Arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1986/87:18
om de statsanställdas medbestämmande vid
beredningen av regeringsärenden (prop. 1986/
87:147)
AU
1986/87:18
I betänkandet behandlas proposition 1986/87:147 om de statsanställdas
medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden samt två motioner
som väckts med anledning av propositionen. I anslutning härtill tar utskottet
upp tre motioner i ämnet som väcktes under den allmänna motionstiden
i år. Vidare anmäls en punkt i detta ämne i proposition 1986/87:100 bilaga
2.
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner ett i propositionen redovisat
avtal mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer
om medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden. Avtalet
innebär att nu gällande avtal om information och förhandlingar i sådana
fall ersätts av ett avtal om samverkan, varmed avses information eller överläggning.
Moderata samlingspartiets företrädare i utskottet föreslår i en reservation
att riksdagen inte skall godkänna det framlagda avtalet. De anser tillsammans
med företrädare för folkpartiet och centerpartiet i en annan reservation
att gränsdragningen mellan den politiska demokratin och förhandlingsrätten
bör bli föremål för utredning med sikte på en ändring i lagen om
medbestämmande i arbetslivet (MBL).
Propositionerna
1 proposition 1986/87:147 föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet
Holmberg att riksdagen skall
dels godkänna avtalet den 31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk
och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmande vid beredningen
av regeringsärenden,
dels bemyndiga regeringen att bestämma vem som skall utöva arbetsgivarens
befogenheter vid tillämpningen av avtalet eller vid någon annan samverkan
med arbetstagarorganisationer under beredningen av regerings-,
departements- eller statsrådsärenden.
1 proposition 1986/87:100 bilaga 2 punkt 4 bereds riksdagen tillfälle att ta
del av vad som anförts om pågående förhandlingar om medbestämmandefrågor
vid beredningen av regeringsärenden.
1 Riksdagen 1986/87. 18 sami Nr 18
Motioner med anledning av propositionen AU 1986/87:18
1986/87:A104 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
1. avslår regeringens förslag i proposition 1986/87:147,
2. hos regeringen begär förslag till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet beträffande medbestämmande vid beredning av
regeringsärenden i enlighet med vad som i motionen anförs.
1986/87:A105 av Elver Jonsson m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till ändringar i MBL i enlighet med vad i motionen
anförts.
Motioner från den allmänna motionstiden
1986/87:A734 av Alf Wennerfors m. fl. (m) vari yrkas
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagändringar om medbestämmande
för arbetstagare inom offentlig förvaltning i enlighet med
vad som i motionen anförts,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående tillämpningen inom regeringskansliet av lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
Övriga yrkanden behandlas i ett senare betänkande.
1986/87:A736 av Elver Jonsson m. fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om MBL inom offentlig sektor.
Övriga yrkanden behandlas i ett senare betänkande.
1986/87:A751 av Börje Hörnlund m. fl. (c) vari yrkas
la. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet angående en strikt gränsdragning
mellan fackliga uppgifter och den politiska beslutsprocessen i regering,
landsting och kommuner.
Övriga yrkanden behandlas i ett senare betänkande.
Utskottet
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna ett avtal mellan statens
arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer om medbestämmandet
vid beredningen av regeringsärenden samt att regeringen
bemyndigas att fördela arbetsgivaransvaret för avtalets tillämpning m. m.
mellan myndigheter.
Avtalet innebär att nu gällande avtal om information och förhandlingar
enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) vid beredningen av
regeringsärenden ersätts av ett avtal om samverkan varmed avses information
eller överläggning.
Enligt avtalet skall huvudorganisationerna informeras om viktigare frå- AU 1986/87:18
gor som skall behandlas i bl. a. beslut om propositioner, lagrådsremisser,
förordningar, direktiv för offentliga utredningar, regleringsbrev, tjänstetillsättningar
och förhandlingsuppdrag. Med viktigare frågor avses sådana
som har betydande följder för arbetstagares anställnings- och arbetsvillkor.
Avsikten är att informationen i regel skall lämnas i samband med delningen
inom regeringskansliet, varefter huvudorganisationerna inom fem arbetsdagar
har möjligheter att lämna synpunkter.
Den skriftliga informationen kan åtföljas av en muntlig, protokollförd
överläggning, då behov härav anses föreligga. Vid bedömningen av om en
överläggning behövs skall särskilt avseende fästas vid organisationernas
önskemål.
Avtalet gäller fr. o. m. den 1 juli 1987 tills vidare med en uppsägningstid
av sex månader.
Med anledning av propositionen har väckts två motioner. I motion 1986/
87: A104 av Alf Wennerfors m. fl. (m) framhålls att det i propositionen redovisade
avtalet endast skulle innebära en marginell förändring av de förhållanden
som råder i dag. De anställdas organisationer skulle fortfarande ha
långtgående möjligheter att påverka regeringens beslut. Förfarandet innebär
också möjligheter för dessa att förlänga handläggningstiden i regeringskansliet.
Dessutom skulle de i dag gällande avtalen återigen träda i kraft om
avtalet av endera parten sägs upp.
Motionärerna slår fast att de anställdas organisationer över huvud taget
inte bör ha rätt att påverka regeringens beslutsfattande. Förhandlings- och
informationsrätten bör inskränkas till frågor som uteslutande rör arbetsförhållandena
inom regeringskansliet. Det är lagstiftarnas uppgift att stifta
lagar som inte leder till att den politiska demokratin träds för när. Slutsatsen
är att propositionen bör avslås. Regeringen bör i stället skyndsamt återkomma
till riksdagen med förslag till ändringar i MBL. Den översyn som sålunda
bör komma till stånd bör avse den offentliga sektorn i sin helhet och syfta
till en klar åtskillnad mellan statsmakternas roll som arbetsgivare och utövandet
av de politiska ledningsfunktionerna.
I motion 1986/87:Al05 av Elver Jonsson m. fl. (fp) anförs att det är otillfredsställande
att gränsdragningen mellan de offentliganställdas arbetsförhållanden
och den politiska demokratin bestäms av de avtalsslutande parterna
på arbetsmarknaden. Med hänsyn till att regeringen — liksom riksdagen
— utgör centrum för det politiska beslutsfattandet i Sverige bör förhandlings-
och informationsskyldighet enligt MBL föreligga endast i frågor
som rör interna arbetsförhållanden på resp. departement. Regeringen bör
däremot inte — lika litet som riksdagen — vara skyldig att förhandla om
politiska ställningstaganden angående t. ex. propositioner, utredningsdirektiv
och utnämningar.
I motionen framhålls vidare att det är angeläget att en ändring snabbt
kommer till stånd. Mot bakgrund av att den lagstadgade förhandlings- och
informationsskyldigheten inte gäller så länge det föreliggande avtalet är i
kraft bör därför detta godtas av riksdagen.
På längre sikt bör emellertid den politiska demokratins ställning och
styrka regleras i lag, inte i avtal. Regeringen bör därför återkomma till 3
riksdagen med förslag till ändringar i MBL i enlighet med de riktlinjer som i AU 1986/87118
det föregående anförts.
I de föreliggande motionerna från den allmänna motionstiden — 1986/
87:A734av Alf Wennerfors m. fl.(m), 1986/87:A736av Elver Jonsson m. fl.
(fp) samt 1986/87:A751 av Börje Hörnlund m. fl. (c) — anförs bl. a. att det
krävs en klar gränsdragning mellan förhandlingsrätten och den politiska
demokratin. Denna fråga bör emellertid inte överlåtas för avgörande i avtal
mellan parterna på arbetsmarknaden utan regleras genom erforderliga
ändringar i MBL. Den översyn av lagen som förordas bör avse de politiska
besluten i hela den offentliga sektorn.
Utskottet hälsar med tillfredsställelse att frågan om de statsanställdas
medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden genom det ingångna
avtalet nu bringats till en lösning. Därmed tillgodoses också önskemål härom
som framförts av riksdagen under senare år (se bl. a. KU 1983/84:30,
AU 1984/85:3 och AU 1985/86:6).
Enligt utskottets uppfattning innebär avtalets utformning att de statsanställda
ges den information och möjlighet till inflytande som de i likhet med
anställda inom andra sektorer bör ha rätt till. Det bör emellertid mot bakgrund
av avtalets utformning inte råda något tvivel om att det är regeringen
som fattar de politiska besluten.
Riksdagen bör sålunda godkänna det i propositionen redovisade ingångna
avtalet beträffande de statsanställdas medbestämmande vid beredningen
av regeringsärenden. Som tidigare nämnts ersätter detta avtal det
mer långtgående avtal som tillkom år 1977 under den borgerliga trepartiregeringens
tid. Motion A104 bör därför avslås i motsvarande del.
Regeringen bör ges det begärda bemyndigandet att bestämma vilka myndigheter
som skall utöva arbetsgivarens befogenheter vid tillämpningen av
avtalet m. m.
Den anmälan om pågående förhandlingar beträffande medbestämmandet
vid beredningen av regeringsärenden bör med hänvisning till det ovan
anförda läggas till handlingarna.
Utskottet tar slutligen upp den i motionerna aktualiserade frågan om en
översyn av MBL i den offentliga sektorn. Av utskottets ställningstagande
beträffande det ingångna avtalet framgår att frågan om de statsanställdas
medbestämmande vid beredningen av regeringsärenden enligt utskottets
mening på ett tillfredsställande sätt kan lösas avtalsvägen. Det saknas därför
anledning för riksdagen att ta initiativ till att hithörande frågor blir
föremål för särskilda överväganden med sikte på ändringar i lagstiftningen.
Yrkanden härom i motionerna A104, A105, A734, A736 och A751 avstyrks
med hänvisning härtill.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande de statsanställdas medbestämmande vid beredningen
av regeringsärenden
att riksdagen med avslag på motion 1986/87:A104 yrkande I 4
dels godkänner det i proposition 1986/87:147 framlagda avtalet den AU 1986/87:18
31 mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas
huvudorganisationer,
dels bemyndigar regeringen att bestämma vem som skall utöva arbetsgivarens
befogenheter vid tillämpningen av avtalet eller vid någon
annan samverkan med arbetstagarorganisationer under beredningen
av regerings-, departements- eller statsrådsärenden,
2. beträffande översyn av MBL i den offentliga sektorn
att riksdagen avslår motionerna 1986/87:A104 yrkande 2, 1986/
87:A105, 1986/87:A734 yrkandena 12 och 13, 1986/87:A736 yrkande
4 och 1986/87:A751 yrkande 1 a.
3. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1986/87:100 bilaga 2 punkt 4 om medbestämmandefrågor vid
beredningen av regeringsärenden.
Stockholm den 15 maj 1987
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Alf Wennerfors (m). Lahja Exner(s), Bengt
Wittbom (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Charlotte Branting (fp),
Sonja Rembo (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Johnny Ahlqvist (s),
Sigge Godin (fp), Monica Öhman (s), Ture Ångqvist (s), Karl-Erik Persson
(vpk) och Görel Thurdin (c).
Reservationer
1. De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av
regeringsärenden (mom. 1)
Alf Wennerfors, Bengt Wittbom och Sonja Rembo (alla m) anser
dets att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
hälsar” och slutar med ”avtalet m. m.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning bör de anställdas organisationer inte ha rätt
att påverka regeringens politiska beslutsfattande. 1 praktiken skulle detta
innebära att de statsanställda ges en dubbel rösträtt. Förhandlings- och
informationsrätten bör därför — som framhållsi motion 1986/87:A104(m)
— inskränkas till frågor som uteslutande rör arbetsförhållandena inom regeringskansliet.
Det är lagstiftarens uppgift att stifta lagar som inte leder till
att den politiska demokratin träds för när. Detta kan inte överlåtas åt de
avtalsslutande parterna.
Det nu föreliggande avtalet innebär att de anställdas organisationer fortfarande
skulle ha långtgående möjligheter att påverka regeringens beslut.
Förfarandet innebär också möjligheter för dessa att förlänga handlägg
ningstiden
i regeringskansliet. 5
Slutligen skulle de i dag gällande avtalen återigen träda i kraft om avtalet av AU 1986/87:18
endera parten sägs upp.
Av det anförda framgår att utskottet ställer sig bakom förslaget i motion
A104 (m) att avtalet bör avvisas av riksdagen. Som en följd härav bör regeringen
inte ges det begärda bemyndigandet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande de statsanställdas medbestämmande vid beredningen
av regeringsärenden
att riksdagen med bifall till motion 1986/87: A104 yrkande 1
dels avslår det i proposition 1986/87:147 framlagda avtalet den 31
mars 1987 mellan statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer,
dels avslår det i propositionen begärda bemyndigandet för regeringen
att bestämma vem som skall utöva arbetsgivarens befogenheter
vid tillämpningen av avtalet eller vid någon annan samverkan med
arbetstagarorganisationer under beredningen av regerings-, departements-
eller statsrådsärenden.
2. Översyn av MBL i den offentliga sektorn(mom. 2)
Alf Wennerfors (m), Bengt Wittbom (m), Charlotte Branting (fp), Sonja
Rembo (m), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Sigge Godin (fp) och Görel
Thurdin (c) anser
delsM den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet tar”
och slutar med ”hänvisning härtill” bort ha följande lydelse:
Frågan om gränsdragningen mellan den politiska demokratin och de
offentliganställdas förhandlingsrätt bör inte bestämmas av parterna i avtal.
Den bör bli föremål för utredning med sikte på en ändring i medbestämmandelagen.
Den av utskottet förordade översynen bör omfatta de politiska
besluten i hela den offentliga sektorn. Utskottet vill i detta sammanhang
erinra om att utskottet för flera år sedan i överensstämmelse bl. a. med
önskemål härom från Kommunförbundet och Landstingsförbundet förordat
en utredning om MBL i kommuner och landsting (AU 1981/82:4). Det
är sålunda hög tid att utredningsarbetet kommer i gång. Utskottets ställningstagande
— som bör ges regeringen till känna — innebär att utskottet
tillstyrker de här aktuella motionerna från moderata samlingspartiet, folkpartiet
och centerpartiet.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande översyn av MBL i den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till motionerna 1986/87:A104 yrkande 2,
1986/87:A105, 1986/87:A734 yrkandena 12 och 13, 1986/87:A736
yrkande 4 och 1986/87:A751 yrkande 1 a som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
6
Särskilda yttranden
AU 1986/87:18
1. De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av
regeringsärenden (mom. 1)
Charlotte Branting (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Sigge Godin (fp)
och Görel Thurdin (c) anför:
Som framgår av reservation 2 till detta betänkande anser vi att frågan om
gränsdragningen mellan den politiska demokratin och de offentliganställdas
förhandlingsrätt bör bestämmas på annat sätt än avtalsvägen. Vi har
därför föreslagit att denna fråga bör bli föremål för en utredning med sikte
på en ändring i medbestämmandelagen.
Mot bakgrund av att den lagstadgade förhandlings- och informationsskyldigheten
inte gäller så länge det aktuella avtalet är i kraft har vi emellertid
inte velat motsätta oss det föreliggande avtalet. Vi vill understryka att
detta avtal är en kortsiktig lösning. På längre sikt måste — som ovan nämnts
— en ändring göras i medbestämmandelagen.
2. De statsanställdas medbestämmande vid beredningen av
regeringsärenden (mom. 1)
Karl-Erik Persson (vpk) anför:
Det är uppenbart att MBL inte givit de anställda de demokratiska fri- och
rättigheter de har rätt att kräva. Arbetarna och deras fackföreningar har
också under de år som gått sedan lagen kom till upplevt MBL som en stor
besvikelse. Vpk förordar därför att lagen blir föremål för en genomgripande
översyn. Till den frågan blir det anledning återkomma när riksdagen
senare skall ta ställning till medbestämmandelagstiftningen i sin helhet.
Mot den angivna bakgrunden har jag inte velat motsätta mig det föreliggande
avtalet, som för övrigt visar att det är de anställda som har anledning
att känna besvikelse över MBL:s tillämpning.
7
Svenskt Ti