Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1986/87:3

om semester 1986/87:3

Sammanfattning

I betänkandet behandlas olika frågor om semester. Det gäller bl. a. en
teknisk översyn av semesterlagen, inrättande av en semesterlönefond,
villkoren för sparad semester, jordbrukarnas och dagbarnvårdarnas semestervillkor
samt möjligheterna för föräldrar till handikappade eller svårt sjuka
barn att erhålla längre semester.

Samtliga motioner avstyrks av utskottet med hänvisning till främst det
pågående arbetet i den av regeringen tillsatta semesterkommittén. Till
betänkandet har fogats två reservationer från vpk:s representant i utskottet.
Det gäller dels inrättande av en semesterlönefond, dels ändring av semesterlagens
bestämmelser om sparad semester.

Motionerna

1985/86:A705 av Ingegerd Anderlund och Birthe Sörestedt (s), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller att den nyligen tillsatta semesterkommittén
får i uppdrag att utreda frågan om dagbarnvårdarnas rätt till semesterledighet.

1985/86:A708 av Marianne Karlsson (c), vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att föräldrar till handikappade eller svårt sjuka barn ges rätt
till längre semester.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1985/86: Sf219.

1985/86:A736 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk), vari yrkas att

1. riksdagen beslutar om införande av en semesterlönefond och hos
regeringen begär förslag därom enligt vad i motionen anförs,

2. riksdagen beslutar att sparad semesterledighet skall kunna tas ut även
under juni-augusti och antar följande förslag till ändring i semesterlagen
(1977:480) att gälla från den 1 juli 1985:

1 Riksdagen 1986/87.18saml. Nr3

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

AU 1986/87:3

21 §

Önskar arbetstagare samtidigt få Önskar arbetstagare samtidigt få
ut minst fem sparade semesterdagar, ut minst fem sparade semesterdagar,

skall dessa och hela semesterledig- skall dessa och hela semesterledigheten
för semesteråret utgå i en heten för semesteråret utgå i en

följd, om ej annat har avtalats. följd, om ej annat har avtalats. Ar betstagare

har även rätt att i anslutning
till huvudsemestern taga i anspråk
sparade semesterdagar under
juni-augusti.

1985/86:A744 av Börje Hörnlund m. fl. (c), vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att kommittén (A 1985:04) för översyn av
semestervillkoren får tilläggsdirektiv att även behandla semesterfrågan för
Sveriges animalieproducenter i enlighet med de riktlinjer som anförs i
motionen.

1985/86:A748 av Alf Wennerfors m. fl. (m), vari yrkas att

24. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts angående översyn av semesterlagen (1977:480).

Yrkandena 1—23 och 25 behandlas i senare betänkanden.

Bakgrund

Nuvarande lag om semester är från år 1977. Lagen ger rätt till 25
semesterdagar under semesteråret. Detta löper från den 1 april till den 31
mars. Rätten till ledighet behöver inte ha tjänats in i förväg, men för att få ut
semesterlön måste arbetstagaren ha tjänat in sådan lön året före semesteråret,
det s. k. intjänandeåret. Lagens regler innebär alltså att man kan få
semesterledighet utan semesterlön. Denna uppgår till 12 % av den lön som
arbetstagaren har uppburit under intjänandeåret. Av betydelse för semesterlönens
storlek är även bestämmelserna om semesterlönegrundande frånvaro.
Sådan frånvaro är bl. a. viss utbildning och militärtjänst.

Lagen ger rätt till sammanhängande semesterledighet om minst fyra
veckor under sommarmånaderna. Möjlighet finns att spara semesterdagar
till kommande år.

Semesterlagen innehåller såväl bestämmelser som är tvingande som
bestämmelser som kan ersättas av föreskrifter genom kollektivavtal.

Regeringen bemyndigade i augusti förra året arbetsmarknadsministern att
tillsätta en kommitté för översyn av semestervillkoren (1985:41). Kommitténs
huvudsakliga uppgift är att överväga en utjämning av semesterförmånerna
genom lagstiftning mot bakgrund av skillnaderna i dessa förmåner
mellan olika arbetstagargrupper. I direktiven pekas i det avseendet på att
stora grupper av arbetstagare genom avtal är tillförsäkrade väsentligt längre
semester än som följer av lagen. Därvid nämns offentligt anställda och
tjänstemän på den privata arbetsmarknaden. Även andra frågor skall
övervägas, bl. a. den enskildes möjligheter att påverka semesterns förläggning
samt frågan om att sammanföra olika slag av befintliga ledighetsregler
till ett mer generellt system.

Utskottet

I motion 1985/86:A748 av Alf Wennerfors m. fl. (m) föreslås en översyn av
semesterlagen. Motionärerna framhåller att semesterlagen är ohanterlig.
Även om tillkomsten av kollektivavtal på större delen av arbetsmarknaden
har kunnat skapa en rimlig hantering av frågor rörande de anställdas
semester, drabbas många företag som inte har ständig tillgång till juridisk
expertis av tolkningssvårigheter. Det borde mot den bakgrunden vara en
angelägen uppgift för semesterkommittén att också utreda de tekniska
frågorna syftande till en förenkling av lagen.

Som ovan nämnts pågår en översyn av semesterlagen i en av regeringen
utsedd kommitté med bl. a. de politiska partierna representerade. Enligt vad
utskottet inhämtat innefattar arbetet även tekniska överväganden beträffande
lagen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet den aktuella motionen i
denna del.

I motion 1985/86:A736 av Lars-Ove Hagberg m.fl. (vpk) yrkas att
riksdagen skall föreslå inrättande av en allmän semesterlönefond. Motionärerna
framhåller bl. a. att det finns stora grupper i samhället som med
nuvarande regler för semesterlön inte har råd till en meningsfull semester.
Det gäller främst långtidsarbetslösa och lågavlönade. Det är därför angeläget
att ett semesterstöd införs. En allmän semesterlönefond erbjuder därvid
enligt motionen de bästa formerna för ett sådant stöd. En semesterlönefond
bör därför snarast inrättas. Slutligen föreslås även en förbättring av
semesterförmånerna på så sätt att arbetslöshetsersättningen skall vara
semesterlönegrundande.

Frågan om en semesterlönefond behandlades i regeringens skrivelse till
riksdagen 1984/85:67, i vilken det framhölls att en sådan fond är en viktig
reformfråga men att vissa andra semesterreformer i dagsläget bör behandlas
med förtur. Detta synsätt präglade därefter också regeringens direktiv för
den utredning som tillkallades år 1985. Det finns enligt utskottets mening inte
anledning att på grundval av vad som sägs i motion A736 ändra på den
prioriteringen. Näraliggande frågor är emellertid föremål för överväganden i
semesterkommittén.

Utskottet utgår slutligen från att frågan om att göra arbetslöshetsersättningarna
semesterlönegrundande aktualiseras inom ramen för semesterkommitténs
arbete eller i samband med pågående överväganden i arbetstidsfrågorna
i regeringens kansli. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1985/86:A736 i aktuella delar.

I motion A736 av Lars-Ove Hagberg m. fl. (vpk) begärs vidare ändring av
semesterlagens bestämmelser om sparad semester. Motionärerna föreslår att
riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till ändring av 21 §
semesterlagen innebärande att en arbetstagare som har sparad semester skall
ha rätt att ta ut de sparade semesterdagarna i anslutning till huvudsemestern
under månaderna juni-augusti. Motionärerna hänvisar härvid till ett
avgörande i arbetsdomstolen som innebär att sparad semester inte får
förläggas till tiden juni-augusti, exempelvis en fyraveckorssemester i juli
månad. Detta kan enligt motionärerna inte överensstämma med andemeningen
i semesterlagen om att tillskapa möjlighet till en lång sammanhängande
semester.

AU 1986/87:3

Beträffande reglerna om sparad semester vill utskottet hänvisa till att
semesterkommitténs arbete innefattar frågorna om den enskildes möjligheter
att själv påverka förläggningen av semestern för såväl längre perioder som
enstaka dagar liksom i vilken grad arbetstagarna kan utnyttja möjligheterna
att spara den femte semesterveckan till längre sammanhängande ledighetsperioder.
Med hänvisning härtill avstyrks det aktuella yrkandet i motion
A736.

Börje Hörnlund m. fl. (c) aktualiserar i motion 1985/86:A744 jordbrukarnas
semestervillkor och föreslår att semesterkommittén bör få i tilläggsdirektiv
att även behandla semesterfrågan för Sveriges animalieproducenter.
Motionärerna pekar bl. a. på de positiva konsekvenserna av förbättrade
semestervillkor för de aktuella jordbrukarna. Här nämns bl. a. minskade
sociala klyftor, ökade möjligheter för ungdomar att gå in i näringen samt ett
betydande antal nya sysselsättningstillfällen.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna beträffande
jordbrukarnas behov av semester. Frågan om semestervillkoren för jordbrukare
har behandlats vid flera tillfällen de senaste åren av såväl arbetsmarknadsutskottet
som jordbruksutskottet i anslutning till bl. a. motioner om det
s. k. avbytarsystemet som är av central betydelse för jordbrukarnas möjlighet
till semesteruttag. Jordbrukarna faller nämligen utanför tillämpningsområdet
för nuvarande semesterlagstiftning eftersom de inte är arbetstagare.
Arbetsmarknadsutskottet anförde hösten 1984 i fråga om avbytarsystemet
(AU 1984/85:6 s. 12) att det givetvis är angeläget att målet för avbytarservicen,
nämligen att samtliga familjelantbrukare liksom andra jämförbara
grupper yrkesverksamma skall kunna beredas regelbunden ledighet och
semester, uppnås så snart som möjligt. Enligt utskottets uppfattning borde
dock takten i uppbyggnaden och formerna härför alltjämt bestämmas på
grundval av vad man kan komma överens om i samband med de årligen
återkommande överläggningarna rörande priserna på jordbruksprodukter.
Arbetsmarknadsutskottet avstyrkte med hänvisning härtill motionens krav
på utbyggnad av avbytarsystemet. Jordbruksutskottet avstyrkte därefter
våren 1985 (JoU 1984/85:33 s. 42) ytterligare motionsyrkanden beträffande
inriktningen av avbytarsystemet.

Utskottet vill tillägga att ledighetsvillkoren för olika yrkesgrupper, bl. a.
jordbrukarna, skall kartläggas av semesterkommittén. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1985/86:A744.

I motion 1985/86: A708 av Marianne Karlsson (c) föreslås längre semester
för föräldrar till handikappade eller svårt sjuka barn. Motionären pekar bl. a.
på de problem som uppstår för de aktuella familjerna när familjemedlemmar
blir sjuka.

Med hänvisning till semesterkommitténs arbete avstyrker utskottet det här
aktuella yrkandet. Härutöver vill utskottet erinra om den förbättring av
föräldraförsäkringen för föräldrar med handikappade eller kroniskt sjuka
barn i åldern 12—16 år som trädde i kraft den 1 juli 1985. Föräldrarna kan
fr. o. m. den tidpunkten ta ut föräldrapenning upp till 60 dagar. Dessförinnan
gällde detta endast fram till dess barnet fyllt 12 år.

Slutligen behandlar utskottet motion 1985/86:A705 av Ingegerd Anderlund
(s) och Birthe Sörestedt (s) i vilken yrkas att semesterkommittén bör få i

AU 1986/87:3

uppdrag att utreda frågan om dagbarnvårdarnas rätt till semesterledighet.

Dagbarnvårdarna har i dag lagenlig rätt till semesterlön men inte till
semesterledighet. Skälet härtill är - som också motionärerna framhåller - att
dagbarnvårdarna civilrättsligt betraktas som s. k. okontrollerade arbetstagare,
eftersom de utför sitt arbete i sitt hem eller annars under sådana
förhållanden att det inte kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över
arbetet.

Utskottet har inhämtat att Kommunförbundet rekommenderat kommunerna
att bevilja dagbarnvårdarna fem veckors semester. Ledigheten är
därvid förknippad med löneavdrag, och semesterlön utgår med 12 % av
årslönen.

Då frågan om dagbarnvårdarnas semesterförmåner dels omfattas av
semesterkommitténs uppdrag, dels kan bli föremål för förhandlingar mellan
de berörda parterna på den kommunala arbetsmarknaden är någon ytterligare
åtgärd med anledning av motionen inte påkallad. Motion 1985/86:A705
avstyrks därför av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en översyn av semesterlagen

att riksdagen avslår motion 1985/86:A748 yrkande 24,

2. beträffande inrättande av en allmän semesterlönefond m. m.
att riksdagen avslår motion 1985/86:A736 yrkande 1,

3. beträffande ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester

att riksdagen avslår motion 1985/86:A736 yrkande 2,

4. beträffande jordbrukarnas semestervillkor
att riksdagen avslår motion 1985/86:A744,

5. beträffande längre semester för föräldrar till handikappade eller
svårt sjuka barn

att riksdagen avslår motion 1985/86:A708,

6. beträffande dagbarnvårdarnas rätt till semesterledighet
att riksdagen avslår motion 1985/86:A705.

Stockholm den 7 oktober 1986

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Alf Wennerfors (m), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson
(s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Sonja Rembo (m), Inge Carlsson (s),
Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Sigge Godin (fp)
och Erik Holmkvist (m).

AU 1986/87:3

Reservationer

AU 1986/87:3

1. Inrättande av allmän semesterlönefond m. m. (mom. 2)
Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Frågan om”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Inrättandet av en allmän semesterlönefond och möjligheten att göra
arbetslöshetsersättningarna semesterlönegrundande är frågor som varit
aktuella sedan slutet av 1970-talet utan att en lösning har kunnat uppnås.
Detta har också påtalats av bl. a. LO. Utskottet anser mot den bakgrunden i
likhet med motionärerna att det är märkligt att dessa frågor inte ingår i
direktiven för semesterkommittén.

Behovet av en semesterlönefond är minst lika uttalat i dag som när tanken
på en sådan fond första gången väcktes. Det finns nämligen i dag stora
grupper i samhället som med nuvarande regler för semesterlön inte har råd
till en meningsfull semester. Det är därför angeläget att ett semesterstöd
införs för dessa grupper. Som framhålls i vpk-motionen 1985/86:A736
erbjuder en allmän semesterlönefond de bästa formerna för ett sådant stöd.

Mot den angivna bakgrunden bör riksdagen begära att regeringen i
tilläggsdirektiv till semesterkommittén klart anger att de här aktuella
frågorna, dvs. inrättande av en allmän semesterlönefond och möjligheten att
göra arbetslöshetsersättningarna semesterlönegrundande, skall innefattas i
kommitténs uppdrag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande inrättande av allmän semesterlönefond m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A736 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester (mom. 3)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som börjar med ”Beträffande
reglerna” och slutar med ”motion A736” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i vpk-motionen A736 att rättsläget
beträffande arbetstagare som har sparat semester bör ändras genom att
riksdagen antar det i motion A736 framlagda förslaget. Bakgrunden till
förslaget är att det genom ett avgörande i arbetsdomstolen har fastslagits att
arbetstagare som har sparat semesterdagar kan hindras av arbetsgivaren att
ta ut den sparade semestern i anslutning till huvudsemestern under sommarmånaderna
- såvida den inte förläggs till början av juni eller slutet av augusti.
Detta strider mot de tankar på att ge arbetstagarna möjlighet till en lång,
sammanhängande semester som ligger bakom reglerna om sparad semester.
Arbetstagare med sådan semester måste rimligen ha möjlighet att ta ut denna
i anslutning till den ordinarie semestern även om den tas ut under exempelvis

fyra veckor i juli. Rättsläget på denna punkt bör ändras genom att riksdagen
antar det i motion 1985/86:A736 framlagda lagförslaget.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ändring av semesterlagens bestämmelser om sparad
semester

att riksdagen med bifall till motion 1985/86:A736 yrkande 2 antar
följande lagförslag:

Förslag till
Lag om ändrad lydelse av 21 § semesterlagen
(1977:480)

Härigenom föreskrivs att 21 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Önskar arbetstagare samtidigt få ut minst fem sparade semesterdagar, skall
dessa och hela semesterledigheten för semesteråret utgå i en följd, om ej
annat har avtalats.

Arbetstagare har även rätt att i
anslutning till huvudsemestern taga i
anspråk sparade semesterdagar under
juni-augusti.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1987.

AU 1986/87:3