Bostadsutskottets betänkande
1986/87:13

om ändringar i hyres- och
bostadsrättslagstiftningen m. m.
(prop. 1986/87:37 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1986/87:37 delvis jämte motioner.
Utskottet tillstyrker vad i propositionen föreslagits om fastighetsskötarbostäder.
Regeringsförslaget innebär att en hyresgäst/fastighetsskötare vars
hyresförhållande varat längre än tre år som regel har rätt till förlängning av
hyresavtalet om anställningen som fastighetsskötare upphört. Utskottet tillstyrker
också regeringens förslag om att överenskommelser i kollektivavtal
om hyresvillkor skall få tillämpas även på en hyresgäst som inte är medlem i
den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men sysselsätts i arbete som
avses med avtalet. Även vad i propositionen förordats om försäljning av
bostadsrätt på offentlig auktion samt om vissa handläggningsregler i den
s k. ombildningslagen tillstyrks. Däremot avstyrker utskottet förslaget om
att inte bara HSB och Riksbyggen utan även Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation (SBC) skall omfattas av undantaget från tillståndsplikten
enligt den s. k. tillståndslagen. De av utskottet tillstyrkta förslagen
bör träda i kraft den 1 juli 1987.

Utskottet föreslår riksdagen att göra två tillkännagivanden. Det ena gäller
frågan om att åtgärder bör vidtas så att förvärvstillstånd enligt tillståndslagen
verkligen söks. Det andra gäller åtgärder i avsikt att dämpa de höga
överlåtelsepriserna inom vissa regioner på bostadsrätter och egnahem.

Reservationer (m), (fp) och (c) har avgivits bl. a. angående SBC:s ställningi
lagstiftningen. Enligt reservanterna bör SBC jämställas med HSB och
Riksbyggen och alltså bl. a. undantas från tillståndsplikt enligt tillståndslagen.
I en reservation (vpk) föreslås att möjligheten att i kollektivavtal reglera
hyresvillkor avskaffas. Sammanlagt har till betänkandet fogats 20 reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1986/87:37, såvitt nu är i fråga, föreslagit
riksdagen att anta i propositionen intagna förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),

3. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare,

6. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

BoU

1986/87:13

1 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 13

I detta betänkande behandlar utskottet lagförslagen under 1 och 2 delvis BoU 1986/87:13
samt förslagen under 3, 4 och 6 i deras helhet.

Propositionen i övrigt behandlade utskottet i betänkandet BoU 1986/

87:6.

Motionerna

1 detta betänkande behandlar utskottet

dels de med anledning av proposition 1986/87:37 väckta motionerna 1986/

87:

BolOl av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. a) att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring av jordabalken: Härigenom

föreskrives att 12 kap. 67 § jordabalken skall upphöra att
gälla vid utgången av december månad 1986.

b) att riksdagen antar 12 kap. 71 § förslag till ändring av jordabalken

med de ändringar som följer av förslaget under a),

3. att riksdagen med ändring av regeringens förslag beslutar anta 46 §

hyreslagen andra stycket 4 med i motionen angiven lydelse,

4. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om bostadsrättsorganisationers
och bostadsrättsföreningars ställning i lagstiftningen och de förslag
till förändringar (utvidgningar) i lagen om förvärv av hyresfastighet
m. m. och lagen om fastighetsmäklare som följer därav,

5. att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändring i lagen om
förvärv av hyresfastighet m. m.,

Härigenom föreskrives att 2 § 7 skall upphöra att gälla vid utgången av
december månad 1988.

Bol02 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag beträffande 12 kap.

46 § första stycket 8 jordabalken,

2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag utforma
12 kap. 67 § jordabalken enligt följande:

Tillägg till 12 kap. 67 § jordabalken:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

Sådana hyresvillkor i kollektiv- Sådana hyresvillkor i kollektivavtal
som avses i första stycket får avtal som avses i första stycket får

tillämpas även när en hyresgäst som tillämpas även när en hyresgäst som

inte är medlem i den avtalsslutande inte är medlem i den avtalsslutande

arbetstagarorganisationen syssel- arbetstagarorganisationen sysselsätts
i arbete som avses med avtalet, sätts i arbete som avses med avtalet,

om om

1. arbetsgivaren är bunden av 1. arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet, kollektivavtalet,

2. hyresvärden och hyresgästen 2. hyresvärden och hyresgästen

är överens om att villkoren tilläm- är överens om att villkoren skall till pas

eller villkoren ingår i hyresavtalet lämpas.

på grund av beslut om villkorsändring
enligt 54 och 55 §§.

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § 2 lagen om förvärv av hyresfas- BoU 1986/87:13
tighet i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket lagen om fastighetsmäklare
i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar om ändring i 60 a § bostadsrättslagen i enlighet
med vad som anförs i motionen,

6. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen,

Bol03 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att upphäva de förändringar i bostadsrättslagen
(1971:479) 11,14 och 62 §§ vilka gjordes med anledning av bostadsutskottets
betänkande 1984/85:12,

2. att riksdagen beslutar att avslå förslaget att ordet folkrörelsekooperativ
byts ut ”mot den mer neutrala beteckningen riksorganisation eller regional
organisation för bostadsrättsföreningar som är representerade i föreningarna
och skall godkänna föreningarnas stadgar”,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ett förslag till lagstiftning
där alla bostadsrättsföreningar jämställs,

5. att riksdagen beslutar att avslå förslag om ändring i 12 kap. 46 § första
stycket 8 p. jordabalken,

Bol04 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (båda s) vari hemställs att
riksdagen avslår vid proposition 1986/87:37 fogade förslag till

a) lag om ändring i bostadsrättsiagen såvitt avser 14 § och 60 a §,

b) lagom ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.,

c) lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare,

BoI05 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att uttrycket ”folkrörelsekooperativ riksorganisation”
i bostadsrättslagen (1971:479) ersätts med ”riksorganisation eller
regional organisation för bostadsrättsföreningar” och avslår proposition
1986/87:37 i denna del,

3. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt (1982:532) vad avser reglerna för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad som anförs i
motionen,

dels de under allmänna motionstiden 1986 väckta motionerna 1985/86:

Bo226 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

15. att riksdagen beslutar att ändra lagen om förvärv av hyresfastigheter
(1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och lag om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt (1982:352) i enlighet med motionen,

Bo227 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar att anta i bilaga till denna motion framlagda
lagförslag till

a) ändring i lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

3

b) ändring i bostadsrättslagen, BoU 1986/87:13

c) ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.,

3. att riksdagen beslutar om ändring i bostadsrättslagen och jordabalken
så att de tillägg och ändringar om hembud som riksdagen beslutade på
förslag av bostadsutskottet (BoU 1984/85:12) upphör att gälla,

Bo405av Lars-Erik Lovden och Kurt Ove Johansson (båda s) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om införandet av en förvärvsavgift på hyresfastigheter m. m.,

Bo409av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ombildande
av bostadsföreningar bildade före den 1 juli 1930 till bostadsrättsföreningar,

Bo4I0 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet
med vad som i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster
för bildande av bostadsrättsförening,

2. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet
med vad som anförts såvitt avser antal lägenheter för bildande av bostadsrättsförening
och förbud mot dubbelöverlåtelse av lägenhet,

3. att riksdagen beslutar ändra lagen om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt (1982:352) på sätt som anges i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m. (1972:1132) i enlighet med vad som i motionen anförts,

9. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar i lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m. (1972:1132) som genomfördes med anledning av proposition
1982/83:153,

Bo415av Tore Claeson och Margo Ingvardsson (vpk) vari föreslås att riksdagen
beslutar att anta följande förslag till ändring i jordabalken:

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 67 § jordabalken skall upphöra att gälla
vid utgången av juni månad 1986,

Bo419av Stig Gustafsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning med uppgift att överväga hur det kommunala inflytandet
beträffande ändringar i upplåtelseformer avseende bostäder skall
komma till uttryck,

Bo426 av Margareta Persson och Lars Ulander (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen förordats
om en översyn av lagstiftningen om andelslägenheter,

dels de under allmänna motionstiden 1987 väckta motionerna 1986/87:

Bo219a\ Tore Claeson m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om

1. att snarast återinföra någon form av priskontroll vid upplåtelse och
försäljning av bostadsrätter,

2. att stoppa utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretags bostadslä- ^
genheter,

Bo231 av Hans Göran Franck och Stig Gustafsson (båda s) vari hemställs BoU 1986/87:13

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angetts om återlämningsklausuler med reglerade överlåtelsevärden för statligt
belånade småhus och bostadsrätter,

Bo243 av Anita Johansson m. fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av de
åtgärder för rättvisa i boendet som angetts i motionen (i detta betänkande
behandlas yrkandet i vad det avser hembud och prisövervakning för bostadsrätter
samt om kommunalt veto mot ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt),

Bo257 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag i proposition 1986/

87:37 angående bostad för fastighetsskötare,

Bo258 av Erling Bager m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

2. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet
i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § andra stycket i lagen om fastighetsmäklare
i enlighet med vad sorn anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60 a § bostadsrättslagen i enlighet
med vad som anförs i motionen,

5. att riksdagen beslutar att stryka 14 § andra stycket bostadsrättslagen
(hembud),

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ökade möjligheter att ställa säkerhet vid lån för
köp av bostadsrätt,

Bo401 av Barbro Evermo m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om hyresförhållandet
för fastighetsskötare efter en treårsperiod,

Bo413 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet
med vad som i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet av hyresgäster
för bildande av bostadsrättsförening,

2. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i enlighet
med vad som i motionen anförts såvitt avser antal lägenheter för bildande
av bostadsrättsförening och förbud mot dubbelupplåtelse av lägenheter,

3. att riksdagen beslutar ändra lagen om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt (1982:352) på sätt som anges i motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av lagen om förvärv av
hyresfastighet (1972:1132) i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen beslutar att upphäva de ändringar i lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m. (1972:1132) som genomfördes med anledning av proposition
1982/83:153,

Bo415 av Ulla-Britt Åbark och Göran Magnusson (båda s) vari såvitt nu är
i fråga hemställs

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo- '

tionen anförts om ändring av lagen om rätt till fastighetsförvärv,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mo- BoU 1986/87:13
tionen anförts om behovet av åtgärder för att i vissa fall förhindra utförsäljning
av allmännyttiga bostäder.

Utskottet

1. Inledning

1 detta betänkande behandlas proposition 1986/87:37 såvitt rör tjänste- och
personalbostäder, försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion, bostadsrättsorganisationernas
och bostadsrättsföreningarnas ställning i lagstiftningen
samt förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt jämte med anledning av propositionen väckta motioner.
Vidare behandlas motioner väckta under allmänna motionstiden
1986 och 1987.

2. Tjänste- och personalbostäder

2.1 Tjänstebostäder med bostadstvång

12 kap. jordabalken brukar kallas hyreslagen. I 46 § första stycket 7 hyreslagen
finns regler om tjänstebostäder med bostadstvång. Där anges, att om
hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal verksamhet
som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom lantbruket
eller av annan anställning som är av sådan art att det är nödvändigt för
arbetsgivaren att förfoga över lägenheter för upplåtelse åt anställningens
innehavare, saknar hyresgästen rätt till förlängning av hyresavtalet om anställningen
har upphört.

Med anledning av ett utredningsförslag om viss ändring av denna ordning
behandlas frågan i propositionen. Därvid anförs bl. a. att det förhållandet
att staten eller kommunen är arbetsgivare är en tillräcklig garanti för
att en anställning inte förenas med bostadstvång i annat fall än då det är
befogat med hänsyn till anställningsort. Någon ändring av gällande regler
föreslås inte. Inte heller beträffande hyresförhållande som beror av anställning
inom lantbruket föreslås någon ändring av dagens regler. Bl. a. anges i
propositionen att det på grund av de särskilda förhållanden som råder inom
lantbruket är befogat att arbetsgivaren får förfoga över bostaden när anställningen
upphört.

Vad i propositionen i denna del förordats har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

2.2 Fastighetsskötarbostäder

2.2.1 Propositionen

För hyresförhållanden i annat fall än som avses i 46 § första stycket 7 hyreslagen
som beror av anställning för skötsel och tillsyn av fastighet gäller

enligt punkten 8 i samma lagrum att hyresgästen inte har rätt till förläng- BoU 1986/87:13
ning av hyresavtalet, om anställningen har upphört och det inte är oskäligt
mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör. Enligt bestämmelsen
finns således, till skillnad mot vad som gäller enligt punkten 7, en möjlighet
att göra en avvägning mellan parternas motstående intressen. En utgångspunkt
vid denna avvägning är att besittningsskyddet bör brytas om fastighetsägaren
behöver disponera lägenheten för att upplåta den åt en ny fastighetsskötare.
Hyresvärdens uppgift att lägenheten skall hyras ut till en fastighetsskötare
och att annan lägenhet inte finns tillgänglig för detta ändamål
bör godtas, om den inte ter sig osannolik. Om lägenheten inte behövs för en
ny fastighetsskötare bör intresseavvägningen däremot utfalla till hyresgästens
förmån.

Bostadsministern anför i propositionen att han delar den uppfattning
som en inom bostadsdepartementet inrättad arbetsgrupp fört fram och som
går ut på att det inte längre är nödvändigt att den som är anställd som
fastighetsskötare bor i den fastighet han svarar för. Denna uppfattning
anges få stöd i vad som framkommit vid arbetsgruppens kartläggning. Av
kartläggningen framgår att fastighetsskötseln i det stora flertalet fall numera
utförs av personal som inte hyr bostad av arbetsgivaren med ett till anställningen
kopplat hyresavtal och som oftast inte heller torde bo i den
fastighet de svarar för. Det är i huvudsak de mindre fastighetsförvaltningarna
inom den privata sektorn som har kvar en fastighetsskötare som bor i
fastigheten och därvid har ett hyresförhållande som beror av anställningen
som fastighetsskötare. Fastighetsarbetet inom den privata sektorn utförs
huvudsakligen som en deltidssyssla, vilket beror på att merparten av de
privata arbetsgivarna endast har en liten eller medelstor fastighet som inte
kan utgöra underlag för en heltidsanställning. Av remissyttrandena över
arbetsgruppens betänkande framgår att det i huvudsak är denna kategori
fastighetsägare som i vissa fall kan ha ett starkt intresse av att kunna disponera
den tidigare anställdes bostad så att fastighetsägaren skall kunna behålla
en fastighetsskötsel i egen regi. Sådana speciella förhållanden bör
enligt propositionen kunna beaktas vid en prövning enligt 46 § första stycket
9 hyreslagen.

Mot bakgrund av det anförda anser bostadsministern i likhet med arbetsgruppen
att det inte finns skäl att behålla en särskild reglering för de hyresförhållanden
som beror av anställning för skötsel och tillsyn av fastighet.

Han ansluter sig därför till arbetsgruppens förslag att bestämmelsen i 46 §
första stycket 8 hyreslagen skall upphävas och att sådana hyresförhållanden
i stället skall prövas enligt 46 § första stycket 9 hyreslagen.

Enligt sistnämnda lagrum har hyresgästen inte rätt att få hyresavtalet
förlängt, om anställningen har upphört och det inte är oskäligt mot hyresgästen
att även hyresförhållandet upphör. Om hyresförhållandet varat
längre tid än tre år måste hyresvärden dock ha synnerliga skäl för att upplösa
det.

Arbetsgruppen har vid angivandet av principerna för hur denna intresseavvägning
bör ske beträffande hyresförhållanden som beror av anställning
som fastighetsskötare utgått från dessa motivuttalanden.

Beträffande tiden innan treårsgränsen passerats ansluter sig bostadsmi- 7

nistern i huvudsak till arbetsgruppens överväganden. Om anställningen BoU 1986/87:13

upphör innan hyresförhållandet varat i tre år bör enligt hans uppfattning

således hyresförhållandet brytas, om hyresvärden kan göra antagligt att han

behöver förfoga över lägenheten för att upplåta den åt en ny fastighetsskö tare.

Även på en balanserad hyresmarknad bör ett sådant behov kunna

föreligga, om det med fog kan påstås att ett erbjudande om bostad kan ha

någon betydelse ur rekryteringssynpunkt. Har hyresvärden däremot inte

behov av lägenheten för en ny fastighetsskötare bör intresseavvägningen

utfalla till hyresgästens förmån.

Arbetsgruppen har funnit att hyresvärden bör anses ha synnerliga skäl att
upplösa hyresförhållandet efter treårsperioden endast om han kan styrka
att det skulle medföra allvarligt men i fastighetsskötseln om lägenheten inte
kan disponeras för upplåtelse åt en ny fastighetsskötare. För att kravet på
allvarligt men skall anses uppfyllt bör det enligt arbetsgruppen till en början
krävas att fastighetsägaren styrker att han på grund av det begränsade bostadsutbudet
på orten måste erbjuda en lägenhet i det egna lägenhetsbeståndet
för att över huvud taget få sökande till fastighetsskötartjänsten och att
han inte heller kan ställa annan än den tidigare anställdes lägenhet till
förfogande. Dessutom anser arbetsgruppen att det bör krävas att det inte
finns möjlighet att ordna en tillfredsställande fastighetsskötsel på annat sätt
än genom en egen anställd fastighetsskötare. Eftersom fastighetsskötseln i
regel kan ordnas på ett godtagbart sätt genom att en entreprenör anlitas
eller genom att fastighetsägaren samordnar skötseln med andra fastighetsägare
inom området, bör enligt arbetsgruppen synnerliga skäl anses föreligga
endast om sådana möjligheter saknas på den ort där fastigheten är
belägen.

Arbetsgruppens uttalanden i denna del är enligt bostadsministerns mening
för långtgående. 1 propositionen reses invändningar mot kravet på att
det inte skall finnas en möjlighet att ordna fastighetsskötseln genom en
entreprenör eller genom en s. k. samordnad skötsel för att synnerliga skäl
skall anses föreligga. I remissyttrandena från fastighetsägarsidan över arbetsgruppens
förslag har anförts att detta krav på orter med bostadsbrist
och med tillgång till entreprenörer i branschen, såsom t. ex. i Stockholms
och Göteborgs centrala delar, medför att vissa fastighetsägare inte kan fortsätta
med en fastighetsskötsel i egen regi. Med hänsyn till att det inte bara
för fastighetsägarna utan även för de boende i huset kan ha ett värde att
fastighetsskötseln kan ordnas på detta sätt, anser bostadsministern att det
bör vara tillräckligt att fastighetsägaren kan visa att han inte fortsättningsvis
kan bedriva fastighetsskötseln i egen regi om han inte får disponera över
den tidigare anställde fastighetsskötarens bostad. Ett sådant läge torde normalt
uppstå endast för de mindre fastighetsförvaltningar som inte har en
lägenhetsreserv.

2.2.2 Motionerna

I motionerna 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 1, 1986/87:Bol03 (m) yrkande 5
och 1986/87:Bo 257 (c) yrkande 2 föreslås att de nuvarande reglerna behålls.
Förslaget i propositionen anses i den förstnämnda motionen alltför

långtgående. I regeringens förslag bortses enligt motionärerna från värdet BoU 1986/87:13
av att ha en fastighetsskötare bosatt i den fastighet han ansvarar för. Det kan
kännas tryggt för vissa hyresgäster anför motionärerna vidare att ha fastighetsskötaren
boende i huset. Det blir då lättare att hålla ordning i fastigheten
och att undvika skadegörelse.

Förslaget i motion 1986/87:Bo401 (s) går i motsatt riktning. I denna motion
förordas ett tillkännagivande av vad i motionen anförts om hyresförhållandet
för fastighetsskötare efter en treårsperiod. Motionärerna hävdar
att utvecklingen inom fastighetsskötselns område under de senaste åren
inneburit att det inte längre är nödvändigt att fastighetsskötaren bor i den
fastighet eller i det område i vilket den fastighet ligger som han skall sköta.

Det bör inte vara möjligt att med åberopande av synnerliga skäl häva hyreskontraktet
i det fall en fastighetsskötare som haft sin anställning längre än
tre år slutar denna.

2.2.3 Utskottets bedömning

Det finns enligt utskottets mening skäl att ändra hyreslagens nu diskuterade
bestämmelser avseende hyresförhållandet för fastighetsskötare. Utskottet
delar uppfattningen i propositionen och motion 1986/87:Bo401 (s) om att
det inte finns tillräckliga skäl att behålla en särskild reglering för de hyresförhållanden
som beror av anställning för skötsel och tillsyn av en fastighet.

Sådana hyresförhållanden bör i stället prövas enligt 46 § första stycket 9
hyreslagen. Vad nu förordats kan inte förenas med förslagen i motionerna
1986/87:Bol02 (fp) yrkande 1, 1986/87:Bol03 (m) yrkande 5 och 1986/

87:Bo257 (c) yrkande 2 om att nuvarande regler skall behållas. Dessa motionsyrkanden
avstyrks sålunda.

Vad i motion 1986/87:Bo401 (s) anförts om att det inte bör vara möjligt
att med hänvisning till synnerliga skäl häva ett hyreskontrakt för en fastighetsskötare
som innehaft sin anställning i minst tre år om anställningen
upphör ger utskottet anledning anföra följande. Utskottet har förståelse för
den uppfattning som förs fram i motionen och som innebär att det inte är
nödvändigt att fastighetsskötaren bor i den fastighet eller i det område i
vilket fastigheten som han skall sköta ligger. Emellertid kan det finnas skäl
att lagstiftningen innehåller en möjlighet för hyresvärden att få disponera
en lägenhet som fastighetsskötarbostad även om hyresförhållandet varat
längre tid än tre år. En anslutning till den uppfattning som motionärerna för
fram kan innebära att en fastighetsägare inte längre kan fortsätta med fastighetsskötsel
i egen regi. Det är en grannlaga uppgift att göra avvägningen
mellan fastighetsägarens krav på att disponera en fastighetsskötarbostad
och en tidigare fastighetsskötares i och för sig kanske välmotiverade anspråk
att efter en längre tids anställning som fastighetsskötare erhålla ett
hyreskontrakt som inte är avhängigt av anställningen. Det kan emellertid i
vissa fall tänkas att en fastighetsägare bör kunna få tillgång till en lägenhet i
den fastighet eller i det område fastighetsskötseln avser. Utskottet kan med
hänvisning till vad nu anförts ansluta sig till den i propositionen föreslagna
ändringen av hyreslagen. Denna ändring innebär ju, som framgått ovan,
inte oväsentliga förändringar till fördel för en fastighetsskötare som slutar
en anställning som varat längre tid än tre år. Utskottet är emellertid inte

främmande för att det inom en relativt snar framtid kan finnas skäl att BoU 1986/87:13

studera erfarenheterna av den nu diskuterade lagändringen. Om det därvid
visar sig att de i propositionen framförda farhågorna inte uppstår ens för de
mindre fastighetsförvaltningarna som saknar lägenhetsreserv utgår utskottet
från att regeringen förelägger riksdagen ett förslag om ändring i hyreslagen
som utgår från vad i motion 1986/87:Bo401 (s) förordats. Utskottet
förutsätter vidare att regeringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar
sin syn på frågan. Ett tillkännagivande i enlighet med vad motionärerna
föreslagit bör därför nu kunna undvaras. Regeringens förslag tillstyrks
sålunda.

2.3 Rätten att reglera hyresvillkor i kollektivavtal

2.3.1 Propositionen

Flertalet av hyreslagens bestämmelser är tvingande till förmån för hyresgästen.
Detta innebär att ett avtal mellan hyresvärden och hyresgästen som
strider mot sådana bestämmelser är utan verkan mot hyresgästen (se 1 §
fjärde stycket hyreslagen). Ett avsteg från denna princip görs emellertid i
67 § hyreslagen som föreskriver att en överenskommelse om villkor i fråga
om hyresförhållanden som beror av anställning gäller mot hyresgästen eller
den som har rätt att träda i hyresgästens ställe även om överenskommelsen
strider mot vissa tvingande bestämmelser i hyreslagen. En förutsättning är
att överenskommelsen har formen av kollektivavtal och på arbetstagarsidan
har slutits eller godkänts av en organisation som enligt lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet är att anse som central arbetstagarorganisation.
Mot undantagsregeln i 67 § hyreslagen svarar 24 § lagen om medbestämmande
i arbetslivet som möjliggör att kollektivavtal träffas om arbetstagares
hyresförhållanden.

De tvingande bestämmelser som kan sättas ur spel genom en överenskommelse
i kollektivavtal, är bestämmelserna om uppsägningstid i 4 §,
överlåtelse av hyresrätt i 33—35 och 37 §§, upplåtelse av lägenhet i andra
hand i 40 §, förlängning av hyresavtal för bostadslägenheter i 46—52 §§,
prövning av hyran och andra hyresvillkor för bostadslägenheter i 53, 54 och
55 a §§ samt bestämmelserna om förbud mot vissa skiljeklausuler i 66 §.

Vid tillkomsten av 67 § hyreslagen fästes särskild vikt vid att arbetstagarsidan
skulle vara företrädd på ett särskilt kvalificerat sätt för att avsteg från
hyreslagens tvingande bestämmelser skulle få göras genom kollektivavtal.

Genom kravet på att kollektivavtalet skall slutas eller godkännas av en
central arbetstagarorganisation förelåg enligt departementschefen tillräckliga
garantier för att arbetstagarens/hyresgästens rättsskyddsintresse inte
skulle eftersättas.

Enligt vad den ovannämnda arbetsgruppen anför har möjligheten att
genom kollektivavtal reglera hyresvillkoren för bostäder som upplåtits i
anslutning till anställning utnyttjats i en betydande utsträckning. Sådana
avtal berör i dag bl. a. anställda inom jordbruket, skogsbruket, landstingen
och primärkommunerna samt de fastighetsanställda.

10

Erfarenheterna av den nuvarande ordningen förefaller i allt väsentligt BoU 1986/87:13
vara goda och några egentliga problem för berörda hyresgäster synes inte
ha förekommit. Uppkomna tvister har kunnat lösas på ett för de boende
godtagbart sätt vid förhandlingar mellan de fackliga organisationerna, och
endast få tvister har gått till prövning av hyresnämnd eller arbetsdomstolen.

Bostadsministern delar arbetsgruppens uppfattning att arbetstagarorganisationerna
i dag har en sådan stark ställning och en sådan erfarenhet av
aktuella frågor att arbetstagarens rättigheter blir tillräckligt tillgodosedda
när kollektivavtal träffas om hyresförhållanden. Några erinringar mot den
nuvarande ordningen anges inte heller ha framförts under remissbehandlingen.
De arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som har yttrat sig i
frågan har varit eniga om att det även fortsättningsvis bör finnas en möjlighet
att kollektivavtalsreglera hyresvillkoren för hyresförhållanden som beror
av anställning.

På grund av det anförda förordas i propositionen i likhet med arbetsgruppens
förslag att rätten att i kollektivavtal träffa överenskommelser om hyresvillkor
som strider mot hyreslagens tvingande regler behålls.

Enligt gällande ordning kan kollektivavtalsbestämmelser som innebär en
oförmånligare reglering för hyresgästen än vad som följer av bestämmelserna
i hyreslagen inte göras gällande mot en arbetstagare/hyresgäst som inte
är medlem i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen och som därför
inte är bunden av kollektivavtalet.

Hyreslagen avviker i detta avseende från vad som numera gäller enligt
flera tvingande lagar på arbetsmarknaden. Enligt bl. a. 2 § femte stycket
lagen (1982:80) om anställningsskydd, 2§ andra stycket semesterlagen
(1977:480) och 3 § tredje stycket arbetstidslagen (1982:673) får en arbetsgivare
som är bunden av kollektivavtal med från lagen avvikande regler tilllämpa
avtalsbestämmelserna även på arbetstagare som inte är medlemmar i
den avtalsslutande arbetstagarorganisationen men som sysselsätts i arbete
som avses med avtalet.

I propositionen anförs att det framför allt från rättvisesynpunkt är otillfredsställande
att arbetstagare som hyr sin bostad av samma arbetsgivare
och vars arbetsuppgifter och bostadsförhållanden är likartade kan vara
underkastade olika regler i sina hyresförhållanden beroende på om de tillhör
den avtalsslutande arbetstagarorganisationen eller ej.

Bostadsministern anser bl. a. mot bakgrund härav att 67 § hyreslagen bör
kompletteras med en bestämmelse som innebär att kollektivavtalsvillkor
som strider mot hyreslagens tvingande regler får tillämpas även på hyresgäster/arbetstagare
som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

I propositionen behandlas mot bakgrund härav frågan om förutsättningarna
för tillämpning av kollektivavtalsbestämmelser på arbetstagare som
inte är medlemmar. Regeringens förslag innebär följande. För att en hyresvärd
skall kunna göra gällande även sådana villkor i ett kollektivavtal som
strider mot hyreslagens tvingande regler mot en hyresgäst/arbetstagare som
formellt inte omfattas av kollektivavtal bör i första hand krävas att hyresvärden
och hyresgästen är överens om detta.

Sedan hyresavtalet har ingåtts kan hyresvärden inte ensidigt ändra dess BoU 1986/87:13
innehåll. Om hyresvärden vill att hyresbestämmelserna i ett kollektivavtal
skall bli gällande för hyresförhållandet och hyresgästen inte går med på
detta, måste hyresvärden begära ändring av hyresvillkoren i den ordning
som föreskrivs i 54 § hyreslagen. Enligt denna bestämmelse skall den part
som vill att hyresvillkoren skall ändras, skriftligen meddela detta till motparten.
Om överenskommelse inte kan träffas kan han ansöka hos hyresnämnden
om ändring av hyresvillkoren. Ansökan får göras tidigast en månad
efter det att meddelandet lämnats till motparten.

Ett beslut om ändring av hyresvillkoren anses som avtal om villkor för
fortsatt förhyrning.

Enligt 55 § tredje stycket hyreslagen skall annat villkor än hyra som hyresvärden
eller hyresgästen ställt upp gälla i den mån det är skäligt med
hänsyn till hyresavtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst,
senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Med hänsyn
till att syftet med den föreslagna bestämmelsen i 67 § andra stycket hyreslagen
är att hyresvillkoren skall kunna vara enhetligt reglerade på en arbetsplats,
får det enligt bostadsministerns mening som regel anses skäligt att ett
hyresvillkor införs som innebär att ett kollektivavtals hyresbestämmelser
får tillämpas på hyresförhållandet.

Beträffande prövning av tvister som rör kollektivavtalets hyresbestämmelser
föreslås i propositionen en ändring i 71 § hyreslagen i avsikt att få till
stånd en enhetlig handläggningsordning avseende hyrestvister oberoende
av om arbetstagaren/hyresgästen formellt är bunden av kollektivavtalet
eller inte. Tvister beträffande kollektivavtal enligt 67 § andra stycket föreslås
tas upp av arbetsdomstolen eller en tingsrätt enligt lagen (1974:371) om
rättegången i arbetstvister.

2.3.2 Motionerna

I motion 1985/86:Bo415 (vpk) föreslås att 67 § hyreslagen skall upphöra att
gälla. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bo 101 yrkande
1 a förs fram ett liknande yrkande. 1 den sistnämnda motionen föreslås i
yrkande 1 b att i 71 § hyreslagen görs de ändringar som blir följden av att
67 § utmönstras ur lagstiftningen.

Motionärerna anför att tiotusentals hyresgäster hyr s.k. personalbostäder.
Den största gruppen är troligen landstingsanställd sjukvårdspersonal.

Denna personal jämte andra berörda såsom vissa kommunalanställda bör
enligt motionärerna ha samma rättigheter som andra hyresgäster att kunna
byta arbetsgivare och anställning utan att tvingas ut ur bostaden.

I motion 1986/87:Bol02 (fp) anförs att det finns rättviseskäl som talar för
regeringens förslag att hyresvillkor i kollektivavtal skall kunna tillämpas
även på hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen
men som sysselsätts i arbete som avtalet avser. Dock anför motionärerna att
villkorsändring i kollektivavtal bör bli gällande för den som inte är medlem
i den avtalsslutande organisationen endast om hyresvärden och hyresgästen
är överens. I motionens yrkande 2 framläggs ett förslag till ändring i 67 §
hyreslagen i enlighet härmed.

2.3.3 Utskottets bedömning

BoU 1986/87:13

Som framgått ovan (avsnitt 2.3.1) anges i propositionen att erfarenheterna
av den nuvarande ordningen att genom kollektivavtal reglera hyresvillkoren
för bostäder som upplåtits i anslutning till anställning i allt väsentligt är
goda och att några egentliga problem för berörda hyresgäster inte synes ha
förekommit. Uppkomna tvister har kunnat lösas på ett för de boende godtagbart
sätt vid förhandlingar mellan de fackliga organisationerna. Endast
få tvister anges ha gått till prövning av hyresnämnd eller arbetsdomstolen.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bo 101 yrkande
I a och i motion 1985/86:Bo415 (vpk) förs fram den meningen att möjligheten
att genom kollektivavtal reglera hyresvillkoren för bostäder inte längre
bör finnas i hyreslagen.

Vad i propositionen anförts talar enligt utskottets mening för att möjligheter
Åwen fortsättningsvis bör finnas att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
för hyresförhållanden som beror av anställning. Några erinringar mot denna
ordning anges inte heller ha förekommit under remissbehandlingen av
arbetsgruppens förslag. De arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer som
yttrat sig i frågan anges också ha varit eniga om att det även fortsättningsvis
bör finnas en möjlighet att kollektivavtalsreglera hyresvillkor som strider
mot hyreslagens tvingande regler.

Utskottet delar uppfattningen att hyreslagen bör innehålla regler av denna
innebörd. Även om det kan ha förekommit att de nuvarande reglerna i
det enskilda fallet kan ha givit ett inte önskvärt resultat finns enligt utskottets
mening obestridligen fördelar med den nuvarande ordningen. Såväl
tidigare erfarenheter som arbetsgruppens kartläggning och de avtalsslutande
parternas inställning i frågan talar för en sådan uppfattning. Det finns
således inte tillräckliga skäl för utskottet att föreslå riksdagen att utmönstra
67 § ur hyreslagen. Motion 1985/86:Bo415 (vpk) och vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 1 a avstyrks med hänvisning
till vad nu anförts.

Utskottet har ingen erinran mot att kollektivavtalsvillkor som strider mot
hyreslagens tvingande regler får tillämpas även på hyresgäster/arbetstagare
som inte är medlemmar i den avtalsslutande arbetstagarorganisationen
men sysselsätts i arbete som avses med avtalet.

Vad rör frågan om beslut om ändring ar sådana villkor i ett kollektivavtal
som strider mot hyreslagens tvingande regler mot en hyresgäst/arbetstagare,
bör enligt propositionen i första hand krävas att hyresvärden och hyresgästen
kommer överens om detta.

Med hänsyn till att syftet med den föreslagna bestämmelsen i 67 § andra
stycket hyreslagen är att hyresvillkoren skall kunna vara enhetligt reglerade
på en arbetsplats föreslås i propositionen att det skall vara möjligt att, sedan
hyresavtalet ingåtts, införa sådana villkor som innebär att kollektivavtalets
hyresbestämmelser genom beslut av hyresnämnd får tillämpas på hyresförhållandet.

I motion 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 2 yrkas att villkorsändring skall
kunna bli gällande endast om hyresvärd och hyresgäst är överens därom.

Utskottet vill erinra om och betona vad i propositionen anförs om att för
ändring av villkor varom nu är fråga i första hand bör gälla att hyresvärden
och hyresgästen kommer överens om detta.

Först därefter bör det bli aktuellt att kräva beslut i frågan av hyresnämnd; BoU 1986/87:13

detta bl. a. mot bakgrund av att hyresvillkoren bör vara enhetligt reglerade
på en arbetsplats. Mot en sådan ordning kan, med de förbehåll som angivits
i propositionen, berättigad kritik inte riktas. Utskottet godtar vad i propositionen
i denna del föreslagits. Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i vad det avser prövning
av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser m. m.(71 § hyreslagen)
såvitt paragrafen behandlas i detta betänkande. Avslagsyrkande I b i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 är en följd av
yrkande 1 a i samma motion om att 67 § hyreslagen skall utmönstras ur
lagstiftningen. Sistnämnda motionsyrkande har utskottet avstyrkt ovan.

Utskottet avstyrker med hänvisning härtill även motionens yrkande 1 b.

Det bör erinras om att utskottet i betänkande BoU 1986/87:6 har behandlat
71 § hyreslagen såvitt rör ingivande av besvärshandling vid överklagande.

2.4 Försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion

I propositionen föreslås en lagreglering av förfarandet vid försäljning av
bostadsrätt på offentlig auktion. Förslaget innebär starkt sammanfattat följande.

Försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion skall ombesörjas av en
god man som förordnas av tingsrätten. Den gode mannens huvudsakliga
uppgifter skall vara att offentliggöra och genomföra auktionen samt att
fördela köpeskillingen. Om auktionen inte leder till försäljning skall en ny
auktion hållas. Leder inte heller den auktionen till försäljning, övergår bostadsrätten
till föreningen.

Vad i propositionen i denna del anförts har inte givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

2.5 Bostadsrättsorganisationernas ställning i lagstiftningen

2.5.1 Propositionen

Det finns i Sverige för närvarande tre större organisationer i vilka bostadsrättsföreningar
är organiserade, nämligen HSB, Riksbyggen och Sveriges
bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC). Dessa organisationer
och föreningarna inom dem behandlas på något olika sätt i lagstiftningen.

Det finns lokalt också vissa mindre organisationer för bostadsrättsföreningar.

Enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. (tillståndslagen)
föreligger ingen tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisation
eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadsrättsföreningar
eller bostadsrättsföreningar anslutna till sådan organisation. Med
folkrörelsekooperativa organisationer åsyftas endast HSB och Riksbyggen
(se prop. 1982/83:153 s. 19). Motsvarande uttryck förekommer i bostadsrättslagen
(1971:479) och fastighetsmäklarlagen (1984:81). Även enligt dessa
lagar behandlas organisationerna på bostadsrättsmarknaden olika i vissa 14

avseenden.

Den särställning i lagstiftningen som HSB och Riksbyggen intar i förhål- BoU 1986/87:13
lande till SBC har kritiserats. Riksdagen har också behandlat motioner i
denna fråga (se bl. a. BoU 1984/85:12). Bostadsministern är dock inte främmande
för att vissa faktiska skillnader mellan organisationerna också kan
motivera vissa skiljaktigheter i lagstiftningen, om detta betingas av lagstiftningens
ändamål. Han är emellertid beredd att i viss utsträckning ompröva
de ställningstaganden som tidigare gjorts när det gäller behandlingen av
bostadsrättsorganisationerna och till dem anslutna bostadsrättsföreningar.

I propositionen beskrivs (s. 38—41) vissa fakta om organisationerna. Efter
att ha konstaterat att HSB och Riksbyggen å ena sidan och SBC å den
andra har många olikheter men också företer många likheter anför
bostadsministern att han anser det vara en stor fördel för en bostadsrättsförening
att vara medlem i någon organisation som tillvaratar bostadsrättsföreningens
intressen. Detta ger möjlighet till hjälp med förvaltningen, information
och annat bistånd. Det ger också möjligheter till påverkan i olika
bostadspolitiska frågor och främjar på det sättet demokratin. Samhället bör
enligt hans uppfattning förhålla sig neutralt vid valet av organisation. Det
anges emellertid finnas sakliga skäl för att alltjämt upprätthålla en skillnad
mellan den organisationstyp som HSB och Riksbyggen representerar och
andra organisationstyper. För att markera att det bör stå varje organisation
fritt att organisera en sådan samverkan med bostadsrättsföreningarna söm
finns inom HSB och Riksbyggen och som — såvitt nu är i fråga — bör vara
en förutsättning för särbehandling, anser han att uttrycket folkrörelsekooperativ
organisation bör utgå ur lagstiftningen. I stället bör en i förhållande
till organisationerna neutral beteckning väljas.

Sammanfattningsvis anges i propositionen att de tre ovan angivna bostadsrättsorganisationerna
kan betecknas som riksorganisationer för bostadsrättsföreningar.

I avsikt att ge lagstiftningen den i förhållande till organisationerna neutrala
beteckning som eftersträvas i propositionen föreslås att i tillståndslagen,
bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen uttrycket folkrörelsekooperativ
riksorganisation eller regional sådan organisation ersätts med uttrycket
riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
som är representerad i föreningen och skall godkänna föreningarnas
stadga.

Vidare föreslås att i tillståndslagen införs en regel (2 § första stycket 2 a) i
avsikt att undanta hyresgästbildade bostadsrättsföreningar från tillståndsplikt
enligt lagen, detta oavsett om föreningen tillhör någon riksorganisation
eller ej. En förutsättning för att undantag skall medges är att föreningen
fattat beslut om fastighetsförvärv enligt de regler som anges i 60 a § bostadsrättslagen.
Från lagens tillämpningsområde finns redan i dag flera undantag.
Bl. a. fordras inte tillstånd för staten, kommuner eller allmännyttiga
bostadsföretag. Inte heller fordras tillstånd för organisationer och bostadsrättsföreningar
inom HSB och Riksbyggen.

2.5.2 Motionerna

Frågan om bostadsrättsorganisationernas ställning i lagstiftningen tas upp i
flera motioner. 1 samtliga yrkas avslag på regeringens förslag till ändringar i
tillståndslagen, bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen. I två motio -

ner, vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 4 BoU 1986/87:13
och motion 1986/87:Bol04 (s), föreslås att nu gällande regler skall tillämpas
även i fortsättningen. I den förstnämnda anförs att det finns betydande
olikheter till folkrörelsekooperationens fördel t. ex. beträffande verksamhetens
inriktning och målsättning då det gäller att främja en socialt inriktad
bostadspolitik utan spekulativa inslag samt produktion av bostäder. Varken
s. k. byggmästarbildade eller ”ombildade” bostadsrättsföreningar anslutna
till SBC kan enligt motionärerna för närvarande jämställas med folkrörelsekooperativ
riksorganisation. I s-motionen anges bl. a. att HSB och
Riksbyggen bygger bägge på en på folkrörelsegrund utformad social bostadspolitik
medan SBC blott är en intresseorganisation som tillhandahåller
de anslutna föreningarna viss administrativ och kameral service. HSB
och Riksbyggen svarar för såväl nyproduktion som förvaltning av de anslutna
bostadsrättsföreningarna och har därutöver en omfattande bosparverksamhet
för de medlemmar som ännu inte fått bostad i någon av de
bostadsrättsföreningar som finns och samverkar inom resp. folkrörelse.

SBC har inga fysiska personer som medlemmar. Enligt motionärernas mening
har i propositionen inte klargjorts skillnaden mellan bostadsrätt och
bostadskooperation. Bostadsrätt är ett lagtekniskt uttryck för en upplåtelseform
till fast egendom. Bostadskooperation är något annat och mera, nämligen
samverkan och kontinuitet i produktion och förvaltning och medlemmarnas
aktiva engagemang i bägge dessa arbetsuppgifter. De skäl som motiverade
att HSB och Riksbyggen särskilt markerades i de tre aktuella lagarna
är enligt motionären alltjämt gällande.

I motionerna 1986/87:Bol02 (fp) yrkandena 3, 4, 5 och 6, yrkande 5
såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol03 (m) yrkandena 2 och 3 samt 1986/

87:Bo 105 (c) yrkande 1 yrkas avslag på propositionen i förening med förslag
om en ändring i de aktuella lagarna så SBC inte diskrimineras. Förslaget
i fp-motionen upprepas i den under allmänna motionstiden 1987
väckta motionen 1986/87:Bo258 (fp) yrkandena 2—4. Ett tillmötesgående
av regeringens förslag innebär enligt motionärerna i realiteten ingen skillnad
i förhållande till dagens lagstiftning. Genom att det, enligt propositionen,
skall krävas att den centrala organisationen skall vara ”representerad i
föreningarna och skall godkänna föreningarnas stadgar” kommer i sak ingen
förändring att ske gentemot dagens ordning. Den organisationsstruktur
som HSB och Riksbyggen uppvisar kan inte anses göra dem bättre rustade
än SBC. Lagstiftningen bör göras neutral i förhållande till de aktuella organisationerna.

1 den under allmänna motionstiden 1986 väckta motionen 1985/

86:Bo227 (fp) föreslås i yrkandena 2 a —2 c, yrkandena 2 a och 2 b såvitt nu
är i fråga, att bostadsrättslagen, tillståndslagen och ombildningslagen ändras
så att de gäller även HSB och Riksbyggen. I den likaledes under allmänna
motionstiden 1986 väckta motionen 1986/87:Bo410 (m) yrkande 3 såvitt
nu är i fråga förs fram ett liknande yrkande.

Utan direkt anknytning till förslagen i propositionen tas frågor som rör
bostadsrättslagen upp i motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 3, 1986/

87:Bol03 (m) yrkande 1 och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 5. I motionerna

föreslås att de ändringar som år 1985 gjordes i bostadsrättslagen skall upp- 16

hävas.

Riksdagen beslöt år 1985 (BoU 1984/85:12 s. 17 — 23) om ändringar i 11 a, BoU 1986/87:13

14 och 62 §§ i bostadsrättslagen i syfte att göra det möjligt för bostadsrättsföreningar
tillhörande HSB eller Riksbyggen att i sina stadgar ta in förbehåll
om förköpsrätt avseende bostadsrättslägenhet. Sådant förbehåll får
gälla till förmån för föreningen, folkrörelsekooperativ organisation som
föreningen tillhör eller medlemmarna, s. k. hembud. Förbehållet får avse
rätt att inom tre år från upplåtelsen återköpa eller lösa bostadsrätten.

1 bostadsrättslagen anges (60 a §) att en bostadsrättsförenings beslut om
förvärv av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall
biträdas av hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheter
som omfattas av förvärvet.

I motionerna I985/86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
2 b, 1985/86:Bo410(m) yrkande 1, 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 5, 1986/

87: Bo 105 (c) yrkande 3 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 1 det första, andra,
fjärde och femte yrkandet såvitt nu är i fråga föreslås att enkel majoritet
skall fordras för beslut om ombildning.

2.5.3 Utskottets bedömning

Som framgått ovan föreligger inte tillståndsplikt enligt lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. (tillståndslagen) för folkrörelsekooperativ
riksorganisation eller regional folkrörelsekooperativ organisation av bostadgar
som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn, något som i
propositionen inte angavs gälla den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar
som är anslutna till SBC.

Begreppet ”folkrörelsekooperativ” infördes i lagstiftningen år 1983 efter
förslag i proposition 1982/83:153 (s. 18—19). Därvid anfördes bl. a. att de
till HSB och Riksbyggen anslutna föreningarna har enhetligt utformade
stadgar som vilar på en gemensam bostadssocial grundsyn något som i
propositionen inte angavs gälla den mera heterogena gruppen av bostadsrättsföreningar
som är anslutna till SBC.

Även om enligt propositionen likheter numera finns mellan HSB och
Riksbyggen å ena sidan och SBC å den andra och till dem anslutna bostadsrättsföreningar
finns enligt utskottets mening betydande olikheter mellan
organisationerna. HSB och Riksbyggen skiljer sig från SBC bl. a. i vad
gäller bostadsrättsföreningarnas anknytning till moderföreningen. Till
skillnad från SBC uppträder de båda andra organisationerna som byggherrar.
Även andra olikheter finns. Viktigare än dessa olikheter är emellertid
att både HSB och Riksbyggen har en bostadssocial prägel byggd på idéer
om samverkan inom ramen för ett folkrörelsekooperativt synsätt. Medlemskap
i SBC vilar på annan grund. SBC är i huvudsak en intresseorganisation.
Det folkrörelsekooperativa inslaget som utgör grunden för HSB:s
och Riksbyggens verksamhet saknas helt hos SBC. Statsmakterna har tidigare
funnit att det ligger ett stort värde i att HSB och Riksbyggen ges möjligheter
att förverkliga och omsätta de bostadssociala idéerna i praktisk handling.
Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl ändra tillståndslagen, bostadsrättslagen
och fastighetsmäklarlagen enligt förslaget i propositionen
eller enligt vad i motionerna 1985/86:Bo227 (fp) yrkandena 2 a—2 c, yrkandena
2 a och 2 b såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo410(m) yrkande 3 såvitt

2 Riksdagen 1986/87. 19 sami Nr 13

nu är i fråga, 1986/87:Bol02 (fp) yrkandena 3—6, yrkande 5 såvitt nu är i BoU 1986/87:13

fråga, 1986/87:Bo 103 (m) yrkandena 2 och 3, 1986/87:Bo 105 (c) yrkande 1

och 1986/87 :Bo258 (fp) yrkandena 2—4 föreslagits. Vad nu anförts innebär

däremot en anslutning till vänsterpartiet kommunisternas partimotion

1986/87:Bol01 yrkande 4 och till motion 1986/87:Bol04 (s).

Beträffande de ändringar i bostadsrättslagen som riksdagen antog år
1985 i avsikt att göra det möjligt för bostadsrättsföreningar tillhörande HSB
eller Riksbyggen att i sina stadgar ta in förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud,
ger utskottet anledning anföra följande.

Motivet till ändringen i bostadsrättslagsstiftningen var främst att åtgärder
behövde vidtas i avsikt att hindra en ytterligare stegring av överlåtelseserna
på bostadsrätter i vissa regioner. Detta motiv har snarare förstärkts
under de år hembudsmöjligheten funnits. 1985 års beslut bör inte upphävas.

1 motionerna 1985/86:227 (fp) yrkande 3, 1986/87:Bol03 (m) yrkande 1
och 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 5 föreslås att 1985 års beslut upphävs. Med
hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna. Utskottet
behandlar ytterligare nedan frågan om priskontroll m. m. vid upplåtelse
och försäljning av bostadsrätt.

1 bostadsrättslagen finns krav på kvalificerad majoritet för beslut om förvärv
av hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, krav som
också återfinns i ombildningslagen. Det finns inte tillräckliga skäl att ändra
denna regel. En ändring av upplåtelseformen bör manifesteras genom beslut
av en betryggande majoritet av hyresgästerna i de lägenheter som omfattas
av förvärvet.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet motionerna 1985/

86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande 2 b, 1985/86:Bo410
(m)yrkande 1, 1986/87:Bol02(fp)yrkande5, 1986/87:Bol05 (c)yrkande3
och 1986/87: Bo413 (m) yrkande 1 det första, andra, fjärde och femte yrkandet
såvitt nu är i fråga om att endast enkel majoritet skall erfordras för
beslut om en bostadsrättsförenings förvärv av en hyresfastighet.

Utskottet tillstyrker i sak förslaget i propositionen om att i tillståndslagen
intas en regel (2 § första stycket 2 a) av innebörd att tillståndsplikt för hyresgästbildade
bostadsrättsföreningar som fattat beslut om fastighetsförvärv
enligt de regler som anges i 60 a § bostadsrättslagen inte skall erfordras.

Med anledning av att utskottet avstyrkt förslaget i propositionen om att
SBC inte skall omfattas av undantaget i 2 § första stycket 2 föreslås dock i
det nu behandlade lagrummet en ändring som följd därav.

2.6 Förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt

I propositionen föreslås att ombildningslagens regler om fastighetsförvärv
samordnas med motsvarande regler i lagen (1985:658) om arrendatorers
rätt att förvärva arrendestället.

Förslaget som inte mött gensaga i någon motion tillstyrks av utskottet.

2.7 Ikraftträdande

18

Utskottet föreslår att de lagförslag som behandlats ovan träder i kraft den
1 juli 1987.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till övergångsbestämmelser till
ändring i jordabalken såvitt nu är i fråga samt till tillståndslagen.

2.8 Motioner om ändringar i hyreslagen, tillståndslagen, bostadsrättslagen BoU 1986/87:13
och ombildningslagen m. m.

2.8.1 Hyreslagen

I 46 § första stycket 4 hyreslagen finns en regel av innebörd att rätt till
förlängning av hyresavtal inte föreligger om

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att
hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för genomförandet
av ombyggnaden samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att
hyresförhållandet upphör.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87: Bo 101 yrkande 3 begärs
en ändring i 46 § första stycket 4 hyreslagen i avsikt att stärka hyresg östernäs
ställning när ombyggnad planeras. Motionärerna föreslår att rätt till
förlängning av hyresavtalet skall föreligga utom när

4. huset skall undergå större ombyggnad och det är uppenbart att ombyggnaden
inte kan genomföras utan stor olägenhet för hyresgäster samt det ej
är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Under senare år har flera åtgärder vidtagits i syfte att få till stånd en rimlig
ordning när det gäller de boendes inflytande över reparation och ombyggnader
av bostäder. Senast behandlade utskottet och riksdagen i december
1986 (BoU 1986/87:7) ett regeringsförslag om att lån till ombyggnad av
hyreshus endast får lämnas om lånesökanden har givit hyresgästorganisationen
möjlighet att yttra sig över ombyggnadsåtgärdernas art och omfattning.
Detta låneförbehåll träder i kraft till halvårsskiftet 1987. Vidare finns i
bostadssaneringslagen (1973:531), byggnadsstadgan (1959:612) och hyresförhandlingslagen
(1978:304) regler genom vilka hyresgästerna tillförsäkras
ett inflytande i ombyggnadsfrågor. Enligt utskottets uppfattning finns
inte nu tillräcklig anledning att ändra hyreslagen i enlighet med motionärernas
förslag. De boendes inflytande i ombyggnadsfrågor kommer att ytterligare
förstärkas vid halvårsskiftet genom det ovannämnda riksdagsbeslutet.
Yrkande 3 i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/

87:Bol01 avstyrks med hänvisning till det anförda.

2.8.2 Tillståndslagen

Riksdagen beslöt år 1983 (CU 1982/83:31) att vidga kretsen av förvärv av
aktier och andelar i fastighetsbolag, som skall prövas enligt tillståndslagen.

Avsikten var att tillståndsplikten i så stor utsträckning som möjligt skulle
omfatta förvärv avseende bolag vars huvudsakliga syfte är att förvalta hyresfastigheter.

1 motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 9 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande
8 föreslås att 1983 års beslut bör upphävas. De motiv som vägledde
förslagen år 1983 gäller alltjämt. Lagstiftningen bör inte ändras i nu berört
hänseende. Motionerna avstyrks.

Utskottet kan heller inte finna att tillräckliga skäl föreligger att tillstyrka
motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 8 och 1986/87 :Bo413 (m) yrkande

7 om utvärdering av tillståndslagen. Även dessa yrkanden avstyrks med hän- 19

visning till tidigare ställningstaganden. Det kan erinras om att utskottet BoU 1986/87:13
såväl 1984 (BoU 1983/84:27 s. 18) som 1985 (BoU 1984/85:12 s. 9) haft att
behandla motionsförslag (m) om en utvärdering av lagen och därvid ansett
att någon mera allmän översyn av tillståndslagen inte var befogad.

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion 1985/86:Bo405 (s). Motionärerna
förordrar ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om
införandet av en förvärvsavgift på hyresfastigheter m.m.

I motionen erinras om att en köpare av en hyresfastighet enligt tillståndslagen
har att inom tre månader söka förvärvstillstånd. Underlåter han att
göra detta skapas en osäkerhet för de boende om vem som är den rätta
ägaren till fastigheten. Det nu beskrivna förfarandet är enligt motionärerna
möjligt på grund av att lagen endast innehåller en regel om att köpet är
ogiltigt om förvärvstillstånd inte söks inom tre månader. 1 syfte att komma
till rätta med det nu beskrivna förhållandet föreslår motionärerna att en
förvärvsavgift bör införas som sanktionsmöjlighet.

Utskottet som två gånger tidigare, 1984(BoU l983/84:27)och 1985 (BoU
1984/85:12), haft att behandla likalydande motioner finner det motiverat
att föreslå riksdagen att hos regeringen begära en översyn av den i motionen
aktualiserade frågan om åtgärder i avsikt att undanröja det av motionärerna
påtalade förhållandet. Med det anförda har utskottet inte tagit ställning
till motionärernas förslag om att en förvärvsavgift bör införas. Den förordade
översynen får ge svar på lämpligheten därav.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen med anledning av motion 1985/

86:Bo405 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om
åtgärd för att undvika att förvärvstillstånd inte söks.

Avslutningsvis tas i detta avsnitt upp vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:Bo 101 yrkande 5 föreslagits om att 2 § 7 tillståndslagen
skall upphöra att gälla.

I detta lagrum anges att förvärvstillstånd inte fordras om förvärvet sker
genom inrop på exekutiv auktion.

Motionärerna anser det angeläget att utnyttja de möjligheter som föreligger
till viss sanering och kontroll av den enligt dem osunda handel med
hyresfastigheter som pågår. Enligt deras uppfattning bör förvärvstillstånd
fordras även om förvärvet sker vid inrop på exekutiv auktion.

Utskottet har givetvis ingen annan inställning än den motionärerna ger
uttryck för om vikten av att sanera osunda fastighetsaffärer. I lagen anges
(6 §) att egendom som förvärvats genom inrop på exekutiv auktion under
sådana förhållanden att förvärvstillstånd skulle ha krävts vid vanligt köp
åter skall avyttras inom två år efter det att auktionen vunnit laga kraft om ej
dessförinnan nämnda förhållanden upphört eller besked från kommun erhållits
att prövning ej påkallas eller hyresnämnden meddelat förvärvaren
tillstånd att behålla egendomen.

Vad nu redovisats innebär att garantier finns även för prövning av förvärv
som ursprungligen skett genom inrop på exekutiv auktion. Motivet för
det av motionären aktualiserade undantaget är att auktionsförrättaren vid
en exekutiv auktion omedelbart måste anta eller förkasta det bud vid vilket
utbudet stannat. Ett avskaffande av undantaget i 2 § 7 skulle medföra bety -

20

dande olägenheter. Prövningen av förvärv genom inrop på exekutiv auk- BoU 1986/87:13
tion bör ske som hittills. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/

87:Bol01 yrkande 5 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

2.8.3 Bostadsrättslagen

1 bostadsrättslagen anges (2 §) att en lägenhet som är upplåten med hyresrätt
inte får upplåtas med bostadsrätt så länge hyresförhållandet består.

I motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande 2 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande
2 båda yrkandena såvitt nu är i fråga föreslås riksdagen ändra lagen
så att s. k. dubbelupplåtelse blir möjlig.

Utskottet vill för sin del inte förorda att motionärernas förslag genomförs.
Den ordning som gäller i dag måste anses vara till gagn för den hyresgäst
som av olika skäl inte finner skäl att delta i en ombildning från hyresrätt
till bostadsrätt. Motionen avstyrks.

Ombildning av bostadsföreningarbddade före den 1 juli 1930 till bostadsrättsföreningar
tas upp i motion 1985/86:Bo409 (s). Motionärerna anför att
ombildning av en sådan förening till bostadsrättsförening är en närmast
omöjlig ekonomisk och juridisk process. Frågan har behandlats av kooperationsutredningen.
Enligt motionärerna har utredningen funnit det önskvärt
att en ombildning av dessa föreningar ökar. Motionärerna har erfarit
att regeringen inte ämnar underställa riksdagen förslag på grund av kooperationsutredningens
förslag. De finner detta olyckligt och förordar ett tillkännagivande
till regeringen om en översyn av lagstiftningen så att bostadsföreningar
bildade före den 1 juli 1930 kan ombildas till bostadsrättsföreningar.

Den av motionärerna aktualiserade frågan övervägs i den pågående
översynen av bostadsrättslagen som görs av en särskild utredare (dir.

1986:5). Utredningsuppdraget bör enligt direktiven vara avslutat före utgången
av år 1987. Resultat av översynen bör avvaktas. Ett tillkännagivande
enligt motion 1985/86:Bo409 bör därför inte nu göras.

I motion 1985/86 :Bo426 (s) begärs en översyn av lagstiftningen om andelslägenheter.

Även denna fråga kommer att behandlas vid den översyn av bostadsrättslagen
som pågår varför syftet med motionen är tillgodosett utan någon
riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks sålunda.

Ökade möjligheter att ställa säkerhet vid lån förköp av bostadsrättslägenhettas
upp i motion 1986/87:Bo258 (fp). I yrkande 6 föreslås ett riksdagens
tillkännagivande i frågan till regeringen.

Frågan om inteckning av bostadsrätt har vid skilda tillfällen och senast i
mars 1987 behandlats av lagutskottet (LU 1986/87:17) och riksdagen. Lagutskottet,
som avstyrkt motioner i vilka begärdes förslag till författningsändringar
så att det skulle bli möjligt att inteckna bostadsrätt, har därvid
bl. a. anfört att utvecklingen under senare år visat att bostadsrätt anses som
en tämligen god säkerhet för lån till förvärv av bostadsrätt. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Motion 1986/87:Bo258 (fp) yrkande 6 avstyrks
med hänvisning härtill.

21

2.8.4 Ombildningslagen

BoU 1986/87:13

I avsikt att inom bostadsrättens ram bl. a. få till stånd ett ökat boendeinflytande
beslöt riksdagen år 1982 om en lag om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt. Lagen kallas, som framgått ovan, vanligen ombildningslagen.
Frågan om enskildheter i lagen tas upp i flera motioner. I
detta avsnitt behandlar utskottet motioner i vilka, utan direkt anknytning
till ombildningslagen, förordas åtgärder i avsikt att uppnå en lugnare prisutveckling
på småhus och bostadsrätter.

1 ombildningslagens 1 § anges att hyresgäster i enlighet med lagen har rätt
att förvärva en hyresfastighet för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.
Ett sådant förvärv skall ske genom en bostadsrättsförening.

Från lagen finns vissa undantag (2 §). Lagen gäller inte om egendomen
ägs av staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, allmännyttigt
bostadsföretag eller aktiebolag som helt ägs av en kommun eller
landstingskommun. Lagen gäller inte heller om fastigheten innehåller färre
än fem lägenheter.

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning
av hyresrätt till bostadsrätt skall detta anmälas till inskrivningsmyndigheten.
Hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna (kvalificerad
majoritet) skall skriftligen ha förklarat sig intresserade av en ombildning.

I motioner tas upp frågan om att förvärvsrätten bör omfatta alla fastigheter
oavsett ägare, att minsta antalet lägenheter för undantag från lagstiftningen
skall sänkas från fem till tre samt att kravet på kvalificerad majoritet
skall ersättas med en regel om enkel majoritet.

I motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227 (fp) yrkande
2 a, 1985/86:Bo4IO (m) yrkande 3, 1986/87:Bol05 (c) yrkande 3 och
1986/87:Bo413 (m) yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga föreslås
att åtgärder vidtas så att förköpsrätten omfattar också hyresgäster boende i
fastigheter ägda av allmännyttiga bostadsföretag eller ägda direkt av kommunerna.

I ytterligare fem motioner tas upp ombildning från hyresrätt till bostadsrätt
i vad rör de allmännyttiga bostadsföretagen. Det gäller motionerna
1985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande 2, 1986/87:Bo243 (s) yrkande
2 såvitt nu är i fråga samt 1986/87:Bo415 (s) yrkandena 2 och 3.
Motionärerna anser att någon utförsäljning av lägenheter som ägs av de
allmännyttiga bostadsföretagen inte bör ske. I den sistnämnda motionen
förordas dessutom att överlåtelse skall få ske utan ”hembud” till dessa företag.

Utskottet, som avstyrker motionerna från (m), (fp) och (c), vidhåller sin
tidigare uppfattning (se bl. a. CU 1982/83:31 s. 9) om att en huvudprincip
bör vara att boendeinflytandet inom de allmännyttiga bostadsföretagen
skall utvecklas utan anknytning till ett direkt eller indirekt ägande. Undantaget
i 2 § ombildningslagen beträffande de allmännyttiga bostadsföretagen
bör inte avskaffas.

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för riksdagen att göra
det i s- och vpk-motionerna föreslagna tillkännagivandet om att en ombild -

ning från hyresrätt till bostadsrätt inte skall ske avseende lägenheter som BoU 1986/87:13
tillhörde allmännyttiga bostadsföretagen. Även dessa företag bör medverka
till att andelen bostadsrätter i lägenhetsbeståndet ökar. Utskottet avstyrker
med det anförda motionerna 1985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande
2, 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1986/

87:Bo415 (s) yrkandena 2 och 3.

Inte heller är utskottet berett tillstyrka förslagen i motionerna 1985/

86:Bo227 (fp) yrkande 2 a, 1985/86:410 (m) yrkande 2 och 1986/87:Bo413
(m) yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga om att undantag från
ombildningslagen skall gälla om fastigheten innehåller högst tre lägenheter.

För närvarande gäller, som framgått ovan, undantaget för en egendom som
innehåller färre än fem lägenheter. Denna begränsning har sin grund i att
det för registrering av en bostadsrättsförening krävs att den har minst fem
medlemmar (43 § bostadsrättslagen). Regeln har motiverats av föreningarnas
kooperativa karaktär. Denna regel bör inte nu ändras. Frågan övervägs
för övrigt i den översyn av bostadsrättslagen som pågår. Motionsyrkandena
avstyrks.

Förslagen i motionerna 1985/86:Bo226 (c) yrkande 15, 1985/86:Bo227
(fp) yrkande 2 a, 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 5 och 1986/87:Bol05 (c)
yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga om att enkel majoritet i
stället för kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen skall vara tillräcklig
för att en ombildning skall komma till stånd avstyrks med hänvisning till
vad ovan (avsnitt 2.8.2) anförts vid behandling av motsvarande fråga avseende
bostadsrättslagen.

Avslutningsvis behandlar utskottet i detta betänkande vissa motioner om
överlåtelsepriser och priskontroll vidförsäljning av egnahem och bostadsrätter.

1 motion 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande 1 föreslås ett riksdagens tillkännagivande
om att någon form av priskontroll vid upplåtelse och försäljning
av bostadsrätter bör återinföras. I motionerna 1986/87:Bo231 (s)och 1986/

87 :Bo243 (s) yrkande 2 detta yrkande såvitt nu är i fråga förs fram förslag av
innebörden att hembud och prisövervakning bör prövas vid försäljning av
statligt belånade småhus och bostadsrätter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att överlåtelsepriserna på
småhus och bostadsrätter speciellt i storstadsområden nu är sådana att betydande
svårigheter föreligger att förverkliga målsättningen om en social bostadspolitik
i dessa områden. Den prisutveckling på bostäder som sedan
några år råder i vissa regioner innebär att stora grupper inte ges reella
möjligheter att erhålla bostad eller att byta bostad. Speciellt utsatta i nu
rådande situationer är naturligtvis hushåll och personer med låg betalningsförmåga
och/eller stor försörjningsbörda.

Ett speciellt problem i sammanhanget är att överlåtelsepriserna skjuter i
höjden som en följd av den kapitalkostnadssubvention som sker inom ramen
för det statliga räntebidragssystemet. Detta i sin tur innebär inte sällan
att överlåtelsevärdet kapitaliseras hos den förste ägaren till ett småhus resp.
hos den till vilken en bostadsrätt ursprungligen upplåts.

Det kan naturligtvis med rätta hävdas att ett ökat utbud av lägenheter
skulle kunna innebära en prispress eller i vart fall realt oförändrade priser. 23

Emellertid får en sådan åtgärd märkbar effekt först på längre sikt. I ett BoU 1986/87:13

kortare perspektiv torde andra lösningar bli aktuella. Vissa av dem såsom
priskontroll och förlängning av tiden för hembud nämns i motionerna.

Även andra lösningar torde få sökas för att komma till rätta med den icke
önskvärda prisutvecklingen på vissa regionala bostadsmarknader. Utskottet
som är av den uppfattningen att en översyn av frågan bör göras föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna !986/87:Bo219 (vpk) yrkande
1, 1986/87 :Bo231 (s) och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2, detta yrkande såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger regeringen detta till känna. Regeringen bör
därefter för riksdagen redovisa sin syn på frågan.

3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hyresförhållandet för fastighetsskötare

att riksdagen med avslag på motionerna 1986/87:Bol02 yrkande 1,

1986/87:Bol03 yrkande 5, 1986/87:Bo257 yrkande 2 och 1986/

87:Bo401 antar det i propositionen framlagda och som bilaga 1 härtill
fogade förslaget till lag om ändring i jordabalken såvitt avser 46 §
första stycket 1—3 samt 5—10,

2. beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens
tvingande regler

att riksdagen med avslag på motionerna 1985/86:Bo415, 1986/

87:Bol01 yrkande 1 a och 1986/87:Bol02 yrkande 2 antar det i propositionen
framlagda och som bilaga 1 härtill fogade förslaget till lag
om ändring i jordabalken såvitt avser 67 §,

3. beträffande prövning av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser att

riksdagen med avslag på motion 1986/87:Bol01 yrkande 1 bantar
det i propositionen framlagda och som bilaga 1 härtill fogade förslaget
till lag om ändring i jordabalken såvitt avser 71 § i den del
paragrafen behandlas i detta betänkande,

4. beträffande förfarandet vidförsäljning av bostadsrätt på offentlig
auktion

att riksdagen antar det i propositionen framlagda och som bilaga 1
härtill fogade förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen såvitt
avser 10, 12, 15, 37, 77, 80-83 §§,

5. beträffande tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisation
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:Bol01 yrkande 4
och 1986/87:Bo 104, med avslag på propositionen och motionerna
1985/86:Bo227 yrkandena 2 a, 2 b och 2 c, yrkandena 2 a och 2 b
såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo410 yrkande 3 såvitt nu är i fråga,

1986/87:Bo 102 yrkandena 3,4,5 och 6, yrkande 5 såvitt nu är i fråga,

1986/87:Bol03 yrkandena 2 och 3, 1986/87:Bol05 yrkande 1 och
1986/87:Bo258 yrkandena 2, 3 och 4 inte antar det i propositionen

framlagda förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen såvitt av- 24

ser 14 och 60 a §§, förslaget till lag om ändring i lagen om förvärv av BoU 1986/87:13
hyresfastighet m. m. såvitt avser 2 § första stycket 2 samt förslaget till
lag om ändring i lagen om fastighetsmäklare,

6. beträffande förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 3, 1986/

87:Bol03 yrkande 1 och 1986/87:Bo258 yrkande 5,

7. beträffande bostadsrättslagens krav på kvalificerad majoritet
att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/

86:Bo227 yrkande 2 b, 1985/86:Bo410 yrkande 1, 1986/87:Bol02
yrkande 5, 1986/87:Bol05 yrkande 3 och 1986/87:Bo413 yrkande 1
det första, andra, fjärde och femte yrkandet såvitt nu är i fråga,

8. beträffande tillståndsplikt för hyresgästbildade bostadsrättsföreningar att

riksdagen antar det i propositionen framlagda och som bilaga I
härtill fogade förslaget till lag om ändring i lagen om förvärv av
hyresfastighet m. m. såvitt avser 2 § första stycket 2 a,

9. beträffande ombildningslagens regler om fastighetsförvärv

att riksdagen antar det i propositionen framlagda och som bilaga 1
härtill fogade förslaget till lag om ändring i lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt,

10. beträffande ikraftträdande

att riksdagen beslutar att de under 1—7 ovan behandlade lagarna
träder i kraft den 1 juli 1987,

11. beträffande övergångsbestämmelser

att riksdagen antar den i propositionen framlagda och som bilaga 1
härtill fogade övergångsbestämmelsen i punkt 2 i förslaget till lag om
ändring i jordabalken samt övergångsbestämmelsen i förslaget till
lag om ändring i lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.,

12. beträffande hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol01 yrkande 3 och beslutar
att 46 § första stycket 4 jordabalken skall fortsätta att gälla även efter
den 30 juni 1987,

13. beträffande förvärv av aktier och andelar som skal! prövas enligt
tillståndslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 9 och 1986/

87:Bo413 yrkande 8,

14. beträffande utvärdering av tillståndslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 8 och 1986/

87:Bo413 yrkande 7,

15. beträffande förvärvstillstånd

att riksdagen med anledning av motion 1985/86:Bo405 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande förvärvstillstånd vid inrop på exekutiv auktion
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bol01 yrkande 5,

17. beträffande dubbelupplåtelse

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 2 och 1986/

87:Bo413 yrkande 2 båda yrkandena såvitt nu är i fråga,

25

18. beträffande ombildning av bostadsföreningar BoU 1986/87:13

att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo409,

19. beträffande översyn av lagstiftningen om andelslägenheter
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo426,

20. beträffande lån för köp av bostadsrättslägenhel
att riksdagen avslår motion 1986/87:Bo258 yrkande 6,

21. beträffande undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de allmännyttiga
bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/

86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/86:Bo410 yrkande 3, 1986/87:Bol05
yrkande 3 och 1986/87:Bo413 yrkande 3, samtliga yrkanden utom
det sistnämnda såvitt nu är i fråga,

22. beträffande ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande
lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen avslår motionerna !985/86:Bo419, 1986/87:Bo219 yrkande
2, 1986/87:Bo243 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt 1986/

87:Bo415 yrkandena 2 och 3,

23. beträffande undantag från ombildningslagen om fastigheten innehåller
färre än tre lägenheter

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/

86:Bo410 yrkande 2 och 1986/87:Bo413 yrkande 2 samtliga yrkanden
såvitt nu är i fråga,

24. beträffande kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen

att riksdagen avslår motionerna 1985/86:Bo226 yrkande 15, 1985/

86:Bo227 yrkande 2 a, 1986/87:Bo 102 yrkande 5 och 1986/87:Bo 105
yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,

25. beträffande priskontroll vid försäljning av egnahem och bostadsrätter att

riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bo219 yrkande
1, 1986/87:Bo231 och 1986/87:Bo243 yrkande 2 detta yrkande såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 23 april 1987
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson (s),
Erling Bager (fp), Per Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Margareta
Palmqvist (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),
Margareta Gard (m) och Britta Sundin (s).

26

Reservationer

BoU 1986/87:13

1. Hyresförhållandet för fastighetsskötare (mom. 1)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dets au den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Det finns” och
på s. 10 slutar med ”tillstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Även om det i och för sig kan finnas goda motiv för uppfattningen att en
hyresgäst efter tre år skall ha rätt till ett hyresavtal som inte är kopplat till en
anställning som fastighetsskötare måste framhållas det värde som onekligen
ligger däri att en fastighetsskötare bor i den fastighet han sköter. Det
torde visserligen i de flesta fall vara möjligt att ordna fastighetsförvaltningen
utan att fastighetsskötaren bor i det hus han ansvarar för. Det finns dock
stora fördelar med att fastighetsskötaren bor i huset. Det kan kännas tryggare
för vissa hyresgäster samtidigt som det blir möjligt att bättre hålla ordning
och undvika skadegörelse. En anslutning till förslaget i propositionen
kan försvåra för den fastighetsägare som vill organisera fastighetsskötseln
på detta sätt.

Utskottet föreslår riksdagen att inte anta den ändring i 46 § första stycket
8 jordabalken som föreslås i propositionen. Vad nu anförts är en anslutning
till vad i motionerna 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 1, 1986/87:Bol03 (m)
yrkande 5 och 1986/87 :Bo257 (c) yrkande 2 föreslagits. Däremot bör riksdagen
avslå motion 1986/87:Bo401 (s) i vilken föreslås att det inte ens med
åberopande av synnerliga skäl skall vara tillräckligt för en fastighetsägare
att få använda en lägenhet som bostad åt en fastighetsskötare. Förslaget i
denna motion är oförenligt med vad i de tre ovannämnda motionerna föreslagits.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. beträffande hyresförhållandet för fastighetsskötare
att riksdagen med anledning av motionerna 1986/87:Bol02 yrkande
1, 1986/87:Bol03 yrkande 5 och I986/87:Bo257 yrkande 5 samt med
avslag på propositionen och motion 1986/87:Bo401 beslutar att 46 §
jordabalken första stycket 1—3 samt 5 — 10 har nuvarande lydelse
även efter den 1 juli 1987,

2. Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt
ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot
hyreslagens tvingande regler (mom. 2)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Sorn framgått”
och slutar med ”eller arbetsdomstolen” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Vad i” och

slutar med ”på hyresförhållandet” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet BoU 1986/87:13

vill” och på s. 14 slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande

lydelse:

1 skilda sammanhang har i motioner tidigare förts fram förslag om att
67 § hyreslagen bör avskaffas. Med användande av denna paragraf finns
möjligheterna att i kollektivavtal reglera hyresvillkor. Bl. a. kan hyresgästernas
”normala” besittningsskydd enligt hyreslagen avtalas bort inom ramen
för ett kollektivavtal. Att så skall kunna ske är direkt stötande och bör
inte längre få komma i fråga. Bl. a. drabbar de nuvarande reglerna landstingsanställda,
anställda inom primärkommunerna, jordbruket och skogsbruket.
Det är obilligt mot dessa grupper att de inte skall ha samma rättigheter
som andra hyresgäster att kunna byta arbetsgivare och anställning utan
att tvingas ur bostaden. 67 § strider enligt utskottets mening mot den grundläggande
tanken i hyreslagstiftningen. Tas paragrafen bort ges rättvisa och
trygghet i boendet åt tiotusentals hyresgäster.

Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1985/86:Bo415 (vpk) och
vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1986/87:Bo 101 yrkande 1 a
om att 67 § skall upphöra att gälla. Förslagen i propositionen samt motion
I986/87:Bol02 (fp) yrkande 2 är oförenliga med vad i (vpk)-motionerna
förordats.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens
tvingande regler

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bol01 yrkande 1 a,
med anledning av motion 1985/86:Bo415 samt med avslag på propositionen
och motion 1986/87:Bol02 yrkande 2 beslutar att 67 § i jordabalken
skall upphöra att gälla den 30 juni 1987,

3. Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt
ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot
hyreslagens tvingande regler (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till utskottets hemställan under 2

Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 14 slutar med ”Motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i propositionen om att överenskommelser
om hyresvillkor i kollektivavtal skall kunna tillämpas även
på hyresgäst som inte är medlem i den avtalsslutande organisationen.

Däremot kan utskottet inte acceptera vad i propositionen förordas om
kollektivavtalsvillkor för de redan boende. I den mån den enskilde skall
underkasta sig regler om villkorsändring i kollektivavtal som han eller hon
inte haft möjlighet att påverka bör en förutsättning vara att hyresgäst och
hyresvärd är överens. Utskottet föreslår riksdagen att anta 67 § jordabalken
i enlighet med förslaget i motion 1986/87:Bol02 (fp) yrkande 2. ^8

Motionerna I985/86:Bo415 (vpk) och 1986/87:Bo 101 (vpk) yrkande 1 a BoU 1986/87:13
om att 67 § skall utmönstras ur hyreslagen avstyrks.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

2. beträffande möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor
samt ändring av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens
tvingande regler

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol02 yrkande 2 samt
med avslag på propositionen och motionerna 1985/86:Bo415 samt
I986/87:Bo101 yrkande 1 a beslutar att 67 § jordabalken skall ha den
lydelse som enligt bilaga 3 till detta betänkande betecknats som reservanternas
förslag,

4. Provning av tvister som rör kollektivavtals
hyresbestämmelser (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2.

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”yrkande 1 b” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1986/87:Bol01 yrkande 1 a om att ur hyreslagen skall utmönstras de regler
som gör det möjligt att i ett kollektivavtal reglera hyresvillkor.

Skäl saknas därför att ha kvar regler om hur tvister som rör sådana avtal
skall prövas. Regeringens förslag avstyrks. Motionens yrkande 1 b tillstyrks.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande prövning av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser att

riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol01 yrkande 1 b och
med avslag på propositionen beslutar att 71 § jordabalken skall upphöra
att gälla den 30 juni 1987,

5. Tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ,
riksorganisation m.m., förbehåll om förköpsrätt, s. k.
hembud och bostadsrättslagens krav på kvalificerad
majoritet (mom. 5, 6 och 7)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ”Begreppet
folkrörelsekooperativ” och på s. 18 slutar med ”följd därav” bort ha följande
lydelse:

Som framgått ovan (avsnitt 2.5.1) kan såväl Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation (SBC) som HSB och Riksbyggen betecknas
som riksorganisationer för bostadsrättsföreningar. Det finns inte och har

för övrigt inte tidigare funnits anledning att i lagstiftningen ge HSB och 29

Riksbyggen en särställning i förhållande till SBC. Det finns flera likheter
mellan de tre organisationerna. Liksom HSB och Riksbyggen är SBC en

ekonomisk förening, som uppfyller de kooperativa krav som enligt för- BoU 1986/87:13

eningslagen gäller för sådana föreningar. SBC:s föregångare bildades i

Stockholm år 1921. För närvarande finns inom SBC 1 500 föreningar i så

gott som samtliga län. Ca 900 medlemsföreningar finns i Stockholm och ca

200 i Göteborg.

I likhet med de två andra organisationerna biträder SBC sina medlemsföreningar
i tekniska juridiska och ekonomiska avseenden. Såväl HSB och
Riksbyggen som SBC bör, som också anges i propositionen (s. 40), kunna
betecknas som riksorganisationer för bostadsrättsföreningar. Utskottet delar
således uppfattningen i propositionen att uttrycket ”folkrörelsekooperativ
organisation” bör utmönstras ur lagstiftningen och att i stället en i
förhållande till organisationerna neutral beteckning bör väljas.

I propositionen anges denna mera neutrala beteckning rymmas i uttrycket
"riksorganisation eller regional organisation för bostadsrättsföreningar,
som är representerad i föreningarna och skall godkänna föreningarnas stadgar".
För närvarande svarar endast HSB och Riksbyggen mot denna definition.
1 enlighet med vad ovan anförts anser emellertid utskottet att någon
särbehandling för dessa två organisationer inte bör finnas såvitt rör tillståndslagen,
bostadsrättslagen och fastighetsmäklarlagen. Kräv bör inte
ställas på att riksorganisationen skall vara representerad i föreningarna och
godkänna deras stadgar.

Vad nu anförts innebär i allt väsentligt en anslutning till motionerna
1985/86:Bo226 (c), I985/86:Bo227 (fp), 1985/86:Bo410 (m), 1986/

87:Bol02 (fp), 1986/87:Bol03 (m), 1986/87:Bol05 (c), 1986/87:Bo258 (fp)
och 1986/87:Bo413 (m) såvitt avser nu behandlad fråga. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av dessa motioner ger tillståndslagen, bostadsrättslagen
och fastighetsmäklarlagen en utformning så att HSB, Riksbyggen
och SBC i realiteten ges samma ställning. 1 bilaga 2 till detta betänkande
läggs ett sådant förslag fram. Vad nu föreslagits innebär avslag på regeringens
förslag och påmotionerna 1986/87:Bol01 (vpk)och 1986/87:Bol04(s).

I detta avsnitt behandlar utskottet också motioner (m), (fp) och (c) i vad
där föreslås att de regler om hembud för bostadsrättsföreningar tillhörande
HSB och Riksbyggen som finns i bostadsrättsiagen (11 a, 14 och 62 §§) bör
avskaffas. Dessa lagändringar, som riksdagen antog år 1985 efter förslag
från bostadsutskottet, innebär som framgått ovan (avsnitt 2.5.2) i korthet
följande. Bostadsrättsförening tillhörande HSB eller Riksbyggen har möjlighet
att i sina stadgar ta in förbehåll om förköpsrätt avseende bostadslägenhet.
Sådant förbehåll får gälla till förmån för föreningen, folkrörelsekooperativ
organisation som föreningen tillhör eller medlemmarna.

En grundläggande princip i bostadsrättslagen är att den som förvärvat en
bostadsrätt skall få överlåta denna till vem han vill och — om inte stadgarna
föreskriver annat — till ett fritt valt pris. I en reservation (m), (fp), (c) till
bostadsutskottets betänkande BoU 1984/85:12 i samband med att de nu
refererade reglerna infördes anfördes bl. a. följande.

Att en bostadsrätt, som får säljas fritt på en öppen marknad, kan bli föremål
för både nominell och real värdestegring är en konsekvens av systemet. En
annan konsekvens är att i vissa fall bostadsrättshavaren kan tvingas att

avyttra en mindre attraktiv bostadsrätt med förlust. Varken i det ena eller 30

andra fallet bör staten gripa in med åtgärder för att kontrollera prisutveck- BoU 1986/87:13
lingen. Knappheten på bostäder i de större städernas innerområden har
medfört att prisökningen på bostadsrätter i dessa lägen varit stor. Problemet
är alltså själva knappheten på bostäder, inte prisbildningen som sådan. Det
verkliga samhällsintresset ligger i att lösa problemet, inte att bekämpa dess
symtom. Lösningen ligger i att staten och kommunerna — i linje med vad
som förordas i motion 2801 (fpj yrkande 1 — riktar in sina ansträngningar
på att främja en ökad tillgång på bostadsrättslägenheter där dessa efterfrågas.
Såväl nyproduktion som ombildningar inom det befintliga bostadsbeståndet
bör stimuleras. En priskontroll har på sikt en rakt motsatt verkan
och bör alltså redan av detta skäl avvisas.

Förslaget i motion 1481 (s) syftar till att omintetgöra det förbud mot
oskäliga avtalsvillkor som marknadsdomstolen utfärdat rörande HSB:s
återköpsavtal. HSB avser alltså att fortsätta med ett system som marknadsdomstolen
funnit innebära att balansen mellan parterna rubbats och att
konsumenternas rättigheter kränks. Det kan erinras om att systemet bl. a.
innebär att de HSB-medlemmar som meriterat sig för en bostadsrätt genom
långvarigt sparande vägras denna rätt om de inte går med på återköpsvillkoren.
Utskottet kan inte medverka till en lagstiftning som tjänar ett så
tvivelaktigt syfte.

Bostadsrättslagen reglerar förhållandet mellan bostadsrättsföreningar
och dessas enskilda medlemmar. Ett noga uttänkt system har skapats i lagen
för att balansera inbördes rättigheter och skyldigheter. Förslaget i motion
1481 (s) innebär att en för bostadsrättslagen ovidkommande part, nämligen
HSB-föreningen, skall få träda in med villkor som binder de enskilda medlemmarna
att sälja till denna förening. För förhållandet mellan de enskilda
medlemmarna och HSB-föreningen finns inga regler i lagen. Detta blir
alltså ett laglöst förhållande på vilket bara allmänna rättsprinciper kan
tillämpas. HSB-föreningen har — som marknadsdomstolen påtalat — härigenom
ett klart övertag över den enskilde. Det är mot denna bakgrund som
påståendet att HSB-modellen ger bostadsrättshavarna möjlighet att byta
bostadsrätten eller överlåta den till närstående måste ses. 1 praktiken är det
HSB som avgör om ett byte eller en överlåtelse skall få ske i det enskilda
fallet. Lyckas bostadsrättshavaren inte övertyga HSB om det berättigade i
sina önskemål, blir effekten att han inte kan lämna sin bostadsrätt. Han blir
hänvisad till att gå till domstol för att få tvisten med HSB avgjord. Även om
han vinner processen, får man räkna med att detta tar tid och att full skadeersättning
för dröjsmålet inte alltid kan utgå.

Sammanfattningsvis finner utskottet alltså att bostadsrättsformen bör
främjas såväl vad gäller nyproduktion som ombildning inom det befintliga
beståndet samt att förslagen om hembudsskyldighet och priskontroll tjänar
motsatt syfte och leder till oacceptabla konsekvenser för bostadsrättshavarna.
Att genomföra förslaget i motion 1481 (s) utan att först höra de berörda
intressena inom bostadssektorn eller underställa förslagen sakkunnig rättslig
granskning är förkastligt. Med det sagda tillstyrker utskottet motion
2801 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och avstyrker motion 1481 (s). Vad
utskottet här har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna.

Vad i denna reservation anfördes är alltjämt i högsta grad aktuellt. Bostadsrättslagen
bör ändras så att det inte längre blir möjligt att införa regler om
hembud. Utskottet tillstyrker de nu aktuella motionerna och avstyrker regeringens
förslag om att även andra organisationer än HSB och Riksbyggen,
men med samma uppbyggnad som de, skall ges möjlighet att använda sig av
hembud.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt bostadsrättslagen såvitt rör BoU 1986/87:13
lagens krav på att en bostadsrättsförenings förvärv av en hyresfastighet för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt skall biträdas av hyresgästerna i
minst två tredjedelar av de uthyrda lägenheterna.

Som anförs i motionerna (m), (fp) och (c) finns skäl att förbättra förutsättningarna
för ombildning. Enkel majoritet bör vara tillräcklig för ombildningsförvärv.
Bostadsrättslagen (60 a §) bör ändras i enlighet härmed.

delsatt momenten 5, 6 och 7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

5, 6 och 7. beträffande tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisation
m. m., förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud och bostadsrättslagens
krav på kvalificerad majoritet
att riksdagen med anledning av motionerna I985/86:Bo226 yrkande
15 såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo227 yrkandena 2 a, 2 b, 2 c och 3
yrkande 2 a såvitt nu är i fråga, 1985/86:Bo410 yrkandena 1 och 3,
det sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol02 yrkandena 3, 4, 5
och 6, yrkande 5 såvitt nu är i fråga, 1986/87:Bol03 yrkandena 1, 2
och 3, 1986/87:Bol05 yrkandena 1 och 3, yrkande 3 såvitt nu är i
fråga, 1986/87:Bo258 yrkandena 2, 3, 4 och 5 och 1986/87:Bo413
yrkande 1 samt med avslag på propositionen och motionerna 1986/

87:Bo 101 yrkande 4 och 1986/87: Bo 104 beslutar att 11 a, 14, 60 a och
62 §§ bostadsrättslagen, 2 § lagen om förvärv av hyresfastighet m. m.
samt 2 § lagen om fastighetsmäklare skall ha den lydelse som enligt
bilaga 2 till detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

6. Övergångsbestämmelser (morn. 11)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 3

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”till tillståndslagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan anslutit sig till motioner om att 46 § första stycket 8
hyreslagen skall fortsätta att gälla även efter den 30 juni 1987. Skäl saknas
därför att utforma övergångsbestämmelser till 46 §. Regeringens förslag
såvitt nu är i fråga avstyrks därför. Övergångsbestämmelser avseende 67 §
tillstyrks i enlighet med regeringens förslag.

Beträffande övergångsbestämmelserna till tillståndslagen tillstyrker utskottet
regeringens förslag.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande övergångsbestämmelser

a) att riksdagen med anledning av propositionen antar övergångsbestämmelse
till lag om ändring i jordabalken med följande lydelse:

Den nya lydelsen av 12 kap. 46 § skall tillämpas även i fråga om
hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet.

b) att riksdagen antar övergångsbestämmelser till lag om ändring i 32
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. enligt förslaget

i propositionen,

7. Övergångsbestämmelser (mom. 11) BoU 1986/87:13

Under förutsättning av bifall till reservation 2
Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och slutar med ”till tillståndslagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:Bol01 om att 67 § hyreslagen skall utgå ur lagstiftningen.
Övergångsbestämmelserna skall utformas i enlighet härmed. Vad
rör övergångsbestämmelserna till tillståndslagen föreslår utskottet att dessa
utformas enligt förslaget i propositionen.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

11. beträffande övergångsbestämmelser

a) att riksdagen med anledning av propositionen antar övergångsbestämmelse
till lag om ändring i jordabalken med den ändringen att
i punkt 2 till övergångsbestämmelsen uttrycket ”46 och 67 §§” utbyts

mot ”46 §”,

b) att riksdagen antar övergångsbestämmelse till lag om ändring i
lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. enligt förslaget
i propositionen,

8. Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras
(mom. 12 motiveringen)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Under senare” och slutar
med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Hyreslagens regler om de boendes inflytande är enligt utskottets mening
lämpligt utformade. Utskottet avstyrker förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1986/87:Bol01 yrkande 3 om ändring i 46 § hyreslagen
första stycket 4.

9. Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras
(mom. 12)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Under
senare” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har vid skilda tillfällen och senast i december 1986 (BoU
1986/87:6) beslutat om åtgärder i avsikt att öka de boendes inflytande över
olika ombyggnadsåtgärder. Det finns nu goda skäl att ändra hyreslagen så
att statsmakternas tidigare beslutade åtgärder får berättigat genomslag. Utskottet
föreslår att 46 § hyreslagen första stycket 4 ges en lydelse i enlighet
med motionärernas förslag.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

12. beträffande hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras

3 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 13

att riksdagen med bifall till motion 1986/87:Bol01 yrkande 3 beslu- BoU 1986/87:13
tar att 46 § första stycket 4 jordabalken skall ha följande lydelse:

4. huset skall undergå större ombyggnad och det är uppenbart att
ombyggnaden inte kan genomföras utan stor olägenhet för hyresgäster
samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

10. Förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt
tillståndslagen (mom. 13)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Margareta Gard (m) ansér

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”1 motionerna”
och slutar med ”Motionerna avstyrks” bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt år 1983 att förvärv av andel i fastighet och av aktier och
andelar i fastighetsbolag skulle underkastas tillståndsplikt. När dessa regler
infördes konstaterades att några fall av missbruk avseende sådana förvärv
inte hade dokumenterats. Reglerna som inte borde ha införts bör skyndsamt
avskaffas.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1985/86:Bo410 (m) yrkande
9 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 8 som sin mening ge regeringen detta
till känna. Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag i enlighet med vad
nu anförts.

del.ratt moment 13 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

13. beträffande förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt
tillståndslagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo410 yrkande
9 och 1986/87:Bo413 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

11. Utvärdering av tillståndslagen (mom. 14)

Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Bertil
Danielsson (m) och Margareta Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Utskottet
kan” och på s. 20 slutar med ”var befogad” bort ha följande lydelse:

1 tillståndslagen har under årens lopp flera ändringar företagits. Lagstiftningens
effektivitet bör, som bl. a. framgått av detta betänkande, kunna
förbättras. Det finns goda skäl för en anslutning till motionerna 1985/

86:Bo410 (m) yrkande 8 och 1986/87:Bo413 (m) yrkande 7 i vilka begärs en
utvärdering av lagen.

Riksdagen bör med anledning av motionerna hemställa att regeringen
låter föranstalta om en utvärdering av lagen. Regeringen bör därefter för
riksdagen redovisa sin syn på lagens innehåll m. m.

dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

14. beträffande utvärdering av tillståndslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 8 34

och 1986/87:Bo413 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

12. Förvärvstillstånd (mom. 15)

BoU 1986/87:13

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”inte söks” bort ha följande lydelse:

Den av motionärerna aktualiserade frågan om att i tillståndslagen införa
en möjlighet att ta ut en förvärvsavgift måste avvisas. Frågan togs i början
av 1980-talet upp i en departementspromemoria. Förslaget utsattes för en
kraftig remisskritik. Om det förhåller sig så som motionärerna gör gällande
att förvärvstillstånd inte söks får andra möjligheter än att ta ut en förvärvsavgift
sökas för att komma till rätta med detta missförhållande.

Utskottet avstyrker med det anförda motion 1985/86:Bo405 (s).

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

15. beträffande förvärvstillstånd
att riksdagen avslår motion 1985/86:Bo405,

13. Dubbelupplåtelse (mom. 17)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

För att underlätta en ombildning av lägenheter i de kommunalägda företagen
till bostadsrätt finner utskottet det motiverat att förbudet mot s. k.
dubbelupplåtelse av bostadsrätt upphävs vad gäller de kommunalägda bostadsföretagen.
Detta skulle möjliggöra att bostadsföretagen övergångsvis
blir bostadsrättsinnehavare av de lägenheter där de boende ej önskar byta
upplåtelseform.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1985/
86:Bo410(m) yrkande 2 och 1986/87:413 (m) yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

17. beträffande dubbelupplåtelse
att riksdagen med bifall till motionerna 1985/86:Bo410 yrkande 2
och 1986/87 :Bo413 yrkande 2 både yrkandena såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Lån för köp av bostadsrättslägenhet (mom. 20)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med ”Frågan om”
och slutar med "hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:

Upplåtelseformen bostadsrätt har betydande fördelar. Många människor
önskar bo med bostadsrätt. De uppskattar den förening av enskilt

ägande och gemensamt ansvarstagande i demokratiska former för fastig- BoU 1986/87:13

heten som bostadsrättsboendet erbjuder. Detta medför inte sällan också
lägre boendekostnader. Trots de fördelar som onekligen finns med bostadsrättsboendet
upplåts endast ca 14 % av alla bostäder med bostadsrätt.

Det finns sålunda flera skäl att öka denna andel. Bl. a. bör åtgärder vidtas
så att det blir lättare än i dag att låna pengar till inköp av en bostadsrätt
genom att använda bostadsrätten som säkerhet för lånet.

Regeringen bör förelägga riksdagen ett förslag härom. Vad nu anförts
bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker utskottet motion 1986/

87:Bo258 (fp) yrkande 6.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

20. beträffande lån för köp av bostadsrättslägenhet

att riksdagen med anledning av motion 1986/87:Bo258 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de
allmännyttiga bostadsföretagen (mom. 21)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”inte avskaffas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att bostadsrätt är en upplåtelseform som ger de enskilda
boende goda möjligheter till inflytande över sin boendemiljö. Staten och
kommunerna bör därför främja bostadsrätten som upplåtelseform bl. a.
vad gäller en övergång till bostadsrätt inom det befintliga bostadsbeståndet.

Det undantag som gäller enligt ombildningslagen för fastigheter som ägs av
staten, kommunerna och allmännyttiga bostadsföretag m. fl. bör därför
upphävas.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

21. beträffande undanlaget i 2 § ombildningslagen avseende de allmännyttiga
bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo226 yrkande
15, 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1985/86:Bo410 yrkande 3, 1986/

87:Bol05 yrkande 3, 1986/87:Bo4l3 yrkande 3 samtliga yrkanden
utom det sistnämnda såvitt nu är i fråga beslutar att 2 § ombildningslagen
såvitt nu är i fråga skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till
detta betänkande betecknats som reservanternas förslag,

16. Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande
lägenheter som tillhör de allmännyttiga
bostadsföretagen (mom. 22 motiveringen)

Oskar Lindkvist, Magnus Persson, Per Olof Håkansson, Margareta Palmqvist,
Rune Evensson, Nils Nordh och Britta Sundin (alla s) anser att

36

den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt utskottets” BoU 1986/87:13
och på s 23 slutar med "yrkandena 2 och 3” bort ha följande lydelse:

Vidare bör erinras om att utskottet vid flera tillfällen tidigare och senast i
betänkande BoU 1986/87:10 har uttalat att en bostadspolitik bör föras som
syftar till att ge de allmännyttiga företagen möjligheter att utvecklas inom
ramen för de bostadspolitiska beslut statsmakterna fattat. 1 en sådan politik
har dessa företag givits en självklar och central roll. Genom olika riksdagsbeslut
har denna politik manifesterats. Riksdagen har emellertid också uttalat
sig för en bostadspolitik vars förverkligande bäst gagnas inom ramen för
kommunernas verksamhet. På statsmakterna ankommer främst att stifta de
lagar som behövs och ombesörja att de ekonomiska villkoren blir sådana att
denna politik kan förverkligas. Mot denna bakgrund kan det knappast vara
lämpligt för riksdagen att nu göra något uttalande i den centrala fråga
motionärerna aktualiserat. Utskottet utgår från att regeringen fortlöpande
har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Om så skulle visa sig erforderligt
får det närmast anses självklart att regeringen förelägger riksdagen förslag
bl. a. om ändrad lagstiftning i syfte att undvika att den sociala bostadspolitiken
inte kan genomföras enligt statsmakternas intentioner. Ett tillkännagivande
enligt förslagen i motionerna 1985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo219
(vpk) yrkande 2, 1986/87 :Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1986/

87:Bo415 (s) yrkandena 2 och 3 kan därför inte nu anses tjäna något reellt
syfte.

17. Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande
lägenheter som tillhör de allmännyttiga
bostadsföretagen (mom. 22)

Tore Claeson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”Enligt
utskottets” och på s. 23 slutar med ”yrkandena 2 och 3” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har tidigare uttalat att en bostadspolitik bör föras som bygger
på bostadssociala värderingar. I en sådan politik har de allmännyttiga företagen
en central roll. För att dessa företag skall kunna leva upp till och ta sitt
ansvar måste bl. a. omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter stoppas
avseende dessa företags bostäder. Inte minst viktigt är detta i centrala och
attraktiva lägen. Så har exempelvis i Stockholms innerstad ca 2 000 hyreslägenheter
årligen omvandlats till insatslägenheter/bostadsrätter. Hittills under
1980-talet har 12 000—15 000 bostadsrätter tillkommit genom omvandling
av hyresrätter. Omkring en tredjedel av lägenheterna i innerstaden
utgörs i dag av bostadsrätter. Omvandlingstakten har fyrdubblats sedan
mitten av 1970-talet. Av de privata hyreslägenheterna omvandlas nu årligen
omkring 3 % av beståndet till bostadsrätter. Om den nuvarande utvecklingen
får fortgå kommer i stort sett hela Stockholms innerstad att vara helt
stängd för vanliga löntagare om ett par decennier. Ett omedelbart och effektivt
stopp måste sättas för omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter i
storstadsområdena.

Vad nu anförts ligger helt i linje med vad i motionerna 1986/87:Bo219 37

4 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 13

(vpk) yrkande 2 förordats. Riksdagen börsom sin mening ge regeringen till BoU 1986/87:13
känna att åtgärder bör vidtas i avsikt att stoppa omvandlingen från hyresrätt
till bostadsrätt avseende de allmännyttiga bostadsföretagen. Regeringen
bör för riksdagen redovisa förslag till åtgärder i enlighet med motionärernas
förslag. Med det anförda tillgodoses också förslagen i motionerna
1985/86:Bo419 (s), 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga och
1986/87:Bo415 yrkandena 2 och 3.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

22. beträffande ombildningfrån hyresrätt till bostadsrätt beträffande
lägenheter som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo419, 1986/

87:Bo219 yrkande 2, 1986/87:Bo243 detta yrkande såvitt nu är i fråga
samt 1986/87:Bo415 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. Undantag från ombildningslagen om fastigheten
innehåller färre än tre lägenheter (mom. 23)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp). Bertil Danielsson (m). Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Inte heller”
och slutar med ”Motionsyrkandena avstyrks” bort ha följande lydelse:

I avsikt att öka ombildningslagens tillämpningsområde bör som förordas
i motioner (m) och (fp) undantaget från lagen gälla om fastigheten innehåller
färre än tre lägenheter. I dag gäller inte lagen om fastigheten innehåller
färre än fem lägenheter.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

23. beträffande undantag från ombildningslagen om fastigheten innehåller
färre än tre lägenheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo227 yrkande
2 a, 1985/86:Bo410 yrkande 2 och 1986/87:Bo413 yrkande 2 samtliga
yrkanden såvitt nu är i fråga beslutar att 2 § ombildningslagen
såvitt nu är i fråga skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till detta
betänkande betecknats som reservanternas förslag,

19. Kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen (mom. 24)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp). Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med ”Förslagen i”
och slutar med ”avseende bostadsrättslagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har, som framgått ovan, anslutit sig till motioner (m), (fp) och
(c) i vilka förordas att enkel majoritet och inte som för närvarande kvalifice- 38

rad majoritet skall krävas för ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. BoU 1986/87:13
Utskottet har föreslagit att bostadsrättslagen ändras i enlighet härmed.

Motsvarande ändring bör göras i ombildningslagen. Utskottet tillstyrker
med det anförda motionerna 1985/86:Bo226 (c), 1985/86:Bo227 (fp),

1986/87:Bol02 (fp) och 1986/87:Bol05 (c).

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

24. beträffande kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen
att riksdagen med anledning av motionerna 1985/86:Bo226 yrkande
15, 1985/86:Bo227 yrkande 2 a, 1986/87:Bol02 yrkande 5 och 1986/

87: Bo 105 yrkande 3 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga beslutar att
3 § ombildningslagen skall ha den lydelse som enligt bilaga 2 till detta
betänkande betecknats som reservanternas förslag,

20. Priskontroll vid försäljning av egnahem och
bostadsrätter (mom. 25)

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark
(fp), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c) och Margareta
Gard (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet delar”
och på s. 24 slutar med ”på frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker motionerna 1986/87:Bo219 (vpk) yrkande 1, 1986/

87:Bo231 (s) och 1986/87:Bo243 (s) yrkande 2 om att priskontroll och hembud
bör införas vid försäljning av bostadsrätter och egnahem. Tidigare
fanns en prisprövning vid överlåtelse av bostadsrätter. Erfarenheterna från
denna reglering är sådana att det inte finns skäl att återinföra denna ordning.
I stället bör utbudet av bostadsrätter öka genom att flera lägenheter
med denna upplåtelseform produceras samt att ombildningen från hyresrätt
till bostadsrätt intensifieras. En ökning av produktionen av egnahem
bör också verksamt bidra till att prisstegringen kan hållas tillbaka.

Det finns inte anledning att göra en utredning enligt motionärernas förslag.
Bostadssektorn måste anses vara den mest reglerade samhällssektorn.

Det behövs inte flera regleringar. Tvärtom bör en avreglering komma till
stånd.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

25. beträffande priskontroll vidförsäljning av egnahem och bostadsrätter att

riksdagen avslår motionerna 1986/87:Bo219 yrkande 1, 1986/

87:Bo231 och 1986/87:Bo243 yrkande 2, sistnämnda yrkande såvitt
nu är i fråga,

39

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 46, 67 och 71 §§ jordabalken1 skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

Om hyresvärden har sagt upp Om hyresvärden har sagt upp
hyresavtalet eller, i fall som avses i hyresavtalet eller, i fall som avses i

3 § första stycket 2, anmodat hyres- 3 § tredje stycket 2, anmodat hyresgästen
att flytta, har hyresgästen gästen att flytta, har hyresgästen

rätt til! förlängning av avtalet, utom rätt till förlängning av avtalet, utom

när när

1. hyresrätten är förverkad utan att hyresvärden har sagt upp avtalet att
upphöra i förtid,

2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. huset skall rivas och det ej är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att
hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för genomförandet
av ombyggnaden samt det ej är oskäligt mot hyresgästen att
hyresförhållandet upphör,

5. lägenheten ej vidare skall användas som bostad och det ej är oskäligt
mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

6. avtalet avser en lägenhet i en- eller tvåfamiljshus och upplåtaren har
sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör
flytta,

6a. avtalet avser en lägenhet som upplåtits av någon som innehade den
med bostadsrätt och lägenheten alltjämt innehas med sådan rätt samt
bostadsrättshavaren har sådant intresse att förfoga över lägenheten att
hyresgästen skäligen bör flytta,

7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal
verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom
lantbruket eller av annan anställning, om den är av sådan art att det är
nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga över lägenheten för upplåtelse åt
anställningens innehavare, samt anställningen har upphört,

8. hyresförhållandet i annat fall
än som avses i 7 beror av anställning
för skötsel och tillsyn av fastighet
samt anställningen har upphört
och det ej är oskäligt mot
hyresgästen att även hyresförhållandet
upphör.

Utskottets lagförslag
1 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

1 Balken omtryckt 1971: 1209, 12kap. omtryckt 1984:694.

40

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9. hyresförhållandet beror av annan
anställning än som avses i 7 och
som upphört och det ej är oskäligt
mot hyresgästen att även hyresförhållandet
upphör samt, om hyresförhållandet
varat längre än tre år,
hyresvärden har synnerliga skäl för
att upplösa hyresförhållandet, eller

9. hyresförhållandet beror av annan
anställning än som avses i 7
eller 8 och som upphört och det ej
är oskäligt mot hyresgästen att
även hyresförhållandet upphör
samt, om hyresförhållandet varat
längre än tre år, hyresvärden har
synnerliga skäl för att upplösa
hyresförhållandet, eller

10. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller
eljest är oskäligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen lämnar
endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket rätt
till sådan förlängning.

Lämnar en bostadshyresgäst sin lägenhet eller en del av den med anledning
av att huset skall undergå större ombyggnad, skall hyresgästen om
möjligt beredas tillfälle att efter ombyggnaden hyra en likvärdig lägenhet i
huset.

67

Överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att
träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse
i 4. 33-35, 37, 40, 46-54, 55 a eller 66 S, såvida överenskommelsen
har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har
slutits eller godkänts av organisation
som enligt lagen (1976: 580) om
medbestämmande i arbetslivet är
att anse såsom central arbetstagarorganisation.

Överenskommelse om villkor i
fråga om hyresförhållande som beror
av anställning gäller mot hyresgästen
eller den som har rätt att
träda i hyresgästens ställe även om
överenskommelsen strider mot bestämmelse
i 4, 33-35, 40, 46-54,
55 a eller 66 §, såvida överenskommelsen
har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan har slutits
eller godkänts av organisation
som enligt lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet är
att anse såsom central arbetstagarorganisation.

Sådana hyresvillkor i kollektivavtal
som avses i första stycket får
tillämpas även när en hyresgäst
som inte är medlem av den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen
sysselsätts i arbete som avses
med avtalet, om

1. arbetsgivaren är bunden av
kollektivavtalet,

2. hyresvärden och hyresgästen
är överens om att villkoren skall
tillämpas eller villkoren ingår i
hyresavtalet på grund av beslut om
villkorsändring enligt 54 och 55 §§.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

41

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

71 §2

Hyrestvister som inte enligt 69 §
skall prövas av hyresnämnden skall
tas upp av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten är
belägen. Rör tvisten kollektivavtal
eller tillämpning av ett sådant avtal
i fall som avses i 67 § andra stycket
skall den dock tas upp av arbetsdomstolen
eller en tingsrätt enligt
vad som föreskrivs i lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Om laga domstol i tvister med anledning av tillfällig upplåtelse av hus
eller del av hus för uppställning av fordon finns bestämmelse i 10 kap. 10 §
rättegångsbalken. Beträffande laga domstol i hyrestvister som skall prövas
enligt lagsökningslagen (1946:808) eller handräckningslagen (1981:847)
finns bestämmelser i dessa lagar.

Ett överklagande som avses i 70 §
tas upp, om den rör kollektivavtal, av
arbetsdomstolen och i annat fall av
bostadsdomstolen. Besvärshandlingen
skall ges in till hyresnämnden.

Ett överklagande som avses i 70 §
tas upp av arbetsdomstolen, om saken
rör kollektivavtal eller tillämpning
av ett sådant avtal i fall som
avses i 67 § andra stycket, och i annat
fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen
skall ges in till hyresnämnden.

Hyrestvister som ej enligt 69 §
skall prövas av hyresnämnden och
inte heller rör kollektivavtal skall
tas upp av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten är
belägen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

2. Den nya lydelsen av 12 kap. 46 och 67 §§ skall tillämpas även i fråga
om hyresavtal som har ingåtts före ikraftträdandet. När frågan om rätt till
förlängning av ett hyresavtal prövas i anledning av en uppsägning som har
skett före ikraftträdandet tillämpas dock den äldre lydelsen av 46 §.

: Senaste lydelse 1986:1240.

42

2 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479)'
dels att 10, 12, 15, 37 och 77 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 80—83 §§, samt närmast
före 80 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Har bostadsrätt övergått till ny innehavare, får denne utöva bostadsrät -

ten endast om han är eller antages till

Utan hinder av första stycket får
dödsbo efter avliden bostadsrättshavare
utöva bostadsrätten. Sedan
tre år förflutit från dödsfallet, får
föreningen dock anmana dödsboet
att inom sex månader visa att bostadsrätten
ingått i bodelning eller
arvskifte i anledning av bostadsrättshavarens
död eller att någon,
som ej får vägras inträde i föreningen,
förvärvat bostadsrätten och
sökt medlemskap, lakttages ej tid
som angivits i anmaningen, får föreningen
sälja bostadsrätten på offentlig
auktion för dödsboets räkning.
Dödsboet kan i stadgarna
medges vidsträcktare rätt än som
sagts nu.

Har den till vilken bostadsrätt
övergått genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande
förvärv icke antagits till medlem,
får föreningen anmana innehavaren
att inom sex månader eller den
längre tid som kan vara bestämd i
stadgarna visa att någon, som ej får
vägras inträde i föreningen, förvärvat
bostadsrätten och sökt medlemskap.
lakttages ej tid som angivits i
anmaningen, får föreningen sälja
bostadsrätten på offentlig auktion
för innehavarens räkning.

medlem i föreningen.

Utan hinder av första stycket får
dödsbo efter avliden bostadsrättshavare
utöva bostadsrätten. Sedan
tre år förflutit från dödsfallet, får
föreningen dock anmana dödsboet
att inom sex månader visa att bostadsrätten
ingått i bodelning eller
arvskifte i anledning av bostadsrättshavarens
död eller att någon,
som ej får vägras inträde i föreningen,
förvärvat bostadsrätten och
sökt medlemskap, lakttages ej tid
som angivits i anmaningen, får bostadsrätten
säljas på offentlig auktion
för dödsboets räkning. Dödsboet
kan i stadgarna medges vidsträcktare
rätt än som sagts nu.

§

Har den till vilken bostadsrätt
övergått genom bodelning, arv, testamente,
bolagsskifte eller liknande
förvärv icke antagits till medlem,
får föreningen anmana innehavaren
att inom sex månader eller den
längre tid som kan vara bestämd i
stadgarna visa att någon, som ej får
vägras inträde i föreningen, förvärvat
bostadsrätten och sökt medlemskap.
lakttages ej tid som angivits i
anmaningen, får bostadsrätten säljas
på offentlig auktion för innehavarens
räkning.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

Lagen omtryckt 1982:353.

43

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 §2

För tid efter det att föreningen underrättats om att bostadsrätt övergått
till medlem i föreningen svarar den från vilken rätten övergått ej för de
förpliktelser sorn åligger innehavare av bostadsrätten.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om bostadsrätt genom
bodelning, arv. testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv eller vid
exekutiv försäljning eller offentlig auktion enligt 10, 12 eller 37 § övergått
till någon som ej är medlem i föreningen. Har i annat fall bostadsrätt
övergått till någon som ej är medlem, är den från vilken rätten övergått fri
från förpliktelser enligt första stycket för tid efter det att förvärvaren
antagits till medlem.

Om bostadsrätten efter uppsägning
enligt 33 § kan säljas på offentlig
auktion, är bostadsrättshavaren
inte skyldig att svara för förpliktelser
som åligger innehavare av bostadsrätten
för längre tid lin till det
månadsskifte som inträffar närmast
efter tre månader från det
bostadsrättshavaren blev skild från
lägenheten.

Förvärvaren svarar jämte den från vilken bostadsrätten övergått för
denne åvilande förpliktelser som innehavare av bostadsrätten, om ej annat
överenskommits mellan föreningen och förvärvaren.

Finns mellan föreningen och den
från vilken bostadsrätten till en bostadslägenhet
övergått ett annat avtal
som avser en nyttighet som har
ett omedelbart samband med användningen
av lägenheten och som
är av mindre betydelse i jämförelse
med den användningen, upphör
även det andra avtalet att gälla vid
den tidpunkt som anges i första och
andra styckena.

Finns mellan föreningen och den
från vilken bostadsrätten till en bostadslägenhet
övergått ett annat avtal
som avser en nyttighet som har
ett omedelbart samband med användningen
av lägenheten och som
är av mindre betydelse i jämförelse
med den användningen, upphör
även det andra avtalet att gälla vid
den tidpunkt som anges i första och
andra styckena. Har föreningen
sagt upp bostadsrättshavaren till
avflyttning enligt 33 §, skall dock
det andra avtalet upphöra att gälla
när bostadsrättshavaren enligt 36 §
är skyldig att avflytta.

37 §

Har bostadsrättshavaren blivit
skild från lägenheten till följd av
uppsägning i fall som avses i 33 §,
skall föreningen sälja bostadsrätten
på offentlig auktion så snart det kan
ske, om ej föreningen och bostadsrättshavaren
kommer överens om
annat. Försäljningen får dock anstå
till dess brist för vars avhjälpande
bostadsrättshavaren svarar blivit
botad.

Har bostadsrättshavaren blivit
skild från lägenheten till följd av
uppsägning i fall som avses i 33 §,
skall bostadsrätten säljas på offentlig
auktion så snart det kan ske, om
ej föreningen och bostadsrättshavaren
kommer överens om annat.
Försäljningen får dock anstå till
dess brist för vars avhjälpande bostadsrättshavaren
svarar blivit botad.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

44

2 Senaste lydelse 1984:698

Föreslagen lydelse

Av vad sorn influtit genom försäljningen
får föreningen, sedan ersättning
enligt 82 § tagits ut, uppbära
så mycket som behövs för att
täcka föreningens fordran hos bostadsrättsha
varén.

Har föreningen underrättats om pantsättning av en bostadsrätt, skall
föreningen, om bostadsrättshavarens obetalda avgifter till föreningen överstiger
en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer med betalningen
mer än två veckor från förfallodagen, utan dröjsmål underrätta panthavaren
därom. Försummas det. har föreningen vid försäljning enligt första
stycket företräde till betalning före panthavaren endast i fråga om belopp
som skulle ha betalats innan underrättelse skulle ha skett.

Nuvarande lydelse

Av vad som influtit genom försäljningen
får föreningen uppbära
så mycket som behövs för att täcka
föreningens fordran hos bostadsrättshavaren.
Vad som återstår tillfaller
denne.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

77 §

Tvist med anledning av upplåtelse
av nyttjanderätt enligt 1 §
(bostadsrättstvist) som ej ankommer
på hyresnämnds prövning skall
upptagas av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten är belägen.
Beträffande laga domstol i
bostadsrättstvist som skall prövas
enligt lagsökningslagen (1946:808)
eller handräckningslagen (1981:
847) finns bestämmelser i dessa lagar.

Tvist med anledning av upplåtelse
av nyttjanderätt enligt 1 §
(bostadsrättstvist) som ej ankommer
på hyresnämnds prövning skall
tas upp av den fastighetsdomstol
inom vars område fastigheten är belägen.
Beträffande laga domstol i
bostadsrättstvist som skall prövas
enligt lagsökningslagen (1946:808)
eller handräckningslagen (1981:
847) finns bestämmelser i dessa lagar.
Ärenden om förordnande av
god man enligt 80 § och mål om
klander av redovisning enligt 83 §
skall tas upp av tingsrätten i den ort
där fastigheten finns.

Offentlig auktion
80 §

Offentlig auktion enligt denna
lag skall hållas av en god man, som
på bostadsrättsföreningens begäran
förordnas av tingsrätten.

Den gode mannen skall i god tid
och på lämpligt sätt kungöra tid
och plats för auktionen. Bostadsrättshavaren.
föreningen och kända
borgenärer vilkas rätt beror av
försäljningen skall i god tid underrättas
särskilt.

Vid förrättningen skall föras protokoll.

45

5 Riksdagen 1986/87. 19 sami. Nr 13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse
81 §

Innan budgivningen inleds skall
den gode mannen redovisa villkoren
för försäljningen samt lämna
övriga upplysningar som är av betydelse
för denna. Inrop får inte
godtas om det är uppenbart att avsevärt
högre köpeskilling kan uppnås.

Köpeskillingen skall betalas genast,
om inte andra villkor fastställts
före försäljningen. Tillträde
får inte ske förrän full betalning har
erlagts. När den gode mannen har
mottagit betalningen, skall han utfärda
köpebrev.

Sker inte inrop eller godtas inte
detta eller betalas inte köpeskillingen
enligt fastställda villkor, skall ny
auktion hållas. Sker det inte något
inrop vid en ny auktion, övergår
bostadsrätten utan lösen genast till
föreningen.

God man har rätt till skälig ersättning
för arbete, tidsspillan och
utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen
får före varje annan
fordran tas ut ur den köpeskilling
som inflyter vid försäljningen. I den
mån köpeskillingen inte förslår,
skal! ersättningen i stället betalas
av bostadsrättsföreningen, men
bostadsrättshavaren skall slutligt
svara för ersättningen.

§

Köpeskillingen skall fördelas och
redovisas av den gode mannen så
snart som möjligt. Utbetalningen
av medel får dock anstå om tvist
råder om vem som är betalningsberättigad
och säkerhet inte ställs.
Protokollet med redovisningen
skall delges bostadsrättshavaren,
föreningen och berörda borgenärer.

Vill någon klandra redovisningen
skall talan väckas inom tre månader
från den dag den klandrande
fick del av protokollet. Klandras
inte redovisningen inom denna tid
är rätten till talan förlorad.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

46

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)' om förvärv av hyresfastighet
m. m. skall ha följande lydelse.

2 §2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förvärvstillstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun
eller kommunalförbund,

2. om staten, kommun, landstingskommun, kommunalförbund, aktiebolag,
som helt ägs av kommun eller landstingskommun, allmännyttigt bostadsföretag,
folkrörelsekooperativ riksorganisation eller regional folkrörelsekooperativ
organisation av bostadsrättsföreningar eller
bostadsrättsförening ansluten till sådan organisation är förvärvare,

2 a. om egendomen i annat fall än
som anges under 2 förvärvas av en
bostadsrättsförening och föreningen
har fattat beslut om förvärvet i den
ordning som föreskrivs i 60 a § bostadsrättslagen
(1971:479),

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt
ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att
åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra
egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m. m.,

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast
egendom m. m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.1 fråga om förvärv som skett före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

1 Lagen omtryckt 1979:307.

2 Senaste lydelse 1983:438.

47

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Härigenom föreskrivs att 7/bch 10 §§ lagen (1982: 352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

Hembud sker hos hyresnämnden
genom skriftlig anmälan av fastighetsägaren.
Fastighetsägaren skall
härvid ge in ett av honom undertecknat
skriftligt förslag till köpeavtal
som skall innehålla uppgift om
köpeskillingen för den hembjudna
egendomen och övriga villkor för
förvärvet.

Om det för en överlåtelse behövs
makes samtycke enligt 6kap. 4§
giftermålsbalken, skall makens
samtycke ges till avtalsförslaget.

Hembud sker hos hyresnämnden
genom skriftlig anmälan av fastighetsägaren.
Fastighetsägaren skall
härvid ge in ett av honom undertecknat
skriftligt förslag till köpeavtal
som skall innehålla uppgift om
köpeskillingen för den hembjudna
egendomen och övriga villkor för
förvärvet. Om det för en överlåtelse
behövs makes samtycke enligt
6 kap. 4 § giftermålsbalken, skall
makens samtycke ges till avtalsförslaget.

Om ett hembud inte uppfyller vad
som föreskrivs i första stycket, skall
hyresnämnden förelägga fastighetsägaren
att avhjälpa bristen
inom viss tid. Efterkommer fastighetsägaren
föreläggandet, anses
hembud ha skett den dag då bristen
avhjälptes. Efterkommer fastighetsägaren
inte föreläggandet, får
hembudet avvisas.

10 §

Hembudet antas genom att bostadsrättsföreningen
inom tre månader
från den dag då hembudet
skedde skriftligen anmäler till hyresnämnden
att föreningen beslutat
att förvärva den hembjudna egendomen
på de villkor som anges i
fastighetsägarens förslag till köpeavtal.
Fastighetsägaren skall av
hyresnämnden underrättas om att
hembudet har antagits.

Hembudet antas genom att bostadsrättsföreningen
inom tre månader
från den dag då hembudet
skedde skriftligen anmäler till hyresnämnden
att föreningen beslutat
att förvärva den hembjudna egendomen
på de villkor som anges i
fastighetsägarens förslag till köpeavtal.
När anmälan har kommit
in prövar nämnden om hembudet
rätteligen har antagits.

Om bostadsrättsföreningen inom den tid som anges i första stycket
skriftligen anmäler till hyresnämnden att föreningen är intresserad av att
förvärva den hembjudna egendomen, förlängs tiden för att anta hembudet
til! sex månader från den dag då hembudet skedde. Fastighetsägaren skall
av hyresnämnden underrättas härom.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

48

Nuvarande lydelse

Hembudet upphör att gälla, om
det inte antas inom föreskriven tid
och på föreskrivet sätt.

Föreslagen lydelse

Hembudet upphör att gälla, om
det inte antas inom föreskriven tid
och på föreskrivet sätt eller när
bostadsrättsföreningen skriftligen
underrättat hyresnämnden om att
den inte antar hembudet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

BoU 1986/87:13

Bilaga 1

49

Reservanternas
1 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)'

Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1971:479) att 11 a, 14,
60 a och 62 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

11 a §

Sådana villkor för medlemsskap är utan verkan som innebär att den till
vilken bostadsrätt övergår skall utses av någon annan än bostadsrättshavaren
eller godkännas i annan ordning än som enligt denna lag gäller för
inträde i en bostadsrättsförening.

Bestämmelsen i första stycket utgör
inte hinder mot att i stadgarna ta
in förbehåll om återköps- eller lösningsrätt
enligt 14 §.

14 §2

I stadgarna kan tas in förbehåll att vid övergång av bostadsrätt till annan
lägenhet än bostadslägenhet föreningen eller medlemmarna skall ha rätt att
lösa bostadsrätten. Stadgarna skall i så fall ange i vilken ordning lösningsrätten
skall tillkomma föreningen eller medlemmarna, inom vilken tid lösningsrätten
skall göras gällande hos förvärvaren samt efter vilka grunder
ersättning för bostadsrätten skall bestämmas och inom vilken tid den skall
betalas.

En bostadsrättsförening som är
ansluten till en folkrörelsekooperativ
riksorganisation får i sina stadgar ta
in förbehåll enligt första stycket även
för bostadslägenheter. Sådant förbehållfår
gälla tillförmån förföreningen,
folkrörelsekooperativ organisation
som denna tillhör eller medlemmarna.
Förbehållet får avse rätt att
inom högst tre år från upplåtelsen
återköpa eller lösa bostadsrätten
från bostadsrättshavaren eller någon
som förvärvat bostadsrätten. I övrigt
gällerförsta stycket andra meningen.

BoU 1986/87:13

Bilaga 2

Tillhör reservationerna
5, 15, 18 och
19 (m, fp, c)

1 Lagen omtryckt 1982:353.

2 Senaste lydelse 1985:182.

50

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

60 a §3

En bostadsrättsförenings beslut En bostadsrättsförenings beslut
om förvärv av hyresfastighet för om förvärv av hyresfastighet för

ombildning av hyresrätt till bo- ombildning av hyresrätt till bostadsrätt
skall fattas på förenings- stadsrätt skall fattas på föreningsstämma.
Beslutet skall biträdas av stämma. Beslutet skall biträdas av

hyresgästerna i minst två tredjedelar hyresgästerna i minst hälften av de

av de uthyrda lägenheter som om- uthyrda lägenheter som omfattas av

fattas av förvärvet. Dessa hyresgäs- förvärvet. Dessa hyresgäster skall

ter skall vara medlemmar i bostads- vara medlemmar i bostadsrättsföre rättsföreningen.

ningen.

Vid beräkningen av antalet lägenheter bortses från garage, lager och andra
lägenheter som i första hand används som förvaringsutrymmen.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur beräkningen
av rösterna har skett och hållas tillgängligt för hyresgästerna och
fastighetsägaren.

Innan beslut om fastighetsförvärv fattas, skall sådan ekonomisk plan
som avses i 4 § upprättas och hållas tillgänglig för hyresgästerna. Till planen
skall fogas ett besiktningsprotokoll, som visar fastighetens skick. Planen
skall även vara försedd med intyg enligt 4 §.

Beslut om förvärv i strid med första stycket är ogiltiga. Detsamma gäller
beslut om förvärv som fattats utan att ekonomisk plan varit tillgänglig enligt
fjärde stycket. Om likväl förvärv har skett enligt beslutet och lagfart har
meddelats, skall dock vad nu sagts ej gälla.

I fråga om bostadsrättsförening- I fråga om bostadsrättsföreningar
som är anslutna till en folkrörelse- ar som är anslutna till en riksorgani kooperativ

riksorganisation gäller sation eller regional organisation för

denna paragraf endast om fastig- bostadsrättsföreningar gäller denna

hetsförvärvet sker enligt lagen paragraf endast om fastighetsför (1982:352)

om rätt till fastighetsför- värvet sker enligt lagen (1982:352)

värv för ombildning till bostadsrätt. om rätt till fastighetsförvärv för om bildning

till bostadsrätt.

62 §«

Beslut om ändring av bostadsrättsförenings stadgar är giltigt endast om
samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattas på två på
varandra följande föreningsstämmor och på den stämma som hålles sist
biträtts av minst två tredjedelar av de röstande. Om beslutet avser ändring
av de grunder enligt vilka årsavgift skall beräknas, fordras dock att på den
stämma som hålles sist beslutet biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande.
Innebär beslutet att medlems rätt till föreningens behållna tillgångar vid
dess upplösning inskränkes, fordras att beslutet på sista stämman biträtts av
samtliga röstande.

BoU 1986/87:13

Bilaga 2

' Senaste lydelse 1983:400.
4 Senaste lydelse 1983:400.

51

BoU 1986/87:13

Bilaga 2

Är för giltighet av beslut enligt denna paragraf ytterligare villkor bestämt
i stadgarna, gäller även det.

Har på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande
i stadgarna intagits föreskrift att viss bestämmelse ej får ändras utan
regeringens medgivande, får föreskriften ej ändras utan sådant medgivande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

Nuvarande lydelse

Beslut varigenom medlems rätt
att överlåta bostadsrätt inskränkes
eller förbehåll enligt 14 § införes är
giltigt endast om samtliga bostadsrättshavare
vilkas rätt beröres av
ändringen samtyckt till beslutet.

Reservanternas förslag

Beslut varigenom medlems rätt
att överlåta bostadsrätt inskränkes
eller förbehåll om lösningsrätt enligt
14 § införes är giltigt endast om
samtliga bostadsrättshavare vilkas
rätt beröres av ändringen samtyckt
till beslutet.

52

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:1132)' om förvärv av hyresfastighet
m. m. skall ha följande lydelse.

2 §2

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Förvärvstiilstånd fordras inte

1. om egendomen förvärvas från staten, kommun, landstingskommun
eller kommunalförbund.

2. om staten, kommun, lands- 2. om staten, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, tingskommun, kommunalförbund,

aktiebolag, som helt ägs av kom- aktiebolag, som helt ägs av kommun
eller landstingskommun, all- mun eller landstingskommun, allmännyttigt
bostadsföretag, folkrö- männyttigt bostadsföretag eller en

relsekooperativ riksorganisation eller riksorganisation eller regional orga regional

folkrörelsekooperativ orga- nisa t ion för bostadsrättsföreningar

nisation av bostadsrättsföreningar är förvärvare,

eller bostadsrättsförening ansluten
till sådan organisation är förvärva re’

2 a. om egendomen förvärvas av

en bostadsrättsförening och föreningen
är ansluten till en sådan organisation
för bostadsrättsföreningar
som anges under 2 eller, i annat fall,
föreningen har fattat beslut om förvärvet
i den ordning som föreskrivs i
60 a § bostadsrättslagen (1971:479),

3. om egendomen enligt medgivande av regeringen förvärvas för kyrkligt
ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970:939) om förvaltning av
kyrklig jord,

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning som regeringen fastställt är skyldig att
åter avyttra egendomen,

5. om förvärvaren är gift med överlåtaren och inte heller om förvärvaren
eller, när makar förvärvar gemensamt, någon av dem är överlåtarens avkomling,
allt under förutsättning att överlåtaren inte är skyldig att avyttra
egendomen enligt 6 § eller enligt 3 kap. 1 § lagen (1982:618) om utländska
förvärv av fast egendom m. m.,

6. om förvärvet skall prövas enligt lagen om utländska förvärv av fast
egendom m. m.,

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.1 fråga om förvärv som skett före
ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

BoU 1986/87:13

Bilaga 2

1 Lagen omtryckt 1979:307.

2 Senaste lydelse 1983:438.

53

3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:81) om fastighetsmäklare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1984:81) om fastighetsmäklare skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

Vad som föreskrivs om fastigheter i denna lag skall också tillämpas på de
övriga förmedlingsobjekt som anges i 1 §. Vid förmedling av arrende eller
hyra tillämpas dock ej 12,15 eller 16 §. Vid förmedling av nyttjanderätt skall
vad som sägs om säljare avse den som överlåter eller upplåter nyttjanderätten
och vad som sägs om köpare avse motparten.

Denna lag skall inte tillämpas på Denna lag skall inte tillämpas på
den som förmedlar enbart bostads- den som förmedlar enbart bostadsrätter
som upplåts av bostadsrätts- rätter som upplåts av bostadsrättsförening
ansluten till folkrörelse- förening ansluten till en riksorgani kooperativ

riksorganisation eller till sation eller regional organisation för

regional sådan organisation av bo- bostadsrättsföreningar,

stadsrättsföreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

BoU 1986/87:13

Bilaga 2

54

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

BoU 1986/87:13

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

Lagen gäller inte om egendomen Lagen gäller inte om egendomen

ägs av staten, kommun, landstings- innehåller färre än tre lägenheter.

kommun, kommunalförbund, allmännyttigt
bostadsföretag eller aktiebolag
som helt ägs av en kommun
eller landstingskommun. Lagen gäller
inte heller om egendomen innehåller
färre än fem lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas som lägenhet
varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt och självständigt användas
som bostad eller för annat ändamål. Från garage, lager och andra lägenheter
som i första hand används som förvaringsutrymmen bortses.

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för ombildning
av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till inskrivningsmyndigheten
för anteckning i fastighetsboken. Intresseanmälan skall för hyresgästernas
räkning göras av en bostadsrättsförening.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst hälften av
de uthyrda lägenheterna skriftligen
har förklarat sig intresserade av en
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.

1987.

Till anmälan skall fogas intyg av
föreningens styrelse om antalet lägenheter
i den fasta egendom som
omfattas av anmälningen samt om
att hyresgästerna i minst två tredjedelar
av de uthyrda lägenheterna
skriftligen har förklarat sig intresserade
av en ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli

55

BoU 1986/87:13
Bilaga 3

Tillhör reservation
3 (fp)

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

67 §

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av
anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens
ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 4, 33—35,
37, 40, 46 — 54, 55 a eller 66 §, såvida överenskommelsen har formen av
kollektivavtal och på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av organisation
som enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet är att
anse såsom central arbetstagarorganisation.

Sådana hyresvillkor i kollektivavtal
som avses i första stycket får tillämpas
även när en hyresgäst som
inte är medlem i den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen sysselsätts
i arbete som avses med avtalet,
om

1. arbetsgivaren är bunden av kollektivavtalet,

2. hyresvärden och hyresgästen är
överens om att villkoren skall tilllämpas.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987.

2. Den nya lydelsen av 12 kap. 67 § skall tillämpas även i fråga om hyresavtal
som ingåtts före ikraftträdandet.

Reservanternas
Förslag till
Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 67 § jordabalken1 skall ha följande lydelse.

' Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

56

Innehållsförteckning BoU 1986/87:13

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 6

1 Inledning 6

2 Tjänste- och personalbostäder 6

2.1 Tjänstebostäder med bostadstvång 6

2.2 Fastighetsskötarbostäder 6

2.2.1 Propositionen 6

2.2.2 Motionerna ' 8

2.2.3 Utskottets bedömning 9

2.3 Rätten att reglera hyresvillkor i kollektivavtal 10

2.3.1 Propositionen 10

2.3.2 Motionerna 12

2.3.3 Utskottets bedömning 13

2.4 Försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion 14

2.5 Bostadsrättsorganisationernas ställning i lagstiftningen 14

2.5.1 Propositionen 14

2.5.2 Motionerna 15

2.5.3 Utskottets bedömning 17

2.6 Förfarandet enligt lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt 18

2.7 Ikraftträdande 18

2.8 Motioner om ändringar i hyreslagen, tillståndslagen, bostadsrättslagen
och ombildningslagen 19

2.8.1 Hyreslagen 19

2.8.2 Tillståndslagen 19

2.8.3 Bostadsrättslagen 21

2.8.4 Ombildningslagen 22

3 Hemställan 24

57

Reservationer BoU 1986/87:13

1 Hyresförhållandet för fastighetsskötare (m, fp, c) 27

2 Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring

av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande
regler (vpk) 27

3 Möjligheter att i kollektivavtal reglera hyresvillkor samt ändring

av villkor i kollektivavtal som strider mot hyreslagens tvingande
regler (fp) 28

4 Prövning av tvister som rör kollektivavtals hyresbestämmelser

(vpk) 29

5 Tillståndsplikt för folkrörelsekooperativ riksorganisation m. m.,

förbehåll om förköpsrätt, s. k. hembud och bostadsrättslagens
krav på kvalificerad majoritet (m, fp, c) 29

6 Övergångsbestämmelser (m, fp, c) 32

7 Övergångsbestämmelser (vpk) 33

8 Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras (m) 33

9 Hyresgästernas ställning när ombyggnad planeras (vpk) 33

10 Förvärv av aktier och andelar som skall prövas enligt tillståndslagen
(m, fp) 34

11 Utvärdering av tillståndslagen (m, fp) 34

12 Förvärvstillstånd (m, fp, c) 35

13 Dubbelupplåtelse (m) 35

14 Lån för köp av bostadsrättslägenhet (m, fp, c) 35

15 Undantaget i 2 § ombildningslagen avseende de allmännyttiga bostadsföretagen
(m, fp, c) 36

16 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande lägenheter

som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen (s) 36

17 Ombildning från hyresrätt till bostadsrätt beträffande lägenheter

som tillhör de allmännyttiga bostadsföretagen (vpk) 37

18 Undantag från ombildningslagen om fastigheten innehåller färre

än tre lägenheter (m, fp, c) 38

19 Kvalificerad majoritet enligt ombildningslagen (m, fp, c) 38

20 Priskontroll vid försäljning av egnahem och bostadsrätter (m, fp,

c) 39

Bilaga 1

Utskottets lagförslag 40

Bilaga 2

Reservanters (m, fp, c) lagförslag 50

Bilaga 3

Reservanters (fp) lagförslag 56

58