Arbetsmarknadsutskottets
betänkande

1986/87:2

om statlig personalpolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sex motioner från det förra riksmötet berörande
olika sidor av den statliga personalpolitiken. Två av motionerna gäller
ersättningsfrågor, nämligen arvodena för statliga förtroendeuppdrag resp.
nattraktamentet i det allmänna reseavtalet. Två andra motioner avser
utlandstjänstgöring. Den ena tar sikte på tjänstgöring i enskilda organisationers
biståndsarbete. Den andra aktualiserar ersättningsvillkoren vid invaliditet
efter sjukdom eller skada. En motion tar upp meritvärdet av kunskaper i
finska språket vid anställning i den offentliga sektorn. Slutligen förespråkas i
en motion möjlighet att i efterhand ge utmärkelsen För nit och redlighet i
rikets tjänst till vissa pensionerade tjänstemän.

Utskottet har vid sina överväganden inte funnit det påkallat att föreslå
någon åtgärd med anledning av motionerna.

Motionerna

1985/86:A802 av Gunhild Bolander (c), vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen vidtar åtgärder för att förbättra invaliditetsskyddet vid tjänstgöring
utomlands för statstjänstemän och i synnerhet för svensk FN-personal.

1985/86:A805 av Elisabeth Fleetwood (m), vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om vidtagande av sådan åtgärd, att bl. a. vissa
pensionsavgångna statstjänstemän i efterhand kan tilldelas medaljen För nit
och redlighet i rikets tjänst, därest de enligt tidigare praxis varit uteslutna
från att få något slag av statlig hedersbevisning.

1985/86:A806 av Ingrid Sundberg och Gunnel Jonäng (m, c), vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att underlätta enskilda
organisationers anställning av biståndsarbetare genom ändring av reglerna
för tjänstledighet och meritvärdering av statligt anställd personal vid sådan
tjänstgöring.

1985/86:A807 av Per-Richard Molén (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om höjning av
nattraktamentet.

AU 1986/87:2

1 Riksdagen 1986187.18sami. Nr 2

1985/86:A808 av Alf Svensson (c), vari yrkas att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära lagförslag angående kunskaper i finska språket som merit
vid anställning inom den offentliga sektorn.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1985/86:Ub832.

1985/86:A809 av Margareta Gard (m), vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en översyn
av ersättning till offentligt anställda med statliga förtroendeuppdrag.

Utskottet

Utskottet behandlar i den följande framställningen sex motioner från den
allmänna motionstiden under det närmast föregående riksmötet. Motionerna
berör olika delar av den statliga personalpolitiken.

Ersättningsfrågor

Två av de föreliggande motionerna aktualiserar ersättningsfrågor. Den ena
motionen, 1985/86: A809 av Margareta Gard (m), gäller ersättningarna för
statliga förtroendeuppdrag. Motionären önskar en översyn av dessa ersättningar
i de fall det är fråga om uppdrag åt offentligt anställda och hänvisar
särskilt till att anställda hos kommunerna kan ekonomiskt förlora på att åta
sig ett offentligt uppdrag till följd av att ersättningen inte täcker det
löneavdrag som görs vid ledighet för uppdraget. Motionären påtalar vidare
att det inte förefaller vara möjligt att ge ersättning för förlorade semesterdagar
på grund av ledighet för offentligt uppdrag.

I motionen nämns att det för jordbruksdepartementets verksamhetsområde
finns ett regeringsbeslut som under budgetåret 1984/85 ger statligt och
kommunalt anställda rätt till ersättning för mistade avlöningsförmåner för
statliga uppdrag. Vad som åsyftas är de beslut regeringen årligen meddelar
oin arvoden m. m. förvissa uppdrag, des. k. bisysslebreven. De utfärdas inte
bara för jordbruksdepartementets utan även för övriga departements
verksamhetsområden. I dessa beslut finns intagen en bestämmelse med det
innehåll som refererats i motionen. Detta innebär att offentliganställda
generellt sett har rätt till kompensation för löneavdrag på grund av ledighet
för att fullgöra de uppdrag i styrelser, nämnder och delegationer inom
statsförvaltningen för vilka arvoden fastställts på det sätt som nu angivits.
Ersättningarna för kommittéuppdrag regleras i en annan ordning, men även
för sådana uppdrag finns en motsvarande rätt till ersättning för mistade
avlöningsförmåner. Det sagda innebär att syftet med motionen i förevarande
del - att offentliganställda inte skall riskera inkomstförluster på att åta sig
statliga förtroendeuppdrag - redan är tillgodosett, och motionen påkallar
sålunda i den delen inte någon åtgärd.

Vad sedan beträffar frågan om semesterförmåner så påverkas inte en
statstjänstemans rätt till sådana förmåner av ledighet för offentliga uppdrag,
bortsett från riksdagsmannauppdrag och kommunala uppdrag på heltid.
Däremot kan semesterförmånerna för kommunaltjänstemän påverkas av
ledighet för statliga uppdrag liksom av ledighet för kommunala uppdrag om

AU 1986/87:2

dessa inte avser den kommun där tjänstemannen är anställd. Skillnaderna i
semesterförmåner går tillbaka på olikheter i den avtalsreglering av semesterfrågorna
som gjorts för stats- resp. kommunaltjänstemännen. Den
förbättring av semesterförmånerna i det aktuella hänseendet som motionen
avser bör i första hand ske avtalsvägen. Det är dock en sak för parterna på det
kommunala området att ta ställning till, och därför bör motionen inte heller i
denna del föranleda någon riksdagens åtgärd.

Vid övernattningar i samband med tjänsteresor utgår ersättning för ”styrkt
logikostnad”, dvs. i praktiken kostnaden för ett hotellrum. Om förrättningsmannen
inte har haft någon logikostnad eller inte kan styrka denna utgår
nattraktamente med 55 kr. Om förrättningen pågår längre tid, mer än 30
dygn, sänks beloppet till 32 kr.

Per-Richard Molén (m) förespråkar i motion 1985/86: A807 att riksdagen
skall ge regeringen till känna att nattraktamentet bör höjas. Som minimibelopp
anges 100 kr. Motionären hävdar att nuvarande belopp är så lågt att det
direkt motverkar intresset hos förrättningsmännen att försöka ordna privat
logi hos släktingar eller bekanta. En sådan logiform skulle dock kunna
medföra betydande besparingar för staten och andra arbetsgivare med tanke
på de höga kostnaderna för hotellrum.

Resekostnads- och traktamentsersättningar för statstjänstemän är reglerade
genom det allmänna reseavtalet (ARA). Det är riktigt som påpekas i
motionen, att det nuvarande nattraktamentet har varit oförändrat under en
följd av år. Det har lett till att en beloppshöjning aktualiserats vid olika
tillfällen i samband med förhandlingar om statstjänstemännens löne- och
anställningsvillkor. Det får förutsättas att frågan återkommer i sådana
sammanhang. Riksdagen bör därför avstå från att ge till känna en meningsyttring
av det slag som begärs i motionen. Denna avstyrks följaktligen.

Utlandstjänstgöring

Enligt en kungörelse från år 1964 (nr 519) om ersättning i vissa fall i anledning
av sjukdom eller skada, som ådragits utom riket utgår ersättning vid
bestående fullständig invaliditet med 75 000 kr. Gunhild Bolander (c) anser i
motion 1985/86:A802 att beloppet är orimligt lågt för en person som skall
komma i gång med en helt ny tillvaro. Åtgärder bör vidtas som förbättrar
invaliditetsskyddet, i synnerhet gäller det för svensk FN-personal.

Det belopp motionären kritiserar har varit oförändrat alltsedan kungörelsen
utfärdades vid mitten av 1960-talet. Därefter har emellertid tillkommit
möjligheter till ersättning enligt kollektivavtal. Innevarande år har träffats
ett nytt sådant avtal om ersättning vid personskada (PSA). Detta vidgar
möjligheterna att få ersättning inte bara enligt kungörelsen utan också enligt
avtal. Vid invaliditet utgår avtalsenlig ersättning enligt den konstruktion och
med de belopp som gäller på den privata arbetsmarknaden. Det innebär
bl. a. att beloppet är åldersrelaterat. Maximalt kan det för närvarande uppgå
till 201 400 kr. om den invalidiserade är högst 25 år. Beloppet sjunker sedan
med stigande ålder. Det angivna beloppet är maximerat också i den
meningen att det reduceras av den ersättning som beviljas enligt 1964 års
kungörelse eller annan författning. Med hänvisning till att ersättningsnor -

AU 1986/87:2

merna enligt kungörelsen numera fått karaktär av ett grundskydd som byggts
ut avtalsvägen får kravet på åtgärder för ett förbättrat invaliditetsskydd anses
vara tillgodosett, och motionen bör därför inte leda till någon åtgärd från
riksdagens sida.

Ingrid Sundberg (m) och Gunnel Jonäng (c) påkallar i motion 1985/
86:A806 ändrade regler för tjänstledighet och meritvärdering i de fall
statsanställda deltar i biståndsarbete som bedrivs av enskilda organisationer.
Motionärerna ser det som angeläget att de enskilda organisationernas
rekrytering av biståndspersonal underlättas genom vidgade möjligheter till
tjänstledighet och rätt att tillgodoräkna sig u-landstjänstgöringen i merithänseende.

Vad först beträffar meritvärderingen skall här erinras om de förändringar
som gjordes under det förra riksmötet i de i meritsammanhang grundläggande
begreppen förtjänst och skicklighet (prop. 1984/85:219 s. 18 f., AU
1985/86:6 s.9 f., resp. prop. 1985/86:116, AU 1985/86:17). I fråga om
förtjänsten, dvs. antalet tjänsteår i föregående anställningar, var det tidigare
vanligt att endast statlig tjänstgöring fick tillgodoräknas. Statsmakternas
ställningstaganden förra året innebar den förändringen att all anställning,
offentlig som privat, samt egen verksamhet skall jämställas vid beräkning av
förtjänsten. Detta innebär att exempelvis biståndsarbete hos en enskild
organisation i förtjänsthänseende nu skall vara lika mycket värt som arbete i
en statlig verksamhet. Så långt är alltså kravet uppfyllt att anställning i
enskild biståndsverksamhet skall få tillgodoräknas som merit vid anställning
eller befordran hos staten. Samtidigt bör framhållas att meritvärdet av
förtjänsten med förra årets ställningstaganden har fått en minskad betydelse i
och med att det är den andra faktorn, skickligheten för arbetsuppgiften, som
skall sättas främst vid tillsättning av statliga tjänster. Vid bedömning av
skickligheten skall vägas in bl. a. teoretisk och praktisk utbildning, personliga
egenskaper, kunskaper och erfarenheter från tidigare anställningar m. m.
Det betyder att den erfarenhet av verksamhet i u-länder och ideellt arbete
samt de språkkunskaper som därvid förvärvas skall vägas in även vid
bedömningen av skickligheten under den i och för sig självklara förutsättningen
att dessa moment är relevanta för tjänsten.

Vad sedan gäller frågan om tjänstledighet får konstateras att ledighetsreglerna
för de statsanställda är mer liberala om det är fråga om statlig eller
statsunderstödd biståndsverksamhet än om enskild verksamhet utan statligt
stöd. I det senare fallet kan påräknas ledighet upp till sex månader med vissa
möjligheter till förlängning. Utskottet anser det önskvärt med en utjämning
av föreliggande skillnader i möjligheterna till tjänstledighet. Med detta
uttalande och med hänvisning i övrigt till vad ovan anförts får motion A806
anses vara tillgodosedd, och utskottet föreslår därutöver inte någon åtgärd
med anledning av densamma.

Meritvärdet av kunskaper i finska språket

I motion 1985/86: A808 uttalar sig Alf Svensson (c) för att kunskaper i finska
språket skall få ett stärkt meritvärde vid anställning inom den offentliga
sektorn. För alla yrken och befattningar hos stat, landsting och kommun bör

AU 1986/87:2

gälla att den som har goda kunskaper i finska språket skall få tillgodoräkna
sig detta som merit. Detta bör lagfästas, och motionären vill att riksdagen av
regeringen skall begära ett lagförslag med den angivna innebörden.

Enligt utskottets mening är det oomtvistligt att tvåspråkighet skall utgöra
en merit vid tjänstetillsättningar när det finns behov av sådan språkfärdighet.
De nya meritvärderingsreglerna i statsverksamheten ger, som nämnts i det
föregående, ökad vikt åt skickligheten för arbetsuppgifterna. Däri ingår för
tjänsten relevanta språkkunskaper. Tvåspråkig personal behövs självfallet
även inom den kommunala vård- och omsorgsverksamheten, och det kan
noteras att olika landsting ger särskilt meritvärde åt kunskaper i finska
språket. Däremot kan det inte anses motiverat att, som följer av motionärens
förslag, upphöja tvåspråkighet och.då särskilt kunskaper i finska till en
allmän merit på den offentliga sektorn oavsett vilka arbetsuppgifter det
gäller. Utskottet avstyrker därför att initiativ tas till lagstiftning med den
inriktning som förordas i motion A808.

Utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst

Sedan år 1974 gäller ett enhetligt belöningssystem för statsanställda. Dessa
kan efter 30 års eller i vissa fall 25 års anställning tilldelas utmärkelsen För nit
och redlighet i rikets tjänst (NOR). Utmärkelsen är efter den belönades val
ett guldur, ett signerat konstglas eller en medalj. Den delas ut efter regler
som är lika för alla statsanställda oberoende av anställningsform och
tjänsteställning.

Det tidigare gällande belöningssystemet innebar däremot en differentiering
så att till högre statstjänstemän utdelades en orden medan lägre
tjänstemän och arbetarpersonal belönades med NOR. Tjänstemän i vissa
mellanlönegrader kunde få antingen en orden eller NOR. Å andra sidan
kunde, såsom påvisas i motion 1985/86:A805 av Elisabeth Fleetwood (m),
inträffa att tjänstemän i ordensberättigande lönegrad på grund av skiftande
praxis i de olika departementen fick varken orden eller medalj. Detta kom att
drabba ett antal under åren 1947-1968 pensionsavgångna tjänstemän.
Motionären föreslår att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som gör det
möjligt att i efterhand tilldela NOR i fall av i motionen angivet slag.

Utskottet kan hålla med motionären om att de åsyftade f. d. statstjänstemännen
kan ha anledning känna sig missgynnade av att de har blivit utan
någon form av hedersbevisning på grund av att praxis i statsdepartementen
inte var enhetlig utan tvärtom skiftade departementen emellan. Motionären
medger att de tjänstemän som härigenom inte fick vare sig orden eller medalj
väl i de flesta fall inte har funnit detta särskilt stötande. Med hänvisning
härtill och då det påtalade problemet går tillbaka på en ordning som rådde för
närmare 20 år sedan eller ännu längre tillbaka i tiden kan utskottet inte finna
det tillräckligt motiverat att föreslå riksdagen någon åtgärd av det slag som
motion A805 syftar till.

AU 1986/87:2

Hemställan

AU 1986/87:2

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättningarna för Statliga förtroendeuppdrag
att riksdagen avslår motion 1985/86:A809,

2. beträffande nattraktamentet

att riksdagen avslår motion 1985/86: A807,

3. beträffande ersättning för invaliditet under utlandstjänstgöring
att riksdagen avslår motion 1985/86:A802,

4. beträffande tjänstledighet och meritvärdering i samband med
enskilda organisationers u-landsarbete

att riksdagen avslår motion 1985/86:A806i

5. beträffande meritvärdet av kunskaper i finska språket
att riksdagen avslår motion 1985/86:A808,

6. beträffande utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst
att riksdagen avslår motion 1985/86:A805.

Stockholm den 7 oktober 1986

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Marianne Stålberg (s),
Alf Wennerfors (m), Lahja Exner (s), Börje Hörnlund (c), Gustav Persson
(s), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp). Sonja Rembo
(m). Inge Carlsson (s), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Lars-Ove Hagberg
(vpk) och Erik Holmkvist (m).

gotab Stockholm 1986 11524