämmelser­na i hyreslagen inte göras gällande mot en arbetstagare/hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och som därför inte är bunden av kollektivavtalet.

Hyreslagen avviker i detta avseende frän vad som numera gäller enligt flera tvingande lagar på arbetsmarknaden. Enligt bl. a. 2 § femte stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd, 2§ andra stycket semesterlagen (1977:480) och 3 § tredje stycket arbetstidslagen (1982:673) får en arbetsgi­vare som är bunden av kollektivavtal med frän lagen avvikande regler till-lämpa avtalsbestämmelserna även pä arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

I propositionen anförs att det framför allt frän rättvisesynpunkt är otill­fredsställande att arbetstagare som hyr sin bostad av samma arbetsgivare och vars arbetsuppgifter och bostadsförhållanden är likartade kan vara underkastade olika regler i sina hyresförhållanden beroende på om de till­hör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen eller ej.

Bostadsministern anser bl. a. mot bakgrund härav att 67 § hyreslagen bör kompletteras med en bestämmelse som innebär att kollektivavtalsvillkor som strider mot hyreslagens tvingande regler får tillämpas även på hyres­gäster/arbetstagare som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetsta­garorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

I propositionen behandlas mot bakgrund härav frågan om förutsättning­arna för tillämpning av kollektivavtalsbestämmelser pä arbetstagare som . inte är medlemmar. Regeringens förslag innebär följande. För att en hyres­värd skall kunna göra gällande även sådana villkor i ett kollektivavtal som • strider mot hyreslagens tvingande regler möten hyresgäst/arbetstagare som formellt inte omfattas av kollektivavtal bör i första hand krävas att hyres­värden och hyresgästen är överens om detta.

 

Sedan hyresavtalet har ingätts kan hyresvärden inte ensidigt ändra dess BoU 1986/87:13 innehåll. Om hyresvärden vill att hyresbestämmelserna i ett kollektivavtal skall bli gällande för hyresförhållandet och hyresgästen inte går med på detta, måste hyresvärden begära ändring av hyresvillkoren i den ordning som föreskrivs i 54 § hyreslagen. Enligt denna bestämmelse skall den part som vill att hyresvillkoren skall ändras, skriftligen meddela detta till mot­parten. Om överenskommelse inte kan träffas kan han ansöka hos hyres­nämnden om ändring av hyresvillkoren. Ansökan får göras tidigast en må­nad efter det att meddelandet lämnats till motparten.

Ett beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för fortsatt förhyrning.

Enligt 55 § tredje stycket hyreslagen skall annat villkor än hyra som hy­resvärden eller hyresgästen ställt upp gälla i den mån det är skäligt med hänsyn till hyresavtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Med hänsyn till att syftet med den föreslagna bestämmelsen i 67 § andra stycket hyresla­gen är att hyresvillkoren skall kunna vara enhetligt reglerade pä en arbets­plats, får det enligt bostadsministerns mening som regel anses skäligt att ett hyresvillkor införs som innebär att ett kollektivavtals hyresbestämmelser får tillämpas pä hyresförhållandet.

Beträffande prövning av tvister som rör kollektivavtalets hyresbestäm­melser föresläs i propositionen en ändring i 71 § hyreslagen i avsikt att fä till stånd en enhetlig handläggningsordning avseende hyrestvister oberoende av om arbetstagaren/hyresgästen formellt är bunden av kollektivavtalet eller inte. Tvister beträffande kollektivavtal enligt 67 § andra stycket före­slåstas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

2.3.2 Motionerna

1 motion l985/86:Bo4l 5 (vpk) föreslås att 67 § hyreslagen skall upphöra att gälla. 1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkan­de I a förs fram ett liknande yrkande. I den sistnämnda motionen föreslås i yrkande I b att i 71 § hyreslagen görs de ändringar som blir följden av att 67 § utmönstras ur lagstiftningen.

Motionärerna anför att tiotusentals hyresgäster hyr s.k. pérsonalbostä-der. Den största gruppen är troligen landstingsanställd sjukvårdspersonal. Denna personal jämte andra berörda såsom vissa kommunalanställda bör enligt motionärerna ha samma rättigheter som andra hyresgäster att kunna byta arbetsgivare och anställning utan att tvingas ut ur bostaden.

1 motion 1986/87: Bo 102 (fp) anförs att det finns rättviseskäl som talar för regeringens förslag att hyresvillkor i kollektivavtal skall kunna tillämpas även pä hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen men som sysselsätts i arbete som avtalet avser. Dock anför motionärerna att villkorsändring i kollektivavtal bör bli gällande för den som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen endast om hyresvärden och hyresgäs­ten är överens. 1 motionens yrkande 2 framläggs ett förslag ti 11 ändring i 67 § hyreslagen i enlighet härmed.

 

2.3.3  Utskottets bedömning                                                          BoU 1986/87:13

Som framgått ovan (avsnitt 2.3.1) anges i propositionen att erfarenheterna av den nuvarande ordningen att genom kollektivavtal reglera hyresvillko­ren för bostäder som upplåtits i anslutning till anställning i allt väsentligt är goda och att några egentliga problem för berörda hyresgäster inte synes ha förekommit. Uppkomna tvister har kunnat lösas pä ett för de boende god­tagbart sätt vid förhandlingar mellan de fackliga organisationerna. Endast få tvister anges ha gått till prövning av hyresnämnd eller arbetsdomstolen.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 1 a och i motion 1985/86:Bo415 (vpk) förs fram den meningen att möjlighe­ten att genom kollektivavtal reglera hyresvillkoren för bostäder inte längre bör finnas i hyreslagen.

Vad i propositionen anförts talar enligt utskottets mening för att möjlig­heteräven fortsättningsvis bör finnas att i kollektivavtal reglera hyresvillkor för hyresförhållanden som beror av anställning. Några erinringar mot den­na ordning anges inte heller ha förekommit under remissbehandlingen av arbetsgruppens förslag. De arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som yttrat sig i frågan anges också ha varit eniga om att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlighet att kollektivavtalsreglera hyresvillkor som strider mot hyreslagens tvingande regler.

Utskottet delar uppfattningen att hyreslagen bör innehålla regler av den­na innebörd. Även om det kan ha förekommit att de nuvarande reglerna i det enskilda fallet kan ha givit ett inte önskvärt resultat finns enligt utskot­tets mening obestridligen fördelar med den nuvarande ordningen. Såväl tidigare erfarenheter som arbetsgruppens kartläggning och de avtalsslutan­de parternas inställning i frågan talar för en sådan uppfattning. Det finns således inte tillräckliga skäl för utskottet att föreslå riksdagen att utmönstra 67 § ur hyreslagen. Motion 1985/86:Bo4l5 (vpk) och vänsterpartiet kom­munisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 1 a avstyrks med hänvis­ning till vad nu anförts.

Utskottet har ingen erinran mot att kollektivavtalsvillkor som strider mot hyreslagens tvingande regler får tillämpas även på hyresgäster/arbetstaga­re som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Vad rör frågan om beslut om ändring av sädana villkor lett kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande regler mot en hyresgäst/arbetstagare, bör enligt propositionen i första hand krävas att hyresvärden och hyresgäs­ten kommer överens om detta.

Med hänsyn till att syftet med den föreslagna bestämmelsen i 67 § andra stycket hyreslagen är att hyresvillkoren skall kunna vara enhetligt reglerade pä en arbetsplats föresläs i propositionen att det skall vara möjligt att, sedan hyresavtalet ingåtts, införa sådana villkor som innebär att kollektivavtalets hyresbestämmelser genom beslut av hyresnämnd får tillämpas på hyresför­hållandet.

I motion 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 2 yrkas att villkorsändring skall kunna bli gällande endast om hyresvärd och hyresgäst är överens därom.

Utskottet vill erinra om och betona vad i propositionen anförs om att för ändring av villkor varom nu år fråga i första hand bör gälla att hyresvärden och hyresgästen kommer överens om detta.

 

Först därefter bör det bli aktuellt att kräva beslut i frågan av hyresnämnd;      BoU 1986/87:13 detta bl. a. mot bakgrund av att hyresvillkoren bör vara enhetligt reglerade pä en arbetsplats. Mot en sådan ordning kan, med de förbehåll som angivits i propositionen, berättigad kritik inte riktas. Utskottet godtar vad i proposi­tionen i denna del föreslagits. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i vad det avser pröv­ning av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser m. m. (71 § hyresla­gen) såvitt paragrafen behandlas i detta betänkande. Avslagsyrkande 1 b i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 är en följd av yrkande I a i samma motion om att 67 § hyreslagen skall utmönstras ur lagstiftningen. Sistnämnda motionsyrkande har utskottet avstyrkt ovan. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill även motionens yrkande I b.

Det bör erinras om att utskottet i betänkande BoU 1986/87:6 har behand­lat 71 § hyreslagen såvitt rör ingivande av besvärshandling vid överklagan­de.

2.4       Försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion

I propositionen föreslås en lagreglering av förfarandet vid försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion. Förslaget innebär starkt sammanfattat föl­jande.

Försäljning av bostadsrätt pä offentlig auktion skall ombesörjas av en god man som förordnas av tingsrätten. Den gode mannens huvudsakliga uppgifter skall vara att offentliggöra och genomföra auktionen samt att fördela köpeskillingen. Om auktionen inte leder till försäljning skall en ny auktion hällas. Leder inte heller den auktionen till försäljning, övergår bo­stadsrätten till föreningen.

Vad i propositionen i denna del anförts har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

2.5       Bostadsrättsorganisationernas ställning i lagstiftningen

2.5.1 Propositionen

Det finns i Sverige för närvarande tre större organisationer i vilka bostads­rättsföreningar är organiserade, nämligen HSB, Riksbyggen och Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC). Dessa organisationer och föreningarna inom dem behandlas på något olika sätt i lagstiftningen. Det finns lokalt också vissa mindre organisationer för bostadsrättsför­eningar.

Enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. (tillständsla­
gen) föreligger ingen tillständsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisa­
tion eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsför­
eningar eller bostadsrättsföreningar anslutna till sådan organisation. Med
folkrörelsekooperativa organisationer åsyftas endast HSB och Riksbyggen
(se prop. 1982/83:153 s. 19). Motsvarande uttryck förekommer i bostads­
rättslagen (1971:479) och fastighetsmäklarlagen (1984:81). Även enligt des­
sa lagar behandlas organisationerna pä bostadsrättsmarknaden olika i vissa     14
avseenden.

 

Den särställning i lagstiftningen som HSB och Riksbyggen intar i förhål- BoU 1986/87:13 lande till SBC har kritiserats. Riksdagen har också behandlat motioner i denna fråga (se bl. a. BoU 1984/85:12). Bostadsministern är dock inte främ­mande för att vissa faktiska skillnader mellan organisationerna också kan motivera vissa skiljaktigheter i lagstiftningen, om detta betingas av lagstift­ningens ändamål. Han är emellertid beredd att i viss utsträckning ompröva de ställningstaganden som tidigare gjorts när det gäller behandlingen av bostadsrättsorganisationerna och till dem anslutna bostadsrättsföreningar.

1 propositionen beskrivs (s. 38 — 41) vissa fakta om organisationerna. Ef­ter att ha konstaterat att HSB och Riksbyggen å ena sidan och SBC ä den andra har mänga olikheter men också företer många likheter anför bostadsministern att han anser det vara en stor fördel för en bostadsrättsför­ening att vara medlem i någon organisation som tillvaratar bostadsrättsför­eningens intressen. Detta ger möjlighet till hjälp med förvaltningen, infor­mation och annat bistånd. Det ger också möjligheter till påverkan i olika bostadspolitiska frågor och främjar på det sättet demokratin. Samhället bör enligt hans uppfattning förhälla sig neutralt vid valet av organisation. Det anges emellertid finnas sakliga skäl för att alltjämt upprätthålla en skillnad mellan den organisationstyp som HSB och Riksbyggen representerar och andra organisationstyper. För att markera att det bör stå varje organisation fritt att organisera en sådan samverkan med bostadsrättsföreningarna söm finns inom HSB och Riksbyggen och som — såvitt nu är i fråga — bör vara en förutsättning för särbehandling, anser han att uttrycket folkrörelsekoo­perativ organisation bör utgå ur lagstiftningen. I stället bör en i förhållande till organisationerna neutral beteckning väljas.

Sammanfattningsvis anges i propositionen att de tre ovan angivna bo­stadsrättsorganisationerna kan betecknas som riksorganisationer för bo­stadsrättsföreningar.

I avsikt att ge lagstiftningen den i förhållande till organisationerna neu­trala beteckning som eftersträvas i propositionen föresläs att i tillståndsla­gen, bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen uttrycket folkrörelseko­operativ riksorganisation eller regional sådan organisation ersätts med ut­trycket riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsför­eningar, som är representerad i föreningen och skall godkänna föreningar­nas stadga.

Vidare föresläs att i tillständslagen införs en regel (2 § första stycket 2 a) i avsikt att undanta hyresgästbildade bostadsrättsföreningar från tillständs­plikt enligt lagen, detta oavsett om föreningen tillhör någon riksorganisa­tion eller ej. En förutsättning för att undantag skall medges är att föreningen fattat beslut om fastighetsförvärv enligt de regler som anges i 60 a § bostads­rättslagen. Från lagens tillämpningsområde finns redan i dag flera undan­tag. Bl. a. fordras inte tillstånd för staten, kommuner eller allmännyttiga bostadsföretag. Inte heller fordras tillstånd för organisationer och bostads­rättsföreningar inom HSB och Riksbyggen.

2.5.2 Motionerna

Frågan om bostadsrättsorganisationernas ställning i lagstiftningen tas upp i flera motioner. I samtliga yrkas avslag pä regeringens förslag till ändringar i tillståndslagen, bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen. I tvä motio-

15

 

ner, vänsterpartiet kommunisternas partimotion l986/87:Bol01 yrkande4 BoU 1986/87:13 och motion l986/87:Bol04 (s), föreslås att nu gällande regler skall tilläm­pas även i fortsättningen. 1 den förstnämnda anförs att det finns betydande olikheter till folkrörelsekooperationens fördel t. ex. beträffande verksam­hetens inriktning och målsättning dä det gäller att främja en socialt inriktad bostadspolitik utan spekulativa inslag samt produktion av bostäder. Var­ken s. k. byggmästarbildade eller "ombildade" bostadsrättsföreningar an­slutna till SBC kan enligt motionärerna för närvarande jämställas med folk­rörelsekooperativ riksorganisation. 1 s-motionen anges bl. a. att HSB och Riksbyggen bygger bägge på en på folkrörelsegrund utformad social bo­stadspolitik medan SBC blott är en intresseorganisation som tillhandahål­ler de anslutna föreningarna viss administrativ och kameral service. HSB och Riksbyggen svarar för såväl nyproduktion som förvaltning av de an­slutna bostadsrättsföreningarna och har därutöver en omfattande bospar-verksamhet för de medlemmar som ännu inte fått bostad i någon av de bostadsrättsföreningar som finns och samverkar inom resp. folkrörelse. SBC har inga fysiska personer som medlemmar. Enligt motionärernas me­ning har i propositionen inte klargjorts skillnaden mellan bostadsrätt och bostadskooperation. Bostadsrätt är ett lagtekniskt uttryck för en upplåtelse­form till fast egendom. Bostadskooperation är något annat och mera, näm­ligen samverkan och kontinuitet i produktion och förvaltning och medlem-, marnas aktiva engagemang i bägge dessa arbetsuppgifter. De skäl som mo­tiverade att HSB och Riksbyggen särskilt markerades i de tre aktuella lagar-ha är enligt motionären alltjämt gällande.

I motionerna l986/87:Bol02 (fp) yrkandena 3, 4, 5 och 6, yrkande 5 såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol03 (m) yrkandena 2 och 3 samt 1986/ 87:Bol05 (c) yrkande I yrkas avslag på propositionen i förening med för­slag om en ändring i de aktuella lagarna så SBC inte diskrimineras. För­slaget i fp-motionen upprepas i den under allmänna motionstiden 1987 väckta motionen 1986/87:Bo258 (fp) yrkandena 2 — 4. Ett tillmötesgående av regeringens förslag innebär enligt motionärerna i realiteten ingen skill­nad i förhållande till dagens lagstiftning. Genom att det, enligt propositio­nen, skall krävas att den centrala organisationen ska|l vara "representerad i • föreningarna och skall godkänna föreningarnas stadgar" kommer i sak ing­en förändring att ske gentemot dagens ordning. Den organisationsstruktur som HSB och Riksbyggen uppvisar kan inte anses göra dem bättre rustade än SBC. Lagstiftningen bör göras neutral i förhållande till de aktuella orga­nisationerna.

1 den under allmänna motionstiden 1986 väckta motionen 1985/ 86:Bo227 (fp) föreslås i yrkandena 2 a —2 c, yrkandena 2 a och 2 b såvitt nu är i fråga, att bostadsrättslagen, tillständslagen och ombildningslagen änd­ras sä att de gäller även HSB och Riksbyggen. I den likaledes under allmän­na motionstiden 1986 väckta motionen 1986/87 :Bo410 (m) yrkande 3 såvitt nu är i fråga förs fram ett liknande yrkande.

Utan direkt anknytning till förslagen i propositionen tas frågor som rör bostadsrättslagen upp i motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 3, 1986/ 87:Bol03 (m) yrkande I och i986/87:Bo258 (fp) yrkande 5. I motionerna

föresläs att de ändringar som är 1985 gjordes i bostadsrättslagen skall upp-    16

hävas.

 

Riksdagen beslöt är l985(BoU i9S4/85:12s. 17-23)om ändringari 11 a, BoU 1986/87:13 14 och 62 §§ i bostadsrättslagen i syfte att göra det möjligt för bostadsrätts­föreningar tillhörande HSB eller Riksbyggen att i sina stadgar ta in förbe­håll om förköpsrätt avseende bostadsrättslägenhet. Sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, folkrörelsekooperativ organisation som föreningen tillhör eller medlemmarna, s. k. hembud. Förbehållet får avse rätt att inom tre är frän upplåtelsen återköpa eller lösa bostadsrätten.

1 bostadsrättslagen anges (60 a §) att en bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet.

I motionerna l985/86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227 (fp) yrkan­de 2 b, 1985/86:Bo410(m)yrkande 1, 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 5, 1986/ 87:Bol05(c)yrkande3och 1986/87:Bo4l3 (m) yrkande 1 det första, andra, fjärde och femte yrkandet såvitt.nu är i fråga föresläs att enkel majoritet skall fordras för beslut om orhbildning.

2.5.3 Utskottets bedömning

Som framgått ovan föreligger inte tillständsplikt enV\gt\agen(\915:\ 132) om förvärv av hyresfastighet m.m. (U\\ständs\agen) för folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bo-stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn, något som i propositionen inte angavs gälla den mera heterogena gruppen av bostads­rättsföreningar som är anslutna till SBC.

Begreppet "folkrörelsekooperativ" infördes i lagstiftningen år 1983 efter förslag i proposition 1982/83:153 (s. 18—19). Därvid anfördes bl. a. att de till HSB och Riksbyggen anslutna föreningarna har enhetligt utformade stadgar som vilar pä en gemensam bostadssocial grundsyn något som i propositionen inte angavs gälla den mera heterogena gruppen av bostads­rättsföreningar som är anslutna till SBC.

Även om enligt propositionen likheter numera finns mellan HSB och Riksbyggen ä ena sidan och SBC ä den andra och till dem anslutna bostads­rättsföreningar finns enligt utskottets mening betydande olikheter mellan organisationerna. HSB och Riksbyggen skiljer sig frän SBC bl. a. i vad gäller bostadsrättsföreningarnas anknytning till moderföreningen. Till skillnad från SBC uppträder de båda andra organisationerna som byggher­rar. Även andra olikheter finns. Viktigare än dessa olikheter är emellertid att både HSB och Riksbyggen har en bostadssocial prägel byggd pä idéer om samverkan inom ramen för ett folkrörelsekooperativt synsätt. Med­lemskap i SBC vilar pä annan grund. SBC är i huvudsak en intresseorgani­sation. Det folkrörelsekooperativa inslaget som utgör grunden för HSB:s och Riksbyggens verksamhet saknas helt hos SBC. Statsmakterna har tidi­gare funnit att det ligger ett stort värde i att HSB och Riksbyggen ges möjlig­heter att förverkliga och omsätta de bostadssociala idéerna i praktisk hand­ling. Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl ändra tillständslagen, bo­stadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen enligt förslaget i propositionen eller enligt vad i motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkandena 2 a—2 c, yr­kandena 2 a och 2 b såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo4IO (m) yrkande 3 såvitt

2    Riksdagen 1986/87. 19 saml. Nr 13

nu är i fråga, 1986/87:Bol02 (fp) yrkandena 3-6, yrkande 5 såvitt nu är i      BoU 1986/87:13 fråga, l986/87:Bol03 (m) yrkandena 2 och 3, 1986/87:Bol05 (c) yrkande 1 och 1986/87:Bo258(fp)yrkandena2—4 föreslagits. Vad nu anförts innebär däremot en anslutning till vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 4 och till motion 1986/87:Bol04 (s).

Beträffande de ändringar i bostadsrättslagen som riksdagen antog är 1985 i avsikt att göra det möjligt för bostadsrättsföreningar tillhörande HSB eller Riksbyggen att i sina stadgar ta \n förbehåll om förköpsrätt. s. k. hem­bud, ger utskottet anledning anföra följande.  .

Motivet till ändringen i bostadsrättslagsstiftningen var främst att åtgär­der behövde vidtas i avsikt att hindra en ytterligare stegring av överlätelse-serna på bostadsrätter i vissa regioner. Detta motiv har snarare förstärkts under deär hembudsmöjligheten funnits. 1985 års beslut bör inte upphävas. 1 mofionerna 1985/86:227 (fp) yrkande 3, 1986/87:Bol03 (m) yrkande 1 och 1986/87 :Bo258 (fp) yrkande 5 föresläs att 1985 års beslut upphävs. Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna. Utskottet behandlar ytterligare nedan frågan om priskontroll m. m. vid upplåtelse och försäljning av bostadsrätt.

I bostadsrättslagen finns krav på kvalificerad majoritet för beslut om för­värv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, krav som också återfinns i ombildningslagen. Det finns inte tillräckliga skäl att ändra denna regel. En ändring av upplåtelseformen bör manifesteras genom be­slut av en betryggande majoritet av hyresgästerna i de lägenheter som om­fattas av förvärvet.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna 1985/ 86:Bo226 (c) yrkande 15, l985/86:Bo227 (fp) yrkande 2 b, 1985/86:Bo410 (mjyrkande 1, 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 5, l986/87:Bol05 (c) yrkande 3 och l986/87:Bo413 (m) yrkande I det första, andra, fjärde och femte yrkan­det såvitt nu är i fråga om att endast enkel majoritet skall erfordras för beslut om en bostadsrättsförenings förvärv av en hyresfastighet.

Utskottet tillstyrker i sak förslaget i propositionen om att i tillständslagen intas en regel (2 § första stycket 2 a) av innebörd att tillståndsplikl för hyres­gästbildade bostadsrättsföreningar som fattat beslut om fastighetsförvärv enligt de regler som anges i 60 a § bostadsrättslagen inte skall erfordras. Med anledning av att utskottet avstyrkt förslaget i propositionen om att SBC inte skall omfattas av undantaget i 2 § första stycket 2 föreslås dock i det nu behandlade lagrummet en ändring som följd därav.

2.6 Förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt

1 propositionen föresläs att ombildningslagens regler om fastighetsförvärv samordnas med motsvarande regler i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.

Förslaget som inte mött gensaga i någon motion tillstyrks av utskottet.

2.7 Ikraftträdande

18 Utskottet föreslår att de lagförslag som behandlats ovan träder i kraft den

I juli 1987.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till övergångsbestämmelser till

ändring i jordabalken såvitt nu är i fråga samt till tillståndslagen.

2.8 Motioner om ändringar i hyreslagen, tillståndslagen, bostadsrättslagen       BoU 1986/87:13 och ombildningslagen m. m.

2.8.1 Hyreslagen

I 46 § första stycket 4 hyreslagen finns en regel av innebörd att rätt till förlängning av hyresavtal inte föreligger om

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ge­nomförandet av ombyggnaden samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 3 be­gärs en ändring i 46 § första stycket 4 hyreslagen i avsikt att stärka hyresgäs­ternas ställning när ombyggnad planeras. Motionärerna föreslär att rätt till förlängning av hyresavtalet skall föreligga utom när

4. huset skall undergå större ombyggnad och det är uppenbart att ombygg­naden inte kan genomföras utan stor olägenhet för hyresgäster samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits i syfte att fä till stånd en rimlig ordning när det gäller de boendes inflytande över reparation och ombygg­nader av bostäder. Senast behandlade utskottet och riksdagen i december 1986 (BoU 1986/87:7) ett regeringsförslag om att län till ombyggnad av hyreshus endast får lämnas om lånesökanden har givit hyresgästorganisa­tionen möjlighet att yttra sig över ombyggnadsätgärdernas art och omfatt­ning. Detta läneförbehäll träder i kraft till halvårsskiftet 1987. Vidare finns i bostadssaneringslagen (1973:531), byggnadsstadgan (1959:612) och hyres­förhandlingslagen (1978:304) regler genom vilka hyresgästerna tillförsäk­ras ett inflytande i ombyggnadsfrägor. Enligt utskottets uppfattning finns inte nu tillräcklig anledning att ändra hyreslagen i enlighet med motionä­rernas förslag. De boendes inflytande i ombyggnadsfrågor kommer att yt­terligare förstärkas vid halvårsskiftet genom det ovannämnda riksdagsbe­slutet. Yrkande 3 i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/ 87:BolOI avstyrks med hänvisning till det anförda.

2.8.2 Tillståndslagen

Riksdagen beslöt år 1983 (CU 1982/83:31) att vidga kretsen av förvärv av aktier och andelar i fastighetsbolag, som skall prövas enligt tillståndslagen. Avsikten var att tillståndsplikten i så stor utsträckning som möjligt skulle omfatta förvärv avseende bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hy­resfastigheter.

1 motionerna 1985/86:Bo4IO (m) yrkande 9 och 1986/87:Bo413 (m) yr­kande 8 föreslås att 1983 års beslut bör upphävas. De motiv som vägledde förslagen år 1983 gäller alltjämt. Lagstiftningen bör inte ändras i nu berört hänseende. Motionerna avstyrks.

Utskottet kan heller inte finna att tillräckliga skäl föreligger att tillstyrka
mofionerna l985/86:Bo410 (m) yrkande 8 och l986/87:Bo4l3 (m) yrkande
7 om utvärdering av tillståndslagen. Även dessa yrkanden avstyrks med hän-   19

 

visning till tidigare ställningstaganden. Det kan erinras om att utskottet      BoU 1986/87:13 såväl 1984 (BoU 1983/84:27 s. 18) som 1985 (BoU 1984/85:12 s. 9) haft att behandla motionsförslag (m) om en utvärdering av lagen och därvid ansett att någon mera allmän översyn av tillståndslagen inte var befogad.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion 1985/86:Bo405 (s). Mo­tionärerna förordrar ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om införandet av en förvärvsaygift på hyresfastigheter m.m.

1 motionen erinras om att en köpare av en hyresfastighet enligt tillständs­lagen har att inom tre månader söka förvärvstillstånd. Underlåter han att göra detta skapas en osäkerhet för de boende om vem som är den rätta ägaren till fastigheten. Det nu beskrivna förfarandet är enligt motionärerna möjligt på grund av att lagen endast innehåller en regel om att köpet är ogiltigt om förvärvstillstånd inte söks inom tre månader. I syfte att komma till rätta med det nu beskrivna förhällandet föreslår motionärerna att en förvärvsavgift bör införas som sanktionsmöjlighet.

Utskottet som tvä gånger tidigare, 1984(BoU 1983/84:27) och 1985(BoU 1984/85:12), haft att behandla likalydande motioner finner det motiverat att föreslå i"iksdagen att hos regeringen begära en översyn av den i motionen aktualiserade frågan om åtgärder i avsikt att undanröja det av motionärer­na påtalade förhällandet. Med det anförda har utskottet inte tagit ställning till motionärernas förslag om att en förvärvsavgift bör införas. Den föror­dade översynen får ge svar på lämpligheten därav.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med anledning av motion 1985/ 86:Bo405 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om åtgärd för att,undvika att förvärvstillstånd inte söks.

Avslutningsvis tas i detta avsnitt upp vad i vänsterpartiet kommunister­nas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 5 föreslagits om att 2 § 7 tillstånds­lagen skall upphöra att gälla.

1 detta lagrum anges att förvärvstillständ inte fordras om förvärvet sker genom inrop pä exekutiv auktion.

Motionärerna anser det angeläget att utnyttja de möjligheter som förelig­ger till viss sanering och kontroll av den enligt dem osunda handel med hyresfastigheter som pågår. Enligt deras uppfattning bör förvärvstillstånd fordras även om förvärvet sker vid inrop på exekutiv auktion.

Utskottet har givetvis ingen annan inställning än den motionärerna ger uttryck för om vikten av att sanera osunda fastighetsaffärer. I lagen anges (6 §) att egendom som förvärvats genom inrop pä exekutiv auktion under sädana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp åter skall avyttras inom tvä år efter det att auktionen vunnit laga kraft om ej dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller besked från kommun er­hållits att prövning ej påkallas eller hyresnämnden meddelat förvärvaren tillstånd att behälla egendomen.

Vad nu redovisats innebär att garantier finns även för prövning av för­värv som ursprungligen skett genom inrop pä exekutiv auktion. Motivet för det av motionären aktualiserade undantaget är att auktionsförrättaren vid en exekutiv auktion omedelbart måste anta eller förkasta det bud vid vilket utbudet stannat. Ett avskaffande av undantaget i 2 § 7 skulle medföra bety-

20

 

dande olägenheter. Prövningen av förvärv genom inrop pä exekutiv auk-      BoU 1986/87:13 tion bör ske som hittills. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/ 87:Bol01 yrkande 5 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

2.8.3 Bostadsrättslagen

1 bostadsrättslagen anges (2 §) att en lägenhet som är upplåten med hyres­rätt inte fär upplåtas med bostadsrätt sä länge hyresförhållandet består.

I motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 2 och 1986/87:Bo413 (m) yr­kande 2 båda yrkandena såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen ändra lagen så att s.k. dubbelupplåtetsebWr möiWg.

Utskottet vill för sin del inte förorda att motionärernas förslag genom­förs. Den ordning som gäller i dag måste anses vara till gagn för den hyres­gäst som av olika skäl inte finner skäl att delta i en ombildning frän hyres­rätt till bostadsrätt. Motionen avstyrks.

Ombildning av bostadsföreningarbWdade före den 1 juli 1930 till bostads­rättsföreningar tas upp i motion 1985/86:Bo409(s). Motionärerna anför att ombildning av en sådan förening till bostadsrättsförening är en närmast omöjlig ekonomisk och juridisk process. Frågan har behandlats av koope­rationsutredningen. Enligt motionärerna har utredningen funnit det önsk­värt att en ombildning av dessa föreningar ökar. Motionärerna har erfarit att regeringen inte ämnar underställa riksdagen förslag på grund av koope­rationsutredningens förslag. De finner detta olyckligt och förordar ett till­kännagivande till regeringen om en översyn av lagstiftningen så att bostads­föreningar bildade före den 1 juli 1930 kan ombildas till bostadsrättsför­eningar.

Den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs i den pågående översynen av bostadsrättslagen som görs av en särskild utredare (dir. 1986:5). Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara avslutat före ut­gången av år 1987. Resultat av översynen bör avvaktas. Ett tillkännagivan­de enligt motion 1985/86:Bo409 bör därför inte nu göras.

1 motion 1985/86: Bo426 (s) begärs en översyn av lagstiftningen om andels­lägenheter.

Även denna fråga kommer att behandlas vid den översyn av bostadsrätts­lagen som pågår varför syftet med motionen är tillgodosett utan .någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks sålunda.

Ökade möjligheter att ställa säkerhet vid lån för köp av bostadsrättslägen-hettas upp i motion 1986/87:Bo258 (fp). I yrkande 6 föresläs ett riksdagens tillkännagivande i frågan till regeringen.

Frågan om inteckning av bostadsrätt har vid skilda tillfällen och senast i mars 1987 behandlats av lagutskottet (LU 1986/87:17) och riksdagen. Lag­utskottet, som avstyrkt motioner i vilka begärdes förslag till författnings­ändringar så att det skulle bli möjligt att inteckna bostadsrätt, har därvid , bl. a. anfört att utvecklingen under senare är visat att bostadsrätt anses som en tämligen god säkerhet för lån till förvärv av bostadsrätt. Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Mofion l986/87:Bo258 (fp) yrkande 6 avstyrks med hänvisning härtill.

 

2.8.4 Ombildningslagen                                                                  BoU 1986/87:13

1 avsikt att inom bostadsrättens ram bl. a. fä till stånd ett ökat boendeinfly­tande beslöt riksdagen är 1982 om en lag om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt. Lagen kallas, som framgått ovan, vanligen om­bildningslagen. Frågan om enskildheter i lagen tas upp i flera motioner. 1 detta avsnitt behandlar utskottet motioner i vilka, utan direkt anknytning till ombildningslagen, förordas åtgärder i avsikt att uppnå en lugnare pris­utveckling på småhus och bostadsrätter.

1 ombildningslagens 1 § anges att hyresgäster i enlighet med lagen har rätt att förvärva en hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsratt. Ett sådant förvärv skall ske genom en bostadsrättsförening.

Från lagen finns vissa undantag (2 §). Lagen gäller inte om egendomen ägs av staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, allmän­nyttigt bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av en kommun eller landstingskommun. Lagen gäller inte heller om fastigheten innehåller färre än fem lägenheter.

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall detta anmälas till inskrivningsmyndighe­ten. Hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna (kva­lificerad majoritet) skall skriftligen ha förklarat sig intresserade av en om­bildning.

I motioner tas upp frågan om att förvärvsrätten bör omfatta alla fastig­heter oavsett ägare, att minsta antalet lägenheter för undantag frän lagstift­ningen skall sänkas från fem till tre samt att kravet på kvalificerad majoritet skall ersättas med en regel om enkel majoritet.

I motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227 (fp) yrkan­de 2 a, 1985/86:Bo410 (m) yrkande 3, 1986/87:Bol05 (c) yrkande 3 .och l986/87:Bo4l3 (m) yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga föreslås att åtgärder vidtas sä att förköpsrätten omfattar också hyresgäster boende i fastigheter ägda av allmännyttiga bostadsföretag eller ägda direkt av kom­munerna.

1 ytterligare fem motioner tas upp ombildning frän hyresrätt till bostads­rätt i vad rör de allmännyttiga bostadsföretagen. Det gäller motionerna l985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande 2, 1986/87:Bo243 (s) yr­kande 2 såvitt nu är i fråga samt l986/87:Bo415 (s) yrkandena 2 och 3. Motionärerna anser att någon utförsäljning av lägenheter som ägs av de allmännyttiga bostadsföretagen inte bör ske. 1 den sistnämnda motionen förordas dessutom att överlåtelse skall få ske utan "hembud" till dessa före­tag.

Utskottet, som avstyrker motionerna från (m), (fp) och (c), vidhåller sin tidigare uppfattning (se bl. a. CU 1982/83:31 s. 9) om att en huvudprincip bör vara att boendeinflytandet inom de allmännyttiga bostadsföretagen skall utvecklas utan anknytning till ett direkt eller indirekt ägande. Undan­taget i 2 § ombildningslagen beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen bör inte avskaffas.

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för riksdagen att göra det i s- och vpk-motionerna föreslagna tillkännagivandet om att en ombild-

 

ning från hyresrätt till bostadsrätt inte skall ske avseende lägenheter som BoU 1986/87:13 tillhörde allmännyttiga bostadsföretagen. Även dessa företag bör medverka till att andelen bostadsrätter i lägenhetsbeständet ökar. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo2l9 (vpk) yr­kande 2, 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1986/ 87:Bo415 (s) yrkandena 2 och 3.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka förslagen i motionerna 1985/ 86:Bo227 (fp) yrkande 2 a, 1985/86:410 (m) yrkande 2 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga om att undantag från ombildningslagen skall gälla om fastigheten innehåller högst tre lägenheter. För närvarande gäller, som framgått ovan, undantaget för en egendom som innehåller färre än fem lägenheter. Denna begränsning har sin grund i att det för registrering av en bostadsrättsförening krävs att den har minst fem medlemmar (43 § bostadsrättslagen). Regeln har motiverats av föreningar­nas kooperativa karaktär. Denna regel bör inte nu ändras. Frågan övervägs för övrigt i den översyn av bostadsrättslagen som pågår. Motionsyrkandena avstyrks.

Förslagen i mofionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 15, l985/86:Bo227 (fp) yrkande 2 a, 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 5 och 1986/87:Bol05 (c) yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga om att enkel majoritet i stället för kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen skaW vara tillräcklig för att en ombildning skall komma till stånd avstyrks med hänvisning till vad ovan (avsnitt 2.8.2) anförts vid behandling av motsvarande fråga avse­ende bostadsrättslagen.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta betänkande vissa motioner om överlätelsepriser och priskontroll vid försäljning av egnahem och bostadsrät­ter

I motion 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande 1 föresläs ett riksdagens tillkän­nagivande om att någon form av priskontroll vid upplåtelse och försäljning av bostadsrätter bör återinföras. I motionerna l986/87:Bo23l (s) och 1986/ 87:Bo243 (s) yrkande 2 detta yrkande såvitt nu är i fråga förs fram förslag av innebörden att hembud och prisövervakning bör prövas vid försäljning av statligt belånade småhus och bostadsrätter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att överlätelsepriserna på småhus och bostadsrätter speciellt i storstadsområden nu är sädana att bety­dande svårigheter föreligger att förverkliga målsättningen om en social bo­stadspolitik i dessa områden. Den prisutveckling på bostäder som sedan några år råder i vissa regioner innebär att stora grupper inte ges reella möjligheter att erhålla bostad eller att byta bostad. Speciellt utsatta i nu rådande situationer är naturligtvis hushåll och personer med låg betalnings­förmåga och/eller stor försörjningsbörda.

Ett speciellt problem i sammanhanget är att överlätelsepriserna skjuter i höjden som en följd av den kapitalkostnadssubvention som sker inom ra­men för det statliga räntebidragssystemet. Detta i sin tur innebär inte sällan att överlåtelsevärdet kapitaliseras hos den förste ägaren till ett småhus resp. hos den till vilken en bostadsrätt ursprungligen upplåts.

Det kan naturligtvis med rätta hävdas att ett ökat utbud av lägenheter
skulle kunna innebära en prispress eller i vart fall realt oförändrade priser.         23

 

Emellertid får en sådan åtgärd märkbar effekt först på längre sikt. I ett BoU 1986/87:13 kortare perspektiv torde andra lösningar bli aktuella. Vissa av dem såsom priskontroll och förlängning av tiden för hembud nämns i motionerna. Även andra lösningar torde få sökas för att komma till rätta med den icke önskvärda prisutvecklingen.på vissa regionala bostadsmarknader. Utskot­tet som är av den uppfattningen att en översyn av frågan bör göras föreslär, att riksdagen med anledning av motionerna l986/87:Bo219 (vpk) yrkande 1, 1986/87:Bo231 (s) och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen detta till känna. Regeringen bör därefter för riksdagen redovisa sin syn på frågan.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

1.            beträffande hyresförhållandet för fastighetsskötare

att riksdagen med avslag pä motionerna 1986/87:Bol02 yrkande 1, 1986/87:Bol03 yrkande 5, l986/87:Bo257 yrkande 2 och 1986/ 87:Bo401 antar det i propositionen framlagda och som bilaga I här­till fogade förslaget till lagom ändring i jordabalken såvitt avser 46 § första stycket 1—3 samt 5—10,

2.         beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens
tvingande regler

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Bo415, 1986/ 87:Bol01 yrkande I a och 1986/87:Bol02 yrkande 2 antar det i pro­positionen framlagda och som bilaga 1 härtill fogade förslaget till lag om ändring i jordabalken såvitt avser 67 §,

3.         beträffande prövning av tvister sorri rör kollektivavtals hyresbe­
stämmelser

att riksdagen med avslag på motion 1986/87:BolÖl yrkande I bantar det i propositionen framlagda och som bilaga I härtill fogade för­slaget till lag om ändring i jordabalken såvitt avser 71 § i den del paragrafen behandlas i detta betänkande,

4.         beträffande förfarandet vid försäljning av bostadsrätt på offentlig
auktion

att riksdagen antar det i propositionen framlagda och som bilaga I härtill fogade förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen såvitt avser 10, 12, 15, 37, 77, 80-83 §§,

5.         beträffande tillständsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisa­
tion m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna l986/87:Bol01 yrkande 4

och 1986/87:Bo 104, med avslag på propositionen och motionerna

l985/86:Bo227 yrkandena 2 a, 2 b och 2 c, yrkandena 2 a och 2 b     ,

såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo410 yrkande 3 såvitt nu är i fråga,

l986/87:Bol02 yrkandena 3,4, 5 och 6, yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

l986/87:Bol03 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Bol05 yrkande 1 och

1986/87:Bo258 yrkandena 2, 3 och 4 inte antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen såvitt av-                 24

 

ser 14 och 60 a §§, förslaget till lag om ändring i lagen om förvärv av     BoU 1986/87:13 hyresfastighet m. m. såvitt avser 2 § första stycket 2 samt förslaget till lag om ändring i lagen om fastighetsmäklare,

6.    beträffande förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 3, 1986/ 87:Bol03 yrkande 1 och l986/87:Bo258 yrkande 5,

7.   beträffande bostadsrättslagens krav på kvalificerad majoritet att riksdagen avslår motionerna l985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/ 86:Bo227 yrkande 2 b, .1985/86:Bo4IO yrkande 1, l986/87:Bol02 yrkande 5, 1986/87:Bor05 yrkande 3 och 1986/87:Bo4l3 yrkande I det första, andra,.fjärde och femte yrkandet såvitt nu är i fråga,

8.   beträffande tillståndsplikt för hyresgästbildade bostadsrättsför­eningar

att riksdagen antar det i .propositionen framlagda och som bilaga I härtill fogade förslaget till lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. såvitt avser 2 § första stycket 2 a,

9.    beträffande ombildningslagens regler om fastighetsjörvärv

att riksdagen antar det i propositionen framlagda och som bilaga 1 härtill fogade förslaget till lag om ändring i lagen om rätt till fastig­hetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

10.   beträffande ikraftträdande

att riksdagen beslutar att de under 1—7 ovan behandlade lagarna träder i kraft den 1 juli 1987,

11.   beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen antar den i propositionen framlagda och som bilaga 1 härtill fogade övergångsbestämmelsen i punkt 2 i förslaget till lag om ändring i jordabalken samt övergångsbestämmelsen i förslaget till lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.,

12.  beträffande hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol01 yrkande 3 och beslutar att 46 § första stycket 4 jordabalken skall fortsätta att gälla även efter den 30 juni 1987,

13.  beträffande förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt tillståndslagen

att riksdagen avslår motionerna l985/86:Bo4IOyrkande 9och 1986/ 87:Bo413 yrkande 8,

14.   beträffande utvärdering av tillständslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 8 och 1986/ 87:Bo413 yrkande 7,

15.   beträffande förvärvstillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo405 som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16.  beträffande förvärvstillständ vid inrop på exekutiv auktion att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol01 yrkande 5,

17.  beträffande dubbelupplätelse

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 2 och 1986/ 87:Bo4l3 yrkande 2 båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

25

 

18.   beträffande ombildning av bostadsföreningar                       BoU 1986/87:13 att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo409,

19.   beträffande översyn av lagstiftningen om andelslägenheter att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo426,

20.   beträffande län för köp av hostadsrättslägenhet att riksdagen avslår motion 1986/87 :Bo258 yrkande 6,

21.         beträffande undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de all­
männyttiga bostadsföretagen

aU riksdagen avslår motionerna l985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/ 86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/86:Bo410 yrkande 3, 1986/87:Bol05 yrkande 3 och l986/87:Bo4l3 yrkande 3, samtliga yrkanden utom det sistnämnda såvitt nu är i fråga,

22.         beträffande ombUdning från hyresrätt till bostadsrätt beträffan­
de lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna l985/86:Bo4l9, 1986/87:Bo219 yr­kande 2, 1986/87 :Bo243 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt 1986/ 87:Bo4l5 yrkandena 2 och 3,

23.         beträffande undantag från ombildningslagen om fastigheten in­
nehåller färre än tre lägenheter

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/ 86:Bo410 yrkande 2 och 1986/87:Bo413 yrkande 2 samtliga yrkan­den såvitt nu är i fråga,

24.            beträffande kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/ 86:Bo227 yrkande 2 a, 1986/87:Bol02 yrkande 5 och l986/87:Bol05 yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,

25.         beträffande priskontroll vid försäljning av egnahem och bo­
stadsrätter

att riksdagen med anledning av motionerna l986/87:Bo2l9 yrkande I, 1986/87:Bo231 och l986/87:Bo243 yrkande 2 detta yrkande såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet . anfört.

Stockholm den 23 april 1987

Pä bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s), Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s), Margareta Gärd (m) och Britta Sundin (s).

26

 

Reservationer                                               , BoU 1986/87:13

1. Hyresförhållandet för fastighetsskötare (mom. 1)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som pä s. 9 börjar med "Det finns" och pä s. 10 slutar med "tillstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Även om det i och för sig kan finnas goda motiv för uppfattningen att en hyresgäst efter tre år skall ha rätt till ett hyresavtal som inte är kopplat till en anställning som fastighetsskötare måste framhållas det värde som onekli­gen ligger däri att en fastighetsskötare bor i den fastighet han sköter. Det torde visserligen i de flesta fall vara möjligt att ordna fastighetsförvaltning­en utan att fastighetsskötaren bor i det hus han ansvarar för. Det finns dock stora fördelar med att fastighetsskötaren bor i huset. Det kan kännas trygga­re för vissa hyresgäster samtidigt som det blir möjligt att bättre hälla ord­ning och undvika skadegörelse. En anslutning till förslaget i propositionen kan försvåra för den fastighetsägare som vill organisera fastighetsskötseln på detta sätt.

Utskottet föreslår riksdagen att inte anta den ändring i 46 § första stycket , 8 jordabalken som föresläs i propositionen. Vad nu anförts är en anslutning till vad i mofionerna 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 1, l986/87:Bol03 (m) yrkande 5 och 1986/87:Bo257 (c) yrkande 2 föreslagits. Däremot bör riks­dagen avslå motion 1986/87:Bo401 (s) i vilken föreslås att det inte ens med åberopande av synnerliga skäl skall vara tillräckligt för en fastighetsägare att fä använda en lägenhet som bostad åt en fastighetsskötare. Förslaget i denna motion är oförenligt med vad i de tre ovannämnda motionerna före­slagits.

delsatt moment I i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande hyresförhållandet för fastighetsskötare att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bol02 yrkande I, 1986/87:Bol03 yrkande 5 och 1986/87:Bo257 yrkande 5 samt med avslag på propositionen och motion l986/87:Bo40l beslutar att 46 § jordabalken första stycket 1—3 samt 5—10 har nuvarande lydelse även efter den I juli 1987,

2. Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt
ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot
hyreslagens tvingande regler (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som pä s. 13 börjar med "Som fram­gått" och slutar med "eller arbetsdomstolen" bort utgå,

delsatt den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Vad i" och

slutar med "på hyresförhållandet" bort utgå,

27

 

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet      BoU 1986/87:13

vill" och på s. 14 slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande

lydelse:

1 skilda sammanhang har i motioner tidigare förts fram förslag om att 67 § hyreslagen bör avskaffas. Med användande av denna paragraf finns möjligheterna att i kollektivavtal reglera hyresvillkor. Bl. a. kan hyresgäs­ternas "normala" besittningsskydd enligt hyreslagen avtalas bort inom ra­men för ett kollektivavtal. Att så skall kunna ske är direkt stötande och bör inte längre fä komma,i fråga. Bl. a. drabbar de nuvarande reglerna lands-tingsanställda, anställda inom primärkommunerna, jordbruket och skogs­bruket. Det är obilligt mot dessa grupper att de inte skall ha samma rättighe­ter som andra hyresgäster att kunna byta arbetsgivare och anställning utan att tvingas ur bostaden. 67 § strider enligt utskottets mening mot den grund­läggande tanken i hyreslagstiftningen. Tas paragrafen bort ges rättvisa och trygghet i boendet ät tiotusentals hyresgäster.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:Bo415 (vpk) och vänsterpartiet kommunisternas partimotion l986/87:BolOI yrkande I a om att 67 § skall upphöra att gälla. Förslagen i propositionen samt motion l986/87:Bol02 (fp) yrkande 2 är oförenliga med vad i (vpk)-motionerna förordats.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande regler

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bol01 yrkande 1 a, med anledning av motion 1985/86:Bo4l5 samt med avslag på propo- '. sitionen och motion l986/87:Bol02 yrkande 2 beslutar att 67 § i jor­dabalken skall upphöra att gälla den 30 juni 1987,

3. Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande regler (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 2

Eriing Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med "Utskottet vill" och pä s. 14 slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit,sig till förslaget i propositionen om att över­enskommelser om hyresvillkor i kollektivavtal skall kunna tillämpas även pä hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen.

Däremot kan utskottet inte acceptera vad i propositionen förordas om
kollektivavtalsvillkor för de redan boende. I den mån den enskilde skall
underkasta sig regler om villkorsändring i kollektivavtal som han eller hon
inte haft möjlighet att påverka bör en förutsättning vara att hyresgäst och
hyresvärd är överens. Utskottet föreslär riksdagen att anta 67 § jordabalken
i enlighet med förslaget i motion 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 2.                          28

 

Motionerna 1985/86:Bo415 (vpk) och 1986/87:Bol01 (vpk) yrkande 1 a     BoU 1986/87:13 om att 67 § skall utmönstras ur hyreslagen avstyrks. .

delsatt moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2.          beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens
tvingande regler

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol02 yrkande 2 samt med avslag pä propositionen och motionerna 1985/86:Bo415 samt 1986/87:Bol01 yrkande I a beslutar att 67 § jordabalken skall ha den lydelse som enligt bilaga 3 till detta betänkande betecknats som reser­vanternas förslag,

4. Prövning av tvister som rör-kollektivavtals
hyresbestämmelser (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2.

Tore Claeson (vpk) anser

dels all den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1 b" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande I a om att ur hyreslagen skall utmönstras de regler som gör det möjligt att i ett kollektivavtal reglera hyresvillkor.

Skäl saknas därför att ha kvar regler om hur tvister som rör sådana avtal skall prövas. Regeringens förslag avstyrks. Motionens yrkande Ib. till­styrks.

delsatt moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3.          beträffande prövning av tvister som rör kollektivavtals hyresbe­
stämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:BolOI yrkande 1 b och med avslag på propositionen beslutar att 71 § jordabalken skall upp­höra att gälla den 30 juni 1987,

5. Tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ,
riksorganisation m.m., förbehåll om förköpsrätt, s. k.
hembud och bostadsrättslagens krav på kvalificerad
majoritet (mom. 5, 6 och 7)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Kari-Göran Biörs-. mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som pä s. 17 börjar med "Begreppet folkrörelsekooperativ" och pä s. 18 slutar med "följd därav" bort ha följan­de lydelse:

Som framgått ovan (avsnitt 2.5.1) kan såväl Sveriges bostadsrättsför­eningars centralorganisation (SBC) som HSB och Riksbyggen betecknas som riksorganisationer för bostadsrättsföreningar. Det finns inte och har

för övrigt inte tidigare funnits anledning att i lagstiftningen ge HSB och           ■    29

Riksbyggen en särställning i förhållande till SBC. Det finns flera likheter mellan de tre organisationerna. Liksom HSB och Riksbyggen är SBC en

ekonomisk förening, som uppfyller de kooperativa krav som enligt för-      BoU 1986/87:13 eningslagen gäller för sädana föreningar. SBC:s föregångare bildades i Stockholm är 1921. För närvarande finns inom SBC 1 500 föreningar i sä gott som samtliga län. Ca 900 medlemsföreningar finns i Stockholm och ca 200 i Göteborg.

1 likhet med de tvä andra organisationerna biträder SBC sina medlems­föreningar i tekniska, juridiska och ekonomiska avseenden. Såväl HSB och Riksbyggen som SBC bör, som också anges i propositionen (s. 40), kunna betecknas som riksorganisationer för bostadsrättsföreningar. Utskottet de­lar således uppfattningen i propositionen att uttrycket "folkrörelsekoope­rativ organisation" bör utmönstras ur lagstiftningen och att i stället en i förhällande till organisationerna neutral beteckning bör väljas.

1 propositionen anges denna mera neutrala beteckning rymmas i uttryck­et "riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar, som är representerad i föreningarna och skall godkänna föreningarnas stad­gar". För närvarande svarar endast HSB och Riksbyggen mot denna defini­tion. I enlighet med vad ovan anförts anser emellertid utskottet att någon särbehandling för dessa två organisationer inte bör finnas såvitt rör till­ständslagen, bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen. Krav bör inte ställas på att riksorganisationen skall vara representerad i föreningarna och godkänna deras stadgar.

Vad nu anförts innebär i allt väsentligt en anslutning till motionerna 1985/86:Bo226 (c), 1985/86:Bo227 (fp), 1985/86:Bo4l0 (m), 1986/ 87:Bol02 (fp), 1986/87:Bol03 (m), 1986/87:Bol05 (c), l986/87:Bo258 (fp) och 1986/87:Bo4l3 (m) såvitt avser nu behandlad fråga. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av dessa motioner ger tillståndslagen, bostads­rättslagen och fastighetsmäklarlagen en utformning sä att HSB, Riksbyg­gen och SBC i realiteten ges samma ställning. I bilaga 2 till detta betänkande läggs ett sådant förslag fram. Vad nu föreslagits innebär avslag på regering­ens förslag och pä motionerna 1986/87:BolOI(vpk)och 1986/87: Bo 104 (s).

I detta avsnitt behandlar utskottet också motioner (m), (fp) och (c) i vad där föreslås att de regler om hembud för bostadsrättsföreningar tillhörande HSB och Riksbyggen som finns i bostadsrättslagen (I I a, 14 och 62 §§) bör avskaffas. Dessa lagändringar, som riksdagen antog år 1985 efter förslag från bostadsutskottet, innebär som framgått ovan (avsnitt 2.5.2) i korthet följande. Bostadsrättsförening tillhörande HSB eller Riksbyggen har möj­lighet att i sina stadgar ta in förbehåll om förköpsrätt avseende bostadslä­genhet. Sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, folkrörelse­kooperativ organisation som föreningen tillhör eller medlemmarna.

En grundläggande princip i bostadsrättslagen är att den som förvärvat en bostadsrätt skall fä överlåta denna till vem han vill och — om inte stadgarna föreskriver annat — till ett fritt valt pris. I en reservation (m), (fp), (c) till bostadsutskottets betänkande BoU 1984/85:12 i samband med att de nu refererade reglerna infördes anfördes bl. a. följande.

Att en bostadsrätt, som fär säljas fritt på en öppen marknad, kan bli föremål
för både nominell och real värdestegring är en konsekvens av systemet. En
annan konsekvens är att i vissa fall bostadsrättshavaren kan tvingas att
avyttra en mindre attraktiv bostadsrätt med förlust. Varken i det ena eller         30

 

andra fallet borstaten gripa in med åtgärder för att kontrollera prisutveck- BoU 1986/87:13 lingen. Knappheten på bostäder i de större städernas innerområden har medfört att prisökningen pä bostadsrätter i dessa lägen varit stor. Problemet är alltså själva knappheten på bostäder, inte prisbildningen som sådan. Det verkliga samhällsintresset ligger i att lösa problemet, inte att bekämpa dess symtom. Lösningen ligger i att staten och kommunerna — i linje med vad som förordas i motion 2801 (fp) yrkande 1 — riktar in sina ansträngningar pä att främja en ökad tillgäng pä bostadsrättslägenheter där dessa efterfrå­gas. Såväl nyproduktion som ombildningar inom det befintliga bostadsbe­ståndet bör stimuleras. En priskontroll har på sikt en rakt motsatt verkan och bör alltså redan av detta skäl avvisas.

Förslaget i motion 1481 (s) syftar till att omintetgöra det förbud mot oskäliga avtalsvillkor som marknadsdomstolen utfärdat rörande HSB:s äterköpsavtal. HSB avser alltså att fortsätta med ett system som marknads­domstolen funnit innebära att balansen mellan parterna rubbats och att konsumenternas rättigheter kränks. Det kan erinras om att systemet bl. a. innebär att de HSB-medlemmar som meriterat sig för en bostadsrätt genom långvarigt sparande vägras denna rätt om de inte går med på äterköpsvill-koren. Utskottet kan inte medverka till en lagstiftning som tjänar ett så tvivelaktigt syfte.

Bostadsrättslagen reglerar förhållandet mellan bostadsrättsföreningar och dessas enskilda medlemmar. Ett noga uttänkt system har skapats i lagen för att balansera inbördes rättigheter och skyldigheter. Förslaget i motion 1481 (s) innebär att en för bostadsrättslagen ovidkommande part, nämligen HSB-föreningen, skall få träda in med villkor som binder de enskilda med­lemmarna att sälja till denna förening. För förhållandet mellan de enskilda medlemmarna och HSB-föreningen finns inga regler i lagen. Detta blir alltså ett laglöst förhällande på vilket bara allmänna rättsprinciper kan tillämpas. HSB-föreningen har — som marknadsdomstolen påtalat — här­igenom ett klart övertag över den enskilde. Det är mot denna bakgrund som påståendet att HSB-modellen ger bostadsrättshavarna möjlighet att byta bostadsrätten eller överlåta den till närstående måste ses. I praktiken är det HSB som avgör om ett byte eller en överlåtelse skall få ske i det enskilda fallet. Lyckas bostadsrättshavaren inte övertyga HSB om det berättigade i sina önskemål, blir effekten att han inte kan lämna sin bostadsrätt. Han blir hänvisad till att gå till domstol för att få tvisten med HSB avgjord. Även om han vinner processen, fär man räkna med att detta tar tid och att full skade­ersättning för dröjsmålet inte alltid kan utgå.

Sammanfattningsvis finner utskottet alltså att bostadsrättsformen bör främjas såväl vad gäller nyproduktion som ombildning inom det befintliga beståndet samt att förslagen om hembudsskyldighet och priskontroll tjänar motsatt syfte och leder till oacceptabla konsekvenser för bostadsrättshavar­na. Att genomföra förslaget i motion 1481 (s) utan att först höra de berörda intressena inom bostadssektorn eller underställa förslagen sakkunnig rätts­lig granskning är förkastligt. Med det sagda tillstyrker utskottet motion 2801 (fp) yrkande I såvitt nu är i fråga och avstyrker motion 1481 (s). Vad utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

Vad i denna reservation anfördes är alltjämt i högsta grad aktuellt. Bostads­rättslagen bör ändras så att det inte längre blir möjligt att införa regler om hembud. Utskottet tillstyrker de nu aktuella motionerna och avstyrker rege­ringens förslag om att även andra organisationer än HSB och Riksbyggen, men med samma uppbyggnad som de, skall ges möjlighet att använda sig av hembud.

 

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt bostadsrättslagen såvitt rör      BoU 1986/87:13 lagens krav på att en bostadsrättsförenings förvärv av en hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall biträdas av hyresgästerna i minst tvä tredjedelar av de uthyrda lägenheterna.

Som anförs i motionerna (m), (fp) och (c) finns skäl att förbättra förut­sättningarna för ombildning. Enkel majoritet bör vara tillräcklig för om-bildningsförvärv. Bostadsrättslagen (60 a §) bör ändras i enlighet härmed.

delsalt momenten 5, 6 och 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 5, 6 och 7. beträffande tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riks­organisation m. m.. Jörbehåll om förköpsrätt. s. k. hembud och bo­stadsrättslagens krav på kvalificerad majoritet

att riksdagen med anledning av motionerna l985/86:Bo226 yrkande 15 såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo227 yrkandena 2 a, 2 b, 2 c och 3 yrkande 2 a såvitt nu är i fråga, l985/86:Bo4IO yrkandena 1 och 3, det sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol02 yrkandena 3, 4, 5 och 6, yrkande 5 såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol03 yrkandena 1, 2 och 3, 1986/87:Bol05 yrkandena I och 3, yrkande 3 såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bo258 yrkandena 2, 3, 4 och 5 och 1986/87:Bo413 yrkande 1 samt med avslag på propositionen och motionerna 1986/ 87:Bol01 yrkande 4 och l986/87:BolÖ4 beslutar att II a, 14, 60 a och 62 §§ bostadsrättslagen, 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m. samt 2 § lagen om fastighetsmäklare skall ha den lydelse som enligt - bilaga 2 till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

6. Övergångsbestämmelser (mom. 11)        .

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3

Agne Hansson (c), Eriing Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Bjrgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "till tillständslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till motioner om att 46 § första stycket 8 hyreslagen skall fortsätta att gälla även efter den 30 juni 1987. Skäl saknas därför att utforma övergångsbestämmelser till 46 §. Regeringens förslag såvitt nu är i fråga avstyrks därför. Övergångsbestämmelser avseende 67 § tillstyrks i enlighet med regeringens förslag.

Beträffande övergångsbestämmelserna till tillståndslagen tillstyrker ut­skottet regeringens förslag.

dels all moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 11. beträffande övergångsbestämmelser

a)    att riksdagen med anledning av propositionen antar övergångs­bestämmelse till lag om ändring i jordabalken med följande lydelse: Den nya lydelsen av 12 kap. 46 § skall tillämpas även i fråga om hyresavtal som har ingätts före ikraftträdandet.

b)   att riksdagen antar övergångsbestämmelser till lagom ändringi                   32 lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. enligt förslaget

i propositionen.

7. Övergångsbestämmelser (mom. 11)                       BoU 1986/87:13

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "till tillståndslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:BolOI om att 67 § hyreslagen skall utgå ur lagstift­ningen. Övergångsbestämmelserna skall utformas i enlighet härmed. Vad rör övergångsbestämmelserna till tillståndslagen föreslår utskottet att dessa utformas enligt förslaget i propositionen.

delsatt moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11.            beträffande övergångsbestämmelser

a)    att riksdagen med anledning av propositionen antar övergångs­bestämmelse till lag om ändring i jordabalken med den ändringen att i punkt 2 till övergångsbestämmelsen uttrycket "46 och 67 §§" utbyts mot "46 §",

b)   att riksdagen antar övergångsbestämmelse till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. enligt förslaget i propositionen,

8. Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras
(mom. 12 motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som pås. 19 börjar med "Under senare" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Hyreslagens regler om de boendes inflytande är enligt utskottets mening lämpligt utformade. Utskottet avstyrker förslaget i vänsterpartiet kommu­nisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 3 om ändring i 46 § hyresla­gen första stycket 4.

9. Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras
(mom. 12)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Under senare" och slutar med "det anförda" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har vid skilda tillfällen och senast i december 1986 (BoU 1986/87:6) beslutat om åtgärder i avsikt att öka de boendes inflytande över olika ombyggnadsåtgärder. Det finns nu goda skäl att ändra hyreslagen så att statsmakternas tidigare beslutade åtgärder får berättigat genomslag. Ut­skottet föreslår att 46 § hyreslagen första stycket 4 ges en lydelse i enlighet med motionärernas förslag.

delsatt moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12.            beträffande hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras         33

3    Riksdagen 1986/87. 19 saml. Nr 13

au riksdagen med bifall till motion l986/87:Bol01 yrkande 3 beslu-     BoU 1986/87:13 tar att 46 § första stycket 4 jordabalken skall ha följande lydelse: 4. huset skall undergå större ombyggnad och det är uppenbart att ombyggnaden inte kan genomföras utan stor olägenhet för hyresgäs­ter samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upp­hör,

10.     Förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt
tillståndslagen (mom. 13)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Margareta Gärd (m) anser

delsalt den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I motioner­na" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt år 1983 att förvärv av andel i fastighet och av aktier och andelar i fastighetsbolag skulle underkastas tillståndsplikt. När dessa regler ' infördes konstaterades att några fall av missbruk avseende sådana förvärv inte hade dokumenterats. Reglerna som inte borde ha införts bör skynd­samt avskaffas.

Riksdagen bör med anledning av motionerna l985/86:Bo4IO (m) yrkan­de 9 och 1986/87:Bo4l3 (m) yrkande 8 som sin mening ge regeringen detta till känna. Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag i enlighet med vad nu anförts.

delsatt moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13.         beträffande/o>va>i' av aktier och andelar som skall prövas enligt
tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 9 och l986/87:Bo413 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11.     Utvärdering av tillståndslagen (mom. 14)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m) och Margareta Gärd (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet kan" och pä s. 20 slutar med "var befogad" bort ha följande lydelse:

1 tillståndslagen har under årens lopp flera ändringar företagits. Lagstift­ningens effektivitet bör, som bl. a. framgått av detta betänkande, kunna förbättras. Det finns goda skäl för en anslutning till motionerna 1985/ 86:Bo410 (m) yrkande 8 och l986/87:Bo413 (m) yrkande 7 i vilka begärs en utvärdering av lagen.

Riksdagen bör med anledning av motionerna hemställa att regeringen låter föranstalta om en utvärdering av lagen. Regeringen bör därefter för riksdagen redovisa sin syn på lagens innehåll m m.

delsatt moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14.            beträffande utvärdering av tillständslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo4IO yrkande 8                       34

och l986/87:Bo4l3 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Förvärvstillstånd (mom. 15)                                   BoU 1986/87:13

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "inte söks" bort ha följande lydelse:

Den av motionärerna aktualiserade frågan om att i tillständslagen införa en möjlighet att ta ut en förvärvsavgift måste avvisas. Frågan togs i början av 1980-talet upp i en departementspromemoria. Förslaget utsattes för en kraftig remisskritik. Om det förhåller sig så som motionärerna gör gällande att förvärvstillstånd inte söks fär andra möjligheter än att ta ut en förvärvs­avgift sökas för att komma till rätta med detta missförhållande.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1985/86:Bo405 (s).

delsatt moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 15. beträffande förvärvstdlstånd att riksdagen avslår motion l985/86:Bo405,

13. Dubbelupplåtelse (morii. 17)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 21 börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande lydelse:

För att underlätta en ombildning av lägenheter i de kommunalägda före­tagen till bostadsrätt finner utskottet det motiverat att förbudet mot s. k. dubbelupplåtelse av bostadsrätt upphävs vad gäller de kommunalägda bo­stadsföretagen. Detta skulle möjliggöra att bostadsföretagen övergångsvis blir bostadsrättsinnehavare av de lägenheter där de boende ej'önskar byta upplåtelseform.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1985/ 86:Bo410(m) yrkande 2 och 1986/87:413 (m) yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

delsalt moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 17. beträffande dubbelupplåtelse att riksdagen med bifall till motionerna l985/86:Bo410 yrkande 2 och l986/87:Bo4l3 yrkande 2 både yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Lån för köp av bostadsrättslägenhet (mom. 20)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

delsatt den del av utskottets yttrande som pä s. 21 börjar med "Frågan om" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Upplåtelseformen bostadsrätt har betydande fördelar. Många männi­
skor önskar bo med bostadsrätt. De uppskattar den förening av enskilt             35

 

ägande och gemensamt ansvarstagande i demokratiska former för fastig-      BoU 1986/87:13 heten som bostadsrättsboendet erbjuder. Detta medför inte sällan också lägre boendekostnader. Trots de fördelar som onekligen finns med bostads­rättsboendet upplåts endast ca 14 % av alla bostäder med bostadsrätt.

Det finns sålunda flera skäl att öka denna andel. Bl. a. bör åtgärder vidtas så att det blir lättare än i dag att låna pengar till inköp av en bostadsrätt genom att använda bostadsrätten som säkerhet för lånet.

Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag härom. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motion 1986/ 87:Bo258 (fp) yrkande 6.

dels atl moment 20 i utskottets hemställan boit ha följande lydelse:

20.           beträffande län för köp av hostadsrättslägenhet

att riksdagen med anledning av motion l986/87:Bo258 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15.     Undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de
allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 21)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

delsalt den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Utskottet, som" och slutar med "inte avskaffas" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bostadsrätt är en upplätelseform som ger de enskilda boende goda möjligheter till inflytande över sin boendemiljö. Staten och kommunerna bör därför främja bostadsrätten som upplätelseform bl. a. vad gäller en övergång till bostadsrätt inom det befintliga bostadsbeståndet. Det undantag som gäller enligt ombildningslagen för fastigheter som ägs av staten, kommunerna och allmännyttiga bostadsföretag m. fl. bör därför upphävas.

dels all moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21.        beträffande undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de all-
männvttiga bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna l985/86:Bo226 yrkande 15, l985/86:Bo227 yrkande 2 a, l985/86:Bo410 yrkande 3, 1986/ 87:Bol05 yrkande 3, 1986/87:Bo413 yrkande 3 samtliga yrkanden utom det sistnämnda såvitt nu är i fråga beslutar att 2 § ombildnings­lagen såvitt nu är i fråga skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

16.     Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande
lägenheter som tillhör de allmännyttiga
bostadsföretagen (mom. 22 motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Margareta Palm­qvist, Rune Evensson, Nils Nordh och Britta Sundin (alla s) anser att

36

 

den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Enligt utskottets"      BoU 1986/87:13 och på s 23 slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Vidare bör erinras om att utskottet vid flera tillfällen tidigare och senast i
betänkande BoU 1986/87:10 har uttalat att en bostadspolitik bör föras som
syftar till att ge de allmännyttiga företagen möjligheter att utvecklas inom
ramen för de bostadspolitiska beslut statsmakterna fattat. 1 en sådan politik
har dessa företag givits en självklar och central roll. Genom olika riksdags­
beslut har denna politik manifesterats. Riksdagen har emellertid också utta­
lat sig för en bostadspolitik vars förverkligande bäst gagnas inom ramen för
kommunernas verksamhet. Pä statsmakterna ankommer främst att stifta de
lagar som behövs och ombesörja att de ekonomiska villkoren blir sådana att
denna politik kan förverkligas. Mot denna bakgrund kan det knappast vara
lämpligt för riksdagen att nu göra något uttalande i den centrala fråga
motionärerna aktualiserat. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande
har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Om så skulle visa sig erforderligt
får det närmast anses självklart att regeringen förelägger riksdagen förslag
bl. a. om ändrad lagstiftning i syfte att undvika att den sociala bostadspoliti­
ken inte kan genomföras enligt statsmakternas intentioner. Ett tillkännagi­
vande enligt förslagen i mofionerna l985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo219
(vpk) yrkande 2, 1986/87: Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1986/
87:Bo4l5 (s) yrkandena 2 och 3 kan därför inte nu anses tjäna något reellt
syfte.                                                                                                    ■

17. Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 22)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 22 börjar med "Enligt utskottets" och på s. 23 slutar med "yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att en bostadspolitik bör föras som bygger på bostadssociala värderingar. I en sådan politik har de allmännyttiga före­tagen en central roll. För att dessa företag skall kunna leva upp till och ta sitt ansvar måste bl. a. omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter stoppas avseende dessa företags bostäder. Inte minst viktigt ärdetta i centrala och attraktiva lägen. Så har exempelvis i Stockholms innerstad ca 2 000 hyreslä­genheter årligen omvandlats till insatslägenheter/bostadsrätter. Hittills un­der 1980-talet har 12 000— 15 000 bostadsrätter fillkommit genom omvand­ling av hyresrätter. Omkring en tredjedel av lägenheterna i innerstaden utgörs i dag av bostadsrätter. Omvandlingstakten har fyrdubblats sedan mitten av 1970-talet. Av de privata hyreslägenheterna omvandlas nu årligen omkring 3 % av beståndet till bostadsrätter. Om den nuvarande utveckling­en får fortgå kommer i stort sett hela Stockholms innerstad att vara helt stängd för vanliga löntagare om ett par decennier. Ett omedelbart och effek­tivt stopp måste sättas för omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter i storstadsområdena.

Vad nu anförts ligger helt i linje med vad i motionerna l986/87:Bo219                 37

4    Riksdagen 1986/87. 19 saml. Nr 13

(vpk) yrkande 2 förordats. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till BoU 1986/87:13 känna att åtgärder bör vidtas i avsikt att stoppa omvandlingen från hyres­rätt till bostadsrätt avseende de allmännyttiga bostadsföretagen. Regering­en bör för riksdagen redovisa förslag till åtgärder i enlighet.med motionä­rernas förslag. Med det anförda tillgodoses också förslagen i motionerna 1985/86:Bo4l9 (s), 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga och 1986/87:Bo415 yrkandena 2 och 3.

delsatt moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22.         beträffande ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffan­
de lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo419, 1986/ 87:Bo219 yrkande 2, 1986/87:Bo243 detta yrkande såvitt nu är i frå­ga samt 1986/87:Bo415.yrkandena 2 och 3 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

18. Undantag från ombildningslagen om fastigheten
innehåller färre än tre lägenheter (mom. 23)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

delsalt den del av utskottets yttrande som pä s. 23 börjar med "Inte heller" och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:

1 avsikt att öka ombildningslagens tillämpningsområde bör som förordas i motioner (m) och (fp) undantaget från lagen gälla om fastigheten innehål­ler färre än tre lägenheter. 1 dag gäller inte lagen om fastigheten innehåller färre än fem lägenheter.

dels all moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23.        beträffande undantag/rån ombildningslagen om fastigheten in­
nehåller färre än tre lägenheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/86:Bo4IO yrkande 2 och 1986/87:Bo4l3 yrkande 2 samtli-   • ga yrkanden såvitt nu är i fråga beslutar att 2 § ombildningslagen såvitt nu är i fråga skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

19.     Kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

dels atl den del av utskottets yttrande som pä s. 23 börjar med "Förslagen i" och slutar med "avseende bostadsrättslagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har, som framgått ovan, anslutit sig till motioner (m), (fp) och
(c) i vilka förordas att enkel majoritet och inte som för närvarande kvalifice-       38

 

rad majoritet skall krävas för ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.      BoU 1986/87:13 Utskottet har föreslagit att bostadsrättslagen ändras i enlighet härmed. Motsvarande ändring bör göras i ombildningslagen. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna  1985/86:Bo226 (c),  1985/86;Bo227 (fp), 1986/87:Bol02 (fp) och 1986/87:Bol05 (c).

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24.           beträffande kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1986/87:Bol02 yrkande 5 och 1986/ 87:Bo 105 yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga beslutar att 3 § ombildningslagen skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

20. Priskontroll vid försäljning av egnahem och bostadsrätter (mom. 25)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörs­mark (fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta Gärd (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar "Utskottet delar" och pä s. 24 slutar med "på frågan" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker mofionerna 1986/87:Bo2l9 (vpk) yrkande 1, 1986/ 87:Bo231 (s)och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 om att priskontroll och hem­bud bör införas vid försäljning av bostadsrätter och egnahem. Tidigare fanns en prisprövning vid överiätelse av bostadsrätter. Erfarenheterna från denna reglering är sädana att det inte finns skäl att återinföra denna ord­ning. 1 stället bör utbudet av bostadsrätter öka genom att flera lägenheter med denna upplätelseform produceras samt att ombildningen från hyres­rätt till bostadsrätt intensifieras. En ökning av produktionen av egnahem bör också verksamt bidra till att prisstegringen kan hållas tillbaka.

Det finns inte anledning att göra en utredning enligt motionärernas för­slag. Bostadssektorn måste anses vara den mest reglerade samhällssektorn. Det behövs inte flera regleringar:, Tvärtom bör en avreglering komma till stånd.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25.         beträffande priskontroll vid försäljning av egnahem och bostads­
rätter

att riksdagen avslår motionerna l986/87:Bo219 yrkande 1, 1986/ 87:Bo231 och 1986/87:Bo243 yrkande 2, sistnämnda yrkande såvitt nu är i fråga.

39

 

Utskottets lagförslag                                        BoU 1986/87:13

Bilaga 1 1  Förslag till Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 46, 67 och 71 §§ jordabalken' skall ha följande lydelse.

Nuvarande tydelse                  '      Förestagen lydelse

46                                                  §
Om hyresvärden har sagt upp     Om hyresvärden har sagt upp
hyresavtalet eller, i fall som avses i hyresavtalet eller, i fall som avses i
3 §/ö«7« stycket 2, anmodat hyres- 3 § r/ccZ/c stycket 2, anmodat hyres­
gästen att flytta, har hyresgästen gästen att flytta, har hyresgästen
rätt till förlängning av avtalet, utom rätt till förlängning av avtalet, utom
när                                                                                         när

1.  hyresrätten är förverkad utan atl hyresvärden har sagt upp avtalet att upphöra i fortid,

2.  hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att avtalet skäligen icke bör föriängas,

3.  huset skall rivas och det ej är oskäligt mot hyresgästen atl hyresförhål­landet upphör,

4.  huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ge­nomförandet av ombyggnaden samt del ej är oskäligt mot hyresgästen alt hyresförhållandet upphör,                 .,

5.  lägenheten ej vidare skall användas söm bostad och det ej ar oskälig! mot hyresgästen all hyiesförhällandei upphör,

6. avtalet avser en lägenhet i en- eller tvåfamiljshus och upplåtaren har
sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör
flytta,

6a. avtalet avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade den med bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt samt bostadsrättshavaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,

7.   hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom lantbruket eller av annan anställning, om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten för upplåtelse ät anställningens innehavare, samt anställningen har upphört,

8.   hyresförhållandet i annat fall än som avses i 7 beror av anställ­ning för skötsel och tillsyn av fas­tighet samt anställningen har upp­hört och det ej är oskäligt mot hyresgästen att även hyresförhål­landet upphör.

Balken omtryckt 1971: 1209. 12 kap. omlryckt 1%4:694.                                     40

 

Föreslagen lydelse

9. hyresförhållandet beror av an­nan anställning än som avses i 7 och som upphört och det ej är oskäligt mot hyresgästen att även hyresför­hållandet upphör samt, om hyres­förhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl för att upplösa hyresförhållandet, eller

Nuvarande lydelse

9. hyresförhållandet beror av an­
nan anställning än som avses i 7
eller 8 och som upphört och det ej
är oskäligt mot hyresgästen att
även hyresförhållandet upphör
samt, om hyresförhållandet varat
längre än tre år. hyresvärden har
synnerliga skäl för att upplösa
hyresförhållandet, eller

10.    det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller
eljest är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosettgenom att hyresgästen lämnar endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.

Lämnar en bostadshyresgäst sin lägenhet eller en del av den med anled­ning av att huset skall undergå större ombyggnad, skall hyresgästen om , möjligt beredas tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig lägenhet i huset.

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

67 §

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som be­ror av anställning gäller mot hyres­gästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot be­stämmelse i 4. 33-35, 37, 40, 46-54, 55 a eller 66 S, såvida överens­kommelsen har formen av kollek­tivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisa­tion som enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central arbetstagar­organisation.

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som be­ror av anställning gäller mot hyres­gästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen strider mot be­stämmelse i 4, 33-35, 40, 46-54, 55 a eller 66 §, såvida överenskom­melsen har formen av kollektivav­tal och på arbetstagarsidan har slu­tits eller godkänts av organisation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central arbetstagar­organisation.

Sådana hyresvillkor i kollektivav­tal som avses i första stycket får tillämpas även när en hyresgäst som inte är medlem av den avtals­slutande arbetstagarorganisatio­nen sysselsätts i arbete som avses med avtalet, om

1.    arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,

2.    hyresvärden och hyresgästen är överens om att villkoren skatt tillämpas etter villkoren ingår i hyresavtalet på grund av beslut om villkorsändring enligt 54 och 55 §§.

41

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

Hyrestvister som ej enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden och inte heller rör kollektivavtal skall las upp av den fastighetsdomstol inom vars område fasligheten är belägen.

Hyrestvister som inte enligt 69 § skall prövas av hyresnämnden skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen. Rör tvisten kollektivavtal eller tillämpning av elt sådant avtal ifall som avses i 67 § andra stycket skall den dock tas upp av arbets­domstolen etter en tingsrätt enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:371) om rättegången i ar­betstvister.

öm laga domstol i tvister med anledning av tillfällig upplåtelse av hus eller del av hus för uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 10 § rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister somskall prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:847) finns bestämmelser i dessa lagar.

Ett överklagande som avses i 70 § tas upp, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshand­lingen skall ges in till hyresnämn­den.

Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av arbetsdomstolen, om sa­ken rör kollektivavtal eller tillämp­ning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 § andra stycket, och i an­nat fall av bostadsdomstolen. Be­svärshandlingen skall ges in till hy­resnämnden.

1.  Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2.  Den nya lydelsen av 12 kap. 46 och 67 §§ skall tillämpas även i fråga om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. När frågan om rätt till förlängning av elt hyresavtal prövas i anledning av en uppsägning som har skett före ikraftträdandet tillämpas dock den äldre lydelsen av 46 §.

- Senaste lydelse 1986:1240.

42

 

2 Förslag till

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)' dels att 10, 12, 15, 37 och 77 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 80—83 §§, samt när­mast före 80 § en ny rubrik av följande lydelse.

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

Har bostadsrätt övergått till ny innehavare, får denne utöva bostadsrät­ten endast om han är eller antages till medlem i föreningen.

Utan hinder av första stycket får

Ulan hinder av första stycket får dödsbo efter avliden bostadsrätts­havare utöva bostadsrätten. Sedan tre år förflutit från dödsfallet, får föreningen dock anmana dödsboet att inom sex månader visa alt bo­stadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte i anledning av bostads-lättshavarens död eller atl någon, som ej får vägras inträde i förening­en, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttages ej tid som angivits i anmaningen. fär för­eningen sälja bostadsrätten på of­fentlig auktion för dödsboets räk­ning. Dödsboet kan i stadgarna medges vidsträcktare rätt än som sagts nu.

dödsbo efter avliden bostadsrätts­havare utöva bostadsrätten. Sedan tre år förflutit från dödsfallet, får föreningen dock anmana dödsboet att inom sex månader visa alt bo­stadsrätten ingått i bodelning eller arvskifte i anledning av boslads-rättshavarens död eller att någon, som ej får vägras inträde i förening­en, förvärvat bostadsrätten och sökt medlemskap. Iakttages ej tid som angivits i anmaningen, får bo­stadsrätten säljas på offentlig auk­tion för dödsboets räkning. Döds­boet kan i stadgarna medges vid­sträcktare rätt än som sagts nu.

12

Har den till vilken bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, tes­tamente, bolagsskifte eller liknande förvärv icke antagits till medlem, lär föreningen anmana innehavaren atl inom sex månader eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa att någon, som ej får vägras inträde i föreningen, förvär­vat bostadsrätten och sökt medlem­skap. Iakttages ej lid som angivits i anmaningen, får föreningen sälja bostadsrätten pä offentlig auktion lör innehavarens räkning.

Har den till vilken bostadsrätt övergått genom bodelning, arv, tes­tamente, bolagsskifte eller liknande förvärv icke antagits till medlem, får föreningen anmana innehavaren att inom sex månader eller den längre tid som kan vara bestämd i stadgarna visa att någon, som ej får vägras inträde i föreningen, förvär­vat bostadsrätten och sökt medlem­skap. Iakttages ej lid som angivils i anmaningen, får bostadsrätten säl­jas på offentlig auktion för inneha­varens räkning.

 

Lagen omtryckt 1982:353.

43

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §=

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

För tid efter del att föreningen underrättats om atl bostadsrätt övergått till medlem i föreningen svarar den från vilken rätten övergått ej för de föipliklelser som åligger innehavare av bostadsrätten.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om bostadsrätt genom bodelning, arv. testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 § övergått till någon som ej är medlem i föreningen. Har i annat fall bostadsrätt övergått till någon som ej är medlem, är den från vilken rätten övergått fri från förpliktelser enligt första stycket för tid efter det att förvärvaren antagits till medlem.

Om bostadsrätten efter uppsäg­ning enligt 33 § kan säljas på offent­lig auktion, är bostadsrättshavaren inte skyldig att svara för förpliktel­ser som åligger innehavare av bo­stadsrätten för längre lid än till det månadsskifte som inträffar när­mast efter tre månader från det ■ bostadsrättshavaren blev skild från lägenheten.

Förvärvaren svarar jämte den från vilken bostadsrätten övergått för denne åvilande förpliktelser som innehavare av bostadsrätten, om ej annat överenskommits mellan föreningen och förvärvaren.

Finns mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten till en bo­stadslägenhet övergått ett annat av­tal som avser en nyttighet som har ett omedelbart samband med an­vändningen av lägenheten och som är av mindre betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet att gälla vid den tidpunkt som anges i första och andra styckena.

Finns mellan föreningen och den från vilken bostadsrätten till en bo­stadslägenhet övergått ett annat av­tal som avser en nyttighet som har ett omedelbart samband med an­vändningen av lägenheten och som är av mindre betydelse i jämförelse med den användningen, upphör även det andra avtalet att gälla vid den tidpunkt som anges i första och andra styckena. Har föreningen sagt upp bostadsrättshavaren till avflyttning enligt 33 §, skall dock det andra avtalet upphöra att gälla när bostadsrättshavaren enligt 36 § år skyldig att avflytta.

37 §

Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som avses i 33 §, ska]] föreningen sälja bostadsrätten på offentlig auktion så snart det kan ske, om ej föreningen och bostads­rättshavaren kommer överens om annat. Försäljningen får dock anstå till dess brist för vars avhjälpande bostadsrättshavaren svarar blivit botad.

Har bostadsrättshavaren blivit skild från lägenheten till följd av uppsägning i fall som avses i 33§, skall bostadsrätten säljas på offent­lig auktion så snart det kan ske, om ej föreningen och bostadsrättsha­varen kommer överens om annat. Försäljningen fär dock anstå till dess brist för vars avhjälpande bo­stadsrättshavaren svarar blivit bo­tad.

44

- Senaste lydelse 1984:698

Nuvarande lydelse

Av vad som influtit genom för­säljningen får föreningen uppbära så mycket som behövs för att täcka föreningens fordran hos bostads­rättshavaren. Vad som återstår till­faller denne.

Föreslagen lydelse

Av vad som influtit genom för­säljningen får föreningen, sedan er­sättning enligt 82 § tagits ut, uppbä­ra så mycket som behövs för att täcka föreningens fordran hos bo­stadsrättshavaren.

Har föreningen underrättats om pantsättning av en bostadsrätt, skall föreningen, om bostadsrättshavarens obetalda avgifter till föreningen över­stiger en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen mer än två veckor från förfallodagen, utan dröjsmål underrätta pantha-varen därom. Försummas det, har föreningen vid försäljning enligt första stycket företräde till betalning före panthavaren endast i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha skett.

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

77 §

Tvist med anledning av upplå­telse av nyttjanderätt enligt 1 § (bostadsrättstvist) som ej ankom­mer på hyresnämnds prövning skall upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är be­lägen. Beträffande laga domstol i bostadsrättstvist som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981: 847) finns bestämmelser i dessa la­gar.

Tvist med anledning av upplå­telse av nyttjanderätt enligt 1 § (bostadsrättstvist) som ej ankom­mer på hyresnämnds prövning skall tas upp av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är be­lägen. Beträffande laga domstol i bostadsrättstvist som skall prövas enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981: 847) finns bestämmelser i dessa la­gar. Ärenden om förordnande av god man enligt 80 § och mål om klander av redovisning enligt 83 § skall tas upp av tingsrätten i den ort där fastigheten finns.

 

5    Riksdagen 1986/87. 19 samt. Nr 13

Offentlig auktion

80 §

Offentlig auktion enligt denna lag skall hållas av en god man, som på bostadsrättsföreningens begä­ran förordnas av tingsrätten.

Den gode mannen skatt i god tid och på lämpligt sätt kungöra tid och plats för auktionen. Bostads­rättshavaren, föreningen och kän­da borgenärer vilkas rätt beror av försäljningen skall i god tid under­rättas särskilt.

Vid förrättningen skaliföras pro­tokoll.

45

Nuvarande lydelse                     Föreslagen lydelse                      BoU 1986/87:13

Bilaga 1

■                                                            81 §

Innan budgivningen inleds skall den gode mannen redovisa vill­koren för försäljningen samt lämna övriga upplysningar som är av be­tydelse för denna. Inrop får inte godtas om det är uppenbart att av­sevärt högre köpeskilling kan upp- ' nås.

Köpeskillingen skall betalas ge­nast, om inte andra villkor fast­ställts före försäljningen. Tillträde får inte ske förrän full betalning'har eriagts. När den gode mannen har mottagit betalningen, skall han ut­färda köpebrev.

Sker inte inrop eller godtas inte,, detta eller betalas inte köpeskilling­en crdigt fastställda villkor, skall ny auktion hållas. Sker det inte något inrop vid en ny auktion, övergår bostadsrätten utan lösen genast till föreningen.

«2 S                                                                                                                ■■   ■

God man har rätt till skälig er­sättning för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget krävt. Er­sättningen får före varje annan fordran tas ut ur den köpeskilling som inflyter vid försäljningen. I den mån köpeskillingen inte förslår, skall ersättningen i stället betalas av bostadsrättsföreningen, men bostadsrättshavaren skatt slutligt svara för ersättningen.

.                                             83 §

Köpeskillingen skutt fördelas och . redovisas av den gode mannen så snart som möjligt. Utbetalningen av medel får dock anstå om tvist råder om vem som är betalnings-berättigad och säkerhet inte ställs. Protokollet med redovisningen skall delges bostadsrättshavaren. föreningen och berörda borgenä­rer.

46

Vill någon klandra redovisningen skall talan väckas inom tre måna­der från den dag den klandrande fick del av protokollet. Klandras inte redovisningen inom denna tid är rätlen till talan förlorad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

3 Förslag till                                                                 BoU 1986/87:13

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av     Bilaga 1

hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)' om förvärv av hyresfas­tighet m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

Förvärvstillstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas frän staten, kommun, landstingskommun eller kommunalförbund,

2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebo­lag, som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bo­stadsföretag, folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrö­relsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvärvare,

2 a. om egendomen i annat fall än som anges under 2 förvärvas av en bostadsrättsförening och föreningen har Jattat beslut om förvärvet i den ordning som föreskrivs i 60 a § bo­stadsrättslagen (1971:479).

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens av­komling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. I § lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m. m.,-

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. 1 fråga om förvärv som skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

Lagen omtryckt 1979:307.
■ Senaste lydelse 1983:438,                                                                                  -j

 

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till

fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 1 hch 10 S§ lagen (1982: 352) om rätt till fastig­hetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

 

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

7§

Hembud sker hos hyresnämnden genom skriftlig anmälan av fastig­hetsägaren. Fastighetsägaren skall härvid ge in ett av honom under­tecknat skriftligt förslag till köpeav­tal som skall innehålla uppgift om köpeskillingen för den hembjudna egendomen och övriga villkor för förvärvet.

Om del för en överlåtelse behövs makes samtycke enligt 6 kap. 4§ giftermålsbalken, skall makens samtycke ges till avtcdsförstaget.

Hembud sker hos hyresnämnden genom skriftlig anmälan av fastig­hetsägaren. Fastighetsägaren skall härvid ge in ett av honom under­tecknat skriftligt förslag till köpeav­tal som skall innehålla uppgift om köpeskillingen för den hembjudna egendomen och övriga villkor för förvärvet. Om det för en överlå­telse behövs makes samtycke enligt 6 kap. 4§ giftermålsbalken, skall makens samtycke ges till avtcdsför-slägel.

Om ett hembud inte uppfyller vad som föreskrivs i första stycket, skall hyresnämnden förelägga fastig­hetsägaren alt avhjälpa bristen inom viss tid. Efterkommer fastig­hetsägaren föreläggandet, anses hembud ha skett den dag då bristen avhjälptes. Efterkommer faslig-helsägaren inte föreläggandet, får hembudet avvisas.

10 S

rätteligen har antagils.

Oir, bostadsrättsföreningen inom den lid som anges i första stycket skriftligen anmäler till hyresnäm.nden alt föreningen är intresserad av all förvärva den hembjudna egendomen, förlängs liden för atl anta hembudet til! sex månader frän den dag då hemhudet skedde. Fastighetsägaren skall av hvrcsnämnden imderi'ällas härom.

Hembudet antas genom att bo­stadsrättsföreningen inom tre må­nader från den dag då hembudet skedde skriftligen anmäler till hy­resnämnden atl föreningen beslutat att förvärva den hembjudna egen­domen på de villkor som anges i fastighetsägarens Ibrsla,; till kö-poavtiil. Fastighclsägiuci! skall en- iiyrcsnämnden iinderrailas om att licuihiidel har antagits.

Hembudet antas genom att bo­stadsrättsföreningen inom tre må­nader från den dag då hembudet skedde skriftligen anmäler till hy­resnämnden att föreningen beslutat att förvärva den hembjudna egen­domen pä de villkor som anges i fastighetsägarens förslag till kö­peavtal. När anmälan har kommit in orövar nämnden om hcmhudcl

48

 

Nuvarande lydelse

Hembudet upphör att gälla, om det inte antas inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt.

Föreslagen lydelse

Hembudet upphör att gälla, om det inte antas inom föreskriven tid och på föreskrivet sätt eller när bostadsrättsföreningen skriftligen underrättat hyresnämnden om atl den inte antar hembudet.

BoU 1986/87:13 Bilaga 1

 

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

49

 

Reservanternas                                                           BoU 1986/87:13

1  Förslag till                                                                Bilaga 2

Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)'

Tillhör reservatio­nerna 5, 15, 18 och Härigenom föreskrivsi frågaom bostadsrättslagen(197l :479)att 11 a, 14,      |9(m  fp c)

60 a och 62 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

lla§

Sådana villkor för medlemsskap är utan verkan som innebär att den till vilken bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än bostadsrättshava­ren eller godkännas i annan ordning än som enligt denna lag gäller för inträde i en bostadsrättsförening.

Bestämmelsen i första stycket ut­gör inte hinder mot att i stadgarna ta in förbehåll om återköps- eller lös­ningsrätt enligt 14 §.

\4f-

1 stadgarna kan tas in förbehåll att vid övergäng av bostadsrätt till annan lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller medlemmarna skall ha rätt att lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösnings­rätten skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid lös­ningsrätten skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall betalas.

En bostadsrättsförening som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riksorganisation får i sina stadgar ta in förbehåll enligt första stycket även för bostadslägenheter. Sådant förbe­hållfår gälla till förmån för förening­en, folkrörelsekooperativ organisa­tion som denna tillhör eller medlem­marna. Förbehållet får avse rätt att inom högst tre år från upplåtelsen återköpa eller lösa bostadsrätten från bostadsrättshavaren eller någon som förvärvat bostadsrätten. I övrigt gäller första stycket andra meningen.

Lagen omtryckt 1982:353.
■Senaste lydelse 1985:182.                                                                                 50

 

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag 60a§'

BoU 1986/87:13 Bilaga 2

 

En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bo­stadsrätt skall fattas pä förenings­stämma. Beslutet skall biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter som om­fattas av förvärvet. Dessa hyresgäs­ter skall vara medlemmar i bostads­rättsföreningen.

En bostadsrättsförenings beslut om förvärv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bo­stadsrätt skall fattas pä förenings­stämma. Beslutet skall biträdas av hyresgästerna i minst hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av förvärvet. Dessa hyresgäster skall vara medlemmar i bostadsrättsföre­ningen.

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage, lager och and­ra lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hurberäk-ningen av rösterna har skett och hällas tillgängligt för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan ekonomisk plan som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig för hyresgästerna. Till planen skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick. Planen skall även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig en­ligt fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart har meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.

1 fråga om bostadsrättsförening-   I fråga om bostadsrättsförening-

kooperaliv riksorganisation gäller denna paragraf endast om fastig­hetsförvärvet sker enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsför­värv för ombildning till bostadsrätt.

ar som är anslutna till en folkrörelse-     ar som är anslutna till en riksorgani-

sation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar gäller denna paragraf endast om fastighetsför­värvet sker enligt lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för om­bildning till bostadsrätt.

62 §

Beslut om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är giltigt endast om samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattas på två på varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Orh beslutet avser ändring av de grunder enligt vilka årsavgift skall beräknas, fordras dock att på den stämma som hålles sist beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstan­de. Innebär beslutet att medlems rätt till föreningens behållna tillgångarvid dess upplösning inskränkes, fordras att beslutet på sista stämman biträtts av samtliga röstande.

'Senaste lydelse 1983:400. ' Senaste lydelse 1983:400.

51

 

Nuvarande Ivdelse

Beslut varigenom medlems rätt att överlåta bostadsrätt inskränkes eller förbehåll enligt 14 § införes är giltigt endast om samtliga bostads­rättshavare vilkas rätt beröres av ändringen samtyckt till beslutet.

Reservanternas förslag

Beslut varigenom medlems rätt att överlåta bostadsrätt inskränkes eller förbehåll om lösningsrätt enVigt 14 § införes är giltigt endast om samtliga bostadsrättshavare vilkas rätt beröres av ändringen samtyckt till beslutet.

BoU 1986/87:13 Bilaga 2

 

Är för giltighet av beslut enligt denna paragraf ytterligare villkor bestämt i stadgarna, gäller även det.

Har pä grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgi­vande i stadgarna intagits föreskrift att viss bestämmelse ej får ändras utan regeringens medgivande, fär föreskriften ej ändras utan sådant medgivan­de.

Denna lag träder i kraft den I juli 1987.

52

 

2 Förslag till                                                                BoU 1986/87:13

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av     Bilaga 2

hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)' om förvärv av hyresfas­tighet m. m. skall ha följande lydelse.

2§-
Nuvarande lydelse                        Reservanternas förslag

Förvärvstillstånd fordras inte

1.   om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun eller kommunalförbund.

2.   om staten, kommun, lands- 2. om staten, kommun, lands­tingskommun, kommunalförbund,        tingskommun, kommunalförbund, aktiebolag, som helt ägs av kom- aktiebolag, som helt ägs av kom­mun eller landstingskommun, all-       mun eller landstingskommun, all­männyttigt bostadsföretag, folkrö-        männyttigt bostadsföretag eller en relsekooperativ riksorganisation eller riksorganisation eller regional orga-regional folkrörelsekooperativ orga-       nisation för bostadsrättsföreningar nisation   av  bostadsrättsföreningar           är förvärvare,

eller bostadsrättsförening  ansluten

till sådan organisation är förvärva-

''                                                      2 a. om egendomen förvärvas av

en bostadsrättsförening och fören­ingen är ansluten till en sådan orga­nisation för bostadsrättsföreningar som anges under 2 eller, i annat fall. föreningen har fattat beslut om för­värvet i den ordning som föreskrivs i 60 a § bostadsrättslagen (1971:4 79),

3.   om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrk­ligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord,

4.   om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att äter avyttra egendomen,

5.   om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens av­komling, allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. I § lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m. m.,

6.   om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast egendom m. m.,

7.   om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987. 1 fråga om förvärv som skett före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

' Lagen omtryckt 1979:307. = Senaste lydelse 1983:438.

53

 

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:81) om fastighetsmäklare skall ha följande lydelse.

BoU 1986/87:13 Bilaga 2

 

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

2§

Vad som föreskrivs om fastigheter i denna lag skall också tillämpas på de övriga förmedlingsobjekt som anges i 1 §. Vid förmedling av arrende eller hyra tillämpas dock ej 12,15 eller 16 §. Vid förmedling av nyttjanderätt skall vad som sägs om säljare avse den som överlåter eller upplåter nyttjanderät-ten och vad som sägs om köpare avse motparten.

Denna lag skall inte tillämpas pä   Denna lag skall inte tillämpas pä

den som förmedlar enbart bostads-      den som förmedlar enbart bostads-

rätter som upplåts av bostadsrätts­förening ansluten till en riksorgani­sation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar.

rätter som upplåts av bostadsrätts­förening ansluten till folkrörelse­kooperativ riksorganisation eller till regional sådan organisation av bo­stadsrättsföreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

54

 

4 Förslag till                                                                BoU 1986/87:13

Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1982:352) om rätt till fastig­hetsförvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Reservanternas förslag

2§

Lagen gäller inte om egendomen   Lagen gäller inte om egendomen .

ägs av staten, kommun, landstings- innehåller färre än tre lägenheter. kommun, kommunalförbund, all­männyttigt bostadsföretag eller ak­tiebolag som helt ägs av en kommun eller landstingskommun. Lagen gäl­ler inte heller om egendomen inne­håller färre än/em lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenhe­ter som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.

3§

Öm hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får delta anmälas till inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en bostadsrättsförening.

Till anmälan skall fogas intyg av     Till anmälan skall fogas intyg av

föreningens styrelse om antalet lä- föreningens styrelse om antalet lä­
genheter i den fasta egendom som genheter i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst två tredje- att hyresgästerna i minst hälften av
delar av de uthyrda lägenheterna de uthyrda lägenheterna skriftligen
skriftligen har förklarat sig intresse- har förklarat sig intresserade av en
rade av en ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt till bo-
till bostadsrätt.                            stadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

55

 

Reservanternas

Förslag till                                          .  ■

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 67 § jordabalken' skall ha följande ly­delse.

BoU 1986/87:13 Bilaga 3

Tillhör reservation 3 (fp)

 

Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

67 §

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgäs­tens ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33 — 35, 37, 40, 46 — 54, 55 a eller 66 §, såvida överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organi­sation som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att anse såsom central arbetstagarorganisation.

Sådana hyresvillkor i kollektivav­tal som avses i första stycket får till­ämpas även när en hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslulande arbetstagarorganisationen syssel­sätts i arbete som avses med avtalet, om

1.    arbetsgivaren är bunden a v kol­lektivavtalet,

2.    hyresvärden och hyresgästen är överens om att villkoren skall till-lämpas.

 

1.   Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2.   Den nya lydelsen av 12 kap. 67 § skall tillämpas även i fråga om hyres­avtal som ingåtts före ikraftträdandet.

Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

56

 

Innehållsförteckning

Sammanfattning................................................................ ..... 1

Propositionen  ............................. .■................................. ..... 1

Motionerna  .......................................................... ;.......... ..... 2

Utskottet   ........................................................................       6

1   Inledning................................................................. ■.....       6

2   Tjänste- och personalbostäder...................................... ..... 6

 

2.1   Tjänstebostäder med bostadstvång ........................... ..... 6

2.2   Fastighetsskötarbostäder............................................       6

 

2.2.1    Propositionen ........................................................... ..... 6

2.2.2    Motionerna................................................................ ..... 8

2.2.3    Utskottets bedömning............................................... ..... 9

2.3                                                                                      Rätten att reglera hyresvillkor i kollektivavtal                   10

2.3.1    Propositionen ............................................................     10

2.3.2    Motionerna.................................................................     12

2.3.3    Utskottets bedömning...............................................     13

 

2.4   Försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion   .........     14

2.5   Bostadsrättsörganisationernas ställning i lagstiftningen                14

 

2.5.1    Propositionen ........................................................... ... 14

2.5.2    Motionerna ............................................................... ... 15

2.5.3    Utskottets bedömning    ...........................................     17

 

2.6   Förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombild­ning till bostadsrätt                     18

2.7   Ikraftträdande ............................................................. ... 18

2.8   Motioner om ändringar i hyreslagen, tillståndslagen, bostadsrätts­lagen och ombildningslagen                            19

 

2.8.1   Hyreslagen   ..............................................................     19

2.8.2   Tillståndslagen .......................................................... ... 19

2.8.3   Bostadsrättslagen......................................................     21

2.8.4   Ombildningslagen............................ :........................ ... 22

3 Hemställan...................................................................... ... 24

BoU 1986/87:13

57

 

Reservationer                                                BoU 1986/87:13

1     Hyresförhållandet för fastighetsskötare (m, fp, c)  .......       27

2     Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande regler (vpk)    ...............................................       27

3     Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande regler (fp)......................................................      28

4     Prövning av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser (vpk)               29

5     Tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisation m. m., förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud och bostadsrättslagens krav pä kvalificerad majoritet (m, fp, c)                29

6     Övergångsbestämmelser (m, fp, c)   ............................       32

7     Övergångsbestämmelser (vpk)  ...................................       33

8     Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras (m)            33

9     Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras (vpk)          33

 

10     Förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt tillståndsla­gen (m, fp)              34

11     Utvärdering av tillständslagen (m, fp)   .......................       34

12     Förvärvstillständ (m, fp, c) ...........................................       35

13     Dubbelupplätelse (m)...................................................       35

14     Län för köp av bostadsrättslägenhet (m, fp, c) ...........       35

15     Undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de allmännyttiga bo­stadsföretagen (m, fp, c)        36

16     Ombildning frän hyresrätt till bostadsrätt beträffande lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen (s)  ....................................................................................       36

17     Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen (vpk)   .........................................................................       37

18     Undantag från ombildningslagen om fastigheten innehåller färre

än tre lägenheter (m, fp, c)   ............................................       38

19     Kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen (m, fp, c)           38

20     Priskoniroll vid försäljning av egnahem och bostadsrätter (m, fp,

c)   ....................................................................................      39

Bilaga 1

Utskottets lagförslag.........................................................      40

Bilaga 2

Reservanters (m, fp, c) lagförslag ....................................       50

Bilaga 3

Reservanters (fp) lagförslag ............................................       56

58